Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bidrag till driften av icke statliga skyddshem m. m

1939-02-24 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:128, Angående anslag till bidrag till driften av icke statliga skyddshem m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

1

Nr 128.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till bidrag till driften av icke statliga skyddshem

m. m.; given Stockholms slott den 24 februari

1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 24 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Porslund, Eriksson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Porslund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkten 81, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till bidrag till driften av icke statliga skyddshem för

budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 865,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 128.

■120 89 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 128.

I samma proposition har Kungl. Majit, likaledes på min hemställan, å

kapitalbudgeten under rubriken fonden för låneunderstöd föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

för nämnda budgetår beräkna dels till lån till Stockholms stadsmission

för inrättande vid skyddshemmet Skarvik-Tallåsen av nya avdelningar ett

reservationsanslag av 130,000 kronor, dels ock till lån till Stockholms kyrkliga

skyddshemsförening för utförande av en vattenanläggning vid skyddshemmet

Hornö ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

Jag anhåller nu att få till närmare prövning upptaga frågorna örn anslag

för berörda ändamål, därvid jag kommer att för sig behandla varje särskilt

anslag.

Bidrag till driften av icke statliga skyddshem.

Vid 1936 års riksdag beslöts, att ansvaret för skyddshemsverksamheten

skulle från och med den 1 januari 1938 i princip övertagas av staten. Därvid

avsågs dock icke att helt förstatliga verksamheten. Det förutsattes nämligen,

att städerna Stockholm och Göteborg själva skulle omhänderhava vården av

sina skyddshemselever å för ändamålet upprättade eller anordnade skyddshem.

Vidare utgick man från att åtskilliga enskilda sammanslutningar och

stiftelser, som tidigare bedrivit skyddshemsverksamhet, skulle fortsätta denna

verksamhet, därvid dock verksamheten i vissa fall skulle få avsevärt ändrad

karaktär. Av följande sammanställning framgår, med vilka skyddshem man

i sistnämnda hänseende räknat.

I. Skyddshem för gossar.

1) Det föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina

tillhöriga skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall i Stockholms län,

2) Fröbergska stiftelsens skyddshem å Norrgård i Kalmar län,

3) Råby räddningsinstituts skyddshem Råby i Malmöhus län, samt

4) det stiftelsen Anna Lisa Lidbeck tillhöriga skyddshemmet Margretelund

i Skaraborgs län.

II. Skyddshem för flickor.

1)—3) Diakonissanstalten Samariterhemmets skyddshem å Morängen,

Stockholms stadsmissions skyddshem Skarvik-Tallåsen och svenska diakonisssällskapets

skyddshem å Sjötorp, samtliga i Stockholms län,

4)—5) Stockholms kyrkliga skyddshemsförenings skyddshem å Hornö och

stiftelsen Drottning Sophias skyddshem Bistaborg, båda i Uppsala län,

6) Vita Bandets skyddshem å Håkanstorp i Södermanlands län,

7) svenska diakoniss-sällskapets skyddshem å Mossebo i Jönköpings län,

8) Göteborgs diakoniss-sällskaps skyddshem å Härsjögården i Älvsborgs

län, samt

9) Värsta diakonissanstalt^ skyddshem å Bålegården i Västernorrlands län.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 128. 3

Därjämte förutsattes, att följande fyra skyddshem skulle fortsätta med sin

verksamhet under viss kortare tid men därefter nedläggas. Dessa skyddshem

äro:

1) Stockholms läns landstings skyddshem för gossar å Norrby gård i

Stockholms län,

2) Värmlands läns landstings för flickor avsedda skyddshem Björkåsen i

Värmlands län,

3) Gävleborgs läns landstings för gossar avsedda skyddshem Klockarsvedja

i Gävleborgs län, samt

4) Västernorrlands läns landstings för gossar avsedda skyddshem Boda i

Västernorrlands län.

Grunderna för statsbidrag till driften av de icke statliga skyddshemmen

uppdrogos i stort sett vid 1936 års riksdag men jämkades i flera hänseenden

genom av 1937 års riksdag fattade beslut. Enligt de sålunda fastställda grunderna

skulle huvudregeln vara den, att statsbidrag skulle utgå med 900 kronor

för plats och år dock att, därest medeltalet i vederbörande skyddshem fostrade

elever överstege platsantalet, för det överskjutande elevantalet skulle utgå ett

bidrag av 900 kronor för år och elev. Från angivna regel skulle emellertid gälla

flera undantag. Sålunda skulle statsbidrag till Stockholms och Göteborgs

skyddshem utgå med 900 kronor för år och elev. Vid skyddshemmet Hornö

skulle för envar av 15 platser, avsedda för unga mödrar med barn, utgå ett

statsbidrag av 1,200 kronor för år. Vid det för själsligt abnorma gossar avsedda

skyddshemmet Hall skulle utgå ett bidrag av 900 kronor för år för

envar av 100 platser samt därutöver avlöningsbidrag och hyresbidrag enligt

tidigare gällande bestämmelser. Vid det för själsligt abnorma flickor avsedda

skyddshemmet Skarvik-Tallåsen skulle statsbidraget utgöra 1,200 kronor för

plats och år, dock att för sammanlagt 10 platser vid en planerad observationsavdelning

samt en planerad sjuk- och isoleringsavdelning det årliga platsbidraget

skulle få utgöra 1,500 kronor. För skyddshemmet Bistaborg —

avsett som ungdomshem för flickor — skulle tills vidare statsbidrag utgå i

huvudsak enligt tidigare för hemmet fastställda grunder.

Förutom omförmälda, per plats eller elev beräknade bidrag, skulle vidare

till vederbörande skyddshem utgå ersättning för anlitande av biträde av

psykiatriskt särskilt skolad läkare, därvid ersättningen skulle utgå med det

belopp, som utbetalats till sådan läkare, dock högst 900 kronor för år vid skoloch

yrkeshem i Stockholm, högst 600 kronor vid övriga skol- och yrkeshem

samt högst 400 kronor vid andra skyddshem.

Därjämte skulle ersättning utgå för vissa kostnader för från skyddshemmen

utackorderade eller villkorligt utskrivna elever.

Vidare skulle för vart och ett av skyddshemmen för flickor — med undantag

av Bistaborg och Björkåsen — för underhåll av skyddshemmets byggnader

utgå ett årligt statsbidrag av två procent å byggnadernas värde.

Vid 1938 års riksdag beslöts, att vid skyddshemmet Bistaborg statsbidrag

skulle utgå enligt nya grunder. Beslutet innebar, att vid skyddshemmet skulle

utgå statsbidrag med 1,200 kronor för plats och år dock att, därest medel
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

talet i skyddshemmet fostrade elever överstege platsantalet, för det överskjutande

elevantalet skulle utgå ett bidrag av 1,200 kronor för år och elev.

Härutöver skulle för varje i hemmet fostrad elev utgå ett årligt statsbidrag

av 300 kronor. Staten skulle vidare betala ett underhållsbidrag av två procent

å byggnadernas värde. Slutligen skulle av statsmedel utgå visst beklädnadsbidrag

ävensom viss ersättning för utackorderade och villkorligt utskrivna

elever samt för anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt skolad läkare.

För bestridande av här omförmälda bidrag har för budgetåret 1938/39

under rubriken bidrag till driften av icke statliga skyddshem anvisats ett förslagsanslag

av 975,000 kronor. Under år 1938 hava med samtliga här omförmälda

sammanslutningar och stiftelser träffats avtal rörande drivande av

skyddshemsverksamhet vid respektive skyddshem, därvid intagits föreskrifter

örn statsbidrag till verksamheten i överensstämmelse med de grunder, som

godkänts av riksdagen. Dylika avtal hava jämväl träffats med städerna Stockholm

och Göteborg.

Avtalen, som alla trätt i tillämpning från och med den 1 januari 1938, gälla

i allmänhet för en tid av fem år. Undantag i detta avseende utgöra bland annat

avtalen rörande skyddshemmen Norrby gård, Björkåsen, Klockarsvedja och

Boda, vilka skyddshem redan från början varit avsedda att efter kortare tid

nedläggas. Sålunda hava avtalen rörande skyddshemmen Björkåsen och

Klockarsvedja redan upphört att gälla, medan avtalen rörande skyddshemmen

Norrby gård och Boda skola upphöra att gälla senast den 31 december 1939.

Även avtalet rörande skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall har en mycket

begränsad giltighetstid. Enligt beslut av 1938 års riksdag skall åkerbrukskolonien

Hall förvärvas av statsverket för att sedermera användas för fångvårdens

räkning och i samband därmed kommer skyddshemsverksamheten att

upphöra. Vid den tidpunkt, då beslut fattades örn att statsverket skulle övertaga

kolonien Hall, räknade man med att övertagandet skulle äga rum inom

en nära framtid, dock tidigast den 1 januari 1940.

Vad angår avtalsfrågan rörande skyddshemmet Norrgård är att märka, att

denna fråga ännu icke är slutgiltigt ordnad. Till detta spörsmål återkommer

jag i det följande.

I skrivelse den 31 augusti 1938 har socialstyrelsen framlagt beräkningar

rörande anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1939/40.

Styrelsen anför däri, att, enligt vad infordrade uppgifter givit vid handen,

det genomsnittliga elevantalet vid städerna Stockholms och

Göteborgs skyddshem kunde beräknas till 210. Driftbidraget

för eleverna vid dessa skyddshem kunde alltså antagas komma

att uppgå till (210 X 900) 189,000 kronor.

Vad angår bidragen till skyddshem, tillhörande enskilda

sammanslutningar och stiftelser beräknar styrelsen de per

plats och år utgående bidragen vid dessa skyddshem på sätt

framgår av följande tablå.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 128.

5

Skyddshem

Platsantal

Bidrag för

plats och år

Belopp

kr.

kr.

Hall .................................

................... 100

900

45,000

Håby .................................

................... 50

900

45,000

Margretelund .....................

.................. 30

900

27,000

Morängen ...........................

................... 19

900

17,100

Skarvik-Tallåsen ...............

................... 70

1,200

84,000

» ...............

................... 10

1,500

15,000

Sjötorp ..............................

................... 25

900

22,500

Bistaborg ...........................

................... 36

1,200

43,200

Hornö ..............................

