Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens arbetslöshetskommission ävensom till reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m

1939-02-17 · 103 sidor, varav 96 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 96 av 103 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:179, Angående anslag till statens arbetslöshetskommission ävensom till reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

1

Nr 179.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens

arbetslöshetskommission ävensom till reservarbeten

och kontantunderstödsverksamhet m. m.; given

Stockholms slott den 3 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Quensel,

Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen

anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund:
l

skrivelse den 25 november 1938 anmälde statens arbetslöshetskommission,

att kommissionen för nästa budgetår preliminärt uppskattade medelsbehovct

för den statliga och statskommunala hjälpverksamheten under budBihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 179.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

getåret 1939/40 till 14,900,000 kronor, därav 400,000 kronor till statens arbetslöshetskommission,

12,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m. samt 2,500,000 kronor till arbeten utanför det egentliga

hjälpprogrammet.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan, under

femte huvudtiteln punkterna 19 och 20, föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1939/40 beräkna dels till statens

arbetslöshetskommission ett förslagsanslag av 350,000 kronor, dels ock till

reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. ett reservationsanslag av

8,000,000 kronor.

Sedan nu statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 17 februari 1939

inkommit med definitiv framställning i ämnet, anhåller jag att till närmare

behandling få upptaga förevarande anslagsfrågor. Kommissionens sistnämnda

skrivelse torde därvid få såsom bilaga (Bilaga B) fogas vid statsrådsprotokollet

i detta ärende.

Beträffande de för tiden till och med budgetåret 1937/38 anvisade anslagen

till den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten

och i samband därmed stående frågor torde jag kunna hänvisa till de redogörelser,

som lämnats i propositionerna 250/1932, 216/1933, 235/1934, 232/

1935, 266/1936, 302/1937 och 285/1938.

För budgetåret 1938/39 anvisade 1938 års riksdag dels ett förslagsanslag

av 400,000 kronor till statens arbetslöshetskommission, dels ock ett reservationsanslag

av 8,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m. Vidare har 1939 års riksdag för sistnämnda ändamål på till - läggsstat till riksstaten för nämnda budgetår anvisat ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet.

De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet

vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Majit i kungörelsen den

26 juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7 juli

1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp. Rörande innehållet

av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig hänvisa tili

den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till 1934 års

riksdag.

I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag, vartill jag jämväl torde få

hänvisa, redogjordes för de ändringar beträffande hjälpbestämmelserna, som

beslötos vid 1934 ars riksdag. Med anledning av dessa ändringar utfärdades

kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd

hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse

i ämnet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

3

Sagda kungörelse har därefter varit föremål för vissa ändringar. Sålunda

beslöt 1935 års riksdag jämkningar, för vilka redogjorts i propositionen nr

266 till 1936 års riksdag och vilka föranlett utfärdandet av kungörelsen den

28 juni 1935 (nr 426). Även 1936 års riksdag beslöt vissa ändringar, för

vilka redogjorts i propositionen nr 302 till 1937 års riksdag och vilka återfinnas

i kungörelsen den 30 juni 1936 (nr 464).

Vidare beslöt 1937 års riksdag enligt Kungl. Maj:ts förslag vissa ändringar

av gällande regler för verksamheten, på sätt närmare framgår av kungörelsen

den 30 juni 1937 (nr 545) om ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den

30 juni 1934.

I fråga om detaljerna i hjälpkungörelsen och av arbetslöshetskommissionen

utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen

i februari 1938 utgivna publikationen »Råd och anvisningar rörande

hjälpverksamheten för arbetslösa». Påpekas må emellertid, att den i sagda

publikation intagna s. k. löne- och understödsskalan genom beslut av kommissionen

från och med den 1 juli 1938 reviderats, därvid revisionen medfört

en viss höjning av de utgående reservarbetslönerna och dagunderstöden.

Pågående utredningar.

Såsom jag erinrat vid anmälan tidigare denna dag av proposition angående

anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. hava jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 tillkallats särskilda sakkunniga

för flhdersökning av medlen för den kvarstående arbetslöshetens

bekämpande. De sakkunniga hava antagit benämningen 1937 års arbetslöshet

ssakkunniga. För deras hittillsvarande verksamhet har jag i nyssnämnda

proposition lämnat en kortfattad redogörelse.

Vidare hava jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937

tillkallats sakkunniga för verkställande av en översyn av hela den svenska

socialvården. Till ifrågavarande sakkunniga, som antagit benämningen socialvårdskommittén,

har överlämnats 1933 års riksdags skrivelse den 21

juni 1933 nr 356, vari bland annat påkallades utredning rörande regleringen

av förhållandet mellan den offentliga arbetslöshetshjälpen i dess olika

former samt den allmänna fattigvården.

Från ingendera av nu nämnda utredningar hava förslag inkommit till

ändrade grunder för den statsunderstödda hjälpverksamheten för arbetslösa.

Jag har ej heller funnit anledning att för närvarande påkalla ändringar

i gällande bestämmelser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Arbetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under år 1938.

En utförlig berättelse om arbetslöshetskommissionens verksamhet under

år 1938 återfinnes i kommissionens skrivelse den 17 februari 1939, till vilken

skrivelse jag tillåter mig att hänvisa. Här skall jag endast återgiva vissa

sammanfattande statistiska uppgifter.

I. Arbetslinjen.

Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten

för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna

verksamheten inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete åt största möjliga

antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis bordt;

anordnas. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, men riksdagen har

sedermera vid olika tillfällen uttalat, att en viss försiktighet bör iakttagas vid

igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag, som svårligen

kunna anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning, och att stadgandet

om företrädesrätt för de statskommunala reservarbetena bör så tolkas,

att hjälpverksamhetens ändamålsenlighet icke äventyras.

I propositionen nr 302 till 1937 års riksdag uttalade föredragande departementschefen,

att det borde undvikas, att kommissionen engagerades i nya

statliga reservarbeten. Detta uttalande föranledde icke någon erinran från

riksdagens sida. På grund härav och med hänsyn till den förgående förbättringen

av arbetslöshetsläget under större delen av år 1938 har kommissionen

icke under sistnämnda år åtagit sig nya arbetsobjekt för utförande såsom statliga

reservarbeten. Under år 1938 tecknade kontrakt avse därför endast kompletteringar

av tidigare avtalade arbeten. Nyanskaffningen av arbeten under

nämnda år belyses av följande sammanställning, av vilken jämväl framgår

arbetenas fördelning länsvis.

Tabell 1.

Kostnaderna för år 1938 kontralierade eller i annan ordning till utförande antagna

statliga reservarbeten, fördelade liinsvls.

Kontrakts-

Ersättningar från

Län

summor

uppdragsgivare

kronor

kronor

Jönköpings ...............

............... 480,000

—

Kalmar...................

............... 2,410

380

Göteborgs och Bohus.......

............... 133.600

8.000

Västmanlands.............

7,460

Övriga ...................

...............

—

Summa 690,610

15,840

Relationen mellan arbetsförtjänster, material- och administrationskostnader

framgår av tabell 2, i vilken jämväl uppgifter för budgetåren 1931/32—- 1936/37 medtagits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2.

lie statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag; delkostnader i procent av bruttokostnader.

1931/32

1932/33

1933/34

1934/35

1935/36

1936/37

1937/38

-

Arbetsplatsernas kostnader:

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Arbetslöner, effektiva......................

4: 26

58.6

4:08

56.8

4:37

54.6

4:18

47.7

4:10

40.5

4: 14

34.8

3: 62

24.4

> , ineffektiva.....................

0: 05

0.7

0: 04

0.5

0:03

0.4

0: 04

0.5

0:03

0.3

0: 04

0.4

0:03

0.2

» , merkostnad för specialarbetare ..

0:28

3.8

0: 30

4.2

0:39

4.8

0: 52

5.9

0: 67

6.6

0: 96

8.0

2: 53

17.1

Summa löner

4: 59

63.1

4: 42

61.5

4: 79

59.8

4.74

54.1

4:80

47.4

5: 14

43.2

6:18

41.7

Ortstillägg................................

0: 12

1.7

0: 06

0.9

0:07

0.9

0: 22

2.5

0:41

4.1

0:51

4.3

0:39

2.6

Olycksfall ................................

0: 15

2.0

0: 14

1.9

0:14

1.8

0: 18

2.0

0: 19

1.9

0: 22

1.8

0:18

1.2

Arbetarnas resor...........................

0: 08

1.1

0: 04

0.6

0:06

0.7

0: 06

0.7

0: 06

0.6

0: 10

0.9

0: 10

0.7

Förläggningskostnader......................

0: 42

5.8

0: 30

4.2

0: 33

4.1

0: 30

3.5

0: 37

3.7

0:41

3.4

0:37

2.5

Summa övriga utgifter

0: 77

10.6

0: 54

7.6

0: 60

7.5

0: 78

8.7

1: 03

10.3

1: 24

10 4

1: 04

7.0

Summa löner och övriga utgifter

5: 36

73.7

4:96

69.1

5:39

67.3

5: 50

62.8

5: 83

57.7

6:38

53.6

7:22

48.7

Ledningskostnader:

Avlöningar (netto)1........................

0: 27

3.7

0: 31

4.3

0:37

4.6

0: 45

5.1

0: 66

6.5

0: 83

7.0

1:07

7.2

Resor ....................................

0: 05

0.7

0: 06

0.8

0: 06

0.8

0:08

0.9

0: 12

1.2

0:17

1.4

0: 26

1.8

Förmans- och lagbaspengar.................

0:10

1.4

0: 09

1.3

0:09

1.1

0:08

1.0

0: 07

0.7

0: 06

0.5

0: 05

0.3

Arbetsplatsernas ledningskostnader

0: 42

5.8

0:46

6.4

0: 52

6.5

0:61

7.0

0: 85

8 4

1:06

8.9

1:38

9.3

Materialkostnader m. *».:

Material ..................................

0:84

11.5

0:91

12.7

1:12

14.0

1:38

15.7

1:56

15.4

1:90

16.0

2: 72

18.4

Transportkostnader ........................

0:40

5.6

0: 63

8.7

0: 81

10.1

1:08

12.3

1: 60

15.8

2:05

17.2

2: 77

18.7

Skadeersättningar..........................

0:01

0.1

0: 01

0.1

—

—

0: 01

0.1

0: 01

0.1

0:01

0.1

0: 02

0.1

Kontorsomkostnader........................

0:02

0.3

0:03

0.4

0:03

0.4

0: 04

0.5

0: 05

0.5

0: 08

0.7

0: 12

0.8

Diverse kostnader..........................

—

—

0:01

0.1

0: 01

0.1

—

—

—

—

0:01

0.1

0: 02

0.1

Stakningskostnader och kontrollantarvoden ..

0: 01

0.1

0:01

0.1

—

Arbetsplatsernas kostnadssumma

7:08

97.1

7:01

97,5

7: 88

98.4

8:62

98.4

9: 90

97.9

11: 50

96.7

14:25

96.1

Central förvaltning2

0:21

2.9

0:18

2.5

0: 13

1.6

0: 14 i.--'' 1.6

0:21

2.1

0: 39

3.3

0:57

3.9

Totalsumma

7:27

100. o

7:19

100.0

8:01

100.0

8: 76

100.0

10:11

100. o

11: 89

lOO.o

14:82

100.0

Ersättningar för ortstillägg och utfört arbete

0:38

5.2

0: 53

7.3

0:78

9.8

0:79

9.0

1:57

15.6

2: 76

23.2

4:01

27.1

1 D. v. s. efter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna.

* Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

ov

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

De beräknade kostnaderna för under år 1938 beviljade statskommunala reservarbeten

häva sammanförts i tabell 3. Tabellen åskådliggör jämväl omfattningen

av såsom statskommunala reservarbeten beviljade allmänna vägar.

Tabell 3.

Beräknade kostnader för under år 1938 beviljade statskommunala reservarbeten.

Samtliga därav för allsi

å n a d kostnader manna vägar

kr. kr.

Januari .............................. 84,700 7,200

Februari.............................. 459,015 22,190

Mars ................................ 203,800 8,800

April ................................ 224,810 —

Maj.................................. 67,950 24,400

Juni.................................. 74,000 32,000

Juli........... 137,700 2,500

Augusti.............................. 110,970 25,570

September............................ 112,965 —

Oktober.............................. 126,175 7,000

November ............................ 155,450 82,100

December ..................,......... 520,600_5,100

Summa 2,277,635 216,860

Kostnaderna för år 1937 beviljade statskommunala reservarbeten uppgingo

till 3,655,319 kronor. Därav hänförde sig ett belopp av 535,700 kronor till

utgifter för allmänna vägar.

Arbetslinjens totala omfattning — enligt arbetslöshetskommittéernas månadsräpporter,

sålunda exklusive specialarbetare — under åren 1930—1938

belyses i tabell 4, omfattande såväl statliga och statskommunala som kommunala

resérvarbeten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

7

Tabell 4.

Arbetslinjens omfattning åren 1930—1938.

Månad

A n

t a

8 J

8 S

e 1

a t

t a

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

15*37

1938

Statliga reservarbeten

Januari ....................

3,033

4,983

12,099

16,253

18,598

19,190

11,348

7,818

2.599

Februari....................

3,382

6,188

14,015

17,275

20,667

19,232

11.088

7,862

2,686

Mars ......................

3,010

6,251

14,245

17,933

21,826

19,392

10,171

6,740

2,437

April ......................

2,422

6,501

13,879

18,504

21,935

17,345

9,140

5,659

1,757

1,994

6,0H3

14,308

20,541

23,029

18,878

10.578

4.147

2,076

Juni........................

1,597

6,774

15,172

22,175

25,488

20,398

10,453

3,510

1,889

Juli........................

1,489

6,946

15,648

23,707

26,756

18,215

9,299

3,027

1,644

Augusti ....................

1,330

6,923

15,865

23,683

26,816

16,288

8,184

2,680

1,673

September ..................

1,335

6,974

16,254

22,934

25,014

14,356

7,479

2,302

1,671

Oktober ....................

2,057

7,445

16,055

20,676

23,639

13,320

7,001

2.139

1,730

November ..................

3.139

8,556

15,713

17,691

20,045

13,181

7,424

2,444

1,776

December ..................

3,395

9,163

14,590

16,374

18,401

11,389

6,648

2,212

1,470

Stalskommunala reservarbeten

Januari ....................

694

900

3,016

8,483

13,879

12,221

6,417

3,047

1,635

Februari....................

675

1,199

4,018

9,684

16,199

12,662

6,209

3,132

1,649

Mars........................

706

1,502

4,516

10,945

17,277

12,851

5,865

3,005

1,621

April ......................

630

1,361

4,863

10,476

17,277

11,780

5,631

2,775

1,699

Maj ........................

485

1,285

4,900

10,754

18,165

10,843

5,655

2,242

1,552

Juni........................

43

1,199

5,645

11,852

18,477

10,168

4,940

2,017

1,422

Juli........................

32

785

5,346

10,998

17,075

9,132

4,223

1,643

1,147

Augusti ....................

29

737

5,232

11,367

16,037

8,325

7,232

3,438

1,394

1,024

September..................

13

863

6,150

12,139

14,362

3,302

1,387

1,010

Oktober ....................

39

1,358

7,418

14,564

14,187

6,626

3,181

1,449

1,126

November...................

143

1,683

7,975

14,207

13,005

6,845

3,090

1,476

1,010

December ..................

381

2,415

8,494

12,241

12,739

6,207

3,134

1,507

797

Kommunala reservarbeten

Januari ....................

1,702

5,486

11,530

16,785

10,546

5,318

3,885

2,885

1,993

Februari....................

2,109

6,690

13,934

18,597

10,39o

5,543

3,709

2,751

2,167

Mars ......................

1,899

6,587

11,384

17,037

8,316

4,674

3,468

2,276

2,064

April ......................

1,123

5,060

10,384

13,298

6,028

3,455

2,672

1,790

1,648

Maj ........................

Juni........................

770

4,378

9.405

12,113

4,915

2,813

2,164

1,417

1,337

645

4,078

9,609

12,o62

4,500

2,697

1, >29

1,098

1,092

Juli........................

646

4,127

9,692

12,625

4,376

2,200

1,734

863

1,077

Augusti ....................

693

4,601

10,080

12,918

4,048

2,551

1,673

832

965

September ..................

743

4,522

10,127

11,916

3,871

2,759

1,575

875

980

Oktober....................

1,062

5,459

10,744

11,559

3,995

2,833

1,702

989

1,188

November ..................

2,206

8,037

12,689

10,326

4,444

3,301

2,220

1,285

1,672

December ..................

3,135

8,723

13,481

9,237

4,179

3,154

2,152

1,268

2,027

Summa

Januari ....................

5,429

11,369

26,645

41,521

43,023

36,729

21,650

13,750

6,227

Fehman....................

6,166

14,077

31,967

45.556

47,256

37,437

21,006

13.745

6,502

Mars........................

5,615

14,340

30,145

45,915

47,419

36,917

19,504

12,021

6,122

April ......................

4,175

12,922

29,126

42,278

45,240

32,580

17,443

10,224

5,104

M aj ........................

3,249

11,726

28,613

43,408

46,109

3 i,534

18,397

7,806

4,965

Juni........................

2,285

12,051

30,426

46.089

48,465

33,263

17,322

6,6^5

4,403

Juli.......................

2,167

11,858

30,686

47,330

48,207

29,547

15,256

5,533

3,868

Augusti ....................

2,052

12,261

31,177

47,968

46,901

27,164

13,295

4,906

3,662

2,091

3,158

12,359

14,262

32,531

46,989

46,799

43,247

24,347

12,356

4,564

3,661

Oktober ....................

34.217

41,821

22,779

11,884

4,577

4,044

November ..................

5,488

18,276

36,377

42,224

37,494

23,327

12,734

5,205

4,458

4,294

December ..................

6,911

20,301

36,565

37,852

35,319

20,750

11,934

4,987

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

II. Un(1 orsten! »linjen.

Kontantunderstödsverksamheten betraktas jämlikt hjälpkungörelsen allenast

såsom ett supplement till arbetslöslietshjälpen i form av arbete. Den

har under år 1938 liksom under året därförut bedrivits i begränsad omfattning

och huvudsakligen förekommit under vintermånaderna. Verksamheten

har dock under det fjärde kvartalet särskilt på landsbygden haft en betydligt

större omfattning under år 1938 än under år 1937. De omständigheter, som

föranlett en utvidgning av dagunderstödsverksamheten, hava varit den fortgående

minskningen av kommissionens möjligheter att erbjuda kommunerna

platser vid statliga reservarbeten, den under årets sista månader inträdda

starka ökningen i arbetslösheten och det förhållandet, att den ökade arbetslösheten

till stor del varit lokaliserad till skogskommuner, vilka under de

senaste åren icke haft nämnvärd arbetslöshet och därför icke haft några förberedda

statskommunala reservarbetsobjekt att tillgå.

Särskilt i rikets nordliga delar, dit arbetslöshetens tyngdpunkt alltmer

förskjutits, hava stora svårigheter mött att vintertid påbörja nya arbetsföretag,

lämpliga för utförande såsom reservarbete.

Antalet kommuner, som under åren 1937 och 1938 bedrivit dagunderstödsverksamhet

med statsbidrag, ävensom antalet under samma år dagunderstödda

angivas i tabell 5.

Tabell 5.

Antal kommuner, som bedrivit understödsverksamhet med statsbidrag, och antalet

dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1937 och 1938.

1937 1938

Månad

Kom-

muner

Dagunder-

stödda

Kom-

muner

Dagunder-

stödda

Januari ..........

........ 50

5,497

49

4,725

Februari...........

........ 54

6,073

50

4,985

Mars .............

........ 52

5,774

46

4,692

April ............

........ 37

3,565

32

3,282

Maj...............

1,506

17

1,372

Juni ............

........ 2

140

13

810

Juli..............

........ .

—

4

220

Augusti ...........

—

5

265

September........

—

6

304

Oktober ..........

........ 3

167

13

1,068

November .........

....... 18

1,284

29

2,146

December .........

....... 42

3,251

54

4,566

Kommissionen har, liksom för sysselsättning vid statskommunala reservarbeten,

föreskrivit, att statsbidrag till understödsverksamhet för personer

under 50 år endast må utgå, såvida de äga försörjningsplikt mot hustru

eller hemmavarande barn. Med hänsyn till den minskade tillgången å platser

i reservarbeten har dock kommissionen i större utsträckning än tidigare

beviljat dispens från denna regel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

9

Omfattningen av den under år 1938 bedrivna hyreshjälpverksamheten

framgår av följande sammanställning, vari angives det antal kommuner, som

under året haft tillstånd till sådan verksamhet.

Månad

Städer

Lands-

kommuner

Snmma

Januari ............

......... 13

15

28

Februari............

......... 13

. 15

28

Mars ..............

......... 12

14

23

April ..............

......... 9

12

21

Maj................

......... 7

8

15

Juni...............

......... 6

4

10

Juli...............

......... —

3

3

Augusti ............

......... —

3

3

September .........

4

4

Oktober ...........

......... —

4

4

November .........

......... 3

6

9

December .........

......... 7

6

13

En överblick över understödslinjens totala omfattning erhålles i tabell 6,

vilken jämväl omfattar personer, som uppburit enbart kommunala understöd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Tabell G.

Understödslinjens omfattning’ åren 1980—1938.

Månad

A

utål

u n d

erst

ö d s t

aga

r el

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Dagunderstöd

Januari...................

214

1,383

16,740

43,110

60 604

17,849

11,824

5.497

4,752

Februari..................

280

2.807

21,481

52,909

58,254

19,350

14.131

6,130

4,996

Mars......................

290

3,422

25,003

58,135

57,430

17,999

13,823

5,849

4,707

April.....................

273

4,093

26,452

56,791

45,041

13,503

10,104

3,606

3,282

Maj ......................

160

4,006

23,476

44,701

31,605

5,038

3,181

1,506

1,418

Juni......................

74

2,772

15,640

37,271

20,846

497

567

140

858

Juli......................

__

2,646

15,819

39,105

13,699

774

45

—

267

Augusti...................

—

3,239

16,841

37,490

9,710

509

33

—

313

September.................

—

3,887

17,192

40,841

7,585

381

—

—

353

Oktober...................

—

3,501

22,275

47,198

8,175

997

172

167

1,115

November.................

100

6j >83

28,269

50,842

11,040

3,653

1,998

1,300

2,194

December.................

234

11,869

35,475

57,001

15,617

8,039

4,241

3,266

4,614

Kommunalt understöd

Januari...................

2,109

4,498

7,292

20,213

13,087

5,959

4,799

3,433

3,297

Februari..................

2,224

3,849

8,063

21,385

13,011

5,134

5,393

3,119

3,580

Mars.....................

1,948

4,037

7,047

19,381

9,745

4,153

4,744

2,584

3,027

April.....................

1,398

2,924

5,163

15,622

8,006

3,730

4,350

2,375

2,635

Maj......................

629

1,851

4,948

12,722

5,186

2,875

2,566

2,252

2,100

Juni......................

696

1,394

5,064

10,165

3,699

1,943

1,828

1,854

1,807

Juli......................

563

1,348

4,510

9,493

2,890

1,631

1,569

1,630

1,807

Augusti ..................

578

1,365

4,799

9,819

2,633

1,991

1,758

1,488

1,446

September.................

671

1,477

5,159

9,445

2,600

2,342

2,108

1,719

1,415

Oktober...................

1,108

2,540

5,897

8,746

2,618

3,769

2,667

2,239

1,379

November.................

2,068

3,760

3,852

7,688

10,238

11,012

4,135

4,309

2,816

2,826

1,925

December.................

6,045

14,079

5,443

4,439

3,441

3,064

2,611

Summa

Januari...................

2,323

5,881

24,032

63,323

73,691

23,808

16,623

8,930

8,049

Februari..................

2,604

6,656

29,544

14,294

71,265

24,484

19,524

9,249

8,576

Mars......................

2,238

7,459

32,050

77.516

67,175

22,152

18,567

8,433

7,734

April.....................

1,671

789

7,017

5,857

31,615

2H.424

72,413

53,047

36,791

17,233

7,913

14,454

5,747

5.981

5,917

3,518

Maj......................

57,423

3,758

Juni......................

770

4,166

20,704

47,436

24,545

2,440

2,395

1,994

2,665

Juli......................

563

3,994

20,329

48,598

16,589

2,405

1,614

1,630

2,074

Augusti...................

578

4,604

21,640

47,309

12,343

2,500

1,791

1,488

1,759

September.................

671

5,364

22,351

50,286

10,185

2,723

2,108

1,719

1,768

Oktober...................

1,108

6,041

28.172

55,944

10,793

4,766

2,839

2,406

2,494

November.................

2,168

9,935

35,957

61,854

15,175

7,962

4,8! 4

4,126

4,119

December .................

3,994

17,914

45,713

71,080

21,060

12,478

7,682

6,330

7,225

Årsmedeltal

Dagunderstöd..............

136

4,142

22,055

47,116

28,300

7,382

5,010

2,288

2,406

Kommunalt understöd......

1,479

2,932

6,323

13,507

6,088

3,523

3,170

2,382

2,252

Summa...................

1,615

7,074

28,378

60,623

34,388

10,905

8,180

4,670

4,658

1 Kursdeltagare medräknade.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

11

III. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har under år 1938 i huvudsak bedrivits

efter samma grunder som under år 1937 men till följd av nedgången

i antalet anmälda arbetslösa i avsevärt minskad skala. Hjälpåtgärderna

mot ungdomsarbetslösheten äro av tre slag nämligen kursverksamhet, frivillig

arbetstjänst och ungdomsreservarbete.

Sammanlagt pågingo under år 1938 tre kurser med 87 elever, därav en

verkstadsskolekurs, en kurs i elektrisk svetsning och en slöjdkurs.

Antalet deltagare i frivillig arbetstjänst uppgick under samma år högst

lill 206 (februari) och lägst till 151 (juli).

Under året hava pågått två statliga ungdomsreservarbeten.

Ifrågavarande hjälpverksamhets omfattning under åren 1934—1938 belyses

av tabell 7.

Tabell 7.

Den statliga oell statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning åren 1934—1938.

1934

1935

1936

1937

1938

1934

1935

1936

1937

1938

Månad

Antal kursdeltagare

Antal deltagare i frivillig

arbetstjänst

Januari ..

4,091

1,720

598

27

445

1.222

482

250

204

Februari ..

5,077

1,900

826

57

11

560

1,369

538

243

206

Mars.....

4,378

2,083

882

75

15

510

1,306

630

244

162

April ... .

2,836

1,672

812

41

—

800

1,186

489

214

158

Maj ......

Juni......

1,900

716

287

—

46

955

1,025

452

206

158

1,4'' 0

248

102

—

48

827

683

320

207

155

Juli......

1,163

176

45

_

47

986

576

261

196

151

Augusti ..

988

109

33

—

48

1,047

396

219

200

162

September

777

121

—

—

49

993

335

217

198

168

Oktober ..

1,099

190

30

—

47

960

351

240

192

175

November

1,141

317

30

16

48

1,052

466

277

181

178

December

1,295

354

30

16

48

193

318

237

184

166

Medeltal

2,179

801

306

17

36

777

769

364

210

170

Månad

Antal sysselsatta vid

ungdomsreservarbeten

Summa

Januari ..

69

339

195

51

4,536

3.011

1.419

445

282

Februari..

—

68

397

181

47

5.637

3,337

1,761

481

264

_

57

373

146

41

4,888

3.446

1,885

465

218

April ____

63

331

76

16

3,636

2,921

1,632

331

174

Mai......

_

45

233

56

30

2,855

1.786

1,032

202

234

Juni......

—

—

229

18

22

2,227

931

651

225

225

Juli......

_

16

205

20

18

2,149

768

511

216

216

Augusti ..

_

64

153

23

20

2.i''35

569

405

223

230

September

—

90

142

29

20

1,770

546

359

227

237

Oktober ..

34

177

156

47

59

2,093

718

426

239

281

November

29

217

206

78

61

2,222

1,0''0

513

275

287

December

—

237

174

29

30

1,488

909

441

229

244

Medeltal

92

250

75

35

2,961

1,662

920

302

241

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Tabell 8.

Totalantalet statligt oell kommunalt hjälpta åren 1931—1938.

Å r

månad

Antal

hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Ung-

doms-

hjälpen

Summa

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Ung-

doms-

hjälpen

Summa

1931

| Januari ..........

11,369

5,881

—

17,250

28.2

14.6

-P-

42.8

April ............

12,922

7,017

—

19.939

32.8

17.8

—

50.6

Juli..............

11,858

3,994

—

15,852

38.8

13.1

--

51.9

! Oktober ..........

14,262

6,041

—

20,302

24.9

10.6

—

35.5

1932

! Januari ..........

26,645

24,032

—

50,677

25.7

23.1

—

48.8

j April ............

29,126

31,615

—

60,741

26.2

28.4

—

54.6

[ Juli..............

30,686

20,329

—

51,015

32.4

21.5

- ;

53.9 1

Oktober ..........

34,217

28,172

—

62,389

27.7

22.8

—

50.5

1933

Januari ..........

41,521

63,323

—

104,844

22.0

33.5

_

55.5

April ............

42,278

72,413

—

114,691

23.9

41.0

—

64.9

Juli..............

47,330

4S,598

—

95,928

34.1

35.0

—

69.1

Oktober ..........

46,799

55,944

—

102,743

28.4

33.9

—

62.3

1934

j Januari ..........

43,023

69,170

4,521

116,714

25.1

40.3

2.6

68.0

April ............

45,240

50,229

3,63ti

99,105

31.0

34.5

2.5

68.0

! Juli..............

48,207

15,426

2,195

65,828

55.9

17.9

2.5

76.3

| Oktober ..........

41,821

9,694

2,158

53,673

49.3

11.4

2.6

63.3

1935

Januari ..........

36,729

22,088

3,156

61,973

39.3

23.6

3.4

66.3

April ............

32,580

15,589

2,989

51,158

43.4

20.7

4.0

68.1

Juli..............

29,547

2,229

824

32,600

69.4

5.2

1.9

76.5

Oktober..........

22,779

4,576

781

28,136

48.4

9.7

1.7

59.8

1936

Januari ..........

21,650

16,025

1,531

39,206

35.3

26.1

2.5

63.9

April ............

17,443

13,671

1,688

32,802

37.4

29.3

3.6

70.3

Juli..............

15,256

1.569

514

17,339

70.9

7.3

2.4

80.6

| Oktober ..........

11,884

2,809

426

15,119

48.1

11.4

1.7

61.2

1937

Januari ..........

13,750

8.930

484

23,164

41.0

26.7

1.4

69.1

April ............

10,224

5,940

359

16,523

46.0

26.7

1.6

74.3

Juli..............

5,533

1,630

216

7,379

56.5

16.6

2.2

75.3

Oktober..........

4,577

2,406

239

7,222

36.9

19.4

1.9

58.2

1938

Januari ..........

6,227

8,022

318

14,567

28.7

36.9

1.5

67.1

Februari..........

6,502

8,565

296

15,363

29.9

39.3

1.4

70.6

Mars..............

6,122

7,719

252

14,093

31.9

40.3

1.3

73.6

April ............

5,104

5,917

208

11,229

32.3

37.5

1.3

71.1

Maj..............

4,965

3,472

249

8,686

39.8

27.9

2.0

69.7

Juni..............

4,403

2,617

241

7,261

42.3

25.1

2.3

69.7

Juli..............

3,868

2,027

228

6,123

45.6

23.9

2.7

72.2

Augusti ..........

3,662

1,711

242

5,615

43.9

20.5

2.9

67.3

September........

3,661

1,719

248

5,628

40.0

18.8

2.7

61.5

Oktober ..........

4,044

2,447

295

6,786

32.8

19.8

2.4

55.0

November ........

4,458

4,071

317

8,846

25.7

23.5

1.8

51.0

December.........

4,294

7,177

274

11,745

19.4

32.6

1.2

53.1

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

13

IV. Arbetslöshotslijälpens totala omfattning.

Till belysning av de vidtagna statliga och kommunala hjälpåtgärdernas

sammanlagda omfattning under åren 1931—1938 hänvisas till tabell 8.

Det framgår av tabellen, att under åren 1931 och 1932 i allmänhet omkring

hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa omfattats av hjälpverksamheten.

Vid ingången av år 1933 stegrades dess effektivitet, så att den därefter i genomsnitt

omfattat omkring 70 % av samtliga hjälpsökande. Från år 1937

till år 1938 har emellertid antalet hjälpta sjunkit från 70.3 % till 64.7 %>.

Rörande fördelningen på lån och större städer av de arbetslösa och de olika

formerna av arbetslöshetshjälp har kommissionen lämnat vissa uppgifter i

bilagan 3 till sin skxåvelse den 17 februari 1939.

Beträffande utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhct samt ungdomshjälp lämnar kommissionen

uppgifter i bilagorna 6 och 7 till nyssnämnda skrivelse.

Vad angår fördelningen av arbetslösheten och de olika lijälpåtgärderna

inom de särskilda länen tillåter jag mig hänvisa till en vid propositionen angående

anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. såsom

bilaga fogad förteckning över samtliga de kommuner, vilka avgivit rapport

till arbetslöshetskommissionen den 31 december 1937 och den 31 december

1938.

En översikt rörande de av arbetslöshetskommissionen avtalade och beviljade

statskommunala reservarbetenas fördelning å olika ändamål lämnas i bilagorna

4 och 5 till kommissionens nyssnämnda skrivelse.

Vissa uppgifter om dispositionen av medel till främjande av företagsverksamhet

återfinnas i en vid detta protokoll fogad bilaga (Bilaga A).

Arbetslöshetsläget.

I samband med anmälan av frågan örn anslag till statliga och kommunala

beredskapsarbeten m. m. lämnar jag en närmare redogörelse för det nuvarande

arbetslöshetsläget i landet. Till denna redogörelse får jag hänvisa.

Anslagsbehovet under budgetåret 1939/40 m. m.

I sin skrivelse den 17 februari 1939 erinrar arbetslöshetskommissionen,

hurusom kommissionen i skrivelse den 11 november 1938 hemställt, att å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938139 måtte till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m. anvisas ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor ävensom att denna hemställan efter proposition i ämnet bifallits av

riksdagen. Kommissionen anför i anslutning härtill, att kommissionen icke

.iu hade anledning att räkna med någon minskning i det i skrivelsen den 11

november 1938 angivna medelsbchovet för nämnda budgetår.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Vad angår kostnaderna för hjälpverksamheten under budgetåret 19391-iO

utgår kommissionen i skrivelsen den 17 februari 1939 från sina i skrivelsen

den 25 november 1938 framlagda preliminära beräkningar, vilka emellertid

i vissa avseenden modifierats.

I sistnämnda skrivelse räknade kommissionen med hänsyn till konstaterad

försämring av arbetslöshetsläget i de nordligaste länen med ett i förhållande

till budgetåret 1938/39 något ökat hjälpbehov. Sålunda beräknade kommissionen

överslagsvis, att under budgetåret 1939/40 i medeltal minst 8,000 personer

borde beredas arbetslöshetshjälp genom kommissionen samt att fördelningen

på olika hjälpformer borde bliva ungefär följande.

Statliga reservarbeten .................................... 1,300 man

Statskommunala reservarbeten ............................ 1,000 »

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp ............ 5,500 »

Arkivarbeten ............................................ 200 »

Summa 8,000 man.

Kommissionen framlade i skrivelsen en redogörelse för det av kommissionen

uppgjorda lijälpprogrammet, vilken redogörelse i huvudsak innehöll

följande.

Beträffande de statliga reservarbetena beräknade kommissionen,

att vid ingången av budgetåret 1939/40 skulle stå till förfogande 75

arbetsobjekt, vilka kunde indelas i följande grupper.

I. Arbetsföretag, varå återstående arbeten vore av den art, att det ur ekonomisk,

teknisk eller trafiksynpunkt måste anses önskvärt, att de färdigställdes

snarast möjligt:

a) företag, som kunde färdigställas före den 1 juli 1940.

b) företag, som icke kunde färdigställas före den 1 juli 1940.

II. Arbetsföretag, vilkas bedrivande utan särskild olägenhet kunde uppskjutas,

den s. k. arbetsreserven.

Kostnaderna för ifrågavarande arbetsföretag fördelade sig å de olika

grupperna sålunda.

Ungefärlig kostnad

Grupp Antal budgetåret efter */j

arbeten 1939/40 1940

I: a) ...................... 28 2,600,000 —

b) ...................... 41 5,900,000 9,000,000

II ...................... 10 — 2.500.000

Summa kronor 8,500,000 11,500,000

(4 grupp II tillhörande arbeten vore avsedda att till vissa delar utföras under

grupp I: b; de förekomme sålunda inom såväl grupp I som grupp II.)

Till utförande under budgetåret 1939/40 vore upptagna 69 arbetsföretag för

en kostnad av 8,500,000 kronor, varav 61 företag, betingande en kostnad av

cirka 7,000,000 kronor, utgjordes av allmänna vägar. Under budgetåret

skulle 28 arbetsföretag för 2,600,000 kronor bliva slutförda. Av dessa sistnämnda

utgjordes 22 arbeten av allmänna vägar och 6 arbeten av andra

företag.

Vid en fullt lämplig teknisk-ekonomisk fördelning av arbetena på tiden

före och efter den 1 juli 1940 borde till nyss nämnda datum utföras vägarbeten

för en kostnad av 10,500,000 kronor och övriga arbeten för 2,000,000

kronor eller tillhopa 12,500,000 kronor. Med hänsyn till att kommissionen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 179.

15

icke räknade med att den nu ifrågasatta planen skulle i dess helhet kunna

genomföras med anlitande av hjälpsökande arbetslösa, hade kommissionen

emellertid i huvudsaklig överensstämmelse med vad som skedde, då motsvarande

beräkning uppgjordes för budgetåret 1938/39, icke ansett sig kunna till

utförande under budgetåret 1939/40 föreslå arbeten i större omfattning än

som motiverades av den gjorda gruppindelningen.

Vid utskiljandet av de arbeten, som icke kunde hänföras till arbetsreserven,

d. v. s. av arbeten, som det vore angeläget att snarast möjligt färdigställa,

hade kommissionen tagit hänsyn till såväl krav från olika trafikintressen

som ock i görligaste mån arbetstekniska och ekonomiska synpunkter,

varvid under hand väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt beträffande ar

betenas angelägenhetsgrad ur trafiksynpunkt inhämtats. Till grupp I hade

även hänförts några i de arbetslöshetstyngda områdena belägna arbetsföretag,

som visserligen skulle kunna ur trafiksynpunkt anstå någon tid men som

med hänsyn till den i dessa områden under budgetåret 1939/40 beräknade

arbetslösheten vore nödvändiga. Såvitt kommissionen kunde bedöma, komme

sysselsättningsmöjligheterna vid de till kommissionens förfogande stående

arbetsobjekten inom de arbetslöshetstyngda områdena icke att motsvara efterfrågan

på platser vid där belägna statliga reservarbeten.

