Angående anslag till statens arbetslöshetskommission ävensom till reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m
1939-02-17 · 103 sidor, varav 96 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 96 av 103 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:179, Angående anslag till statens arbetslöshetskommission ävensom till reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
1
Nr 179.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens
arbetslöshetskommission ävensom till reservarbeten
och kontantunderstödsverksamhet m. m.; given
Stockholms slott den 3 mars 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majlis
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Albert Forslund.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 10 mars 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Quensel,
Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen
anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund:
l
skrivelse den 25 november 1938 anmälde statens arbetslöshetskommission,
att kommissionen för nästa budgetår preliminärt uppskattade medelsbehovct
för den statliga och statskommunala hjälpverksamheten under budBihang
till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 179.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
getåret 1939/40 till 14,900,000 kronor, därav 400,000 kronor till statens arbetslöshetskommission,
12,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. samt 2,500,000 kronor till arbeten utanför det egentliga
hjälpprogrammet.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan, under
femte huvudtiteln punkterna 19 och 20, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1939/40 beräkna dels till statens
arbetslöshetskommission ett förslagsanslag av 350,000 kronor, dels ock till
reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. ett reservationsanslag av
8,000,000 kronor.
Sedan nu statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 17 februari 1939
inkommit med definitiv framställning i ämnet, anhåller jag att till närmare
behandling få upptaga förevarande anslagsfrågor. Kommissionens sistnämnda
skrivelse torde därvid få såsom bilaga (Bilaga B) fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende.
Beträffande de för tiden till och med budgetåret 1937/38 anvisade anslagen
till den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten
och i samband därmed stående frågor torde jag kunna hänvisa till de redogörelser,
som lämnats i propositionerna 250/1932, 216/1933, 235/1934, 232/
1935, 266/1936, 302/1937 och 285/1938.
För budgetåret 1938/39 anvisade 1938 års riksdag dels ett förslagsanslag
av 400,000 kronor till statens arbetslöshetskommission, dels ock ett reservationsanslag
av 8,000,000 kronor till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. Vidare har 1939 års riksdag för sistnämnda ändamål på till - läggsstat till riksstaten för nämnda budgetår anvisat ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.
Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet.
De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet
vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Majit i kungörelsen den
26 juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7 juli
1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp. Rörande innehållet
av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig hänvisa tili
den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till 1934 års
riksdag.
I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag, vartill jag jämväl torde få
hänvisa, redogjordes för de ändringar beträffande hjälpbestämmelserna, som
beslötos vid 1934 ars riksdag. Med anledning av dessa ändringar utfärdades
kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd
hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse
i ämnet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 179.
3
Sagda kungörelse har därefter varit föremål för vissa ändringar. Sålunda
beslöt 1935 års riksdag jämkningar, för vilka redogjorts i propositionen nr
266 till 1936 års riksdag och vilka föranlett utfärdandet av kungörelsen den
28 juni 1935 (nr 426). Även 1936 års riksdag beslöt vissa ändringar, för
vilka redogjorts i propositionen nr 302 till 1937 års riksdag och vilka återfinnas
i kungörelsen den 30 juni 1936 (nr 464).
Vidare beslöt 1937 års riksdag enligt Kungl. Maj:ts förslag vissa ändringar
av gällande regler för verksamheten, på sätt närmare framgår av kungörelsen
den 30 juni 1937 (nr 545) om ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den
30 juni 1934.
I fråga om detaljerna i hjälpkungörelsen och av arbetslöshetskommissionen
utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen
i februari 1938 utgivna publikationen »Råd och anvisningar rörande
hjälpverksamheten för arbetslösa». Påpekas må emellertid, att den i sagda
publikation intagna s. k. löne- och understödsskalan genom beslut av kommissionen
från och med den 1 juli 1938 reviderats, därvid revisionen medfört
en viss höjning av de utgående reservarbetslönerna och dagunderstöden.
Pågående utredningar.
Såsom jag erinrat vid anmälan tidigare denna dag av proposition angående
anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. hava jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 tillkallats särskilda sakkunniga
för flhdersökning av medlen för den kvarstående arbetslöshetens
bekämpande. De sakkunniga hava antagit benämningen 1937 års arbetslöshet
ssakkunniga. För deras hittillsvarande verksamhet har jag i nyssnämnda
proposition lämnat en kortfattad redogörelse.
Vidare hava jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937
tillkallats sakkunniga för verkställande av en översyn av hela den svenska
socialvården. Till ifrågavarande sakkunniga, som antagit benämningen socialvårdskommittén,
har överlämnats 1933 års riksdags skrivelse den 21
juni 1933 nr 356, vari bland annat påkallades utredning rörande regleringen
av förhållandet mellan den offentliga arbetslöshetshjälpen i dess olika
former samt den allmänna fattigvården.
Från ingendera av nu nämnda utredningar hava förslag inkommit till
ändrade grunder för den statsunderstödda hjälpverksamheten för arbetslösa.
Jag har ej heller funnit anledning att för närvarande påkalla ändringar
i gällande bestämmelser.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
Arbetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under år 1938.
En utförlig berättelse om arbetslöshetskommissionens verksamhet under
år 1938 återfinnes i kommissionens skrivelse den 17 februari 1939, till vilken
skrivelse jag tillåter mig att hänvisa. Här skall jag endast återgiva vissa
sammanfattande statistiska uppgifter.
I. Arbetslinjen.
Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten
för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna
verksamheten inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete åt största möjliga
antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis bordt;
anordnas. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, men riksdagen har
sedermera vid olika tillfällen uttalat, att en viss försiktighet bör iakttagas vid
igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag, som svårligen
kunna anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning, och att stadgandet
om företrädesrätt för de statskommunala reservarbetena bör så tolkas,
att hjälpverksamhetens ändamålsenlighet icke äventyras.
I propositionen nr 302 till 1937 års riksdag uttalade föredragande departementschefen,
att det borde undvikas, att kommissionen engagerades i nya
statliga reservarbeten. Detta uttalande föranledde icke någon erinran från
riksdagens sida. På grund härav och med hänsyn till den förgående förbättringen
av arbetslöshetsläget under större delen av år 1938 har kommissionen
icke under sistnämnda år åtagit sig nya arbetsobjekt för utförande såsom statliga
reservarbeten. Under år 1938 tecknade kontrakt avse därför endast kompletteringar
av tidigare avtalade arbeten. Nyanskaffningen av arbeten under
nämnda år belyses av följande sammanställning, av vilken jämväl framgår
arbetenas fördelning länsvis.
Tabell 1.
Kostnaderna för år 1938 kontralierade eller i annan ordning till utförande antagna
statliga reservarbeten, fördelade liinsvls.
Kontrakts-
Ersättningar från
Län
summor
uppdragsgivare
kronor
kronor
Jönköpings ...............
............... 480,000
—
Kalmar...................
............... 2,410
380
Göteborgs och Bohus.......
............... 133.600
8.000
Västmanlands.............
7,460
Övriga ...................
...............
—
Summa 690,610
15,840
Relationen mellan arbetsförtjänster, material- och administrationskostnader
framgår av tabell 2, i vilken jämväl uppgifter för budgetåren 1931/32—- 1936/37 medtagits.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 2.
lie statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag; delkostnader i procent av bruttokostnader.
1931/32
1932/33
1933/34
1934/35
1935/36
1936/37
1937/38
-
Arbetsplatsernas kostnader:
Per
dag
%
Per
dag
%
Per
dag
%
Per
dag
%
Per
dag
%
Per
dag
%
Per
dag
%
Arbetslöner, effektiva......................
4: 26
58.6
4:08
56.8
4:37
54.6
4:18
47.7
4:10
40.5
4: 14
34.8
3: 62
24.4
> , ineffektiva.....................
0: 05
0.7
0: 04
0.5
0:03
0.4
0: 04
0.5
0:03
0.3
0: 04
0.4
0:03
0.2
» , merkostnad för specialarbetare ..
0:28
3.8
0: 30
4.2
0:39
4.8
0: 52
5.9
0: 67
6.6
0: 96
8.0
2: 53
17.1
Summa löner
4: 59
63.1
4: 42
61.5
4: 79
59.8
4.74
54.1
4:80
47.4
5: 14
43.2
6:18
41.7
Ortstillägg................................
0: 12
1.7
0: 06
0.9
0:07
0.9
0: 22
2.5
0:41
4.1
0:51
4.3
0:39
2.6
Olycksfall ................................
0: 15
2.0
0: 14
1.9
0:14
1.8
0: 18
2.0
0: 19
1.9
0: 22
1.8
0:18
1.2
Arbetarnas resor...........................
0: 08
1.1
0: 04
0.6
0:06
0.7
0: 06
0.7
0: 06
0.6
0: 10
0.9
0: 10
0.7
Förläggningskostnader......................
0: 42
5.8
0: 30
4.2
0: 33
4.1
0: 30
3.5
0: 37
3.7
0:41
3.4
0:37
2.5
Summa övriga utgifter
0: 77
10.6
0: 54
7.6
0: 60
7.5
0: 78
8.7
1: 03
10.3
1: 24
10 4
1: 04
7.0
Summa löner och övriga utgifter
5: 36
73.7
4:96
69.1
5:39
67.3
5: 50
62.8
5: 83
57.7
6:38
53.6
7:22
48.7
Ledningskostnader:
Avlöningar (netto)1........................
0: 27
3.7
0: 31
4.3
0:37
4.6
0: 45
5.1
0: 66
6.5
0: 83
7.0
1:07
7.2
Resor ....................................
0: 05
0.7
0: 06
0.8
0: 06
0.8
0:08
0.9
0: 12
1.2
0:17
1.4
0: 26
1.8
Förmans- och lagbaspengar.................
0:10
1.4
0: 09
1.3
0:09
1.1
0:08
1.0
0: 07
0.7
0: 06
0.5
0: 05
0.3
Arbetsplatsernas ledningskostnader
0: 42
5.8
0:46
6.4
0: 52
6.5
0:61
7.0
0: 85
8 4
1:06
8.9
1:38
9.3
Materialkostnader m. *».:
Material ..................................
0:84
11.5
0:91
12.7
1:12
14.0
1:38
15.7
1:56
15.4
1:90
16.0
2: 72
18.4
Transportkostnader ........................
0:40
5.6
0: 63
8.7
0: 81
10.1
1:08
12.3
1: 60
15.8
2:05
17.2
2: 77
18.7
Skadeersättningar..........................
0:01
0.1
0: 01
0.1
—
—
0: 01
0.1
0: 01
0.1
0:01
0.1
0: 02
0.1
Kontorsomkostnader........................
0:02
0.3
0:03
0.4
0:03
0.4
0: 04
0.5
0: 05
0.5
0: 08
0.7
0: 12
0.8
Diverse kostnader..........................
—
—
0:01
0.1
0: 01
0.1
—
—
—
—
0:01
0.1
0: 02
0.1
Stakningskostnader och kontrollantarvoden ..
0: 01
0.1
0:01
0.1
—
Arbetsplatsernas kostnadssumma
7:08
97.1
7:01
97,5
7: 88
98.4
8:62
98.4
9: 90
97.9
11: 50
96.7
14:25
96.1
Central förvaltning2
0:21
2.9
0:18
2.5
0: 13
1.6
0: 14 i.--'' 1.6
0:21
2.1
0: 39
3.3
0:57
3.9
Totalsumma
7:27
100. o
7:19
100.0
8:01
100.0
8: 76
100.0
10:11
100. o
11: 89
lOO.o
14:82
100.0
Ersättningar för ortstillägg och utfört arbete
0:38
5.2
0: 53
7.3
0:78
9.8
0:79
9.0
1:57
15.6
2: 76
23.2
4:01
27.1
1 D. v. s. efter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna.
* Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.
ov
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
De beräknade kostnaderna för under år 1938 beviljade statskommunala reservarbeten
häva sammanförts i tabell 3. Tabellen åskådliggör jämväl omfattningen
av såsom statskommunala reservarbeten beviljade allmänna vägar.
Tabell 3.
Beräknade kostnader för under år 1938 beviljade statskommunala reservarbeten.
Samtliga därav för allsi
å n a d kostnader manna vägar
kr. kr.
Januari .............................. 84,700 7,200
Februari.............................. 459,015 22,190
Mars ................................ 203,800 8,800
April ................................ 224,810 —
Maj.................................. 67,950 24,400
Juni.................................. 74,000 32,000
Juli........... 137,700 2,500
Augusti.............................. 110,970 25,570
September............................ 112,965 —
Oktober.............................. 126,175 7,000
November ............................ 155,450 82,100
December ..................,......... 520,600_5,100
Summa 2,277,635 216,860
Kostnaderna för år 1937 beviljade statskommunala reservarbeten uppgingo
till 3,655,319 kronor. Därav hänförde sig ett belopp av 535,700 kronor till
utgifter för allmänna vägar.
Arbetslinjens totala omfattning — enligt arbetslöshetskommittéernas månadsräpporter,
sålunda exklusive specialarbetare — under åren 1930—1938
belyses i tabell 4, omfattande såväl statliga och statskommunala som kommunala
resérvarbeten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
7
Tabell 4.
Arbetslinjens omfattning åren 1930—1938.
Månad
A n
t a
8 J
8 S
e 1
a t
t a
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
15*37
1938
Statliga reservarbeten
Januari ....................
3,033
4,983
12,099
16,253
18,598
19,190
11,348
7,818
2.599
Februari....................
3,382
6,188
14,015
17,275
20,667
19,232
11.088
7,862
2,686
Mars ......................
3,010
6,251
14,245
17,933
21,826
19,392
10,171
6,740
2,437
April ......................
2,422
6,501
13,879
18,504
21,935
17,345
9,140
5,659
1,757
1,994
6,0H3
14,308
20,541
23,029
18,878
10.578
4.147
2,076
Juni........................
1,597
6,774
15,172
22,175
25,488
20,398
10,453
3,510
1,889
Juli........................
1,489
6,946
15,648
23,707
26,756
18,215
9,299
3,027
1,644
Augusti ....................
1,330
6,923
15,865
23,683
26,816
16,288
8,184
2,680
1,673
September ..................
1,335
6,974
16,254
22,934
25,014
14,356
7,479
2,302
1,671
Oktober ....................
2,057
7,445
16,055
20,676
23,639
13,320
7,001
2.139
1,730
November ..................
3.139
8,556
15,713
17,691
20,045
13,181
7,424
2,444
1,776
December ..................
3,395
9,163
14,590
16,374
18,401
11,389
6,648
2,212
1,470
Stalskommunala reservarbeten
Januari ....................
694
900
3,016
8,483
13,879
12,221
6,417
3,047
1,635
Februari....................
675
1,199
4,018
9,684
16,199
12,662
6,209
3,132
1,649
Mars........................
706
1,502
4,516
10,945
17,277
12,851
5,865
3,005
1,621
April ......................
630
1,361
4,863
10,476
17,277
11,780
5,631
2,775
1,699
Maj ........................
485
1,285
4,900
10,754
18,165
10,843
5,655
2,242
1,552
Juni........................
43
1,199
5,645
11,852
18,477
10,168
4,940
2,017
1,422
Juli........................
32
785
5,346
10,998
17,075
9,132
4,223
1,643
1,147
Augusti ....................
29
737
5,232
11,367
16,037
8,325
7,232
3,438
1,394
1,024
September..................
13
863
6,150
12,139
14,362
3,302
1,387
1,010
Oktober ....................
39
1,358
7,418
14,564
14,187
6,626
3,181
1,449
1,126
November...................
143
1,683
7,975
14,207
13,005
6,845
3,090
1,476
1,010
December ..................
381
2,415
8,494
12,241
12,739
6,207
3,134
1,507
797
Kommunala reservarbeten
Januari ....................
1,702
5,486
11,530
16,785
10,546
5,318
3,885
2,885
1,993
Februari....................
2,109
6,690
13,934
18,597
10,39o
5,543
3,709
2,751
2,167
Mars ......................
1,899
6,587
11,384
17,037
8,316
4,674
3,468
2,276
2,064
April ......................
1,123
5,060
10,384
13,298
6,028
3,455
2,672
1,790
1,648
Maj ........................
Juni........................
770
4,378
9.405
12,113
4,915
2,813
2,164
1,417
1,337
645
4,078
9,609
12,o62
4,500
2,697
1, >29
1,098
1,092
Juli........................
646
4,127
9,692
12,625
4,376
2,200
1,734
863
1,077
Augusti ....................
693
4,601
10,080
12,918
4,048
2,551
1,673
832
965
September ..................
743
4,522
10,127
11,916
3,871
2,759
1,575
875
980
Oktober....................
1,062
5,459
10,744
11,559
3,995
2,833
1,702
989
1,188
November ..................
2,206
8,037
12,689
10,326
4,444
3,301
2,220
1,285
1,672
December ..................
3,135
8,723
13,481
9,237
4,179
3,154
2,152
1,268
2,027
Summa
Januari ....................
5,429
11,369
26,645
41,521
43,023
36,729
21,650
13,750
6,227
Fehman....................
6,166
14,077
31,967
45.556
47,256
37,437
21,006
13.745
6,502
Mars........................
5,615
14,340
30,145
45,915
47,419
36,917
19,504
12,021
6,122
April ......................
4,175
12,922
29,126
42,278
45,240
32,580
17,443
10,224
5,104
M aj ........................
3,249
11,726
28,613
43,408
46,109
3 i,534
18,397
7,806
4,965
Juni........................
2,285
12,051
30,426
46.089
48,465
33,263
17,322
6,6^5
4,403
Juli.......................
2,167
11,858
30,686
47,330
48,207
29,547
15,256
5,533
3,868
Augusti ....................
2,052
12,261
31,177
47,968
46,901
27,164
13,295
4,906
3,662
2,091
3,158
12,359
14,262
32,531
46,989
46,799
43,247
24,347
12,356
4,564
3,661
Oktober ....................
34.217
41,821
22,779
11,884
4,577
4,044
November ..................
5,488
18,276
36,377
42,224
37,494
23,327
12,734
5,205
4,458
4,294
December ..................
6,911
20,301
36,565
37,852
35,319
20,750
11,934
4,987
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
II. Un(1 orsten! »linjen.
Kontantunderstödsverksamheten betraktas jämlikt hjälpkungörelsen allenast
såsom ett supplement till arbetslöslietshjälpen i form av arbete. Den
har under år 1938 liksom under året därförut bedrivits i begränsad omfattning
och huvudsakligen förekommit under vintermånaderna. Verksamheten
har dock under det fjärde kvartalet särskilt på landsbygden haft en betydligt
större omfattning under år 1938 än under år 1937. De omständigheter, som
föranlett en utvidgning av dagunderstödsverksamheten, hava varit den fortgående
minskningen av kommissionens möjligheter att erbjuda kommunerna
platser vid statliga reservarbeten, den under årets sista månader inträdda
starka ökningen i arbetslösheten och det förhållandet, att den ökade arbetslösheten
till stor del varit lokaliserad till skogskommuner, vilka under de
senaste åren icke haft nämnvärd arbetslöshet och därför icke haft några förberedda
statskommunala reservarbetsobjekt att tillgå.
Särskilt i rikets nordliga delar, dit arbetslöshetens tyngdpunkt alltmer
förskjutits, hava stora svårigheter mött att vintertid påbörja nya arbetsföretag,
lämpliga för utförande såsom reservarbete.
Antalet kommuner, som under åren 1937 och 1938 bedrivit dagunderstödsverksamhet
med statsbidrag, ävensom antalet under samma år dagunderstödda
angivas i tabell 5.
Tabell 5.
Antal kommuner, som bedrivit understödsverksamhet med statsbidrag, och antalet
dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1937 och 1938.
1937 1938
Månad
Kom-
muner
Dagunder-
stödda
Kom-
muner
Dagunder-
stödda
Januari ..........
........ 50
5,497
49
4,725
Februari...........
........ 54
6,073
50
4,985
Mars .............
........ 52
5,774
46
4,692
April ............
........ 37
3,565
32
3,282
Maj...............
1,506
17
1,372
Juni ............
........ 2
140
13
810
Juli..............
........ .
—
4
220
Augusti ...........
—
5
265
September........
—
6
304
Oktober ..........
........ 3
167
13
1,068
November .........
....... 18
1,284
29
2,146
December .........
....... 42
3,251
54
4,566
Kommissionen har, liksom för sysselsättning vid statskommunala reservarbeten,
föreskrivit, att statsbidrag till understödsverksamhet för personer
under 50 år endast må utgå, såvida de äga försörjningsplikt mot hustru
eller hemmavarande barn. Med hänsyn till den minskade tillgången å platser
i reservarbeten har dock kommissionen i större utsträckning än tidigare
beviljat dispens från denna regel.
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
9
Omfattningen av den under år 1938 bedrivna hyreshjälpverksamheten
framgår av följande sammanställning, vari angives det antal kommuner, som
under året haft tillstånd till sådan verksamhet.
Månad
Städer
Lands-
kommuner
Snmma
Januari ............
......... 13
15
28
Februari............
......... 13
. 15
28
Mars ..............
......... 12
14
23
April ..............
......... 9
12
21
Maj................
......... 7
8
15
Juni...............
......... 6
4
10
Juli...............
......... —
3
3
Augusti ............
......... —
3
3
September .........
4
4
Oktober ...........
......... —
4
4
November .........
......... 3
6
9
December .........
......... 7
6
13
En överblick över understödslinjens totala omfattning erhålles i tabell 6,
vilken jämväl omfattar personer, som uppburit enbart kommunala understöd.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
Tabell G.
Understödslinjens omfattning’ åren 1980—1938.
Månad
A
utål
u n d
erst
ö d s t
aga
r el
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Dagunderstöd
Januari...................
214
1,383
16,740
43,110
60 604
17,849
11,824
5.497
4,752
Februari..................
280
2.807
21,481
52,909
58,254
19,350
14.131
6,130
4,996
Mars......................
290
3,422
25,003
58,135
57,430
17,999
13,823
5,849
4,707
April.....................
273
4,093
26,452
56,791
45,041
13,503
10,104
3,606
3,282
Maj ......................
160
4,006
23,476
44,701
31,605
5,038
3,181
1,506
1,418
Juni......................
74
2,772
15,640
37,271
20,846
497
567
140
858
Juli......................
__
2,646
15,819
39,105
13,699
774
45
—
267
Augusti...................
—
3,239
16,841
37,490
9,710
509
33
—
313
September.................
—
3,887
17,192
40,841
7,585
381
—
—
353
Oktober...................
—
3,501
22,275
47,198
8,175
997
172
167
1,115
November.................
100
6j >83
28,269
50,842
11,040
3,653
1,998
1,300
2,194
December.................
234
11,869
35,475
57,001
15,617
8,039
4,241
3,266
4,614
Kommunalt understöd
Januari...................
2,109
4,498
7,292
20,213
13,087
5,959
4,799
3,433
3,297
Februari..................
2,224
3,849
8,063
21,385
13,011
5,134
5,393
3,119
3,580
Mars.....................
1,948
4,037
7,047
19,381
9,745
4,153
4,744
2,584
3,027
April.....................
1,398
2,924
5,163
15,622
8,006
3,730
4,350
2,375
2,635
Maj......................
629
1,851
4,948
12,722
5,186
2,875
2,566
2,252
2,100
Juni......................
696
1,394
5,064
10,165
3,699
1,943
1,828
1,854
1,807
Juli......................
563
1,348
4,510
9,493
2,890
1,631
1,569
1,630
1,807
Augusti ..................
578
1,365
4,799
9,819
2,633
1,991
1,758
1,488
1,446
September.................
671
1,477
5,159
9,445
2,600
2,342
2,108
1,719
1,415
Oktober...................
1,108
2,540
5,897
8,746
2,618
3,769
2,667
2,239
1,379
November.................
2,068
3,760
3,852
7,688
10,238
11,012
4,135
4,309
2,816
2,826
1,925
December.................
6,045
14,079
5,443
4,439
3,441
3,064
2,611
Summa
Januari...................
2,323
5,881
24,032
63,323
73,691
23,808
16,623
8,930
8,049
Februari..................
2,604
6,656
29,544
14,294
71,265
24,484
19,524
9,249
8,576
Mars......................
2,238
7,459
32,050
77.516
67,175
22,152
18,567
8,433
7,734
April.....................
1,671
789
7,017
5,857
31,615
2H.424
72,413
53,047
36,791
17,233
7,913
14,454
5,747
5.981
5,917
3,518
Maj......................
57,423
3,758
Juni......................
770
4,166
20,704
47,436
24,545
2,440
2,395
1,994
2,665
Juli......................
563
3,994
20,329
48,598
16,589
2,405
1,614
1,630
2,074
Augusti...................
578
4,604
21,640
47,309
12,343
2,500
1,791
1,488
1,759
September.................
671
5,364
22,351
50,286
10,185
2,723
2,108
1,719
1,768
Oktober...................
1,108
6,041
28.172
55,944
10,793
4,766
2,839
2,406
2,494
November.................
2,168
9,935
35,957
61,854
15,175
7,962
4,8! 4
4,126
4,119
December .................
3,994
17,914
45,713
71,080
21,060
12,478
7,682
6,330
7,225
Årsmedeltal
Dagunderstöd..............
136
4,142
22,055
47,116
28,300
7,382
5,010
2,288
2,406
Kommunalt understöd......
1,479
2,932
6,323
13,507
6,088
3,523
3,170
2,382
2,252
Summa...................
1,615
7,074
28,378
60,623
34,388
10,905
8,180
4,670
4,658
1 Kursdeltagare medräknade.
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
11
III. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.
Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har under år 1938 i huvudsak bedrivits
efter samma grunder som under år 1937 men till följd av nedgången
i antalet anmälda arbetslösa i avsevärt minskad skala. Hjälpåtgärderna
mot ungdomsarbetslösheten äro av tre slag nämligen kursverksamhet, frivillig
arbetstjänst och ungdomsreservarbete.
Sammanlagt pågingo under år 1938 tre kurser med 87 elever, därav en
verkstadsskolekurs, en kurs i elektrisk svetsning och en slöjdkurs.
Antalet deltagare i frivillig arbetstjänst uppgick under samma år högst
lill 206 (februari) och lägst till 151 (juli).
Under året hava pågått två statliga ungdomsreservarbeten.
Ifrågavarande hjälpverksamhets omfattning under åren 1934—1938 belyses
av tabell 7.
Tabell 7.
Den statliga oell statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning åren 1934—1938.
1934
1935
1936
1937
1938
1934
1935
1936
1937
1938
Månad
Antal kursdeltagare
Antal deltagare i frivillig
arbetstjänst
Januari ..
4,091
1,720
598
27
445
1.222
482
250
204
Februari ..
5,077
1,900
826
57
11
560
1,369
538
243
206
Mars.....
4,378
2,083
882
75
15
510
1,306
630
244
162
April ... .
2,836
1,672
812
41
—
800
1,186
489
214
158
Maj ......
Juni......
1,900
716
287
—
46
955
1,025
452
206
158
1,4'' 0
248
102
—
48
827
683
320
207
155
Juli......
1,163
176
45
_
47
986
576
261
196
151
Augusti ..
988
109
33
—
48
1,047
396
219
200
162
September
777
121
—
—
49
993
335
217
198
168
Oktober ..
1,099
190
30
—
47
960
351
240
192
175
November
1,141
317
30
16
48
1,052
466
277
181
178
December
1,295
354
30
16
48
193
318
237
184
166
Medeltal
2,179
801
306
17
36
777
769
364
210
170
Månad
Antal sysselsatta vid
ungdomsreservarbeten
Summa
Januari ..
69
339
195
51
4,536
3.011
1.419
445
282
Februari..
—
68
397
181
47
5.637
3,337
1,761
481
264
_
57
373
146
41
4,888
3.446
1,885
465
218
April ____
63
331
76
16
3,636
2,921
1,632
331
174
Mai......
_
45
233
56
30
2,855
1.786
1,032
202
234
Juni......
—
—
229
18
22
2,227
931
651
225
225
Juli......
_
16
205
20
18
2,149
768
511
216
216
Augusti ..
_
64
153
23
20
2.i''35
569
405
223
230
September
—
90
142
29
20
1,770
546
359
227
237
Oktober ..
34
177
156
47
59
2,093
718
426
239
281
November
29
217
206
78
61
2,222
1,0''0
513
275
287
December
—
237
174
29
30
1,488
909
441
229
244
Medeltal
92
250
75
35
2,961
1,662
920
302
241
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
Tabell 8.
Totalantalet statligt oell kommunalt hjälpta åren 1931—1938.
Å r
månad
Antal
hjälpta
Hjälpta i % av hjälpsökande
Arbets-
linjen
Under-
stöds-
linjen
Ung-
doms-
hjälpen
Summa
Arbets-
linjen
Under-
stöds-
linjen
Ung-
doms-
hjälpen
Summa
1931
| Januari ..........
11,369
5,881
—
17,250
28.2
14.6
-P-
42.8
April ............
12,922
7,017
—
19.939
32.8
17.8
—
50.6
Juli..............
11,858
3,994
—
15,852
38.8
13.1
--
51.9
! Oktober ..........
14,262
6,041
—
20,302
24.9
10.6
—
35.5
1932
! Januari ..........
26,645
24,032
—
50,677
25.7
23.1
—
48.8
j April ............
29,126
31,615
—
60,741
26.2
28.4
—
54.6
[ Juli..............
30,686
20,329
—
51,015
32.4
21.5
- ;
53.9 1
Oktober ..........
34,217
28,172
—
62,389
27.7
22.8
—
50.5
1933
Januari ..........
41,521
63,323
—
104,844
22.0
33.5
_
55.5
April ............
42,278
72,413
—
114,691
23.9
41.0
—
64.9
Juli..............
47,330
4S,598
—
95,928
34.1
35.0
—
69.1
Oktober ..........
46,799
55,944
—
102,743
28.4
33.9
—
62.3
1934
j Januari ..........
43,023
69,170
4,521
116,714
25.1
40.3
2.6
68.0
April ............
45,240
50,229
3,63ti
99,105
31.0
34.5
2.5
68.0
! Juli..............
48,207
15,426
2,195
65,828
55.9
17.9
2.5
76.3
| Oktober ..........
41,821
9,694
2,158
53,673
49.3
11.4
2.6
63.3
1935
Januari ..........
36,729
22,088
3,156
61,973
39.3
23.6
3.4
66.3
April ............
32,580
15,589
2,989
51,158
43.4
20.7
4.0
68.1
Juli..............
29,547
2,229
824
32,600
69.4
5.2
1.9
76.5
Oktober..........
22,779
4,576
781
28,136
48.4
9.7
1.7
59.8
1936
Januari ..........
21,650
16,025
1,531
39,206
35.3
26.1
2.5
63.9
April ............
17,443
13,671
1,688
32,802
37.4
29.3
3.6
70.3
Juli..............
15,256
1.569
514
17,339
70.9
7.3
2.4
80.6
| Oktober ..........
11,884
2,809
426
15,119
48.1
11.4
1.7
61.2
1937
Januari ..........
13,750
8.930
484
23,164
41.0
26.7
1.4
69.1
April ............
10,224
5,940
359
16,523
46.0
26.7
1.6
74.3
Juli..............
5,533
1,630
216
7,379
56.5
16.6
2.2
75.3
Oktober..........
4,577
2,406
239
7,222
36.9
19.4
1.9
58.2
1938
Januari ..........
6,227
8,022
318
14,567
28.7
36.9
1.5
67.1
Februari..........
6,502
8,565
296
15,363
29.9
39.3
1.4
70.6
Mars..............
6,122
7,719
252
14,093
31.9
40.3
1.3
73.6
April ............
5,104
5,917
208
11,229
32.3
37.5
1.3
71.1
Maj..............
4,965
3,472
249
8,686
39.8
27.9
2.0
69.7
Juni..............
4,403
2,617
241
7,261
42.3
25.1
2.3
69.7
Juli..............
3,868
2,027
228
6,123
45.6
23.9
2.7
72.2
Augusti ..........
3,662
1,711
242
5,615
43.9
20.5
2.9
67.3
September........
3,661
1,719
248
5,628
40.0
18.8
2.7
61.5
Oktober ..........
4,044
2,447
295
6,786
32.8
19.8
2.4
55.0
November ........
4,458
4,071
317
8,846
25.7
23.5
1.8
51.0
December.........
4,294
7,177
274
11,745
19.4
32.6
1.2
53.1
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
13
IV. Arbetslöshotslijälpens totala omfattning.
Till belysning av de vidtagna statliga och kommunala hjälpåtgärdernas
sammanlagda omfattning under åren 1931—1938 hänvisas till tabell 8.
Det framgår av tabellen, att under åren 1931 och 1932 i allmänhet omkring
hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa omfattats av hjälpverksamheten.
Vid ingången av år 1933 stegrades dess effektivitet, så att den därefter i genomsnitt
omfattat omkring 70 % av samtliga hjälpsökande. Från år 1937
till år 1938 har emellertid antalet hjälpta sjunkit från 70.3 % till 64.7 %>.
Rörande fördelningen på lån och större städer av de arbetslösa och de olika
formerna av arbetslöshetshjälp har kommissionen lämnat vissa uppgifter i
bilagan 3 till sin skxåvelse den 17 februari 1939.
Beträffande utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhct samt ungdomshjälp lämnar kommissionen
uppgifter i bilagorna 6 och 7 till nyssnämnda skrivelse.
Vad angår fördelningen av arbetslösheten och de olika lijälpåtgärderna
inom de särskilda länen tillåter jag mig hänvisa till en vid propositionen angående
anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. såsom
bilaga fogad förteckning över samtliga de kommuner, vilka avgivit rapport
till arbetslöshetskommissionen den 31 december 1937 och den 31 december
1938.
En översikt rörande de av arbetslöshetskommissionen avtalade och beviljade
statskommunala reservarbetenas fördelning å olika ändamål lämnas i bilagorna
4 och 5 till kommissionens nyssnämnda skrivelse.
Vissa uppgifter om dispositionen av medel till främjande av företagsverksamhet
återfinnas i en vid detta protokoll fogad bilaga (Bilaga A).
Arbetslöshetsläget.
I samband med anmälan av frågan örn anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten m. m. lämnar jag en närmare redogörelse för det nuvarande
arbetslöshetsläget i landet. Till denna redogörelse får jag hänvisa.
Anslagsbehovet under budgetåret 1939/40 m. m.
I sin skrivelse den 17 februari 1939 erinrar arbetslöshetskommissionen,
hurusom kommissionen i skrivelse den 11 november 1938 hemställt, att å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938139 måtte till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. anvisas ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor ävensom att denna hemställan efter proposition i ämnet bifallits av
riksdagen. Kommissionen anför i anslutning härtill, att kommissionen icke
.iu hade anledning att räkna med någon minskning i det i skrivelsen den 11
november 1938 angivna medelsbchovet för nämnda budgetår.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
Vad angår kostnaderna för hjälpverksamheten under budgetåret 19391-iO
utgår kommissionen i skrivelsen den 17 februari 1939 från sina i skrivelsen
den 25 november 1938 framlagda preliminära beräkningar, vilka emellertid
i vissa avseenden modifierats.
I sistnämnda skrivelse räknade kommissionen med hänsyn till konstaterad
försämring av arbetslöshetsläget i de nordligaste länen med ett i förhållande
till budgetåret 1938/39 något ökat hjälpbehov. Sålunda beräknade kommissionen
överslagsvis, att under budgetåret 1939/40 i medeltal minst 8,000 personer
borde beredas arbetslöshetshjälp genom kommissionen samt att fördelningen
på olika hjälpformer borde bliva ungefär följande.
Statliga reservarbeten .................................... 1,300 man
Statskommunala reservarbeten ............................ 1,000 »
Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp ............ 5,500 »
Arkivarbeten ............................................ 200 »
Summa 8,000 man.
Kommissionen framlade i skrivelsen en redogörelse för det av kommissionen
uppgjorda lijälpprogrammet, vilken redogörelse i huvudsak innehöll
följande.
Beträffande de statliga reservarbetena beräknade kommissionen,
att vid ingången av budgetåret 1939/40 skulle stå till förfogande 75
arbetsobjekt, vilka kunde indelas i följande grupper.
I. Arbetsföretag, varå återstående arbeten vore av den art, att det ur ekonomisk,
teknisk eller trafiksynpunkt måste anses önskvärt, att de färdigställdes
snarast möjligt:
a) företag, som kunde färdigställas före den 1 juli 1940.
b) företag, som icke kunde färdigställas före den 1 juli 1940.
II. Arbetsföretag, vilkas bedrivande utan särskild olägenhet kunde uppskjutas,
den s. k. arbetsreserven.
Kostnaderna för ifrågavarande arbetsföretag fördelade sig å de olika
grupperna sålunda.
Ungefärlig kostnad
Grupp Antal budgetåret efter */j
arbeten 1939/40 1940
I: a) ...................... 28 2,600,000 —
b) ...................... 41 5,900,000 9,000,000
II ...................... 10 — 2.500.000
Summa kronor 8,500,000 11,500,000
(4 grupp II tillhörande arbeten vore avsedda att till vissa delar utföras under
grupp I: b; de förekomme sålunda inom såväl grupp I som grupp II.)
Till utförande under budgetåret 1939/40 vore upptagna 69 arbetsföretag för
en kostnad av 8,500,000 kronor, varav 61 företag, betingande en kostnad av
cirka 7,000,000 kronor, utgjordes av allmänna vägar. Under budgetåret
skulle 28 arbetsföretag för 2,600,000 kronor bliva slutförda. Av dessa sistnämnda
utgjordes 22 arbeten av allmänna vägar och 6 arbeten av andra
företag.
Vid en fullt lämplig teknisk-ekonomisk fördelning av arbetena på tiden
före och efter den 1 juli 1940 borde till nyss nämnda datum utföras vägarbeten
för en kostnad av 10,500,000 kronor och övriga arbeten för 2,000,000
kronor eller tillhopa 12,500,000 kronor. Med hänsyn till att kommissionen
Kanyl. Maj.ts proposition nr 179.
15
icke räknade med att den nu ifrågasatta planen skulle i dess helhet kunna
genomföras med anlitande av hjälpsökande arbetslösa, hade kommissionen
emellertid i huvudsaklig överensstämmelse med vad som skedde, då motsvarande
beräkning uppgjordes för budgetåret 1938/39, icke ansett sig kunna till
utförande under budgetåret 1939/40 föreslå arbeten i större omfattning än
som motiverades av den gjorda gruppindelningen.
Vid utskiljandet av de arbeten, som icke kunde hänföras till arbetsreserven,
d. v. s. av arbeten, som det vore angeläget att snarast möjligt färdigställa,
hade kommissionen tagit hänsyn till såväl krav från olika trafikintressen
som ock i görligaste mån arbetstekniska och ekonomiska synpunkter,
varvid under hand väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt beträffande ar
betenas angelägenhetsgrad ur trafiksynpunkt inhämtats. Till grupp I hade
även hänförts några i de arbetslöshetstyngda områdena belägna arbetsföretag,
som visserligen skulle kunna ur trafiksynpunkt anstå någon tid men som
med hänsyn till den i dessa områden under budgetåret 1939/40 beräknade
arbetslösheten vore nödvändiga. Såvitt kommissionen kunde bedöma, komme
sysselsättningsmöjligheterna vid de till kommissionens förfogande stående
arbetsobjekten inom de arbetslöshetstyngda områdena icke att motsvara efterfrågan
på platser vid där belägna statliga reservarbeten.
