Sök i Ratio Lex

Angående överenskommelser med universitetets i Uppsala pensionsinråttning för tjänstemäns änkor och barn, vaktbetjåningens vid Uppsala universitet pensionsinråttning för änkor och barn samt pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare vid universitetet i Lund örn övertagande av dessa pensionsinråttningars rörelse, m. m

1939-01-26 · 67 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 62 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:186, Angående överenskommelser med universitetets i Uppsala pensionsinråttning för tjänstemäns änkor och barn, vaktbetjåningens vid Uppsala universitet pensionsinråttning för änkor och barn samt pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare vid universitetet i Lund örn övertagande av dessa pensionsinråttningars rörelse, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

1

Nr 1S6.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överenskommelser

med universitetets i Uppsala pensionsinråttning för

tjänstemäns änkor och barn, vaktbetjåningens vid Uppsala

universitet pensionsinråttning för änkor och barn

samt pensionsinrättningen för änkor och barn efter

befattningshavare vid universitetet i Lund örn övertagande

av dessa pensionsinråttningars rörelse, m. m.;

given Stockholms slott den 10 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542) är avsett

att äga tillämpning å alla befattningshavare, för vilka civila eller militära

tjänstepensionsreglementet gäller. Enligt särskild bestämmelse i reglementet

skola emellertid genom beslut av Kungl. Majit och riksdagen eller av

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 186.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

Kungl. Majit efter riksdagens bemyndigande bestämmas tidpunkten för reglementets

ikraftträdande för olika förvaltningsområden och fastställas de avvikelser

från reglementets bestämmelser, som därvid finnas påkallade beträffande

befattningshavare, vilka före ikraftträdandet ägt familjepensionsrätt

på grund av sin statstjänst, samt beträffande de fall, då avgång från befattningen

skett före ikraftträdandet.

Den tanke, som ligger till grund för berörda bestämmelse, är, att reglementet

skall vinna tillämpning successivt för de skilda förvaltningsområdena, allteftersom

uppgörelse träffas örn statens övertagande av den kassa, som ditintills

ombesörjt de vid respektive förvaltningsområde anställda manliga ordinarie

befattningshavarnas familjepensionering.

Genom propositioner till 1936 och 1937 års riksdagar har Kungl. Majit

framlagt förslag till överenskommelser med civilstatens, telegrafverkets och

statens järnvägars änke- och pupillkassor, arméns och marinens familjepensionskassor

samt tullstatens enskilda pensionsinrättning.

Sedan riksdagen godkänt förslagen med vissa jämkningar och i anslutning

härtill bemyndigat Kungl. Majit att träffa slutgiltiga överenskommelser med

kassorna och att besluta om reglementets ikraftträdande, hava dylika överenskommelser

träffats, varjämte kungörelser utfärdats den 4 juni 1937 (nr 354),

den 18 juni 1937 (nr 582) och den 29 oktober 1937 (nr 845), enligt vilka allmänna

familjepensionsreglementet trätt i kraft för tullverket den 1 januari

1938 samt för de övriga av ifrågavarande förvaltningsområden den 1 juli 1937.

Efter dessa ikraftträdanden återstå allenast två icke behandlade förvaltningsområden

med befattningshavare, vilka uppfylla förutsättningen att vara

underkastade ettdera av de båda tjänstepensionsreglementena. Dessa områden

äro universiteten och viss del av lotsverket.

Vad universiteten beträffar är den ordinarie manliga personalen därstädes

obligatoriskt ansluten till endera av tre kassor, nämligen universitetets i Uppsala

pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn, vaktbetjäningens vid

Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor och barn samt pensionsinrättningen

för änkor och barn efter befattningshavare vid universitetet i Lund.

Vissa befattningshavare vid Lunds universitet äro dessutom skyldiga att tillhöra

en annan kassa, Lunds universitets änke- och pupillkassa. I fråga örn

universitetspersonalen är vidare att märka, att en stor del av densamma,

nämligen professorerna m. fl., för närvarande icke äro underkastade civila

tjänstepensionsreglementet.

Beträffande lotsverket gäller, att den ordinarie manliga personalen därstädes

varit ansluten antingen till lotsverkets enskilda pensionskassa eller till

marinens familjepensionskassa med skyldighet att i så fall jämväl tillhöra

lotsverkets enskilda pensionskassa eller till civilstatens änke- och pupillkassa.

För dem, vilka varit delägare i marinens familjepensionskassa eller civilstatens

änke- och pupillkassa, har familjepensioneringen ordnats i och med att

staten, på sätt förut anförts, övertagit sistnämnda båda kassors rörelse. Beträffande

den personal däremot, som allenast tillhört lotsverkets enskilda

pensionskassa, är familjepensionsfrågan ännu icke löst.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

3

Genom beslut den 22 oktober 1937 uppdrog Kungl. Majit åt 1934 års familjepensionsutredning

att dels verkställa utredning och avgiva förslag beträffande

det sätt, varpå vid statens övertagande av familjepensioneringen den

av universitetets i Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn,

vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor och

barn, pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare vid

universitetet i Lund samt lotsverkets enskilda pensionskassa bedrivna verksamheten

borde avvecklas, dels ock, i den mån så påkallades av nämnda uppdrag,

upptaga till övervägande frågan om tjänstepensioneringens ordnande

för professorer, lärare och andra befattningshavare vid universiteten i Uppsala

och Lund samt vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, å vilka civila

tjänstepensionsreglementet icke ägde tillämpning.

