Sök i Ratio Lex

Med anhållan om riksdagens yttrande angående ett av den internationella arbetsorganisationens konferens år 1938 vid dess tjugofjärde sammanträde fattat beslut

16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:16, Med anhållan om riksdagens yttrande angående ett av den internationella arbetsorganisationens konferens år 1938 vid dess tjugofjärde sammanträde fattat beslut

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 16.

1

Nr 16.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens

yttrande angående ett av den internationella arbetsorganisationens

konferens år 1938 vid dess tjugofjärde

sammanträde fattat beslut; given Stockholms

slott den 2 december 1938.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed anhålla om riksdagens yttrande

angående ett i nämnda protokoll omförmält, av den internationella

arbetsorganisationens konferens år 1938 vid dess tjugofjärde sammanträde

fattat beslut.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1939.

1 sami.

Nr 10.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 december

1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Nilsson, Quensel, Forslund, Eriksson.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, ett av den internationella

arbetsorganisationens konferens vid dess tjugofjärde sammanträde år 1938

fattat beslut samt anför:

Inledning.

Fredsfördraget i Versailles av den 28 juni 1919 mellan de allierade och

associerade makterna, å ena, samt Tyska riket, å andra sidan, vars del I omfattar

förbundsakten för nationernas förbund, innehåller i del XIII ett socialpolitiskt

reformprogram samt tillika bestämmelser om den institution, internationella

arbetsorganisationen, som har till uppgift att förverkliga detta

program.

Av berörda bestämmelser framgår bland annat, att organisationens beslutande

församling, den internationella arbetskonferensen, har att beträffande

förslag, som äro uppförda på dess dagordning, välja mellan två former för

godtagande. Antingen skall beslutet resultera i ett förslag till internationell

konvention, avsedd att ratificeras av organisationens medlemmar, eller ock

skall det utmynna i en rekommendation, avsedd att tagas under övervägande

vid lagstiftning eller annorledes, men utan den bindande karaktär, som tillkommer

en ratificerad konvention.

I fråga om verkställighet av konferensens beslut stadgas, att varje medlem

av organisationen skall vara förbunden att inom ett år från avslutandet av

ett konferenssammanträde underställa därå antagna rekommendationer och

konventionsförslag den eller de myndigheter, till vilkas kompetensområden

respektive frågor höra, för deras omgestaltande till lag eller vidtagande av

andra åtgärder. Om det till följd av exceptionella omständigheter är omöjligt

att fullgöra nyss berörda förpliktelse inom ett år, skall den fullgöras snarast

möjligt och under intet förhållande senare än 18 månader från sammanträdets

avslutande. Därest en rekommendation ej leder till någon lagstiftningsåtgärd

eller annat åtgörande för dess genomförande eller om ett kon
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

3

ventionsförslag icke vinner vederbörande myndighets eller myndigheters

bifall, skall respektive medlem av organisationen icke vara underkastad någon

vidare förpliktelse med hänsyn därtill.

Närmare upplysningar om internationella arbetsorganisationen och dess

verksamhet hava lämnats i propositionen nr 361 till 1921 års riksdag. Därutinnan

kan även hänvisas till ett genom delegationen för det internationella

socialpolitiska samarbetet på Kungl. Maj:ts uppdrag år 1928 utgivet arbete

»Internationella arbetsorganisationen. I. Allmän del».

Den internationella arbetsorganisationens tjugofjärde sammanträde hölls

i Genéve under tiden 2—22 juni 1938. Antalet representerade stater utgjorde

50, av vilka 33 sänt fullständiga delegationer, d. v. s. två regeringsombud samt

ett ombud från vardera av arbetsgivar- och arbetarsidorna. Sverige deltog

i sammanträdet med en fullständig delegation.1

Vid sammanträdet stodo följande frågor på dagordningen:

I. Teknisk och yrkesundervisning samt lärlingsväsen;

II. Reglering av anställningsavtal för infödda arbetare;

III. Rekrytering, arbetsförmedling och arbetsvillkor (likabehandling) för

migrerande arbetare;

IV. Reglering av arbets- och vilotid för yrkesförare (jämte biträden) av

åkdon, använda för transport på väg;

V. Generalisering av arbetstidens förkortning (40-timmarsveckan); samt

VI. Statistik rörande arbetslöner och arbetstid i de förnämsta gruv- och

tillverkningsindustrierna, byggnadsverksamhet därunder inbegripen, samt

jordbruket.

Av dessa frågor voro nr I—V föremål endast för en första diskussion. Internationella

arbetsbyrån hade för envar av dessa utarbetat en rapport, innehållande

uppgifter örn de lagar och sedvänjor, som reglerade respektive område

i olika länder, samt förslag till de punkter, beträffande vilka man borde

rådföra sig hos regeringarna i medlemsstaterna för förberedandet av vidare

behandling. Enligt den sedvanliga proceduren skola dessa frågor uppföras

på dagordningen till slutlig diskussion vid närmast följande sammanträde av

arbetskonferensen.

