Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m

1939-02-10 · 40 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:132, Angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

1

Nr 132.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av

mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms

slott den 10 februari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna l:o—lilo.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anhåller

att få underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning

av mark från kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts höra

föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande.

Uih<in() till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 132.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

1 :o.

Gripsholms kungsladugård nr 1 i Södermanlands län.

Kronoegendomen 9 mantal Gripsholms kungsladugård nr 1 med underlydande

i Kärnbo och Taxinge socknar av Södermanlands län är utarrenderad

till den 14 mars 1939 mot en avgäld, som utgår med dels 68 hektoliter vete,

85 hektoliter havre och 530 kilogram smör att lösas med penningar efter

senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels därutöver

3,300 kronor.

Den 28 februari 1935 anhöll vice pastorn Axel Rappe såsom ordförande i

Mariefreds och Kärnbo församlingars kommitté för begravningsplatsens utvidgning

om uppgift å det pris, vartill domänstyrelsen vöre villig försälja

ett omedelbart norr om begravningsplatsen beläget område örn 1.2370 hektar

av nämnda kronoegendom. I ansökan den 12 mars samma år anhöll vidare

rådmannen A. Flodman i egenskap av ordförande i den kommitté, som av

stadsfullmäktige i Mariefred utsetts att bereda frågan om inköp av mark

för tillgodoseende av stadens behov av tomter, om tillstånd för staden att få

inköpa viss i ansökningen angiven mark av samma kronoegendom.

Sedan ansökningarna tillställts domänintendenten i länet för att tagas i

övervägande vid den uppskattningsförrättning, som vore ämnad att hållas å

kronoegendomen, har vid dylik förrättning den 26 november 1935 vederbörande

uppskattningsnumnd, efter förhandlingar med Rappe och Flodman,

föreslagit försäljning dels till nyssberörda två församlingar av ej mindre det

förut omnämnda, norr örn begravningsplatsen belägna området om 1.2370

hektar än även ett söder om begravningsplatsen beläget område örn 0.4266

hektar, dels ock till Mariefreds stad av ett intill det s. k. Östra stadsområde!

beläget område om 0.73 hektar. Nämnden har åsatt områdena örn 1.2370

hektar och 0.4266 hektar, vilka å en av distriktslantmätaren O. Thorén år 1925

över Kungsladugården upprättad karta äro betecknade med litt. D1 respektive

Dn, ett gemensamt saluvärde av i runt tal 3,300 kronor samt området

om 0.73 hektar, vilket å samma karta är betecknat med litt. C1, ett saluvärde

av 5,840 kronor.

över försäljningsförslaget har domänstyrelsen hört vederbörande jägmästare

och Överjägmästare, Mariefreds och Kärnbo församlingar, vilka överlämnat

ett av överlantmätaren i länet avgivet yttrande rörande avstyckning

av områdena om 1.2370 hektar och 0.4266 hektar, kammarkollegiet, som i sin

tur hört lantmäteristyrelsen, ävensom Mariefreds stad. Av yttrandena inhämtas

i huvudsak följande.

Jägmästaren och över jägmäst ar en ha icke haft något att erinra mot försäljningsförslaget.

Dock har över jägmästaren ansett sig icke böra underlåta

att påpeka det enligt hans mening synnerligen låga pris (20 öre per m2), som

av nämnden åsatts de till försäljning till församlingarna ifrågasatta områdena.

Mariefreds och Kärnbo församlingar ha godkänt de föreslagna saluvärdena

å sistberörda två områden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

3

Överlantmätaren har förklarat hinder enligt jorddelningslagen icke möta

för avstyckning av områdena om 1.2370 hektar och 0.4266 hektar, därest densamma

skedde för sammanläggning med nuvarande begravningsplatsen.

Kammarkollegiet och lantmäteristgrelsen lia ansett avstyckning av sistnämnda

två områden lagligen genomförbar utan villkor om dylik sammanläggning.

Mariefreds stad har godkänt saluvärdet å det till försäljning till staden ifråsatta

området.

Med skrivelse den 31 maj 1938 har domänstgrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Domänstyrelsen biträder uppskattningsnämndens förslag till områdenas

försäljning och har intet att erinra mot de saluvärden, som åsatts desamma.

Köpeskillingarna för samtliga områden synas böra gäldas kontant. Områdena

om 1.2370 hektar och 0.4266 hektar lära kunna utan riksdagens hörande

avstås till församlingarna enligt stadgandena i Kungl. Maj:ts cirkulär den 24

mars 1938, nr 84. Då däremot området om 0.73 hektar icke torde kunna

överlåtas till staden utan riksdagens medverkan, synes för undvikande av

splittring ärendet i dess helhet böra underställas riksdagen.

.Tåg har intet att erinra mot domänstyrelsens förslag och hemställer alltså,nepariemenuatt

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att av kronoegendomen Gripsholms kungsladugård nr 1

med underlydande i Kärnbo och Taxinge socknar av Södermanlands

län må försäljas dels två å en av distriktslantmätaren

O. Thorén år 1925 över kungsladugården upprättad

karta med litt. D1 och D11 betecknade områden örn sammanlagt

cirka 1.6636 hektar till Mariefreds och Kärnbo församlingar

mot en köpeskilling av 3,300 kronor, dels ock ett å

samma karta med litt. C1 betecknat område om cirka 0.73

hektar till Mariefreds stad mot en köpeskilling av 5,840

kronor;

skolande vid försäljningarna i övxigt iakttagas, beträffande

samtliga områden, att områdena försäljas

i befintligt skick med tillträdesrätt räknat från den 14 mars

1939, alt områdena icke tilldelas delaktighet i samfälld eller

oskiftad mark och ej heller delaktighet i de rättigheter och

förmåner, som i övrigt må tillkomma stamfastigheten, att

förbehåll göres för de gränsjämkningar, som vid blivande

avstyckningar av områdena kunna befinnas erforderliga, att

köpeskillingarna för områdena erläggas kontant till länsstyrelsen

i länet, som har att utfärda köpeavhandlingar, att,

därest kronan nödgas till kronoegendomens arrendator utgiva

ersättning för av denne å områdena verkställd höstplöjning,

trädesberedning och sådd, vederbörande köpare skall

gottgöra kronan vad kronan i sådant hänseende erlagt, samt

(dt församlingarna och staden ensamma skola vidkännas kost
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

naderna för lagfart och avstyckning samt övriga med köpet

förenade utgifter, ävensom beträffande området

örn 0.7 3 hektar, att staden efter domänintendentens i

länet anvisning på egen bekostnad anlägger en bro öster

örn området till egendomens där kvarvarande åkerjord.

2:o.

Kronoparken Bruzaholm i Jönköpings län.

Genom beslut den 10 juni 1938 förordnade Kungl. Majit, att av kronoparken

Bruzaholm i Hults socken av Jönköpings län, utom andra, följande

lotter, vilka angivits å en av distriktslantmätaren C. E. Siewert åren 1936 och

1937 upprättad karta, skulle med nedan angivna arealer och saluvärden försäljas

enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i

vissa fall av kronoegendom m. m., nämligen

Lott

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

Lott

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

Stuveryd 211 (K)..

0.1607

810

Stuveryd 221 (U) ..

0.1878

870

> 212 (L) ..

0.1581

670

> 222 (V) ..

0.1887

900

» 213 (M)..

0.1549

840

» 226 (Z) ..

0.1971

1,000

» 2''4 (N)..

0.1557

910

> 226 (Å) ..

0.1845

950

» 220 (T) ..

0.1800

7t0

Av saluvärdena utgjorde för en var av lotterna 15 kronor 80 öre av kronan

förskotterad avstyckningskostnad. Härefter ha genom länsstyrelsens försorg

kungörelser angående försäljning av lotterna utfärdats vid tre skilda

tillfällen utan att anbud avgivits.

I en till Kungl. Majit ställd skrift den 12 december 1938 har disponenten i

aktiebolaget metallduk G. Bengtson, Bruzaholm, anhållit att till nedsatt

pris få inköpa ifrågavarande lotter i syfte att till självkostnad upplåta desamma

till de bolagets arbetare, som önskade förvärva och bebygga tomter

för bostadsändamål. Ett flertal av bolagets arbetare vore nu bosatta vid

Bruzaholms järnvägsstation, där emellertid tillgång å tidsenliga bostäder ej

funnes. Kronans tomtområde vore med hänsyn till belägenheten lämpligt

för upplåtelser till bolagets arbetare. Oaktat i trakten rådde bostadsbrist,

hade emellertid vid utbud av lotterna anbud ej avgivits, enär de lotterna

åsätta prisen ansåges för höga med hänsyn till lotternas beskaffenhet och

kostnaderna för desammas iordningställande.

På grund av remiss har domänstyrelsen den 20 januari 1939 avgivit utlåtande

i ärendet, därvid bifogats yttranden av vederbörande jägmästare

och Överjägmästare ävensom en skrift av Bengtson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Jägmästaren och över jägmästaren ha tillstyrkt, att Bengtson medgives

rätt att inköpa ifrågakomna lotter till ett pris av 30 öre för kvadratmeter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

5

jämte kostnad för avstyckning och värdet av å lotterna befintlig skog.

Enär arealen av nämnda lotter omfattar 15,675 kvadratmeter samt värdet

av befintlig skog och kostnaderna för avstyckning utgöra respektive 1,184

kronor och 142 kronor, skulle priset för lotterna uppgå till [(15,675 X 0.30

=) 4,702 + 1,184 + 142 =] 6,028 kronor eller i runt tal 6,000 kronor.

De lotterna förut åsätta saluvärdena utgöra tillsammans 7,650 kronor.

Bengtson har förklarat sig villig att inköpa lotterna på angivna villkor.

Domänstyrelsen har tillstyrkt, att lotterna försäljas till nu föreslaget pris.

Då frågan örn försäljning av bostadstomter inom det område, som varit

föremål för planläggning, ursprungligen uppkommit på grund av ansökningar

örn köp av byggnadstomter från ett antal av bolagets arbetare, och då

andra spekulanter än bolagets arbetare ej syntes vara att förvänta, ansåge

styrelsen lämpligt, att disponenten Bengtson medgåves rätt att förvärva lotterna

för att efter hand upplåta dem till de bolagets arbetare, som önskade

förvärva tomter inom området. Ärendet syntes ej kunna avgöras utan

riksdagens hörande.

Jag ansluter mig till det av domänstyrelsen i ärendet förordade försälj-Departementsningsförslaget

och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen chefen.

medgiva,

att av kronoparken Bruzaholm i Hults socken av Jönköpings

län lotterna Stuveryd 211, 212, 213, 214, 220, 221, 222,

225 och 226, vilka tillhopa omfatta en areal av 1.5675 hektar,

må försäljas till disponenten G. Bengtson för en köpeskilling

av 6,000 kronor, vari inräknats kostnad för avstyckning,

att erläggas vid köpekontraktets underskrivande, då lotterna

tillträdas;

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att lotterna

överlåtas i det skick, vari de vid tillträdet befinnas, att köparen

respekterar ett den 5 september 1933 upprättat kontrakt,

varigenom jakträtten å kronoparken Bruzaholm utarrenderats

för tiden till och med den 15 maj 1940, i vad

sagda kontrakt rör ifrågavarande lotter, samt att i tillämpliga

delar skola gälla bestämmelserna i förordningen den 6

juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m.

3:o.

Kloster nr 1 i Kalmar län.

Kronoegendomen 3/4 mantal Kloster nr 1 i Vena socken av Kalmar län

har varit utarrenderad för tiden 14 mars 1915—14 mars 1935 mot ett årligt

arrende av 2,600 kronor. Efter den 14 mars 1935 har egendomen utarrenderats

under ett år i sänder och är för närvarande utarrenderad för tiden

14 mars 1938—14 mars 1939 mot eli arrende av dels 25 hektoliter vete, 30

hektoliter råg och 343.4 kilogram smör alt lösas med penningar efter senast

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan och dels därutöver

1,669 kronor.

Med anledning av egendomens arrendcledighet den 14 mars 1935 besiktigade

kronojordstyckningssakkunniga egendomen under år 1930, varjämte

domänstyrelsen införskaffade upplysningar från domänintendenten och Kalmar

läns norra hushållningssällskaps egnahemsnämnd angående egendomens

lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter

och angående efterfrågan i orten å dylika lägenheter. På föranstaltande av

domänstyrelsen hölls uppskattningsförrättning på egendomen den 7 augusti

1935. Av förberörda yttranden samt instrumentet över uppskattningsförrättningen

jämte övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av

distriktslantmätaren C.-E. Bentzer år 1932 upprättad och år 1936 kopierad

och kompletterad karta över egendomen jämte förslag till styckningsplan,

inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen, som är belägen 70 kilometer från Oskarshamn och Västervik

samt 3 kilometer från Hultsfreds köping och järnvägsstation, har en areal

av 550.95 hektar, varav 123.939 hektar åker, 18.322 hektar äng, 50.769 hektar

odlingsmark och 357.92 hektar avrösningsjord.

Å egendomen finnas torpen Spelehult, Stora Horva, Brånhorva, Lerkärret

och Modal.

Byggnaderna äro till större delen mycket gamla å såväl huvudgård som

torn.

Åkerjorden består av cirka 80 % godartad lermylla (svämlera) på lerbotten,

cirka 10 °/o sandjord på grusbotten och cirka 10 % mossjord. Endast

en mindre del är obetydligt stenbunden.

Samfällighet eller rätt till annan förmån utom fastighetens område finnes

ej.

Taxeringsvärdet för huvudgården och de fyra torpen utgör 141,200 kronor

för jordbruket och 129,800 kronor för skogen.

Egendomen har andel i lån för sänkning av sjön Hulingen.

Kronojordstyckningssakkunniga anförde, att egendomens jordbruk borde

försäljas, då nybyggnad i en nära framtid måste utföras i första hand av

stall och ladugård och därefter av logarna. Med hänsyn till närbelägenheten

till Hultsfred och på grund av förhållandena i övrigt syntes lämpligen

en uppdelning kunna genomföras sålunda, att man dels utlade en huvudgård

om cirka 75 hektar åker, dels frånstyckade följande var för sig

bebyggda torp med i huvudsak nuvarande inägoarealer till självständiga

lägenheter, nämligen torpet Modal om 2.6 hektar åker, torpet Lerkärret örn

9.5 hektar åker och torpet Stora Horva örn 8.8 hektar åker, dels ock

utlade ett obebyggt jordbruk om 15 å 20 hektar åker ned mot sjön

Hulingen. Vidare borde å den närmast Hultsfred vid sjön Hulingen och i

anslutning till den nya vägen belägna marken ett område av lämplig storlek

utläggas för tillgodoseende av föreliggande behov av bostadstomter. Den

för berörda lotter ej erforderliga utmarken jämte torpet Brånhorva syntes

med fördel kunna bibehållas i kronans ägo och förvaltas såsom kronopark.

Domänintendenten framhöll, att han i stort sett instämde i de sakkunnigas

förslag till egendomens dispositon, men ansåg det obebyggda jordbruket

böra bibehållas under huvudgården, örn det för att finna köpare måste åsättas

alltför låga markvärden. Vidare syntes torpet Spelehult, som stod under

skogsstaten, på grund av sitt läge lämpa sig väl för försäljning. Till såväl

huvudgård som bebyggda torp och lägenheter funnes helt visst köpare i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

respektive innehavare och efterfrågan på byggnadstomter syntes även vara

att påräkna.

Egnahemsnämnden instämde i domänintendentens yttrande.

Enligt domänstyrelsens förordnande skulle uppskattningsförrättningen

avse egendomens saluvärdering för försäljning i förberörda lotter, dock att

den obebyggda lotten skulle saluvärderas tillsammans med huvudgården.

