Sök i Ratio Lex

Angående förberedande åtgärder för inrättande av en hovrätt för Västra Sverige

1939-03-10 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:168, Angående förberedande åtgärder för inrättande av en hovrätt för Västra Sverige

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

1

Nr 168.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förberedande

åtgärder för inrättande av en hovrätt för Västra Sverige;

given Stockholms slott den 10 mars 1939.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för denna dag, vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. G. Westman.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen

anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman:

»Förut i dag har Kungl. Majit på min hemställan beslutat genom proposition

förelägga riksdagen förslag till de lagändringar, vilka äro erforderliga

för inrättande av en till Göteborg förlagd hovrätt, benämnd hovrätten för

Västra Sverige, med ett domsområde omfattande Hallands, Göteborgs och

Bihang till riksdagens protokoll lillio. 1 sami. Nr 168. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Bohus samt Älvsborgs län. Jag torde nu få upptaga vissa spörsmål om den

nya hovrättens organisation samt de kostnader som betingas av hovrättens

inrättande.

Enligt vad som inhämtats står någon redan befintlig byggnad i Göteborg,

lämpad att inrymma ämbetslokaler för den nya hovrätten, icke till

förfogande. En särskild byggnad måste sålunda uppföras för hovrättens

räkning. Sedan frågan om inrättande av en hovrätt i Göteborg blivit aktuell,

har staden till Kungl. Majit inkommit med erbjudande att i viss omfattning

bidraga till kostnaderna för en dylik byggnad. Stadsfullmäktige

hava sålunda den 23 februari 1939 beslutat, under förutsättning att statsmakterna

beslöte örn inrättande av en hovrätt i Göteborg samt förflyttning

dit av Västerbygdens vattendomstol, förklara Göteborgs stad villig att dels

för uppförande av en byggnad för nämnda domstolar med äganderätt till

Kungl. Majit och kronan överlåta erforderligt område av 8 kvarteret Öresten

i stadsdelen Lorensberg dels ock till gäldande av kostnaderna för ifrågavarande

byggnad lämna ett bidrag av 225,000 kronor.

Under hand har genom byggnadsstyrelsens utredningsbyrå inhämtats, att

den erbjudna tomten lämpar sig för angivna ändamål. Kostnaderna för en

byggnad, inrymmande lokaler för en hovrätt av den storlek varom här kan

bliva fråga, torde enligt från byggnadsstyrelsen införskaffade upplysningar

kunna beräknas till omkring 600,000 kronor.

Utöver förut angivna byggnadskostnader tillkomma vissa andra engångskostnader.

Sålunda bör för hovrättens räkning beräknas för

möbler, mattor, gardiner och armatur 70,000 kronor, för kassaskåp, skrivoch

räknemaskiner samt annan lös materiel 10,000 kronor ävensom för juridisk

och annan för hovrättens verksamhet erforderlig litteratur 15,000

kronor. Härtill kommer ersättning för personalens flyttningskostnader, vilka

torde kunna beräknas till 20,000 kronor. Ifrågavarande engångskostnader

skulle sålunda, såvitt nu kan beräknas, belöpa sig till sammanlagt omkring

115,000 kronor.

För bedömande av de årliga kostnaderna torde grunddragen

av den nya hovrättens organisation först böra angivas.

Hovrätten för Västra Sverige skall, såsom framgår av propositionen nr 167

med förslag till lag örn ändrad lydelse av 8 kap. 3 § rättegångsbalken, m. m.,

komma till stånd genom delning av Göta hovrätt. Sistnämnda hovrätt förfogar

för den dömande verksamheten över — förutom presidenten — tjugu

ordinarie ledamöter (hovrättsråd). Hovrätten är organiserad på fyra divisioner

om vardera fem ledamöter. Enligt den vid nyssnämnda proposition

fogade tablån över de av hovrätterna genom slutligt utslag avgjorda mål

åren 1929—1938 utgjorde medeltalet av Göta hovrätt under tioårsperioden

avgjorda mål 1,856. Av dessa mål utgjorde 857 mål, som fullföljts från

underrätter inom Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län eller

sålunda de län, vilka äro avsedda att utgöra hovrättens för Västra Sverige

domsområde. Återstående 999 mål utgjorde mål, fullföljda från övriga

underdomstolar inom Göta hovrätts domsområde. Med ledning av dessa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