Till grupp I hade hänförts arbeten, som det ur olika synpunkter vore angeläget
att bedriva under budgetåret 1939/40 och som, i den mån de icke
hunne slutföras under budgetåret, borde färdigställas snarast möjligt efter
dess utgång. Givetvis vore icke samtliga arbeten, avseende trafikändamål, ur
trafiksynpunkt av samma angelägenhetsgrad. En approximativ fördelning,
verkställd efter samråd under hand med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
av de till utförande under budgetåret 1939/40 ifrågasatta allmänna vägarbetena
(cirka 7,000,000 kronor) visade, att arbeten för 3,600,000 kronor vore
att anse såsom i högsta grad angelägna, arbeten för 2,800,000 kronor vöre
angelägna och arbeten för 600,000 kronor vore mindre angelägna. Dessa
sist nämnda företag vore i regel belägna i orter, som besvärades av arbetslöshet.
Deras bedrivande under budgetåret motiverades sålunda huvudsakligen
av arbetslöshetspolitiska skäl.
Kommissionen hade beräknat, att för tillgodoseende av hjälpbehovet
bland de arbetslösa sysselsätta i medeltal under budgetåret 1,300 man i statliga
reservarbeten. För att kunna bedriva arbetena med hänvisade arbetslösa,
vore det emellertid nödvändigt att vid de olika arbetena disponera
lämpligt antal specialarbetare, vilka finge utväljas uteslutande med hänsyn
till yrkeskvalifikationer. Antalet specialarbetare kunde beräknas till minst
200.
Sammanlagt skulle alltså vid de statliga reservarbetena komma att sysselsättas
1,500 man. Då kostnaden per man oell år i genomsnitt kunde beräknas
till 4,000 kronor, skulle för hjälpverksamhet i form av statliga reservarbeten
erfordras ett belopp av 6.000,000 kronor.
Enligt den uppgjorda planen skulle under budgetåret 1939/40 bedrivas arbeten
för en beräknad kostnad av 8.500,000 kronor. På grund härav borde,
på sätt skett under budgetåret 1938/39, för nästa budgetår anvisas ett belopp
till färdigstä 11 ningsarbe ten på öppna marknadens
villkor. Härför finge beräknas (8,500,000 — 6,000,000) 2,500,000 kronor.
Kommissionen beräknade att i ersättningar från uppdragsgivare
lill statliga res er varl) oten kunde komma att under nästa
budgetår inflyta ett belopp av 1,000,000 kronor.
Sysselsättning vid statsko in m linnia reservarbeten torde under
budgetåret 1939/40 böra beredas arbetslösa familjeförsörjare eller äldre en
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
samstående personer i ungefär samma utsträckning som under budgetåret
1938/39. Kommissionen utginge därvid från att — framför allt i de arbetslöshetstyngda
områdena — familjeförsörjare skulle komma att i viss utsträckning
beredas arbetslöshetshjälp genom beredskapsarbete. Kommissionen
uppskattade därför antalet sysselsatta i de statskommunala reservarbetena
till 1,000 man. Då statens kostnader per man och år kunde beräknas
till 1,500 kronor, finge för ifrågavarande ändamål upptagas ett belopp av
1,500,000 kronor.
Medelsbehovet för statskommunala reservarbeten vore emellertid beroende
icke endast av det antal man, som fortlöpande sysselsattes i sådana arbeten.
Såsom kommissionen vid olika tillfällen framhållit, utanordnades statsbidrag
till samtliga kostnader vid allmänna vägar och statsbidrag till materialkostnader
vid andra arbeten än allmänna vägar icke kontinuerligt i mån av
arbetets fortskridande. Detta medförde i många fall, delvis på grund av försenade
redovisningar från kommunerna, att statsbidrag till betydande belopp
bomme att utanordnas först efter utgången av det budgetår, varunder
arbetet utförts. Icke sällan kunde slutbetalning av statsbidrag av nyss angivna
orsaker — framför allt i fråga örn marklösen — komma att äga rum
först flera år efter det att arbetet utförts. Detta medförde en eftersläpning,
vars storlek vore vansklig att beräkna. För budgetåret 1939/40 upptoge
kommissionen för dylik eftersläpning ett belopp av 1,200,000 kronor.
För statskommunala reservarbeten borde därför sammanlagt beräknas
(1,500,000 + 1,200,000) 2,700,000 kronor.
Vad härefter anginge utgifterna för kontantunderstödsverksamhet
och ungdomshjälp hade kommissionen vid olika tillfällen i anslutning
till av statsmakterna för hjälpverksamheten uppdragna riktlinjer
hävdat den uppfattningen, att arbetslöshetshjälp i första hand borde meddelas
i form av arbete. Endast i den mån arbetslösheten toge sådan omfattning,
att tillgängliga arbetsobjekt visade sig otillräckliga eller ock den
uppkomna arbetslösheten till avsevärd del kunde beräknas bliva förhållandevis
kortvarig, borde hjälp i form av kontantunderstöd kunna ifrågakomma
till större del av klientelet. Kontantunderstödet ville kommissionen alltjämt
betrakta såsom en arbetslinjen supplerande hjälpform, vilken finge
i större omfattning tillgripas endast i avvaktan på att arbetstillfällen antingen
i öppna marknaden eller vid beredskaps- eller reservarbeten kunde bliva
tillgängliga i erforderlig utsträckning. Kommissionen beräknade, att den
såsom sannolik angivna ökningen i arbetslösheten under budgetåret 1939/40
till huvudsaklig del skulle komma att infalla under vintermånaderna. Med
bibehållande av grunduppfattningen örn arbetslinjens företräde framför understödslinjen
vöre det enligt kommissionens förmenande under nyss angivna
förutsättning försvarligt att tillgodose ökningen i hjälpbehovet genom
kontantunderstöd och, i den mån så kunde bliva påkallat, ungdomshjälp.
Den senare hjälpformen, som för närvarande spelade och under den närmaste
framtiden kunde förväntas komma att spela en förhållandevis underordnad
roll, upptoges här gemensamt med kontanlunderstödsverksamheten.
Kommissionen, som för budgetåret 1938 39 räknat med att 3,550 personer
i genomsnitt borde hjälpas genom kontantunderstöd eller ungdomshjälp,
beräknade att hjälp i dessa former under nästa budgetår borde kulma meddelas
i genomsnitt åt 5,500 personer. Kostnaderna härför uppskattade kommissionen
till 3,630,000 kronor. I
I tidigare statförslag hade kommissionen icke plägat upptaga något särskilt
belopp avsett att disponeras för s. k. arki v arbet en d. v. s. för
arbetslöshetshjälp åt äldre arbetslösa kontorister och med dem jämställda.
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 179.
Härför erforderliga medel, som för budgetåret 1938/39 ursprungligen beräknats
till cirka 200,000 kronor men sedermera på grund av riksdagens
uttalande i skrivelsen nr 405/1938 ansetts böra utökas till 500,000 kronor,
varom framställning ingivits till Kungl. Majit i kommissionens skrivelse den
11 november 1938, hade tidigare i statförslagen innefattats i under rubriken
statliga reservarbeten upptagna belopp.
Riksdagens nyss berörda uttalande innebure, att hjälpverksamhet i form
av arkivarbete borde givas en ökad omfattning. Med hänsyn till att en
särskild utredning rörande tillgången på lämpliga arbetsobjekt för arkivarbeten
igångsatts av 1937 års arbetslöshetssakkunniga, funne kommissionen
sig böra till arkivarbeten under budgetåret 1939/40 upptaga samma belopp
som beräknats åtgå under innevarande budgetår, eller 500,000 kronor. För
detta belopp beräknades kunna sysselsättas i medeltal under året 200 arbetslösa
personer.
Arbetslöshetshjälp beräknades alltså under budgetåret 1939/40 kunna beredas
åt i medeltal tillhopa 8,000 arbetslösa enligt följande sammanställning.
Antal arbetslösa,
som avses att
Beräknad
Hjälpform
hjälpas i genom-
kostnad
snitt under
kronor
Statligt reservarbete ............
budgetåret
.................. 1,300
6,000,000
Statskommunalt reservarbete ....
.................. 1,000
2,700,000
Kontantunderstödsverksamhet och
ungdomshjälp ____ 5,500
3,630,000
Arkivarbeten....................
.................. 200
500,000
Summa 8,000
12,830,000
Från förenämnda totalkostnad avginge beräknade inkomster, 1,000,000
kronor.
För hjälpverksamheten beräknades en nettokostnad av 11,830,000 kronor,
vilket belopp borde avrundas till kronor 12,000,000.
Till färdigställningsarbeten på öppna marknadens villkor utanför det
egentliga hjälpprogrammet beräknades kronor 2,500,000.
I sin skrivelse den 25 november 1938 beräknade arbetslöshetskommissionen
i enlighet härmed preliminärt att för budgetåret 1939/40 skulle erfordras
dels till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. ett reservationsanslag
av 12,000,000 kronor, dels ock till arbeten utanför det egentliga
hjälpprogrammet ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.
I sin den 17 februari 1939 dagtecknade definitiva framställning påpekar
arbetslöshetskommissionen, att under den tid som förflutit, sedan kommissionens
tidigare framställning ingivits, läget å arbetsmarknaden icke förbättrats
utan att tvärtom i vissa delar av landet en ytterligare försämring
framträtt utöver den säsongmässigt normala. Kommissionen framhåller, att
antalet rapporterade arbetslösa, som under januari månad 1938 varit 21,723
under januari månad 1939 utgjort 27,530. På ett år hade alltså antalet
arbetslösa stigit med 5,807. Under samma tid hade antalet rapportkommuner
stigit från 268 till 321. Kommissionen framhåller vidare, att utvecklingen
på förevarande område icke vore enhetlig. Medan inom Värmlands,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län antalet arbetslösa
under angivna tid ökats med 6,496, uppvisade storstäderna samt Gö
Bihang
till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 179. 2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 179.
teborgs och Bohus län en minskning med 1,131. Nettoökningen för övriga
delar av riket — 442 arbetslösa — folie på ett stort antal kommuner.
Rörande utsikterna för framtiden uttalar sig kommissionen på följande
sätt.
Av det anförda framginge, att antalet arbetslösa inom de icke nämnda länen
icke ökats så mycket; däremot bade antalet rapportkommuner undergått en
väsentlig ökning. Kommuner, som under flera år icke stått i rapport! urbindelse
med kommissionen hade i stort antal återupptagit rapporteringen och i
många kommuner, där under flera år icke funnits någon arbetslöshetskommitté,
hade sådan kommitté nu tillsatts och åtgärder vidtagits för upptagande
av rapportering. Dessa förhållanden syntes kommissionen tyda på att arbetsmarknaden
genomgående undergått någon försämring och att tilltron till
framtiden icke vore så stark, som den varit föregående år.
Det linge icke anses troligt, att angivna symptom på minskade sysselsättningsmöjligheter
vore betingade endast av psykologiska orsaker. Kommissionen
motsåge därför med ett visst bekymmer utvecklingen under det
kommande budgetåret. Beaktas borde, att även en mera allmänt utbredd
arbetslöshet inom en näringsgren icke kunde avläsas i kommissionens
hjälpsökandesiffror förrän efter någon tid och att för (ivrigt en stegring av
antalet hos kommissionen anmälda arbetslösa sällan fullt motsvarade arbetslöshetens
verkliga ökning. Enligt vad verkställda undersökningar givit
vid handen, sökte den person, som haft en någorlunda kontinuerlig sysselsättning
under en längre tid och som drabbats av arbetslöshet, i allmänhet
att reda sig utan samhällets hjälp så länge som möjligt. Undantag från
denna regel funnes givetvis, men otvivelaktigt gällde den för det vida övervägande
flertalet. Inom ett stort antal skogskommuner på den nordsvenska
landsbygden, där sysselsättningsmöjligheterna under sommaren och hösten
1938 varit avsevärt mindre än näst föregående år, hade sålunda endast obetydlig
arbetslöshet kommit till synes i kommissionens hjälpsökandesiffror.
Först i och med att inskränkningarna i denna vinters skogsarbeten blivit
kända, hade man funnit sig nödsakad att påkalla arbetslöshetshjälp i större
omfattning. För att utan onödig tidsutdrägt kunna bilda sig en uppfattning
örn hjälpbehovet hos det klientel, som av nyss angiven orsak anmälde sig i
skogskommunerna under november—december 1938 hade kommissionen för
samtliga hjälpsökande arbetslösa infordrat den ansökan på fastställt formulär,
som enligt hjälpkungörelsen (12 §) utgjorde en av förutsättningarna för
att arbetslöshetshjälp med bidrag av statsmedel skulle kunna utgivas. Den
verkställda granskningen av dessa formulär visade, att större delen av de
hjälpsökande varit utan arbetsinkomst under avsevärd tid, mången gång 3 å
4 månader, och bestyrkte sålunda den nyss uttalade uppfattningen.
Klart vore vidare, att driftsinskränkningarna i träindustridistrikten och de
minskade inkomsterna från kolning, skogsavverkning och flottning under
innevarande vinter och stundande vår komme att medföra ett avsevärt hjälpbehov
inom skogs- och sågverkskommuner i Norrland och vissa delar av
mellersta Sverige, intill dess att skogsarbetet nästa vinter komme i gång.
Även örn ingen försämring i det nuvarande konjunkturläget skulle inträda
under nästa budgetår, komme, på grund av vad anförts, antalet hjälpsökande
arbetslösa sannolikt att undergå ytterligare ökning. Om en sådan
ökning skulle utebliva inom skogsbygderna förutsatte detta, att en förbättring
av skogsindustriernas avsättningsmöjligheter — och därmed ökade sommaravverkningar
— inträdde under den allra närmaste tiden. Kommissionen
vågade icke räkna med att en dylik förbättring skulle inträda så snabbt
och framför allt icke att den skulle bliva så stark, att en ökning av arbetslösheten
komme att utebli.
Kungl. Maj.ts proposition nr 179.
19
På grund av det anförda har kommissionen i skrivelsen den 17 februari
1939 räknat med att antalet arbetslösa, som under budgetåret 1939/40 i
medeltal borde beredas arbetslöshetshjälp med statsbidrag genom kommissionen
måste höjas från 8,000 till 9,000.
Beträffande fördelningen på olika hjälpformer har kommissionen funnit
den preliminärt framlagda hjälpplanen kunna tillämpas med proportionell
förhöjning för antalet inom olika hjälpformer hjälpta. Därvid har dock antalet
arbetslösa, som skulle hjälpas genom arkivarbeten, alltjämt uppskattats
till 200.
Med dessa utgångspunkter har kommissionen beräknat det för nästa budgetår
erforderliga reservationsanslaget till reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m. på följande sätt.
Antal arbetslösa,
som avses att
Beräknad
Hjälpform
hjälpas i genom-
kostnad
snitt under
kronor
Statligt reservarbete ............
budgetåret
.................. 1,550
7,000,000
Statskommnnalt reservarbete ....
.................. 1.200
3,000,000
Kontantunderstödsverksamhet och
ungdomshjälp .... 6,050
4,000,000
Arkivarbeten....................
.................. 200
500,ii(''0
Summa 9,000
14,500,000
Från totalkostnaden avgå beräknade inkomster............
1,000,000
Erforderligt anslag...............
13,500,000
Rörande medelsbehovet för
arbeten utanför det
egent:
hjälp programmet anför arbetslöshetskommissionen följande.
I kommissionens preliminära framställning hade räknats med att i medeltal
under nästa budgetår skulle i statliga reservarbeten sysselsättas 1,300 reservarbetare.
Detta antal skulle nu höjas till 1,550. Givetvis kunde med en
så utökad arbetsstyrka även utföras arbete för en större kostnadssumma.
Kommissionens preliminära arbetsplan för de statliga reservarbetena förutsatte,
att under budgetåret skulle komma till utförande arbeten för sammanlagt
8,500,000 kronor, varav reservarbeten för 6,000,000 kronor och färdigställningsarbeten
på öppna marknadens villkor för 2,500,000 kronor. Den
nu föreslagna utökningen av arbetsstyrkan vid reservarbetena med 250 man
i medeltal under året, vilket enligt den i planen gjorda kostnadsberäkningen
skulle betyda en ökning i avarbetade kostnader med 1,000,000 kronor, kunde
synas medföra som konsekvens, att till färdigställningsarbeten beräknade
2,500,000 kronor borde minskas med motsvarande belopp. Kommissionen
hade emellertid i den preliminära arbetsplanen framhållit, att denna plan
ingalunda innefattade en fullt lämplig teknisk-ekonomisk fördelning av arbetena
på tiden före och efter den 1 juli 1940. Vid en sådan fördelning
borde nämligen arbeten för tillhopa 12,500,000 kronor komma till utförande
under budgetåret 1939/40. Anspråken från trafikanthåll på ett snabbare
färdigställande av kommissionens arbeten bleve nu för varje dag allt starkare.
Under de sistförflutna månaderna hade kommissionen vid åtskilliga
tillfällen fått mottaga deputationer från olika landsändar, som understrukit
dessa önskemål. Med hänsyn till angelägenheten av att kommissionens arbeten
finge i fortsättningen i största möjliga utsträckning bedrivas på ett ur
teknisk-ekonomiska och trafiksynpunkter lämpligt sätt, borde därför i pia
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
nen för kommissionens verksamhet under budgetåret 1939/40 ingå, förutom
statliga reservarbeten för en kostnad av tillhopa 7,000,000 kronor, jämväl
färdigställningsarbeten för 2,500,000 kronor. De arbeten, som vore avsedda
att utföras som färdigställningsarbeten på öppna marknadens villkor,
vore till största delen belägna i trakter, varest det f. n. icke funnes någon
nämnvärd arbetslöshet. Särskilt avslutningsarbetena måste bedrivas kontinuerligt
och skyndsamt; och de krävde dessutom ett visst mått av yrkesvana
hos arbetarna, varför de icke vore lämpliga för sysselsättning
av hänvisade arbetslösa. Den av kommissionen nu föreslagna ökningen
av reservarbetenas omfattning borde därför icke medföra någon minskning
av de planerade färdigställningsarbetena, vilkas snabba slutförande vore
av stor betydelse för tillgodoseende av trängande trafikbehov.
Rörande kostnaderna för arbetslöshetskommissionens centrala förvaltning
uttalar sig kommissionen i skrivelsen den 17 februari 1939 i huvudsak sålunda.
I sin skrivelse den 25 november 1938 hade kommissionen framhållit, att
kommissionens kostnader för personal, administration, resor, expenser o. d.
ävensom för till kommissionens ledamöter och överrevisorer, av länsstyrelserna
förordnade revisorer för arbetslöshetskommittéerna samt besvärsnämnden
för reservarbetslöner under inga förhållanden kunde för nästa budgetår
upptagas till lägre belopp än till 400,000 kronor eller samma belopp, vartill
motsvarande kostnader tidigare uppskattats för innevarande budgetår.
Kommissionen hade i särskild framställning den 17 februari 1939 anfört,
att kommissionen numera beräknade kostnaderna för det centrala kansliet
— i vilket inginge även den i Stockholm placerade tekniska arbetsledningen
— under innevarande budgetår till 490,000 kronor. Kommissionen hade därvid
framhållit, att — förutom vissa kommissionen lämnade utredningsuppdrag,
medförande icke beräknade personalbehov — genom den förändrade
arbetslöshetssituationen ställts krav på hjälp, som till viss del förhindrat
den planerade inskränkningen av antalet tjänstemän vid kansliet.
Med hänsyn till att kommissionen nu sett sig nödsakad räkna med en utöver
den preliminärt angivna ytterligare ökad hjälpverksamhet, kunde kostnaderna
för kansliet under nästa budgetår ej beräknas minskade. Det behövliga
beloppet vore vanskligt att för närvarande angiva, då detsamma konmie
att i avsevärd grad påverkas av hjälpverksamhetens utformning under budgetåret.
En svårberäknelig post utgjordes av de arvoden till av länsstyrelserna
förordnade revisorer, som skulle utbetalas i början av år 1940 och som i
sin tur vore beroende av arbetslöshetens och hjälpverksamhetens omfattning
under 1939.
Med förbehåll för nämnda och andra nu icke förutsebara förhållanden,
som kunde påverka ifrågavarande utgifter, har kommissionen nu för nästa
budgetår beräknat det för bestridande av dessa utgifter avsedda förslagsanslaget
till statens arbetslöshetskommission till 450,000 kronor.
Slutligen framhåller kommissionen de allvarliga olägenheter, som härflyta
ur osäkerheten i den hos kommissionen anställda personalens ställning. För
befattningshavarna vore ej lönestat fastställd, och de ägde ej rätt till pension.
Därest icke en fastare ställning kunde beredas den personal, som varit anställd
längre tid, förelåge risk för en avgång, särskilt av mera kvalificerade krafter,
som kunde allvarligt försvaga den starkt begränsade organisationen. Frågan
om en mera tryggad anställning för befattningshavarna borde därför upptagas
till närmare prövning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
21
Två ledamöter inom arbetslöshetskommissionen hava i avgiven reservation
förklarat, att de i likhet med kommissonen ansåge, att man för den statliga
arbetslöshetshjälp, som lämnades inom ramen av kommissionens verksamhet,
borde för nästa budgetår räkna med hjälpbehov för i genomsnitt 9,000
arbetslösa, men samtidigt förordat en annan fördelning av hjälpverksamheten
på olika hjälpformer än den av kommissionen föreslagna i syfte att
bereda en större del av de arbetslösa sysselsättning vid statliga reservarbelen.
Enligt reservanternas förslag borde 2,200 arbetslösa erhålla statligt
reservarbete, 800 statskommunalt reservarbete, 5,800 kontantunderstöd eller
ungdomshjälp och 200 arkivarbete. Reservationsanslaget till reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m. beräknas av reservanterna till 15,300,000
kronor.
Då ökningen av antalet reservarbetare skulle medföra ett minskat behov
av färdigställningsarbeten, anse reservanterna det av kommissionen ifrågasatta
anslaget till arbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet kunna nedsättas
till 2,200,000 kronor.
Departementschefen.
Vid den redogörelse, som jag i annat sammanhang lämnat för det nuvarande
arbetslöshetsläget, har jag uttalat, att situationen under
den senaste tiden något försämrats, men att försämringen, som praktiskt taget
uteslutande drabbat skogsindustrierna, möjligen kan vara av övergående
natur. Givetvis erbjuder det för närvarande betydande svårigheter att bedöma,
huru utvecklingen i fortsättningen kommer att gestalta sig. Jag vill
emellertid erinra därom, att i årets tilläggsstat ha under nionde huvudtiteln
upptagits åtskilliga arbetslöshetsanslag, som avse att giva möjlighet till igångsättande
av arbeten inom de skogsdistrikt, där en viss konjunkturarbetslöshet
under innevarande vinter faktiskt uppträtt. Genom dessa arbeten torde skogsarbetarnas
sysselsättningsmöjligheter förbättras därhän, att arbetslöshetssiffrorna
även under nästa budgetår minskas. Jag vågar vidare räkna med att
sysselsättningssvåriglieterna i skogsdistrikten icke skola bliva så omfattande
under nästföljande avverkningssäsong, som de varit under innevarande.
Skulle arbetslöshetsläget emellertid bliva oförändrat, finner jag mig böra i
huvudsak godtaga de beräkningar rörande hjälpverksamhetens omfattning,
som av arbetslöshetskommissionen framlagts i dess slutliga framställning i
ämnet. Under nu angivna förutsättningar torde hjälpverksamheten under
nästa budgetår böra omfatta omkring 9,000 personer.
Enligt kommissionens förslag skulle i statliga reservarbeten sysselsättas
1,550 man och i statskommunala reservarbeten 1,200 man. Vidare skulle
G,050 man erhålla kontantunderstöd eller ungdomshjälp och 200 tilldelas
arkivarbeten. Ej heller mot denna fördelning av de arbetslösa
å olika hjälpformer har jag annan erinran, än att jag anser, att en
ökning av antalet arkivarbetare bör övervägas. 1937 års arbetslöshetssakkunnigas
undersökningar rörande kontoristarbetslösheten, för vilka jag i annat
.sammanhang redogjort, synas mig tala för att äldre, arbetslösa kontorister
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
böra beredas ökade sysselsättningsmöjligheter. Jag kan således icke ansluta
mig till det förslag rörande fördelningen, som framlagts av reservanterna
inom arbetslöshetskommissionen.
Kostnaderna för statens hjälpverksamhet unde! nästa budgetår uppskattas
av arbetslöshetskommissionen till 13,500,000 kronor för reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m. samt 2,500,000 kronor för färdigställande
av statliga reservarbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet.
Mot kommissionens uppskattning av utgifterna för reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m. har jag i och för sig icke
någon invändning att göra. Med hänsyn till ovissheten av den framtida utvecklingen
på förevarande område anser jag dock, att anslaget för nämnda
ändamål nu bör begränsas till 8,000,000 kronor. Jag förutsätter därvid att,
därest förhållandena under loppet av nästa budgetår skulle komma att påkalla
anvisande av ytterligare medel, sådana medel skola kunna ställas till
förfogande i erforderlig utsträckning.
I tidigare års reservationsanslag till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. lia vissa belopp ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande
av enskild företagsamhet. Sammanlagt ha 2,600,000 kronor på så sätt
ställts till förfogande. Av detta belopp har, såsom framgår av bilaga A, cirka
1.840.000 kronor disponerats. Emellertid ha ytterligare 550,000 kronor reserverats
för Lyckebyåns reglering, varför till Kungl. Maj:ts disposition kvarstå
cirka 200,000 kronor. För sistnämnda ändamål torde ytterligare böra reserveras
150,000 kronor. Skulle vidare den kompletteringsverksamhet av ofullständiga
jordbruk, som föreslagits av såväl Blekinge- som Västernorrlandsutredningarna,
anses böra komma till stånd åtminstone i någon utsträckning,
torde för detta ändamål 250,000 kronor böra vara disponibla. För uppmuntrande
av företagsverksamheten, framförallt genom företagareföreningar i län
med odifferentierat näringsliv, torde ävenledes medel böra beräknas.
Med hänsyn till det anförda lär av det nu äskade anslaget ett belopp av
500.000 kronor böra stå till disposition för nu angivna ändamål. Sist berörda
syften lära kunna tillgodoses inom den angivna anslagsramen.
Lika med kommissionen utgår jag från att för färdigställande av
arbeten enligt den öppna marknadens villkor bör för nästa
budgetår beräknas ett belopp av 2,500,000 kronor. Då dessa arbeten motiveras
av önskvärdheten ur trafiksynpunkt att pågående vägföretag icke avbrytas,
böra emellertid kostnaderna för arbetena — på sätt beräknats för
motsvarande arbeten under innevarande budgetår — gäldas i den ordning,
som i allmänhet gäller i fråga om dylika arbeten.
Slutligen finner jag, att kommissionens centrala administrationskostnader
m. m. böra för nästa budgetår uppskattas till 350,000 kronor.
Vad kommissionen anfört örn upptagande till närmare prövning av frågan
örn en mera tryggad anställning för kommissionens befattningshavare, torde
böra upptagas till behandling i samband med pågående utredningar örn arbetslöshetshjälpens
framtida ordnande.
Kungl. Maj.ts proposition nr 179.
23
Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av........kronor 350,000;
dels ock till Reservarbeten, Kontantunderstödsverksamhet
m. m. för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 8,000,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Skoglund.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 179-
Bilaga A.
P. M. med uppgifter om dispositionen av medel till
främjande av företagsverksamhet.
Av de för främjande av företagsverksamhet till Kungl. Maj:ts förfogande
ställda medel av anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten
(1935/36: V. B. 16) och anslagen till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. (1936/37: V. B. 18, 1937/38: V. B. 19 och 1938/39: V. B 18)
hava sedan den 8 april 1938 enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade
beslut anvisats sammanlagt 615,200 kronor på sätt närmare framgår av följande
sammanställning:
Dag för
beslutet
V* 38
uh 38
s%> 38
•/ro 38
88/io 38
u/u 38
Vn 38
9/is 38
7n 38
*7* 39
Ändamål ®eloPP
kronor
Kostnader för Lyckebyåntredningen..................... 30,000
Inventering av ofullständiga jordbruk i Blekinge län............. 15,200
Understöd till Västernorrlands läns företagareförening u. p. a..........110,000
Beredande av ökade utkomstmöjligheter åt befolkningen å Seskarön...... 10,000
Understöd åt Norrbottens småindustriförening u. p. a,............. 100,000
Stärkande av den ekonomiska bärkraften hos ofullständiga jordbruk i Blekinge län 65,000
Bidrag till enklare vägar i Västerbottens län ................ 100,000
Understöd till Aslands träförädlingsaktiebolag................ 20,000
Understöd till Bohusläns företagareförening u. p. a.............. 65,000
Understöd till Västerbottens företagareförening u. p. a............. 100,000
Summa kronor 615,200
Tidigare hava från dessa medel, sammanlagt utgörande 2,600,000 kronor,
anvisats tillhopa 1,226,300 kronor, vadan för närvarande till Kungl.
Maj:ts förfogande står ett belopp av (2,600,000 —1,226,300 — 615,000)
758,500 kronor.
Av sistnämnda belopp skulle enligt tidigare beräkningar för Lyckebyåns
reglering behöva tagas i anspråk ett belopp av 550,000 kronor.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
25
Bilaga B.
Till KONUNGEN
Statens arbetslöshetskommission får härmed överlämna
översikt över arbetslöshetsläget under år 1938,
redogörelse för hjälpverksamheten under samma år,
beräkning av kostnaderna för kommissionens verksamhet under återstående
del av innevarande budgetår samt
förslag till beräkning av medelsbehovet för kommissionens verksamhet under
budgetåret 1939/1940.
Preliminär beräkning rörande medelsbehovet för kommissionens verksamhet
under då återstående del av innevarande budgetår samt under budgetåret
1939/1940 överlämnades av kommissionen i dess här nedan i olika sammanhang
åberopade underdåniga skrivelser den 11 november och 25 november
1938.
En detaljerad framställning av klientelets sammansättning med hänsyn till
ålder och yrke vid utgången av augusti 1937 återfinnes i den utgivna redogörelsen
för arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937, del I (S. O. U. 1938: 21).
Under år 1938 har någon motsvarande undersökning icke verkställts.
I efterföljande översikt över arbetslöshetsläget och hjälpverksamheten under
år 1938 ingående tabeller lämna utförliga uppgifter om 1938 berörande
förhållanden. Till belysande av utvecklingen på längre sikt lämnas därjämte
i flertalet tabeller summariska uppgifter även för tidigare år, i regel åren 1930
—1937. Kommentarer till sistnämnda uppgifter förekomma endast undantagsvis.
26
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179- Tal). 1. Arbetsmarknaden under iren HIBO—1938.
År
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
j Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
Arsme-
deltal
Antal
hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa.
1930
16,647
15.384
13,572
11,368
9,013
6,634
5.824
6.314
8,589
14,611
24,824
31,901
13’723
1931
40,245
41,595
41,885
39,396
34,550
31,057
30,520
35.701
40,377
57,143
77,254
88,761
46,540
1932
103,742
108,032
109,674
111,333
104,094
97,370
94,687
99,826
106,404
123,584
146,981
161,155
113,907
1933
180.602
181,944
186,561
176,825
156,211
145,458
138,855
144,185
151,498
164,747
170,702
171,065
164,054
1934
171,540
166,348
160,345
145,588
116,257
99,628
86,253
83,042
78,918
84,811
92,016
92,881
114,802
1935
93,419
89,838
83.588
75,122
61,177
51,157
42,582
41,723
41,190
47,045
54,167
57,965
61,581
1936
61,400
58,127
53,162
46,628
34.571
25,863
21,510
20.783
20,903
24,712
28,742
30,814
35,601
1937
33,509
31,280
27,750
22,247
15,840
11.429
9.» 0
9,577
9,782
12,411
16,169
18.765
18)213
1938
21,723
21,766
19,184
15,791
12,463
10.421
8,481
8,346
9,154
12,349
17,350
22,099
14,927
Arbetslösheten inom fackorganisationerna. Procent.
1930
13.9
13.2
12.3
10 8
8.0
8.0
8.0
8.1
9.5
12.3
15.3
22 9
11.9
1931
20.2
18.7
19.4
17.1
13.2
12.4
11.8
12.8
13.4
16.4
19.3
2ö.6
16.8
1932
24.2
23.8
24.1
20.8
19.0
19 3
19.4
20.0
20.6
22.1
24.1
31.0
22.4
1933
28.8
27.7
28.7
24.3
21.1
20.3
19 4
19.6
19.2
20.2
22.3
27.2
23.3
1934
24.4
24 4
23.8
19.6
15.4
14.0
12.9
13 3
13.0
14.8
17.1
23.7
18.0
1935
22.3
20.1
18.5
16.0
12.0
11.3
9.9
10.2
10.9
12.7
14.9
21.3
15.0
1936
19.0
18.1
16.5
13.8
10.2
9.3
8.1
8.1
8.7
10.3
12.3
17.5
12.7
1937
16.3
14.8
14.5
11.2
8.3
7.7
6.4
6.2
6.8
8.3
ll.l
17.8
10.8
1938
15.6
14.5
12.9
10.7
8.4
8.5
7.2
7.2
7.5
9.0
11.2
17.8
Antal ansökning
ar om
arbete på 100
lediga platser
vid den offentliga ar
betsförmedlingen.
1930
265
226
177
143
131
128
141
144
147
178
274
251
183
1931
243
254
200
202
170
193
206
207
204
271
483
388
251
1932
453
508
397
382
380
405
420
409
407
463
853
881
487
1933
735
737
729
620
559
566
626
579
577
663
865
810
685
1934
735
694
514
477
383
379
362
332
331
379
549
531
479
1935
485
477
414
321
303
284
277
255
244
284
434
442
365
1936
370
319
261
249
214
194
194
175
169
204
289
327
247
1937
265
208
171
161
137
133
142
129
130
162
208
194
170
1938
218
230
182
157
146
153
152
128
132
167
236
231
194
I. Översikt över arbetslöshetsläget år 1938.
Den sedan flera år pågående i stort sett kontinuerliga förbättringen å arbetsmarknaden
fortsatte även under 1937. Under de sista månaderna av året
inträdde emellertid en avmattning i denna utveckling, och år 1938 har i stort
sett kännetecknats av stillastående eller i vissa fall en försämring i förhållande
till läget vid årets början. Detta framgår av de uppgifter ur kommissionens,
fackföreningarnas och den offentliga arbetsförmedlingens statistik, som
återfinnas i tab. 1. Antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande
arbetslösa belyses ytterligare--förutom av diagram 1 (sid. 87) — av
tab. 2, vari, bl. a. för eliminerande i någon mån av säsongväxlingarna, antalet
arbetslösa vid slutet av varje månad angivits i procent av motsvarande
antal under samma månad föregående år.
Antalet hjälpsökande var under de tio första månaderna år 1938 lägre än
27
Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179-
Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1938 i procent av motsvarande anta 1
närmast föregående år.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
193S
Januari......
89.9
241.8
257.8
174 1
95.0
54.5
65.7
54.6
64.8
Februari ......
86.9
270.4
259.7
168.4
91 4
54.0
64.7
53.8
69.6
Mars........
86.5
308.6
261.8
170.1
85.9
52.1
63 6
52.2
69.1
April.......
92 8
346.6
282.6
158.8
82.3
51.6
62.1
47.7
71.0
Maj........
K''6.7
383.3
301.3
150.1
74.4
52.6
56.5
45.8
78.7
Juni........
113.1
468.1
313.5
149.4
68.5
51.3
50.6
44.2
91.2
Juli........
115.2
524.0
310.2
146.6
62.1
49.4
50.5
45.6
86.5
Augusti......
130.2
565.4
279.6
144.4
57 6
50.2
49.8
46.1
87.1
September.....
170.6
470.1
263.5
142.4
52.1
52.2
50.7
46.8
93.6
Oktober......
200.1
391.1
216.3
133.3
51.5
55.5
52.5
50.2
99.5
November.....
253.5
311.2
190.3
116.1
53.9
58.9
53.1
56.3
107.3
December......
264.9
278 2
181.6
106.1
54 3
62.4
53.2
60.9
117.8
Medeltal
134.4
339.1
244.7
144.0
70.0
53.6
57.8
51.2
82.0
motsvarande månader under vart och ett av åren 1931—1937. Tages hänsyn
till de i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta av arbetslöshetskommittéer
hänvisade — dessa personer ingå ej i kommittéernas hjälpsökandesiffror
— förelåg dock nämnda förhållande endast i fråga om de fem
första månaderna år 1938.
Vid utgången av januari var antalet arbetslösa 64.8 % av motsvarande antal
för januari 1937. Motsvarande relativtal för de följande månaderna under
år 1938 (69.6, 69.1, 71.0, 78.7, 91.2, 86.5, 87.1, 93.6, 99.5, 107.3 och 117.8) giva
tydligt vid handen, att en förändring i utvecklingens tendens ägt rum under
året, och för november och december förelåg det anmärkningsvärda förhållandet,
att det absoluta antalet hjälpsökande (bortsett från beredskapsarbetare)
med respektive 1,181 och 3,334 översteg motsvarande antal år 1937.
Diagram 1 åskådliggör i någon mån den omsvängning som skett.
Utvecklingen under innevarande år har icke angivit någon ändrad tendens.
Enligt arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter för januari 1939, vilka
givetvis ännu icke hunnit göras till föremål för kontroll och bearbetning, utgjorde
hela antalet hjälpsökande arbetslösa vid månadens utgång 27,530.
Motsvarande antal för januari 1938 var, såsom i tab. 1 angivits, 21,723. Arbetslöshetens
geografiska fördelning var emellertid en helt annan än för
ett år sedan, varom mera här nedan (sid. 57).
Arbetslösheten inom fackorganisationerna var (se tab. 1) under årets fyra
första månader lägre än under motsvarande månader 1937 men under maj
—november var den högre än under samma månader 1937. För december
1938 låg arbetslöshetsprocenten, enligt tillgänglig preliminär uppgift, på samma
nivå som under december 1937. Att märka är emellertid, att skogs- och
flottningsarbetare ej ingå i det material, sorn ligger lill grund för här anförda
siffror.
Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen,
som i december 1937 uppgick till 194, ökade, i motsats mot
de närmast föregående fem åren, efter årsskiltet och uppgick i januari 1938
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
Till). 3. Fördelning'' av arbetare, ingående i socialstyrelsens kvarlalsstatistik, med
hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft.
Procentuell fördelning av antalet arbetare bos de arbetsgivare, som
uppgivit, att på arbetskraft rått
brist
tillräcklig tillgång
överflöd
,/ Kvartal
I
II
III
IV
I
II
III
IV
I
II
III
IV
1930 ........
2.8
5.1
1.7
0.5
61.4
61.2
58.2
51.6
35.8
33.7
40.1
47.9
1931........
0.7
0.2
0.8
0.6
45.6
47.7
44.4
42.2
53.7
52.1
54.8
57.2
1932 ........
0.5
0.2
0.2
0.2
37.0
37.5
36.8
32.2
62.5
62.3
63.0
67.6
1933 ........
0.3
0.2
0.9
0.4
27.6
31.7
36.8
37.3
72.1
68.1
62.3
62.3
1934 ........
1.1
4.9
5.7
4.1
42.5
51.6
56.5
58.0
56.4
43.5
37.8
37.9
1935 ........
5.5
8.3
10.9
10.1
58.2
63.6
62.2
62.6
36.3
28.1
26.9
27.3
1936 ........
10.7
13.8
15.0
13.2
61.8
66.2
66.7
68.4
27.5
20.0
18.3
18.4
1937 ........
15 8
20.3
16 3
13.3
66.9
67.1
72.7
72.1
17.3
12.6
11.0
14.6
1938 ........