................... 18

900

16,200

» ..............................

................... 15

1,200

18,000

Håkanstorp ........................

.................. 18

900

16,200

Mossebo ..........................

................... 18

900

16,200

Härsjögården ....................

................... 25

900

22,500

Hålegården ........................

................... 50

900

45,000

Norrby .............................

................... 35

900

15.750

Summa kronor 448,650

Styrelsen anmärker, att styrelsen vid uppgörande av dessa beräkningar

utgått från att skyddshemmen Hall och Norrby allenast skulle vara i verksamhet

under halva nästa budgetår samt att skyddshemmen Björkåsen,

Klockarsvedja och Boda skulle komma att nedläggas inom sådan tidrymd,

att bidrag till dessa hem icke skulle ifrågakomma under nästa budgetår.

Utgifterna för det särskilda bidrag av 300 kronor per elev,

som utgår vid skyddshemmet Bistaborg, samt för det beklädnadsbidrag,

som jämväl utgår vid nämnda skyddshem, beräknar styrelsen

till sammanlagt 14,400 kronor.

Till skyddshemmet Hall utgår för närvarande — förutom berörda platsbidrag

— dels ett hyresbidrag av 36,750 kronor för år, dels ock ett avlöningsbidrag

av 28,500 kronor för år. Med utgångspunkt härifrån och under hänsynstagande

till att dessa bidrag utbetalas kvartalsvis i efterskott uppskattar

socialstyrelsen för nästa budgetår platsbidraget till 27,563 kronor och avlöningsbidraget

till 21,375 kronor.

Kostnaderna för bidrag till underhåll av byggnader vid

skyddshemmen Morängen, Skarvik-Tallåsen, Sjötorp, Bistaborg, Hornö,

Håkanstorp, Mossebo, Härsjögården och Hålegården beräknar socialstyrelsen

i överensstämmelse med förut angivna grunder för dessa bidrag till sammanlagt

35,780 kronor.

Beträffande kostnaderna för ersättning för anlitande av biträde

av psykiatriskt särskilt skolad läkare anför styrelsen

följande.

Enligt för närvarande tillämpade grunder utginge som regel dylik ersättning

med högst 600 kronor för år vid de kombinerade skol- och yrkeshemmen

samt med högst 400 kronor för år vid andra skyddshem. Det hade emellertid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 128.

visat sig, att de verkliga kostnaderna för den psykiatriska vården vore lika

höga vid de två för flickor avsedda hem, vilka samtidigt vore skolhem och

hemskolor, som vid de kombinerade skol- och yrkeshemmen. Även vid de

kombinerade flickhemmen borde därför ersättningen få utgå med högst

600 kronor för år. Därest grunderna för ifrågavarande ersättning jämkades

på föreslaget sätt, kunde nu berörda utgifter uppskattas till 8,300 kronor.

För ersättningar för utackorderade elever beräknar

socialstyrelsen ett belopp av 5,000 kronor, medan styrelsen uppskattar utgifterna

för ersättningar för villkorligt utskrivna elever

till 85,000 kronor. Styrelsen påpekar, att styrelsen vid beräkning av sistnämnda

utgifter förutsatt, att vid nedläggandet av skyddshemmet Hall

ansvaret för de från Hall villkorligt utskrivna eleverna till större delen skulle

överflyttas å den nya statliga anstalt för själsligt abnorma skyddshemselever,

vilken enligt beslut av 1938 års riksdag skulle uppföras å kronoegendomen

Lövsta.

Det sammanlagda medelsbehovet under nästa budgetår för här angivna

ändamål har alltså av socialstyrelsen beräknats till (189,000 + 448,650 +

14,400 + 27,563 + 21,375 + 35,780 + 8,300 + 5,000 + 85,000) 835,068 kronor

eller i avrundat tal 835,000 kronor.

Jag torde härefter få anmäla en av föreningen till minne av Konung Oscar 1

och Drottning Josephina gjord framställning om tillfälligt driftbidrag för upprätthållande

av verksamheten vid skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall

under det senare halvåret 1939.

Föreningen har i denna framställning beräknat skyddshemmets utgifter

och inkomster under nämnda tid på sätt framgår av följande förslag till utgifts
-

och inkomststat.

Utgifter. Kronor.

Avlöningar (inklusive dyrtidstillägg och tillfällig löneförstärkning) ... 52,250

Omkostnader för styrelse, revision m. m........................................ 2,000

Pensionsavgifter ........................................................................ 1,400

Pensioner ........................................ 1,500

Byggnader .............................................................................. 500

Inventarier ............................................................................ 500

Utspisning .............................................................................. 12,450

Bränsle och lyse ........................................................................ 10,000

Beklädnad (inom anstalten) ......................................................... 2,000

Beklädnad och utrustning m. m. vid villkorlig utskrivning och ut
ackordering

........................................................................... 4,000

Benhållning .............................................................................. 1,500

Hälso- och sjukvård .................................................................. 2,000

Flitpengar till eleverna ............................................................... 1,250

Försäkringar ........................................................................... 600

Utgifter för bokslut m. m.......................................................... 1,500

Allmänna omkostnader ............................................................... 9,275

Kantor å statslån ..................................................................... 16,250

Säger utgifter kronor 118,975

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

7

Inkomster.

Befattningshavares pensionsavgifter...........

Ersättning för personalbostäder ..............

Överskott å jordbruket .............................

Diverse inkomster ...................................

Kr. Kr.

— 840

— 5,500

— 10,000

720

Elevavgifter från kommuner:

80 elever å 150 kronor................................................... 12,000

avgifter under villkorlig utskrivning och utackordering ...... 800

beklädnadsbidrag ......................................................... 3,000 15,800

Statliga skyddshemsavgifter:

fast avgift .................................................................. 45,000

för elever under villkorlig utskrivning och utackordering ... 300 45 300

Övriga bidrag av staten:

avlöningsbidrag ............................................................ 14,340

hyresbidrag .................................................................. 18,375 32,715

Underskott ..................................................................... 8,100

Säger inkomster kronor 118,975

Föreningen, som i sina kalkyler utgått från att verksamheten vid Hall

skulle komma att nedläggas den 31 december 1939, har till motivering av

vissa av de i statförslaget upptagna posterna anfört följande.

Utgifterna för beklädnad och utrustning m. m. vid villkorlig utskrivning

och utackordering, vilka utgifter för budgetåret 1938/39 beräknats till 6,000

kronor, hade för det senare halvåret 1939 upptagits till det jämförelsevis höga

beloppet av 4,000 kronor. Detta sammanhängde med att före avslutandet av

verksamheten å Hall en utplacering av elever torde komma att äga rum i

större utsträckning än som eljest skolat ske.

Vidare hade upptagits en särskild post å 1,500 kronor till utgifter för bokslut

m. m. Bokslutet för ifrågavarande halvår kunde nämligen icke uppgöras,

förrän efter halvårets utgång, varför särskild person måste anställas för

ändamålet.

Beträffande inkomsterna ville föreningen påpeka, att överskottet å jordbruket,

som för budgetåret 1938/39 beräknats till 25,000 kronor, för nu avsedda

halvår blott beräknats till 10,000 kronor. Detta hade sin grund däri, att någon

skogsavverkning icke kunde äga rum under nämnda halvår och att således

icke vore att räkna med någon inkomst av dylik avverkning.

Föreningen framhåller vidare, att föreningen vid uppgörande av statförslaget

icke räknat med sådana utgifter, som kunde uppkomma därigenom att

vissa befattningshavare vid Hall förflyttades till andra anstalter. Föreningen

har nämligen utgått från, att det komme att åläggas de anstalter, vilka övertoge

befattningshavarna, att också bestrida kostnaderna för deras förflyttning.

Föreningen anför också, att föreningen icke räknat med några kostnader för

överförande av elever från Hall till andra anstalter, enär föreningen ansett,

att dylika kostnader borde bestridas av de anstalter, till vilka eleverna överflyttades.

Föreningen förklarar, att föreningen saknade alla medel för täckande av

den brist å 8,100 kronor, som kunde beräknas uppkomma för ifrågavarande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

tid. På grund härav hemställer föreningen, att för berörda tid få komma i

åtnjutande av ett tillfälligt driftbidrag å nämnda belopp.

Över föreningens framställning hava utlåtanden avgivits av socialstyrelsen

den 10 november 1938 och av statskontoret den 18 januari 1939.

Socialstyrelsen anser, att föreningen beräknat utgifterna onödigt högt.

Härom uttalar sig styrelsen närmare på följande sätt.

Posten till beklädnad och utrustning m. m. till villkorlig utskrivning och

utackordering syntes icke behöva upptagas till högre belopp än 3,000 kronor,

motsvarande 6,000 kronor för år. Det vore nämligen icke att antaga, att avvecklandet

av den nuvarande verksamheten å Hall skulle komma att — på

sätt föreningen tänkt sig — medföra någon nämnvärt ökad utplacering av

elever, eftersom vid tidpunkten för avvecklandet nya hem komme att stå

färdiga att övertaga eleverna vid Hall.

Yad anginge kostnaderna för uppgörande av bokslut m. m. hade styrelsen

inhämtat, att arbetet med bokslutet icke kunde beräknas sysselsätta en bokförare

under längre tid än en månad. Då den bokförare, som å skyddshemmet

vore sysselsatt med liknande arbete, åtnjöte en lön av omkring 300 kronor

i månaden, funne styrelsen, att ifrågavarande kostnader icke behövde uppskattas

till mer än 500 kronor.

För allmänna omkostnader hade föreningen upptagit ett belopp av 9,275

kronor. Enligt styrelsens mening kunde beloppet nedsättas till 8,575 kronor.

Styrelsen ville angående utgiftsstaten i dess helhet framhålla, att i den

nu framlagda budgeten för skyddshemmets sista verksamhetstid, den omständigheten

icke syntes hava blivit föremål för tillräckligt beaktande, att

utgiftsstaten märkbart borde kunna lättas därigenom, att någon förnyelse i

större skala av hemmets förnödenheter icke behövde ifrågakomma. Styrelsen

hade icke ansett sig böra taga hänsyn därtill vid beräkningen av respektive utgiftsbelopp

för ifrågavarande tid, men styrelsen önskade likväl understryka, att

sagda förhållande otvivelaktigt utgjorde en tillgång, som lämpligen kunde

tjäna som motvikt mot oförutsedda utgifter.

