Sök i Ratio Lex

Angående anslag till byggnad m. m. för ett tekniskt laboratorium

1939-02-24 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:129, Angående anslag till byggnad m. m. för ett tekniskt laboratorium

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

byggnad m. m. för ett tekniskt laboratorium; given

Stockholms slott den 24 februari 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 24 februari 1939.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, anför:

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, punkt 3) har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till uppförande av byggnad för ett tekniskt laboratorium för budgetåret

1939/40 beräkna ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Jag torde nu få

ånyo anmäla detta ärende.

I skrivelse den 17 oktober 1938 har ingenjörsvetenskapsakademien hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte dels vidtaga åtgärd i syfte att en vid Drottning

Kristinas väg norr om statens provningsanstalt belägen tomt ställdes

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 129—130. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

till akademiens förfogande, dels ock bevilja akademien ett anslag å 200,000

kronor för att å nämnda tomt uppföra en laboratoriebyggnad.

Innan jag ingår på en redogörelse för akademiens ifrågavarande framställning,

vill jag erinra om ett annat, i visst samband med densamma stående

ärende, som tidigare varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Jag

syftar på en av akademien i särskilda skrivelser den 30 augusti och den 15

september 1937 gjord hemställan örn bidrag av statsmedel till ett sammanlagt

belopp av 118,000 kronor, därav 103,000 kronor för uppförande å statens

provningsanstalts tomt av en byggnad, avsedd för en teknisk röntgencentral,

samt 15,000 kronor för inredning av byggnaden.

Till motivering av denna hemställan anförde ingenjörsvetenskapsakademien

i förenänmda skrivelse den 30 augusti 1937 i huvudsak följande:

Den i anslutning till akademien arbetande svetsningskommissionen hade

på sin tid hemställt hos akademien att vidtaga åtgärder för att inom landet

bereda tillgång till vissa för den betydelsefulla svetsteknikens utveckling

oundgängliga provningsanordningar, nämligen dels en utmattningsmaskin

och dels en farbar röntgenutrustning. I skrivelse till Kungl. Majit den 18

december 1936 hade akademien vitsordat behovet av nämnda apparatutrustning

och hemställt om anvisande av ett anslag lill statens provningsanstalts

förfogande för anskaffning av en utmattningsmaskin. I fråga örn

röntgenutrustningen hade akademien uttryckt sin förhoppning, att det för

dess anskaffning erforderliga beloppet skulle kunna hopbringas genom tillskott

från intresserade.

Kungl. Maj.ts i anslutning till akademiens framställning till 1937 års riksdag

avlåtna förslag örn anvisande av medel för anskaffning av en utmattningsmaskin

blev av riksdagen bifallet. Genom en på akademiens initiativ

företagen andelsteckning, i vilken deltagit såväl statliga affärsdrivande verk

som privata institutioner, bruk och verkstäder, hade vidare sammanskjutits

ett belopp om 46,000 kronor, varigenom blivit möjligt att anskaffa såväl

transportabel röntgenutrustning, vilken sedan juni 1937 vore i full verksamhet,

som även en del annan behövlig apparatur nr. m.

Enär både röntgenprovning och vissa andra »icke förstörande» provningsmetoder

hade betydelse för undersökning ej blott av svetsfogar utan

jämväl av en mängd andra industriprodukter, hade det befunnits lämpligt

alt för provningarnas bedrivande upprätta ett särskilt organ, som fått namnet

tekniska röntgencentralen vid ingenjörsvetenskapsakademien, Röntgencentralens

lokalbehov hade provisoriskt tillgodosetts genom att tekniska

högskolan ställt två rum till förfogande, vilka dock endast mycket nödtorftigt

kunnat motsvara de allra första behoven av laboratorie- och kontorslokaler;

för verksamhetens fortsatta bedrivande krävdes oundgängligen

större utrymme. Men därtill komme att en nära kontakt med statens provningsanstalt

med dess resurser i olika hänseenden vöre av största betydelse för

ett gott resultat, liksom också lätt tillgång till röntgenutrustning för provmngsanstalten

skulle innebära ett värdefullt komplement till de befintliga

provmngsmöjligheterna.

förläggning i närmaste anslutning till statens provningsanstalt skulle

i i J «utgöra ^erf. ur a^a synPunkter bästa lösningen av röntgencentralens

lokalfraga; önskvärdheten av en dylik förläggning hade jämväl kommit till

litti yck vid ärendets dryftande inom provningsanstaltens styrelse.

I häröver den 7 september 1938 avgivet utlåtande anförde styrelsen för

statens provningsanstalt bland annat:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

3

Med hänsyn till provningsanstaltens och röntgencentralens angränsande

arbetsområden skulle det vid många av anstaltens uppdrag vara önskvärt

att hava ett nära samarbete och utbyte av sakkunskap med röntgencentralen.

Ävenledes vore sannolikt, att röntgencentralens verksamhet skulle bidraga

till ökning av anstaltens uppdrag beträffande svetsfogars provning

på mekanisk hållfasthet och för utmattning nied den laboratorieutrustning,

som disponerades av anstalten.

Med hänsyn till nyttan av röntgencentralens verksamhet icke endast för

därav berörda industrier utan även för allmän ekonomi vid tekniska arbeten

och för allmän säkerhet funne styrelsen det vara berättigat, att staten bidroge

till denna verksamhet genom upplåtande åt densamma av ändamålsenliga

lokaler.

Efter samråd med provningsanstalten avsåge akademiens förslag uppförandet

av en byggnad med en yta av cirka 14 X 14 meter och höjd av cirka

7 meter, innehållande dels en arbetshall i en våning med travers, dels ett

antal ingenjörs-, verkstads-, kontors- och arkivrum m. m. i två våningar.

Enär en stor del av verksamheten utfördes vid byggnadsföretag och verkstäder

ute i landet erfordrades även ett garage för två bilar.

Det till provningsanstaltens disposition ställda tomtområdet vore avsett

att kunna upptaga de till- och nybyggnader, som verksamhetens utveckling

kunde betinga under en överskådlig framtid. Sådana nybyggnader hade ägt

rum vid olika tillfällen enligt härför inom anstalten uppgjord byggnadsplan

och den nu föreslagna byggnaden skulle kunna inordnas i denna plan. Även

örn röntgenarbetet i framtiden på grund av teknikens framsteg eller av annan

orsak skulle komma att minskas eller nedläggas, skulle byggnaden

kunna av anstalten utnyttjas för andra tekniska ändamål, som då vore

aktuella.

Beträffande lokaler och rumsindelning i den tillämnade byggnaden enligt

för styrelsen företedda förslagsritningar kunde styrelsen vitsorda deras lämplighet

för det avsedda ändamålet och att man sökt hålla byggnadens storlek

så liten som möjligt.

Den föreslagna garagebyggnaden vore avsedd att vara en billig standardkonstruktion

av galvaniserad plåt och att eventuellt kunna flyttas. För densamma

borde på tomten planeras och betongläggas en lämplig yta. Styrelsen

ville som ett önskemål hemställa, att den betonglagda ytan måtte utökas med

cirka 40 kvadratmeter för tillgodoseende av anstaltens behov och att tillkörsväg

ordnades, vilket torde utöka kostnaden med omkring 1,000 kronor.

Enligt uppgjord plan skulle byggnadens uppvärmning ske från anstaltens

värmecentral, som härför vore tillräcklig. Styrelsen förutsatte, att byggnaden

med dess inredning skulle ställas till röntgencentralens förfogande tillsvidare

och utan hyra, men att sådana nyttigheter såsom värme, vatten, arbetshjälp

m. m. skulle av centralen betalas i enlighet med av provningsanstaltens styrelse

fastställda grunder.