Före uppskattningsförrättningen uppgjorde domänintendenten i samråd

med vederbörande revirförvaltare och distriktslantmätaren Bentzer preliminärt

förslag till disposition av egendomen. Enligt detta skulle egendomen

i sin helhet disponeras för styckningsändamål.

Vederbörande Överjägmästare framställde vissa erinringar mot förslaget

och förklarade sig anse, att en del av egendomen omfattande cirka 125

hektar, varav cirka 4 hektar inrösningsjord och 121 hektar avrösningsjord,

borde bibehållas i kronans ägo och förvaltas som kronopark; inom Vena socken

funnes förut kronoparkerna Lönnekulla och Västrahult örn tillhopa 385

hektar.

Uppskattningsnämnden ansåg byggnaderna å egendomen i stort sett icke

vara sämre än att de utan särskilt stora nybyggnadskostnader kunde användas

under en ny arrendeperiod. Kronojordstyckningssakkunnigas förslag

om tillskapande av en obebyggd jordbrukslägenhet kunde nämnden icke tillstyrka,

då ett försök därtill vore dömt att misslyckas, därest marken av köparen

skulle lösas till ett pris, som ej alltför mycket understege det gängse

priset. Nämnden avstyrkte även det framställda förslaget örn avsättande av

viss del av egendomen såsom kronopark. Det syntes kunna ifrågasättas,

om det över huvud taget kunde vara för kronan ekonomiskt fördelaktigt att

såsom särskild förvaltningsenhet behålla det av överjägmästaren föreslagna

skogsskiftet. Då kronan kunde beredas full ersättning för den mark och

ståndskog, som inginge i försäljningen, och huvudsyftet med egendomens

uppstyckning borde vara att skapa så besuttna och begärliga salulotter som

möjligt, tillstyrkte nämnden Bentzell förslag att hela egendomen skulle uppstyckas

för försäljning. Ur social synpunkt vore detta förslag särskilt ändamålsenligt

genom att bereda möjlighet att med stora arealer prima odlingsbar

avrösningsjord skapa ökade utkomstmöjligheter särskilt för de till åkerarealen

svagaste jordbrukslägenheterna; ali sannolikhet talade för att odlingsarbeten

skulle komma till utförande omedelbart efter det lotterna kommit

i enskild ägo, då därigenom kunde utvinnas verklig vetejord och marken

genom sjösänkningsanläggningen kunde torrläggas till erforderligt djup.

Beträffande en av Gölsta Lundberg, Lilla Hultanäs, gjord framställning att få

inköpa så mycken jord att han kunde försörja sig och sin familj, framhöll

nämnden, att Lundbergs hustru Edla Johansson, som 1933 var ogift och

ägde lägenheten Hultanäs, då anhållit att få inköpa ett mindre område för

utökning av sin lägenhet så att hon därå kunde föda en ko, att berörda

framställning tillkommit sedan hon år 1934 ingått äktenskap med Gösta

Lundberg, samt att denne på hösten 1934 inköpt en fastighet i Herrvreten,

Vagnhärad, pä vilken makarna Lundberg nu vore bosatta, under det att

lägenheten Hultanäs vore uthyrd till en annan person. Under sådana förhållanden

ansåge sig nämnden icke kunna tillstyrka bifall till Lundbergs

ansökning, i synnerhet som ett bifall til! densamma skulle medföra att

huvudgårdslotten bomme att amputeras på ett synnerligen besvärande sätt.

Nämnden tillstyrkte därför att i enlighet med Bentzers förslag lägenheten

Hultanäs utökades endast med en mindre lott. En anmärkning, som möjligen

kunde göras mot Bentzers förslag, vore, att saluvärdet å vissa lotter

bomme att överstiga det lånebelopp, som av egnahemsnämnderna beviljades,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 132.

men denna omständighet behövde knappast tillmätas någon betydelse, enär

samtliga lotter skulle försäljas med hembudsrätt till respektive innehavare.

För att underlätta försäljningarna borde genom gallringsstämpling lämpliga

saluposter uttagas i ståndskogen. På grund härav inginge ej värdet av

växande skog i de föreslagna saluvärdena.

Sedan avstyckningsförrättning hållits å egendomen samt den å de olika

lotterna växande skogen värderats av vederbörande jägmästare har domänintendenten

den 30 mars 1938 avgivit nytt förslag till egendomens disposition,

vilket förslag godkänts av vederbörande uppskattningsmån.

Innebörden av uppskattningsnämndens båda förslag framgår i huvudsak

av följande tabell.

Tabel!, utvisande av uppskattningsnämnden föreslagen styckning av kronoegen
|

domen Kloster nr 1.

Areal i

hektar

Därav för

Ar-

rende-

värde

kr.

Lottens beteckning

tomt

och

åker

äng

och

odlings-

jord

avrös-

nings-

jord

Total

Salu-

värde

kr.

väx-

ande

skog

kr.

värde av

fiske- vatten

o. strand

kr.

a

Klosters huvudgård ____

90.145

24.632

153.975

268.752

85,922

500

3,000 ;

b

Litt. A, huvudgården,

Kloster ll ............

89.764

24.158

145.144

259.066

114,000

30,976

500

:

3,000

a

Litt. A, torpet Spelehult..

2.889

10.776

33.539

47.204

6,646

—

_

180

b

Litt. Aa, Kloster lw ....

3.204

11.353

47.061

61.618

22,950

15,071

—

180

a

Litt. B, torpet Stora Horva

10.601

10.433

35.432

56.4 66

12,870

_

_

450

b

Litt. Ab, Kloster ln ....

10.286

9.815

32.585

52.686

20,000

8,278

—

450

a

Litt. C, torpet Brånhorva

5.279

14.383

55.973

75.635

10,738

_

_

275

b

Litt. Ad, Kloster l''s ____

5.281

14.566

56.065

75.912

24,000

13,335

—

285

a

Litt. D, torpet Lerkärret..

8.345

7.555

39.022

54.922

10,723

_

_

400

b

Litt. Ac, Kloster lvi......

8.674

7.763

38.999

55.436

21,450

10,435

—

400

a

Litt. F, torpet Modal....

3.651

1.383

10.726

15.760

3,895

_

_

200

b

Litt. Af, Kloster llb......

3.623

1.285

10.603

15.511

6,450

2,565

_

200

a

Litt. E, tilläggsjord till

Lilla Hultanäs, Kloster l7

0.366

0.095

2.082

2.543

297

35

b

Litt. Ai, Kloster l''H......

0.372

0.100

1.683

2.155

425

148

—

35

a

Litt. G, tilläggsjord till

Klostersborg nr SJ, 3 och 4

2.638

0.054

12.658

15.250

1,952

100

b

Litt. Ag, Kloster 718......

2.735

0.054

12.660

15.449

5,950

3,956

—

100

a

Litt. H, tomtområde____

—

_

12.783

12.783

3,835

_

_

100

b

Litt. Ae, tomtområde, Klos- ter lli ................

—

—

12.742

12.742

6,000

2,220

_

200

a

Del av litt. G ovan ____

—

__

_

_

_

_

_

_

b

Litt. Ah, tilläggsjord till

Karlsberg, Kloster 717 ..

—

—

0.378

0.378

415

39

—

25

Anm. I kol. 1 av tabellen har uppskattningsnämndens förslag av år 1935 betecknats med a

och nämndens förslag av år 1938 med b.

Beträffande sättet för försäljningen och villkoren för densamma har uppskattningsnämnden

i huvudsak anfört följande.

Lotten litt. A, Huvudgården, eller Kloster 7\ bör hembjudas egendomens

arrendator, Olof Danielsson, som brukat egendomen sedan år 1932 och därunder

skött egendomen väl, enligt 9 § i 1929 års försäljningsförordning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

9

Lotten litt. Aa, torpet Spelehult, eller Kloster f10. Nuvarande innehavaren,

Korodatus Nät. Karlsson, har brukat torpet sedan år 1925; dessförinnan har

torpet innehafts av hans svärfader och dennes släkt sedan 1807. Då torpet

städse skötts väl, bör loiten hembjudas Karlsson enligt 9 § i berörda förordning.

Karlssons svärfader, Sven Johan Johnsson, som äger en stugubyggnad

å lotten, bör tillförsäkras rätt att avgiftsfritt nyttja stuga och plan så länge

han lever. «

Lotten litt. Ab, Torpet Stora Horna, eller Kloster 711. Nuvarande innehavaren,

Ejnar Karlsson, har brukat torpet sedan år 1926. Torpet har städse

skötts väl. Lotten bör hembjudas Karlsson enligt 9 § i förordningen.

Lotten litt. Ac, torpet Lerkärret, eller Kloster T~. Nuvarande innehavaren,

Seth Pehrsson, har brukat torpet sedan år 1933; dessföiännan har torpet

innehafts av Petterssons svärfader i 24 år. Torpet har städse skötts väl. Lotten

bör hembjudas Pettersson jämlikt 9 § i förordningen.

Lotten litt. Ad, torpet Brånhorva, eller Kloster T\ Nuvarande innehavaren,

fru Edit Nilsson, har brukat torpet sedan år 1921. Torpet har städse skötts

väl. Lotten bör hembjudas Edit Nilsson enligt 9 § i förordningen.

Lotten litt. Af, torpet Modal, eller Kloster Ts. Nuvarande innehavaren.

Oskar Larsson, som är son till förre torparen å Lerkärret, har brukat torpet

sedan år 1935. Torpet har skötts väl. Lotten bör hembjudas Larsson enligt

9 § i förordningen.

Lotten litt. Ae, tomtområde, eller Kloster 714. Denna lott, som enligt det

av uppskattningsnämnden år 1935 avgivna förslaget skulle utbjudas å auktion

enligt 15 § i förordningen, är obebyggd. Då under den gångna tiden endast

en ansökning örn tomtförvärv inkommit, nämligen från logen 986 Hoppet

av N. O. V., och det möjligen kan dröja länge innan hela eller någon större

del av området kan finna köpare, tala praktiska skäl för alt området tills

vidare ställes under domänstyrelsens skogsförvaltning och att logen Hoppet

tills vidare får arrendera en tomt med rätt til! bebyggelse mot en planhyra

av 2 öre per kvadratmeter. Då hela tomtområdet åvilande sjösänkningskostnader

för amorteringstiden, 1936—1960, belöpa sig till 194 kronor, synes saluvärdet

för tomtmark med strandrätt böra variera mellan 20 och 30 öre per

kvadratmeter.

Lotten litt. Ag, tilläggsjord till Klostersborg nr 2, 3 och 4, eller Kloster llb.

Denna lott har Edvin Nygren, som äger angränsande bostadslägenheten Klostersberg

nr 2, 3 och 4 om endast 1.5 hektar åker, anhållit att få inköpa. Då

lotten inbjuder till sammanläggning med nämnda lägenhet, som härigenom

skulle erhålla en önskvärd förstärkning, samt lägenheten efter sammanläggningen

ej blir större än som avses i 11 § i försäljningsförordningen, tillstyrker

nämnden försäljningen av lotten med hembudsrätt för Nygren.

Lotten litt. Ah, tilläggsjord till Karlsberg, eller Kloster l17. Denna lott har

Hanna Pettersson, som äger den till densamma gränsande bostadslägenheten

Karlsberg om endast 0.3 hektar, anhållit att få förvärva. Då området inbjuder

till sammanläggning med nämnda lägenhet, som härigenom skulle erhålla

en önskvärd förstärkning, samt lägenheten efter sammanläggningen ej skulle

bliva större än som som avses i 11 § i försäljningsförordningen, tillstyrker

nämnden försäljning av lotten med hembudsrätt lör Hanna Pettersson.

Lotten Ulf. Ai, tilläggsjord lill Kloster l7, eller Kloster P\ Denna lott har

Karl Joh. Äng. Johansson, som numera äger den till densamma gränsande

bostadslägenheten Lilla Hultanäs eller Kloster l7 med boningshus och uthus

— vilken lägenhet omfattar endast tomt och trädgård — anhållit att få förvärva.

Då lotten inbjuder till sammanläggning med denna lägenhet, som

härigenom skulle erhålla en önskvärd förstärkning samt lägenheten efter

sammanläggningen ej skulle bliva större än som avses i 11 § i försäljnings
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

förordningen, förordar nämnden försäljning av lotten med hembudsrätt för

.Johansson.

Samtliga till hembudsrätt föreslagna personer ha förklarat, att de ej ha

något att erinra mot saluvärdena samt att de önska inköpa respektive lotter

på de föreslagna villkoren.

Jägmästaren i Vimmerby revir har anfört, att ståndskogsvärderingen omarbetats,

efter det avstyckning av lotterna Kloster l10-18 verkställts, vilket

skett delvis med hänsyn till efter stamräkningen till och med år 1938 upplupen

tillväxt och utförd avverkning och delvis med hänsyn till de av domänstyrelsen

föreskrivna ändrade grunderna för skogsvärdering, samt att saluvärdena

konime att med de omräknade skogsvärdena utgöra i avrundade tal:

för Kloster l1 122,000, Kloster l10 25,700, Kloster l11 22,100, Kloster l12 23,450,

Kloster l13 26,950, Kloster l14 6,240, Kloster l15 6,140, Kloster l16 5,860, Kloster

l1, 425 och Kloster 1IS 500 kronor. Beträffande vissa av de särskilda lotterna

har jägmästaren framhållit följande.

Kloster 1\ Enligt uppskattningsnämndens förslag skulle köparen tillförbindas

att gälda a salulotten belöpande andel i oguldna sjösänkningsannuiteter,

vilka för tiden 1936—1960 angåvos utgöra 6,107 kronor. Någon motsvarande

bestämmelse är icke föreslagen för annan salulott, ehuru litt. Ad och

Ae tilldelats en stor del av den genom sjösänkningen uppkomna landvinningen.

Det kan givetvis av praktiska skäl vara försvarligt att lägga hela kostnaden

på huvudgården, men då bör detta tydligt angivas i försäljningsvillkoren.

De i länsstyrelsens utslag den 28 februari 1933 fastställda annuiteter, som

belöpa å Kloster l1, utgöra sammanlagt 5,371 kronor 86 öre. Annuiteternas

nuvärde efter tillämplig räntefot — diskonterade till år 1939 motsvara de efter

3 */2 % 4,100 kronor 3 öre, efter 4 % 3,957 kronor 84 öre och efter 5 % 3,695

kronor 89 öre — bör i sin helhet avdragas från fastighetens bruttovärde, såvida

det icke, med hänsyn till möjligheten att lotterna litt. Ad och Ae komma

att försäljas tidigare än litt. A, är lämpligare att fördela nuvärdet av annuiteterna

på lotterna efter arealen av i dem ingående landvinning. Med hänsyn

emellertid dels till att landvinningen i och för sig är tämligen värdelös och

att litt. A har största nyttan av sjösänkningen för sina förut vattensjuka åkrar

mellan landsvägen och sjön, dels ock därtill, att lotten litt. Ae säkerligen skulle

bliva mycket svårsåld, örn den belastas med detta onus, synes det icke lämpligt

att fördela kostnaden.

Kloster l11. I köpekontraktet bör intagas bestämmelse dels att kronan

skall äga nyttja den över loiten gående delen av vägen till Lönnekulla, ägofigurerna

nr 16, 25 b, 112 b, 136 b, 156 b. 229 b och av 238 å avstyckningskartan,

dels att ägaren av lotten icke skall äga medelst grindar eller eljest hindra

trafiken å denna väg, och dels att kronan skall medgivas rätt att genom inteckning

i lotten bereda sig säkerhet för detta servitut.

