Sök i Ratio Lex

Angående anslag till undersökning rörande vissa vattenregleringsföretag m. m

1939-03-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:170, Angående anslag till undersökning rörande vissa vattenregleringsföretag m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till undersökning

rörande vissa vattenregleringsföretag m. m.;

given Stockholms slott den 3 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Quensel,

Forslund, Eriksson, Strindi.und.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 170-

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

Lina myr i Gotlands län.

Hos Kungl. Maj:! lia Carl Jakobsson i Hörsne m. fl. gjort framställning

om vidtagande av åtgärder för inlösen till staten av Lina myr på Gotland. Till

stöd för framställningen ha sökandena anfört i huvudsak följande.

Ägarna av Lina myr, med undantag av aktiebolaget Lina myr, hade i mars

1927 hos länsstyrelsen i Gotlands län anhållit örn förordnande för statens

lantbruksingenjör att handlägga syneförrättning för torrläggning av myren.

Dylik förrättning hade jämväl kommit till stånd. Förrättningen hade emellertid

överklagats av bolaget, vilket vore den störste markägaren, och Söderbygdens

vattendomstol hade enligt utslag den 31 oktober 1931 icke medgivit

utförande av företaget. Kostnaderna för sökandena i ärendet hade uppgått till

17,000 kronor. Efter det genom åtskilliga avdikningsföretag ovanför myren

denna alltmer försumpats och följaktligen brukningen av densamma försvårats,

hade i mars 1936 begärts ny förrättning, avseende torrläggning för gräsodling

och beteskultur å myren med omkringliggande marker; i nämnda ärende

hade även aktiebolaget Lina myr uppträtt som sökande. Förrättningen

hade kommit lill stånd och dragit en kostnad av 4,291 kronor 50 öre. Sedan

förrättningen överklagats av Svenska naturskyddsföreningen, Samfundet för

hembygdsvård och Gotlands fiskeriförening, varjämte berörda bolag anslutit

sig till klagandena och viss talan förts av kammaradvokatfiskalsämbetet,

hade vattendomstolen i målet avkunnat ett för sökandena gynnsamt utslag

och ålagt klagandena att betala kostnaderna i målet. Härefter hade emellertid

vattenöverdomstolen förklarat en inom torrläggningsområdet befintlig

vattensamling, benämnd Råby träsk, utgöra sjö och återförvisat målet till

vattendomstolen, varvid sökandena ålagts svara för kostnaderna. Sökandena,

vilkas sammanlagda kostnader för syneförrättningar m. m. uppgått till omkring

26,000 kronor, hade nu nödgats återkalla målet hos vattendomstolen.

Sökandena funne egendomligt, att en stor mängd utdikningsföretag, vilka

erhållit statsunderstöd, fått rätt att släppa vatten över sökandenas marker,

under det sökandena icke kunnat erhålla rätt att vidaga åtgärder för dessas

torrläggning; icke mindre än 47 vattenavtappningar berörande Lina myrs

nederbördsområde hade verkställts sedan år 1900, därav en stor del de senaste

åren. Genom dessa utdikningar finge sökandenas marker vid nederbörd

hastigare översvämning, och även de gamla vattengångarna i myren

hade slammat till. Att härigenom värdet av sökandenas mark sjunkit framginge

av att taxeringsvärdet å myren, som tidigare varit satt till 200 kronor

för hektar, år 1938 sänkts till 100 kronor för hektar. Sökandena insåge visserligen

myrens värde ur naturskyddssynpunkt, men ansåge det utgöra en

uppenbar kränkning av deras rätt till jorden att fordra att de själva skulle

bära kostnaderna för dennas befriande från det vatten, den tillförts genom

andra utdikningsföretag. Sökandena ville därför hemställa om åtgärder för

inlösen till staten av Lina myr, därvid jorden borde framgent få brukas av

sökandena mot arrende, samt för reglering genom statens försorg av vattenståndet

i syfte alt återställa myrens förutvarande karaktär.

Lantbruksstyrelsen har den 17 februari 1939 avgivit utlåtande i ärendet

samt därvid anfört bland annat följande.

