Sök i Ratio Lex

Med förslag till stat för statens allmänna fastig hets fond för budgetåret 1939/ AO m. m

51 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:153, Med förslag till stat för statens allmänna fastig hets fond för budgetåret 1939/ AO m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

1

Nr 153.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till stat för

statens allmänna fastig hets fond för budgetåret 1939/

AO m. m.; given Stockholms slott den 3 mars 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

PeHRSSON-BRAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, ENGBERG, QUENSEL,

Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, utrikes-, social-,

kommunikations- och ecklesiastikdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet,

statsrådet Wigforss, förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1939/40 m. m. och anför därvid följande:

Översikt av fastighetsfondens ställning.

För redovisning i rikshuvudboken av vissa statens fastigheter inrättades

från och med den 1 juli 1935 statens allmänna fastighetsfond. Å denna

fond hava från början redovisats vissa fastigheter, som stå under fångvårdsstyrelsens,

utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens eller byggnadsstyrel
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 153.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 153.

sens förvaltning. Med utgången av budgetåret 1937/38 har redovisningen

å fonden utvidgats till att avse även fastigheter, som disponeras av Uppsala

och Lunds universitet samt av direktionen för karolinska sjukhuset. Fonden

är uppdelad i sju delfonder, nämligen fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets,

medicinalstyrelsens, byggnadsstyrelsens, Uppsala universitets,

Lunds universitets och karolinska sjukhusets delfond. Beträffande huvuddragen

av fondens konstruktion i övrigt får jag hänvisa till den redogörelse

som lämnats i årets statsverksproposition vid anmälan av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor.

Genom beslut den 15 juni 1935 har Kungl. Majit meddelat bestämmelser

angående fastighetsfondens förvaltning. Dessa föreskrifter hava i vissa hänseenden

ändrats genom brev den 12 juni 1936 och äro i tillämpliga delar

gällande även för de vid utgången av budgetåret 1937/38 inrättade delfonderna.

Föreskrifterna finnas återgivna i statsliggaren för budgetåret 1938/

39, sid. 152.

Fastighetsfondens kapitalbehållning utgjorde den 1 juli 1937 i runt tal

285.80 miljoner kronor. Under budgetåret 1937/38 har å kapitalökningsanslag

till fonden lyftats ett sammanlagt belopp av 10.58 miljoner kronor. Vid

anordnande per den 30 juni 1938 av särskilda delfonder för vissa av Uppsala

och Lunds universitet disponerade fastigheter hava till fastighetsfonden

omförts från fonden för förlag till statsverket 1.17 miljon kronor och till

redovisning å fonden i övrigt upptagits tillgångar å 15.62 miljoner kronor.

Å byggnadsstyrelsens delfond har tillkommit 0.98 miljon kronor för sjöhistoriska

museet, varjämte till fonden överförts 0.26 miljon kronor från fonden

för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden. Förutom

en kapitalminskning på 0.55 miljon kronor, avseende direkt avskrivning av

vissa skattemedel m. m., har fastighetsfondens kapital per den 30 juni 1938

nedsatts med sammanlagt 143.46 miljoner kronor i samband med övergången

till den nya budgetordningen. I statsverkspropositionen till 1939 års riksdag

har i ett bihang till statsrådsprotokollet rörande inkomsterna å kapitalbudgeten

lämnats en redogörelse för denna förmögenhetsreglering. Härefter

utvisade fastighetsfonden en utgående behållning av 170.40 miljoner kronor.

Ett sammandrag av balansräkningen för fastighetsfonden per den 30

juni 1938 återfinnes i riksräkenskapsverkets årsbok för budgetåret 1937/38,

sid. 168—169.

Den för budgetåret 1937/38 fastställda staten för fastighetsfonden balanserade

på 14.79 miljoner kronor. Inkomsterna beräknades till detta belopp

och för utgifter upptogos 6.85 miljoner kronor. Såsom framgår av en i

nämnda årsbok (sid. 168—169) intagen sammanställning har denna stat

realiserats i nära anslutning till de beräknade beloppen. Fondens överskott

har sålunda uppgått till 7.97 miljoner kronor, att tillföras statsregleringen.

Då denna å andra sidan belastats med utgifter å ersättningsanslagen

med tillhopa 13.33 miljoner kronor, har alltså nettobelastningen å budgeten

uppgått till (13.33 — 7.97=) 5.36 miljoner kronor. Till reparations
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

3

och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter ha åtgått

3.61 miljoner kronor. Då under denna rubrik å staten anslagits 3.28 miljoner

kronor, hava för ändamålet reserverade medel minskat med 0.33 miljon

kronor. Posten för liyresutgifter å byggnadsstyrelsens delfond har överskridits

med 0.31 miljon kronor. Fastighetsfondens överskott har motsvarat 2.8

procent av kapitalbehållningen vid budgetårets ingång och 5.1 procent av

den nedskrivna behållningen vid budgetårets utgång å de fyra ursprungliga

delfonderna.

Den för innevarande budgetår gällande staten för fastighetsfonden är fastställd

genom brev den 17 juni 1938 (proposition nr 201, riksdagens skrivelse

nr 286). Beträffande statens innehåll torde få hänvisas till en vid

statsrådsprotokollet fogad tabell (bilaga B). Sammanlagda beloppet enligt

denna stat av ersättningarna till statens allmänna fastighetsfond uppgår

till 13.90 miljoner kronor. Då överskottet av fastighetsfonden beräknats till

8.15 miljoner kronor, representerar skillnaden mellan ersättningsanslagens

summa och detta överskott en nettobelastning å riksstaten av 5.75 miljoner

kronor eller 0.39 miljon kronor mera än motsvarande nettobelastning enligt

utfallet av staten för budgetåret 1937/38. Fastighetsfondens å staten för

innevarande budgetår beräknade överskott motsvarar 4.8 procent av kapitalbehållningen

vid budgetårets början.

Fastighetsfondens stat för budgetåret 1939/40.

Förslaget till stat för fastighetsfonden för budgetåret 1939/40 bygger på

en fastighetsredovisning å fonden av i princip oförändrad omfattning. De

förslag till ordnande av fastighetsredovisningen för försvarsväsendet, tullverket

och lotsverket, som jag senare torde få anmäla, påverka icke staten

för fastighetsfonden förrän från och med den 1 juli 1940.

Det förslag till stat för fastighetsfonden, som framlägges i det följande,

slutar på ett belopp av 17,163,100 kronor. Till fondens utgifter beräknas

ett belopp av 8,316,100 kronor bliva erforderligt eller 414,000 kronor mera

än enligt staten för innevarande budgetår. Kostnaderna för reparationer

och underhåll beräknas 105,000 kronor lägre, huvudsakligen beroende på

att vissa anslagsbelopp av engångskaraktär bortfalla. Till avsättning till värdeminskningskonto

äskas 82,000 kronor mera än i gällande stat. Hyresutgifterna

stiga med 472,000 kronor på grund av dels ökat behov av förhyrda

lokaler, dels påförandet av hyra samt ersättning för värme och belysning

beträffande vissa tjänstebostäder. Hyresinkomsterna stiga med

220.000 kronor. Ersättningsanslagen, som upptagas till sammanlagt

14.757.000 kronor, öka med 855,200 kronor. För byggnadsstyrelsens delfond

är stegringen, 390,100 kronor, lill större delen betingad av de ökade hyrcsutgifterna

för delfonden. För de övriga delfonderna tillsammantagna visa ersättninganslagen

en ökning på 465,100 kronor, vilken i huvudsak sammanhänger

med den ökning i kapitalbehållningen för dessa delfonder, som ligger

till grund för beräkningen av delfondernas överskott, och med ökade

liyresutgifter för vissa tjänstebostäder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Fastighetsfondens totala överskott uppgår till 8.85 miljoner kronor eller

0.70 miljon kronor mera än i staten för innevarande budgetår. Detta överskott

motsvarar 4.7 procent av den uppskattade kapitalbehållningen den 1

juli 1939. Nettobelastningen å riksstaten för budgetåret 1939/40 skulle alltså

utgöra 5.90 miljoner kronor eller 0.15 miljon kronor mera än å staten för

innevarande budgetår.

Till grund för förslaget till stat för fastighetsfonden ha lagts av vederbörande

förvaltningsmyndigheter avgivna statförslag för respektive delfonder.

Närmare uppgifter örn de i dessa statförslag beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen

lämnas i en sammanställning i bilagan B, däri även införts motsvarande

belopp i den för innevarande budgetår fastställda staten för fastighetsfonden.

över dé av fångvårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen framlagda statförslagen

har byggnadsstyrelsen avgivit infordrade utlåtanden, varefter riksräkenskapsverket

dels i särskilt utlåtande den 9 december 1938, dels i sin inkomstberäkning

för budgetåret 1939/40 yttrat sig i ärendet. Riksräkenskapsverkets

utlåtande och därvid fogade förslag till stat för statens allmänna

fastighetsfond för budgetåret 1939/40 m. m. ävensom ett utdrag i erforderliga

delar av verkets inkomstberäkning torde få såsom bilagor fogas vid

statsrådsprotokollet (bilagor A, B och C). Ett preliminärt förslag till stat

för fastighetsfonden har fogats vid årets statsverksproposition.

Vid beräkningen av de särskilda posterna å fastighetsfondens stat för

nästa budgetår har jag kunnat utgå från det av riksräkenskapsverket framlagda

förslaget, i vilket huvudsakligen vidtagits jämkningar på grund av

efter förslagets avgivande inträffade omständigheter. I den mån de följande

beräkningarna ej särskilt av mig motiveras, torde jag alltså få hänvisa till

nämnda förslag ävensom till övriga till ärendet hörande handlingar.

Utgifterna.

Å fastighetsfondens stat böra utgifterna för nästa budgetår fördelas på följande

rubriker, nämligen: 1) reparations- och underhållskostnader m. m.,

2) avsättning till värdeminskningskonto, 3) hyres- och arrendeutgifter m. m.

för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden. .

Reparations- och underhållskostnader m. lii.

I anslutning till vissa principiella överväganden, som framlades i propositionen

nr 221 till 1937 års riksdag, meddelade Kungl. Majit i brev den 18

juni 1937 följande föreskrifter rörande reparations- och underhållskostnaderna:
Kungl.

Maj:t förklarar, att de under denna rubrik upptagna anslagsbeloppen

icke må överskridas, dock att denna föreskrift icke skall hava tillämpning

å den under utrikesdepartementets delfond upptagna anslagsposten till

kursförluster.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

5

Kungl. Maj:t föreskriver, att i den mån medel av de under denna rubrik

upptagna anslagsposterna ställas till förfogande utan angivande av bestämt

ändamål, anslagsmedlen må användas för nödvändiga underhållsarbeten eller

ersättningsarbeten avsedda att upprätthålla fastighetsbeståndets bokförda

värde, men däremot icke för investering medgivande ökning av nämnda värde;

och skall myndighet, som förvaltar delfond av fastighetsfonden, före den

1 januari 1939 till Kungl. Majit avgiva redogörelse för användningen under

budgetåret 1937/38 av ifrågavarande medel, jämte från föregående budgetår

reserverade medel.

Kungl. Majit — som erinrar, att besparingar, som kunna uppkomma å de

under ifrågavarande rubrik upptagna, till beloppet begränsade anslagsposterna,

skola för varje delfond vid budgetårets utgång överföras till en för delfonden

upplagd diversemedelstitel — förklarar, att den myndighet, som förvaltar

delfonden, äger utan Kungl. Majits bemyndigande i varje särskilt fall

disponera sådana besparingar för bestridande av de reparations- och underhållskostnader

m. m. för delfonden tillhörande fastigheter, vartill de under

anslagsposterna beräknade medlen av Kungl. Majit anvisats. Därvid skall

dock iakttagas, att i den mån under ifrågavarande anslagsposter efter fastighetsfondens

uppläggande anvisats vissa belopp för särskilt angivna ändamål,

besparingar å de sålunda till förfogande ställda medlen skola redovisas å särskilda

för ändamålet upplagda konton, samt att sedan ändamålet blivit fyllt,

dock senast vid utgången av andra budgetåret efter det, å vars stat medlen

blivit sist anvisade, dylika besparingar skola, där Kungl. Majit ej annorlunda

bestämmer, tillgodoföras den å fastighetsfondens stat uppförda inkomsttiteln

»Diverse inkomster».

I enlighet med vad Kungl. Majit föreskrivit hava de myndigheter, som

under budgetåret 1937/38 förvaltat delfonder av fastighetsfonden, avgivit redogörelser

för användningen under nämnda budgetår av medel som under

ifrågavarande anslagsposter ställts till förfogande. I den mån icke uppgifter

i det följande lämnas ur dessa redogörelser torde beträffande redogörelsernas

innehåll få hänvisas till handlingarna i ärendet.

I samband med fastställande av stat för fastighetsfonden för budgetåret

1938/39 hava meddelats likartade föreskrifter angående dispositionen av anslagsposterna

till reparations- och underhållskostnader m. m. som de i regleringsbrevet

den 18 juni 1937 intagna.

Jag övergår härefter till de av myndigheterna framlagda förslagen om anvisande

för nästa budgetår av medel till reparations- och underhållskostnader

m. m.

Fångvårdsstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader

m. m. för denna delfond hava i fastighetsfondens stater varit anslagna följande

belopp, jämte vilka ställts de faktiska utgifterna under respektive budgetår:
-

Budgetår

1935/36

1936/37

1937/38

1938/39

Enligt stat En]W räken
skaperna
kronor

kronor

285.000 272,968:09

535.000 399,056:21

300.000 298,625: 82

300,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 153-

Av det för budgetåret 1936/37 anvisade beloppet hänförde sig 285,000 kronor

till ordinarie reparations- och underhållskostnader m. m., medan 250,000

kronor avsågo vissa större arbeten vid centralfängelserna å Långholmen och

Härlanda samt i Härnösand.

Angående användningen av de för budgetåret 1937/38 tillgängliga medlen

inhämtas ur den av fångvårdsstyrelsen angivna redogörelsen i huvudsak följande:
Enligt

Kungl. Maj:ts brev den 18 juni 1937 angående inkomst- och utgiftsstat

för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1937/38 m. m. bemyndigades

fångvårdsstyrelsen att för ordinarie reparations- och underhållskostnader

m. m. under nämnda budgetår disponera 300,000 kronor, varjämte ett

reservationsbelopp från budgetåret 1936/37 av kronor 30,673: 34 stått till förfogande,

sammanlagt alltså kronor 330,673: 34. Nämnda belopp har under

budgetåret 1937/38 använts på så sätt, att för reparations- och underhållskostnader

m. m. utbetalts kronor 269,594: 07 och för onera kronor 29,031: 75,

varjämte en reservation till budgetåret 1938 39 av kronor 32,047:52 uppstått.

Arten av de utförda reparations- och underhållsarbetena framgår i

huvudsak av den jämlikt föreskrift för budgetåret 1937/38 upprättade generalplanen,

varav avskrift tillställts justitiedepartementet.

Utöver de arbeten, som upptagits i generalplanen, ha under budgetåret

1937/38 utförts vissa andra nödvändiga reparations- och underhållsarbeten.

Bland nu avsedda arbeten må särskilt framhållas reparationsarbeten av och

inom bostadshusen vid centralfängelserna å Långholmen och Härlanda samt

straffängelset i Vänersborg, ändring av pannanläggningen vid centralfängelset

å Härlanda samt reparationsarbeten vid centralfängelserna i Malmö,

Härnösand, Växjö och Norrköping, straffängelserna i Jönköping, Karlstad,

Falun och Gävle samt kronohäktena i Nyköping, Västervik, Visby, Ystad,

Sundsvall, Hudiksvall och Haparanda.

Den reservation till budgetåret 1938/39, som uppstått, förklaras till stor

del därav, att vissa till budgetåret 1937 38 hänförliga arbeten icke blevo slutlikviderade

före sistnämnda budgetårs utgång.

Härjämte är att nämna, att —• utöver vad sålunda under budgetåret 1937/38

disponerats — av följande jämlikt Kungl. Maj:ts beslut för särskilt angivna

ändamål anvisade medel nedanstående belopp använts under samma budgetår.

I detta avseende får styrelsen anföra följande.

Genom brev den 12 juni 1936 angående inkomst- och utgiftsstat för statens

allmänna fastighetsfond för budgetåret 1936/37 m. m. bemyndigade

Kungl. Maj:t styrelsen, utöver det att medgivande lämnades att disponera

högst 285,000 kronor för ordinarie reparations- och underhållsarbeten m. m.,

att för en kostnad av högst 146,000 kronor låta vid centralfängelset å

Långholmen utföra arbeten med utvändiga avloppsledningar, värmeledning

i kronohäktet samt sanitära installationer i kronohäktet och centralavdelningen,

att för en kostnad av högst 33,000 kronor låta ombesörja insättande av

nya pannor i stora panncentralen samt vissa därmed sammanhängande

byggnadsarbeten vid centralfängelset å Härlanda,

samt att för en kostnad av högst 71,000 kronor låta verkställa åtgärder för

uppvärmning och sanitära installationer vid centralfängelset i Härnösand.

Av de sålunda anvisade medlen hade under budgetåret 1936 37 utbetalts

för arbetena vid

centralfängelset å Långholmen .................... kronor 68,988: 30

centralfängelset å Härlanda ...................... » 17,927: 18

centralfängelset i Härnösand ..................... » 45,782: 16

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153. 7

varför reservationen å respektive anslagsmedel till budgetåret 1937/38 utgjorde:
för

arbetena vid centralfängelset å Långholmen...... kronor 77,011: 70

för arbetena vid centralfängelset å Härlanda........ » 15,072:82

för arbetena vid centralfängelset i Härnösand ...... » 25,217:84.

Under budgetåret 1937 38 ha för arbetena vid centralfängelset å Långholmen

utbetalts kronor 74,968: 99, medan de anvisade medlen till arbeten

vid centralfängelserna å Härlanda och Härnösand till fullo utnyttjats. I

enlighet med gällande föreskrifter har besparingen å medlen till arbeten med

utvändiga avloppsledningar, värmeledning i kronohäktet samt sanitära installationer

i kronohäktet och centralavdelningen vid centralfängelset å Långholmen

vid uppgörande av bokslutet för budgetåret 1937/38 tillgodoförts den

å fastighetsfondens stat uppförda inkomsttiteln »Diverse inkomster».

I detta sammanhang torde böra omförmälas en av fångvårdsstyrelsen

gjord anmälan om disposition av förevarande anslagspost i samband

med utförande av vissa arbeten å tjänstebostäder, till vilka investeringsanslag

anvisats å riksstaten.

