Angående avskrivning av vissa hos Norrbottens läns kolonisationsnämnd redovisade fordringar
1939-02-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:133, Angående avskrivning av vissa hos Norrbottens läns kolonisationsnämnd redovisade fordringar
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 133.
1
Nr 133.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående avskrivning av
vissa hos Norrbottens läns kolonisationsnämnd redovisade
fordringar; given Stockholms slott den 24 februari
1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 24 februari 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:
Genom beslut den 30 juni 1924 bemyndigade Kungl. Majit statens kolonisationsnämnd
alt, i enlighet med vad föredragande departementschefen
föreslagit under punkt 93 av nionde huvudtiteln i 1924 års statsverksproposition,
avgiva förbindelse till landsting eller hushållningssällskap, som till
kolonist å kronoparker i Norrland och Dalarna förmedlade lån från norrländska
nyodlingsfonden, att av statsmedel ersätta låneförmedlaren å lånet
uppkommande förlust till såväl kapital som ränta, samt att utbetala vad enBihang
till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 133. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 133.
ligt sådan förbindelse kunde tillkomma låneförmedlare från de medel, som
anvisats till kolonisation å sagda kronoparken
I proposition nr 221 lill 1938 års riksdag har lämnats en redogörelse för
tillkomsten av och bestämmelserna rörande kolonaten å kronoparker i Norrland
och Dalarna.
Beträffande villkoren för lån från norrländska nyodlingsfonden gällde
vid tidpunkten för Kungl. Maj:ts omförmälda beslut en den 17 juni 1921
utfärdad kungörelse (nr 356). Denna kungörelse har den 11 juni 1926 ersatts
av kungörelse angående ändrade villkor för lån från norrländska nyodlingsfonden
(nr 204), däri sedermera vidtagits vissa ändringar.
1 en av statens egnahemsstyrelse med skrivelse den 24 maj 1938 överlämnad
framställning har Norrbottens läns kolonisationsnämnd hemställt,
att en statsverkets utestående fordran å 11,122 kronor 29 öre, vilken uppkommit
därigenom, att nämnden på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 30 juni 1924 måst till vederbörande låneförmedlare inbetala vissa
utlämnade nyodlingslån, måtte avskrivas. Kolonisationsnämnden, som vid
sin ansökan fogat en tablå över ifrågavarande nyodlingslån, har till stöd
för den föreslagna avskrivningen anfört följande.
Sedan Norrbottens läns kolonisationsnämnd övertagit handläggningen av
ärenden rörande kronoparkskolonisationen inom länet, har nämnden på
grund av garantiförbindelser, avgivna i enlighet med Kungl. Maj:ts förenämnda
beslut den 30 juni 1924, nödgats infria i den företedda tablån upptagna
trettio nyodlingslån, som av länets hushållningssällskap utlämnats till
kolonister å skilda kronoparker. Jämte ränta och lagsökningskostnader ha
nämndens utlägg för berörda ändamål uppgått till sammanlagt 16,147 kronor
66 öre. Under årens lopp lia kolonisterna verkställt avbetalningar med
5,025 kronor 37 öre, så att statsverkets kvarstående fordran hos kolonisterna
vid ingången av budgetåret 1935/36 uppgick till 11,122 kronor 29 öre.
Under tiden därefter har nämnden icke lyckats indriva någon del av förevarande
fordran. Med sin kännedom örn ifrågavarande kolonister finner
nämnden utsikterna att utfå ytterligare något av berörda fordran vara synnerligen
små.
I detta sammanhang vill nämnden framhålla, att nämnden i yttrande den
13 januari 1938 till 1936 års egnahemsutredning i fråga örn föreslagna lättnader
i upplåtelsevillkoren för kolonister (jfr 1938: prop. nr 221; R. skr.
nr 248) uttalat, att även för de bäst ställda kolonatinnehavarna den ekonomiska
bärkraften nästan undantagslöst vore ringa, varför kontanta utlägg i
form av lega, amorteringsavgifter, brandstodsavgifter och skatter m. m. oftast
medförde svårigheter.
Härtill kommer, att de kolonister, varom här är fråga, befinna sig i ett
avsevärt sämre läge än de, vilka erhållit odlingsbidrag enligt nu gällande bestämmelser.
Statens egnahemsstyrelse har anfört följande.
På grund av vad i framställningen anförts samt i övrigt för egnahemsstyrelsen
kända förhållanden håller styrelsen före, att utsikt för statsverket
att återbekomma ifrågavarande, i förskott erlagda medel ej förefinnes. Annan
utväg än att medgiva den sökta avskrivningen torde realiter ej föreligga.
Då emellertid av riksdagen åren 1929 och 1933 givna bemyndigan
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 133.
3
den för Kungl. Maj:! att i vissa särskilda fall medgiva avskrivning av statens
fordran beträffande lån, som lämnats från statens under statskontorets
förvaltning ställda utlåningsfonder, ej torde vara tillämpliga i förevarande
fall, synes riksdagens bifall till den sökta avskrivningsåtgärden böra inhämtas.
I utlåtande den 22 juli 1938 har statskontoret anfört följande.