11.8
11.9
13.3
8.2
69.9
71.9
70.9
73.9
18.3
16.2
15.8
17.9
till 218. Detta tal var dock avsevärt lägre än motsvarande tal för januari
1937 (265). Redan för februari 1938 översteg emellertid antalet arbetsansökningar
motsvarande antal för februari 1937, och för samtliga månader därefter,
utom april och augusti, var antalet större än samma månad 1937. Mest
markerad var ökningen under årets två sista månader, från respektive 208
och 194 till 236 och 231. Minskningen från november till december, som är
en vanlig företeelse, torde sammanhänga med de arbetstillfällen, som erbjudas
under december i samband med julen, och — för städerna — med snöförhållandena
vid denna tid.
I tab. 3 redovisas procentvis fördelningen av antalet arbetare, ingående i
socialstyrelsens kvartalsstatistik, med hänsyn till vederbörande arbetsgivares
uppgifter om tillgången på arbetskraft. Tabellen utvisar en förskjutning i
jämförelse med år 1937 i riktning mot överflöd på arbetskraft. I detta sammanhang
må nämnas, att antalet arbetare, som beröres av kvartalsstatistiken,
ökats från 375,512 under 4:e kvartalet 1937 till 404,521 samma tid 1938.
Såsom kommissionen angivit i sin underdåniga skrivelse den 9 mars 1938
angående medelsbehovet för då löpande och för nu innevarande budgetår,
förefaller det — och nu med större säkerhet vid bedömandet — som örn den
tidigare i landet rådande högkonjunkturen nått sin kulmen under år 1937.
Det bör emellertid observeras, att de uppgifter, som hittills lämnats i denna
framställning, grundats på siffror för riket i dess helhet och sålunda icke utesluta,
att inom vissa delar av landet och inom vissa näringar alltjämt råder
ett i stort sett lika gynnsamt läge på arbetsmarknaden som under år 1937.
Den genomsnittliga försämringen måste i sådant fall bero på än starkare försämring
för enskilda landsdelar och näringar. Förhållanden, för vilka närmare
redogörelse återfinnes i det följande, tyda på en sådan situation.
I socialstyrelsens kvartalsstatistik ingå huvudsakligen uppgifter från industriella
verksamhetsområden men däremot icke sådana uppgifter beträffande
jordbruket. Utvecklingen under år 1938 i avseende på antalet hjälp
-
29
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
Tab. 4. Antal hjälpsökande arbetslösn tillhörande yrkesgrupperna jordbruk oell
skogshushållning åren 11)30—1938.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Jordbruk
Januari..........
427
1,436
4,699
14,454
14,499
7,721
2,288
836
460
Februari.........
343
1,628
5,832
15,217
14,287
7,074
1,909
769
464
| Mara...........
281
1,628
6,858
14,728
13,895
6,088
1,390
524
308
j April ...........
232
931
5,955
13,024
11,320
4,486
999
244
196
S Maj...........
206
912
6,137
11,350
8,410
2,426
524
154
90
1 Juni...........
104
907
5,938
10,290
7,152
1,656
282
52
76
I Juli...........
95
657
5,175
9,478
5,909
1,036
198
67
51
Augusti..........
102
674
4,388
10,155
5,704
984
187
55
58
i September ........
130
1,000
5,902
11,369
5,546
1,096
184
71
56
t Oktober..........
235
2,036
8,008
13,580
7,351
1,409
341
131
146
! November.........
788
3,725
10,884
15,230
7,728
1,949
535
255
345
S December.........
1,083
3,951
12,415
14,403
7,884
2,326
636
378
489
Skogshushållning
Januari..........
231
1,607
10,142
17,654
7,991
3,503
2,492
439
340
j Februari.........
108
1,545
9,770
15,433
7,196
2,874
1,351
395
267
! Mars...........
124
2,285
10,458
18,189
10,704
3,279
1,233
384
290
April.......... .
Maj..........
176
3,975
14,369
22,394
14.028
5,647
1,858
402
229
167
3,695
13,854
19,738
9,775
5,025
1,231
76
150
! Juni...........
54
3,303
12,248
16,967
9,629
3,955
640
42
151
Juli...........
61
3,095
11,314
15,488
8,447
2,128
296
19
74
Augusti..........
73
4,206
12,811
17,200
8,567
2,264
371
78
98
September.........
124
4,164
13,014
19,382
8,295
2,318
457
79
365
Oktober.........
214
8,098
14,633
18,274
6,967
2,880
481
168
761
November.........
896
11,404
15,995
15,176
6,513
3,452
524
245
I 1,537
December.........
1,079
11,852
17,404
12,141
5,646
3,467
458
307
| i3,Oo8 |
sökande arbetslösa, tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och skogshushållning,
redovisas i tab. A. Den våren 1935 jämlikt lijälpkungörelsens 14 §
av kommissionen beslutade avstängningen från statlig och statsunderstödd
arbetslöshetshjälp av arbetslösa, tillhöriga yrkesgruppen jordbruk, kunde
även under år 1938 vidmakthållas, och dispenser från avstängningen behövde
lämnas i alltjämt minskad omfattning. Det största antalet samtidigt
gällande dispenser för jordbruksarbetare (inkl. trädgårdsarbetare) förelåg
i februari och utgjorde 62. Mot slutet av året gjorde sig dock en viss försämring
gällande, i det att för december redovisades väl ett hundratal flera
arbetslösa jordbruksarbetare än i december 1937.
Jämväl för skogs- och flottningsarbetare kunde avstängningen från statlig
och statsunderstödd arbetslöshetshjälp, vilken trätt i kraft den 1 november
1934, bestå under 1938, ehuru för vissa orter dispens medgavs i förhållandevis
stor utsträckning särskilt under sista kvartalet. Under vintern
1937—1938 var arbetstillgången inom skogshushållningen riklig. Högsta
antalet dispenser under denna tid beviljades för februari och avsåg 57
arbetslösa i 7 kommuner samt generell dispens för flottningsarbetare i 3
skogs- eller sågverkskommuner. Redan under försommaren 1938 kunde
emellertid en minskning i arbetstillgången skönjas. På grund av de syssel
-
30
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-
sättningsmöjligheter, som vid denna årstid förelågo inom andra yrken, och
de goda förtjänster, som uppnåtts i skogsarbete under nästföregående vinter,
började denna minskning ej påverka anmälningssiffrorna förrän under
senhösten. Antalet hjälpsökande arbetslösa skogsarbetare, som i december
1937 var 307, steg i november och december 1938 till resp. 1,537
och 3,038. Det ökade hjälpbehovet medförde ökat antal dispenser. Dessa,
som i augusti 1938 omfattade 6 man i en kommun, avsågo för december
— förutom 63 man i 4 kommuner — generell dispens för skogs- och
flottningsarbetare i 28 kommuner, varav 23 i Västernorrlands län.
Kommissionen har alltid låtit sig angeläget vara att från statliga reservarbeten
hemsända arbetslösa, som kunde antagas erhålla arbete i jordbruk
de tider av året, då efterfrågan å dylik arbetskraft gjort sig gällande.
Dessa hemsändningar omfattade under tiden mars—juni 1938 sammanlagt
cirka 1,900 man.
Under våren 1937 måste särskilda anordningar vidtagas för att möta
den starka efterfrågan å arbetskraft till betfältsarbeten, som då uppstod.
Sådana anordningar hava under våren 1938 ej varit av nöden. Detta
torde sammanhänga med minskningen i betarealen, vilken, såsom av nedan
anförda siffror framgår, under år 1938 inskränkts med c:a 10 procent, varigenom
den fått samma omfattning som under åren 1933—1936. Sockerbetarealen
utgjorde i hektar
1930 ..... 36,885 1933 50,574 1936 51,368
1931 ..... 35,276 1934 50,616 1937 55,241
1932 ..... 40,096 1935 50,639 1938 50,760
Från arbetslöshetshjälp voro därjämte under år 1938 avstängda byggnads-,
tegelbruks-, hamn- och stuveriarbetare samt personer tillhörande
yrkesgruppen husligt arbete. Dispenser i nämnvärd utsträckning förekommo
i fråga örn dessa yrken endast beträffande byggnadsarbetare. Största
antalet sådana dispenser beviljades under första kvartalet, då under februari
307 byggnadsarbetare voro föremål för dispens.
Liksom under år 1937 förekom arbetslöshet av större omfattning under
år 1938 endast beträffande ett fåtal yrkesområden, vilket framgår av de
uppgifter, som lämnas i tab. 5. Dessa yrkesområden angivas här nedan
jämte antalet hjälpsökande arbetslösa inom desamma vid utgången av oktober
och december månader 1937 och 1938.
1937 1938
Okt
Dec.
Okt.
Dec.
Skogshushållning...........
. 168
307
761
3,038
Metall- och maskinindnstri.......
. 733
938
809
1,074
Stenindustri.............
1,606
591
918
Trävaruindustri............
. 1,467
2,329
1,805
2,917
Byggnadsverksamhet.........
2,713
1.359
2,a54
Handel, samfärdsel och allmän tjänst . .
. 1,647
2,058
1,382
1,880
Diversearbete.............
. 3,648
5,600
3,610
5,992
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
31
Tab. 5. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1930—1938.
Årsmedeltal.
Yrkesgrupper
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Antal
Jordbruk o. skogshushållning
611
6,560
19,850
30,106
17,786
6,587
1,739
514
837
Jordbruk..........
335
1,624
6,849
12,769
9,140
3,188
790
295
228
Skogshushållning......
276
4,936
13,001
17,337
8,646
3,399
949
219
609
Industri och hantverk ....
6,619
22,694
49,835
69,864
48,830
28,110
17,684
9,347
7,529
Malmbrytning och metallindustri
1,854
6,798
17,168
20,776
12,326
5,165
2,840
1,138
956
Jord- och stenindustri ....
600
5,203
8,348
12,000
10,612
6,958
3,845
1,841
1,081
Trävaruindustri.......
2,003
5,777
11,258
13,442
8,905
5,929
4,262
2,406
2,114
Byggnadsverksamhet.....
1,032
2.179
6,822
12,513
8,445
5,585
3,805
2,317
2,057
Övriga industrier......
1,130
2,737
6,239
11,133
8,542
4,473
2,932
1,645
1,321
Sjöfart och fiske......
148
530
1,600
2,708
2,304
1,269
727
349
266
Handel, samfärdsel och all-
män tjänst........
820
1,813
5,397
11,238
9,342
5,490
3,599
2.265
1,763
Husligt arbete.......
29
36
132
376
210
45
53
37
27
Arbete, ej härf ärligt till annan
grupp...........
5,496
14,907
37,093
49,762
36,330
20,080
11,799
5,701
4,505
Summa
13,723
46,540
113,907
164,054
114,802
61,581
35,601
18,213
14,927
Procent
Jordbruk o. skogshushållning
4.5
14.1
17.4
18.3
15.5
10.7
4.9
2.8
5.6
.1 ordbruk..........
2.5
3.5
6.0
7.8
8.0
5.2
2.2
1.6
1.5
Skogshushållning......
2 0
10.6
11.4
10.5
7.5
5.5
2.7
1.2
4.1
Industri och hantverk ....
48.2
48.8
43.8
42.6
42.5
45.6
49.7
51.3
50.4
Malmbrytning och metallindustri
13.5
14.6
15.1
12.6
10.7
8.4
8.0
6.3
6.4
Jord- och stenindustri ....
4.4
11.2
7.3
7.3
9.2
11.3
10.8
10.1
7.2
Trävaruindustri.......
14 6
12.4
£.9
8.2
7.8
9.6
12.0
13 2
14.2
Byggnadsverksamhet.....
7.5
4.7
6.0
7.7
7.4
9.1
10.7
12.7
13.8
Övriga industrier......
8.2
5.9
5 5
6.8
7.4
7.2
8.2
9.0
8.8
Sjöfart och fiske......
1.1
1.1
1.4
1.7
2.0
2.1
2.0
1.9
1.8
Handel, samfärdsel och all-
män tjänst........
5.9
3.9
4.7
6.9
8.1
8.9
10.1
12.5
11.8
Husligt arbete........
0.2
0.1
0.1
0.2
0.2
0.1
0.2
0.2
0.2
Arbete, ej hän förligt till annan
grupp...........
40.1
32.0
32.6
30.3
31.7
32.6
33.1
31.3
30.2
Summa
lOO.o
100.0
100.0
100.0
100.0
100.0
100.0
lOO.o
lOO.o
Den fortgående allmänna minskning i arbetslöshetssiffrorna, som föregående
år kunde konstateras inom dessa yrkesområden i jämförelse med
förhållandena vid samma tidpunkter ett år tidigare, upphörde under år
1938. Inom yrkesgrupperna byggnadsverksamhet samt diversearhete var
arbetslösheten av samma storleksordning som ett år tidigare. Stenindustri
samt handel, samfärdsel och allmän tjänst företedde en minskning. Vad
stenindustrien angår torde denna minskning emellertid vara mera skenbar
än verklig, emedan antalet till beredskapsarbeten hänvisade under året
starkt ökats (jfr sid. 18). Enhart inom Göteborgs och Bohus län utgjorde
antalet vid sådana arbeten sysselsatta, av arbetslöshetskommittéer hänvisade
32
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
arbetslösa vid utgången av december 1938 583, under det att igångsättandet
av beredskapsarbeten endast i ringa utsträckning påverkat arbetslöshetssiffrorna
vid motsvarande tidpunkt 1937 (antalet hjälpsökande arbetslösa i
Bohuslän utgjorde i december 1937 och 1938 resp. 2,190 och 1,274, d. v. s.
en minskning till 1938 med 916). Arbetslöshetssiffrorna för yrkesgrupperna
diversearbete samt metall- och maskinindustri företedde en mindre och
för gruppen trävaruindustri en avsevärd ökning, vilken senare givetvis sammanhängde
med de försämrade konjunkturerna på världsmarknaden för
denna industris produkter.
Även oavsett denna omständighet påkalla förhållandena inom trävaruindustrien
ett särskilt intresse. Den alltjämt pågående rationaliseringen
samt arbetskraftens säsongsysselsättning inom vissa av trävaruindustriens
grenar synas medföra, såsom kommissionen uttalat i sin i statskrivelsen den
9 mars 1938 intagna översikt över arbetslöshetsläget 1937, att förutsättningar
saknas för en snar sanering av de områden, där befolkningen tidigare
haft sin försörjning helt eller huvudsakligen från denna industri.
En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av de den 31 december
1938 anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2.
Enligt vad kommissionen inhämtat från socialstyrelsen, voro vid utgången
av december 1938 13 erkända arbetslöshetskassor med sammanlagt 181,400
medlemmar i funktion eller i runt tal 11,000 medlemmar mer än vid samma
tid 1937. Den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen har emellertid av
olika skäl, bl. a. att de sedan längre tid arbetslösa i regel icke hava stora
utsikter att inom föreskriven tid erlägga det antal veckoavgifter, som är en
av förutsättningarna för rätt till daghjälp från arbetslöshetskassa, under nuvarande
förhållanden icke kommit att nämnvärt avlasta anspråken på arbetslöshetshjälp
genom kommissionen. Proportionen mellan den daghjälp,
som kan erhållas från arbetslöshetskassa, och det dagunderstöd eller den
dagsinkomst, som kan påräknas vid hjälp genom arbetslöshetskommitté, synes
ej heller vara sådan, att den i högre grad befrämjar arbetslöshetsförsäkringens
utveckling.
Antalet rapportkommuner, d. v. s. kommuner med rapporterad arbetslöshet,
var i medeltal under år 1938 230. Motsvarande tal för år 1937 var 288.
Under större delen av 1938 ökade resp. minskade antalet rapportkommuner
med växlingarna i antalet hjälpsökande arbetslösa. Under de fyra sista
månaderna av året var emellertid ökningen i antalet rapportkommuner
påfallande stor, något som sammanhängde med att ett antal kommuner
med obetydlig eller förhållandevis ringa arbetslöshet med tanke på
den väntade ökningen under vintern då funno anledning att träda i förbindelse
med kommissionen för att därigenom i tid säkra de formella villkoren
för statlig hjälp till lindrande av arbetslösheten. Denna utveckling belyses
av tab. 6, vari angivits antalet kommuner med rapporterad arbetslöshet under
åren 1930—1938.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179- Tab. 6. Antili kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1930—1938,
33
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Januari.........
168
339
673
1,148
1,478
1,251
810
433
268
Februari.........
168
362
751
1.212
1,529
1,219
759
417
270
Mars..........
167
376
757
1,222
1,525
1,180
727
373
254
April..........
166
368
758
1,181
1,437
1,051
666
335
232
Maj...........
156
353
743
1,113
1,337
901
568
277 ''
216
Juni ..........
136
345
708
1,091
1,270
840
482
231
204 :
Juli..........
123
335
727
1,108
1,220
722
426
218
187 j
Augusti.........
128
353
746
1,122
1.160
709
421
227
186
September........
135
365
774
1,166
1,138
691
400
215
194
Oktober.........
167
419
835
1,238
1,178
734
409
230
219
November........
216
508
943
1,340
1,232
796
429
244
253
December........
261
569
1,000
1,401
1,252
833
427
252
277
Medeltal
166
391
785
1,195
1,313
911
544
288
230
Tab. 7. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1930—1938. Årsmcdeltal.
Län
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Stockholms stad . . .
878
1,770
6,926
13,324
10,643
5,081
3,436
2,053
1,323
Stockholms.....
. 326
527
2,050
4,981
4,411
2,216
1,132
416
187
Uppsala.......
266
560
1,288
2,488
1,874
1,041
470
265
282
Södermanlands ....
214
833
1,832
2,849
1,891
625
273
160
157
Östergötlands ....
764
971
2,785
4,899
3,563
1,348
774
524
466
Jönköpings.....
273
498
1,347
2,489
2,160
1,106
628
295
219
Kronobergs.....
172
723
1,835
2,650
2,022
962
452
164
137
Kalmar.......
398
1,277
3,869
5,541
3,815
2,115
1,080
420
386
Gotlands......
60
114
249
697
410
153
129
102
100
Blekinge......
469
2,176
4,246
5,791
4,944
3,195
1,612
814
598
Kristianstads ....
150
594
1,791
2,746
2,117
889
342
132
107
Malmöhus......
1,790
3,631
7,805
11,243
7,892
3,991
2,902
2,110
1,865
Hallands......
219
449
1,067
1,699
1,454
882
574
409
354
Göteborgs stad . . .
1,036
3,201
6,072
8,699
6,787
3,746
2,399
1,283
1,164
Göteb. o. Bohus i övrigt
393
3,291
5,341
7,730
7,208
5,019
3,332
2,022
1,182
Älvsborgs ......
368
943
2,250
3,520
2,724
1,435
765
427
279
Skaraborgs.....
20
165
1,274
2,240
1,866
959
455
203
187
Värmlands.....
806
3,251
7,207
9,755
6,579
3,836
1,669
513
515
Örebro.......
772
1,608
4,191
5,789
3,919
1,898
887
329
199
Västmanlands ....
291
987
2,853
4,273
2,201
653
174
57
46
Kopparbergs.....
470
2,022
5,720
9,202
5,989
2,904
1,195
274
121
Gävleborgs.....
700
3,313
7,789
10,660
6,764
3,984
1,874
747
520
Västernorrlands . . .
705
6,697
14,268
17,025
11,486
7,037
5,072
2,809
2,758
Jämtlands......
90
1,050
4,493
5,724
2,405
1,086
307
30
25
Västerbottens ....
297
1,655
4,702
6,240
3,692
1,872
897
299
345
Norrbottens.....
1,796
4,234
10,656
11,800
5,986
3,550
2,773
1,359
1,405
Hela riket
13,723
46,540
113,907
164,054
114,802
61,581
35,601
18,213
14,927
Städer
7,644
14,959
35,533
55,647
41,307
22,610
15,893
10,272
8,439
Landsbygd
6,079
31,581
78,374
108,407
73,495
38,971
19,708
7,941
6,488
1 Skeo kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbctslöshotskommitté.
Bihang lill riksdagens protokoll 1939.
1 sami. Nr 179.
3
34 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
Tab. 8. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1,000 invånare inom olika län åren 1930—1938.
Län
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1988
Stockholms stad.......
1.8
3.5
13.5
25.6
20.4
9.7
6.4
3.8
2.4
Stockholms..........
1.2
2.0
7.7
18.6
16.3
8.2
4.2
1.5
0.7
j Uppsala...........
1.9
4.1
9.4
18.0
13.5
7.5
3.4
1.9
2.0
j Södermanlands.......
1.1
4.4
9.8
15.2
10.1
3.3
1.4
0.8
0.8
Östergötlands.........
2.5
3.1
9.0
15.8
11.4
4.3
2.5
1.7
1.5
Jönköpings ..........
1.2
2.2
5.8
10.7
9.2
4.7
2.7
1.2
0.9
Kronobergs..........
1.1
4.6
11.8
17.1
13.0
6.2
2.9
1.1
0.9
Kalmar...........
1.7
5.5
16.7
23.9
16.4
9.1
4.7
1.8
1.7
Gotlands...........
1.0
2.0
4.3
12.1
7.1
2.6
2.2
1.8
1.7
Blekinge...........
3.2
15.0
29.3
39.8
33.8
21.9
11.0
5.6
4.1
Kristianstads.........
0.6
2.4
7.3
11.1
8.5
3.6
1.4
0.5
0.4
Malmöhus..........
3.5
7.1
15.2
21.9
15.3
7.7
5.6
4.0
3.6
Hallands...........
1.5
3.0
7.1
11.2
9.6
5.8
3.8
2.7
2.3
Göteborgs stad........
4.3
13.1
24.5
34.6
26.9
14.7
9.3
4.9
4.3
Göteborgs o. Bohus i övrigt . .
1.8
15.4
25.2
36.4
33.9
23.6
15.8
9.6
5.7
Älvsborgs ..........
1.2
3.0
7.2
11.2
8.6
4.5
2.4
1.3
0.9
Skaraborgs..........
0.1
0.7
5.3
9.2
7.7
4.0
1.9
0.8
0.8
Värmlands..........
3.0
12.0
26.7
35.9
24.1
14.0
6.1
1.9
1.9
Örebro............
5.5
7.3
19.2
26.5
17.9
8.7
4.1
1.5
0.9
Västmanlands.........
1.8
6.1
17.7
26.5
13.6
4.0
1.1
0.3
0.3
Kopparbergs.........
1.9
8.1
22.9
36.8
23.9
11.6
4.8
1.1
0.5
Gävleborgs..........
2.5
11.8
27.9
38.1
24.1
14.2
6.7
2.7
1.9
Västernorrlands........
2.5
24.0
51.0
60.6
40.8
24.9
18.0
10.0
9.9
Jämtlands..........
0.7
7.8
33.3
42.2
17.7
• 8.0
2.2
0.2
0.2
Västerbottens.........
1.5
8.1
22.9
30.0
17.5
8.8
4.2
1.4
1.6
Norrbottens..........
9.1
21.2
52.8
58.2
29.3
17.2
13.4
6.5
6.7
Hela riket
2.2
7.6
18.5
26.5
18.5
9.9
5.7
2.9
2.4
Städer
3.9
7.6
17.4
27.0
19.9
10.7
7.4
4.7
3.8
Landsbygd
1.5
7.6
19.0
26.3
17.8
9.4
4.8
2.0
1.6
Arbetslöshetens fördelning på olika län framgår av tab. 7 och 8.
Förstnämnda tabell, vari redovisas årsmedeltalen för de hjälpsökande fördelade
länsvis åren 1930—1938, utvisar bl. a., att det största antalet arbetslösa
i medeltal under år 1938 återfanns i Västernorrlands län, där det utgjorde
icke mindre än 2,758. Närmast följde Malmöhus och Norrbottens
län, Stockholms stad, Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad) samt
Göteborgs stad i nu nämnd ordning. En jämförelse med år 1937 utvisar, att
även då Västernorrlands och Malmöhus län kommo i första resp. andra rummet
men att därefter följde Stockholms stad, Göteborgs och Bohus län (utom
Göteborgs stad), Norrbottens län samt Göteborgs stad i nu nämnd ordning.
(Att Malmöhus län båda åren uppvisat höga arbetslöshetssiffror beror på
att Malmö stad ej redovisas separat.) Minskningen för Göteborgs och Bohus
län (utom Göteborgs stad) från 2,022 till 1,182 är anmärkningsvärd men
sammanhänger till stor del med särskilda statliga åtgärder för arbetslöshetens
lindrande vid sidan av kommissionens verksamhet, såsom statsinköp av gatsten,
anordnandet av beredskapsarbeten m. m. (jfr sid. 7 och 18).
Även i förhållande till folkmängden (tab. 8) förefanns det största antalet
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-
35
Tab. 9. Kommunernas fördelning efter rapporterat antal hjälpsökande arbetslösa på
100 invånare den sl/u åren 1933—1938.
Antal hjälp- sökande på
100 inv.
Antal kommuner den s,/i2
Procentuell fördelning
1933
1934
1935
1930
1937
1938
1933
1934
1935
1936
1937
1938
0.0— 0.9 ... .
208
488
435
278
171
152
14.9
39.0
52.3
65.3
68.1
55.1
! 1.0— 1.9 ... .
432
403
222
94
49
65
30.9
32.2
26.7
22.0
19.5
23.5
2.0-^ 2.9 ... .
300
167
64
18
13
30
21.4
13.3
7.7
4.2
5.2
10.9
3.0— 3.9 ... .
188
66
43
18
9
12
13.4
5.3
5.2
4.2
3.6
4.4
4.0— 4.9 ... .
93
45
30
8
7
7
6.6
3.6
3.6
1.9
2.8
2.5
5.0— 5.9 ... .
52
31
11
5
2
5
3.7
2.5
1.3
1.2
0.8
1.8
6.0— 6.9 ... .
24
11
11
2
—
2
1.7
0.9
1.3
0.5
—
0.7
7.0— 7.9 ... .
27
19
6
1
—
2
1.9
1.6
0.7
0.2
—
0.7
8.0— 8.9 ... .
28
7
3
—
—
1
2.0
0.6
0.4
—
—
0.4
9.0— 9.9 ... .
9
4
3
—
—
—
0.7
0.3
0.4
—
—
—
10.0—10.9 ....
10
3
—
—
—
—
0.7
0.2
—
—
—
—
11.0—11.9 ....
8
1
1
2
—
—
0.6
0.1
0.1
0.5
—
—
12.0-12.9 ....
3
2
1
—
—
—
0.2
0.2
0.1
—
—
—
13.0—13.9 ....
2
1
1
—
—
- |
0.1
0.1
0.1
—
—
—
14.0—14.9 . . : .
—
—
1
—
—
—
—
—
0.1
—
—
—
15.0— CO ... .
16
3
—
—
—
—
1.2
0.2
—
—
—
—
Summa
1,400
1,251
832
426
251
276
lOO.o! lOO.o
lOO.o 1 lOO.o
lOO.o
lOO.o
arbetslösa under år 1938 i Västernorrlands län (9.9 °/0), dock närmast följt
av Norrbottens län (6.7 %„) samt Göteborgs och Bohus län (Göteborgs stad
4.3 %„ och länet i övrigt 5.7 %0).
Kommunernas fördelning efter det rapporterade antalet hjälpsökande arbetslösa
på 100 invånare (den s. k. relativa arbetslösheten) den 31 december
under åren 1933—1938 framställes i tab. 9. Den i olika sammanhang i denna
översikt påpekade försämringen i arbetslöshetsläget under 1938 framträder
här tydligt. Vid 1937 års utgång hade 68.1 % av rapportkommunerna mindre
arbetslöshet än 1 % och ingen kommun uppnådde 6 %>. Ett år senare hade
det relativa antalet kommuner med mindre än 1 % arbetslöshet sjunkit
till 55.1 °/o och en kommun (Alnö) redovisade mer än 8 % arbetslöshet.
Landsbygdens andel i hela antalet arbetslösa steg under början av den
senast förflutna krisen, d. v. s. åren 1931 och 1932, men har därefter undergått
en successiv minskning. Denna utveckling belyses av tab. 10, vari antalet
hjälpsökande arbetslösa på landsbygden under åren 1930—1938 angivits
Tab. 10. Hjälpsökaude arbetslösa på landsbygden i procent av liela antalet rapporterade
arbetslösa åren 1930—1938.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1987
1938
Januari......
37.8
57.8
68.3
63.2
60.9
60.9
59.8
46.6
41.0
April.......
37.9
66.8
70.6
66.0
64.7
64.0
58.4
48.0
39.6
Juli........
37.2
69.8
68.7
65.5
65.8
65.7
54.7
39.2
38.4
Oktober......
46.5
71.4
69.1
66.7
66.9
64.6
51.0
40.0
46.9
Årsmcdeltal
44.3
67.9
08.8
66.8
64.0
63.8
57.2
43.6
43.5
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
36
Tab. 11. Antal hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten1 i Blekinge oell Göte
-
A = Hela antalet. B = Yrkesgruppen jord- och stenindustri. C = Yrkes
Blekingc
-
Månad
1930
1931
1932
1933
A
B
A
B
A
B
A
B
Januari......
167
31
1,096
434
2,500
1,389
3,123
1,541
Februari......
149
19
1,166
402
2,573
1,317
3,200
1,450 !
Mars........
123
22
1,186
486
2,413
1,241
3,605
1,918
April.......
120
19
1,201
572 -
2,925
1,673
2,861
1,218
Maj........
143
22
1,097
549
2,541
1,417
2,707
1,183
Juni........
120
10
1,134
650 |
2,417
1,345
3,343
1,792
Juli \.......
141
15
1,402
940
2,630
1,543
3,264
1,752
Augusti......
140
26
1,887
1,365
2,875
1,754
3,371
1,836
September.....
156
31
1,789
1,253
2,682
1,577
3,388
1,837
Oktober......
218
62
1,757
1,135
2,529
1,334
3,455
1,769
November.....
417
138
2,114
1,191
2,818
1,421
3,724
1,856
December.....
548
207
2,202
1,241
3,009
1,548
3,902
1,900
Medeltal
204
50
1,503
852
2,659
1,463
3,329
1,671
Göteborgs och
Månad
1930
1931
1932
1933
A
B
A
B
A
B
A
B
Januari......
1,466
1,372
3,650
3,300
4,244
3,545
Februari......
—
—
1,516
1,408
3,708
3,263
4,310
3,492
Mars.......
—
—
1,722
1,596
3,312
2,584
6,188
5,348
April.......
_
_
2,328
2,233
4,159
3,717
4,231
3,592
Maj........
—
—
2,857
2,771
3,516
3,057
3,614
3,043
Juni........
—
—
2,746
2,673
3,640
3,229
5,913
5,326
Juli........
c—
_
2,977
2,873
4,120
3,772
5,308
4,737
Augusti......
—
—
3,898
3,805
4,499
4,148 !
5,274
4,685
September.....
—
—
4,187
4,122
4,781
4,367
5,475
4,877
Oktober......
_
_
2,903
2,772
3,146
2,740
5,935
5,248
November.....
211
204
3,248
2,937
3,013
2,512
6,137
5,298
December.....
1,170
1,156
3,556
3,300 |
3,581
2,977 |
6.773
5,963
Medeltal
• II 2,784
2,655
3,760
3,306
5,284
4,596
Västernorr
-
Månad
1930
1931
1932
1933
A
c
A
G
A
C
A
C
Januari ......
558
493
2,486
2,101
6,969
5,487
9,594
7,083
Februari ......
523
374
2,747
2,168
7,504
5,856
10,069
6,883
Mars.......
439
330
3,226
2.617
7,616
5,907
10,737
7,211
April.......
421
295
3,597
3,006
7,922
5,891
10,586
7,103
Maj........
257
218
2,757
2,356
6,579
4,949
8,574
5,849
Juni........
96
80
2,457
2,166
5,931
4,595
7,415
5,218
Juli........
35
35
2,485
2,132
6,140
4,669
6,616
4,675
Augusti......
55
24
2,888
2,471
6,350
4,752
7,196
4,931 ;
September.....
136
101
3,129
2,706
6,400
4,708
7,638
5,192
Oktober......
898
837
4,090
3,336
7,048
5,144
8,275
5,778
November.....
1,650
1,507
4,752
3,819
7,871
5,560
8,971
6,275
December.....
1,767
1,591
5.499
4.473
8,801
6,311
9,480
6,779
Medeltal
570
490
3,343
2,779
7,094
5,319
8,763
6,081
1 De i resp. distrikt ingående kommunerna äro förtecknade: K. Mits prop. nr 19:1936, bilagan,
Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179■
37
borgs och Bohus län samt sågverksdistrikten1 i Västernorrlands län åren 1930—1988.
grupperna trävara- och pappersindustri samt arbete ej hänförligt till annan grupp.
län.
1931
1935
1936
1937
1938
A
B
A
B
A
B
A
B
A
B
4,027
1,864
2,851
1,510
1,769
1,136
649
325
513
276
3,994
1,852
2,793
1,498
1,706
1,102
665
310
504
288
3,741
1,805
2,531
1,345
1,364
728
533
240
406
223
3,455
1,670
2,121
1,198
1,131
613
446
218
299
172
2,985
1,566
1,911
1,209
777
453
314
164
264
143
2,744
1,503
1,698
1,122
583
351
218
124
206
108
2,552
1,423
1,622
1.058
507
315
175
lil
183
90
2,484
1,358
1,546
978
463
306
223
125
197
90
2,386
1,346
1,484
1,013
429
289
171
120
184
77
2,322
1,271
1,592
1,080
475
267
305
187
199
73
2,823
1,637
1,535
975
580
309
400
230
342
131
2,816
1,486
1,619
1,018
617
317
475
261
448
189
3,027
1,505
1,942
1,167
867
516
381
201
312
155
Bohus län.
1934
1935
1936
1937
1938
A
B
A
B
A
B
A
B
A
B
6,662
5,838
4,244
3,509
3,451
2,921
2,144
1,718
1,388
1,060
6,723
5,891
4,141
3,391
3,363
2,858
2,088
1,656
1,231
935
6,536
5,726
3,859
3,250
3,153
2,707
1,881
1,486
964
745
6,021
5,369
3,501
3,023
2,489
2,110
1,457
1,170
669
507
5,731
5,157
3,660
3,252
2,210
1,921
1,085
870
550
422
4,890
4,457
3,587
3,242
2,044
1,787
882
697
473
368
4,461
4.167
3,692
3,391
1,814
1,581
902
727
436
335
4,159
3,841
3,546
3,238
1,724
1,495
887
726
441
344
3,852
3,521
3,422
3,121
1,723
1,488
900
726
466
365
4,171
3,783
3.722
3,353
1,862
1,599
1,122
909
553
435
4,578
4,156
3,370
2,890
2,032
1,700
1,256
1,013
603
452
4,213
3,667
3,531
3,035
2,155
1,759
1,384
1,102
748
568
5,166
4,631
3,690
3,225
2,335
1,994
1,332
1,067
710
545
lands län.
1934
1935
1936
1937
1938
A
C
A C
A C
A | C
A
C
10,358
10,306
10,069
9.217
6,135
4,763
4,333
4,381
4.218
4,463
6,001
5,370
7,690
7,801
7,528
6,767
4,631
3,589
2,980
3,157
3,253
3,394
3,825
4,136
6,057
5,977
5,547
5,357
3,878
3,148
2,982
3,019
3,146
3,949
4,499
4,597
4,806
4,682
4,308
4,169
3,217
2,672
2.573
2.531
2,533
3,176
3,566
3.574
5,501
5,617
5,697
5,429
3,545
2,770
2,355
2,302
2,352
2,742
3,273
3,455
4,330
4,514
4,595
4,325
3,021
2,412
2,019
1,951
1,912
2,197
2,617
2,798
4,094
4,135
4,031
3,443
1,961
1,525
1,151
1,146
1,189
1,480
1,810
2,307
3,322
3,367
3,289
2,782
1,691
1,294
970
937
995
1,224
1,475
1,850
3,084
2,950
2,759
2,267
1,734
1,414
1,136
1,107
1,289
1,611
2,254
2,791
2,444
'' 2,358
''2,201
1,825
1,396
1,139
924
884
973
1,155
1,645
1,982
6,551
4,896
4,1116
8,484 1 3,753 3,058
2,356
1,933
2,033
1,577
Bid. 92.
38
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179■
Tab. 12. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande
arbetslösa åren 1934—1938. i
Ar och
månad
Städer
L a
u d s b y g d
Hela riket
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i åldern
16—21 år
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i åldern
16—21 år
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i åldern
16—21 år
antal
%
antal
%
antal
%
1984
Juli.......
29,534
2.233
7. fi
56,719
8,219
14.5
86,253
10,452
12.1
Oktober.....
28,062
2,506
8.9
56,749
9,144
16.1
84,811
11,650
13.7
1935
Januari.....
36,515
2,972
8.1
56,904
8,097
14.2
93,419
11,069
11.8
April......
27,049
2,006
7.4
48,073
6,721
14.0
75,122
8,727
11.6
Juli.......
14,610
816
5.6
27,972
3,390
12.1
42,582
4,206
9.9
Oktober.....
16,670
1,051
6.3
30,375
3,939
13.0
47,045
4,990
10.6
1936
Januari.....
24.671
1,549
6.3
36.729
4,822
13.1
61,400
6,371
10.4
April......
19,419
1,192
6.1
27,209
3,385
12.4
46,628
4,577
9.8
Juli.......
9,749
385
3.9
11,761
1.287
10.9
21,510
1,672
7.8
Oktober.....
12,121
511
4.2
12,591
1,564
12.4
24,712
2,075
8.4
1937
Januari.....
17,910
821
4.6
15,599
1,796
11.5
33,509
2,617
7.8
April......
11,559
421
3.6
10,688
999
9.3
22,247
1,420
6.4
Juli.......
5,961
114
1.9
3,839
388
10.1
9,800
502
5.1
Oktober.....
7,444
205
2.8
4,967
538
10.8
12,411
743
6.0
1938
Januari.....
12,813
489
3.8
8,910
900
10.1
21,723
1,389
6.4
Februari.....
13,299
457
3.4
8,467
743
8.8
21,766
1.200
5.5
Mars......
11,726
412
3.5
7,458
670
9.0
19,184
1,082
5.6 1
April......
9,533
244
2.6
6,258
543
8.7
15,791
787
5.0 i
Maj.......
7,628
188
2.5
4,835
389
8.0
12,463
577
4.6
Juni ......
6,343
113
1.8
4,078
342
8.4
10,421
455
4.4
Juli.......
5,222
108
2.1
3,259
274
8.4
8,481
382
4.5
Augusti.....
5,015
123
2.5
3,331
300
9.0
8,346
423
5.1
September ....
5,128
133
2.6
4,026
364
9.0
9,154
497
5.4
Oktober.....
6,555
218
3.3
5,794
608
10.5
12,349
826
6.7 j
November ....
8,581
342
4.0
8,769
1,001
11.4
17,350
1,343
7.7 ■
December ....
9,431
336
3.6
12,668
1,459
11.5
22,099
1,795
8.1
i procent av hela antalet rapporterade arbetslösa. Från och med januari
1937 har landsbygdens andel hållit sig under 50 procent. Den lägsta siffran
redovisades för juli 1938 (38.4 %>), men för oktober samma år inträdde en
ökning till 46.9 %. Landsbygdens minskade andel i arbetslöshetsklientelet
under en period av förbättrade konjunkturer torde sammanhänga därmed,
att arbetslöshetsklientelet i städerna, särskilt storstäderna, då till större del
än i andra kommuner utgöres av personer, vilka förlorat kontakten med sitt
yrke och på grund av ålder, minskad arbetsförhet eller andra orsaker icke
kunnat finna utkomst inom annat yrke, varför de, bortsett från mera tillfälliga
arbetsperioder, för sin försörjning äro hänvisade till det allmännas
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179. 39
Tab. 13. Antal hjälpsökande kvinnor åren 1930—1938. Årsmedeltal.