Till byggnadsarbeten m. m. vid centralfängelset i Malmö har riksdagen

anvisat dels å riksstaten för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av

122,000 kronor, dels ock — på grund av inträdda prisstegringar — å tillläggsstat

för samma budgetår ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Fångvårdsstyrelsen har nu i skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 november

1938 anfört bland annat följande:

Då av fångvårdsstyrelsen beträffande ifrågavarande arbeten infordrade

entreprenadanbud inkommo, visade det sig, att kostnaderna för värme- och

sanitetstekniska installationer i det närmaste överensstämde med de ursprungliga

beräkningarna, medan kostnaderna för de byggnadsarbeten, som

ansågos böra verkställas i samband med nyssnämnda arbeten, avsevärt överstego

de ursprungligen beräknade kostnaderna.

Beträffande byggnadskostnaderna anförde fångvårdsstyrelsens arkitekt

Gustaf Birch-Lindgren i promemoria den 9 juli 1938 bl. a. följande: Den

av vederbörande byggmästare ursprungligen uppgjorda beräkningen hade ej

avsett mer än erforderlig håltagning och efterlagning, uppsättning av vissa

nya väggar m. m. Sedan den år 1935 uppgjorts, hade emellertid underhåll

och reparationer inom de berörda lägenheterna nästan helt och hållet eftersatts

i avvaktan på värmeledningens införande för att utföras i sammanhang

härmed. Dessa reparationer hade, då bostäderna, särskilt vid Solgatan, vöre

av en ganska låg kvalitet, kommit att under årens lopp bliva betydande.

Det hade vid förslagets utarbetande och i samband därmed gjorda undersökningar

visat sig, att lägenheterna vore behäftade med större brister än

som kunnat förutses. Sålunda vore golven under en hel del diskbänkar helt

uppruttna och ett stort antal spisar utbrända. Av detta skäl hade en hel del

anskaffningar och omplaceringar av inredningsmaterialier blivit nödvändiga,

vilka borde verkställas i samband med arbetena med värme- och sanitetstekniska

installationer.

Sammanlagda kostnaden för de arbeten som ansågos böra verkställas i

ifrågavarande bostadshus vid centralfängelset i Malmö uppgick till 179,500

kronor. Då omförmälda anslag uppgå till (122,000 + 25,000) 147,000 kronor,

erfordrades alltså ytterligare ett belopp av 32,500 kronor. Med hänsyn

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

till vad arkitekten anfört rörande underhåll och reparationer, som eftersatts

i ifrågavarande bostadshus, och då de arbeten, som ansågos erforderliga för

en förbättring i sådant avseende, för kostnadernas nedbringande och av hänsyn

till innehavarna av bostadslägenheterna borde ske i samband med installationsarbetena,

fann styrelsen, att de medel 32,500 kronor, som erfordrades

utöver sammanlagda anslagsbeloppet 147,000 kronor, borde utgå av

de till styrelsens förfogande stående medlen å fastighetsfondens stat till

reparations- och underhållskostnader m. m. Styrelsen har därvid tagit hänsyn

till de belopp, som normalt utgå till reparations- och underhållsarbeten

för fastigheter tillhörande fångvårdsstyrelsens delfond.

Ifrågavarande arbeten för sammanlagt 179,500 kronor, som särskilt med

hänsyn till värmelednings införande voro av brådskande natur, ha igångsatts

och äro numera i det närmaste slutförda.

Ehuru fångvårdsstyrelsen jämlikt föreskriften i bestämmelserna angående

förvaltningen av statens allmänna fastighetsfond att de för reparations-

och underhållskostnader m. m. avsedda anslagsmedlen må användas

för nödvändiga underhållsarbeten eller ersättningsarbeten ansett sig äga befogenhet

att gälda ifrågavarande byggnadskostnader på sätt ovan angivits,

har styrelsen på grund av att ersättningsarbetena i förevarande fall måst

utföras i direkt samband med investeringsarbeten och på grund av det förhållandevis

stora beloppet 32,500 kronor funnit sig böra underställa ärendet

Kungl. Maj:ts prövning.

Av en vid styrelsens skrivelse fogad promemoria framgår, att ifrågavarande

bostadshus redovisas å fastighetsfonden med ett sammanlagt byggnadsvärde

av 400,000 kronor. Styrelsen har framhållit, att de normala reparationsoch

underhållskostnaderna för fångvårdsstyrelsens delfond av fastighetsfonden

uppginge till 3 procent av byggnadsvärdet, och att normala reparationsoch

underhållskostnader för ifrågavarande bostadshus alltså skulle uppgå till

12,000 kronor för år. Emellertid hade under de fem senast förflutna budgetåren

till underhållsarbeten anvisats endast omkring 18,000 kronor, varför

det eftersatta underhållet synts böra uppskattas till omkring 42,000 kronor.

I vad avser medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader m.

m. för budgetåret 1939/40 har fångvårdsstyrelsen framhållit, att

anspråken på medel för ordinarie reparations- och underhållsarbeten stegrats,

icke minst beträffande bostadslägenheter; prisstegringen å material

m. m. hade verkat i samma riktning. De för reparationer och underhåll

avsedda medlen hade under det sistförflutna budgetåret varit så knappa,

att åtskilliga nödvändiga arbeten icke kunnat komma till utförande. Under

åberopande härav har styrelsen hemställt, att beloppet under denna post

måtte höjas från 300,000 kronor med 25,000 kronor till 325,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har anfört, att då det äskade beloppet innebure

en ökning av cirka 15 procent å det vid fastighetsfondens tillkomst år

1935 anvisade beloppet, någon erinran ej syntes böra göras mot höjningen

med hänsyn till numera inträdda prisökningar, i all synnerhet som sedan

nämnda tidpunkt jämväl tillbyggnader och nybyggnader företagits.

Även riksräkenskapsverket har biträtt beräkningen av anslagsposten

ifråga.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

9

Utrikesdepartementets delfond. För denna delfond hava till reparationsoch

underhållskostnader m. m. beräknats, respektive utgått följande belopp:

Budgetår

Enligt stat

Enligt räken- skaperna

kronor

kronor

1935/36 ...........

........... 146,400

94,510: 56

1936/37 ...........

........... 141,400

146,371: 57

1937/38 ...........

........... 181,400

209,591: 74

1938/39 ...........

........... 200,000

Höjningen för budgetåret 1937/38 med 40,000 kronor var föranledd därav,

att under anslagsposten inbegrepos utgifter för med anslagsposten avsedda

ändamål utan hänsynstagande till i vad mån dessa kunde vara betingade av

minskning av den svenska kronans värde i förhållande till vissa utländska

valutor efter den 27 september 1931; tidigare hade merutgifter av nämnda

anledning täckts från ett å tredje huvudtiteln uppfört anslag till reglering

av vissa kursförluster.

Av den utav utrikesdepartementet avgivna redogörelsen för användningen

av de för budgetåret 1937/38 till förfogande stående medlen under denna

anslagsrubrik framgår, att dessa medel uppgått till i runt tal 229,000 kronor,

varav 47,000 kronor i reservation från budgetåret 1936/37, samt att av samma

medel disponerats 210,000 kronor, i följd varav den kvarstående reservationen

utgjorde allenast 19,000 kronor.

Bland utgifterna må nämnas följande:

Beskickningshuset i Haag: Installation av värmeledning

och vissa andra reparationer ...................... kronor 21,193:64

Beskickningshuset i Köpenhamn: Förstärkning av grunden

och vissa andra reparationer .................. » 15,455: 70

Beskickningshuset i Oslo: Kostnader för vissa reparationer

............................................ » 12,270:37.

I försäkringspremie för samtliga beskickningshusen har utbetalts 3,260

kronor 93 öre. Kursförlusterna hava utgjort i runt tal 40,600 kronor.

I fråga örn beräkningen av anslagsposten för budgetåret 1938/39 torde få

erinras, att, enligt vad som framgår av propositionen nr 201 år 1938, byggnadsstyrelsen

haft tillfälle att tillsammans med utrikesdepartementet verkställa

nya beräkningar rörande underhållet av här ifrågakommande fastigheter

med tillhörande trädgårdar, varvid hänsyn tagits till de verkliga utgifter

departementet haft under senaste femårsperiod, inberäknat kursförlustersättning.

Underhållskostnaderna beräknades därvid till 90,000 kronor. De

i samma utgiftspost ingående kostnaderna för onera etc. hade befunnits kunna

sättas till förslagsvis 85,000 kronor. Med tillägg av ränta och amortering

å köpeskillingen för beskickningshuset i Ankara beräknades således denna

utgiftspost till (90,000 + 85,000 + 25,000 =) 200,000 kronor, med vilket belopp

anlagsposten blev uppförd i staten.

Vid utrikesdepartementets nu föreliggande statförslag har fogats en inom

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

byggnadsstyrelsen upprättad promemoria angående beräknade underhållskostnader

för ifrågavarande delfond tillhöriga fastigheter under budgetåret

1939/40. Av promemorian inhämtas i huvudsak följande:

Sedan nyssnämnda kostnadsberäkning upprättats hade ytterligare en fastighet,

nämligen beskickningshuset i Bukarest tillkommit. För inköp och reparation

av denna fastighet hade anvisats ett reservationsanslag av 295,000

kronor. Markvärdet kunde beräknas till 80,000 kronor, varför byggnadsvärdet

skulle utgöra 215,000 kronor. Underhållskostnaderna för byggnaden och

skötsel av tillhörande trädgård skulle bliva cirka 3,000 kronor per år örn man

räknade med den medelprocent, 1.37, som i den tidigare beräkningen underhållskostnaderna,

90,000 kronor, utgjorde av beräknade byggnadsvärden,

6,560,000 kronor.

Någon ökning av underhållskostnaderna för budgetåret 1939/40 syntes

dock, trots tillkomsten av fastigheten i Bukarest, ej behöva beräknas, enär

byggnaden som år 1938 fullständigt reparerats inom de närmaste åren ej

borde kräva några större underhållsarbeten. Dessutom syntes besparingar

kunna göras å beräknade underhållskostnader för beskickningshuset i Tokio,

som enligt uppgift vore utrymt, samt beskickningshuset i Oslo, som under

sistlidet år genomgått en fullständig reparation.

Beträffande onera och övriga utgifter syntes i överensstämmelse med vad

som ovan sagts om underhållet någon ökning av år 1937 beräknade kostnader,

85,000 kronor, ej behöva göras.

Utgiftsposten ifråga kunde alltså för budgetåret 1939/40 oförändrat beräknas

till (90,000 ~r 85,000 + 25,000 =) 200,000 kronor under förutsättning

att posten 25,000 kronor, som utgjorde beräknade utgifter för beskickningshuset

i Ankara, förbleve oförändrad.

1 enlighet härmed har i utrikesdepartementets statförslag upptagits

ett belopp av 200,000 kronor för reparations- och underhållskostnader

m. m. Denna beräkning har

riksräkenskapsverket lämnat utan

erinran.

Medicinalstyrelsens delfond.

Till reparations-

och underhållskostnader

m. m. hava för denna delfond anslagits och utgått följande belopp:

Budgetår

Enligt stat

kronor

Enligt räken- skaperna

kronor

1935/36 .............

....... 900,000

734,405: 17

1936/37 .............

....... 1,012,000

866,360: 29

1937/38 .............

....... 1,100,000

1,130,159: 31

1938/39 .............

....... 1,250,000

Av medicinalstyrelsens redogörelse för dispositionen av anslagsposten

i fråga för budgetåret 1937/38 framgår till en början, att för ändamålet

stått till förfogande från föregående budgetår reserverade medel å cirka

311.000 kronor ävensom det för budgetåret 1937/38 anvisade anslaget

1.100.000 kronor, eller sammanlagt 1,411,000 kronor. Utgifterna under året

hava uppgått till omkring 1,130,000 kronor, i följd varav de vid budgetårets

utgång reserverade medlen utgjorde 281,000 kronor. Av sistnämnda belopp

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

11

stodo 210,000 kronor till sjukhusdirektionernas disposition och allenast

70,000 kronor till medicinalstyrelsens förfogande.

Av de för budgetåret 1937/38 disponibla anslagsmedlen hava 350,000 kronor

upptagits i de 23 sinnessjukhusens stater till direktionernas fria förfogande

för smärre reparationer och onera. I anledning av direktionernas

jämlikt § 21 i stadgan angående sinnessjukvården i riket avgivna reparationsförslag

har medicinalstyrelsen beslutat reparationer för en sammanlagd

kostnad av 455,000 kronor. Vidare hava till extra och större arbeten ställts

till förfogande tillhopa 361,000 kronor samt för besiktningar, avsyningar,

kontroll m. m. använts 56,000 kronor. Av de extra arbetena torde få nämnas

följande, för vilka totalkostnaden överstigit 10,000 kronor:

S:ta Annas sjukhus: Förändringar i östra paviljongen . . kronor 11,133:20

S:t Sigfrids sjukhus: Desinfektionsugn .............. » 12,935: —

S:t Lars sjukhus: Promenadgårdsmur och w. c......... » 11,010: 20

S:ta Maria sjukhus: Hiss i paviljong IV .............. » 17,060: —

S:ta Maria sjukhus: Sanitär installation i byggnaden

XXVI .......................................... » 14,302: —

S:t Jörgens sjukhus: Grundförstärkning (enligt kontrakt) » 48,700: —

Källshagens sjukhus: Inredning av vävsal ............ » 13,920: —

Furunäsets sjukhus: Värmeledning inom »Kolonien» .. » 14,724: 50.

För budgetåret 1939/40 har medicinalstyrelsen beräknat samma

belopp till reparations- och underhållskostnader m. m. som för innevarande

budgetår eller 1,250,000 kronor. Styrelsen har till stöd härför åberopat de

skäl som anförts vid beräkningen äv medel för samma ändamål för budgetåret

1938/39. Medicinalstyrelsen framhöll då, att underhållet av de till styrelsens

delfond hörande fastigheterna krävde år från år stegrade kostnader.

Detta gällde ej blott de egentliga sjukhusbyggnaderna utan även och i proportionsvis

högre grad sinnessjukhusens bostadshus, vilka i stor utsträckning

påfordrade underhålls- och förbättringsarbeten. Med hänsyn till det

begränsade belopp, som anvisats för ändamålet, hade medicinalstyrelsen endast

med iakttagande av en i längden icke försvarlig återhållsamhet kunnat

bevilja utförande av dylika arbeten. Det till reparations- och underhållskostnader

m. m. anvisade beloppet borde på grund härav och jämväl med

hänsyn till de under senaste tiden starkt ökade kostnaderna för byggnadsmateriel

av olika slag höjas från dåvarande 1,100,000 kronor till 1,250,000

kronor.

Byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket hava icke

haft något att erinra beträffande det av medicinalstyrelsen äskade beloppet

till reparationer och underhåll.

Byggnadsstyrelsens delfond. Under denna delfond hava till reparåtionsoch

underhållskostnader m. m. anvisats följande belopp, jämte vilka angivits

de faktiska utgifterna från anslagsposten under respektive budgetår:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Budgetår

1935/36

1936/37

1937/38

1938/39

Enligt stat

kronor

1,243,500

1.321.000

1.700.000

2.084.000

Enligt räkenskaperna

kronor

1,023,789: 18

1,036,149: 58

1,971,533: 56

I skrivelse den 12 december 1938 har byggnadsstyrelsen avgivit redogörelse

för användningen under budgetåret 1937/38 av medel, som utan

angivande av bestämt ändamål ställts till förfogande under rubriken »reparations-

och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter»

jämte från föregående budgetår reserverade medel.

Ur denna redogörelse inhämtas bland annat:

Det belopp, som — utan angivande av bestämt ändamål — för budgetåret

1937/38 ställdps till byggnadsstyrelsens förfogande under rubriken »reparations-

och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter,

byggnadsstyrelsens delfond», utgjorde 1,472,000 kronor.

Tillgängliga medel och under budgetåret verkställda utgifter framgå av

följande sammanställning.

Behållning den 1 juli 1937, uppkommen på grund

av att vissa räkningar icke hunnit likvideras och vissa

planerade arbeten icke hunnit slutföras eller kunnat

igångsättas före utgången av budgetåret 1936/37 .... kronor 504,561:24

Anslag för budgetåret 1937/38 .................. » 1,472,000: —

Diverse inkomster ............................ » 25,475:84

• Summa kronor 2,002,037: 08.

Under budgetåret likviderade räkningar, till en

mindre del avseende vissa i generalplanen för budgetåret

1938/39 upptagna under våren 1938 igång
-

satta arbeten å stockholmsfastigheterna ............ kronor 1,769,009:40

Behållning den 30 juni 1938, uppkommen på grund

av att vissa räkningar icke hunnit likvideras och vissa

planerade arbeten icke hunnit slutföras eller kunnat

igångsättas före budgetårets slut .................. »_233,027: 68

Summa kronor 2,002,037:08.

Såsom diverse inkomster redovisas förutom en del omföringsposter bland

annat medel, som dels influtit genom försäljning av plåtskrot och kasserade

byggnadsmaterialier av olika slag och dels inlevererats från statsinstitutioner,

för vilkas räkning byggnadsstyrelsen utfört arbeten. Som inkomster

upptagas därjämte av hyresgäster inlevererade avgifter för elektrisk

strömförbrukning och värmeersättningar ävensom gaturenhållningsavgifter

för en del statsverket tillhöriga fastigheter, som ej stå under byggnadsstyrelsens

förvaltning, men för vilka styrelsen jämlikt föreskrift i nådigt brev

av den 21 maj 1937 förskotterat avgifterna för åren 1928—1935.

För fastigheterna hava bestritts utgifter för skatter, gatu- och gårdsrenhållning,

sotning, vattenförbrukning, snöskottning, besiktning av hissar,

åskledare och ångpannor, prövning av brandskåp och dragning av byggnadsur,

upprättande av relationsritningar, ritningskopior, fotografier över

byggnader, renskrivning av entreprenadhandlingar, tryckning av anbuds
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

13

formulär, arvoden lill arkitekter och konstruktörer för i samband med arbetena

erforderliga utredningar, ritningar och andra entreprenadhandlingar

samt förberedande undersökningar rörande förekomsten av triignagande

insekter i byggnader.