3

siffror synes det vara berättigat antaga, att för den nya hovrättens behov

erfordras åtminstone tio ordinarie ledamöter, vilka torde böra överföras från

Göta hovrätts nuvarande personalstat. I viss utsträckning torde man jämväl

få räkna med att den president, som bör stå i spetsen för hovrätten, kan

hinna deltaga i den dömande verksamheten. Huruvida därutöver erfordras

någon ytterligare dömande personal i form av extra ledamöter undandrager

sig för närvarande bedömande. Det synes emellertid icke uteslutet, att inrättandet

av en hovrätt i Göteborg kan föranleda en ökning av antalet från

dåvarande eller i denna landsända belägna underrätter fullföljda mål, vilket

kan medföra behov av viss förstärkning av den nya hovrätten. Vad angår

personalbehovet i den till Jönköping förlagda hovrätten torde man jämväl

i denna hovrätt kunna räkna med att presidenten i viss utsträckning kan

hinna att deltaga i hovrättens dömande verksamhet. Men därjämte torde

man redan från början vara nödsakad att inrätta någon extra ledamotsbefattning

i denna hovrätt.

I fråga om den icke dömande personalen synes uppdelningen av Göta hovrätt

i två ungefär lika stora hovrätter böra föranleda en personalorganisation

efter i viss mån andra grunder än som gälla för en hovrätt av den

odelade hovrättens storlek. Å Göta hovrätts nuvarande stat äro för närvarande

upptagna följande befattningshavare:

Tjänstemän Lönegrad

1 sekreterare ................................................. B 27

1 advokatfiskal .............................................. B 24

1 aktuarie ................................................... B 22

4 fiskaler .................................................... B 22

2 notarier .................................................... B 22

1 förste expeditionsvakt ....................................... B 7

3 kanslibiträden .............................................. B 7

3 expeditionsvakter ........................................... B 5

3 kontorsbiträdet! ............................................ B 4

3 skrivbiträden ............................................... B 2.

Arbetsförhållandena inom de två nya hovrätterna, i den mån dessa förhållanden

låta sig på förhand bedöma, synas föranleda till att å vardera

hovrättens stat upptagas följande befattningshavare, hänförda till lönegrad

i den nya löneplanen:

Tjänstemän Lönegrad

1 sekreterare och advokatfiskal ................................ A 26

1 aktuarie och arkivarie ........................................ A 22

1 förste expeditionsvakt ...................................... A 7

1 kanslibiträde .............................................. A 7

1 expeditionsvakt ............................................ A 5

3 kontorsbiträde ............................................ A 4.

Vad angår den extra ordinarie och extra personalen — d. v. s. fiskaler och

fiskalsaspiranter — torde man böra utgå ifrån att den för den odelade hov
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

rätten beräknade personalen kommer att delas ungefär lika mellan de två

nya hovrätterna. Uteslutet är emellertid icke, att i samband med uppdelningen

kan komma att föranledas anspråk på någon ökning av ifrågavarande arbetskraft

i endera eller båda hovrätterna. Huru stor denna ökning kan beräknas

bliva, låter sig för närvarande icke bedöma.

Till ordförandena och vice ordförandena i de båda hovrätterna böra naturligen

utgå särskilda arvoden enligt hittills gällande grunder. I detta hänseende

uppkommer icke någon kostnadsökning i anledning av uppdelningen.

Däremot måste de årliga omkostnadsanslagcn i de två nya hovrätterna beräknas

till belopp, som tillhopa överstiga det i årets statsverksproposition

upptagna anslaget till Göta hovrätt eller 17,600 kronor. För här avsedda ändamål

synes för vardera hovrättens räkning böra beräknas 15,000 kronor.