Å r
Städar
Landsbygd
Hela riket
Antal
i % av
totalantalet
hjälpsökande
1930 .......
42
7
49
0.3
1931.......
66
35
101
0.2
1932 .......
142
79
221
0.2
1933 .......
1,305
137
1,442
0.9
1934 .......
909
61
970
0.8
1935 .......
218
17
235
0.4
1936 .......
108
7
115
0.3
1937 .......
57
3
60
0.3
1938 .......
25
2
27
0.2
hjälp. Avgörandet, huruvida arbetslöshetshjälp eller fattigvård bör lämnas
i dylika fall, är givetvis svårt och torde i viss utsträckning påverkas av den
omfattning och den form, vari arbetslöshetshjälp med statsbidrag genom
kommissionen kunnat beredas av de kommunala hjälporganen.
Arbetslöshetens utbredning inom olika län sammanhänger givetvis med
arbetslösheten inom olika yrken. Detta förhållande, som är särskilt påtagligt
i de arbetslöshetstyngda områdena, belyses av tab. 11, vari för stendistrikten
inom Blekinge och Göteborgs och Bohus samt sågverksdistrikten
inom Västernorrlands län sammanförts uppgifter för varje månad åren 1930
—1938 angående dels hela antalet hjälpsökande arbetslösa, dels antalet arbetslösa,
tillhörande för de två förstnämnda länen yrkesgruppen jord- och
stenindustri och för Västernorrlands län yrkesgrupperna trävaru- och pappersindustri
samt arbete ej hänförligt till annan grupp, vilken sistnämnda
grupp för Västernorrlands vidkommande i stor utsträckning rekryteras av
f. d. sågverksarbetare.
Den under de senare åren inträdda minskningen av arbetslöshetens omfattning
har kommit de yngre åldersklasserna tillgodo i högre grad än de
äldre. Även under år 1938 har utvecklingen till en början fortsatt i denna
riktning, men under det andra halvåret har en tydlig tendensförskjutning
alltmera framträtt. I tab. 12 har ungdomsarbetslöshetens omfattning under
åren 1934—1938 ställts i relation till hela antalet hjälpsökande arbetslösa
under samma år. Bottenläget uppnåddes i fråga örn det absoluta antalet
arbetslösa i åldern 16—21 år i juli 1938, då antalet uppgick till 382, motsvarande
4.5 % av hela antalet hjälpsökande vid samma tid. Medan ungdomsarbetslösheten
i december 1937 utgjorde 6.0 °/o (lika med oktober samma
år) av den totala arbetslösheten, uppgick den i december 1938 till 8.1 °/o.
Antalet kvinnor, som anmält sig såsom hjälpsökande, var under 1938
högst vid slutet av februari månad, då det uppgick till 72. Lägsta antalet
redovisades för september, då allenast 6 kvinnor rapporterades såsom hjälpsökande
arbetslösa. Vid årets utgång voro 13 kvinnor anmälda som hjälp
-
40
Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179.
Tab. 14. Antal hjälpsökande, i vistelsekommunen icke hemortsberättigade
arbetslösa åren 1935—1938. Årsmedeltal.
Å r
Antal
I % av
antalet hjälpsökande
Städer
Landsbygd
Hela riket
Städer
Landsbygd
Hela riket
1935 .....
321
221
542
1.4
0.6
0.9
1936 .....
201
96
297
1.3
0.5
0.8 j
1937 .....
109
40
149
1.1
0.5
0.8
1938 .....
87
35
122
1.0
0.5
0.8
sökande mot 44 år 1937. I tab. 13 redovisas årsmedeltalen för antalet hjälpsökande
kvinnor under åren 1930—1938. Antalet var såväl absolut som
procentuellt högst under år 1933 och lägst under år 1938.
Jämlikt beslut av statsmakterna gälla från och med den 1 juli 1934 i vissa
avseenden särskilda bestämmelser rörande i vistelsekommunen icke hemortsberättigade
hjälpsökande arbetslösa. Av tab. 14 framgår, att antalet
sådana hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa under vart och
ett av åren 1935—1938 varit anmärkningsvärt ringa och icke för något av
dessa år uppgått till 1 % av totalantalet hjälpsökande arbetslösa i riket
ävensom att huvudparten var till finnandes i städerna. En bidragande
orsak till den ringa anmälningsfrekvensen torde vara, att hjälp till dylika
arbetslösa företrädesvis lämnas i form av fattigvård.
II. Redogörelse för hjälpverksamheten under
år 1938.
1. Arbetslinjen,
a. Statliga reservarbeten.
Med hänsyn bl. a. till de av chefen för socialdepartementet uppdragna
och av 1938 års riksdag utan erinran lämnade allmänna riktlinjerna för
kommissionens verksamhet under innevarande budgetår samt till den fortsatta
förbättringen av arbetslöshetsläget under större delen av året åtog sig
kommissionen under år 1938 icke nya arbetsobjekt för utförande såsom
statligt reservarbete. Visserligen avtalades under året arbeten för en kostnad
av 0.7 milj. kronor, såsom framgår av tab. 15, men dessa arbeten avsågo
endast kompletteringar av äldre avtal. I nyssnämnda kostnad ingick ett
tilläggsarbete på Ulricehamnsbanan för en kostnad av 480,000 kronor enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 3 november 1938. Under 1936 kontraherades arbeten
för en summa av 5.3 milj. kronor och under 1937 för 1.8 milj. kronor.
Nyanskaffningen av arbeten under åren 1936—1938 belyses närmare, förutom
av tab. 15, av tab. 16.
41
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
Tab. 15. Kostnaderna för linder åren 1986—1938 kontraherade eller i annan ordning
till utförande antagna statliga reservarbeten. Kronor.
Månad
Kontraktssummor
Ersättningar från uppdragsgivare
1936
1937
1938
1936
1937
1938
Januari.....
1,980,811
597,849
74,600
228,189
44,042
7,460
Februari.....
709,550
344,145
93,600
81,375
48,907
380
Mars......
288,600
15,000
2,410
55,110
—
April......
243,100
185,250
—
24,475
20,295
—
Maj.......
22,870
74,650
—
2,600
3,433
—
Juni.......
98,260
29,350
—
21,311
2,935
—
Juli.......
35,750
328,800
—
4,950
13,750
—
Augusti.....
13,950
11,780
—
2,093
1,767
—
September ....
40,700
46,595
—
3,140
4,660
—
Oktober.....
982,310
—
—
59,931
—
—
November ....
225,000
—
520,000
10,785
—
8,000
December ....
614,100
207,000
—
41,500
10,350
— 1
Summa
5,255,001
1,840,419
690,610
535,459
150,139
15,840
Tab. 16. Kostnaderna för under åren 1936—1938 kontraherade eller i annan ordning
till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis. Kronor.
Län
Kontraktssummor
Ersättningar från
dragsgivare
upp-
1
1936
1937
1938
1936
1937
1938
Stockholms stad.......
—
—
—
—
—
—
Stockholms..........
677,300
482,000
—
47,560
24,100
—
Uppsala...........
—
—
—
—
—
Södermanlands........
13,950
—
—
2,093
—
Östergötlands........
207,000
—
—
—
—
—
Jönköpings..........
27,900
8,300
1480,000
2,790
830
—
Kronobergs..........
31,000
18,950
—
5,000
3,793
— 1
Kalmar...........
387,450
11,780
2,410
56,910
1,767
380 1
Gotlands...........
—
—
—
—
—
- i
Blekinge...........
69,800
—
—
6,980
—
—
Kristianstads.........
82,595
—
—
12,934
—
—
Malmöhus..........
103,600
16,600
—
20,720
2,490
— 1
Hallands...........
—
—
—
—
—
—
Göteborgs stad........
—
—
—
—
—
- !
Göteborgs och Bohus län i övrigt
59,500
266,550
133,600
375
1,135
8,000
1 Älvsborgs..........
143,476
12,300
—
2,931
1,845
— 1
Skaraborgs..........
14,960
—
—
8,606
—
'' —
j Värmlands..........
—
—
—
—
—
—
Örebro............
565,900
191,420
—
9,745
19,142
—
i Västmanlands........
—
48,900
74,600
—
6,435
7,460
| Kopparbergs.........
139,600
69,099
—
15,530
6,277
—
Gävleborgs..........
61,600
—
—
12,320
—
—
Västernorrlands........
1,674,550
531,700
—
225,585
67,130
—
Jämtlands.........
105,000
5,995
—
40,000
5,730
—
Västerbottens.........
278,570
38,125
—
1,200
3,730
Norrbottens.........
611,250
138,700
—
64,180
5,735
Summa
5,255,001
1.840,419
6!)0,610
685,459
150,139
15,840
1 Enligt Kungl. Maj:ts brev den 3 nov. 1938 med uppdrag åt kommissionen att utföra ytterligare
arbeten å Ulricehamnsbanan.
42
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
Uppgifter rörande fördelningen länsvis av de under åren 1936—1938
åtagna arbetena meddelas i tab. 16. Kommissionens största i gång varande
arbeten —- båda beslutade av Kungl. Maj:t — utgöras av Ulricehamnsbanan
och inomskärsfarleden Malö strömmar (i Bohuslän), betingande resp. 6.68
och 3.85 milj. kronor.
I sin statframställning den 9 mars 1938 anmälde kommissionen, att den
på grund av Kungl. Maj:ts uppdrag samt egna åtaganden disponerade arbetsobjekt
av sådan omfattning, att desamma vid den av det förbättrade
arbetslöshetsläget orsakade minskningen av antalet till reservarbete hänvisade
arbetslösa icke kunde färdigställas inom en ur ekonomisk, teknisk
eller trafiksynpunkt önskvärd tid, om arbetena bedreves allenast med den
arbetsstyrka å 1,650 man, som beräknades motsvara det sannolika behovet
av arbetslöshetshjälp i form av statligt reservarbete i medeltal under budgetåret.
Kommissionen hemställde därför att till arbeten utanför det egentliga
hjälpprogrammet måtte anvisas ett anslag av 2,200,000 kronor. I riksdagens
skrivelse nr 405/1938 angående anslag till kommissionens verksamhet under
budgetåret 1938/1939 uttalades i anslutning till vad departementschefen
anfört om möjligheterna för ett snabbare slutförande av vägarbetena än som
kunde ske med hänvisade reservarbetare, att slutförandet av kommissionens
vägarbeten borde bedrivas med all den skyndsamhet, som ur trafiksynpunkt
vöre nödvändig. Genom Kungl, brev den 3 november 1938 bemyndigades i
enlighet härmed väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att disponera ett belopp
av högst 2,235,000 kronor till färdigställande genom kommissionens försorg
på öppna marknadens arbetsvillkor av vissa angivna vägföretag. För omfattningen
av de arbeten (färdigställningsarbeten), som på detta sätt kommit
till utförande, redogöres här nedan sid. 25 f.
Sysselsättningen vid statliga och kommunala beredskapsarbeten, vilka i
första hand avsetts för bekämpande av arbetslösheten i vissa områden av
Göteborgs och Bohus, Västernorrlands samt i någon mån även Blekinge och
Norrbottens län, var vid 1937 års utgång av ringa omfattning. Under år
1938 har emellertid antalet till sådana arbeten hänvisade arbetslösa — huvudsakligen
familjeförsörjare — efter hand ökat, såsom framgår av nedanstående
sammanställning; det nådde i september månad sitt maximum under
året med 1,664 man och utgjorde vid årets utgång 1,504 man.
Antal i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta hänvisade arbetslösa
19 3 8
statliga
kommu-
nala
Summa
19 3 8
.... ) kommu-
Statll-aj nula
Summa
Januari ....
207
92
299
Juli......
772 ! 804
1.576
Februari . . .
318
179
497
Augusti.....
850 797
1,647
Mars.....
419
468
887
September . . .
866 798
1,664
April.....
525
619
1,144
Oktober.....
917 706
1,623
Maj .....
633
701
1,334
November ....
859 | 644
1,503
Juni.....
676
794
1,470
December ....
916 1 588
1,504
43
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
Tab. 17. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga reserrarbeten (enligt mftnadsrapporterna)
åren 1930—1938.
Hänvisade från
därav
från
städer
%
Årsmedeltal
städer
lands-
bygd
hela
riket
1930 .....
1,354
995
2,349
57.6
1931.....
2,150
4,748
6,898
31.2
1932 .....
2,653
12,167
14,820
17.9
1933 .....
2,617
17,195
19,812
13.2
1934 .....
4,700
17,984
22.684
20.7
1935 .....
5,097
11,669
16,766
30.4
1936 .....
3,124
5,944
9,068
34.5
1937 .....
1,896
2,316
4,212
45.0
1938 .....
956
995
1,951
49.0
1938
Hänvisade
Tån
därav
från
städer
%
städer
lands-
bygd
hela
riket
Januari . . .
1,089
1,510
2,599
41.9
Februari . . •
1,137
1,549
2,686
42.3
Mars ....
1,078
1,359
2,437
44.2
April ....
846
911
1,757
48.2
Maj.....
1,086
990
2,076
52.3
Juni.....
985
904
1,889
52.1
Juli.....
900
744
1,644
54.7
Augusti . . .
968
705
1,673
57.9
September . .
988
683
1,671
59.1
Oktober . . .
918
812
1,730
53.1
November . .
877
899
1,776
49.4
December . .
600
870
1,470
40.8
Tidigare (sid. 7 f.) har påvisats, att arbetslösheten i Göteborgs och Bohus
län undergått en minskning, som är större än antalet från länet till beredskapsarbeten
hänvisade. I Västernorrlands län däremot ha beredskapsarbetena
ej räckt till att medföra sänkta arbetslöshetssiffror, då konjunkturen
inom trävaruindustrien särskilt under senare delen av år 1938 försämrats
i mycket snabbare takt, än nya beredskapsarbeten kunnat igångsättas.
De förändringar i arbetslöshetsläget, som sålunda ägt rum, lia medfört,
att vissa statliga reservarbetsföretag under innevarande vinter måst bedrivas
i större omfattning än i planen för kommissionens verksamhet under budgetåret
förutsatts. I skrivelse den 11 november 1938 hemställde därför kommissionen
om en förstärkning av reservationsanslaget till reservarbeten m. m.,
varigenom bl. a. arbetsstyrkan vid de statliga reservarbetena under fyra vintermånader
skulle kunna ökas med 250 man.
Fördelningen av reservarbetarna vid slutet av de olika månaderna efter
hänvisningskommunens karaktär av stad eller landskommun angives i tab. 17.
Av denna tabell framgår bl. a., att under maj—oktober 1938 reservarbetsstyrkan
till mer än hälften utgjordes av arbetslösa från städer. Detta sammanhänger
med de åtgärder, kommissionen vidtagit för mötande av det
starka behovet av arbetskraft till jordbruket under sommarmånaderna. Den
hemsändning av reservarbetare och den minskade nyhänvisning, som i detta
syfte ägde rum, kom, som naturligt var, att främst beröra landsbygdens
arbetslösa. Därtill kommer givetvis, att de ökade sysselsättningsmöjligheterna
under högsommaren medfört en proportionellt större minskning av
antalet hjälpsökande på landsbygden än i städerna (jfr tab. 10, sid. 11).
Emellertid rekryterades även under övriga delar av året en större del av
arbetsstyrkan vid statliga reservarbeten från städerna än under tidigare år,
vilket sammanhänger med såväl kommissionens som flertalet kommuners
strävan att begränsa kontantunderstödsverksamheten.
44
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
Tab. 18. Statliga reserrarbetare (enligt arbetsplatsernas styrkebesked) fördelade nied
hänsyn till arbetsplatsens belägenhet i förhållande till hänvisningslän. S0/9 1938.
Län
Total-
antalet
från
länet
hän-
visade
därav sysselsatta vid
arbetsplats inom länet
Dagkolonister
Antal
i % av
• total- antalet
Antal
i % av
å arb. pl.
i länet sys- selsatta
hela
antalet
Stockholms stad........
190
>27
14.2
Stockholms..........
13
13
100.0
10
76.9
76.9
Uppsala ...........
3
—
—
_
Södermanlands.........
_
_
Östergötlands..........
14
—
_
_
_
_ i
Jönköpings ...........
38
38
100.0
32
84.2
84.2
Kronobergs ..........
5
5
_
_
_ i
Kalmar............
41
23
56.1
19
82.6
46.3 i
Gotlands............
—
_
_
__
_ |
Blekinge............
103
97
94.2
60
61.9
58.3
Kristianstads..........
—
—
—
—
Malmöhus...........
149
56
37.6
16
28.6
10.7
Hallands............
16
_
_
_
Göteborgs stad.........
189
75
39.7
50
66.7
26.5 i
Göteborgs och Bohus län i övrigt
167
145
86.8
22
15.2
13.2 j
Älvsborgs ...........
9
6
—
—
Skaraborgs...........
4
_
_
_
__
Värmlands...........
25
20
80.0
_
_
_ j
Örebro .............
25
25
100.0
7
28.0
28.0
Västmanlands.........
—
_
__
_
_
Kopparbergs..........
4
4
—
—
—
Gävleborgs...........
62
_
_
_
__
Västernorrlands . . . ;.....
271
178
65.7
24
13.5
8.9 1
Jämtlands...........
—
_
_
Västerbottens..........
16
7
43.8
_
_
_
Norrbottens..........
170
95
55.9
13
13.7
7.6
Summa
1,514
787
52.0
280
35.6
18.5
Såsom nyss antytts, har kommissionen sökt att i möjligaste mån bedriva
de statliga reservarbetena med hänsyn till arbetslöshetens förekomst i olika
landsdelar, i den mån så kunnat ske utan alltför stora ändringar i den uppgjorda
arbetsplanen. Av tab. 18, som angiver läget den 30 september 1938,
framgår, att väl hälften av reservarbetarna kunnat beredas arbete i närheten
av hemorten. I genomsnitt 52 °/o (1937 55.6 °/o) av de statliga reservarbetarna
sysselsattes vid nämnda tidpunkt i hänvisningslänet. Medan dagkolonisterna
1937 utgjorde i genomsnitt 27.5 % av hela antalet reservarbetare,
var motsvarande andel 1938 18.5 %>.
Fördelningen av de statliga reservarbetarna efter hänvisningslän samt det
procentuella antalet familjeförsörjare bland dem den 28 februari, 31 juli och
31 december 1937 och 1938 framgår av tab. 19. Tidpunkterna ha valts med
tanke på en redovisning av arbetsstyrkan under högvintern, högsommaren 1
1 På arbetsplatser inom Stockholms län.
45
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
Tab. 19. Antal från olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta arbetslösa
(enligt månadsrapporterna) den 28/*» 31/r och sl/i9 åren 1937—1938.
Antal sysselsatta
därav % försörjningspliktiga1
Län
28
/ 2
31
/ 7
31/l2
28/2
31
/ 7
31/l2 |
1
1937
1938
1937
1938
1937
1938
1937
1938
1937
193S
1937
1938
Stockholma stad
720
262
413
300
237
154
36.4
51.1
42.1
55.0
44.3
48.1
Stockholms . . .
266
65
59
37
53
24
71.4
80.0
84.7
75.7
73.6
75.0
Uppsala ....
5
11
2
3
1
3
—
36.4
—
Södermanlands .
6
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
Östergötlands . .
190
56
42
27
27
24
51.1
73.2
59.5
77.8
59.3
75.0
Jönköpings . . .
189
45
60
32
76
29
77.2
86.7
88.3
90.6
72.4
96.6
Kronobergs . . .
61
18
_
9
10
1
68.9
38.9
—
—
10.0
Kalmar ....
192
62
41
10
65
58
63.5
61.3
73.2
60.0
61.5
51.7
Gotlands ....
19
1
—
1
1
1
5.3
—
—
—
—
Blekinge ....
596
276
148
90
228
120
70.6
61.6
81.1
61.1
62.7
65.8
Kristianstads . .
69
—
—
—
—
—
81.2
—
—
—
—
--
Malmöhus . . .
592
170
237
126
123
78
35.6
40.0
60.3
50.8
47.2
30.8 i
Hallands ....
37
15
4
4
17
10
27.0
6.7
5.9
50. o !
Göteborgs stad .
458
147
303
154
123
78
49.6
42.2
59.1
69.5
51.2
48.7 I
Göteborgs o. Bo- hus län i övrigt
1.305
452
508
191
398
150
48.7
40.0
75.2
45.0
44.5
42.7
Älvsborgs . . .
112
44
33
8
42
8
26.8
34.1
66.7
57.1
• |
Skaraborgs . . .
61
16
12
4
4
3
41.0
25.0
50.0
_
33.9
Värmlands . . .
223
18
32
20
16
62
47.5
50.0
43.8
35.0
31.3
Örebro.....
118
43
32
27
42
6
55.1
58.1
59.4
63.0
57.1
Västmanlands
24
—
—
—
—
—
50.0
—
—
—
—
—
Kopparbergs . .
208
25
18
7
21
11
56.7
40.0
61.1
42.9
18.2
Gävleborgs . . .
281
96
186
75
63
59
27.4
20.8
47.3
40.0
25.4
27.1
Västernorrlands .
1,123
507
521
303
370
310
24.0
24.1
45.5
38.6
29.2
18.1
Jämtlands . . .
13
—
—
—
—
—
61.5
—
—
—
—
—
Västerbottens . .
108
13
28
16
8
20
67.6
100.0
100.0
93.8
70.0
Norrbottens . .
886
344
348
200
286
261
45.9
51.5
51.1
53.0
58.7
60.2
Hela riket
7,862
2,686 fl 8,027
1,644
2,212
1,470
45.9
41.4
58.1
52.6
48.0
44.6
och vid årets slut. Antalet familjeförsörjare var, som synes, procentuellt
störst under sommaren.
Hänvisning till och avgång från (även kallad omsättning vid) de statliga
reservarbetena redovisas i tab. 20. Omsättningen uttryckes här genom summan
av tillkomna och avgångna arbetare i medeltal per vecka i procent av
arbetsstyrkan. Vid nyrekrytering av hela arbetsstyrkan under en vecka
skulle omsättningsprocenten sålunda bliva 200 (100+ 100). Av tabellen
framgår, att omsättningen under år 1938 hållit sig vid samma höga nivå som
föregående år och till och med något överträffat denna, i det att i medeltal
10.6 % av arbetsstyrkan omsatts varje vecka — mer än något år sedan 1930.
I tabellen redovisas även orsakerna till reservarbetarnas avgång. Under våren
och sommaren samt början av hösten dominerade i allmänhet de med
»arbete i öppna marknaden» och »egen begäran» betecknade orsakerna. Av
-
För mindre antal sysselsatta än 10 har procenttal ej angivits.
46
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
Tab. 20. Omsättningen av arbetare vid de statliga reservarbetena åren 1930—1938. Medeltal.
Av-
Till-
komna
per
vecka
Omsättning
per vecka
De avgångna fördelade efter orsaken till avgången
År och
månad
Ar-
bets-
styrka
gång-
na
per
vecka
Antal
% av
arbets-
styr-
Arbete i
öppna
marknaden
Egen
begäran
Statens
A.K:s
beslut
Sjukdom
eller
olycksfall
Avsked
kan
Antal
X
Antal
X
Antal j %
Antal
%
Antal
%
1930—1938
Ars medeltal
1930 . . .
2,337
114
145
259
11.1
22
193
53
46.5
21
18.4
15
13.2
3
2.6
1931 . . .
6,592
229
340
569
8.6
47
20.5
114
49.8
33
14.4
28
12.2
7
3.1
1932 . . .
14,725
372
481
853
5.8
55
14.8
129
34.7
127
34.1
45
12.1
16
4.3
1933 . . .
20,167
514
550
1,064
5.3
53
10.3
108
21.0
287
55.8
57
11.1
9
1.8
1934 . . .
23,385
801
850
1,651
7.1
128
16.0
238
29.7
291
36.3
124
15.5
20
2.5
1935 . . .
17,888
717
568
1,285
7.2
98
13.7
217
30.3
286
39.9
107
14.9
9
1.2
1936 . . .
9,916
419
331
750
7.6
65
15.5
124
29.6
165
39.4
60
14.3
5
1.2
1937 . . .
5,255
314
210
524
10.0
46
14.6
86
27.4
144
45.9
33
10.5
5
1.6
1938. . .
2,140
123
103
226
10.6
15
12.2
29
23.6
65
52.8
13
10.6
1
0.8
1938
Januari .
2,438
90
187
277
11.4
10
11.1
52
57.8
14
15.6
13
14.4
1
1.1
Februari .
2,758
85
103
188
6.8
9
10.6
32
37.6
21
24.7
19
22.4
4
4.7
Mars . . .
2,678
136
90
226
8.4
22
16.2
32
23.5
62
45.6
19
14.0
1
0.7
April . .
2,141
307
109
416
19.4
29
9.4
59
19.2
197
64.2
19
6.2
3
1.0
Maj . . .
2,153
127
204
331
15.4
25
19.7
29
22.8
59
46.4
11
8.7
3
2.4
Juni . . .
2,256
220
160
380
16.8
19
8.6
37
16.8
151
68.6
10
4.6
3
1.4
Juli . . .
1,925
77
51
128
6.6
23
29.9
17
22.1
26
33.7
10
13.0
1
1.3!
Augustt .
1,902
75
84
159
8.4
13
17.3
24
32.0
29
38.7
9
12.0
—
-|
September
1,834
70
60
130
7.1
11
15.7
21
30.0
29
41.5
8
11.4
1
1.4
Oktober .
1,872
64
81
145
7.7
8
12.5
22
34.4
21
32.8
13
20.3
_
1
November
1,925
68
78
146
7.6
6
8.8
14
20.6
35
51.5
13
19.1
—
-|
December
1,797
164
27
191
10.6
1
0.6
12
7.3
140
85.4|
9
5.5
2
1.2
gång »på egen begäran» torde för övrigt ofta innebära, att vederbörande erhållit
arbete men ej lämnat platsledningen besked därom.
Avgång på grund av kommissionens beslut förekom särskilt under mars—
juni och december 1938, sammanhängande för tiden mars—juni med den
under dessa månader framträdande ökningen i efterfrågan å arbetskraft
inom jordbruket samt för december med nödvändigheten för kommissionen
att genom hemsändande av reservarbetare — framför allt till större städer
— bereda möjligheter för ökad hänvisning från arbetslöshetstyngda områden.
Kostnaderna per dagsverke vid de statliga reservarbetena under de sju senast
förflutna budgetåren belysas av tab. 21. Antalet under budgetåret
1937/1938 utgjorda dagsverken uppgick till 879,718, varav bil,210 utförts
av reservarbetare.
För orsakerna till den kontinuerliga kostnadsökningen per dagsverke har
vid olika tillfällen redogjorts i samband med kommissionens budgetframställningar.
Förutom ökade kostnader för arbetslöner och material inverkar
i betydande grad, att de statliga reservarbetena numera i stor utsträckning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. 21. De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag; delkostnader i procent av bruttokostnader.
1
1931—
1932
1932-
1933
1933-1934
1934-
1935
1935-
-1936
1936-1937
1937-
-1938
Arbetsplatsernas kostnader:
Per I
dag
%
Per i
dag ;
%
Per
dag
%
Per
dag
%
Per
dag
%
Per
dag
%
Per
dag
%
Arbetslöner, effektiva...........
4: 26
58.6
4:08
56.8
4:37
54.6
4:18
47.7
4:10
40.6
4:14
34.8
3: 62
24.4
5 , ineffektiva..........1
0.7
0: 04
0.5
0:03
0.4
0: 04
0.5
0:03
0.3
0:04
0.4
0:03
0.2
» , merkostnad för specialarbetare .
0:28
3.8
0:30
4.2
0:39
4.8
0:52
5.9
0: 67
6.6
0: 96
8.0
2: 53
17.1
Summa löner
4:59
63.1
4:42
61.5
4: 79
59.8
4: 74
54.1
4:80
47.4
5:14
43.2
6:18
41.7
Ortstillägg................
0: 12
1.7
0: 06
0.9
0:07
0.9
0:22
2.5
0: 41
4.1
0: 51
4.3
0: 39
2.6
Olycksfall................
0:15
2.0
0: 14
1.9
0:14
1.8
0: 18
2.0
0:19
1.9
0:22
1.8
0: 18
1.2
Arbetarnas resor.............
0:08
1.1
0: 04
0.6
0: 06
0.7
0: 06
0.7
0: 06
0.6
0:10
0.9
0: 10
0.7
Förläggningskostnader..........
0:42
5.8
0:30
4.2
0:33
4.1
0: 30
3.6
0:37
3.7
0:41
3.4
0:37
2.5
Summa övriga utgifter
0:77
10.6
0: 64
7.6
0: 60
7.6
0:76
8.7
1:03
10.3
1:24
10.4
1: 04
7.0
Summa löner och övriga utgifter
5:86
73.7
4:96
69.1
6:39
67.3
5:50
62.8
5:83
57.7
6:38
53.6
7:22
48.7
Ledningskostnader:
Avlöningar (netto)1............
0:27
3.7
0:31
4.3
►
0:37
4.6
0:45
5.1
0: 66
6.5
0:83
7.0
1:07
7.2
Resor..................
0:05
0.7
0: 06
0.8
0:06
0.8
0:08
0.9
0:12
1.2
0:17
1.4
0: 26
1.8
Förmans- och lagbaspengar........
0: 10
1.4
0:09
1.3
0:09
1.1
0:08
1.0
0:07
0.7
0: 06
0.5
0: 05
0.3
Arbetsplatsernas ledningskostnader
0: 42
6.8
0: 46
6.4
0:52
6.5
0:61
7.0
0: 85
8.4
1:06
8.9
1: 38
9.3
Materialkostnader m. m.:
Material.................
0:84
11.5
0:91
12.7
1:12
14.0
1:38
15.7
1:56
15.4
1:90
16.0
2: 72
18.4
Transportkostnader............
0: 40
5.6
0: 63
8.7
0: 81
10.1
1:08
12.3
1:60
15.8
2:05
17.2
2: 77
18.7
Skadeersättningar.............
0: 01
0.1
0:01
0.1
—
—
0: 01
0.1
0:01
0.1
0: 01
0.1
0: 02
0.1
K.ontorsomkostnader............
0:02
0.3
0:03
0.4
0:03
0.4
0: 04
0.5
0: 05
0.5
0:08
0.7
0: 12
0.8
Diverse kostnader............
—
—
0:01
0.1
0:01
0.1
—
—
—
—
0: 01
0.1
0:02
0.1
Stakningskostnader och kontrollantarvoden .
0: 01
0.1
—
—
—
—
—
—
—
—
0: 01
0.1
—
—
Arbetsplatsernas kostnadssumma
7:00
97.1
7: 01
97.5
7: 88
98.4
8: 62
98.4
9:90
97.9
11: 60
96.7
14: 25
96.1
Central förvaltning2
0:21
2.9
0:18
2.6
0:13
1.6
0:14
1.6
0:21
2.1
0:39
3.3
0: 57
3.9
Totalsumma
7:27
100.0
7:19
100.0
8: 01
lOO.o
8: 76
lOO.o
10:11
lOO.o
11: 89
lOO.o
14:82
1OO.0
Ersättningar för ortstillägg och utfört arbete
0:38
5.2
0:53
7.3
0:78
9.8
0:79
9.0
1:57
15.6
2: 76
23.2
4:01
27.1
1 D. v. b. efter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna.
2 Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.
-a
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179■
48 Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-
Tab. 22. Medeldagsförtjänster vid statliga reservarbeten åren 1930—1938.
Kronor per 8-timmars dagsverke.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Januari......
4:37
4:11
4:42
4:25
4:61
4: 38
4: 36
4:87
5:11
i Februari......
4: 13
4: 12
4:35
4: 23
4:59
4:35
4:42
4:76
5: 26
Mars.......
4:35
4:07
4:24
4:23
4:52
4: 48
4:51
4:72
5:38
April.......
4:41
4:25
4: 44
4:36
4: 62
4: 42
4:50
5:08
5:52
Maj........
4:50
4:37
4: 48
4:39
4: 43
4:60
4: 66
5:33
5: 66
Juni........
4: 36
4:41
4:43
4:42
4:45
4: 56
4: 69
5: 45
5: 72
Juli........
4: 40
4:51
4:38
4:61
4:53
4: 69
4:82
5: 66
6:12
Augusti......
4:46
4:61
4: 17
4: 84
4: 67
4: 85
4: 96
5: 74
6: 19
September.....
4: 52
4:72
4: 30
4:98
4:75
4: 79
5:01
5: 77
6:21
Oktober......
4: 43
4:59
4: 33
4:95
4: 69
4:70
4:93
5:84
6: 01
November.....
4:24
4:59
4:40
4:91
4:64
4:74
4: 79
5: 52
5:95
December.....
4:13
4: 43
4:46
4:76
4:68
4:57
4:70
5:12
''5:85
utgöras av arbeten, som fortskridit så långt, att material- och körningskostnader
spela en allt större roll, samtidigt som det antal dagsverken, varpå
dessa kostnader fördelas, minskas mer och mer.
Medeldagsförtjänsterna för reservarbetare (sålunda icke specialarbetare)
vid de staliga reservarbetena under åren 1930—1938 framgå av tab. 22.
Uppgifterna avse uteslutande reservarbetarnas kontanta förmåner på arbetsplatsen.
Sålunda ingå varken ortstillägg eller de naturaförmåner, som reservarbetare
åtnjuter, exempelvis fri bostad, läkarvård och, i vissa fall, resor.
Vid en jämförelse mellan medeldagsförtjänster under olika år och månader
bör beaktas, att förtjänstens storlek bl. a. påverkas av den utsträckning, i
vilken arbeten under olika tidsperioder bedrivits vid reservarbetsplatser med
högre eller lägre reservarbetslön. Från och med den 1 juli 1938 höjdes lönen
vid de flesta reservarbeten genom den allmänna lönerevision, för vilken här
nedan redogöres å sid. 46 ff.
Antalet familjeförsörjare, som uppburo ortstillägg under senare hälften
av december 1938, utgjorde 420. De voro hänvisade från 50 kommuner,
av vilka 33 ansökt om och beviljats statsbidrag till bestridande av kostnaderna
för ortstillägg. Till jämförelse må nämnas att för motsvarande tid
1937 ortstillägg åtnjötos av 659 familjeförsörjare från 54 kommuner, varav
401 2 beviljats statsbidrag till verksamheten. Extra ortstillägg — vilka från
den 1 juli 1936 kunna utgå för familjeförsörjare, som har försörjningsskyldighet
mot hustru och barn eller, i fråga om änkling, hemmavarande barn
och som hänvisats till fast förläggning vid statligt reservarbete i annan kommun
än hänvisningskommunen, därest den för sistnämnda kommun fastställda
reservarbetslönen utgör högst 5 kronor 20 öre per dag — medgåvos
under 1938 av kommissionen för familjeförsörjare från 21 kommuner, vilka
samtliga av komissionen beviljats statsbidrag för ändamålet. Ortstillägg
och extra ortstillägg utgingo för år 1938 med sammanlagt 239,931 kronor
1 Preliminär uppgift.
2 Tvänne kommuner beviljades statsbidrag efter 1937 års utgång.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
49
Tab. 23. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga arkivarbeten den 28/a, 3lh, oell 31/ia
åren 1934-1938.
År
28/2
31/7
31/12
Män
Kvin-
nor
Samma
därav
försörj-
nings-
pliktiga
Män
Kvin-
nor
Summa
därav
försörj-
nings-
pliktiga
Män
Kvin-
nor
Samma
därav
försörj-
nings-
pliktiga
1934
36
12
48
32
195
55
250
139
184
54
238
121
1935
188
52
240
123
170
40
210
120
185
39
224
136
1936
185
33
218
138
—
—
—
—
112
7
119
82
1937
110
7
117
76
44
—
44
31
88
1
89
59
1938
98
—
98
65
91
1
92
58
lil
—
lil
69
5 öre, varav 75,907 kronor 32 öre eller 31.6 % av statsmedel och 164,023
kronor 73 öre eller 68.4 °/o av kommunala medel.
Medan hgreshjälp tidigare kunnat utgå allenast till person, som samtidigt
åtnjutit dagunderstöd, kan från och med den 1 juli 1937 familjeförsörjare,
som hänvisats till statligt reservarbete, även tilldelas hyreshjälp för den månad,
varunder hänvisningen ägt rum, därest han åtnjutit dylik hjälp för
nästföregående månad. Avsikten med denna föreskrift har varit att bereda
lättnad för reservarbetare, som tidigare åtnjutit hyreshjälp, i de svårigheter,
som kunna uppstå för honom att erlägga hyra, som förfaller under tiden
närmast efter hans hänvisning till reservarbetet. Hittills synes emellertid
hjälp i denna form hava lämnats i ringa utsträckning av arbetslöshetskommittéerna,
enär ansökan om statsbidrag därtill endast i ett fall inkommit
till kommissionen.
Antalet arbetslösa inom merkantila och liknande yrken, vilka sysselsatts
vid de i form av statliga reservarbeten anordnade arkivarbetena under år
1938, framgår av tab. 23, som även innefattar uppgifter för åren 1934—
1937.
Endast e n kvinna har under en begränsad del av år 1938 varit hänvisad
till dylikt arbete. I allmänhet voro arkivarbetarna försörjningspliktiga.
Kommissionen medgav tidigare i regel hänvisning till arkivarbete endast
för en sammanhängande period av högst 3 månader. Därmed avsågs att
kunna bereda flera personer, tillhörande de kategorier, för vilka denna hjälp
är avsedd, inkomst och för dem nyttigt arbete. Då ansökningar örn förlängning
av hänvisningstiden för särskilt lämpliga arkivarbetare under 1938 i
stort antal inkommit från vederbörande institutioner, har kommissionen
på grund av det försämrade arbetslöshetsläget ansett sig böra i förhållandevis
stor utsträckning medgiva en till sex månader — undantagsvis ännu
längre — utsträckt liänvisningstid. De institutioner, hos vilka arkivarbete
bedrivits, lia ofta uttalat sin stora belåtenhet med den arbetshjälp, de på
detta sätt erhållit.
Antalet under olika månader i gång varande färdigställningsarbeten samt
antalet arbetare, utgjorda dagsverken och medeldagsförtjänsler angivas i tab.
Bihang till riksdagens protokoll 1931). 1 sami. Nr 179.
4
50 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
Tab. 24. Färdigställningsarbetenas omfattning juli—december 1938.
Månad 1938
Antal vid månadens utgång
Under månaden
utförda dags- verken
Medeldags-
förtjänst
kronor
i
arbetsplatser
arbetare
Juli.............
39
1,465
30,711
8:07
1 Augusti...........
38
1,455
39,364
8: 46
J September..........
35
1,166
32,410
8: 49
j Oktober...........
29
800
24,598
8: 32
November..........
20
376
12,831
8: 53
December..........
10
183
5,539
8: 45
24. Dylika arbeten, som bedrivits endast från och med den 1 juli 1938. lia under
året slutförts och avsynats till ett antal av 25. Arbetskraften har anställts
och avlönats enligt öppna marknadens villkor. Bl. a. på grund av att
arbetena i stor utsträckning varit belägna i orter med ringa eller ingen arbetslöshet,
ha reservarbetare blott i obetydlig omfattning — 89 man — kunnat
överföras till desamma. Bidragande orsak härtill har varit, att försörjningspliktiga
reservarbetare med hänsyn till förmånen vid reservarbetena av ortstillägg,
fri bostad, läkarvård, resor m. lii. icke ansetts böra anställas alltför
långt från hemorten, trots att öppna marknadens villkor tillämpas vid färdigställningsarbetena.
b. Statskommunala reservarbeten.
