Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till svensk undervisning för svenska barn i utlandet

1939-03-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:150, Angående bidrag till svensk undervisning för svenska barn i utlandet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 150.

1

Nr 150.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till svensk

undervisning för svenska barn i utlandet; given Stockholms

slott den 3 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

I Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Föredragande departementschefen, statsrådet Engberg anmäler härefter

fråga angående bidrag till svensk undervisning för svenska barn i utlandet

och anför härvid följande:

I 1939 års åttonde huvudtitel, punkten 169, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd,

till Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning för svenska barn i utlandet

för budgetåret 1939/40 beräkna ett anslag av 26 900 kronor. I samband

därmed framhöll jag, att denna fråga hade vissa beröringspunkter

med den då under utredning varande frågan örn avvägning av löneförmånerna

för pastorerna vid de svenska församlingarna i Köpenhamn, Berlin,

Paris, Hälsingfors och Oslo med hänsyn till prisförhållandena i de olika

länderna.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 150.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 150.

Sedan utredning i sistnämnda hänseende numera föreligger, anhåller jag

ånyo få anmäla frågan om bidrag till svensk undervisning för svenska barn

i utlandet för Kungl. Maj:t.

Till sistberörda ändamål utgår under budgetåret 1938/39 ett anslag å

19 100 kronor.

Genom beslut den 13 maj 1938 föreskrev Kungl. Majit, att nämnda anslag

skulle för sagda budgetår fördelas på följande sätt:

till svenska skolan i Berlin ............................ kronor 4 000

» » » » Hamburg ........................ » 2 700

» » » » London .......................... » 6 000

» » » » Paris ............................ » 4 400

» » » » Tallinn .......................... » 2 000

Summa kronor 19 100.

Tillika föreskrev Kungl. Majit, att såsom villkor för statsbidragens utgående

skulle för budgetåret 1938/39 gälla följande bestämmelser, nämligen

a. beträffande skolorna i Berlin, Hamburg och Paris:

att hela de anvisade beloppen användas till bestridande av vederbörande

lärarinnors kontanta avlöningar,

att kyrkorådet i svenska Victoriaförsamlingen i Berlin, respektive svenska

skol- och föreläsningsföreningen i Hamburg och svenska Sofiaförsamlingen

i Paris tillhandahölle vederbörande lärarinnor fri möblerad lägenhet med

belysning och uppvärmning,

att kyrkorådet, respektive föreningen och församlingen bestrede alla övriga

med skolverksamheten förenade kostnader,

samt att undervisningen fortginge minst åtta månader av läsåret 1938—39;

b. beträffande skolan i London:

att belopp, motsvarande minst hälften av det ovan anvisade beloppet,

för samma ändamål anskaffades genom styrelsens för svenska föreläsningsoch

skolföreningen därstädes försorg,

att undervisningen fortginge minst åtta månader av läsåret 1938—39,

samt att de lärarinnor, som av styrelsen förordnades att bestrida undervisningen,

härför erhölle en årlig ersättning av tillhopa minst 9 300 kronor,

därav första lärarinnan minst 4 800 kronor och andra lärarinnan minst

4 500 kronor;

c. beträffande skolan i Tallinn:

att det anvisade beloppet i främsta rummet användes till avlönande av

behövliga lärarkrafter och anskaffande av erforderlig materiel vid skolan,

samt att skolans föreståndare förbunde sig att inom tre månader efter

avslutandet av läsåret 1938—39 till skolöverstyrelsen avgiva redovisning

rörande användningen av ifrågavarande belopp ävensom berättelse över

skolans verksamhet under nämnda läsår;

d. beträffande samtliga ifrågavarande skolor:

att skolöverstyrelsen ägde att för var och en av dem förordna inspektor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 150.

3

I samband härmed anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen att verkställa

utredning, huruvida och i vad mån regleringen av lärarlönerna i Sverige och

levnadskostnaderna i respektive länder kunde motivera en omräkning av

de till ifrågavarande svenska skolor i utlandet utgående statsbidragen samt

att med berörda utredning och därav föranlett förslag till Kungl. Majit inkomma

i så god tid, att förslag i ämnet kunde föreläggas 1939 års riksdag.

Med skrivelse den 11 november 1938 har skolöverstyrelsen inkommit med

utredning och förslag i ämnet.