Till grupp I hade hänförts arbeten, som det ur olika synpunkter vore angeläget

att bedriva under budgetåret 1939/40 och som, i den mån de icke

hunne slutföras under budgetåret, borde färdigställas snarast möjligt efter

dess utgång. Givetvis vore icke samtliga arbeten, avseende trafikändamål, ur

trafiksynpunkt av samma angelägenhetsgrad. En approximativ fördelning,

verkställd efter samråd under hand med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

av de till utförande under budgetåret 1939/40 ifrågasatta allmänna vägarbetena

(cirka 7,000,000 kronor) visade, att arbeten för 3,600,000 kronor vore

att anse såsom i högsta grad angelägna, arbeten för 2,800,000 kronor vöre

angelägna och arbeten för 600,000 kronor vore mindre angelägna. Dessa

sist nämnda företag vore i regel belägna i orter, som besvärades av arbetslöshet.

Deras bedrivande under budgetåret motiverades sålunda huvudsakligen

av arbetslöshetspolitiska skäl.

Kommissionen hade beräknat, att för tillgodoseende av hjälpbehovet

bland de arbetslösa sysselsätta i medeltal under budgetåret 1,300 man i statliga

reservarbeten. För att kunna bedriva arbetena med hänvisade arbetslösa,

vore det emellertid nödvändigt att vid de olika arbetena disponera

lämpligt antal specialarbetare, vilka finge utväljas uteslutande med hänsyn

till yrkeskvalifikationer. Antalet specialarbetare kunde beräknas till minst

200.

Sammanlagt skulle alltså vid de statliga reservarbetena komma att sysselsättas

1,500 man. Då kostnaden per man oell år i genomsnitt kunde beräknas

till 4,000 kronor, skulle för hjälpverksamhet i form av statliga reservarbeten

erfordras ett belopp av 6.000,000 kronor.

Enligt den uppgjorda planen skulle under budgetåret 1939/40 bedrivas arbeten

för en beräknad kostnad av 8.500,000 kronor. På grund härav borde,

på sätt skett under budgetåret 1938/39, för nästa budgetår anvisas ett belopp

till färdigstä 11 ningsarbe ten på öppna marknadens

villkor. Härför finge beräknas (8,500,000 — 6,000,000) 2,500,000 kronor.

Kommissionen beräknade att i ersättningar från uppdragsgivare

lill statliga res er varl) oten kunde komma att under nästa

budgetår inflyta ett belopp av 1,000,000 kronor.

Sysselsättning vid statsko in m linnia reservarbeten torde under

budgetåret 1939/40 böra beredas arbetslösa familjeförsörjare eller äldre en
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

samstående personer i ungefär samma utsträckning som under budgetåret

1938/39. Kommissionen utginge därvid från att — framför allt i de arbetslöshetstyngda

områdena — familjeförsörjare skulle komma att i viss utsträckning

beredas arbetslöshetshjälp genom beredskapsarbete. Kommissionen

uppskattade därför antalet sysselsatta i de statskommunala reservarbetena

till 1,000 man. Då statens kostnader per man och år kunde beräknas

till 1,500 kronor, finge för ifrågavarande ändamål upptagas ett belopp av

1,500,000 kronor.

Medelsbehovet för statskommunala reservarbeten vore emellertid beroende

icke endast av det antal man, som fortlöpande sysselsattes i sådana arbeten.

Såsom kommissionen vid olika tillfällen framhållit, utanordnades statsbidrag

till samtliga kostnader vid allmänna vägar och statsbidrag till materialkostnader

vid andra arbeten än allmänna vägar icke kontinuerligt i mån av

arbetets fortskridande. Detta medförde i många fall, delvis på grund av försenade

redovisningar från kommunerna, att statsbidrag till betydande belopp

bomme att utanordnas först efter utgången av det budgetår, varunder

arbetet utförts. Icke sällan kunde slutbetalning av statsbidrag av nyss angivna

orsaker — framför allt i fråga örn marklösen — komma att äga rum

först flera år efter det att arbetet utförts. Detta medförde en eftersläpning,

vars storlek vore vansklig att beräkna. För budgetåret 1939/40 upptoge

kommissionen för dylik eftersläpning ett belopp av 1,200,000 kronor.

För statskommunala reservarbeten borde därför sammanlagt beräknas

(1,500,000 + 1,200,000) 2,700,000 kronor.

Vad härefter anginge utgifterna för kontantunderstödsverksamhet

och ungdomshjälp hade kommissionen vid olika tillfällen i anslutning

till av statsmakterna för hjälpverksamheten uppdragna riktlinjer

hävdat den uppfattningen, att arbetslöshetshjälp i första hand borde meddelas

i form av arbete. Endast i den mån arbetslösheten toge sådan omfattning,

att tillgängliga arbetsobjekt visade sig otillräckliga eller ock den

uppkomna arbetslösheten till avsevärd del kunde beräknas bliva förhållandevis

kortvarig, borde hjälp i form av kontantunderstöd kunna ifrågakomma

till större del av klientelet. Kontantunderstödet ville kommissionen alltjämt

betrakta såsom en arbetslinjen supplerande hjälpform, vilken finge

i större omfattning tillgripas endast i avvaktan på att arbetstillfällen antingen

i öppna marknaden eller vid beredskaps- eller reservarbeten kunde bliva

tillgängliga i erforderlig utsträckning. Kommissionen beräknade, att den

såsom sannolik angivna ökningen i arbetslösheten under budgetåret 1939/40

till huvudsaklig del skulle komma att infalla under vintermånaderna. Med

bibehållande av grunduppfattningen örn arbetslinjens företräde framför understödslinjen

vöre det enligt kommissionens förmenande under nyss angivna

förutsättning försvarligt att tillgodose ökningen i hjälpbehovet genom

kontantunderstöd och, i den mån så kunde bliva påkallat, ungdomshjälp.

Den senare hjälpformen, som för närvarande spelade och under den närmaste

framtiden kunde förväntas komma att spela en förhållandevis underordnad

roll, upptoges här gemensamt med kontanlunderstödsverksamheten.

Kommissionen, som för budgetåret 1938 39 räknat med att 3,550 personer

i genomsnitt borde hjälpas genom kontantunderstöd eller ungdomshjälp,

beräknade att hjälp i dessa former under nästa budgetår borde kulma meddelas

i genomsnitt åt 5,500 personer. Kostnaderna härför uppskattade kommissionen

till 3,630,000 kronor. I

I tidigare statförslag hade kommissionen icke plägat upptaga något särskilt

belopp avsett att disponeras för s. k. arki v arbet en d. v. s. för

arbetslöshetshjälp åt äldre arbetslösa kontorister och med dem jämställda.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

Härför erforderliga medel, som för budgetåret 1938/39 ursprungligen beräknats

till cirka 200,000 kronor men sedermera på grund av riksdagens

uttalande i skrivelsen nr 405/1938 ansetts böra utökas till 500,000 kronor,

varom framställning ingivits till Kungl. Majit i kommissionens skrivelse den

11 november 1938, hade tidigare i statförslagen innefattats i under rubriken

statliga reservarbeten upptagna belopp.

Riksdagens nyss berörda uttalande innebure, att hjälpverksamhet i form

av arkivarbete borde givas en ökad omfattning. Med hänsyn till att en

särskild utredning rörande tillgången på lämpliga arbetsobjekt för arkivarbeten

igångsatts av 1937 års arbetslöshetssakkunniga, funne kommissionen

sig böra till arkivarbeten under budgetåret 1939/40 upptaga samma belopp

som beräknats åtgå under innevarande budgetår, eller 500,000 kronor. För

detta belopp beräknades kunna sysselsättas i medeltal under året 200 arbetslösa

personer.

Arbetslöshetshjälp beräknades alltså under budgetåret 1939/40 kunna beredas

åt i medeltal tillhopa 8,000 arbetslösa enligt följande sammanställning.

Antal arbetslösa,

som avses att

Beräknad

Hjälpform

hjälpas i genom-

kostnad

snitt under

kronor

Statligt reservarbete ............

budgetåret

.................. 1,300

6,000,000

Statskommunalt reservarbete ....

.................. 1,000

2,700,000

Kontantunderstödsverksamhet och

ungdomshjälp ____ 5,500

3,630,000

Arkivarbeten....................

.................. 200

500,000

Summa 8,000

12,830,000

Från förenämnda totalkostnad avginge beräknade inkomster, 1,000,000

kronor.

För hjälpverksamheten beräknades en nettokostnad av 11,830,000 kronor,

vilket belopp borde avrundas till kronor 12,000,000.

Till färdigställningsarbeten på öppna marknadens villkor utanför det

egentliga hjälpprogrammet beräknades kronor 2,500,000.

I sin skrivelse den 25 november 1938 beräknade arbetslöshetskommissionen

i enlighet härmed preliminärt att för budgetåret 1939/40 skulle erfordras

dels till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. ett reservationsanslag

av 12,000,000 kronor, dels ock till arbeten utanför det egentliga

hjälpprogrammet ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

I sin den 17 februari 1939 dagtecknade definitiva framställning påpekar

arbetslöshetskommissionen, att under den tid som förflutit, sedan kommissionens

tidigare framställning ingivits, läget å arbetsmarknaden icke förbättrats

utan att tvärtom i vissa delar av landet en ytterligare försämring

framträtt utöver den säsongmässigt normala. Kommissionen framhåller, att

antalet rapporterade arbetslösa, som under januari månad 1938 varit 21,723

under januari månad 1939 utgjort 27,530. På ett år hade alltså antalet

arbetslösa stigit med 5,807. Under samma tid hade antalet rapportkommuner

stigit från 268 till 321. Kommissionen framhåller vidare, att utvecklingen

på förevarande område icke vore enhetlig. Medan inom Värmlands,

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län antalet arbetslösa

under angivna tid ökats med 6,496, uppvisade storstäderna samt Gö
Bihang

till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 179. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

teborgs och Bohus län en minskning med 1,131. Nettoökningen för övriga

delar av riket — 442 arbetslösa — folie på ett stort antal kommuner.

Rörande utsikterna för framtiden uttalar sig kommissionen på följande

sätt.

Av det anförda framginge, att antalet arbetslösa inom de icke nämnda länen

icke ökats så mycket; däremot bade antalet rapportkommuner undergått en

väsentlig ökning. Kommuner, som under flera år icke stått i rapport! urbindelse

med kommissionen hade i stort antal återupptagit rapporteringen och i

många kommuner, där under flera år icke funnits någon arbetslöshetskommitté,

hade sådan kommitté nu tillsatts och åtgärder vidtagits för upptagande

av rapportering. Dessa förhållanden syntes kommissionen tyda på att arbetsmarknaden

genomgående undergått någon försämring och att tilltron till

framtiden icke vore så stark, som den varit föregående år.

Det linge icke anses troligt, att angivna symptom på minskade sysselsättningsmöjligheter

vore betingade endast av psykologiska orsaker. Kommissionen

motsåge därför med ett visst bekymmer utvecklingen under det

kommande budgetåret. Beaktas borde, att även en mera allmänt utbredd

arbetslöshet inom en näringsgren icke kunde avläsas i kommissionens

hjälpsökandesiffror förrän efter någon tid och att för (ivrigt en stegring av

antalet hos kommissionen anmälda arbetslösa sällan fullt motsvarade arbetslöshetens

verkliga ökning. Enligt vad verkställda undersökningar givit

vid handen, sökte den person, som haft en någorlunda kontinuerlig sysselsättning

under en längre tid och som drabbats av arbetslöshet, i allmänhet

att reda sig utan samhällets hjälp så länge som möjligt. Undantag från

denna regel funnes givetvis, men otvivelaktigt gällde den för det vida övervägande

flertalet. Inom ett stort antal skogskommuner på den nordsvenska

landsbygden, där sysselsättningsmöjligheterna under sommaren och hösten

1938 varit avsevärt mindre än näst föregående år, hade sålunda endast obetydlig

arbetslöshet kommit till synes i kommissionens hjälpsökandesiffror.

Först i och med att inskränkningarna i denna vinters skogsarbeten blivit

kända, hade man funnit sig nödsakad att påkalla arbetslöshetshjälp i större

omfattning. För att utan onödig tidsutdrägt kunna bilda sig en uppfattning

örn hjälpbehovet hos det klientel, som av nyss angiven orsak anmälde sig i

skogskommunerna under november—december 1938 hade kommissionen för

samtliga hjälpsökande arbetslösa infordrat den ansökan på fastställt formulär,

som enligt hjälpkungörelsen (12 §) utgjorde en av förutsättningarna för

att arbetslöshetshjälp med bidrag av statsmedel skulle kunna utgivas. Den

verkställda granskningen av dessa formulär visade, att större delen av de

hjälpsökande varit utan arbetsinkomst under avsevärd tid, mången gång 3 å

4 månader, och bestyrkte sålunda den nyss uttalade uppfattningen.

Klart vore vidare, att driftsinskränkningarna i träindustridistrikten och de

minskade inkomsterna från kolning, skogsavverkning och flottning under

innevarande vinter och stundande vår komme att medföra ett avsevärt hjälpbehov

inom skogs- och sågverkskommuner i Norrland och vissa delar av

mellersta Sverige, intill dess att skogsarbetet nästa vinter komme i gång.

Även örn ingen försämring i det nuvarande konjunkturläget skulle inträda

under nästa budgetår, komme, på grund av vad anförts, antalet hjälpsökande

arbetslösa sannolikt att undergå ytterligare ökning. Om en sådan

ökning skulle utebliva inom skogsbygderna förutsatte detta, att en förbättring

av skogsindustriernas avsättningsmöjligheter — och därmed ökade sommaravverkningar

— inträdde under den allra närmaste tiden. Kommissionen

vågade icke räkna med att en dylik förbättring skulle inträda så snabbt

och framför allt icke att den skulle bliva så stark, att en ökning av arbetslösheten

komme att utebli.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

19

På grund av det anförda har kommissionen i skrivelsen den 17 februari

1939 räknat med att antalet arbetslösa, som under budgetåret 1939/40 i

medeltal borde beredas arbetslöshetshjälp med statsbidrag genom kommissionen

måste höjas från 8,000 till 9,000.

Beträffande fördelningen på olika hjälpformer har kommissionen funnit

den preliminärt framlagda hjälpplanen kunna tillämpas med proportionell

förhöjning för antalet inom olika hjälpformer hjälpta. Därvid har dock antalet

arbetslösa, som skulle hjälpas genom arkivarbeten, alltjämt uppskattats

till 200.

Med dessa utgångspunkter har kommissionen beräknat det för nästa budgetår

erforderliga reservationsanslaget till reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet m. m. på följande sätt.

Antal arbetslösa,

som avses att

Beräknad

Hjälpform

hjälpas i genom-

kostnad

snitt under

kronor

Statligt reservarbete ............

budgetåret

.................. 1,550

7,000,000

Statskommnnalt reservarbete ....

.................. 1.200

3,000,000

Kontantunderstödsverksamhet och

ungdomshjälp .... 6,050

4,000,000

Arkivarbeten....................

.................. 200

500,ii(''0

Summa 9,000

14,500,000

Från totalkostnaden avgå beräknade inkomster............

1,000,000

Erforderligt anslag...............

13,500,000

Rörande medelsbehovet för

arbeten utanför det

egent:

hjälp programmet anför arbetslöshetskommissionen följande.

I kommissionens preliminära framställning hade räknats med att i medeltal

under nästa budgetår skulle i statliga reservarbeten sysselsättas 1,300 reservarbetare.

Detta antal skulle nu höjas till 1,550. Givetvis kunde med en

så utökad arbetsstyrka även utföras arbete för en större kostnadssumma.

Kommissionens preliminära arbetsplan för de statliga reservarbetena förutsatte,

att under budgetåret skulle komma till utförande arbeten för sammanlagt

8,500,000 kronor, varav reservarbeten för 6,000,000 kronor och färdigställningsarbeten

på öppna marknadens villkor för 2,500,000 kronor. Den

nu föreslagna utökningen av arbetsstyrkan vid reservarbetena med 250 man

i medeltal under året, vilket enligt den i planen gjorda kostnadsberäkningen

skulle betyda en ökning i avarbetade kostnader med 1,000,000 kronor, kunde

synas medföra som konsekvens, att till färdigställningsarbeten beräknade

2,500,000 kronor borde minskas med motsvarande belopp. Kommissionen

hade emellertid i den preliminära arbetsplanen framhållit, att denna plan

ingalunda innefattade en fullt lämplig teknisk-ekonomisk fördelning av arbetena

på tiden före och efter den 1 juli 1940. Vid en sådan fördelning

borde nämligen arbeten för tillhopa 12,500,000 kronor komma till utförande

under budgetåret 1939/40. Anspråken från trafikanthåll på ett snabbare

färdigställande av kommissionens arbeten bleve nu för varje dag allt starkare.

Under de sistförflutna månaderna hade kommissionen vid åtskilliga

tillfällen fått mottaga deputationer från olika landsändar, som understrukit

dessa önskemål. Med hänsyn till angelägenheten av att kommissionens arbeten

finge i fortsättningen i största möjliga utsträckning bedrivas på ett ur

teknisk-ekonomiska och trafiksynpunkter lämpligt sätt, borde därför i pia
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

nen för kommissionens verksamhet under budgetåret 1939/40 ingå, förutom

statliga reservarbeten för en kostnad av tillhopa 7,000,000 kronor, jämväl

färdigställningsarbeten för 2,500,000 kronor. De arbeten, som vore avsedda

att utföras som färdigställningsarbeten på öppna marknadens villkor,

vore till största delen belägna i trakter, varest det f. n. icke funnes någon

nämnvärd arbetslöshet. Särskilt avslutningsarbetena måste bedrivas kontinuerligt

och skyndsamt; och de krävde dessutom ett visst mått av yrkesvana

hos arbetarna, varför de icke vore lämpliga för sysselsättning

av hänvisade arbetslösa. Den av kommissionen nu föreslagna ökningen

av reservarbetenas omfattning borde därför icke medföra någon minskning

av de planerade färdigställningsarbetena, vilkas snabba slutförande vore

av stor betydelse för tillgodoseende av trängande trafikbehov.

Rörande kostnaderna för arbetslöshetskommissionens centrala förvaltning

uttalar sig kommissionen i skrivelsen den 17 februari 1939 i huvudsak sålunda.

I sin skrivelse den 25 november 1938 hade kommissionen framhållit, att

kommissionens kostnader för personal, administration, resor, expenser o. d.

ävensom för till kommissionens ledamöter och överrevisorer, av länsstyrelserna

förordnade revisorer för arbetslöshetskommittéerna samt besvärsnämnden

för reservarbetslöner under inga förhållanden kunde för nästa budgetår

upptagas till lägre belopp än till 400,000 kronor eller samma belopp, vartill

motsvarande kostnader tidigare uppskattats för innevarande budgetår.

Kommissionen hade i särskild framställning den 17 februari 1939 anfört,

att kommissionen numera beräknade kostnaderna för det centrala kansliet

— i vilket inginge även den i Stockholm placerade tekniska arbetsledningen

— under innevarande budgetår till 490,000 kronor. Kommissionen hade därvid

framhållit, att — förutom vissa kommissionen lämnade utredningsuppdrag,

medförande icke beräknade personalbehov — genom den förändrade

arbetslöshetssituationen ställts krav på hjälp, som till viss del förhindrat

den planerade inskränkningen av antalet tjänstemän vid kansliet.

Med hänsyn till att kommissionen nu sett sig nödsakad räkna med en utöver

den preliminärt angivna ytterligare ökad hjälpverksamhet, kunde kostnaderna

för kansliet under nästa budgetår ej beräknas minskade. Det behövliga

beloppet vore vanskligt att för närvarande angiva, då detsamma konmie

att i avsevärd grad påverkas av hjälpverksamhetens utformning under budgetåret.

En svårberäknelig post utgjordes av de arvoden till av länsstyrelserna

förordnade revisorer, som skulle utbetalas i början av år 1940 och som i

sin tur vore beroende av arbetslöshetens och hjälpverksamhetens omfattning

under 1939.

Med förbehåll för nämnda och andra nu icke förutsebara förhållanden,

som kunde påverka ifrågavarande utgifter, har kommissionen nu för nästa

budgetår beräknat det för bestridande av dessa utgifter avsedda förslagsanslaget

till statens arbetslöshetskommission till 450,000 kronor.

Slutligen framhåller kommissionen de allvarliga olägenheter, som härflyta

ur osäkerheten i den hos kommissionen anställda personalens ställning. För

befattningshavarna vore ej lönestat fastställd, och de ägde ej rätt till pension.

Därest icke en fastare ställning kunde beredas den personal, som varit anställd

längre tid, förelåge risk för en avgång, särskilt av mera kvalificerade krafter,

som kunde allvarligt försvaga den starkt begränsade organisationen. Frågan

om en mera tryggad anställning för befattningshavarna borde därför upptagas

till närmare prövning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

21

Två ledamöter inom arbetslöshetskommissionen hava i avgiven reservation

förklarat, att de i likhet med kommissonen ansåge, att man för den statliga

arbetslöshetshjälp, som lämnades inom ramen av kommissionens verksamhet,

borde för nästa budgetår räkna med hjälpbehov för i genomsnitt 9,000

arbetslösa, men samtidigt förordat en annan fördelning av hjälpverksamheten

på olika hjälpformer än den av kommissionen föreslagna i syfte att

bereda en större del av de arbetslösa sysselsättning vid statliga reservarbelen.

Enligt reservanternas förslag borde 2,200 arbetslösa erhålla statligt

reservarbete, 800 statskommunalt reservarbete, 5,800 kontantunderstöd eller

ungdomshjälp och 200 arkivarbete. Reservationsanslaget till reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet m. m. beräknas av reservanterna till 15,300,000

kronor.

Då ökningen av antalet reservarbetare skulle medföra ett minskat behov

av färdigställningsarbeten, anse reservanterna det av kommissionen ifrågasatta

anslaget till arbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet kunna nedsättas

till 2,200,000 kronor.

Departementschefen.

Vid den redogörelse, som jag i annat sammanhang lämnat för det nuvarande

arbetslöshetsläget, har jag uttalat, att situationen under

den senaste tiden något försämrats, men att försämringen, som praktiskt taget

uteslutande drabbat skogsindustrierna, möjligen kan vara av övergående

natur. Givetvis erbjuder det för närvarande betydande svårigheter att bedöma,

huru utvecklingen i fortsättningen kommer att gestalta sig. Jag vill

emellertid erinra därom, att i årets tilläggsstat ha under nionde huvudtiteln

upptagits åtskilliga arbetslöshetsanslag, som avse att giva möjlighet till igångsättande

av arbeten inom de skogsdistrikt, där en viss konjunkturarbetslöshet

under innevarande vinter faktiskt uppträtt. Genom dessa arbeten torde skogsarbetarnas

sysselsättningsmöjligheter förbättras därhän, att arbetslöshetssiffrorna

även under nästa budgetår minskas. Jag vågar vidare räkna med att

sysselsättningssvåriglieterna i skogsdistrikten icke skola bliva så omfattande

under nästföljande avverkningssäsong, som de varit under innevarande.

Skulle arbetslöshetsläget emellertid bliva oförändrat, finner jag mig böra i

huvudsak godtaga de beräkningar rörande hjälpverksamhetens omfattning,

som av arbetslöshetskommissionen framlagts i dess slutliga framställning i

ämnet. Under nu angivna förutsättningar torde hjälpverksamheten under

nästa budgetår böra omfatta omkring 9,000 personer.

Enligt kommissionens förslag skulle i statliga reservarbeten sysselsättas

1,550 man och i statskommunala reservarbeten 1,200 man. Vidare skulle

G,050 man erhålla kontantunderstöd eller ungdomshjälp och 200 tilldelas

arkivarbeten. Ej heller mot denna fördelning av de arbetslösa

å olika hjälpformer har jag annan erinran, än att jag anser, att en

ökning av antalet arkivarbetare bör övervägas. 1937 års arbetslöshetssakkunnigas

undersökningar rörande kontoristarbetslösheten, för vilka jag i annat

.sammanhang redogjort, synas mig tala för att äldre, arbetslösa kontorister

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

böra beredas ökade sysselsättningsmöjligheter. Jag kan således icke ansluta

mig till det förslag rörande fördelningen, som framlagts av reservanterna

inom arbetslöshetskommissionen.

Kostnaderna för statens hjälpverksamhet unde! nästa budgetår uppskattas

av arbetslöshetskommissionen till 13,500,000 kronor för reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet m. m. samt 2,500,000 kronor för färdigställande

av statliga reservarbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet.

Mot kommissionens uppskattning av utgifterna för reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet m. m. har jag i och för sig icke

någon invändning att göra. Med hänsyn till ovissheten av den framtida utvecklingen

på förevarande område anser jag dock, att anslaget för nämnda

ändamål nu bör begränsas till 8,000,000 kronor. Jag förutsätter därvid att,

därest förhållandena under loppet av nästa budgetår skulle komma att påkalla

anvisande av ytterligare medel, sådana medel skola kunna ställas till

förfogande i erforderlig utsträckning.

I tidigare års reservationsanslag till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m. lia vissa belopp ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande

av enskild företagsamhet. Sammanlagt ha 2,600,000 kronor på så sätt

ställts till förfogande. Av detta belopp har, såsom framgår av bilaga A, cirka

1.840.000 kronor disponerats. Emellertid ha ytterligare 550,000 kronor reserverats

för Lyckebyåns reglering, varför till Kungl. Maj:ts disposition kvarstå

cirka 200,000 kronor. För sistnämnda ändamål torde ytterligare böra reserveras

150,000 kronor. Skulle vidare den kompletteringsverksamhet av ofullständiga

jordbruk, som föreslagits av såväl Blekinge- som Västernorrlandsutredningarna,

anses böra komma till stånd åtminstone i någon utsträckning,

torde för detta ändamål 250,000 kronor böra vara disponibla. För uppmuntrande

av företagsverksamheten, framförallt genom företagareföreningar i län

med odifferentierat näringsliv, torde ävenledes medel böra beräknas.

Med hänsyn till det anförda lär av det nu äskade anslaget ett belopp av

500.000 kronor böra stå till disposition för nu angivna ändamål. Sist berörda

syften lära kunna tillgodoses inom den angivna anslagsramen.

Lika med kommissionen utgår jag från att för färdigställande av

arbeten enligt den öppna marknadens villkor bör för nästa

budgetår beräknas ett belopp av 2,500,000 kronor. Då dessa arbeten motiveras

av önskvärdheten ur trafiksynpunkt att pågående vägföretag icke avbrytas,

böra emellertid kostnaderna för arbetena — på sätt beräknats för

motsvarande arbeten under innevarande budgetår — gäldas i den ordning,

som i allmänhet gäller i fråga om dylika arbeten.

Slutligen finner jag, att kommissionens centrala administrationskostnader

m. m. böra för nästa budgetår uppskattas till 350,000 kronor.

Vad kommissionen anfört örn upptagande till närmare prövning av frågan

örn en mera tryggad anställning för kommissionens befattningshavare, torde

böra upptagas till behandling i samband med pågående utredningar örn arbetslöshetshjälpens

framtida ordnande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

23

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av........kronor 350,000;

dels ock till Reservarbeten, Kontantunderstödsverksamhet

m. m. för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 8,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skoglund.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

Bilaga A.

P. M. med uppgifter om dispositionen av medel till

främjande av företagsverksamhet.

Av de för främjande av företagsverksamhet till Kungl. Maj:ts förfogande

ställda medel av anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten

(1935/36: V. B. 16) och anslagen till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m. (1936/37: V. B. 18, 1937/38: V. B. 19 och 1938/39: V. B 18)

hava sedan den 8 april 1938 enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade

beslut anvisats sammanlagt 615,200 kronor på sätt närmare framgår av följande

sammanställning:

Dag för

beslutet

V* 38

uh 38

s%> 38

•/ro 38

88/io 38

u/u 38

Vn 38

9/is 38

7n 38

*7* 39

Ändamål ®eloPP

kronor

Kostnader för Lyckebyåntredningen..................... 30,000

Inventering av ofullständiga jordbruk i Blekinge län............. 15,200

Understöd till Västernorrlands läns företagareförening u. p. a..........110,000

Beredande av ökade utkomstmöjligheter åt befolkningen å Seskarön...... 10,000

Understöd åt Norrbottens småindustriförening u. p. a,............. 100,000

Stärkande av den ekonomiska bärkraften hos ofullständiga jordbruk i Blekinge län 65,000

Bidrag till enklare vägar i Västerbottens län ................ 100,000

Understöd till Aslands träförädlingsaktiebolag................ 20,000

Understöd till Bohusläns företagareförening u. p. a.............. 65,000

Understöd till Västerbottens företagareförening u. p. a............. 100,000

Summa kronor 615,200

Tidigare hava från dessa medel, sammanlagt utgörande 2,600,000 kronor,

anvisats tillhopa 1,226,300 kronor, vadan för närvarande till Kungl.

Maj:ts förfogande står ett belopp av (2,600,000 —1,226,300 — 615,000)

758,500 kronor.

Av sistnämnda belopp skulle enligt tidigare beräkningar för Lyckebyåns

reglering behöva tagas i anspråk ett belopp av 550,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

25

Bilaga B.

Till KONUNGEN

Statens arbetslöshetskommission får härmed överlämna

översikt över arbetslöshetsläget under år 1938,

redogörelse för hjälpverksamheten under samma år,

beräkning av kostnaderna för kommissionens verksamhet under återstående

del av innevarande budgetår samt

förslag till beräkning av medelsbehovet för kommissionens verksamhet under

budgetåret 1939/1940.

Preliminär beräkning rörande medelsbehovet för kommissionens verksamhet

under då återstående del av innevarande budgetår samt under budgetåret

1939/1940 överlämnades av kommissionen i dess här nedan i olika sammanhang

åberopade underdåniga skrivelser den 11 november och 25 november

1938.

En detaljerad framställning av klientelets sammansättning med hänsyn till

ålder och yrke vid utgången av augusti 1937 återfinnes i den utgivna redogörelsen

för arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937, del I (S. O. U. 1938: 21).

Under år 1938 har någon motsvarande undersökning icke verkställts.

I efterföljande översikt över arbetslöshetsläget och hjälpverksamheten under

år 1938 ingående tabeller lämna utförliga uppgifter om 1938 berörande

förhållanden. Till belysande av utvecklingen på längre sikt lämnas därjämte

i flertalet tabeller summariska uppgifter även för tidigare år, i regel åren 1930

—1937. Kommentarer till sistnämnda uppgifter förekomma endast undantagsvis.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179- Tal). 1. Arbetsmarknaden under iren HIBO—1938.

År

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

j Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Arsme-

deltal

Antal

hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa.

1930

16,647

15.384

13,572

11,368

9,013

6,634

5.824

6.314

8,589

14,611

24,824

31,901

13’723

1931

40,245

41,595

41,885

39,396

34,550

31,057

30,520

35.701

40,377

57,143

77,254

88,761

46,540

1932

103,742

108,032

109,674

111,333

104,094

97,370

94,687

99,826

106,404

123,584

146,981

161,155

113,907

1933

180.602

181,944

186,561

176,825

156,211

145,458

138,855

144,185

151,498

164,747

170,702

171,065

164,054

1934

171,540

166,348

160,345

145,588

116,257

99,628

86,253

83,042

78,918

84,811

92,016

92,881

114,802

1935

93,419

89,838

83.588

75,122

61,177

51,157

42,582

41,723

41,190

47,045

54,167

57,965

61,581

1936

61,400

58,127

53,162

46,628

34.571

25,863

21,510

20.783

20,903

24,712

28,742

30,814

35,601

1937

33,509

31,280

27,750

22,247

15,840

11.429

9.» 0

9,577

9,782

12,411

16,169

18.765

18)213

1938

21,723

21,766

19,184

15,791

12,463

10.421

8,481

8,346

9,154

12,349

17,350

22,099

14,927

Arbetslösheten inom fackorganisationerna. Procent.

1930

13.9

13.2

12.3

10 8

8.0

8.0

8.0

8.1

9.5

12.3

15.3

22 9

11.9

1931

20.2

18.7

19.4

17.1

13.2

12.4

11.8

12.8

13.4

16.4

19.3

2ö.6

16.8

1932

24.2

23.8

24.1

20.8

19.0

19 3

19.4

20.0

20.6

22.1

24.1

31.0

22.4

1933

28.8

27.7

28.7

24.3

21.1

20.3

19 4

19.6

19.2

20.2

22.3

27.2

23.3

1934

24.4

24 4

23.8

19.6

15.4

14.0

12.9

13 3

13.0

14.8

17.1

23.7

18.0

1935

22.3

20.1

18.5

16.0

12.0

11.3

9.9

10.2

10.9

12.7

14.9

21.3

15.0

1936

19.0

18.1

16.5

13.8

10.2

9.3

8.1

8.1

8.7

10.3

12.3

17.5

12.7

1937

16.3

14.8

14.5

11.2

8.3

7.7

6.4

6.2

6.8

8.3

ll.l

17.8

10.8

1938

15.6

14.5

12.9

10.7

8.4

8.5

7.2

7.2

7.5

9.0

11.2

17.8

Antal ansökning

ar om

arbete på 100

lediga platser

vid den offentliga ar

betsförmedlingen.

1930

265

226

177

143

131

128

141

144

147

178

274

251

183

1931

243

254

200

202

170

193

206

207

204

271

483

388

251

1932

453

508

397

382

380

405

420

409

407

463

853

881

487

1933

735

737

729

620

559

566

626

579

577

663

865

810

685

1934

735

694

514

477

383

379

362

332

331

379

549

531

479

1935

485

477

414

321

303

284

277

255

244

284

434

442

365

1936

370

319

261

249

214

194

194

175

169

204

289

327

247

1937

265

208

171

161

137

133

142

129

130

162

208

194

170

1938

218

230

182

157

146

153

152

128

132

167

236

231

194

I. Översikt över arbetslöshetsläget år 1938.

Den sedan flera år pågående i stort sett kontinuerliga förbättringen å arbetsmarknaden

fortsatte även under 1937. Under de sista månaderna av året

inträdde emellertid en avmattning i denna utveckling, och år 1938 har i stort

sett kännetecknats av stillastående eller i vissa fall en försämring i förhållande

till läget vid årets början. Detta framgår av de uppgifter ur kommissionens,

fackföreningarnas och den offentliga arbetsförmedlingens statistik, som

återfinnas i tab. 1. Antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande

arbetslösa belyses ytterligare--förutom av diagram 1 (sid. 87) — av

tab. 2, vari, bl. a. för eliminerande i någon mån av säsongväxlingarna, antalet

arbetslösa vid slutet av varje månad angivits i procent av motsvarande

antal under samma månad föregående år.

Antalet hjälpsökande var under de tio första månaderna år 1938 lägre än

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179-

Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1938 i procent av motsvarande anta 1

närmast föregående år.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

193S

Januari......

89.9

241.8

257.8

174 1

95.0

54.5

65.7

54.6

64.8

Februari ......

86.9

270.4

259.7

168.4

91 4

54.0

64.7

53.8

69.6

Mars........

86.5

308.6

261.8

170.1

85.9

52.1

63 6

52.2

69.1

April.......

92 8

346.6

282.6

158.8

82.3

51.6

62.1

47.7

71.0

Maj........

K''6.7

383.3

301.3

150.1

74.4

52.6

56.5

45.8

78.7

Juni........

113.1

468.1

313.5

149.4

68.5

51.3

50.6

44.2

91.2

Juli........

115.2

524.0

310.2

146.6

62.1

49.4

50.5

45.6

86.5

Augusti......

130.2

565.4

279.6

144.4

57 6

50.2

49.8

46.1

87.1

September.....

170.6

470.1

263.5

142.4

52.1

52.2

50.7

46.8

93.6

Oktober......

200.1

391.1

216.3

133.3

51.5

55.5

52.5

50.2

99.5

November.....

253.5

311.2

190.3

116.1

53.9

58.9

53.1

56.3

107.3

December......

264.9

278 2

181.6

106.1

54 3

62.4

53.2

60.9

117.8

Medeltal

134.4

339.1

244.7

144.0

70.0

53.6

57.8

51.2

82.0

motsvarande månader under vart och ett av åren 1931—1937. Tages hänsyn

till de i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta av arbetslöshetskommittéer

hänvisade — dessa personer ingå ej i kommittéernas hjälpsökandesiffror

— förelåg dock nämnda förhållande endast i fråga om de fem

första månaderna år 1938.

Vid utgången av januari var antalet arbetslösa 64.8 % av motsvarande antal

för januari 1937. Motsvarande relativtal för de följande månaderna under

år 1938 (69.6, 69.1, 71.0, 78.7, 91.2, 86.5, 87.1, 93.6, 99.5, 107.3 och 117.8) giva

tydligt vid handen, att en förändring i utvecklingens tendens ägt rum under

året, och för november och december förelåg det anmärkningsvärda förhållandet,

att det absoluta antalet hjälpsökande (bortsett från beredskapsarbetare)

med respektive 1,181 och 3,334 översteg motsvarande antal år 1937.

Diagram 1 åskådliggör i någon mån den omsvängning som skett.

Utvecklingen under innevarande år har icke angivit någon ändrad tendens.

Enligt arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter för januari 1939, vilka

givetvis ännu icke hunnit göras till föremål för kontroll och bearbetning, utgjorde

hela antalet hjälpsökande arbetslösa vid månadens utgång 27,530.

Motsvarande antal för januari 1938 var, såsom i tab. 1 angivits, 21,723. Arbetslöshetens

geografiska fördelning var emellertid en helt annan än för

ett år sedan, varom mera här nedan (sid. 57).

Arbetslösheten inom fackorganisationerna var (se tab. 1) under årets fyra

första månader lägre än under motsvarande månader 1937 men under maj

—november var den högre än under samma månader 1937. För december

1938 låg arbetslöshetsprocenten, enligt tillgänglig preliminär uppgift, på samma

nivå som under december 1937. Att märka är emellertid, att skogs- och

flottningsarbetare ej ingå i det material, sorn ligger lill grund för här anförda

siffror.

Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen,

som i december 1937 uppgick till 194, ökade, i motsats mot

de närmast föregående fem åren, efter årsskiltet och uppgick i januari 1938

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Till). 3. Fördelning'' av arbetare, ingående i socialstyrelsens kvarlalsstatistik, med

hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft.

Procentuell fördelning av antalet arbetare bos de arbetsgivare, som

uppgivit, att på arbetskraft rått

brist

tillräcklig tillgång

överflöd

,/ Kvartal

I

II

III

IV

I

II

III

IV

I

II

III

IV

1930 ........

2.8

5.1

1.7

0.5

61.4

61.2

58.2

51.6

35.8

33.7

40.1

47.9

1931........

0.7

0.2

0.8

0.6

45.6

47.7

44.4

42.2

53.7

52.1

54.8

57.2

1932 ........

0.5

0.2

0.2

0.2

37.0

37.5

36.8

32.2

62.5

62.3

63.0

67.6

1933 ........

0.3

0.2

0.9

0.4

27.6

31.7

36.8

37.3

72.1

68.1

62.3

62.3

1934 ........

1.1

4.9

5.7

4.1

42.5

51.6

56.5

58.0

56.4

43.5

37.8

37.9

1935 ........

5.5

8.3

10.9

10.1

58.2

63.6

62.2

62.6

36.3

28.1

26.9

27.3

1936 ........

10.7

13.8

15.0

13.2

61.8

66.2

66.7

68.4

27.5

20.0

18.3

18.4

1937 ........

15 8

20.3

16 3

13.3

66.9

67.1

72.7

72.1

17.3

12.6

11.0

14.6

1938 ........