De sammanlagda utgifterna hava av styrelsen uppskattats till 115,775

kronor. Styrelsen har därvid i likhet med föreningen icke räknat med några

utgifter för förflyttning från skyddshemmet av personal och elever. Styrelsen

anför, att det ännu icke syntes vara slutgiltigt avgjort, vem som skulle bestrida

dessa kostnader, men att det icke syntes vara att förvänta, att föreningen

komme att betungas med några mera avsevärda utgifter för sådana kostnader.

Föreningens inkomster under ifrågavarande tid uppskattar socialstyrelsen

till 112,255 kronor, medan föreningen uppskattat inkomsterna till 110,875

kronor. Huvuddelen av ökningen i förhållande till föreningens beräk

ning faller därvid å posten till ersättning för personalbostäder, som av

styrelsen uppräknats från 5,500 kronor till 6,700 kronor. Styrelsen hänvisar

i denna del till att, enligt vad styrelsen inhämtat, fångvårdsstyrelsen av föreningen

förhyrt den s. k. Hågakolonien vid Hall för att därstädes tillfälligt

placera personer, vilka ådömts ungdomsfängelse, och att detta komme att för

föreningen medföra ökning av inkomsterna å berörda post.

Socialstyrelsen har alltså beräknat den brist, som kunde uppkomma vid

Hall under det senare halvåret 1939, till (115,775 —112,255) 3,520 kronor eller

i runt tal 3,500 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 128. 9

Rörande sättet för täckande av omförmälda brist har styrelsen anfört i

huvudsak följande.

Därest vid den ekonomiska uppgörelse, som komme att äga rum, då åkerbrukskolonien

Hall efter avslutad skyddshemsverksamhet tillträddes av staten,

samma principer tillämpades som kommit till användning vid statens inköp av

skyddshemsegendomar, komme föreningen att tillerkännas ersättning för vissa

vid statens tillträde å skyddshemmet befintliga förråd m. m. Det ersättningsbelopp,

som därvid torde komma att utgå till föreningen, kunde beräknas avsevärt

överstiga 3,500 kronor. Då inneliggande förråd anskaffats under den tid,

skyddshemsverksamheten bedrivits, och staten till största delen bekostat

driften vid hemmet, syntes det styrelsen skäligt, att ifrågavarande ersättningsbelopp

i första hand användes för täckande av den under halvåret uppkomna

bristen.

Styrelsen ansåge sig därför böra tillstyrka ett tillfälligt driftbidrag av

3,500 kronor allenast under den förutsättningen, att omförmälda inlösningsförfarande

icke komme till användning.

Statskontoret, som anser föreningen vara för ifrågavarande tid i behov av

ett tillfälligt driftbidrag av 3,500 kronor, framhåller med anledning av socialstyrelsens

uttalanden i ämnet, att behov av detta bidrag uppkomme redan

under hösten 1939, under det att frågan örn eventuell inlösen av kvarvarande

förråd å skyddshemmet torde komma att upptagas först i samband med hemmets

övertagande av staten den 1 januari 1940. Statskontoret har därför föreslagit,

att föreningen måtte tillerkännas berörda bidrag för halvåret 1939, men

att såsom villkor för bidragets åtnjutande skulle föreskrivas, att detsamma

skulle gå i avräkning å det ersättningsbelopp, som föreningen kunde bliva

tillerkänd för inlösta förnödenheter vid statens övertagande av skyddshemmet.

Statskontoret tillägger, att bidraget syntes böra utgå från det anslag till

driften av icke statliga skyddshem, som kunde bliva av riksdagen beviljat för

budgetåret 1939/40.

Förut har jag antytt, att frågan om avtal rörande skyddshem å Norrgård

ännu icke blivit definitivt ordnad. Jag går nu att lämna en närmare redogörelse

rörande denna frågas läge.

Fröbergska stiftelsen i Kalmar har under åtskilliga år bedrivit skyddshemsverksamhet

för gossar å den stiftelsen tillhöriga egendomen Norrgård. Av

statsmakterna har förutsatts, att ett skolhem för gossar å egendomen Norrgård

skulle ingå i den nya skyddshemsorganisationen. Därvid räknades med att

stiftelsen skulle uppföra en ny skolhemsbyggnad å egendomen, varefter den

äldre skolhemsbyggnaden därstädes skulle tagas i anspråk för annat ändamål.

Den 11 februari 1938 fastställde Kungl. Maj:t avtal mellan Kungl. Majit

och kronan samt Fröbergska stiftelsen avseende verksamheten vid skyddshemmet

Norrgård. Detta avtal innehöll bland annat följande bestämmelser.

Stiftelsen förband sig att å skyddshemmet Norrgård från och med den 1

januari 1938 till och med den 30 juni 1938 eller — för den händelse stiftelsen

fattade beslut örn uppförande av ny skolhemsbyggnad — intill dess sådan

byggnad uppförts och efter avsyning tagits i bruk, bedriva skyddshemsverksamhet

i enlighet med de bestämmelser, som i Kungl. Majits stadga för skyddshemmen

meddelats för skolhem för gossar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Stiftelsen åtog sig att före elen 1 april 1938 besluta, huruvida ny skolliemsbyggnad

skulle uppföras å skyddshemsfastigheten.

Under förutsättning att ny skolhemsbyggnad skulle uppföras å skyddsliemsfastigheten,

förband sig stiftelsen att senast den 1 juli 1939 hava uppfört denna

byggnad, ävensom att från den dag, då byggnaden efter avsyning tagits i bruk,

där mottaga högst 25 gossar.

Örn ny skolhemsbyggnad uppfördes, skulle, sedan denna byggnad tagits i

bruk, den ursprungliga skolhemsbyggnaden icke vidare användas för sitt dittillsvarande

ändamål.

Därest icke beslut fattades örn uppförande av ny skolhemsbyggnad, skulle

skyddshemsverksamheten å Norrgård avvecklas. För sådant ändamål skulle å

skyddshemmet kvarvarande elever efter hand villkorligt eller slutligt utskrivas

eller överflyttas till andra skyddshem, så att verksamheten å själva skyddshemmet

kunde upphöra senast den 30 juni 1938.

Stiftelsen skulle för varje under tiden 1 januari—30 juni 1938 i skyddshemmet

fostrad elev erhålla ett statsbidrag av 900 kronor för år.

Därest beslut fattats örn uppförande av ny skolhemsbyggnad, skulle stiftelsen

för tiden från och med den 1 juli 1938 erhålla statsbidrag enligt följande

grunder:

a) För envar av 25 platser i den ursprungliga skolhemsbyggnaden skulle,

så länge den användes för sitt dittillsvarande ändamål, utgå bidrag av 900

kronor för år.

b) Sedan den under a) omnämnda byggnaden upphört att användas för sitt

dittillsvarande ändamål samt den nya skolhemsbyggnaden tagits i bruk, skulle

— i stället för under a) angivet bidrag — för envar av 25 platser i den nya

byggnaden utgå ett bidrag av 900 kronor för år.

c) Skulle under något år medeltalet i skyddshemmet fostrade elever överstiga

25, skulle för det överskjutande elevantalet utgå ett statsbidrag av 900

kronor för år och elev.

Enligt avtalet skulle vidare stiftelsen äga rätt att uppbära viss ersättning

för utackorderade och villkorligt utskrivna elever samt för anlitande av biträde

av psykiatriskt skolad läkare.

Den 1 mars 1938 beslöt Fröbergska stiftelsen att icke efter den 1 juli 1938

ägna sig åt skyddshemsverksamhet och att alltså icke uppföra den i förenämnda

avtal avsedda nya skolhemsbyggnaden. Anledningen till beslutet valden,

att stiftelsen ansåg bestämmelserna i det ingångna avtalet alltför ofördelaktiga

för stiftelsen.

Med anledning av en av skyddshemsinspektören gjord framställning beslöt

stiftelsen emellertid den 8 juni 1938 att inleda, nya underhandlingar med staten

angående uppförande av skolhemsbyggnad å Norrgård på för stiftelsen

förmånligare villkor än de tidigare avtalade. Samtidigt beslöt stiftelsen att i

avbidan på utgången av dylika förhandlingar fortsätta sin dittillsvarande verksamhet.

Genom beslut den 30 juni 1938 förordnade härefter Kungl. Maj:t, att de bestämmelser

i avtalet den 11 februari 1938, vilka avsåge verksamheten vid

skyddshemmet Norrgård under första halvåret 1938, tills vidare alltjämt

.skulle äga giltighet, intill dess förhandlingar om preliminärt avtal mellan

Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen beträffande fortsatt skyddshemsverksamhet

vid Norrgård slutförts.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Inom socialdepartementet har härefter utarbetats ett förslag till nytt avtal

mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen rörande stiftelsens skyddshemsverksamliet.

Av förslaget må här återgivas följande delar.

1. Stiftelsen förbinder sig att å plats och enligt plan, som Kungl. Majit

för ändamålet godkänner, senast den 1 juli 1940 hava uppfört en ny skolhemsbyggnad

samt att från den dag, då denna byggnad efter avsyning tagits i bruk,

där mottaga högst 25 sådana gossar, som enligt bestämmelserna i Kungl.

Maj-ts stadga för skyddshemmen finnas böra överlämnas till skolhemmet.

2. Stiftelsen förbinder sig därjämte att, intill dess ny skolhemsbyggnad

uppförts och efter avsyning tagits i bruk, å sitt skyddshem Norrgård i Kalmar

bedriva skyddshemsverksamhet i enlighet med de bestämmelser, som i skyddshemsstadgan

meddelats för skolhem för gossar.

3. Stiftelsen erhåller, där ej annat följer av för stiftelsen gallande donationsbestämmeiser,

för varje i skyddshemmet fostrad samt för varje däiifrån

utackorderad eller villkorligt utskriven elev av vederbörande barnavårdsnämnd

skyddshemsavgift och beklädnadsbidrag nied belopp och i den ordning, som

angives i 15 § skyddshemsstadgan.