I ärendet har statskontoret den 6 december 1938 avgivit utlåtande.

Innan jag ingår på skolöverstyrelsens utredning och förslag, tillåter jag

mig redogöra för en av svenska föreningen i Polen gjord ansökning om ett

årligt anslag å 2 400 kronor, avsett att under tiden den 1 september—den 31

maj utgå till en seminarieutbildad lärarinna, vilken skulle leda den förberedande

skolutbildningen för svenska koloniens i

Warszawa bar n. Till stöd för denna ansökning har anförts bland

annat:

Bland den svenska koloniens i Warszawa medlemmar funnes ett tjugutal

barn, av vilka sju under år 1939 komme att befinna sig i åldern 6—9 år.

Meddelandet av den förberedande skolutbildningen för barn i nämnda ålder

hade alltid vållat svårigheter. Att hålla guvernant eller informator från

Sverige, vilket hittills i regel skett, medförde en årlig merutgift av omkring

3 600 zloty, vilken kostnad blivit synnerligen betungande. Försök att förena

sig örn en gemensam lärarinna hade gjorts men icke medfört någon nämnvärd

lättnad, enär lärarinnan måste vara inneboende i någon av familjerna.

Den enda rationella lösningen av frågan syntes bestå däri, att en seminarieutbildad

lärarinna, utan att vara ansluten till någon bestämd familj, finge

i uppdrag att leda utbildningen gemensamt för de barn, vilka befunne sig i

den förberedande skolåldern. Kostnaderna för en dylik lärarinna komme,

lågt räknat, att gå till omkring 600 zloty i månaden eller för en tid av nio

månader till 5 400 zloty. Därtill komme kostnaderna för förhyrning av en

uppvärmd undervisningslokal, vartill måste anslås omkring 1 200 zloty örn

året. Sammanlagda kostnaden skulle alltså uppgå till omkring 6 600 zloty.

Fördelade på de sju familjer, som för närvarande hade barn i den förberedande

skolåldern, skulle på varje familj belöpa omkring 943 zloty årligen.

Därtill finge flera av dem vidkännas dryga utgifter för att hålla barn i högre

skolålder hemma i Sverige. Ett årligt statsbidrag å omkring 2 400 kronor,

vilket efter en kurs av 128 zloty på 100 kronor motsvarade ett belopp av

omkring 3 070 zloty, skulle nedbringa dessa kostnader till omkring 500

zloty per familj, vilket i alla fall vore en rätt betungande årsavgift för ett

barn i den lägre skolåldern. Huru stort antalet barn komme att bliva under

följande år vore visserligen svårt att bedöma, men allt tydde på att detta

antal snarare komme att ökas än minskas.

Ansökningen har tillstyrkts av svenske ministern i Warszawa i utlåtande

av den 3 december 1938 och av skolöverstyrelsen i utlåtande av den 13

december 1938.

överstyrelsen har anfört, att från principiell synpunkt intet syntes vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts proposition Nr 150.

att erinra mot att bidrag beviljades för beredande av svensk undervisning

även åt svenska barn i Warszawa. Det ringa barnantal, varom i

förevarande fall vöre fråga, hade emellertid gjort överstyrelsen tveksam,

huruvida förutsättningar kunde anses föreligga för statsbidrag för anordnande

av undervisning åt dessa barn. Med hänsyn till vad i ansökningen

anförts rörande svårigheterna för målsmännen att utan sådant bidrag bereda

sina barn svensk undervisning, och då det finge anses vara ett allmänt

svenskt intresse att barnen till svenskar i utlandet, där så kunde ske,

erhölle dylik undervisning, hade överstyrelsen för sin del funnit sig böra

förorda statsbidrag.

Statskontoret har i utlåtande den 10 januari 1939 funnit sig icke böra

tillstyrka bifall till ansökningen, enär det lärjungeantal, varom här vore

fråga, torde vara alltför litet för att enligt hittills tillämpade principer

motivera statsbidrag och ett bifall torde kunna medföra icke önskvärda

konsekvenser beträffande andra orter i utlandet.

Av skolöverstyrelsens nu föreliggande utredning rörande statsbidrag

till de nuvarande svenska skolorna i utlandet framgår,

att stor olikhet råder i fråga om de löneförmåner, som nu utgå till

lärarna vid här ifrågavarande skolor samt att dessa löneförmåner, örn

hänsyn tages till levnadskostnaderna i respektive länder, äro avsevärt

lägre än motsvarande lärarlöner i Sverige efter 1937 års lärarlönereglering.