11.8

11.9

13.3

8.2

69.9

71.9

70.9

73.9

18.3

16.2

15.8

17.9

till 218. Detta tal var dock avsevärt lägre än motsvarande tal för januari

1937 (265). Redan för februari 1938 översteg emellertid antalet arbetsansökningar

motsvarande antal för februari 1937, och för samtliga månader därefter,

utom april och augusti, var antalet större än samma månad 1937. Mest

markerad var ökningen under årets två sista månader, från respektive 208

och 194 till 236 och 231. Minskningen från november till december, som är

en vanlig företeelse, torde sammanhänga med de arbetstillfällen, som erbjudas

under december i samband med julen, och — för städerna — med snöförhållandena

vid denna tid.

I tab. 3 redovisas procentvis fördelningen av antalet arbetare, ingående i

socialstyrelsens kvartalsstatistik, med hänsyn till vederbörande arbetsgivares

uppgifter om tillgången på arbetskraft. Tabellen utvisar en förskjutning i

jämförelse med år 1937 i riktning mot överflöd på arbetskraft. I detta sammanhang

må nämnas, att antalet arbetare, som beröres av kvartalsstatistiken,

ökats från 375,512 under 4:e kvartalet 1937 till 404,521 samma tid 1938.

Såsom kommissionen angivit i sin underdåniga skrivelse den 9 mars 1938

angående medelsbehovet för då löpande och för nu innevarande budgetår,

förefaller det — och nu med större säkerhet vid bedömandet — som örn den

tidigare i landet rådande högkonjunkturen nått sin kulmen under år 1937.

Det bör emellertid observeras, att de uppgifter, som hittills lämnats i denna

framställning, grundats på siffror för riket i dess helhet och sålunda icke utesluta,

att inom vissa delar av landet och inom vissa näringar alltjämt råder

ett i stort sett lika gynnsamt läge på arbetsmarknaden som under år 1937.

Den genomsnittliga försämringen måste i sådant fall bero på än starkare försämring

för enskilda landsdelar och näringar. Förhållanden, för vilka närmare

redogörelse återfinnes i det följande, tyda på en sådan situation.

I socialstyrelsens kvartalsstatistik ingå huvudsakligen uppgifter från industriella

verksamhetsområden men däremot icke sådana uppgifter beträffande

jordbruket. Utvecklingen under år 1938 i avseende på antalet hjälp
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 4. Antal hjälpsökande arbetslösn tillhörande yrkesgrupperna jordbruk oell

skogshushållning åren 11)30—1938.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Jordbruk

Januari..........

427

1,436

4,699

14,454

14,499

7,721

2,288

836

460

Februari.........

343

1,628

5,832

15,217

14,287

7,074

1,909

769

464

| Mara...........

281

1,628

6,858

14,728

13,895

6,088

1,390

524

308

j April ...........

232

931

5,955

13,024

11,320

4,486

999

244

196

S Maj...........

206

912

6,137

11,350

8,410

2,426

524

154

90

1 Juni...........

104

907

5,938

10,290

7,152

1,656

282

52

76

I Juli...........

95

657

5,175

9,478

5,909

1,036

198

67

51

Augusti..........

102

674

4,388

10,155

5,704

984

187

55

58

i September ........

130

1,000

5,902

11,369

5,546

1,096

184

71

56

t Oktober..........

235

2,036

8,008

13,580

7,351

1,409

341

131

146

! November.........

788

3,725

10,884

15,230

7,728

1,949

535

255

345

S December.........

1,083

3,951

12,415

14,403

7,884

2,326

636

378

489

Skogshushållning

Januari..........

231

1,607

10,142

17,654

7,991

3,503

2,492

439

340

j Februari.........

108

1,545

9,770

15,433

7,196

2,874

1,351

395

267

! Mars...........

124

2,285

10,458

18,189

10,704

3,279

1,233

384

290

April.......... .

Maj..........

176

3,975

14,369

22,394

14.028

5,647

1,858

402

229

167

3,695

13,854

19,738

9,775

5,025

1,231

76

150

! Juni...........

54

3,303

12,248

16,967

9,629

3,955

640

42

151

Juli...........

61

3,095

11,314

15,488

8,447

2,128

296

19

74

Augusti..........

73

4,206

12,811

17,200

8,567

2,264

371

78

98

September.........

124

4,164

13,014

19,382

8,295

2,318

457

79

365

Oktober.........

214

8,098

14,633

18,274

6,967

2,880

481

168

761

November.........

896

11,404

15,995

15,176

6,513

3,452

524

245

I 1,537

December.........

1,079

11,852

17,404

12,141

5,646

3,467

458

307

| i3,Oo8 |

sökande arbetslösa, tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och skogshushållning,

redovisas i tab. A. Den våren 1935 jämlikt lijälpkungörelsens 14 §

av kommissionen beslutade avstängningen från statlig och statsunderstödd

arbetslöshetshjälp av arbetslösa, tillhöriga yrkesgruppen jordbruk, kunde

även under år 1938 vidmakthållas, och dispenser från avstängningen behövde

lämnas i alltjämt minskad omfattning. Det största antalet samtidigt

gällande dispenser för jordbruksarbetare (inkl. trädgårdsarbetare) förelåg

i februari och utgjorde 62. Mot slutet av året gjorde sig dock en viss försämring

gällande, i det att för december redovisades väl ett hundratal flera

arbetslösa jordbruksarbetare än i december 1937.

Jämväl för skogs- och flottningsarbetare kunde avstängningen från statlig

och statsunderstödd arbetslöshetshjälp, vilken trätt i kraft den 1 november

1934, bestå under 1938, ehuru för vissa orter dispens medgavs i förhållandevis

stor utsträckning särskilt under sista kvartalet. Under vintern

1937—1938 var arbetstillgången inom skogshushållningen riklig. Högsta

antalet dispenser under denna tid beviljades för februari och avsåg 57

arbetslösa i 7 kommuner samt generell dispens för flottningsarbetare i 3

skogs- eller sågverkskommuner. Redan under försommaren 1938 kunde

emellertid en minskning i arbetstillgången skönjas. På grund av de syssel
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

sättningsmöjligheter, som vid denna årstid förelågo inom andra yrken, och

de goda förtjänster, som uppnåtts i skogsarbete under nästföregående vinter,

började denna minskning ej påverka anmälningssiffrorna förrän under

senhösten. Antalet hjälpsökande arbetslösa skogsarbetare, som i december

1937 var 307, steg i november och december 1938 till resp. 1,537

och 3,038. Det ökade hjälpbehovet medförde ökat antal dispenser. Dessa,

som i augusti 1938 omfattade 6 man i en kommun, avsågo för december

— förutom 63 man i 4 kommuner — generell dispens för skogs- och

flottningsarbetare i 28 kommuner, varav 23 i Västernorrlands län.

Kommissionen har alltid låtit sig angeläget vara att från statliga reservarbeten

hemsända arbetslösa, som kunde antagas erhålla arbete i jordbruk

de tider av året, då efterfrågan å dylik arbetskraft gjort sig gällande.

Dessa hemsändningar omfattade under tiden mars—juni 1938 sammanlagt

cirka 1,900 man.

Under våren 1937 måste särskilda anordningar vidtagas för att möta

den starka efterfrågan å arbetskraft till betfältsarbeten, som då uppstod.

Sådana anordningar hava under våren 1938 ej varit av nöden. Detta

torde sammanhänga med minskningen i betarealen, vilken, såsom av nedan

anförda siffror framgår, under år 1938 inskränkts med c:a 10 procent, varigenom

den fått samma omfattning som under åren 1933—1936. Sockerbetarealen

utgjorde i hektar

1930 ..... 36,885 1933 50,574 1936 51,368

1931 ..... 35,276 1934 50,616 1937 55,241

1932 ..... 40,096 1935 50,639 1938 50,760

Från arbetslöshetshjälp voro därjämte under år 1938 avstängda byggnads-,

tegelbruks-, hamn- och stuveriarbetare samt personer tillhörande

yrkesgruppen husligt arbete. Dispenser i nämnvärd utsträckning förekommo

i fråga örn dessa yrken endast beträffande byggnadsarbetare. Största

antalet sådana dispenser beviljades under första kvartalet, då under februari

307 byggnadsarbetare voro föremål för dispens.

Liksom under år 1937 förekom arbetslöshet av större omfattning under

år 1938 endast beträffande ett fåtal yrkesområden, vilket framgår av de

uppgifter, som lämnas i tab. 5. Dessa yrkesområden angivas här nedan

jämte antalet hjälpsökande arbetslösa inom desamma vid utgången av oktober

och december månader 1937 och 1938.

1937 1938

Okt

Dec.

Okt.

Dec.

Skogshushållning...........

. 168

307

761

3,038

Metall- och maskinindnstri.......

. 733

938

809

1,074

Stenindustri.............

1,606

591

918

Trävaruindustri............

. 1,467

2,329

1,805

2,917

Byggnadsverksamhet.........

2,713

1.359

2,a54

Handel, samfärdsel och allmän tjänst . .

. 1,647

2,058

1,382

1,880

Diversearbete.............

. 3,648

5,600

3,610

5,992

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

31

Tab. 5. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1930—1938.

Årsmedeltal.

Yrkesgrupper

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Antal

Jordbruk o. skogshushållning

611

6,560

19,850

30,106

17,786

6,587

1,739

514

837

Jordbruk..........

335

1,624

6,849

12,769

9,140

3,188

790

295

228

Skogshushållning......

276

4,936

13,001

17,337

8,646

3,399

949

219

609

Industri och hantverk ....

6,619

22,694

49,835

69,864

48,830

28,110

17,684

9,347

7,529

Malmbrytning och metallindustri

1,854

6,798

17,168

20,776

12,326

5,165

2,840

1,138

956

Jord- och stenindustri ....

600

5,203

8,348

12,000

10,612

6,958

3,845

1,841

1,081

Trävaruindustri.......

2,003

5,777

11,258

13,442

8,905

5,929

4,262

2,406

2,114

Byggnadsverksamhet.....

1,032

2.179

6,822

12,513

8,445

5,585

3,805

2,317

2,057

Övriga industrier......

1,130

2,737

6,239

11,133

8,542

4,473

2,932

1,645

1,321

Sjöfart och fiske......

148

530

1,600

2,708

2,304

1,269

727

349

266

Handel, samfärdsel och all-

män tjänst........

820

1,813

5,397

11,238

9,342

5,490

3,599

2.265

1,763

Husligt arbete.......

29

36

132

376

210

45

53

37

27

Arbete, ej härf ärligt till annan

grupp...........

5,496

14,907

37,093

49,762

36,330

20,080

11,799

5,701

4,505

Summa

13,723

46,540

113,907

164,054

114,802

61,581

35,601

18,213

14,927

Procent

Jordbruk o. skogshushållning

4.5

14.1

17.4

18.3

15.5

10.7

4.9

2.8

5.6

.1 ordbruk..........

2.5

3.5

6.0

7.8

8.0

5.2

2.2

1.6

1.5

Skogshushållning......

2 0

10.6

11.4

10.5

7.5

5.5

2.7

1.2

4.1

Industri och hantverk ....

48.2

48.8

43.8

42.6

42.5

45.6

49.7

51.3

50.4

Malmbrytning och metallindustri

13.5

14.6

15.1

12.6

10.7

8.4

8.0

6.3

6.4

Jord- och stenindustri ....

4.4

11.2

7.3

7.3

9.2

11.3

10.8

10.1

7.2

Trävaruindustri.......

14 6

12.4

£.9

8.2

7.8

9.6

12.0

13 2

14.2

Byggnadsverksamhet.....

7.5

4.7

6.0

7.7

7.4

9.1

10.7

12.7

13.8

Övriga industrier......

8.2

5.9

5 5

6.8

7.4

7.2

8.2

9.0

8.8

Sjöfart och fiske......

1.1

1.1

1.4

1.7

2.0

2.1

2.0

1.9

1.8

Handel, samfärdsel och all-

män tjänst........

5.9

3.9

4.7

6.9

8.1

8.9

10.1

12.5

11.8

Husligt arbete........

0.2

0.1

0.1

0.2

0.2

0.1

0.2

0.2

0.2

Arbete, ej hän förligt till annan

grupp...........

40.1

32.0

32.6

30.3

31.7

32.6

33.1

31.3

30.2

Summa

lOO.o

100.0

100.0

100.0

100.0

100.0

100.0

lOO.o

lOO.o

Den fortgående allmänna minskning i arbetslöshetssiffrorna, som föregående

år kunde konstateras inom dessa yrkesområden i jämförelse med

förhållandena vid samma tidpunkter ett år tidigare, upphörde under år

1938. Inom yrkesgrupperna byggnadsverksamhet samt diversearhete var

arbetslösheten av samma storleksordning som ett år tidigare. Stenindustri

samt handel, samfärdsel och allmän tjänst företedde en minskning. Vad

stenindustrien angår torde denna minskning emellertid vara mera skenbar

än verklig, emedan antalet till beredskapsarbeten hänvisade under året

starkt ökats (jfr sid. 18). Enhart inom Göteborgs och Bohus län utgjorde

antalet vid sådana arbeten sysselsatta, av arbetslöshetskommittéer hänvisade

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

arbetslösa vid utgången av december 1938 583, under det att igångsättandet

av beredskapsarbeten endast i ringa utsträckning påverkat arbetslöshetssiffrorna

vid motsvarande tidpunkt 1937 (antalet hjälpsökande arbetslösa i

Bohuslän utgjorde i december 1937 och 1938 resp. 2,190 och 1,274, d. v. s.

en minskning till 1938 med 916). Arbetslöshetssiffrorna för yrkesgrupperna

diversearbete samt metall- och maskinindustri företedde en mindre och

för gruppen trävaruindustri en avsevärd ökning, vilken senare givetvis sammanhängde

med de försämrade konjunkturerna på världsmarknaden för

denna industris produkter.

Även oavsett denna omständighet påkalla förhållandena inom trävaruindustrien

ett särskilt intresse. Den alltjämt pågående rationaliseringen

samt arbetskraftens säsongsysselsättning inom vissa av trävaruindustriens

grenar synas medföra, såsom kommissionen uttalat i sin i statskrivelsen den

9 mars 1938 intagna översikt över arbetslöshetsläget 1937, att förutsättningar

saknas för en snar sanering av de områden, där befolkningen tidigare

haft sin försörjning helt eller huvudsakligen från denna industri.

En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av de den 31 december

1938 anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2.

Enligt vad kommissionen inhämtat från socialstyrelsen, voro vid utgången

av december 1938 13 erkända arbetslöshetskassor med sammanlagt 181,400

medlemmar i funktion eller i runt tal 11,000 medlemmar mer än vid samma

tid 1937. Den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen har emellertid av

olika skäl, bl. a. att de sedan längre tid arbetslösa i regel icke hava stora

utsikter att inom föreskriven tid erlägga det antal veckoavgifter, som är en

av förutsättningarna för rätt till daghjälp från arbetslöshetskassa, under nuvarande

förhållanden icke kommit att nämnvärt avlasta anspråken på arbetslöshetshjälp

genom kommissionen. Proportionen mellan den daghjälp,

som kan erhållas från arbetslöshetskassa, och det dagunderstöd eller den

dagsinkomst, som kan påräknas vid hjälp genom arbetslöshetskommitté, synes

ej heller vara sådan, att den i högre grad befrämjar arbetslöshetsförsäkringens

utveckling.

Antalet rapportkommuner, d. v. s. kommuner med rapporterad arbetslöshet,

var i medeltal under år 1938 230. Motsvarande tal för år 1937 var 288.

Under större delen av 1938 ökade resp. minskade antalet rapportkommuner

med växlingarna i antalet hjälpsökande arbetslösa. Under de fyra sista

månaderna av året var emellertid ökningen i antalet rapportkommuner

påfallande stor, något som sammanhängde med att ett antal kommuner

med obetydlig eller förhållandevis ringa arbetslöshet med tanke på

den väntade ökningen under vintern då funno anledning att träda i förbindelse

med kommissionen för att därigenom i tid säkra de formella villkoren

för statlig hjälp till lindrande av arbetslösheten. Denna utveckling belyses

av tab. 6, vari angivits antalet kommuner med rapporterad arbetslöshet under

åren 1930—1938.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179- Tab. 6. Antili kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1930—1938,

33

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Januari.........

168

339

673

1,148

1,478

1,251

810

433

268

Februari.........

168

362

751

1.212

1,529

1,219

759

417

270

Mars..........

167

376

757

1,222

1,525

1,180

727

373

254

April..........

166

368

758

1,181

1,437

1,051

666

335

232

Maj...........

156

353

743

1,113

1,337

901

568

277 ''

216

Juni ..........

136

345

708

1,091

1,270

840

482

231

204 :

Juli..........

123

335

727

1,108

1,220

722

426

218

187 j

Augusti.........

128

353

746

1,122

1.160

709

421

227

186

September........

135

365

774

1,166

1,138

691

400

215

194

Oktober.........

167

419

835

1,238

1,178

734

409

230

219

November........

216

508

943

1,340

1,232

796

429

244

253

December........

261

569

1,000

1,401

1,252

833

427

252

277

Medeltal

166

391

785

1,195

1,313

911

544

288

230

Tab. 7. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1930—1938. Årsmcdeltal.

Län

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Stockholms stad . . .

878

1,770

6,926

13,324

10,643

5,081

3,436

2,053

1,323

Stockholms.....

. 326

527

2,050

4,981

4,411

2,216

1,132

416

187

Uppsala.......

266

560

1,288

2,488

1,874

1,041

470

265

282

Södermanlands ....

214

833

1,832

2,849

1,891

625

273

160

157

Östergötlands ....

764

971

2,785

4,899

3,563

1,348

774

524

466

Jönköpings.....

273

498

1,347

2,489

2,160

1,106

628

295

219

Kronobergs.....

172

723

1,835

2,650

2,022

962

452

164

137

Kalmar.......

398

1,277

3,869

5,541

3,815

2,115

1,080

420

386

Gotlands......

60

114

249

697

410

153

129

102

100

Blekinge......

469

2,176

4,246

5,791

4,944

3,195

1,612

814

598

Kristianstads ....

150

594

1,791

2,746

2,117

889

342

132

107

Malmöhus......

1,790

3,631

7,805

11,243

7,892

3,991

2,902

2,110

1,865

Hallands......

219

449

1,067

1,699

1,454

882

574

409

354

Göteborgs stad . . .

1,036

3,201

6,072

8,699

6,787

3,746

2,399

1,283

1,164

Göteb. o. Bohus i övrigt

393

3,291

5,341

7,730

7,208

5,019

3,332

2,022

1,182

Älvsborgs ......

368

943

2,250

3,520

2,724

1,435

765

427

279

Skaraborgs.....

20

165

1,274

2,240

1,866

959

455

203

187

Värmlands.....

806

3,251

7,207

9,755

6,579

3,836

1,669

513

515

Örebro.......

772

1,608

4,191

5,789

3,919

1,898

887

329

199

Västmanlands ....

291

987

2,853

4,273

2,201

653

174

57

46

Kopparbergs.....

470

2,022

5,720

9,202

5,989

2,904

1,195

274

121

Gävleborgs.....

700

3,313

7,789

10,660

6,764

3,984

1,874

747

520

Västernorrlands . . .

705

6,697

14,268

17,025

11,486

7,037

5,072

2,809

2,758

Jämtlands......

90

1,050

4,493

5,724

2,405

1,086

307

30

25

Västerbottens ....

297

1,655

4,702

6,240

3,692

1,872

897

299

345

Norrbottens.....

1,796

4,234

10,656

11,800

5,986

3,550

2,773

1,359

1,405

Hela riket

13,723

46,540

113,907

164,054

114,802

61,581

35,601

18,213

14,927

Städer

7,644

14,959

35,533

55,647

41,307

22,610

15,893

10,272

8,439

Landsbygd

6,079

31,581

78,374

108,407

73,495

38,971

19,708

7,941

6,488

1 Skeo kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbctslöshotskommitté.

Bihang lill riksdagens protokoll 1939.

1 sami. Nr 179.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Tab. 8. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1,000 invånare inom olika län åren 1930—1938.

Län

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1988

Stockholms stad.......

1.8

3.5

13.5

25.6

20.4

9.7

6.4

3.8

2.4

Stockholms..........

1.2

2.0

7.7

18.6

16.3

8.2

4.2

1.5

0.7

j Uppsala...........

1.9

4.1

9.4

18.0

13.5

7.5

3.4

1.9

2.0

j Södermanlands.......

1.1

4.4

9.8

15.2

10.1

3.3

1.4

0.8

0.8

Östergötlands.........

2.5

3.1

9.0

15.8

11.4

4.3

2.5

1.7

1.5

Jönköpings ..........

1.2

2.2

5.8

10.7

9.2

4.7

2.7

1.2

0.9

Kronobergs..........

1.1

4.6

11.8

17.1

13.0

6.2

2.9

1.1

0.9

Kalmar...........

1.7

5.5

16.7

23.9

16.4

9.1

4.7

1.8

1.7

Gotlands...........

1.0

2.0

4.3

12.1

7.1

2.6

2.2

1.8

1.7

Blekinge...........

3.2

15.0

29.3

39.8

33.8

21.9

11.0

5.6

4.1

Kristianstads.........

0.6

2.4

7.3

11.1

8.5

3.6

1.4

0.5

0.4

Malmöhus..........

3.5

7.1

15.2

21.9

15.3

7.7

5.6

4.0

3.6

Hallands...........

1.5

3.0

7.1

11.2

9.6

5.8

3.8

2.7

2.3

Göteborgs stad........

4.3

13.1

24.5

34.6

26.9

14.7

9.3

4.9

4.3

Göteborgs o. Bohus i övrigt . .

1.8

15.4

25.2

36.4

33.9

23.6

15.8

9.6

5.7

Älvsborgs ..........

1.2

3.0

7.2

11.2

8.6

4.5

2.4

1.3

0.9

Skaraborgs..........

0.1

0.7

5.3

9.2

7.7

4.0

1.9

0.8

0.8

Värmlands..........

3.0

12.0

26.7

35.9

24.1

14.0

6.1

1.9

1.9

Örebro............

5.5

7.3

19.2

26.5

17.9

8.7

4.1

1.5

0.9

Västmanlands.........

1.8

6.1

17.7

26.5

13.6

4.0

1.1

0.3

0.3

Kopparbergs.........

1.9

8.1

22.9

36.8

23.9

11.6

4.8

1.1

0.5

Gävleborgs..........

2.5

11.8

27.9

38.1

24.1

14.2

6.7

2.7

1.9

Västernorrlands........

2.5

24.0

51.0

60.6

40.8

24.9

18.0

10.0

9.9

Jämtlands..........

0.7

7.8

33.3

42.2

17.7

• 8.0

2.2

0.2

0.2

Västerbottens.........

1.5

8.1

22.9

30.0

17.5

8.8

4.2

1.4

1.6

Norrbottens..........

9.1

21.2

52.8

58.2

29.3

17.2

13.4

6.5

6.7

Hela riket

2.2

7.6

18.5

26.5

18.5

9.9

5.7

2.9

2.4

Städer

3.9

7.6

17.4

27.0

19.9

10.7

7.4

4.7

3.8

Landsbygd

1.5

7.6

19.0

26.3

17.8

9.4

4.8

2.0

1.6

Arbetslöshetens fördelning på olika län framgår av tab. 7 och 8.

Förstnämnda tabell, vari redovisas årsmedeltalen för de hjälpsökande fördelade

länsvis åren 1930—1938, utvisar bl. a., att det största antalet arbetslösa

i medeltal under år 1938 återfanns i Västernorrlands län, där det utgjorde

icke mindre än 2,758. Närmast följde Malmöhus och Norrbottens

län, Stockholms stad, Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad) samt

Göteborgs stad i nu nämnd ordning. En jämförelse med år 1937 utvisar, att

även då Västernorrlands och Malmöhus län kommo i första resp. andra rummet

men att därefter följde Stockholms stad, Göteborgs och Bohus län (utom

Göteborgs stad), Norrbottens län samt Göteborgs stad i nu nämnd ordning.

(Att Malmöhus län båda åren uppvisat höga arbetslöshetssiffror beror på

att Malmö stad ej redovisas separat.) Minskningen för Göteborgs och Bohus

län (utom Göteborgs stad) från 2,022 till 1,182 är anmärkningsvärd men

sammanhänger till stor del med särskilda statliga åtgärder för arbetslöshetens

lindrande vid sidan av kommissionens verksamhet, såsom statsinköp av gatsten,

anordnandet av beredskapsarbeten m. m. (jfr sid. 7 och 18).

Även i förhållande till folkmängden (tab. 8) förefanns det största antalet

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

35

Tab. 9. Kommunernas fördelning efter rapporterat antal hjälpsökande arbetslösa på

100 invånare den sl/u åren 1933—1938.

Antal hjälp- sökande på

100 inv.

Antal kommuner den s,/i2

Procentuell fördelning

1933

1934

1935

1930

1937

1938

1933

1934

1935

1936

1937

1938

0.0— 0.9 ... .

208

488

435

278

171

152

14.9

39.0

52.3

65.3

68.1

55.1

! 1.0— 1.9 ... .

432

403

222

94

49

65

30.9

32.2

26.7

22.0

19.5

23.5

2.0-^ 2.9 ... .

300

167

64

18

13

30

21.4

13.3

7.7

4.2

5.2

10.9

3.0— 3.9 ... .

188

66

43

18

9

12

13.4

5.3

5.2

4.2

3.6

4.4

4.0— 4.9 ... .

93

45

30

8

7

7

6.6

3.6

3.6

1.9

2.8

2.5

5.0— 5.9 ... .

52

31

11

5

2

5

3.7

2.5

1.3

1.2

0.8

1.8

6.0— 6.9 ... .

24

11

11

2

—

2

1.7

0.9

1.3

0.5

—

0.7

7.0— 7.9 ... .

27

19

6

1

—

2

1.9

1.6

0.7

0.2

—

0.7

8.0— 8.9 ... .

28

7

3

—

—

1

2.0

0.6

0.4

—

—

0.4

9.0— 9.9 ... .

9

4

3

—

—

—

0.7

0.3

0.4

—

—

—

10.0—10.9 ....

10

3

—

—

—

—

0.7

0.2

—

—

—

—

11.0—11.9 ....

8

1

1

2

—

—

0.6

0.1

0.1

0.5

—

—

12.0-12.9 ....

3

2

1

—

—

—

0.2

0.2

0.1

—

—

—

13.0—13.9 ....

2

1

1

—

—

- |

0.1

0.1

0.1

—

—

—

14.0—14.9 . . : .

—

—

1

—

—

—

—

—

0.1

—

—

—

15.0— CO ... .

16

3

—

—

—

—

1.2

0.2

—

—

—

—

Summa

1,400

1,251

832

426

251

276

lOO.o! lOO.o

lOO.o 1 lOO.o

lOO.o

lOO.o

arbetslösa under år 1938 i Västernorrlands län (9.9 °/0), dock närmast följt

av Norrbottens län (6.7 %„) samt Göteborgs och Bohus län (Göteborgs stad

4.3 %„ och länet i övrigt 5.7 %0).

Kommunernas fördelning efter det rapporterade antalet hjälpsökande arbetslösa

på 100 invånare (den s. k. relativa arbetslösheten) den 31 december

under åren 1933—1938 framställes i tab. 9. Den i olika sammanhang i denna

översikt påpekade försämringen i arbetslöshetsläget under 1938 framträder

här tydligt. Vid 1937 års utgång hade 68.1 % av rapportkommunerna mindre

arbetslöshet än 1 % och ingen kommun uppnådde 6 %>. Ett år senare hade

det relativa antalet kommuner med mindre än 1 % arbetslöshet sjunkit

till 55.1 °/o och en kommun (Alnö) redovisade mer än 8 % arbetslöshet.

Landsbygdens andel i hela antalet arbetslösa steg under början av den

senast förflutna krisen, d. v. s. åren 1931 och 1932, men har därefter undergått

en successiv minskning. Denna utveckling belyses av tab. 10, vari antalet

hjälpsökande arbetslösa på landsbygden under åren 1930—1938 angivits

Tab. 10. Hjälpsökaude arbetslösa på landsbygden i procent av liela antalet rapporterade

arbetslösa åren 1930—1938.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1987

1938

Januari......

37.8

57.8

68.3

63.2

60.9

60.9

59.8

46.6

41.0

April.......

37.9

66.8

70.6

66.0

64.7

64.0

58.4

48.0

39.6

Juli........

37.2

69.8

68.7

65.5

65.8

65.7

54.7

39.2

38.4

Oktober......

46.5

71.4

69.1

66.7

66.9

64.6

51.0

40.0

46.9

Årsmcdeltal

44.3

67.9

08.8

66.8

64.0

63.8

57.2

43.6

43.5

s. 36 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

36

Tab. 11. Antal hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten1 i Blekinge oell Göte
-

A = Hela antalet. B = Yrkesgruppen jord- och stenindustri. C = Yrkes
Blekingc
-

Månad

1930

1931

1932

1933

A

B

A

B

A

B

A

B

Januari......

167

31

1,096

434

2,500

1,389

3,123

1,541

Februari......

149

19

1,166

402

2,573

1,317

3,200

1,450 !

Mars........

123

22

1,186

486

2,413

1,241

3,605

1,918

April.......

120

19

1,201

572 -

2,925

1,673

2,861

1,218

Maj........

143

22

1,097

549

2,541

1,417

2,707

1,183

Juni........

120

10

1,134

650 |

2,417

1,345

3,343

1,792

Juli \.......

141

15

1,402

940

2,630

1,543

3,264

1,752

Augusti......

140

26

1,887

1,365

2,875

1,754

3,371

1,836

September.....

156

31

1,789

1,253

2,682

1,577

3,388

1,837

Oktober......

218

62

1,757

1,135

2,529

1,334

3,455

1,769

November.....

417

138

2,114

1,191

2,818

1,421

3,724

1,856

December.....

548

207

2,202

1,241

3,009

1,548

3,902

1,900

Medeltal

204

50

1,503

852

2,659

1,463

3,329

1,671

Göteborgs och

Månad

1930

1931

1932

1933

A

B

A

B

A

B

A

B

Januari......

1,466

1,372

3,650

3,300

4,244

3,545

Februari......

—

—

1,516

1,408

3,708

3,263

4,310

3,492

Mars.......

—

—

1,722

1,596

3,312

2,584

6,188

5,348

April.......

_

_

2,328

2,233

4,159

3,717

4,231

3,592

Maj........

—

—

2,857

2,771

3,516

3,057

3,614

3,043

Juni........

—

—

2,746

2,673

3,640

3,229

5,913

5,326

Juli........

c—

_

2,977

2,873

4,120

3,772

5,308

4,737

Augusti......

—

—

3,898

3,805

4,499

4,148 !

5,274

4,685

September.....

—

—

4,187

4,122

4,781

4,367

5,475

4,877

Oktober......

_

_

2,903

2,772

3,146

2,740

5,935

5,248

November.....

211

204

3,248

2,937

3,013

2,512

6,137

5,298

December.....

1,170

1,156

3,556

3,300 |

3,581

2,977 |

6.773

5,963

Medeltal

• II 2,784

2,655

3,760

3,306

5,284

4,596

Västernorr
-

Månad

1930

1931

1932

1933

A

c

A

G

A

C

A

C

Januari ......

558

493

2,486

2,101

6,969

5,487

9,594

7,083

Februari ......

523

374

2,747

2,168

7,504

5,856

10,069

6,883

Mars.......

439

330

3,226

2.617

7,616

5,907

10,737

7,211

April.......

421

295

3,597

3,006

7,922

5,891

10,586

7,103

Maj........

257

218

2,757

2,356

6,579

4,949

8,574

5,849

Juni........

96

80

2,457

2,166

5,931

4,595

7,415

5,218

Juli........

35

35

2,485

2,132

6,140

4,669

6,616

4,675

Augusti......

55

24

2,888

2,471

6,350

4,752

7,196

4,931 ;

September.....

136

101

3,129

2,706

6,400

4,708

7,638

5,192

Oktober......

898

837

4,090

3,336

7,048

5,144

8,275

5,778

November.....

1,650

1,507

4,752

3,819

7,871

5,560

8,971

6,275

December.....

1,767

1,591

5.499

4.473

8,801

6,311

9,480

6,779

Medeltal

570

490

3,343

2,779

7,094

5,319

8,763

6,081

1 De i resp. distrikt ingående kommunerna äro förtecknade: K. Mits prop. nr 19:1936, bilagan,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179■

37

borgs och Bohus län samt sågverksdistrikten1 i Västernorrlands län åren 1930—1988.

grupperna trävara- och pappersindustri samt arbete ej hänförligt till annan grupp.

län.

1931

1935

1936

1937

1938

A

B

A

B

A

B

A

B

A

B

4,027

1,864

2,851

1,510

1,769

1,136

649

325

513

276

3,994

1,852

2,793

1,498

1,706

1,102

665

310

504

288

3,741

1,805

2,531

1,345

1,364

728

533

240

406

223

3,455

1,670

2,121

1,198

1,131

613

446

218

299

172

2,985

1,566

1,911

1,209

777

453

314

164

264

143

2,744

1,503

1,698

1,122

583

351

218

124

206

108

2,552

1,423

1,622

1.058

507

315

175

lil

183

90

2,484

1,358

1,546

978

463

306

223

125

197

90

2,386

1,346

1,484

1,013

429

289

171

120

184

77

2,322

1,271

1,592

1,080

475

267

305

187

199

73

2,823

1,637

1,535

975

580

309

400

230

342

131

2,816

1,486

1,619

1,018

617

317

475

261

448

189

3,027

1,505

1,942

1,167

867

516

381

201

312

155

Bohus län.

1934

1935

1936

1937

1938

A

B

A

B

A

B

A

B

A

B

6,662

5,838

4,244

3,509

3,451

2,921

2,144

1,718

1,388

1,060

6,723

5,891

4,141

3,391

3,363

2,858

2,088

1,656

1,231

935

6,536

5,726

3,859

3,250

3,153

2,707

1,881

1,486

964

745

6,021

5,369

3,501

3,023

2,489

2,110

1,457

1,170

669

507

5,731

5,157

3,660

3,252

2,210

1,921

1,085

870

550

422

4,890

4,457

3,587

3,242

2,044

1,787

882

697

473

368

4,461

4.167

3,692

3,391

1,814

1,581

902

727

436

335

4,159

3,841

3,546

3,238

1,724

1,495

887

726

441

344

3,852

3,521

3,422

3,121

1,723

1,488

900

726

466

365

4,171

3,783

3.722

3,353

1,862

1,599

1,122

909

553

435

4,578

4,156

3,370

2,890

2,032

1,700

1,256

1,013

603

452

4,213

3,667

3,531

3,035

2,155

1,759

1,384

1,102

748

568

5,166

4,631

3,690

3,225

2,335

1,994

1,332

1,067

710

545

lands län.

1934

1935

1936

1937

1938

A

C

A C

A C

A | C

A

C

10,358

10,306

10,069

9.217

6,135

4,763

4,333

4,381

4.218

4,463

6,001

5,370

7,690

7,801

7,528

6,767

4,631

3,589

2,980

3,157

3,253

3,394

3,825

4,136

6,057

5,977

5,547

5,357

3,878

3,148

2,982

3,019

3,146

3,949

4,499

4,597

4,806

4,682

4,308

4,169

3,217

2,672

2.573

2.531

2,533

3,176

3,566

3.574

5,501

5,617

5,697

5,429

3,545

2,770

2,355

2,302

2,352

2,742

3,273

3,455

4,330

4,514

4,595

4,325

3,021

2,412

2,019

1,951

1,912

2,197

2,617

2,798

4,094

4,135

4,031

3,443

1,961

1,525

1,151

1,146

1,189

1,480

1,810

2,307

3,322

3,367

3,289

2,782

1,691

1,294

970

937

995

1,224

1,475

1,850

3,084

2,950

2,759

2,267

1,734

1,414

1,136

1,107

1,289

1,611

2,254

2,791

2,444

'' 2,358

''2,201

1,825

1,396

1,139

924

884

973

1,155

1,645

1,982

6,551

4,896

4,1116

8,484 1 3,753 3,058

2,356

1,933

2,033

1,577

Bid. 92.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179■

Tab. 12. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande

arbetslösa åren 1934—1938. i

Ar och

månad

Städer

L a

u d s b y g d

Hela riket

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i åldern

16—21 år

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i åldern

16—21 år

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i åldern

16—21 år

antal

%

antal

%

antal

%

1984

Juli.......

29,534

2.233

7. fi

56,719

8,219

14.5

86,253

10,452

12.1

Oktober.....

28,062

2,506

8.9

56,749

9,144

16.1

84,811

11,650

13.7

1935

Januari.....

36,515

2,972

8.1

56,904

8,097

14.2

93,419

11,069

11.8

April......

27,049

2,006

7.4

48,073

6,721

14.0

75,122

8,727

11.6

Juli.......

14,610

816

5.6

27,972

3,390

12.1

42,582

4,206

9.9

Oktober.....

16,670

1,051

6.3

30,375

3,939

13.0

47,045

4,990

10.6

1936

Januari.....

24.671

1,549

6.3

36.729

4,822

13.1

61,400

6,371

10.4

April......

19,419

1,192

6.1

27,209

3,385

12.4

46,628

4,577

9.8

Juli.......

9,749

385

3.9

11,761

1.287

10.9

21,510

1,672

7.8

Oktober.....

12,121

511

4.2

12,591

1,564

12.4

24,712

2,075

8.4

1937

Januari.....

17,910

821

4.6

15,599

1,796

11.5

33,509

2,617

7.8

April......

11,559

421

3.6

10,688

999

9.3

22,247

1,420

6.4

Juli.......

5,961

114

1.9

3,839

388

10.1

9,800

502

5.1

Oktober.....

7,444

205

2.8

4,967

538

10.8

12,411

743

6.0

1938

Januari.....

12,813

489

3.8

8,910

900

10.1

21,723

1,389

6.4

Februari.....

13,299

457

3.4

8,467

743

8.8

21,766

1.200

5.5

Mars......

11,726

412

3.5

7,458

670

9.0

19,184

1,082

5.6 1

April......

9,533

244

2.6

6,258

543

8.7

15,791

787

5.0 i

Maj.......

7,628

188

2.5

4,835

389

8.0

12,463

577

4.6

Juni ......

6,343

113

1.8

4,078

342

8.4

10,421

455

4.4

Juli.......

5,222

108

2.1

3,259

274

8.4

8,481

382

4.5

Augusti.....

5,015

123

2.5

3,331

300

9.0

8,346

423

5.1

September ....

5,128

133

2.6

4,026

364

9.0

9,154

497

5.4

Oktober.....

6,555

218

3.3

5,794

608

10.5

12,349

826

6.7 j

November ....

8,581

342

4.0

8,769

1,001

11.4

17,350

1,343

7.7 ■

December ....

9,431

336

3.6

12,668

1,459

11.5

22,099

1,795

8.1

i procent av hela antalet rapporterade arbetslösa. Från och med januari

1937 har landsbygdens andel hållit sig under 50 procent. Den lägsta siffran

redovisades för juli 1938 (38.4 %>), men för oktober samma år inträdde en

ökning till 46.9 %. Landsbygdens minskade andel i arbetslöshetsklientelet

under en period av förbättrade konjunkturer torde sammanhänga därmed,

att arbetslöshetsklientelet i städerna, särskilt storstäderna, då till större del

än i andra kommuner utgöres av personer, vilka förlorat kontakten med sitt

yrke och på grund av ålder, minskad arbetsförhet eller andra orsaker icke

kunnat finna utkomst inom annat yrke, varför de, bortsett från mera tillfälliga

arbetsperioder, för sin försörjning äro hänvisade till det allmännas

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179. 39

Tab. 13. Antal hjälpsökande kvinnor åren 1930—1938. Årsmedeltal.