Anledningen till den i ärendet omförmälda tidsutdräkten med avseende å

lösandet av frågan örn torrläggning av Lina myr och angränsande vattenskadade

marker i och för nämnda områdens fullständigare utnyttjande i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

3

jordbrukssyfte synes till väsentlig del vara att söka i svårigheten att förena

de olika intressen, som skulle komma att beröras av det ifrågasatta torrläggningsföretaget.

Uppenbart är, att dröjsmålet med torrläggningsfrågans avgörande

medfört avsevärd skada för vederbörande jordägare. Likaså råder intet

tvivel om att denna skada blivit alltmera kännbar för varje år i och med

den fortgående utdikningsverksamheten inom myrens nederbördsområde.

Liknande företeelser göra sig för övrigt gällande för de flesta vattendrag i

riket, i den mån utdikningar av mera betydande omfattning komma till

stånd inom deras nederbördsområden, ett förhållande, å vilket lantbruksstyrelsen

sedan ett flertal år haft sin uppmärksamhet riktad.

Frågan, huruvida i 10 kap. 48 § vattenlagen omförmälda förutsättningar

för återkallelse i detta fall äro uppfyllda, undandrager sig styrelsens bedömande.

Oavsett huru därmed förhåller sig, kan det enligt lantbruksstyrelsens

förmenande synas lämpligt, att med anledning av föreliggande framställning

örn statlig inlösen av Lina myr m. m. en utredning därom kommer

till stånd, avseende äganderättsförhållanden, markområdenas avstyckning

från vederbörande fastigheter, statens kostnader för inlösen, reglering av vattenståndet

å myren och de inlösta områdenas framtida disposition m. m.

Kostnaderna för en sådan utredning torde böra helt bestridas av statsmedel;

likväl torde jordägarna böra tillförbindas att, för den händelse i framställningen

ifrågasatta åtgärder komma till verkställighet, svara för viss del, förslagsvis

högst hälften av nämnda kostnader.

Storleken av kostnaderna för den förordade utredningen kunna i förväg

endast mycket approximativt uppskattas, då någon bestämd hållpunkt för

en uppskattning i frågans nuvarande läge svårligen kan påvisas och för

utredningen torde komma att erfordras vissa lantmäteriåtgärder, angående

vilkas kostnader lantbruksstyrelsen icke kan uttala sig. Emellertid bör huvudsakliga

delen av för utredningen nödigt material kunna hämtas ur redan

förefintliga, vid syneförrättningen angående torrläggningsföretaget upprättade

plankartor m. m. Med hänsyn härtill anser sig styrelsen kunna approximativt

uppskatta kostnaderna för ifrågavarande utredning till ett belopp av

6,000 kronor och hemställer, att Kungl. Majit måtte för verkställande av

utredning i angivna syften anvisa högst 6,000 kronor.

Statskontoret har i den 23 februari 1939 avgivet utlåtande i ärendet anfört,

att, därest Kungl. Majit skulle finna påkallat låta verkställa den av lantbruksstyrelsen

förordade utredningen, andra medel ej syntes stå till Kungl.

Majits förfogande än nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter. För den

händelse detta anslag med hänsyn till storleken av det belopp, varom nu

vore fråga, icke lämpligen ansåges böra anlitas, syntes annan utväg ej stå

öppen än att av riksdagen äska medel för ändamålet.

Sjöarna Bodträsk-Lomben, Bodträsk och Storträsk i Norrbottens län.

I anledning av en bos Kungl. Majit gjord framställning om bidrag från

norrländska avdikningsanslaget till ett företag, avseende utdikning av sjön

Lommen och vattensjuk mark inom Bodträsks by i Nederkalix socken av

Norrbottens län, anförde lantbruksstyrelsen i skrivelse den 8 september

1915 bland annat följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 170.

Förslaget avsåge dels sänkning av sjön Lommen samt dammanordningar i

såväl tillopp som avlopp för denna sjö, dels ock utdikning av en del vattensjuka

marker, belägna invid nämnda sjö och vid sjön Bodträsket. De i företaget

ingående vattensjuka markerna med en areal av tillhopa 39.75 hektar

kunde, med undantag av närmast invid sjöarna belägna områden om 17,03

hektar, utdikas oberoende av det nuvarande vattenståndet i sjön Lommen.

Kostnaden för hela företaget skulle enligt ett av lantbruksingenjören E.