Av 1924 års stalsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 93, framgår,
att statens kolonisationsnämnd i yttrande den 24 november 1923 föreslagit,
att för riksdagen skulle framläggas förslag om bemyndigande för nämnden
att för statens räkning, vid förefallande behov, teckna borgen för av kolonister,
vilka innehade kolonat å arrende, hos landsting och hushållningssällskap
ansökta lån ur norrländska nyodlingsfonden samt att såsom villkor
därför skulle stadgas, bland annat, att gentemot kolonisterna för lånets utbetalande
gjordes förbehåll, alt staten berättigades att, därest kolonisten försummade
erlägga föreskriven ränta eller amortering å lånet, ej mindre förklara
kolonatupplåtelsen förverkad än även avdraga ogulden ränta och
amortering vid utgivande av avträdande kolonist tillkommande ersättning
för av honom å kolonatet utförda förbättringar.
Av yttrandet framgår vidare, att kolonisationsnämnden tänkt sig, att,
därest kolonist skulle brista i sitt åtagande i fråga om låns återbetalning,
nämnden skulle hålla sig skadeslös genom alt till ny innehavare
överlåta det avträdda kolonatet på villkor, att denne lill nämnden erlade
vad nämnden utgivit till låneförmedlaren.
I anledning av förslaget anförde departementschefen, att, då han funne
den föreslagna anordningen med borgen av ett .statens organ gent emot
förmedlare av statens lån ur formell synpunkt mindre lämplig, han i stället
ville tillstyrka bemyndigande för kolonisationsnämnden att, då kolonist
beträffande av honom sökt lån från norrländska nyodlingsfonden till nämnden
avlämnade skriftligt medgivande av innehåll, som i huvudsak överensstämde
med vad nämnden i förberörda yttrande den 24 november 1923
föreslagit såsom villkor för tecknande av borgen, nämnden finge, efter
prövning av föreliggande omständigheter, till låneförmedlande landsting eller
hushållningssällskap avgiva förbindelse att av statsmedel ersätta låneförmedlaren
å lånet uppkommande förlust till såväl kapital som ränta.
Huruvida eller i vad mån försök gjorts att utfå förevarande fordringsbelopp
i den ordning, som enligt vad förut anförts, anvisats vid utfärdandet
av ifrågavarande bemyndigande för kolonisationsnämnden, framgår
icke av den föreliggande framställningen. Vid sådant förhållande ävensom
i betraktande av de obetydliga belopp, varom här i en hel del fall är
fråga, synes det statskontoret tveksamt, om fordringsbeloppen böra utan
vidare eftergivas. Med hänsyn emellertid till vad statens egnahemsstyrelse
i ärendet anfört vill statskontoret icke motsätta sig bifall till framställningen.
Såsom egnahemsstyrelsen påpekat lärer riksdagens medverkan
vara erforderlig härför.
I infordrat utlåtande den 23 februari 1939 har rilcsräkenskapsverket, med
hänsyn lill vad i ärendet förekommit, funnit sig icke böra framställa erinran
mot förslaget örn avskrivning av förevarande fordringsbelopp.
Statsverkets ifrågavarande fordringar lia uppkommit därigenom, rytt DepartementsNorrbottens
läns kolonisationsnämnd på grund av en idav statens kolo- c,,efennisationsnämnd
avgiven förbindelse nödgats till länets hushållningssällskap
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 133-
i dettas egenskap av förmedlare av lån från norrländska nyodlingslånefonden
utbetala vissa belopp, motsvarande till innehavare av kolonat å kronoparker
inom länet utlämnade nyodlingslån, vilka icke i vederbörlig ordning
infriats. Å fordringsbeloppen ha sedermera verkställts vissa avbetalningar,
men alltsedan ingången av budgetåret 1935/36, då statsverkets kvarstående
fordran uppgick till 11,122 kronor 29 öre, har kolonisationsnämnden icke
lyckats indriva någon del av fordringarna. Med hänsyn till de tryckta ekonomiska
omständigheter, vari ifrågavarande kolonister befinna sig, torde såsom
statens egnahemsstyrelse anfört icke förefinnas större utsikter för statsverket
att erhålla någon ytterligare avbetalning å fordringsbeloppen. Vid
ställningstagandet till förevarande spörsmål bör även beaktas, att kolonatinnehavarna
å kronoparkerna i Norrland utfört sitt betydelsefulla kolonisationsarbete
under i de flesta fall synnerligen svåra förhållanden samt att de
i anledning därav måste anses vara förtjänta av statsmakternas särskilda
bistånd. I betraktande av det nu sagda tillstyrker jag i likhet med de hörda
myndigheterna, att kronans ifrågavarande fordringar å tillhopa 11,122 kronor
29 öre må avskrivas. Frågan torde emellertid böra underställas riksdagens
prövning.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronans ifrågavarande hos Norrbottens läns kolonisationsnämnd
redovisade fordringar örn tillhopa 11,122 kronor
29 öre må avskrivas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
P. Gullstrand.
397290. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:145 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av vissa hos Norrbottens läns kolonisationsnämnd redovisade fordringar. a1 i texten
- JoU 1939:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av vissa hos Norrbottens läns kolonisationsnämnd redovisade fordringar. s. 1 i texten