Å r

Städar

Landsbygd

Hela riket

Antal

i % av

totalantalet

hjälpsökande

1930 .......

42

7

49

0.3

1931.......

66

35

101

0.2

1932 .......

142

79

221

0.2

1933 .......

1,305

137

1,442

0.9

1934 .......

909

61

970

0.8

1935 .......

218

17

235

0.4

1936 .......

108

7

115

0.3

1937 .......

57

3

60

0.3

1938 .......

25

2

27

0.2

hjälp. Avgörandet, huruvida arbetslöshetshjälp eller fattigvård bör lämnas

i dylika fall, är givetvis svårt och torde i viss utsträckning påverkas av den

omfattning och den form, vari arbetslöshetshjälp med statsbidrag genom

kommissionen kunnat beredas av de kommunala hjälporganen.

Arbetslöshetens utbredning inom olika län sammanhänger givetvis med

arbetslösheten inom olika yrken. Detta förhållande, som är särskilt påtagligt

i de arbetslöshetstyngda områdena, belyses av tab. 11, vari för stendistrikten

inom Blekinge och Göteborgs och Bohus samt sågverksdistrikten

inom Västernorrlands län sammanförts uppgifter för varje månad åren 1930

—1938 angående dels hela antalet hjälpsökande arbetslösa, dels antalet arbetslösa,

tillhörande för de två förstnämnda länen yrkesgruppen jord- och

stenindustri och för Västernorrlands län yrkesgrupperna trävaru- och pappersindustri

samt arbete ej hänförligt till annan grupp, vilken sistnämnda

grupp för Västernorrlands vidkommande i stor utsträckning rekryteras av

f. d. sågverksarbetare.

Den under de senare åren inträdda minskningen av arbetslöshetens omfattning

har kommit de yngre åldersklasserna tillgodo i högre grad än de

äldre. Även under år 1938 har utvecklingen till en början fortsatt i denna

riktning, men under det andra halvåret har en tydlig tendensförskjutning

alltmera framträtt. I tab. 12 har ungdomsarbetslöshetens omfattning under

åren 1934—1938 ställts i relation till hela antalet hjälpsökande arbetslösa

under samma år. Bottenläget uppnåddes i fråga örn det absoluta antalet

arbetslösa i åldern 16—21 år i juli 1938, då antalet uppgick till 382, motsvarande

4.5 % av hela antalet hjälpsökande vid samma tid. Medan ungdomsarbetslösheten

i december 1937 utgjorde 6.0 °/o (lika med oktober samma

år) av den totala arbetslösheten, uppgick den i december 1938 till 8.1 °/o.

Antalet kvinnor, som anmält sig såsom hjälpsökande, var under 1938

högst vid slutet av februari månad, då det uppgick till 72. Lägsta antalet

redovisades för september, då allenast 6 kvinnor rapporterades såsom hjälpsökande

arbetslösa. Vid årets utgång voro 13 kvinnor anmälda som hjälp
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179.

Tab. 14. Antal hjälpsökande, i vistelsekommunen icke hemortsberättigade

arbetslösa åren 1935—1938. Årsmedeltal.

Å r

Antal

I % av

antalet hjälpsökande

Städer

Landsbygd

Hela riket

Städer

Landsbygd

Hela riket

1935 .....

321

221

542

1.4

0.6

0.9

1936 .....

201

96

297

1.3

0.5

0.8 j

1937 .....

109

40

149

1.1

0.5

0.8

1938 .....

87

35

122

1.0

0.5

0.8

sökande mot 44 år 1937. I tab. 13 redovisas årsmedeltalen för antalet hjälpsökande

kvinnor under åren 1930—1938. Antalet var såväl absolut som

procentuellt högst under år 1933 och lägst under år 1938.

Jämlikt beslut av statsmakterna gälla från och med den 1 juli 1934 i vissa

avseenden särskilda bestämmelser rörande i vistelsekommunen icke hemortsberättigade

hjälpsökande arbetslösa. Av tab. 14 framgår, att antalet

sådana hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa under vart och

ett av åren 1935—1938 varit anmärkningsvärt ringa och icke för något av

dessa år uppgått till 1 % av totalantalet hjälpsökande arbetslösa i riket

ävensom att huvudparten var till finnandes i städerna. En bidragande

orsak till den ringa anmälningsfrekvensen torde vara, att hjälp till dylika

arbetslösa företrädesvis lämnas i form av fattigvård.

II. Redogörelse för hjälpverksamheten under

år 1938.

1. Arbetslinjen,

a. Statliga reservarbeten.

Med hänsyn bl. a. till de av chefen för socialdepartementet uppdragna

och av 1938 års riksdag utan erinran lämnade allmänna riktlinjerna för

kommissionens verksamhet under innevarande budgetår samt till den fortsatta

förbättringen av arbetslöshetsläget under större delen av året åtog sig

kommissionen under år 1938 icke nya arbetsobjekt för utförande såsom

statligt reservarbete. Visserligen avtalades under året arbeten för en kostnad

av 0.7 milj. kronor, såsom framgår av tab. 15, men dessa arbeten avsågo

endast kompletteringar av äldre avtal. I nyssnämnda kostnad ingick ett

tilläggsarbete på Ulricehamnsbanan för en kostnad av 480,000 kronor enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 3 november 1938. Under 1936 kontraherades arbeten

för en summa av 5.3 milj. kronor och under 1937 för 1.8 milj. kronor.

Nyanskaffningen av arbeten under åren 1936—1938 belyses närmare, förutom

av tab. 15, av tab. 16.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 15. Kostnaderna för linder åren 1986—1938 kontraherade eller i annan ordning

till utförande antagna statliga reservarbeten. Kronor.

Månad

Kontraktssummor

Ersättningar från uppdragsgivare

1936

1937

1938

1936

1937

1938

Januari.....

1,980,811

597,849

74,600

228,189

44,042

7,460

Februari.....

709,550

344,145

93,600

81,375

48,907

380

Mars......

288,600

15,000

2,410

55,110

—

April......

243,100

185,250

—

24,475

20,295

—

Maj.......

22,870

74,650

—

2,600

3,433

—

Juni.......

98,260

29,350

—

21,311

2,935

—

Juli.......

35,750

328,800

—

4,950

13,750

—

Augusti.....

13,950

11,780

—

2,093

1,767

—

September ....

40,700

46,595

—

3,140

4,660

—

Oktober.....

982,310

—

—

59,931

—

—

November ....

225,000

—

520,000

10,785

—

8,000

December ....

614,100

207,000

—

41,500

10,350

— 1

Summa

5,255,001

1,840,419

690,610

535,459

150,139

15,840

Tab. 16. Kostnaderna för under åren 1936—1938 kontraherade eller i annan ordning

till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis. Kronor.

Län

Kontraktssummor

Ersättningar från

dragsgivare

upp-

1

1936

1937

1938

1936

1937

1938

Stockholms stad.......

—

—

—

—

—

—

Stockholms..........

677,300

482,000

—

47,560

24,100

—

Uppsala...........

—

—

—

—

—

Södermanlands........

13,950

—

—

2,093

—

Östergötlands........

207,000

—

—

—

—

—

Jönköpings..........

27,900

8,300

1480,000

2,790

830

—

Kronobergs..........

31,000

18,950

—

5,000

3,793

— 1

Kalmar...........

387,450

11,780

2,410

56,910

1,767

380 1

Gotlands...........

—

—

—

—

—

- i

Blekinge...........

69,800

—

—

6,980

—

—

Kristianstads.........

82,595

—

—

12,934

—

—

Malmöhus..........

103,600

16,600

—

20,720

2,490

— 1

Hallands...........

—

—

—

—

—

—

Göteborgs stad........

—

—

—

—

—

- !

Göteborgs och Bohus län i övrigt

59,500

266,550

133,600

375

1,135

8,000

1 Älvsborgs..........

143,476

12,300

—

2,931

1,845

— 1

Skaraborgs..........

14,960

—

—

8,606

—

'' —

j Värmlands..........

—

—

—

—

—

—

Örebro............

565,900

191,420

—

9,745

19,142

—

i Västmanlands........

—

48,900

74,600

—

6,435

7,460

| Kopparbergs.........

139,600

69,099

—

15,530

6,277

—

Gävleborgs..........

61,600

—

—

12,320

—

—

Västernorrlands........

1,674,550

531,700

—

225,585

67,130

—

Jämtlands.........

105,000

5,995

—

40,000

5,730

—

Västerbottens.........

278,570

38,125

—

1,200

3,730

Norrbottens.........

611,250

138,700

—

64,180

5,735

Summa

5,255,001

1.840,419

6!)0,610

685,459

150,139

15,840

1 Enligt Kungl. Maj:ts brev den 3 nov. 1938 med uppdrag åt kommissionen att utföra ytterligare

arbeten å Ulricehamnsbanan.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Uppgifter rörande fördelningen länsvis av de under åren 1936—1938

åtagna arbetena meddelas i tab. 16. Kommissionens största i gång varande

arbeten —- båda beslutade av Kungl. Maj:t — utgöras av Ulricehamnsbanan

och inomskärsfarleden Malö strömmar (i Bohuslän), betingande resp. 6.68

och 3.85 milj. kronor.

I sin statframställning den 9 mars 1938 anmälde kommissionen, att den

på grund av Kungl. Maj:ts uppdrag samt egna åtaganden disponerade arbetsobjekt

av sådan omfattning, att desamma vid den av det förbättrade

arbetslöshetsläget orsakade minskningen av antalet till reservarbete hänvisade

arbetslösa icke kunde färdigställas inom en ur ekonomisk, teknisk

eller trafiksynpunkt önskvärd tid, om arbetena bedreves allenast med den

arbetsstyrka å 1,650 man, som beräknades motsvara det sannolika behovet

av arbetslöshetshjälp i form av statligt reservarbete i medeltal under budgetåret.

Kommissionen hemställde därför att till arbeten utanför det egentliga

hjälpprogrammet måtte anvisas ett anslag av 2,200,000 kronor. I riksdagens

skrivelse nr 405/1938 angående anslag till kommissionens verksamhet under

budgetåret 1938/1939 uttalades i anslutning till vad departementschefen

anfört om möjligheterna för ett snabbare slutförande av vägarbetena än som

kunde ske med hänvisade reservarbetare, att slutförandet av kommissionens

vägarbeten borde bedrivas med all den skyndsamhet, som ur trafiksynpunkt

vöre nödvändig. Genom Kungl, brev den 3 november 1938 bemyndigades i

enlighet härmed väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att disponera ett belopp

av högst 2,235,000 kronor till färdigställande genom kommissionens försorg

på öppna marknadens arbetsvillkor av vissa angivna vägföretag. För omfattningen

av de arbeten (färdigställningsarbeten), som på detta sätt kommit

till utförande, redogöres här nedan sid. 25 f.

Sysselsättningen vid statliga och kommunala beredskapsarbeten, vilka i

första hand avsetts för bekämpande av arbetslösheten i vissa områden av

Göteborgs och Bohus, Västernorrlands samt i någon mån även Blekinge och

Norrbottens län, var vid 1937 års utgång av ringa omfattning. Under år

1938 har emellertid antalet till sådana arbeten hänvisade arbetslösa — huvudsakligen

familjeförsörjare — efter hand ökat, såsom framgår av nedanstående

sammanställning; det nådde i september månad sitt maximum under

året med 1,664 man och utgjorde vid årets utgång 1,504 man.

Antal i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta hänvisade arbetslösa

19 3 8

statliga

kommu-

nala

Summa

19 3 8

.... ) kommu-

Statll-aj nula

Summa

Januari ....

207

92

299

Juli......

772 ! 804

1.576

Februari . . .

318

179

497

Augusti.....

850 797

1,647

Mars.....

419

468

887

September . . .

866 798

1,664

April.....

525

619

1,144

Oktober.....

917 706

1,623

Maj .....

633

701

1,334

November ....

859 | 644

1,503

Juni.....

676

794

1,470

December ....

916 1 588

1,504

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 17. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga reserrarbeten (enligt mftnadsrapporterna)

åren 1930—1938.

Hänvisade från

därav

från

städer

%

Årsmedeltal

städer

lands-

bygd

hela

riket

1930 .....

1,354

995

2,349

57.6

1931.....

2,150

4,748

6,898

31.2

1932 .....

2,653

12,167

14,820

17.9

1933 .....

2,617

17,195

19,812

13.2

1934 .....

4,700

17,984

22.684

20.7

1935 .....

5,097

11,669

16,766

30.4

1936 .....

3,124

5,944

9,068

34.5

1937 .....

1,896

2,316

4,212

45.0

1938 .....

956

995

1,951

49.0

1938

Hänvisade

Tån

därav

från

städer

%

städer

lands-

bygd

hela

riket

Januari . . .

1,089

1,510

2,599

41.9

Februari . . •

1,137

1,549

2,686

42.3

Mars ....

1,078

1,359

2,437

44.2

April ....

846

911

1,757

48.2

Maj.....

1,086

990

2,076

52.3

Juni.....

985

904

1,889

52.1

Juli.....

900

744

1,644

54.7

Augusti . . .

968

705

1,673

57.9

September . .

988

683

1,671

59.1

Oktober . . .

918

812

1,730

53.1

November . .

877

899

1,776

49.4

December . .

600

870

1,470

40.8

Tidigare (sid. 7 f.) har påvisats, att arbetslösheten i Göteborgs och Bohus

län undergått en minskning, som är större än antalet från länet till beredskapsarbeten

hänvisade. I Västernorrlands län däremot ha beredskapsarbetena

ej räckt till att medföra sänkta arbetslöshetssiffror, då konjunkturen

inom trävaruindustrien särskilt under senare delen av år 1938 försämrats

i mycket snabbare takt, än nya beredskapsarbeten kunnat igångsättas.

De förändringar i arbetslöshetsläget, som sålunda ägt rum, lia medfört,

att vissa statliga reservarbetsföretag under innevarande vinter måst bedrivas

i större omfattning än i planen för kommissionens verksamhet under budgetåret

förutsatts. I skrivelse den 11 november 1938 hemställde därför kommissionen

om en förstärkning av reservationsanslaget till reservarbeten m. m.,

varigenom bl. a. arbetsstyrkan vid de statliga reservarbetena under fyra vintermånader

skulle kunna ökas med 250 man.

Fördelningen av reservarbetarna vid slutet av de olika månaderna efter

hänvisningskommunens karaktär av stad eller landskommun angives i tab. 17.

Av denna tabell framgår bl. a., att under maj—oktober 1938 reservarbetsstyrkan

till mer än hälften utgjordes av arbetslösa från städer. Detta sammanhänger

med de åtgärder, kommissionen vidtagit för mötande av det

starka behovet av arbetskraft till jordbruket under sommarmånaderna. Den

hemsändning av reservarbetare och den minskade nyhänvisning, som i detta

syfte ägde rum, kom, som naturligt var, att främst beröra landsbygdens

arbetslösa. Därtill kommer givetvis, att de ökade sysselsättningsmöjligheterna

under högsommaren medfört en proportionellt större minskning av

antalet hjälpsökande på landsbygden än i städerna (jfr tab. 10, sid. 11).

Emellertid rekryterades även under övriga delar av året en större del av

arbetsstyrkan vid statliga reservarbeten från städerna än under tidigare år,

vilket sammanhänger med såväl kommissionens som flertalet kommuners

strävan att begränsa kontantunderstödsverksamheten.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 18. Statliga reserrarbetare (enligt arbetsplatsernas styrkebesked) fördelade nied

hänsyn till arbetsplatsens belägenhet i förhållande till hänvisningslän. S0/9 1938.

Län

Total-

antalet

från

länet

hän-

visade

därav sysselsatta vid

arbetsplats inom länet

Dagkolonister

Antal

i % av

• total- antalet

Antal

i % av

å arb. pl.

i länet sys- selsatta

hela

antalet

Stockholms stad........

190

>27

14.2

Stockholms..........

13

13

100.0

10

76.9

76.9

Uppsala ...........

3

—

—

_

Södermanlands.........

_

_

Östergötlands..........

14

—

_

_

_

_ i

Jönköpings ...........

38

38

100.0

32

84.2

84.2

Kronobergs ..........

5

5

_

_

_ i

Kalmar............

41

23

56.1

19

82.6

46.3 i

Gotlands............

—

_

_

__

_ |

Blekinge............

103

97

94.2

60

61.9

58.3

Kristianstads..........

—

—

—

—

Malmöhus...........

149

56

37.6

16

28.6

10.7

Hallands............

16

_

_

_

Göteborgs stad.........

189

75

39.7

50

66.7

26.5 i

Göteborgs och Bohus län i övrigt

167

145

86.8

22

15.2

13.2 j

Älvsborgs ...........

9

6

—

—

Skaraborgs...........

4

_

_

_

__

Värmlands...........

25

20

80.0

_

_

_ j

Örebro .............

25

25

100.0

7

28.0

28.0

Västmanlands.........

—

_

__

_

_

Kopparbergs..........

4

4

—

—

—

Gävleborgs...........

62

_

_

_

__

Västernorrlands . . . ;.....

271

178

65.7

24

13.5

8.9 1

Jämtlands...........

—

_

_

Västerbottens..........

16

7

43.8

_

_

_

Norrbottens..........

170

95

55.9

13

13.7

7.6

Summa

1,514

787

52.0

280

35.6

18.5

Såsom nyss antytts, har kommissionen sökt att i möjligaste mån bedriva

de statliga reservarbetena med hänsyn till arbetslöshetens förekomst i olika

landsdelar, i den mån så kunnat ske utan alltför stora ändringar i den uppgjorda

arbetsplanen. Av tab. 18, som angiver läget den 30 september 1938,

framgår, att väl hälften av reservarbetarna kunnat beredas arbete i närheten

av hemorten. I genomsnitt 52 °/o (1937 55.6 °/o) av de statliga reservarbetarna

sysselsattes vid nämnda tidpunkt i hänvisningslänet. Medan dagkolonisterna

1937 utgjorde i genomsnitt 27.5 % av hela antalet reservarbetare,

var motsvarande andel 1938 18.5 %>.

Fördelningen av de statliga reservarbetarna efter hänvisningslän samt det

procentuella antalet familjeförsörjare bland dem den 28 februari, 31 juli och

31 december 1937 och 1938 framgår av tab. 19. Tidpunkterna ha valts med

tanke på en redovisning av arbetsstyrkan under högvintern, högsommaren 1

1 På arbetsplatser inom Stockholms län.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 19. Antal från olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta arbetslösa

(enligt månadsrapporterna) den 28/*» 31/r och sl/i9 åren 1937—1938.

Antal sysselsatta

därav % försörjningspliktiga1

Län

28

/ 2

31

/ 7

31/l2

28/2

31

/ 7

31/l2 |

1

1937

1938

1937

1938

1937

1938

1937

1938

1937

193S

1937

1938

Stockholma stad

720

262

413

300

237

154

36.4

51.1

42.1

55.0

44.3

48.1

Stockholms . . .

266

65

59

37

53

24

71.4

80.0

84.7

75.7

73.6

75.0

Uppsala ....

5

11

2

3

1

3

—

36.4

—

Södermanlands .

6

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

Östergötlands . .

190

56

42

27

27

24

51.1

73.2

59.5

77.8

59.3

75.0

Jönköpings . . .

189

45

60

32

76

29

77.2

86.7

88.3

90.6

72.4

96.6

Kronobergs . . .

61

18

_

9

10

1

68.9

38.9

—

—

10.0

Kalmar ....

192

62

41

10

65

58

63.5

61.3

73.2

60.0

61.5

51.7

Gotlands ....

19

1

—

1

1

1

5.3

—

—

—

—

Blekinge ....

596

276

148

90

228

120

70.6

61.6

81.1

61.1

62.7

65.8

Kristianstads . .

69

—

—

—

—

—

81.2

—

—

—

—

--

Malmöhus . . .

592

170

237

126

123

78

35.6

40.0

60.3

50.8

47.2

30.8 i

Hallands ....

37

15

4

4

17

10

27.0

6.7

5.9

50. o !

Göteborgs stad .

458

147

303

154

123

78

49.6

42.2

59.1

69.5

51.2

48.7 I

Göteborgs o. Bo- hus län i övrigt

1.305

452

508

191

398

150

48.7

40.0

75.2

45.0

44.5

42.7

Älvsborgs . . .

112

44

33

8

42

8

26.8

34.1

66.7

57.1

• |

Skaraborgs . . .

61

16

12

4

4

3

41.0

25.0

50.0

_

33.9

Värmlands . . .

223

18

32

20

16

62

47.5

50.0

43.8

35.0

31.3

Örebro.....

118

43

32

27

42

6

55.1

58.1

59.4

63.0

57.1

Västmanlands

24

—

—

—

—

—

50.0

—

—

—

—

—

Kopparbergs . .

208

25

18

7

21

11

56.7

40.0

61.1

42.9

18.2

Gävleborgs . . .

281

96

186

75

63

59

27.4

20.8

47.3

40.0

25.4

27.1

Västernorrlands .

1,123

507

521

303

370

310

24.0

24.1

45.5

38.6

29.2

18.1

Jämtlands . . .

13

—

—

—

—

—

61.5

—

—

—

—

—

Västerbottens . .

108

13

28

16

8

20

67.6

100.0

100.0

93.8

70.0

Norrbottens . .

886

344

348

200

286

261

45.9

51.5

51.1

53.0

58.7

60.2

Hela riket

7,862

2,686 fl 8,027

1,644

2,212

1,470

45.9

41.4

58.1

52.6

48.0

44.6

och vid årets slut. Antalet familjeförsörjare var, som synes, procentuellt

störst under sommaren.

Hänvisning till och avgång från (även kallad omsättning vid) de statliga

reservarbetena redovisas i tab. 20. Omsättningen uttryckes här genom summan

av tillkomna och avgångna arbetare i medeltal per vecka i procent av

arbetsstyrkan. Vid nyrekrytering av hela arbetsstyrkan under en vecka

skulle omsättningsprocenten sålunda bliva 200 (100+ 100). Av tabellen

framgår, att omsättningen under år 1938 hållit sig vid samma höga nivå som

föregående år och till och med något överträffat denna, i det att i medeltal

10.6 % av arbetsstyrkan omsatts varje vecka — mer än något år sedan 1930.

I tabellen redovisas även orsakerna till reservarbetarnas avgång. Under våren

och sommaren samt början av hösten dominerade i allmänhet de med

»arbete i öppna marknaden» och »egen begäran» betecknade orsakerna. Av
-

För mindre antal sysselsatta än 10 har procenttal ej angivits.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 20. Omsättningen av arbetare vid de statliga reservarbetena åren 1930—1938. Medeltal.

Av-

Till-

komna

per

vecka

Omsättning

per vecka

De avgångna fördelade efter orsaken till avgången

År och

månad

Ar-

bets-

styrka

gång-

na

per

vecka

Antal

% av

arbets-

styr-

Arbete i

öppna

marknaden

Egen

begäran

Statens

A.K:s

beslut

Sjukdom

eller

olycksfall

Avsked

kan

Antal

X

Antal

X

Antal j %

Antal

%

Antal

%

1930—1938

Ars medeltal

1930 . . .

2,337

114

145

259

11.1

22

193

53

46.5

21

18.4

15

13.2

3

2.6

1931 . . .

6,592

229

340

569

8.6

47

20.5

114

49.8

33

14.4

28

12.2

7

3.1

1932 . . .

14,725

372

481

853

5.8

55

14.8

129

34.7

127

34.1

45

12.1

16

4.3

1933 . . .

20,167

514

550

1,064

5.3

53

10.3

108

21.0

287

55.8

57

11.1

9

1.8

1934 . . .

23,385

801

850

1,651

7.1

128

16.0

238

29.7

291

36.3

124

15.5

20

2.5

1935 . . .

17,888

717

568

1,285

7.2

98

13.7

217

30.3

286

39.9

107

14.9

9

1.2

1936 . . .

9,916

419

331

750

7.6

65

15.5

124

29.6

165

39.4

60

14.3

5

1.2

1937 . . .

5,255

314

210

524

10.0

46

14.6

86

27.4

144

45.9

33

10.5

5

1.6

1938. . .

2,140

123

103

226

10.6

15

12.2

29

23.6

65

52.8

13

10.6

1

0.8

1938

Januari .

2,438

90

187

277

11.4

10

11.1

52

57.8

14

15.6

13

14.4

1

1.1

Februari .

2,758

85

103

188

6.8

9

10.6

32

37.6

21

24.7

19

22.4

4

4.7

Mars . . .

2,678

136

90

226

8.4

22

16.2

32

23.5

62

45.6

19

14.0

1

0.7

April . .

2,141

307

109

416

19.4

29

9.4

59

19.2

197

64.2

19

6.2

3

1.0

Maj . . .

2,153

127

204

331

15.4

25

19.7

29

22.8

59

46.4

11

8.7

3

2.4

Juni . . .

2,256

220

160

380

16.8

19

8.6

37

16.8

151

68.6

10

4.6

3

1.4

Juli . . .

1,925

77

51

128

6.6

23

29.9

17

22.1

26

33.7

10

13.0

1

1.3!

Augustt .

1,902

75

84

159

8.4

13

17.3

24

32.0

29

38.7

9

12.0

—

-|

September

1,834

70

60

130

7.1

11

15.7

21

30.0

29

41.5

8

11.4

1

1.4

Oktober .

1,872

64

81

145

7.7

8

12.5

22

34.4

21

32.8

13

20.3

_

1

November

1,925

68

78

146

7.6

6

8.8

14

20.6

35

51.5

13

19.1

—

-|

December

1,797

164

27

191

10.6

1

0.6

12

7.3

140

85.4|

9

5.5

2

1.2

gång »på egen begäran» torde för övrigt ofta innebära, att vederbörande erhållit

arbete men ej lämnat platsledningen besked därom.

Avgång på grund av kommissionens beslut förekom särskilt under mars—

juni och december 1938, sammanhängande för tiden mars—juni med den

under dessa månader framträdande ökningen i efterfrågan å arbetskraft

inom jordbruket samt för december med nödvändigheten för kommissionen

att genom hemsändande av reservarbetare — framför allt till större städer

— bereda möjligheter för ökad hänvisning från arbetslöshetstyngda områden.

Kostnaderna per dagsverke vid de statliga reservarbetena under de sju senast

förflutna budgetåren belysas av tab. 21. Antalet under budgetåret

1937/1938 utgjorda dagsverken uppgick till 879,718, varav bil,210 utförts

av reservarbetare.

För orsakerna till den kontinuerliga kostnadsökningen per dagsverke har

vid olika tillfällen redogjorts i samband med kommissionens budgetframställningar.

Förutom ökade kostnader för arbetslöner och material inverkar

i betydande grad, att de statliga reservarbetena numera i stor utsträckning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 21. De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag; delkostnader i procent av bruttokostnader.

1

1931—

1932

1932-

1933

1933-1934

1934-

1935

1935-

-1936

1936-1937

1937-

-1938

Arbetsplatsernas kostnader:

Per I

dag

%

Per i

dag ;

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Arbetslöner, effektiva...........

4: 26

58.6

4:08

56.8

4:37

54.6

4:18

47.7

4:10

40.6

4:14

34.8

3: 62

24.4

5 , ineffektiva..........1

0.7

0: 04

0.5

0:03

0.4

0: 04

0.5

0:03

0.3

0:04

0.4

0:03

0.2

» , merkostnad för specialarbetare .

0:28

3.8

0:30

4.2

0:39

4.8

0:52

5.9

0: 67

6.6

0: 96

8.0

2: 53

17.1

Summa löner

4:59

63.1

4:42

61.5

4: 79

59.8

4: 74

54.1

4:80

47.4

5:14

43.2

6:18

41.7

Ortstillägg................

0: 12

1.7

0: 06

0.9

0:07

0.9

0:22

2.5

0: 41

4.1

0: 51

4.3

0: 39

2.6

Olycksfall................

0:15

2.0

0: 14

1.9

0:14

1.8

0: 18

2.0

0:19

1.9

0:22

1.8

0: 18

1.2

Arbetarnas resor.............

0:08

1.1

0: 04

0.6

0: 06

0.7

0: 06

0.7

0: 06

0.6

0:10

0.9

0: 10

0.7

Förläggningskostnader..........

0:42

5.8

0:30

4.2

0:33

4.1

0: 30

3.6

0:37

3.7

0:41

3.4

0:37

2.5

Summa övriga utgifter

0:77

10.6

0: 64

7.6

0: 60

7.6

0:76

8.7

1:03

10.3

1:24

10.4

1: 04

7.0

Summa löner och övriga utgifter

5:86

73.7

4:96

69.1

6:39

67.3

5:50

62.8

5:83

57.7

6:38

53.6

7:22

48.7

Ledningskostnader:

Avlöningar (netto)1............

0:27

3.7

0:31

4.3

►

0:37

4.6

0:45

5.1

0: 66

6.5

0:83

7.0

1:07

7.2

Resor..................

0:05

0.7

0: 06

0.8

0:06

0.8

0:08

0.9

0:12

1.2

0:17

1.4

0: 26

1.8

Förmans- och lagbaspengar........

0: 10

1.4

0:09

1.3

0:09

1.1

0:08

1.0

0:07

0.7

0: 06

0.5

0: 05

0.3

Arbetsplatsernas ledningskostnader

0: 42

6.8

0: 46

6.4

0:52

6.5

0:61

7.0

0: 85

8.4

1:06

8.9

1: 38

9.3

Materialkostnader m. m.:

Material.................

0:84

11.5

0:91

12.7

1:12

14.0

1:38

15.7

1:56

15.4

1:90

16.0

2: 72

18.4

Transportkostnader............

0: 40

5.6

0: 63

8.7

0: 81

10.1

1:08

12.3

1:60

15.8

2:05

17.2

2: 77

18.7

Skadeersättningar.............

0: 01

0.1

0:01

0.1

—

—

0: 01

0.1

0:01

0.1

0: 01

0.1

0: 02

0.1

K.ontorsomkostnader............

0:02

0.3

0:03

0.4

0:03

0.4

0: 04

0.5

0: 05

0.5

0:08

0.7

0: 12

0.8

Diverse kostnader............

—

—

0:01

0.1

0:01

0.1

—

—

—

—

0: 01

0.1

0:02

0.1

Stakningskostnader och kontrollantarvoden .

0: 01

0.1

—

—

—

—

—

—

—

—

0: 01

0.1

—

—

Arbetsplatsernas kostnadssumma

7:00

97.1

7: 01

97.5

7: 88

98.4

8: 62

98.4

9:90

97.9

11: 60

96.7

14: 25

96.1

Central förvaltning2

0:21

2.9

0:18

2.6

0:13

1.6

0:14

1.6

0:21

2.1

0:39

3.3

0: 57

3.9

Totalsumma

7:27

100.0

7:19

100.0

8: 01

lOO.o

8: 76

lOO.o

10:11

lOO.o

11: 89

lOO.o

14:82

1OO.0

Ersättningar för ortstillägg och utfört arbete

0:38

5.2

0:53

7.3

0:78

9.8

0:79

9.0

1:57

15.6

2: 76

23.2

4:01

27.1

1 D. v. b. efter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna.

2 Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

-a

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179■

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

Tab. 22. Medeldagsförtjänster vid statliga reservarbeten åren 1930—1938.

Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Januari......

4:37

4:11

4:42

4:25

4:61

4: 38

4: 36

4:87

5:11

i Februari......

4: 13

4: 12

4:35

4: 23

4:59

4:35

4:42

4:76

5: 26

Mars.......

4:35

4:07

4:24

4:23

4:52

4: 48

4:51

4:72

5:38

April.......

4:41

4:25

4: 44

4:36

4: 62

4: 42

4:50

5:08

5:52

Maj........

4:50

4:37

4: 48

4:39

4: 43

4:60

4: 66

5:33

5: 66

Juni........

4: 36

4:41

4:43

4:42

4:45

4: 56

4: 69

5: 45

5: 72

Juli........

4: 40

4:51

4:38

4:61

4:53

4: 69

4:82

5: 66

6:12

Augusti......

4:46

4:61

4: 17

4: 84

4: 67

4: 85

4: 96

5: 74

6: 19

September.....

4: 52

4:72

4: 30

4:98

4:75

4: 79

5:01

5: 77

6:21

Oktober......

4: 43

4:59

4: 33

4:95

4: 69

4:70

4:93

5:84

6: 01

November.....

4:24

4:59

4:40

4:91

4:64

4:74

4: 79

5: 52

5:95

December.....

4:13

4: 43

4:46

4:76

4:68

4:57

4:70

5:12

''5:85

utgöras av arbeten, som fortskridit så långt, att material- och körningskostnader

spela en allt större roll, samtidigt som det antal dagsverken, varpå

dessa kostnader fördelas, minskas mer och mer.

Medeldagsförtjänsterna för reservarbetare (sålunda icke specialarbetare)

vid de staliga reservarbetena under åren 1930—1938 framgå av tab. 22.

Uppgifterna avse uteslutande reservarbetarnas kontanta förmåner på arbetsplatsen.

Sålunda ingå varken ortstillägg eller de naturaförmåner, som reservarbetare

åtnjuter, exempelvis fri bostad, läkarvård och, i vissa fall, resor.

Vid en jämförelse mellan medeldagsförtjänster under olika år och månader

bör beaktas, att förtjänstens storlek bl. a. påverkas av den utsträckning, i

vilken arbeten under olika tidsperioder bedrivits vid reservarbetsplatser med

högre eller lägre reservarbetslön. Från och med den 1 juli 1938 höjdes lönen

vid de flesta reservarbeten genom den allmänna lönerevision, för vilken här

nedan redogöres å sid. 46 ff.

Antalet familjeförsörjare, som uppburo ortstillägg under senare hälften

av december 1938, utgjorde 420. De voro hänvisade från 50 kommuner,

av vilka 33 ansökt om och beviljats statsbidrag till bestridande av kostnaderna

för ortstillägg. Till jämförelse må nämnas att för motsvarande tid

1937 ortstillägg åtnjötos av 659 familjeförsörjare från 54 kommuner, varav

401 2 beviljats statsbidrag till verksamheten. Extra ortstillägg — vilka från

den 1 juli 1936 kunna utgå för familjeförsörjare, som har försörjningsskyldighet

mot hustru och barn eller, i fråga om änkling, hemmavarande barn

och som hänvisats till fast förläggning vid statligt reservarbete i annan kommun

än hänvisningskommunen, därest den för sistnämnda kommun fastställda

reservarbetslönen utgör högst 5 kronor 20 öre per dag — medgåvos

under 1938 av kommissionen för familjeförsörjare från 21 kommuner, vilka

samtliga av komissionen beviljats statsbidrag för ändamålet. Ortstillägg

och extra ortstillägg utgingo för år 1938 med sammanlagt 239,931 kronor

1 Preliminär uppgift.

2 Tvänne kommuner beviljades statsbidrag efter 1937 års utgång.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

49

Tab. 23. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga arkivarbeten den 28/a, 3lh, oell 31/ia

åren 1934-1938.

År

28/2

31/7

31/12

Män

Kvin-

nor

Samma

därav

försörj-

nings-

pliktiga

Män

Kvin-

nor

Summa

därav

försörj-

nings-

pliktiga

Män

Kvin-

nor

Samma

därav

försörj-

nings-

pliktiga

1934

36

12

48

32

195

55

250

139

184

54

238

121

1935

188

52

240

123

170

40

210

120

185

39

224

136

1936

185

33

218

138

—

—

—

—

112

7

119

82

1937

110

7

117

76

44

—

44

31

88

1

89

59

1938

98

—

98

65

91

1

92

58

lil

—

lil

69

5 öre, varav 75,907 kronor 32 öre eller 31.6 % av statsmedel och 164,023

kronor 73 öre eller 68.4 °/o av kommunala medel.

Medan hgreshjälp tidigare kunnat utgå allenast till person, som samtidigt

åtnjutit dagunderstöd, kan från och med den 1 juli 1937 familjeförsörjare,

som hänvisats till statligt reservarbete, även tilldelas hyreshjälp för den månad,

varunder hänvisningen ägt rum, därest han åtnjutit dylik hjälp för

nästföregående månad. Avsikten med denna föreskrift har varit att bereda

lättnad för reservarbetare, som tidigare åtnjutit hyreshjälp, i de svårigheter,

som kunna uppstå för honom att erlägga hyra, som förfaller under tiden

närmast efter hans hänvisning till reservarbetet. Hittills synes emellertid

hjälp i denna form hava lämnats i ringa utsträckning av arbetslöshetskommittéerna,

enär ansökan om statsbidrag därtill endast i ett fall inkommit

till kommissionen.

Antalet arbetslösa inom merkantila och liknande yrken, vilka sysselsatts

vid de i form av statliga reservarbeten anordnade arkivarbetena under år

1938, framgår av tab. 23, som även innefattar uppgifter för åren 1934—

1937.

Endast e n kvinna har under en begränsad del av år 1938 varit hänvisad

till dylikt arbete. I allmänhet voro arkivarbetarna försörjningspliktiga.

Kommissionen medgav tidigare i regel hänvisning till arkivarbete endast

för en sammanhängande period av högst 3 månader. Därmed avsågs att

kunna bereda flera personer, tillhörande de kategorier, för vilka denna hjälp

är avsedd, inkomst och för dem nyttigt arbete. Då ansökningar örn förlängning

av hänvisningstiden för särskilt lämpliga arkivarbetare under 1938 i

stort antal inkommit från vederbörande institutioner, har kommissionen

på grund av det försämrade arbetslöshetsläget ansett sig böra i förhållandevis

stor utsträckning medgiva en till sex månader — undantagsvis ännu

längre — utsträckt liänvisningstid. De institutioner, hos vilka arkivarbete

bedrivits, lia ofta uttalat sin stora belåtenhet med den arbetshjälp, de på

detta sätt erhållit.

Antalet under olika månader i gång varande färdigställningsarbeten samt

antalet arbetare, utgjorda dagsverken och medeldagsförtjänsler angivas i tab.

Bihang till riksdagens protokoll 1931). 1 sami. Nr 179.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 24. Färdigställningsarbetenas omfattning juli—december 1938.

Månad 1938

Antal vid månadens utgång

Under månaden

utförda dags- verken

Medeldags-

förtjänst

kronor

i

arbetsplatser

arbetare

Juli.............

39

1,465

30,711

8:07

1 Augusti...........

38

1,455

39,364

8: 46

J September..........

35

1,166

32,410

8: 49

j Oktober...........

29

800

24,598

8: 32

November..........

20

376

12,831

8: 53

December..........

10

183

5,539

8: 45

24. Dylika arbeten, som bedrivits endast från och med den 1 juli 1938. lia under

året slutförts och avsynats till ett antal av 25. Arbetskraften har anställts

och avlönats enligt öppna marknadens villkor. Bl. a. på grund av att

arbetena i stor utsträckning varit belägna i orter med ringa eller ingen arbetslöshet,

ha reservarbetare blott i obetydlig omfattning — 89 man — kunnat

överföras till desamma. Bidragande orsak härtill har varit, att försörjningspliktiga

reservarbetare med hänsyn till förmånen vid reservarbetena av ortstillägg,

fri bostad, läkarvård, resor m. lii. icke ansetts böra anställas alltför

långt från hemorten, trots att öppna marknadens villkor tillämpas vid färdigställningsarbetena.

b. Statskommunala reservarbeten.