Berggren år 1909 i samband med plan för företaget upprättat kostnadsförslag

uppgå till 40,000 kronor, varav folie 2,500 kronor på utdikningen av de

av sjön oberoende sankmarkerna samt 37,500 kronor på sänkningen av sjön

Lommen och torrläggning av de närmast invid sjön belägna områdena.

Kostnaderna för torrläggning av de av sjön oberoende sankmarkerna skulle

belöpa sig till 110 kronor per hektar, för landvinning genom sjösänkningen

till omkring 1,350 kronor per hektar och för torrläggning av de närmast invid

sjön belägna sankmarkerna till omkring 450 kronor per hektar. Då

med sjösänkningen huvudsakligen avsåges vinnande av slåttermarker, och

någon frostminskning för i närheten belägna inägor näppeligen kunde anses

uppkomma genom denna sänkning, syntes kostnaden bliva alltför stor i förhållande

till den nytta, som genom sänkningen skulle uppstå. På grund härav

syntes anslag till sjösänkningen ej kunna tillstyrkas och borde densamma

icke innefattas i fastställelse å den för företaget upprättade planen.

Lantbruksstyrelsen beräknade kostnaden för företaget med nämnda jämte

vissa övriga ändringar till 2,625 kronor 16 öre.

Genom beslut den 16 oktober 1915 fastställde Kungl. Majit den för företaget

upprättade planen med av lantbruksstyrelsen föreslagna ändringar och

förbehåll samt anvisade till företagets utförande ett statsbidrag från norrländska

avdikningsanslaget av 1,310 kronor.

Företaget har ej heller sedermera kommit till stånd, i vad gäller Lommen,

varmed avses sjön Bodträsk-Lomben, även benämnd Lomben.

På framställning av vederbörande intressenter har statens lantbruksingenjör

G. Hegethorn år 1933 verkställt viss undersökning för uppgörande av

preliminära kostnadsberäkningar och båtnadsuppskattningar för ett tilltänkt

sjösänkningsföretag, avseende urtappning av sjöarna Bodträsk-Lomben,

Bodträsk och Storträsk i Nederkalix socken. Av ett av lantbruksingenjören

den 4 oktober 1933 avgivet utlåtande framgår i huvudsak följande.

Sjöarna Bodträsk-Lomben och Bodträsk äro belägna inom Bodträsk bys

ägor omkring 2 kilometer söder örn Bodträsk hållplats på Norra stambanan.

Sjön Storträsk inom Storträsk bys ägor ligger 1.5 kilometer norr örn nämnda

hållplats.

Enligt uppgift är huvudsyftet med sjösänkningarna att av sjöbottnarna

vinna s. k. dämmängar. Genom förundersökning har utrönts, att Bodträskets

lågvattenyta ligger omkring 0.10 meter högre än Bodträsk-Lombens samt

Storträskets omkring 1.20 meter högre än Bodträskets. Vid högvatten är

vattenytan horisontell över hela området. Medeldjupen vid lågvatten äro

för Bodträsk-Lomben cirka 1.5 meter och för Bodträsket och Storträsket

cirka 2 meter.

I fråga örn utdikning av sjön Bodträsk-Lomben har det av E. Berggren

upprättade kostnadsförslaget överarbetats. Med hänsyn till nu gällande arbetspriser

blir den beräknade kostnaden för utdikning av sjön cirka 90,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170-

5

kronor. För utrönande av den båtnad, som skulle uppkomma genom Bodträsk-Lombens

utvinnande som dämmäng, har jordprov tagits av sjöbottnen

samt undersökning av provet verkställts av kemiska stationen i Luleå.

Sjöns areal uppgår till 22.20 hektar och båtnaden har approximativt uppskattats

till 15,000 kronor. Härutöver synes uppkomma en båtnad av omkring

5,000 kronor genom att utefter sjöns stränder samt av- och tillopp befintlig

ängs- och odlingsmark till en areal av omkring 15 hektar kan väntas

bliva odlingsduglig. Den sammanlagda båtnaden genom sänkning av Bodträsk-Lomben

utgör sålunda cirka 20,000 kronor.