Inom fastigheterna hava arbeten utförts, som äro att hänföra till vanliga,

löpande in- och utvändiga årliga underhållsarbeten, såsom reparation av

rum och lokaler, korridorer och trappuppgångar m. m. innefattande justering

av snickerier, lagning av puts, ommålning av tak, väggar, snickerier och

rörinstallationer, tapetsering, reparation eller nyanskaffning av linoleummattor,

reparation av golv av olika slag, omläggning av belysningsledningar,

underhåll och reparation av pannanläggningar, hissar, fläktar och värmeledningar

samt ledningar för gas, vatten och avlopp, komplettering och utökning

av anordningar för friskluft och evakuering, modernisering och utökning

av laboratorie- och andra inredningar inom fastigheter, som inrymma

museilokaler samt lokaler för undervisningsändamål, reparation och

målning av yttertak och plåtbeslag m. m., underhåll av beläggningar å altaner

och terrasser, reparation av fasader samt underhåll av inhägnader,

planteringar och gräsmattor vid vissa fastigheter.

Härutöver uppräknas i skrivelsen ett antal arbeten på åtskilliga fastigheter,

beträffande vilka torde få hänvisas till byggnadsstyrelsens skrivelse.

Beträffande dispositionen av den för budgetåret 1938/39 uppförda anslagsposten

har Kungl. Maj:t i regleringsbrevet för fastighetsfonden den 17 juni

1938 meddelat följande bestämmelser:

Kungl. Maj:t medgiver, att byggnadsstyrelsen må av denna anslagspost

disponera högst 1,770,000 kronor för ordinarie reparations- och underhållskostnader

m. m. för å delfonden redovisade fastigheter, i vilka kostnader

inbegripas dels staten åliggande kommunala och andra utskylder för nämnda

fastigheter, dels ock staten åliggande renhållnings- m. fl. utgifter för

staten tillhöriga, i delfonden ingående fastigheter i Stockholm.

Kungl. Majit, som den 12 juni 1936 bemyndigat byggnadsstyrelsen att för en

kostnad av högst 188,000 kronor låta verkställa av styrelsen i skrivelse den

13 november 1935 föreslagen iståndsättning av de sanitära anläggningarna

m. m. vid veterinärhögskolan, förklarar, med ändring av nämnda beslut,

att kostnaden för ifrågavarande arbete må uppgå lill högst 218,000 kronor,

samt medgiver, att av förevarande anslagspost må utgå ett belopp av högst

98,000 kronor för arbetenas slutförande.

Kungl. Majit, som den 18 juni 1937 bemyndigat byggnadsstyrelsen att för

cn kostnad av högst 223,000 kronor låta verkställa av styrelsen i skrivelse

den 28 oktober 1936 föreslagna reparationer beträffande fasaderna till de

båda flygelbyggnaderna vid f. d. positionsartilleriregementets kasern, omtäckning

av yttertaken med galvaniserad plåt m. m., förklarar, med ändring

av nämnda beslut, att kostnaden för ifrågavarande arbeten må uppgå till

högst 251,000 kronor, samt medgiver, att av förevarande anslagspost må

utgå ett belopp av högst 92,000 kronor för arbetenas slutförande.

Kungl. Majit bemyndigar byggnadsstyrelsen att i samband med utförande

av nyssnämnda arbeten låta anlägga en kulvert mellan huvudbyggnaden

och västra flygeln för framtida ordnande av värmeledning i den senare

samt medgiver, att av förevarande anslagspost må för detta ändamål utgå

ett belopp av högst 12,000 kronor.

Kungl. Majit bemyndigar byggnadsstyrelsen att låta verkställa av styrelsen

i skrivelse den 29 september 1937 föreslagna fasadreparationer m. m. å

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

huvudbyggnaden vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda samt

medgiver, att av förevarande anslagspost må för detta ändamål utgå ett belopp

av högst 97,000 kronor.

Kungl. Majit bemyndigar byggnadsstyrelsen att låta verkställa av styrelsen

i skrivelse den 7 februari 1938 föreslagen omläggning av plåttaket å

dövstumskolan i Växjö samt medgiver, att av förevarande anslagspost må

för detta ändamål utgå ett belopp av högst 15,000 kronor.

I förslaget till stat för byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden för

nästa budgetår har styrelsen upptagit anslagsposten för reparations- och

underhållskostnader m. m. till 1,805,000 kronor. Till stöd för detta förslag

har byggnadsstyrelsen anfört följande.

I styrelsens underdåniga skrivelse den 28 oktober 1936 med förslag till

inkomst- och utgiftsstat för styrelsens delfond för budgetåret 1937/38 har

styrelsen lämnat en detaljerad utredning rörande sättet för beräkning av

reparations- och underhållsanslaget, vilken resulterat i att anslaget borde

utgöra 1.5 °/o av delfondens byggnadsvärde. Detta beräkningssätt godkändes

av Eders Kungl. Maj :t och riksdagen och låg alltså till grund för nämnda

budgetårs anslag. I underdånig skrivelse den 29 september 1937 med förslag

till inkomst- och utgiftsstat för styrelsens delfond för budgetåret 1938/

39 anmälde styrelsen emellertid, att efter styrelsens nyssnämnda framställning

sådana förhållanden inträtt inom byggnadsfacket, att en viss justering

av procentsatsen måste ske. Materialpriserna hade sålunda stegrats och

även arbetslönerna hade höjts genom det nya avtalet i byggnadsfacket. Efter

styrelsens beräkningar skulle dåvarande underhållskostnader ligga omkring

12 % över föregående års kostnader. Vid bedömandet av underhållskostnaderna

för budgetåret 1938/39 borde dessutom hänsyn tagas lill att ytterligare

någon ökning av priserna å vissa byggnadsmaterial kunde av olika

skäl tänkas inträda under budgetåret 1938/39. Man torde därför icke kunna

beräkna en lägre förhöjning av de totala byggnadskostnaderna än 15 °/o,

jämfört med 1936 års priser.

Då de uppskattade byggnadsvärdena å i byggnadsstyrelsens delfond ingående

fastigheter icke ökats med hänsyn till inträffad prisstegring, befanns

det vara nödvändigt att öka procentsiffran 1.5 % med 15 %>, eller avrundat

till 1.7 % av byggnadsvärdena. Detta beräkningssätt har godkänts av Eders

Kungl. Majit och riksdagen och ligger alltså till grund för innevarande budgetårs

anslag.

Då någon nämnvärd ökning av underhållskostnaderna för budgetåret 1939/

40 såvitt nu kan bedömas icke torde vara att förvänta, bör procentsiffran

1.7 °/o av byggnadsvärdena å färdiga byggnader kunna bibehållas.

Det byggnadsvärde, som bör läggas till grund för procentberäkningen, utgör

exklusive nya elementarskolans byggnadsvärde 103,822,416: 36 kronor.

Reparations- och underhållsanslaget blir alltså 1.7 % av nämnda belopp

eller 1,764,981 kronor och i avrundat tal 1,765,000 kronor.

Till underhållskostnaderna bör jämväl läggas ett belopp för bestridande

av staten åliggande kommunala och andra utskylder, vilka kunna beräknas

till i runt tal 10,000 kronor.

För ändamål, som tidigare bekostats från anslaget till lyshållning med

flera utgifter för kronans publika hus i Stockholm, bör liksom för innevarande

budgetår ett belopp av 30,000 kronor tilläggas underhållsanslaget.

Den sammanlagda reparations- och underhållskostnaden för byggnadsstyrelsens

delfond uppgår alltså till 1,765,000 + 10,000 + 30,000 kronor

= 1,805,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

15

Av riksräkenskapsverkets i bilaga C i utdrag intagna skrivelse

framgår, att detta ämbetsverk beräknat bokförda byggnadsvärdet för färdiga

byggnader inom byggnadsstyrelsens delfond per den 1 juli 1939 till sammanlagt

103,033,000 kronor, vilket belopp med 1,239,000 kronor understiger det

av byggnadsstyrelsen beräknade värdet. I anslutning härtill har riksräkenskapsverket

sänkt det av styrelsen under denna anslagspost upptagna beloppet

med 21,000 kronor till 1,784,000 kronor.

Uppsala universitets delfond. I staten för budgetåret 1938/39 är förevarande

rubrik för denna delfond uppdelad på två poster, den ena avseende

akademiska sjukhuset, den andra övriga fastigheter. Posterna äro upptagna

till respektive 136,000 kronor och 250,000 kronor. Den förra posten

må disponeras för ordinarie reparations- och underhållskostnader m. m. för

sjukhuset. Beträffande den senare posten har Kungl. Majit medgivit, att

större akademiska konsistoriet i Uppsala må disponera densamma för ordinarie

reparations- och underhållskostnader m. m. för ifrågavarande å delfonden

redovisade fastigheter, i vilka kostnader skola inbegripas dels utskylder

och brandavgifter, dels ock de universitetet åvilande kostnaderna

för underhåll av de till allmän park upplåtna tomterna kring universitetshuset

samt de för allmänheten upplåtna områdena i botaniska trädgården.

Kungl. Majit har vidare föreskrivit, att beslut om disposition av de båda

anslagsposterna för mera omfattande reparationer skall underställas kanslern

för rikets universitet för godkännande.

I en av universitetskanslern till Kungl. Majit överlämnad, den 7 november

1938 dagtecknad skrivelse har Uppsala universitets drätselnämnd

anfört följande:

I universitetets utgiftsstat har sedan lång tid funnits upptaget ett årligt reservationsanslag

till underhåll och reparationer av universitetets byggnader.

Från och med innevarande budgetår har emellertid inom statens allmänna

fastighetsfond upprättats bl. a. en Uppsala universitets delfond omfattande

de fastigheter som tidigare underhöllos med ovan nämnda anslag. Särskild

utgifts- och inkomststat finns inrättad för sagda delfond, och i följd härav

har anslaget till underhåll och reparationer av universitetets byggnader utgått

ur universitetets stat.

I och med inrättandet av nyssnämnda delfond står från och med innevarande

budgetår ett belopp av 386,000 kronor till förfogande för underhåll

och reparationer av universitetets byggnader, nämligen 136,000 kronor för

akademiska sjukhuset och 250,000 kronor för övriga fastigheter. Det statsanslag,

som motsvarade nämnda belopp å 386,000 kronor, var för budgetåret

1936/37 kronor 63,700 och för budgetåret 1937/38 kronor 81,000. Till

dessa belopp kom för vartdera budgetåret dels bidrag från Uppsala läns

landsting med 7,500 kronor lill yttre reparationer å akademiska sjukhuset

och dels ett å sjukhusets stat upptaget förslagsanslag för inre reparationer,

vilken anslagspost under senare tid genomsnittligt belastades med cirka

15,000 kronor årligen. Av skillnaden mellan nu angivna belopp framgår

tydligt, huru otillräckligt anslaget i fråga hittills varit. Från universitetets

sida lia för övrigt särskilt under senare år framställningar gjorts örn avsevärda

höjningar av anslaget i fråga. En följd av detsanunas knapphet har

blivit, alt universitetet måst under de senaste åren av egna medel förskot
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

tera betydande belopp för att hindra att byggnaderna förföllo. Sålunda

hade den 30 juni 1937 universitetet förskotterat 23,881: 90 kronor. Den 30

juni 1938 hade detta belopp ökats med 26,824: 61 kronor till 50,706: 51 kronor.

I samband med örn- och tillbyggnadsarbeten i akademiska sjukhusets

köksavdelning under nästlidna två budgetår, vilka arbeten betingats av tillkomsten

av dels länssanatoriet och dels den nya psykiatriska kliniken, vartill

medel anslagits av riksdagen, hava vidare vissa arbeten i akademiska

sjukhusets ekonomiavdelningar vidtagits som icke varit betingade av nämnda

nybyggnader utan som enligt sin natur äro att hänföra till rena reparations-

eller underhållsarbeten. Kostnaden för desamma, 6,090 kronor, är

emellertid tillsvidare bokförd bland kostnaderna för nyss angivna om- och

tillbyggnadsarbeten i sjukhusets köksavdelning. Den kan emellertid icke

slutligt ingå bland sistnämnda kostnader utan att det för desamma tiligängliga

beloppet i motsvarande grad överskrides.

Därest den ökning av det till underhåll och reparationer av universitetets

byggnader till buds stående beloppet, som från och med innevarande budgetår

kommit till stånd, haft form av en höjning av det hittills förefintliga

reparationsanslaget, hade universitetet kunnat täcka den förefintliga av

universitetet förskotterade bristen medelst anlitande av det sålunda ökade

anslaget för innevarande budgetår. Då inkomsterna till universitetets ovan

angivna delfond reellt utgöra fortsättning av det hittills förefintliga reparationsanslaget,

anser sig emellertid drätselnämnden hava grund för att belasta

innevarande års stat för universitetets delfond med ovan angivna

skuldbelopp. Det är nämligen tydligt, att universitetet, som förskotterat

dessa medel, måste få dem täckta. Fördenskull får drätselnämnden härmed

hos Eders Kungl. Maj:t anmäla, att drätselnämnden för sagda ändamål belastat

dels den å universitetets delfond förefintliga utgiftsposten å 250,000

kronor till reparationer å »Övriga fastigheter» med 50,706: 51 kronor samt

dels den å samma delfond förefintliga utgiftsposten å 136,000 kronor »till

reparationer å akademiska sjukhuset» med 6,090 kronor.

Drätselnämnden får anmäla, att drätselnämnden vid uppgörandet av förslag

till reparationer under innevarande budgetår tagit hänsyn till förefintligheten

av nu omnämnda behov, så att medel å resp. anslag finnas för

ändamålet tillgängliga.

Kanslern för rikets universitet har intet att erinra mot den

av drätselnämnden vidtagna åtgärden.

Härjämte har universitetets drätselnämnd i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 31 januari 1939 anmält, att drätselnämnden, för att kunna utnyttja

det å fastighetsfondens stat uppförda reparationsanslaget på ett så

planmässigt och effektivt sätt som möjligt, beslutit att, såsom hittills varit

fallet, anlita särskild byggnadssakkunnig person såsom rådgivare i frågor

rörande underhåll och reparationer av universitetets byggnader. Drätselnämnden

hade härvid för innevarande budgetår lämnat dylikt uppdrag åt

byggnadsingenjören Simon Lindsjö, Uppsala, vilken under en följd av år

biträtt universitetet i frågor som nyss sagts. Den ersättning som skulle utgå

till Lindsjö för ifrågavarande uppdrag avsåges skola bestridas ur angivna

anslagspost till reparations- och underhållskostnader m. m. och komme icke

att överstiga 6,000 kronor. I detta sammanhang har drätselnämnden vidare

anmält, att drätselnämnden, liksom tidigare varit fallet, jämväl be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153-

17

träffande elektriska installationsarbeten i universitetets fastigheter ansåge

det nödvändigt att anlita särskild sakkunnig person. För detta uppdrag beräknades

ersättning komma att utgå med 400 kronor för år räknat.

Vid avgivande av sitt statförslag för budgetåret 1939/40 har universitetets

drätselnämnd för reparations- och underhållskostnader m. m.

beräknat oförändrat belopp 136,000 kronor för akademiska sjukhuset och

en höjning med 13,821 kronor för övriga fastigheter, vilket belopp motsvarar

l. 7 procent av de utav drätselnämnden beräknade tillkommande byggnadsvärdena.

Anslagsposten för övriga fastigheter har alltså beräknats till 263,821

kronor.

Riksräkens kaps verket har, på sätt framgår av bilaga A, funnit

ifrågavarande anslagsposter böra beräknas till 144,000 kronor för akademiska

sjukhuset och 268,000 kronor för övriga fastigheter.

Lunds universitets delfond. För denna delfond har i staten för budgetåret

1938/39 upptagits ett belopp av 169,000 kronor. Beträffande dispositionen

av detta belopp har Kungl. Majit i regleringsbrevet för fastighetsfonden

medgivit, att större akademiska konsistoriet i Lund må disponera

högst 144,000 kronor för ordinarie reparations- och underhållskostnader

m. m. för å delfonden redovisade fastigheter, i vilka kostnader skola inbegripas

de universitetet åvilande kostnaderna för underhåll av de till allmän

park upplåtna tomterna kring universitetshuset samt de för allmänheten

upplåtna områdena i botaniska trädgården; dock att beslut örn disposition

av anslagsposten för mera omfattande reparationer skall underställas

kanslern för rikets universitet för godkännande. Kungl. Majit har därjämte

bemyndigat konsistoriet att låta verkställa följande av kanslern för rikets

universitet i skrivelse den 5 november 1937 föreslagna arbeten, nämligen

1) reparation av värmepanna i botaniska museet och elektrisk installation

i växthus i botaniska trädgården, 2) utbyte av värmepannor i medicinsktkemiska

och farmakologiska institutionerna samt reparation av värmepannan

i patologisk-anatomiska institutionen, 3) reparation av f. d. vaktmäst

arbostaden i den byggnad, som disponeras av statistiska och matematiska

institutionen, samt medgivit, att av förevarande anslagspost må för nämnda

ändamål utgå ett sammanlagt belopp av högst 25,000 kronor.

I sitt förslag till stat för budgetåret 1939/40 har universitetet upptagit

förevarande anslagspost till 150,000 kronor. Denna post har riksräkenskap

sverket, såsom framgår av Inlaga A, beräknat till 151,000

kronor.

Karolinska sjukhusets deljond. Rubriken för reparations- och underhållskostnader

m. lii. är för denna delfond i staten uppdelad på två anslagsposter,

avseende den elia karolinska sjukhuset å 11,000 kronor och den andra

serafimerlasarettet å 50,000 kronor. Beträffande den förstnämnda anslagsposten

har Kungl. Majit i regleringsbrevet för fastighetsfonden medgivit, att

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 153.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

direktionen för karolinska sjukhuset må disponera densamma för dels ordinarie

reparations- och underhållskostnader m. m. för sjukhuset, dels ock

onera och andra utgifter för utarrenderade delar av Norrbackaområdet, därvid

skall iakttagas att å anslagsposten icke må avföras sådana utgifter, vilka

äro av beskaffenhet att böra bestridas å sjukhusets avlönings- eller omkostnadsstat.

I fråga örn dispositionen av den senare anslagsposten har i

samma brev medgivits, att direktionen för karolinska sjukhuset må disponera

denna anslagspost för de ordinarie reparations- och underhållskostnader

m. m. för den av stiftelsen Serafimerlasarettet jämlikt avtal den 30 juni

1937 till Kungl. Maj:t och kronan upplåtna fastigheten nr 8 i kvarteret Pilträdet

i Stockholm, vilka enligt nämnda avtal åvila kronan.

Direktionen för karolinska sjukhuset har å förevarande

poster för nästa budgetår äskat 50,000 kronor för nämnda sjukhus och

83,000 kronor för serafimerlasarettet.