Beträffande sistberörda förhållande hade, yttrar skolöverstyrelsen, i de till

överstyrelsen inkomna redogörelserna gjorts gällande, att levnadskostnaderna

i Berlin och Hamburg närmast motsvarade förhållandena i Stockholm,

under det att levnadskostnaderna i London ansåges vara högre än i Stockholm.

I framställning från skolrådet i svenska Sofiaförsamlingen hade framhållits,

att levnadskostnaderna i Frankrike alltjämt vore i stigande, varför

fördelarna av den låga kurs, som för närvarande vore rådande, snart torde

komma att försvinna, överstyrelsen funne för sin del övervägande skäl

tala för att löneförhållandena i Sverige för löner å I-ort närmast borde läggas

till grund för bedömande av frågan om skäligheten av en höjning av lärarlönerna

vid de svenska skolorna i utlandet.

Olikheterna i avlöningsförhållandena torde bäst belysas av följande exempel.

Ordinarie folkskollärarinna i Sverige, anställd å s. k. I-ort, åtnjöte i

14 löneklassen — lägsta löneklass vid en årlig lästid av 36^2 veckor — en

årlig lön av 4 368 kronor, vartill komme dyrtidstillägg och provisorisk

avlöningsförstärkning. Årsinkomsten uppginge med nu gällande dyrtidstilläggsbestämmelser

till cirka 5 150 kronor. Motsvarande lönebelopp för

ordinarie småskollärarinna utgjorde i 8 löneklassen ungefär 3 900 kronor.

I förekommande fall utgående kallortstillägg vore ej inräknade i nämnda

belopp. Enligt de lämnade löneuppgifterna för lärarinnorna vid de svenska

skolorna i utlandet utgjorde för närvarande årslönen för folkskollärarinna

och för med henne i kompetenshänseende närmast jämställd lärarinna: i

Berlin och Hamburg 2 700 kronor och i Paris 2 200 kronor, vartill dock

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 150.

5

komme fri bostad med uppvärmning och lyse. Den vid skolan i Berlin

anställda småskollärarinnan uppbure en årslön av 2 165 kronor i ett för allt.

Bäst avlönade vöre lärarinnorna vid svenska skolan i London, båda utexaminerade

från högre lärarinneseminarium, vilka jämlikt av Kungl. Majit

given föreskrift skulle åtnjuta en årlig lön av 4 800 kronor respektive 4 500

kronor.

överstyrelsen har med hänsyn till anförda förhållanden funnit starka skäl

föreligga för en höjning av nu ifrågavarande lärares löner och för att statsbidrag

därtill borde utgå med högre belopp än vad för närvarande vore

fallet. Då frågan örn statsbidragsbeloppens storlek givetvis borde prövas

med hänsyn tagen till de löneförmåner, som efter genomförd reglering av

lärarlönerna i Sverige borde utgå till lärarna vid de svenska skolorna i utlandet,

hade överstyrelsen övervägt möjligheten av att på sistnämnda lärare

tillämpa de för lärarna i Sverige gällande lönebestämmelserna.

På grund av de skiftande förhållandena vid olika skolor, särskilt i vad

avsåge lärarnas anställning, kompetens och omfattningen av deras undervisningsskyldighet,

hade överstyrelsen emellertid ansett nämnda lönebestämmelser

icke vara fullt tillämpliga beträffande lärarna vid de svenska skolorna

i utlandet, överstyrelsens prövning av frågan rörande de lönebelopp,

vilka kunde anses skäliga för dessa lärares vidkommande, och därmed sammanhängande

fråga om lämpligt avvägda anslag till skolorna hade emellertid

skett under hänsynstagande till de för lärarna i Sverige bestämda löneförmånerna,

och överstyrelsen hade härvid tillämpat följande beräkningsgrunder.

Levnadskostnaderna å här berörda orter (Berlin, Hamburg, London och

Paris) hade, såsom överstyrelsen redan angivit, ansetts närmast motsvara

förhållandena i Stockholm, som enligt gällande lönebestämmelser hänförts

till s. k. I-ort. Dock hade beaktats vad i uppgifterna från London därom

anförts, nämligen att levnadskostnaderna där ansåges vara högre än i Stockholm.