Endast frågan nr VI blev föremål för definitiv behandling.

Vid sammanträdet antog arbetsorganisationens konferens i anledning härav

endast ett konventionsförslag, nämligen förslag till konvention (nr 63) angående

statistik rörande arbetslöner och arbetstid i de förnämsta gruv- och till
Genom

Kungl. Maj:ts beslut den 6 maj 1938 hade att deltaga i konferensen från svensk

sida utsetts:

såsom regeringsombud statssekreteraren Wilhelm Björck och chefen för arbetsrådet John Nordin

med t f. kanslirådet Helge Berglund och docenten Alf Johansson såsom experter;

såsom arbelsgivarombud direktören juris kandidaten Karl Wistrand med verkställande direktören

i svenska arbetsgivareföreningens allmänna grupp Fritiof Söderbäck, verkställande direktören

i Sveriges verkstadsförening G. Styrman, direktören i svenska arbetsgivareföreningen Erik

Brodén och kontorschefen i nämnda förening Oscar Jerneck såsom experter; samt

såsom arbelarombud andre ordföranden i landsorganisationen i Sverige’Gunnar Andersson

med advokaten Arnold Sölvén, ombudsmannen i svenska transportarbetareförbundet Arvid

Mårdh och andre ordföranden i svenska metallindustriarbetareförbundet Gustaf Vahlberg såsom

experter samt redaktören Sven Backlund såsom språkexpert.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 16.

verkningsindustrierna, byggnadsverksamhet därunder inbegripen, saint jordbruk,

i korthet benämnd »Konvention angående arbetslöne- och arbetstidsstatistik,

1938».

Genom delegationens för det internationella socialpolitiska samarbetet försorg

utarbetad översättning av originaltexterna till konventionsförslaget torde

få såsom bilaga (Bilaga A) fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. I

fråga om förslagets innehåll får jag, i den mån redogörelse därför ej lämnas

i det följande, hänvisa till denna bilaga.

Konventionsförslaget.

Förslagets bestämmelser.

Konventionsförslagets bestämmelser hava upptagits under sex huvudrubriker,

nämligen

Del I. Allmänna bestämmelser (art. 1—4);

Del If. Statistik rörande genomsnittliga arbetsförtjänster och arbetstimmar,

utgjorda i gruv- och tillverkningsindustrierna (art. 5—12);

Del III. Statistik rörande tidlönesatser och normalarbetstimmar, utgjorda

i gruv- och tillverkningsindustrierna (art. 13—21);

Del IV. Statistik rörande löner och arbetstid i jordbruket (art. 22);

Del V. Diverse bestämmelser (art. 23 och 24); samt

Del VI. Slutbestämmelser (art. 25—31).

Konventionsförslaget syftar till ett internationellt förenhetligande i och för

större jämförbarhet av viktiga delar av arbetsmarknadsstatistiken och är den

första konvention av sin art, som antagits av internationella arbetskonferensen.

Föreskrifterna i del II och del III äro begränsade till löntagare i gruv- och

tillverkningsindustrier. Beträffande dessa göres en distinktion mellan »genomsnittliga

arbetsförtjänster och utgjorda arbetstimmar» samt »tidlönesatser

och normalarbetstid». I var och en av dessa delar fastställes statistikens

syfte, definieras de använda termerna och givas föreskrifter rörande de klassifikationsmetoder,

som skola tillämpas. I båda fallen föreskrives, att statistiken

skall insamlas minst en gång om året och att mera detaljerad statistik

skall insamlas minst vart tredje år. Del IV gäller jordbruket. Denna statistik

skall insamlas minst en gång vartannat år och kan avse antingen lönesatser

eller faktiska arbetsförtjänster alltefter arten av de uppgifter, som kunna

erhållas i respektive Iand. I fråga örn arbetstiden inom jordbruksarbete

uppställer konventionen som ett önskemål, att lönestatistiken för jordbruket

såvitt möjligt kompletteras med uppgifter om normalarbetstid för jordbruksarbetare.

Den uppdelning, som i konventionen göres på förenämnda tre delar, har betingats

icke endast av de statistiska uppgifternas olika karaktär inom olika

sysselsättningsområden utan även därav, att den i vissa länder föreliggande

statistiken gäller genomsnittliga arbetsförtjänster och faktisk arbetstid, medan

den i andra länder föreliggande gäller lönesatser och normalarbetstid,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

5

varför det kunde antagas, att en konvention, som gåve föreskrifter om statistik

av båda dessa slag, icke skulle bliva ratificerad av länder, i vilka endast det

ena slaget av statistik hade utvecklats. I konventionen har därför införts

en bestämmelse, enligt vilken ett land kan vid sin anslutning till konventionen

utesluta antingen del II eller del III men icke båda delarna. Jämväl del IV

kan uteslutas, antingen ensam eller tillsammans med del II eller del lil.

I fråga örn föreskrifter av mera allmänt intresse må nämnas den, enligt vilken

statistiken icke får uppenbara särskilda förhållanden, som hänföra sig

till individuella företag, samt den, enligt vilken konventionen icke är att tolka

såsom innebärande krav på användning av tvångsmakt för insamling av statistiken.