På grund av nämnda uppdrag har familjepensionsutredningen med skrivelse

den 16 februari 1939 till Kungl. Majit överlämnat dels preliminära, den

26 januari 1939 dagtecknade överenskommelser med delegerade för en var av

universitetets i Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn,

vaktbetjäningens vid Uppsala universitet. pensionsinrättning för änkor och

barn samt pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare

vid universitetet i Lund angående statens övertagande av pensionsinrättningarnas

rörelse på vissa i överenskommelserna närmare angivna villkor, dels

ock ett av utredningen utarbetat förslag till ändring i vissa delar av civila

tjänstepensionsreglementet. Överenskommelserna, vilka jämte ett till desamma

börande protokollsutdrag torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta

ärende såsom bilagor A, B, C och AC, hava från utredningens sida ingåtts under

förbehåll av Kungl. Majits och riksdagens godkännande samt från delegerades

sida under förbehåll av vederbörande pensionsinrättnings godkännande.

Familjepensionsutredningen har vidare med skrivelsen överlämnat fyra av

ledamoten av utredningen filosofie doktorn T. Jansson utarbetade promemorior,

vilka torde få bifogas såsom bilagor D—G. Av dessa innehåller den

första, som daterats den 28 april 1938, grunder för beräkningar angående

ifrågavarande kassor; till denna promemoria höra vissa tabeller (bilagor Dl

—Dt). De övriga promemoriorna utgöra utredningar angående den ekonomiska

innebörden av ifrågavarande överenskommelser. Till envar av sistnämnda

promemorior höra vissa balansräkningar (bilagor El, Fl och G1),

varjämte till promemorian rörande tjänstemannakassan i Uppsala hör en

specifikation (bilaga E2) och till promemorian rörande pensionsinrättningen

i Lund en uppställning rörande inrättningens kapitaltillgångar (bilaga G2).

Rörande vissa juridiska spörsmål, som sammanhänga med frågan örn statens

övertagande av kassornas verksamhet, har familjepensionsutredningen i

sin skrivelse hänvisat till ett utlåtande av professor R. Malmgren, vilket finnes

intaget såsom bilaga D till proposition nr 245 lill 1936 års riksdag angående

överenskommelser med civilstatens och telegrafverkets änke- och pupillkassor

om övertagande av kassornas rörelse, m. m.

Utredningen har vidare lill belysande av familjepensionsfrågans tidigare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

behandling hänvisat dels till nyssnämnda proposition nr 245, dels till de vid

1936 års riksdag framlagda propositionerna nr 201 med förslag till allmänt

familjepensionsreglemente m. m. samt nr 258 angående överenskommelse

med statens järnvägars änke- och pupillkassa om övertagande av kassans rörelse,

m. m., dels till bankoutskottets utlåtande nr 75 till 1936 års riksdag

samt riksdagens skrivelse nr 366 samma år, dels till den vid 1937 års riksdag

framlagda propositionen nr 248 angående överenskommelser med arméns och

marinens familjepensionskassor samt tullstatens enskilda pensionsinrättning

om övertagande av dessa pensionsanstalters rörelse, dels ock till bankoutskottets

utlåtande nr 52 till 1937 års riksdag samt riksdagens skrivelse nr

301 samma år.

över familjepensionsutredningens förenämnda skrivelse med därvid fogade

bilagor hava infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret, kanslern för

rikets universitet, de större konsistorierna i Uppsala och Lund, vilka därjämte

åberopat yttrande av vederbörande drätselnämnd, karolinska mediko-kirurgiska

institutet ävensom av envar av ifrågavarande tre pensionsinrättningar.

Jag anhåller att nu få anmäla frågorna örn överenskommelser med universitetens

pensionsinrättningar.

Pensionsinrättningarnas nuvarande organisation m. m.

Universitetets i Uppsala pensionsinrättning lör tjänstemäns änkor och barn.

Tjänstemannakassan i Uppsala kan sägas leda sitt ursprung redan från år

1751, då akademistatens fattigkassas allmänna fond inrättades. Nämnda fond

uppdelades nämligen år 1781 i två pensionsfonder, av vilka den ena bibehöll

benämningen fattigkassa, medan den andra däremot sedermera blev akademistatens

enskilda änke- och pupillkassa, vars tillgångar enligt det år 1849

fastställda första reglementet för tjänstemannakassan tillföllo sistnämnda

kassa. Reglementet av år 1849 upphävdes efter en del under årens lopp vidtagna

ändringar i detsamma genom ett reglemente av år 1910, vilket i sin

tur efter ändringar 1923 och 1926 avlösts av kassans nuvarande, av Kungl.

Maj:t den 22 november 1935 fastställda reglemente.

Enligt sistnämnda reglemente äro alla ordinarie tjänstinnehavare, som uppbära

avlöning på universitetets stat och som ej äro skyldiga att tillhöra vaktbetjäningens

kassa, förpliktade att ingå såsom delägare i tjänstemannakassan,

varjämte docenter vid universitetet äro berättigade att när som helst vinna

delaktighet. Endast män kunna bliva delägare i kassan.

Delägare, som erhållit avsked från sin tjänst vid universitetet utan rätt till

pension eller som befordras till tjänst utom universitetet, är därigenom skild

från kassan men gottgöres kontant ett belopp lika med den efter vissa närmare

angivna grunder beräknade premiereserven.

Antalet delägare i kassan utgjorde per den 30 juni 1937 134.

Bestämmelserna i 1935 års reglemente äro icke tillämpliga å ett fåtal befattningshavare

i tjänst, vilka i samband med tidigare reglementsändring före
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186. 5

dragit att alltjämt vara underkastade de före ändringen gällande bestämmelserna.