Ökningen beträffande serafimerlasarettet hänför sig till följande arbeten:

1. Åtgärder för förbättrad ventilation i röntgenavdelningen,

nya operationsavdelningen, polikliniken, sysslomanskontoret

och medicinska klinikens laboratorier, förslagsvis

.......................................... kronor 20,000

2. Fasadreparation å bostadshus för personal (Kaplansbac
ken

4); vedspisar utbytta mot gasspisar i trenne lägenheter

i samma hus jämte ledningar; inrättande av badrum

och tvättstuga i källarvåningen i samma hus samt

varmvattenledningar till dessa lokaler och lägenheterna

i huset, förslagsvis ................................ » 10,000

3. Reparation och ändring av desinfektionsugn .......... » 3,000.

För innevarande budgetår lia å fastighetsfondens stat till reparations- och

underhållskostnader m. m. för de å fonden redovisade fastigheterna anslagits

4,450,000 kronor. I denna summa inrymmas för vissa delfonder särskilda

belopp för större utgifter av engångsnatur. Sammanlagt 4,111,000

kronor kunna anses avse det löpande behovet av underhåll och reparation.

För nästa budgetår ha förvaltningsmyndigheterna hemställt örn anvisande

av sammanlagt 4,262,821 kronor till reparations- och underhållskostnader.

örn även här bortses från vissa belopp, tillhopa 33,000 kronor, som avse

utgifter av engångskaraktär, skulle enligt anslagsäskandena erfordras en

summa av 4,229,821 kronor för det ordinarie underhållet. Efter vissa justeringar

av myndigheternas beräkningar har riksräkenskapsverket för nästa

budgetår för detta underhåll upptagit sammanlagt 4,222,000 kronor.

Det under senare år tillämpade sättet att utmäta medelsanvisningarna till

reparationer och underhåll har, som i ett tidigare sammanhang erinrats, ansetts

påkalla en kontroll över medelsanvändningen med syfte att förhindra

att med anslagsmedlen tillgodoses investeringsändamål, som icke äro att hänföra

till nödvändiga underhållsarbeten eller till ersättningsarbeten, avsedda

att upprätthålla fastighetsbeståndets värde. Erfarenheten av de direktiv för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153-

19

användningen av dessa medel som första gången meddelades i regleringsbrevet

för budgetåret 1937/38 har emellertid givit vid handen, att behov föreligger

av en viss uppmjukning av reglerna ifråga, så att även smärre ersättningsarbeten,

vilkas utförande endast i ringa mån skulle kunna öka värdet

å den anläggning som ersättes, må kunna finansieras av anslagsposterna

till reparationer och underhåll. Jag tillstyrker en jämkning av dispositionsbestämmelserna

i denna riktning.

Fångvårdsstyrelsen har begärt en höjning av anslagsposten för

reparationer och underhåll från 300,000 kronor till 325,000 kronor. På de

av myndigheterna anförda skälen tillstyrker jag denna höjning.

Styrelsen har såsom förut nämnts funnit, att en del eftersatta reparationsoch

underhållsarbeten för en beräknad kostnad av 32,500 kronor borde verkställas

i samband med utförande av vissa arbeten vid centralfängelset i

Malmö, vilka bekostas av särskilda av riksdagen anvisade investeringsanslag,

samt att för detta ändamål erforderliga medel borde utgå av anslagsposten

till reparations- och underhållskostnader m. m. å fastighetsfondens stat. I

betraktande av arbetenas art har jag intet att erinra mot den ifrågasatta

medelsdispositionen. Det torde böra framhållas, att de arbeten för vilka

nämnda investeringsanslag anvisats varit av den beskaffenheten, att anslagen

helt täckts av andra statsinkomster än lånemedel och att de med

anslagen bestridda kostnaderna blivit eller skola bliva föremål för direkt

avskrivning och alltså icke höja å fonden bokförda byggnadsvärden.

För utrikesdepartementets delfond äskas i departementets förslag

samma belopp, 200,000 kronor, som i staten för innevarande budgetår står till

förfogande för reparations- och underhållskostnader lii. m. Emellertid böra

under denna anslagspost anvisas ytterligare medel. Enligt det av årets riksdag

fattade beslutet angående lönereglering för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen

skall åt samtliga sändebud ävensom generalkonsulerna i Hamburg

och Reykjavik samt de i Sovjetunionen placerade tjänstemännen beredas

förmånen av fri tjänstebostad nied uppvärmning och belysning. Statens

kostnader för hyra av bostäder å orter, där staten icke äger fastighet, samt

för uppvärmning och belysning av tjänstebostädema ha ansetts böra påföras

statens allmänna fastighetsfond. Nämnda hyreskostnader lia beräknats

till 100,800 kronor, och kostnaderna för uppvärmning och belysning skulle

uppgå till 92,800 kronor. I den mån sistnämnda kostnader hänföra sig till

tjänstebostäder i statens fastigheter torde de böra avföras å förevarande anslagspost

som för den skull bör höjas nied 03,000 kronor till 203,000 kronor.

1 övrigt böra de nied ifrågavarande förmåner förenade utgifterna för statsverket

belasta anslagsposten till hyresutgifter lii. m.

Medicinalstyrelsen har äskat samma belopp, 1,250,000 kronor, till

reparationer och underhåll av de till styrelsens delfond hörande fastigheterna

sorn anvisats i slaten för innevarande budgetår. Då Vilhelmsro anstalt för

fallandesjuka, som från och nied nästa budgetår övertages av statsverket, forde

böra redovisas å medicinalstyrelsens delfond, synes del av styrelsen äskade

beloppet böra jämkas uppåt, förslagsvis nied 10,000 kronor. Anslagsposten

ifråga torde alltså böra utföras med 1,200,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Byggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett belopp av

l, 805,000 kronor, vilket av riksräkenskapsverket jämkats nedåt till 1,784,000

kronor. Detta belopp avser ordinarie reparations- och underhållskostnader,

beräknade till 1.7 procent av det uppskattade byggnadsvärdet per den 1 juli

1939 (exklusive värdet å nya elementarskolans byggnad som underhålles

av Stockholms stad), med tillägg av 10,000 kronor för utskylder och 30,000

kronor för vissa renhållningsutgifter. Sistnämnda anslagsposter äro desamma

som beräknats för innevarande budgetår. Den av riksräkenskapsverket

förordade höjningen av medelsanvisningen för ordinarie underhåll och reparationer

begränsar sig till 14,000 kronor. Att höjningen blivit så låg trots

att verket räknat med ett nytillkommande byggnadsvärde på i runt tal

7.9 miljoner kronor beror bland annat på att medel redan för innevarande

budgetår beräknats för underhåll och reparationer å de fastigheter vilka

övertagits av statsverket vid dövstumundervisningens förstatligande.

Såsom framgår av tidigare propositioner rörande staten för fastighetsfonden

har byggnadsstyrelsen verkställt utredning rörande behovet av medel

till underhåll och reparationer av de å delfonden bokförda fastigheterna och

förordat att erforderligt anslagsbelopp beräknades till viss procent av byggnadsvärdet

å färdiga byggnader. Till denna beräkningsgrund hava Kungl.

Majit och riksdagen anslutit sig. Procentsatsen fixerades först till 1.5 procent

men böjdes för budgetåret 1938/39 på grund av inträffade kostnadsstegringar

till 1.7 procent. Jag har för närvarande ingen anledning att ifrågasätta

någon jämkning i den ståndpunkt som sålunda intagits.

Mot det av riksräkenskapsverket med tillämpning av nämnda grunder beräknade

beloppet för ordinarie underhåll och reparationer beträffande byggnadsstyrelsens

delfond har jag alltså intet att erinra. Till beloppet torde

emellertid böra läggas en summa av 20,000 ä 25,000 kronor motsvarande de

kostnader, som komma att åvila statsverket för uppvärmning och belysning

av landshövdingarnas tjänstebostäder i de staten tillhöriga fastigheterna, därest

propositionen nr 37 om lönereglering åt landshövdingarna i denna del

vinner riksdagens bifall. Ytterligare något belopp bör tilläggas med hänsyn

bland annat till att från vissa statliga pensionsfonder skola till delfonden

överflyttas två fastigheter, nr 9 i kvarteret Milon och nr 3 i kvarteret Kungl.

Trädgården. Jag tillstyrker, att till reparations- och underhållskostnader m.

m. för byggnadsstyrelsens delfond å staten uppföres ett belopp av 1,840,000

kronor.

Då Uppsala universitets delfond inrättades, uppskattades behovet

av medel till reparation och underhåll av å delfonden redovisade

fastigheter efter samma grunder som användas för byggnadsstyrelsens delfonds

fastigheter. Anslagsmedlen ha beräknats till särskilda belopp för akademiska

sjukhuset och för övriga fastigheter, i staten för innevarande budgetår

uppförda med 136,000 kronor respektive 250,000 kronor. Enligt

riksräkenskapsverkets efter enahanda principer verkställda beräkningar

skulle för nästa budgetår erfordras 144,000 kronor till akademiska sjukhuset

och 268,000 kronor till övriga fastigheter. Den ökning med 8,000 kro
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1-53.

21

nor, som förstnämnda belopp innefattar, förklaras av att akademiska sjukhusets

byggnader i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut upptagits å fastighetsfonden

till högre värde än som förutsattes vid medelsanvisningen för innevarande

budgetår. När riksräkenskapsverket för övriga fastigheter förordar

en ökning med 18,000 kronor, sker detta under hänvisning till under budgetåret

1938/39 tillkommande byggnadsvärde på i runt tal 1.10 miljon kronor,

varav 0.83 miljon kronor hänför sig till nybyggnaden för den botaniska

institutionen och 0.27 miljon kronor till värmelednings- och ventilationsanläggningar

m. in. i universitetshuset. Med hänsyn till att dessa byggnadsvärden

ej torde omedelbart påkalla nämnvärt underhåll synes mig någon

höjning av anslagsposten ifråga icke nu behöva äga rum, varför jag föreslår,

att för nästa budgetår till reparations- och underhållskostnader m. m. äskas

144,000 kronor för akademiska sjukhuset och 250,000 kronor för övriga

fastigheter.

Drätselnämnden vid Uppsala universitet har förutsatt, att de å fastighetsfondens

stat för innevarande budgetår uppförda anslagsposterna till reparations-

och underhållskostnader m. m. finge belastas med vissa av andra

till universitetets förfogande stående medel bestridda kostnader för reparationer

m. m. från tiden före den 1 juli 1938. Jag vill icke motsätta mig detta

och föreslår sålunda att av riksdagen utverkas medgivande att kostnaderna

i fråga må belasta vederbörande anslagsposter å fastighetsfondens stat för

innevarande budgetår.

För Lunds universitets delfond upptogs, likaledes efter de

för byggnadsstyrelsens delfond tillämpade grunderna, i staten för innevarande

budgetår 144,000 kronor till ordinarie reparations- och underhållskostnader

m. m. Anslagsbeloppet beräknades med utgångspunkt från ett

uppskattat byggnadsvärde den 1 juli 1938 av i runt tal 8,450,000 kronor.

Enligt nu avslutade räkenskaper förelåg emellertid ett värde å färdiga byggnader

på endast 7,049,000 kronor. Skillnaden förklaras väsentligen därav,

att den nya byggnaden för kemiska institutionen icke, såsom förutsatts,

var färdig vid nämnda tidpunkt. För nästa budgetår beräknar riksräkenskapsverket

ett belopp av 151,000 kronor för reparationer och underhåll av

ifrågavarande delfonds fastigheter. Beloppet framkommer såsom 1.7 procent

av ett per den 1 juli 1939 beräknat byggnadsvärde å delfonden av

8,853,700 kronor. Av verkets skrivelse framgår, att i nämnda värde ingår

ett belopp av 1,650,000 kronor för den nya byggnaden för kemiska institutionen.

Då denna byggnad tillsvidare endast torde kräva obetydligt underhåll,

synes det av verket beräknade beloppet böra jämkas nedåt, förslagsvis

till 130,000 kronor.

Den av direktionen för karolinska sjukhuset begärda höjningen

från 11,000 till 50,000 kronor av anslagsmedlen lill reparations- och underhållskostnader

för nämnda sjukhus betingas av att hela det stora sjukhuskomplexet

med ett byggnadsvärde av omkring 25 miljoner kronor skall

tagas i bruk under det kommande budgetåret. Det av direktionen äskade

beloppet torde böra godtagas i avvaktan på närmare erfarenhet örn medelsbehovet

i fråga.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Direktionen Ilar vidare äskat höjning av den för underhäll av serafimerlasarettets

fastighet avsedda anslagsposten med 33,000 kronor. Höjningen

avser vissa arbeten av engångskaraktär, vilka synas vara av beskaffenhet

att kunna bekostas från fastighetsfondens stat. För vart och ett av de

föreslagna arbetena bör emellertid vid utfärdande av regleringsbrevet för

fastighetsfonden beräknas en begränsad post; eventuellt uppkommande besparingar

å dessa poster böra behandlas efter samma huvudregel som anslagsposter

för särskilt angivna reparationsarbeten.

I staten för fastighetsfonden bör alltså till reparations- och underhållskostnader

m. m. såvitt angår serafimerlasarettet beräknas ett belopp av

83,000 kronor.

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt skulle alltså till reparations- och underhållskostnader

m. m. för å fastighetsfonden redovisade fastigheter behöva

för nästa budgetår upptagas ett sammanlagt belopp av 4,345,000 kronor.

Avsättning till värdeminskningskonto.

I propositionen nr 199 till 1938 års riksdag underställde Kungl. Majit

riksdagen för godkännande vissa i propositionen angivna allmänna grunder

för avskrivning av de å statens allmänna fastighetsfond bokförda tillgångarna.

I skrivelse nr 284 lämnade riksdagen det begärda godkännandet. De

fastställda grunderna inneburo i huvudsak, att avskrivningen å fondens

byggnadsvärden avpassades så, att avskrivningstiden skulle utgöra 60 år i

normalfall men 40 år för byggnader, beträffande vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov

ansåges föreligga (fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner).

Grundavskrivning skulle ske i det förra fallet med 25 procent, i

det senare med 50 procent; avskrivningen skulle i båda fallen fullföljas genom

en årlig avsättning till värdeminskningskonto, beräknad till 1.25 procent.

Angivna regler avse i första band nybyggnader. I fråga örn anslag till

ombyggnader eller till större reparationsarbeten bedömes avskrivningsbehovet

med hänsyn till arbetets beskaffenhet och kostnadernas storlek i förhållande

till byggnadsvärdet. Anslag till smärre ändringsarbeten vilka icke

medföra någon rubbning av fastighetsvärdet anses böra omedelbart avskrivas.

På samma sätt behandlas anslag till konstnärlig utsmyckning. Mellan

de olika anslagstyperna finnas givetvis alltid gränsfall.

För grundavskrivningen anvisas erforderliga anslag å riksstatens driftbudget

under huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Medel

till den årliga avsättningen till värdeminskningskonto anslås å fastighetsfondens

stat under förevarande rubrik.

I riksräkenskapsverkets årsbok för budgetåret 1937/38 har (sid. 170 o. f.)

intagits en specifikation av .statens allmänna fastighetsfonds fastighets- och

värdeminskningskonton. Av densamma framgår för varje fastighet, eller i

vissa fall fastighetskomplex, dels fastighetsvärdet den 30 juni 1938 med för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

23

delning på markvärde och byggnadsvärde, dels storleken av värdeminskningskonto

samma dag med fördelning på grundavskrivning och sammanlagda

årsavskrivningar för förfluten tid, dels ock beloppet av den årsavskrivning

som skall ske för budgetåret 1938/39. Härjämte angives huru

länge årsavskrivningen skall fortsätta. Därest en dylik sammanställning

årligen intages i nämnda publikation, erhålles en lätt tillgänglig överblick

av förändringarna i statens å fastighetsfonden redovisade fastighetsbestånd

och dess värde. Genom de i sammanställningen ingående beräkningarna

av det löpande budgetårets avskrivningar underlättas förvaltningsmyndigheternas

bokföring och skapas en förutsättning för en enhetlig tillämpning

i detaljer av grunderna för avskrivningsförfarandet.

Enligt nämnda sammanställning beräknas årsavskrivningen för budgetåret

1938/39 till i runt tal 2,407,000 kronor.

Då riksräkenskapsverket beräknat avsättningen till värdeminskningskonto

för nästa budgetår, har detta, såsom framgår av bilagorna A och C, skett

sålunda, att till de för budgetåret 1938/39 beräknade årsavskrivningarna

lagts den beräknade årsavskrivningen å 1.25 procent av de byggnadsvärden

som tillkomma intill den 1 juli 1939. Den sammanlagda avsättningen beräknas

av verket till 2,589,000 kronor med den fördelning på de särskilda

delfonderna som framgår av bilaga B.

Mot riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkningar har jag intet annat

att erinra än att posten för byggnadsstyrelsens delfond —- vilken post av

verket beräknats till 877,000 kronor — bör med hänsyn till ytterligare tillkommande

byggnadsvärden jämkas uppåt till i runt tal 900,000 kronor.

Till avsättning till värdeminskningskonto bör alltså anslås ett sammanlagt

belopp av 2,612,000 kronor.

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden.

Utrikesdepartementets delfond. I det föregående har jag tillstyrkt, att de

kostnader för hyra av tjänstebostäder åt vissa befattningshavare inom utrikesförvaltningen

samt för uppvärmning och belysning av samma bostäder,

som komma att åvila staten i anledning av löneregleringen för nämnda befattningshavare,

skola avföras å posten för hyresutgifter lii. m. å fastighetsfondens

stat. Med hänsyn härtill och till eventuella ytterligare hyresutgifter

lior denna anslagspost upptagas med i runt tal 200,000 kronor.

Medicinalstyrelsens del fond. Då staten kommer att från och med den 1

juli 1939 övertaga Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka, påkallas någon höjning

av förevarande anslagspost, förslagsvis till 28,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Under posten till hyresutgifter m. lii. hava

anslagits och utgått följande belopp:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Budgetår EnliSl stat

kronor

1935/36 ...................... 443,900

1936/37 ...................... 500,400

1937/38 ...................... 550,000

1938/39 ...................... 760,000

För nästa budgetår har byggnadsstyrelsen beräknat hyresutgifterna till

955,260 kronor. En specifikation av detta belopp ingår bland handlingarna

i ärendet. Styrelsens beräkning har verkställts med utgångspunkt från de

hyresavtal, som voro gällande vid tiden för avgivande av statförslaget, och

med beaktande av de förändringar i hyresförhållandena, som då kunde emotses.