Den årliga lästiden vid utlandsskolorna varierade mellan 34^2 och 38

veckor. Då, såsom överstyrelsen redan framhållit, det icke syntes vara möjligt

att för lärarna vid dessa skolor helt tillämpa avlöningsreglementets

bestämmelser, hade överstyrelsen icke tagit hänsyn till olikheten beträffande

lästidens längd utan utfört beräkningarna, som örn den årliga lästiden vid

samtliga skolor omfattat 361/- veckor.

Vid en årlig lästid av 36^''a veckor vore enligt avlöningsreglementets bestämmelser

ordinarie folkskollärarinna placerad i lägst 14 löneklassen och

ordinarie småskollärarinna i lägst 8 löneklassen. Enligt överstyrelsens mening

borde de lönebelopp, som vore bestämda för lärare i nämnda löneklasser,

läggas lill grund för beräkning av lönerna åt nu ifrågavarande

lärarinnor i motsvarande anställning, överstyrelsen funne skäligt, att härvid

även hänsyn toges till det å lönebeloppen utgående dyrtidstillägget.

Däremot torde det möta vissa svårigheter att till grund för beräkning av

löner och statsbidrag lägga de belopp, som i förekommande fall borde utgå

till lärarna i form av ålderstillägg. Det torde lämpligen böra ankomma på

respektive skolstyrelse att svara för ålderstillägg åt lärarna. Då emellertid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 150.

storleken av de till dessa skolor utgående anslagen bestämdes för varje

budgetår, syntes vid anslagens beviljande hänsyn kunna tagas även till här

berörda förhållande, överstyrelsen hade också i sitt förslag i vissa fall

avvägt anslagets storlek under hänsynstagande härtill.

I fråga om villkoren för statsbidragens utgående hade överstyrelsen funnit

sig böra föreslå endast den ändringen i nu gällande föreskrifter, att den

årliga ersättningen till lärarinnorna vid svenska skolan i London skulle

ökas med ett belopp, som i stort sett motsvarade ökningen av statsbidraget,

överstyrelsen utginge sålunda från den förutsättningen, att lärarinnorna vid

skolorna i Berlin, Hamburg och Paris även framdeles skulle komma i åtnjutande

av förmånen av fri möblerad lägenhet med belysning och uppvärmning.

Vid beräkning av värdet av ifrågavarande bostadsförmån hade överstyrelsen

ansett sig böra uppskatta detta till ett belopp, motsvarande den ersättning,

som lärare å I-ort enligt gällande avlöningsreglemente hade att

erlägga för bostad om ett rum och kök.

Ehuru överstyrelsen i sitt förslag för var och en av lärarinnorna angivit

ett visst beräknat lönebelopp, hade överstyrelsen därmed icke avsett, att

lönerna för respektive lärarinnor vid de skolor, där flera lärarinnor vore

anställda, skulle fastställas till dessa belopp. Beträffande skolorna i Berlin,

Hamburg och Paris torde det, har överstyrelsen framhållit, böra ankomma

på vederbörande skolstyrelser att bestämma lönernas storlek för varje lärarinna,

varigenom hänsyn kunde tagas även till lärarinnornas tjänstår. Föreskriften,

att de anvisade beloppen i sin helhet skulle användas till bestridande

av lärarinnornas löner, har överstyrelsen ansett fortfarande böra

gälla. Beträffande skolan i London har överstyrelsen föreslagit, att föreskrift

skulle meddelas, att ett visst angivet minimibelopp skulle utgå som

ersättning till de båda lärarinnorna, men att det skulle tillkomma styrelsen

att bestämma storleken av den till varje lärarinna utgående lönen.

Utifrån angivna beräkningsgrunder hade överstyrelsen kommit till följande

resultat beträffande de belopp, som syntes böra utgå som statsbidrag

till var och en av skolorna i Berlin, Hamburg, London och Paris.

Beträffande skolan i Berlin.

Vid denna skola vore anställda en folkskollärarinna och en småskol
-

lärarinna.