Kloster l13. Vid en år 1932 verkställd delning av den genom lotten löpande

enskilda vägen, ägofigurerna nr 433, 489 och 492, till Jernudda by har 3/4 mantal

Kloster l1 tilldelats underhåll av en 70.3 meter lång väglott, uppskattat

till 6 kronor 77 öre årligen. Av denna väg är en sträcka av 440 meter belägen

inom litt. A eller Kloster l1. Då på grund av närheten till allmänna vägen

Hultsfred—Basebo den enskilda vägen icke är behövlig för huvudgården, bör

denna befrias från allt underhåll av densamma. I köpekontraktet för Kloster

1 13 bör därför intagas bestämmelse att, intill dess ny vägdelning kan komma

att ske, Kloster l1 åliggande vägunderhåll in natura skall bestridas av

Kloster l13.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

Kloster l1''. För cirka 1.1 hektar i sydligaste delen av lotten föreligger ansökan

om köp eller arrende av tomt för ett sommarhem. Hultsfreds köping

har emellertid nyligen under hand hört sig för angående möjligheten att

förvärva denna lott för utvidgning av ett köpingen tillhörigt parkområde, som

i norr gränsar till lotten. Ansökan örn köp torde inom närmaste tiden vara

att emotse. Fördelaktigast för kronan torde vara att utan direkt eller — genom

lågt räknade tomtvärden — indirekt kostnad för avstyckningsplan, avstyckningar

och lagfart, försälja hela den nu avstyckade lotten. Rätt för logen

Hoppet att disponera tomt för sitt planerade sommarhem kan ordnas antingen

genom en före försäljningen skedd flerårig arrendeupplåtelse eller genom att

i köpekontraktet införes bestämmelse därom.

överjägmästaren har efter samråd med jägmästaren ifragasatt, huruvida

icke huvudgården borde på nytt utarrenderas till dess nuvarande arrendatorn

år 1942 bleve hembudsberättigad, då i så fall skogen å denna lott skulle

kunna genomgås med ytterligare en huggning, varvid till försäljning med säkerhet

skulle kunna utstämplas omkring 1,500 fm3.

Med skrivelse den 1 september 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Statens jordnämnd har under hand meddelat, att den ej önskar övertaga

egendomen eller del därav. I likhet med uppskattningsnämnden anser styrelsen,

att lotterna Kloster 1\ 110~13 och l15~w böra försäljas samt lotten Kloster

l14 ställas under styrelsens skogsförvaltning. Mot de sist föreslagna saluvärdena

har styrelsen ej något att erinra. Beträffande huvudgårdslotten,

Kloster 1\ föreligger ej hembudsrätt för arrendatorn, då på grund av bestämmelserna

i 9 § i 1929 års försäljningsförordning sådan rätt kan ifrågakomma

endast då arrendet icke överstiger 2,000 kronor. Även om arrendet ej överstigit

detta belopp, hade för övrigt nuvarande arrendatorn ej varit hembudsberättigad,

då han arrenderat egendomen endast sedan år 1932. Styrelsen

föreslår därför, att Kloster l1 utbjudes å auktion enligt lo § i nämnda förordning.

Styrelsen har gått i författning om egendomens utarrendering till den

14 mars 1940, då försäljning av lotterna med tillträdesrätt den 14 mars 1939

ej torde medhinnas.

Efter övervägande av de i ärendet framställda förslagen till disposition axDepartement

...... ........ chefen.

ifrågavarande kronoegendom har jag funnit mig böra i huvudsak biträda

uppskattningsnämndens slutliga förslag, vilket synes mig uppgjort med tillbörligt

beaktande av att de utlagda lotterna böra göras fullt bärkraftiga. Saluvärdena

böra emellertid med hänsyn till omräknade skogsvärden tastställas

lill dc av vederbörande revirförvaltare angivna beloppen. Vidare bör, såsom

domänstyrelsen framhållit, lotten litt. A eller Kloster l1 utbjudas till försäljning

å auktion enligt 15 § förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. lill frågan örn dispositionen

av den till försäljning ej ifrågasatta delen av egendomen torde jag få återkomma,

sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan fattats.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 3/4 mantal Kloster nr 1 i Vena socken

av Kalmar län lotterna Kloster I1, Kloster l10-13 och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

115~18 må försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr

176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

mot saluvärden av respektive 122,000, 25,700, 22,100, 23,450,

26,950, 6,140, 5,860, 425 och 500 kronor, nämligen

Kloster l1 å auktion enligt 15 § i förordningen,

Kloster lw~13 och l15 med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen

för respektive Korodatus Nät. Karlsson, Ejnar Karlsson,

Seth Pettersson, Edit Nilsson och Oskar Larsson, samt

Kloster 11B~18 med hembudsrätt enligt 11 § i förordningen

för ägarna av tidigare från egendomen försålda lägenheterna

Klostersberg nr 2, 3 och 4, Karlsberg respektive Kloster l7;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, beträffande

samtliga salu lotter, alf desamma må tillträdas

den 14 mars 1940, att lotterna försäljas i befintligt

skick, att endast kronan tillhöriga byggnader och anläggningar

ingå i försäljningarna, att innehavare av över egendomen

framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna

kvarstående och nyttja desamma utan rätt för köpare

till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för skada

till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna

ävensom för skada som förorsakas å kreatur, samt att

köpare skall vara skyldig att gälda vad kronan eventuellt nödgas

utgiva till egendomens arrendator för trädesbruk samt

gräs-, frö- och höstsädessådd, beträffande lotten

Kloster 1\ att om lotten kommer att försäljas till egendomens

arrendator, denne likväl i egenskap av avträdande arrendator

skall vara skyldig att gälda de husrötebrister, som vid

blivande avträdessyn kunna komma att påsynas egendomen,

att köpare skall vara skyldig att gälda vad kronan eventuellt

nödgas utgiva till egendomens arrendator för inlösen av

elektrisk ledning, samt att köpare skall vara skyldig alt gälda

å egendomen efter tillträdesdagen belöpande annuiteter å

avdikningslån för ett torrläggningsföretag för sänkning av

sjön Hulingen, beträffande lotten Kloster 11 °, att

Sven Johan Johnsson skall äga att under sin livstid avgiftsfritt

nyttja en honom tillhörig stuga å lotten samt planen utanför

densamma, beträffande lotten Kloster l11, att

kronan som ägare av 1/i mtl Lönnekulla nr 1 förbehåller sig

rätt till fri och obehindrad utfart för all framtid å den över

lotten ledande vägen, ägofigurerna nr 16, 25 b, 112 b, 136 b,

156 b, 229 b och av 238 å förut omförmäld avstyckningskarta,

varför köparen förbinder sig att icke å vägen uppföra grindar

eller andra anordningar, som kunna hindra trafiken, samt att

kronan skall äga att till säkerhet för beståndet av sagda ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunal. Maj:ts proposition nr 132. 1**

fästelser angående rätt till väg erhålla inteckning i lägenheten,

ävensom beträffande lotten Kloster 15 3, att

intill dess ny vägdelning må komma till stånd, ägaren av lotten

skall ansvara för s/4 mantal Kloster nr 1 åliggande vägunderhåll

in natura för den genom lotten löpande enskilda

vägen till Jernudda by (ägofigurerna nr 433, 489 och 492).

4:o.

Ållekvia nr 1 i Gotlands län.

Kronoegendomen 7U mantal Ållekvia nr 1, litt. A, med Burgängen nr 1 i

Endre socken av Gotlands län är för tiden till den 14 mars 1939 utarrenderad

till Hugo Pettersson mot en arrendeavgäld, som utgår med dels 45 hektoliter

vete och 42.4 hektoliter korn att lösas med penningar efter senast för

länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels därutöver 1,250

kronor.

För framläggande av förslag till egendomens framtida disposition förordnade

domänstyrelsen den 1 augusti 1933 om uppskattningsförrättning i vederbörlig

ordning å egendomen, därvid såväl arrende- som saluvärdering

skulle verkställas. Den 5 juni 1936 och den 6 maj 1938 har dylik förrättning

hållits å egendomen. Av över förrättningen fört protokoll jämte övriga

ärendet tillhörande handlingar, däribland en av t. f. distriktslantmätaren

T. Åryd år 1937 över egendomen upprättad karta, inhämtas bland

annat följande.

Egendomen, som är belägen cirka 10 kilometer från Visby och 5 kilometer

från Sylfaste järnvägsstation, med ägor förlagda i tre skiften, hemskiftet med

Burgängen l1, skogsskiftet och hagskiftet, innehåller i areal 211.983 hektar,

varav 68.776 hektar tomt och åker, 17.680 hektar äng och odlingsmark och

125.627 hektar avrösningsjord.

Kronans byggnader äro i minst medelgott skick och tillräckliga för gårdens

behov.

Jämlikt förbehåll i arrendekontraktet för egendomen har vederbörande

tingslag förbehållits rätt att utan avgift till arrendatorn disponera plats för

tingshuset med tillhörande å ägofiguren nr 169 å kartan belägen stallbyggnad

med vagnbod, vilka byggnader för ett flertal år sedan uppförts av de

tingshusbyggnadsskyldige. Å tingshusplanen finnas därjämte uppförda tvenne

kronan tillhöriga flyglar som disponeras såsom arbetarbostäder för egendomen

jämte tillhörande två stycken uthus. Nyssnämnda kronan tillhöriga

byggnader å tingshusplanen äro i mindre tillfredsställande skick.

En del hus och anläggningar å egendomen tillhöra arrendatorn.

Å hagskiftet, ägofigurerna nr 5 och 6 å kartan, finnes en lägenhet, vilken

brukas av Johan Olov Jakobsson. Lägenheten är bebyggd med boningshus,

fähus och uthus, vilka tillhöra Jakobsson.

Kronans byggnader å egendomen äro brandförsäkrade för 70,350 kronor.

Åkerjorden består till övervägande del av svartmylla på lerbotten i jämna

och goda fält av god beskaffenhet. Ängen är av medelgod beskaffenhet men

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

igenvuxen, så att tillräckligt bete för en normal kreatursbesättning för närvarande

icke torde kunna erhållas.

Dikningsförhållandena äro fullt tillfredsställande med systematiskt genomförd

täckdikning å därtill lämpliga områden av egendomen. Egendomen besväras

av odlingslån.

Egendomen är taxerad till 84,300 kronor, därav 67,200 kronor jordbruksvärde.

Uppskattningsnämnden har i anslutning till inkomna framställningar örn

förvärv av mark från egendomen ävensom till det av styrelsen lämnade uppdraget

föranstaltat om erforderliga lantmäteriförrättningar. Vid förrättningarna,

vilka handlagts av t. f. distriktslantmätaren T. Åryd, ha förslag

framlagts örn avstyckning från egendomen av 5 stycken med litt. Aa, Ab, Ac.

Ad och Ae betecknade lotter. Återstoden av egendomen har vid förrättningarna

redovisats under beteckningen litt. A och motsvarar skogsskiftet i dess

helhet örn 63.642 hektar avrösningsjord. Vid lantmäteriförrättningarna ha

lotterna litt. Ab, Ac och Ad utlagts såsom bostadsegnahem, lotten litt. Aa såsom

tingshustomt och lotten litt. Ae såsom jordbruksfastighet. Under uppskattningsförrättningens

fortgång ha emellertid de å lotterna litt. Ac och Ad

anmälda spekulanterna meddelat, att de icke längre reflekterade å förvärv

av mark från egendomen. Med anledning härav har nämnden vid den slutliga

utformningen av uppskattningsförslaget ansett lotterna litt. Ac och Ad

böra tilläggas jordbruksfastigheten lotten litt. Ae.

Salulotten litt. Ae + Ac + Ad, omfattande huvudgården med skogstilldelning

eller hela hemskiftet med Burgängen 1 \ med undantag av salulotten

litt. Aa, samt av hagskiftet de å Åryds karta med Ae 1, Ae 2, Ac och

Ad betecknade lotterna. Areal 142.370 hektar, varav 66.760 hektar tomt och

åker, 17.545 hektar äng och 58.065 hektar avrösningsjord. Uppskattningsnämnden

har under framhållande av att stathus saknas avrundat det beräknade

saluvärdet å salulotten, 67,014 kronor, därav för ståndskog 10,100

kronor, till 65,000 kronor. Arrendevärdet för egendomen i befintligt skick

har föreslagits till 2,500 kronor.

Alltsedan den 14 mars 1932, i samband med att förutvarande arrendatorn

av egendomen, Josef E. Nordström, av sina borgenärer beviljats ackord, har

arrenderätten till egendomen innehafts av Hugo Pettersson i egenskap av

löftesman för Nordströms arrende. Nordström hade arrenderat egendomen

sedan 1916.

Vid prövningen av frågan om sättet för salulottens disposition har uppskattningsnämnden

haft att taga ställning till en från arrendatorn av kronoegendomen

3 =/s mantal Roma klosters kungsgård nr 1 i Roma socken Bernhard

Jespersson inkommen framställning. Efter beslut av Kungl. Majit och

riksdagen (jfr prop. nr 307/1938; R. skr. nr 416) komme sistnämnda egendom

att från den 14 mars 1939 för anordnande av flygfält (iverflyttas från

domänstyrelsen till flygförvaltningen. Med anledning härav har Jespersson,

som från den 4 mars 1921 arrenderat kungsgården, under framhållande av

de avsevärda kostnader han nedlagt å kungsgården för torrläggning, dränering,

elektrifiering m. in., hemställt att, då han numera icke kunde tillgodogöra

sig nyttan av det i kungsgården nedlagda kapitalet, han måtte tillerkännas

hembudsrätt vid försäljningen av nu ifrågakomna kronoegendom.

Uppskattningsnämnden har funnit tungt vägande skäl tala för att egendomen

vid försäljning borde hembjudas Bernhard Jespersson, vilken vid skötseln

av Roma klosters kungsgård utfört ett erkännansvärt uppryckningsarbete.

Nuvarande arrendatorn av egendomen, Hugo Pettersson, vore ägare

till flera självständiga jordbruk, samt hade under sin arrendetid dels icke

varit bosatt å egendomen och dels drivit densamma utan kreatursbesättning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

15

Jespersson hade godkänt det av nämnden framlagda försäljningsförslaget.

Alternativt har nämnden ansett att, därest Jespersson icke kunde medgivas

förköpsrätt vid salulottens försäljning, lotten borde utbjudas till försäljning

under hand enligt 15 § i försäljningsförordningen.

I samband med den ifrågasatta försäljningen av lotten har Hugo Pettersson

till uppskattningsnämnden avlämnat förbindelse, varigenom han medgivit

att, därest egendomen finge av honom avlämnas utan hållande av laga

avträdessyn, det skulle anses som örn han av kronan uppburit den ersättning

för trädesbruk, höstplöjning, gräs-, frö- och höstsädessådd samt för utsäde,

som han enligt gällande arrendeavtal ägde utfå vid avträdet av egendomen.

Vidare har Pettersson hemställt om ersättning med 398 kronor 75 öre för av

förre arrendatorn verkställd plantering av träd och buskar å gårdstomten.

Uppskattningsnämnden har ansett Pettersson böra gottgöras i ifrågavarande

hänseende med 250 kronor.

Salulotten litt. Aa, utgörande det område av hemskiftet, som uppskattningsnämnden

i enlighet med därom av tingshusbyggnadsskyldige gjord

framställning föreslagit böra upplåtas såsom tingshusplan. Enligt avstyckningshandlingarna

har salulotten en areal av 1.100 hektar tomt och trädgård.