I utlåtande den 5 oktober 1937 över den föreslagna röntgencentralen anförde

byggnadsstyrelsen:

Styrelsen hade icke något annat att erinra beträffande ifrågavarande byggnadsförslag

än att avståndet mellan den nya och den närmast intill liggande

byggnaden jämlikt 80 § 5 mom. byggnadsstadgan borde ökas från 7 till 9

meter.

Den till förslaget hörande kostnadsberäkningen slutade å 103,000 kronor.

Detta belopp borde på grund av stegringen i byggnadskostnader höjas med

12,500 kronor. De till 15,000 kronor beräknade inredningskostnaderna kun
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

de däremot godtagas under förutsättning att den största sparsamhet iakttoges.

Totalkostnaden för nybyggnadens uppförande och inredning skulle således

uppgå till (115,500 + 15,000 =) 130,500 kronor.

Genom beslut den 21 januari 1938 fann Kungl. Majit ingenjörsvetenskapsakademiens

framställning om anslag lill uppförande av en byggnad för ifrågavarande

röntgencentral icke för det dåvarande föranleda någon vidare åtgärd.

Till utveckling av sin nu förevarande, i skrivelsen den 17 oktober 1938

gjorda framställning örn anvisande av ett anslag å 200,000 kronor för uppförande

av en laboratoriebyggnad å angiven plats å norra Djurgården har

ingenjörsvetenskapsakadeinien anfört i huvudsak följande:

Enligt de av Kungl. Majit fastställda stadgarna för ingenjörsvetenskapsakademien

ålåge det akademien att befordra teknisk-vetenskaplig forskning samt

att därigenom främja den svenska industrien och tillvaratagandet av landets

naturtillgångar. Till vinnande av detta syfte bade akademien bland annat

att anordna systematiska undersökningar rörande tekniska problem, som

avsåge de inhemska naturtillgångarnas tillgodogörande, och, örn så befunnes

lämpligt, för sådana frågors studium inrätta särskilda institut.

Under sin hittillsvarande verksamhet hade akademien sökt att till en början

i möjligaste mån utnyttja bestående forskningsanstalters laboratorier.

Akademien hade sålunda genom talrika forskningsanslag bidragit till arbetens

utförande vid tekniska högskolan, statens provningsanstalt, metallografiska

institutet, Chalmers tekniska högskola m. fl. Men i några fall hade det

befunnits lämpligt att inrätta särskilda institut, nämligen för värmetekniska

frågor, för kemisk-tekniska undersökningar, för cementkemiska undersökningar

och för industriella provningar med röntgenstrålning.

Akademien hade även inrättat ett institut för elektrovärme, vilket emellertid

sedermera blivit självständigt.

För de tre första av förenämnda institut hade akademien i sin fastighet vid

Grevturegatan kunnat bereda visst laboratorieutrymme. Röntgencentralen

åter hade provisoriskt fått tak över huvudet inom en avdelning av tekniska

högskolan.

För de kemiska arbetena, vilka i stor omfattning ägnats åt problemet att

ur inhemskt råmaterial framställa motorbränslen, hade år 1930 genom statsmakternas

beslut anskaffats en apparatur i större skala för möjliggörande av

arbeten vid mycket höga tryck och temperaturer samt hydrering. Denna viktiga

apparatutrustning, som betingat en kostnad av omkring 150,000 kronor,

hade efter överenskommelse med ammunitionsfabriken vid Marieberg blivit

inrymd i en särskild byggnad på fabriksområdet. Den 1 juli 1938 hade emellertid

lokalen måst utrymmas, alldenstund fabriken led av svår utrymmesbrist

för egna arbeten.

Ifrågavarande viktiga apparatanläggning, veterligen den enda i landet för

sådana arbeten, läge för närvarande magasinerad, enär alla akademiens strävanden

att finna en örn ock provisorisk lokal för dess uppställning icke lett

till någon lösning, ett förhållande som vore i hög grad beklagligt icke minst

med hänsyn till det arbetsprogram, som förelåge för innevarande budgetårs

verksamhet på kraft- och bränsleområdet.

Härtill komme, att det i akademiens hus inrymda kemiska laboratoriet

så småningom blivit fullständigt överbelastat. Det finge vidare erinras om

de undersökningar rörande syntetiska motorbränslen, vilka anbefallts aka
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

5

demien av Kungl. Majit den 25 juni 1937 och för vilkas utförande ävenledes

erfordrades kemiska arbeten.

Akademiens fastighet vore en typisk bostadsfastighet. De i densamma inrymda

laboratorierna hade därför ej kunnat bliva särdeles ändamålsenliga.

lie hade därjämte numera blivit alldeles otillräckliga. Svårast vore som

nämnt förhållandena vid det kemiska laboratoriet. Den trängsel, som nu

rådde, kunde givetvis icke i längden vara förmånlig för arbetenas rätta bedrivande.

Då akademien för nära två år sedan hade inrättat den tekniska röntgencentralen

för att gå industrien och kommunikationsverken tillhanda med den

moderna men dyrbara röntgenprovningsmetoden, hade tanken varit att kunna

i fortsättningen erhålla plats för dess fasta arbetsavdelning i samband

med statens provningsanstalt. Centralen arbetade dels förmedelst en på

automobil farbar röntgenanläggning, dels ock med undersökningar i laboratorium,

undersökningar som nära anknöte till andra dylika, vilka utlördes av

provningsanstalten. I skrivelser den 30 augusti och 15 september 1937 hade

akademien hemställt, att Kungl. Majit ville ställa till statens provningsanstalts

förfogande anslag för uppförande på anstaltens tomt av en byggnad för sagda

ändamål. Kungl. Majit hade emellertid ej funnit skäl att för det dåvarande

vidtaga någon åtgärd .

Akademien vore sålunda för ögonblicket i trängande behov av lokalutrymme

dels för ett vidgat kemiskt laboratorium särskilt i samband med den magasinerade

högtrycksapparaturen, dels för den tekniska röntgencentralen.

Efter att bland annat hava erinrat örn det stora antalet i utlandet befintliga

tekniska forskningsinstitut, däribland ett 30-tal i Tyskland och ett 40-tal

i England, framhåller akademien, att akademien icke kunnat undgå att uppmärksamma

den även i vårt land pågående diskussionen angående en utvidgad

på tekniska mål inriktad forskning. Rörande de behov, som i Sverige

förelåge i avseende på central forskning mot tekniska och industriella mål,

hade akademiens .preses, kommerserådet A. F. Enström verkställt en preliminär

utredning . Efter att hava redogjort för huvuddragen i nämnda utredning

anför akademien vidare i huvudsak följande:

För realiserande av forskningsprogrammet skulle erfordras en forskningskomplex

uppdelad på två, tre eller fyra huvudavdelningar. Det måste emellertid

på sakens nuvarande ståndpunkt anses vara förhastat att ingå på organisationsspörsmålen.

Man kunde tänka sig en central anstalt eller en uppdelning

på flera. Det uppstode spörsmål, huruvida och i vad^ mån staten

och industrien vore redo att deltaga i kostnaderna. I avseende på dessa hade

Enström gjort en preliminär approximativ beräkning för hela programmets

realiserande, vilken pekade på storhetsordningen 5 miljoner kronor anläggnings-

och utrustningskostnad samt 0.75 miljoner kronor årlig driftkostnad.