På grund av sedermera träffade avtal bör emellertid, enligt vad från

byggnadsstyrelsen inhämtats, detta belopp höjas med 29,250 kronor. Här

till komma ytterligare hyresutgifter i händelse av bifall till förslagen örn inrättande

av en statens kriminaltekniska anstalt (proposition nr 60) och en

statlig handelsflottans pensionsanstalt (proposition nr 1J8) samt örn förhyrande

av bostäder för elever vid statens sjuksköterskeskola (1939 års

statsverksproposition, femte huvudtiteln, sid. 379). Då därjämte med hänsyn

till den stigande tendensen av hyresutgifterna viss marginal för nu icke

förutsebara ändamål torde böra finnas, föreslår jag, att anslagsposten i fråga

för nästa budgetår upptages till 1,050,000 kronor.

I detta sammanhang torde få anmälas ett av byggnadsstyrelsen

framställt förslag om uppförande å fastighetsfondens stat av en post å 5,000

kronor för bestridande av vissa i samband med lokalförhyrningar uppkommande

kostnader. Styrelsen har härom anfört följande:

Vid inrättandet av statens allmänna fastighetsfond förordnade Eders

Kungl. Maj :t, att av byggnadsstyrelsens delfond därav skulle från och med

den 1 juli 1935 anses förhyrda lokaler för vissa ämbetsverk och inrättningar.

Härigenom överflyttades till styrelsen i stor utsträckning förhyrningsärenden,

som tidigare handlagts av andra verk, utan att det till expenser för

byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet beräknade beloppet ökades. I

samband med dylika förhyrningar uppstå ofta kostnader för annonsering

och ritningskopiering, vilka kostnader icke kunna bestridas av reparationsoch

underhållsanslaget. Ej heller har styrelsen bemyndigande att avföra

dylika kostnader å anslagsposten till hyresutgifter m. m., vilket dessutom

vore olämpligt, då dessa utgifter måste fördelas å de olika huvudtitlarna

för att ersättas ur särskilda anslag å riksstaten. Utgifter av denna art hava

därför måst bestridas ur styrelsens expensanslag. Då dessutom behov i dylika

fall även kunna uppstå av särskilda utredningar, som icke kunna utföras

av styrelsens ordinarie arbetskrafter, får byggnadsstyrelsen föreslå,

att i staten införes en utgiftspost, benämnd »diverse utgifter», till ett belopp

av förslagsvis 5,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har funnit sig icke kunna tillstyrka detta

förslag och till stöd för denna ståndpunkt framhållit, att samtliga kostnader

för byggnadsstyrelsens verksamhet vid fastighetsfondens inrättande förutsatts

skola bestridas från anslag å riksstaten under sjätte huvudtiteln.

Enligt räkenskaperna

kronor

425,179: 30

544,745: 89

858,167: 44

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

25

Jag biträder riksräkenskapsverkets ståndpunkt beträffande redovisningen

av ifrågavarande administrationskostnader och upptager därför icke det av

byggnadsstyrelsen äskade beloppet i statförslaget.

Understundom uppkommer behov av mindre ändrings- eller inredningsarbeten

i förhyrda lokaler, såsom upptagande av dörrhål och insättning av

dörrar mellan utrymmen som fordra förbindelse med varandra, avstängning

av öppningar mellan utrymmen samt inmontering av ledningar m. m.

De kostnader som föranledas av dylika arbeten torde byggnadsstyrelsen

böra få utan Kungl. Maj:ts för varje fall givna bemyndigande bestrida

från förevarande anslagspost inom ramen av visst av Kungl. Maj:t till verkets

förfogande ställt belopp.

Beträffande Karolinska sjukhusets delfond torde här böra nämnas, att i

regleringsbrevet för fastighetsfonden föreskrivits, att från denna anslagspost

skall bestridas — förutom utgifter för direkt förhyrda bostäder för personal

m. m. — hyresersättning å 40 kronor per månad till var och en av sex

Regnellska stipendiater, vilken ersättning åvilar Kungl. Maj:t och kronan enligt

avtal den 30 juni 1937 mellan kronan och stiftelsen Serafimerlasarettet.

Då jag icke i övrigt har något att erinra mot riksräkenskapsverkets beräkningar

av hyresutgifterna för fastighetsfonden, komma dessa utgifter alltså

att enligt mitt förslag uppgå till sammanlagt 1,359,100 kronor.

Inkomsterna.

Fastighetsfondens inkomster utgöras av dels å riksstaten anvisade särskilda

anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler, dels inflytande hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och markområden, dels ock diverse inkomster.

Ersättning'' för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Den fastighetsfonden tillkommande ersättningen för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler för samtliga delfonder utom byggnadsstyrelsens delfond

skall bestämmas så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder

disponerade statskapitalet. Den räntefot, vid vilken full förräntning skall

anses vara för handen, har satts till 4 procent. Denna regel har tillämpats

första gången vid upprättandet av staten för fastighetsfonden för innevarande

budgetår. Vid uppgörandet av bokslutet för fonden torde till grund för

fastställandet av överskottet böra läggas kapitalbehållningen vid budgetårets

ingång. Jag har för avsikt tillstyrka Kungl. Majit att meddela en föreskrift

av detta innehåll för upprättandet av bokslutet för fastighetsfonden.

Vid nu angivna förhållande bör ersättningen till ifrågavarande delfonder

av fastighetsfonden i statförslaget för budgetåret 1939/40 beräknas på grundval

av kapitalbehållningen vid detta budgetårs ingång. Vid beräkningen av

denna kapitalbehållning har riksräkenskapsverket, på sätt framgår av bi
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kunell. Maj.ts proposition nr 153.

laga C, utgått från att vid ingången av budgetåret 1938/39 för investering

i delfonderna disponibla medel komma att i sin helhet lyftas före nämnda

budgetårs utgång. Till kapitalbehållningen den 1 juli 1938 har sålunda å

ena sidan lagts till och med budgetåret 1938/39 anvisade, vid nämnda tidpunkt

icke lyftade investeringsanslag och å andra sidan avdragits för samma

tid anvisade, ej lyftade avskrivningsanslag. Riksräkenskapsverket framhåller,

att även örn de beräknade överskotten härigenom skulle komma att i

någon nämnvärd grad överstiga de definitiva, stalsregleringen likväl icke påverkas

härav, eftersom ersältningsanslagen komma att upptagas i anslutning

till de beräknade överskotten. Då det av riksräkenskapsverket sålunda

föreslagna beräkningssättet är enkelt i tillämpningen, tillstyrker jag, att detsamma

lägges till grund för upprättandet av staten för fastighetsfonden i nu

ifrågavarande delar. Givetvis bör emellertid i förekommande fall den sålunda

beräknade kapitalbehållningen justeras med hänsyn till sådan kapitalökning

för ifrågavarande delfonder, som kan beräknas uppkomma annorledes

än genom investeringsanslag å kapitalbudgeten, ävensom till eventuellt

motsedd kapitalminskning.

Beträffande de av riksräkenskapsverket verkställda beräkningarna av kapitalbehållningen

den 1 juli 1939 å ifrågavarande sex delfonder har jag ingen

annan ändring att föreslå än att, dä årets riksdag bifallit Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 2 framlagda förslag örn anslag å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1938/39 till utbyggande av fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs,

den för fångvårdsstyrelsens delfond uppskattade kapitalbehållningen bör

ökas med 242,500 kronor. I enlighet härmed torde kapitalbehållningen vid

ingången av budgetåret 1939/40 böra beräknas till följande belopp i runda

tal, nämligen:

för fångvårdsstyrelsens delfond .................... kronor 7,952,000

för utrikesdepartementets delfond ................... » 0,343,000

för medicinalstyrelsens delfond ..................... » 44,237,000

för Uppsala universitets delfond .................... » 4,606,000

för Lunds universitets delfond ...................... » 3,527,000

för karolinska sjukhusets delfond.................... » 7,006,000.

Överskotten å dessa delfonder torde även för budgetåret 1939/40 böra beräknas

till 4 procent å kapitalbehållningen.

I nästföljande tabell hava nu sammanförts för varje delfond dels de till

4 procent å förenämnda kapitalbehållningar beräknade överskotten, dels de

utgifter vilka jag tillstyrkt skola täckas å fondens stat för nästa budgetår,

dels ock de av mig i det följande beräknade inkomsterna. Av dessa uppgifter

framräknas så det för varje delfond erforderliga ersättningsanslaget.

För byggnadsstyrelsens delfond skall ersättningen till fastighetsfonden beräknas

med stöd av de kalkylerade hyresvärdena för de olika i delfonden

ingående fastigheterna. I byggnadsstyrelsens skrivelse med förslag till stat

för styrelsens delfond av fastighetsfonden har verkställts beräkningar rörande

dessa hyresvärden med uppdelning på olika anslag efter hyresvärdet (hy
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

27

D e 1 f o n d

Överskott

kronor

Utgifter

kronor

Summa

kronor

Andra

inkomster

än ersätt- ningsan- slag

kronor

Ersätt- 1

ningsan- i

slag

kronor

1

F ångvårdsstyrelsens

delfond’..

318,000

391,000

709,000

182,000

527,ooo;

Utrikesdepartementets

» . .

254,000

543,000

797,000

60,000

737,0001

Medicinalstyrelsens

1,769,000

2,317,000

4,086,000

947,000

3,139,000

i Uppsala universitets

184,000

832,100

1,016,100

273,100

743,000

| Lunds universitets

T> . .

141,000

243,000

384,000

62,000

322,000''

Karolinska sjukhusets

»

280,000

200,000

480,000

157,000

323,000

resutgiften) för lokaler å de lill respektive huvudtitlar hörande statsmyndigheterna.

I de sålunda verkställda beräkningarna, beträffande vilkas detaljer

torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, finner jag icke anledning

föreslå andra ändringar än de som påkallas av den av mig i det föregående

föreslagna höjningen av anslagsposten till hyresutgifter m. m.

Beträffande redovisningen i budgeten av ersättningsanslagen torde, såsom

i statsverkspropositionen föreslagits, i förtydligande syfte den ändringen böra

vidtagas, att dels för en var av huvudtitlarna II—X och XIII uppföres ett

anslag för ersättning till byggnadsstyrelsens delfond av 1''astighetsfonden, dels

ock under andra, tredje, femte och åttonde huvudtitlarna därjämte uppföras

särskilda anslag för ersättning till andra till huvudtitlarnas förvaltningsområden

hörande delfonder.

De särskilda anslagsbeloppen framgå av följande sammanställning.

Huvudtitel

Ersättningsanslag

till byggnads- styrelsens

delfond

till annan

delfond

Summa

Andra huvudtiteln................

Tredje » ................

Fjärde » ................

'' Femte » ................

Sjätte » ................

Sjunde » ................

! Åttonde » ................

! Nionde i- ................

Tionde » ................

Trettonde » ................

324.000

190.000

405.000

1.831.000

281.000

461.000

4.010.000

933.000

451.000

80,000

1 527,000

2 737,000

3 3,139,000

4 1,388,000

851.000

927.000

405.000

4.970.000

281.000

461.000 :

5.398.000

933.000

451.000

80,000

Summa

8,966,000

5,791,000

14,757,000

1 Fångvårdsstyrelsens delfond. — 2 Utrikesdepartementets delfond. — 3 Medicinalstyrelsens

delfond. — * Därav till Uppsala universitets delfond 743,000 kronor, till Lunds universitets

delfond 322,000 kronor och till karolinska sjukhusets delfond 323,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

I det följande gör jag hemställan om äskande av ersättningsanslag med

angivna belopp, vilka utgöra tillhopa 14,757,000 kronor.

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.

Då säkerhetsanstalten å Hall beräknas bliva tagen i bruk under budgetåret

1939/40 och staten vidare förvärvar Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka,

torde de av riksräkenskapsverket beräknade beloppen i hyror och arrenden

för fångvårdsstyrelsens respektive medicinalstyrelsens delfonder böra ökas

med 2,000 kronor, respektive 12,000 kronor motsvarande ungefärliga beloppen

i hyror för befattningshavares tjänstebostäder.

För byggnadsstyrelsens del fond bör till det av styrelsen och riksräkenskapsverket

beräknade hyresbeloppet läggas sammanlagt i runt tal 90,000

kronor i beräknade hyresinkomster för de fastigheter nr 9 i kvarteret Milon

och nr 3 i kvarteret Kungl. Trädgården, vilka skola överflyttas till fastighetsfonden

från militära tjänstepensionsfonden respektive allmänna familjepensionsfonden.

Vid bifall till det under åttonde huvudtiteln sid. 124 i 1939 års statsverksproposition

framställda förslaget om upphävande av bestämmelsen örn avdrag

å lönen motsvarande värde av bostadsförmån för föreståndaren för kemiska

institutionen vid Uppsala universitet bör ifrågavarande inkomstpost

för Uppsala universitets del fond beräknas till 17,000 kronor.

Då jag i övrigt icke har något att erinra mot de av riksräkenskapsverket

föreslagna beloppen under denna rubrik, bliva hyresinkomsterna för fastighetsfonden

beräknade till sammanlagt 1,746.000 kronor.

Diverse inkomster.

De likvida medel, som uppkommit genom avsättning till förnyelsefond för

fastighetsfonden, hava hittills överlämnats till riksgäldskontoret för förvaltning

mot räntegottgörelse. De närmare villkoren härför hava fastställts av

Kungl. Majit i brev den 12 juni 1936. Jag förutsätter, att Kungl. Majit

kommer att förordna örn dylikt överlämnande även beträffande samtliga de

medel, som avsättas till värdeminskningskonto för budgetåret 1938/39. Under

budgetåret 1939/40 torde räntegottgörelsen böra beräknas efter en räntefot

av 3.1 procent. Därjämte förutsättes, att de medel, som avsättas till

värdeminskningskonto för budgetåret 1938/39, komma att insättas i riksgäldskontoret

omedelbart efter detta budgetårs utgång. Enligt de av riksräkenskapsverket

under dessa förutsättningar gjorda beräkningarna skulle

de belopp, som böra såsom ränta å förnyelsefondsmedel tillföras vederbörliga

inkomstposter under förevarande rubrik, beräknas till sammanlagt i runt

tal 327,000 kronor. Anslag för täckande av detta belopp, som utgör ränte
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

utgift för riksgäldskontoret, har i statsverkspropositionen upptagits med

335,000 kronor å förslaget till stat för riksgäldsfonden. Förslag om den ändring

i detta äskande, som påkallas av de nu framlagda beräkningarna, torde

sedermera få föreläggas riksdagen.

Beträffande beräkningen av de inkomster i övrigt, som böra upptagas under

denna rubrik, torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet ävensom

till propositionen nr 201 år 1938, sid. 46—49.

I överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket föreslagit torde under

Diverse inkomster böra beräknas ett sammanlagt belopp av 660,100 kronor

med den fördelning på anslagsposter som angives i bilaga B.

I detta sammanhang torde jag få anmäla vissa Uppsala universitets delfond

berörande frågor, nämligen dels om bemyndigande för universitetet att

kostnadsfritt upplåta viss av universitetet disponerad egendom, dels örn utverkande

av ökat bidrag från Uppsala läns landsting för underhåll av akademiska

sjukhuset.

(1) Sistlidet års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att meddela erforderliga

föreskrifter rörande redovisning å statens allmänna fastighetsfond av

vissa fastigheter, disponerade av Uppsala universitet, ävensom rörande

därmed sammanhängande ämnen. Dessa föreskrifter utfärdades i brev

till större akademiska konsistoriet i Uppsala den 17 juni 1938, i samband

varmed Kungl. Maj:t meddelade vissa föreskrifter i avseende å redovisning

i Uppsala universitets huvudbok av den universitetets fasta egendom,

som ej skulle bokföras å fastighetsfonden. I sistnämnda hänseende

har föreskrivits följande:

1. I Uppsala universitets huvudbok skall per den 30 juni 1938 under särskild

rubrik bland tillgångarna uppföras den av universitetet disponerade

fasta egendom (jämte byggnader å annans mark), som icke skall redovisas

å universitetets delfond av statens allmänna fastighetsfond.

2. Denna egendom upptages till sitt värde enligt allmän fastighetstaxering.

3. Den egendom, som tillhör donations- eller annan särskild fond, skall

å skuldsidan motsvaras av för denna fond upplagd diversemedelstitel. Under

särskilda rubriker å tillgångs- och skuldsidan skall vidare såsom diverse

medel redovisas värdet av de universitetets åkerlotter, varav avkastningen

skall tillfalla Uppsala universitets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor

och barn. För övrig egendom skall å skuldsidan uppföras en ny diversemedelstitel,

benämnd »Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning».

Kungl. Majit har vidare fastställt stat för Uppsala universitets egendomsoch

skogsförvaltning slutande på ett överskott av 220,000 kronor och föreskrivit,

med giltighet tills vidare, att inkomsten å titeln Uppsala universitets

egendoms- och skogsförvaltning skall på det sätt tillgodoföras vederbörlig

inkomstpost å staten för statens allmänna fastighetsfond, att, i den mån den

behållna inkomsten överstiger i nämnda stat beräknat belopp, överskottet

skall ingå till universitetets reservfond, samt att, örn den behållna inkomsten

något år icke uppgår till i samma stat beräknat belopp, bristen skall

täckas från reservfonden.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Den ifrågavarande inkomsten har beräknats å fastighetsfondens stat å

särskild delpost under rubriken Diverse inkomster.

I skrivelse till Kungl. Majit den 14 maj 1938 har större akademiska

konsistoriet i Uppsala anhållit om bemyndigande att till Uppsala

studentkår med nyttjanderätt utan hyresavgift under en tid av 25 år

från och med den 1 september 1938 upplåta till akademihemmanet Vårdsätra

41 * 111 i Bondkyrko socken hörande corps de logis med tillhörande park och

trädgård under huvudsakligen de villkor, som angivas i ett förslag till avtal

med studentkåren, intaget i drätselnämndens vid skrivelsen fogade protokoll

för den 6 april 1938.

Kanslern för rikets universitet, som överlämnat konsistoriets

berörda skrivelse, har för egen del i ärendet anfört följande:

Den föreslagna upplåtelsen utan vederlag till studentkåren av nyttjanderatt

å 25 år till en universitetets fastighet innebär, såsom av konsistoriet

framhållits, en betydande ekonomisk uppoffring från universitetets sida. Inneborden

därav kan angivas på det sätt, att ett årligt belopp, motsvarande

vad en utarrendering av egendomen eljest kunnat inbringa, undandrages

universitetets reservfond. Enligt beräkning skulle detta belopp för de närmaste

tio åren — för vilken tidsperiod ett anbud om arrendeavtal föreligger

från enskild person — utgöra 3,000 kronor per år.