Lotten är bebyggd med — förutom tingshus — två stycken kronan tillhöriga

flyglar med tillhörande uthus, vilka senare av uppskattningsnämnden åsatts

ett byggnadsvärde av 6,000 kronor. Nämnden har ansett, att den tingshusbyggnadsskyldige

tillhöriga å huvudgårdslotten belägna stallbyggnaden, värderad

till 1,000 kronor, i samband med försäljning av förevarande salulott

borde för huvudgårdslottens räkning inlösas av kronan, samt för salulotten

föreslagit ett saluvärde av 7,000 kronor, därav (6,000 —1,000=) 5,000 kronor

utgöra byggnadsvärde samt 400 kronor värdet av ståndskog. Tingshusbyggnadsskyldige

lia förklarat sig villiga att förvärva salulotten i fråga på

de av uppskattningsnämnden föreslagna villkoren.

Salulotten litt. Äb, motsvarande den lägenhet å hagskiftet, som för närvarande

brukas av förenämnde Johan Olov Jakobsson. Areal enligt styckningshandlingarna

4.871 hektar, varav 0.916 hektar åker och trädgård, 0.135

hektar äng och 3.S20 hektar avrösningsjord. Uppskattningsnämnden har för

lotten föreslagit ett saluvärde av 1,300 kronor, därav för ståndskog 450 kronor.

Då å lotten befintliga byggnader tillhörde Jakobsson och lämnade nöjaktig

bostad åt honom och hans familj, har nämnden tillstyrkt, att salulotten

försåldes med hembudsrätt för Jakobsson. Denne hade förklarat sig godkänna

det framlagda försäljningsförslaget.

Vederbörande Överjägmästare har lämnat det av uppskattningsnämnden

framlagda förslaget till egendomens disposition utan annan erinran än att

saluvärdet för tingshustomten synts väl lågt.

Överlantmätaren har meddelat, att hinder på grund av bestämmelserna

i 19 kap. 3 § jorddelningslagen icke syntes möta för styckning av egendomen

på sätt av förrättningslantmätaren föreslagits.

Med skrivelse den 16 december 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande:

För egen del biträder styrelsen uppskattningsnämndens förslag örn försäljning

av egendomen med undantag för lotten litt. A eller skogsskiftet, som

bör bibehållas under styrelsens skogsförvaltning. Vidkommande huvudgårdslottcn

eller salulolten litt. Ae + Ac + Ad, vars arrendevärde beräknats

till 2,500 kronor, är densamma av den storleksklass, att rätt till hembud

för vederbörande brukare icke föreligger enligt förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

Emellertid vill styrelsen på grund av i ärendet föreliggande omständigheter

i likhet med uppskattningsnämnden förorda, att salulotten i första hand

hembjudes arrendatorn av kronoegendomen Roma klosters kungsgård nr 1,

Bernhard Jespersson, samt att, därest denne icke begagnar sig av hembudsrätten,

lotten utbjudes till försäljning enligt 15 § i förenämnda förordning

efter domänstyrelsens bestämmande antingen under hand eller å auktion.

Vad därefter angår salulotterna litt. Aa (tingshusplanen) och litt. Ab böra

desamma försäljas på sätt av uppskattningsnämnden föreslagits.

De av nämnden beräknade saluvärdena kunna av styrelsen lämnas utan

erinran. I samband med försäljningarnas genomförande har styrelsen att i

anledning av arrendatorn Hugo Petterssons avträdande av egendomen föranstalta

örn slutlig reglering av mellan honom och kronan förefintliga, på

gällande arrendekontrakt grundade rättsanspråk, och har styrelsen härvid

för avsikt att upptaga till prövning Petterssons i ärendet framförda yrkande

om ersättning för plantering av träd och buskar å gårdstomten. Försäljningsärendet

i dess helhet synes lämpligen böra underställas riksdagens

prövning.

Sedermera har domänstyrelsen med skrivelse den 23 januari 1939 överlämnat

en av stiftsjägmästaren N. Ekberg, Visby, hos styrelsen gjord framställning

örn undantagande vid försäljning av salulotten litt. Ae + Ac + Ad

(huvudgårdslotten) av ett å hemskiftet beläget lövängsområde, motsvarande

enligt uppgift ägofigurerna nr 210 och 213—215 å den förut omförmälda

av t. f. distriktslantmätaren T. Åryd år 1937 upprättade kartan samt innehållande

en areal av cirka 11 hektar. Domänstyrelsen har jämväl överlämnat

ett från överjägmästaren införskaffat yttrande i ärendet.

Stiftsjägmästaren har anfört i huvudsak följande.

Ifrågavarande lövängsområde är beläget i västra delen av en bördig sänka

mellan tvenne tämligen skarpt markerade hällmarksåsar och utgör den sista

resten av ett tidigare under kronoegendomen hörande, enligt uppgift cirka

40 hektar stort lövängsområde, som uppodlades till åker åren 1916—1918.

Av lövängsområdets olika avdelningar motsvaras ägofigur nr 214 av s. k.

brya (vattenställe) och ägofigur nr 215 markerar en s. k. kämpagrav (husgrund).

Ägofigur nr 213 utgöres huvudsakligen av gräsbevuxen grund mark,

delvis något alvarartad. med rikligt uppslag av i allmänhet lågvuxen slån.

hagtorn, nypon, vildapel m. m. samt spridd ek, alm och ask, varjämte några

anmärkningsvärt stora hagtomsträd kunna antecknas. Det egentliga lövängsområdet

är beläget inom ägofigur nr 210. Detta senare område är ur lövängssynpunkt

i egentlig bemärkelse alltför starkt igenvuxet på grund av

bristande hävd i senare tid och torde delvis rätteligen böra karakteriseras

som lund. Igenväxningen är dock ej svårare, än att den gamla lövängsstrukturen

tydligt kan spåras. Trädbeståndet utgöres huvudsakligen av ek, alm.

ask, björk, vildapel samt enstaka oxel och tall; undervegetationen utgöres av

hassel, hagtorn, nypon, vildapel, Cornus sanguinea, Rhamnusarler m. fl.

Eken är det dominerande trädslaget och representeras av en hel del monumentala

exemplar. Almen, som i stort sett torde motsvara Ulmus foiiacea

f. suberosa, uppvisar här flera med hänsyn till längd och grovlek mycket

ståtliga träd, varjämte olika förgreningsvarianter kunna iakttagas. Möjligen

kan den skogliga växtförädlingsverksamheten här ha intressen att bevara.

Vildapeln är rikligt företrädd i olika åldrar och många gamla träd märkas.

Den intensiva uppodlingen av skogsmark och löväng till åker och betesvall

på Gotland under de senaste fyrtio åren har satt alltför skönjbara spår

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

17

efter sig i landskapet, vars delvis av naturen betingade karghet och enformighet

härigenom ytterligare blivit accentuerad. Gotland har därför ej råd att

förlora de sista resterna av tidigare rätt omfattande lövskogssamhällen.

Framförallt är det ett önskemål, att statens och övriga i allmän ägo befintliga

lövängar och lundar bibehållas. Detta önskemål har ytterligare aktualiserats

med hänsyn till förintandet av de gamla klosterängarna till Roma

klosters kungsgård genom flygfältsanläggningen därstädes. Man får vidare

ej förbise den stora betydelse dylika områden äga för fågellivet, vars möjligheter

alltmer kringskäras genom den stegrande intensiteten i det rationella

jord- och skogsbruket. Allekvia-ängen utgör vidare ett av de få lövskogsområden,

som äro belägna i Visby stads närhet, vilket förhållande ytterligare

motiverar önskvärdheten av dess bevarande för framtiden.

Genom en försäljning av Allekvia-ängen till enskild person torde med

största säkerhet kunna påstås, att det i mångå hänseenden mycket intressanta

området blir ur naturvårdssynpunkt spolierat, och i varje fall kunna garantier

ej skapas mot områdets omläggning till åker eller betesvall. Tillräckliga

beten för boställets huvudlott torde utan olägenhet kunna ordnas

å en del av den betydande åkerarealen.

Enligt inhämtade upplysningar möter ej hinder för områdets avskiljande

från försäljningslotten med hänsyn till bestämmelserna i 19 kap. jorddelningslagen.

Erforderlig infartsväg till området bör utan större svårighet

kunna anordnas.

Överjägmästaren har bland annat anfört, att, därest det ifrågavarande

ängsområdet skulle frånskiljas huvudgården, egendomens saluvärde i betydlig

grad komme att minskas, varför en omvärdering måste ske.

Domänstyrelsen har vitsordat önskvärdheten av att ifrågakomna lövängsområde,

såvitt möjligt, bevarades för framtiden samt framhållit, att en garanti

härför syntes vara, att området undantoges från försäljningen av huvudgårdslotten

för att bibehållas i kronans ägo. Därest en dylik anordning ur

lantmäteriteknisk synpunkt läte sig genomföras, måste emellertid bland annat

en jämkning i det för huvudgårdslotten föreslagna saluvärdet komma till

stånd. Styrelsen hade i skrivelse till stiftsjägmästaren, vilken jämlikt

Kungl. Maj:ts brev den 30 december 1938 handhade förvaltningen av domänverkets

skogar å Gotland, föranstaltat om utredning och förslag i berörda

avseenden. I avvaktan på resultatet av angivna utredning och förslag ville

domänstyrelsen förorda sådan jämkning av styrelsens tidigare avgivna förslag

beträffande försäljning av huvudgårdslotten, att styrelsen bemyndigades

ej mindre att, därest lantmäteritekniska skäl icke lade hinder i vägen,

från försäljningen av lotten undantaga ifrågavarande lövängsområde för

att bibehållas i kronans ägo än även att fastställa den jämkning i saluvärdet

för lotten, som — efter verkställd utredning — kunde föranledas därav.

Jag har icke något att erinra mot bifall till domänstyrelsens förslag om Departementsförsäljning

av vissa delar av ifrågavarande kronoegendom. En förutsättning eÄ«/«nför

att försäljningen skall komma till stånd bör emellertid vara, att det i

ärendet omförmälda lövängsområdet bibehålies i kronans ägo. Ett undantagande

av nämnda område från försäljningen torde emellertid böra föranleda

en reducering av saluvärdet å huvudgårdslotten samt eventuellt även vissa

Bihang till riksdagens protokoll 7.9X9. I sami. Nr 132.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

jämkningar i övriga försäljningsvillkor avseende sagda lott. För att ärendets

behandling ej skall behöva fördröjas, vill jag förorda, att riksdagens

medgivande till försäljningen under angivna förutsättning inhämtas samt att

det uppdrages åt domänstyrelsen att, sedan den igångsatta utredningen örn

lövängsområdets undantagande verkställts, vidtaga erforderliga jämkningar

i huvudgårdslottens saluvärde samt beträffande övriga försäljningsvillkor.

Till frågan om dispositionen av den del av kronoegendomen, som icke avhändes

kronan, torde jag senare få återkomma.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 7/g mantal Allekvia nr 1 (l1) med

Burgängen nr 1 (l1) i Endre socken av Gotlands län må försäljas

fem lotter, betecknade litt. Aa, Ab, Ac, Ad och Ae å

ett av t. f. distriktslantmätaren T. Aryd åren 1936—1937

upprättat styckningsförslag med tillhörande karta, nämligen

scdulotten litt. Ae + Ac + Ad (huvudgårdslotten) med

undantag av det förut omförmälda lövängsområdet till kronoarrendatorn

Bernhard Jespersson, Roma, dock att, därest

lotten icke förvärvas av Jespersson, den må utbjudas till

försäljning enligt 15 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr

176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m., efter domänstyrelsens bestämmande antingen under

hand eller å offentlig auktion; ankommande det på domänstyrelsen

att vidtaga den jämkning i det lotten åsätta saluvärdet,

65,000 kronor, och beträffande övriga försäljningsvillkor,

som må föranledas av lövängsområdets undantagande,

ävensom,under förutsättning att försäljning av huvudgårdslotten

kommer till stånd, lotten litt. Aa (tingshusplan) om

1.1 hektar med ett saluvärde av 7,000 kronor till Gotlands norra

domsagas tingshusbyggnadsskyldige, samt lotten litt. Ab

om 4.871 hektar jämlikt omförmälda förordning med ett saluvärde

av 1,300 kronor och med hembudsrätt enligt 10 § i

förordningen för Johan Olov Jakobsson;

skolande för försäljningarna i övrigt gälla följande villkor:

beträffande samtliga lotter: att lotterna försäljas

i befintligt skick med tillträdesrätt för köpare räknat

från den 14 mars 1939, att endast kronan tillhöriga byggnader

och anläggningar å lotterna ingå i försäljningarna, samt

att förbehåll göx-es för de jämkningar i lotternas gränser och

arealer, som må föranledas av erforderlig lantmäteriförrättning,

beträffande salu lotten litt. Ae + A c + Ad:

att köparen ansvarar för de å egendomen för tiden efter

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

19

tillträdesdagen belöpande utgifter för torrläggningsföretag,

att i försäljningen ingår en å ägofiguren nr 169 å förberörda

karta uppförd stallbyggnad med vagnbod, att köparen av

lotten tillförsäkras rätt att under en tid av högst två år utan

ersättning nyttja arbetarbostäderna i två flygelbyggnader, vilka

äro belägna å salulotten litt. Aa, att köpeskillingen för

lotten erlägges på sätt stadgas i 21 § och 22 § B i förenämnda

förordning, samt att i övrigt i tillämpliga delar bestämmelserna

i samma förordning skola lända till efterrättelse,

ävensom

beträffande salulotten litt. A a: att köparna

av lotten respektera köparen av huvudgårdslotten tillförsäkrad

rätt att under en tid av högst två år för huvudgårdslottens

räkning nyttja arbetarbostäderna i två å lotten belägna

flygelbyggnader, att köparna till kronan överlåta äganderätten

till en dem tillhörig, å ägofiguren nr 169 belägen

stallbyggnad med vagnbod, att köpeskillingen för lotten erlägges

kontant, samt att i övrigt vid försäljningen av lotten

i tillämpliga delar skola gälla bestämmelserna i förenämnda

förordning.

5:o.

Vettland nr 1 i Göteborgs och Bohus län.

Med skrivelse den 17 juli 1937 underställde domänstyrelsen Kungl. Maj:ts

prövning uppkommen fråga angående dispositionen av kronoegendomen 1

mantal Vettland nr 1 i Skee socken av Göteborgs och Bohus län. Av skrivelsen

med därvid fogade handlingar framgick bland annat följande.

Å en av distriktslantmätaren J. Eijde år 1917 upprättad karta över egendomen

funnos bland annat angivna fem lotter, betecknade med I, II (1 a),

III, IV och V. Lotten II hade en areal av 5.907 hektar, varav 3.374 hektar

tomt och åker samt 2.538 hektar annan mark. Lotten III — om vilken nu

är fråga — utgjordes av ett obebyggt område med en areal av 8.568 hektar,

varav 4.62 hektar åker, 1.31 hektar äng och 2.638 hektar avrösningsjord.

Skee kommun hade anhållit att få övertaga lotten lil i syfte att å densamma

upplåta två arbetarsmåbruk.

Vid uppskattningsförrättning den 11 december 1936 åsatte uppskattningsnämnden

lotten III ett saluvärde av 3,700 kronor, varav 800 kronor för avrösningsjorden

med växande skog, samt ett arrendevärde av 100 kronor.

Nämnden tillstyrkte, att Skee kommun finge inköpa lotten för angivna ändamål.

Vidare tillstyrkte nämnden försäljning av lotten II med hembudsrätt

för brukaren av lotten. Torsten Karlsson, enligt 9 § i förordningen den 6

juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

Härjämte framhöll nämnden, bland annat, att egendomens inägoområde utöver

lotterna I—V vore mycket lämpligt för arrendejordbruk och borde jämte

erforderlig skogsmark överföras till arrendeegnahemsfonden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

Ordföranden i Skee arbetarsmåbrukslånenämnd ansåg det av uppskattningsnämnden

föreslagna priset för lotten III godtagbart.