En viktig fråga vore vidare den, huru ledningen av en eventuell central

forskningsanstalt skulle organiseras. Olika utvägar kunde tänkas. Den

kunde tänkas förlagd i sektioner under de tekniska högskolornas styrelser,

sidoordnade med de befintliga undervisningsanstalterna. Örn man emellertid

ville sammanhålla det hela, borde den göras fristående, antingen under

ledning av ingenjörsvetenskapsakademien (i analogi med vetenskapsakademien

och under dennas vård ställda institutioner) eller ock under en i anslutning

till akademien bildad särskild styrelse, innefattande representanter för

olika i saken intresserade parter.

I varje fall torde ett program sådant som det skisserade icke kunna reali
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

seras annat än i etapper. Hänsyn måste framförallt tagas till den omständigheten,

huruvida det stöde lämpliga forskare till förfogande för de olika

uppgifterna.

Huru än organisationsfrågan komme att lösas, framstode som ett önskemål,

att en blivande central forskningsanstalt bleve lokaliserad till närheten av

tekniska högskolan (samtidigt också till statens provningsanstalt). Enligt

vad som kommit till akademiens kännedom funnes en tomt, som uppfyllde

nämnda villkor och jämväl syntes väl lämpa sig för ändamålet. Denna vore

belägen vid Drottning Kristinas väg, norr örn statens provningsanstalt.

Akademien vågade ifrågasätta, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder i

syfte, alt tillräckligt tomtutrymme reserverades för bär avhandlade ändamål

och att detta utrymme tillsvidare ställdes till akademiens förfogande för uppförande

omedelbart av en mindre laboratoriebyggnad, lämpad att tillfredsställa

de inledningsvis berörda mycket trängande behov, som uppkommit

för akademiens del. För dessa behov skulle omedelbart erfordras en byggnadsvolym

motsvarande en kostnad av i runt tal 200,000 kronor. Denna

byggnad skulle sedan kunna inlemmas i ett blivande forskningskomplex, så

att detta successivt byggdes ut i anslutning till de riktlinjer, som nyss antytts.

Det folie av sig självt, att en lösning av akademiens aktuella lokalbehov

på sätt, som här angivits, skulle ske under sådana former, att därmed icke

föregrepes den närmare utredning, som erfordrades i avseende på det stora

forskningsproblemet i vad gällde det slutliga disponerandet av tomten inklusive

den första byggnaden. Ett eventuellt upplåtande till akademien skulle

sålunda ske tillsvidare och intill dess den stora frågan bleve löst i den ena

eller andra riktningen.

Till belysning av ingenjörsvetenskapsakademiens behov av laboratorielokaler

har inom akademien upprättats följande förteckning jämte kommentarer

över vissa undersökningar, som för närvarande påginge vid institut

under akademien eller inom kommittéer, där akademien medverkade, och i

vilka inginge experimentella arbeten, som krävde utrymmen av slag, som

icke kunde ställas till förfogande inom akademiens lokaler vid Grevturegatan.

Röntgenprovning. Det portabla aggregat för röntgenprovning, som

genom akademiens medverkan anskaffats för röntgencentralen, vore tidvis

stationerat i Stockholm och borde då göras tillgängligt för forskningsarbeten.

Röntgencentralens kontor vore inrymt i lokaler på tekniska högskolan

och kunde möjligen vara kvar där ännu någon tid. Det stora aggregatet

kunde emellertid icke lämpligen användas i dessa lokaler. Transportbilen för

aggregatet vore nu i brist på utrymme uppställd på tekniska högskolans

gård.

Aktivt kol. En av kolningslaboratoriet konstruerad fialvstor apparat

för framställning av aktivt kol, som tidigare varit uppställd vid laboratoriet

i Marieberg, vore för närvarande uppmonterad i lokalerna vid Grevturegatan

men kunde icke drivas på grund av bristande utrymme.

Vitmossetorv. Kolningslaboratoriets metod för framställning av oljor

ur vitmossetorv, som tidigare utarbetats vid laboratoriet i Marieberg,

hade nått en punkt, då en halvstor apparat borde byggas, för att man skulle

kunna framställa oljor i sådan mängd, att praktiska prov därmed kunde

företagas. En väsentlig del av den erforderliga utrustningen skulle bestå

av en ugn för lågtemperalurdestillation, som medgåve exakt kontroll av

temperaturförlopp, genommatning, ånginblåsning etc. En dylik apparat

kunde icke monteras i lokalerna vid Grevturegatan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

7

Torv. Som ett led i de pågående med särskilda statsanslag utförda undersökningarna

av möjligheterna att framställa flytande bränsle nr torv inginge

även brikettering av torv och lågtemperaturdestillation av briketterna.

Även härför fordrades en apparat för lågtemperaturdestillation i halvstor

skala. Eventullt kunde samma apparat användas som nyss omtalats under

vitmossetorv. Till utrustningen borde även höra en mindre brikettpress.

För närvarande sändes torvproven till Danmark och Tyskland för brikettering

och till andra verk i Tyskland för lågtemperaturdestillation.

Oljor ur trä och avfanslutar. De försök, som för några år

sedan av kolningslaboratoriet påbörjades för att utreda möjligheterna för

ett ekonomiskt tillvaratagande av sulfitavfallslutar, kunde på grund av

brist på lokaler ej bedrivas i önskad utsträckning. Detsamma gällde laboratoriets

arbeten för framställning av oljor ur trä och för framställning av

särskilt under kristider värdefulla produkter ur töre.

Skiffer. Vid den utredning angående möjligheten att framställa värdefulla

ämnen ur svensk oljeskiffer, som nyligen igångsatts, kunde man förvänta,

att det efter de första grundläggande försöken, som utfördes i laboratorieskala

och som därför lämpligen kunde förläggas till akademiens lokaler

vid Grevturegatan eller till lämpliga laboratorier på tekniska högskolan,

bleve nödvändigt att utföra halvstora prov för att få tillgång till större mängder

av produkter. Vissa sådana prov kunde förläggas till skifferverket på

Kinnekulle eller till någon annan industriell anläggning i närheten av en

skifferfyndighet. För att spara tid och omkostnader torde dessförinnan försök

behöva utföras i halvstor skala på sådan plats, att de kunde stå under

omedelbar övervakning av den utredande kommittén. Även härför fordrades

ugnar av liknande typ, som omnämnts under vitmossetorv och torv.

Gener ator gas drif t vid bilar. Den kommitté, som utredde frågan

om generatorgas vid bilar och i vilken akademien medverkade, bedreve

för närvarande sina praktiska prov vid en motorprovningsanstalt tillhörig

Apotekarnes mineralvattenfabrik. Vid sidan av där utförda bromsningsprov

på automobiler, som närmast avsåge förbättring av generatorutrustningen,

reglageanordningar, insättandet av kompressor m. m. vid motorerna,

vore det önskvärt att kunna prova olika bränslen, såsom skilda slag

av träkol och träkolsbriketter, koksade torvbriketter m. m. Sådana prov

kunde lämpligen göras i en stationär motor med elektrisk broms. Utrymme

för en dylik utrustning kunde emellertid icke beredas i det nämnda laboratoriet

vid mineralvattenfabriken.

Alkohol bräll slen. Ett liknande behov av prov med olika bränslen

för bildrift kunde förutses uppkomma vid fortsättandet av utredningarna

beträffande acetal och eteralkohol. Prov med dylika bränslen för flygmotorer

kunde för närvarande icke utföras i landet, utan provmaterialet måste

utsändas till England för provning därstädes.