Kommissionen iakttog under år 1938 en viss återhållsamhet vid beviljande

av statskommunala reservarbeten. I tab. 25 lämnas en sammanställning

rörande beräknade kostnader för de under åren 1936—1938 beviljade statskommunala

reservarbetena. Särskilda uppgifter meddelas i samma tabell

Tab. 25. Ber&knade kostnader för under åren 1936—1938 beril jade statskommunala

reservarbeten. Kronor.

19 3 6

19 3 7

19 3 8

Månad

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Januari . .

Februari . .

Mars . . .

1,726,117

1,234,229

724,680

663,110

467,045

308,640

620,660

467,635

265,190

49,300

60,430

84,700

459,015

203,300

7,200

22,190

8,800

April . . .

Maj ....

Juni . . .

278,240

291,440

254,835

3,150

58,320

57,450

47,396

97,930

133,280

24,846

1224,810

67,950

74,000

24,400

32,000

Juli ....

Augusti . .

September .

155,290

15,410

189,760

77,700

15,410

131,115

247,631

122,360

114,240

108,921

52,691

137,700

110,970

112,965

2,500

25,570

Oktober . .

November .

December .

444,220

1,836,885

1,178,120

173,890

190,020

443,970

123,854

1,248.235

166,908

44,629

178,700

16,183

126,175

155,450

520,600

7,000

82,100

5,100

Snmma

8,329,226

2,589,820

3,655,319

535,700

2,277,635

216,860

1 Dessutom kontrollantarvode 12,870 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

51

Tal). 26. Åutal kommuner med arbetslösa sysselsatta vid statskoinmunala

reservarbeten åren 1930—1938.

Årsmedeltal1

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1938

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1930 .......

5

2

7

Januari.....

30

31

61

1931.......

12

18

30

Februari.....

Hars......

30

31

30

33

60

64

1932 .......

38

85

123

April......

32

35

67

1933 .......

1934 .......

63

198

261

Maj.......

Juni.......

28

26

37

37

65

63

82

428

510

1935 .......

62

252

314

Juli.......

Augusti.....

21

18

33

34

54

52

1936 .......

42

108

150

September ....

16

34

50

1937 .......

28

44

72

Oktober.....

November ....

17

16

33

31

50

47

1938 .......

23

33

56

December ....

15

28

43

Tab. 27. Antal arbetslösa, sysselsatta vid statskommunala reservarbeten

åren 1930-1938.

därav

därav

Årsmedeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

i

städer-

1938

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

i

städer

%

*

1930. . . .

277

45

322

86.0

Januari . . .

870

765

1,635

53.2 1

1931.....

662

612

1,274

52.0

Februari . . .

Hars ....

930

945

719

676

1,649

1,621

56.4

58.3

1932 .....

2,554

3,077

5,631

45.4

April ....

956

743

1,699

56.3

1933 .....

1934 .....

4,649

6,827

11,476

40.5

Maj.....

Juni.....

824

703

728

719

1,552

1,422

53.1

49.4 |

5,581

10,142

15,723

35.5

1935 .....

-

3,859

5,716

9,575

40.3

Juli.....

Augusti . . .

482

420

665

604

1,147

1,024

42.0

41.0

1936 .....

2,188

2,403

4,591

47.7

September . .

421

589

1,010

41.7

1937 .....

1,114

975

2,089

53.3

Oktober . . .

November . .

562

504

564

506

1,126

1,010

49.9

49.9

1938 .....

663

645

1,308

50.7

December . .

337

460

797

42.3

angående omfattningen av de statskommunala reservarbeten, som avse allmänna

vägar.

Kostnaderna för andra under år 1938 beviljade statskommunala reservarbeten

än sådana, som avse allmänna vägar, ha beräknats uppgå till

2,060,775 kronor. Fördelningen därav å arbetskostnader, materialkostnader,

vartill statsbidrag beviljats, och övriga kostnader framgår av efterföljande

sammanställning.

Arbetskostnader ...............

Materialkostnader med statsbidrag

Kostnader utan statsbidrag .....

....... kronor 1,182,225: —

....... » 230,915: —

....... » 647,635: —

Summa kronor 2,060,775: —

1 Här anförda uppgifter angiva icke sammanlagda antalet kommuner, som under någon del av

året haft arbetslösa sysselsatta vid statskommunala arbeten, vilket antal givetvis är högre.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179-

Talj. 28. Antal från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetslösa

ilen *8/a, S1A och 31/x2 åren 1937 och 1938.

Antal sysselsatta

därav i

städer

Län

28/2

31

/ 7

31/l2

28

h

31

A

31/l2

1937

1938

1937

1938

1937

1938

1937

1938

1937

1938

11)87

1938

Stockholms stad .

528

171

267

155

184

105

528

171

267

155

184

105

Stockholms ....

31

Uppsala.....

—

Södermanlands . .

6

Östergötlands . . .

—

lil

26

35

41

50

Jönköpings ....

117

lil

26

b5

41

50

117

Kronobergs ....

37

10

10

18

10

11

10

10

—

10

10

—

Kalmar.....

83

88

49

38

54

19

82

88

49

38

54

19

Gotlands.....

17

—

—

—

11

—

17

—

—

—

11

—

Blekinge.....

153

56

3

19

22

2

91

42

3

12

8

—

Kristianstads . . .

2

7

—

—

—

7

tJ

7

—

—

—

7

Malmöhus ....

278

207

141

77

184

1

278

182

131

52

159

1

Hallands.....

115

56

37

—

41

20

115

56

37

—

41

20

Göteborgs stad . .

44

37

64

38

36

11

44

37

64

38

36

11

Göteborgs och Bohus

län i övrigt . .

442

324

342

204

303

174

122

62

104

56

39

46

Älvsborgs ....

86

—

31

—

—

—

67

—

31

—

—

—

Skaraborgs ....

55

19

6

6

12

21

55

19

6

6

12

21

Värmlands ....

46

41

14

23

27

30

—

25

—

—

15

—

Örebro ......

61

47

15

26

29

35

56

47

15

26

29

35

Västmanlands . .

Kopparbergs . . .

18

18

18

12

20

Gävleborgs ....

220

67

103

73

137

22

117

67

87

54

125

22

Västernorrlands . .

647

342

495

395

360

229

23

6

—

—

6

—

Jämtlands ....

_

Västerbottens . . .

61

10

—

13

—

15

29

—

—

—

—

—

Norrbottens . . .

85

38

22

15

36

45

50

—

—

—

—

—

Hela riket

3,132

1,649

1,643

1,147

1,507

797

1,803

930

820

482

770

337

% familjeförsörjare

94.9

94.4

93.3

92.6

92.0

95.6

93.7

92.7

92.0

92.7

88.8

97.3

De delar av kostnaderna för beviljade statskommunala reservarbeten, vartill

den 31 december 1938 icke utbetalats statsbidrag, beräknas uppgå till

omkring 5.07 milj. kronor, varav 2.26 milj. kronor för allmänna vägar.

Omfattningen av de under åren 1930—1938 bedrivna statskommunala

reservarbetena åskådliggöres av tab. 26 och 27. Antalet vid dylika arbeten

sysselsatta var under förra hälften av år 1938 tämligen konstant med flertalet

av de hänvisade hemmahörande i städer. Under senare hälften av

samma år hade kommissionen att, i enlighet med de beräkningar, som uppgjorts

i statframställningen den 9 mars 1938, minska antalet hänvisade i sådan

utsträckning, att medeltalet under budgetåret 1938/1939 skulle bliva

800 man. Av tab. 27 framgår, att inskränkningen i första hand drabbade

städerna. En livlig byggnadsverksamhet i många av dem medverkade lill

att denna inskränkning utan svårighet kunde genomföras. Den ovan (sid.

3 f.) berörda försämring i arbetslöshetsläget, som inträdde under höstmå
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

53

naderna och sora huvudsakligen kom till synes i kommuner med svagt skatteunderlag,

hade emellertid till följd, att kommissionen befarade vissa svårigheter

att tillgodose hjälpbehovet vid ett ytterligare inskränkande av de

statskommunala reservarbetena. I förut berörda (sid. 19) framställning

den 11 november 1938 hemställde kommissionen därför om sådan förstärkning

av reservationsanslaget till reservarbeten m. m., att bl. a. antalet i

statskommunala reservarbeten sysselsatta under innevarande budgetår skulle

kunna utökas till i medeltal 1,050 man, varigenom arbetsstyrkan under

vintermånaderna skulle kunna utökas.

Arbetarna vid de statskommunala reservarbetena utgöras till övervägande

del av familjeförsörjare. Fr. o. m. senhösten 1936 har föreskrivits, att, där

ej kommissionen på särskild framställning medgivit undantag, personer under

50 år få beredas sysselsättning vid dylika arbeten, endast för såvitt de

lia försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn.

Den statskommunala arbetslinjens fördelning å olika län (med Göteborgs

stad utbruten ur länsindelningen) belyses av den i tab. 28 gjorda sammanställningen.

Det framgår av densamma, att minskningen i antalet reservarbetare

företer avsevärda variationer för olika delar av landet vid i tabellen

angivna tider, vilket givetvis sammanhänger med de dispositioner, kommissionen

funnit påkallade i anseende till utvecklingen å arbetsmarknaden.

Orsakerna till det påfallande låga antalet vid 1938 års utgång äro dock,

framför allt i Västernorrlands län, huvudsakligen att söka i klimatiska

förhållanden, som försvåra arbetenas bedrivande vintertid.

Medeldags förtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena för åren

1930—1938 redovisas i tab. 29. Då en betydande del av de statskommunala

reservarbetena, i motsats till de statliga, äro belägna i städer, d. v. s. i orter

med förhållandevis hög reservarbetslön, lämna medeltal för hela riket

en ofullständig bild av medeldagsförtjänsterna. 1 avsikt att möjliggöra en

jämförelse med de statliga reservarbetena, som på enstaka undantag när

lokaliserats till landsbygden, lia för åren 1936—1938 i tab. 29 även angivits

medeldagsförtjänsterna vid statskommunala reservarbeten med uppdelning

på arbeten i städer och landskommuner (inkl. köpingar).

Medeldagsförtjänsterna på landsbygden voro under 1938 endast obetydligt

högre än motsvarande förtjänster vid de statliga reservarbetena. Den

obetydliga skillnaden förklaras iner än väl av att de statskommunala reservarbetena

i större utsträckning än de statliga voro förlagda till kommuner

med förhållandevis högre reservarbetslöner. Under andra halvåret 1938

genomfördes en allmän höjning i löneläget vid den revision av reservarbetslönerna,

som ägde rum den 1 juli 1938 (jfr sid. 46 ff.). De variationer i lönerna,

som i övrigt återspeglas i tab. 29, bero — i likhet med motsvarande

förhållande för de statliga reservarbetena — till stor del på i vad mån siatskommunala

reservarbeten under respektive månader bedrivits inom kommuner

med högre eller lägre lönelägen.

Såsom statskommunala reservarbeten ha även, ehuru i mindre omfattning

och under år 1938 endast i Stockholm och Gävle, anordnats arkivarbeten

för kontorister och med dem jämställda.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

Tab. 29. Medeldagsförtjänster vid statskommunala reservarbeten åren 1932—1938.

Kronor per 8-timmars dagsverke.

A) Hela riket.

Månad

1982

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Januari..........

5: 12

4: 69

5: 43

5:21

5: 63

6:33

6:38

Februari..........

5:11

4:56

5: 51

5: 25

5:71

6:38

6:58

Mars ...........

4: 99

4:80

5: 41

5:32

5:77

6:49

6: 55

April...........

4:92

4:64

5: 42

5: 40

5:83

6: 64

6: 55

Maj............

5:21

4:74

5: 22

5: 66

5:93

6: 87

6: 63

Juni............

4:96

4: 65

5:15

5:59

5:88

6: 79

6:81

Juli............

5: 17

5: 04

5: 13

5: 59

5:88

6:72

7:07

Augusti..........

4:65

5: 24

5:13

5: 72

5: 92

6: 97

7: 07

September.........

4: 57

5:29

5:15

5: 69

5:93

6:80

7:25 .

Oktober . . .......

4: 5 L

5:30

5: 13

5:61

5: 94

6:90

7:24

November.........

4: 54

5: 33

5: 23

5: 61

5: 99

6:71

7:28

December.........

4:71

5:63

5:33

5: 69

6:03

6: 42

7:06 1

B) Fördelning på städer och landsbygd åren 1936—1938.

Månad

Städer

L a

n d s b y

g d

1936

1937

1938

1936

1937

1938

Januari..........

6: 65

7:31

7:07

4:65

5:10

5:60

Februari..........

6: 78

7: 23

7:38

4:69

5: 28

5:57

Mars...........

6:80

7:39

7: 20

4: 78

5:35

5: 66

April...........

6:83

7:57

7: 14

4:77

5: 49

5: 70

Maj............

7:01

7:84

7:33

4:83

5: 66

5:72

Juni............

7:05

7: 82

7:48

4:97

5:74

6:03

Juli............

7: 01

7: 57

7: 92

5:10

5:94

6:30

Augusti..........

7: 06

7: 47

7: 97

5: 13

6: 49

6:45

September .........

7: 03

7: 77

8:10

5:18

5:90

6:62

Oktober..........

7: 09

7: 60

8:11

5:28

6: 20

6: 49

November.........

7: 02

7: 49

8:13

5: 23

5: 95

6: 40

December.........

7:13

7:10

7:84

4: 92

5: 72

6:18

Till statskommunala reservarbeten, avseende allmän väg, utgår statsbidrag

å totalkostnaderna med en bidragsprocent, som efter förslag av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen fastställes av kommissionen eller, i fall då

högre bidrag än 80 % föreslagits, av Kungl. Majit. För andra statskommunala

reservarbeten utgår visst statsbidrag å arbetslöner och, i vissa fall,

bidrag till materialkostnader, i regel med lägre andel än å lönerna.

Den procentsats, efter vilken statsbidrag utgår till arbetslöner vid andra

statskommunala reservarbeten än allmänna vägar inom en kommun, är densamma,

som gäller för dagunderstödsverksamhet inom kommunen, med de

undantag, som betingas därav, att statsbidrag till arbetslöner aldrig sättes

lägre än 30 °/o. Bidragsprocenten fastställes enligt de från den 1 juli 1934

gällande bestämmelserna av kommissionen, därest fråga är örn en bidragsprocent,

icke överstigande 75 %>. Högre bidragsprocent bestämmes av

Kungl. Majit. Den period, för vilken procentsats fastställes, har tidigare i

regel omfattat ett halvår men utgör från och med år 1936 kalenderår. Den

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

55

Talj. 30. Antal kommuner nied över 50 % i statsbidrag till arbetslöner vid stats
kommunala

roservarbeten.

Period

55 %

60 %

65 %

70 %

75 %

80 %

85 %

90 %

95 %

Summa

Städer

77 1934—''“/> 1935 . .

8

1

1

—

—

2

3

1

—

16

Vs—1n/it 1935 ....

1

_

2

1

2

—

1

—

—

7

Vi—s,/is 1936 ....

—

1

3

—

1

—

—

—

—

5

‘/i—1»Vis 1937 ....

2

1

1

_

—

—

—

—

—

4

»/i—"/u 1938 ....

Landsbygd

V? 1934—28/a 1935 . .

18

27

31

18

15

17

12

10

31

179

Vs—1“/u 1935 ....

12

25

15

13

9

11

11

10

23

129

‘/i—31/is 1936 ....

14

10

13

5

9

8

2

5

12

78

‘/i—»l/u 1937 ....

‘/i—S1/1> 1938 ....

4

2

5

5

5

2

3

7

4

37

3

3

1

—

1

6

2

4

3

23

Hela riket

V» 1934—28/s 1935 . .

26

28

32

18

15

19

15

11

31

195

Vs—ai/u 1935 ....

13

25

17

14

11

11

12

10

23

136

Vi—*V» 1936 ....

14

11

16

5

10

8

2

5

12

83

Vi—1937 ....

6

3

6

5

5

2

3

7

4

41

Vi-"/» 1938 ....

3

3

1

—

1

6

2

4

3

23

bidragsprocent, som medgivits för visst statskommunalt reservarbete, skall

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juli 1935 oförändrat gälla för arbetet

i fråga under hela den tid, varunder detsamma bedrives såsom statskommunalt

reservarbete, oavsett om bidragsprocenten för kommunen må under

senare perioder, varunder arbetet pågår, undergå några förändringar. Syftet

härmed har varit att möjliggöra för kommunerna att på förhand kunna

överblicka och med större säkerhet, än vad tidigare varit fallet, bedöma

de ekonomiska konsekvenserna av sådana arbetens igångsättande.

Uppgifter årsvis angående antalet kommuner, för vilka under tiden 1

juli 1934—31 december 1938 beviljades statskommunala reservarbeten med

statsbidrag till arbetslöner av mer än 50 %, återfinnas i tab. 30, vari även

lämnas uppgift om fördelningen i förevarande hänseende på städer och

landsbygd.

Enligt Kungl. Maj:ts ovan berörda beslut om giltighetstiden för den för

statskommunala reservarbeten beviljade bidragsprocenten utgingo emellertid

under år 1938 förhöjda statsbidrag till sådana arbeten i ett väsentligt

större antal kommuner, än som framgår av sammanställningen.

Nedgången i antalet kommuner, som erliöllo förhöjt statsbidrag, var direkt

beroende på den under större delen av året minskade arbetslösheten,

som i många fall medgav hjälpverksamhetens nedläggande. Då arbetslöshetens

omfattning inom en kommun är en av de faktorer, som påverka

statsbidragets storlek, bidrog arbetslöshetens minskning även till sänkning

av statsbidragsprocenterna och sålunda även till en reducering av antalet

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

kommuner med statsbidrag utöver 50 %. Under 1938 beviljades i intet

fall statskommunalt reservarbete (avseende annat arbete än allmän väg) i

stad med mer än 50 °/o i statsbidrag.

Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga

inom kommunen under en och samma period beviljade statskommunala

reservarbeten. I vissa fall har dock — utöver vad ovan anförts örn bidrag

lill allmän väg — statsbidrag medgivits med högre procentuell andel, särskilt

då fråga varit om sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose jämväl andra

statsintressen än direkt arbetslöshetspolitiska. Sålunda utgingo under år

1938 statsbidrag till statskommunala reservarbeten, avseende anläggande av

flygfält, med 60 % och däröver för två städer, Stockholm och Jönköping,

vilkas bidragsprocent för övriga statskommunala reservarbeten var avsevärt

lägre. För arbeten av kulturhistorisk art (utgrävnings- och restaureringsarbeten

i fråga örn äldre byggnadsverk) m. m. utgingo likaledes statsbidrag

under året med högre bidragsprocenter än de för respektive kommuner

eljest gällande.

Statsbidrag till kostnader för material, transporter och arbetsledning vid

andra statskommunala reservarbeten än arbeten, avseende allmänna vägar,

beviljades i regel med en bidragsprocent av något mer än hälften av den

för arbetslönerna fastställda procentsatsen. Större procentuell andel fastställdes

å ena sidan för några kommuner med stor och långvarig arbetslöshet

och högt skattetryck. Å andra sidan har kommissionen sedan år

1937 tagit som regel att icke bevilja statsbidrag å materialkostnader, då det

på grund av arbetslöshetens omfattning och för undvikande av kontantunderstödsverksamhet

ansetts nödvändigt att medgiva anordnandet av statskommunala

reservarbeten i sådana kommuner, framför allt städer, för vilka

med hänsyn till skattetrycket fastställts en lägre bidragsprocent till arbetskostnader.

Så var under 1938 fallet beträffande vissa arbeten i sammanlagt

15 städer, huvudsakligen i södra delarna av landet.

Under år 1938 nedlades i likhet med år 1937 i ett antal kommuner pågående

statskommunala reservarbeten. Vissa kommuner torde därvid hava

reserverat arbetsobjekten för framtida hjälpbehov, under det att andra funno

anledning att i öppna marknaden färdigställa de nedlagda arbetena i enlighet

med sina åtaganden vid statsbidragets beviljande. I tab. 31 lia sammanställts

vissa uppgifter rörande statskommunala arbeten, som efter den

31 juli 1934 överförts till öppna marknadens arbeten. Den markerade ökningen

från och med den 1 juli 1936 torde i mycket hög grad sammanhänga

med att kommuner, inom vilka då funnos tillfälligt nedlagda statskommunala

reservarbeten, från kommissionen erhöllo meddelande därom,

att med hänsyn till det förbättrade arbetslöshetsläget tillstånd till arbetenas

återupptagande icke kunde förväntas inom den närmaste framtiden. I samband

därmed gavs en uppmaning att söka färdigställa dessa arbeten utan

bidrag från kommissionen. Då kommunerna i stor utsträckning villigt tillmötesgått

dessa uppmaningar, ha ett antal arbeten färdigställts och kommit

till avsedd nytta tidigare än som med all sannolikhet eljest blivit fallet.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 31. Statskommunala rcservnrbetsföretag, som efter den 1 juli 1934 upphört att

bedrivas som reservarbete för att färdigställas i öppna marknaden.

Av kommissionen

därav såsom

Budgetär

Antal arbets-

beviljade total-

reservarbete

företag

kostnader

avarbetat

kronor

kronor

Vt 1934 9% 1935 ..........

Vt 1935 80/e 1936 ..........

23

1,187,020

674,525

100

5,551,823

3,726,326

j/t 1936 »<>/« 1937 ..........

>/t 1937—s% 1938 ..........

186

9,081,202

6,397,316

63

3,171,130

2,279,891

Vt 3,/u 1938 ............

5

221,110

114,340

Summa

377

19,212,285

13,192,398

Från den 1 juli 1934 till den 31 december 1938 ha 377 statskommunala

reservarbetsföretag med en beviljad totalkostnad av 19.2 milj. kronor avförts

för färdigställande i öppna maiknaden, sedan tillhopa 13.2 milj. kronor

avarbetats såsom reservarbete. Under andra halvåret 1938 ha endast

5 företag kunnat på dylikt sätt överföras till öppna marknaden.

c. Kommunala reservarbeten.

Antalet vid kommunala leservarbeten under åren 1930—1938 sysselsatta

hjälpsökande belyses i tab. 32. Vid dylika reservarbeten sysselsattes i genomsnitt

under år 1938 1,518 man, d. v. s. inemot V3 av det antal arbetslösa,

som meddelades hjälp genom reservarbete. Då motsvarande antal

och andel 1937 var 1,527 och Vs, var sysselsättningen vid kommunala reservarbeten

relativt större under 1938 än under 1937. Särskilt framträdande

var den starkt ökade sysselsättningsgraden i dessa arbeten under november

och december 1938, framför allt på landsbygden. Påfallande är, att

den kommunala reservarbetarstyrkan ökats, samtidigt som en minskning

ägt rum i fråga om statliga och statskommunala reservarbeten.

I tab. 33 lämnas en sammanställning av arbetslinjens omfattning under

perioden 1930—1938.

Tab. 32. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala reservarbeten åren 1930—1938.

Årsmedeltal

Städer

Lands
bygd
-

Hela

riket

1938

Städer

Lands
bygd
-

Hela

riket

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

792

1,781

3,250

2,992

1,104

913

1,023

990

928

602

3,864

7,838

10,214

4,697

2,529

1,384

537

590

1,394

5,645

11,088

13,206

5,801

3,442

2,407

1,527

1,518

Januari

Februari

Mars

April

Maj . .

Juni. .

Juli . .

Augusti

September

Oktober

November

December

1,285

1,391

1,438

1,188

847

655

636

543

566

669

933

978

708

776

626

460

490

437

441

422

414

519

739

1,049

1,993

2,167

2,064

1,648

1,337

1,092

1,077

965

980

1,188

1,672

2,027

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179- Talj. 33. Arbetslinjens omfattning (enligt månadsrapporterna) åren 1930—1938,

Månad

A n

t a

s

y s s

e 1

s a t

t a

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

| 1937

| 1938

Statliga reservarbeten

.

Januari..........

3,033

4,983

12,099

16,253

■ 18,598

19,190

11,348

7,818

2,599

Februari.........

3,382

6,188

14,015

17,275

20,667

19,232

11,088

7,862

2,686

j Mars............

3,010

6,251

14,245

17,933

21,826

19,392

10,171

6,740

2,437

April...........

2,422

6,501

13,879

18,504

21,935

17,345

9,140

5,659

1,757

Maj............

1,994

6,063

14,308

20,541

23,029

18,878

10,578

4,147

2,076

Juni............

1,597

6,774

15,172

22,175

25,488

20,398

10,453

3,510

1,889

Juli............

1,489

6,946

15,648

23,707

26,756

18,215

9,299

3,027

1,644

Augusti..........

1,330

6,923

15,865

23,683

26,816

16,288

8,184

2,680

1,673

September.........

1,335

6,974

16,254

22,934

25,014

14,356

7,479

2,302

1,671

Oktober..........

2,057

7,445

16,055

20,676

23,639

13,320

7,001

2,139

1,730

November.........

3,139

8,556

15,713

17,691

20,045

13,181

7,424

2,444

1,776

December.........

3,395

9,163

14,590

16,374

18,401

11,389

6,648

2,212

1,470

Stalskommunala reservarbeten

Januari..........

694

900

3,016

8,483

13,879

12,221

6,417

3,047

1,635

Februari..........

675

1,199

4,018

9,684

16,199

12,662

6,209

3,132

1,649

Mars...........

706

1,502

4,516

10,945

17,277

12,851

5,865

3,005

i;e2i

April...........

630

1,361

4,863

10,476

17,277

11,780

5,631

2,775

1,699

Maj............

485

1,285

4,900

10,754

18,165

10,843

5,655

2,242

1,552

Juni............

43

1,199

5,645

11,852

18,477

10,168

4,940

2,017

1,422

Juli............

32

785

5,346

10,998

17,075

9,132

4,223

1,643

1,147

Augusti..........

29

737

5,232

11,367

16,037

8,325

3,438

1,394

1,024

September.........

13

863

6,150

12,139

14,362

7,232

3,302

1,387

1,010

Oktober..........

39

1,358

7,418

14,564

14,187

6,626

3,181

1,449

1,126

November.........

143

1,683

7,975

14,207

13,005

6,845

3,090

1,476

1,010

December.........

381

2,415

8,494

12,241

12,739

6,207

3,134

1,507

797

Kommunala reservarbelen

| Januari..........

1,702

5,486

11,530

16,785

10,546

5.318

3,885

2,885

1,993

j Februari..........

2,109

6,690

13,934

18,597

10,390

5,543

3,709

2,751

2’167

1 Mars...........

1,899

6,587

11,384

17,037

8,316

4,674

3,468

2,276

2,064

April...........

1,123

770

5,060

10,384

13,298

6,028

3,455

2,672

1,790

1,648

Maj............

4,378

9,405

12,113

4,915

2,813

2,164

1,417

1,337

| Juni............

645

4,078

9,609

12,062

4,500

2,697

1,929

1,098

1,092

1 Juli............

646

4,127

9,692

12,625

4,376

2,200

1,734

863

1,077

Augusti..........

693

4,601

10,080

12,918

4,048

2,551

1,673

832

965

! September.........

743

4,522

10,127

11,916

3,871

2,759

1,575

875

980

! Oktober...........

1,062

5,459

10,744

11,559

3,995

2,833

1,702

989

1,188

November.........

2,206

8,037

12,689

10,326

4,444

3,301

2,220

1,285

1,672

December.........

3,135

8,723

13,481

9,237

4,179

3,154

2,152

1,268

2,027

Summa

Januari..........

. 5,429

11,369

26,645

41,521

43,023

36,729

21,650

13,750

6,227

Februari..........

6,166

14,077

31,967

45,556

47,256

37,437

21,006

13,745

6,502

Mars...........

5,615

14,340

30,145

45,915

47,419

36,917

19,504

12,021

6,122

April...........

4,175

12,922

29,126

42,278

45,240

32,580

17,443

10,224

5,104

Maj............

3,249

11,726

28,613

43,408

46,109

32,534

18,397

7,806

4.965

Juni............

2,285

12,051

30,426

46,089

48,465

33,263

17,322

6,625

4,403

Juli............

2,167

11,858

30,686

47,330

48,207

29,547

15,256

5,533

3,868

Augusti..........

2,052

12,261

31,177

47,968

46,901

27,164

13,295

4,906

3,662

September.........

2,091

12,359

32,531

46,989

43,247

24,347

12,356

4,564

3,661

Oktober..........

3,158

14,262

34,217

46,799

41,821

22,779

11,884

4,577

4,044

November.........

5,488

18,276

36,377

42,224

37,494

23,327

12,734

5,205

4,458

December........

6,911

20,301

36,565

37,852

35,319

20,750

11,934

4,987

4,294

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

59

2. Under stödslinjen,

a. Dagunderstöd.

Kontantunderstödsverksamheten betraktas jämlikt lijälpkungörelsen allenast

såsom supplement till arbetslöshetshjälp i form av arbete. Den har även

under år 1938 bedrivits i begränsad omfattning och huvudsakligen förekommit

under vintermånaderna, då, på grund av det ökade hjälpbehovet och de

av årstiden orsakade svårigheterna att bedriva arbete i det fria, hjälp i ett

stort antal kommuner måst lämnas i form av dagunderstöd. Dagunderstödsverksamhetens

omfattning under året redovisas i tab. 34, vari angives antal

kommuner, som bedrivit sådan verksamhet åren 1935—1938, samt i tab. 35,

vari lämnas uppgifter om antalet dagunderstödda arbetslösa vid utgången av

Tab. 34. Antal kommuner, som bedrivit dagundcrstöds verksamhet (ej kursdeltagare)

åren 1935—1938.

--------- ...

Månad

Städer

Landsbygd

Hela riket

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

Januari......

39

25

19

19

75

57

31

30

114

82

50

49

Februari......

42

30

22

21

72

56

32

29

114

86

54

50

Mars........

31

28

21

20

51

46

31

26

82

74

52

46

April.......

17

22

15

14

46

38

22

18

63

60

37

32

Maj........

9

6

6

9

15

8

6

8

24

14

12

17

Juni.....• . .

2

2

—

8

1

3

2

5

3

5

2

13

Juli........

_

—

—

—

9

—

—

4

9

—

—

4

Augusti......

—*

—

—

—

9

—

—

5

9

—

—

5

i September.....

—

—

—

—

9

—

—

6

9

—

6

Oktober......

2

—

—

5

13

4

3

8

15

4

3

13

November.....

12

7

6

10

33

15

12

19

45

22

18

29

December.....

19

19

12

16

57

37

30

38

76

56

42

54

Tab. 35. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1935—1938.

Månad

Städer

Landsbygd

Hela riket

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

Januari

10,636

6,325

3,274

2,457

5,493

4,901

2,223

2,268

16,129

11,226

5,497

4,725

Februari .

12,037

8,022

3,711

2,664

5,413

5,283

2,362

2,321

17,450

13,305

6,b73

4,985

Mars . . .

11,076

8,222

3,313

2,471

4,886

4,760

2,461

2,221

15,962

12,982

5,774

4,692

April . .

7,529

4,997

1,677

1,747

4,330

4,324

1,888

1,535

11,859

9,321

3,565

3,282

Maj . . .

2,984

1,867

863

758

1,351

1,034

643

614

4,335

2,901

1,506

1.372

Juni . . .

229

333

—

475

20

132

140

335

249

465

140

810

Juli . . .

__

_

_

_

598

_

_

220

598

—

—

220

Augusti .

_

_

—

—

400

—

—

265

400

—

265

September

—

—

—

—

260

—

—

304

260

—

—

304

Oktober

66

_

_

595

741

142

167

473

807

142

167

1,068

November

1,673

1,051

714

1,088

1,663

917

570

1,058

3,336

1,968

1,284

2,146

December

4,322

2,286

1,608

2,023

3,363

1,925

1,643

2,543

7,685

4,211

3,251

4,566

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

olika månader samma år. I denna redovisning för dagunderstödsverksamheten

har hänsyn icke tagits till sådant dagunderstöd, som allenast avsett understöd

till deltagare i av arbetslöshetskommittéer anordnade kurser.

Av ovan nämnda tabeller framgår, att kommissionen meddelat ett antal

kommuner tillstånd till bedrivande av dagunderstödsverksamhet även

under juli, augusti och september 1938, medan dylik verksamhet icke förekommit

under motsvarande månader 1936 och 1937, samt att dagunderstödsverksamheten

under fjärde kvartalet, särskilt på landsbygden, haft en betydligt

större omfattning under 1938 än under 1937. De omständigheter, som

nödvändiggjort denna utvidgning av dagunderstödsverksamheten, ha varit:

den fortgående minskningen av kommissionens möjligheter att erbjuda

kommunerna platser vid statliga reservarbeten,

den under årets sista månader inträdda starka ökningen i arbetslösheten

och

det förhållandet, att den ökade arbetslösheten till stor del varit lokaliserad

till skogskommuner, vilka under de senaste åren icke haft nämnvärd arbetslöshet

och därför icke hade några förberedda statskommunala reservarbetsobjekt

att tillgå.

Särskilt i rikets nordliga delar, dit arbetslöshetens tyngdpunkt alltmer

förskjutits, möta stora svårigheter att vintertid påbörja nya arbetsföretag,

lämpliga för utförande såsom reservarbete.

För att förebygga de olägenheter, som i vissa avseenden medfölja dagunderstödsverksamheten,

och även få en viss garanti för att dagunderstöd i första

hand tilldelas personer med stort behov av hjälp men på grund av ålder

eller familjeförhållanden icke lämpade att hänvisa till statligt reservarbete

utom hemorten, har kommissionen under år 1938 liksom tidigare i regel föreskrivit,

att dagunderstöd med statsbidrag må utgå till personer under 50 år,

allenast om försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande harn föreligger.

Dessa regler korrespondera mot de inskränkande bestämmelser, som i flertalet

fall lämnats beträffande urvalet av arbetskraft till statskommunala reservai''beten.

I ett alltmer ökat antal fall bär kommissionen emellertid med

hänsyn till den minskade tillgången å platser i reservarbeten nödgats lindra

dessa bestämmelser. Särskilt under december månad år 1938 tillämpades de

endast undantagsvis, enär hänvisning till reservarbete kort före större helger

får anses olämplig.

Den utsträckning i vilken dagunderstödsverksamhet förekommit i olika län

belyses av de i tab. 36 lämnade uppgifterna angående antalet dagunderstödda

vid utgången av februari, juli och december åren 1935—1938.

Dagunderstöd lämnas företrädesvis kontant men även in natura. Under

december 1938 utgick dagunderstöd i 40 kommuner med kontanta belopp, i

7 kommuner in natura och i 7 kommuner dels med kontanta belopp dels in

natura.

Enligt hjälpkungörelsen äga arbetslöshetskommittéerna såsom villkor för

åtnjutande av dagunderstöd föreskriva viss motprestation (arbetsplikt). Av

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Tali. 36. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) fördelade på län den 28A, 3,A oell

31/n åren 1035—1938.

28/

2

31

/ 7

31

/12

1935

1930

1937

1938

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

Stockholms stad .

4,246

2,635

993

356

_

_

_

1,608

700

330

314

Stockholms . . .

356

174

44

30

—

—

—

—

65

50

17

30

Uppsala.....

246

32

25

Södermanlands . .

44

11

—

•—

130

30

100

62

Östergötlands . .

489

386

216

160

—

—

—

—

Jönköpings . . .

20

Kronobergs . . .

Kalmar.....

267

213

114

54

_

_

_

_

182

115

30

141

1 Gotlands ....

31

—

28

—

70

i Blekinge ....

67

145

—

—

40

—

—

—

—

—

—

| Kristianstads . .

30

1

Malmöhus ....

2,098

1,747

1,097

1,029

—

—

—

—

913

665

543

817

1 Hallands ....

74

65

48

22

—

—

—

—

60

50

—

4

Göteborgs stad . .

2,955

2,010

712

600

—

—

—

—

1,100

400

400

407

1 Göteborgs o. Bobus

län i övrigt . .

998

778

383

397

543

_

_

—

574

373

502

240

Älvsborgs ....

147

40

—

55

—

—

—

—

—

60

—

24

Skaraborgs . . .

Värmlands . . .

146

713

42

175

60

76

15

z

15

30

75

27

95

40

126

Örebro .....

362

175

75

—

—

—

—

—

50

—

—

—

Västmanlands . .

60

—

20

—

125

Kopparbergs . . .

421

173

—

—

—

—

—

—

—

Gävleborgs ....

878

667

272

223

—

—

—

—

448

116

75

204

Västernorrlands . .

2,397

3,172

1,789

1,724

—

—

—

205

1,816

1,280

1,044

1,881

Jämtlands ....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Västerbottens . .

25

100

364

250

170

316''

Norrbottens . . .

380

565

197

259

—

—

—

—

Hela riket

17,450 13,305

6,073

4,985

598

—

—

220

7,685

4,211

3,251

4,566

% familjeförsörjare

71.4 74.7

91.5

93.4

92.8

—

—

90.9

84.0

89.0

90.0

86.3

de 54 kommuner, som vid utgången av december 1938 utdelade dagunderstöd

med statsbidrag, tillämpade 4 bestämmelserna om arbetsplikt.

Under år 1938 har arbetslöshetskommittén i Norrköping medgivits rätt att

i samband med kursverksamhet lämna dagunderstöd till arbetslösa sjömän

utan hemortsrätt i staden med högre statsbidrag, 75 procent, än för under - stödsverksamheten i övrigt. Därutöver förekom icke någon särskild understödsverksamhet

för sjömän med statsbidrag genom kommissionen under år

1938.

Vid sitt fastställande av statsbidragets storlek har kommissionen regelmässigt

utgått från skattetrycket i kommunen under de tre senast förflutna åren

samt arbetslösheten i förhållande till folkmängden. Före den 19 juli 1935 togs

därvid hänsyn till arbetslösheten under en nyligen förfluten 6-månadersperiod.

Genom kungl, brev nämnda dag föreskrevs emellertid, på kommissionens

förslag, att arbetslösheten under 12 månader skulle beaktas, varigenom säsongvariationernas

inverkan neutraliserades. Den tid, för vilken statsbidrags
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Tab. 37. Antal kommuner med över 50 % i statsbidrag till dagunderstöd.

Period

55 %

60 %

65 %

70 %

75 %

80 %

85 %

90 %

95 %

Summa

Städer

V» 1934—28/a 1935 . .

6

1

—

—

—

1

2

1

—

11

7*-37<* 1935 ....

_

_

1

_

2

_

1

_

_

4

‘/i—S1/i> 1936 ....

—

1

3

1

—

—

—

—

5

''/i—S1/is 1937 ....

1

1

1

_

_

_

_

3

>/i—»»/u 1938 ....

—

—

—

—

—

—

—

—

Landsbygd

77 1934—■*•/» 1935 . .

3

9

8

6

4

9

5

6

31

81

7«—*7« 1935 ....

3

7

6

4

3

4

7

5

19

58

V»—*7« 1936 ....

2

3

9

3

8

6

1

4

13

49

Vi—“/n 1937 ....

1

2

4

4

4

2

4

7

5

33

Vi—"/u 1938 ....

2

6

2

1

2

6

3

4

3

29

Hela riket

V» 1934—S8/2 1935 . .