Torsten Karlsson anhöll att få inköpa mera jord än lotten II.

Domänstyrelsen hemställde ■—• förutom att lotterna I, II (1 a), IV och V

försåldes på sätt och under villkor som i skrivelsen angåvos (lotten II med

hembudsrätt för Karlsson) samt att i enlighet med ett av domänintendenten

avgivet förslag två å kartan med grön färg inramade, med M och N

betecknade lotter med en areal av sammanlagt omkring 114.84 hektar överflyttades

till statens jordnämnd från och med den 14 mars 1938 — att jämväl

lotten III överflyttades till jordnämnden. Styrelsen anförde härom följande.

Det kunde ifrågasättas, huruvida ej även lotten III borde överlämnas till

statens jordnämnd för exploaterande för egnahemsändamål i samband med

nyssnämnda område. Skulle jordnämnden ej önska övertaga lotten, borde

densamma försäljas till Skee kommun; en försäljning till kommunen syntes

påfordra riksdagens medverkan. Då lotten II utgjorde ett lämpligt arbetarsmåbruk,

vilket likväl bleve något större än den vanliga typen, samt en icke

önskvärd jordbrukstyp skulle tillskapas, om ytterligare jord tillädes densamma,

avstyrktes Karlssons framställning.

Statens jordnämnd tillstyrkte i utlåtande den 27 augusti 1937 domänstyrelsens

förslag om överförande till arrendeegnahemsfonden av berörda å

kartan med M och N betecknade jordområden, varemot nämnden förklarade

sig anse, att det till arbetarsmåbruk avsedda området icke borde överföras

till fonden.

Genom beslut den 10 september 1937 förordnade Kungl. AIaj:t, att förenämnda

med I, II (1 a), IV och V betecknade lotter skulle med angivna

arealer och saluvärden försäljas på sätt och under villkor, som närmare

angåves i beslutet. Tillika förordnade Kungl. Majit, att de å kartan med

M och N betecknade lotterna skulle överföras till arrendeegnahemsfonden

från och med den 14 mars 1938. Beträffande dispositionen av lotten III

förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles, efter av domänstyrelsen gjord

förnyad framställning, meddela beslut.

I anledning av Kungl. Majits beslut i sist angivna del har domänstyrelsen,

efter införskaffande av viss ytterligare utredning, med skrivelse den 21 maj

1938 ånyo underställt ärendet i nämnda del Kungl. Majits prövning. Av

handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

Torsten Karlsson har förklarat sig villig inköpa hela lotten III.

Domänintendenten, åt vilken styrelsen uppdragit att inkomma med yttrande

huruvida någon del av lotten III lämpligen borde tilläggas lotten II

(la), har framhållit, att nämnda båda lotter skildes åt av en rätt bred och

djup å, som utgjorde gräns mellan dem. Då närmast belägna bro över ån

läge på stort avstånd från ifrågavarande lotter och därför näppeligen kunde

tjäna som förbindelseled mellan desamma, finge sammanläggning av dem

anses olämplig. Om endast en del av lotten III skulle komma att för sambruk

sammanläggas med lotten II, vore det nödvändigt att bygga en bro,

vilket ur kostnadssynpunkt skulle ställa sig ofördelaktigt för köparen till

delen av lotten III. Då köparen av lotten II, Torsten Karlsson, numera anhållit

att få inköpa hela lotten III, komme i händelse av bifall till ansök
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

ningen kostnaden för bron att fördelas på en större areal, vilket vore fördelaktigare.

Lotten borde i sin helhet försäljas till antingen Skee kommun

eller Karlsson. Då kommunen i tidigare ansökan anhållit att få förvärva

lotten och kommunen ej ville avstå från densamma, borde rätt till förvärv

av lotten icke förvägras kommunen. En omständighet, som i detta sammanhang

kunde vara av en viss betydelse, vore den vankelmodiga hållning

Karlsson vid upprepade tillfällen iakttagit då det gällt att fatta sitt beslut

angående förvärv av lotten.

Skee arbetarsmåbruksnämnd har i skrivelse till domänstyrelsen framhållit,

att vid upprättande av förslag till styckning av egendomen föreslagits försäljning

till kommunen av ett område om 9.1 hektar för ett pris av 3,765

kronor samt att kommunen vid sammanträde med kommunalfullmäktige i

december 1936 beslutat inköpa nämnda område i avsikt att använda detsamma

till två arbetarsmåbrukslägenheter. Intresset för och efterfrågan på

dylika lägenheter vore stort, men det vore synnerligen svårt att inom kommunen

till rimligt pris erhålla välbelägen jord för anläggning av arbetarsmåbruk.

I detta fall vore platsen mycket lämplig, då innehavarna av småbruken

kunde beräknas erhålla biförtjänster av jordbruksarbete dels vid

huvudgården, till vilken numera inga torp komme att höra, dels ock vid de

arrendeegnahem, som komme att anläggas å egendomen och som syntes

bliva av sådan storlek, att de svårligen kunde brukas helt utan lejd arbetskraft.

Vintertid syntes dessutom kunna påräknas skogsarbete å kronoparken.

Statens jordnämnd har meddelat domänstyrelsen, att nämnden icke önskade

övertaga lotten III.

Domänstyrelsen har för egen del anfört, att styrelsen icke funne anledning

frångå sitt tidigare uttalande i fråga örn lottens försäljning till Karlsson. Då

Skee kommun önskade förvärva lotten och därigenom kunde tillskapas två

arbetarsmåbruk, borde lotten försäljas till kommunen; härför erfoi’drades

riksdagens medverkan. Lotten vore utarrenderad till den 14 mars 1939 mot

ett årligt arrende av 100 kronor.

Jag finner mig böra biträda domänstyrelsens förslag och hemställer alltså,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Vettland nr 1 i Skee socken

av Göteborgs och Bohus län en med III å en av distriktslantmätaren

J. Eijde år 1917 upprättad karta över egendomen

betecknad lott om 8.568 hektar må försäljas till Skee

kommun för en köpeskilling av 3,700 kronor, att erläggas

kontant å tillträdesdagen samt under villkor i övrigt, att

lotten må tillträdas räknat från den 14 mars 1939, att

lotten försäljes i befintligt skick, att förbehåll göres för de

jämkningar i gränserna, som kunna komma att föreskrivas

vid blivande avstyckningsförrättning å egendomen, att

lotten tillförsäkras rätt till väg över huvudgårdslotten, att

innehavare av över lotten med vederbörligt tillstånd framdragna

elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna

kvarstående och nyttja desamma utan rätt för köpare

till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för skada

till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledning
-

Departements
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 132

arna, ävensom för skada, som förorsakas å kreatur, samt

att vid försäljningen bestämmelserna i förordningen den 6

juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

lii. m. skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

6:o.

Bäck nr 2 Millomgården och Bäck nr 7 Lilla Holmen i Skaraborgs län.

Kronoegendomen 1U mantal Bäck nr 2 Millomgården och V2 mantal Bäck

nr 7 Lilla Holmen i Valstads socken av Skaraborgs län är för tiden 14 mars

1929—14 mars 1939 utarrenderad till Gustaf A. Gustafsson mot en årlig

arrendeavgift, som för närvarande utgår med dels 28 hektoliter spannmål,

Vs råg och 2/3 korn, samt lil kilogram smör att lösas nied penningar efter

senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxa!!, dels därutöver

700 kronor.

Med anledning av egendomens förestående arrendeledighet har domänstyrelsen

från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd

införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till

upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan

å dylika lägenheter funnes i orten. Sedan yttrande i ärendet jämväl

inhämtats från vederbörande Överjägmästare har uppskattningsförrättning

hållits å egendomen den 19 november 1938. Av det över förrättningen upprättade

protokollet med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

S. Frigell åren 1917—1918 över egendomen upprättad karta

med tillhörande beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen cirka 19 kilometer från Falköping och cirka

3 kilometer från Folkabo järnvägsstation, innehåller i areal 92.9390 hektar,

varav 46.7600 hektar tomt och åker, 7.0205 hektar ängs- och betesmark,

38.2410 hektar skogsmark och 0.9175 hektar impediment. Till egendomen hörande

ägor äro förlagda i tre skiften, hemskiftet, ängsskiftet eller Skabbeskiftet

samt skogsskiftet.

Kronan tillhöriga byggnader å egendomen äro i mindre tillfredsställande

skick. Manbyggnaden och vissa ekonomibyggnader äro sålunda i behov av

omedelbar ombyggnad.

Ett mindre boningshus, snickarstuga och snedskjul ävensom den elektriska

anläggningen å egendomen tillhöra arrendatorn.

Åkerjorden består till mindre del av svartmylla och till huvuddelen av

sandmylla på grusbotten. Egendomen är på grund av ägornas spridda belägenhet

mycket svårbrukad.

Egendomen har andel dels i Hökensås häradsallmänning med en årlig

utdelning av 120 kronor, dels ock i mindre byallmänningar, som för närvarande

icke lämna någon utdelning.

Egendomen är delaktig i torrläggningsföretag.

Taxeringsvärdet utgör 42,500 kronor, varav 37,500 kronor jordbruksvärde

och 5,000 kronor skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har under framhållande att egendomen på grund

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

av ägornas läge och beskaffenhet icke lämpade sig för styckning ansett egendomen

böra försäljas i en salulott. Egendomen har saluvärderats till 43,000

kronor, varav för skogsmark med växande skog 17,500 kronor. Arrendevärdet

för egendomen i befintligt skick har uppskattats till 1,200 kronor.

Nuvarande arrendatorn Gustaf A. Gustafsson har sedan ar 1928 brukat e^n''

domen, vilken dessförinnan från år 1898 arrenderats av hans fader. Med

hänsyn härtill och då egendomen väl vårdats har uppskattningsnämnden

tillstyrkt, att egendomen må försäljas med hembudsrätt för Gustafsson.

Arrendatorn Gustafsson har förklarat sig villig inköpa egendomen folden

föreslagna köpeskillingen. . ,

Vederbörande skogsstatstjänstemän lia ifragasatt, huruvida icke vid en

eventuell försäljning av egendomen skogsskiftet eller större delen därav borde

bibehållas i kronans ägo. Därest emellertid egendomen i dess helhet skulle

försäljas, borde värdet av skogen och skogsmarken höjas med minst 10 procent

till 19,200 kronor. Det lägsta saluvärdet å egendomen borde salunda

utgöra 44,700 kronor.

Med skrivelse den 25 januari 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj :ts prövning och därvid anfört, att styrelsen i likhet med uppskattningsnämnden

ansåge, att egendomen borde försäljas i en salulott med hembudsrätt

för arrendatorn Gustafsson, vilken enligt 9 § i förordningen den

6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. ägde förköpsrätt vid försäljningen. Det av uppskattningsnämnden för

egendomen föreslagna saluvärdet kunde av styrelsen lämnas utan erinran.

För genomförandet av försäljningen syntes riksdagens medverkan vaxa erforderlig.

Jag biträder det föreliggande försäljningsförslaget och hemställer alltså, DepartemenUatt

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen mantal Bäck nr 2 Millomgården och

72 mantal Bäck nr 7 Lilla Holmen i Valstads socken av Skaraborgs

län må försäljas jämlikt förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. för en köpeskilling av 43,000 kronor och

med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för arrendatorn

Gustaf A. Gustafsson samt under villkor i övrigt, att egendomen

försäljes i befintligt skick med tillträdesrätt för köpare

räknat från den 14 mars 1939, att endast kronan tillhöriga

å egendomen befintliga byggnader och anläggningar

ingå i försäljningen, att, därest egendomen försäljes till Gustafsson,

varken denne eller kronan skall äga framställa ersättningsanspråk

gentemot varandra på grund av det för

egendomen gällande arrendekontraktet nied undantag dock

för eventuellt förefintliga anspråk å arrendeavgifter och

skatter, samt att köparen ansvarar för å egendomen efter

tillträdesdagen belöpande utgifter för torrläggningsföretag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

7 :o.

Kronoparkerna Karlsdal och Villingsberg m. fl. fastigheter i Örebro län.

I skrivelse till domänstyrelsen den 24 maj 1932 anhöll aktiebolaget Bofors

att för mötande av stegrade krav på säkerhetsanordningar vid Bofors skjutfält

få förvärva vissa kronan tillhöriga, skjutfältet angränsande områden, i

samband varmed bolaget förklarade sig villigt att såsom vederlag till kronan

överlåta vissa bolaget tillhöriga fastigheter. Tillika anhöll bolaget att, därest

det föreslagna markutbytet icke kunde komma till stånd, bolaget måtte tillerkännas

rätt att på visst sätt å marken utmärka kronans ifrågavarande områden

samt avlysa desamma.

Domänstyrelsen förklarade sig villig att på vissa villkor medverka till genomförande

av markbytet. I avbidan på bytets genomförande medgav styrelsen

efter särskild framställning bolaget rätt att för markering av gränserna

kring det utvidgade skjutfältet mot intilliggande kronoegendom upphugga en

tre meter bred gata ävensom att i gatan uppsätta varningstavlor.

Sedan på domänstyrelsens föranstaltande uppskattning och värdering år

1932 verkställts av de områden, som ifrågasatts att ingå i bytet, samt åtgärder

vidtagits för bytesområdenas avskiljande genom lantmäteriförrättning, har

domänstyrelsen med skrivelse den 13 januari 1939 underställt ärendet Kungl.

Maj:ts prövning.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Kronans bytesområden.

Kronans bytesområden omfatta fastigheterna Abborrtjärn ls, Bofors skjutfält

51 och Snöbergshyttan l5 i Karlskoga socken, Snöbergsskogen l4 i Vikers

socken samt Tolsboda 27 och 28 i Tysslinge socken, allt av Örebro län, utgörande

dels av kronoparken Villingsberg ett omkring 7,500 meter långt och

400 meter brett område omedelbart söder om skjutfältet, dels ock av kronoparken

Karlsdal två smärre områden omedelbart norr örn skjutfältet. Lagfart

finnes meddelad för kronan å samtliga områdena med undantag av Snöbergsskogen

1\ Ansökan örn lagfart för kronan å stamfastigheten till sistnämnda

område, Snöbergsskogen l1 eller Snöbergshytte hyttelags allmänning, har den

10 juni 1924 förklarats vilande, enär förre ägaren erhållit endast vilande lagfart

å sitt fång. Då en i ärendet gjord utredning visat, att ett år 1888 verkställt

laga skifte å denna fastighet ej blivit fastställt och skiftet till följd därav

fått karaktär av sämjedelning, att kronan ägde endast 05/98 av fastigheten,

samt att av kronans andel förut avstyckats visst område omfattande mer än

V5 av fastighetens ägovidd, har domänstyrelsen för möjliggörande av avstyckning

av det sedermera såsom Snöbergsskogen l4 betecknade området med

vederbörligt medgivande för kronans räkning förvärvat jämväl återstående

3/98 av fastigheten. Ansökan örn lagfart för kronan å denna del av fastigheten

har den 8 september 1937 förklarats vilande, enär förra ägarnas åtkomst

icke blivit styrkt, varjämte nämnda dag utfärdats kungörelse enligt 10 § lagfartsförordningen.

De ifrågavarande områdena äro belägna å de så kallade Kilsbergen, omkring

13 kilometer från Bofors, 14 kilometer från Karlskoga municipalsamhälle

och 10 kilometer från kronans såg vid Valåsen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

25

Arealen omfattar:

Åker......................................... 1.3 3 hektar

Skogsmark.................................... 189.18 »

Impediment: mossar och kärr..... 108.7 8 hektar

vatten............... 28.53 » 137.31 »

Summa 327.82 hektar.