Såsom av det föregående framgår, avser det av Göteborgs stad gjorda erbjudandet

bidrag till en byggnad, inrymmande — förutom hovrätten för

Västra Sverige — jämväl Västerbygdens vattendomstol. Med anledning härav

finnér jag lämpligt att i detta sammanhang upptaga frågan om vattendomstolens

förläggning.

I proposition (nr 143) till 1938 års riksdag förordades på anförda skäl, att

Västerbygdens vattendomstol skulle flyttas från sin nuvarande förläggningsort,

Vänersborg, till Göteborg. Förslaget vann emellertid icke riksdagens bifall.

I skrivelse (nr 268) till Kungl. Majit uttalade riksdagen, att det syntes

tveksamt, huruvida en förflyttning av vattendomstolens kansli från Vänersborg

till Göteborg borde vidtagas. Enligt riksdagens mening borde ett förnyat

övervägande av denna fråga äga rum, sedan en närmare undersökning

verkställts rörande de möjligheter, som i respektive städer erbjöde sig för

eif rationellt tillgodoseende av domstolens lokalbehov, särskilt vad anginge

arkivhandlingarnas förvarande. Riksdagen ansåge därför, att ifrågavarande

kansli borde bibehållas vid sin nuvarande förläggning, till dess en omprövning

kunde ske på grundval av det resultat, vartill berörda utredning kunde

föranleda.

På grund av riksdagens skrivelse har jag låtit vättenrättsdomaren

i Västerbygdens vattendomstol verkställa den i skrivelsen begärda

utredningen, såvitt angår Vänersborg. Vattenrättsdomaren har med anledning

härav i skrivelse den 2 december 1938 uppgivit, att några för inflyttning

inom den närmaste framtiden för vattendomstolen passande lokaler med

möjligheter till ett rationellt ordnande av domstolens arkivförhållanden icke

stöde till buds i Vänersborg. Däremot erbjöde sig en tillfredsställande lösning

av lokalfrågan längre fram enligt ettdera av följande två alternativ. Det ena

avsåge de lokaler, som för närvarande disponerades av lantmäterikontoret i

länet men vilka skulle stå till förfogande därest lantmäterikontoret konirne

att inrymmas i en planerad statlig nybyggnad. Hyresvärden hade i detta fall

utlovat en tidsenlig arkivinredning kostnadsfritt. Vid ett kontrakt på tio

år kunde årshyran för lokalerna beräknas till 3,800 kronor, vari inginge ersättning

för vatten och värme. Enligt det andra alternativet skulle vattendomstolen

kunna inrymmas i en planerad nybyggnad för Älvsborgs läns

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

5

norra hushållningssällskap. Årshyran torde i detta fall böra beräknas till

6,000—-7,000 kronor, beroende på kontraktstidens längd.

Utöver vad sålunda upplysts förtjänar omnämnas, att den av vattenrättsdomaren

berörda statliga nybyggnaden, vilken är avsedd för länets lantmäterikontor

med flera institutioner, torde kunna utökas jämväl med lokaler

för vattendomstolen. Enligt vad under hand från byggnadsstyrelsens utredningsbyrå

inhämtats skulle detta medföra en fördyring av de för ifrågavarande

byggnad beräknade byggnadskostnaderna med 70,000—80,000 kronor.

Stadsfullmäktige i Vänersborg hava vidare enligt beslut den

6 mars 1939 — under förutsättning att Västerbygdens vattendomstols kansli

under en tid av cirka 25 år räknade från den dag, då överenskommelse träffas,

förbleve förlagt till Vänersborg — gjort staten följande alternativa anbud:

1. Den i kontrakt av den 25 oktober 1938 av Vänerborgs stad till staten

erbjudna norra delen av tomten nr 1 i kvarteret Palmen överlåtes till staten

utan den i kontraktet angivna särskilda flyttningskostnaden 20,000 kronor.

2. Den i samina kontrakt omförmälda tomten nr 1 i kvarteret Palmen

överlåtes i sin helhet till staten utan den köpeskilling å 25,000 kronor, som

staden betingat sig för södra delen av tomten, men mot åtnjutande av särskild

gottgörelse för flyttningskostnaden 20,000 kronor.