Kassans tillgångar äro enligt reglementet fördelade på två fonder, nämligen

dels en allmän fond (pensionsfonden) och dels en särskild fond, avsedd att

bereda pensionstillägg (pensionsinrättningens pensionstilläggsfond).

Pensionsfondens inkomster — utöver avkastningen av förefintligt, till denna

fond hörande kapital — utgöras a,v:

1) den årliga besparing å det i universitetets stat till änkegratial bestämda

anslaget, för närvarande 7,140 kronor, som enligt särskilda bestämmelser

må tillkomma pensionsinrättningen;

2) delägarnas års- och retroaktivavgifter;

3) det tillskott till förstärkande av pensionsinrättningen, som enligt det

större akademiska konsistoriets beslut må tillkomma densamma från Mathias.

Norbergs universitetsfond (bokfört såsom en särskild fond, benämnd

pensionsinrättningens hjälpfond);

4) det tillskott, som i enlighet med beslut av delägarna i akademistatens

s. k. lötkassa må från denna kassa tillflyta pensionsinrättningen;

5) den del av avkastningen av universitetets åkerlotter, som enligt särskilda

bestämmelser må tillkomma pensionsinrättningen (åkerlottsavkastningen);

samt

6) den andel av det såsom bidrag till pensionsinrättningen utgående statsanslaget

å 9,000 kronor, som enligt särskilda bestämmelser må tillkomma

pensionsinrättningen.

Från pensionsfonden med nyssnämnda, därtill hörande hjälpfond utgår

grundpensionen. Denna beräknas i förhållande till ett för delägaren fastställt

delaktighetsbelopp, som utgör 12 % av vederbörandes avlöningsförmåner

respektive docentstipendium. För änka ensam är grundpensionen lika

med delaktighetsbeloppet. Änkan efter en professor med en avlöning av

13,000 kronor erhåller således 1,560 kronor såsom grundpension. Beloppet

höjes, om ogifta barn under 21 år finnas, med 60 % för ett barn och med ytterligare

15 °/o för varje ytterligare barn. För ensamt barn utgör grundpensionen

60 % av delaktighetsbeloppet o. s. v. De under budgetåret 1937/38 enligt

nuvarande och tidigare bestämmelser utbetalade grundpensionerna uppgingo

till ett sammanlagt belopp av inemot 47,000 kronor. Pensionsfondens

kapitalbehållning utgjorde per den 30 juni 1937 i runt tal 786,000 kronor,

oberäknat hjälpfonden å omkring 449,000 kronor.

Vad hjälpfonden angår är att märka, att densamma tillkommit genom beslut

av större konsistoriet, som den 2 mars 1895 till förstärkande av tjänstemannakassan

berättigat densamma att från den under konsistoriets uteslutande

förvaltning stående Mathias Norbergs universitetsfond årligen fr. o. m.

1894 utbekomma fondens efter avdrag av vissa nödiga utgifter återstående

disponibla räntemedel till och med 3,000 kronor (beloppet sedermera höjt).

Dessa räntemedel skola avsättas till att utgöra pensionsinrättningens berörda

hjälpfond, av vilken såväl räntan som delar av kapitalet få användas till att

täcka den brist, som kan uppstå i kassans årsinkomster, »detta dock endast

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 186.

så länge som pensionsinrättningen finnes kvar vid universitetet och av detsamma

förvaltas». Likaså hava delägarna i akademistatens s. k. lötkassa år

1895 beslutat, att överskottet av nämnda kassas årsinkomster, sedan vissa

utgifter bestritts, skulle oavkortat tillfalla hjälpfonden. Numera kommer sistnämnda

överskott i stället pensionsfonden till godo. Av vad som anförts

rörande hjälpfonden framgår, att densamma icke är underkastad kassans fria

förfoganderätt.

Pensionsinrättningens pensionstilläggsfonds tillgångar utgöras av vissa

överskottsmedel från kassan, vilka överförts till fonden. Ur fondens avkastning

utgår ett enligt särskilda grunder beräknat tillägg till grundpensionen,

som för professorsänka per den 30 juni 1937 utgjorde omkring 180 kronor.

Sammanlagt utgjorde dessa pensionstillägg för budgetåret 1937/38 närmare

7,500 kronor. Fondens kapitalbehållning utgjorde per den 30 juni 1937 omkring

225,000 kronor.

Jämte nyssnämnda ur kassans egen pensionstilläggsfond utgående pensionstillägg

utgår också till grundpensionen ett tillägg ur en universitetet tillhörig

pensionstilläggsfond. Sistnämnda fond inrättades år 1924, då Kungl. Maj:t

härför ur universitetets reservfond anvisade ett belopp av 100,000 kronor med

föreskrift, att avkastningen skulle fördelas mellan änkor och barn efter lärare

och tjänstemän vid universitetet efter samma grunder, som gällde för kassans

pensionstilläggsfond. Tillägget ifråga utgjorde per den 30 juni 1937 för professorsänka

omkring 84 kronor. Sammanlagt utgjorde dessa pensionstillägg

för budgetåret 1937/38 drygt 3,300 kronor. Fondens kapitalbehållning per

den 30 juni 1937 utgjorde 99,917 kronor.

Två årliga statsanslag utgå för närvarande till universitetet, vilka verka höjande

på pensionerna till de efterlevande efter tjänstemannakassans delägare.