Terrängen bildar i stort sett ett svagt utpräglat åsland med skogsmarken

uppdelad av tämligen stora sjöar och mossmarker. Skogsmarken är i allmänhet

av jämförelsevis god beskaffenhet. Ståndskogen utgöres huvudsakligen

av ung och medelålders skog. Skog av högre ålder än 80 år ävensom

kalmarker förekomma i obetydlig omfattning. Bestånden äro väl slutna och

i regel behandlade med skogsvårdande genomhuggningar. Trädens växtform

och kvalitet äro medelgoda. Virkesförrådet har uppskattats till 14,157 kubikmeter,

motsvarande 75 kubikmeter per hektar skogsmark. Transport- och

avsättningsförhållanden äro gynnsamma.

Bolagets bytesområden.

Bolagets bytesområden omfatta fastigheterna Immetorpsmarken l2 i Karlskoga

socken samt örgivsmossen l5, l9, l19, l21 och l23 om tillsammans 69/512

mantal i Degerfors socken, allt av Örebro län, och äro fördelade å fem skiften,

av vilka tre helt omgivas av kronoparken Villingsberg och två delvis

angränsa nämnda kronopark. Områdena äro belägna omkring 15 kilometer

söder om kronans bytesområden.

Områdena ha enligt uppskattningsinstrumentet följande ungefärliga areal:

Skogsmark.................................... 281.0 7 hektar

Impediment: berg................. 4.0 6 hektar

mossar och kärr...... 77.40 »

vatten................ 62.65 » 144.11 »

Summa 425.18 hektar.

Terrängen är i allmänhet kuperad och svårframkomlig. Skogsmarken är

stenbunden — delvis blockrik — av växlande, men övervägande svag bonitet.

Omkring halva arealen av skogsmarken är bevuxen med ogallrad slyskog i en

ålder av 30—40 år. Skog äldre än 80 år och yngre än 30 år samt kalmarker

förekommer mycket obetydligt. 40-åriga och äldre skogsbestånd ha i regel

genomhuggits. Virkesförrådet har uppskattats till 23,052 kubikmeter, utgörande

82 kubikmeter per hektar skogsmark. Transportförhållandena äro i

stort sett sämre för bolagets än för kronans bytesområden.

Bytesområdena lia beräknats vara likvärdiga. Mellangift har därför ansetts

ej böra utgå.

Bolaget har förklarat sig villigt godtaga av styrelsen föreslagna villkor för

bytet. Kostnaderna för bytesområdenas uppskattning och värdering ävensom

områdenas avstyckning m. m. ha betalats av bolaget.

Domänstyrelsen har för egen del förklarat, att styrelsen icke hade något

alt erinra mot att det föreslagna markbytet komme lill stånd samt att ärendet

ej syntes kunna avgöras utan riksdagens medverkan.

Under åberopande av den lämnade utredningen anser jag mig kunna tillstyrka

det föreslagna markutbytet. Därest statsmakterna bifalla förslaget,

Departements
chefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

har bolaget att i vanlig ordning söka tillstånd till förvärvet av de fastigheter,

vilka bolaget skulle bekomma genom bytet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ett utbyte av fastigheter må äga rum mellan kronan

och aktiebolaget Bofors under villkor,

att kronan till bolaget överlåter fastigheterna Abborrtjärn ls,

Bofors skjutfält 51 och Snöbergshyttan l5 i Karlskoga socken,

Snöbergsskogen l4 i Vikers socken samt Tolsboda 27 och 28 i

Tysslinge socken, allt av örebro län;

att bolaget till kronan överlåter fastigheterna Immetorpsmarken

l2 i Karlskoga socken samt Örgivsmossen l5, l9, l19,

l21 och l23 om tillsammans 09/512 mantal i Degerfors socken, allt

av örebro län;

att fastigheterna tillträdas vid avtalets undertecknande;

att de fastigheter som kronan överlåter till bolaget lämnas

fria från gravationer med undantag av följande inteckningar,

som beviljats dels uti Älgsimmen l1 och Älgsimstorp

l1 den 25 januari 1901, § 24, örebro elektriska aktiebolag

till säkerhet för rätt till framdragande av elektrisk ledning

m. m. enligt kontrakt den 27 maj 1898 med Willingsbergs

Aktiebolag, dels uti Abborrtjärn l6, Älgsimmen l1 och Älgsimstorp

l1 m. fl. fastigheter den 7 september 1914, § 106,

Kungl. Majit och kronan till säkerhet för rätt att under femtio

år såsom skjutfält använda visst å intecknade fastigheterna

beläget område enligt kontrakt den 18 november 1913

och den 12 december samma år mellan marinförvaltningen å

Kungl. Maj:ts och kronans vägnar samt aktiebolaget BoforsGullspång,

dels uti Snöbergshyttan l1 den 4 februari 1915,

§ 35, Kungl. Majit och kronan till säkerhet för uti kontrakt

den 18 november 1913 upplåten nyttjanderätt av visst område

in. lii. i och för skjutfält, dels uti Abborrtjärn l6, Älgsimmen

1\ Älgsimstorp l1 m. fl. fastigheter den 25 februari 1924, § 73,

aktiebolaget Bofors såsom ägare av Abborrtjärn!7 m. fl. fastigheter

till säkerhet för rätt till skjutning ävensom annan förfoganderätt

över intecknade fastigheterna enligt mom. b och c i

avhandling den 17 november 1917 av Vargöns aktiebolag,

dels ock uti */4 mantal Tolsboda nr 2, numera 23, 25 och 2“,

marinförvaltningen till säkerhet för uti kontrakt den 18 november

1913 med Willingsbergs aktiebolag upplåten nyttjanderätt

till skjutfält m. m.;

att de fastigheter, som bolaget överlåter till kronan, lämnas

fria från alla gravationer;

att kronan och bolaget intill tillträdesdagen icke avverka

skog å de fastigheter, som lämnas i bytet;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 132. *7

att kronan och bolaget å ömse sidor svara för alla å fastigheterna

intill tillträdesdagen belöpande utskylder och besvär;
att

bolaget ensamt bekostar erforderlig avstyckning m. m.

ävensom övriga med bytet förenade utgifter;

att kronan och bolaget var för sig bestrida kostnaderna för

lagfart å de fastigheter, som i bytet tillfalla dem; samt

att i bytet ingå tillgängliga över bytesområdena upprättade

kartor nied tillhörande beskrivningar m. m.

8:o.

Kronoparken Villingsberg i Örebro län.

Sedan fråga uppkommit örn försäljning av byggnadstomter vid Immetorp

under kronoparken Villingsberg i Karlskoga socken av Örebro län, har

på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning i vederbörlig

ordning hållits den 31 oktober 1938. Av förrättningsinstrumentet jämte övriga

till ärendet hörande handlingar, däribland kopia av en av biträdande

länsarkitekten E. Borg den 31 maj 1937 upprättad karta, å vilken finnes

åskådliggjord en av länsstyrelsen i Örebro län den 9 december 1937 godkänd

avstyckningsplan över området, inhämtas bland annat följande.

Området, som är beläget vid korsningen mellan allmänna vägarna Örebro

—Karlskoga och Degerfors—Karlskoga omkring 2 kilometer från Bofors

municipalsamhälle och 5 kilometer från Karlskoga municipalsamhälle, utgör

del av fastigheten Immetorp l4. Inom området, som huvudsakligen

består av åkerjord, ha på sätt framgår av berörda karta utlagts 33 tomter,

vilka samtliga tillhöra kronan med undantag av den för skolhusändamål avsedda

tomten nr 5, som efter verkställt ägoutbyle tillhör Karlskoga kommun.

Tomten nr 3 är avsedd att behållas i kronans ägo, enär den är försedd med

kronan tillhöriga byggnader, vilka äro behövliga som bostad åt tillfällig personal

vid reviret. Arealer och saluvärden för övriga tomter ha uppskattats till:

Lott

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

Lott

Areal

hektar

Saluvärde

kronor 1

|

1

0.1340

1,250

19................

0.1580

1,400 ''

Ö

0.1500

1,350

1,400

1,250

20................

0.1350

1,150

4

0.1150

21................

0.1350

1,000 j

! 6

0.1180

22................

0.1300

1,350

0.1190

1,250

1,250

1,200

1,050

1,100

1,050

1,000

1,000

1,000

1,150

1,500

1,300

23................

0.1300

1,350

s

0 1190

24................

0.1280

1,350

0

0.1150

25................

0.1280

1,350 ;

10

0.1010

26................

0 1310

1,350

11

0.1160

27................

0.1230

1,300

12

0.1020

28................

0.1360

1,250

13

0.1060

29................

0.1230

1,050

14

0.1050

30................

0.1530

1,300

15

0.0950

31................

0.1650

1,050

16

0.112»

32................

0.1240

1,200

17

0.1620

0.1 430

1,200

KS................

0.1400

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

Departements
chefen.

Sammanlagda saluvärdet för lotterna, vilkas areal utgör tillhopa 3.95 hektar,

skulle alltså bli 37,750 kronor. I saluvärdena ingå kostnader för avstyckning

m. m., som beräknats utgöra 50 kronor för en var av lotterna, Å

avstyckningsplanen angivna vägar inom tomtområdet äro avsedda att utföras

och bekostas av kronan i den mån försäljning av tomter sker. Ett

område örn 85 kvadratmeter, varav 70 kvadratmeter äro belägna inom lotten

1, är för tiden till den 1 januari 1962 mot en årlig avgift av 100 kronor

upplåtet till telegrafverket, som äger en å området befintlig automatväxelstation.

Södra delen av lotten 6 samt lotterna 7—16 och 18—33 ingå i den

för tiden till den 14 mars 1940 utarrenderade Valåsens gård, omfattande

omkring 40 hektar åker och 16 hektar betesmark. Enligt det rörande gården^

upprättade arrendeavtalet är arrendatorn pliktig att före arrendetidens

utgång mot viss ersättning avstå mark, därest sådan skulle vara för något

kronans ändamål behövlig. Övriga delar av tomtområdet beröras icke av

något arrendeavtal.

h ur rättnings mannen har föreslagit, att i förestående tablå angivna lotter

måtte försäljas med tillträdesrätt för köpare vid köpekontraktens underskrivande.

Lotterna avsåges skola försäljas huvudsakligen till kronans arbetare

vid Valåsens sågverk. Endast lotterna 1, 2, 4 och 17, vilka vore lämpliga

att användas för affärsändamål, borde upplåtas tili andra än revirets

arbetare. Försäljningen borde lämpligast handhavas av jägmästaren. Härtill

erfordrades riksdagens medgivande. Anledning förelåge icke att vid

försäljningarna föreskriva särskilda villkor angående lotternas användning

eller återköpsrätt.

Jägmästaren och över jägmästaren lia tillstyrkt försäljning av lotterna.

Jägmästaren har ansett, att saluvärdet av lotten nr 17 borde beräknas efter

ett å-pris av 1.20 kronor per kvadratmeter, vilket pris legat till grund vid

saluvärderingen av lotten nr 4, i stället för det av förrättningsmannen tilllämpade

priset av 90 öre per kvadratmeter.

Överlantmätaren har uttalat att hinder ej syntes möta mot avstyckning

av lotterna.

Med skrivelse den 13 januari 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

För egen del har styrelsen i huvudsak icke något annat att erinra mot förra

ttningsmannens förslag, än att saluvärdet för lotten nr 17 bör utgöra 2,000

kronor. Då försäljning av tomter ej bör ske på sådant sätt, att reviret

ovidkommande personer beredas tillfälle alt förvärva tomter inom kronans

egnahemsområde, böra utbud av tomter ej ifrågakomma. I syfte att underlätta

försäljningsförfarandet och då revirförvaltningen äger bäst kännedom

om ortsförhållandena och bäst kan avgöra, vilka kronans arbetare och

eventuellt andra personer som böra medgivas rätt att förvärva tomter, synes

det böra uppdragas åt revirförvaltningen att antaga köpare och i övrigt

handhava försäljningarna.

Jag har intet att erinra mot domänstyrelsens förslag och hemställer alltså,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av fastigheten Immetorp l1 under kronoparken Villingsberg

i Karlskoga socken av Örebro län må genom vederbörande

jägmästares försorg försäljas följande byggnadstomter,

vilka äro upptagna i en av länsstyrelsen i Örebro

län den 9 december 1937 godkänd avstyckningsplan, nämli
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

29

gen lotten nr 17 om 0.1620 hektar med ett saluvärde av 2,000

kronor, därav 50 kronor motsvara kostnader för avstyckning

m. m., samt lotterna nr 1, 2, 4, 6—16 och 18—33 med i förestående

tablå angivna arealer och saluvärden, i vilka sistnämnda

inräknats kostnader för avstyckning m. m., med tillträdesrätt

för köpare vid undertecknandet av respektive

köpekontrakt, dock att de i arrendet av Valåsens gård ingående

områdena må tillträdas tidigast den 14 mars 1940 eller vid

den tidpunkt, om vilken överenskommelse eljest kan träffas

med vederbörande arrendator;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, beträffande

samtliga lotter, att lotterna försäljas i det

skick, vari de vid tillträdet befinnas, att i köpen ej ingå å

lotterna eventuellt befintliga, enskilda tillhöriga byggnader

och anläggningar, att med lotterna följer rätt att dels såsom

utfartsvägar begagna de områden av stamfastigheten, som

blivit enligt avstyckningsplanen utlagda till vägar, dels ock

efter av stamfastighetens ägare utfärdade bestämmelser nyttja

enligt planen undantagna öppna platser, att köparna äro

skyldiga underkasta sig de anvisningar och föreskrifter, som

vederbörande jägmästare kan komma att meddela i fråga

om områdenas bebyggande, inhägnad, framdragande av vatten-,

avlopps- och elektriska ledningar, underhåll av gator

m. m., att köparna äro skyldiga tåla de jämkningar i areal,

gränser och eljest, som kunna komma att bestämmas vid lotternas

avstyckning, att köparna äga erlägga köpeskillingarna

enligt 21 § och 22 § B) i förordningen den 6 juni 1929 (nr

176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m.

lii., samt att i övrigt skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna

i berörda förordning, dock att länsstyrelse enligt

förordningen åvilande uppgifter skola utövas av vederbörande

jägmästare, beträffande lotten nr 1, att i köpet

ej ingå å lotten befintliga, kronan (telegrafverket) tillhöriga

byggnader och anläggningar, att köparen är skyldig

att, i vad angår lotten, respektera ett den 5 januari 1937

upprättat kontrakt, varigenom för tiden till den 1 januari

1962 till telegrafverket upplåtits ett område med en areal

av 85 kvadratmeter, å vilket finnes uppförd automatväxelstation,

att enligt nämnda kontrakt utgående arrendeavgift

tillgodokommer domänverket, samt att köparen är skyldig

tåla skada och intrång, som förorsakas lotten genom en över

densamma framdragen, aktiebolaget Bofors tillhörig belysningsledning,

ävensom beträffande lotten nr 4, att

köparen är skyldig tåla skada och intrång, som lörorsakas

lotten genom en över densamma framdragen, kronan (telegrafverket)

tillhörig telefonledning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

9:o.

Vetterskoga 41 i Västmanlands län.

Sedan fråga uppkommit örn försäljning av byggnadstomter vid Skinnskattebergs

sågverk i Skinnskattebergs socken av Västmanlands län, har på

domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig

ordning år 1938. Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid förrättningen

fört protokoll och ett av länsarkitektkontoret i Falun i februari

1938 upprättat förslag till byggnadsplan för del av fastigheten Härestad l1

— numera Vetterskoga 41 — inhämtas följande.