4. Sedan den nya skolhemsbyggnaden tagits i bruk för sitt ändamål skola

från och med den dag, socialstyrelsen närmare bestämmer, av statsmedel utgå

bidrag och ersättningar enligt följande grunder: .

a) För underhåll av skolhemsbyggnaden erhåller stiftelsen ett årligt bidrag

av två procent å byggnadskostnaderna, därvid beloppet av dessa kostnader

skall bestämmas av socialstyrelsen, sedan till riktigheten styrkta räkenskaper

över desamma blivit av styrelsen granskade.

b) För envar av 25 platser i det nya skolhemmet erhåller stiftelsen ett

bidrag av 900 kronor för år. Skulle under något år medeltalet i skolhemmet»

fostrade elever överstiga 25, utgår även för det överskjutande elevantalet ett

bidrag av 900 kronor för år och elev.

c) För utackorderad och för villkorligt utskriven elev äger stiftelsen uppbära

ersättning med det belopp, varmed skyddshemmets kostnader överstigit

den stadgade skyddshemsavgiften, dock att sammanlagda beloppet av sådan

avgift och ersättning i intet fall får uppgå till mer än 600 kronor för år.

d) För anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt skolad läkare erhåller

stiftelsen ersättning med det belopp, som stiftelsen visar sig hava utbetalat

till sådan läkare, dock högst 400 kronor för år.

5. Från och med den dag, detta avtal godkännes av stiftelsens styrelse, och

intill den i punkten 4 avsedda dagen erhåller stiftelsen för verksamheten vid

det nuvarande skolhemmet av statsmedel bidrag och ersättningar enligt de i

nämnda punkt under b)— d) meddelade bestämmelserna.

6. Har stiftelsen, sedan detta avtal av stiftelsens styrelse godkänts, under

någon avtalsperiod för skyddshemsverksamhetens bedrivande av egna medel

utgivit mer än i genomsnitt 10,000 kronor för år, erhåller stiftelsen av statsmedel

ersättning för det överskjutande beloppet. Förutsättning för erhållande

av sådan ersättning skall vara beträffande tiden från och med den 1

januari 1939, att de gjorda utbetalningarna stå i överensstämmelse med av

socialstyrelsen på förhand för varje verksamhetsår godkända stater för skyddshemmet,

och beträffande tiden före nämnda dag, att utbetalningarna stå i

överensstämmelse med stater, mot vilka socialstyrelsen förklarar sig icke hava

något att erinra.

Det åligger stiftelsens styrelse att före den 1 november varje år till socialstyrelsen

inkomma med förslag till .stater för skyddshemmet för påföljande

verksamhetsår. Vid insändandet av sådant förslag för år 1939 skola de för år

1938 för skyddshemmet gällande staterna bifogas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 128.

j. De under punkterna 4—6 omförmälda, av statsmedel utgående bidrag

och ersättningar utbetalas efter ansökning i den ordning, som föreskrives i

49 § 2 mom. skyddshemsstadgan, den i punkten 6 omförmälda ersättningen

dock endast för varje avtalsperiod.

8. Stiftelsen förpliktar sig att hålla skyddshemmets lokaler i ändamålsenligt

skick. Skyddshemmets såväl fasta som lösa egendom skall genom stiftelsens

försorg vara till betryggande belopp försäkrad mot brandskada.

9. Verksamheten vid skyddshemmet skall tills vidare till och med den 30

juni 1939 ledas av den styrelse, som utsetts enligt bestämmelserna i det av

Kungl. Majit den 15 mars 1929 för stiftelsen och skyddshemmet fastställda

reglementet, vilken styrelse, för den händelse så erfordras, må kompletteras

enligt de bestämmelser, som meddelats i nämnda reglemente.

Före den 1 juli 1939 skall ny styrelse för skyddshemmet utses för tiden

från och med nämnda dag. Denna styrelse skall bestå av ordförande och två

andra ledamöter, av vilka ordföranden och en annan ledamot utses av Kungl.

Majit, medan den återstående ledamoten utses av stiftelsens styrelse. Styrelse

för skyddshemmet utses första gången för tiden 1 juli 1939—31 december 1942

samt därefter, örn avtalet jämlikt punkten 14 förnyas, för en tid av fem år.

14. Detta avtal gäller från och med den dag detsamma av stiftelsens styrelse

godkänts, till och med den 31 december 1942. Uppsäges icke avtalet senast ett

år före avtalstidens utgång, skall det anses förnyat för ytterligare fem år.

15. Därest detta avtal skulle upphöra att gälla, utan att nytt avtal träffas

mellan staten och stiftelsen rörande användningen av skolhemsbyggnaden,

skola följande bestämmelser lända till efterrättelse:

Uppsäges avtalet från statens sida, skall, örn stiftelsen så fordrar, staten

vara skyldig att antingen mot skälig ersättning övertaga det nya skolhemmets

fastighet med byggnad och inventarier, under villkor att fastigheten icke besväras

av inteckning, eller ock ersätta stiftelsen för de efter skolhemsbyggnadens

färdigställande och godkännande annorledes än med statsmedel därå

enligt av Kungl. Majit godkända ritningar verkställda örn- eller tillbyggnadsarbeten

eller i samråd med och efter godkännande av skyddshemsinspektören

eller annan av Kungl. Majit utsedd representant för staten nedlagda förbättringar.

Kan överenskommelse icke träffas örn beloppet av sådan ersättning, som i

nästföregående stycke avses, skall beloppet bestämmas av tre gode män i

den ordning, lagen örn skiljemän föreskriver. Därest staten övertager skolhemsfastigheten,

skall emellertid ersättning utgå med ett belopp minst motsvarande

vad stiftelsen av egna medel använt för skolhemmets inrättande eller

för verkställande å detsamma av örn- eller tillbyggnadsarbeten eller för därå

nedlagda förbättringar, allt under förutsättning att arbetena verkställts enligt

av Kungl. Maj :t godkända ritningar eller i samråd med och efter godkännande

av skyddshemsinspektören eller annan av Kungl. Majit utsedd representant.

16. I och med detta avtals ikraftträdande upphör det av Kungl. Majit den

11 februari 1938 fastställda avtalet mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen

att gälla.

Stiftelsen har den 28 oktober 1938 för sin del godkänt ifrågavarande förslag.

Stiftelsen har emellertid ifrågasatt, huruvida icke möjligen det belopp,

som enligt punkt 6 i avtalsförslaget under vissa förutsättningar skulle gäldas

av statsmedel, kunde under den tid, som åtginge, innan den nya skolhemsbyggnaden

kunde tagas i bruk, utbetalas varje år.

Socialstyrelsen, som den 31 januari 1939 yttrat sig över förslaget, har på

en punkt förordat en mindre jämkning i detsamma, men i övrigt till alla delar

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 128.

tillstyrkt förslaget. Rörande det av stiftelsen ifrågasätta sättet för utbetalning

av det statsbidrag, som avses i punkten 6, uttalar styrelsen, att styrelsen

funne detta utbetalningssätt mindre ändamålsenligt än det i punkten 7 av förslaget

angivna förfaringssättet samt att stiftelsens ekonomiska ställning icke

syntes nödvändiggöra bidragets erläggande i form av arliga utbetalningar.

Yad först beträffar grunderna för bidrag till driften av icke stat- Departementsliga

skyddshem har jag icke något att erinra mot socialstyrelsens förslag, att c 6 en’

ersättningen för anlitande av biträde av psykiatriskt skolad läkare må vid

skyddshem, som omfattar såväl skolhem för flickor som hemskola, utgå med

högst 600 kronor för år.

Med anledning av den av föreningen till minne av Konung Oscar I och

Drottning Josephina gjorda framställningen örn tillfälligt driftbidrag för upprätthållande

av verksamheten vid skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall

under det senare halvåret 1939 anser jag mig böra förorda, att föreningen

kommer i åtnjutande av ett dylikt bidrag. I betraktande av vad socialstyrelsen

i ämnet anfört, synes bidraget emellertid kunna begränsas till 3,500 kronor.

Lika med statskontoret finner jag vidare, att såsom villkor för bidragets uppbärande

bör föreskrivas, att detsamma skall gå i avräkning å det ersättningsbelopp,

vilket kan bliva tillerkänt föreningen för förnödenheter, som vid

statens övertagande av skyddshemmet må komma att inlösas av statsverket.

Statsbidraget bör givetvis gäldas från det här behandlade anslaget.

Vidkommande härefter det föreliggande avtalsförslaget rörande Fröbergska

stiftelsens i Kalmar skyddshemsverksamhet skiljer sig detta förslag från det

i februari 1938 ingångna avtalet — bortsett därifrån att stiftelsen i nämnda

avtal icke förpliktade sig att uppföra ny skolhemsbyggnad — framför allt i två

hänseenden. Sålunda skall enligt avtalsförslaget stiftelsen för underhåll av

skolhemsbyggnaden erhålla ett årligt bidrag av två procent å byggnadskostnaderna.

Vidare skall enligt förslaget statsverket åtaga sig att, därest stiftelsen

under någon avtalsperiod av egna medel utgivit mer än 10,000 kronor för år,

lämna stiftelsen ersättning för det överskjutande beloppet.

Båda de föreslagna bestämmelserna, vilka helt sakna motsvarighet i det

tidigare avtalet och vilkas godkännande givetvis för stiftelsen skulle innebära

en betydande förmån, hava tillkommit på yrkande av stiftelsen, som endast

på angivna villkor velat åtaga sig att uppföra nytt skolhem och där fortsätta

den hittills bedrivna verksamheten. Vad det förra stadgandet beträffar överensstämmer

detsamma med vad som redan gäller med avseende å ett flertal

andra skyddshem. Den senare bestämmelsen har tillkommit i syfte att garantera

stiftelsen, att dess framtida kostnader för skyddshemsverksamheten skola

kunna hålla sig inom en viss, på förhand angiven ram.

Då det visat sig, att det för skyddshemsverksamheten skulle medföra betydande

olägenheter, om det planerade nya skolhemmet å Norrgård icke skulle

komma till stånd och ett godkännande av de statsbidragsgrunder, som innehållas

i avtalsförslaget, icke för statsverket torde komma att medföra några

större utgifter utöver de tidigare beräknade, får jag förorda, att avtal med

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 128.

stiftelsen träffas i enlighet med dessa grunder. Det nya avtalet, som jämväl i

övrigt bör i huvudsak överensstämma med avtalsförslaget, lärer böra gälla

från och med den 28 oktober 1938, vilken dag — såsom förut nämnts — stiftelsen

godkände sagda förslag.