I anslutning till förevarande konventionsförslag antog arbetskonferensen

tre resolutioner, i vilka konferensen uppmanar internationella arbetsbyrån att

fortsätta arbetet på en internationellt jämförbar arbetslöne- och arbetstidsstatistik,

att genom inkallande av en speciell teknisk konferens pröva metoderna

för löne- och arbetstidsstatistik inom jordbruket samt att fortsätta och

utvidga sitt arbete på internationella reallönejämförelser.

Förberedande behandling.

Förevarande konventionsförslag har vid internationella arbetskonferensen

varit föremål för endast en diskussion; förslaget har alltså icke underkastats

den sedvanliga dubbla diskussionsproceduren.

Sedan ett förberedande förslag till konvention rörande arbetslöne- och arbetstidsstatistik

samt ett förslag till rekommendation i ämnet utarbetats vid

en hösten 1937 i Genéve hållen internationell konferens av socialstatistiker,

inhämtade Kungl. Maj:t i april 1938 yttrande däröver av delegationen för det

internationella socialpolitiska samarbetet. Delegationen införskaffade i sin

tur yttranden i ärendet från socialstyrelsen, kommerskollegium, statistiska

centralbyrån, svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen i Sverige.

De till delegationen avgivna yttrandena ansågos på det hela taget gynnsamma

för förslagen. Delegationen förklarade för sin del, att såväl konventions-

som rekommendationsförslaget syntes vara av beskaffenhet att

kunna godtagas av de svenska regeringsombuden vid 1938 års konferenssammanträde.

Vid behandlingen av konventionsförslaget vid konferensen blev detsamma

enhälligt antaget (125 röster mot 0). Det rekommendationsförslag, som

fogats lill det förberedande förslaget till konvention, framfördes icke vid

konferensen som rekommendationsförslag utan infogades i den första av de

förut nämnda resolutionerna.

Yttranden.

Konventionsförslaget har under hösten 1938 remitterats för utlåtande till

delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet, som, efter att

i sin tur hava inhämtat yttranden av socialstyrelsen, kommerskollegium, sia
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

tistiska centralbyrån och svenska arbetsgivareföreningen, den 28 oktober 1938

avgivit utlåtande i ärendet.

I yttrandena erinras, att det föreliggande konventionsförslaget i alla viktigare

punkter överensstämmer med det hösten 1937 utarbetade förberedande

förslaget till konvention.

Av innehållet i yttrandena må vidare återgivas följande.

Socialstyrelsen framhåller, att de krav, som i konventionsförslaget uppställas

ur internationell synpunkt, i stort sett utan svårighet kunde tillgodoses

genom den av socialstyrelsen utarbetade lönestatistiken såväl vad beträffade

de industriella näringsgrenarna som i fråga örn jordbruket. Konventionen

syntes därför kunna och böra ratificeras för Sveriges del.

Styrelsen yttrar härjämte följande:

Emellertid framlägges i Sverige icke någon sådan fortlöpande statistik rörande

tidlönesatser och normalarbetstimmar, som angives i konventionsförslagets

del III. Det kunde därför ifrågasättas, att Sverige skulle i enlighet

med bestämmelserna i konventionsförslagets artikel 2 mom. 1 a), genom särskild

förklaring från sitt genom ratifikationen gjorda! åtagande utesluta

nämnda del III.

Uppgifter örn lönesatser och arbetstimmar föreligga emellertid i kollektivavtal

och dylika handlingar, och anledningen till avsaknaden av fortlöpande

bearbetning är sålunda icke, att material felas, utan att på grund av sättet

för lönebestämningen i Sverige — särskilt ackordsarbetets stora betydelse —

avtalsenliga lönesatser ha en väsentligt mindre betydelse för kännedom om

den faktiska lönenivån än förhållandet torde vara i åtskilliga andra länder.

När på detta område statistik utarbetats i vårt land, har man därför alltid

sökt tillse, att avtalsenliga lönesatser icke publiceras enbart för sig utan i

kombination med motsvarande faktiska löneinkomster. Så sker också i de

uppgifter om arbetslönerna inom vissa yrken i Stockholm, Göteborg och

Malmö, vilka sedan längre tid tillbaka årligen tillställas internationella arbetsbyrån

och ingå i dess lönestatistik.

Då sålunda hinder ej möter att utarbeta fortlöpande statistik på grundval

av avtalsenliga lönesatser för landet i dess helhet, vill socialstyrelsen icke

motsätta sig, att, därest så av andra skäl befinnes lämpligt, konventionsförslaget

i dess helhet ratificeras för Sveriges del.