Beräknade lönebelopp:

En folkskollärarinna i 14 löneklassen .................... kronor 4 368

Dyrtidstillägg, avrundat belopp .......................... »_655

kronor 5 023

Avginge beräknad ersättning för bostad och bränsle........ »_954

kronor 4 069

En småskollärarinna i 8 löneklassen ...................... kronor 3 216

Dyrtidstillägg .......................................... » 482

kronor 3 698

Avginge beräknad ersättning för bostad och bränsle........ »_954

kronor 2 744

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 150.

7

Summan av de beräknade lönebeloppen utgjorde 6 813 kronor, och syntes

sålunda statsbidrag böra utgå med nämnda belopp eller i avrundat tal 6 800

kronor. Detta innebure en ökning av nu utgående anslag med 2 800 kronor.

Beträffande skolan i Hamburg.

Vid skolan vore anställd en folkskollärarinna.

Beräknat lönebelopp:

En folkskollärarinna i 14 löneklassen .................... kronor 4 368

Dyrtidstillägg, avrundat belopp .......................... »_655

kronor 5 023

Avginge ersättning för bostad och bränsle ................ »_954

kronor 4 069

Statsbidrag syntes sålunda böra utgå med i avrundat tal 4 000 kronor,

vilket innebure en höjning av nu utgående anslag med 1 300 kronor.

Beträffande skolan i London.

Vid skolan vore anställda två lärarinnor, vilka båda avlagt examen vid

högre lärarinneseminarium. Såsom villkor för statsbidragets utgående budgetåret

1938/39 gällde, som ovan nämnts, att första lärarinnan skulle erhålla

en årlig ersättning av minst 4 800 kronor och andra lärarinnan av minst 4 500

kronor. Dessa löneförmåner överensstämde närmast med för folkskollärarinna

gällande lön. Med hänsyn därtill hade överstyrelsen beträffande båda

dessa lärarinnor ansett sig böra lägga folkskollärinnas lön till grund för

beräkningarna av statsbidraget till denna skola. Då dessa lärarinnor icke

åtnjöte förmånen av fri bostad, borde här räknas med bruttolöner utan

avdrag av värdet för bostadsförmån.

Beräknade lönebelopp:

Två folkskollärarinnor i 14 löneklassen.................. kronor 10 046.

Därest statsbidrag till skolan utginge enligt samma grunder som till övriga

skolor, nämligen med hela det kontanta lönebeloppet, borde statsbidraget

till denna skola utgå med ungefär 10 046 kronor minskat med värdet av

bostad, omkring 1 000 kronor för båda lärarinnorna, eller i avrundat tal

9 000 kronor.

I de från skolan inkomna uppgifterna hade lönerna beräknats till i runt

tal 10 800 kronor, av vilket belopp emellertid enligt hittills tillämpad praxis

2/3 eller 7 200 kronor beräknats utgå såsom statsbidrag.

Med hänsyn till dels vad styrelsen för svenska föreläsnings- och skolföreningen

i London anfört angående levnadskostnaderna i London, dels att

en av lärarinnorna varit anställd vid skolan sedan år 1923, syntes styrelsens

beräkningar i fråga om lönebeloppen vara väl motiverade. Styrelsens beräkning

av statsbidragets storlek föranledde icke heller någon erinran från överstyrelsens

sida.

överstyrelsen föresloge sålunda, att lärarinnorna skulle åtnjuta en årlig

ersättning av tillhopa minst 10 800 kronor, och att statsbidrag härtill utginge

med 7 200 kronor; ökning 1 200 kronor.

Beträffande skolan i Paris.

Vid skolan vore anställd en lärarinna med avgångsexamen från högre

lärarinneseminarium och en folkskollärarinna, som även genomgått gymnastiska

centralinstitutet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 150.

Med den beräkningsgrund, som kommit till användning beträffande övriga

skolor, borde statsbidraget till denna skola utgå med ett belopp, som närmast

motsvarade lön till två folkskollärarinnor eller i avrundat tal 8 000 kronor.

Räknade man däremot med en folkskollärarinna och en småskollärarinna

såsom vid skolan i Berlin, vilket syntes vara motiverat, komme man till ett

belopp av 6 800 kronor. I de från skolan inkomna uppgifterna lämnades den

upplysningen, att de lärarinnor, som varit anställda vid skolan, efter ett ä

två år sökt anställning i hemlandet. Detta förhållande torde åtminstone i viss

mån bero därpå, att lärarinnorna vid skolan åtnjöte synnerligen låga löner.