Vidkommande härefter frågan örn anslagsbehovet för nästa

budgetår vill jag framhålla, att det knappast låter sig göra att beräkna

detsamma med någon större grad av exakthet, bland annat av det skäl, att

beträffande flera av skyddshemmen säker kännedom saknas rörande den tid,

under vilken de komma att vara i verksamhet, och det platsantal, för vilket

statsbidrag kan komma att utgå. Emellertid torde utgifterna kunna uppskattas

med utgångspunkt från det belopp av 835,000 kronor, varmed socialstyrelsen

räknat i sin skrivelse i ämnet den 31 augusti 1938. Då socialstyrelsen i denna

skrivelse — med hänsyn till då ännu pågående avtalsförhandlingar med

Fröbergska stiftelsen i Kalmar — icke räknat med något statsbidrag för verksamheten

vid skyddshemmet Norrgård, måste till nämnda belopp läggas det

statsbidrag, vilket för nästa budgetår är att beräkna för sagda skyddshem.

Jag uppskattar detta bidrag till omkring 23,000 kronor. Vidare tillkommer det

av mig förut förordade tillfälliga driftbidraget av 3,500 kronor för verksamheten

vid skyddshemmet Hall. De totala utgifterna kunna alltså uppskattas till

(835,000 + 23,000 + 3,500) 861,500 kronor eller i avrundat tal 860,000 kronor.

Anslaget till bidrag till driften av icke statliga skyddshem lärer således för

nästa budgetår böra upptagas till sistnämnda belopp.

Lån till Stockholms stadsmission för inrättande vid skyddshemmet

Skarvik—Tallåsen av nya avdelningar.

Jämlikt beslut av 1926, 1928 och 1930 års riksdagar har Stockholms stadsmission

erhållit lån å sammanlagt 255,000 kronor för uppförande respektive

utvidgande av ett skyddshem för flickor. Skyddshemmet, som benämnes

Skarvik-Tallåsen, är uppfört å fastigheterna O.oso mantal Edesta nr 3 litt

Cd (3°) samt 0.0 3 5 mantal Edesta nr 3 litt. Ce (36) i Vårdinge socken av Stockholms

län och för närvarande avsett för vård av 50 själsligt abnorma eller

kroppsligt sjuka flickor. Enligt de avtal, som den 26 november 1926, den

1 juni 1928 och den 3 juli 1930, träffats mellan Kungl. Majit och kronan samt

stadsmissionen, ävensom enligt ett Kungl. Majits beslut den 18 mars 1932

har stadsmissionen till säkerhet för lånen lämnat inteckningar i nämnda fastigheter

å tillhopa 245,000 kronor.

I skrivelse den 16 november 1936 anhöll Stockholms stadsmission — under

hänvisning till en preliminärt uppgjord byggnadsplan med därtill hörande

approximativa kostnadsberäkningar — att för inrättande av nya avdelningar vid

skyddshemmet Skarvik-Tallåsen måtte ställas till stadsmissionens förfogande

ett räntefritt lån av 355,000 kronor. De nya avdelningarna skulle utgöras dels av

en skolhemsbyggnad med 20 platser, i vilken byggnad även skulle inrymmas

en gymnastiksal, dels av en byggnad, innehållande en observationsavdelning

med 8 platser samt en sjuk- och isoleringsavdelning med likaledes 8 platser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

I dessa avdelningar skulle vårdas flickor av samma slag, som i skyddshemmets

dittillsvarande avdelningar. Vidare skulle bland annat uppföras vaktmästarbostad

och vissa uthus. Byggnaderna skulle uppföras i närheten av de tidigare

skyddshemsfastigheterna.

över framställningen avgåvos utlåtanden av medicinalstyrelsen efter hörande

av inspektören för sinnesslövården, av byggnadsstyrelsen, av statens inspektör

för fattigvård och barnavård samt skyddshemsinspektören ävensom av

statskontoret.

Medicinalstyrelsen anslöt sig i sitt yttrande till vissa av inspektören för

sinnesslövården framställda anmärkningar beträffande de föreslagna utrymmenas

storlek och nybyggnadernas sanitära utrustning.

Byggnadsstyrelsen förklarade bland annat, att byggnadskostnaderna vore

för knappt beräknade och borde höjas med 10 procent.

Härefter hemställde stadsmissionen under hand, att lånebeloppet måtte

höjas till 360,000 kronor.

I proposition den 26 februari 1937, nr 177, hemställde Kungl. Maj:t, att riksdagen

måtte medgiva, att för inrättande av nya avdelningar vid ifrågavarande

skyddshem måtte av statsmedel beviljas lån till stadsmissionen å 360,000 kronor,

därvid lånet skulle utgå med 180,000 kronor under budgetåret 1937/38 och

180,000 kronor under budgetåret 1938/39. Statslånet, som skulle vara räntefritt

och utlämnas mot viss inteckningssäkerhet, skulle i enlighet med den

av stadsmissionen angivna planen användas för inköp av för de nya avdelningarna

erforderlig mark, för utförande av de avsedda byggnadsarbetena,

för inköp av inventarier och för framdragande av ledningar m. m. I propositionen

förutsatte föredragande departementschefen, att vid byggnadsförslagets

slutliga utformande all tillbörlig hänsyn skulle tagas till de av

inspektören för sinnesslövården med instämmande av medicinalstyrelsen

framställda anmärkningarna. I propositionen räknades med att det äskade

lånebeloppet av 360,000 kronor skulle bliva tillräckligt för bestridande av

samtliga ifrågavarande kostnader.

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts hemställan i ämnet (riksdagens skrivelse

nr 400).

För lån till Stockholms stadsmission för inrättande av nämnda avdelningar

har i anslutning härtill, dels 1937 års riksdag bland utgifter för kapitalökning,

fonden för låneunderstöd för budgetåret 1937/38 anvisat ett reservationsanslag

av 180,000 kronor, dels ock 1938 års riksdag, å kapitalbudgeten, fonden

för låneunderstöd, för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av

likaledes 180,000 kronor.

Den 31 mars 1938 har Kungl. Hajd fastställt avtal mellan Kungl. Majit

och kronan samt stadsmissionen, avseende verksamheten vid ifrågavarande

skyddshem. Detta avtal innehåller bland annat följande bestämmelser.

1. Stadsmissionen förbinder sig att från och med den 1 januari 1938 å

sitt å fastigheterna O.oso mantal Edesta nr 3 litt. Cd (35) samt 0.03 5 mantal

Edesta nr 3 litt. Ce (3e) i Vårdinge socken av Stockholms län inrättade

skyddshem Skarvik-Tallåsen bedriva skyddshemsverksamhet samt att där

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

i två förläggningar, vardera avsedd för 25 elever, mottaga högst 50 sådana

själsligt abnorma eller kroppsligt sjuka flickor, som enligt bestämmelserna i

Kungl. Maj:ts stadga för skyddshemmen finnas böra överlämnas till skyddshemmet.

2. Stadsmissionen åtager sig vidare att i omedelbar närhet av nämnda

fastigheter — å plats och enligt plan, som Kungl. Majit för ändamålet godkänner

—- uppföra dels en skolhemsbyggnad med 20 platser, dels en byggnad,

inrymmande en observationsavdelning med 8 platser samt en sjuk- och

isoleringsavdelning med likaledes 8 platser, dels ock vaktmästarebostad och

uthus samt i förstnämnda två byggnader mottaga och vårda sådana för

skyddsuppfostran omhändertagna flickor, som avses i punkten 1.

Därjämte förbinder sig stadsmissionen att förse en å Edesta lanthems

fastighet för skyddshemmets och lanthemmets gemensamma behov uppförd

tvättstuga med erforderliga maskinella anordningar.

Stadsmissionen förbinder sig jämväl att, intill dess det nya skolhemmet

kan tagas i bruk, upprätthålla det skolhem, som provisoriskt anordnats i

barnkolonibyggnaden vid Edesta och det därinvid belägna vilohemmet, och

att i detta skolhem mottaga högst 20 sådana flickor, som avses i punkten 1.

3. För inköp av erforderlig mark för de i punkten 2, första stycket, avsedda

byggnaderna, för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten samt för vissa

kostnader för inredning av byggnaderna, för inköp av inventarier, för framdragande

av ledningar m. m. erhåller stadsmissionen ett räntefritt lån av

statsmedel å 360,000 kronor.

Gemensam säkerhet för detta lån ävensom för de statslån å tillhopa 245,000

kronor, som stadsmissionen jämlikt avtal den 26 november 1926 och den 3

juli 1930 mellan Kungl. Majit och kronan samt stadsmissionen ävensom

enligt Kungl. Majits beslut den 18 mars 1932 erhållit mot säkerhet av inteckningar

till samma belopp i de under punkten 1 omförmälda fastigheterna,

skall utgöras av dels nyssnämnda inteckningar å tillhopa 245,000 kronor,

dels ock utav stadsmissionen lämnade nya inteckningar å 360,000 kronor,

vilka senare inteckningar skola gälla med bästa förmånsrätt i den eller de

fastigheter, varå de i detta avtal omförmälda nybyggnaderna komma att

uppföras.

För det nya lånets uppbärande skola gälla följande bestämmelser:

a) Den ena hälften av lånet må, sedan omförmälda plan blivit av Kungl.

Majit fastställd, lyftas mot avlämnande av stadsmissionens förbindelse å

180,000 kronor jämte inteckningar å nämnda belopp i den eller de fastigheter,

varå de i detta avtal omförmälda nybyggnaderna komma att uppföras.

b) Den andra hälften av lånet må efter ingången av budgetåret 1938/39

lyftas mot avlämnande av stadsmissionens förbindelse å ytterligare 180,000

kronor jämte inteckningar å nämnda belopp i den eller de fastigheter, varom

förmäles under a).

4. För underhåll av skyddshemmets byggnader erhåller stadsmissionen av

statsmedel ett årligt bidrag av två procent å byggnadernas värde. Detta

värde skall därvid till en början beräknas till 240,000 kronor men skall, sedan

de i punkten 2 omförmälda byggnadsarbetena verkställts samt avsynats och

godkänts, från och med den dag socialstyrelsen närmare bestämmer beräknas

till 559,500 kronor.