Ifrågavarande förslag till byggnadsplan jämte byggnadsplanebestämmelser

har av länsstyrelsen fastställts den 20 augusti 1938.

Saluområdet är beläget i en sydsluttning mot sjön Nedre Vettern, invid

allmänna vägen Riddarhyttan-Köping, omkring 1 kilometer söder om Skinnskattebergs

sågverk och Skinnskattebergs järnvägsstation samt 45 kilometer

från Köping. Området utgöres av åker och lämpar sig väl för bebyggelse.

Det beröres icke av något arrendeavtal och är obebyggt frånsett en å till

allmän plats avsatt område belägen tvättstuga av bräder, vilken torde tillhöra

kronan. Inom området ha utlagts 98 tomter. Av dessa ha 58 eller tomterna

inom kvarteren IV, V, VI, VII, XI, XII och XIII föreslagits skola försäljas

i första hand. Fråga om försäljning av återstående 40 tomter, belägna

inom kvarteren I, II, III, VIII, IX och X, har ansetts böra upptagas till prövning

först sedan förstnämnda tomter blivit i huvudsak bebyggda.

Arealer och saluvärden lia uppskattats till:

Kvarter och lott

Areal cirka

hektar

Saluvärde

kronor

IV: 1..........

0.1585

2,000

2..........

0.2100

1,750

3..........

0.2295

1,850

4..........

0.2515

2.000

5..........

0.2240

1,800

6..........

0.1950

1.600

7..........

0.2130

1.750

8..........

0.1300

1,700

9..........

0.1610

1,350

10..........

0.2030

1,700

11..........

0.2630

2,100

12..........

0.2715

2,200

13..........

0.2335

1,900

V: 1..........

0.1375

1,150

2..........

0.1375

1.150

3..........

0.1415

1.200

4..........

0.1435

1,200

5..........

0.1470

1.200

6..........

0.1575

1,300

7..........

0,1525

1.300

8..........

0.1280

1,350

9..........

0.1390

1,800

VI: 1..........

0.1855

2,850

2..........

0.1670

2,600

3..........

0.1605

2,050

4..........

0.1660

2,100

5..........

0.1635

2,100

6..........

0.1635

2,100

7..........

0.1660

2,000

VII: 1..........

0.1455

2,250

Kvarter och lott

Areal cirka

hektar

Saluvärde

kronor

VII: 2...........

0.1350

2,100

3...........

0.1220

1,600

4...........

0.1235

1,600

5...........

0.1220

1,600

6...........

0.1120

1,450

XI: 1...........

0.1205

1,250

2...........

0.1170

1.200

3...........

0.1320

1,350

4...........

0.1225

1,300

5...........

0.1300

1,350

6...........

0.1200

1,250

7...........

0.1100

1.150

8...........

0.1685

1,700

9...........

0.1630

1,700

XII: 1...........

0.1200

1,350

2...........

0.1255

1,400

3...........

0.1465

1,650

4...........

0.1535

1,700

5...........

0.1410

1,600

6...........

0.1325

1,500

7...........

0.1765

1,900

8...........

0.1100

1,250

9...........

0.1255

1,400

XIII: 1...........

0.1270

1,600

2...........

0.1350

1,700

3...........

0.1260

1,600

4...........

0.1250

1,600

5...........

0.1800

1,650

Summa

9.0050

95,900

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 132

31

I saluvärdena ingå kostnader för avstyckning m. m., beräknade till 50

kronor för en var av lotterna. Iordningställandet av gator samt framdragandet

av stamledningar för vatten och avlopp är avsett att ombesörjas av

kronan.

Sammanlagda arealen av tomterna inom kvarteren I, II, III, VIII, IX och X

har uppskattats till 5.2050 hektar.

Förrättningsmannen har föreslagit, att i förestående uppställning angivna

lotter måtte försäljas med tillträdesrätt för köpare vid köpekontraktens

underskrivande. Byggnadsplaneområdet hade tillkommit för att i första

hand bereda de vid kronans sågverk i Skinnskatteberg anställda arbetarna

möjlighet att erhålla lämpliga tomter för bildandet av egna hem. Försäljning

av tomter borde ej ske på sådant sätt att andra än kronans arbetare

lämnades tillfälle att förvärva tomter inom området. Utbud av tomter bolde

därför ej ifrågakomma. Antagandet av köpare och handhavandet även i

övrigt av försäljningarna borde överlämnas åt sågverksförvaltningen, som

ägde noga kännedom örn ortsförhållandena och bäst kunde avgöra, vilka

kronans arbetare m. fl. borde medgivas rätt att förvärva tomter. Då ett

sådant försäljningsförfarande avveke från bestämmelserna i gällande försäljningsförordning,

syntes ärendet böra underställas riksdagen.

Sågverksförvaltningen har icke haft något att erinra emot förrättningsmannens

förslag.

Överlantmätaren har uttalat, att hinder ej syntes möta mot avstyckning av

lotterna.

Med skrivelse den 20 januari 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Jämväl styrelsen tillstyrker förrättningsmannens förslag beträffande de

lotter, som nu föreslagits att försäljas. I fråga örn övriga lotter, som ansetts

böra tills vidare behållas i kronans ägo, synes lämpligt att riksdagens medgivande

samtidigt inhämtas angående bemyndigande för Kungl. Majit att

försälja sistsagda lotter med saluvärden och övriga villkor, som må av

Kungl. Maj:t bestämmas.

Jag har icke något att erinra mot bifall till domänstyrelsens försäljnings- Departementsförslag

och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen med- chefengiva,

att av fastigheten Vetterskoga 41 i Skinnskattebergs socken

av Västmanlands län följande å ett av länsarkitektkontoret i

Falun i februari 1938 upprättat förslag till byggnadsplan angivna

lotter må genom disponentens vid Skinnskattebergs sågverk

försorg försäljas, nämligen dels lotterna I: 1—5, II:

1—10, lil: 1—6, VIII: 1—9, IX: 1—6 och X: I—4 med saluvärden

och på villkor i övrigt, som Kungl. Majit äger bestämma,

dels ock lotterna IV: 1—13, V: 1—9, VI: 1—7, VII:

1—0, Xlii—9, XII: 1—9 och XIII: 1—5 med i förestående

uppställning angivna arealer och saluvärden, i vilka saluvärden

kostnader för avstyckning lii. lii. inräknats, samt

med tillträdesrätt för köpare vid köpekontraktens underskrivande;
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

skolande vid försäljning av sistsagda 58 lotter i övrigt iakttagas,

beträffande samtliga dessa lotter, att

lotterna överlåtas i det skick, vari de vid tillträdet befinnas,

att i köpen icke ingå å lotterna eventuellt befintliga, enskilda

tillhöriga byggnader och anläggningar, att med lotterna

följer rätt att dels som utfartsvägar begagna de områden

av stamfastigheten, som blivit enligt byggnadsplanen

utlagda till gator och torg, dels ock efter av stamfastighetens

ägare utfärdade bestämmelser nyttja enligt planen till parker

och planteringar undantagna områden, att köparna äro skyldiga

underkasta sig de anvisningar och föreskrifter, som

disponenten vid Skinnskattebergs sågverk kan komma att

meddela i fråga örn lotternas inhägnad, framdragande av

vatten-, avlopps- och elektriska ledningar, underhåll av gator

m. m., att köparna äro skyldiga tåla de jämkningar i areal,

gränser och eljest, som kunna komma att bestämmas vid

lotternas avstyckning, att köparna äga erlägga köpeskillingarna

enligt 21 § och 22 § B i förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m., att i tillämpliga delar skola gälla bestämmelserna i

berörda förordning, dock att länsstyrelse enligt förordningen

åvilande uppgifter skola utövas av disponenten vid Skinnskattebergs

sågverk, samt att köparna skola ställa sig till

efterrättelse av länsstyrelsen för området fastställd byggnadsplan

och byggnadsplanebestämmelser, ävensom beträffande

lotterna IV:1 och 2, att blivande ägare äro skyldiga

tåla skada och intrång, som förorsakas lotterna genom

en över desamma framdragen, kronan (domänverket) tillhörig

elektrisk ledning.

10:o.

Stadsegorna nr 887, 888 och 891 i Västerås stad.

Stadsägorna nr 887 (Johannisberg) samt nr 888 och 891 (Gränsta) i Västerås’stad,

vilka motsvara i kronans ägo kvarvarande delar av kronoegendomen

Johannisbergs Kungsladugård nr 1—7 örn 7 mantal med underlydande

hemmanen Gränsta nr 1 och 2 om tillhopa 2 mantal, som förut ingått

i Lundby socken av Västmanlands län, äro för tiden 14 mars 1932—14 mars

1939 genom skilda kontrakt utarrenderade i två lotter. Sammanlagda arrepdeavgälden

utgår för år räknat med 7,300 kronor.

Uppskattningsförrättning å nämnda stadsägor, i det följande benämnda

egendomen, har hållits under åren 1936 och 1937. Av det vid förrättningen

förda protokollet jämte övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en

av distriktslantmätaren R. Grebius över egendomen år 1922 upprättad karta

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

33

med åtföljande av Grebius författade beskrivningar över egendomen av åren

1922 och 1937, inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen invid Mälaren, som begränsar egendomen i öster,

och på ett avstånd från Västerås stads centrum av cirka 5 kilometer.

Egendomen innehåller en areal av 541.4890 hektar, därav 200.8870 hektar

åker och tomt, 27.9500 hektar äng, 101.6670 hektar avrösningsjord och

2 1 0.9850 hektar impediment, detta senare till huvudsaklig del eller till

203.8500 hektar vattenområde.

Åkerjorden består till hälften av styv lerjord, medan övrig åker utgöres

av lättare lerjord.

Å egendomen finnas inga för sig brukade torp. De med kronans hus försedda

torpen Grind-, Kapell- och Modelltorpen äro nedlagda och brukas

i samband med huvudgården.

Kristliga föreningen av unga män arrenderar av egendomen tvenne områden

invid Mälaren, vilka områden utgöra den ena arrendelotten. Å den s. k.

Lövudden har föreningen uppfört tre till sommarhem för föreningsmedlemmar

brukade byggnader.

Egendomen har del i Tuhundra härads allmänning.

Egendomens taxeringsvärde utgör 178,100 kronor, därav 171,200 kronor

för jordbruket och 6,900 kronor för skog.

Uppskattningsnämnden har förordat, att egendomen skulle uppdelas i lotter

och försäljas. Sålunda skulle vid egendomens västra gräns ett antal områden

avskiljas i enlighet med ett den 22 juni 1937 genom stadsingenjörskontoret

i Västerås uppgjort och å särskild karta avfattat förslag till avstyckningar

från stadsägorna nr 887, 888 och 891. Dessa områden, som

vore obebyggda och i uppskattningsinstrumentet betecknats som lotterna

litt. B—G, vore avsedda att såsom utökningslotter tilläggas vissa från egendomen

förut försålda mindre jordbruk. Lotternas arealer och saluvärden

framginge av följande tabell:

Lott

litt.

Areal i h e

k t a r

Saluvärde

Arrende-

värde

kronor

Åker

Äng

Avrös-

nings-

jord

Impedi-

ment

Total

Summa

kronor

Därav för

växande

skog

kronor

B

9.2000

0.1210

2.1450

0.3096

11.7755

8,100

1,465

350

C

5.2550

0.0300

—

0.1765

5.4605

3,700

—

200

D

6.8800

1.1520

—

0.2420

8.2800

5,300

—

250

E

9.3110

—

0.3580

0.2665

9.9355

6,720

170

350

F

4.0490

0.0160

1.4900

0.1450

5.7000

3,800

854

150

G

3.0000

0.0200

2.5250

0.0980

5.6430

2,260

— ‘

110

Lotterna skulle hembjudas, litt. B G. A. Runfeldt, ägare av stadsägan

889 B med en totalareal av 5.9570 hektar, därav 5.5280 hektar åker, litt. C

Judit Pettersson, ägare av stadsägan 890 D med en totalareal av 18.6280

hektar, därav 10.5830 hektar åker, litt. D Albin Carlsson, ägare av stadsägan

890 F om 13.6880 hektar, därav 9.2150 hektar åker, litt. E Edvin Gustafsson,

ägare av stadsägorna 890 G och 891 11 med en areal av 10.1650 hektar,

därav 6.1870 hektar åker, litt. F W. Gustafsson, ägare av stadsägorna 887

A och 891 I med en areal av 12.8070 hektar, därav 10.2130 hektar åker, samt

litt. G O. G. Bergfeldt, ägare av stadsägan 887 C örn 15.3810 hektar, därav

10.7290 hektar åker.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 132.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

Vidare skulle för försäljning till kristliga föreningen av unga män avskiljas

ett område, delvis motsvarande mark, som av föreningen redan innehades

på arrende. Föreningen hade hos nämnden anhållit att av egendomen

få förvärva såväl det område, varå föreningen uppfört sommarhem, som

ock det andra av föreningen arrenderade, söder örn nyssnämnda område belägna

fältet, vilket av föreningen användes som tältlägerplats. Nämnden

förordade emellertid, att till föreningen försåldes allenast det område, som

motsvarade de å en av distriktslantmätaren Grethus år 1937 över viss del av

stadsägan nr 887 i Västerås stad upprättad särskild karta angivna ägofigurerna

nr 1—11 med en sammanlagd areal av 2.5395 hektar, därav 1.4750

hektar äng och 1.0645 hektar avrösningsjord. Därest föreningen så önskade,

ansåge nämnden dock hinder icke möta för föreningen att dessutom få förvärva

det till nämnda område gränsande fält, som å samma karta betecknats

med ägofigurerna nr 12—15 med en sammanlagd areal av 1.1435 hektar, därav

1.0885 hektar åker och 0.0550 hektar avrösningsjord. Nämnden hade därför

funnit lämpligt att värdera nyssnämnda områden var för sig. Därvid hade

det större området om 2.5395 hektar åsatts ett saluvärde av 7,600 kronor, beräknat

efter ett pris av 30 öre per kvadratmeter, och det mindre med en

areal av 1.1435 hektar ett saluvärde av 2,290 kronor, beräknat efter ett pris

av 20 öre per kvadratmeter. Saluvärdet för båda områdena, sammanslagna

till en lott, hade nämnden angivit i runt tal till 9,900 kronor, i vilket värde

jämväl inginge värdet av å lotterna växande skog.

Vad som med frånräknande av dels förberörda till utökning av jordbruk

avsedda lotter, dels ock båda de till försäljning till kristliga föreningen av

unga män ifrågasatta områdena återstode av egendomen föresloge nämnden

till försäljning i en lott till Västerås stad. Sistberörda lott åsattes av nämnden

ett värde av i runt tal 792,000 kronor.

Samtliga värderingar hade verkställts under förutsättning, att lotterna

skulle överlåtas i det skick, vari de vid tillträdet befunne sig. Nämnden

hade icke funnit anledning föreslå föreskrivande av särskilda villkor rörande

lotternas användning eller om återköpsrätt för kronan. Skulle föreskrifter

härutinnan likväl anses erforderliga, föresloge nämnden nedsättning i samtliga

saluvärden med 10 procent.

överjägmästaren har icke haft något att erinra mot försäljningsförslaget.

Med skrivelse den 23 december 1938 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj.ts prövning samt därvid anfört i huvudsak följande.

Sedan de mellan styrelsen och Västerås stad förda underhandlingarna rörande

stadens inköp av viss av uppskattningsnämnden föreslagen del av

egendomen icke fört till resultat, synes försäljning av mark från egendomen

böra begränsas till allenast de områden, som motsvara lotterna litt. B -G,

ävensom de områden, som avses att försäljas till kristliga föreningen avunga

män. Mot dessa lotter åsätta saluvärden har styrelsen intet att erinra.