9

10

8

6

4

10

7

7

31

92

7*—*V« 1935 ....

3

7

7

4

5

4

8

5

19

62 !

7i—*Vu 1936 ....

2

4

12

3

9

6

1

4

13

54

V»—*Vn 1937 ....

2

3

5

4

4

2

4

7

5

36

Vi—*7u 1938 ... .

2

6

2

1

2

6

3

4

3

29

procenten fastställdes, ändrades samtidigt från 6 månader till ett år. Den 20

september samma år uttalade kommissionen i underdånig skrivelse, att de

väsentligt förbättrade arbetsförhållandena i vissa fall kunde för kontantunderstödsverksamheten

motivera även lägre statsbidrag än 50 %, vilket tidigare

varit den lägsta andelen för statsbidrag till dagunderstödsverksamliet.

Då detta uttalande icke mötte någon erinran från Kungl. Maj:ts sida, medgav

kommissionen en del kommuner statsbidrag till understödsverksamhet för år

1936 med mindre än 50, dock lägst 30 °/o. Från och med år 1937 är gränsen

sänkt till 10 procent. För sin avsikt att vidtaga denna senare ändring redogjorde

kommissionen i underdånig skrivelse den 25 september 1936, däri

sänkningen motiverades bl. a. med nödvändigheten att under vintermånaderna

medgiva dagunderstödsverksamliet även i kommuner, vilka på grund av

sitt ekonomiska läge borde vara i stånd att bära den övervägande delen avkostnaderna

för understöds verksamheten.

I detta sammanhang må nämnas, att kommissionen i underdånig skrivelse

den 14 oktober 1938 anmält, att den med hänsyn till de svårigheter, en alltför

stark reducering av statsbidraget skulle medföra för åtskilliga kommuner, vilka

visserligen under de senast förflutna tolv månaderna haft en avsevärt

mindre rapporterad arbetslöshet än under tidigare perioder men åtminstone

delvis till följd av omfattande arbetslöshet under flera föregående år hade en

svag ekonomisk ställning, funnit skäl att vid fastställande av statsbidrag för

år 1939 taga hänsyn till de statsbidrag, som vederbörande kommuner åtnjutit

under år 1938 sålunda, att i intet fall lägre statsbidragsprocent fastställts för

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

63

år 1939 än att skillnaden mellan denna och procenttalet för år 1938 uppgår

till högst 15. Den under senhösten 1938 i vissa skogskommuner, som under

flera år varit så gott som befriade från arbetslöshet, plötsligt uppkommande

omfattande arbetslösheten har föranlett kommissionen att här fastställa väsentligt

högre bidragsprocenter än som skulle kommit i fråga enligt eljest tilllämpade

regler.

Såsom framgår av tab. 37 har statsbidrag till dagunderstödsverksamhet med

mer än 50 % av kostnaden för år 1938 beviljats 29 kommuner. I flertalet

fall — i första hand, då statsbidrag beviljats med mer än 75 % — är procentsatsen

fastställd av Kungl. Maj:t.

Dagunderstöd må per dag och arbetslös utgå högst med belopp, vilka av

kommissionen fastställts med hänsyn till den för kommunen gällande reservarbetslönen

samt den arbetslöses ålder och försörjningsplikt och vilka finnas

intagna i den s. k. löne- och understödsskalan. Denna har under året reviderats

i syfte att erhålla en rationellare avvägning mellan understödssatserna

för olika kategorier av understödstagare. Därvid har bland annat den förändringen

vidtagits, att dagunderstödet till barn under 16 år i vissa fall höjts,

så att maximalt dagunderstöd — två tredjedelar av reservarbetslönen — inom

samtliga löneklasser kan utgå till familj, bestående av man, hustru och

tre barn. Tidigare utgick maximiunderstödet i de högsta löneklasserna först

vid 5 barn.

Den från 1 juli 1938 gällande löne- och understödsskalan har följande utseende.

Reservarbets- lön per dag vid

ackordsarbete

(ej garanterad)

Kr.

Mot reserv- arbetslönen

svarande tim- lön vid tid- lönsarbete

Kr.

Dagmi!

e r s t ö d

Understödsbelopp per dag

Maximum

Man och

hustru

tillhopa1

Kr.

Ensam

person, som

fyllt 18 år

Kr.

Ensam

person

16—17 år

Kr.

Barn

under

16 år

Kr.

Per

dag

Kr.

Per

vecka <

Kr.

8.80

0.88

3.20

2.20

1.30

0.90

5.87

35.20

8.40

0.84

3.10

2.10

1.25

0.85

5.60

33.60

8.00

0.80

3.00

2.00

1.20

0.80

5.33

32.00

7.00

0.76

2.90

1.90

1.15

0.75

5.07

30.40

7.20

0.72

2.80

1.85

1.10

0.70

4.80

28.80

6.80

0.68

2.70

1.75

1.05

0.65

4.53

27.20

6.40

0.64

2.55

1.70

1.00

0.60

4.27

25.60

6.00

0.60

2.40

1.60

0.95

0.55

4.00

24.00

5.60

0.56

2.30

1.65

0.90

0.50

3.73

22.40 I

5.20

0.52

2.20

1.45

0.85

0.45

3.47

20.80

4.80

0.48

2.10

1.40

0.80

0.40

3.20

19.20

4.40

0.44

1.95

1.80

0.75

0.35

2.93

17.60

4.00

0.40

1.85

1.20

0.70

0.35

2.67

16.00

1 Även änkling med hemmavarande barn under 16 år samt ensam person, som lovér i gemensamt

bo med och huvudsakligen underhåller föräldrar eller adoptant (41 §).

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179-

Tab. 38. Hyreshjälpyerksamhetens omfattning oktober 1937—september 1938.

Å r

månad

Antal kommuner, som

bedrivit byreshjälp- verksamhet

Antal arbetslösa, som

erhållit hyreshjälp

Hjälpta med hyreshjälp

i % av hela antalet

dagunderstödda 1

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

!

1937

Oktober......

_

1

1

_

45

45

—

70.3

70.3

November.....

3

4

7

568

167

735

59.3

44.2

51.7 |

December.....

6

7

13

1,118

410

1,528

68.5

40.4

56.1

1938

Januari......

13

15

28

1,629

800

2,429

64.2

40.9

53.3

Februari......

13

15

28

1,773

882

2,655

63.9

39.7

52.4

Mars.......

12

14

26

1,612

803

2,415

57.9

34.8

46.0

April.......

9

12

21

1,219

705

1,924

54.9

32.9

42.2

Maj........

7

8

15

562

401

963

39.«

31.5

35.2

Juni........

6

4

10

300

211

511

37.3

54.0

44.4

Juli........

—

3

3

_

146

146

_

55.1

55.1

Augusti......

—

3

3

—

140

140

—

56.0

56.0

September.....

—

4

4

—

148

148

—

46.7

46.7

Denna understödsskala innebär givetvis ingen rubbning i det förhållandet,

att statsbidrag till dagunderstöd kan utgå på högst de belopp, som

finnas angivna i hjälpkungörelsen, 41 §.

I genomsnitt för hela riket uppgingo under år 1938 dagunderstöden till

3 kronor 5 öre, varav 1 krona 28 öre (42.0 %) utgjordes av statsbidrag.

Motsvarande genomsnittssiffror för år 1937 voro 2 kronor 95 öre och 1

krona 37 öre (46.4 #/''o). Uppgifterna avse dagunderstödd huvudperson, i regel

familjeförsörjare.

b. Hyreshjälpverksamhet.

Den omfattning, vari hyreshjälpverksamhet bedrivits under tiden oktober

1937—september 1938, framgår av tab. 38. En redovisning har därvid även

lämnats av antalet personer med hyreshjälp i procent av antalet dagunderstödda.

På grund av vissa redovisningssvårigheter för vederbörande

kommuner ha därvid Stockholms stad och tre landskommuner ej kunnat

medtagas. I städerna har hyreshjälp, som i regel (jfr sid. 25) endast kan

utgå till dagunderstödd familjeförsörjare, utgivits till 58.4 % och i landskommunerna

till 38.0 % av de dagunderstödda.

c. Kommunal understödsverksamhet.

Antalet genom kommunal understödsverksamhet (sålunda utan statsbidrag)

hjälpta under år 1938 angives i tab. 39.

Största antalet kommunalt understödda rapporterades för februari 1938

och uppgick till 3,580, minsta antalet förelåg i oktober och utgjorde 1,379.

För år 1937 var högsta antalet 3,433 (januari) och lägsta 1,488 (augusti).

1 I procenttalen ingå icke Stockholms stad samt Brastads, Njurunda och Timrå landskommuner.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179■ 65

Tnb. 39. Antal arbetslösa, sorn erhållit kommunalt understöd åren 1935—1938.

Månad

Städer

Landsberg

i

Hela

riket

1935

1930

1937

1938

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

Januari ....

3,482

3.352

2,904

2,933

2,477

1,447

529

364

5,959

4,799

3,433

3,297

Februari ....

3,187

4,010

2,456

3,269

1,947

1,383

663

311

5,134

5,393

3,119

3,580

Mara.....

2,462

3,527

2,013

2,800

1,691

1,217

571

227

4,153

4,744

2,584

3,027

April.....

2,071

3,309

1,938

2,430

1,659

1,041

437

205

3,730

4,350

2.375

2,635

Maj......

1,5(53

1,965

1,953

1,964

1,312

601

299

136

2,875

2,566

2,252

2.100

Juni......

1,313

1,596

1,712

1,724

630

232

142

83

1,943

1,828

1,854

1,807

Juli......

1,303

1,361

1,512

1,731

328

208

118

76

1,631

1,569

1.630

1,807

Augusti ....

1,589

1,543

1,389

1,387

402

215

99

59

1,991

1,758

1,488

1,446

September . . .

1,960

1,829

1,567

1,335

382

279

152

80

2,342

2,108

1,719

1,415

Oktober ....

3,055

2,342

2.017

1,244

714

325

222

135

3,769

2,667

2,239

1,379

November . . .

3,223

2,326

2,568

1,702

1,086

490

258

223

4,309

2,816

2,826

1 925

December . . .

2,967

2,917

2,695

2,127

1,472

524

369

484

4,439

3,441

3.064

2,611

Omfattningen av den rent kommunala understödsverksamheten har visat

sig i mindre grad än övrig arbetslöshetshjälp känslig för växlingarna i

arbetslöshetsläget. Detta torde till stor del bero därpå, att med kommunalt

understöd hjälpas huvudsakligen personer, som på grund av ålder, nedsatt

arbetsförhet eller familjeförhållanden ha större svårigheter än andra att bevaka

de arbetstillfällen, som kunna erbjuda sig. På annat sätt kan knappast

förklaras, att den i december 1938 starkt ökade arbetslösheten, som föranledde

väsentliga utökningar av dagunderstödsverksamheten, endast i förhållandevis

mindre utsträckning påverkade den kommunala understödsverksamheten.

I

I tab. 40 lämnas en sammanställning av uppgifter angående understödslinjens

omfattning. I denna tabell inkluderas i antalet understödda även

personer, vilka erhållit dagunderstöd i samband med kursverksamhet, anordnad

av respektive arbetslöshetskommittéer. Tabellen ger vid handen,

att understödslinjen, i betraktande av den minskade arbetslösheten, kommit

att spela en större roll i fråga örn hjälpverksamheten under år 1938 än under

tidigare år. Anledningarna härtill, i första hand de minskade möjligheterna

att bereda hjälpsökande sysselsättning vid statligt reservarbete, ha

berörts tidigare i denna redogörelse.

5

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 179.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179- Tab. 40. Understödalinjens omfattning'' åren 1930—1938.

Månad

A n

t a 1

u n d

erst

Ödet

ägare1

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Dagunderstöd

Januari.........

214

1,383

16,740

43,110

60,604

17,849

11,824

5,497

4,752

Februari.........

280

2,8U7

21,481

52,909

58,254

19,350

14.131

6,130

4,996

Mars..........

290

3,422

25,003

58,135

57,430

17,999

13,823

5,849

4,707

April..........

273

4,093

26,452

56,791

45.041

13,503

10,104

3.606

3,282

Maj...........

160

4,006

23,476

44,701

31,605

5,038

3,181

1,506

1,418

Juni...........

74

2,772

15,640

37,271

20,846

497

567

140

858

Juli...........

_

2,646

15,819

39,105

13,699

774

45

_

267

Augusti.........

—

3.239

16,841

37,490

9,710

509

33

—

313

September........

3,887

17,192

40,841

7,585

381

—

—

353

Oktober.........

_

3,501

22,275

47,198

8,175

997

172

167

1,115

November........

100

6,083

28.269

50,842

11,040

3,653

1,998

1,300

2,194

December........

234

11,869

35,475

57,001

15,617

8,039

4,241

3,266

4,614

Kommunalt understöd

Januari.........

2,109

4,498

7,292

20,213

13,087

5,959

4,799

3,433

3,297

Februari.........

2,224

3,849

8,063

21,385

13,011

5,134

5,393

3,119

3.580

Mars...........

1,948

4,037

7,047

19,381

9,745

4,153

4,744

2,584

3,027

April..........

1,398

2,924

5,163

15,622

8,006

3,730

4,350

2,375

2,635

Maj...........

629

1,851

4,948

12,722

5,186

2.875

2,566

2.252

2,100

Juni ..........

696

1,394

5,064

10,165

3,699

1,943

1,82»

1,854

1,807

Juli...........

563

1,348

4,510

9,493

2,890

1,631

1,569

1,630

1,807

Augusti.........

578

1,365

4,799

9,819

2,633

1,991

1,758

1,488

1,446

September........

671

1,477

5,159

9,445

2,600

2,342

2,108

1,719

1,415

Oktober.........

1,108

2,540

5,897

8,746

2,618

3,769

2,667

2,239

1,379

November........

2,068

3,852

7,688

11,012

4,135

4,309

2,816

2,826

1,925

December........

3,760

6,045

10,238

14,079

5,443

4,439

3,441

3,064

2,611

Summa

j Januari.........

2,323

5,881

24,032

63,323

73,691

23,808

16,623

8,930

8,049

! Februari.........

2,904

6,656

29,544

74.294

71,265

24,484

19,524

9,249

8,576

Mars..........

2,238

7,459

32,050

77,516

67,175

22,152

18,567

8,433

7,734

April..........

1,671

7,017

31,615

72,413

53,047

17,233

14,454

5,981

5,917

Maj...........

789

5.857

28,424

57,423

36,791

7.913

5,747

3,758

3,518

Juni...........

770

4,166

20,701

47,436

24,545

2,440

2,395

1,994

2665

Juli...........

563

3,994

20,329

48,598

16,589

2,405

1,614

1,630

2,074

Augusti.........

578

4 604

21,64ii

47,309

12,343

2,500

1,791

1,488

1,759

September........

671

5,364

22,351

50,286

10,185

2,723

2,108

1,719

1,768

Oktober.........

1,108

6,041

28,172

55.944

10,793

4,766

2,839

2,406

2,494

November........

2,168

9,935

35,957

61,854

15,175

7,962

4,814

4,126

4,119

December........

3,994

17,914

45,713

71,080

21,060

12,478

7,682

6,330

7,225

Årsmedeltal

1 Dagunderstöd.......

136

4,142

22,055

47,116

28,300

7,382

5.010

2,288

2,406

Kommunalt understöd . . .

1,479

2,932

6,323

13,507

6,088

3,523

3,170

2,382

2,252

Summa.........

1,615

7,074

28,378

60,623

34,388

10,905

8,180

4,670

4,658

Kursdeltagare medräknade.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179• 67

Tali. 41. Dea frivilliga arbetstjänstens o in fatta ingr åren 1983—1938.

Budgetår

Statskommunala arbetsläger

Statliga arbetslag

e r

Antal

läger

Lägeranordnare

Antal

elever

A n

t a 1

Vistflse- tid per

elev.

Medeltal

veckor

städer

lands-

kom-

muner

läger

elev-

platser

elever

elev-

dagar

1933/1934 ....

24

12

9

870

21

925

1,513

93,625

9

1934/1935 ....

13

5

1

400

27

1,600

3,621

356,798

14

1935/1936 ....

7

4

—

258

23

1,330

1,830

116217

11

1936/1937 ....

7

2

—

116

10

540

720

62,873

12

1937/1938 ....

1

1

—

30

4

295

286

51,993

25

Pågående sl/ta 1938

1

1

—

30

2

155

—

—

—

3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslöshet.

I anledning av den förut omnämnda minskningen av ungdomsarbetslösheten

har den för hjälp åt unga arbetslösa särskilt avsedda verksamheten

under år 1938 bedrivits i mycket begränsad omfattning.

Hjälpåtgärderna ha anordnats i huvudsak efter samma riktlinjer som

under de närmast föregående åren och sålunda under de tre huvudformerna

kursverksamhet, frivillig arbetstjänst (statliga och statskommunala arbetsläger)

och ungdomsreservarbete (statliga och statskommunala ungdomsreservarbeten).

Under år 1938 pågingo 3 kurser med sammanlagt 87 elevplatser, nämligen

en ettårig verkstadsskolekurs för 60 deltagare, anordnad av Stockholms

stads arbetslöshetskommitté enligt Kungl. Maj:ts medgivande av den

24 mars 1938 och avsedd för omskolning av oförvållat arbetslösa, huvudsakligen

i åldrarna 25—40 år, en under år 1937 påbörjad kurs för 16 deltagare

i elektrisk svetsning i Hälsingborg, vilken fortsattes och avslutades

under år 1938, samt en 5 veckors slöjdkurs för 11 deltagare i Nedertorneå.

Statsbidrag beviljades under år 1938 till kursledare- och lärarearvoden

med kronor 22,535:60 och till undervisningsmateriel med kronor 4,068:—.

Kursdeltagarna erhöllo under kurstiden dagunderstöd med statsbidrag. Till

deltagare i den nyss nämnda av Stockholms stad anordnade verkstadsskolekursen

utgingo på av Kungl. Maj:ts fastställda grunder därutöver arbetspremier

samt — för familjeförsörjare — även hyreshjälp.

Vid årets början pågingo 3 statliga arbetsläger. Vid ett av dessa läger,

vilket bedrevs å egendomen Lång i Grums kommun i Värmland och avslutades

den 14 mars 1938, meddelades yrkesutbildning i praktiskt jordbruksarbete;

vid ett läger i Vännäs i Västerbotten lia eleverna bereus yrkesutbildning

i snickeri och mekaniskt verkstadsarbete. Å Strömbacka invid Piteå,

varest med Kungl. Maj:ts medgivande åt Norrbottens läns landsting utföras

vissa arbeten för en blivande verkstadsskola, har teoretisk och prak
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 42. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning

åren 1934—1938.

1934

1935

1936

1937

1938

1934

1935

1936

1937

1938

Månad

Antal kursdeltagare

Antal deltagare i frivillig

arbetstjänst

Januari......

4,091

1,720

598

27

445

1,222

482

250

204

Februari......

5,077

1,900

826

57

11

560

1,369

538

243

206

Mars .......

4,378

2,083

882

75

15

510

1,306

630

244

162

April.......

2,836

1,672

812

41

_

800

1,186

489

214

158

Maj........

1,900

716

287

—

46

955

1,025

452

206

158

Juni........

1,400

248

102

—

48

827

683

320

207

155

Juli........

1,163

176

45

-’

47

986

576

261

196

151

Augusti......

988

109

33

—

48

1,047

396

219

200

162

September.....

777

121

—

—

49

993

335

217

198

168

Oktober......

1,099

190

30

47

960

351

240

192

175

November.....

1,141

317

30

16

48

1,052

466

277

181

178

December......

1,295

354

30

16

48

193

318

237

184

166

Medeltal

2,179

801

306

17

36

777

769

364

210

170

Månad

Antal sysselsatta vid

ungdomsreservarbeten

Summa

Januari......

69

339

195

51

4,536

3,011

1.419

445

282

Februari......

—

68

397

181

47

5,637

3,337

1,761

481

264

Mars........

—

57

373

146

41

4,888

3,446

1,885

465

218

April.......

—

63

331

76

16

3,636

2,921

1,632

331

174

Maj........

—

45

293

56

30

2,855

1,786

1,032

262

234

Juni........

—

—

229

18

22

2,227

931

651

225

225

Juli........

—

16

205

20

18

2,149

768

511

216

216

Augusti......

—

64

153

23

20

2,035

569

405

223

230

September.....

—

90

142

29

20

1,770

546

359

227

237

Oktober......

34

177

156

47

59

2,093

718

426

239

281

November.....

29

217

206

78

61

2,222

1,000

513

275

287

December......

—

237

174

29

30

1,488

909

441

229

244

Medeltal

92

250

75

35

2,961

1,662

920

302

241

tisk utbildning i olika yrken meddelats i samband med anordnande av undervisningslokaler

och bostäder. Närmare upplysningar härom finnas i

kommissionens som bilaga A till prop. nr 285: 1938 fogade skrivelse den 9

mars 1938, sid. 64 ff.

Verksamheten vid de två sistnämnda arbetslägren pågick vid utgången av

år 1938.

Ett statskommunalt arbetsläger med 30 elevplatser bedrevs under året av

Göteborgs arbetslöshetskommitté som s. k. öppet arbetsläger (d. v. s. arbetseleverna

bodde i sina hem) med verksamhetens tyngdpunkt lagd på yrkesutbildning

för mekaniker. Till kostnaderna för detta läger har under år

1938 utanordnats statsbidrag med inalles 25,929 kronor 6 öre, varav till

ledare- och lärarelöner 20,000 kronor samt till arbetskläder åt eleverna, arbets-

och undervisningsmateriel och arbetspremier sammanlagt 5,929 kronor

6 öre.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

69

Omfattningen av den frivilliga arbet st jonst en belyses av tab. Al. Antalet deltagare

uppgick under år 1938 högst till 206 (februari) och lägst till 151 (juli).

Under år 1938 pågingo två statliga ungdomsreservarbeten. Det ena

av dessa hade som arbetsobjekt anläggande av ett antal småbruk vid Pengsjöby

i Västerbotten, och vid det andra, förlagt till Råneå kommun i Norrbotten,

lämnades utbildning i skogsarbete. Båda dessa arbeten bedrivas fortfarande

under år 1939.

I tab. 42 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda

ungdomshjälpens omfattning under åren 1934—1938.

4. Hjälpverksamhetens omfattning m. m.

En överblick över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta under åren

1930—1938 lämnas i tab. 43, och i diagram 2, sid. 87, återfinnes en schematisk

bild av hjälpens fördelning på olika hjälpformer under varje månad

år 1938. Totalantalet av stat och kommun hjälpta har sjunkit från

70.3 °/o år 1937 till 64.7 %> år 1938. Arbetslinjen har gått tillbaka från

Tab. 43. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1930—1938.

År

månad

Antal

b j ä 1 p t a

Hjälpta i % av hjälpsökande

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Ung-

doms-

hjälpen1

Summa

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Ung-

doms-

hjälpen1

Samma

Årsmedeltal

1930 ...........

4.065

1,615

5,680

29.6

11.8

41.4

1931...........

13,817

7,074

—

20,891

29.7

15.2

—

44.9

1932 ...........

31,539

28,378

—

59,917

27.7

24.9

—

52.6

1933 ...........

44,494

60,623

_

105,117

27.1

37.0

_

64.1

1934 ...........

44,21)8

32,196

2,993

79,397

38.B

28.1

2.6

69.2

1935 ...........

29,781

10,112

1,740

41,633

48.4

16.4

2.8

67.6

1936 ...........

16,065

7,880

961

24,906

45.1

22.1

2.7

69.9

1937 ...........

7,829

4,653

318

12,800

43.0

25.6

1.7

70.3

1938 ...........

4,776

4,622

264

9,662

32.0

30.9

1.8

64.7

1938

Januari.........

6,221

8.022

318

14.567

28.7

36.9

1.6

67.1

Februari.........

6,502

8,565

296

15.363

29.9

39.3

1.4

70.6

Mars...........

6,122

7,719

252

14,093

31.9

40.3

1.3

73. B

April..........

5,104

5,917

208

11,229

32.3

37.5

1.3

71.1

Maj...........

4,965

3,472

249

8,686

39.8

27.9

2.0

69.7

Juni...........

4,403

2,617

241

7,261

42.3

25.1

2.3

69.7

Juli . . .........

3,868

2,027

228

6.123

45.6

23.9

2.7

72.2

Augusti.........

3,662

1,711

242

5,615

43.9

20.6

2.9

67.3

September........

3,661

1,719

248

5,628

40.0

18.8

2.7

61.B

Oktober.........

4,044

2,447

295

6,786

32.8

19.8

2.4

55.0

November........

4.45*

4,071

317

8,846

25.7

23. B

1.8

51.0

December.........

4.294

7,177

274

11,745

19.4

32.B

1.2

53.1

1 Före 1934 redovisades ungdomshjälpen under understödslinjen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

43.0 till 32.0 % och understödslinjen har ökat från 25.6 till 30.9 %, d. v. s.

att inemot en tredjedel av de hjälpsökande och nära hälften av de hjälpta

under 1938 fingo hjälpbehovet tillgodosett genom kontant understöd, med

eller utan statsbidrag.

Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalen, omfattande

såväl det centrala kansliet som arbetsplatser m. m., utgjordes vid utgången

av december 1938 av inalles 257 befattningshavare, varav 72 voro anställda

vid kommissionens centrala kansli och 185 vid arbetsplatserna och arbetslägren.

Motsvarande antal vid utgången av 1937 vörö 129 vid kommissionens

kansli och 298 vid arbetsplatserna och arbetslägren eller inalles 427.

Besvärsnämnden för reservarbetslöner har under år 1938 till prövning

upptagit och efter inhämtande av yttrande från kommissionen avgjort tre

ärenden, avseende reservarbetslöner. I två av dessa ärenden ha klagomålen

riktats mot den av kommissionen före lönerevisionen fastställda lönen

för respektive kommuner. Vid ärendenas avgörande har nämnden med

hänsyn till den av kommissionen företagna lönerevisionen, vilken för dessa

kommuner medfört en höjning av reservarbetslönen, lämnat klagomålen

utan åtgärd. Jämväl i det tredje ärendet, vilket avsåg en vid lönerevisionen

fastställd lön, har nämnden lämnat klagomålen utan åtgärd.

5. Lönerevisionen den 1 juli 1938.

Vid den allmänna lönerevisionen den 1 januari 1937 fastställdes reservarbetslöner

för sammanlagt 232 orter. Under år 1937 och början av år 1938

fastställdes löner för ytterligare ett mindre antal kommuner, vilkas lönesättning

icke varit aktuell vid den allmänna lönerevisionen, varjämte för några

kommuner verkställdes en justering av lönesättningen. Den 30 juni 1938

gällande reservarbetslöner framgå av tab. 44.

Tab. 44. Den 30 juni 1938 gillande reservnrbetslöner.

Reservarbetslön

kr

Städer och

köpingar

Municipal- och tätt

bebyggda Barnhällen

med annan lön äu

huvudkommunen

Lands-

kommuner

Summa

lönesättningar

8:80...........

8: 40...........

1

—

_

1

8: —...........

1

—

—

1

7: 60...........

2

1

2

5

7: 20...........

2

_

_

2

6:80...........

8

2

1

11

6: 40...........

20

2

3

25

6: —...........

20

2

_

22

5: 60...........

10

4

8

22

5:20...........

3

3

38

44

4: 80...........

1

—

79

80

4: 40...........

—

—

46

46

Summa

68

14

177

259

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tält. 45. Fördelning av de vid lönerevisionen den 1 juli 1938 omprövade reservarbetslönerna

efter den fastställda lönens höjd.

Reservar het8lön

kr

Städer och

köpingar

Municipal- och

tätt bebyggda

Barnhällen

Lands-

kommuner

Summa

8: 80...........

1

_

1

8: 40...........

—

2

—

2

8: — •..........

1

—

1

2

7: 60...........

1

_

—

1

7: 20...........

12

1

1

14

6: 80...........

20

1

—

21

6:40...........

12

3

6

21

6: —...........

3

—

15

18

5:60...........

—

—

12

12

5: 80...........

_

_

24

24

4:80...........

—

—

13

13

Summa

50

7

72

129

Efter lönerevisionen den 1 januari 1937 har lönenivån för ett flertal näringar,

inom vilka sysselsättes ett stort antal grovarbetare, undergått i vissa

fal! avsevärda höjningar. Detta gäller såväl för skogsbrukets vidkommande

som i fråga om de för reservarbetslönernas bestämmande för stora delar av

landsbygden grundläggande lönerna för grovarbetare i jordbruk. Genom

kollektiva löneavtal för jordbruksarbetare den 16 decemeber 1937 fastställdes,

i den mån löneförhållandena reglerats genom nämnda avtal, timlönen

för lantarbetare, vilka icke åtnjuta några förmåner in natura, till 68 öre för

Dalarne och Södra Norrland samt i allmänhet 63 öre för övriga delar av

landet. Löneförhöjningen för jordbrukets del, vilken till större delen motiverats

av de inskränkningar i arbetstiden, som skett till följd av den nya

lantarbetstidslagen, kom på grund av arbetstidens begränsning dock icke

att medföra större förändringar i lantarbetarnas dagsinkomst.

Kommissionen, som fann ändringarna i löneläget för den öppna marknadens

del böra föranleda motsvarande ändringar i löneläget vid reservarbeten,

infordrade i anledning därav för verkställande av en ny allmän lönerevision

under våren 1938 från de kommuner, vilka vid denna tid bedrevo statsunderstödd

arbetslöshetshjälp eller hade tillstånd att besätta platser vid statliga

reservarbeten, uppgifter angående grovarbetarnas antal, yrkesfördelning och

löneförmåner. Antalet dylika kommuner var på grund av minskningen i

arbetslöshetens omfattning avsevärt lägre än vid tiden för 1937 års lönerevision.

Den omständigheten, att numera avsevärda delar av jordbruks- och skogsarbetsmarknaden

äro avtalsbundna, bar möjliggjort en vidgad tillämpning

av principen örn enhetliga reservarbetslöner för största möjliga områden.

Detta utjämningsförfarande nödvändiggör emellertid, att ur vissa landskommuner

utbrytas mera tätt bebyggda samhällen, som erhålla särskilda löner.

Lönesättningen för städer och en del industrisamhällen har huvudsakligen

skett med ledning av timlönerna i vissa större för vårt näringsliv utmärkande

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179- Tab. 46. Resultaten ar lönerevisionen den 1 juli 193S. Kommuner.

A. Städer, köpingar, municipalsamhällen och vissa industriområden.

Ro vidi råd

reservar betslön

fr. o m. Vi 1938

Reservarbetslön gällande den 30 juni 1938

8: 40

8: —

7:60

7: 20

6:80

6:4U

6: —

5:60

5:20

4:80

S:a

8: 80......

8: 40......

8: —......

7: 60......

7: 20......

6: 80......

6: 40......

6: -......

5: 60......

1

III lil III

lil II 1 HH|

lil 1 1 1 1

7

1

III lc2l 1 II

6

10

III 1 1 1 *°H 1

1 »1 lil lil

lil III lil

1

2

1

1

13

21

15

3

Summa

1

—

3

2

8 | 19

16

6

2

—

57

B. Övriga kommuner.

Reviderad

reservarbetslön

fr. o. m. ''/i 1938

Reservarbetslön gällande den 30 juni 1938

7:60

7:20

6:80

6:40

6:-

5:60

5:20

4:80

4:40

4: —

S:a

8: —......

7: 60......

7: 20......

6: 80......

6: 40......

6: -......

5: 60......

5:20 ......

4: 80......

4:40......

Summa

—

—

1

1

—

6

1

2

14

8

1

2

20

1

3

12

—

i

i

6

15

12

24

13 j

— !

—

—

11 1

— 1 9

23

23

15

—

72

industrigrupper, i södra och mellersta Sverige speciellt verkstadsindustrien

och textilindustrien samt i norra Sverige sågverksindustrien. Med hänsyn

till de olika ortsförhållandena variera dessa löner avsevärt från högst 8.80

kronor till lägst 6.00 kronor.

Resultaten av lönerevisionen, vilken fastställts att gälla fr. o. m. den 1 juli

1938, framgå av tab. 45. Sammanlagt ha löner fastställts för 129 orter, därr

av 50 städer och köpingar samt 7 municipalsamhällen och andra industriområden,

för vilka högre lön ansetts böra gälla än för de landskommuner,

till vilka dessa samhällen och områden höra i administrativt hänseende.

Förskjutningarna i löneläget i förhållande till de omedelbart före lönerevisionen

gällande lönerna för de vid revisionen lönesatta orterna belysas av

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Tab. 47. Resultaten av lönerevisionen den 1 juli 1938. Statliga reservarbetsplatser.

Reviderad

Reservarbetslön gällande den »0 juni 1938

reservarbetslön

fr. o. m. ''/t 1938

7: 20

6: 80

6: 40

6:-

5: 60

5:20

4:80

4:40

S:a

7:20...........

1

_

_

_

_

1

6:80............

—

—

3

1

—

—

—

—

4

6:40............

—

—

—

4

—

—

—

—

4

6:-............

_

_

_

—

—

2

—

—

2

5: 60............

_

—

—

—

1

6

3

—

10

5: 20............

—

—

—

—

—

3

31

—

34

5: —............

_

_

_

_

—

—

22

22

44

4: 80............

—

—

—

—

—

—

1

43

44

Summa

—

1

3

5

1

11

57

65

143

tab. 46. En ytterligare sammanfattning av lönerevisionens resultat återfinnes

här nedan.

Lönerevisionens resultat

A

städer, kö- pingar etc.

n t a 1

övriga

s:a

orter

Ingen ändring i löneläget ....

...... 2

4

6

Höjning av lönen nied

40 öre..........

...... 35

41

76

80 »..........

...... 20

26

46

120 »..........

...... —

1

1

Summa 57

72

129

De av lönerevisionen betingade förändringarna i reservarbetslönerna för

kommissionens reservarbetsplatser framgå av tab. 47. Av tabellen framgår

även, att kommissionen vid lönerevisionen funnit sig föranlåten att för ett

antal platser fastställa lönen till 5 kronor, vilket innebär en avvikelse från

den på 40-öres intervall grundade löneskalan. Anledningen härtill har varit

dessa arbetsplatsers belägenhet i kommuner, där kollektivavtalsbundet lantarbete

varit av dominerande betydelse för arbetsmarknaden. Sedan lönerna

vid jordbruket genom nya avtal under hösten 1938 undergått ytterligare höjning

med i allmänhet 2 öre per timme, ha lönerna för de av dessa arbetsplatser,

vid vilka arbete för närvarande bedrives, av kommissionen höjts till

5 kronor 20 öre.

För reservarbetsplatsernas del kan lönerevisionens resultat sammanfattas

på följande sätt.

Antal

arbetsplatser

Ingen ändring i löneläget............... 5

Höjning av lönen nied

20 öre...................... 22

40 >...................... 88

60 »....................... 22

80 ....................... 6

Sinn ilin 143

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

lil. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader

under återstoden av innevarande budgetår.

I underdånig framställning den 11 november 1938 har kommissionen hemställt

örn anvisande av förstärkningsanslag för hjälpverksamheten under budgetåret

1938/1939. På grund av denna framställning har Kungl. Majit i

prop. nr 2: 1939 hos riksdagen hemställt om anvisande till Reservarbeten,

kontantund er stödsverksamhet m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1938/1939 av ett reservationsanslag å 2 milj. kronor, vilken proposition av

riksdagen bifallits.

I sin nyss nämnda framställning lämnade kommissionen en kortfattad redogörelse

för det dåvarande arbetslöshetsläget av innebörd, att en försämring

av arbetstillgången vore märkbar. Samtidigt meddelades, att enträgna

framställningar om vidgade hjälpmöjligheter i olika av kommissionen bedrivna

hjälpformer förelågo. Sedan dess har å arbetsmarknaden intet inträffat,

som kan föranleda en gynnsammare bedömning av situationen.

Den i kap. II lämnade översikten över arbetslöshetsläget under år 1938 angiver

tvärtom, att antalet hjälpsökande arbetslösa under årets tvenne sista

månader undergått ökning väsentligt utöver den normalt säsongmässiga. Så

har även varit fallet under den nyss tilländalupna januari månad. Försämringen

av arbetstillgången är dessutom alltjämt särskilt framträdande på

landsbygden inom Värmlands och de norrländska länen. Den osäkerhet,

som under 1938 kännetecknat trävarumarknaden, har föranlett en väsentlig

minskning i skogsavverkningarna under innevarande vinter. Ehuruväl

det ännu icke är möjligt att med full säkerhet överblicka vilken omfattning

avverkningarna komma att få — i stora delar av det berörda området ha under

januari månad ogynnsamma väderleksförhållanden försvårat skogsarbetenas

igångsättande — torde det dock i närvarande stund vara fullt klart, att arbetstillgången

i skogarna under inga förhållanden blir tillnärmelsevis så stor

som under nästföregående avverkningssäsong. De ansökningar om statlig

arbetslöshetshjälp, som i stor utsträckning inkommit från skogskommuner,

vilka under de sistförflutna 3 å 4 åren icke haft anledning påkalla någon

hjälp genom kommissionen, tala härvid sitt tydliga språk.

Även om en förbättring av skogs- och trävaruindustriernas avsättningsmöjligheter

skulle inträda, hinner densamma dock icke sträcka sina verkningar

till skogsbygdens arbetare under innevarande budgetår. Kommissionen kan

därför icke räkna med någon minskning av det tidigare uppgivna medelsbehovet.

Under förutsättning att ingen ytterligare försämring på arbetsmarknaden

inträder under de närmaste månaderna, räknar kommissionen

med att behov av medel, utöver de av riksdagen beviljade, icke skall uppkomma

under budgetåret 1938/1939. Kommissionen är emellertid angelägen

understryka, att någon utvidgning av hjälpverksamheten utöver den ram,

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

som uppdragits i kommissionens förut omnämnda framställning den 11 november

1938, icke är möjlig, såvida icke ytterligare medel ställas till förfogande.

Beträffande kostnaderna för kommissionens centrala kansli under innevarande

budgetår hänvisas till särskild framställning därom denna dag.

IV. Medelsbehovet för budgetåret 1939/1940.

I underdånig skrivelse den 25 november 1938 har kommissionen överlämnat

preliminär framställning angående medelsbehovet för kommissionens

verksamhet under budgetåret 1939/1940. Då sagda framställning i allt väsentligt

fortfarande äger aktualitet och då i densamma uppdragna riktlinjer

för hjälpverksamheten kunna läggas till grund för definitiva beräkningar

av medelsbehovet för nästkommande budgetår, vill kommissionen, innan den

övergår till dessa beräkningar, här nedan intaga delar av nämnda skrivelse.

Kommissio
Huruvida

den avsevärda försämring av arbetslöshetslaget, som konstate- Hens skrivelse

rats i huvudsakligen de nordliga länen, är av mera tillfällig natur eller kom- den ä6/u 1938.

mer att fortsätta under nästföljande budgetår, eventuellt utvidgad till andra

näringsområden än de nu berörda, låter sig icke för närvarande med säkerhet

bedöma. Försiktigheten synes emellertid bjuda att vid uppgörandet av

planer för hjälpverksamheten under budgetåret 1939/1940 räkna med ett i

förhållande till innevarande års något ökat hjälpbehov. Under förutsättning,

att de hos arbetslöshetskommittéerna hjälpsökande arbetslösa, i likhet

med vad som för närvarande är fallet, i viss utsträckning hjälpas genom sysselsättning

vid statliga eller kommunala beredskapsarbeten, beräknar kommissionen

överslagsvis, att under budgetåret 1939/1940 i medeltal minst 8,000

personer böra beredas arbetslöshetshjälp genom kommissionen. Fördelningen

av antalet hjälpta på olika hjälpformer bör bliva ungefär följande.