Kommerskollegium vitsordar önskvärdheten av att en internationell arbetslöne-

och arbetstidsstatistik komme till stånd ungefär i överensstämmelse

med vad som avsåges i delarna II och III av förslaget. Kollegium vore emellertid

tveksamt, om den i konventionsförslagets artikel 15 behandlade särskilda

yrkesstatistiken verkligen kunde anses hava ett värde, som motsvarade

det med dess upprättande förbundna arbetet. I fråga om slutbestämmelserna

i förslaget anför kollegium:

Det synes vara mindre lämpligt, att konventionen träder i kraft, även om

endast två medlemmar ratificera densamma (art. 26, mom. 2). För Sveriges

del synes önskemålet närmast vara, att den ifrågasatta statistiken lämnar

tillfälle till jämförelser med förhållanden i ett jämförelsevis stort antal av

de länder, som ur handelspolitisk synpunkt äro av intresse. Det synes knappast

föreligga skäl att från svensk sida offra avsevärda ansträngningar på

sammanställande av de erforderliga statistiska uppgifterna, om ej de flesta

industriellt avancerade länderna — åtminstone i Europa — lämna motsva
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 16. 7

rande material, så att en i någon mån representativ världsstatistik erhålles.

Statistiska centralbyrån begränsar sin granskning till konventionens del IV,

som handlar om arbetslöne- och arbetstidsstatistik för jordbruket, och förklarar,

att med hänsyn till denna del några hinder ej möta att meddela de

i konventionsförslaget avsedda statistiska uppgifterna.

Svenska arbetsgivareföreningen uttrycker till en början sin tillfredsställelse

med att konventionsförslagets förpliktelser endast avse frivilligt lämnade uppgifter.

Föreningen förklarar sig därefter icke hava anledning till erinran

mot en ratifikation från Sveriges sida av del II i förslaget. Däremot anser

föreningen, att del III icke bör ratificeras av vårt land. Härom anför föreningen:
Visserligen

torde det icke medföra något betungande arbete för socialstyrelsen

att sammanställa och till internationella arbetsbyråns kännedom förmedla

de tidlönesatser, som ingå i de för socialstyrelsen tillgängliga kollektivavtalen

inom industriens arbetsmarknad. Dessa löneuppgifter äro emellertid

såvitt föreningen bedömer förhållandena ägnade att giva en vilseledande

uppfattning örn arbetarnas löneförhållanden i vårt land. Dels äro de kollektivavtalsbestämda

lönesatserna i stor utsträckning minimilönesatser och sålunda

icke representativa för den lön, som utgår vid tidlönsarbete, dels tilllämpas

i vårt land ackordsbetalning i så stor utsträckning, att ej heller de i

avtal fastställda normallönesatserna giva någon uppfattning örn den verkliga

arbetsinkomsten per timme. Dels sålunda med hänsyn till sitt innehåll men

dels också på grund av sin med nödvändighet vidlyftiga form skulle en

sammanställning av de kollektivavtalsbestämda lönesatserna icke vara en för

utländsk publik lämplig kunskapskälla rörande den svenska industriarbetarens

löneförhållanden.

Beträffande övriga delar av konventionsförslaget förordar föreningen ratifikation.

För egen del förklarar delegationen sig anse, att konventionen i princip

kan godtagas men tillägger följande:

Den av såväl socialstyrelsen som svenska arbetsgivareföreningen framställda

erinringen beträffande del III av konventionen synes vara av beskaffenhet

att förtjäna uppmärksammas, och konventionen inbjuder nära nog

genom en bestämmelse i sin art. 2 ratificerande medlemsstater att från sin

ratifikation utesluta viss eller vissa delar av konventionen. En sådan åtgärd

i avseende å del III skulle för övrigt undanröja kommerskollegiums erinran

i fråga om art. 15, som förekommer i denna del av konventionen.

Beträffande därefter kommerskollegiums anmärkning mot bestämmelsen

örn konventionens ikraftträdande redan efter två ratifikationer låter det

givetvis tänka sig, att konventionen för Sveriges del ratificerades med det

förbehållet, att ratifikationen icke skulle träda i kraft, förrän vissa andra

länder jämväl anslutit sig till konventionen. Delegationen kan emellertid

knappast finna en dylikt åtgärd vara fullt välmotiverad, då ju de uppgifter,

som skulle lämnas, äro allmänt tillgängliga och kunna sammanställas i enlighet

med konventionen utan alltför betungande arbete.

Under hänvisning till vad sålunda anförts förordade delegationen, att

konventionsförslaget måtte ratificeras för Sveriges del, dock med den förklaringen,

att från dess ratifikation uteslötes del lil.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

Departementschefen.

Såsom framhållits i yttrandena över ifrågavarande konventionsförslag

föreligga icke några principiella hinder mot ratifikation av detsamma. Det

framstår emellertid såsom ett önskemål från svensk sida, att internationella

löne- och arbetstidsjämförelser göras på grundval av statistik rörande faktiska

arbetsförtjänster och faktiskt utgjord arbetstid. Med hänsyn härtill

förordar jag, att konventionsförslaget ratificeras med uteslutande av dess

del III.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte till riksdagen avlåta proposition med

anhållan örn riksdagens yttrande angående omförmälda, av

den internationella arbetsorganisationens konferens år 1938

vid dess tjugofjärde sammanträde antagna konventionsförslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition i ämnet av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 16 (Bilaga).