Hy d röring. De oljor, som framkomme vid lågtemperaturdestillation,

behövde i allmänhet förädlas genom hydrering, innan de bleve användbara

som motorbränsle. Hydreringsförsök i laboratorieskala hade sedan längre utförts

vid kolningslaboratoriet. För att erhålla produkter i sådan mängd, att

praktiska prov kunde företagas, behövdes apparater i större skala än den

vanliga laboratorieutrustningen. För den skull hade för en del år sedan anskaffats

en större hydreringsapparat, som sedan drivits i laboratoriet vid

Marieberg. Denna hade på grund av lokalbrist numera måst inpackas. På

grund av de höga tryck, som användes, krävde denna apparat lokaler av

särskilt slag. Även en mindre hydreringsapparat funnes, som ej heller den

lämpligen kunde uppställas inom lokalerna vid Grevturegatan.

Vissa kontrollprov, samhörande med en begynnande fabrikation i Perstorp,

torde jämväl påkräva ökat utrymme.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition nr 129.

över ingenjörsvetenskapsakademiens sistnämnda framställning hava utlåtanden

avgivits av riksmarskalksämbetet, kommerskollegium, styrelsen för

statens provningsanstalt och styrelsen för tekniska högskolan. Vid riksmarskalksämbetets

och kommerskollegii utlåtanden äro fogade av intendenten

för Djurgården respektive styrelsen för Svenska teknologföreningen avgivna

yttranden. Vidare har Sveriges industriförbund inkommit med en skrivelse

i ämnet.

Intendenten för Djurgården har anfört i huvudsak följande:

Enligt den akademiens framställning bilagda kartskissen vore den för laboratoriebyggnaden

ifrågasatta tomten belägen inom det område å norra

Djurgården, som för Djurgårdsförvaltningens räkning användes till hovjägarbostad,

stall, byggnader för förvaring av parksoffor och diverse redskap,

värmestuga för Djurgårdens arbetare, såghus, spån- och torkhus, brädgård

samt timmer- och vedupplag. Då området sålunda vore till fullo disponerat

och för Djurgårdens drift behövligt, kunde icke tillstyrkas att å detsamma

plats upplätes för laboratoriebyggnaden i fråga. Däremot syntes, sedan vissa

områden och byggnader blivit frigjorda, akademiens ifrågavarande behov

av markområde kunna tillgodoses inom Experimentalfältets område. Om

markbehovet icke ansåges kunna tillgodoses inom Experimentalfältet eller

eventuellt annat område, funnes odisponerad djurgårdsmark väster örn ett

till tekniska högskolan upplåtet område, där tillräckligt tomtutrymme skulle

kunna erhållas för byggnaden.

Riksmarskalksämbetet har, under hänvisning till intendentens för Djurgården

yttrande, för egen del uttalat önskvärdheten av att, därest det ansåges

nödvändigt att den ifrågasatta laboratoriebyggnaden uppfördes i närheten

av tekniska högskolan och statens provningsanstalt, den av intendenten

föreslagna platsen väster om tekniska högskolan i första hand måtte komma

i fråga. Skulle det visa sig nödvändigt, att det av akademien föreslagna, norr

örn statens provningsanstalt belägna tomtområdet, å vilket av Djurgårdsförvaltningen

för närvarande för eget behov disponerade byggnader och andra

anläggningar funnes, foges i anspråk för nu ifrågavarande eller annat behov

av byggnadstomter, skulle icke blott en rationell skötsel av Djurgårdens skogstillgångar

förhindras utan Djurgårdsförvaltningen även nödgas framställa betydande

krav på ersättningar, vilkas omfattning dock för närvarande icke

kunde beräknas. Ämbetet ville även framhålla, att å Djurgården annan användbar

plats för Djurgårdsförvaltningens förenämnda byggnader och anläggningar

icke torde finnas.

Kommerskollegium har för egen del anfört i huvudsak följande:

Kollegium ville ansluta sig till de krav på en intensifiering och utvidgning

av det tekniskt-industriella forskningsarbetet, som av ingenjörsvelenskapsakademien

framställdes och som under senare tid framförts vid flera tillfällen

och i olika sammanhang. Medverkan från statens sida torde därvidlag

vara ofrånkomlig. Utstakandet av vissa organisatoriska riktlinjer för

forskningsarbetets koordination och ej minst för statens medverkan torde

emellertid vara erforderligt, innan några mera avgörande steg foges för förverkligandet

av nämnda syfte. Tills vidare syntes därför en viss försiktig
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

9

het böra iakttagas till undvikande av att åtgärder vidtoges, som vore av natur

att i större eller mindre grad föregripa utvecklingen.

Akademiens förevarande framställning avsåge närmast fyllandet av vissa

akademiens egna omedelbara behov, men berörde också ett principavgörande,

nämligen val av plats för de centrala forskningsanstalter, som kunde

tillkomma.

Även om av ekonomiska och andra skäl forskningsarbetet ifråga i stor

utsträckning syntes böra förläggas till redan existerande institutioner och

laboratorier samt till industriföretagen, torde dock inrättandet av fristående

forskningsanstalter för vissa ändamål bliva nödvändigt. Det syntes också

vara klart, att, såsom akademien framhölle och under förutsättning att speciella

synpunkter ej gåve försteg åt annat platsval, dessa anstalter helst, borde

lokaliseras till närheten av redan existerande tekniskt-vetenskapliga institutioner,

då därigenom det viktiga personliga samarbetet i hög. grad underlättades,

frågorna örn gemensam anskaffning av vetenskaplig litteratur och

anordning av kooperativ dokumentation lättare kunde lösas o. s. v. Ur denna

synpunkt syntes erinran ej vara att göra mot att det föreslagna området

reserverades för ifrågavarande ändamål, huru än valet utfölle mellan de

olika linjer för försöksverksamhetens organiserande, som nu kunde anses

ak tuelia

Beträffande den föreslagna laboratoriebyggnaden funné kollegium, på

grundval av en skiss över byggnadens dimensioner och allmänna konstruktion,

som för kollegium företetts, alt utförandet skulle bliva sådant, att

användningsmöjligheterna bleve tillräckligt vidsträckta och ej enbart bundna

vid nu närmast avsedda ändamål.

I det vid kommerskollegii utlåtande fogade yttrandet från styrelsen för

Svenska teknologföreningen har likaledes tillstyrkts såväl reserverande av

det av ingenjörsvetenskapsakademien föreslagna tomtområdet, under förutsättning

att statens provningsanstalts och tekniska högskolans kommande

behov av utvidgningar icke därigenom försvårades, som att erforderliga medel

ställdes till akademiens förfogande för uppförande av laboratoriebyggnaden.

Styrelsen för statens provningsanstalt har anfört bland annat:

Under sin 20-åriga verksamhet hade anstalten haft rikliga tillfällen att inse

och erfara det stora behovet av en mera intensiv och planmässig forskning

än hittills inom olika tekniska verksamhetsgrenar. Vid sin kontakt med utländska

forskningslaboratorier hade anstalten även kunnat iakttaga, hurusom

vårt land i proportion till industriens omfattning och landets ekonomiska

resurser vöre i nämnda avseende tillbakablivet jämfört med de ledande

industriländerna.

Såsom framhölles i akademiens skrivelse hade emellertid under senaste

åren behovet och önskvärdheten av en vidgad teknisk forskningsverksamhet

i vårt land uppmärksammats inom ledande kretsar. I frågans nuvarande

läge vore styrelsen icke beredd att närmare yttra sig örn det sålunda ifrågasatta

mera allmänna tekniska forskningsarbetet på olika områden, dess lämpligaste

organisation i skilda fall samt de synpunkter och spörsmål, som därmed

vöre samhöriga. Det syntes emellertid redan nu sannolikt, att ifrågavarande

forskningsarbete i vissa fall lämpligen borde anknytas till redan

bestående institutioner för dithörande eller närliggande verksamhet, såsom

de tekniska högskolorna, statens provningsanstalt, ingenjörsvetenskapsakademien

m. fl., och att statsmakterna kunde komma alt finna påkallat att vidga

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

dessa institutioners resurser genom behövliga laboratorier antingen som tillbyggnader

eller som nybyggnader.