Utsträckes företaget att även avse sänkning av sjön Bodträsk, i den mån

detta låter sig göra på grund av det föreslagna bottenläget i sjön Lomben,

tillkomma grävningskostnader å omkring 30,000 kronor. Då syftet att erhålla

dämmäng av Bodträsket icke kan ernås på grund av djupförhållandena

i sjön samt föreliggande fallförhållanden, skulle båtnad uppkomma huvudsakligen

genom förbättrad torrläggning av vattenskadade ängs- och myrmarker

kring Bodträskets utlopp, Storträskälven, å sträckan mellan sjön

och järnvägslinjen Boden—Karungi samt å åker och odlingsmark i sjöns

norra del, tillsammans cirka 60 hektar. Båtnaden uppskattas approximativt

till 25,000 kronor, men för utvinnande av hela denna båtnad erfordras vissa

grävningsarbeten i Storträskälven å förut angivna sträcka, för vilka kostnaden

approximativt beräknas till 8,000 kronor.

Av samma anledning som gäller för Bodträsket kan ej heller sjön Storträsket

utvinnas som dämmäng. En del ängs- och odlingsmarker, huvudsakligen

belägna i sjöns norra del omkring Lombälven och kring avloppet,

nied en areal av omkring 70 hektar, skulle emellertid vinna förbättrad torrläggning

för odlingsändamål med en approximativt uppskattad båtnad av

30.000 kronor. För utvinnande av denna båtnad krävas grävningsarbeten i

Storträskälven uppströms järnvägen, med en beräknad kostnad av omkring

22.000 kronor.

Vid beräkningarna har förutsatts att flottningsföreningen svarar för uppkommande

kostnad för dammbyggnader för flottleden.

För olika utsträckningar av sjösänkningsföretaget skulle alltså preliminärt

beräknade grävningskostnader och approximativt uppskattad båtnad

ställa sig på följande sätt:

Företagets omfattning

Grävnings-

kostnad

kronor

Båtnad

kronor

Relativ

kostnad

Sänkning av Bodträsk-Lomben ....................

90,000

20,000

4.5

Sänkning av Bodträsk-Lomben och Bodträsk samt

upptagande av Storträskälven till järnvägen......

128,000

45,000

2.85

Sänkning av Bodträsk-Lomben, Bodträsk och Stor- träsk ...........................................

150,000

75,000

2.0

I en den 31 januari 1938 dagtecknad skrift har Nederkalix sockens kommunalnämnd

gjort framställning örn statligt stöd till genomförande av ifrågavarande

sjösänkningsföretag. Till stöd för framställningen har anförts i huvudsak

följande.

Intressenter i företaget äro huvudsakligen småbrukare, vilka tidigare i stor

utsträckning varit säsongarbetare vid industri inom orten. Då sådan anställning

sedan lång lid tillbaka icke kunnat erhållas, har befolkningens ekonomi

blivit så undergrävd, ali många tillfälligt nödsakats anlita fattigvården för sin

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

försörjning. Medräknas endast den del av sjösänkningsföretaget, som avser

Bodträsk-Lomben, uppgår antalet intressenter till 14 med en befolkning av 78

personer. Kreatursbeståndet för denna del utgöres av 41 kor samt 6 hästar.

Taxeringsvärdet av intressenternas egendom uppgår till 47.100 kronor och

skulderna å densamma till omkring 22,400 kronor. Medräknas hela företaget,

stiger intressenternas antal till 45 med en sammanlagd befolkning av 241 personer.

Kreatursbeståndet inom de byar, som beröras av företaget i dess helhet,

utgör 128 kor och 21 hästar. Sammanlagda taxeringsvärdet å intressenternas

egendom utgör i detta fall 184,700 kronor, och skulderna uppgå till 116,100

kronor. Utförandet av ifrågavarande torrläggningsföretag skulle uppenbarligen

komma att tillföra intressenterna ökade försörjningsmöjligheter, sett på

längre sikt. Intressenterna sakna emellertid möjlighet att genomföra företaget,

därest icke bidrag för ändamålet i någon form kan erhållas.