5. Stadsmissionen erhåller för varje i skyddshemmet fostrad samt för

varje därifrån utackorderad eller villkorligt utskriven elev av vederbörande

barnavårdsnämnd skyddshemsavgift och beklädnadsbidrag med belopp och i

den ordning, som angives i 15 § skyddshemsstadgan, dock att skyddshemsavgift

och beklädnadsbidrag icke av barnavårdsnämnden erläggas för elev,

som omhändertagits för skyddsuppfostran i åldern 18—21 år.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 128. 17

6. Av staten erhåller stadsmissionen årligt statsbidrag enligt följande

grunder:

a) För envar av de 50 platserna i de nuvarande för stadigvarande bruk

avsedda skyddshemsbyggnaderna samt för envar av de 20 platserna i den

nuvarande provisoriska skolhemsförläggningen utgår bidrag med 1,200

kronor.

b) Sedan sistnämnda förläggning nedlagts och det nya skolhemmet tagits

i bruk skall -— i stället för bidrag för de nedlagda platserna — för envar

av de 20 platserna i det nya skolhemmet utgå bidrag med 1,200 kronor.

c) Efter färdigställandet av omförmälda observationsavdelning samt

sjuk- och isoleringsavdelning skall för envar av sammanlagt 10 platser i

dessa avdelningar utgå bidrag med 1,500 kronor.

d) Skulle under något år medeltalet i skyddshemmet fostrade elever överstiga

70 eller — sedan skyddshemmet på avsett sätt utvidgats — 80, utgår

för det överskjutande elevantalet ett bidrag av 1,200 kronor för varje elev.

7. Utöver de under punkten 6 angivna statsbidragen skall för varje elev,

som omhändertagits för skyddsuppfostran i åldern 18—21 år och som fostras

i skyddshemmet, utgå ett statsbidrag av 300 kronor för år. För varje sådan

elev, som nyintagits, skall därjämte av statsmedel utgå ett beklädnadsbidrag

av 200 kronor, dock att sistnämnda bidrag icke erlägges för elev, som överflyttats

till skyddshemmet från annat skyddshem.

8. För utackorderad och för villkorligt utskriven elev skall utgå ersättning

enligt följande grunder:

a) För elev, som omhändertagits för skyddsuppfostran före fyllda 18 år,

äger stadsmissionen att av statsmedel uppbära ersättning med det belopp,

varmed skyddshemmets kostnader överstigit den stadgade skyddshemsavgiften,

dock att sammanlagda beloppet av skyddshemsavgift och sådan ersättning

i intet fall får överstiga 600 kronor för år.

b) För elev, som omhändertagits för skyddsuppfostran i åldern 18—21 år,

äger stadsmissionen att av statsmedel uppbära ersättning för skyddshemmets

kostnader, dock högst 600 kronor för år.

18. Därest detta avtal upphör att gälla utan att nytt avtal träffats mellan

staten och stadsmissionen rörande användningen av de till skyddshemmet

hörande byggnaderna och de fastigheter, varå de äro uppförda, skola följande

bestämmelser lända till efterrättelse:

a) De statslån å tillhopa 255,000 kronor, som stadsmissionen erhållit

jämlikt av Kungl. Maj:t genom beslut den 26 november 1926, den 1 juni 1928

och den 3 juli 1930 fastställda avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt

stadsmissionen, ävensom det statslån å 360,000 kronor, som stadsmissionen

erhåller enligt nu förevarande avtal, skola av stadsmissionen återgäldas inom

tre år efter detta avtals upphörande, dock att, därest avtalet upphör av den

anledningen att stadsmissionen icke uppfyllt sina förpliktelser lånen skola

återbetalas omedelbart efter avtalstidens slut.

b) Staten skall, örn stadsmissionen så fordrar, vara skyldig att antingen

mot skälig ersättning övertaga skyddshemmets fastigheter med alla dit hörande

byggnader och inventarier under villkor att de å statslånen utfärdade förbindelserna

jämte till säkerhet därför lämnade inteckningar, vederbörligen

dödade, återställas samt fastigheterna icke besväras av annan inteckning,

eller ock ersätta stadsmissionen för de efter skyddshemmets inrättande annorledes

än med statsmedel därå enligt av Kungl. Majit godkända ritningar verkställa

örn- eller tillbyggnadsarbeten eller i samråd med och efter godkännande

av skyddshemsinspektören eller annan av Kungl. Majit utsedd representant

för staten nedlagda förbättringar.

Kan överenskommelse icke träffas om beloppet av sådan ersättning, som i

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 128. 420 39 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

nästföregående stycke avses, skall beloppet bestämmas av tre gode män i den

ordning lagen örn skiljemän föreskriver. Därest staten övertager skyddshemmets

fastigheter, skall emellertid ersättning utgå med ett belopp minst motsvarande

summan av dels de under a) omförmälda stadslånen, dels ock vad

stadsmissionen av egna medel använt för skyddshemmets inrättande eller för

verkställande å detsamma av om- eller tillbyggnadsarbeten eller för därå

nedlagda förbättringar, allt under förutsättning att arbetena verkställts enligt

av Kungl. Maj:t godkända ritningar eller i samråd med och efter godkännade

av skyddshemsinspektören eller annan av Kungl. Majit utsedd representant.

Genom beslut den 30 juni 1938 har Kungl. Majit efter hörande av byggnadsstyrelsen

och socialstyrelsen godkänt plan för de nya byggnadsarbetena.

Enligt denna plan skulle i stället för den i avtalet avsedda skolhemsbyggnaden,

vilken enligt de ursprungliga beräkningarna varit avsedd att innehålla

såväl förläggningslokaler för skoleleverna som ock gymnastik- och skollokaler,

uppföras två olika byggnader, därav den ena — skolhemsbyggnaden — skulle

innehålla själva elevförläggningen och den andra skulle vara avsedd för gymnastik-

och skolsalar m. m. Även i övrigt innebar den fastställda planen — på

sätt närmare framgår av det följande — vissa jämkningar i förhållande till de

preliminära förslag i ämnet, som tidigare utarbetats.

I en till Kungl. Majit ingiven den 23 november 1938 dagtecknad skrift har

nu Stockholms stadsmission anhållit om ytterligare statslån för uppförande

av ifrågavarande nya avdelningar. Stadsmissionen har däri anfört i huvudsak

följande.

Enligt beslut av 1937 års riksdag hade stadsmissionen tillerkänts ett lån av

360.000 kronor för anordnande av nya avdelningar vid skyddshemmet SkarvikTallåsen.

Vid fastställandet av nämnda lånebelopp hade man utgått från att

beloppet skulle förslå till bestridande av de med anordnandet förenade utgifterna.

Sedan nu den slutliga byggnadsplanen fastställts, hade stadsmissionen

funnit, att kostnaderna måste uppskattas till ett belopp, som med omkring

130.000 kronor överstege det tidigare beräknade utgiftsbeloppet.

Anledningen härtill vore till huvudsaklig del den, att kostnaderna i det

preliminära förslaget beräknats för lågt. Stadsmissionen ville erinra, att byggnadsstyrelsen

i sitt i anledning av stadsmissionens tidigare framställning avgivna

yttrande förklarat, att de beräknade kostnaderna borde höjas med 10

procent. Sedan dess hade väsentliga kostnadsstegringar inträffat inom byggnadsfacket,

vilka stegringar kunde beräknas till omkring 20 procent.

Emellertid berodde utgiftsökningen till en del även på andra omständigheter.

Sålunda hade med anledning av anmärkningar, som av medicinalstyrelsen

framförts mot det preliminära förslaget, i det slutliga förslaget vissa utrymmen

utvidgats och den sanitära utrustningen förbättrats, vilket medförde ökade

kostnader.

Vidare hade det visat sig, att gymnastiksalen, som erfordrades ej blott för

det nya skolhemmet utan för hela skyddshemsanläggningen måste erhålla helt

andra proportioner än som ursprungligen avsetts och helst borde helt lösgöras

från skolhemsbyggnaden. I det förslag, som fastställts, hade därför upptagits

en särskild byggnad för skola samt gymnastik- och samlingssal. I denna byggnad

hade även inrymts ett skolkök, varigenom ett länge känt behov skulle tillgodoses.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

På grund av de förbättrade arbets- och samlingslokalerna, som erhölles vid

uppförande av nyssnämnda byggnad, kunde skolhemmet, som ursprungligen

blott beräknats för 20 elever, enligt det nya förslaget utan svårighet mottaga

25 elever. Detta måste anses vara en stor fördel, då efterfrågan på platser vore

mycket stor och det icke vore tillfyllest med 20 platser.

Genom att ett särskilt gymnastik- och skolhus skulle uppföras utanför skolhemmet

och genom att den byggnad, som skulle inrymma observationsavdelningen

samt sjuk- och isoleringsavdelningen, måste förläggas å annan plats än

som ursprungligen avsetts, uppstode väsentligt ökade kostnader för yttre ledningar

m. m.

Aven inventarieutrustningen komme att bliva kostsammare än enligt det

ursprungliga förslaget.

Slutligen hade stadsmissionen nu bland kostnaderna upptagit arvode till

arkitekt och byggnadskontrollant samt kostnader för tomtavsöndring och uttagande

av inteckningar. Dylika kostnader hade i det preliminära förslaget av

förbiseende icke medtagits.

På grund av det anförda har stadsmissionen hemställt, att stadsmissionen

för att bliva i tillfälle att fullfölja de planerade utvidgningarna måtte erhålla

ytterligare ett räntefritt lån å 130,000 kronor.

Stadsmissionen anmärker i detta sammanhang, att det markområde, som

enligt den slutliga förläggningsplanen komme att ställas till de nya avdelningarnas

förfogande skulle bliva ungefär dubbelt så stort som det ursprungligen

avsedda och att därigenom skyddshemmet skulle erhålla ny värdefull

åkerjord.

Stadsmissionen hänvisar vidare till följande sammanställning av de beräk
-

nade kostnaderna för skyddshemmets utvidgning.