9

Bilaga A.

Förslag till konvention (nr 63) angående statistik rörande arbetslöner

och arbetstid i de förnämsta gruv- och tillverkningsindustrierna, byggnadsverksamhet

därunder inbegripen, samt jordbruk.

Internationella arbetsorganisationens generalkonferens,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till

Genéve och där samlats den 2 juni 1938 till sitt tjugofjärde sammanträde
och

beslutit antaga vissa förslag angående statistik rörande arbetslöner

och arbetstid i de förnämsta gruv- och tillverkningsindustrierna,

byggnadsverksamhet därunder inbegripen, jämte jordbruk,

samt beslutit, att dessa förslag skola taga form ett av förslag till internationell

konvention,

ävensom beslutit uttala att, ehuru det är önskvärt, att samtliga medlemmar

av arbetsorganisationen enligt bestämmelserna i del II av denna

konvention sammanställa statistiska uppgifter om genomsnittliga arbetsinkomster

och utgjorda arbetstimmar, det likväl är lämpligt, att konventionen

skall stå öppen för ratificering av medlemmar, som icke äro

i tillfälle att efterkomma bestämmelserna i nämnda del,

antager denna den tjugonde dagen i juni år ett tusen nio hundra trettioåtta

efterföljande förslag till konvention, som skall betecknas: Konvention angående

arbetslöne- och arbetstidsstatistik, 1938.

Del I. Allmänna bestämmelser.

Artikel 1.

Varje medlem av internationella arbetsorganisationen, vilken ratificerar

denna konvention, förbinder sig:

a) att enligt bestämmelserna i konventionen sammanställa statistik

rörande arbetslöner och arbetstider;

b) att så snabbt som möjligt offentliggöra de med tillämpning av

denna konvention sammanställda uppgifterna; börande medlemmen bemöda

sig att offentliggöra sådana uppgifter, som insamlas med tre månaders

eller kortare mellantid, under loppet av de följande tre månaderna

och sådana uppgifter, som insamlas med sex eller tolv månaders

mellantid, under loppet av de följande sex eller tolv månaderna;

c) att inom kortast möjliga tid delgiva internationella arbetsbyrån de

med tillämpning av konventionen sammanställda uppgifterna.

Artikel 2.

1. Varje medlem, som ratificerar denna konvention, kan genom en förklaring,

fogad till ratifikationen, från sitt genom ratifikationen gjorda åtagande

utesluta:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 16 (Bilaga).

a) en av delarna II, III eller IV;

b) eller delarna II och IV;

c) eller delarna III och IV.

2. Varje medlem, som avgivit en sådan förklaring, kan när som helst

annullera densamma genom en senare förklaring.

3. Varje medlem, för vilken en deklaration, gjord enligt punkt 1 av denna

artikel, är i kraft, bör varje år i sin rapport rörande tillämpningen av

konventionen angiva, i vilken mån framsteg gjorts i fråga örn tillämpning

av den eller de delar av konventionen, som blivit uteslutna från hans åtagande.

Artikel 3.

Intet i denna konvention medför skyldighet att publicera eller på annat

sätt yppa siffror, som skulle medföra spridande av upplysningar rörande

ett enskilt företag.

Artikel 4.

1. Varje medlem, som ratificerar denna konvention, förbinder sig att

låta vederbörande statistiska verk företaga undersökningar, omfattande antingen

samtliga eller en representativ del av de arbetare, som konventionen

avser, för att erhålla erforderliga upplysningar för den statistik, som medlemmen

förbundit sig att sammanställa i enlighet med denna konvention, såvida

icke verket redan erhållit dessa upplysningar på annat sätt.

2. Intet i denna konvention får tolkas som en förpliktelse för en medlem

att sammanställa statistik, då medlemmen efter undersökningar, verkställda

enligt moment 1 i denna artikel, finner sig icke vara i stånd att erhålla de

erforderliga upplysningarna utan anlitande av tvångsmedel.

Del n. Statistik rörande genomsnittliga arbetsförtjänster och arbetstimmar,

utgjorda i gruv- och tillverkningsindustrierna.

Artikel 5.

1. Statistik rörande genomsnittliga arbetsförtjänster och utgjorda arbetstimmar

bör sammanställas för arbetare, sysselsatta inom de förnämsta gruvoch

tillverkningsindustrierna, inklusive byggnadsverksamhet.

2. Statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster och utgjorda arbetstimmar

bör sammanställas på grundval av uppgifter, som avse samtliga

företag och arbetare eller ett representativt urval av företag och arbetare.

3. Statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster och utgjorda arbetstimmar

bör:

a) lämna särskilda uppgifter för var och en av de viktigaste industrierna;
b)

i korthet angiva beteckningarna för de industrier eller industrigrenar,

till vilka siffrorna hänföra sig.

Artikel 6.

Statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster bör omfatta:

a) alla slags kontanta betalningar och premier, som de sysselsatta

personerna erhålla av arbetsgivaren;

b) alla bidrag, såsom avgifter till socialförsäkring, vilka de sysselsatta

personerna lia att erlägga och vilka vid lönens utbetalande avdragas

av arbetsgivaren;

c) skatter, vilka de anställda ha att erlägga till offentlig myndighet

och vilka vid lönens utbetalande avdragas av arbetsgivaren.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Mcij:ts proposition nr 16 (Bilaga).

Artikel 7.

I sådana länder och industrier, där naturaförmåner, såsom bostad, födoämnen

eller bränsle, tillhandahållna fritt eller till nedsatt pris, utgöra en betydande

del av de sysselsatta arbetarnas totala avlöning, bör statistiken rörande

genomsnittliga arbetsförtjänster kompletteras med uppgifter rörande

dessa naturaförmåner och, i den mån så är möjligt, deras värde uppskattas

i penningar.

Artikel 8.

Statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster bör såvitt möjligt

kompletteras med uppgifter rörande det genomsnittliga beloppet per sysselsatt

person av samtliga familjebidrag för den period, statistiken avser.

Artikel 9.

1. Statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster bör avse de genomsnittliga

arbetsförtjänsterna per timme, dag, vecka eller annan sedvanlig

betalningsperiod.

2. Då statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster avser de genomsnittliga

arbetsförtjänsterna per dag, vecka eller annan sedvanlig betalningsperiod,

bör statistiken rörande utgjorda arbetstimmar avse samma

period.

Artikel 10.

1. Den i artikel 9 omnämnda statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster

och utgjorda arbetstimmar bör sammanställas en gång per år

och, om möjligt, med kortare mellantider.

2. En gång vart tredje år och, om möjligt, med kortare mellantider bör

statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster och såvitt möjligt även

statistiken rörande utgjorda arbetstimmar kompletteras med särskilda uppgifter

för vartdera könet samt för vuxna och unga personer. Emellertid''

är det icke nödvändigt att sammanställa dylika särskilda uppgifter beträffande

industrier, där arbetarna, med undantag för ett obetydligt antal, tillhöra

samma kön eller densamma av nämnda två åldersgrupper eller att

sammanställa särskilda siffror rörande utgjorda arbetstimmar för arbetare

av maskulin! och feminint kön eller för vuxna och unga personer beträffande

industrier, där den normala arbetstiden icke växlar efter kön eller

ålder.

Artikel 11.

För det fall statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster och utgjorda

arbetstimmar icke hänför sig till hela landet utan endast till vissa

landsdelar, städer eller industricentra, böra dessa landsdelar, städer eller industricentra

såvitt möjligt angivas.

Artikel 12.

1. Indextal, utvisande den allmänna utvecklingen av arbetsförtjänsterna

per timme och örn möjligt per dag, vecka eller annan sedvanlig period, böra

beräknas så regelbundet och med så korta mellantider som möjligt och på

grundval av den statistik, som sammanställts med tillämpning av denna del

av förevarande konvention.

2. Vid beräkningen av berörda indextal bör hänsyn tagas till bland annat

de skilda industriernas relativa betydelse.

3. Vid offentliggörandet av indextalen bör uppgift lämnas om den metod,

som kommit till användning vid deras beräkning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 (Bilaga).

Del. III. Statistik rörande tidlönesatser och normalarbetstimmar, utgjorda

i gruv- och tillverkningsindustrierna.

Artikel 13.

Statistik rörande tidlönesatser och normalarbetstid för arbetare bör sammanställas

beträffande ett representativt urval av de förnämsta gruv- och

tillverkningsindustrierna, därunder inbegripen byggnadsverksamhet.

Artikel 14.

1. Statistiken rörande tidlönesatser och normalarbetstid bör angiva de tidlönesatser

och den arbetstid,

a) som äro fastställda genom lagstiftning, kollektivavtal eller skiljedomsutslag

eller genom tillämpning därav;

b) om vilka uppgifter erhållits från arbetsgivar- respektive arbetarorganisationer,

institutioner, vari båda dessa parter äro företrädda, eller

från andra lämpliga informationskällor, i fall då tidlönesatserna respektive

arbetstiderna icke fastställts genom lagstiftning, kollektivavtal eller

skiljedomsutslag eller genom tillämpning därav.

2. Statistiken rörande tidlönesatser och normalarbetstid bör angiva uppgifternas

art och ursprung och upplysa, huruvida uppgifterna avse tidlönesatser

respektive arbetstid, som fastställts genom lagstiftning, kollektivavtal

eller skiljedom eller genom tillämpning därav, eller tidlönesatser respektive

arbetstid, som fastställts genom individuella överenskommelser mellan arbetsgivare

och arbetare.

3. Då tidlönesatserna betecknas såsom minimilönesatser (andra än lagstadgade)

eller standard-, typiska eller löpande lönesatser eller karakteriseras

med liknande termer, skola dessa termer närmare förklaras.