Kommissionen iakttog under år 1938 en viss återhållsamhet vid beviljande
av statskommunala reservarbeten. I tab. 25 lämnas en sammanställning
rörande beräknade kostnader för de under åren 1936—1938 beviljade statskommunala
reservarbetena. Särskilda uppgifter meddelas i samma tabell
Tab. 25. Ber&knade kostnader för under åren 1936—1938 beril jade statskommunala
reservarbeten. Kronor.
19 3 6
19 3 7
19 3 8
Månad
Samtliga
kostnader
därav för
allmänna
vägar
Samtliga
kostnader
därav för
allmänna
vägar
Samtliga
kostnader
därav för
allmänna
vägar
Januari . .
Februari . .
Mars . . .
1,726,117
1,234,229
724,680
663,110
467,045
308,640
620,660
467,635
265,190
49,300
60,430
84,700
459,015
203,300
7,200
22,190
8,800
April . . .
Maj ....
Juni . . .
278,240
291,440
254,835
3,150
58,320
57,450
47,396
97,930
133,280
24,846
1224,810
67,950
74,000
24,400
32,000
Juli ....
Augusti . .
September .
155,290
15,410
189,760
77,700
15,410
131,115
247,631
122,360
114,240
108,921
52,691
137,700
110,970
112,965
2,500
25,570
Oktober . .
November .
December .
444,220
1,836,885
1,178,120
173,890
190,020
443,970
123,854
1,248.235
166,908
44,629
178,700
16,183
126,175
155,450
520,600
7,000
82,100
5,100
Snmma
8,329,226
2,589,820
3,655,319
535,700
2,277,635
216,860
1 Dessutom kontrollantarvode 12,870 kronor.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
51
Tal). 26. Åutal kommuner med arbetslösa sysselsatta vid statskoinmunala
reservarbeten åren 1930—1938.
Årsmedeltal1
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
1938
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
1930 .......
5
2
7
Januari.....
30
31
61
1931.......
12
18
30
Februari.....
Hars......
30
31
30
33
60
64
1932 .......
38
85
123
April......
32
35
67
1933 .......
1934 .......
63
198
261
Maj.......
Juni.......
28
26
37
37
65
63
82
428
510
1935 .......
62
252
314
Juli.......
Augusti.....
21
18
33
34
54
52
1936 .......
42
108
150
September ....
16
34
50
1937 .......
28
44
72
Oktober.....
November ....
17
16
33
31
50
47
1938 .......
23
33
56
December ....
15
28
43
Tab. 27. Antal arbetslösa, sysselsatta vid statskommunala reservarbeten
åren 1930-1938.
därav
därav
Årsmedeltal
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
i
städer-
1938
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
i
städer
%
*
1930. . . .
277
45
322
86.0
Januari . . .
870
765
1,635
53.2 1
1931.....
662
612
1,274
52.0
Februari . . .
Hars ....
930
945
719
676
1,649
1,621
56.4
58.3
1932 .....
2,554
3,077
5,631
45.4
April ....
956
743
1,699
56.3
1933 .....
1934 .....
4,649
6,827
11,476
40.5
Maj.....
Juni.....
824
703
728
719
1,552
1,422
53.1
49.4 |
5,581
10,142
15,723
35.5
1935 .....
-
3,859
5,716
9,575
40.3
Juli.....
Augusti . . .
482
420
665
604
1,147
1,024
42.0
41.0
1936 .....
2,188
2,403
4,591
47.7
September . .
421
589
1,010
41.7
1937 .....
1,114
975
2,089
53.3
Oktober . . .
November . .
562
504
564
506
1,126
1,010
49.9
49.9
1938 .....
663
645
1,308
50.7
December . .
337
460
797
42.3
angående omfattningen av de statskommunala reservarbeten, som avse allmänna
vägar.
Kostnaderna för andra under år 1938 beviljade statskommunala reservarbeten
än sådana, som avse allmänna vägar, ha beräknats uppgå till
2,060,775 kronor. Fördelningen därav å arbetskostnader, materialkostnader,
vartill statsbidrag beviljats, och övriga kostnader framgår av efterföljande
sammanställning.
Arbetskostnader ...............
Materialkostnader med statsbidrag
Kostnader utan statsbidrag .....
....... kronor 1,182,225: —
....... » 230,915: —
....... » 647,635: —
Summa kronor 2,060,775: —
1 Här anförda uppgifter angiva icke sammanlagda antalet kommuner, som under någon del av
året haft arbetslösa sysselsatta vid statskommunala arbeten, vilket antal givetvis är högre.
52 Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179-
Talj. 28. Antal från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetslösa
ilen *8/a, S1A och 31/x2 åren 1937 och 1938.
Antal sysselsatta
därav i
städer
Län
28/2
31
/ 7
31/l2
28
h
31
A
31/l2
1937
1938
1937
1938
1937
1938
1937
1938
1937
1938
11)87
1938
Stockholms stad .
528
171
267
155
184
105
528
171
267
155
184
105
Stockholms ....
31
Uppsala.....
—
Södermanlands . .
6
Östergötlands . . .
—
lil
26
35
41
50
Jönköpings ....
117
lil
26
b5
41
50
117
Kronobergs ....
37
10
10
18
10
11
10
10
—
10
10
—
Kalmar.....
83
88
49
38
54
19
82
88
49
38
54
19
Gotlands.....
17
—
—
—
11
—
17
—
—
—
11
—
Blekinge.....
153
56
3
19
22
2
91
42
3
12
8
—
Kristianstads . . .
2
7
—
—
—
7
tJ
7
—
—
—
7
Malmöhus ....
278
207
141
77
184
1
278
182
131
52
159
1
Hallands.....
115
56
37
—
41
20
115
56
37
—
41
20
Göteborgs stad . .
44
37
64
38
36
11
44
37
64
38
36
11
Göteborgs och Bohus
län i övrigt . .
442
324
342
204
303
174
122
62
104
56
39
46
Älvsborgs ....
86
—
31
—
—
—
67
—
31
—
—
—
Skaraborgs ....
55
19
6
6
12
21
55
19
6
6
12
21
Värmlands ....
46
41
14
23
27
30
—
25
—
—
15
—
Örebro ......
61
47
15
26
29
35
56
47
15
26
29
35
Västmanlands . .
Kopparbergs . . .
18
18
18
12
20
Gävleborgs ....
220
67
103
73
137
22
117
67
87
54
125
22
Västernorrlands . .
647
342
495
395
360
229
23
6
—
—
6
—
Jämtlands ....
_
Västerbottens . . .
61
10
—
13
—
15
29
—
—
—
—
—
Norrbottens . . .
85
38
22
15
36
45
50
—
—
—
—
—
Hela riket
3,132
1,649
1,643
1,147
1,507
797
1,803
930
820
482
770
337
% familjeförsörjare
94.9
94.4
93.3
92.6
92.0
95.6
93.7
92.7
92.0
92.7
88.8
97.3
De delar av kostnaderna för beviljade statskommunala reservarbeten, vartill
den 31 december 1938 icke utbetalats statsbidrag, beräknas uppgå till
omkring 5.07 milj. kronor, varav 2.26 milj. kronor för allmänna vägar.
Omfattningen av de under åren 1930—1938 bedrivna statskommunala
reservarbetena åskådliggöres av tab. 26 och 27. Antalet vid dylika arbeten
sysselsatta var under förra hälften av år 1938 tämligen konstant med flertalet
av de hänvisade hemmahörande i städer. Under senare hälften av
samma år hade kommissionen att, i enlighet med de beräkningar, som uppgjorts
i statframställningen den 9 mars 1938, minska antalet hänvisade i sådan
utsträckning, att medeltalet under budgetåret 1938/1939 skulle bliva
800 man. Av tab. 27 framgår, att inskränkningen i första hand drabbade
städerna. En livlig byggnadsverksamhet i många av dem medverkade lill
att denna inskränkning utan svårighet kunde genomföras. Den ovan (sid.
3 f.) berörda försämring i arbetslöshetsläget, som inträdde under höstmå
-
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-
53
naderna och sora huvudsakligen kom till synes i kommuner med svagt skatteunderlag,
hade emellertid till följd, att kommissionen befarade vissa svårigheter
att tillgodose hjälpbehovet vid ett ytterligare inskränkande av de
statskommunala reservarbetena. I förut berörda (sid. 19) framställning
den 11 november 1938 hemställde kommissionen därför om sådan förstärkning
av reservationsanslaget till reservarbeten m. m., att bl. a. antalet i
statskommunala reservarbeten sysselsatta under innevarande budgetår skulle
kunna utökas till i medeltal 1,050 man, varigenom arbetsstyrkan under
vintermånaderna skulle kunna utökas.
Arbetarna vid de statskommunala reservarbetena utgöras till övervägande
del av familjeförsörjare. Fr. o. m. senhösten 1936 har föreskrivits, att, där
ej kommissionen på särskild framställning medgivit undantag, personer under
50 år få beredas sysselsättning vid dylika arbeten, endast för såvitt de
lia försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn.
Den statskommunala arbetslinjens fördelning å olika län (med Göteborgs
stad utbruten ur länsindelningen) belyses av den i tab. 28 gjorda sammanställningen.
Det framgår av densamma, att minskningen i antalet reservarbetare
företer avsevärda variationer för olika delar av landet vid i tabellen
angivna tider, vilket givetvis sammanhänger med de dispositioner, kommissionen
funnit påkallade i anseende till utvecklingen å arbetsmarknaden.
Orsakerna till det påfallande låga antalet vid 1938 års utgång äro dock,
framför allt i Västernorrlands län, huvudsakligen att söka i klimatiska
förhållanden, som försvåra arbetenas bedrivande vintertid.
Medeldags förtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena för åren
1930—1938 redovisas i tab. 29. Då en betydande del av de statskommunala
reservarbetena, i motsats till de statliga, äro belägna i städer, d. v. s. i orter
med förhållandevis hög reservarbetslön, lämna medeltal för hela riket
en ofullständig bild av medeldagsförtjänsterna. 1 avsikt att möjliggöra en
jämförelse med de statliga reservarbetena, som på enstaka undantag när
lokaliserats till landsbygden, lia för åren 1936—1938 i tab. 29 även angivits
medeldagsförtjänsterna vid statskommunala reservarbeten med uppdelning
på arbeten i städer och landskommuner (inkl. köpingar).
Medeldagsförtjänsterna på landsbygden voro under 1938 endast obetydligt
högre än motsvarande förtjänster vid de statliga reservarbetena. Den
obetydliga skillnaden förklaras iner än väl av att de statskommunala reservarbetena
i större utsträckning än de statliga voro förlagda till kommuner
med förhållandevis högre reservarbetslöner. Under andra halvåret 1938
genomfördes en allmän höjning i löneläget vid den revision av reservarbetslönerna,
som ägde rum den 1 juli 1938 (jfr sid. 46 ff.). De variationer i lönerna,
som i övrigt återspeglas i tab. 29, bero — i likhet med motsvarande
förhållande för de statliga reservarbetena — till stor del på i vad mån siatskommunala
reservarbeten under respektive månader bedrivits inom kommuner
med högre eller lägre lönelägen.
Såsom statskommunala reservarbeten ha även, ehuru i mindre omfattning
och under år 1938 endast i Stockholm och Gävle, anordnats arkivarbeten
för kontorister och med dem jämställda.
54
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.
Tab. 29. Medeldagsförtjänster vid statskommunala reservarbeten åren 1932—1938.
Kronor per 8-timmars dagsverke.
A) Hela riket.
Månad
1982
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Januari..........
5: 12
4: 69
5: 43
5:21
5: 63
6:33
6:38
Februari..........
5:11
4:56
5: 51
5: 25
5:71
6:38
6:58
Mars ...........
4: 99
4:80
5: 41
5:32
5:77
6:49
6: 55
April...........
4:92
4:64
5: 42
5: 40
5:83
6: 64
6: 55
Maj............
5:21
4:74
5: 22
5: 66
5:93
6: 87
6: 63
Juni............
4:96
4: 65
5:15
5:59
5:88
6: 79
6:81
Juli............
5: 17
5: 04
5: 13
5: 59
5:88
6:72
7:07
Augusti..........
4:65
5: 24
5:13
5: 72
5: 92
6: 97
7: 07
September.........
4: 57
5:29
5:15
5: 69
5:93
6:80
7:25 .
Oktober . . .......
4: 5 L
5:30
5: 13
5:61
5: 94
6:90
7:24
November.........
4: 54
5: 33
5: 23
5: 61
5: 99
6:71
7:28
December.........
4:71
5:63
5:33
5: 69
6:03
6: 42
7:06 1
B) Fördelning på städer och landsbygd åren 1936—1938.
Månad
Städer
L a
n d s b y
g d
1936
1937
1938
1936
1937
1938
Januari..........
6: 65
7:31
7:07
4:65
5:10
5:60
Februari..........
6: 78
7: 23
7:38
4:69
5: 28
5:57
Mars...........
6:80
7:39
7: 20
4: 78
5:35
5: 66
April...........
6:83
7:57
7: 14
4:77
5: 49
5: 70
Maj............
7:01
7:84
7:33
4:83
5: 66
5:72
Juni............
7:05
7: 82
7:48
4:97
5:74
6:03
Juli............
7: 01
7: 57
7: 92
5:10
5:94
6:30
Augusti..........
7: 06
7: 47
7: 97
5: 13
6: 49
6:45
September .........
7: 03
7: 77
8:10
5:18
5:90
6:62
Oktober..........
7: 09
7: 60
8:11
5:28
6: 20
6: 49
November.........
7: 02
7: 49
8:13
5: 23
5: 95
6: 40
December.........
7:13
7:10
7:84
4: 92
5: 72
6:18
Till statskommunala reservarbeten, avseende allmän väg, utgår statsbidrag
å totalkostnaderna med en bidragsprocent, som efter förslag av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen fastställes av kommissionen eller, i fall då
högre bidrag än 80 % föreslagits, av Kungl. Majit. För andra statskommunala
reservarbeten utgår visst statsbidrag å arbetslöner och, i vissa fall,
bidrag till materialkostnader, i regel med lägre andel än å lönerna.
Den procentsats, efter vilken statsbidrag utgår till arbetslöner vid andra
statskommunala reservarbeten än allmänna vägar inom en kommun, är densamma,
som gäller för dagunderstödsverksamhet inom kommunen, med de
undantag, som betingas därav, att statsbidrag till arbetslöner aldrig sättes
lägre än 30 °/o. Bidragsprocenten fastställes enligt de från den 1 juli 1934
gällande bestämmelserna av kommissionen, därest fråga är örn en bidragsprocent,
icke överstigande 75 %>. Högre bidragsprocent bestämmes av
Kungl. Majit. Den period, för vilken procentsats fastställes, har tidigare i
regel omfattat ett halvår men utgör från och med år 1936 kalenderår. Den
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
55
Talj. 30. Antal kommuner nied över 50 % i statsbidrag till arbetslöner vid stats
kommunala
roservarbeten.
Period
55 %
60 %
65 %
70 %
75 %
80 %
85 %
90 %
95 %
Summa
Städer
77 1934—''“/> 1935 . .
8
1
1
—
—
2
3
1
—
16
Vs—1n/it 1935 ....
1
_
2
1
2
—
1
—
—
7
Vi—s,/is 1936 ....
—
1
3
—
1
—
—
—
—
5
‘/i—1»Vis 1937 ....
2
1
1
_
—
—
—
—
—
4
»/i—"/u 1938 ....
Landsbygd
V? 1934—28/a 1935 . .
18
27
31
18
15
17
12
10
31
179
Vs—1“/u 1935 ....
12
25
15
13
9
11
11
10
23
129
‘/i—31/is 1936 ....
14
10
13
5
9
8
2
5
12
78
‘/i—»l/u 1937 ....
‘/i—S1/1> 1938 ....
4
2
5
5
5
2
3
7
4
37
3
3
1
—
1
6
2
4
3
23
Hela riket
V» 1934—28/s 1935 . .
26
28
32
18
15
19
15
11
31
195
Vs—ai/u 1935 ....
13
25
17
14
11
11
12
10
23
136
Vi—*V» 1936 ....
14
11
16
5
10
8
2
5
12
83
Vi—1937 ....
6
3
6
5
5
2
3
7
4
41
Vi-"/» 1938 ....
3
3
1
—
1
6
2
4
3
23
bidragsprocent, som medgivits för visst statskommunalt reservarbete, skall
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juli 1935 oförändrat gälla för arbetet
i fråga under hela den tid, varunder detsamma bedrives såsom statskommunalt
reservarbete, oavsett om bidragsprocenten för kommunen må under
senare perioder, varunder arbetet pågår, undergå några förändringar. Syftet
härmed har varit att möjliggöra för kommunerna att på förhand kunna
överblicka och med större säkerhet, än vad tidigare varit fallet, bedöma
de ekonomiska konsekvenserna av sådana arbetens igångsättande.
Uppgifter årsvis angående antalet kommuner, för vilka under tiden 1
juli 1934—31 december 1938 beviljades statskommunala reservarbeten med
statsbidrag till arbetslöner av mer än 50 %, återfinnas i tab. 30, vari även
lämnas uppgift om fördelningen i förevarande hänseende på städer och
landsbygd.
Enligt Kungl. Maj:ts ovan berörda beslut om giltighetstiden för den för
statskommunala reservarbeten beviljade bidragsprocenten utgingo emellertid
under år 1938 förhöjda statsbidrag till sådana arbeten i ett väsentligt
större antal kommuner, än som framgår av sammanställningen.
Nedgången i antalet kommuner, som erliöllo förhöjt statsbidrag, var direkt
beroende på den under större delen av året minskade arbetslösheten,
som i många fall medgav hjälpverksamhetens nedläggande. Då arbetslöshetens
omfattning inom en kommun är en av de faktorer, som påverka
statsbidragets storlek, bidrog arbetslöshetens minskning även till sänkning
av statsbidragsprocenterna och sålunda även till en reducering av antalet
56
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.
kommuner med statsbidrag utöver 50 %. Under 1938 beviljades i intet
fall statskommunalt reservarbete (avseende annat arbete än allmän väg) i
stad med mer än 50 °/o i statsbidrag.
Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga
inom kommunen under en och samma period beviljade statskommunala
reservarbeten. I vissa fall har dock — utöver vad ovan anförts örn bidrag
lill allmän väg — statsbidrag medgivits med högre procentuell andel, särskilt
då fråga varit om sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose jämväl andra
statsintressen än direkt arbetslöshetspolitiska. Sålunda utgingo under år
1938 statsbidrag till statskommunala reservarbeten, avseende anläggande av
flygfält, med 60 % och däröver för två städer, Stockholm och Jönköping,
vilkas bidragsprocent för övriga statskommunala reservarbeten var avsevärt
lägre. För arbeten av kulturhistorisk art (utgrävnings- och restaureringsarbeten
i fråga örn äldre byggnadsverk) m. m. utgingo likaledes statsbidrag
under året med högre bidragsprocenter än de för respektive kommuner
eljest gällande.
Statsbidrag till kostnader för material, transporter och arbetsledning vid
andra statskommunala reservarbeten än arbeten, avseende allmänna vägar,
beviljades i regel med en bidragsprocent av något mer än hälften av den
för arbetslönerna fastställda procentsatsen. Större procentuell andel fastställdes
å ena sidan för några kommuner med stor och långvarig arbetslöshet
och högt skattetryck. Å andra sidan har kommissionen sedan år
1937 tagit som regel att icke bevilja statsbidrag å materialkostnader, då det
på grund av arbetslöshetens omfattning och för undvikande av kontantunderstödsverksamhet
ansetts nödvändigt att medgiva anordnandet av statskommunala
reservarbeten i sådana kommuner, framför allt städer, för vilka
med hänsyn till skattetrycket fastställts en lägre bidragsprocent till arbetskostnader.
Så var under 1938 fallet beträffande vissa arbeten i sammanlagt
15 städer, huvudsakligen i södra delarna av landet.
Under år 1938 nedlades i likhet med år 1937 i ett antal kommuner pågående
statskommunala reservarbeten. Vissa kommuner torde därvid hava
reserverat arbetsobjekten för framtida hjälpbehov, under det att andra funno
anledning att i öppna marknaden färdigställa de nedlagda arbetena i enlighet
med sina åtaganden vid statsbidragets beviljande. I tab. 31 lia sammanställts
vissa uppgifter rörande statskommunala arbeten, som efter den
31 juli 1934 överförts till öppna marknadens arbeten. Den markerade ökningen
från och med den 1 juli 1936 torde i mycket hög grad sammanhänga
med att kommuner, inom vilka då funnos tillfälligt nedlagda statskommunala
reservarbeten, från kommissionen erhöllo meddelande därom,
att med hänsyn till det förbättrade arbetslöshetsläget tillstånd till arbetenas
återupptagande icke kunde förväntas inom den närmaste framtiden. I samband
därmed gavs en uppmaning att söka färdigställa dessa arbeten utan
bidrag från kommissionen. Då kommunerna i stor utsträckning villigt tillmötesgått
dessa uppmaningar, ha ett antal arbeten färdigställts och kommit
till avsedd nytta tidigare än som med all sannolikhet eljest blivit fallet.
57
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
Tab. 31. Statskommunala rcservnrbetsföretag, som efter den 1 juli 1934 upphört att
bedrivas som reservarbete för att färdigställas i öppna marknaden.
Av kommissionen
därav såsom
Budgetär
Antal arbets-
beviljade total-
reservarbete
företag
kostnader
avarbetat
kronor
kronor
Vt 1934 9% 1935 ..........
Vt 1935 80/e 1936 ..........
23
1,187,020
674,525
100
5,551,823
3,726,326
j/t 1936 »<>/« 1937 ..........
>/t 1937—s% 1938 ..........
186
9,081,202
6,397,316
63
3,171,130
2,279,891
Vt 3,/u 1938 ............
5
221,110
114,340
Summa
377
19,212,285
13,192,398
Från den 1 juli 1934 till den 31 december 1938 ha 377 statskommunala
reservarbetsföretag med en beviljad totalkostnad av 19.2 milj. kronor avförts
för färdigställande i öppna maiknaden, sedan tillhopa 13.2 milj. kronor
avarbetats såsom reservarbete. Under andra halvåret 1938 ha endast
5 företag kunnat på dylikt sätt överföras till öppna marknaden.
c. Kommunala reservarbeten.
Antalet vid kommunala leservarbeten under åren 1930—1938 sysselsatta
hjälpsökande belyses i tab. 32. Vid dylika reservarbeten sysselsattes i genomsnitt
under år 1938 1,518 man, d. v. s. inemot V3 av det antal arbetslösa,
som meddelades hjälp genom reservarbete. Då motsvarande antal
och andel 1937 var 1,527 och Vs, var sysselsättningen vid kommunala reservarbeten
relativt större under 1938 än under 1937. Särskilt framträdande
var den starkt ökade sysselsättningsgraden i dessa arbeten under november
och december 1938, framför allt på landsbygden. Påfallande är, att
den kommunala reservarbetarstyrkan ökats, samtidigt som en minskning
ägt rum i fråga om statliga och statskommunala reservarbeten.
I tab. 33 lämnas en sammanställning av arbetslinjens omfattning under
perioden 1930—1938.
Tab. 32. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala reservarbeten åren 1930—1938.
Årsmedeltal
Städer
Lands
bygd
-
Hela
riket
1938
Städer
Lands
bygd
-
Hela
riket
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
792
1,781
3,250
2,992
1,104
913
1,023
990
928
602
3,864
7,838
10,214
4,697
2,529
1,384
537
590
1,394
5,645
11,088
13,206
5,801
3,442
2,407
1,527
1,518
Januari
Februari
Mars
April
Maj . .
Juni. .
Juli . .
Augusti
September
Oktober
November
December
1,285
1,391
1,438
1,188
847
655
636
543
566
669
933
978
708
776
626
460
490
437
441
422
414
519
739
1,049
1,993
2,167
2,064
1,648
1,337
1,092
1,077
965
980
1,188
1,672
2,027
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179- Talj. 33. Arbetslinjens omfattning (enligt månadsrapporterna) åren 1930—1938,
Månad
A n
t a
s
y s s
e 1
s a t
t a
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
| 1937
| 1938
Statliga reservarbeten
.
Januari..........
3,033
4,983
12,099
16,253
■ 18,598
19,190
11,348
7,818
2,599
Februari.........
3,382
6,188
14,015
17,275
20,667
19,232
11,088
7,862
2,686
j Mars............
3,010
6,251
14,245
17,933
21,826
19,392
10,171
6,740
2,437
April...........
2,422
6,501
13,879
18,504
21,935
17,345
9,140
5,659
1,757
Maj............
1,994
6,063
14,308
20,541
23,029
18,878
10,578
4,147
2,076
Juni............
1,597
6,774
15,172
22,175
25,488
20,398
10,453
3,510
1,889
Juli............
1,489
6,946
15,648
23,707
26,756
18,215
9,299
3,027
1,644
Augusti..........
1,330
6,923
15,865
23,683
26,816
16,288
8,184
2,680
1,673
September.........
1,335
6,974
16,254
22,934
25,014
14,356
7,479
2,302
1,671
Oktober..........
2,057
7,445
16,055
20,676
23,639
13,320
7,001
2,139
1,730
November.........
3,139
8,556
15,713
17,691
20,045
13,181
7,424
2,444
1,776
December.........
3,395
9,163
14,590
16,374
18,401
11,389
6,648
2,212
1,470
Stalskommunala reservarbeten
Januari..........
694
900
3,016
8,483
13,879
12,221
6,417
3,047
1,635
Februari..........
675
1,199
4,018
9,684
16,199
12,662
6,209
3,132
1,649
Mars...........
706
1,502
4,516
10,945
17,277
12,851
5,865
3,005
i;e2i
April...........
630
1,361
4,863
10,476
17,277
11,780
5,631
2,775
1,699
Maj............
485
1,285
4,900
10,754
18,165
10,843
5,655
2,242
1,552
Juni............
43
1,199
5,645
11,852
18,477
10,168
4,940
2,017
1,422
Juli............
32
785
5,346
10,998
17,075
9,132
4,223
1,643
1,147
Augusti..........
29
737
5,232
11,367
16,037
8,325
3,438
1,394
1,024
September.........
13
863
6,150
12,139
14,362
7,232
3,302
1,387
1,010
Oktober..........
39
1,358
7,418
14,564
14,187
6,626
3,181
1,449
1,126
November.........
143
1,683
7,975
14,207
13,005
6,845
3,090
1,476
1,010
December.........
381
2,415
8,494
12,241
12,739
6,207
3,134
1,507
797
Kommunala reservarbelen
| Januari..........
1,702
5,486
11,530
16,785
10,546
5.318
3,885
2,885
1,993
j Februari..........
2,109
6,690
13,934
18,597
10,390
5,543
3,709
2,751
2’167
1 Mars...........
1,899
6,587
11,384
17,037
8,316
4,674
3,468
2,276
2,064
April...........
1,123
770
5,060
10,384
13,298
6,028
3,455
2,672
1,790
1,648
Maj............
4,378
9,405
12,113
4,915
2,813
2,164
1,417
1,337
| Juni............
645
4,078
9,609
12,062
4,500
2,697
1,929
1,098
1,092
1 Juli............
646
4,127
9,692
12,625
4,376
2,200
1,734
863
1,077
Augusti..........
693
4,601
10,080
12,918
4,048
2,551
1,673
832
965
! September.........
743
4,522
10,127
11,916
3,871
2,759
1,575
875
980
! Oktober...........
1,062
5,459
10,744
11,559
3,995
2,833
1,702
989
1,188
November.........
2,206
8,037
12,689
10,326
4,444
3,301
2,220
1,285
1,672
December.........
3,135
8,723
13,481
9,237
4,179
3,154
2,152
1,268
2,027
Summa
Januari..........
. 5,429
11,369
26,645
41,521
43,023
36,729
21,650
13,750
6,227
Februari..........
6,166
14,077
31,967
45,556
47,256
37,437
21,006
13,745
6,502
Mars...........
5,615
14,340
30,145
45,915
47,419
36,917
19,504
12,021
6,122
April...........
4,175
12,922
29,126
42,278
45,240
32,580
17,443
10,224
5,104
Maj............
3,249
11,726
28,613
43,408
46,109
32,534
18,397
7,806
4.965
Juni............
2,285
12,051
30,426
46,089
48,465
33,263
17,322
6,625
4,403
Juli............
2,167
11,858
30,686
47,330
48,207
29,547
15,256
5,533
3,868
Augusti..........
2,052
12,261
31,177
47,968
46,901
27,164
13,295
4,906
3,662
September.........
2,091
12,359
32,531
46,989
43,247
24,347
12,356
4,564
3,661
Oktober..........
3,158
14,262
34,217
46,799
41,821
22,779
11,884
4,577
4,044
November.........
5,488
18,276
36,377
42,224
37,494
23,327
12,734
5,205
4,458
December........
6,911
20,301
36,565
37,852
35,319
20,750
11,934
4,987
4,294
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.
59
2. Under stödslinjen,
a. Dagunderstöd.
Kontantunderstödsverksamheten betraktas jämlikt lijälpkungörelsen allenast
såsom supplement till arbetslöshetshjälp i form av arbete. Den har även
under år 1938 bedrivits i begränsad omfattning och huvudsakligen förekommit
under vintermånaderna, då, på grund av det ökade hjälpbehovet och de
av årstiden orsakade svårigheterna att bedriva arbete i det fria, hjälp i ett
stort antal kommuner måst lämnas i form av dagunderstöd. Dagunderstödsverksamhetens
omfattning under året redovisas i tab. 34, vari angives antal
kommuner, som bedrivit sådan verksamhet åren 1935—1938, samt i tab. 35,
vari lämnas uppgifter om antalet dagunderstödda arbetslösa vid utgången av
Tab. 34. Antal kommuner, som bedrivit dagundcrstöds verksamhet (ej kursdeltagare)
åren 1935—1938.
--------- ...
Månad
Städer
Landsbygd
Hela riket
1935
1936
1937
1938
1935
1936
1937
1938
1935
1936
1937
1938
Januari......
39
25
19
19
75
57
31
30
114
82
50
49
Februari......
42
30
22
21
72
56
32
29
114
86
54
50
Mars........
31
28
21
20
51
46
31
26
82
74
52
46
April.......
17
22
15
14
46
38
22
18
63
60
37
32
Maj........
9
6
6
9
15
8
6
8
24
14
12
17
Juni.....• . .
2
2
—
8
1
3
2
5
3
5
2
13
Juli........
_
—
—
—
9
—
—
4
9
—
—
4
Augusti......
—*
—
—
—
9
—
—
5
9
—
—
5
i September.....
—
—
—
—
9
—
—
6
9
—
6
Oktober......
2
—
—
5
13
4
3
8
15
4
3
13
November.....
12
7
6
10
33
15
12
19
45
22
18
29
December.....
19
19
12
16
57
37
30
38
76
56
42
54
Tab. 35. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1935—1938.
Månad
Städer
Landsbygd
Hela riket
1935
1936
1937
1938
1935
1936
1937
1938
1935
1936
1937
1938
Januari
10,636
6,325
3,274
2,457
5,493
4,901
2,223
2,268
16,129
11,226
5,497
4,725
Februari .
12,037
8,022
3,711
2,664
5,413
5,283
2,362
2,321
17,450
13,305
6,b73
4,985
Mars . . .
11,076
8,222
3,313
2,471
4,886
4,760
2,461
2,221
15,962
12,982
5,774
4,692
April . .
7,529
4,997
1,677
1,747
4,330
4,324
1,888
1,535
11,859
9,321
3,565
3,282
Maj . . .
2,984
1,867
863
758
1,351
1,034
643
614
4,335
2,901
1,506
1.372
Juni . . .
229
333
—
475
20
132
140
335
249
465
140
810
Juli . . .
__
_
_
_
598
_
_
220
598
—
—
220
Augusti .
_
_
—
—
400
—
—
265
400
—
265
September
—
—
—
—
260
—
—
304
260
—
—
304
Oktober
66
_
_
595
741
142
167
473
807
142
167
1,068
November
1,673
1,051
714
1,088
1,663
917
570
1,058
3,336
1,968
1,284
2,146
December
4,322
2,286
1,608
2,023
3,363
1,925
1,643
2,543
7,685
4,211
3,251
4,566
60
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-
olika månader samma år. I denna redovisning för dagunderstödsverksamheten
har hänsyn icke tagits till sådant dagunderstöd, som allenast avsett understöd
till deltagare i av arbetslöshetskommittéer anordnade kurser.
Av ovan nämnda tabeller framgår, att kommissionen meddelat ett antal
kommuner tillstånd till bedrivande av dagunderstödsverksamhet även
under juli, augusti och september 1938, medan dylik verksamhet icke förekommit
under motsvarande månader 1936 och 1937, samt att dagunderstödsverksamheten
under fjärde kvartalet, särskilt på landsbygden, haft en betydligt
större omfattning under 1938 än under 1937. De omständigheter, som
nödvändiggjort denna utvidgning av dagunderstödsverksamheten, ha varit:
den fortgående minskningen av kommissionens möjligheter att erbjuda
kommunerna platser vid statliga reservarbeten,
den under årets sista månader inträdda starka ökningen i arbetslösheten
och
det förhållandet, att den ökade arbetslösheten till stor del varit lokaliserad
till skogskommuner, vilka under de senaste åren icke haft nämnvärd arbetslöshet
och därför icke hade några förberedda statskommunala reservarbetsobjekt
att tillgå.
Särskilt i rikets nordliga delar, dit arbetslöshetens tyngdpunkt alltmer
förskjutits, möta stora svårigheter att vintertid påbörja nya arbetsföretag,
lämpliga för utförande såsom reservarbete.
För att förebygga de olägenheter, som i vissa avseenden medfölja dagunderstödsverksamheten,
och även få en viss garanti för att dagunderstöd i första
hand tilldelas personer med stort behov av hjälp men på grund av ålder
eller familjeförhållanden icke lämpade att hänvisa till statligt reservarbete
utom hemorten, har kommissionen under år 1938 liksom tidigare i regel föreskrivit,
att dagunderstöd med statsbidrag må utgå till personer under 50 år,
allenast om försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande harn föreligger.
Dessa regler korrespondera mot de inskränkande bestämmelser, som i flertalet
fall lämnats beträffande urvalet av arbetskraft till statskommunala reservai''beten.
I ett alltmer ökat antal fall bär kommissionen emellertid med
hänsyn till den minskade tillgången å platser i reservarbeten nödgats lindra
dessa bestämmelser. Särskilt under december månad år 1938 tillämpades de
endast undantagsvis, enär hänvisning till reservarbete kort före större helger
får anses olämplig.
Den utsträckning i vilken dagunderstödsverksamhet förekommit i olika län
belyses av de i tab. 36 lämnade uppgifterna angående antalet dagunderstödda
vid utgången av februari, juli och december åren 1935—1938.
Dagunderstöd lämnas företrädesvis kontant men även in natura. Under
december 1938 utgick dagunderstöd i 40 kommuner med kontanta belopp, i
7 kommuner in natura och i 7 kommuner dels med kontanta belopp dels in
natura.
Enligt hjälpkungörelsen äga arbetslöshetskommittéerna såsom villkor för
åtnjutande av dagunderstöd föreskriva viss motprestation (arbetsplikt). Av
61
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
Tali. 36. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) fördelade på län den 28A, 3,A oell
31/n åren 1035—1938.
28/
2
31
/ 7
31
/12
1935
1930
1937
1938
1935
1936
1937
1938
1935
1936
1937
1938
Stockholms stad .
4,246
2,635
993
356
_
_
_
1,608
700
330
314
Stockholms . . .
356
174
44
30
—
—
—
—
65
50
17
30
Uppsala.....
246
32
25
Södermanlands . .
44
11
—
•—
130
30
100
62
Östergötlands . .
489
386
216
160
—
—
—
—
Jönköpings . . .
20
Kronobergs . . .
Kalmar.....
267
213
114
54
_
_
_
_
182
115
30
141
1 Gotlands ....
31
—
28
—
70
i Blekinge ....
67
145
—
—
40
—
—
—
—
—
—
| Kristianstads . .
30
1
Malmöhus ....
2,098
1,747
1,097
1,029
—
—
—
—
913
665
543
817
1 Hallands ....
74
65
48
22
—
—
—
—
60
50
—
4
Göteborgs stad . .
2,955
2,010
712
600
—
—
—
—
1,100
400
400
407
1 Göteborgs o. Bobus
län i övrigt . .
998
778
383
397
543
_
_
—
574
373
502
240
Älvsborgs ....
147
40
—
55
—
—
—
—
—
60
—
24
Skaraborgs . . .
Värmlands . . .
146
713
42
175
60
76
15
z
15
30
75
27
95
40
126
Örebro .....
362
175
75
—
—
—
—
—
50
—
—
—
Västmanlands . .
60
—
20
—
125
Kopparbergs . . .
421
173
—
—
—
—
—
—
—
Gävleborgs ....
878
667
272
223
—
—
—
—
448
116
75
204
Västernorrlands . .
2,397
3,172
1,789
1,724
—
—
—
205
1,816
1,280
1,044
1,881
Jämtlands ....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Västerbottens . .
25
100
364
250
170
316''
Norrbottens . . .
380
565
197
259
—
—
—
—
Hela riket
17,450 13,305
6,073
4,985
598
—
—
220
7,685
4,211
3,251
4,566
% familjeförsörjare
71.4 74.7
91.5
93.4
92.8
—
—
90.9
84.0
89.0
90.0
86.3
de 54 kommuner, som vid utgången av december 1938 utdelade dagunderstöd
med statsbidrag, tillämpade 4 bestämmelserna om arbetsplikt.
Under år 1938 har arbetslöshetskommittén i Norrköping medgivits rätt att
i samband med kursverksamhet lämna dagunderstöd till arbetslösa sjömän
utan hemortsrätt i staden med högre statsbidrag, 75 procent, än för under - stödsverksamheten i övrigt. Därutöver förekom icke någon särskild understödsverksamhet
för sjömän med statsbidrag genom kommissionen under år
1938.
Vid sitt fastställande av statsbidragets storlek har kommissionen regelmässigt
utgått från skattetrycket i kommunen under de tre senast förflutna åren
samt arbetslösheten i förhållande till folkmängden. Före den 19 juli 1935 togs
därvid hänsyn till arbetslösheten under en nyligen förfluten 6-månadersperiod.
Genom kungl, brev nämnda dag föreskrevs emellertid, på kommissionens
förslag, att arbetslösheten under 12 månader skulle beaktas, varigenom säsongvariationernas
inverkan neutraliserades. Den tid, för vilken statsbidrags
-
62
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
Tab. 37. Antal kommuner med över 50 % i statsbidrag till dagunderstöd.
Period
55 %
60 %
65 %
70 %
75 %
80 %
85 %
90 %
95 %
Summa
Städer
V» 1934—28/a 1935 . .
6
1
—
—
—
1
2
1
—
11
7*-37<* 1935 ....
_
_
1
_
2
_
1
_
_
4
‘/i—S1/i> 1936 ....
—
1
3
1
—
—
—
—
5
''/i—S1/is 1937 ....
1
1
1
_
_
_
_
3
>/i—»»/u 1938 ....
—
—
—
—
—
—
—
—
Landsbygd
77 1934—■*•/» 1935 . .
3
9
8
6
4
9
5
6
31
81
7«—*7« 1935 ....
3
7
6
4
3
4
7
5
19
58
V»—*7« 1936 ....