I den mån det kunde befinrias lämpligast att förlägga sådana laboratorier

till Stockholm, borde redan pa ett tidigt stadium lämpligt markområde utses

och förberedas. Med hänsyn till samarbete, utbyte av sakkunskap, tillgång

till bibliotek och instrument m. m. vore det fördelaktigt att dessa institutioner

och laboratorier då lage i närheten av varandra. Styrelsen tillstyrkte,

att för sådant ändamål reserverades det markområde, som läge

nordväst om provningsanstaltens tomt mellan Drottning Kristinas väg och

Roslagsbanan. Dock borde möjlighet bevaras att utöka provningsanstaltens

tomt utefter nämnda gräns med en remsa av cirka 25 meters bredd.

Vad nu närmast anginge akademiens framställning hade akademien under

de gångna åren i sin mån bidragit till den behövliga tekniskt-vetenskapliga

forskningen genom att direkt under sin ledning administrera och

med. anslag från staten och industrien bedriva sådan verksamhet på vissa

områden. Styrelsen kunde vitsorda betydelsen av dessa arbeten och även

önskvärdheten av alt akademien måtte beredas möjlighet att fortsätta desamma.

På de av akademien anförda skälen krävdes därför en laboratoriebyggnad,

och styrelsen finge tillstyrka det av akademien för ändamålet begärda

anslaget. Styrelsen förordade även, att byggnaden uppfördes på det

av akademien ifrågasatta markområdet utan att dock på menligt sätt binda

det slutliga disponerandet av samma område.

Styrelsen för tekniska högskolan framhåller, att det vid organiserandet

av teknisk vetenskaplig forskning måste beaktas, att de möjligheter, som

tekniska högskolan erbjöde för deltagande däri, bleve utnyttjade i all den

utsträckning, som vore förenlig med högskolans uppgift som undervisningsanstalt.

Styrelsen instämmer i övrigt i ett av högskolans lärarkollegium

gjort uttalande, däri bland annat tillstyrkes, att den av akademien ifrågasatta

tomten tillsvidare ställdes till akademiens förfogande. Kollegiet betonar

starkt, att området framdeles säkerligen komme att erfordras för högskolans

nödiga utvidgning samt att upplåtelsen följaktligen endast borde

vara av tillfällig natur.

Sveriges industriförbund understödjer ingenjörsvetenskapsakademiens

framställning. I anslutning härtill erinrar förbundet, att detsamma tillsatt

en kommitté av industrimän och andra för saken intresserade personer med

uppgift att verkställa utredning och framlägga därav föranledda förslag rörande

de åtgärder, som borde vidtagas för främjande av teknisk forskning.

På grund av de omfattande och invecklade problem, som här mötte, hade

kommittén ännu ej avslutat sitt arbete. Kommittén ansåge det dock uppenbart,

att i varje fall lösandet av vissa forskningsuppgifter krävde statens ekonomiska

stöd. I vilken omfattning och på vad sätt detta stöd borde påkallas

hade kommittén icke kunnat taga närmare ställning till. Genom tillkomsten

av den föreslagna laboratoriebyggnaden skulle ett första steg tagas i riktning

mot skapandet av ett framtida centralt forskningsinstitut. Ett sådant

kunde självfallet ej realiseras annat än i etapper. Den tomt, som åsyftades

med akademiens framställning, syntes erbjuda stora praktiska fördelar, då

den medgåve lokal anslutning både till provningsanstalten och till tekniska

högskolan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

11

Sedan nu omförmälda yttranden avgivits, har ingenjörsvetenskcipsakademien

i ärendet inkommit med en ny skrivelse, dagtecknad den 24 januari

1939. Med förmälan att akademien erfarit, att under remissbehandlingen

vissa betänkligheter framkommit mot det i skrivelsen den 17 oktober 1938

framförda förslaget, föreslår akademien nu såsom ett alternativ dels att till

byggnadsstyrelsens förfogande ställdes ett belopp av 163,000 kronor för uppförande

inom statens provningsanstalts tomt av en laboratoriebyggnad i huvudsaklig

överensstämmelse med fastän något större än den tidigare planlagda

byggnaden för en röntgencentral samt att den sålunda uppförda byggnaden

finge av akademien disponeras för de ändamål, som vid varje tillfälle syntes

akademien i första hand böra komma i fråga, med skyldighet för akademien

att så snart ske kunde ställa byggnaden till förfogande för röntgencentral

eller för provningsanstalten, dels ock att provningsanstalten eller akademien

erhölle ett anslag å 15,000 kronor för anskaffning av vissa möbler och annan

inredning till byggnaden.

Ingenjörsvetenskapsakademien erinrar örn riksmarskalksämbetets förslag,

att laboratoriebyggnaden skulle placeras öster örn Drottning Kristinas väg

på ett område mellan Röda korsets sjukhem och tekniska högskolans

maskinlaboratorium, samt anför häremot, att enligt vad akademien inhämtat

förslag redan nu förelågc, avseende ifrågavarande områdes disposition

för framtida bebyggelse för högskolans räkning. Med anledning härav

finner akademien, att riksmarskalksämbetets nämnda förslag icke borde ifrågakomma.

Vidare anför akademien, att byggnadens placering på den av

akademien i skrivelsen den 17 oktober 1938 föreslagna platsen förutsatte, att

sådana ledningar för vatten, avlopp, gas och elektricitet, som inom stadsplanelagt

område brukade tillhandahållas av de kommunala organen, kunde

göras tillgängliga. I detta fall måste ledningsarbctena utföras av staten.

Enligt preliminära upplysningar, som under hand erhållits av byggnadsstyrelsen,

kunde dessa arbeten beräknas draga en kostnad av mellan 200,000

och 300,000 kronor.

Härefter anför ingenjörsvetenskapsakademien:

Akademien funne det naturligt, att ifrågavarande tomtområde med dess

fördelaktiga läge i närheten av högskolan och provningsanstalten förr eller

senare måste tagas i anspråk för tekniskt-vetenskapliga ändamål. Provningsanstalten

ställde inga anspråk på ifrågavarande område i annan män än som

tidigare nämnts utan tillstyrkte dess användning för andra tekniskt-vetenskapliga

ändamål. Enligt vad akademien erfarit syftade högskolan närmast

att utbygga ett område utmed Drottning Kristinas väg öster örn denna väg

och söder örn sjukhuset. Av tidigare framlagda förslag beträffande nybyggnad

för högsströms- och högspänningslaboratorium m. m. framginge, att man

tänkt sig en ytterligare utvidgning äga rum ännu längre öster ut på andra

sidan av högskolans huvudbyggnad.

Såsom departementschefen i uttalande lill 1939 års statsverksproposition

framhållit under punkt 81 av tionde huvudtiteln, hade å andra sidan tanken

väckts att inrätta ett centralt institut för tekniskt-vetenskaplig forskning. På

grund av de fördelar, som en lokal anslutning till högskolan och provningsanstalten

skulle medföra, torde det ligga nära till hands att laboratorieutrymmen

för ett dylikt institut bereddes på det meromnåmnda området norr

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

om provningsanstalten och väster om Drottning Kristinas väg. Även om det

skulle visa sig, att området i stället borde disponeras för tekniska högskolans

utvidgning, måste ledningar dragas fram.