Ökade löneförmåner för ifrågavarande lärarinnor syntes därför vara i hög

grad påkallade. Skolrådet hade i sin framställning örn anslag för nästa

budgetår även framhållit, att levnadskostnaderna i Frankrike vore i stigande

och bland annat på grund därav anhållit om förhöjt anslag. Emellertid hade

i såväl nämnda framställning som i de till överstyrelsen inkomna uppgifterna

beräknats ett anslag å 5 600 kronor, varvid hänsyn sannolikt tagits till

de för närvarande rådande valutaförhållandena, överstyrelsen hade därför

ansett sig böra föreslå, att statsbidrag till skolan måtte utgå med 5 600 kronor,

vilket innebure en ökning av nu utgående anslag med 1 200 kronor.

Beträffande svenska skolan i Tallinn hade överstyrelsen inhämtat, att

lärjungeantalet läsåret 1939/40 beräknades uppgå till minst 11. Förutsättningar

för uppehållande av en svensk skola syntes sålunda förefinnas, och

då en minskning av antalet barn i skolan icke i nämnvärd mån inverkade

på skolans utgifter, funne sig överstyrelsen böra föreslå, att till svenska

skolan i Tallinn måtte utgå statsbidrag med 2 000 kronor och under i övrigt

oförändrade villkor.

Enligt överstyrelsens förslag borde sålunda till de svenska skolorna i utlandet

under budgetåret 1939/40 utgå statsbidrag med följande belopp:

till svenska skolan i Berlin ........................... kronor 6 800

» » > » Hamburg ........................ » 4 000

» » » » London .......................... » 7 200

» » » » Paris ............................ * 5 600

» » » » Tallinn........................... » 2 000

Summa kronor 25 600.

Överstyrelsens förslag innebure en ökning i jämförelse med budgetåret

1938/39 med 6 500 kronor.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot skolöverstyrelsens

föreliggande förslag, i vad avsåge statsbidrag till svenska skolorna i Paris

och Tallinn. I fråga om övriga tre i förslaget berörda skolor har statskontoret

förordat, att statsbidragen måtte fastställas till följande belopp,

nämligen för skolan i Berlin till 6 300 kronor, för skolan i Hamburg till

3 500 kronor och för skolan i London till 7 100 kronor. Därigenom skulle

ifrågavarande anslag kunna minskas från det av skolöverstyrelsen föreslagna

beloppet, 25 600 kronor, till 24 500 kronor. Statskontoret yttrar:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition A7 150.

9

Beträffande de ifrågasatta statsbidragen till skolorna i Berlin, Hamburg

och London hade statskontoret funnit det tveksamt, örn icke till utgångspunkt

för statsbidragens bestämmande bort tagas lönerna till extra ordinarie

lärare i stället för — såsom föreslagits — ordinarie lärare av de

kategorier, överstyrelsen angivit. Ämbetsverket ville emellertid icke motsätta

sig bifall till överstyrelsens förslag, därest — vilket överstyrelsen

också närmast tänkt sig -— vid statsbidragens bestämmande hänsyn icke

toges till nu utgående provisorisk avlöningsförstärkning.

Med hänsyn till det anförda syntes intet vara att erinra mot det av överstyrelsen

beräknade lönebeloppet till småskollärarinnan vid svenska skolan

i Berlin. Beträffande beräkningen av lönebeloppen till folkskollärarinnorna

vid skolorna i Berlin, Hamburg och London torde endast den jämkningen

böra vidtagas, att från det beräknade bruttobeloppet, 5 023 kronor, icke

borde frånräknas — som skolöverstyrelsen föreslagit — 954 kronor, motsvarande

kostnaden för tjänstebostad innehållande ett rum och kök i hyresgrupp

IX, utan 1 476 kronor, motsvarande kostnaden för två rum och kök

i samma hyresgrupp. I anslutning till stadgandet i 3 § av kungl, kungörelsen

den 10 december 1937 (nr 999) angående statsbidrag till avlöning av lärare

vid folk- och småskolor m. m. jämfört med andra momentet i övergångsbestämmelserna

till boställsordningen (nr 998/1937) borde nämligen enligt

statskontorets mening statsbidragen i förevarande hänseende icke avvägas

efter andra grunder än de, som tillämpades för folkskollärarinnor inom riket.