2
3
9
3
8
6
1
4
13
49
Vi—“/n 1937 ....
1
2
4
4
4
2
4
7
5
33
Vi—"/u 1938 ....
2
6
2
1
2
6
3
4
3
29
Hela riket
V» 1934—S8/2 1935 . .
9
10
8
6
4
10
7
7
31
92
7*—*V« 1935 ....
3
7
7
4
5
4
8
5
19
62 !
7i—*Vu 1936 ....
2
4
12
3
9
6
1
4
13
54
V»—*Vn 1937 ....
2
3
5
4
4
2
4
7
5
36
Vi—*7u 1938 ... .
2
6
2
1
2
6
3
4
3
29
procenten fastställdes, ändrades samtidigt från 6 månader till ett år. Den 20
september samma år uttalade kommissionen i underdånig skrivelse, att de
väsentligt förbättrade arbetsförhållandena i vissa fall kunde för kontantunderstödsverksamheten
motivera även lägre statsbidrag än 50 %, vilket tidigare
varit den lägsta andelen för statsbidrag till dagunderstödsverksamliet.
Då detta uttalande icke mötte någon erinran från Kungl. Maj:ts sida, medgav
kommissionen en del kommuner statsbidrag till understödsverksamhet för år
1936 med mindre än 50, dock lägst 30 °/o. Från och med år 1937 är gränsen
sänkt till 10 procent. För sin avsikt att vidtaga denna senare ändring redogjorde
kommissionen i underdånig skrivelse den 25 september 1936, däri
sänkningen motiverades bl. a. med nödvändigheten att under vintermånaderna
medgiva dagunderstödsverksamliet även i kommuner, vilka på grund av
sitt ekonomiska läge borde vara i stånd att bära den övervägande delen avkostnaderna
för understöds verksamheten.
I detta sammanhang må nämnas, att kommissionen i underdånig skrivelse
den 14 oktober 1938 anmält, att den med hänsyn till de svårigheter, en alltför
stark reducering av statsbidraget skulle medföra för åtskilliga kommuner, vilka
visserligen under de senast förflutna tolv månaderna haft en avsevärt
mindre rapporterad arbetslöshet än under tidigare perioder men åtminstone
delvis till följd av omfattande arbetslöshet under flera föregående år hade en
svag ekonomisk ställning, funnit skäl att vid fastställande av statsbidrag för
år 1939 taga hänsyn till de statsbidrag, som vederbörande kommuner åtnjutit
under år 1938 sålunda, att i intet fall lägre statsbidragsprocent fastställts för
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-
63
år 1939 än att skillnaden mellan denna och procenttalet för år 1938 uppgår
till högst 15. Den under senhösten 1938 i vissa skogskommuner, som under
flera år varit så gott som befriade från arbetslöshet, plötsligt uppkommande
omfattande arbetslösheten har föranlett kommissionen att här fastställa väsentligt
högre bidragsprocenter än som skulle kommit i fråga enligt eljest tilllämpade
regler.
Såsom framgår av tab. 37 har statsbidrag till dagunderstödsverksamhet med
mer än 50 % av kostnaden för år 1938 beviljats 29 kommuner. I flertalet
fall — i första hand, då statsbidrag beviljats med mer än 75 % — är procentsatsen
fastställd av Kungl. Maj:t.
Dagunderstöd må per dag och arbetslös utgå högst med belopp, vilka av
kommissionen fastställts med hänsyn till den för kommunen gällande reservarbetslönen
samt den arbetslöses ålder och försörjningsplikt och vilka finnas
intagna i den s. k. löne- och understödsskalan. Denna har under året reviderats
i syfte att erhålla en rationellare avvägning mellan understödssatserna
för olika kategorier av understödstagare. Därvid har bland annat den förändringen
vidtagits, att dagunderstödet till barn under 16 år i vissa fall höjts,
så att maximalt dagunderstöd — två tredjedelar av reservarbetslönen — inom
samtliga löneklasser kan utgå till familj, bestående av man, hustru och
tre barn. Tidigare utgick maximiunderstödet i de högsta löneklasserna först
vid 5 barn.
Den från 1 juli 1938 gällande löne- och understödsskalan har följande utseende.
Reservarbets- lön per dag vid
ackordsarbete
(ej garanterad)
Kr.
Mot reserv- arbetslönen
svarande tim- lön vid tid- lönsarbete
Kr.
Dagmi!
e r s t ö d
Understödsbelopp per dag
Maximum
Man och
hustru
tillhopa1
Kr.
Ensam
person, som
fyllt 18 år
Kr.
Ensam
person
16—17 år
Kr.
Barn
under
16 år
Kr.
Per
dag
Kr.
Per
vecka <
Kr.
8.80
0.88
3.20
2.20
1.30
0.90
5.87
35.20
8.40
0.84
3.10
2.10
1.25
0.85
5.60
33.60
8.00
0.80
3.00
2.00
1.20
0.80
5.33
32.00
7.00
0.76
2.90
1.90
1.15
0.75
5.07
30.40
7.20
0.72
2.80
1.85
1.10
0.70
4.80
28.80
6.80
0.68
2.70
1.75
1.05
0.65
4.53
27.20
6.40
0.64
2.55
1.70
1.00
0.60
4.27
25.60
6.00
0.60
2.40
1.60
0.95
0.55
4.00
24.00
5.60
0.56
2.30
1.65
0.90
0.50
3.73
22.40 I
5.20
0.52
2.20
1.45
0.85
0.45
3.47
20.80
4.80
0.48
2.10
1.40
0.80
0.40
3.20
19.20
4.40
0.44
1.95
1.80
0.75
0.35
2.93
17.60
4.00
0.40
1.85
1.20
0.70
0.35
2.67
16.00
1 Även änkling med hemmavarande barn under 16 år samt ensam person, som lovér i gemensamt
bo med och huvudsakligen underhåller föräldrar eller adoptant (41 §).
64 Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179-
Tab. 38. Hyreshjälpyerksamhetens omfattning oktober 1937—september 1938.
Å r
månad
Antal kommuner, som
bedrivit byreshjälp- verksamhet
Antal arbetslösa, som
erhållit hyreshjälp
Hjälpta med hyreshjälp
i % av hela antalet
dagunderstödda 1
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
!
1937
Oktober......
_
1
1
_
45
45
—
70.3
70.3
November.....
3
4
7
568
167
735
59.3
44.2
51.7 |
December.....
6
7
13
1,118
410
1,528
68.5
40.4
56.1
1938
Januari......
13
15
28
1,629
800
2,429
64.2
40.9
53.3
Februari......
13
15
28
1,773
882
2,655
63.9
39.7
52.4
Mars.......
12
14
26
1,612
803
2,415
57.9
34.8
46.0
April.......
9
12
21
1,219
705
1,924
54.9
32.9
42.2
Maj........
7
8
15
562
401
963
39.«
31.5
35.2
Juni........
6
4
10
300
211
511
37.3
54.0
44.4
Juli........
—
3
3
_
146
146
_
55.1
55.1
Augusti......
—
3
3
—
140
140
—
56.0
56.0
September.....
—
4
4
—
148
148
—
46.7
46.7
Denna understödsskala innebär givetvis ingen rubbning i det förhållandet,
att statsbidrag till dagunderstöd kan utgå på högst de belopp, som
finnas angivna i hjälpkungörelsen, 41 §.
I genomsnitt för hela riket uppgingo under år 1938 dagunderstöden till
3 kronor 5 öre, varav 1 krona 28 öre (42.0 %) utgjordes av statsbidrag.
Motsvarande genomsnittssiffror för år 1937 voro 2 kronor 95 öre och 1
krona 37 öre (46.4 #/''o). Uppgifterna avse dagunderstödd huvudperson, i regel
familjeförsörjare.
b. Hyreshjälpverksamhet.
Den omfattning, vari hyreshjälpverksamhet bedrivits under tiden oktober
1937—september 1938, framgår av tab. 38. En redovisning har därvid även
lämnats av antalet personer med hyreshjälp i procent av antalet dagunderstödda.
På grund av vissa redovisningssvårigheter för vederbörande
kommuner ha därvid Stockholms stad och tre landskommuner ej kunnat
medtagas. I städerna har hyreshjälp, som i regel (jfr sid. 25) endast kan
utgå till dagunderstödd familjeförsörjare, utgivits till 58.4 % och i landskommunerna
till 38.0 % av de dagunderstödda.
c. Kommunal understödsverksamhet.
Antalet genom kommunal understödsverksamhet (sålunda utan statsbidrag)
hjälpta under år 1938 angives i tab. 39.
Största antalet kommunalt understödda rapporterades för februari 1938
och uppgick till 3,580, minsta antalet förelåg i oktober och utgjorde 1,379.
För år 1937 var högsta antalet 3,433 (januari) och lägsta 1,488 (augusti).
1 I procenttalen ingå icke Stockholms stad samt Brastads, Njurunda och Timrå landskommuner.
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179■ 65
Tnb. 39. Antal arbetslösa, sorn erhållit kommunalt understöd åren 1935—1938.
Månad
Städer
Landsberg
i
Hela
riket
1935
1930
1937
1938
1935
1936
1937
1938
1935
1936
1937
1938
Januari ....
3,482
3.352
2,904
2,933
2,477
1,447
529
364
5,959
4,799
3,433
3,297
Februari ....
3,187
4,010
2,456
3,269
1,947
1,383
663
311
5,134
5,393
3,119
3,580
Mara.....
2,462
3,527
2,013
2,800
1,691
1,217
571
227
4,153
4,744
2,584
3,027
April.....
2,071
3,309
1,938
2,430
1,659
1,041
437
205
3,730
4,350
2.375
2,635
Maj......
1,5(53
1,965
1,953
1,964
1,312
601
299
136
2,875
2,566
2,252
2.100
Juni......
1,313
1,596
1,712
1,724
630
232
142
83
1,943
1,828
1,854
1,807
Juli......
1,303
1,361
1,512
1,731
328
208
118
76
1,631
1,569
1.630
1,807
Augusti ....
1,589
1,543
1,389
1,387
402
215
99
59
1,991
1,758
1,488
1,446
September . . .
1,960
1,829
1,567
1,335
382
279
152
80
2,342
2,108
1,719
1,415
Oktober ....
3,055
2,342
2.017
1,244
714
325
222
135
3,769
2,667
2,239
1,379
November . . .
3,223
2,326
2,568
1,702
1,086
490
258
223
4,309
2,816
2,826
1 925
December . . .
2,967
2,917
2,695
2,127
1,472
524
369
484
4,439
3,441
3.064
2,611
Omfattningen av den rent kommunala understödsverksamheten har visat
sig i mindre grad än övrig arbetslöshetshjälp känslig för växlingarna i
arbetslöshetsläget. Detta torde till stor del bero därpå, att med kommunalt
understöd hjälpas huvudsakligen personer, som på grund av ålder, nedsatt
arbetsförhet eller familjeförhållanden ha större svårigheter än andra att bevaka
de arbetstillfällen, som kunna erbjuda sig. På annat sätt kan knappast
förklaras, att den i december 1938 starkt ökade arbetslösheten, som föranledde
väsentliga utökningar av dagunderstödsverksamheten, endast i förhållandevis
mindre utsträckning påverkade den kommunala understödsverksamheten.
I
I tab. 40 lämnas en sammanställning av uppgifter angående understödslinjens
omfattning. I denna tabell inkluderas i antalet understödda även
personer, vilka erhållit dagunderstöd i samband med kursverksamhet, anordnad
av respektive arbetslöshetskommittéer. Tabellen ger vid handen,
att understödslinjen, i betraktande av den minskade arbetslösheten, kommit
att spela en större roll i fråga örn hjälpverksamheten under år 1938 än under
tidigare år. Anledningarna härtill, i första hand de minskade möjligheterna
att bereda hjälpsökande sysselsättning vid statligt reservarbete, ha
berörts tidigare i denna redogörelse.
5
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 179.
66
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179- Tab. 40. Understödalinjens omfattning'' åren 1930—1938.
Månad
A n
t a 1
u n d
erst
Ödet
ägare1
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Dagunderstöd
Januari.........
214
1,383
16,740
43,110
60,604
17,849
11,824
5,497
4,752
Februari.........
280
2,8U7
21,481
52,909
58,254
19,350
14.131
6,130
4,996
Mars..........
290
3,422
25,003
58,135
57,430
17,999
13,823
5,849
4,707
April..........
273
4,093
26,452
56,791
45.041
13,503
10,104
3.606
3,282
Maj...........
160
4,006
23,476
44,701
31,605
5,038
3,181
1,506
1,418
Juni...........
74
2,772
15,640
37,271
20,846
497
567
140
858
Juli...........
_
2,646
15,819
39,105
13,699
774
45
_
267
Augusti.........
—
3.239
16,841
37,490
9,710
509
33
—
313
September........
3,887
17,192
40,841
7,585
381
—
—
353
Oktober.........
_
3,501
22,275
47,198
8,175
997
172
167
1,115
November........
100
6,083
28.269
50,842
11,040
3,653
1,998
1,300
2,194
December........
234
11,869
35,475
57,001
15,617
8,039
4,241
3,266
4,614
Kommunalt understöd
Januari.........
2,109
4,498
7,292
20,213
13,087
5,959
4,799
3,433
3,297
Februari.........
2,224
3,849
8,063
21,385
13,011
5,134
5,393
3,119
3.580
Mars...........
1,948
4,037
7,047
19,381
9,745
4,153
4,744
2,584
3,027
April..........
1,398
2,924
5,163
15,622
8,006
3,730
4,350
2,375
2,635
Maj...........
629
1,851
4,948
12,722
5,186
2.875
2,566
2.252
2,100
Juni ..........
696
1,394
5,064
10,165
3,699
1,943
1,82»
1,854
1,807
Juli...........
563
1,348
4,510
9,493
2,890
1,631
1,569
1,630
1,807
Augusti.........
578
1,365
4,799
9,819
2,633
1,991
1,758
1,488
1,446
September........
671
1,477
5,159
9,445
2,600
2,342
2,108
1,719
1,415
Oktober.........
1,108
2,540
5,897
8,746
2,618
3,769
2,667
2,239
1,379
November........
2,068
3,852
7,688
11,012
4,135
4,309
2,816
2,826
1,925
December........
3,760
6,045
10,238
14,079
5,443
4,439
3,441
3,064
2,611
Summa
j Januari.........
2,323
5,881
24,032
63,323
73,691
23,808
16,623
8,930
8,049
! Februari.........
2,904
6,656
29,544
74.294
71,265
24,484
19,524
9,249
8,576
Mars..........
2,238
7,459
32,050
77,516
67,175
22,152
18,567
8,433
7,734
April..........
1,671
7,017
31,615
72,413
53,047
17,233
14,454
5,981
5,917
Maj...........
789
5.857
28,424
57,423
36,791
7.913
5,747
3,758
3,518
Juni...........
770
4,166
20,701
47,436
24,545
2,440
2,395
1,994
2665
Juli...........
563
3,994
20,329
48,598
16,589
2,405
1,614
1,630
2,074
Augusti.........
578
4 604
21,64ii
47,309
12,343
2,500
1,791
1,488
1,759
September........
671
5,364
22,351
50,286
10,185
2,723
2,108
1,719
1,768
Oktober.........
1,108
6,041
28,172
55.944
10,793
4,766
2,839
2,406
2,494
November........
2,168
9,935
35,957
61,854
15,175
7,962
4,814
4,126
4,119
December........
3,994
17,914
45,713
71,080
21,060
12,478
7,682
6,330
7,225
Årsmedeltal
1 Dagunderstöd.......
136
4,142
22,055
47,116
28,300
7,382
5.010
2,288
2,406
Kommunalt understöd . . .
1,479
2,932
6,323
13,507
6,088
3,523
3,170
2,382
2,252
Summa.........
1,615
7,074
28,378
60,623
34,388
10,905
8,180
4,670
4,658
Kursdeltagare medräknade.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179• 67
Tali. 41. Dea frivilliga arbetstjänstens o in fatta ingr åren 1983—1938.
Budgetår
Statskommunala arbetsläger
Statliga arbetslag
e r
Antal
läger
Lägeranordnare
Antal
elever
A n
t a 1
Vistflse- tid per
elev.
Medeltal
veckor
städer
lands-
kom-
muner
läger
elev-
platser
elever
elev-
dagar
1933/1934 ....
24
12
9
870
21
925
1,513
93,625
9
1934/1935 ....
13
5
1
400
27
1,600
3,621
356,798
14
1935/1936 ....
7
4
—
258
23
1,330
1,830
116217
11
1936/1937 ....
7
2
—
116
10
540
720
62,873
12
1937/1938 ....
1
1
—
30
4
295
286
51,993
25
Pågående sl/ta 1938
1
1
—
30
2
155
—
—
—
3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslöshet.
I anledning av den förut omnämnda minskningen av ungdomsarbetslösheten
har den för hjälp åt unga arbetslösa särskilt avsedda verksamheten
under år 1938 bedrivits i mycket begränsad omfattning.
Hjälpåtgärderna ha anordnats i huvudsak efter samma riktlinjer som
under de närmast föregående åren och sålunda under de tre huvudformerna
kursverksamhet, frivillig arbetstjänst (statliga och statskommunala arbetsläger)
och ungdomsreservarbete (statliga och statskommunala ungdomsreservarbeten).
Under år 1938 pågingo 3 kurser med sammanlagt 87 elevplatser, nämligen
en ettårig verkstadsskolekurs för 60 deltagare, anordnad av Stockholms
stads arbetslöshetskommitté enligt Kungl. Maj:ts medgivande av den
24 mars 1938 och avsedd för omskolning av oförvållat arbetslösa, huvudsakligen
i åldrarna 25—40 år, en under år 1937 påbörjad kurs för 16 deltagare
i elektrisk svetsning i Hälsingborg, vilken fortsattes och avslutades
under år 1938, samt en 5 veckors slöjdkurs för 11 deltagare i Nedertorneå.
Statsbidrag beviljades under år 1938 till kursledare- och lärarearvoden
med kronor 22,535:60 och till undervisningsmateriel med kronor 4,068:—.
Kursdeltagarna erhöllo under kurstiden dagunderstöd med statsbidrag. Till
deltagare i den nyss nämnda av Stockholms stad anordnade verkstadsskolekursen
utgingo på av Kungl. Maj:ts fastställda grunder därutöver arbetspremier
samt — för familjeförsörjare — även hyreshjälp.
Vid årets början pågingo 3 statliga arbetsläger. Vid ett av dessa läger,
vilket bedrevs å egendomen Lång i Grums kommun i Värmland och avslutades
den 14 mars 1938, meddelades yrkesutbildning i praktiskt jordbruksarbete;
vid ett läger i Vännäs i Västerbotten lia eleverna bereus yrkesutbildning
i snickeri och mekaniskt verkstadsarbete. Å Strömbacka invid Piteå,
varest med Kungl. Maj:ts medgivande åt Norrbottens läns landsting utföras
vissa arbeten för en blivande verkstadsskola, har teoretisk och prak
-
68
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
Tab. 42. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning
åren 1934—1938.
1934
1935
1936
1937
1938
1934
1935
1936
1937
1938
Månad
Antal kursdeltagare
Antal deltagare i frivillig
arbetstjänst
Januari......
4,091
1,720
598
27
445
1,222
482
250
204
Februari......
5,077
1,900
826
57
11
560
1,369
538
243
206
Mars .......
4,378
2,083
882
75
15
510
1,306
630
244
162
April.......
2,836
1,672
812
41
_
800
1,186
489
214
158
Maj........
1,900
716
287
—
46
955
1,025
452
206
158
Juni........
1,400
248
102
—
48
827
683
320
207
155
Juli........
1,163
176
45
-’
47
986
576
261
196
151
Augusti......
988
109
33
—
48
1,047
396
219
200
162
September.....
777
121
—
—
49
993
335
217
198
168
Oktober......
1,099
190
30
47
960
351
240
192
175
November.....
1,141
317
30
16
48
1,052
466
277
181
178
December......
1,295
354
30
16
48
193
318
237
184
166
Medeltal
2,179
801
306
17
36
777
769
364
210
170
Månad
Antal sysselsatta vid
ungdomsreservarbeten
Summa
Januari......
69
339
195
51
4,536
3,011
1.419
445
282
Februari......
—
68
397
181
47
5,637
3,337
1,761
481
264
Mars........
—
57
373
146
41
4,888
3,446
1,885
465
218
April.......
—
63
331
76
16
3,636
2,921
1,632
331
174
Maj........
—
45
293
56
30
2,855
1,786
1,032
262
234
Juni........
—
—
229
18
22
2,227
931
651
225
225
Juli........
—
16
205
20
18
2,149
768
511
216
216
Augusti......
—
64
153
23
20
2,035
569
405
223
230
September.....
—
90
142
29
20
1,770
546
359
227
237
Oktober......
34
177
156
47
59
2,093
718
426
239
281
November.....
29
217
206
78
61
2,222
1,000
513
275
287
December......
—
237
174
29
30
1,488
909
441
229
244
Medeltal
92
250
75
35
2,961
1,662
920
302
241
tisk utbildning i olika yrken meddelats i samband med anordnande av undervisningslokaler
och bostäder. Närmare upplysningar härom finnas i
kommissionens som bilaga A till prop. nr 285: 1938 fogade skrivelse den 9
mars 1938, sid. 64 ff.
Verksamheten vid de två sistnämnda arbetslägren pågick vid utgången av
år 1938.
Ett statskommunalt arbetsläger med 30 elevplatser bedrevs under året av
Göteborgs arbetslöshetskommitté som s. k. öppet arbetsläger (d. v. s. arbetseleverna
bodde i sina hem) med verksamhetens tyngdpunkt lagd på yrkesutbildning
för mekaniker. Till kostnaderna för detta läger har under år
1938 utanordnats statsbidrag med inalles 25,929 kronor 6 öre, varav till
ledare- och lärarelöner 20,000 kronor samt till arbetskläder åt eleverna, arbets-
och undervisningsmateriel och arbetspremier sammanlagt 5,929 kronor
6 öre.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
69
Omfattningen av den frivilliga arbet st jonst en belyses av tab. Al. Antalet deltagare
uppgick under år 1938 högst till 206 (februari) och lägst till 151 (juli).
Under år 1938 pågingo två statliga ungdomsreservarbeten. Det ena
av dessa hade som arbetsobjekt anläggande av ett antal småbruk vid Pengsjöby
i Västerbotten, och vid det andra, förlagt till Råneå kommun i Norrbotten,
lämnades utbildning i skogsarbete. Båda dessa arbeten bedrivas fortfarande
under år 1939.
I tab. 42 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda
ungdomshjälpens omfattning under åren 1934—1938.
4. Hjälpverksamhetens omfattning m. m.
En överblick över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta under åren
1930—1938 lämnas i tab. 43, och i diagram 2, sid. 87, återfinnes en schematisk
bild av hjälpens fördelning på olika hjälpformer under varje månad
år 1938. Totalantalet av stat och kommun hjälpta har sjunkit från
70.3 °/o år 1937 till 64.7 %> år 1938. Arbetslinjen har gått tillbaka från
Tab. 43. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1930—1938.
År
månad
Antal
b j ä 1 p t a
Hjälpta i % av hjälpsökande
Arbets-
linjen
Under-
stöds-
linjen
Ung-
doms-
hjälpen1
Summa
Arbets-
linjen
Under-
stöds-
linjen
Ung-
doms-
hjälpen1
Samma
Årsmedeltal
1930 ...........
4.065
1,615
5,680
29.6
11.8
41.4
1931...........
13,817
7,074
—
20,891
29.7
15.2
—
44.9
1932 ...........
31,539
28,378
—
59,917
27.7
24.9
—
52.6
1933 ...........
44,494
60,623
_
105,117
27.1
37.0
_
64.1
1934 ...........
44,21)8
32,196
2,993
79,397
38.B
28.1
2.6
69.2
1935 ...........
29,781
10,112
1,740
41,633
48.4
16.4
2.8
67.6
1936 ...........
16,065
7,880
961
24,906
45.1
22.1
2.7
69.9
1937 ...........
7,829
4,653
318
12,800
43.0
25.6
1.7
70.3
1938 ...........
4,776
4,622
264
9,662
32.0
30.9
1.8
64.7
1938
Januari.........
6,221
8.022
318
14.567
28.7
36.9
1.6
67.1
Februari.........
6,502
8,565
296
15.363
29.9
39.3
1.4
70.6
Mars...........
6,122
7,719
252
14,093
31.9
40.3
1.3
73. B
April..........
5,104
5,917
208
11,229
32.3
37.5
1.3
71.1
Maj...........
4,965
3,472
249
8,686
39.8
27.9
2.0
69.7
Juni...........
4,403
2,617
241
7,261
42.3
25.1
2.3
69.7
Juli . . .........
3,868
2,027
228
6.123
45.6
23.9
2.7
72.2
Augusti.........
3,662
1,711
242
5,615
43.9
20.6
2.9
67.3
September........
3,661
1,719
248
5,628
40.0
18.8
2.7
61.B
Oktober.........
4,044
2,447
295
6,786
32.8
19.8
2.4
55.0
November........
4.45*
4,071
317
8,846
25.7
23. B
1.8
51.0
December.........
4.294
7,177
274
11,745
19.4
32.B
1.2
53.1
1 Före 1934 redovisades ungdomshjälpen under understödslinjen.
70
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
43.0 till 32.0 % och understödslinjen har ökat från 25.6 till 30.9 %, d. v. s.
att inemot en tredjedel av de hjälpsökande och nära hälften av de hjälpta
under 1938 fingo hjälpbehovet tillgodosett genom kontant understöd, med
eller utan statsbidrag.
Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalen, omfattande
såväl det centrala kansliet som arbetsplatser m. m., utgjordes vid utgången
av december 1938 av inalles 257 befattningshavare, varav 72 voro anställda
vid kommissionens centrala kansli och 185 vid arbetsplatserna och arbetslägren.
Motsvarande antal vid utgången av 1937 vörö 129 vid kommissionens
kansli och 298 vid arbetsplatserna och arbetslägren eller inalles 427.
Besvärsnämnden för reservarbetslöner har under år 1938 till prövning
upptagit och efter inhämtande av yttrande från kommissionen avgjort tre
ärenden, avseende reservarbetslöner. I två av dessa ärenden ha klagomålen
riktats mot den av kommissionen före lönerevisionen fastställda lönen
för respektive kommuner. Vid ärendenas avgörande har nämnden med
hänsyn till den av kommissionen företagna lönerevisionen, vilken för dessa
kommuner medfört en höjning av reservarbetslönen, lämnat klagomålen
utan åtgärd. Jämväl i det tredje ärendet, vilket avsåg en vid lönerevisionen
fastställd lön, har nämnden lämnat klagomålen utan åtgärd.
5. Lönerevisionen den 1 juli 1938.
Vid den allmänna lönerevisionen den 1 januari 1937 fastställdes reservarbetslöner
för sammanlagt 232 orter. Under år 1937 och början av år 1938
fastställdes löner för ytterligare ett mindre antal kommuner, vilkas lönesättning
icke varit aktuell vid den allmänna lönerevisionen, varjämte för några
kommuner verkställdes en justering av lönesättningen. Den 30 juni 1938
gällande reservarbetslöner framgå av tab. 44.
Tab. 44. Den 30 juni 1938 gillande reservnrbetslöner.
Reservarbetslön
kr
Städer och
köpingar
Municipal- och tätt
bebyggda Barnhällen
med annan lön äu
huvudkommunen
Lands-
kommuner
Summa
lönesättningar
8:80...........
8: 40...........
1
—
_
1
8: —...........
1
—
—
1
7: 60...........
2
1
2
5
7: 20...........
2
_
_
2
6:80...........
8
2
1
11
6: 40...........
20
2
3
25
6: —...........
20
2
_
22
5: 60...........
10
4
8
22
5:20...........
3
3
38
44
4: 80...........
1
—
79
80
4: 40...........
—
—
46
46
Summa
68
14
177
259
71
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
Tält. 45. Fördelning av de vid lönerevisionen den 1 juli 1938 omprövade reservarbetslönerna
efter den fastställda lönens höjd.
Reservar het8lön
kr
Städer och
köpingar
Municipal- och
tätt bebyggda
Barnhällen
Lands-
kommuner
Summa
8: 80...........
1
_
1
8: 40...........
—
2
—
2
8: — •..........
1
—
1
2
7: 60...........
1
_
—
1
7: 20...........
12
1
1
14
6: 80...........
20
1
—
21
6:40...........
12
3
6
21
6: —...........
3
—
15
18
5:60...........
—
—
12
12
5: 80...........
_
_
24
24
4:80...........
—
—
13
13
Summa
50
7
72
129
Efter lönerevisionen den 1 januari 1937 har lönenivån för ett flertal näringar,
inom vilka sysselsättes ett stort antal grovarbetare, undergått i vissa
fal! avsevärda höjningar. Detta gäller såväl för skogsbrukets vidkommande
som i fråga om de för reservarbetslönernas bestämmande för stora delar av
landsbygden grundläggande lönerna för grovarbetare i jordbruk. Genom
kollektiva löneavtal för jordbruksarbetare den 16 decemeber 1937 fastställdes,
i den mån löneförhållandena reglerats genom nämnda avtal, timlönen
för lantarbetare, vilka icke åtnjuta några förmåner in natura, till 68 öre för
Dalarne och Södra Norrland samt i allmänhet 63 öre för övriga delar av
landet. Löneförhöjningen för jordbrukets del, vilken till större delen motiverats
av de inskränkningar i arbetstiden, som skett till följd av den nya
lantarbetstidslagen, kom på grund av arbetstidens begränsning dock icke
att medföra större förändringar i lantarbetarnas dagsinkomst.
Kommissionen, som fann ändringarna i löneläget för den öppna marknadens
del böra föranleda motsvarande ändringar i löneläget vid reservarbeten,
infordrade i anledning därav för verkställande av en ny allmän lönerevision
under våren 1938 från de kommuner, vilka vid denna tid bedrevo statsunderstödd
arbetslöshetshjälp eller hade tillstånd att besätta platser vid statliga
reservarbeten, uppgifter angående grovarbetarnas antal, yrkesfördelning och
löneförmåner. Antalet dylika kommuner var på grund av minskningen i
arbetslöshetens omfattning avsevärt lägre än vid tiden för 1937 års lönerevision.
Den omständigheten, att numera avsevärda delar av jordbruks- och skogsarbetsmarknaden
äro avtalsbundna, bar möjliggjort en vidgad tillämpning
av principen örn enhetliga reservarbetslöner för största möjliga områden.
Detta utjämningsförfarande nödvändiggör emellertid, att ur vissa landskommuner
utbrytas mera tätt bebyggda samhällen, som erhålla särskilda löner.
Lönesättningen för städer och en del industrisamhällen har huvudsakligen
skett med ledning av timlönerna i vissa större för vårt näringsliv utmärkande
72
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179- Tab. 46. Resultaten ar lönerevisionen den 1 juli 193S. Kommuner.
A. Städer, köpingar, municipalsamhällen och vissa industriområden.
Ro vidi råd
reservar betslön
fr. o m. Vi 1938
Reservarbetslön gällande den 30 juni 1938
8: 40
8: —
7:60
7: 20
6:80
6:4U
6: —
5:60
5:20
4:80
S:a
8: 80......
8: 40......
8: —......
7: 60......
7: 20......
6: 80......
6: 40......
6: -......
5: 60......
1
III lil III
lil II 1 HH|
lil 1 1 1 1
7
1
III lc2l 1 II
6
10
III 1 1 1 *°H 1
1 »1 lil lil
lil III lil
1
2
1
1
13
21
15
3
Summa
1
—
3
2
8 | 19
16
6
2
—
57
B. Övriga kommuner.
Reviderad
reservarbetslön
fr. o. m. ''/i 1938
Reservarbetslön gällande den 30 juni 1938
7:60
7:20
6:80
6:40
6:-
5:60
5:20
4:80
4:40
4: —
S:a
8: —......
7: 60......
7: 20......
6: 80......
6: 40......
6: -......
5: 60......
5:20 ......
4: 80......
4:40......
Summa
—
—
1
1
—
6
1
2
14
8
1
2
20
1
3
12
—
i
i
6
15
12
24
13 j
— !
—
—
11 1
— 1 9
23
23
15
—
72
industrigrupper, i södra och mellersta Sverige speciellt verkstadsindustrien
och textilindustrien samt i norra Sverige sågverksindustrien. Med hänsyn
till de olika ortsförhållandena variera dessa löner avsevärt från högst 8.80
kronor till lägst 6.00 kronor.
Resultaten av lönerevisionen, vilken fastställts att gälla fr. o. m. den 1 juli
1938, framgå av tab. 45. Sammanlagt ha löner fastställts för 129 orter, därr
av 50 städer och köpingar samt 7 municipalsamhällen och andra industriområden,
för vilka högre lön ansetts böra gälla än för de landskommuner,
till vilka dessa samhällen och områden höra i administrativt hänseende.
Förskjutningarna i löneläget i förhållande till de omedelbart före lönerevisionen
gällande lönerna för de vid revisionen lönesatta orterna belysas av
73
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
Tab. 47. Resultaten av lönerevisionen den 1 juli 1938. Statliga reservarbetsplatser.
Reviderad
Reservarbetslön gällande den »0 juni 1938
reservarbetslön
fr. o. m. ''/t 1938
7: 20
6: 80
6: 40
6:-
5: 60
5:20
4:80
4:40
S:a
7:20...........
1
_
_
_
_
1
6:80............
—
—
3
1
—
—
—
—
4
6:40............
—
—
—
4
—
—
—
—
4
6:-............
_
_
_
—
—
2
—
—
2
5: 60............
_
—
—
—
1
6
3
—
10
5: 20............
—
—
—
—
—
3
31
—
34
5: —............
_
_
_
_
—
—
22
22
44
4: 80............
—
—
—
—
—
—
1
43
44
Summa
—
1
3
5
1
11
57
65
143
tab. 46. En ytterligare sammanfattning av lönerevisionens resultat återfinnes
här nedan.
Lönerevisionens resultat
A
städer, kö- pingar etc.
n t a 1
övriga
s:a
orter
Ingen ändring i löneläget ....
...... 2
4
6
Höjning av lönen nied
40 öre..........
...... 35
41
76
80 »..........
...... 20
26
46
120 »..........
...... —
1
1
Summa 57
72
129
De av lönerevisionen betingade förändringarna i reservarbetslönerna för
kommissionens reservarbetsplatser framgå av tab. 47. Av tabellen framgår
även, att kommissionen vid lönerevisionen funnit sig föranlåten att för ett
antal platser fastställa lönen till 5 kronor, vilket innebär en avvikelse från
den på 40-öres intervall grundade löneskalan. Anledningen härtill har varit
dessa arbetsplatsers belägenhet i kommuner, där kollektivavtalsbundet lantarbete
varit av dominerande betydelse för arbetsmarknaden. Sedan lönerna
vid jordbruket genom nya avtal under hösten 1938 undergått ytterligare höjning
med i allmänhet 2 öre per timme, ha lönerna för de av dessa arbetsplatser,
vid vilka arbete för närvarande bedrives, av kommissionen höjts till
5 kronor 20 öre.
För reservarbetsplatsernas del kan lönerevisionens resultat sammanfattas
på följande sätt.
Antal
arbetsplatser
Ingen ändring i löneläget............... 5
Höjning av lönen nied
20 öre...................... 22
40 >...................... 88
60 »....................... 22
80 ....................... 6
Sinn ilin 143
74
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
lil. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader
under återstoden av innevarande budgetår.
I underdånig framställning den 11 november 1938 har kommissionen hemställt
örn anvisande av förstärkningsanslag för hjälpverksamheten under budgetåret
1938/1939. På grund av denna framställning har Kungl. Majit i
prop. nr 2: 1939 hos riksdagen hemställt om anvisande till Reservarbeten,
kontantund er stödsverksamhet m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1938/1939 av ett reservationsanslag å 2 milj. kronor, vilken proposition av
riksdagen bifallits.
I sin nyss nämnda framställning lämnade kommissionen en kortfattad redogörelse
för det dåvarande arbetslöshetsläget av innebörd, att en försämring
av arbetstillgången vore märkbar. Samtidigt meddelades, att enträgna
framställningar om vidgade hjälpmöjligheter i olika av kommissionen bedrivna
hjälpformer förelågo. Sedan dess har å arbetsmarknaden intet inträffat,
som kan föranleda en gynnsammare bedömning av situationen.
Den i kap. II lämnade översikten över arbetslöshetsläget under år 1938 angiver
tvärtom, att antalet hjälpsökande arbetslösa under årets tvenne sista
månader undergått ökning väsentligt utöver den normalt säsongmässiga. Så
har även varit fallet under den nyss tilländalupna januari månad. Försämringen
av arbetstillgången är dessutom alltjämt särskilt framträdande på
landsbygden inom Värmlands och de norrländska länen. Den osäkerhet,
som under 1938 kännetecknat trävarumarknaden, har föranlett en väsentlig
minskning i skogsavverkningarna under innevarande vinter. Ehuruväl
det ännu icke är möjligt att med full säkerhet överblicka vilken omfattning
avverkningarna komma att få — i stora delar av det berörda området ha under
januari månad ogynnsamma väderleksförhållanden försvårat skogsarbetenas
igångsättande — torde det dock i närvarande stund vara fullt klart, att arbetstillgången
i skogarna under inga förhållanden blir tillnärmelsevis så stor
som under nästföregående avverkningssäsong. De ansökningar om statlig
arbetslöshetshjälp, som i stor utsträckning inkommit från skogskommuner,
vilka under de sistförflutna 3 å 4 åren icke haft anledning påkalla någon
hjälp genom kommissionen, tala härvid sitt tydliga språk.
Även om en förbättring av skogs- och trävaruindustriernas avsättningsmöjligheter
skulle inträda, hinner densamma dock icke sträcka sina verkningar
till skogsbygdens arbetare under innevarande budgetår. Kommissionen kan
därför icke räkna med någon minskning av det tidigare uppgivna medelsbehovet.
Under förutsättning att ingen ytterligare försämring på arbetsmarknaden
inträder under de närmaste månaderna, räknar kommissionen
med att behov av medel, utöver de av riksdagen beviljade, icke skall uppkomma
under budgetåret 1938/1939. Kommissionen är emellertid angelägen
understryka, att någon utvidgning av hjälpverksamheten utöver den ram,
75
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.
som uppdragits i kommissionens förut omnämnda framställning den 11 november
1938, icke är möjlig, såvida icke ytterligare medel ställas till förfogande.
Beträffande kostnaderna för kommissionens centrala kansli under innevarande
budgetår hänvisas till särskild framställning därom denna dag.
IV. Medelsbehovet för budgetåret 1939/1940.
I underdånig skrivelse den 25 november 1938 har kommissionen överlämnat
preliminär framställning angående medelsbehovet för kommissionens
verksamhet under budgetåret 1939/1940. Då sagda framställning i allt väsentligt
fortfarande äger aktualitet och då i densamma uppdragna riktlinjer
för hjälpverksamheten kunna läggas till grund för definitiva beräkningar
av medelsbehovet för nästkommande budgetår, vill kommissionen, innan den
övergår till dessa beräkningar, här nedan intaga delar av nämnda skrivelse.