Över framställningen ha yttranden avgivits av lantbruksstyrelsen den 4 mars

1938, av torrläggningskommittén den 31 januari 1939 och av statskontoret den

17 februari 1939. Lantbruksstyrelsen härmed sitt yttrande överlämnat, bland

annat, från Nederkalix sockens kommunalnämnd införskaffade preliminära

uppgifter angående de av företaget beroende fastigheternas nuvarande innehav

av odlad jord och genom torrläggningen motsedda tillskott av odlingsmark

och äng. Enligt nämnda uppgifter skulle genom företaget 35 intressenter

i Nederkalix socken, ägare till fastigheter med en odlad jord av 126.1 hektar,

genom sjösänkningen erhålla landvinning med en areal av 222.1 hektar, därav

28.6 hektar odlad, vattensjuk mark, 146.5 hektar odlingsmark samt 47 hektar

ängsmark. Därjämte skulle enligt uppgift fastighetsägare inom Hietaniemi

kommun erhålla omkring 20.0 hektar odlingsmark genom sjösänkningen.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande anfört i huvudsak följande.

Då det ifrågasatta torrläggningsföretaget skulle innefatta, bland annat,

sänkning av sjö, varjämte flottled synes beröras, kan utförande av företaget

icke komma ifråga förrän utredning föreligger enligt bestämmelserna i vattenlagen.

Av vederbörande lantbruksingenjörs utlåtande i ärendet framgår, att

kostnaderna för företagets genomförande så avsevärt överstiga värdet av genom

torrläggningen uppkommande båtnad, att understöd ur avdikningsanslaget

eller avdikningslånefonden till företaget icke är att påräkna. Emellertid

synes det icke uteslutet, att ett genomförande av företaget i allt fall är

av betydelse för jordbruket i orten. Av de inhämtade uppgifterna angående

de av företaget beroende fastigheterna synes framgå, att dessa samtliga äro att

karakterisera som ofullständiga jordbruk, ävensom att det tillskott av ny

jord, som genom företaget skulle vinnas, i de flesta fall skulle för dem bliva

av betydande värde. Härtill kommer, att företaget med de arbetstillfällen,

det skulle erbjuda för ortens befolkning, kan vara lämpat som beredskapsarbete

under tider av arbetslöshet och sålunda utföras med anlitande av för dylika

arbeten tillgängliga medel. För utrönande av de ifrågavarande jordbrukens

utvecklingsmöjligheter synes det önskvärt, att en utredning enligt

vattenlagens bestämmelser kommer till stånd rörande företaget. Vederbörande

lantbruksingenjör har vid på anmodan av lantbruksstyrelsen verkställd

förhandsberäkning uppskattat kostnaderna för en dylik utredning till i runt

tal 4,000 kronor, exklusive hantlangning och dylikt. Det kan antagas, att med

de begränsade ekonomiska resurser, över vilka de av företaget berörda jordägarna

synas förfoga, det näppeligen är möjligt för dem att uppbringa det

för utredningen erforderliga beloppet. Vid det förhållandet, att förelaget

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

7

närmast skulle få karaktär av beredskapsarbete, finner styrelsen sig böra förorda,

att ifrågavarande utredningskostnader täckas av statsmedel.

Jämväl torrläggningskommittén har tillstyrkt, att utredning i förevarande

fall verkställdes helt på statens bekostnad, utom i vad avsåge hantlangning,

samt att för ändamålet anvisades ett belopp av högst 4,000 kronor. Kommittén

har anfört följande.

Kommittén har vid besök den 27 sepember 1938 tagit kännedom örn förhållandena

på platsen samt därvid funnit, att företaget i och för sig skulle

medföra synnerligen stor nytta för markägarna. De tre ifrågavarande sjöarna

tillhöra Moåns vattenområde och äro nedifrån räknat belägna i ordningen

Bodträsk-Lomben, Bodträsk och Storträsk. Ett sänkningsföretag kan tänkas

genomfört med sänkning av endast Bodträsk-Lomben, av BodträskLomben

och Bodträsk eller ock av alla tre sjöarna. Av lantbruksingenjörens

förberedande utredning framgår, att för alla tre alternativen kostnaderna

skulle långt överstiga båtnaden samt att förhållandet mellan

kostnad och båtnad eller den s. k. relativa båtnaden skulle ställa sig

ogynnsammast om endast Bodträsk-Lomben och gynnsammast om alla tre

sjöarna sänktes men även i sistnämnda fall uppgå till ett så högt värde som

2. Uteslutet är dock givetvis icke, att de ekonomiska möjligheterna efter en

närmare utredning kunna visa sig betydligt mindre ogynnsamma. Skulle

efter en närmare utredning av frågan kostnaderna visa sig bliva lika höga

som av lantbruksingenjören beräknats, kan tydligtvis icke° statsbidrag i vanlig

ordning till företagets genomförande av intressenterna påräknas. Förelaget

synes kommittén vara så pass problematiskt, att det, om icke särskilda omständigheter

förelåge, knappast borde komma i fråga ens såsom beredskapsarbete.