Det ena utgöres av förenämnda änkegratialanslag å 7,140 kronor. Härav skall

utgå till professorernas, överbibliotekariens och räntmästarens änkor högst

240 kronor för var och en samt till övriga tjänstemäns änkor högst 180 kronor

för var och en. Beloppen utgå enligt samma grunder som förenämnda pensionstillägg.

Hela beloppet utdelades under budgetåret 1937/38, varvid varje

professorsänka erhöll omkring 180 kronor. Någon besparing att enligt vad

förut anförts tillfalla kassans pensionsfond uppkom således ej. Det andra

statsanslaget, som uppgår till 9,000 kronor, skall utgöra ersättning för den

rätt till tjänst- och nådår, som tidigare tillkommit stärbhusen efter befattningshavare

vid universitetet men som från och med den 1 januari 1927 upphört.

Av beloppet skola tre fjärdedelar fördelas mellan pensionärerna i kassan

efter de regler, som gälla för avkastningen av kassans pensionstilläggsfond.

Den återstående fjärdedelen skall överföras till kassans pensionsfond.

Beloppet för professorsänka utgjorde per den 30 juni 1937 omkring 252 kronor.

Slutligen gäller, att avkastningen av vissa till universitetet på 1660-talet

donerade åkerlotter årligen sedan år 1926 komma kassans pensionstagare

till godo på det sätt, att tre fjärdedelar fördelas efter de regler, som gälla för

avkastningen av kassans pensionstilläggsfond, varjämte 1,250 kronor över
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186-

7

förås till kassans pensionsfond, medan återstoden bildar en fond, benämnd

åkerlottsfonden. Denna kan, såväl till kapital som ränta, användas till något

med kassans syften överensstämmande ändamål. Av de under budgetåret

1937/38 utdelade tre fjärdedelarna, cirka 10,000 kronor, kom, vad professorerna

angår, omkring 276 kronor på varje änkas lott.

Av vad nu anförts framgår, att den för närvarande till efterlevande efter

professorer m. fl. i Uppsala utgående pensionen är sammansatt av icke

mindre än sex olika pensionsdelar, vartill kommer statligt dyrtidstillägg enligt

kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 267) jämte i förekommande fall pensionstillägg

enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361). Sistnämnda båda tillägg

uppgingo för budgetåret 1937/38 till omkring 23,500 kronor respektive ett

belopp av drygt 100 kronor.

Den högsta sammanlagda pensionen för änka efter professor utan pensionsberättigade

barn utgör, enligt vad av det föregående framgår, 2,532 kronor

jämte dyrtidstillägg enligt s. k. nyreglerade grunder. Äktenskap, som ingåtts

efter det mannen fyllt 65 år, grundar icke pensionsrätt för änkan.

Avgiften för förenämnda pension utgår med 17.7 °/o av vederbörande delaktighetsbelopp;

för professor med en avlöning av 13,000 kronor utgör således

avgiften 276 kronor 12 öre om året. Avgiften erlägges genom avdrag å lönen

samt utgår tills vederbörande uppnått den för hans befattning stadgade

pensionsåldern. Härjämte erläggas retroaktivavgifter av dem, som utnämnas

eller befordras till tjänst vid universitetet eller som komma i åtnjutande av

ålderstillägg eller löneförhöjning, med 10 % av delaktighetsbeloppet respektive

förhöjningen i delaktighetsbeloppet för varje år från och med månaden

näst efter den, då vederbörande fyllt 28 år. Retroaktivavgifterna kunna fördelas

på tre år att betalas på samma sätt som årsavgifterna.

Kassans tillgångar, som stå under universitetets förvaltning, äro icke åtskilda

från universitetets förmögenhet. På grund härav är kassan ägare till

en ideell andel i de olika för universitetet och kassan gemensamma förmögenhetsobjekten.

En direktion av tre ledamöter, som skall utses för tre år i sänder och bestå

av två professorer och en bland övriga till inträde ovillkorligen förbundna

delägare, handhar kassans angelägenheter. Sammanträde med delägarna i

kassan skall äga rum, när direktionen så beslutar eller minst tio delägare

hos direktionens ordförande därom anhållit.

Slutligen kan nämnas, att tre särskilda fonder finnas vid universitetet,

vilkas avkastning användes till understöd åt behövande änkor och barn efter

lärare och tjänstemän. Dessa fonder äro: Claes och Hilda Annerstedts pensionsfond

med en kapitalbehållning av drygt 370,000 kronor, Ernst Meyers

fond å 25,000 kronor samt förre hospitalsöverläkare!! och fru Alfred Petterssons

donationsfond å närmare 46,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 186-

Vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för

änkor och barn.

Även vaktbetjäningens kassa i Uppsala leder sitt ursprung från akademistatens

fattigkassas allmänna fond. Stadgar för en verklig pensionsinrättning

fastställdes emellertid först år 1873. Dessa avlöstes av nya stadgar år 1895,

vilka i sin tur efterträtts av de nu gällande, vilka den 10 juli 1926 och den

20 maj 1933 fastställts av kanslern för rikets universitet.

Enligt sistnämnda stadgar äro alla till vaktbetjäningen vid universitetet hörande

personer, nämligen vaktmästarna vid konsistorium, fakulteterna, kontoret

och de särskilda institutionerna, underträdgårdsmästarna och trädgårdsmedhjälparna

vid botaniska trädgården, maskinisten vid universitetsbyggnaden,

skogvaktarna och andra i universitetets tjänst mot fast avlöning antagna,

med dessa likställda personer, så snart de blivit i universitetets tjänst antagna,

skyldiga att såsom delägare ingå i kassan. Rätt till vederlag för erlagda

avgifter vid avgång ur universitetets tjänst utan pension förekommer ej.