I likhet med universitetets drätselnämnd och det större konsistoriet finner

jag emellertid starka skäl föreligga för ett tillmötesgående av studentkårens

ifrågavarande anhållan. De svenska universiteten ha hittills, när det

gäller åtgärder för fysisk fostran, icke kunnat bereda sina studenter samma

mojligheter sorn föreligga vid talrika utländska universitet. Det är enligt

mm mening ett betydande universitetsintresse att i vidgad utsträckning tillgodose

studenternas behov av idrott och friluftsliv.

Jag tillstyrker sålunda den gjorda framställningen.

I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits av kammarkollegiet och

.statskontoret.

Kammarkollegiet har yttrat:

Hemmanet Vårdsätra nr 4, bildat genom sammanläggning av Vårdsätra

111 1 ^ örn 2 U mantal, är enligt 1875 års jordebok av skattenatur. Hem
manen

hava kommit i universitetets ägo genom uppgörelse 1768 med akademiräntmästaren

P. Julinskölds konkursbo. Fastigheten torde fördenskull

icke utgöra tillgång för någon särskilt redovisad donations- eller annan särskild

fond utan tillhöra de fastigheter, som enligt Kungl. Maj:ts proposition

nr 200 till 1938 års riksdag angående redovisning av vissa Uppsala och

Lunds universitets fastigheter å statens allmänna fastighetsfond ansetts böra

förslagsvis bokföras under titeln »Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning».

Något hinder mot den föreslagna dispositionen av området torde därför

icke möta pa grund av några vid hemmanens förvärv knutna villkor.

Då anläggandet av en friluftsgård åt studenterna icke torde falla utom

ramen för universitetets uppgifter och viss uppoffring för sådant ändamål

tran statsmakternas sida torde vara försvarlig anser kollegiet i anslutning

till de synpunkter, som utvecklats av kanslern för rikets universitet sig

kunna tillstyrka den föreslagna dispositionen av ifrågavarande område.’

De särskilda villkoren för upplåtelsen hava icke givit kollegiet anledning

till erinran.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

31

Statskontoret har, med hänsyn till syftet med den föreslagna upplåtelsen

till studentkåren av förevarande fastighetsdel, icke velat motsätta sig

bifall till framställningen.

Den egendom, som enligt förevarande förslag skulle upplåtas utan vederlag

till studentkåren, tillhör Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning.

Den ingår sålunda icke i statens bokförda nettoförmögenhet men

dess avkastning skall enligt av riksdagen godkända principer tillgodoföras

fastighetsfonden. Om inkomstutfallet avviker från beräkningen redovisas differensen

tillsvidare över reservfonden.

Den sålunda utformade finansiella regleringen av universitetets egendomsförhållanden

synes mig böra föranleda, att frågan om vederlagsfri upplåtelse

av hemmanet Vårdsätra 41 lill studentkåren bringas till riksdagens

kännedom. Därest riksdagen icke gör erinran mot berörda upplåtelse, lärer

chefen för ecklesiastikdepartementet sedermera komma alt underställa

Kungl. Maj:t frågan örn de närmare villkoren för denna.

(2) Bland diverse inkomster beräknas ett belopp av 15,000 kronor såsom

bidrag från Uppsala läns landsting, vilket belopp avser reparationsoch

underhållskostnader för akademiska sjukhuset. Detta bidrag jämte

ytterligare 7,500 kronor av sjukhusets driftmedel motsvarar vad som före innevarande

budgetår disponerades för sagda ändamål. Att nämnda belopp beträffande

en fastighet med ett byggnadsvärde (oberäknat kvinnokliniken

och sanatoriet) av cirka 6.6 miljoner kronor var otillräckligt och icke medgav

ens de allra nödvändigaste åtgärderna ligger i öppen dag. I det föregående

har jag tillstyrkt, att för reparations- och underhållskostnader m. m.

för akademiska sjukhuset med kvinnokliniken och sanatoriet för nästa budgetår

beräknas ett belopp av 144,000 kronor. Det synes mig vara skäligt,

att landstinget för framtiden bidrager med större andel än nu av de kostnader

som påkallas för att fastigheterna ifråga skola kunna underhållas

på ett försvarligt sätt. Jag har därför för avsikt att anmoda vederbörande

universitetsmyndighet att hos landstinget söka utverka en höjning av dess

bidrag till ifrågavarande underhållskostnader.

överskott.

1 det föregående hava överskotten för fastiglietsfondens delfonder — utom

byggnadsstyrelsens delfond — beräknats till belopp motsvarande 4 procent

å delfondernas uppskattade kapitalbehållningar. Beträffande byggnadsstyrelsens

delfond åter framkommer ett överskott å 5,901,000 kronor, utgörande

skillnaden mellan de för delfonden beräknade inkomsterna å 9,691,000 kronor

och utgifterna å 3,790,000 kronor, överskottet å byggnadsstyrelsens

delfond utgör 5.2 procent av denna delfonds kapitalbehållning, som kan

uppskattas till omkring 113 miljoner kronor.

Såsom förordats i statsverkspropositionen torde överskotten för fastig
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

hetsfondens delfonder böra å riksstatens inkomstsida redovisas på särskilda

titlar liksom motsvarande uppdelning i förekommande fall skall genomföras

beträffande ersättningsanslagen. De ifrågavarande inkomsttitlarna böra upptagas

nied följande belopp, nämligen:

Fångvårdsstyrelsens delfond ........................ kronor 318,000

Utrikesdepartementets delfond ...................... » 254,000

Medicinalstyrelsens delfond .......................... » 1,769,000

Byggnadsstyrelsens delfond .......................... » 5,901,000

Uppsala universitets delfond.......................... » 184,000

Lunds universitets delfond .......................... » 141,000

Karolinska sjukhusets delfond ........................ » 280,000.

Dessa beräkningar innebära ändring uti vad i statsverkspropositionen preliminärt

föreslagits allenast i vad avser fångvårdsstyrelsens och byggnadsstyrelsens

delfonder. Det sammanlagda överskottet för fastighetsfonden beräknas

till 8,847,000 kronor.

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt har upprättats förslag till stat för

fastighetsfonden för budgetåret 1939/40 (bilaga D).

Hemställan.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte i proposition,

dels föreslå riksdagen att godkänna bilagda förslag till

stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939/

40 (bilaga D);

dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda

inkomstberäkningen, i vad angår överskotten av fångvårdsstyrelsens

och byggnadsstyrelsens delfonder av statens

allmänna fastighetsfond — föreslå riksdagen att i riksslaten

för budgetåret 1939/40 upptaga följande inkomsttitlar

sålunda:

Statens allmänna fastighetsfond:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ...... kronor 318,000

4. Byggnadsstyrelsens delfond........ » 5,901,000;

dels under nedan angivna huvudtitlar för budgetåret

1939/40 anvisa följande anslag, nämligen:

Andra huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
-

F ångvårdsstyrelsens

slagsanslag .....

delfond,

för-

..... kronor

527,000

Byggnadsstyrelsens

slagsanslag .....

delfond,

för-

324,000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

33

Tredje huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Utrikesdepartementets

delfond, förslagsanslag

.................... kronor

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag

.................... »

Fjärde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag

.................... »

Femte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Medicinalstyrelsens

delfond, förslagsanslag

........................ »

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag

........................ »

Sjätte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag

........................ »

Sjunde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag

........................ »

Åttonde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag

........................ »

Uppsala universitets delfond, förslagsanslag

........................ »

Lunds universitets delfond, förslagsanslag

........................ »

Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag

.................... »

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 saini. Nr 153.

737.000

190.000

405.000

3.139.000

1.831.000

281.000

461.000

4.010.000

743.000

322.000

323.000

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Nionde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag

........................ kronor 933,000

Tionde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag

........................ » 451,000

Trettonde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag

. ....................... » 80,000;

dels ock föreslå riksdagen medgiva, att av de i staten för

statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39 upptagna

anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader

m. m. för Uppsala universitets delfond må utgå i statsrådsprotokollet

angivna belopp för täckande av vissa före

den 1 juli 1938 bestridda kostnader för reparationer m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

G. MacDowall-Pihlström.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 153.

35

Utlaga A.

Riksräkenskapsverkets utlåtande den 9 december 1938 angående

stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939/40.

Till KONUNGEN.

Genom remiss den 11 november 1938 har riksräkenskapsverket anbefallts

avgiva utlåtande över vederbörande förvaltningsmyndigheters förslag till inkomst-

och utgiftsstater för statens allmänna fastighetsfonds delfonder för

budgetåret 1939/40. I anledning härav får riksräkenskapsverket med remissaktens

återställande i underdånighet anföra följande.

Byggnadsvärdet för den 1 juli 1939 färdiga byggnader — vilket är av betydelse

för beräkningen av vissa poster å fastighetsfondens stat för nästkommande

budgetår — har riksräkenskapsverket, med utgångspunkt från bokförda

värdet å färdiga byggnader vid ingången av budgetåret 1938/39 samt

med ledning av förvaltningsmyndigheternas uppgifter rörande pågående

byggnadsarbeten och tidpunkten för deras färdigställande, funnit böra beräknas

i enlighet med nedanstående sammanställning.

Byggnadsvärde

Vt 1938

kronor

Under budgetåret

1938/39 till- kommande bygg- nadsvärde

kronor

Byggnadsvärde

Vt 1939

kronor

Fångvårdsstyrelsens delfond. .

9,518,600: —

807,000: —

10,325,600

Utrikesdepartementets delfond

6,029,123: 83

745,876: 17

6,775,000

_

Medicinalstyrelsens delfond .. .

83,311,545:08

3,194,970: 20

86,506,515

28

Byggnadsstyrelsens delfond .. .

Uppsala universitets delfond:

1 95,146,400: 64

1 6,906,651: 55

2 103,033,052

19

Akademiska sjukhuset ....

8,451,250: —

—

8,451,250

___

Övriga fastigheter........

14,307,225: —

1,097,000: —

15,404,225

_

Lunds universitets delfond...

Karolinska sjukhusets delfond

7,049,000: —

1,804,700: —

8,853,700

—

Riksräkenskapsverket får i detta sammanhang erinra om att riksräkenskapsverket

med utlåtande den 31 oktober 1938 -—• angående reglering av

statens förmögenhetsställning per den 30 juni 1938 samt redovisningen av

vissa anslagsreservationer vid budgetårsskiftet 1938 — överlämnat en över

fastighetsfondens fastighets- och värdeminskningskonton upprättad sammanställning,

innefattande jämväl beräkning av årsavskrivning för budgetåret

1938/39. De ovan för de olika delfonderna upptagna byggnadsvärdena för

den 1 juli 1938 färdiga byggnader hava, bortsett från den beträffande sjöhistoriska

museet gjorda avvikelsen, i samtliga fall erhållits genom minskning

av totala byggnadsvärdet per den 30 juni 1938 med det vid samma

tidpunkt bokförda värdet för de byggnader, vilka i den nyssnämnda sam
Med

bortseende från sjöhistoriska museets byggnad, för vilken någon avsättning till värdeminskmngskonto

icke skall äga rum.

Värdet å sjöhistoriska museets byggnad, vilket den 1 juli 1939 beräknas uppgå

till 980,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr löo.

nianställningen angivas vara under uppförande och därför förutsättas icke

skola bliva föremål för årsavskrivning under budgetåret 1938/39. Att märka

är emellertid, att den 30 juni 1938 icke slutförda byggnadsarbeten, som ej

avse nybyggnader eller — vad angår fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens

delfonder — uppförande av nya anstalter, vid upprättandet av angivna

sammanställning av praktiska skäl kommit att i avskri vningshänseende

likställas med fullbordade byggnadsföretag. Enahanda förfarande har.

på sätt närmare framgår av det följande, i förekommande fall tillämpats

liven vid beräkningen av årsavskrivningen för budgetåret 1939/40, vilket innebär.

att den löpande avskrivningen i fråga om en del byggnadsarbeten förutsatts

skola komma att påbörjas före arbetenas slutförande.

Av den för fångvårdsstyrelsens d e 1 f o n d beräknade ökningen

under budgetåret 1938/39 av värdet å färdiga byggnader belöpa (462,000 +

300,000 =) 762,000 kronor å ungdomsanstalten å Skenäs och 45,000 kronor

a fångkolonien å Singeshult. Det ytterligare byggnadsvärde å 30,400 kronor,

som enligt fångvårdsstyrelsens beräkningar skulle tillkomma för centralfängelset

i Växjö, ingår i det ovan angivna byggnadsvärdet för den 1 juli

1938 färdiga byggnader.- Kostnaderna för de av styrelsen omförmälda byggnadsarbetena

vid centralfängelserna i Malmö och å Härlanda böra, då desamma

blivit eller skola bliva föremål för direkt avskrivning, icke medtagas

vid förevarande beräkning.

Beräkningen av det för utrikes d epartementets d e 1 f o n d tillkommande

byggnadsvärdet för färdiga byggnader har skett i anslutning till den

inom byggnadsstyrelsen verkställda utredningen i ämnet. I fråga om beskiekningshuset

i Warszawa bar riksräkenskapsverket dock förutsatt, att

samtliga för ändamålet disponibla anslagsmedel skola komma att tagas i

anspråk för denna byggnads färdigställande. Ä andra sidan bar riksräkenskapsverket

icke räknat med kostnaderna för de av 1938 års riksdag beslutade

byggnadsarbetena å beskickningsfastigbeten i Oslo, eftersom dessa kostnader

avses skola i sin helhet direkt avskrivas. Dessutom är att märka,

att de av utrikesdepartementet per den 30 juni 1938 bokförda markvärdena

för beskickningsfastigheten i Warszawa och konsulatfastigheten i Reykjavik

i samband med upprättandet av riksbokslutet justerats nedåt till 145,000 kronor

respektive 25,000 kronor, därvid de av departementet bokförda byggnadsvärdena

för dessa fastigheter i motsvarande mån böjts.

Enligt en inom medicinalstyrelsen upprättad, till finansdepartementet överlämnad

promemoria, dagtecknad den 22 november 1938, beräknas det till

medicinalstyrelsens d e 1 f o n d hänförliga totala byggnadsvärdet under

budgetåret 1938/39 komma att ökas från 83,371,724 kronor 61 öre till

87,573,515 kronor 28 öre eller med 4,201,790 kronor 67 öre, varav 1,006,820

kronor 47 öre belöpa å tvenne under uppförande varande anstalter, nämligen

den av 1935 års riksdag beslutade psykiatriska kliniken vid akademiska

sjukhuset i Uppsala och det nya sinnessjukhuset i Sundsvall. Skillnaden

mellan sistnämnda två belopp, 3,194,970 kronor 20 öre, bär av riksräkenskapsverket

ovan uppförts såsom ökning av byggnadsvärdet för färdiga

byggnader. Enligt byggnadsstyrelsens kalkyler skulle ökningen uppgå till

icke mindre än 9,230,723 kronor 40 öre. Vid beräkningen av byggnadsvärdena

för S:t Sigfrids, Vipeholms, S:t Lars, S:t Olofs, Restads och Säters sjukhus

har emellertid den beräknade ökningen av dessa sjukhus byggnadsvärden

under budgetåren 1935/36, 1936/37 och 1937/38 kommit att läggas

till de för sjukhusen per den 1 juli 1938 bokförda byggnadsvärdena i stället

för till sjukhusens byggnadsvärden den 1 juli 1935. Enahanda förfarande

bär delvis kommit att tillämpas även i fråga örn Mariebergs sjukhus. Efter

korrigering av byggnadsstyrelsens beräkning i nu angivna hänseenden redu
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153-

37

ceras den av byggnadsstyrelsen för medicinalstyrelsens delfond beräknade

ökningen under budgetåret 1938/39 av värdet å färdiga byggnader till

2,872,023 kronor 40 öre, vilket belopp emellertid på grund av felräkning i

fråga om Frösö sjukhus bör höjas med 300,000 kronor till 3,172,023 kronor

40 öre. Sistnämnda belopp ansluter sig nära till det av riksräkenskapsverket

ovan beräknade beloppet.

I fråga om byggnadsstyrelsens del fond har slutförandet av de

byggnadsarbeten, som avses med de i efterföljande sammanställning angivna

riksstatsanslagen, på sätt närmare framgår av sammanställningen av riksräkenskapsverket

beräknats medföra en ökning av byggnadsvärdet för färdiga

byggnader med 2,623,351 kronor 55 öre, därvid riksräkenskapsverket

utgått från att anvisade anslagsmedel skola komma att i sin helhet tagas i

anspråk för arbetenas slutförande.

Enligt bygg- nadsstyrelsens

Enligt riksrä- kenskapsverkets

Ökning ( + )

beräkning till-

beräkning till-

resp.

kommande

kommande

minskning (—)

byggnadsvärde

kronor

byggnadsvärde

kronor

kronor

Anslag å 1935/36 års riksstat:

II: 11 Ökade lokaler för länssty- relsen i Hallands län ........

10,325: 66

6,325: 66

— 4,000: —

Anslag å 1936/37 års riksstat:

II: 5 Nybyggnad för Kungl. Maj:ts

kansli......................

56,679: 77

83,613: 63

4-26,933: 86

II: 15 Tillbyggnad till lantmäteri - kontorshuset i Umeå.........

16,333: 52

16,333: 52

,

II: 24 Uppförande av en bostads- byggnad vid folkskoleseminariet

i Lund m. m...............

16,222: 32

16,222: 32

Anslag å 1937/38 års riksstat:

II: 6 Vissa kompletteringsarbeten

vid statens bakteriologiska la- boratorium .................

18,671: 92

5,671: 92

- 13,000: —

II: 9 Beredande av utvidgade loka- ler åt generaltullstyrelsen m. m.

1,900,000: —

1,928,000: —

+ 28,000: —

II: 17 Tillbyggnad till landsstats- huset i Falun...............

19,001:24

39,001: 24

+ 20,000: — j

II: 18 Till- och ombyggnad av

landsstatshuset i Härnösand . . .

15,964: 84

15,384: 54

.

- 580:30

II: 34 Tillbyggnadsarbeten vid små- skoleseminariet i Lycksele.....

62,563: 16

60,720: —

- 1,843:16

II: 40 Tillbyggnad av statens prov- ningsanstalts flygelbyggnad....

34,078: 72

34,078: 72

Anslag å 1938/39 års riksstat:

III: 40 Ny- och tillbyggnadsarbe- ten vid vissa folk- och småskole- seminarier:

Folkskoleseminariet i Göteborg.

251,000: —

251,000: —

Småskoleseminariet i Skara . . .