Emellertid är de av företaget berörda byarnas befolkning numera till sin

existens direkt hotad på grund av att arbetstillfällen för industrien icke längre

stå till buds i nämnvärd omfattning. Befolkningen har alltid tillförne varit

hänvisad därtill och har till sina bostäder endast ofullständiga jordbruk. För

att den bofasta befolkningen icke må alldeles gå under eller tvingas till utflyttning

med ytterst ovisst resultat, påkallas lämpligt understöd från samhällets

sida. Ett gott sätt att rädda ställningen synes då ifrågavarande sjösänkningsföretag

erbjuda, i det att därigenom i stor utsträckning skulle möjliggöras

att fullständiga jordbruken. På grund härav synes också företaget

kunna förtjäna att understödjas i mer än eljest bruklig omfattning. För bedömande

härav är emellertid en fullständig utredning enligt vattenlagen erforderlig

och bör därför med det snaraste verkställas, så att företaget må

kunna icke blott säkrare bedömas, utan även inom den närmaste tiden komma

till utförande, örn utredningen visar ett under lör handen varande förhållanden

acceptabelt resultat. Skulle arbetet av en eller annan anledning

icke omedelbart efter utredningens verkställande komma lill utförande, vinnes

ändock, all en färdig plan till eventuellt beredskapsarbete föreligger. Brislen

på sådana planer är mycket stor, varför även härutinnan utredningen

skulle bliva av verkligt värde.

Statskontoret bar yttrat, att, därest Kungl. Majit med hänsyn till föreliggande

omständigheter skulle finna den av lantbruksstyrelsen och torrläggningskommittén

tillstyrkta utredningen rörande ifrågavarande torrläggningsföretag

böra komma till stånd på statsverkets bekostnad, det för ändamålet

erforderliga medelsbeloppet, 4,000 kronor, lämpligen borde äskas av riksdagen

såsom ett särskilt reservationsanslag under nionde huvudtiteln.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Departements

chefen.

■ I betraktande av att i förevarande båda fall för en hel bygd betydelsefulla

intressen stå på spel finner jag önskvärt, att på statens bekostnad utredningar

verkställas angående de ifrågasatta företagen. Utredningen rörande

Lina myr torde böra avse såväl frågan huruvida statsinlösen av myren

bör komma till stånd som frågan om vattenavledning från densamma, samt

huvudsakligen inriktas på de i lantbruksstyrelsens utlåtande omnämnda

spörsmålen. Beträffande det tilltänkta vattenavledningsföretaget rörande sjöarna

Bodträsk-Lomben, Bodträsk och Storträsk bör även tagas under övervägande,

huruvida icke andra alternativ till företagets utförande kunna ifrågakomma

såsom ekonomiskt mindre ogynnsamma än de hittills ifrågasatta. Mot

lantbruksstyrelsens uppskattning av de belopp, som kunna erfordras för utredningarna,

finner jag ingen anledning till erinran. Det för ändamålet sålunda

erforderliga beloppet, tillsammans 10,000 kronor, torde böra anvisas såsom

särskilt anslag under riksstatens nionde huvudtitel. Medelsanvisningen torde

böra ske i form av reservationsanslag. Det lärer få ankomma på Kungl.

Majit att, därest riksdagen godkänner ett förslag enligt vad jag nu förordat,

sedermera meddela de närmare föreskrifter rörande medlens disposition, som

finnas behövliga. I fråga om Lina myr torde, därest sedermera utan inlösen

till staten av myren statsbidrag beviljas för utförande av vattenavledning

från densamma, hälften av för utredningen utbetalt belopp böra gå i

avräkning å statsbidraget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att lill Undersökning rörande vissa vattenregleringsföretag

m. m. för budgetåret 1939/40 under nionde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av..............kronor 10,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet!

Gunnar Sandström.

397419. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:189 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till undersökning rörande vissa ■ vattenregleringsföretag m. m. a1 i texten
  2. JoU 1939:41 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till undersökning rörande vissa vattenregleringsföretag m. m. s. 3 i texten