Antalet delägare i kassan utgjorde per den 30 juni 1937 64.

Kassans tillgångar, som i likhet med tjänstemannakassans förvaltas av universitetet

tillsammans med universitetets förmögenhet, uppgingo per den 30

juni 1937 enligt räkenskaperna till ett belopp av 146,401 kronor.

De hava uppkommit genom vissa avsättningar, som gjorts från förenämnda

s. k. lötkassa, Mathias Norbergs universitetsfond och universitetets reservfond.

Kassan åtnjuter dessutom en årlig mindre ränta från akademiens

fattigkassa.

Från kassan utgår, oavsett vilken lönegrad den avlidne delägaren tillhört,

årlig grundpension med 600 kronor för änka, 840 kronor för änka med ett

barn, 1,008 kronor för änka med två eller tre barn, 1,200 kronor för änka

med fyra eller flera barn, 480 kronor för ensamt barn, 720 kronor för två

eller tre barn samt 912 kronor för fyra eller flera barn. Sammanlagda beloppet

av grundpensionerna uppgick för budgetåret 1937/38 till nära 3,500 kronor.

Årsavgiften, som betalas genom löneavdrag, utgör för varje delägare

105 kronor 50 öre, tills delägaren uppnått 67 års ålder, då avgiftsskyldigheten

upphör. Retroaktivavgifter utgå ej.

Änka äger pensionsrätt oberoende av delägarens ålder vid äktenskapets ingående.

Barn åtnjuter pension, tills det uppnått 21 års ålder, dock att dotter,

som dessförinnan träder i äktenskap, därvid förlorar sin pensionsrätt.

Till förhöjning av pensionerna erhåller universitetet ett årligt statsanslag

å 600 kronor, utgörande »gratial för lägre betjäningens änkor och barn eller

betjänte själva, då de blivit oförmögna till tjänstgöring». Av anslaget, som

sålunda tillkommer universitetet och ej kassan direkt, utgick för budgetåret

1937/38 ett belopp av omkring 36 kronor till varje änka.

Å pensionerna utgår statligt dyrtidstillägg enligt s. k. nyreglerade grunder

samt pensionstillägg jämlikt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361). Dessa

båda tillägg uppgingo för budgetåret 1937/38 till drygt 2,500 respektive drygt

1,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186-

9

Kassans styrelse består av tre personer, nämligen en av vaktbetjäningen

för tre år vald professor såsom ordförande, akademiräntmästaren samt en

bland vaktbetjänterna själva likaledes för tre år utsedd ledamot.

Allmänt sammanträde med kassans delägare skall hållas, då styrelsen anser

nödigt att höra delägarna i avseende på rätt till pension eller andra angelägenheter,

som på delägarnas beslut bero.

Pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare vid

universitetet i Lund.

Pensionsinrättningen i Lund fick sitt första reglemente år 1863. Detta

reglemente gällde sedan ända till år 1927, då nuvarande reglemente, som

fastställts den 26 november 1926, trädde i kraft. I sistnämnda reglemente

gjordes år 1928 en mindre ändring.

Enligt 1926 års reglemente är manlig ordinarie innehavare av befattning

med lön å universitetets stat skyldig att vara delägare i pensionsinrättningen.

Rättighet att inträda som delägare i inrättningen tillkommer manlig docent

vid universitetet, dock med förbehåll, att anmälan därom göres inom sex manader

från docentförordnandet.

Delägare, som erhållit avsked från sin befattning med pension, får utträda

ur inrättningen, såframt han saknar pensionsberättigad anhörig. Detta är

av betydelse med hänsyn därtill, att han eljest såsom delägare har avgiftsskyldighet

under hela sin livstid. Delägare, som avgår från sin befattning

utan rätt till pension eller frånträder docentur, skiljes därmed från inrättningen.

Örn delägare utträder ur pensionsinrättningen eller skiljes från

denna, äger han icke återbekomma erlagda avgifter.

Antalet delägare i kassan utgjorde vid 1937 års utgång 141, varav 28 i lönegraderna

B 1—B 12 och 113 i högre lönegrader.

Pensionsinrättningens kapitalbehållning, värderad efter 4 % effektiv ränta

för äldre värdehandlingar respektive marknadskurs för nyförvärv samt med

hänsyn till gjorda försäljningar under åren 1935—1937, utgjorde per den 31

december 1937 1,355,128 kronor.

Inkomsterna beslå av räntan å pensionsinrättningens medel, årsavgifter,

de jämlikt kungl, brev av den 6 juni 1925 från universitetets reservfond till

inrättningen inflytande medlen samt ett ordinarie statsanslag å 7,200 kronor.

Årsavgiften, som erlägges genom avdrag å lönen respektive tjänstepensionen,

utgör enligt reglementet 22 % av ett för delägaren gällande delaktighetsbelopp.

Detta i sin tur är 20 % av de med befattningen förenade avlöningsförmånernas

årliga belopp i högsta lönegraden, dock lägst 500 kronor och

högst 2,000 kronor. För professor med en avlöning av 13,000 kronor skulle

årsavgiften alltså utgöra 440 kronor. Emellertid kan enligt en särskild bestämmelse

i reglementet årsavgiften nedsättas för ett år i sänder. Den utgör

i enlighet härmed för närvarande allenast 15 °/o av delaktighetsbeloppet d. v.

s. för professor 300 kronor. Retroaktivavgifter utgå ej.