3. Skulle nybyggnad för statens räkning icke uppföras i kvarteret Palmen

nr 1, är staden villig att bevilja staten förmån till ett värde av 25,000 kronor.

Anmärkas bör att den tomt, varom i stadsfullmäktiges anbud är fråga, är

den varå den för lanlmäterikontoret m. m. planerade nybyggnaden är avsedd

att uppföras.

Vad angår en förläggning av vattendomstolen till Göteborg torde lämpliga

lokaler för vattendomstolen kunna anordnas i den för hovrätten avsedda

byggnaden. Byggnadskostnaderna skulle enligt vad som under hand upplysts

för sådant fall fördyras med omkring 80,000 kronor. Engångskostnaderna

i anledning av en dylik förflyttning torde kunna antagas komma

att uppgå till omkring 15,000 kronor.

Departementschefen.

I fråga om engångskostnaderna för inrättandet av den nya hovrätten i Göteborg

torde jag i huvudsak få hänvisa till den i det föregående återgivna

utredningen under framhållande, att dessa liksom övriga kostnadsberäkningar

endast kunnat bliva preliminära.

Då någon lämplig staten tillhörig byggnad för närvarande icke står till

föl-fogande, måste en sådan uppföras för hovrätten. Därvid synes det av

Göteborgs stad gjorda erbjudandet om en tc*mt för ifrågavarande byggnadsföretag

ävensom visst bidrag till byggnadskostnaderna böra antagas. Erbjudandet

är emellertid, såsom tidigare nämnts, förenat med det villkoret att

jämväl Västerbygdens vattendomstol förlägges till Göteborg. Till sistnämnda

fråga återkommer jag i det följande.

Byggnadskostnaderna bliva givetvis beroende av den omfattning byggnaden

erhåller. Detta sammanhänger med frågan huruvida vattendomstolen

skall inrymmas i byggnaden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Med fastställande av de närmare detaljerna i fråga om organisationen av

de hovrätter, vilka skola uppstå genom nuvarande Göta hovrätts delning, torde

även böra anstå till den riksdag, då stater för de nya hovrätterna skola antagas.

Här må allenast framhållas, att uppdelningen sannolikt torde böra

medföra vissa förändringar i fråga örn den icke dömande personalen, innebärande

att vissa å Göta hovrätts nuvarande personalstat upptagna befattningshavare

skola indragas eller utbytas mot andra befattningshavare i de

nya hovrätterna.

Beträffande grunderna för beräkningen av de årliga kostnaderna ber jag

få hänvisa till vad i det föregående anförts.

I detta sammanhang finner jag frågan örn förläggningen av Västerbygdens

vattendomstol, vilken fråga vid föregående års riksdag icke vann sin

lösning, lämpligen böra upptagas till förnyat övervägande.

Till en början må nämnas, att jag i enlighet med riksdagens önskan låtit

verkställa en närmare undersökning rörande de möjligheter, som i Göteborg

och Vänersborg erbjuda sig för ett rationellt tillgodoseende av vattendomstolens

lokalbehov. Av vad i det föregående anförts framgår, att för ändamålet

lämpliga lokaler genom de byggnadsföretag, som ifrågasatts, skulle kunna

erhållas inom de närmaste åren lika väl i den ena som i den andra staden. Vid

sådant förhållande torde i nu berörda hänseende ingendera staden äga företräde

framför den andra.