Kommissio
Huruvida
den avsevärda försämring av arbetslöshetslaget, som konstate- Hens skrivelse
rats i huvudsakligen de nordliga länen, är av mera tillfällig natur eller kom- den ä6/u 1938.
mer att fortsätta under nästföljande budgetår, eventuellt utvidgad till andra
näringsområden än de nu berörda, låter sig icke för närvarande med säkerhet
bedöma. Försiktigheten synes emellertid bjuda att vid uppgörandet av
planer för hjälpverksamheten under budgetåret 1939/1940 räkna med ett i
förhållande till innevarande års något ökat hjälpbehov. Under förutsättning,
att de hos arbetslöshetskommittéerna hjälpsökande arbetslösa, i likhet
med vad som för närvarande är fallet, i viss utsträckning hjälpas genom sysselsättning
vid statliga eller kommunala beredskapsarbeten, beräknar kommissionen
överslagsvis, att under budgetåret 1939/1940 i medeltal minst 8,000
personer böra beredas arbetslöshetshjälp genom kommissionen. Fördelningen
av antalet hjälpta på olika hjälpformer bör bliva ungefär följande.
Statliga reservarbeten ..................................1,300
Statskommunala reservarbeten .......................... 1,000
Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp .......... 5,500
Arkivarbeten .......................................... 200
Summa 8,000
För det hjälpprogram, som kommissionen här uppställt, lämnas i det följande
en närmare redogörelse. I
I sin framställning den 9 mars 1938 angående bland annat medelsbehovet
för budgetåret 1938/1939 — såsom bilaga fogad till Kungl. Maj:ts proposition
nr 285/1938 — lämnade kommissionen en redogörelse för de arbetsobjekt
för statliga reservarbeten, som enligt då verkställda beräkningar
skulle komma att stå till kommissionens förfogande vid ingången av sagda
budgetår. Dessa arbetsobjekt, till antalet 148, kunde indelas i följande grupper.
76
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-
I. Arbetsföretag, varå återstående arbeten vore av den art, att det ur ekonomisk,
teknisk eller trafiksynpunkt måste anses önskvärt, att de färdigställdes
snarast möjligt:
a) företag, som kunde färdigställas före den 1 juli 1939,
b) företag, som icke kunde färdigställas före den 1 juli 1939.
II. Arbetsföretag, vilkas bedrivande utan särskild olägenhet kunde uppskjutas,
den s. k. arbetsreserven.
Antalet arbetsföretag inom dessa grupper och beräknade kostnader för deras
utförande hade av kommissionen i skrivelse den 24 november 1937 angivits
sålunda:
Grupp
Ungefärlig kostnad
arbeten
budgetåret
1938/1939
efter
Vt 1939
I: a).........
....... 74
3,500,000
—
b).........
....... 35
4,000,000
1,509,000
II...........
....... 59
—
16,000,000
Summa kronor
7,500,000
17,500,000
(Av 20 arbetsföretag, tillhörande grupp II, vore vissa delar hänförliga till
grupp I: b; dessa arbetsföretag förekomme sålunda inom båda grupperna,
och liela antalet företag utgjorde 148.)
Totalkostnaden för slutförandet av samtliga arbeten beräknades till i runt
tal 25 milj. kronor. I skrivelsen den 9 mars 1938 uppskattade kommissionen,
med hänsyn till inträdda stegringar i material- och körningskostnader
samt vissa förskjutningar i arbetsprogrammet, ifrågavarande kostnader till
26 milj. kronor.
Denna uppdelning av arbetsobjekten gjordes under förutsättning, att de
till arbetsreserven hänförliga arbetena icke skulle erfordras för beredande
av sysselsättning för arbetslösa omedelbart efter den 30 juni 1939. Till arbetsreserven
hänfördes därför samtliga arbetsobjekt, som ej vore av sådan
angelägenhetsgrad, att de ovillkorligen borde tillhöra grupp I.
Kommissionens i Kungl. Maj:ts proposition nr 285/1938 upptagna förslag
till arbetsplan, mot vilket förslag riksdagen ej framställde någon erinran, innebar,
att arbeten för 5.3 milj. kronor skulle utföras såsom reservarbeten
och arbeten för 2.2 milj. kronor såsom färdigställningsarbeten, helt eller i
huvudsak på öppna marknadens villkor.
Såsom av ovanstående sammanställning framgår, innefattade planen, att 74
arbetsföretag skulle färdigställas under budgetåret. Såvitt nu kan bedömas,
bör detta program, under förutsättning att i kommissionens skrivelse den 11
november 1938 begärt tilläggsanslag ställes till förfogande, kunna genomföras
i sådan utsträckning, alt 73 arbeten bliva färdigställda före budgetårets utgång.
Vid ingången av budgetåret 1939/1940 skulle alltså kommissionen disponera
75 arbetsobjekt. Kostnaden för dessa arbeten bör med hänsyn till
vissa vid kostnadsberäkningarnas upprättande icke förutsebara ökningar genom
övermassor, extra arbeten, förhöjda material- och körningskostnader,
ökade reservarbetslöner m. m. icke kalkyleras lägre än till 20 milj. kronor,
varav cirka 16.5 milj. kronor belöpa å 67 allmänna vägarbeten samt 3.5 milj.
kronor å 3 flygfält, 1 järnväg, 2 vattenavledningsföretag, 1 farled och 1 enskild
väg (tillhörig domänverket). Med tillämpning av samma gruppindelning
som i kommissionens framställning den 9 mars 1938 (se ovan sid. 52),
fördela sig arbetena och för dem beräknade kostnader på följande sätt.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
77
Ungefärlig kostnad
bndgetäret
efter
1539/1940
Vt 1940
. . 28
2,600,000
—
. . 41
5,900,000
9,000,000
. . 10
—
2.500.000
Summa kronor
8,500,000
11,500,000
(4 grupp II tillhörande arbeten äro avsedda att till vissa delar utföras under
grupp I: b; de förekomma sålunda inom såväl grupp I som grupp II, och
hela antalet arbeten utgör 75.)
Till utförande under budgetåret 1939/1940 äro upptagna 69 arbetsföretag
för en kostnad av 8.5 milj. kronor, varav 61 företag, betingande en kostnad av
cirka 7 milj. kronor, utgöras av allmänna vägar. Under budgetåret skulle
28 arbetsföretag för 2.6 milj. kronor bliva slutförda. Av dessa sistnämnda utgöras
22 arbeten av allmäna vägar och 6 arbeten av andra företag.
Vid en fullt lämplig teknisk-ekonomisk fördelning av arbetena på tiden före
och efter den 1 juli 1940 borde till nyss nämnda datum avarbetas vägarbeten
för en kostnad av 10.5 milj. kronor och övriga arbeten för 2 milj. kronor eller
tillhopa 12.5 milj. kronor. Med hänsyn till att, såsom nedan kommer att visas,
kommissionen icke räknar med att den nu ifrågasatta planen, innefattande
arbeten för en kostnad av 8.5 milj. kronor, skall i dess helhet kunna genomföras
med anlitande av hjälpsökande arbetslösa, har kommissionen emellertid
i huvudsaklig överensstämmelse med vad som skedde, då motsvarande
beräkning uppgjordes för budgetåret 1938/1939, icke ansett sig kunna till utförande
under budgetåret 1939/1940 föreslå arbeten i större omfattning än
som motiveras av den ovan gjorda gruppindelningen.
Vid utskiljandet av de arbeten, som icke kunna hänföras till arbetsreserven,
d. v. s. arbeten, som det är angeläget att snarast möjligt färdigställa, har
kommissionen tagit hänsyn till såväl krav från olika trafikintressen som ock
i görligaste mån arbetstekniska och ekonomiska synpunkter, varvid under
hand väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt beträffande arbetenas angelägenhetsgrad
ur trafiksynpunkt inhämtats. Till grupp I har även hänförts
några i de arbetslöshetstyngda områdena belägna arbetsföretag, som visserligen
skulle kunna ur trafiksynpunkt anstå någon tid men som det med hänsyn
till den i dessa områden under budgetåret 1939/1940 beräknade arbetslösheten
är nödvändigt att bedriva. Såvitt nu kan bedömas, komma sysselsättningsmöjligheterna
vid de till kommissionens förfogande stående arbetsobjekten
inom de arbetslöshetstyngda områdena icke att motsvara efterfrågan
på platser vid där belägna statliga reservarbeten.
Den gjorda gruppindelningen av arbetena angiver, såsom av ovan (sid.
53) lämnade tabellariska sammanställning framgår, att den 1 juli 1940 skulle
finnas en arbetsreserv omfattande 10 arbeten (samtliga allmänna vägar)
med en beräknad återstående kostnad av cirka 2.5 milj. kronor. Till förklaring
av att arbctsreserven under ett år beräknats nedgå från 16 milj. kronor
till 2.5 milj. kronor, må anföras följande.
Såsom här ovan angivits, syftade beräkningen av arbetsreserven per den 1
juli 1939 till att de till reserven då hänförda arbetena icke skulle komma att
omedelbart efter nyss nämnda datum erfordras för sysselsättning av hjälpbehövande
arbetslösa. I och med att ett visst antal arbeten redan under budgetåret
1939/1940 disponeras för sådant ändamål, överföras dessa arbetsobjekt
— sorn regel i deras helhet och i varje fall till stora delar — från grupp II
till grupp I, enär ett arbetsföretag i allmänhet icke kan bibehållas i arbetsre
-
78
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.
servén, sedan någon mera avsevärd del av detsamma tagits under arbete.
Vidare lia fordringarna från trafikanthåll väsentligt förändrats under ett år.
Nya busslinjer ha tillkommit och trafikleder, som tidigare varit av mindre
betydelse, lia, genom att intilliggande sträckor blivit färdigställda i annan
ordning, kommit att intaga en sådan plats i trafiknätet, att slutförandet av ett
tidigare såsom mindre angeläget ansett .statligt reservarbete nu kommit att
framstå såsom oundgängligen nödvändigt.
Vad här sagts, gäller icke endast vägarbeten utan även andra av kommissionen
bedrivna statliga reservarbeten. De trenne hjälplandningsfält, som av
kommissionen nu utföras och som tidigare, huvudsakligen ur hjälpverksamhetens
synpunkt, ansetts kunna hänföras till arbetsreserven, torde med hänsyn
till det på senaste året väsentligt förändrade internationella läget numera
böra räknas till de aktuella arbetena. I fråga om ett av dessa hjälplandningsfält
(Norrtälje flygfält) bar Kungl. Majit den 29 juli 1938 uttalat, att en av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord framställning om sagda arbetes färdigställande
i ett av trafiksäkerhetshänsyn påfordrat snabbare tempo skulle
beaktas i den utsträckning, kommissionen funne möjligt. Arbetet med upprensningen
av inomskärsfarleden Malö strömmar i Bohuslän kommer, om
detsamma planenligt utnyttjas för beredande av sysselsättning åt hjälpbehövande
arbetslösa under budgetåret 1939/1940, att den 1 juli 1940 vara framfört
så långt och i övrigt tekniska anordningar av sådan omfattning och kostnad
där vidtagna, att ett avbrott av arbetet icke kan anses försvarligt. Även
de nu nämnda arbetena lia därför överförts från grupp II till grupp I. På
grund härav kommer den 1 juli 1940 kommissionens engagemang i statliga
reservarbeten att utgöra — förutom arbetsreserven, omfattande 10 arbeten
med en beräknad återstående kostnad av 2.5 milj. kronor — av 39 företag,
som böra med det snaraste färdigställas och som betinga en kostnad efter
nyss nämnda datum av cirka 9 milj. kronor. Dessa 39 arbeten äro då så
långt framförda eller av den trafiktekniska betydelse, att de böra snarast möjligt
färdigställas, oavsett om de kunna tjäna som arbetsobjekt för hjälpverksamheten
eller icke.
Såsom här angivits, har till grupp I hänförts arbeten, som det ur olika synpunkter
är angeläget att bedriva under budgetåret 1939/1940 och som, i den
mån de icke hinna slutföras under budgetåret, böra färdigställas snarast möjligt
efter dess utgång. Givetvis äro icke samtliga arbeten, avseende trafikändamål,
ur trafiksynpunkt av samma angelägenhetsgrad. En approximativ
fördelning, verkställd efter samråd under hand med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
av de till utförande under budgetåret 1939/1940 ifrågasatta allmänna
vägarbetena (cirka 7 milj. kronor) visar, att arbeten för 3.6 milj. kronor
äro att anse såsom i högsta grad angelägna, arbeten för 2.8 milj. kronor
äro angelägna och arbeten för 0.6 milj. kronor äro mindre angelägna. Dessa
sistnämnda företag äro i regel belägna i orter, som för närvarande besväras
av arbetslöshet, och deras bedrivande under budgetåret motiveras sålunda huvudsakligen
av arbetslöshetspolitiska skäl.
Kommissionen har, såsom i början av denna framställning anförts, beräknat
att för tillgodoseende av hjälpbehovet bland de arbetslösa sysselsätta i
medeltal under budgetåret 1,300 man i statliga reservarbeten. För att kunna
utföra arbetena med hänvisade arbetslösa, är det emellertid nödvändigt
att på de olika arbetsplatserna disponera lämpligt antal specialarbetare, vilka
få utväljas utslutande med hänsyn till yrkeskvalifikationer. Antalet specialarbetare
kan, så länge arbetena icke i större omfattning utgöras av avslutningsarbeten,
hållas vid 10 å 12 procent av arbetsstyrkan. I samma
mån som arbetena närma sig sitt slut och arbetsuppgifterna bliva mera differentierade,
måste antalet specialarbetare ökas. Då en avsevärd del av de
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
79
till bedrivande under budgetåret avsedda reservarbetena även beräknas bli
slutförda före budgetårets utgång, är det nödvändigt att räkna med ett större
antal specialarbetare. Kommissionen uppskattar det behövliga antalet
till minst 200. Sammanlagt skulle alltså vid de statliga reservarbetena komma
att sysselsättas 1,500 man, för vilka kostnaderna beräknas i medeltal per
under ett år sysselsatt arbetare (»årsverke») utgöra 4,000 kronor. För hjälpverksamhet
i form av statliga reservarbeten skulle alltså erfordras under
budgetåret 1939/1940 ................................ kronor 6,000,000.
Av den ovan lämnade redogörelsen för den tilltänkta arbetsplanen framgår,
att under budgetåret böra bedrivas arbeten för en beräknad kostnad av
8.5 milj. kronor. På grund härav bör på sätt, som ägt rum för innevarande
budgetår, för budgetåret 1939/1940 anvisas till färdigställningsarbeten
på öppna marknadens villkor ett belopp av kronor 2,500,000.
Därest vid stigande arbetslöshet behov att utvidga antalet enligt ovan beräknade
reservarbetare skulle uppkomma, torde hinder icke böra möta att
härför i erforderlig utsträckning disponera arbetsobjekt, som nu avsetts till
utförande på öppna marknaden.
Under förutsättning, att statliga reservarbeten komma att bedrivas i den
omfattning, som här ovan angivits, beräknar kommissionen, att i ersättningar
från uppdragsgivare till sådana arbeten under budgetåret 1939/1940 bör kunna
påräknas ett belopp av omkring 1 milj. kronor. Dylika ersättningar inbetalas
emellertid endast i den mån arbetena färdigställas. Nyss nämnda belopp
kommer sålunda att till stor del härröra från helt eller i huvudsak på
öppna marknadens villkor slutförda arbeten.
Sysselsättning vid statskommunala reservarbeten torde under
budgetåret 1939/1940 böra beredas arbetslösa familjeförsörjare eller äldre
ensamstående personer i ungefär samma utsträckning som under budgetåret
1938/1939. I planen för hjälpverksamheten under sist nämnda budgetår beräknades,
att i medeltal under året 800 personer borde erhålla arbete vid
statskommunala reservarbeten. 1 sin förut nämnda framställning den 11 november
1938 har kommissionen på anförda grunder hemställt, att erforderliga
medel för en utökning av detta antal till 1,050 under innevarande budgetår
måtte av Kungl. Majit ställas till förfogande. Då kommissionen trots
att den ansett sig böra räkna med en under budgetåret 1939/1940 utvidgad
hjälpverksamhet, här föreslår att i statskommunala reservarbeten under
sagda budgetår skola sysselsättas i medeltal 1,000 man, har kommissionen
tagit hänsyn till att — framför allt inom de arbetslöshetstyngda områdena
— familjeförsörjare torde komma att i viss utsträckning beredas arbetslöshetshjälp
genom beredskapsarbete. Statens på budgetåret fallande kostnader
för sysselsättning av 1,000 man i statskommunala reservarbeten beräknas
utgöra cirka 1,500 kronor per man eller .......... kronor 1,500,000.
Medelsbehovet för statskommunala reservarbeten är emellertid beroende
icke endast av det antal man, som fortlöpande sysselsättes i sådana arbeten.
Såsom kommissionen vid olika tillfällen, senast i sin skrivelse den 11 november
1938, framhållit, utanordnas statsbidrag till samtliga kostnader vid
allmänna vägar och statsbidrag till materialkostnader vid andra arbeten än
allmänna vägar icke kontinuerligt i mån av arbetets fortskridande. Detta
medför i många fall, delvis på grund av försenade redovisningar från kommunerna,
att statsbidrag till betydande belopp komma alt utanordnas först
efter utgången av <1(4 budgetår, varunder arbetet utförts. Icke sällan kan
slutbetalning av statsbidrag av nyss angivna orsaker — framför allt i fråga
örn marklösen — komma att äga rum först flera år (åter det att arbetet utförts.
Detta medför en eftersläpning, vars storlek är vansklig att beräkna
80
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
för enskilt budgetår. För budgetåret 1939/1940 upptar kommissionen för
dylik eftersläpning och under reservation för vad nyss anförts om
eventualiteten av ökat medelsbehov ett belopp av ...... kronor 1,200,000.
För statskommunala reservarbeten beräknas alltså tillhopa under budgetåret
.............................................. kronor 2,700,000.
Kommissionen har vid olika tillfällen i anslutning till av statsmakterna för
hjälpverksamheten uppdragna riktlinjer hävdat den uppfattningen, att arbetslöshetshjälp
i första hand bör meddelas i form av arbete. Endast i den
mån arbetslösheten tager sådan omfattning, att tillgängliga arbetsobjekt visa
sig otillräckliga eller ock den uppkomna arbetslösheten till avsevärd del kan
beräknas bliva förhållandevis kortvarig, bör hjälp i form av kontantunder
stöd kunna ifrågakomma till större del av klientelet. Kontantunderstödet
vill kommissionen alltjämt betrakta såsom en arbetslinjen supplerande
hjälpform, vilken får i större omfattning tillgripas endast i avvaktan på
att arbetstillfällen antingen i öppna marknaden eller vid beredskaps- eller
reservarbeten kunna bliva tillgängliga i erforderlig utsträckning. Kommissionen
beräknar, att den tidigare i denna framställning såsom sannolik angivna
ökningen i arbetslösheten under budgetåret 1939/1940 till huvudsaklig del
skall komma att infalla under vintermånaderna. Med bibehållande av grunduppfattningen
om arbetslinjens företräde framför understödslinjen är det
enligt kommissionens förmenande under nyss angivna förutsättning försvarligt
att tillgodose ökningen i hjälpbehovet genom kontantunderstöd och, i
den mån så kan bliva påkallat, ungdomshjälp. Den senare hjälpformen,
som för närvarande spelar och under den närmaste framtiden kan förväntas
komma att spela en förhållandevis underordnad roll, upptages här liksom
i planen för hjälpverksamheten under innevarande budgetår gemensamt
med kontantunderstödsverksamheten.
Under hänvisning till vad nyss anförts, anser kommissionen, som för innevarande
budgetår räknat med att 3,550 personer i genomsnitt under året
böra hjälpas genom kontantunderstöd eller ungdomshjälp, att hjälp i dessa
former under budgetåret 1939/1940 bör kunna meddelas i genomsnitt under
året åt 5,500 personer. Kostnaden härför upptages till . . kronor 3,630,000.
Kommissionen har vid uppgörandet av tidigare statförslag icke brukat
angiva något visst belopp, avsett att disponeras för a r k i v a r b e t e n, d. v. s .
arbetslöshetshjälp åt äldre kontorister och med dem jämställda. Härför erforderliga
medel, som för budgetåret 1938/1939 ursprungligen beräknats till
cirka 200,000 kronor men sedermera bl. a. på grund av riksdagens uttalande
i skrivelsen nr 405/1938 ansetts böra utökas till 500,000 kronor, lia tidigare
i statförslagen innefattats i under rubriken statliga reservarbeten upptagna
belopp.
Riksdagens nyss berörda uttalande innebär, att hjälpverksamhet i form
av arkivarbete bör givas en ökad omfattning. Med hänsyn till att en särskild
utredning rörande tillgången på lämpliga arbetsobjekt för arkivarbeten
igångsatts av 1937 års arbetslöshetssakkunniga, finner kommissionen sig böra
till arkivarbeten under budgetåret 1939/1940 upptaga samma belopp som beräknats
åtgå under innevarande budgetår................ kronor 500,000.
För detta belopp beräknas kunna sysselsättas i medeltal under året 200
arbetslösa personer.
Arbetslöshetshjälp beräknas under budgetåret 1939/1940 kunna beredas
åt i medeltal tillhopa 8,000 arbetslösa enligt nedanstående sammanställning.
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
81
Antal arbetslösa,
som avses att
Beräknad
Hjälpform
hjälpas i genom-
kostnad
snitt under
kronor
Statligt reservarbete..........
budgetåret
...... 1,300
6,000,000
Statskommunalt reservarbete......
...... 1,000
2,700,000
Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp . . . 6,500
3,630,000
Arkivarbeten..............
...... 200
500,000
Summa 8,000
12,830,000
Från förenämnda totalkostnad avgå beräknade inkomster, 1,000,000 kronor.
För hjälpverksamheten beräknas en nettokostnad av 11,830,000
kronor, vilket belopp bör avrundas till................ kronor 12,000,000.
Till färdigställningsarbeten på öppna marknadens villkor utanför
det egentliga hjälpprogrammet beräknas............ kronor 2,500,000.
Kommissionens beräkning av medelsbehovet.
a. Hjälpverksamheten.
Under den tid, som förflutit sedan kommissionens i väsentliga delar här
återgivna framställning ingavs till Kungl. Majit, har, såsom här ovan (sid.
50) framhållits, ingen förbättring å arbetsmarknaden inträffat, utan tvärtom
i vissa delar av landet en ytterligare försämring framträtt utöver den säsongmässigt
normala. Under januari månad 1938 rapporterades 21,723 arbetslösa
mot 27,530 under januari 1939, sålunda en ökning med 5,807. Antalet
rapportkommuner utgjorde resp. 268 och 321. Inom Värmlands, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län utgjorde antalet arbetslösa
vid nyss angivna tidpunkter 6,011 resp. 12,507. Stegringen utgör
inom dessa län 6,496, d. v. s. 689 mer än ökningen för hela riket. Väsentliga
minskningar uppvisa storstäderna samt Göteborgs och Bohus län, nämligen
från tillhopa 6,875 i januari 1938 till 5,744 i januari 1939 eller en minskning
med 1,131. Nettoökningen för övriga delar av riket, 442 arbetslösa, faller på
ett förhållandevis stort antal kommuner. Även om sålunda antalet arbetslösa
här icke ökats så mycket, har dock antalet rapportkommuner undergått en
väsentlig ökning. Kommuner, som under flera år icke stått i rapportförbindelse
med kommissionen, ha i stort antal återupptagit rapporteringen, och
i många kommuner, där under flera år icke funnits någon arbetslöshetskommitté,
har sådan kommitté nu tillsatts och åtgärder vidtagits för upptagande
av rapportering. Dessa förhållanden synas kommissionen tyda på att arbetsmarknaden
genomgående undergått någon försämring och att tilltron till
framtiden icke är så stark som den var föregående år.
Det får icke anses troligt, att angivna symptom på minskade sysselsättningsmöjligheter
äro betingade endast av psykologiska orsaker. Kommissionen
motser därför med ett visst bekymmer utvecklingen under det kommande
budgetåret. Beaktas bör, att även en mera allmänt utbredd arbetslöshet
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 179. 6
82
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
inom en näringsgren icke kan avläsas i kommissionens hjälpsökandesiffror
förrän efter någon tid och att för övrigt en stegring av antalet hos kommissionen
anmälda arbetslösa sällan fullt motsvarar arbetslöshetens verkliga
ökning. Enligt vad verkställda undersökningar givit vid handen (bl. a. 1937
års arbetslöshetsräkning), söker den person, som haft en någorlunda kontinuerlig
sysselsättning under en längre tid och som drabbas av arbetslöshet,
i allmänhet att reda sig utan samhällets hjälp så länge som möjligt. Undantag
från denna regel finnas givetvis, men otvivelaktigt gäller den för det vida övervägande
flertalet. Inom ett stort antal skogskommuner på den nordsvenska
landsbygden, där sysselsättningsmöjligheterna under sommaren och hösten
1938 voro avsevärt mindre än näst föregående år, kom sålunda endast obetydlig
arbetslöshet till synes i kommissionens hjälpsökandesiffror. Först
i och med att inskränkningarna i denna vinters skogsarbeten blevo kända,
fann man sig nödsakad att påkalla arbetslöshetshjälp i större omfattning.
För att utan onödig tidsutdräkt kunna bilda sig en uppfattning om hjälpbehovet
hos det klientel, som av nyss angiven orsak anmälde sig i skogskommunerna
under november—december 1938, infordrade kommissionen
för samtliga hjälpsökande arbetslösa den ansökan på fastställt formulär,
som enligt hjälpkungörelsen (12 §) utgör en av förutsättningarna för att
arbetslöshetshjälp med bidrag av statsmedel skall kunna utgivas. Den
verkställda granskningen av dessa formulär visade, att större delen av de
hjälpsökande varit utan arbetsinkomst under avsevärd tid, mången gång 3 å
4 månader, och bestyrkte sålunda den nyss uttalade uppfattningen.
Klart är vidare, att driftsinskränkningarna i träindustridistrikten och de
minskade inkomsterna från kolning, skogsavverkning och flottning under
innevarande vinter och stundande vår komma att medföra ett avsevärt hjälpbehov
inom skogs- och sågverkskommuner i Norrland och vissa delar av
mellersta Sverige, intill dess att skogsarbetet nästa vinter kommer i gång.
Även örn ingen försämring i det nuvarande konjunkturläget skulle inträda
under nästa budgetår, kommer, på grund av vad ovan anförts, antalet hjälpsökande
arbetslösa sannolikt att undergå ytterligare ökning. Om en sådan
ökning skall utebliva inom skogsbygderna förutsätter detta, att en förbättring
av skogsindustriernas avsättningsmöjligheter — och därmed ökade sommaravverkningar
— inträder under den allra närmaste tiden. Kommissionen
vågar icke räkna med att en dylik förbättring skall inträda så snabbt
och framför allt icke att den skall bliva så stark, att en ökning av arbetslösheten
uteblir. På grund härav finner kommissionen det numera icke tillrådligt
att för budgetåret 1939/19AO räkna med det hjälpbehov, som upptagits
i kommissionens preliminära anslagsberäkning. Vägande skäl tala för
att antalet arbetslösa, som i medeltal under budgetåret bör beredas arbetslöshetshjälp
med statsbidrag genom kommissionen, höjes från 8,000 lill
9,000 och att däremot svarande förhöjning av det ifrågasatta anslagsbeloppet
vidtages. Vid denna beräkning har man utgått ifrån, att hos arbetslöshetskommittéer
hjälpsökande arbetslösa i den utsträckning, som synes hava förutsatts
i prop. nr 1 och 2 till 1939 års riksdag, hjälpas genom sysselsättning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
8a
vid statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. Beträffande fördelningen
på olika hjälpformer finner kommissionen den preliminärt framlagda
hjälpplanen kunna tillämpas med proportionell förhöjning för antalet inom
olika hjälpformer hjälpta. Med hänsyn till att de f. d. kontorsanställdas arbetslöshetsförhållanden
äro föremål för 1937 års arbetslöshetssakkunnigas
uppmärksamhet och att förslag från de sakkunniga torde vara att vänta i frå
-
gan, har dock icke någon ändring ansetts böra nu göras beträffande det tidi
-
gare ifrågasatta antalet av.200, som skulle sysselsättas vid arkivarbeten.
Fördelningen skulle då bli följande.
Antal arbetslösa
sorn avses att
Hjälpform hjälpas i genom
snitt
under
budgetåret
Statligt reservarbete................ 1,550
Statskommunalt reservarbete............ 1,200
Kontantnnderstödsverksamhet och ungdomshjälp . . . 6,050
Arkivarbeten................... 200
Beräknad
kostnad
kronor
1 7,000,000
2 3,000,000
4,000,000
500,000
Summa 9,000 14,500,000
Av denna totalkostnad skulle täckas genom beräknade inkomster 1 milj.
kronor (jfr sid. 55), vadan erfordras ett anslag av 13.s milj. kronor.
1 kommissionens preliminära budgetframställning räknades med att i medeltal
under budgetåret skulle i statliga reservarbeten sysselsättas 1,300 reservarbetare.
Detta antal skulle enligt nyss angivna fördelning höjas till
1,550. Givetvis kan med en så utökad arbetsstyrka även utföras arbete för
en större kostnadssumma. Kommissionens preliminära arbetsplan för de
statliga reservarbetena (jfr sid. 53 ff.) förutsatte, att under budgetåret skulle
komma till utförande arbeten för sammanlagt 8.5 milj. kronor, varav reservarbeten
för 6 milj. kronor och färdigställningsarbeten på öppna marknadens
villkor för 2.5 milj. kronor. Den nu föreslagna utökningen av arbetsstyrkan
vid reservarbetena med 250 man i medeltal under året, vilket enligt den i planen
gjorda kostnadsberäkningen (sid. 55) skulle betyda en ökning i avarbetade
kostnader med 1 milj. kronor, kunde synas medföra som konsekvens,
att till färdigställningsarbeten beräknade 2.5 milj. kronor borde
minskas med motsvarande belopp. Kommissionen har emellertid i den preliminära
arbetsplanen (sid. 53) framhållit, att denna plan ingalunda innefattar
en fullt lämplig teknisk-ekonomisk fördelning av arbetena på tiden
före och efter den 1 juli 1940. Vid en sådan fördelning borde nämligen arbeten
för tillhopa 12.5 milj. kronor komma till utförande under budgetåret
1939/40. Anspråken från trafikanthåll på ett snabbare färdigställande av
kommissionens arbeten bli nu för varje dag allt starkare. Under de sistförflutna
månaderna har kommissionen vid åtskilliga tillfällen fått mottaga
deputationer från olika landsändar, som understrukit dessa önskemål. Med
hänsyn till angelägenheten av att kommissionens arbeten få i fortsättningen
1 Häri ingå kostnader för c:a 200 specialarbetare.
2 Häri ingår s. k. eftersläpning, d. v. s. slutlig reglering av statsbidrag till tidigare bedrivna
arbeten, (se sid. 56) med 1,200,000 kronor.
84
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
i största möjliga utsträckning bedrivas på ett ur teknisk-ekonomiska och
trafiksynpunkter lämpligt sätt, bör därför i planen för kommissionens verksamhet
under budgetåret 1939/1940 ingå, förutom statliga reservarbeten för
en kostnad av tillhopa 7.0 milj. kronor, jämväl färdigställningsarbeten för
2.5 milj. kronor. De arbeten, som äro avsedda att utföras som färdigställningsarbeten
på öppna marknadens villkor, äro till största delen belägna i
trakter, varest det f. n. icke finnes någon nämnvärd arbetslöshet. Särskilt
avslutningsarbetena måste bedrivas kontinuerligt och skyndsamt; och de
kräva dessutom ett visst mått av yrkesvana hos arbetarna, varför de icke
äro lämpliga för sysselsättning av hänvisade arbetslösa (jfr sid. 26). Den
av kommissionen nu föreslagna ökningen av reservarbetenas omfattning bör
därför icke medföra någon minskning av de planerade färdigställningsarbetena,
vilkas snabba slutförande är av stor betydelse för tillgodoseende av
trängande trafikbehov.
I detta sammanhang vill kommissionen framhålla, att den ovan (sid. 59)
föreslagna hjälpplanen avser medeltal under budgetåret. Vid flertalet av de
till förfogande stående reservarbetena har arbetet nu så fortskridit, att s. k.
vinterarbeten (bergsprängningar, större jordschaktningar o. d.) återstå endast
i förhållandevis mindre omfattning. På grund härav måste resterande arbeten
till huvudsaklig del bedrivas under den tid av året, då marken icke är
tjälad. Ett arbetsprogram, som är avsett att tjäna en hjälpverksamhet för
arbetslösa, bör givetvis i största möjliga utsträckning omfatta vinterarbeten.
Härför lämpade delar av särskilt väg- och flygfältsarbeten äro emellertid av
tekniska skäl som regel de vilka först komma till utförande. I samma mån
som ett dylikt arbete fortskrider, minskas möjligheterna att sysselsätta folk
vintertid på detsamma, och de avslutande arbetsuppgifterna kunna i allmänhet
icke ens till någon del utföras annat än sommartid. För att erhålla
tillgång till lämpliga vinterarbeten är det därför nödvändigt att successivt
påbörja nya arbetsobjekt. För kommissionens vidkommande har emellertid
så ej kunnat ske under de sistförflutna åren, enär kommissionen dels i överensstämmelse
med statsmakternas anvisningar ej kontraherat nya arbeten,
dels med hänsyn till de anvisade medlens begränsade omfattning måst låta
en del av de kontraherade arbetsobjekten utgöra den s. k. arbetsreserven
(sid. 52). Ett genomförande av den nu framlagda hjälpplanen — med en
arbetsstyrka av i medeltal 1,550 reservarbetare — förutsätter, att de statliga
reservarbetena få bedrivas huvudsakligen under sommar, höst och vår och
då med en större arbetsstyrka än medeltalet. Som följd härav kan under
vintermånaderna endast ett mindre antal man beredas hjälp i denna form.
Huru stort antal arbetslösa, som under månaderna december 1939 — mars
1940 kan beredas sysselsättning vid de statliga reservarbeten, som enligt
arbetsplanen skulle vara föremål för bearbetning under budgetåret, blir i
viss mån beroende på om arbetena kunna bedrivas programenligt under
1939 men torde icke komma att överstiga 900. Detta innebär att under budgetårets
återstående 8 månader skulle sysselsättas genomsnittligt 1,875 reservarbetare,
förutom erforderligt antal specialarbetare.
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179.
85
Om ett större antal man än nyss nämnda 900 skall kunna beredas sysselsättning
under vintern 1939/1940 i statliga reservarbeten, förutsätter detta
dels en förskjutning till samma budgetår av arbeten, som — ehuru aktuella
— enligt arbetsplanen skulle komma till utförande efter den 1 juli 1940,
dels att antingen vissa av de till arbetsreserven hänförda arbetsföretagen
(sid. 53) få upptagas under budgetåret 1939/1940 eller ock lämpligt antal
nya arbeten kontraheras. Givetvis skulle en sådan utökning av arbetsstyrkan
medföra såväl omedelbara som framtida konsekvenser med hänsyn
till medelsbehov och medelsdispositioner. Men därmed skulle också
ökade möjligheter beredas för arbetslinjens rationella fullföljande inom
hjälpverksamheten och för bättre tillgodoseende av de starkt stegrade kraven
på platser vid statliga reservarbeten.
Slutligen vill kommissionen framhålla, att det givetvis icke är möjligt att
nu i detalj definitivt bestämma den takt i vilken varje enskilt arbete kan
komma att bedrivas. I vissa fall då reservarbetena äro belägna i orter med
ringa eller ingen arbetslöshet och arbetskraften sålunda till övervägande
del måste tagas från längre bort belägna kommuner, ha svårigheter uppstått
vid arbetenas bedrivande. De till hänvisning uttagna arbetslösa ha mången
gång, trots risken av i författningen föreskriven avstängning från arbetslöshetshjälp,
vägrat antaga hänvisning. På senare tid har dock en förbättring
i detta förhållande inträtt. Medan det för endast ett år sedan var vanligt, att
arbetslöshetskommittéerna i sina ansökningar om platser vid statliga reservarbeten
uttalade en önskan om platser vid viss arbetsplats eller ock att hänvisning
måtte ske i närheten av hemorten, inom länet el. dyl., angiva kommittéerna
numera ofta, att de önska platser i fast förläggning, utan närmare
angivande av önskemål örn arbetsplatsens belägenhet. Antalet fall av arbetsvägran
vid reservarbetena har också påtagligt nedgått. Av olika anledningar
kunna emellertid förändringar i arbetsplanen bliva nödvändiga.
Likaledes kan en förskjutning mellan olika hjälpformer komma att betingas
av olika på hjälpverksamheten inverkande förhållanden.
Beträffande med hjälpverksamhetens utformning förknippade spörsmål
utöver nu berörda, hänvisar kommissionen till sin framställning den 25 november
1938 (jfr bl. a. sid. 55 f. örn statskommunala reservarbeten och kontantunderstöd).
Kommissionen beräknar i anslutning till det sagda kostnaderna för hjälpverksamheten
under budgetåret 1939/19M på följande sätt.
Beräknat Beräknad
Hjälpforin antal hjälpta kostnad
arbetslösa kronor
Statligt reservarbete................ 1,550 7,000,000
Statskommunalt reservarbete............ 1,-00 3,000,000
Kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp .... 6,050 4,000,000
Arkivarbeten................... 200_500,000
Summa 0,000 14,500,000
Frän totalkostnaden avgå beräknade inkomster....... 1,000,000
Till hjälpverksamheten erfordras sålunda ett anslag av . . . kronor 13,500,000
För färdig st ali ande av vissa arbeten på öppna marknadens
villkor utanför det egentliga hjälpprogrammet beräknas för
samma budgetår......................kronor 2,500,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
•86 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
b. Kommissionens centrala förvaltning m. m.
Den plan för hjälpverksamheten under budgetåret 1939 1940, för vilken
här ovan redogjorts, innebär en utökning i förhållande till innevarande budgetår.
Redan i sin ovan berörda framställning den 25 november 1938 med
preliminär beräkning av medelsbehovet framhöll kommissionen, att personalbeståndet
vid kommissionens kansli genomsnittligt under det kommande
budgetåret icke kunde bliva lägre än det per den 31 juli 1939 beräknade, sådant
detsamma angivits i kommissionens framställning den 9 mars 1938
angående medelsbehovet för kommissionens centrala kansli. Kommissionen
fann, att med personalbeståndet förenade kostnader för administration, resor,
expenser o. d. ävensom ersättningar till kommissionens ledamöter och
överrevisorer, av länsstyrelserna förordnade revisorer för arbetslöshetskommittéerna
samt besvärsnämnden för reservarbetslöner under inga förhållanden
kunde upptagas lägre än till 400,000 kronor. I särskild framställning
denna dag har kommissionen numera beräknat kostnaderna för det centrala
kansliet — i vilket ingår även den i Stockholm placerade tekniska arbetsledningen
— under innevarande budgetår till 490,000 kronor. Kommissionen
har därvid framhållit, att — förutom vissa kommissionen lämnade utredningsuppdrag,
medförande icke beräknade personalbehov — genom den förändrade
arbetslöshetssituationen ställts krav på hjälp, som till viss del förhindrat
den planerade inskränkningen av antalet tjänstemän vid kansliet.
Med hänsyn till att kommissionen nu sett sig nödsakad räkna med en utöver
den preliminärt angivna ytterligare ökad hjälpverksamhet, kunna kostnaderna
för kansliet under nästa budgetår ej beräknas minskade. Det behövliga
beloppet är vanskligt att f. n. angiva, då detsamma kommer att i avsevärd
grad påverkas av hjälpverksamhetens utformning under budgetåret.