Det föreföllc därför ingalunda omotiverat, att statsmakterna redan nu i

princip beslutade att låta utföra erforderliga ledningsarbeten för att anknyta

detta område till de längre söderut vid Drottning Kristinas väg befintliga ledningssystemen.

Därest det emellertid ansåges, att planerna på ett centralt tekniskt-vetenskapligt

forskningsinstitut borde föranleda en detaljerad utredning inom den

närmaste framtiden, kunde det dock tänkas, att det vöre lämpligare att uppskjuta

dessa ledningsarbeten ävensom det av akademien föreslagna laboratoriebygget

och låta bådadera ingå i en mera omfattande plan.

Till undvikande av att ett dröjsmål, sådant som det nyss antydda, skulle

hindra att redan nu åtgärder vidtoges för att sä snart som möjligt bereda

ingenjörsvetenskapsakademien åtminstone tillfällig tillgång till laboratorieutrymmen

av tidigare angivna art, framför akademien såsom en provisorisk

lösning sitt i det föregående omförmälda alternativa förslag. Till utveckling

av detsamma anför akademien i huvudsak följande:

Den laboratoriebyggnad, som enligt det förut omnämnda förslaget skulle

uppföras på provningsanstaltens område för att användas för röntgencentralens

arbeten, skulle enligt de av byggnadsstyrelsen godkända ritningarna

efter vissa mindre ändringar få en sådan utformning, att den lämpligen

skulle kunna användas även för halvstora försök i samband med andra undersökningar,

som påginge inom akademien. En viss lättnad skulle därför

kunna nås, örn ifrågavarande byggnad omedelbart uppfördes och tillsvidare

ställdes till akademiens förfogande, så att utrymmet kunde disponeras för

ändamål, som vid varje tillfälle borde främst komma i åtanke.

Det utrymme, som skulle stå till förfogande inom den i första utbyggnadsstadiet

förutsedda bottenytan 14 X 14 meter, skulle uppenbarligen vara

otillräckligt även för de närmaste behoven, särskilt örn man därav ville reservera

åtminstone någon del för röntgenundersökningar. Dessa krävde nämligen

på grund av de därvid använda höga elektriska spänningarna proportionsvis

stort utrymme. Det vore därför i hög grad önskligt, att det nya

laboratoriet på en gång utbyggdes till ett andra stadium, alltså motvarande

en golvyta av 14 X 21 meter. Härigenom skulle även vissa ändringskostnader

undvikas, vilka eljest inkomme vid en framtida övergång till detta utbyggnadsstadium.

Ehuru den sålunda ifrågasatta förlängningen av byggnaden

med cirka 7 meter skulle komma att ytterligare inkräkta på det till provningsanstaltens

förfogande stående fria tomtutrymmet, torde detta icke alltför

menligt inverka på provningsanstaltens utvidgning, helst som man i varje

fall torde böra räkna med ett visst framtida utvidgningsbehov för röntgencentralens

del.

Akademien ville i detta sammanhang ytterligare framhålla följande. Om

ett centralt forskningsinstitut komme till stånd och dess laboratorier förlädes

på området norr örn provningsanstalten, kunde det tänkas, att man i samband

därmed även kunde bereda rum för röntgencentralens framtida verksamhet.

Även på så sätt skulle den lokala anslutning till provningsanstalten

kumm förverkligas, som på sin tid avsågs med att röntgenbyggnaden förlädes

på provningsanstaltens tomt och som vore nödvändig, om provningsanstalten

framdeles skulle övertaga ledningen av röntgenprovningsverksamheten.

Härigenom kunde hela den nu ifrågasatta byggnaden framdeles ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

13

rymmas av akademien, så att provningsanstalten bleve i tillfälle att fritt

disponera den även för andra ändamål än röntgenprovningen.

1 varje fall vore det uppenbart, att den nu föreslagna provisoriska anordningen

icke kunde anses tillfredsställa mer än en ringa del av det redan nu

föreliggande behovet av ökade laboratorielokaler för akademiens arbeten.

Sålunda bleve det ej möjligt att i denna byggnad inmontera det omnämnda

stora aggregatet för hydrering vid högt tryck. Förslaget förutsatte därför, att

akademien inom en snar framtid finge sitt lokalbehov tillgodosett på annat

sätt.

Merkostnaden för att i ett sammanhang uppföra den nu föreslagna byggnaden

i andra utbyggnadsstadiet, alltså till 21 meters längd, och att därvid

samtidigt utföra sådana ytterligare ledningsarbeten, som krävdes för att lokalerna

skulle bliva användbara ej blott för röntgenarbeten utan även för

allmänna laboratorieändamål och bränsletekniska försök i halvstor skala,

hade uppskattats till cirka 60,000 kronor. Utvidgningen föranledde även en

viss ökning i behovet av skrivbord, armatur och annan sådan inredning, som

avsåges med det tidigare föreslagna anslaget av 15,000 kronor. Akademien

torde emellertid vara i stånd att på annat sätt anskaffa denna inredning,

varför någon ökning av nämnda summa icke behövde ifrågakomma.

Över ingenjörsvetenskapsakademiens sist omförmälda framställning hava

byggnadsstyrelsen och styrelsen för statens provningsanstalt avgivit utlåtanden.

Byggnadsstyrelsen har — under åberopande av sitt den 5 oktober 1937 avgivna

yttrande över akademiens då föreliggande framställning —• förklarat

sig icke hava något att erinra mot att den föreslagna byggnaden redan från

början utbyggdes i andra utbyggnadsstadiet. Enär styrelsen icke heller hade

någon erinran att göra mot den i anledning härav beräknade merkostnaden,

60,000 kronor, skulle de sammanlagda byggnadskostnaderna uppgå till 175,500

kronor, vartill komme 15,000 kronor för inredningsarbeten.

Styrelsen för statens provningsanstalt har anfört bland annat följande:

Vid Kungl. Maj:ts proposition den 31 mars 1916, nr 176, som låg till grund

för riksdagens beslut örn uppförande av byggnader för statens provningsanstalt,

vore fogad en karta angivande den av byggnads- och naturparkssakkunniga

föreslagna platsen för byggnadernas förläggning, vilket förslag

sedermera i huvudsak följdes. Efter förhandlingar mellan riksmarskalksämbetet

och byggnadsstyrelsen hade riksmarskalksämbetet i skrivelse den

24 januari 1919 godkänt en av distriktslantmätaren Konrad Jansson år 1918

upprättad, i vissa avseenden reviderad karta över det för anstalten avsedda

området och hade ämbetet för detta godkännande angivit vissa förutsättningar,

vilka fortfarande vore gällande.

Det åt provningsanstalten enligt sagda karta anvisade området omfattade

bland annat största delen eller cirka 1,100 kvadratmeter av en till det angränsande

hovjägarbostället hörande trädgård. Bland de förenämnda förutsättningarna

inginge, att anstalten hade rätt att sex månader efter därom till

Djurgårdsförvaltningen gjord anmälan taga trädgården i anspråk dock mot

villkor, när så skedde, att ny trädgård skulle anläggas å hovjägarbostället

angränsande mark och att hovjägaren erhölle ersättning för minskad skörd

nr. m., allt utan kostnad för Djurgårdskassan.

Detta villkor hade kommit att tillämpas år 1924, då anstalten uppförde en

laboratoriebyggnad för provning av vägmaterial m. m., varvid en del av trädgården

togs i anspråk och ersattes genom ordnande och uppodling av mot
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

svarande .stycke inom anstaltens område på andra sidan om trädgården.