Kronor

Skolhemsbyggnaden .................................................................. 135,000

Gymnastik- och skolhus............................................................... 68,000

Upptagnings- och isoleringsavdelning ....................................-..... 120,000

Installation av värme ...........................................•...................... 53,000

Elektrisk installation .................................................................. 9,000

Andelar i elektrisk distributionsförening och yttre ljusledningar ...... 7,000

Yttre vatten- och avloppsledningar................................................ 12,000

Telefonledningar ........... 1,000

Arkitektarvode .................................. 10,000

Kontrollarvode..................................•••••..................................•• 3,500

Inteckningslösen .....................:................................................... 1,200

Inventarier, armatur m. ................................................... 40,000

Vaktmästarbostad ........ 9;000

Tomtområde .............................................................:................... ■ 7.000

Inhägnader ...........«:................................................................. 2,500

Oförutsedda merkostnader ................................—..................... 12 000

Summa kronor 490,200

Över förevarande framställning hava utlåtanden avgivits av socialstyrelsen

den 30 november 1938, av byggnadsstyrelsen den 17 januari 1939 och av statskontoret

den 9 februari 1939.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majus proposition nr 128.

Socialstyrelsen har i ämnet uttalat sig på i huvudsak följande sätt.

Utarbetandet av föreliggande byggnadsprogram hade såväl med avseende

på ritningar för varje avdelning som dessas placering å tomtområdet skett i

samråd med skyddshemsinspektören, varvid så vitt möjligt samma principer

följts, som tillämpats vid planläggning av de nya statliga skyddshemmen.

Skolhemsavdelningen hade planerats så, att utöver det ursprungligen beräknade

antalet sovplatser ytterligare fem eller sex sådana kunde utvinnas och

omkring 25 elever mottagas. Då den högre beläggningen kunde antagas i regel

Wiva rådande, hade det befunnits lämpligt, att något utöka övriga utrymmen

inom avdelningen. Gymnastik- och skolsalar skulle enligt stadsmissionens ur

sprungliga förslag vara belägna inom skolhemsbyggnaden. Då de emellertid

skulle utnyttjas av samtliga till skyddshemmet hörande förläggningar, hade

det befunnits nödvändigt att förlägga dem så centralt som möjligt och i en

särskild byggnad. Därigenom vunnes även den fördelen, att skolhemseleverna

vid erhållande av undervisning finge vistas i lokaler helt skilda från förläggningen.

Gymnastiksalens storlek hade något ökats, för att salen under vinterhalvåret

skulle kunna användas ej blott för gymnastik utan även för annan

fritidssysselsättning. Dessutom skulle den tjänstgöra som samlingslokal för

samtliga till ett 70-tal uppgående elever. I enlighet med stadsmissionens önskemål

hade i denna byggnad inrymts även en skolköksavdelning. Inrättandet av

en dylik avdelning syntes väl motiverat med hänsyn till att en stor del av

eleverna placerades i sådant förvärvsarbete, att de borde erhålla undervisning

i matlagning. Vid bestämmande av de olika byggnadernas placering måste särskild

hänsyn tagas till att upptagnings- och isoleringsavdelningen finge ett

så avskilt läge som möjligt i förhållande till andra byggnader, varför ett större

markområde än ursprungligen beräknats bleve behövligt.

Socialstyrelsen, som tidigare tillstyrkt stadsmissionens framställning om

godkännande av plan för byggnaderna enligt ritningar, i vilka förenämnda

ändringar redan intagits, funné desamma väl motiverade. Styrelsen ville

framhålla, att behovet av platser för den elevgrupp, som mottoges vid skyddshemmet,

vore synnerligen trängande, varför det vore av största vikt, att de

nya avdelningarna snarast komme till stånd.

Angående skäligheten av det av stadsmissionen utöver redan beviljat lån

nu begärda beloppet ansåge sig styrelsen ej kunna göra något uttalande men

tillstyrkte, att nödiga medel för arbetenas utförande enligt den av Kungl.

Majit godkända planen beviljades stadsmissionen samt att arbetena snarast

måtte få igångsättas.

Byggnadsstyrelsen förklarar, att styrelsen icke hade något att erinra mot

det nu föreliggande utvidgade förslaget, vilket innebure flera avsevärda förbättringar

i förhållande till det ursprungliga förslaget. Icke heller den nu

beräknade kostnadssumman å 490,200 kronor har föranlett någon erinran från

styrelsens sida.

Statskontoret uttalar, att, för den händelse stadsmissionens framställning

komme att bifallas, såsom villkor för det nya lånebeloppets erhållande borde

föreskrivas, att vederbörlig skuldförbindelse skulle utfärdas å beloppet samt

att de inteckningar å 245,000 kronor med bästa rätt i fastigheterna Edesta 35

och 36, som hypotiserats för stadsmissionen tidigare beviljade lån, ävensom

inteckningar med bästa rätt gällande ett belopp av (360,000 + 130,000)

490,000 kronor och meddelade i den eller de fastigheter, varå de nya byggnaderna

komme att uppföras, skulle utgöra gemensam säkerhet såväl för

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj-.ts proposition nr 128.

förberörda äldre lån som ock för lånet å 490,000 kronor. Därjämte borde

föreskrifterna under punkt 18 i avtalet den 31 mars 1938 göras tillämpliga å

hela det nya lånet.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att kostnaderna för inrättande av

de nya avdelningarna vid skyddshemmet Skarvik-Tallåsen nu uppskattats till

avsevärt högre belopp än det tidigare beräknade. De viktigaste orsakerna

härtill äro dels att kostnaderna från början beräknats i underkant, dels ock

den betydande prisstegring, som inom byggnadsindustrien ägt rum efter den

tid, då de ursprungliga kostnadskalkylerna uppgjordes. En mindre del av

kostnadsökningen är emellertid att hänföra till den omständigheten att vissa

jämkningar i den ursprungliga byggnadsplanen vidtagits.

Då behovet av en utvidgning av ifrågavarande skyddshem, som är det enda

i sitt slag i riket, är synnerligen stort, synes det mig angeläget, att de nya

avdelningarna vid skyddshemmet snarast möjligt komma till stånd. Det torde

ock vara uppenbart, att därvid byggnadsarbetena böra komma till utförande

enligt den av Kungl. Majit godkända planen, vilken i förhållande till tidigare

förslag företer väsentliga förbättringar och vars realiserande bland annat

skulle medföra den fördelen, att antalet elever i de nya avdelningarna, som

förut beräknats till 20, skulle kunna utökas till 25.

Då kostnaderna för anordnandet av de planerade avdelningarna nu torde

böra uppskattas till i runt tal 490,000 kronor och tidigare för ändamålet anvisats

360,000 kronor, lärer det med hänsyn till det anförda bliva nödvändigt,

att för ändamålet ställa till stadsmissionens förfogande ett belopp av ytterligare

130,000 kronor. Beloppet bör — liksom de tidigare anvisade medlen -—

lämnas stadsmissionen i form av ett räntefritt lån. För ändamålet bör för

nästa budgetår å kapitalbudgeten upptagas ett reservationsanslag av 130,000

kronor. Anslaget torde nu få anvisas samt tills vidare redovisas under fonden

för låneunderstöd, där det torde upptagas under rubriken lån till Stockholms

stadsmission för inrättande vid skyddshemmet Skarvik-Tallåsen av nya avdelningar.

Yad angår villkoren för åtnjutande av det nya lånet ansluter jag mig till

vad statskontoret i ämnet föreslagit. Därest lånet beviljas, måste uppenbarligen

nytt avtal slutas mellan Kungl- Majit och kronan samt stadsmissionen.

I detta avtal får bland annat beaktas den ytterligare utvidgning av platsantalet

vid skolhemmet, som nu är avsedd att komma till stånd. För de 5 nya

platserna därstädes bör givetvis utgå årligt statsbidrag enligt samma grunder,

som bestämts för de förut planerade 20 skolhemsplatserna. Att märka är

vidare, att enligt gällande avtal stadsmissionen för underhåll av skyddshemmets

byggnader erhåller ett årligt bidrag av två procent å byggnadernas

värde. Detta värde är för närvarande beräknat till 240,000 kronor men är

enligt avtalet avsett att efter tillkomsten av de nya avdelningarna höjas till

559,500 kronor. Det förefaller sannolikt att, därest det nu förordade lånet å

130,000 kronor beviljas, i det nya avtalet måste företagas en icke oväsentlig

höjning av det byggnadsvärde, som skall gälla efter det skyddshemmet på

Departements
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majus proposition nr 128.

avsett sätt utvidgats. Beloppet av nämnda värde torde efter utredning i ämnet

få fastställas av Kungl. Maj:t.

Ifrågavarande höjning av platsantalet och av byggnadernas värde kommer

att i sinom tid medföra en viss merbelastning å anslaget till bidrag till icke

statliga skyddshem. För nästa budgetår är dock icke att räkna med ökade

utgifter i berörda hänseende.

Lån till Stockholms kyrkliga skyddshem sförening för

utförande av en vattenanläggning vid skyddshemmet

Hornö.

Stockholms kyrkliga skyddshemsförening har sedan åtskilliga år å sitt

skyddshem Hornö i Uppsala län bedrivit skyddshemsverksamhet för flickor.

För inrättande och utvidgning av skyddshemmet har föreningen jämlikt beslut

av 1928 och 1930 års riksdagar erhållit lån å tillhopa 182,000 kronor mot säkerhet

av inteckningar i skyddshemsfastigheten å sammanlagt nämnda belopp.

Vidare har på därom av Kungl. Maj:t gjord framställning 1938 års riksdag

till lån till föreningen för örn- och nybyggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet

för budgetåret 1938/39 å kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, anvisat

ett reservationsanslag av 125,100 kronor.

I anledning härav har Kungl. Maj:t — som jämlikt brev den 11 februari

1938 fastställt avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt föreningen rörande

verksamheten vid skyddshemmet — den 27 maj 1938 fastställt avtal mellan

Kungl. Majit och kronan samt föreningen att gälla såsom tillägg till förstnämnda

avtal. Avtalet av den 27 maj 1938 innehåller bland annat följande

bestämmelser.