Lotterna böra överlåtas med full och oinskränkt äganderätt och tillträdas i

befintligt skick.

Sedan kristliga föreningen av unga män i skrivelse till styrelsen förklarat

sig villig att till åsätta saluvärdet, 9,900 kronor, förvärva båda de områden,

som i uppskattningsprotokollet angivas, böra dessa såsom en lott med en

areal av 3.6830 hektar direkt försäljas till föreningen.

Beträffande lotterna litt. B—G föreligger enligt ett av styrelsen från lantmäteristyrelsen

införskaffat yttrande intet hinder i fråga om sammanläggning

av lotten litt. E och stadsägan nr 891 H, av lotten litt. F och stadsägorna

nr 887 A och 891 I samt av lotten litt. G och stadsägan nr 887 G.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

Sammanläggning av lotten litt. C med stadsägan nr 890 D och av lotten litt.

D med stadsägan nr 890 F är enligt samma yttrande linder viss förutsättning

möjlig, varemot en sammanläggning av lotten litt. B med stadsägan nr 889

B enligt lantmäteristyrelsens meddelande icke låter sig genomföra.^ Styrelsen

bär endast med största tveksamhet låtit uppgöra förslaget till upplåtelse med

äganderätt av berörda med litt. B—G betecknade lotter, då desamma äro belägna

inom Västerås stad ej långt från stadens planlagda område, och det endast

synes vara en tidsfråga, när tomter kunna upplåtas från områdena. Forslaget

står icke heller i överensstämmelse med vederbörande departementschefs

uttalanden vid avlåtandet av proposition till 1929 års riksdag angående

grunder för försäljning av kronoegendomar m. m. (prop. nr 138; sid. 89), i

vilka uttalanden framhållits, att egendomar, beträffande vilka på grund av

särskilt förhållande, såsom närbelägenhet till stad eller dylikt, framtida värdestegring

kunde förväntas, borde bibehållas i kronans ägo, att dylika egendomar

följaktligen borde upplåtas allenast med nyttjanderätt samt att arrende

åborätt utan rätt till inlösen och tomträtt vore ,de upplåtelseformer, som

därvid borde komma till användning. Den omständigheten att de fastigheter,

med vilka nu förevarande områden avses att sammanläggas, tidigare försålts

från samma kronoegendom och att fastigheternas innehavare lia svårigheter

att reda sig, vilka svårigheter uppgivits ha sin grund i bland annat fastigheternas

ringa storlek, har emellertid ansetts motivera uppgörande av det förslag

till utökning av fastigheterna till fullt bärkraftiga jordbruk, vilket styrelsen

nu underställer Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn till att lotterna

vid en försäljning — med undantag för en lott — komma att sammanläggas

med andra fastigheter kan återköpsrätt av formella skäl i dessa fall icke

komma till användning annat än beträffande denna enda lott.

Vid försäljning av samtliga lotter böra köpare i respektive kontrakt tillförbindas

att, därest kronan nödgas till vederbörande arrendator utgiva ersättning

för av denne å lotterna till äventyrs verkställd höstplöjning, trädesberedning

och sådd, gottgöra kronan, vad kronan i berörda hänseende får

erlägga. Vid försäljningen av angivna områden till kristliga föreningen av

unga män bör köpeskillingen erläggas kontant. Köpeskillingarna för lotterna

litt. B—G böra, om dessa lotter komma att försäljas, erläggas på sätt stadgas

i 21 g och 22 § B i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. I övrigt böra vid försäljningarna

av samtliga lotter stadgandena i nämnda förordning lända till efterrättelse
Styrelsen

har gått i författning örn egendomens utarrendering till den 14

mars 1940, därvid dock de områden, som föreslagits att försäljas till omförmälda

förening, undantagits från arrendet.

Jag finner mig böra biträda domänstyrelsens förslag rörande ifrågava-Departementsrande

kronoegendoms disposition. Vad särskilt angår de i närheten av chefenVästerås

stads planlagda område belägna lotter, som i instrumentet över uppskattningsförrättningen

betecknats med litt. B—G, anser jag övervägande

skäl tala för att medgivande lämnas till försäljning av dessa lotter. Jag

lill i detta sammanhang särskilt framhålla, att det i förevarande fall är

fråga örn områden, sorn avses skola sammanläggas eller eljest brukas tillsammans

med tidigare från samma kronoegendom försålda fastigheter i

syfte alt utöka dessa till bärkraftigare jordbruk. Beträffande lotten B, i fråga

örn vilken enligt lantmäteristyrelsens yttrande sammanläggning icke låter sig

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 132.

genomföra, torde emellertid förbehåll böra göras om återköpsrätt för kronan

under tio år.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från stadsägorna nr 887, 888 och 891 i Västerås stad

må försäljas följande lotter, nämligen

lotten litt. B med en areal av 11.7755 hektar till G. A.

Runfeldt mot ett saluvärde av 8,100 kronor samt under förbehåll

örn återköpsrätt för kronan under tio år, därest lotten

icke skulle komma att sambrukas med stadsägan nr

889 B,

lotten litt. C med en areal av 5.4605 hektar till Judit Pettersson

mot ett saluvärde av 3,700 kronor, för lottens sammanläggning

såvitt möjligt med stadsägan nr 890 D,

lotten litt. D med en areal av 8.2800 hektar till Albin

Carlsson mot ett saluvärde av 5,300 kronor, för lottens sammanläggning

såvitt möjligt med stadsägan nr 890 F,

lotten litt. E med en areal av 9.9355 hektar till Edvin Gustafsson

mot ett saluvärde av 6,720 kronor, för lottens sammanläggning

med stadsägan nr 891 H,

lotten litt. F med en areal av 5.7000 hektar till W. Gustafsson

mot ett saluvärde av 3,800 kronor, för lottens sammanläggning

med stadsägorna nr 887 A och 891 I,

lotten litt. G med en areal av 5.6430 hektar till O. G. Bergfeldt

mot ett saluvärde av 2,260 kronor, för lottens sammanläggning

med stadsägan nr 887 C,

samtliga lotter med tillträdesrätt den 14 mars 1940, samt

en lott om 3.6830 hektar av stadsägan nr 887, vilken närmare

angivits å en av distriktslantmätaren R. Grebius år

1937 upprättad karta, mot ett saluvärde av 9,900 kronor till

kristliga föreningen av unga män, med tillträdesrätt räknat

från den 14 mars 1939;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas,

beträffande samtliga lotter, dels att lotterna

försäljas i det skick, vari de vid tillträdet befinna sig,

dels att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå

i försäljningarna, dels att lotterna tillförsäkras rätt till

erforderliga utfartsvägar, dels att köparna tillförbindas

att, därest kronan nödgas till egendomens arrendator utgiva

ersättning för av denne å lotterna till äventyrs verkställd

höstplöjning, trädesberedning och sådd, gottgöra kronan,

vad kronan i berörda hänseende får erlägga, dels,

därest elektrisk ledning, tillhörande vattenfallsstyrelsen, är

framdragen över någon av de till försäljning avsedda lotterna,

att köpare av sådan lott såsom ägare av densamma

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

medgiver vattenfallsstyrelsen för Kungl. Majit och kronan

såsom ägare av lägenheten Söderfors l2 i Älvkarleby socken

av Uppsala län rätt att kostnadsfritt för all framtid bibehålla

ifrågavarande ledning samt borttaga för ledningen

hinderliga och för ledningens säkerhet farliga träd och buskar,

med skyldighet för vattenfallsstyrelsen att ersätta därvid

uppkommande skada och intrång, att vattenfallsstyrelsens

personal skall erhålla obehindrat tillträde till den försålda

fastigheten för ledningens tillsyn och underhåll samt

reparation av densamma, därvid möjligen uppkommande

skada skall av vattenfallsstyrelsen ersättas, att de träd och

buskar, som fällas för ledningens bibehållande, skola fortfarande

tillhöra ägaren av den försålda fastigheten och av

denne tillvaratagas, att till säkerhet för nämnda rättigheter

inteckning må meddelas i den försålda fastigheten, samt att,

innan sådan inteckning meddelats, ägaren av den försålda

fastigheten skall vara skyldig att vid överlåtelse av fastigheten

eller del därav alltid göra förbehåll örn ifrågavarande

rättigheters bestånd och förbinda ny ägare att vid överlåtelse

även göra enahanda förbehåll, dels ock att innehavare

av andra över lotterna med vederbörligt tillstånd

framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna

kvarstående och nyttja desamma utan rätt för lotternas

köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av förändring, reparation eller

tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas

å kreatur,

beträffande lotterna litt. B—G, att köpeskillingarna

erläggas på sätt i 21 § och 22 § B i förordningen den

6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. stadgas, samt att vid försäljning av lotterna

i övrigt stadgandena i förordningen i tillämpliga delar

skola lända till efterrättelse, ävensom

beträffande lotten örn 3.6830 hektar, att köpeskillingen

erlägges kontant vid tillträdet, att i övrigt vid

försäljningen stadgandena i berörda förordning i tillämpliga

delar skola lända till efterrättelse, samt att, därest ifrågasatt

reglering av Mälarens vattenstånd kommer till utförande,

köpare av lotten icke skall äga påfordra ersättning

av domänstyrelsen eller annan på grund av nämnda reglering

under förutsättning att kostnader för samma reglering

icke påföras köparen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

liro.

Vånafjärden nr 3 i Norrbottens län.

I samband med kronans övertagande år 1937 från Kalix träindustriaktiebolag

av de s. k. Karlsborgsverken i Nederkalix socken av Norrbottens län

förvärvade kronan vissa obebyggda bostadstomter inom två av bolaget år

1929 planlagda egnahemsområden. Sedan fråga uppkommit örn försäljning

av nämnda tomter, har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning

i vederbörlig ordning hållits den 20 december 1938. Av det vid

förrättningen förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren E. Andersson år 1929 upprättad

karta, inhämtas bland annat följande.

Karlsborgs industrisamhälle är beläget invid allmänna vägen KarlsborgKalix,

8 kilometer från Kalix municipalsamhälle. Den å förenämnda karta

åskådliggjorda avstyckningsplanen avser två områden, av vilka det ena är

beläget invid Karlsborgsverken och det andra omkring 1.5 kilometer väster

om dessa. Inom områdena ha utlagts ett antal tomter, vilka avstyckats före

kronans förvärv av Karlsborgsverken. Avstyckningsplanen har blivit godkänd

av länsstyrelsen i Norrbottens län den 20 maj 1930. Till försäljning ha nu

ifrågasatts samtliga inom områdena belägna, kronan tillhöriga tomter, nämligen

fastigheterna Vånafjärden 318—328, 381, 332, 346, 34S—353 inom det väster

om Karlsborgsverken belägna området och Vånafjärden 361 inom det vid Karlsborgsverken

belägna området. Arealer och saluvärden ha uppskattats till:

Lott

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

Lott

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

i

31S ..............

0.1080

450

331 ..............

0.1475

!

525

319 ..............

0.1220

500

333 .

0.1015

40Ö

320 ..............

0.1370

500

34e ..............

0.1406

500

321 ......

0.1290

500

348 ..

0.0875

400

322 ..............

0.1386

500

349

0 1650

500

383 ..............

0.1293

500

360

0 1209

250

324 ..............

0.0800

400

361 .....

0 1386

150

325 ..............

0.1005

450

362 ............

0 1405

500

326 ..............

0.1180

475

353 ........

0.1141

350

3” ..............

0.0910

375

361 .

0.1560

150

| 328 ..............

0.1450

500

Sammanlagda saluvärdet för lotterna, vilka ha en areal av tillhopa 2.6105

hektar, skulle alltså bli 8,875 kronor. Saluvärdena ha beräknats med hänsyn

till att kronan skall svara för anläggandet av erforderliga vägar. Å

lotterna 318 och 319 finnas en s. k. ria av timmer och en loge av bräder. Byggnaderna,

vilka tillhöra kronan, disponeras av Isak Vilhelm Nilsson enligt ett

för tiden till den 30 april 1940 gällande kontrakt, varigenom vissa ängar och

odlingar utarrenderats till Nilsson. Med industriförvaltningens medgivande

ha hos kronan anställda arbetarna Bror Erik Nordgren och Karl Ragnar

Ingemar Pettersson påbörjat uppförande av byggnader för egnahemsändamål

å lotterna respektive 320 och 346. Övriga lotter äro obebyggda.

Förrättningsmannen har föreslagit, att lotterna måtte försäljas med tillträdesrätt

för köpare vid köpekontraktens underskrivande. Tomterna vore

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 132.

39

i första hand avsedda att upplåtas till de vid kronans industrianläggningar i

Karlsborg anställda arbetarna m. fl., varför utbud av tomter ej borde ifrågakomma.

Det borde uppdragas åt industriförvaltningen att antaga köpare

oell i övrigt handhava försäljningarna. Nordgren och Pettersson borde dock

medgivas rätt att förvärva de av dem disponerade lotterna. Anledning förelåge

icke att vid försäljningarna föreskriva särskilda villkor angående lotternas

användning eller återköpsrätt. För ärendets avgörande erfordrades

riksdagens medverkan.

Industriförvaltningen har tillstyrkt försäljning av lotterna. Lotterna 318

och 319 kunde ej tillträdas omedelbart, enär de å lotterna befintliga byggnaderna

före försäljningen borde rivas och bortflyttas.

Med skrivelse den 20 januari 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört, att styrelsen i huvudsak icke

hade något annat att erinra mot förrättningsmannens förslag, än att lotterna

318 och 319 ej borde få tillträdas tidigare än den 1 juli 1940.

Jag biträder ifrågavarande försäljningsförslag, sådant det förordats av do -Departementsmänstyrelsen,

och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen cf,efenmedgiva,

att fastigheterna Vånafjärden 318—32S, 331, 332, 346, 348—-353

och 361 i Nederkalix socken av Norrbottens län må med i förestående

tablå angivna arealer och saluvärden genom disponentens

vid Karlsborgsverken försorg försäljas med tillträdesrätt

för köpare vid köpekontraktens underskrivande, dock

att lotterna 318 och 319 må tillträdas tidigast den 1 juli 1940;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, att lotterna

överlåtas i det skick, vari de vid tillträdet befinnas, att i köpen

icke ingå å lotterna eventuellt befintliga enskilda tillhöriga

byggnader och anläggningar, att köparna äro skyldiga underkasta

sig de anvisningar och föreskrifter, som disponenten

vid Karlsborgsverken kan komma att meddela i fråga om lotternas

bebyggande, inhägnad, framdragande av vatten-, avlopps-

och elektriska ledningar, underhåll av gator m. m.,

att köparna äga erlägga köpeskillingarna enligt 21 § och 22 §

B i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m., att i tillämpliga

delar skola gälla bestämmelserna i berörda förordning,

dock att länsstyrelse enligt förordningen åvilande uppgifter

skola utövas av disponenten vid Karlsborgsverken, att blivande

ägare av lotten 353 är skyldig tåla skada och intrång,

som förorsakas lotten genom en över densamma framdragen,

Norrbottens läns hushållningssällskap tillhörig elektrisk ledning,

samt att lotterna 320 och 3i0 skola försäljas med hembudsrätt

för Bror Erik Nordgren, respektive Karl Ragnar

Ingemar Pettersson.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

Vad departementschefen ovan under punkterna l:o—

liro hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

397260. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:229 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av tomter från fastigheten Vetterskoga 41 i Skinnskattebergs socken av Väs a1 i texten
  2. JoU 1939:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående försäljning av tomter från fastigheten Vetterskoga 41 i Skinnskattebergs socken av Västmanlands län s. 13 i texten
  3. JoU 1939:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m. s. 4 i texten