Villkoret ifråga hade emellertid varit hindrande för anstalten och hade bidragit

till att nybyggnaderna för provning av vägmateriel, för fryslaboratorium m. m.

icke kunnat planläggas på rätt sätt och måst byggas ganska provisoriskt i

en våning, vilket finge anses vara ett oekonomiskt och icke efterföljansvärt

sätt att utnyttja så värdefull tomtmark.

För att emellertid på längre sikt kunna mera rationellt utnyttja det tomtområde,

som anvisats anstalten, hade inom anstalten övervägts en plan för

de tillbyggnader och nybyggnader, som inom en nära framtid förutsåges kunna

komma i fråga. Härvid visade sig, att för sådana till- eller nybyggnader

borde i första hand den förenämnda trädgården kunna disponeras. Att

inom anstaltens område anlägga en ny trädgård som ersättning kunde däremot

icke rimligen ifrågasättas.

Rätten att nyttja trädgården torde vara en förmån, som tillförsäkrats den

nuvarande hovjägaren, vilken under ytterligare 41/, år ägde att bebo bostället,

och det syntes styrelsen, att omförmälda villkor hade till syfte att

skydda denna rätt. Enligt vad styrelsen inhämtat torde emellertid hovjägaren

vara villig att mot skälig gottgörelse avstå från denna sin rätt. Det vore

däremot styrelsen obekant, vilken inställning riksmarskalksämbetet kunde

hava i denna fråga. Det vore för anstalten redan nu behövligt och vid eventuell

ny bebyggelse inom anstaltens område nödvändigt, att en uppgörelse i

detta avseende snarast möjligt träffades med riksmarskalksämbetet. Provningsanstaltens

egen verksamhet vore för närvarande stadd i beaktansvärd

stegring och det kunde förväntas och borde förutses, att redan i en nära

framtid nya arbetsuppgifter komme att tillföras anstalten.

1 sitt tidigare utlåtande hade styrelsen beträffande det numera uppmärksammade

behovet av en vidgad teknisk forskningsverksamhet uttalat, att

det vore sannolikt, att sådant arbete i vissa fall lämpligen borde anknytas

till redan bestående institutioner, bland annat statens provningsanstalt.

Särskilt gällde detta det från olika grupper av byggnadssakkunniga uttalade

behovet av tekniska undersökningar inom byggnadsindustrien, vilka i många

fall anslöte sig till anstaltens provningsverksamhet och därför lämpligen

kunde och borde förläggas till anstalten. Det syntes som om en principiell

lösning av detta spörsmål borde kunna föreligga redan inom ett par år.

Ävenledes vore att förvänta, att verksamheten på anstaltens elektriskt-fysikaliska

avdelning, som hittills varit av relativt mindre omfång, komme att betydligt

ökas och att frågan örn förläggning av den elektriska materielkontrollen

till lokaler inom anstaltens område bleve aktuell. När den av industriförbundet

m. fl. organisationer upptagna frågan örn den tekniska forskningsverksamheten

lämnat utredningsstadiet, borde likaledes inom en nära

framtid anstaltens arbetsuppgifter även på andra med dess provningsarbete

samhöriga områden klarare kunna bedömas.

Såväl den fortgående tillväxten av anstaltens nuvarande provningsverksamhet

som den antydda väntade utökningen av dess forskningsbetonade undersökningar

komme emellertid att kräva ökade lokaler medelst till- och

nybyggnader. Redan vid anstaltens inrättande för 20 år sedan hade en sådan

kommande utveckling förutsetts och därför även åt anstalten reserverats ett

markområde, som vid den tidpunkten ansågs vara behövligt för dess väntade

verksamhet. Det vore då följdriktigt att styrelsen ville bevaka, att anstaltens

tomtområde kunde på planmässigt sätt utnyttjas för dess egna ändamål och

icke nu på hindrande sätt bundes för andra ändamål.

Styrelsen hade i sitt nyssnämnda utlåtande vitsordat betydelsen av ingenjörsvetenskapsakademiens

ifrågavarande forskningsarbeten och uttalat önskvärdheten,

att akademien måtte beredas möjlighet att fortsätta desamma.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 129-

15

Styrelsen ansåge även, att provningsanstalten borde i sin mån gynna detta

arbete, och vore styrelsen därför icke principiellt ovillig mot att redan nu en

för anstaltens behov lämplig byggnad uppfördes på anstaltens område och

under viss tid upplätes åt akademien; detta dock under den bestämda förutsättningen

att anstalten sedermera, när behoven aktualiserades, verkligen

kunde få disponera byggnaden ifråga.

Vid bifall till akademiens hemställan avsåges laboratoriet att uppföras i två

våningar och ingå som en första byggnad i en länga av 14 meters bredd,

som i vinkelrät riktning mot huvudbyggnaden sträckte sig in i förenämnda

trädgård. Laboratoriet borde även uppföras så, att det kunde på billigt sätt

anpassas för röntgencentralens eller provningsanstaltens behov. Ur de synpunkter,

som i det föregående framhållits, måste styrelsen emellertid tillse,

att ett medgivande från anstaltens sida skedde på sådana villkor, att icke

statens provningsanstalts arbete försvårades eller dess utveckling hindrades.

För att bevara möjligheten.att på ett planmässigt sätt kunna utnyttja anstaltens

tomt för de nyssnämnda, inom en nära framtid väntade utvidgningarna

inom dess egna eller angränsande provnings- och undersökningsområden

finge anstalten sålunda avstyrka, att upplåtelse av den ifrågasatta laboratoriebyggnaden

till akademien skedde tillsvidare på obestämd tid, utan måste styrelsen

yrka på, dels att en sådan upplåtelse endast skedde på viss tid, vilken,

så vitt nu kunde bedömas, borde utsträckas till längst 1 juli 1943, dels att

akademien icke måtte ifrågasätta, att laboratorielokalerna för akademiens

användning av desamma skulle utökas utöver den nu föreslagna byggnaden

örn 14 X 21 meter.

Styrelsen hade icke i detalj granskat förslagsritningarna i ärendet. Styrelsen

förutsatte, att desamma så justerades, att de kunde godkännas av anstalten

och byggnadsstyrelsen. I detta sammanhang borde beaktas behövligheten

av indragning inom tomtområdet av elektrisk växelström, vidare att

området omkring och väg utefter den ifrågasatta byggnaden ordnades, ävensom

att anstaltens nuvarande uppvärmningscentral vore otillräcklig för den

planerade byggnadslängan. Härav betingade kostnader ävensom gottgörelsen

för hovjägarens trädgård borde medtagas vid beräkning av kostnaderna för

byggnadens uppförande.

Över styrelsens för statens provningsanstalt sistnämnda skrivelse har

riksmarskalksämbetet, efter remiss, avgivit utlåtande den 20 februari 1939;

därvid har ämbetet, som i ärendet inhämtat yttrande från intendenten för

Djurgården, anfört följande:

Ämbetet hade icke något alt erinra mot den föreslagna upplåtelsen, under

villkor:

att ny trädgård, med användande av i första hand den nuvarande trädgårdsjorden

samt de träd och buskar som kunde förflyttas, utan kostnad för

Djurgårdskassan anlades å en av Djurgårdsförvaltningen anvisad plats omedelbart

öster örn bostället och norr örn provningsanstaltens gränslinje;

att ersättning, likaledes utan kostnad för Djurgårdskassan, lämnades hovjägaren

dels för den minskade skörd, som efter skedd uppskattning kunde

anses uppkomma, dels för äldre fruktträd, som icke kunde förflyttas, dels

ock för eventuellt anskaffande av nya fruktträd och bärbuskar;

att ny väg kostnadsfritt anlades omedelbart norr örn provningsanstaltens

gräns; samt

att, därest så komme att erfordras, omläggning kostnadsfritt företoges av

inom trädgårdsområdet framdragna vatten-, avlopps-, gas- och elektriska ledningar

till hovjägarbostället samt elektrisk ledning till Djurgårdens sågbyggnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Departements
chefen.