4. Då »normalarbetstid» icke är fastställd genom lagstiftning, kollektivavtal

eller skiljedom eller genom tillämpning därav, skall nämnda uttryck

beteckna det antal timmar per dag, vecka eller annan period, utöver vilken

all utgjord arbetstid betalas efter skalan för övertidsersättning, eller utgör ett

undantag från företagets regler eller sedvänjor beträffande de åsyftade arbetarkategorierna.

Artikel 15.

1. Statistiken rörande tidlönesatser och normalarbetstid bör meddela:

a) med mellantider, icke överstigande tre år, särskilda uppgifter rörande

de förnämsta yrkena inom ett omfattande och representativt urval

av olika industrier samt

b) åtminstone en gång örn året och såvitt möjligt oftare särskilda uppgifter

för några av de förnämsta yrkena inom de viktigaste av nu åsyftade

industrier.

2. Uppgifterna rörande tidlönesatser och normalarbetstid böra i möjligaste

mån meddelas på grundval av samma yrkesklassificering.

3. Särskilda uppgifter böra lämnas för varje fall, då de informationskällor,

enligt vilka statistiken sammanställts, ej angiva de skilda yrken, å

vilka tidlönesatserna eller normalarbetstiden tillämpas, men fastställa olika

tidlönesatser eller noimalarbetstid för andra arbetarkategorier (såsom kvalificerade,

halvkvalificerade och icke kvalificerade arbetare) eller fastställa

normalarbetstid för skilda slag av företag eller grenar av företag.

4. Då de arbetarkategorier, för vilka uppgifter lämnas, icke motsvara

skilda yrken, skall varje kategoris verksamhetsområde angivas, i den mån

härför erforderliga uppgifter lämnas av de informationskällor, enligt vilka

statistiken sammanställts.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 (Bilaga).

Artikel 16.

Då tidlönestatistiken icke angiver lönesatser per timme utan per dag, vecka

eller annan sedvanlig period:

a) skall statistiken rörande normalarbetstid hänföra sig till samma

period;

b) bör medlemmen lämna internationella arbetsbyrån alla erforderliga

upplysningar för lönens beräkning per timme.

Artikel 17.

Då de informationskällor, enligt vilka statistiken sammanställts, lämna

särskilda uppgifter för olika kön och ålderskategorier, skall statistiken rörande

tidlönesatser och normalarbetstid meddela särskilda uppgifter för

vartdera könet samt för vuxna och unga personer.

Artikel 18.

Då statistiken rörande tidlönesatser och normalarbetstid icke hänför sig

till hela landet utan endast till vissa landsdelar, städer eller industricentra,

böra dessa landsdelar, städer eller industricentra såvitt möjligt angivas.

Artikel 19.

Då de informationskällor, enligt vilka statistiken rörande tidlönesatser och

normalarbetstid sammanställes, innehålla upplysningar i ämnet, skall statistiken

med mellantider, ej överstigande tre år, angiva:

a) tariffer för eventuell semesteravlöning;

b) tariffer för eventuella familjebidrag;

c) löneskalan eller den procentuella ökningen av de normala lönesatserna,

vilken tillämpas vid övertidsarbete;

d) antalet tillåtna övertidstimmar.

Artikel 20.

Beträffande de länder och industrier, där naturaförmåner, såsom bostad,

födoämnen eller bränsle, tillhandahållna fritt eller till nedsatt pris, utgöra en

betydande del av de sysselsatta arbetarnas totala avlöning, bör statistiken rörande

tidlönesatser kompletteras med uppgifter rörande dessa förmåner och,

i den mån så är möjligt, med en uppskattning av deras värde i penningar.

Artikel 21.

1. Årliga indextal, utvisande den allmänna utvecklingen av tidlönesatserna

per timme eller vecka, böra beräknas på basis av statistik, sammanställd

med tillämpning av förevarande del av denna konvention, i fall av behov

kompletterad med andra tillgängliga upplysningar (t. ex. uppgifter rörande

variationerna i ackordslönerna).

2. Då endast ett tidlöneindextal beräknats, vare sig per timme eller per

vecka, bör ett indextal rörande variationerna i den normala arbetstiden beräknas

på samma grundval.

3. Vid beräkningen av dessa indextal bör tillbörlig hänsyn tagas till bland

annat de skilda industriernas relativa betydelse.

4. Vid offentliggörandet av dessa indextal bör uppgift lämnas örn den

metod, som kommit till användning vid deras beräkning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 16 (Bilaga).

Del IV. Statistik rörande löner och arbetstid i jordbruket.

Artikel 22.

1. Statistik bör sammanställas rörande jordbruksarbetarnas löner.

2. Statistiken rörande jordbruksarbetarnas löner bör:

a) sammanställas med mellantider, icke överstigande två år;

b) meddela särskilda uppgifter för var och en av de viktigaste landsdelarna;
c)

angiva arten av de naturaförmåner (inklusive bostad), som eventuellt

komplettera kontantlönen, och såvitt möjligt en uppskattning i

penningar av dessa förmåners värde.