126,000:-—

126,000: —

—

Folkskoleseminariet i Umeå ...

| 41,000: —

41,000: —

—

Summa

| 2,567,841: 15

2,623,351: 55

I + 55,510: 40

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Efter tillägg till angivna belopp, 2,623,351 kronor 55 öre, av följande byggnadsvärden,

nämligen för statens växtskyddsanstalt 706,300 kronor, för statens

växtskyddsanstalts bostadsfastigheter 50,000 kronor och för fastigheter,

avsedda för dövstumundervisningen, 3,527,000 kronor, erhålles den

i det föregående för byggnadsstyrelsens delfond angivna ökningen av byggnadsvärdet

för färdiga byggnader, 6,906,651 kronor 55 öre. I anslutning härtill

har byggnadsvärdet för den 1 juli 1939 färdiga byggnader för byggnadsstyrelsens

delfond upptagits till 103,033,052 kronor 19 öre, vilket belopp

understiger det av byggnadsstyrelsen beräknade med 1,239,364 kronor

17 öre.

Differensen mellan byggnadsstyrelsens och riksräkenskapsverkets beräkning

förklaras framför allt därav, att byggnadskostnader, vilka blivit eller

skola bliva föremål för direkt avskrivning, av byggnadsstyrelsen inräknats i

byggnadsvärdet för färdiga byggnader till ett sammanlagt belopp av 1,075,676

kronor 99 öre. Fördelningen av detta belopp på olika riksstatsanslag framgår

av efterföljande sammanställning.

Anslag å 1935/36 års riksstat:

II: 7. Utvidgning av värmeledningen i pensions
styrelsens

lokaler .................... kronor 1,660: 84

Anslag å 1936/37 års riksstat:

II:

7.

II:

8.

II:

10.

II:

16.

II:

25.

Anslag å

II:

10.

II:

11.

II:

12.

II:

13.

II:

14.

II:

15.

II:

16.

II:

19.

II:

20.

11:29.

Ny värmeledning i fastigheten nr 6 i kvarteret

Rosenbad i Stockholm...........

Inredning av portvaktsbostad m. m. i huset

nr 7 Birgerjarlsgatan i Stockholm......

Anordnande av lokaler för länsarkitekten i

Nyköping m. m.......................

Anordnande av värmeledning i vissa vaktmästarbostäder

vid naturhistoriska riksmuseet

..............................

Byggnadsarbeten vid skogshögskolan......

1937/38 års riksstat:

Örn- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i

kvarteret Lejonet i Stockholm..........

ökade lokaler för statskontoret i Rosenhaneska

huset i Stockholm ............

Ändringsarbeten i fastigheten nr 6 i kvarteret

Rosenbad i Stockholm ................

Ändrings- och moderniseringsarbeten i fastigheterna

nr 2 och 4 Storkyrkobrinken i

Stockholm ..........................

Ändringsarbeten i gamla riksdagshuset i

Stockholm ..........................

Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Hallands

län ............................

Anordnande av lokaler för biträdande länsarkitekten

i Mariestad m. m...........

Byggnadsarbeten vid länsresidenset i Umeå

Ändringsarbeten i fastigheterna nr 5 och 7

Engelbrektsgatan i Stockholm..........

Inredande av vissa lokaler inom fackavdelningen

för elektroteknik m. m. vid tekniska

högskolan............................

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

17,871: 05

56: 87

15,638: 45

1,315: 47

2,034: 31

100,000: —

42,500: —

85,000: —

140,000: —

54,000: —

13,700: —

8,000: —

9,200: —

40,000: —

14,500: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153. 39

II: 32. Värmeledningsanläggning vid folkskoleseminariet

i Luleå ........................ kronor 135,000: —

II: 33. Ändringsarbeten m. m. vid folkskoleseminarierna

i Göteborg, Lund och Umeå:

Folkskoleseminariet i Göteborg .......... » 9,000: —

Folkskoleseminariet i Lund.............. » 27,000: —

Folkskoleseminariet i Umeå ............ » 12,500: —-

II: 35. Ändringsarbeten m. m. vid småskoleseminariet

i Härnösand...................... » 19,000: —

II: 36. Ombyggnad av en bostadslägenhet vid institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda

m. m........................... » 18,000: —

II: 37. Ändrings- och inredningsarbeten vid vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat

lyte ............................ » 41,700: —

II: 38. Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan . . » 8,000: —

II: 39. Färdigställande av andra våningen i statens

provningsanstalts huvudbyggnad .. » 30,000: —

II: 42. Ändrings- och inredningsarbeten i patent
och

registreringsverkets byggnad...... _» 230,000: —

Summa kronor 1,075,676: 99.

Byggnadsstyrelsen har vidare ökat värdet för tekniska högskolans byggnader

med ett den 30 juni 1938 i styrelsens räkenskaper å kontot utgiftsrester

balanserat belopp å 14,400 kronor, som redan tidigare inräknats i byggnadsvärdet.

I anledning av vissa i samband med upprättandet av riksbokslutet för

budgetåret 1937/38 verkställda justeringar med avseende å de bokförda

byggnadsvärdena för småskoleseminariet i Strängnäs samt lantmäterikontoren

i Karlstad och Västerås bör det av byggnadsstyrelsen beräknade byggnadsvärdet

för färdiga byggnader minskas med (1,482:71 + 18,000:— +

13,600:—=) 33,082 kronor 71 öre, varjämte med hänsyn till den avjämning,

som i byggnadsstyrelsens beräkningar ägt rum beträffande byggnadsvärdena

för länsresidensen i Kalmar och Kristianstad, minskning bör ske

med (1,385:66 — 770:79=) 614 kronor 87 öre.

Riksräkenskapsverket har slutligen funnit, att det för den inköpta fastigheten

för länsresidenset i Göteborg beräknade byggnadsvärdet å 165,600 kronor

bör utgå, eftersom fråga är om ett rivningshus, samt att de byggnadsvärden,

som tillkomma genom ianspråktagande av anslaget för till- och ombyggnad

av landsarkivet i Göteborg å 3,000 kronor och anslaget till ändringsarbeten

i ugnsrummet i tekniska högskolans kemibyggnad å 2,500 kronor

böra såsom avseende ritningar o. d. för tillämnade byggnadsföretag hänföras

till byggnadsvärdet för byggnader under uppförande.

För Uppsala universitets del fond har ökningen under hudgetåret

1938/39 av byggnadsvärdet för färdiga byggnader av riksräkenskapsverket

beräknats till 1,097,000 kronor. Av detta belopp hänföra sig 832,000

kronor till nybyggnaden för botaniska institutionen, medan återstående

265,000 kronor avse värmelednings- och ventilationsanläggningar m. m. i

universitetshuset. Av universitetsmyndigheterna härutöver medräknade byggnadskostnader

avse ritningar o. d. för tillämnade byggnadsarbeten och

böra därför icke medtagas vid beräkningen av byggnadsvärdet för den 1 juli

1939 färdiga byggnader.

Den för Lunds universitets delfond beräknade ökningen av

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

värdet å färdiga byggnader fördelar sig med 1,650,000 kronor på den nya

byggnaden för kemiska institutionen och med 154,700 kronor på den för de

statistiska och matematiska institutionerna inköpta fastigheten.

För karolinska sjukhusets delfond har, i överensstämmelse

med vad som tillämpats vid upprättandet av den ovan omförmälda, till riksräkenskapsverkets

utlåtande den 31 oktober 1938 fogade sammanställningen

rörande fastighetsfondens fastighets- och värdeminskningskonton, icke räknats

med något byggnadsvärde för färdiga byggnader per den 1 juli 1938.

Då sjukhusbygget kommer att fullbordas först under budgetåret 1939/40,

beräknas därför något byggnadsvärde för färdiga byggnader icke heller komma

att föreligga den 1 juli 1939. I enlighet härmed skulle den löpande avskrivningen

helni flan de radiumkliniken, vilken togs i bruk den 1 oktober

1937, uppskjutas två år. Riksräkenskapsverket förordar att så sker, i syfte

att erhålla en och samma avskrivningsperiod för alla i den första bvggnadsetappen

ingående byggnader.

I fråga om beräkningen av fastighetsfondens inkomster och utgifter torde

riksräkenskapsverket för byggnadsstyrelsens delfonds vidkommande få hänvisa

till vad ämbetsverket anfört i ämnet i sin denna dag avgivna inkomstberäkning

för budgetåret 1939/401. Beträffande övriga delfonder får riksräkenskapsverket,

vad först angår beräkningen av inkomsterna, anföra följande.

Ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna lokaler

bör — med utgångspunkt från vad riksräkenskapsverket i nämnda

inkomstberäkning anfört rörande överskotten å ifrågavarande delfonder samt

med beaktande i fråga örn övriga poster å fastighetsfondens stat av de jämkningar

i förvaltningsmyndigheternas kalkyler, som föreslås i det följande

— beräknas sålunda.

Beräknat

överskott

Tillkommer

tor beräkna- de utgifter

Avgår för

beräknade

inkomster

Ersättnings-

anslag

kronor

kronor

kronor

kronor

Fångvårdsstyrelsens delfond......

308,000

391,000

180,000

519,000

Utrikesdepartementets delfond ....

254,000

338,000

60,000

532.000

Medicinalstyrelsens delfond.......

1,769,000

2,304,000

935,000

3,138,000

Uppsala universitets delfond......

184,000

850,100

274,100

760,009

Lunds universitets delfond.......

141,000

264,000

62,000

343,000

Karolinska sjukhusets delfond ....

280,000

200,000

157,000

323,000

Under inkomstposten hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna 1 o k a 1 er och markområden har för nu löpande budgetår

för fångvårdsstyrelsens delfond beräknats ett belopp av 160,000

kronor. Detta belopp föreslås nu av fångvårdsstyrelsen skola höjas med

10,000 kronor i anledning av den omräkning av hyrorna för bostadslägenheterna

vid centralfängelset i Malmö, som befunnits påkallad med hänsyn till

att dessa lägenheter komma att förses med värmeledning, vattenklosetter

och badmöjligheter. Riksräkenskapsverket får i anledning härav erinra örn

att dessa moderniseringsarbelen liksom motsvarande arbeten vid centralfängelset

å Härlanda beaktades vid upprättandet av fastighetsfondens stat

tor innevarande budgetår, därvid den av arbetena påkallade hyresregleringen

1 Se bilaga C vid statsrådsprotokollet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

41

för båda fängelserna tillsammantagna beräknades komma att medföra en

inkomstökning om 10,000 kronor. Enligt vad riksräkenskapsverket under

hand inhämtat från fångvårdsstyrelsen beräknas emellertid angivna inkomstökning

numera till 15,000 kronor. Ifrågavarande inkomstpost torde därför

för nästa budgetår böra upptagas till ett belopp av 165,000 kronor.

Det i statförslaget för Uppsala universitets delfond under motsvarande inkomstpost

beräknade beloppet, 18,400 (i statuppställningen uppfört med

18,800) kronor, bör avjämnas till 18,000 kronor.

Beräkningen av hyresinkomsterna för övriga delfonder har ej givit riksräkenskapsverket

anledning till erinran. Dock torde, vad angår karolinska

sjukhusets delfond, böra framhållas, att den föreslagna kraftiga höjningen

av denna delfonds hyresinkomster enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat

hänför sig till de personalbostäder, som beräknas tillkomma under nästa

budgetår genom karolinska sjukhusets färdigställande.

I fråga örn posten diverse inkomster torde, såsom riksräkenskapsverket

framhållit i sin inkomstberäkning vid behandlingen av statförslaget

för byggnadsstyrelsens delfond, böra förutsättas, att någon ändring av nu

gällande regler för placeringen av fastighetsfondens förnyelsefondsmedel

icke kommer att vidtagas före utgången av budgetåret 1939/40. Vidare torde

böra räknas med en ränteavkastning å dessa medel av 3.1 procent samt

antagas, att de medel, som avsättas till värdeminskningskonto för budgetåret

1938/39, komma att insättas i riksgäldskontoret omedelbart efter detta

budgetårs utgång. Sistnämnda medel böra upptagas till de belopp, som angivas

i den i det föregående omnämnda sammanställningen över fastighetsfondens

fastighets- och värdeminskningskonton. Riksräkenskapsverket —

som ej funnit anledning till erinran mot vederbörande förvaltningsmyndigheters

beräkning av övriga till posten diverse inkomster hänförliga intäkter

—- har, i överensstämmelse med det anförda, för nu ifrågavarande delfonder

beräknat denna inkomstpost på sätt, som framgår av följande sammanställning.

Avsättning

till förnyelse- fond per ^/e

1939

Förnyelse-

Ränta å

Övriga

diverse

fondsmedel

förnyelse-

diverse

inkomster

>/7 1938

fondsmedel

inkomster

(efter

avjämning)

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

Fångvårdsstyrelsens del-

fond...............

415,960

47,188

14,357

1,000

15,000

Utrikesdepartementets

delfond............

264,915

70,364

10,393

2,800

13,000

Medicinalstyrelsens del-

fond...............

3,441,573

989,056

137,349

—

137,000

Uppsala universitets del-

fond...............

_

424,723

13,166

242,500

256,100

Lunds universitets del-

•

fond...............

_

85,075

2,637

50,800

53,000

Karolinska sjukhusets

delfond............

—

—

—

800

1,000

Riksräkenskapsverket övergår härefter till beräkningen av utgifterna

för nu ifrågavarande delfonder.

Till reparations- och underhållskostnader lii. lii. begäres

för fångvårdsstyrelsens delfond ett från 300,000 kronor lill 325,000 kronor

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

förhöjt belopp. Det sålunda äskade beloppet —• vilket överstiger det vid fastighetsfondens

inrättande för enahanda ändamål anvisade beloppet, 285,000

kronor, med cirka 15 procent — torde, på sätt byggnadsstyrelsen framhållit,

få anses skäligt med hänsyn till de prisstegringar, som inträffat efter nämnda

tidpunkt, i all synnerhet som fångvårdsstyrelsens delfonds byggnadsbestånd

samtidigt undergått en icke oväsentlig utökning.

De beträffande reparations- och underhållskostnaderna för utrikesdepartementets

och medicinalstyrelsens delfonder framlagda förslagen, vilka avse

oförändrad medelsanvisning, hava icke heller givit riksräkenskapsverket anledning

till erinran.

De belopp åter, som upptagas för motsvarande ändamål i statförslagen

för Uppsala och Lunds universitets delfonder, torde — i anslutning till vad

riksräkenskapsverket i det föregående anfört rörande beräkningen av byggnadsvärdet

för den 1 juli 1939 färdiga byggnader — böra höjas med respektive

12,179 och 1,000 kronor till 412,000 kronor respektive 151,000 kronor.

Av det för Uppsala universitets delfond sålunda beräknade beloppet avses

för akademiska sjukhuset 144,000 kronor, vilket belopp överstiger motsvarande

belopp å gällande stat med 8,000 kronor. Denna höjning sammanhänger

med att akademiska sjukhusets byggnader i enlighet med Kungl.

Maj:ts beslut upptagits å fastighetsfonden till högre värde än som förutsattes

vid medelsanvisningen för innevarande budgetår.

Enligt det för karolinska sjukhusets delfond uppgjorda statförslaget skulle

det för innevarande budgetår till reparations- och underhållskostnader m. m.

för serafimerlasarettet anvisade beloppet, 50,000 kronor, höjas till 83,000

kronor för beredande av medel till vissa reparationsarbeten av engångskaraktär.

Vidare skulle motsvarande post för karolinska sjukhuset, vars ännu icke

fullbordade delar beräknas komma att successivt tagas i bruk under nästa

budgetår med början den 1 oktober, höjas med 39,000 kronor till 50,000

kronor. Någon närmare utredning rörande behovet av de begärda anslagsökningarna

har icke förebragts. Riksräkenskapsverket har emellertid ansett

sig sakna anledning ifrågasätta skäligheten av de äskade beloppen.

Posten för avsättning till värdeminskningskonto torde —

med utgångspunkt från den beräkning av årsavskrivningarna för budgetåret

1938/39, som innefattas i den förut omnämnda, till riksräkenskapsverkets utlåtande

den 31 oktober 1938 fogade sammanställningen över fastighetsfondens

fastighets- och värdeminskningskonton, samt i anslutning till den av

riksräkenskapsverket i det föregående gjorda uppskattningen av ökningen

under budgetåret 1938/39 av byggnadsvärdet för färdiga byggnader — böra

för nedan angivna delfonder beräknas sålunda.

Årsavskriv-

Årlig avskriv-

Årsavskriv-

1

ning för bud-

ning för ny-

ning för bud-

getåret

tillkommande

getåret

1938/39

byggnader

1939/40

kronor

m kronor

kronor

Fångvårdsstyrelsens delfond...........

47,188

10,087

57.000

Utrikesdepartementets delfond.........

70,364

9,323

80,000

Medicinalstyrelsens delfond............

''989,056

39,937

1,029,000

Uppsala universitets delfond...........

424,723

13,712

438,000

Lunds universitets delfond............

85,075

22,558

108,000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

43

För karolinska sjukhusets delfond skulle, i enlighet med vad riksräkenskapsverket

tidigare förordat, icke beräknas någon avsättning till värdeminskningskonto

för nästkommande budgetår.

Enligt de av riksräkenskapsverket vid beräkningen av avsättningen till

värdeminskningskonto tillämpade grunderna skulle, såsom riksräkenskapsverket

i det föregående framhållit, den löpande avskrivningen beträffande

en del byggnadsarbeten komma att påbörjas före arbetenas slutförande.

Riksräkenskapsverket får till belysande av innebörden av ämbetsverkets

beräkning av de årliga avskrivningarna vidare erinra om att byggnadsstyrelsen

och riksräkenskapsverket i sitt utlåtande den 16 februari 1938 med förslag

till nya avskrivningsregler för fastighetsfonden beträffande byggnadsarbeten,

som avse ombyggnad av redan förefintlig byggnad, förordat nedskrivning

av den ombyggda fastighetens ursprungliga värde med ett mot den

verkställda förnyelsen svarande belopp, därvid nedskrivningen förutsatts

skola täckas genom motsvarande nedskrivning av värdeminskningskontot.

Ett dylikt förfarande torde emellertid böra grunda sig på beslut av Kungl.

Majit i varje särskilt fall (exempelvis i samband med anvisningen av medel

till byggnadskoslnadernas bestridande). Då något sådant beslut ännu icke

meddelats, har i fråga om ombyggnadsarbeten, som icke blivit eller skola

bliva föremål för direkt avskrivning, det ursprungliga byggnadsvärdet genomgående

höjts med kostnaderna för ombyggnadsarbetena, varefter den

årliga avskrivningen beräknats å det sålunda framkomna byggnadsvärdet.