Behovet av åtgärder för den tekniska forskningens tillgodoseende i Sverige

i större omfattning och efter mera planmässiga linjer än hittills har genom

industriens i rask takt på skilda områden fortskridande utveckling kommit

att framstå såsom alltmer trängande. En utredning i ämnet har, såsom

nämnts i det föregående, igångsatts genom Sveriges industriförbund. Under

hösten 1938 hava utredningsmännen företagit en resa till England för att

studera det tekniska forskningsväsendets organisation därstädes, i vilken

resa jämväl deltagit en representant för staten. Spörsmålet angående hur

frågan här i landet lämpligast skall lösas är emellertid tämligen invecklat,

och det torde dröja ännu ganska länge innan slutligt ställningstagande kan

ske. I varje fall torde man få räkna med att flera år komma att förflyta,

innan utredningsarbetets resultat hunnit omsättas i praktiken.

Den tekniskt vetenskapliga forskningen är av betydelse icke blott för de

industrier, som därav närmast beröras, utan för samhället i dess helhet. Det

är av vikt att, i avbidan på resultatet av den pågående utredningen, det arbete,

som redan bedrives på förevarande område, understödjes. Inom ingenjörsvetenskapsakademien

utföras tekniskt vetenskapliga forskningar av i och

för sig avsevärd betydelse och omfattning. Åtskilliga uppgifter härutinnan

hava pålagts akademien av statsmakterna. Verksamheten möjliggöres också

genom bidrag till driftkostnaderna av statsmedel. Emellertid har, såsom

akademien framhållit, de alltmer hopade göromålen medfört, att tillgängliga

lokalutrymmen icke längre förslå. Försök hava gjorts att genom förhyrning

av någon lämplig byggnad eller del därav avhjälpa bristen, men dessa försök

hava strandat, framför allt emedan det arbete, akademien utför, icke

väl lämpar sig att bedrivas i hyreshus. I detta läge har akademien framkommit

med sitt nu förevarande förslag, att genom statens försorg måtte

uppföras en byggnad för forskningsändamål, vilken byggnad tillsvidare skulle

få disponeras av akademien. Det trängande behovet av ökat utrymme för

akademiens arbete synes göra denna framställning synnerligen behjärtansvärd.

Såsom framgår av utredningen är det närmast fråga örn vidgade möjligheter

till kemiska laborationer av olika slag i syfte att finna utvägar till

ett bättre utnyttjande av våra inhemska bränsletillgångar. Jag tillstyrker

att åtgärder, såvitt möjligt, vidtagas för tillgodoseende av akademiens önskemål.

Det av akademien i första hand framförda förslaget avser, såsom nämnts,

att för en blivande tekniskt vetenskaplig forskningsinstitution skulle reserveras

ett område å Djurgården vid Drottning Kristinas väg norr om statens

provmngsanstalt, samt att redan nu där skulle uppföras en institutionsbyggnad,

som emellertid tillsvidare, i avbidan på resultatet av förut omförmälda

utredning, skulle få användas för akademiens verksamhet. Lämpligheten av

att, på sätt som sålunda skulle ske, föregripa en utredning, vilken ännu befinner

sig på ett allenast förberedande stadium, torde dock kunna ifrågasättas.

Betänkligheterna bliva så mycket större, då, enligt vad i ärendet upplysts,

framdragandet till nämnda område av vatten- och avloppsledningar

m. m. — åtgärder som skulle bliva nödvändiga redan vid uppförandet av den

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 129.

17

nu föreslagna byggnaden — beräknas draga en kostnad överstigande kostnaden

för byggnaden. Akademien har också själv blivit tveksam angående genomförbarheten

nu av detta förslag och alternativt hemställt, att byggnaden

skulle i stället förläggas inom det för statens provningsanstalt avsedda området,

varigenom bland annat skulle bortfalla nyssnämnda ledningskostnader.

Såsom framgår av redogörelsen hava planer tidigare varit uppe att å

ifrågavarande plats uppföra en central för röntgenprovning av svetsfogar.

Dessa planer synas emellertid knappast ännu vara mogna att förverkligas.

Det är å andra sidan säkerligen allenast en tidsfråga, när provningsanstaltens

utrymmesbehov skall behöva tillgodoses genom nybyggnad. Akademiens

förslag, att den för röntgencentralen planerade byggnaden, i något större

storlek, nu skulle uppföras för provningsanstaltens räkning men, under

tiden tills den behöver tagas i anspråk för provningsändamål, få disponeras

av akademien, har i princip tillstyrkts av anstaltens styrelse. För egen del

anser jag detta förslag innebära en framkomlig väg till lösning av akademiens

lokalproblem utan att därigenom andra intressen behöva åsidosättas.

Jag tillstyrker, att medel för ändamålet nu anvisas. Byggnaden bör ingå

i statens allmänna fastighetsfond. I enlighet med vad provningsanstalten föreslagit

bör ingenjörsvetenskapsakademien medgivas nyttjanderätt till byggnaden

för tiden till och med den 30 juni 1943. Därefter skall, om byggnaden

då behöves för provningsanstaltens verksamhet, nämnda anstalt äga taga

den i anspråk för sina uppgifter. Det är att hoppas att under tiden frågan

om den tekniskt vetenskapliga forskningens ordnande kunnat vinna sin lösning.

Byggnaden bör, med hänsyn till sitt syfte, uppföras och inredas i samförstånd

med provningsanstalten. I enlighet med byggnadsstyrelsens beräkningar

torde få avses för byggnadskostnaderna 175,500 kronor samt för inredning

och utrustning 15,000 kronor. Sistnämnda belopp torde böra uppföras

under tionde huvudtiteln såsom särskilt reservationsanslag.

På sätt framgår av provningsanslaltens senare utlåtande skulle den sålunda

tillstyrkta byggnaden komma att delvis beröra en till det anstalten angränsande

hovjägarbostället hörande trädgård. Ifrågavarande trädgård ingår

visserligen i det för provningsanstalten vid dess tillkomst avsedda området

men har hittills enligt överenskommelse med riksmarskalksämbetet

disponerats av boställsinnehavare!!. Såsom anstalten framhållit torde det

vara nödvändigt för ett rationellt utnyttjande av anstaltens område, att denna

inskränkning i anstaltens möjligheter att förfoga över samma område nu

bortfaller. Riksmarskalksämbetet har under vissa förutsättningar icke haft

något att erinra häremot. Frågan örn ersättning till Djurgårdskassan för av

ämbetet berörda kostnader torde sedermera få upptagas till prövning av

Kungl. Majit. I varje fall synes ersättningen icke behöva belöpa till något

större belopp. Jag föreslår, att för ändamålet må, i den mån så erfordras,

enligt Kungl. Majlis bestämmande tagas i anspråk del anslag, som anvisas

för byggnadens uppförande. Detta synes med anledning härav böra höjas

förslagsvis till 177,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 129—130.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Ma]:ts proposition nr 129.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels till Uppförande av byggnad för tekniskt laboratorium

under statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 177,000 kronor;

dels ock till Inredning och utrustning av tekniskt laboratorium

under tionde huvudtiteln för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Leif Belfrage.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:160 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till byggnad m. m. för ett tekniskt laboratorium. s. 4 i texten