1. Föreningen åtager sig att å sitt å fastigheten XU mantal Hornö nr 1 med

undantag för avsöndrade områden (Hornö l1) i Vallby socken av Uppsala län

inrättade skyddshem — Hornö hemskola — enligt plan, som av Kungl. Majit

för ändamålet godkännes, verkställa erforderliga örn- och tillbyggnadsarbeten,

bestående i huvudsak av reparation och förändring av huvudbyggnaden, tillbyggnad

till densamma, uppförande av ny stallbyggnad, reparation av tvättstuga,

loge och garage, ävensom utföra vissa dräneringsarbeten.

2. För utförande av förenämnda arbeten erhåller föreningen — utöver de

lån å tillhopa 182,000 kronor, som tilldelats föreningen jämlikt av Kungl. Majit

genom beslut den 24 november 1928 och den 3 juli 1930 fastställda avtal mellan

Kungl. Majit och kronan samt föreningen — ytterligare ett lån av statsmedel

å 125,100 kronor mot säkerhet av inteckningar i fastigheten å lånesumman med

förmånsrätt näst efter de i fastigheten till säkerhet för statens fordran för

tidigare lån beviljade inteckningarna å tillhopa 182,000 kronor.

Samtliga nu omförmälda inteckningar å tillhopa 307,100 kronor skola

emellertid utgöra gemensam säkerhet.för de av staten till föreningen beviljade

lånen å sistnämnda belopp.

3. Lånebeloppet — 125,100 kronor — må, sedan omförmälda plan blivit av

Kungl. Majit godkänd, lyftas mot avlämnande av föreningens förbindelse å

beloppet jämte nyss avsedda inteckningar.

4. Lånet skall vara räntefritt.

7. Därest detta avtal upphör att gälla utan att nytt avtal träffas mellan

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majus proposition nr 128.

staten och föreningen rörande användningen av de till skyddshemmet hörande

byggnaderna och den fastighet, varå de äro uppförda, skall omförmälda lån

å 125,100 kronor av föreningen återgäldas inom tre år efter avtalets upphörande,

dock att därest avtalet upphör av den anledningen att föreningen

icke uppfyller sina förpliktelser, lånet skall återbetalas omedelbart efter

avtalstidens slut.

I en till Kungl. Majit ingiven den 30 september 1938 dagtecknad skrift

har Stochholms kyrkliga skyddshemsförening gjort viss framställning angående

ny vattenanläggning vid skyddshemmet. Föreningen har däri anfört bland

annat.

Vid föreningens styrelsesammanträde den 31 maj 1938 hade anmälts, att

den å skyddshemmet befintliga brunnen lämnade mindre gott vatten och att

det kunde befaras, att vissa sjukdomsfall, som inträffat bland hemmets

lärarinnor och elever härledde sig från användningen av detta vatten. Vid en

därefter verkställd teknisk undersökning hade konstaterats, att vattnet vore

i det närmaste hälsofarligt.

Med anledning därav hade verkställts utredning rörande möjligheterna att

erhålla vatten från annat håll. Därvid hade det visat sig, att lämpligt vatten

blott kunde erhållas genom upptagande av en ny brunn, belägen på ett

avstånd av 200 meter från hemmets huvudbyggnad. Kostnaderna för brunnens

iordningställande kunde beräknas till 800 kronor. Därtill komme emellertid

omkring 2,800 kronor för anläggande av ett avhärdningsfilter för varmvatten

och värme, omkring 2,200 kronor för anskaffande av ett rum invid brunnen

för vattenbassäng, hydroforer m. m. samt omkring 200 kronor för oförutsedda

utgifter. De sammanlagda kostnaderna för den erforderliga vattenanläggningen

kunde alltså uppskattas till 6,000 kronor.

Föreningen förfogade icke över några medel för bestridande av kostnaderna

för ifrågavarande anläggning, men det kunde tänkas att någon del av det av

1938 års riksdag för om- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet

anvisade lånebeloppet av 125,100 kronor skulle kunna användas för ändamålet.

På grund härav har föreningen hemställt dels örn bemyndigande att utföra

ifrågavarande vattenanläggning, dels att för ändamålet erforderliga medel

måtte få utgå från nyssnämnda lånebelopp av 125,100 kronor eller att, i den

mån detta icke läte sig göra, särskilda lånemedel måtte härför ställas till

föreningens förfogande.

Socialstyrelsen, som avgivit utlåtande i ämnet den 16 november 1938, anför

däri följande.

Styrelsen hade med anledning av framställningen införskaffat yttrande

från doktor Harald Huss, vilken efter undersökning av det hittills använda

vattnet vid skyddshemmet förklarat, att detsamma innehölle betänkliga föroreningar

och därför icke borde begagnas såsom dricks- och hushållsvatten.

Styrelsen funne det ådagalagt, att skyddshemmet vore i omedelbart

behov av en tidsenlig vattenanläggning. Detta behov vore så mycket angelägnare

som vid skyddshemmet funnes en mödraavdelning, vilken hade sig

anförtrodd vården av spädbarn och nyblivna mödrar.

Då föreningen saknade möjlighet att av egna medel bestrida kostnaderna

för en sådan anläggning, ville styrelsen förorda, att erforderliga lånemedel

ställdes till föreningens förfogande.

Föreningen hade anhållit att, därest lånemedel skulle beviljas, dessa

i första hand måtte få utgå ur de för om- och nybyggnader m. m. vid hemmet

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

24 Kungl. Majds proposition nr 128.

senast beviljade medlen. Styrelsen funne sig icke kunna förorda denna ordning

för medlens tillhandahållande. Då nämnda ombyggnadsarbeten, vilka

bland annat innefattade förstärkning av grunden till en äldre byggnad, ännu

endast vore påbörjade och då kostnaderna för arbeten av denna art svårligen

torde kunna med någon tillförlitlighet beräknas förrän vid en mera framskriden

tidpunkt, vore det nämligen för närvarande omöjligt att avgöra, huruvida

över huvud taget något överskott komme att uppstå å dessa lånemedel.

Styrelsen funné det därför mest ändamålsenligt, att särskilda lånemedel

ställdes till föreningens förfogande för utförande av ifrågavarande arbeten,

och ville styrelsen i sådant avseende förorda ett belopp av 6,000 kronor.

I ett den 11 januari 1939 avgivet utlåtande förklarar byggnadsstyrelsen, att

styrelsen, som icke hade något att erinra beträffande den till 6,000 kronor

beräknade kostnaden för här avsedda vattenanläggning, anslöte sig till vad

socialstyrelsen i ärendet anfört.

Statskontoret, som avgivit utlåtande över framställningen den 27 januari

1939, yttrar sig på följande sätt.

Den föreslagna vattenanläggningen vid Stockholms kyrkliga skyddshemsförenings

hemskola å Hornö syntes vara av behovet oundgängligen påkallad.

Då föreningen saknade möjlighet att av egna medel bekosta anläggningen,

torde föreningen böra för ändamålet erhålla understöd av statsmedel, lämpligen

i form av räntefritt lån å erforderligt belopp, 6,000 kronor. Av skäl, som

av socialstyrelsen anförts, syntes man icke kunna med säkerhet räkna med att

kostnaderna för anläggningen skulle kunna bestridas av överskott å föreningen

tidigare beviljade lånemedel, varför föreningen torde böra erhålla ett särskilt

lån för utförande av anläggningen ifråga.

Såsom villkor för lånets erhållande syntes böra föreskrivas, att som säkerhet

för detsamma skulle ställas inteckning i skyddshemsfastigheten 1U mantal

Hornö nr 1 med undantag för avsöndrade områden (Hornö l1) i Vallby socken

av Uppsala län å lånesumman med förmånsrätt näst efter de i fastigheten till

säkerhet för statens fordran för tidigare lån beviljade inteckningarna å tillhopa

307,100 kronor. Därjämte borde uppställas som villkor, att samtliga nu nämnda

inteckningar å sammanlagt 313,100 kronor skulle utgöra gemensam säkerhet

för de av staten beviljade lånen å sistnämnda belopp. Vidare syntes böra

föreskrivas, att jämväl nu ifrågavarande lån av 6,000 kronor skulle återgäldas,

därest de avtal rörande verksamheten vid Hornö, som den 11 februari och den

27 maj 1938 träffats mellan Kungl. Majit och kronan samt föreningen, skulle

upphöra att gälla.

I betraktande av de hygieniska risker, som äro förknippade med den nuvarande

vattenförsörjningen vid Hornö skyddshem, synes det mig ligga i öppen

dag, att den av Stockholms kyrkliga skyddshemsförening, i egenskap av hemmets

ägare, föreslagna vattenanläggningen bör, så snart sig göra låter, komma

till utförande. Kostnaderna för anläggningens verkställande torde kunna uppskattas

till 6,000 kronor.

Då föreningen icke av egna medel kan bestrida dessa kostnader och utgifterna

icke heller lämpligen böra gäldas från det anslag, som jämlikt 1938 års

riksdagsbeslut såsom räntefritt lån ställts till föreningens förfogande, får jag

i likhet med de hörda myndigheterna förorda, att föreningen för nu ifrågavarande

ändamål tilldelas ett särskilt lån av 6,000 kronor. Lånet bör vara

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

räntefritt och för detsamma böra gälla de villkor rörande inteckningssäkerhet

m. m., som av statskontoret förordats.

För gäldande av nämnda lån torde för nästa budgetår böra anvisas ett reservationsanslag

av 6,000 kronor. Anslaget torde nu få anvisas samt tills vidare

redovisas under fonden för låneunderstöd, där det lärer kunna upptagas under

rubriken lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för utförande av

en vattenanläggning vid skyddshemmet Hornö.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda hänseenden anfört,

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I) till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem för budget
året

1939/40 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av ............................................................... kronor 860,000;

II) för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd,

anvisa

a) till Lån till Stockholms stadsmission för inrättande vid

skyddshemmet Skarvik-Tallås en av nya avdelningar ett reservationsanslag

av ................................................ kronor 130,000

och

b) till Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för

utförande av en vattenanläggning vid skyddshemmet Hornö ett

reservationsanslag av ....................................... kronor 6,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils-Sture Lindqvist.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 128.

480 39 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bidrag till driften av icke statliga skyddshem m. m. a1 i texten
  2. SU 1939:132 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bidrag till driften av icke statliga skyddshem, m. m. s. 1 i texten