3. Statistiken rörande jordbruksarbetarnas löner bör kompletteras med

upplysningar om:

a) de kategorier av jordbruksarbetare, till vilka statistiken hänför sig;

b) arten och ursprunget av de uppgifter, på vilka statistiken grundar

sig;

c) de metoder, som kommit till användning vid statistikens sammanställande;
d)

såvitt möjligt, den normala arbetstiden för åsyftade arbetare.

Del V. Diverse bestämmelser.

Artikel 23.

1. Medlem, vilkens territorium innefattar vidsträckta områden, beträffande

vilka det på grund av svårigheten att upprätta erforderliga administrativa

organ eller den svaga befolkningstätheten eller den ekonomiska utvecklingens

tillstånd befinnes praktiskt taget omöjligt att sammanställa statistik

enligt fordringarna i denna konvention, är berättigad att från konventionens

tillämpning helt eller delvis undantaga dessa områden.

2. Varje medlem bör i sin första årsrapport, som enligt artikel 22 i internationella

arbetsorganisationens konstitution avgives rörande tillämpningen

av denna konvention, angiva varje område, beträffande vilket medlemmen

har för avsikt att begagna sig av bestämmelserna i förevarande artikel. Sedermera

skall ingen medlem äga begagna sig av bestämmelserna i denna artikel

utom i fråga om områden, som sålunda angivits.

3. Varje medlem, som begagnat sig av bestämmelserna i denna artikel,

bör i sina följande årsrapporter angiva de områden, beträffande vilka medlemmen

avstår från rätten att utnyttja nämnda bestämmelser.

Artikel 24.

1. Internationella arbetsbyråns styrelse äger att, efter inhämtande av de

tekniska meningsyttringar den kan finna lämpliga, meddela organisationens

medlemmar förslag till förbättring eller utveckling av den statistik, som sammanställes

med tillämpning av denna konvention, eller till främjande av denna

statistiks jämförbarhet länderna emellan.

2. Varje medlem, som ratificerar denna konvention, förbinder sig:

a) att underställa sin vederbörande statistiska myndighets prövning

varje sådant förslag, som översänts till medlemmen av arbetsbyråns styrelse;
b)

att i'' sin årsrapport rörande konventionens tillämpning angiva ►

vad mån dylika förslag lett till någon åtgärd.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 16 (Bilaga).

15

Del VI. Slutbestämmelser.

Artikel 25.

De officiella ratifikationerna av denna konvention skola delgivas nationernas

förbunds generalsekreterare och registreras av honom.

Artikel 26.

1. Denna konvention är bindande allenast för de medlemmar av internationella

arbetsorganisationen, vilkas ratifikationer registrerats av generalsekreteraren.

2. Den träder i kraft tolv månader efter det två medlemmars ratifikationer

registrerats av generalsekreteraren.

3. Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem tolv månader

från den dag, då dess ratifikation registrerats.

Artikel 27.

Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbetsorganisationen

registrerats, skall nationernas förbunds generalsekreterare därom

notificera alla medlemmarna av internationella arbetsorganisationen.

Han skall likaledes notificera dem registreringen av ratifikationer, som senare

delgivits honom av andra medlemmar av organisationen.

Artikel 28.

1. Varje medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan tio år förflutit

från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga densamma

genom en skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekreterare

för inregistrering. Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år efter

det den registrerats.

2. Varje medlem, som ratificerat denna konvention och icke inom ett

år efter utgången av den i föregående stycke nämnda tioårsperioden gör bruk

av den i denna artikel stadgade uppsägningsrätten, skall vara bunden för en

ny period av tio år och kan därefter, med iakttagande av de i denna artikel

föreskrivna villkoren, uppsäga konventionen vid utgången av varje tioårsperiod.

Artikel 29.

Vid utgången av varje tidrymd av tio år, räknat från denna konventions

ikraftträdande, skall internationella arbetsbyråns styrelse förelägga generalkonferensen

en redogörelse för konventionens tillämpning och taga under

övervägande, huruvida det finnes anledning att på konferensens dagordning

uppföra frågan om dess revision helt eller delvis.

Artikel 30.

1. I fall konferensen skulle antaga en ny konvention, innebärande revision

helt eller delvis av förevarande konvention, och den nya konventionen

icke föreskriver annat,

a) skall en medlems ratifikation av den nya, reviderade konventionen,

för såvitt denna trätt i kraft, medföra omedelbar uppsägning av

förevarande konvention, oberoende av vad i artikel 28 härovan

stadgas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 (Bilaga).

b) skall från den dag, då den nya, reviderade konventionen träder i

kraft, förevarande konvention icke längre kunna ratificeras av medlemmarna.

2. Förevarande konvention skall likväl förbliva gällande till form och

innehåll för de medlemmar, som ratificerat densamma och icke ratificera

den nya, reviderade konventionen.

Artikel 31.

De franska och engelska texterna till denna konvention skola båda äga

vitsord.

Stockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

384386

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.