Enligt nyssnämnda kungl, brev av den 6 juni 1925 gäller, att besparingar

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

å avlöningsstater för professorer och lärare m. fl. med vissa undantag skola

ingå till reservfonden, samt att tillsvidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda

förordnar till pensionsinrättningen skall överföras en tredjedel av de

till reservfonden för varje år sålunda ingående besparingarna. På grund härav

har till pensionsinrättningen från reservfonden influtit för budgetåret

1934/35 5,700 kronor, för budgetåret 1935/36 5,597 kronor och för budgetåret

1936/37 3,492 kronor.

Pensionen utgår årligen för änka med det delaktighetsbelopp, som senast

gällt för mannen, för änka med ett barn med delaktighetsbeloppet, ökat med

40 %, för änka med två barn med delaktighetsbeloppet, ökat med 50 % etc.

För ett barn ensamt utgör pensionen 50 % av delaktighetsbeloppet, för två

barn 90 % av delaktighetsbeloppet, för tre barn 120 % av delaktighetsbeloppet,

för fyra barn 140 % av delaktighetsbeloppet och för fem barn 160 °/o

av delaktighetsbeloppet etc.

Statsanslaget å 7,200 kronor motsvarar statsanslaget å 9,000 kronor till

tjänstemannakassan i Uppsala och utgör således ersättning för den rätt till

tjänst- och nådår, som från och med den 1 januari 1927 upphörde. Beloppet ingår

till pensionsinrättningen och användes till förhöjning av de pensioner, vilka

under tid, motsvarande de upphävda tjänst- och nådåren, utgå till pensionärer,

vilka före den 1 januari 1927 hunnit förvärva* tjänst- och nådårsrätt.

På grund härav äro de från pensionsinrättningen utgående pensionerna för

närvarande under »tjänst- och nådåren» i en del fall högre än pensionerna

enligt allmänna familjepensionsreglementet.

Pensionerna (grundpension samt tjänst- och nådårsersättning) uppgingo

för budgetåret 1937/38 till ett belopp av inemot 64,400 kronor. Härå utgick

för samma tid statligt dyrtidstillägg enligt s. k. oreglerade grunder med nära

23,000 kronor. Att dyrtidstillägget, i motsats till vad som fallet är beträffande

Uppsalakassorna, utgår enligt oreglerade och således för pensionstagama

särskilt fördelaktiga grunder kan, i fråga om pensionerna till efterlevande

efter professorer, bibliotekarier, räntmästare och sekreterare förklaras redan

därav, att dylika befattningshavare jämväl äro obligatoriskt anslutna till

Lunds universitets änke- och pupillkassa, vars pensioner likaledes äro berättigade

till dyrtidstillägg. Enligt § 6 kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 267)

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och

barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. skall nämligen för det

fall, att till dyrtidstillägg berättigande pension åtnjutes från mer än ett håll,

och örn därjämte någon av dessa pensioner icke avpassats efter de förhöjda

tjänstepensionsunderlag för befattningshavare, som infördes under 1920- talet, dyrtidstillägg utgå enligt oreglerade grunder. Pensionen från Lunds

universitets änke- och pupillkassa har icke avpassats efter nämnda förhöjda

pensionsunderlag. Övriga befattningshavare åtnjuta pension allenast

från pensionsinrättningen och således icke tillika från änke- och pupillkassan.

Att dyrtidstillägget till efterlevande efter dessa befattningshavare

i Lund det oaktat utgår enligt oreglerade grunder torde bero därpå, att det

ansetts, att icke heller pensionsinrättningens pensioner avpassats efter de

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 186-

11

förhöjda pensionsunderlagen; familjepensionerna utgå nämligen, såsom av

det förut anförda framgår, hos pensionsinrättningen i förhållande icke till

vederbörande delägares tjänstepension utan i förhållande till hans avlöningsförmåner.

Detta är emellertid också förhållandet i Uppsala, där, såsom nyss

nämnts, reglerade grunder tillämpas.

Gränsåldern för ingående av pensionsberättigande äktenskap är lika med

vederbörandes pensionsålder, och pensionsrätten för barn upphör, utom för

speciella fall, vid 18 års ålder.

Pensionsinrättningens förvaltning handhaves av en styrelse, bestående av

akademiräntmästaren och fyra andra av delägarna för en tid av tre år

valda ledamöter, därav minst två professorer.

Sammanträde med pensionsinrättningens delägare skall äga rum, bland

annat, då ändring påkallas i inrättningens reglemente. Varje delägare, som

är personligen närvarande vid sammanträdet, äger en röst. Beslut om reglementsändring

måste, för att vinna giltighet, vara fattat å två på varandra

följande sammanträden och å det senare av dessa vara biträtt av minsts/* av

de närvarande samt fastställas av Kungl. Maj:t. Innebär ändringen förhöjning

av årsavgifternas belopp, är delägare, som ej med sin röst bidragit till

beslutet, ej pliktig att för sin del vidkännas förhöjningen, för så vitt denna

avser ökning av pensionernas belopp eller annan utsträckt förmån åt pensionärerna.

Sådan delägares efterlevande må emellertid ej åtnjuta högre pension

än som varit bestämt före ändringen. I andra fall är ändringen gällande

för samtliga delägare.

En enda av de nu i tjänst varande delägarna kvarstår alltjämt å de före

den 1 januari 1927 gällande bestämmelserna för pensionsinrättningen.

Beträffande storleken av pensionerna hos de tre kassor, örn vilkas övertagande

nu är fråga, torde jag få hänvisa till en i tabellform gjord sammanställning,

vilken torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom

bilaga H. Sammanställningen upptager förutom kassornas pensioner jämväl

motsvarande pensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet.