Statliga reservarbeten ..................................1,300

Statskommunala reservarbeten .......................... 1,000

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp .......... 5,500

Arkivarbeten .......................................... 200

Summa 8,000

För det hjälpprogram, som kommissionen här uppställt, lämnas i det följande

en närmare redogörelse. I

I sin framställning den 9 mars 1938 angående bland annat medelsbehovet

för budgetåret 1938/1939 — såsom bilaga fogad till Kungl. Maj:ts proposition

nr 285/1938 — lämnade kommissionen en redogörelse för de arbetsobjekt

för statliga reservarbeten, som enligt då verkställda beräkningar

skulle komma att stå till kommissionens förfogande vid ingången av sagda

budgetår. Dessa arbetsobjekt, till antalet 148, kunde indelas i följande grupper.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

I. Arbetsföretag, varå återstående arbeten vore av den art, att det ur ekonomisk,

teknisk eller trafiksynpunkt måste anses önskvärt, att de färdigställdes

snarast möjligt:

a) företag, som kunde färdigställas före den 1 juli 1939,

b) företag, som icke kunde färdigställas före den 1 juli 1939.

II. Arbetsföretag, vilkas bedrivande utan särskild olägenhet kunde uppskjutas,

den s. k. arbetsreserven.

Antalet arbetsföretag inom dessa grupper och beräknade kostnader för deras

utförande hade av kommissionen i skrivelse den 24 november 1937 angivits

sålunda:

Grupp

Ungefärlig kostnad

arbeten

budgetåret

1938/1939

efter

Vt 1939

I: a).........

....... 74

3,500,000

—

b).........

....... 35

4,000,000

1,509,000

II...........

....... 59

—

16,000,000

Summa kronor

7,500,000

17,500,000

(Av 20 arbetsföretag, tillhörande grupp II, vore vissa delar hänförliga till

grupp I: b; dessa arbetsföretag förekomme sålunda inom båda grupperna,

och liela antalet företag utgjorde 148.)

Totalkostnaden för slutförandet av samtliga arbeten beräknades till i runt

tal 25 milj. kronor. I skrivelsen den 9 mars 1938 uppskattade kommissionen,

med hänsyn till inträdda stegringar i material- och körningskostnader

samt vissa förskjutningar i arbetsprogrammet, ifrågavarande kostnader till

26 milj. kronor.

Denna uppdelning av arbetsobjekten gjordes under förutsättning, att de

till arbetsreserven hänförliga arbetena icke skulle erfordras för beredande

av sysselsättning för arbetslösa omedelbart efter den 30 juni 1939. Till arbetsreserven

hänfördes därför samtliga arbetsobjekt, som ej vore av sådan

angelägenhetsgrad, att de ovillkorligen borde tillhöra grupp I.

Kommissionens i Kungl. Maj:ts proposition nr 285/1938 upptagna förslag

till arbetsplan, mot vilket förslag riksdagen ej framställde någon erinran, innebar,

att arbeten för 5.3 milj. kronor skulle utföras såsom reservarbeten

och arbeten för 2.2 milj. kronor såsom färdigställningsarbeten, helt eller i

huvudsak på öppna marknadens villkor.

Såsom av ovanstående sammanställning framgår, innefattade planen, att 74

arbetsföretag skulle färdigställas under budgetåret. Såvitt nu kan bedömas,

bör detta program, under förutsättning att i kommissionens skrivelse den 11

november 1938 begärt tilläggsanslag ställes till förfogande, kunna genomföras

i sådan utsträckning, alt 73 arbeten bliva färdigställda före budgetårets utgång.

Vid ingången av budgetåret 1939/1940 skulle alltså kommissionen disponera

75 arbetsobjekt. Kostnaden för dessa arbeten bör med hänsyn till

vissa vid kostnadsberäkningarnas upprättande icke förutsebara ökningar genom

övermassor, extra arbeten, förhöjda material- och körningskostnader,

ökade reservarbetslöner m. m. icke kalkyleras lägre än till 20 milj. kronor,

varav cirka 16.5 milj. kronor belöpa å 67 allmänna vägarbeten samt 3.5 milj.

kronor å 3 flygfält, 1 järnväg, 2 vattenavledningsföretag, 1 farled och 1 enskild

väg (tillhörig domänverket). Med tillämpning av samma gruppindelning

som i kommissionens framställning den 9 mars 1938 (se ovan sid. 52),

fördela sig arbetena och för dem beräknade kostnader på följande sätt.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

77

Ungefärlig kostnad

bndgetäret

efter

1539/1940

Vt 1940

. . 28

2,600,000

—

. . 41

5,900,000

9,000,000

. . 10

—

2.500.000

Summa kronor

8,500,000

11,500,000

(4 grupp II tillhörande arbeten äro avsedda att till vissa delar utföras under

grupp I: b; de förekomma sålunda inom såväl grupp I som grupp II, och

hela antalet arbeten utgör 75.)

Till utförande under budgetåret 1939/1940 äro upptagna 69 arbetsföretag

för en kostnad av 8.5 milj. kronor, varav 61 företag, betingande en kostnad av

cirka 7 milj. kronor, utgöras av allmänna vägar. Under budgetåret skulle

28 arbetsföretag för 2.6 milj. kronor bliva slutförda. Av dessa sistnämnda utgöras

22 arbeten av allmäna vägar och 6 arbeten av andra företag.

Vid en fullt lämplig teknisk-ekonomisk fördelning av arbetena på tiden före

och efter den 1 juli 1940 borde till nyss nämnda datum avarbetas vägarbeten

för en kostnad av 10.5 milj. kronor och övriga arbeten för 2 milj. kronor eller

tillhopa 12.5 milj. kronor. Med hänsyn till att, såsom nedan kommer att visas,

kommissionen icke räknar med att den nu ifrågasatta planen, innefattande

arbeten för en kostnad av 8.5 milj. kronor, skall i dess helhet kunna genomföras

med anlitande av hjälpsökande arbetslösa, har kommissionen emellertid

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som skedde, då motsvarande

beräkning uppgjordes för budgetåret 1938/1939, icke ansett sig kunna till utförande

under budgetåret 1939/1940 föreslå arbeten i större omfattning än

som motiveras av den ovan gjorda gruppindelningen.

Vid utskiljandet av de arbeten, som icke kunna hänföras till arbetsreserven,

d. v. s. arbeten, som det är angeläget att snarast möjligt färdigställa, har

kommissionen tagit hänsyn till såväl krav från olika trafikintressen som ock

i görligaste mån arbetstekniska och ekonomiska synpunkter, varvid under

hand väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt beträffande arbetenas angelägenhetsgrad

ur trafiksynpunkt inhämtats. Till grupp I har även hänförts

några i de arbetslöshetstyngda områdena belägna arbetsföretag, som visserligen

skulle kunna ur trafiksynpunkt anstå någon tid men som det med hänsyn

till den i dessa områden under budgetåret 1939/1940 beräknade arbetslösheten

är nödvändigt att bedriva. Såvitt nu kan bedömas, komma sysselsättningsmöjligheterna

vid de till kommissionens förfogande stående arbetsobjekten

inom de arbetslöshetstyngda områdena icke att motsvara efterfrågan

på platser vid där belägna statliga reservarbeten.

Den gjorda gruppindelningen av arbetena angiver, såsom av ovan (sid.

53) lämnade tabellariska sammanställning framgår, att den 1 juli 1940 skulle

finnas en arbetsreserv omfattande 10 arbeten (samtliga allmänna vägar)

med en beräknad återstående kostnad av cirka 2.5 milj. kronor. Till förklaring

av att arbctsreserven under ett år beräknats nedgå från 16 milj. kronor

till 2.5 milj. kronor, må anföras följande.

Såsom här ovan angivits, syftade beräkningen av arbetsreserven per den 1

juli 1939 till att de till reserven då hänförda arbetena icke skulle komma att

omedelbart efter nyss nämnda datum erfordras för sysselsättning av hjälpbehövande

arbetslösa. I och med att ett visst antal arbeten redan under budgetåret

1939/1940 disponeras för sådant ändamål, överföras dessa arbetsobjekt

— sorn regel i deras helhet och i varje fall till stora delar — från grupp II

till grupp I, enär ett arbetsföretag i allmänhet icke kan bibehållas i arbetsre
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

servén, sedan någon mera avsevärd del av detsamma tagits under arbete.

Vidare lia fordringarna från trafikanthåll väsentligt förändrats under ett år.

Nya busslinjer ha tillkommit och trafikleder, som tidigare varit av mindre

betydelse, lia, genom att intilliggande sträckor blivit färdigställda i annan

ordning, kommit att intaga en sådan plats i trafiknätet, att slutförandet av ett

tidigare såsom mindre angeläget ansett .statligt reservarbete nu kommit att

framstå såsom oundgängligen nödvändigt.

Vad här sagts, gäller icke endast vägarbeten utan även andra av kommissionen

bedrivna statliga reservarbeten. De trenne hjälplandningsfält, som av

kommissionen nu utföras och som tidigare, huvudsakligen ur hjälpverksamhetens

synpunkt, ansetts kunna hänföras till arbetsreserven, torde med hänsyn

till det på senaste året väsentligt förändrade internationella läget numera

böra räknas till de aktuella arbetena. I fråga om ett av dessa hjälplandningsfält

(Norrtälje flygfält) bar Kungl. Majit den 29 juli 1938 uttalat, att en av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord framställning om sagda arbetes färdigställande

i ett av trafiksäkerhetshänsyn påfordrat snabbare tempo skulle

beaktas i den utsträckning, kommissionen funne möjligt. Arbetet med upprensningen

av inomskärsfarleden Malö strömmar i Bohuslän kommer, om

detsamma planenligt utnyttjas för beredande av sysselsättning åt hjälpbehövande

arbetslösa under budgetåret 1939/1940, att den 1 juli 1940 vara framfört

så långt och i övrigt tekniska anordningar av sådan omfattning och kostnad

där vidtagna, att ett avbrott av arbetet icke kan anses försvarligt. Även

de nu nämnda arbetena lia därför överförts från grupp II till grupp I. På

grund härav kommer den 1 juli 1940 kommissionens engagemang i statliga

reservarbeten att utgöra — förutom arbetsreserven, omfattande 10 arbeten

med en beräknad återstående kostnad av 2.5 milj. kronor — av 39 företag,

som böra med det snaraste färdigställas och som betinga en kostnad efter

nyss nämnda datum av cirka 9 milj. kronor. Dessa 39 arbeten äro då så

långt framförda eller av den trafiktekniska betydelse, att de böra snarast möjligt

färdigställas, oavsett om de kunna tjäna som arbetsobjekt för hjälpverksamheten

eller icke.

Såsom här angivits, har till grupp I hänförts arbeten, som det ur olika synpunkter

är angeläget att bedriva under budgetåret 1939/1940 och som, i den

mån de icke hinna slutföras under budgetåret, böra färdigställas snarast möjligt

efter dess utgång. Givetvis äro icke samtliga arbeten, avseende trafikändamål,

ur trafiksynpunkt av samma angelägenhetsgrad. En approximativ

fördelning, verkställd efter samråd under hand med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

av de till utförande under budgetåret 1939/1940 ifrågasatta allmänna

vägarbetena (cirka 7 milj. kronor) visar, att arbeten för 3.6 milj. kronor

äro att anse såsom i högsta grad angelägna, arbeten för 2.8 milj. kronor

äro angelägna och arbeten för 0.6 milj. kronor äro mindre angelägna. Dessa

sistnämnda företag äro i regel belägna i orter, som för närvarande besväras

av arbetslöshet, och deras bedrivande under budgetåret motiveras sålunda huvudsakligen

av arbetslöshetspolitiska skäl.

Kommissionen har, såsom i början av denna framställning anförts, beräknat

att för tillgodoseende av hjälpbehovet bland de arbetslösa sysselsätta i

medeltal under budgetåret 1,300 man i statliga reservarbeten. För att kunna

utföra arbetena med hänvisade arbetslösa, är det emellertid nödvändigt

att på de olika arbetsplatserna disponera lämpligt antal specialarbetare, vilka

få utväljas utslutande med hänsyn till yrkeskvalifikationer. Antalet specialarbetare

kan, så länge arbetena icke i större omfattning utgöras av avslutningsarbeten,

hållas vid 10 å 12 procent av arbetsstyrkan. I samma

mån som arbetena närma sig sitt slut och arbetsuppgifterna bliva mera differentierade,

måste antalet specialarbetare ökas. Då en avsevärd del av de

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

79

till bedrivande under budgetåret avsedda reservarbetena även beräknas bli

slutförda före budgetårets utgång, är det nödvändigt att räkna med ett större

antal specialarbetare. Kommissionen uppskattar det behövliga antalet

till minst 200. Sammanlagt skulle alltså vid de statliga reservarbetena komma

att sysselsättas 1,500 man, för vilka kostnaderna beräknas i medeltal per

under ett år sysselsatt arbetare (»årsverke») utgöra 4,000 kronor. För hjälpverksamhet

i form av statliga reservarbeten skulle alltså erfordras under

budgetåret 1939/1940 ................................ kronor 6,000,000.

Av den ovan lämnade redogörelsen för den tilltänkta arbetsplanen framgår,

att under budgetåret böra bedrivas arbeten för en beräknad kostnad av

8.5 milj. kronor. På grund härav bör på sätt, som ägt rum för innevarande

budgetår, för budgetåret 1939/1940 anvisas till färdigställningsarbeten

på öppna marknadens villkor ett belopp av kronor 2,500,000.

Därest vid stigande arbetslöshet behov att utvidga antalet enligt ovan beräknade

reservarbetare skulle uppkomma, torde hinder icke böra möta att

härför i erforderlig utsträckning disponera arbetsobjekt, som nu avsetts till

utförande på öppna marknaden.

Under förutsättning, att statliga reservarbeten komma att bedrivas i den

omfattning, som här ovan angivits, beräknar kommissionen, att i ersättningar

från uppdragsgivare till sådana arbeten under budgetåret 1939/1940 bör kunna

påräknas ett belopp av omkring 1 milj. kronor. Dylika ersättningar inbetalas

emellertid endast i den mån arbetena färdigställas. Nyss nämnda belopp

kommer sålunda att till stor del härröra från helt eller i huvudsak på

öppna marknadens villkor slutförda arbeten.

Sysselsättning vid statskommunala reservarbeten torde under

budgetåret 1939/1940 böra beredas arbetslösa familjeförsörjare eller äldre

ensamstående personer i ungefär samma utsträckning som under budgetåret

1938/1939. I planen för hjälpverksamheten under sist nämnda budgetår beräknades,

att i medeltal under året 800 personer borde erhålla arbete vid

statskommunala reservarbeten. 1 sin förut nämnda framställning den 11 november

1938 har kommissionen på anförda grunder hemställt, att erforderliga

medel för en utökning av detta antal till 1,050 under innevarande budgetår

måtte av Kungl. Majit ställas till förfogande. Då kommissionen trots

att den ansett sig böra räkna med en under budgetåret 1939/1940 utvidgad

hjälpverksamhet, här föreslår att i statskommunala reservarbeten under

sagda budgetår skola sysselsättas i medeltal 1,000 man, har kommissionen

tagit hänsyn till att — framför allt inom de arbetslöshetstyngda områdena

— familjeförsörjare torde komma att i viss utsträckning beredas arbetslöshetshjälp

genom beredskapsarbete. Statens på budgetåret fallande kostnader

för sysselsättning av 1,000 man i statskommunala reservarbeten beräknas

utgöra cirka 1,500 kronor per man eller .......... kronor 1,500,000.

Medelsbehovet för statskommunala reservarbeten är emellertid beroende

icke endast av det antal man, som fortlöpande sysselsättes i sådana arbeten.

Såsom kommissionen vid olika tillfällen, senast i sin skrivelse den 11 november

1938, framhållit, utanordnas statsbidrag till samtliga kostnader vid

allmänna vägar och statsbidrag till materialkostnader vid andra arbeten än

allmänna vägar icke kontinuerligt i mån av arbetets fortskridande. Detta

medför i många fall, delvis på grund av försenade redovisningar från kommunerna,

att statsbidrag till betydande belopp komma alt utanordnas först

efter utgången av <1(4 budgetår, varunder arbetet utförts. Icke sällan kan

slutbetalning av statsbidrag av nyss angivna orsaker — framför allt i fråga

örn marklösen — komma att äga rum först flera år (åter det att arbetet utförts.

Detta medför en eftersläpning, vars storlek är vansklig att beräkna

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

för enskilt budgetår. För budgetåret 1939/1940 upptar kommissionen för

dylik eftersläpning och under reservation för vad nyss anförts om

eventualiteten av ökat medelsbehov ett belopp av ...... kronor 1,200,000.

För statskommunala reservarbeten beräknas alltså tillhopa under budgetåret

.............................................. kronor 2,700,000.

Kommissionen har vid olika tillfällen i anslutning till av statsmakterna för

hjälpverksamheten uppdragna riktlinjer hävdat den uppfattningen, att arbetslöshetshjälp

i första hand bör meddelas i form av arbete. Endast i den

mån arbetslösheten tager sådan omfattning, att tillgängliga arbetsobjekt visa

sig otillräckliga eller ock den uppkomna arbetslösheten till avsevärd del kan

beräknas bliva förhållandevis kortvarig, bör hjälp i form av kontantunder

stöd kunna ifrågakomma till större del av klientelet. Kontantunderstödet

vill kommissionen alltjämt betrakta såsom en arbetslinjen supplerande

hjälpform, vilken får i större omfattning tillgripas endast i avvaktan på

att arbetstillfällen antingen i öppna marknaden eller vid beredskaps- eller

reservarbeten kunna bliva tillgängliga i erforderlig utsträckning. Kommissionen

beräknar, att den tidigare i denna framställning såsom sannolik angivna

ökningen i arbetslösheten under budgetåret 1939/1940 till huvudsaklig del

skall komma att infalla under vintermånaderna. Med bibehållande av grunduppfattningen

om arbetslinjens företräde framför understödslinjen är det

enligt kommissionens förmenande under nyss angivna förutsättning försvarligt

att tillgodose ökningen i hjälpbehovet genom kontantunderstöd och, i

den mån så kan bliva påkallat, ungdomshjälp. Den senare hjälpformen,

som för närvarande spelar och under den närmaste framtiden kan förväntas

komma att spela en förhållandevis underordnad roll, upptages här liksom

i planen för hjälpverksamheten under innevarande budgetår gemensamt

med kontantunderstödsverksamheten.

Under hänvisning till vad nyss anförts, anser kommissionen, som för innevarande

budgetår räknat med att 3,550 personer i genomsnitt under året

böra hjälpas genom kontantunderstöd eller ungdomshjälp, att hjälp i dessa

former under budgetåret 1939/1940 bör kunna meddelas i genomsnitt under

året åt 5,500 personer. Kostnaden härför upptages till . . kronor 3,630,000.

Kommissionen har vid uppgörandet av tidigare statförslag icke brukat

angiva något visst belopp, avsett att disponeras för a r k i v a r b e t e n, d. v. s .

arbetslöshetshjälp åt äldre kontorister och med dem jämställda. Härför erforderliga

medel, som för budgetåret 1938/1939 ursprungligen beräknats till

cirka 200,000 kronor men sedermera bl. a. på grund av riksdagens uttalande

i skrivelsen nr 405/1938 ansetts böra utökas till 500,000 kronor, lia tidigare

i statförslagen innefattats i under rubriken statliga reservarbeten upptagna

belopp.

Riksdagens nyss berörda uttalande innebär, att hjälpverksamhet i form

av arkivarbete bör givas en ökad omfattning. Med hänsyn till att en särskild

utredning rörande tillgången på lämpliga arbetsobjekt för arkivarbeten

igångsatts av 1937 års arbetslöshetssakkunniga, finner kommissionen sig böra

till arkivarbeten under budgetåret 1939/1940 upptaga samma belopp som beräknats

åtgå under innevarande budgetår................ kronor 500,000.

För detta belopp beräknas kunna sysselsättas i medeltal under året 200

arbetslösa personer.

Arbetslöshetshjälp beräknas under budgetåret 1939/1940 kunna beredas

åt i medeltal tillhopa 8,000 arbetslösa enligt nedanstående sammanställning.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

81

Antal arbetslösa,

som avses att

Beräknad

Hjälpform

hjälpas i genom-

kostnad

snitt under

kronor

Statligt reservarbete..........

budgetåret

...... 1,300

6,000,000

Statskommunalt reservarbete......

...... 1,000

2,700,000

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp . . . 6,500

3,630,000

Arkivarbeten..............

...... 200

500,000

Summa 8,000

12,830,000

Från förenämnda totalkostnad avgå beräknade inkomster, 1,000,000 kronor.

För hjälpverksamheten beräknas en nettokostnad av 11,830,000

kronor, vilket belopp bör avrundas till................ kronor 12,000,000.

Till färdigställningsarbeten på öppna marknadens villkor utanför

det egentliga hjälpprogrammet beräknas............ kronor 2,500,000.

Kommissionens beräkning av medelsbehovet.

a. Hjälpverksamheten.

Under den tid, som förflutit sedan kommissionens i väsentliga delar här

återgivna framställning ingavs till Kungl. Majit, har, såsom här ovan (sid.

50) framhållits, ingen förbättring å arbetsmarknaden inträffat, utan tvärtom

i vissa delar av landet en ytterligare försämring framträtt utöver den säsongmässigt

normala. Under januari månad 1938 rapporterades 21,723 arbetslösa

mot 27,530 under januari 1939, sålunda en ökning med 5,807. Antalet

rapportkommuner utgjorde resp. 268 och 321. Inom Värmlands, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län utgjorde antalet arbetslösa

vid nyss angivna tidpunkter 6,011 resp. 12,507. Stegringen utgör

inom dessa län 6,496, d. v. s. 689 mer än ökningen för hela riket. Väsentliga

minskningar uppvisa storstäderna samt Göteborgs och Bohus län, nämligen

från tillhopa 6,875 i januari 1938 till 5,744 i januari 1939 eller en minskning

med 1,131. Nettoökningen för övriga delar av riket, 442 arbetslösa, faller på

ett förhållandevis stort antal kommuner. Även om sålunda antalet arbetslösa

här icke ökats så mycket, har dock antalet rapportkommuner undergått en

väsentlig ökning. Kommuner, som under flera år icke stått i rapportförbindelse

med kommissionen, ha i stort antal återupptagit rapporteringen, och

i många kommuner, där under flera år icke funnits någon arbetslöshetskommitté,

har sådan kommitté nu tillsatts och åtgärder vidtagits för upptagande

av rapportering. Dessa förhållanden synas kommissionen tyda på att arbetsmarknaden

genomgående undergått någon försämring och att tilltron till

framtiden icke är så stark som den var föregående år.

Det får icke anses troligt, att angivna symptom på minskade sysselsättningsmöjligheter

äro betingade endast av psykologiska orsaker. Kommissionen

motser därför med ett visst bekymmer utvecklingen under det kommande

budgetåret. Beaktas bör, att även en mera allmänt utbredd arbetslöshet

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 179. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

inom en näringsgren icke kan avläsas i kommissionens hjälpsökandesiffror

förrän efter någon tid och att för övrigt en stegring av antalet hos kommissionen

anmälda arbetslösa sällan fullt motsvarar arbetslöshetens verkliga

ökning. Enligt vad verkställda undersökningar givit vid handen (bl. a. 1937

års arbetslöshetsräkning), söker den person, som haft en någorlunda kontinuerlig

sysselsättning under en längre tid och som drabbas av arbetslöshet,

i allmänhet att reda sig utan samhällets hjälp så länge som möjligt. Undantag

från denna regel finnas givetvis, men otvivelaktigt gäller den för det vida övervägande

flertalet. Inom ett stort antal skogskommuner på den nordsvenska

landsbygden, där sysselsättningsmöjligheterna under sommaren och hösten

1938 voro avsevärt mindre än näst föregående år, kom sålunda endast obetydlig

arbetslöshet till synes i kommissionens hjälpsökandesiffror. Först

i och med att inskränkningarna i denna vinters skogsarbeten blevo kända,

fann man sig nödsakad att påkalla arbetslöshetshjälp i större omfattning.

För att utan onödig tidsutdräkt kunna bilda sig en uppfattning om hjälpbehovet

hos det klientel, som av nyss angiven orsak anmälde sig i skogskommunerna

under november—december 1938, infordrade kommissionen

för samtliga hjälpsökande arbetslösa den ansökan på fastställt formulär,

som enligt hjälpkungörelsen (12 §) utgör en av förutsättningarna för att

arbetslöshetshjälp med bidrag av statsmedel skall kunna utgivas. Den

verkställda granskningen av dessa formulär visade, att större delen av de

hjälpsökande varit utan arbetsinkomst under avsevärd tid, mången gång 3 å

4 månader, och bestyrkte sålunda den nyss uttalade uppfattningen.

Klart är vidare, att driftsinskränkningarna i träindustridistrikten och de

minskade inkomsterna från kolning, skogsavverkning och flottning under

innevarande vinter och stundande vår komma att medföra ett avsevärt hjälpbehov

inom skogs- och sågverkskommuner i Norrland och vissa delar av

mellersta Sverige, intill dess att skogsarbetet nästa vinter kommer i gång.

Även örn ingen försämring i det nuvarande konjunkturläget skulle inträda

under nästa budgetår, kommer, på grund av vad ovan anförts, antalet hjälpsökande

arbetslösa sannolikt att undergå ytterligare ökning. Om en sådan

ökning skall utebliva inom skogsbygderna förutsätter detta, att en förbättring

av skogsindustriernas avsättningsmöjligheter — och därmed ökade sommaravverkningar

— inträder under den allra närmaste tiden. Kommissionen

vågar icke räkna med att en dylik förbättring skall inträda så snabbt

och framför allt icke att den skall bliva så stark, att en ökning av arbetslösheten

uteblir. På grund härav finner kommissionen det numera icke tillrådligt

att för budgetåret 1939/19AO räkna med det hjälpbehov, som upptagits

i kommissionens preliminära anslagsberäkning. Vägande skäl tala för

att antalet arbetslösa, som i medeltal under budgetåret bör beredas arbetslöshetshjälp

med statsbidrag genom kommissionen, höjes från 8,000 lill

9,000 och att däremot svarande förhöjning av det ifrågasatta anslagsbeloppet

vidtages. Vid denna beräkning har man utgått ifrån, att hos arbetslöshetskommittéer

hjälpsökande arbetslösa i den utsträckning, som synes hava förutsatts

i prop. nr 1 och 2 till 1939 års riksdag, hjälpas genom sysselsättning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

8a

vid statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. Beträffande fördelningen

på olika hjälpformer finner kommissionen den preliminärt framlagda

hjälpplanen kunna tillämpas med proportionell förhöjning för antalet inom

olika hjälpformer hjälpta. Med hänsyn till att de f. d. kontorsanställdas arbetslöshetsförhållanden

äro föremål för 1937 års arbetslöshetssakkunnigas

uppmärksamhet och att förslag från de sakkunniga torde vara att vänta i frå
-

gan, har dock icke någon ändring ansetts böra nu göras beträffande det tidi
-

gare ifrågasatta antalet av.200, som skulle sysselsättas vid arkivarbeten.

Fördelningen skulle då bli följande.

Antal arbetslösa

sorn avses att

Hjälpform hjälpas i genom
snitt

under

budgetåret

Statligt reservarbete................ 1,550

Statskommunalt reservarbete............ 1,200

Kontantnnderstödsverksamhet och ungdomshjälp . . . 6,050

Arkivarbeten................... 200

Beräknad

kostnad

kronor

1 7,000,000

2 3,000,000

4,000,000

500,000

Summa 9,000 14,500,000

Av denna totalkostnad skulle täckas genom beräknade inkomster 1 milj.

kronor (jfr sid. 55), vadan erfordras ett anslag av 13.s milj. kronor.

1 kommissionens preliminära budgetframställning räknades med att i medeltal

under budgetåret skulle i statliga reservarbeten sysselsättas 1,300 reservarbetare.

Detta antal skulle enligt nyss angivna fördelning höjas till

1,550. Givetvis kan med en så utökad arbetsstyrka även utföras arbete för

en större kostnadssumma. Kommissionens preliminära arbetsplan för de

statliga reservarbetena (jfr sid. 53 ff.) förutsatte, att under budgetåret skulle

komma till utförande arbeten för sammanlagt 8.5 milj. kronor, varav reservarbeten

för 6 milj. kronor och färdigställningsarbeten på öppna marknadens

villkor för 2.5 milj. kronor. Den nu föreslagna utökningen av arbetsstyrkan

vid reservarbetena med 250 man i medeltal under året, vilket enligt den i planen

gjorda kostnadsberäkningen (sid. 55) skulle betyda en ökning i avarbetade

kostnader med 1 milj. kronor, kunde synas medföra som konsekvens,

att till färdigställningsarbeten beräknade 2.5 milj. kronor borde

minskas med motsvarande belopp. Kommissionen har emellertid i den preliminära

arbetsplanen (sid. 53) framhållit, att denna plan ingalunda innefattar

en fullt lämplig teknisk-ekonomisk fördelning av arbetena på tiden

före och efter den 1 juli 1940. Vid en sådan fördelning borde nämligen arbeten

för tillhopa 12.5 milj. kronor komma till utförande under budgetåret

1939/40. Anspråken från trafikanthåll på ett snabbare färdigställande av

kommissionens arbeten bli nu för varje dag allt starkare. Under de sistförflutna

månaderna har kommissionen vid åtskilliga tillfällen fått mottaga

deputationer från olika landsändar, som understrukit dessa önskemål. Med

hänsyn till angelägenheten av att kommissionens arbeten få i fortsättningen

1 Häri ingå kostnader för c:a 200 specialarbetare.

2 Häri ingår s. k. eftersläpning, d. v. s. slutlig reglering av statsbidrag till tidigare bedrivna

arbeten, (se sid. 56) med 1,200,000 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

i största möjliga utsträckning bedrivas på ett ur teknisk-ekonomiska och

trafiksynpunkter lämpligt sätt, bör därför i planen för kommissionens verksamhet

under budgetåret 1939/1940 ingå, förutom statliga reservarbeten för

en kostnad av tillhopa 7.0 milj. kronor, jämväl färdigställningsarbeten för

2.5 milj. kronor. De arbeten, som äro avsedda att utföras som färdigställningsarbeten

på öppna marknadens villkor, äro till största delen belägna i

trakter, varest det f. n. icke finnes någon nämnvärd arbetslöshet. Särskilt

avslutningsarbetena måste bedrivas kontinuerligt och skyndsamt; och de

kräva dessutom ett visst mått av yrkesvana hos arbetarna, varför de icke

äro lämpliga för sysselsättning av hänvisade arbetslösa (jfr sid. 26). Den

av kommissionen nu föreslagna ökningen av reservarbetenas omfattning bör

därför icke medföra någon minskning av de planerade färdigställningsarbetena,

vilkas snabba slutförande är av stor betydelse för tillgodoseende av

trängande trafikbehov.

I detta sammanhang vill kommissionen framhålla, att den ovan (sid. 59)

föreslagna hjälpplanen avser medeltal under budgetåret. Vid flertalet av de

till förfogande stående reservarbetena har arbetet nu så fortskridit, att s. k.

vinterarbeten (bergsprängningar, större jordschaktningar o. d.) återstå endast

i förhållandevis mindre omfattning. På grund härav måste resterande arbeten

till huvudsaklig del bedrivas under den tid av året, då marken icke är

tjälad. Ett arbetsprogram, som är avsett att tjäna en hjälpverksamhet för

arbetslösa, bör givetvis i största möjliga utsträckning omfatta vinterarbeten.

Härför lämpade delar av särskilt väg- och flygfältsarbeten äro emellertid av

tekniska skäl som regel de vilka först komma till utförande. I samma mån

som ett dylikt arbete fortskrider, minskas möjligheterna att sysselsätta folk

vintertid på detsamma, och de avslutande arbetsuppgifterna kunna i allmänhet

icke ens till någon del utföras annat än sommartid. För att erhålla

tillgång till lämpliga vinterarbeten är det därför nödvändigt att successivt

påbörja nya arbetsobjekt. För kommissionens vidkommande har emellertid

så ej kunnat ske under de sistförflutna åren, enär kommissionen dels i överensstämmelse

med statsmakternas anvisningar ej kontraherat nya arbeten,

dels med hänsyn till de anvisade medlens begränsade omfattning måst låta

en del av de kontraherade arbetsobjekten utgöra den s. k. arbetsreserven

(sid. 52). Ett genomförande av den nu framlagda hjälpplanen — med en

arbetsstyrka av i medeltal 1,550 reservarbetare — förutsätter, att de statliga

reservarbetena få bedrivas huvudsakligen under sommar, höst och vår och

då med en större arbetsstyrka än medeltalet. Som följd härav kan under

vintermånaderna endast ett mindre antal man beredas hjälp i denna form.

Huru stort antal arbetslösa, som under månaderna december 1939 — mars

1940 kan beredas sysselsättning vid de statliga reservarbeten, som enligt

arbetsplanen skulle vara föremål för bearbetning under budgetåret, blir i

viss mån beroende på om arbetena kunna bedrivas programenligt under

1939 men torde icke komma att överstiga 900. Detta innebär att under budgetårets

återstående 8 månader skulle sysselsättas genomsnittligt 1,875 reservarbetare,

förutom erforderligt antal specialarbetare.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

85

Om ett större antal man än nyss nämnda 900 skall kunna beredas sysselsättning

under vintern 1939/1940 i statliga reservarbeten, förutsätter detta

dels en förskjutning till samma budgetår av arbeten, som — ehuru aktuella

— enligt arbetsplanen skulle komma till utförande efter den 1 juli 1940,

dels att antingen vissa av de till arbetsreserven hänförda arbetsföretagen

(sid. 53) få upptagas under budgetåret 1939/1940 eller ock lämpligt antal

nya arbeten kontraheras. Givetvis skulle en sådan utökning av arbetsstyrkan

medföra såväl omedelbara som framtida konsekvenser med hänsyn

till medelsbehov och medelsdispositioner. Men därmed skulle också

ökade möjligheter beredas för arbetslinjens rationella fullföljande inom

hjälpverksamheten och för bättre tillgodoseende av de starkt stegrade kraven

på platser vid statliga reservarbeten.

Slutligen vill kommissionen framhålla, att det givetvis icke är möjligt att

nu i detalj definitivt bestämma den takt i vilken varje enskilt arbete kan

komma att bedrivas. I vissa fall då reservarbetena äro belägna i orter med

ringa eller ingen arbetslöshet och arbetskraften sålunda till övervägande

del måste tagas från längre bort belägna kommuner, ha svårigheter uppstått

vid arbetenas bedrivande. De till hänvisning uttagna arbetslösa ha mången

gång, trots risken av i författningen föreskriven avstängning från arbetslöshetshjälp,

vägrat antaga hänvisning. På senare tid har dock en förbättring

i detta förhållande inträtt. Medan det för endast ett år sedan var vanligt, att

arbetslöshetskommittéerna i sina ansökningar om platser vid statliga reservarbeten

uttalade en önskan om platser vid viss arbetsplats eller ock att hänvisning

måtte ske i närheten av hemorten, inom länet el. dyl., angiva kommittéerna

numera ofta, att de önska platser i fast förläggning, utan närmare

angivande av önskemål örn arbetsplatsens belägenhet. Antalet fall av arbetsvägran

vid reservarbetena har också påtagligt nedgått. Av olika anledningar

kunna emellertid förändringar i arbetsplanen bliva nödvändiga.

Likaledes kan en förskjutning mellan olika hjälpformer komma att betingas

av olika på hjälpverksamheten inverkande förhållanden.

Beträffande med hjälpverksamhetens utformning förknippade spörsmål

utöver nu berörda, hänvisar kommissionen till sin framställning den 25 november

1938 (jfr bl. a. sid. 55 f. örn statskommunala reservarbeten och kontantunderstöd).

Kommissionen beräknar i anslutning till det sagda kostnaderna för hjälpverksamheten

under budgetåret 1939/19M på följande sätt.

Beräknat Beräknad

Hjälpforin antal hjälpta kostnad

arbetslösa kronor

Statligt reservarbete................ 1,550 7,000,000

Statskommunalt reservarbete............ 1,-00 3,000,000

Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp .... 6,050 4,000,000

Arkivarbeten................... 200_500,000

Summa 0,000 14,500,000

Frän totalkostnaden avgå beräknade inkomster....... 1,000,000

Till hjälpverksamheten erfordras sålunda ett anslag av . . . kronor 13,500,000

För färdig st ali ande av vissa arbeten på öppna marknadens

villkor utanför det egentliga hjälpprogrammet beräknas för

samma budgetår......................kronor 2,500,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

•86 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

b. Kommissionens centrala förvaltning m. m.

Den plan för hjälpverksamheten under budgetåret 1939 1940, för vilken

här ovan redogjorts, innebär en utökning i förhållande till innevarande budgetår.

Redan i sin ovan berörda framställning den 25 november 1938 med

preliminär beräkning av medelsbehovet framhöll kommissionen, att personalbeståndet

vid kommissionens kansli genomsnittligt under det kommande

budgetåret icke kunde bliva lägre än det per den 31 juli 1939 beräknade, sådant

detsamma angivits i kommissionens framställning den 9 mars 1938

angående medelsbehovet för kommissionens centrala kansli. Kommissionen

fann, att med personalbeståndet förenade kostnader för administration, resor,

expenser o. d. ävensom ersättningar till kommissionens ledamöter och

överrevisorer, av länsstyrelserna förordnade revisorer för arbetslöshetskommittéerna

samt besvärsnämnden för reservarbetslöner under inga förhållanden

kunde upptagas lägre än till 400,000 kronor. I särskild framställning

denna dag har kommissionen numera beräknat kostnaderna för det centrala

kansliet — i vilket ingår även den i Stockholm placerade tekniska arbetsledningen

— under innevarande budgetår till 490,000 kronor. Kommissionen

har därvid framhållit, att — förutom vissa kommissionen lämnade utredningsuppdrag,

medförande icke beräknade personalbehov — genom den förändrade

arbetslöshetssituationen ställts krav på hjälp, som till viss del förhindrat

den planerade inskränkningen av antalet tjänstemän vid kansliet.

Med hänsyn till att kommissionen nu sett sig nödsakad räkna med en utöver

den preliminärt angivna ytterligare ökad hjälpverksamhet, kunna kostnaderna

för kansliet under nästa budgetår ej beräknas minskade. Det behövliga

beloppet är vanskligt att f. n. angiva, då detsamma kommer att i avsevärd

grad påverkas av hjälpverksamhetens utformning under budgetåret.

En svårberäknelig post utgöres av de arvoden till av länsstyrelserna förordnade

revisorer, som skola utbetalas i början av år 1940 och som i sin tur

äro beroende av arbetslöshetens och hjälpverksamhetens omfattning under

1939. Med reservation för nämnda och andra nu icke förutsebara förhållanden,

som kunna påverka medelsbehovet, såsom eventuella utrednings- eller

andra uppdrag åt kommissionen vid sidan av den egentliga hjälpverksamheten,

föreslår kommissionen, att till bestridande av kostnaderna för dess

centrala förvaltning m. m. under budgetåret 1939/1940 såsom förslagsanslag

upptages ett belopp av ................................ kronor 450,000.