Vid anmälan av förevarande anslagsfråga i årets statsverksproposition Departementsframhöll

jag, att denna fråga hade vissa beröringspunkter med förutnämnda chefendå

under utredning varande spörsmål örn avvägning av löneförmånerna för

pastorerna vid de svenska församlingarna i Köpenhamn, Berlin, Paris, Hälsingfors

och Oslo med hänsyn till prisförhållandena i de olika länderna.

Den i ärendet numera föreliggande utredningen ger emellertid vid handen,

att de båda frågorna kunna bedömas fristående från varandra. I detta sammanhang

behandlar jag därför endast frågan örn statsbidrag till svensk

undervisning för svenska barn i utlandet.

En höjning av de nu till de svenska skolorna i Berlin, Hamburg, London

och Paris utgående statsbidragen finner jag i likhet med skolöverstyrelsen

och statskontoret befogad. Mot de av överstyrelsen tillämpade grunderna

för beräkning av dessa statsbidrag har jag ingen annan erinran att framställa

än att jag i anslutning till vad av statskontoret anförts finner avdraget

för bostadsförmån böra i fråga örn folkskollärarinna uppskattas till

ett belopp, motsvarande ersättning för bostad örn två rum och kök. Erinras

ina, att övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 10 december 1937

(nr 998) angående boställsordning för lärare vid folk- och småskolor innehåller

föreskrift, att tjänstebostad för ordinarie kvinnlig folkskollärare skall

intill den 1 juli 1943 innehålla minst två rum och kök. Jag föreslår med

hänsyn härtill, att statsbidraget för budgetåret 1939/40 bestämmes till 6 300

kronor för svenska skolan i Berlin och till 3 500 kronor för svenska skolan

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 150. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 150.

i Hamburg. Till svenska skolan i London torde statsbidrag böra utgå med

7 100 kronor och till svenska skolan i Paris med 5 600 kronor.

Till svenska skolan i Tallinn synes statsbidrag böra anvisas med oförändrat

belopp, 2 000 kronor.

Den tveksamhet, som yppats i fråga om den föreliggande ansökningen

från svenska föreningen i Polen örn statsbidrag till en lärarinna för barn,

tillhörande svenska kolonien i Warszawa, betingas av det jämförelsevis låga

antal barn, som under budgetåret 1939/40 härigenom skulle komma i åtnjutande

av undervisning. Då emellertid barnantalet enligt det föregående

ej avsevärt understiger det beräknade antalet barn i svenska skolan i Tallinn,

vilken redan erhåller statsbidrag, och då jag i likhet med skolöverstyrelsen

anser det vara ett allmänt svenskt intresse, att svenska barn i utlandet, där

så kan ske, erhålla svensk undervisning, vill jag understödja förslaget, atl

statsbidrag anvisas jämväl till en skola i Warszawa. Dock förordar jag, att

statsbidraget ej bestämmes till högre belopp än det, som nu utgår till skolan

i Tallinn, eller till 2 000 kronor.

Enligt mitt förslag böra alltså till svensk undervisning åt svenska barn

i utlandet under budgetåret 1939/40 utgå följande bidrag:

till svenska skolan i Berlin ............................ kronor 6 300

» » » » Hamburg ........................ » 3 500

» » » » London .......................... » 7 100

» » » » Paris ............................ » 5 600

» » » » Tallinn .......................... » 2 000

» » » » Warszawa ........................ » 2 000

Summa kronor 26 500.

Förevarande anslag bör således för nämnda budgetår bestämmas till 26 500

kronor, vilket innebär en anslagshöjning med (26 500 — 19 100 =) 7 400

kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare

bestämmelser angående de villkor, som böra gälla för åtnjutande av ifrågavarande

statsbidrag.

I jämförelse med det i årets statsverksproposition preliminärt beräknade

anslagsbehovet innebär mitt förslag en anslagsminskning med 400 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:!

måtte föreslå riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning

för svenska barn i utlandet för budgetåret 1939/40 anvisa

ett anslag av .......................... kronor 26 500.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 150.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

•f

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till svensk undervisning för svenska barn i utlandet. s. 1 i texten
  2. SU 1939:129 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till svensk undervisning för svenska barn i utlandet. s. 1 i texten