Överenskommelsernas allmänna förutsättningar och huvudgrunder.

Såsom en utgångspunkt vid ordnandet av familjepensionsväsendets centralisering

har gällt, att även fanriljepensionskassornas nuvarande delägare

såvitt möjligt borde erhålla de i ett nytt statligt familjepensionsreglemente

bestämda pensionsförmånerna. Utredningsarbetet inriktades därför på sin

tid till en början på frågan, vilka förmåner staten kunde beräknas bereda

dessa delägare utan kostnad för statsverket, därest kassornas tillgångar, inberäknat

rätten att av delägarna uppbära de i vederbörande reglementen

bestämda avgifterna, överlätes till statsverket. För utrönande härav verkställdes

beträffande de tre av statsmakterna år 1936 behandlade kassorna

försäkringstekniska undersökningar, vilkas resultat framgå av de vid pro
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 186-

positionerna nr 245 och 258 till 1936 års riksdag fogade promemoriorna

jämte balansräkningar. I dessa balansräkningar upptogos såsom tillgångar

kapitalbehållningen jämte kapitalvärdet av återstående avgifter, medan såsom

skuld i huvudsak upptogs kapitalvärdet av kassans dåvarande förpliktelser

mot i tjänst varande delägare, med pension avgångna delägare samt

pensionärer. Vid beräkningarna tillämpades därvid icke s. k. betryggande

grunder med sådana säkerhetsmarginaler, att man vid ett normalt förlopp

av verksamheten skulle hava att vänta sig överskott, utan i stället s. k.

självkostnadsgrunder, vilka, i följd av att bestämda säkerhetsmarginaler saknas,

innebära, att, på förhand bedömt, vinster och förluster på verksamheten

äro ungefär lika sannolika. Räntefoten antogs vid beräkningarna utgöra 4

procent, och värderingen av kassornas kapitalbehållning, frånsett fastigheterna,

skedde efter en effektiv ränta av samma procent. Preliminärt verkställda

beräkningar av detta slag utvisade för alla de tre kassorna överskott.

De olika kassornas pensionsbelopp till ensam änka vid en procentuell förhöjning

efter de sålunda uppkomna överskotten utgjorde vad staten vid övertagandet

av tillgångarna och rätten till avgifter beräknades kunna bjuda kassornas

delägare och pensionärer. Vid övervägande av de på detta sätt uppkomna

olika pensionsskalornas »lutning» m. m. ansågs skalan för statens

järnvägars kassa i stort sett representera de änkepensionsbelopp, som utan

anlitande av framtida statsbidrag skäligen borde utgå för de olika lönegraderna.

Det framgick också, att, om dessa grundpensionsbelopp skulle få åtnjutas

av efterlevande till samtliga vid kassornas övertagande befintliga, i

tjänst varande delägare i kassorna med nyreglerad lön, härför skulle, om ej

övriga intressenters rätt till andel i överskotten skulle trädas för nära, beträffande

civilstatens kassa erfordras bortåt 8 miljoner kronor, medan beträffande

såväl telegrafverkets som statens järnvägars kassa en del av överskottet

skulle återstå.

De år 1937 ingångna överenskommelserna med de militära familjepensionskassorna

och tullstatens enskilda pensionsinrättning ävensom nu föreliggande

preliminära överenskommelser med universitetens kassor hava i stort

sett grundats på samma allmänna principer, på vilka de år 1936 godkända

uppgörelserna med civilstatens, telegrafverkets samt statens järnvägars änkeoch

pupillkassor baserats. Vad de militära kassorna och tullstatens kassa

beträffar föranledde emellertid dessa kassors svagare ekonomiska ställning

den skillnaden i behandlingen, att kassornas delägare — i motsats till vad

som gäller för delägarna i de tidigare behandlade kassorna, som alltjämt betala

sina gamla avgifter -— blevo skyldiga att, i den mån allmänna familjepensionsreglementet

blev i övrigt gällande, efter statens övertagande omedelbart

underkasta sig den ökning i avgiftsbördan, som i regel skulle för

dem följa av en tillämpning av allmänna familjepensionsreglementets familjepensionsavdrag.

Dessutom gäller beträffande sistnämnda kassor, att

staten för åvägabringande av mesta möjliga paritet i fråga om övergångsvillkoren

med de tidigare behandlade kassorna underkastat sig betydande

ekonomiska uppoffringar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186-

13

Vad universitetskassorna beträffar är det visserligen så, att vid tillämpning

av s. k. självkostnadsgrunder kassornas tillgångar, inberäkna! värdet

av blivande avgifter, icke förslå att bringa upp pensionsförmånerna till vad

enligt överenskommelserna föreslagits, minskat med statens bidrag till familjepensioneringen

enligt allmänna familjepensionsreglementet, nämligen

120 kronor av varje familjepensionsunderlag jämte den rörliga pensionsdelen.

Härför erfordras tillskott av staten, vilkas kapitalvärden enligt de

uppgjorda balansräkningarna (bilagorna El, Fl och Gl) kunna beräknas

lill 201,263 kronor för tjänstemannakassan i Uppsala, 51,697 kronor för

vaktbetjäningens kassa i Uppsala samt 246,655 kronor för pensionsinrättningen

i Lund. Emellertid är att märka, att enligt vad av förenämnda promemorior

(bilagor E—G) framgår, räntan å dessa belopp tillsammans med

räntan å det kapitaliserade värdet av statens framtida statsbidrag, 120-kronorstillägget,

beträffande tjänstemannakassan i Uppsala understiger och i

fråga om de övriga kassorna med relativt obetydliga belopp överstiger de nu

lill kassan respektive universitetet utgående men framdeles obehövliga statsbidragen.