I propositionen i ämnet till föregående års riksdag anslöt jag mig till den

meningen, att Göteborg vore att föredraga såsom förläggningsort för Västerbygdens

vattendomstol. Till grund för min ståndpunkt lågo i huvudsak

följande skäl. Göteborg vore den ort inom domsområdet, dälden

rättssökande allmänheten hade den största tillgången till den för

vattenmålen erforderliga juridiska och tekniska sakkunskapen. Ur den rättssökande

allmänhetens synpunkt måste därför Göteborg anses äga ett avgjort

företräde framför Vänersborg som förläggningsort. Den omständigheten att

vattenmålen till övervägande del härrörde från det ena eller det andra vattenområdet

inom domkretsen vore för allmänheten av mindre betydelse

med hänsyn till att vattendomstolen i händelse av muntlig partsförhandling

eller vittnesförhör i regel förläde sina sammanträden till den ort, där det

vattendrag eller den anläggning, varom i målet vore fråga, vore belägen. Ur

resekostnadssynpunkt vore det vidare med hänsyn till de båda städernas

läge i förhållande till varandra av underordnad betydelse, huruvida vattendomstolen

vore förlagd till Göteborg eller Vänersborg. Under nu angivna

omständigheter torde det för vattendomstolens kvarblivande å dess nuvarande

förläggningsort åberopade huvudskälet, eller att Vänersborg vore en

geografiskt sett centralare belägen ort inom domsområdet än Göteborg, icke

vara av avgörande betydelse.

Framhållas må vidare, att det givetvis erbjuder större möjligheter att med

väl kvalificerade innehavare rekrytera de ordinarie befattningarna såsom

vattenrättsdomare och vattenrättsingenjörer vid en vattendomstol, som är

förlagd till Göteborg, än vid en vattendomstol i Vänersborg. Det torde även

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

7

vara avsevärt lättare att i Göteborg erhålla lämplig extra personal t. ex. amanuenser,

som kunna vid behov tjänstgöra i vattendomstolen.

Om vattendomstolen flyttas till Göteborg och inrymmes i samma byggnad

som hovrätten för Västra Sverige, skulle, bland andra, de fördelarna

vinnas, att båda domstolarna kunde använda ett gemensamt bibliotek samt

att samråd i juridiska frågor av gemensamt intresse lätt kunde komma till

stånd mellan kolleger i de olika institutionerna.

Erinras må jämväl, att i de i den till föregående års riksdag avlämnade propositionen

i ämnet återgivna yttrandena av, bland andra, Västerbygdens vattendomstol,

vattenöverdomstolen samt västra avdelningen av Sveriges advokatsamfund

uttalats den meningen, att inom vattendomstolens domsområde

Göteborg vore att anse såsom den lämpligaste förläggningsorten för vattendomstolens

kansli.

Ehuru jag till fullo uppskattar och behjärtar det intresse, som från Vänersborgs

stads sida visats för att i staden få behålla Västerbygdens vattendomstol,

anser jag emellertid — i likhet med de nyss nämnda remissmyndigheter

som haft att särskilt företräda judiciella synpunkter — att avgörande

betydelse bör tillmätas den omständigheten, att ur rättsvårdens synpunkt

övervägande skäl tala för att vattendomstolen bör förflyttas från Vänersborg

till Göteborg. Den synes i så fall böra inrymmas i samma- byggnad

som hovrätten för Västra Sverige.

Ehuru den nya hovrätten icke är avsedd att träda i verksamhet under

budgetåret 1939/1940 torde emellertid — därest det i propositionen nr 167

framlagda förslaget om inrättande av en hovrätt för Västra Sverige vinner

riksdagens bifall — på sätt under punkt 20 i årets statsverksproposition för

andra huvudtiteln angivits, för nästkommande budgetår böra anvisas ett

reservationsanslag av 5,000 kronor för bekostande av vissa förberedande

åtgärder för den nya hovrättens inrättande.»

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer föredraganden, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga förberedande

åtgärder för inrättande under budgetåret 1941/1942

av en hovrätt för Västra Sverige i Göteborg;

dels ock till vidtagande av förberedande åtgärder för inrättande

av en hovrätt för Västra Sverige för budgetåret

1939/1940 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 5,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:372 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition omgående förberedande åtgärder för inrättande av en hovrätt för Västra Sverige m. m. jämte i äm s. 2 i texten
  2. SU 1939:228 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förberedande åtgärder för inrättande av en hovrätt för Västra Sverige m. m. jämte i ämnet väckta mot s. 1 i texten