Härigenom erhålles en något snabbare avskrivning.

I samma riktning verkar, att till fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens

delfonder hänförliga nybyggnadsarbeten, som icke avse uppförande av

nya anstalter, av praktiska skäl i avskrivningshänseende behandlats på samma

sätt som ombyggnadsarbeten. Häremot torde, i betraktande av 1938 års

riksdags uttalande rörande storleken av de årliga avskrivningarna, icke kunna

framställas någon allvarligare erinran.

Förvaltningsmyndigheternas beräkning av posten för hyres- och arrendeutgifter

m. m. har icke givit riksräkenskapsverket anledning till

annan erinran än att ämbetsverket funnit de för fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens

delfonder beräknade beloppen böra i avjämningssyfte höjas

med vartdera 500 kronor.

Fastighetsfondens inkomst- och utgiftsstat för budgetåret 1939/40 skulle

i enlighet med vad riksräkenskapsverket sålunda anfört erhålla det utseende,

som framgår av närslutna bilaga.1 I denna sammanställning har för jämförelse

även medtagits de i gällande stat upptagna beloppen samt de belopp,

som av förvaltningsmyndigheterna beräknats för nästa budgetår.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, byråchefen

Runemark deltagit.

Stockholm den 9 december 1938,

Underdånigst

ERIK STRIDSBERG.

Anders Faxei.ius.

1 Denna bilaga motsvaras av bilaga B till statsrådsprotokollet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majis proposition nr 153.

inlaga B.

Riksräkenskapsverkets förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1939/40 m. m.

Inkomster.

A. Ersättning lör till statsmyndigheter upp
låtna

lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond

2. Utrikesdepartementets »

3. Medicinalstyrelsens »

4. Byggnadsstyrelsens »

5. Uppsala universitets »

6. Lunds universitets »

7. Karolinska sjukhusets »

Säger

B. Hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond

2. Utrikesdepartementets »

3. Medicinalstyrelsens v

4. Byggnadsstyrelsens »

5. Uppsala universitets »

6. Lunds universitets »

7. Karolinska sjukhusets »

Säger

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

2. Utrikesdepartementets » ....

3. Medicinalstyrelsens » ....

4. Byggnadsstyrelsens » ....

5. Uppsala universitets » :

a. Bidrag från universitetets

egendoms- o. skogsförvaltning

b. Bidrag från Uppsala läns

landsting................

c. Övriga diverse inkomster ..

Säger för Uppsala universitets delfond

1939/40

1938/39

Förvaltnings- myndigheter- nas beräkning

Riksräken-

skapsverkets

beräkning

465.900

573,000

2,955,800

8,575,900

690.900

346,100

294,200

489.200

531,000

3,005,400

8,870,825

731,328

328,100

593.200

519.000

532.000

3.138.000

8.871.000

760.000

343.000

323.000

13,901,800

14,549,053

14,486,000

160,000

47,000

798.000

438.000

15,700

6,000

61,300

170.000

47,000

798.000

450.000

18,800

9,000

156.000

165.000

47.000

798.000

450.000

18.000

9,000

156.000

1,526,000

1,648,800

1,643,000

15,600

12,000

120,700

182,100

17,200

12,000

120,700

175,350

15.000

13.000

137.000

185.000

220,000

••• 1

220,000

220,000

15,000

7,500

15,000

7,500

15,000

21,100

242,500

242,500

256,100

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

45

1939/40

1938 39

Förvaltnings- myndigheter- nas beräkning

Riksräken-

skapsverkets

beräkning

6. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets

egendomsförvaltning......

50,800

50,800

50,800

b. Övriga diverse inkomster..

100

100

2,200

Säger för Lunds universitets delfond

50,900

50,900

53,000

7. Karolinska sjukhusets delfond..

500

800

1,000

Säger

624,300

619,450

660,100

Summa

16,052,100

16,817,303

16,789,100

Utgifter.

i A. Reparations- och underhållskostnader

m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

300,000

325,000

325,000

2. Utrikesdepartementets » ....

200,000

200,000

200,000 j

3. Medicinalstyrelsens » ....

1,250,000

1,250,000

1,250,000

4. Byggnadsstyrelsens » ....

2,084,000

1,805,000

1,784,000

5. Uppsala universitets » :

a. Akademiska sjukhuset....

136,000

136,000

144,000

b. Övriga fastigheter........

250,000

263,821

268,000

Säger för Uppsala universitets delfond

386,000

399,821

412,000

6. Lunds universitets delfond ....

169,000

150,000

151,000 ;

7. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset ....

11,000

50,000

50,000

b. Serafimerlasarettet ......

50,000

83,000

83,000 |

Säger för karolinska sjukhusets delfond

61,000

133,000

133,000

Säger

4,450,000

4,262,821

4,255,000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

53,000

59,700

57,000

2. Utrikesdepartementets delfond,

förslagsvis ................

80,000

80,000

80,000

3. Medicinalstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

975,000

973,600

1,029,000

4. Byggnadsstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

852,000

900,000

877,000

5. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, för-

slagsvis ................

156,000

156,000

162,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis

263,000

271,837

276,000

Säger för Uppsala universitets delfond

419,000

427,837

438,000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

1939/40

1938/39

Förvaltnings-

Riksräken-

myndigheter-

skapsverkets

nas beräkning

beräkning

6. Lunds universitets delfond, för-

slagsvis....................

103,000

103,000

108,000

7. Karolinska sjukhusets delfond,

förslagsvis ................

48,000

300,000

—

Säger

2,530,000

2,844,137

2,589,000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av

fonden förhyrda lokaler och arrén-

derade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, för-

slagsvis ................

8,500

8,500

9,000

2. Utrikesdepartementets delfond,

förslagsvis ................

44,000

58,000

58,000

3. Medicinalstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

24,500

24,500

25,000

4. Byggnadsstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

760,000

955,260

955,000

5. Uppsala universitets delfond, för-

slagsvis ..................

100

100

100

6. Lunds universitets delfond, för-

slagsvis ..................

3,000

5,000

5,000 !

7. Karolinska sjukhusets delfond,

förslagsvis ................

47,000

67,000

67,000

Säger

887,100

1,118,360

1,119,100

D. Avskrivning av vissa d byggnadsanslag

bestridda kostnader för inventarier

777. 777./

1. Medicinalstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

25,000

—

—

2. Byggnadsstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

10,000

—

—

Säger

35,000

—

—

Överskoit att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

280,000

283,200

308,000

2. Utrikesdepartementets » ....

308,000

252,000

254,000

3. Medicinalstyrelsens » ....

1,600,000

1,676,000

1,769,000

4. Byggnadsstyrelsens » ....

5,490,000

5,830,915

5,890,000

5. Uppsala universitets » ....

144,000

164,870

184,000

6. Lunds universitets > ....

128,000

140,000

141,000

7. Karolinska sjukhusets » ....

200,000

250,000

280,000

Säger

8,150.000

8,596,985

8,826,000

Summa

16,052,100

M6,822,303

16,789,100

1 Byggnadsstyrelsen har dessutom bland utgifterna upptagit ett belopp å 5,000 kronor för

diverse utgifter.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

47

Bilaga C.

Utdrag ur riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1938

med inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Till KONUNGEN.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Fastighetsfonden tillhandakommande ersättning för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fortfarande

fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter.

För de övriga delfondernas vidkommande skall däremot ifrågavarande ersättning

från och med innevarande budgetår bestämmas så, att full förräntning

erhålles å det av respektive delfonder disponerade statskapitalet. I enlighet

härmed och under förutsättning, att den räntefot, vid vilken full

förräntning skall anses vara för handen, alltjämt sättes till 4 procent, torde

överskotten å dessa delfonder för budgetåret 1939/40 kunna beräknas på

följande sätt.

•

Kapital- behållning

''h 1938

Tillkommer

för ej lyftade

investerings-

Avgår för

ej lyftade

avskrivnings-

Kapital- behållning

Vt 1939

Överskott

anslag

anslag

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor j

Fångvårdsstyrel- sens delfond. . . .

Utrikesdeparte-

7.252,479

1,057,753

600,253

7,709,979

308,000

mentets delfond

Medicinalstyrelsens

6,101,602

365,000

123,800

6,342,802

254,000

delfond........

Uppsala univera-

40,660,903

7,152,050

3,576,075

44,236,878

1,769,000

tets delfond....

Lunds universitets

4,096,011

1,100,072

590,372

4,605,711

184,000

delfond........

Karolinska sjuk-

3,431,537

278,500

183,500

3,526,537

141,000

husets delfond. .

5,215,100

3,656,000

1,865,500

7,005,600

280,000

Vid beräkningen av kapitalbehållningen den 1 juli 1939 har riksräkenskapsverket,

på sätt framgår av ovanstående sammanställning, utgått från

att vid ingången av budgetåret 1938/39 för investering i ifrågavarande delfonder

disponibla medel komma att i sin helhet lyftas före nämnda budgetårs

utgång. Även om de beräknade överskotten härigenom skulle komma

att i någon nämnvärd grad överstiga de definitiva, påverkas statsregleringen

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 1-53.

likväl icke härav, eftersom ersättningsanslagen komma att upptagas i anslutning

till de beräknade överskotten.

Det överskott, som skall beräknas å riksstaten för byggnadsstyrelsens delfond,

blir beroende av den inkomst- oell utgiftsstat, som kommer att fastställas

för denna delfond för budgetåret 1939/40. Enligt av byggnadsstyrelsen

till Kungl. Majit avgivet förslag till sådan stat skulle överskottet upptagas

till 5,830,915 kronor. Härvid har styrelsen i fråga om beräkningen av

de med posten för reparations- och underhållskostnader m. m. avsedda utgifterna

samt utgifterna för avsättning till värdeminskningskonto utgått från

att det bokförda byggnadsvärdet för färdiga byggnader den 1 juli 1939 skall

komma att uppgå till i avjämnat tal 104,272,000 kronor.

Ökningen under budgetåret 1938/39 av byggnadsvärdet för färdiga byggnader

— vilket, bortsett från sjöhistoriska museets byggnad, vid ingången

av detta budgetår uppgick till avjämnat 95,146,000 kronor — har riksräkenskapsverket,

på sätt närmare framgår av ett av ämbetsverket denna dag

avgivet utlåtande angående inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna

fastighetsfond för budgetåret 1939/401, funnit böra, frånsett nämnda byggnad,

beräknas till i runt tal 6,907,000 kronor. I enlighet härmed och då värdet

å sjöhistoriska museets byggnad, för vilken byggnad någon avsättning

till värdeminskningskonto icke skall äga rum, den 1 juli 1939 beräknas utgöra

980,000 kronor, skulle bokförda byggnadsvärdet för färdiga byggnader

vid sistnämnda tidpunkt komma att uppgå till sammanlagt 103,033,000

kronor.

Riksräkenskapsverket har, vad härefter beträffar beräkningen av byggnadsstyrelsens

delfonds inkomster, i likhet med byggnadsstyrelsen utgått från

att någon ändring av nu gällande regler för placeringen av fastighetsfondens

lörnyelsefondsmedel icke kommer att vidtagas före utgången av budgetåret

1939/40. Riksräkenskapsverket har vidare förutsatt, att de medel, som avsättas

till värdeminskningskonto för budgetåret 1938/39, komma att insättas

i riksgäldskontoret omedelbart efter påföljande budgetårs ingång. Dessa

medel kunna, såsom närmare framgår av det följande, beräknas till *i runt

tal 790,000 kronor. Enligt vad riksräkenskapsverket under hand inhämtat

från riksgäldskontoret torde ränteavkastningen kunna uppskattas till 3.1 procent.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed höjt det av

byggnadsstyrelsen under posten diverse inkomster upptagna beloppet med

9,650 kronor till 185,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens beräkning av övriga inkomstposter har icke givit riksräkenskapsverket

anledning till annan erinran än att riksräkenskapsverket

funnit det för ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler beräknade

beloppet, 8,870,825 kronor, böra avjämnas till 8,871,000 kronor.

Vid beräknandet av byggnadsstyrelsens delfonds utgifter har riksräkenskapsverket

funnit sig böra sänka det av byggnadsstyrelsen under posten

för reparations- och underhållskostnader m. m. upptagna beloppet med

21,000 kronor till 1,784,000 kronor. Detta har skett i anslutning till vad

riksräkenskapsverket i det föregående anfört rörande beräkningen av byggnadsvärdet

för den 1 juli 1939 färdiga byggnader.

Beträffande posten för avsättning till värdeminskningskonto får riksräkenskapsverket

erinra om att riksräkenskapsverket med utlåtande den 31

oktober 1938, angående reglering av statens förmögenhetsställning per den

30 juni 1938 samt redovisningen av vissa anslagsreservationer vid budgetårsskiftet

1938, överlämnat en över fastighetsfondens fastighets- och värdeminskningskonton

upprättad sammanställning, innefattande jämväl beräk
-

1 Se bilaga A vid statsrådsprotokollet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

49

ning av årsavskrivning för budgetåret 1938/39. Med utgångspunkt från den

i denna sammanställning för byggnadsstyrelsens delfond angivna årsavskrivningen,

790,231 kronor, samt den av riksräkenskapsverket i det föregående

beräknade ökningen under budgetåret 1938/39 av byggnadsvärdet för färdiga

byggnader har riksräkenskapsverket uppfört förevarande post med

877.000 kronor, vilket belopp understiger det av byggnadsstyrelsen beräknade

med 23,000 kronor.

Det av byggnadsstyrelsen för hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden

förhyrda lokaler och arrenderade markområden beräknade beloppet,

955,260 kronor, har av riksräkenskapsverket avjämnats till 955,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har slutligen funnit sig icke kunna tillstyrka byggnadsstyrelsens

förslag om uppförande å fastighetsfondens stat av en post å

5.000 kronor för bestridande av i samband med förhyrning av lokaler för

fastighetsfondens räkning uppkommande kostnader för annonsering, ritningskopiering

och särskilda utredningar samt får till stöd för denna ståndpunkt

framhålla, att samtliga kostnader för byggnadsstyrelsens verksamhet

vid fastighetsfondens inrättande förutsattes skola bestridas från anslag å

riksstaten under sjätte huvudtiteln.

I enlighet med det anförda skulle överskottet å byggnadsstyrelsens delfond

upptagas till (5,830,915 + 9,650 + 175 -r 21,000 + 23,000 + 260 + 5,000=)

5.890.000 kronor.

Med hänsyn bland annat till inrättandet av tre nya delfonder, nämligen

en för vartdera av rikets två universitet samt en för karolinska sjukhuset,

har riksräkenskapsverket — i syfte att ernå större överskådlighet i fråga

om fastighetsfondens redovisning i riksstaten — funnit sig i detta sammanhang

böra föreslå, att förevarande inkomsttitel uppdelas på särskilda undertitlar

för de olika delfonderna samt att motsvarande uppdelning i förekommande

fall genomföres beträffande ersättningsanslagen under de olika

huvudtitlarna.

På grund av vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen

upptagit överskotten å fastighetsfondens olika delfonder sålunda:

Fångvårdsstyrelsens delfond ...................... kronor 308,000

Utrikesdepartementets » ...................... » 254,000

Medicinalstyrelsens » » 1,769,000

Byggnadsstyrelsens » » 5,890,000

Uppsala universitets » » 184,000

Lunds universitets » » 141,000

Karolinska sjukhusets » ...................... » 280,000.

Sammanlagt beräknas alltså överskottet å statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1939/40 till 8,826,000 kronor.

Stockholm den 9 december 1938.

Underdånigst

ERIK STRIDSBERG.

P. S. Runemark.

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 153.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Bilaga D.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1939/40.

Kronor

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...............

527,000

2. Utrikesdepartementets » ...............

737,000

3. Medicinalstyrelsens » ...............

3,139,000

4. Byggnadsstyrelsens » ...............

8,966,000

5. Uppsala universitets » ...............

743.000

6. Lunds universitets » ...............

322,000

7. Karolinska sjukhusets » ...............

323,000

14,757,000

B. Hyror och arrenden för lill enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...............

167,000

2. Utrikesdepartementets > ...............

47,000

3. Medicinalstyrelsens » ...............

810,000

4. Byggnadsstyrelsens > ...............

540,000

5. Uppsala universitets » ...............

17,000

6. Lunds universitets » ...............

9,000

7. Karolinska sjukhusets » ...............

156,000

1,746,000

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...............

15,000

2. Utrikesdepartementets > ...............

13.000

3. Medicinalstyrelsens » ...............

137,000

4 Byggnadsstyrelsens * ...............

185,000

5. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning ..................

220,000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting____

15000

c. Övriga diverse inkomster ............

21,100

256,100

6. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför-

vältning ........................

50,800

b. Övriga diverse inkomster ............

2.200

53,000

7. Karolinska sjukhusets delfond...............

1,000

660,100

,

Summa

17,168,100

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

51

Kronor

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 325,000

2. Utrikesdepartementets > 263,000

3. Medicinalstyrelsens » 1,260,000

4. Byggnadsstyrelsens » 1,840,000

5. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset................ 144,000

b. Övriga fastigheter.................... 250,000 394,000

6. Lunds universitets delfond ........................ 130,000

7. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset ................ 50,000

b. Serafimerlasarettet .................. 83,000 133,000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............ 57,000

2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis............ 80,000

3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis............ 1,029,000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis............ 900,000

5. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis...... 162,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis.......... 276,000 438,000

6. Lunds universitets delfond, förslagsvis .............. 108,000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............ 9,000

2. Utrikesdepartementets * , förslagsvis............ 200.000

3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis............ 28.000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis............ 1,050,000

5. Uppsala universitets » , förslagsvis............ 100

6. Lunds universitets » , förslagsvis............ 5,000

7. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis............ 67,000

4,345,000

2,612,000

1,359,100

överskott all tillföras riksslatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 318,000

2. Utrikesdepartementets » 254,000

3. Medicinalstyrelsens » 1,769,000

4. Byggnadsstyrelsens » 5,901,000

5. Uppsala universitets » 184,000

6. Lunds universitets » 141.000

7. Karolinska sjukhusets » ...................... 280,000 8,847,000

Summa 17,168,100

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. BU 1939:75 Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 1939140 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande s. 15 i texten
  2. JoU 1939:88 Jordbruksutskottets memorial Nr 88 s. 2 i texten
  3. Rskr. 1939:270 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939/40 m. m. s. 1 i texten
  4. SU 1939:166 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939f40 m. m. s. 6 i texten