En svårberäknelig post utgöres av de arvoden till av länsstyrelserna förordnade
revisorer, som skola utbetalas i början av år 1940 och som i sin tur
äro beroende av arbetslöshetens och hjälpverksamhetens omfattning under
1939. Med reservation för nämnda och andra nu icke förutsebara förhållanden,
som kunna påverka medelsbehovet, såsom eventuella utrednings- eller
andra uppdrag åt kommissionen vid sidan av den egentliga hjälpverksamheten,
föreslår kommissionen, att till bestridande av kostnaderna för dess
centrala förvaltning m. m. under budgetåret 1939/1940 såsom förslagsanslag
upptages ett belopp av ................................ kronor 450,000.
Kommissionen anser sig skyldig att i detta sammanhang fästa Kungl.
Maj:ts uppmärksamhet på de allvarliga olägenheter, som härflyta ur osäkerheten
i den hos kommissionen anställda personalens ställning. För befattningshavarna,
som samtliga — även innehavare av befattning, för vilken
Kungl. Maj :t fastställt lönebelopp -— åtnjuta allenast en månads uppsägningstid,
är sålunda ej lönestat fastställd, och de äro ej tillförsäkrade rätt till
pension. Det är naturligt att hos personalen härigenom framkallats en
känsla av otrygghet samt en förklarlig strävan att söka sig till andra områ
-
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
87
den med fastare anställningsförhållanden. Därav ha uppkommit svårigheter
för kommissionen att bibehålla det antal av kvalificerade och tränade befattningshavare,
som fordras för arbetets behöriga fullgörande. Även om
kommissionens personal måste anpassas efter arbetslöshetens och hjälpverksamhetens
fluktuationer, kvarstår dock behovet av en stamtrupp, som under
alla förhållanden kan påräknas och på vilken vid ökad arbetslöshet en vidgad
organisation kan utbyggas. Av den nu kvarstående personalen har en
stor del varit anställd under avsevärd tid och synes därför med fog kunna
göra anspråk på en fastare ställning. Därest sådan icke snart kan tillförsäkras
densamma, föreligger påtaglig risk för en fortsatt avgång — särskilt av
mera kvalificerade krafter — som medför allvarligt försvagande av den nuvarande
starkt begränsade organisationen. Kommissionen anhåller därför,
att frågan om en mera tryggad anställning för kommissionens befattningshavare
nu upptages till närmare prövning.
Såsom bilagor till denna framställning fogas:
uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden (bil. 1);
de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län (bil. 2);
de arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning på län och vissa städer
(bil. 3);
sammanställning av statskommunala reservarbeten, beviljade under tiden
Vt 1937—3% 1938 (bil. 4);
sammanställning av statskommunala reservarbeten, beviljade under tiden
Vt—31/i2 1938 (bil. 5);
sammanställning av utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten Vt 1937
—3% 1938 (bil. 6);
sammanställning av utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten Vt—3Vi2
1938 (bil. 7);
översikt över statens arbetslöshetskommissions ekonomiska ställning den
30 juni 1938 (bil. 8);
tvenne diagram åskådliggörande arbetslösheten och hjälpverksamheten
(diagram 1 och 2).
Hemställan.
Under hänvisning till vad ovan anförts får kommissionen hemställa, att
Kungl. Majit täcktes hos riksdagen äska
dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret
1939/1940 ett förslagsanslag av............ kr. 450,000
dels till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. för samma budgetår ett reservationsanslag
av ..................................... » 13,500,000
dels till Arbeten utanför det egentliga hjälpprogram
met
ett anslag av ............................ » 2,500,000.
88 Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit kommissionens samtliga
ledamöter.
Mot kommissionens ovan sid. 59 framlagda förslag till hjälpverksamhetens
fördelning på olika hjälpformer och beräkningen av för verksamheten
erforderliga kostnader ha ledamöterna Carell och Brodén anfört följande
Reservation.
Undertecknade, som dela majoritetens mening att man för den statliga
arbetslöshetshjälp, som lämnas inom ramen av kommissionens verksamhet,
bör för nästkommande budgetår räkna med hjälpbehov för i genomsnitt
9,000 arbetslösa, anmäla avvikande mening från majoritetens förslag rörande
fördelningen av hjälpverksamheten på olika hjälpformer liksom ifråga örn
för verksamheten erforderliga kostnader.
Erfarenheterna från hittillsvarande hjälpverksamhet tala för att den arbetslinje,
som de statliga reservarbetena representera, bör beredas ett större
utrymme i hjälpprogrammet än i majoritetsförslaget skett. Under den period
av vikande arbetslöshet, som kännetecknat de senaste åren, har en begränsning
av reservarbetslinjen varit naturlig och kunnat ske i överensstämmelse
med den anpassning av hjälpverksamheten i dess helhet, som förhållandena
påkallat. I nu rådande läge, som föranleder en utökning av den under kommissionens
tillsyn bedrivna hjälpverksamheten, är det förenligt med klok
tillämpning av vunna erfarenheter att räkna med en motsvarande utvidgning
även av de statliga reservarbetena. Den väsentligt ökade efterfrågan på hänvisning
till platser vid dylika arbeten, som arbetslöshetskommissionen haft
att inregistrera under de senaste månaderna, har redan under innevarande
budgetår nödvändiggjort ett överskridande av det genomsnitt på 1,650 reservarbetare
— inklusive specialarbetare — som räknades med i det ursprungliga
programmet. Nästkommande budgetårs program, som baseras på ett
genomsnittligt antal hjälpbehövande av 9,000 mot 6,000 under innevarande
budgetår, bör därför rimligen förete en anpassning uppåt av reservarbetslinjens
omfattning. Majoritetsförslaget med ett beräknat antal av 1,550 reservarbetare
— vartill komma 200 specialarbetare — ger icke uttryck för en dylik
anpassning.
Den omständigheten, att de statliga reservarbetena icke kunna såsom regel
förläggas till orter, där arbetslöshet i större omfattning förekommer, bör icke
föranleda, att denna arbetslinje skjutes i bakgrunden. Dagsläget på arbetsmarknaden
kännetecknas i stort sett av god arbetstillgång med undantag för
de områden av landet, där stenindustri, sågverksrörelse och skogshantering
utgöra ett väsentligt inslag i näringslivet. 1 fråga om åtskilliga orter, som
äro belägna inom dessa arbetslöshetsområden, är det ställt utom tvivel, att
de icke kunna räkna med en återhämtning till tidigare rådande sysselsättningsmöjligheter.
Det kan då icke vara förenligt med en på längre sikt inriktad
arbetslöshetspolitik att genom omfattande beredskapsarbeten binda
Bilaga till Kungl. Majlis proposition nr 179-
89
de arbetslösa till hemorten. Sysselsättning vid utom hemorten förlagda statliga
reservarbeten bör vara ägnad att underlätta en mänskligt att döma ofrånkomlig
omflyttning av arbetskraft; alldeles särskilt gäller detta under sådana
tider, då arbetstillgången är god i de icke särskilt arbetslöshetstyngda
områdena av landet. Ett bibehållande av den statliga reservarbetslinjen i här
nedan föreslagen omfattning är påkallad även därav, att dessa arbeten ur
allmänt arbetslöshetspolitiska liksom ur ekonomiska synpunkter visat sig
vara en lämpligare hjälpform än de under senaste år i ökad omfattning utförda
beredskapsarbetena.
I enlighet med statsmakternas anvisningar har kommissionen under de
sistförflutna åren icke kontraherat nya arbeten. Kommissionens reserv av
statliga reservarbetsobjekt har därför nedgått så, att en ur arbetslöshetspolitiska
synpunkter otillfredsställande begränsning redan under nästkommande
budgetår måste ske i sysselsättningen av reservarbetare i vinterarbeten.
Därest kommissionen skall kunna i fortsättningen fullfölja en planmässig
och rationell hjälpverksamhet, är det sålunda nödvändigt, att kontrahering
av nya arbeten omedelbart får ske i den omfattning, som en rationellt bedriven
hjälpverksamhet betingar.
Även om ovannämnda knapphet i tillgången på arbetsobjekt för vinterarbeten
redan nu tvingar till en viss begränsning i den statliga reservarbetslinjen,
finna vi den i majoritetsförslaget upptagna omfattningen av statliga
reservarbeten otillfredsställande och föreslå på här ovan angivna skäl, att den
beräknade genomsnittssiffran 1,550 reservarbetare höjes till 2,200. En dylik
ökning bör möjliggöra en minskning av anslaget för färdigställande av vissa
arbeten på öppna arbetsmarknaden, en minskning, som vi dock icke vilja
föreslå mer omfattande än från 2,500,000 kronor till 2,200,000 kronor.
Vad angår den statskommunala reservarbetslinjen har förekomsten i ökad
utsträckning av beredskapsarbeten föranlett en minskad frekvens. Då åtskilliga
arbeten inom det program för beredskapsarbeten, som nu är under
utförande, komma att fortvara även under nästkommande budgetår, anse vi
en minskning av det i majoritetsförslaget upptagna antalet statskommunala
reservarbetare från 1,200 till 800 vara försvarlig.
I anslutning till det sagda beräkna vi kostnaderna för den av kommissionen
bedrivna hjälpverksamheten under budgetåret 1939/40 på följande sätt.
Hjälpform
Beräknat
antal hjälpta
arbetslösa
Beräknad
kostnad i
kronor
Statligt reservarbete................
Statskommunalt reservarbete.............
Kontantunderstödsverksamhct och ungdomshjälp . . . .
Arkivarbeten....................
.... 2,200
.... 800
.... 5,800
.... 200
9,600,000: —
2,400,000: —
3,800,000: —
500,000: —
Sinn in a 0,000
10,300,000: —
Frän totalkostnaden avgår beräknade inkomster kronor............
Till hjälpverksamheten fordras sålunda ett anslag av kronor.........
1,000,000: —
15,300,000: —
För färdigställande av vissa arbeten pä öppna arbetsmarknadens villkor utanför
det egentliga hjälpprogrammet beräknas kronor..............
2,200,000: -
90
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-
Med stöd av vad ovan anförts finna vi, att kommissionen bort hemställa,
att Kungl. Majit hos riksdagen täcktes äska
dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret
1939/1940 ett förslagsanslag av.........kr. 450,000
dels till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.
för samma budgetår ett reservationsanslag av . . . » 15,300,000
dels till Arbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet
ett anslag av..................» 2,200,000.
A. H. Carell. Erik Brodén.
Stockholm den 17 februari 1939.
Underdånigst
På Statens arbetslöshetskommissions vägnar:
GUNNAR HUSS
Birger Arnäs
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
91
Bilaga 1.
Uppgifter
rörande rissa arbetslöshetsförliållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetslöshetskommission för den 31 december 1937 och den 31 december 1938, som ingår
såsom bilaga A i proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten
m. m., har här uteslutits.
92
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
De hjälpsökande arbetslösas fördelning på
Yrkesgrupp
Stockholms
stad
Stockholms
län
Uppsala
län
Söderman-
lands län
Östergöt- lands län
Jönköpings
län
Kronobergs
län
Kalmar
län
Gotlands
län
Blekinge
län
1 kristianstads
län
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk ..............
20
5
6
6
39
2
1
20
7
34
111
Skogshushållning..........
—
2
—
—
—
—
4
—
—
—
—
Industri och hantverk:
Malmbrytning...........
1
—
2
—
—
—
—
—
—
1
—
Metall- och maskinindustri.....
109
24
68
59
50
28
1
59
o
O
11
10
Jord- och stenindustri........
5
1
21
1
8
1
47
28
11
215
3
Stenindustri...........
3
1
—
1
—
1
5
9
3
213
1
Glasindustri...........
—
—
—
—
—
—
38
—
—
—
—
Övrig jord- o stenindustri.....
2
—
21
—
8
—
4
19
8
2
2
Trävaruindustri...........
22
15
46
6
22
33
12
51
—
9
i
Pappers- och grafisk industri ....
10
1
—
—
11
4
1
114
—
—
—
Livsmedelsindustri.........
21
9
10
3
4
8
—
24
4
9
i
Textil- och beklädnadsindustri ....
10
1
—
3
40
8
—
1
—
1
3
Läder-, hår- och gummivaruindustri
19
2
6
1
10
8
—
5
—
2
4
Kemisk-teknisk industri.......
8
—
1
—
3
28
—
6
—
—
—
Byggnadsverksamhet........
271
56
83
33
139
*32
8
37
30
81
5
Husbyggnadsarbete........
258
26
43
8
44
5
4
17
30
14
3
Väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete etc.
13
30
40
25
95
27
4
20
—
67
2
Kraft- och värmeproduktion.....
12
—
—
1
3
3
1
2
2
1
1
Sjöfart och fiske ..........
19
5
2
1
17
—
1
23
11
42
2
Sandel, samfärdsel och allmän tjänst:
Kontorsarbete............
45
4
1
1
4
4
1
—
—
—
1
Affärs- och lagerarbete.......
183
9
12
3
40
11
—
9
6
7
4
Landtransport...........
173
32
15
7
0
12
4
19
8
16
5
Hotell- och restaurangrörelse.....
63
—
2
—
2
2
1
9
1
—
—
Litterärt och konstnärligt arbete . . .
31
—
1
—
3
—
—
—
1
—
—
Förvaltning och undervisning ....
15
1
—
—
2
2
—
—
—
44
2
Sjukvård och hygien........
2
2
—
—
—
1
—
—
1
—
—
1lustigt arbete............
16
1
—
—
Arbete, ej hän förligt till annan grupp:
Diversearbete............
124
52
47
46
121
117
lil
349
61
400
63
Ungdom utan särskild utbildning . . .
1
—
1
—
2
1
—
4
4
11
—
Summa
1,180
222
824
171
550
305
193
760
150
884
116
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
93
Bilaga 2.
yrkesgrupper ock län den 31 december 1938.
Malmöhus
län
Hallands
län
Göteborgs
stad
Göteb. o. Boll.
län i övrigt
Älvsborgs
län
Skaraborgs
län
Värmlands
län
Örebro
län
Västman-
lands län
Kopparbergs
län
Gävleborgs
län
V ästernorr-
lands län
Jämtlands
län
Västerbottens
län
Norrbottens
län
Samma
Hela
riket
därav
städer
lands-
bygd
93
6
11
12
11
3
32
7
16
39
4
6
98
489
227
262
—
—
—
—
—
—
398
4
—
1
44
1,871
66
49
599
3,038
7
3,031
_
_
_
_
_
_
_
2
_
3
_
_
_
1
161
171
3
168
179
54
177
20
31
10
63
30
—
6
26
28
—
10
18
1,074
878
196
164
59
11
605
7
14
76
5
—
—
8
19
—
3
2
1,314
286
1,028
5
54
3
598
4
1
4
2
—
—
—
5
—
3
2
918
109
809
J
—
1
—
1
—
50
—
—
—
—
14
—
—
—
105
7
98
158
5
7
7
2
13
22
3
—
—
8
—
—
—
—
291
170
121
26
16
79
20
3
19
109
10
—
12
231
1,468
—
191
516
2,917
539
2,378
5
—
18
8
7
1
30
2
1
—
6
304
1
10
8
542
68
474
89
18
23
13
2
18
3
4
—
—
7
13
1
1
5
290
260
30
24
8
27
39
5
—
1
2
—
—
2
2
—
—
—
177
163
14
96
3
9
2
8
2
11
18
—
--
3
8
—
3
14
234
206
28
17
—
12
71
27
25
—
—
—
—
—
1
—
—
—
199
185
14
407
109
217
120
63
18
135
50
2
—
43
594
2
81
238
2,854
1,604
1,250
259
21
210
42
1
2
15
18
—
—
12
106
—
19
105
1,262
989
273
148
88
7
78
62
16
120
32
2
—
31
488
2
62
133
1,592
615
977
32
2
3
5
1
—
1
2
—
—
5
6
—
—
6
89
78
11
33
7
66
22
5
4
4
2
—
—
8
47
—
5
13
339
223
116
13
1
43
2
4
_
3
_
2
3
4
_
2
5
143
131
12
91
11
108
12
9
7
11
10
—
—
14
17
—
—
11
585
549
36
187
17
70
32
9
4
17
10
—
—
24
47
6
5
89
838
688
150
17
3
34
—
1
2
1
1
—
—
2
4
—
—
'' —
145
142
3
8
2
12
1
1
—
2
1
—
—
—
1
—
—
—
64
62
2
4
1
7
1
—
8
—
—
—
—
1
1
—
—
—
89
85
4
6
2
1
1
16
14
2
3
—
2
1
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
24
22
2
705
68
250
251
162
92
281
130
51
139
199
834
17
270
1,052
6,992
2,972
3,020
—
—
—
37
—
—
21
—
—
2
38
79
2
60
213
476
39
437
2,19»
387
1,180
1,274
357
227
1,199
290
54
165
680
5,388
99
697
3,048
22,099
9,431
12,668
94
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
De arbetslösas oell arbetslöshetshjälpens fördelning den
Län
Städer med över 15,000 inv.
Antal hjälpsökande
därav
Städer
Lands-
bygd
Summa
stat-
ligt
r e
stats-
kommu-
nalt
sery-
kommu-
nalt
Stockholms stad..........
1,180
_
1,180
154
105
7
Stockholms.............
71
151
222
24
_
14
Uppsala..............
229
95
324
3
—
130
Södermanlands...........
171
—
171
-.
—
96
Ostergötlands............
523
27
550
24
—
63
Jönköpings.............
239
66
305
29
50
65
Kronobergs.............
76
117
193
1
11
24
Kalmar..............
477
283
760
58
19
123
Gotlands..............
150
—
150
1
—
75
Blekinge ..............
254
630
884
120
2
124
Kristianstads............
60
56
116
—
7
56
Malmöhus.............
2,078
121
2,199
78
1
13
Hallands..............
326
61
387
10
20
179
Göteborgs stad...........
1,180
—
1,180
78
11
—
Göteborgs och Bohus i övrigt ....
460
814
1,274
150
174
53
Alvsborgs .............
233
124
357
8
—
54
Skaraborgs.............
206
21
227
3
21
80
Värmlands.............
257
942
1,199
62
30
188
Örebro...............
148
142
290
6
35
5
Västmanlands............
54
—
54
—
—
5
Kopparbergs............
58
107
165
11
—
48
Gävleborgs.............
393
287
680
59
22
—
Västernorrlands...........
168
5,220
5,388
310
229
364
Jämtlands.............
31
68
99
—
—
—
Västerbottens............
58
639
697
20
15
117
Norrbottens.............
351
2,697
3,048
261
45
144
Hela riket
9,431
12,668
22,099
1,470
797
2,027
Uppsala..............
—
—
229
—
—
110
Eskilstuna.............
—
—
81
—
—
65
Linköping.............
—
—
152
15
—
24
Norrköping.............
—
—
351
9
—
18
Jönköping.............
—
—
100
28
50
4
Kalmar..............
—
—
216
15
19
65
Karlskrona.............
—
—
174
40
—
—
Kristianstad............
—
—
44
—
7
28
Hälsingborg............
—
—
641
30
—
—
Landskrona .............
—
—
28
—
—
—
Lund...............
—
—
144
4
1
—
Malmö...............
—
—
952
24
—
—
Halmstad.............
—
—
153
10
5
66
Mölndal..............
—
—
169
—
8
7
Uddevalla.............
—
—
193
21
—
32
Borås...............
_
_
93
—
_
—
Trollhättan.............
—
—
57
—
—
—
Karlstad.............
—
—
182
9
—
57
Örebro...............
—
—
148
6
35
—
Västerås..............
—
—
6
—
—
—
Gävle...............
_
_
163
20
22
_
Sundsvall.............
—
—
90
—
_
41
Östersund.............
—
—
31
—
—
—
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
95
Bilaga 3.
31 december 1938. Län samt städer med över 15,000 inv.
hjälp
; a geno
m
Summa hjälpta
Beviljat
arbete
kontantunderstöd
platser
i % av
vid stats-
därav statligt
dag-
kommu-
doms-
Antal
hjälp-
kommunala
Summa
oell stats- kommunalt
nalt
Summa
hjälp
sökande
reserv-
i % av hjälp-
understöd
arbeten
sökande
266
21.9
314
443
757
48
1,071
90.8
275
38
10.8
30
52
82
—
120
54.1
_
133
0.9
—
42
42
20
195
60.2
—
96
_
6
6
—
102
59.6
—
87
4.4
62
268
330
—
417
75.8
—
144
25.9
—
3
3
—
147
48.2
70
6.2
_
_
_
_
36
18.7
15
200
10.1
141
12
153
—
353
46.4
75
76
0.7
—
—
—
—
76
50.7
—
246
13.8
—
3
3
—
249
28.2
2
63
6.0
—
—
—
—
63
54.3
20
92
3.6
817
717
1,534
—
1,626
73.9
25
209
7.8
4
2
6
—
215
55.6
60
89
7.5
407
318
725
29
843
71.4
105
377
25.4
240
113
353
—
730
57.3
384
62
2.2
24
4
28
—
90
25.2
—
104
10.6
_
1
1
—
105
46.3
27
280
7.7
126
93
219
—
499
41.6
75
46
14.1
—
—
—
—
46
15.9
40
5
_
—
9
9
—
14
25.9
—
59
6.7
—
—
—
—
59
35.8
—
81
11.9
204
41
245
1
327
48.1
60
903
10.0
1,881
202
2,083
25
3,011
55.9
747
___
_
—
—
—
—
—
—
—
152
5.0
—
9
9
39
200
28.7
15
450
10.0
316
273
589
112
1,151
37.8
45
4,294
10.3
4,566
2,611
7,177
274
11,745
53.1
2,040
110
_
_
41
41
20
171
74.7
—
65
_
_
_
—
—
65
80.2
—
39
9.9
62
5
67
—
106
69.7
—
27
2.6
_
263
263
—
290
82.6
—
82
78.0
—
—
—
—
82
82.0
70
99
15.7
51
_
51
—
150
69.4
50
40
23.0
—
—
—
—
40
23.0
—
35
15.9
—
—
—
—
35
79.5
20
30
4.7
226
321
547
—
577
90.0
—
5
3.5
35
37
72
_
77
53.5
25
24
2.6
500
270
770
—
794
83.4
—
81
9.8
_
—
—
—
81
52.9
45
15
4.7
—
88
88
—
103
60.9
40
53
10.9
55
—
55
—
108
56.0
—
_
_
—
—
—
—
—
—
_
24
4
28
—
28
49.1
—
66
4.9
26
5
31
—
97
53 3
—
41
27.7
—
—
—
—
41
27.7
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
25.8
69
_
69
—
lil
68.1
30
41
—
—
40
40
—
81
90.0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
96
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
Sammanställning .ar statskommunala reseryarbeten,
där-
Arbetsobjekt
Antal
före-
tag
slutförda
under
utförande
antal
kostnad
antal
kostnad
! a) Vägarbeten
1) Allmänna vägar (inkl. gator).......
22
16
410,680
5
292,816
2) Broar..................
—
—
—
—
—
1 b) Järnvägar (inkl. förortsbanor ock spårvägar)
1) järnvägsanläggningar ...........
—
—
—
—
—
2) skenfria korsningar............
—
—
—
—
—
j c) Understöd för jordförbättringar m. m.
1) utdikningar...............
1
1
12,930
—
—
2) bevattningsanläggningar.........
—
—
—
—
—
3) uppförande eller förbättring av bostadshus på
landsbygden ...............
—
—
—
—
—
4) av andra byggnader därstädes.......
—
—
—
—
—
5) gödselvårdsanläggningar..........
—
—
—
—
—
6) enskilda vägar..............
8
4
200,864
4
167,800
7) anläggande av nya samhällen samt ....
—
—
—
—
—
8) andra koloniseringsåtgärder........
1
—
—
1
18,000
d) Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.
flodregleringar, skyddsåtgärder mot översväm-
ningar, flottledsanläggningar m. m.)......
3
2
146,100
1
643,000
e) SJcogsförbättrande åtgärder........
—
—
—
—
—
f) Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten .
16
13
358,980
3
213,750
g) Havs- och flodhamnar, fiskehamnar ....
—
—
—
—
—
h) Flyganläggningar
1) flyghamnar...............
—
—
—
—
—
2) flygfält.................
—
—
68,630
—
—
i) Byggnadsföretag
1) byggnader för offentliga myndigheter ....
—
—
—
—
—
2) bostadsbyggnadsföretag i städer och stads-
liknande samhällen............
—
—
—
—
—
3) andra byggnadsföretag..........
—
—
—
—
—
j) Elektriska anläggningar
1) installationer..............
—
—
—
—
—
2) kraftverk................
—
—
—
—
—
3) kraftöverföringsanläggningar.......
—
—
—
—
—
k) Gasverksanläggningar
1) gasverk .................
—
—
—
—
—
2) distribution av gas på långa distanser . . .
—
—
—
—
—
1) Arbeten berörande
1) telegraf .................
—
—
—
—
—
2) telefon.................
—
—
—
—
—
3) radio..................
—
—
—
—
—
m) Andra arbeten
1) restaurerings- och fornvårdsarbeten ....
2
—
—
1
42,000
2) arkivarbeten ...............
2
1
530
1
1,515
3) brandbrunnar..............
1
1
16,800
—
4) idrottsplatser ..............
7
5
169,025
2
64,750
5) kyrkogårdar ...............
—
—
3,205
—
—
6) skol- och lekplaner...........
1
1
4,100
—
—
7) övriga arbeten..............
12
10
148,925
2
127,800
Samma
76
54
1,540,769
20
1,571,431
1 I kostnadssummorna ingå även under denna tid medgivna kostnadsökningar för tidigare be
-
bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179.
97
sorn beviljats under tiden 1/i 1937—S0/6 1938.1
Bilaga 4.
a v
beslutade men ej
påbörjade
Total-
kostnader
q a r a v
belöpa å
materialkost- nader m. m.
antal
kostnad
statsmedel
andra medel
arbetslöner
1
11,000
714,496
480,807
233,689
476,541
237,955
~
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12,930
3,025
9,905
9,730
3,200
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
368,664
227,480
141,184
247,155
121,509
—
—
—
—
—
_
_
—
—
18,000
3,210
14,790
10,700
7,300
—
—
789,100
144,990
644,110
483,300
305,800
—
—
572,730
270,560
302,170
332,860
239,870
_
_
_
_
—
—
68,630
- 9,260
77,890
- 13,360
81,990
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
13,800
55,800
15,000
40,800
36,200
19,600
—
—
2,045
615
1,430
2,045
_
—
—
16,800
5,855
10,945
6,700
10,100
—
—
233,775
92,605
141,170
155,310
78,465
—
—
3,205
2,590
615
2,200
1,005
—
—
4,100
565
3,535
1,880
2,220
—
276,725
71,520
205,205
172,435
104,290
2
24,800
8,187,000
1,809,502
1,827,438
1,923,696
1,213,304 S
viljade arbeten.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 179.
7
98
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179-
Sammanställning av statskommunala reservarbeten,
där-
Arbetsobjekt
Antal
före-
tag
slutförda
under
utförande ;
antal
kostnad
antal
kostnad
a) Vägarbeten
87,870
5
148,450
1) ''Allmänna vägar (inkl. gator).......
6
—
2) Broar..................
—
—
- !
b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spårvägar)
1) järnvägsanläggningar ...........
- I
—
—
- |
2) skenfria korsningar............
- 1
—
i
c) Understöd för jordförbättringar m. m.
3,300 i
1) utdikningar...............
1
1
—
—
2) bevattningsanläggningar.........
—
—
—
—
3) uppförande eller förbättring av bostadshus på
landsbygden...............
—
—
—
—
—
4) av andra byggnader därstädes.......
—
—
—
—
—
5) gödselvårdsanläggningar.........
—
—
—
—
_-
6) enskilda vägar..............
4
2
22,150
2
57,500
7) anläggande av nya samhällen samt ....
—
—
—
—
8) andra koloniseringsåtgärder........
—
—
|
d) Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.
flodregleringar, skyddsåtgärder mot översväm-
i
ningar, flottledsanläggningar m. m.)......
—
1 e) Skogsförbättrande åtgärder........
—
—
—
—
—
f) Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten . .
6
2
46,100
4
223,700
g) Havs- och flodhamnar, fiskehamnar ....
1
—
—
1
35,500
h) Flyganläggningar
1) flyghamnar...............
—
—
—
2) flygfält.................
i
—
2,000
—
i) Byggnadsföretag
1) byggnader för offentliga myndigheter ....
—
—
—
—
2) bostadsbyggnadsföretag i städer och stads- liknande samhällen............
_
_
—
—
3) andra byggnadsföretag..........
—
—
—
—
j j) Elektriska anläggningar
1) installationer..............
—
—
—
—
—
2) kraftverk................
—
—
—
—
—
3) kraftöverföringsanläggningar.......
—
—
—
—
—
j k) Gasverksanläggningar
1) gasverk .................
—
—
—
—
—
2) distribution av gas på långa distanser . . .
—
—
—
—
1) Arbeten berörande
1) telegraf .................
I —
—
—
—
—
2) telefon.................
—
—
—
—
—
3) radio ..................
—
—
—
—
—
m) Andra arbeten
1) restaurerings- och fornvårdsarbeten ....
—
—
—
—
18,500
2) arkivarbeten ..............
i
—
—
1
3) brandbrunnar ..............
5
—
5,060
4
18,500
4) idrottsplatser ..............
3
1
13,100
2
105,315
5) kyrkogårdar...............
—
—
—
—
—
6) skol- och lekplaner...........
—
—
—
—
35,000
7) övriga arbeten..............
3
1
5,515
1
Summa
32
1 1
| 185,095
0 20
| 642,465
1 I kostnadssnmmorna ingå även under denna tid medgivna kostnadsökningar för tidigare be-
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr lid
-
09
som beviljats under tiden V7—31/12 1938.1
Bilaga 5.
a v
Av totalkostnaderna
beslutade men ej
påbörjade
Total-
kostnader
belöpa å
materialkost- nader m. m.
antal
kostnad
statsmedel
andra medel
arbetslöner
1
5,1.00
241,420
129,745
111,675
153,729
87,691
—
—
—
''
~
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
3,300
3,020
280
2,840
460
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
79,650
36,835
42,815
42,060
37,590
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_ |
1
24,000
24,000
9,780
14,220
15,300
8,700
—
—
—
—
—
—
— 1
—
—
269,800
82,440
187,360
172,920
96,880
—
—
35,500
6,900
28,600
23,000
12,500
_
_
_
1
1
270,000
272,000
49,560
222,440
161,400
110,600
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
.
18,500
4,050
14,450
13,500
5,000
1
4,000
28,160
6,010
22,150
13,150
15,010
—
118,415
48,720
69,695
69,190
49,225
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
1
32,600
73,115
16,170
56,945
44^40
28,275
5
viljado ai
336,800
boten.
1,163,860
| 393,230
770,630
711,929
451,931
100
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-
Bilaga 6.
Utbetalade statsbidrag till statliga och statskominunala reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet samt ungdomshjälp under tiden
V» 1937—3% 1938. Kronor.
Län
Städer med över 15,000 inv.
Statliga
reservarbeten
Statskom- munala re- servarbeten
Kontant-
understöd
Ungdoms-
hjälp
Summa
Stockholms stad.......
148,610
266,831
9,643
2,717
427,801
Stockholms..........
1,158,714
50,339
1,101
7
1,210,161
Uppsala...........
—
60,459
—
—
60,459
Södermanlands........
241,081
8,897
—
_
249,978
Östergötlands.........
60,816
5,126
6,053
—
71,995
Jönköpings..........
957,776
61,332
—
—
1,019,108
Kronobergs..........
418,678
21,971
—
—
440,649
Kalmar...........
154,590
118,701
6,000
34
279,325
Gotlands...........
1,249
17,722
—
—
18,971
Blekinge ...........
529,787
75,125
—
16
604,928
Kristianstads.........
167,113
8,835
—
—
175,948
Malmöhus..........
278,901
283,908
75,024
2,578
640,411 1
Hallands...........
114,484
54,848
1,261
kred. 481
170,112
Göteborgs stad........
30,912
93,685
28,076
16,017
168,690
Göteborgs och Bohus i övrigt .
1,507,372
782,917
70,314
4,208
2,364,811
! Älvsborgs ..........
441,597
51,770
1,345
—
494,712 i
| Skaraborgs..........
kred. 27,950
11,599
—
32
kred. 16,319 I
! Värmlands..........
400,040
100,695
3,164
31,060
534,959 j
Örebro............
580,269
32,404
—
185
612,858
I Västmanlands........
289,480
5,965
—
348
295,793
Kopparbergs.........
738,051
40,266
—
14,989
793,306
Gävleborgs..........
118,205
376,223
11,835
113
506,376
Västernorrlands........
451,779
1,014,231
397,294
1,580
1,864,884
Jämtlands..........
286,697
15,062
_
_
301,759
Västerbottens.........
35,516
83,648
_
185,674
304,838
Norrbottens.........
625.073
58,883
28,533
178,461
890,950
Hela riket
9,708,840
3,701,442
639,643
437,538
14,487,463
Uppsala...........
—
—
_
_
_
Eskilstuna..........
—
2,635
—
—
2,635
Linköping..........
547
—
1,004
—
1,551
Norrköping.........
—
4,400
5,050
—
9,450
Jönköping..........
3,684
33,541
—
—
37,225
Kalmar...........
—
21,774
1,524
_
23,298
Karlskrona..........
—
4,567
_
_
4,567
Kristianstad . ......
—
5,950
_
_
5,950
Hälsingborg.........
—
20,818
16,374
2,393
39,585
Landskrona.........
—
50,051
—
—
50,051
Lund............
—
20,250
2,539
—
22,789
Malmö............
—
92,994
49,476
185
142,655
Halmstad..........
486
41,645
1,261
_
43,392
Mölndal...........
—
227,210
—
_
227,210
Uddevalla..........
—
74,809
5,422
4,208
84,439
Borås............
_
_
_
_
_
Trollhättan..........
—
25,166
254
_
25,420
Karlstad...........
5,846
—
1,760
_
7,606
Örebro............
554
32,125
_
__
32,679
Västerås...........
—
—
—
—
Gävle............
1,412
28,983
380
_
30,775
Sundsvall..........
—
6,178
_
6,178
Östersund..........
—
9,746
—
—
9,746
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr HO
-
KA
Bilaga 7.
Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,
koutantunderstödsverksamhet, ungdomshjälp samt färdigställningsarbeten
under tiden V7—31/12 1938. Kronor.
Län
Städer med över 15,000 inv.
Statliga
reserv-
arbeten
Statskom- munala re- servarbeten
Kontant- und er- stöd
Ung-
doms-
hjälp
Summa
Färdig- ställnings- arbeten1
Stockholms stad.....
120,516
224,596
17,721
—
362,833
—
Stockholms........
254,096
24,872
229
—
279,197
161,996
Uppsala.........
- |
65,948
—
—
65,948
—
Södermanlands......
66,483
kred. 408
—
—
66,075
14,356
Östergötlands.......
8,461
—
3,201
—
11,662
—
Jönköpings ........
252,666
51,081
—
—
303,747
269,068
Kronobergs........
119,113
9,728
—
—
128,841
54,288
Kalmar.........
31,513
40,148
1,470
—
73,131
178,927
Gotlands.........
728
—
—
—
728
—
Blekinge .........
254,682
51,309
—
117
306,108
208,361
Kristianstads.......
43,357
kred. 1,238
—
—
42,119
22,661
Malmöhus........
80,703
61,102
40,825
2,869
185,499
—
Hallands.........
493
31,426
80
91
32,090
—
Göteborgs stad......
25,000
17,305
27,240
7,338
76,883
—
Göteborgs och Bohus i övrigt
467,424
304,254
18,732
—
790,410
98,635
Älvsborgs ........
126,514
5,289
1,309
—
133,112
131,367
Skaraborgs........
—
3,363
—
—
3,363
—
Värmlands........
142,892
35,872
5,887
63
184,714
278,353
Örebro ..........
208,950
5,704
—
—
214,654
63,560
Västmanlands......
kred. 13,308
6,699
—
—
kred. 6,609
125,232
Kopparbergs.......
209,469
14,454
—
—
223,923
313,687
Gävleborgs........
kred. 61.435
105,998
15,187
19
59,769
—
Västernorrlands .....
331,009
434,160
209,918
1,487
976,574
—
Jämtlands........
211,701
—
—
—
211,701
30,285
Västerbottens ......
5,747
9,707
—
94,461
109,915
—
Norrbottens.......
236,851
43,583
40,474
127,726
448,634
137,522
Hela riket
3,123,625
1,544,952
382,273
234,171
5,285,021
2,088,298
Uppsala.........
—
—
—
—
—
—
Eskilstuna........
—
—
—
—
—
—
Linköping........
1,753
—
265
—
2,018
—
Norrköping .......
—
—
2,936
—
2,936
—
Jönköping ........
4,301
46,281
—
—
50,582
—
Kalmar.........
—
4,172
912
—
5,084
—
Karlskrona........
_
—
—
—
—
—
Kristianstad.......
—
—
—
—
—
—
Hälsingborg.......
—
2,785
13,594
2,869
19,248
—
Landskrona.......
—
36,892
—
—
36,892
—
Lund..........
_
—
887
—
887
—
Malmö..........
—
8,000
22,465
—
30,465
—
Halmstad........
—
28,313
80
—
28,393
—
Mölndal.........
—
152,100
—
—
152,100
—
Uddevalla........
—
1,350
2,402
—
3,752
—
Borås..........
—
—
—
—
—
—
Trollhättan........
—
—
383
—
383
—
Karlstad.........
11,727
—
1,289
—
13,016
—
Örebro..........
717
5,102
—
—
5,819
—
Västerås.........
—
—
—
—
—
—
Gävle..........
927
17,365
1 3,062
—
21,354
—
Sundsvall........
—
—
—
—
—
—
Östersund........
—
—
—
—''
—
—
1 Uppgifterna avse av kommissionen utbetalade belopp.
102
Bilaga till Kungl. Maj.ts proposition nr 179-
Bilaga 8.
Översikt över Statens arbetslöshetskoininissions ekonomiska ställning
den 30 juni 1938.
T ill g ån g ar.
I. I statskontoret:
A. Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskommission, litt. V. B. 18 . . —: —
B. Reservationsanslaget till Reservarbeten, kontantunderstödsverlcsamhet
m. m., litt. V. B. 19 ......................... 1,027,451:15
11. 1 statens arbetslöshetskommission:
A. Litt. V. B. 18
Kassabehållning..............
481: 89
B. Litt. V. B. 19
1) Bank och kassa............
2) Till betalning förfallna fordringar . . . .
3) Förskottsmedel för redovisning......
..... 793,361:52
..... 136,018:14
1,033,467: 75
4) Inventarier, arbetsmaskiner m. m.....
..... 845,280:44
Summa kronor
1,774,660:10
8,836,060:89
Skulder.
A. Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskommission
Överskott att återleverera....................... 481:89
B. Reservationsanslaget till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.
1) Reserverade medel till
a) främjande av företagsverksamhet........... 1,221,901:85
b) andra ändamål.................... 149,000: — 1,370,901: 85
2) Till disposition för''verksamheten står
a) kontanta medel................... 690,017:05
b) i verksamheten bnndna tillgångar, ss. fordringar, inventarier
m. m...................... 1,774,660:10 2,464,677:15
Summa kronor 3,836,060:89
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 179- Diagram 1. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1938.
103
300000
150000
100000
50000
Diagram 2. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på olika bjälpformer år 1938.
40000
30000 -
I statliga reservarbeten sysselsatta
I stat skommunala > *
Dagunder stödda..........
Ungdomshjälp...........
Kommunalt hjälpta........
Ohjälpta..............
30000
10000-
Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Den.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1939:185 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m. jäm s. 13 i texten