Kommissionen anser sig skyldig att i detta sammanhang fästa Kungl.

Maj:ts uppmärksamhet på de allvarliga olägenheter, som härflyta ur osäkerheten

i den hos kommissionen anställda personalens ställning. För befattningshavarna,

som samtliga — även innehavare av befattning, för vilken

Kungl. Maj :t fastställt lönebelopp -— åtnjuta allenast en månads uppsägningstid,

är sålunda ej lönestat fastställd, och de äro ej tillförsäkrade rätt till

pension. Det är naturligt att hos personalen härigenom framkallats en

känsla av otrygghet samt en förklarlig strävan att söka sig till andra områ
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

87

den med fastare anställningsförhållanden. Därav ha uppkommit svårigheter

för kommissionen att bibehålla det antal av kvalificerade och tränade befattningshavare,

som fordras för arbetets behöriga fullgörande. Även om

kommissionens personal måste anpassas efter arbetslöshetens och hjälpverksamhetens

fluktuationer, kvarstår dock behovet av en stamtrupp, som under

alla förhållanden kan påräknas och på vilken vid ökad arbetslöshet en vidgad

organisation kan utbyggas. Av den nu kvarstående personalen har en

stor del varit anställd under avsevärd tid och synes därför med fog kunna

göra anspråk på en fastare ställning. Därest sådan icke snart kan tillförsäkras

densamma, föreligger påtaglig risk för en fortsatt avgång — särskilt av

mera kvalificerade krafter — som medför allvarligt försvagande av den nuvarande

starkt begränsade organisationen. Kommissionen anhåller därför,

att frågan om en mera tryggad anställning för kommissionens befattningshavare

nu upptages till närmare prövning.

Såsom bilagor till denna framställning fogas:

uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden (bil. 1);

de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län (bil. 2);

de arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning på län och vissa städer

(bil. 3);

sammanställning av statskommunala reservarbeten, beviljade under tiden

Vt 1937—3% 1938 (bil. 4);

sammanställning av statskommunala reservarbeten, beviljade under tiden

Vt—31/i2 1938 (bil. 5);

sammanställning av utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten Vt 1937

—3% 1938 (bil. 6);

sammanställning av utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten Vt—3Vi2

1938 (bil. 7);

översikt över statens arbetslöshetskommissions ekonomiska ställning den

30 juni 1938 (bil. 8);

tvenne diagram åskådliggörande arbetslösheten och hjälpverksamheten

(diagram 1 och 2).

Hemställan.

Under hänvisning till vad ovan anförts får kommissionen hemställa, att

Kungl. Majit täcktes hos riksdagen äska

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret

1939/1940 ett förslagsanslag av............ kr. 450,000

dels till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m. för samma budgetår ett reservationsanslag

av ..................................... » 13,500,000

dels till Arbeten utanför det egentliga hjälpprogram
met

ett anslag av ............................ » 2,500,000.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit kommissionens samtliga

ledamöter.

Mot kommissionens ovan sid. 59 framlagda förslag till hjälpverksamhetens

fördelning på olika hjälpformer och beräkningen av för verksamheten

erforderliga kostnader ha ledamöterna Carell och Brodén anfört följande

Reservation.

Undertecknade, som dela majoritetens mening att man för den statliga

arbetslöshetshjälp, som lämnas inom ramen av kommissionens verksamhet,

bör för nästkommande budgetår räkna med hjälpbehov för i genomsnitt

9,000 arbetslösa, anmäla avvikande mening från majoritetens förslag rörande

fördelningen av hjälpverksamheten på olika hjälpformer liksom ifråga örn

för verksamheten erforderliga kostnader.

Erfarenheterna från hittillsvarande hjälpverksamhet tala för att den arbetslinje,

som de statliga reservarbetena representera, bör beredas ett större

utrymme i hjälpprogrammet än i majoritetsförslaget skett. Under den period

av vikande arbetslöshet, som kännetecknat de senaste åren, har en begränsning

av reservarbetslinjen varit naturlig och kunnat ske i överensstämmelse

med den anpassning av hjälpverksamheten i dess helhet, som förhållandena

påkallat. I nu rådande läge, som föranleder en utökning av den under kommissionens

tillsyn bedrivna hjälpverksamheten, är det förenligt med klok

tillämpning av vunna erfarenheter att räkna med en motsvarande utvidgning

även av de statliga reservarbetena. Den väsentligt ökade efterfrågan på hänvisning

till platser vid dylika arbeten, som arbetslöshetskommissionen haft

att inregistrera under de senaste månaderna, har redan under innevarande

budgetår nödvändiggjort ett överskridande av det genomsnitt på 1,650 reservarbetare

— inklusive specialarbetare — som räknades med i det ursprungliga

programmet. Nästkommande budgetårs program, som baseras på ett

genomsnittligt antal hjälpbehövande av 9,000 mot 6,000 under innevarande

budgetår, bör därför rimligen förete en anpassning uppåt av reservarbetslinjens

omfattning. Majoritetsförslaget med ett beräknat antal av 1,550 reservarbetare

— vartill komma 200 specialarbetare — ger icke uttryck för en dylik

anpassning.

Den omständigheten, att de statliga reservarbetena icke kunna såsom regel

förläggas till orter, där arbetslöshet i större omfattning förekommer, bör icke

föranleda, att denna arbetslinje skjutes i bakgrunden. Dagsläget på arbetsmarknaden

kännetecknas i stort sett av god arbetstillgång med undantag för

de områden av landet, där stenindustri, sågverksrörelse och skogshantering

utgöra ett väsentligt inslag i näringslivet. 1 fråga om åtskilliga orter, som

äro belägna inom dessa arbetslöshetsområden, är det ställt utom tvivel, att

de icke kunna räkna med en återhämtning till tidigare rådande sysselsättningsmöjligheter.

Det kan då icke vara förenligt med en på längre sikt inriktad

arbetslöshetspolitik att genom omfattande beredskapsarbeten binda

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179-

89

de arbetslösa till hemorten. Sysselsättning vid utom hemorten förlagda statliga

reservarbeten bör vara ägnad att underlätta en mänskligt att döma ofrånkomlig

omflyttning av arbetskraft; alldeles särskilt gäller detta under sådana

tider, då arbetstillgången är god i de icke särskilt arbetslöshetstyngda

områdena av landet. Ett bibehållande av den statliga reservarbetslinjen i här

nedan föreslagen omfattning är påkallad även därav, att dessa arbeten ur

allmänt arbetslöshetspolitiska liksom ur ekonomiska synpunkter visat sig

vara en lämpligare hjälpform än de under senaste år i ökad omfattning utförda

beredskapsarbetena.

I enlighet med statsmakternas anvisningar har kommissionen under de

sistförflutna åren icke kontraherat nya arbeten. Kommissionens reserv av

statliga reservarbetsobjekt har därför nedgått så, att en ur arbetslöshetspolitiska

synpunkter otillfredsställande begränsning redan under nästkommande

budgetår måste ske i sysselsättningen av reservarbetare i vinterarbeten.

Därest kommissionen skall kunna i fortsättningen fullfölja en planmässig

och rationell hjälpverksamhet, är det sålunda nödvändigt, att kontrahering

av nya arbeten omedelbart får ske i den omfattning, som en rationellt bedriven

hjälpverksamhet betingar.

Även om ovannämnda knapphet i tillgången på arbetsobjekt för vinterarbeten

redan nu tvingar till en viss begränsning i den statliga reservarbetslinjen,

finna vi den i majoritetsförslaget upptagna omfattningen av statliga

reservarbeten otillfredsställande och föreslå på här ovan angivna skäl, att den

beräknade genomsnittssiffran 1,550 reservarbetare höjes till 2,200. En dylik

ökning bör möjliggöra en minskning av anslaget för färdigställande av vissa

arbeten på öppna arbetsmarknaden, en minskning, som vi dock icke vilja

föreslå mer omfattande än från 2,500,000 kronor till 2,200,000 kronor.

Vad angår den statskommunala reservarbetslinjen har förekomsten i ökad

utsträckning av beredskapsarbeten föranlett en minskad frekvens. Då åtskilliga

arbeten inom det program för beredskapsarbeten, som nu är under

utförande, komma att fortvara även under nästkommande budgetår, anse vi

en minskning av det i majoritetsförslaget upptagna antalet statskommunala

reservarbetare från 1,200 till 800 vara försvarlig.

I anslutning till det sagda beräkna vi kostnaderna för den av kommissionen

bedrivna hjälpverksamheten under budgetåret 1939/40 på följande sätt.

Hjälpform

Beräknat

antal hjälpta

arbetslösa

Beräknad

kostnad i

kronor

Statligt reservarbete................

Statskommunalt reservarbete.............

Kontantunderstödsverksamhct och ungdomshjälp . . . .

Arkivarbeten....................

.... 2,200

.... 800

.... 5,800

.... 200

9,600,000: —

2,400,000: —

3,800,000: —

500,000: —

Sinn in a 0,000

10,300,000: —

Frän totalkostnaden avgår beräknade inkomster kronor............

Till hjälpverksamheten fordras sålunda ett anslag av kronor.........

1,000,000: —

15,300,000: —

För färdigställande av vissa arbeten pä öppna arbetsmarknadens villkor utanför

det egentliga hjälpprogrammet beräknas kronor..............

2,200,000: -

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

Med stöd av vad ovan anförts finna vi, att kommissionen bort hemställa,

att Kungl. Majit hos riksdagen täcktes äska

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret

1939/1940 ett förslagsanslag av.........kr. 450,000

dels till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

för samma budgetår ett reservationsanslag av . . . » 15,300,000

dels till Arbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet

ett anslag av..................» 2,200,000.

A. H. Carell. Erik Brodén.

Stockholm den 17 februari 1939.

Underdånigst

På Statens arbetslöshetskommissions vägnar:

GUNNAR HUSS

Birger Arnäs

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

91

Bilaga 1.

Uppgifter

rörande rissa arbetslöshetsförliållanden enligt kommunernas rapporter till statens

arbetslöshetskommission för den 31 december 1937 och den 31 december 1938, som ingår

såsom bilaga A i proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten

m. m., har här uteslutits.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

De hjälpsökande arbetslösas fördelning på

Yrkesgrupp

Stockholms

stad

Stockholms

län

Uppsala

län

Söderman-

lands län

Östergöt- lands län

Jönköpings

län

Kronobergs

län

Kalmar

län

Gotlands

län

Blekinge

län

1 kristianstads

län

Jordbruk och skogshushållning:

Jordbruk ..............

20

5

6

6

39

2

1

20

7

34

111

Skogshushållning..........

—

2

—

—

—

—

4

—

—

—

—

Industri och hantverk:

Malmbrytning...........

1

—

2

—

—

—

—

—

—

1

—

Metall- och maskinindustri.....

109

24

68

59

50

28

1

59

o

O

11

10

Jord- och stenindustri........

5

1

21

1

8

1

47

28

11

215

3

Stenindustri...........

3

1

—

1

—

1

5

9

3

213

1

Glasindustri...........

—

—

—

—

—

—

38

—

—

—

—

Övrig jord- o stenindustri.....

2

—

21

—

8

—

4

19

8

2

2

Trävaruindustri...........

22

15

46

6

22

33

12

51

—

9

i

Pappers- och grafisk industri ....

10

1

—

—

11

4

1

114

—

—

—

Livsmedelsindustri.........

21

9

10

3

4

8

—

24

4

9

i

Textil- och beklädnadsindustri ....

10

1

—

3

40

8

—

1

—

1

3

Läder-, hår- och gummivaruindustri

19

2

6

1

10

8

—

5

—

2

4

Kemisk-teknisk industri.......

8

—

1

—

3

28

—

6

—

—

—

Byggnadsverksamhet........

271

56

83

33

139

*32

8

37

30

81

5

Husbyggnadsarbete........

258

26

43

8

44

5

4

17

30

14

3

Väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete etc.

13

30

40

25

95

27

4

20

—

67

2

Kraft- och värmeproduktion.....

12

—

—

1

3

3

1

2

2

1

1

Sjöfart och fiske ..........

19

5

2

1

17

—

1

23

11

42

2

Sandel, samfärdsel och allmän tjänst:

Kontorsarbete............

45

4

1

1

4

4

1

—

—

—

1

Affärs- och lagerarbete.......

183

9

12

3

40

11

—

9

6

7

4

Landtransport...........

173

32

15

7

0

12

4

19

8

16

5

Hotell- och restaurangrörelse.....

63

—

2

—

2

2

1

9

1

—

—

Litterärt och konstnärligt arbete . . .

31

—

1

—

3

—

—

—

1

—

—

Förvaltning och undervisning ....

15

1

—

—

2

2

—

—

—

44

2

Sjukvård och hygien........

2

2

—

—

—

1

—

—

1

—

—

1lustigt arbete............

16

1

—

—

Arbete, ej hän förligt till annan grupp:

Diversearbete............

124

52

47

46

121

117

lil

349

61

400

63

Ungdom utan särskild utbildning . . .

1

—

1

—

2

1

—

4

4

11

—

Summa

1,180

222

824

171

550

305

193

760

150

884

116

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

93

Bilaga 2.

yrkesgrupper ock län den 31 december 1938.

Malmöhus

län

Hallands

län

Göteborgs

stad

Göteb. o. Boll.

län i övrigt

Älvsborgs

län

Skaraborgs

län

Värmlands

län

Örebro

län

Västman-

lands län

Kopparbergs

län

Gävleborgs

län

V ästernorr-

lands län

Jämtlands

län

Västerbottens

län

Norrbottens

län

Samma

Hela

riket

därav

städer

lands-

bygd

93

6

11

12

11

3

32

7

16

39

4

6

98

489

227

262

—

—

—

—

—

—

398

4

—

1

44

1,871

66

49

599

3,038

7

3,031

_

_

_

_

_

_

_

2

_

3

_

_

_

1

161

171

3

168

179

54

177

20

31

10

63

30

—

6

26

28

—

10

18

1,074

878

196

164

59

11

605

7

14

76

5

—

—

8

19

—

3

2

1,314

286

1,028

5

54

3

598

4

1

4

2

—

—

—

5

—

3

2

918

109

809

J

—

1

—

1

—

50

—

—

—

—

14

—

—

—

105

7

98

158

5

7

7

2

13

22

3

—

—

8

—

—

—

—

291

170

121

26

16

79

20

3

19

109

10

—

12

231

1,468

—

191

516

2,917

539

2,378

5

—

18

8

7

1

30

2

1

—

6

304

1

10

8

542

68

474

89

18

23

13

2

18

3

4

—

—

7

13

1

1

5

290

260

30

24

8

27

39

5

—

1

2

—

—

2

2

—

—

—

177

163

14

96

3

9

2

8

2

11

18

—

--

3

8

—

3

14

234

206

28

17

—

12

71

27

25

—

—

—

—

—

1

—

—

—

199

185

14

407

109

217

120

63

18

135

50

2

—

43

594

2

81

238

2,854

1,604

1,250

259

21

210

42

1

2

15

18

—

—

12

106

—

19

105

1,262

989

273

148

88

7

78

62

16

120

32

2

—

31

488

2

62

133

1,592

615

977

32

2

3

5

1

—

1

2

—

—

5

6

—

—

6

89

78

11

33

7

66

22

5

4

4

2

—

—

8

47

—

5

13

339

223

116

13

1

43

2

4

_

3

_

2

3

4

_

2

5

143

131

12

91

11

108

12

9

7

11

10

—

—

14

17

—

—

11

585

549

36

187

17

70

32

9

4

17

10

—

—

24

47

6

5

89

838

688

150

17

3

34

—

1

2

1

1

—

—

2

4

—

—

'' —

145

142

3

8

2

12

1

1

—

2

1

—

—

—

1

—

—

—

64

62

2

4

1

7

1

—

8

—

—

—

—

1

1

—

—

—

89

85

4

6

2

1

1

16

14

2

3

—

2

1

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

24

22

2

705

68

250

251

162

92

281

130

51

139

199

834

17

270

1,052

6,992

2,972

3,020

—

—

—

37

—

—

21

—

—

2

38

79

2

60

213

476

39

437

2,19»

387

1,180

1,274

357

227

1,199

290

54

165

680

5,388

99

697

3,048

22,099

9,431

12,668

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

De arbetslösas oell arbetslöshetshjälpens fördelning den

Län

Städer med över 15,000 inv.

Antal hjälpsökande

därav

Städer

Lands-

bygd

Summa

stat-

ligt

r e

stats-

kommu-

nalt

sery-

kommu-

nalt

Stockholms stad..........

1,180

_

1,180

154

105

7

Stockholms.............

71

151

222

24

_

14

Uppsala..............

229

95

324

3

—

130

Södermanlands...........

171

—

171

-.

—

96

Ostergötlands............

523

27

550

24

—

63

Jönköpings.............

239

66

305

29

50

65

Kronobergs.............

76

117

193

1

11

24

Kalmar..............

477

283

760

58

19

123

Gotlands..............

150

—

150

1

—

75

Blekinge ..............

254

630

884

120

2

124

Kristianstads............

60

56

116

—

7

56

Malmöhus.............

2,078

121

2,199

78

1

13

Hallands..............

326

61

387

10

20

179

Göteborgs stad...........

1,180

—

1,180

78

11

—

Göteborgs och Bohus i övrigt ....

460

814

1,274

150

174

53

Alvsborgs .............

233

124

357

8

—

54

Skaraborgs.............

206

21

227

3

21

80

Värmlands.............

257

942

1,199

62

30

188

Örebro...............

148

142

290

6

35

5

Västmanlands............

54

—

54

—

—

5

Kopparbergs............

58

107

165

11

—

48

Gävleborgs.............

393

287

680

59

22

—

Västernorrlands...........

168

5,220

5,388

310

229

364

Jämtlands.............

31

68

99

—

—

—

Västerbottens............

58

639

697

20

15

117

Norrbottens.............

351

2,697

3,048

261

45

144

Hela riket

9,431

12,668

22,099

1,470

797

2,027

Uppsala..............

—

—

229

—

—

110

Eskilstuna.............

—

—

81

—

—

65

Linköping.............

—

—

152

15

—

24

Norrköping.............

—

—

351

9

—

18

Jönköping.............

—

—

100

28

50

4

Kalmar..............

—

—

216

15

19

65

Karlskrona.............

—

—

174

40

—

—

Kristianstad............

—

—

44

—

7

28

Hälsingborg............

—

—

641

30

—

—

Landskrona .............

—

—

28

—

—

—

Lund...............

—

—

144

4

1

—

Malmö...............

—

—

952

24

—

—

Halmstad.............

—

—

153

10

5

66

Mölndal..............

—

—

169

—

8

7

Uddevalla.............

—

—

193

21

—

32

Borås...............

_

_

93

—

_

—

Trollhättan.............

—

—

57

—

—

—

Karlstad.............

—

—

182

9

—

57

Örebro...............

—

—

148

6

35

—

Västerås..............

—

—

6

—

—

—

Gävle...............

_

_

163

20

22

_

Sundsvall.............

—

—

90

—

_

41

Östersund.............

—

—

31

—

—

—

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

95

Bilaga 3.

31 december 1938. Län samt städer med över 15,000 inv.

hjälp

; a geno

m

Summa hjälpta

Beviljat

arbete

kontantunderstöd

platser

i % av

vid stats-

därav statligt

dag-

kommu-

doms-

Antal

hjälp-

kommunala

Summa

oell stats- kommunalt

nalt

Summa

hjälp

sökande

reserv-

i % av hjälp-

understöd

arbeten

sökande

266

21.9

314

443

757

48

1,071

90.8

275

38

10.8

30

52

82

—

120

54.1

_

133

0.9

—

42

42

20

195

60.2

—

96

_

6

6

—

102

59.6

—

87

4.4

62

268

330

—

417

75.8

—

144

25.9

—

3

3

—

147

48.2

70

6.2

_

_

_

_

36

18.7

15

200

10.1

141

12

153

—

353

46.4

75

76

0.7

—

—

—

—

76

50.7

—

246

13.8

—

3

3

—

249

28.2

2

63

6.0

—

—

—

—

63

54.3

20

92

3.6

817

717

1,534

—

1,626

73.9

25

209

7.8

4

2

6

—

215

55.6

60

89

7.5

407

318

725

29

843

71.4

105

377

25.4

240

113

353

—

730

57.3

384

62

2.2

24

4

28

—

90

25.2

—

104

10.6

_

1

1

—

105

46.3

27

280

7.7

126

93

219

—

499

41.6

75

46

14.1

—

—

—

—

46

15.9

40

5

_

—

9

9

—

14

25.9

—

59

6.7

—

—

—

—

59

35.8

—

81

11.9

204

41

245

1

327

48.1

60

903

10.0

1,881

202

2,083

25

3,011

55.9

747

___

_

—

—

—

—

—

—

—

152

5.0

—

9

9

39

200

28.7

15

450

10.0

316

273

589

112

1,151

37.8

45

4,294

10.3

4,566

2,611

7,177

274

11,745

53.1

2,040

110

_

_

41

41

20

171

74.7

—

65

_

_

_

—

—

65

80.2

—

39

9.9

62

5

67

—

106

69.7

—

27

2.6

_

263

263

—

290

82.6

—

82

78.0

—

—

—

—

82

82.0

70

99

15.7

51

_

51

—

150

69.4

50

40

23.0

—

—

—

—

40

23.0

—

35

15.9

—

—

—

—

35

79.5

20

30

4.7

226

321

547

—

577

90.0

—

5

3.5

35

37

72

_

77

53.5

25

24

2.6

500

270

770

—

794

83.4

—

81

9.8

_

—

—

—

81

52.9

45

15

4.7

—

88

88

—

103

60.9

40

53

10.9

55

—

55

—

108

56.0

—

_

_

—

—

—

—

—

—

_

24

4

28

—

28

49.1

—

66

4.9

26

5

31

—

97

53 3

—

41

27.7

—

—

—

—

41

27.7

40

—

—

—

—

—

—

—

—

—

42

25.8

69

_

69

—

lil

68.1

30

41

—

—

40

40

—

81

90.0

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

Sammanställning .ar statskommunala reseryarbeten,

där-

Arbetsobjekt

Antal

före-

tag

slutförda

under

utförande

antal

kostnad

antal

kostnad

! a) Vägarbeten

1) Allmänna vägar (inkl. gator).......

22

16

410,680

5

292,816

2) Broar..................

—

—

—

—

—

1 b) Järnvägar (inkl. förortsbanor ock spårvägar)

1) järnvägsanläggningar ...........

—

—

—

—

—

2) skenfria korsningar............

—

—

—

—

—

j c) Understöd för jordförbättringar m. m.

1) utdikningar...............

1

1

12,930

—

—

2) bevattningsanläggningar.........

—

—

—

—

—

3) uppförande eller förbättring av bostadshus på

landsbygden ...............

—

—

—

—

—

4) av andra byggnader därstädes.......

—

—

—

—

—

5) gödselvårdsanläggningar..........

—

—

—

—

—

6) enskilda vägar..............

8

4

200,864

4

167,800

7) anläggande av nya samhällen samt ....

—

—

—

—

—

8) andra koloniseringsåtgärder........

1

—

—

1

18,000

d) Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.

flodregleringar, skyddsåtgärder mot översväm-

ningar, flottledsanläggningar m. m.)......

3

2

146,100

1

643,000

e) SJcogsförbättrande åtgärder........

—

—

—

—

—

f) Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten .

16

13

358,980

3

213,750

g) Havs- och flodhamnar, fiskehamnar ....

—

—

—

—

—

h) Flyganläggningar

1) flyghamnar...............

—

—

—

—

—

2) flygfält.................

—

—

68,630

—

—

i) Byggnadsföretag

1) byggnader för offentliga myndigheter ....

—

—

—

—

—

2) bostadsbyggnadsföretag i städer och stads-

liknande samhällen............

—

—

—

—

—

3) andra byggnadsföretag..........

—

—

—

—

—

j) Elektriska anläggningar

1) installationer..............

—

—

—

—

—

2) kraftverk................

—

—

—

—

—

3) kraftöverföringsanläggningar.......

—

—

—

—

—

k) Gasverksanläggningar

1) gasverk .................

—

—

—

—

—

2) distribution av gas på långa distanser . . .

—

—

—

—

—

1) Arbeten berörande

1) telegraf .................

—

—

—

—

—

2) telefon.................

—

—

—

—

—

3) radio..................

—

—

—

—

—

m) Andra arbeten

1) restaurerings- och fornvårdsarbeten ....

2

—

—

1

42,000

2) arkivarbeten ...............

2

1

530

1

1,515

3) brandbrunnar..............

1

1

16,800

—

4) idrottsplatser ..............

7

5

169,025

2

64,750

5) kyrkogårdar ...............

—

—

3,205

—

—

6) skol- och lekplaner...........

1

1

4,100

—

—

7) övriga arbeten..............

12

10

148,925

2

127,800

Samma

76

54

1,540,769

20

1,571,431

1 I kostnadssummorna ingå även under denna tid medgivna kostnadsökningar för tidigare be
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

97

sorn beviljats under tiden 1/i 1937—S0/6 1938.1

Bilaga 4.

a v

beslutade men ej

påbörjade

Total-

kostnader

q a r a v

belöpa å

materialkost- nader m. m.

antal

kostnad

statsmedel

andra medel

arbetslöner

1

11,000

714,496

480,807

233,689

476,541

237,955

~

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12,930

3,025

9,905

9,730

3,200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

—

—

368,664

227,480

141,184

247,155

121,509

—

—

—

—

—

_

_

—

—

18,000

3,210

14,790

10,700

7,300

—

—

789,100

144,990

644,110

483,300

305,800

—

—

572,730

270,560

302,170

332,860

239,870

_

_

_

_

—

—

68,630

- 9,260

77,890

- 13,360

81,990

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

13,800

55,800

15,000

40,800

36,200

19,600

—

—

2,045

615

1,430

2,045

_

—

—

16,800

5,855

10,945

6,700

10,100

—

—

233,775

92,605

141,170

155,310

78,465

—

—

3,205

2,590

615

2,200

1,005

—

—

4,100

565

3,535

1,880

2,220

—

276,725

71,520

205,205

172,435

104,290

2

24,800

8,187,000

1,809,502

1,827,438

1,923,696

1,213,304 S

viljade arbeten.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 179.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

Sammanställning av statskommunala reservarbeten,

där-

Arbetsobjekt

Antal

före-

tag

slutförda

under

utförande ;

antal

kostnad

antal

kostnad

a) Vägarbeten

87,870

5

148,450

1) ''Allmänna vägar (inkl. gator).......

6

—

2) Broar..................

—

—

- !

b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spårvägar)

1) järnvägsanläggningar ...........

- I

—

—

- |

2) skenfria korsningar............

- 1

—

i

c) Understöd för jordförbättringar m. m.

3,300 i

1) utdikningar...............

1

1

—

—

2) bevattningsanläggningar.........

—

—

—

—

3) uppförande eller förbättring av bostadshus på

landsbygden...............

—

—

—

—

—

4) av andra byggnader därstädes.......

—

—

—

—

—

5) gödselvårdsanläggningar.........

—

—

—

—

_-

6) enskilda vägar..............

4

2

22,150

2

57,500

7) anläggande av nya samhällen samt ....

—

—

—

—

8) andra koloniseringsåtgärder........

—

—

|

d) Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.

flodregleringar, skyddsåtgärder mot översväm-

i

ningar, flottledsanläggningar m. m.)......

—

1 e) Skogsförbättrande åtgärder........

—

—

—

—

—

f) Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten . .

6

2

46,100

4

223,700

g) Havs- och flodhamnar, fiskehamnar ....

1

—

—

1

35,500

h) Flyganläggningar

1) flyghamnar...............

—

—

—

2) flygfält.................

i

—

2,000

—

i) Byggnadsföretag

1) byggnader för offentliga myndigheter ....

—

—

—

—

2) bostadsbyggnadsföretag i städer och stads- liknande samhällen............

_

_

—

—

3) andra byggnadsföretag..........

—

—

—

—

j j) Elektriska anläggningar

1) installationer..............

—

—

—

—

—

2) kraftverk................

—

—

—

—

—

3) kraftöverföringsanläggningar.......

—

—

—

—

—

j k) Gasverksanläggningar

1) gasverk .................

—

—

—

—

—

2) distribution av gas på långa distanser . . .

—

—

—

—

1) Arbeten berörande

1) telegraf .................

I —

—

—

—

—

2) telefon.................

—

—

—

—

—

3) radio ..................

—

—

—

—

—

m) Andra arbeten

1) restaurerings- och fornvårdsarbeten ....

—

—

—

—

18,500

2) arkivarbeten ..............

i

—

—

1

3) brandbrunnar ..............

5

—

5,060

4

18,500

4) idrottsplatser ..............

3

1

13,100

2

105,315

5) kyrkogårdar...............

—

—

—

—

—

6) skol- och lekplaner...........

—

—

—

—

35,000

7) övriga arbeten..............

3

1

5,515

1

Summa

32

1 1

| 185,095

0 20

| 642,465

1 I kostnadssnmmorna ingå även under denna tid medgivna kostnadsökningar för tidigare be-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr lid
-

09

som beviljats under tiden V7—31/12 1938.1

Bilaga 5.

a v

Av totalkostnaderna

beslutade men ej

påbörjade

Total-

kostnader

belöpa å

materialkost- nader m. m.

antal

kostnad

statsmedel

andra medel

arbetslöner

1

5,1.00

241,420

129,745

111,675

153,729

87,691

—

—

—

''

~

_

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

3,300

3,020

280

2,840

460

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

—

—

—

—

—

—

—

79,650

36,835

42,815

42,060

37,590

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_ |

1

24,000

24,000

9,780

14,220

15,300

8,700

—

—

—

—

—

—

— 1

—

—

269,800

82,440

187,360

172,920

96,880

—

—

35,500

6,900

28,600

23,000

12,500

_

_

_

1

1

270,000

272,000

49,560

222,440

161,400

110,600

—

—

—

—

—

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

.

18,500

4,050

14,450

13,500

5,000

1

4,000

28,160

6,010

22,150

13,150

15,010

—

118,415

48,720

69,695

69,190

49,225

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

—

—

—

—

1

32,600

73,115

16,170

56,945

44^40

28,275

5

viljado ai

336,800

boten.

1,163,860

| 393,230

770,630

711,929

451,931

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

Bilaga 6.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskominunala reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet samt ungdomshjälp under tiden

V» 1937—3% 1938. Kronor.

Län

Städer med över 15,000 inv.

Statliga

reservarbeten

Statskom- munala re- servarbeten

Kontant-

understöd

Ungdoms-

hjälp

Summa

Stockholms stad.......

148,610

266,831

9,643

2,717

427,801

Stockholms..........

1,158,714

50,339

1,101

7

1,210,161

Uppsala...........

—

60,459

—

—

60,459

Södermanlands........

241,081

8,897

—

_

249,978

Östergötlands.........

60,816

5,126

6,053

—

71,995

Jönköpings..........

957,776

61,332

—

—

1,019,108

Kronobergs..........

418,678

21,971

—

—

440,649

Kalmar...........

154,590

118,701

6,000

34

279,325

Gotlands...........

1,249

17,722

—

—

18,971

Blekinge ...........

529,787

75,125

—

16

604,928

Kristianstads.........

167,113

8,835

—

—

175,948

Malmöhus..........

278,901

283,908

75,024

2,578

640,411 1

Hallands...........

114,484

54,848

1,261

kred. 481

170,112

Göteborgs stad........

30,912

93,685

28,076

16,017

168,690

Göteborgs och Bohus i övrigt .

1,507,372

782,917

70,314

4,208

2,364,811

! Älvsborgs ..........

441,597

51,770

1,345

—

494,712 i

| Skaraborgs..........

kred. 27,950

11,599

—

32

kred. 16,319 I

! Värmlands..........

400,040

100,695

3,164

31,060

534,959 j

Örebro............

580,269

32,404

—

185

612,858

I Västmanlands........

289,480

5,965

—

348

295,793

Kopparbergs.........

738,051

40,266

—

14,989

793,306

Gävleborgs..........

118,205

376,223

11,835

113

506,376

Västernorrlands........

451,779

1,014,231

397,294

1,580

1,864,884

Jämtlands..........

286,697

15,062

_

_

301,759

Västerbottens.........

35,516

83,648

_

185,674

304,838

Norrbottens.........

625.073

58,883

28,533

178,461

890,950

Hela riket

9,708,840

3,701,442

639,643

437,538

14,487,463

Uppsala...........

—

—

_

_

_

Eskilstuna..........

—

2,635

—

—

2,635

Linköping..........

547

—

1,004

—

1,551

Norrköping.........

—

4,400

5,050

—

9,450

Jönköping..........

3,684

33,541

—

—

37,225

Kalmar...........

—

21,774

1,524

_

23,298

Karlskrona..........

—

4,567

_

_

4,567

Kristianstad . ......

—

5,950

_

_

5,950

Hälsingborg.........

—

20,818

16,374

2,393

39,585

Landskrona.........

—

50,051

—

—

50,051

Lund............

—

20,250

2,539

—

22,789

Malmö............

—

92,994

49,476

185

142,655

Halmstad..........

486

41,645

1,261

_

43,392

Mölndal...........

—

227,210

—

_

227,210

Uddevalla..........

—

74,809

5,422

4,208

84,439

Borås............

_

_

_

_

_

Trollhättan..........

—

25,166

254

_

25,420

Karlstad...........

5,846

—

1,760

_

7,606

Örebro............

554

32,125

_

__

32,679

Västerås...........

—

—

—

—

Gävle............

1,412

28,983

380

_

30,775

Sundsvall..........

—

6,178

_

6,178

Östersund..........

—

9,746

—

—

9,746

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr HO
-

KA

Bilaga 7.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,

koutantunderstödsverksamhet, ungdomshjälp samt färdigställningsarbeten

under tiden V7—31/12 1938. Kronor.

Län

Städer med över 15,000 inv.

Statliga

reserv-

arbeten

Statskom- munala re- servarbeten

Kontant- und er- stöd

Ung-

doms-

hjälp

Summa

Färdig- ställnings- arbeten1

Stockholms stad.....

120,516

224,596

17,721

—

362,833

—

Stockholms........

254,096

24,872

229

—

279,197

161,996

Uppsala.........

- |

65,948

—

—

65,948

—

Södermanlands......

66,483

kred. 408

—

—

66,075

14,356

Östergötlands.......

8,461

—

3,201

—

11,662

—

Jönköpings ........

252,666

51,081

—

—

303,747

269,068

Kronobergs........

119,113

9,728

—

—

128,841

54,288

Kalmar.........

31,513

40,148

1,470

—

73,131

178,927

Gotlands.........

728

—

—

—

728

—

Blekinge .........

254,682

51,309

—

117

306,108

208,361

Kristianstads.......

43,357

kred. 1,238

—

—

42,119

22,661

Malmöhus........

80,703

61,102

40,825

2,869

185,499

—

Hallands.........

493

31,426

80

91

32,090

—

Göteborgs stad......

25,000

17,305

27,240

7,338

76,883

—

Göteborgs och Bohus i övrigt

467,424

304,254

18,732

—

790,410

98,635

Älvsborgs ........

126,514

5,289

1,309

—

133,112

131,367

Skaraborgs........

—

3,363

—

—

3,363

—

Värmlands........

142,892

35,872

5,887

63

184,714

278,353

Örebro ..........

208,950

5,704

—

—

214,654

63,560

Västmanlands......

kred. 13,308

6,699

—

—

kred. 6,609

125,232

Kopparbergs.......

209,469

14,454

—

—

223,923

313,687

Gävleborgs........

kred. 61.435

105,998

15,187

19

59,769

—

Västernorrlands .....

331,009

434,160

209,918

1,487

976,574

—

Jämtlands........

211,701

—

—

—

211,701

30,285

Västerbottens ......

5,747

9,707

—

94,461

109,915

—

Norrbottens.......

236,851

43,583

40,474

127,726

448,634

137,522

Hela riket

3,123,625

1,544,952

382,273

234,171

5,285,021

2,088,298

Uppsala.........

—

—

—

—

—

—

Eskilstuna........

—

—

—

—

—

—

Linköping........

1,753

—

265

—

2,018

—

Norrköping .......

—

—

2,936

—

2,936

—

Jönköping ........

4,301

46,281

—

—

50,582

—

Kalmar.........

—

4,172

912

—

5,084

—

Karlskrona........

_

—

—

—

—

—

Kristianstad.......

—

—

—

—

—

—

Hälsingborg.......

—

2,785

13,594

2,869

19,248

—

Landskrona.......

—

36,892

—

—

36,892

—

Lund..........

_

—

887

—

887

—

Malmö..........

—

8,000

22,465

—

30,465

—

Halmstad........

—

28,313

80

—

28,393

—

Mölndal.........

—

152,100

—

—

152,100

—

Uddevalla........

—

1,350

2,402

—

3,752

—

Borås..........

—

—

—

—

—

—

Trollhättan........

—

—

383

—

383

—

Karlstad.........

11,727

—

1,289

—

13,016

—

Örebro..........

717

5,102

—

—

5,819

—

Västerås.........

—

—

—

—

—

—

Gävle..........

927

17,365

1 3,062

—

21,354

—

Sundsvall........

—

—

—

—

—

—

Östersund........

—

—

—

—''

—

—

1 Uppgifterna avse av kommissionen utbetalade belopp.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-

Bilaga 8.

Översikt över Statens arbetslöshetskoininissions ekonomiska ställning

den 30 juni 1938.

T ill g ån g ar.

I. I statskontoret:

A. Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskommission, litt. V. B. 18 . . —: —

B. Reservationsanslaget till Reservarbeten, kontantunderstödsverlcsamhet

m. m., litt. V. B. 19 ......................... 1,027,451:15

11. 1 statens arbetslöshetskommission:

A. Litt. V. B. 18

Kassabehållning..............

481: 89

B. Litt. V. B. 19

1) Bank och kassa............

2) Till betalning förfallna fordringar . . . .

3) Förskottsmedel för redovisning......

..... 793,361:52

..... 136,018:14

1,033,467: 75

4) Inventarier, arbetsmaskiner m. m.....

..... 845,280:44

Summa kronor

1,774,660:10

8,836,060:89

Skulder.

A. Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskommission

Överskott att återleverera....................... 481:89

B. Reservationsanslaget till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

1) Reserverade medel till

a) främjande av företagsverksamhet........... 1,221,901:85

b) andra ändamål.................... 149,000: — 1,370,901: 85

2) Till disposition för''verksamheten står

a) kontanta medel................... 690,017:05

b) i verksamheten bnndna tillgångar, ss. fordringar, inventarier

m. m...................... 1,774,660:10 2,464,677:15

Summa kronor 3,836,060:89

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179- Diagram 1. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1938.

103

300000

150000

100000

50000

Diagram 2. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på olika bjälpformer år 1938.

40000

30000 -

I statliga reservarbeten sysselsatta

I stat skommunala > *

Dagunder stödda..........

Ungdomshjälp...........

Kommunalt hjälpta........

Ohjälpta..............

30000

10000-

Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Den.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1939:185 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m. jäm s. 13 i texten