I fråga örn avgifterna gäller, att de delägare i tjänstemannakassan i Uppsala,

som vid övertagandet bliva underkastade allmänna familjepensionsreglementet,

enligt överenskommelsen alltjämt, så länge de kvarstå i sina

innehavda befattningar, skola fortsätta att betala sina gamla avgifter, omvandlade

till familjepensionsavdrag. Motsvarande delägare i de båda övriga

kassorna däremot skola efter övertagandet vidkännas familjepensionsavdrag

enligt allmänna familjepensionsreglementet. Enligt vad familjepensionsutredningen

anför innebure detta för delägarna i vaktbetjäningens

kassa i ett övervägande antal fall en sänkning av de nuvarande avgifterna.

Beträffande pensionsinrättningen i Lund bleve följden i stället genomgående

en höjning av de nu gällande, tillfälligt nedsatta avgifterna men däremot

— utom i fråga om professorer —- en nedsättning av de ordinarie avgifterna

enligt kassans reglemente.

Beträffande pensionsinrättningen i Lund åberopar familjepensionsutredningen

såsom ett skäl för den ökade avgiftsplikten den här förut på tal örn

inrättningens organisation berörda omständigheten, att pensionstagarna vid

nämnda kassa hittills beretts en extra förmån, som icke kommit pensionstagare

i eljest jämförliga kassor till del, i det att dyrtidstillägg å utgående

pensioner beräknats enligt s. k. oreglerade grunder. Som ett ordnande av

familjepensioneringen för universitetens befattningshavare torde förutsätta,

att förmåner och förpliktelser avvägdes på sådant sätt, att icke någon av

pensionsinrättningarna gynnades i förhållande till de båda andra, bade

familjepensionsutredningen, enligt vad den anför, ansett sig kunna tillstyrka

ett bibehållande av hittills tillämpad praxis med avseende å beräknande

av dyrtidstillägg å pensioner till sådana pensionstagare i pensionsinrättningen

i Lund, vilka icke komme i åtnjutande av allmänna familjepensionsreglemcntets

förmåner, endast under förutsättning att delägarna i pensionsinrättningen

påtoge sig det ökade bidrag till pensionskostnadernas bestridande,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 186-

som tillämpandet av allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser örn

familjepensionsavdrag innebure.

1 fråga om de allmänna villkoren i övrigt för statens övertagande av universitetskassornas

rörelse hava samma förutsättningar följts, som legat till

grund för de tidigare överenskommelserna.

Sålunda gäller, att staten skall övertaga vederbörande kassas förpliktelser

och rättigheter enligt för kassan gällande bestämmelser eller på annan grund,

och att till staten skall överlåtas vederbörande kassas tillgångar eller så

stor del av dem, som jämte kapitalvärdet av delägarnas blivande avgifter

motsvarar av staten i detta sammanhang åtagna höjda pensionsförpliktelser,

frånsett den del av pensionerna, som skall bekostas av staten, d. v. s. det

fasta statsbidraget å 120 kronor ävensom den rörliga pensionsdelen. Denna

rörliga del är avsedd att i huvudsak fylla samma funktion som nuvaran

de dyrtidstillägg och skall beräknas i förhållande till den fasta pensionsdelen

efter samma procenttal, som vid varje tidpunkt gäller i fråga örn beräkning

av dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning. Påpekas kunde, yttrar familjepensionsutredningen,

att den rörliga pensionsdelen däremot icke utginge efter

samma procenttal som rörligt lönetillägg enligt det nya civila avlöningsreglementet.

På grund av universitetskassornas ekonomiska ställning, sådan densam

ma framgår av de upprättade balansräkningarna, innebära överenskommelserna

i denna del, att vederbörande kassas samtliga tillgångar i princip

överlåtas, medan den kapitalbrist, som det oaktat uppstår för den nya

pensionsordningens genomförande, på sätt förut nämnts, täckes av staten.

För de vid övertagandet i tjänst varande kassadelägarna skall allmänna

familjepensionsreglementet som regel bliva gällande. Familjepensionerna

skola sålunda beräknas på grundval av de i nämnda reglemente fastställda

pensionsunderlagen, men sådan avkortning av familjepensionens grundbelopp,

som i vissa fall i reglementet förutsättes, skall i allmänhet ej äga rum

beträffande delägare, som enligt de för kassan nu gällande bestämmelserna

är berättigad till full pension för sina efterlevande.

Den, som sålunda normalt blir underkastad allmänna familjepensionsreglementet,

skall äga rätt att före en av Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt anmäla

sin önskan att bliva undantagen från reglementets tillämpning.

Beträffande sådana delägare, som vid övertagandet redan lämnat statstjänsten

eller därvid av annan anledning icke bliva underkastade allmänna

familjepensionsreglementet, skola i allmänhet hittillsvarande bestämmelser

med avseende å familjepensioneringen i tillämpliga delar alltjämt gälla.

Liksom i tidigare överenskommelser har det emellertid föreskrivits, att avgiftsbefrielse

alltid skall inträda vid avgång ur tjänst med tjänstepension.

Om en befattningshavare, som, ehuru han vid övertagandet kvarstår i tjänst,

på grund av anmälan eller eljest icke blir underkastad allmänna familjepensionsreglementet,

vinner befordran till annan befattning, å vilken civila

(eller militära) tjänstepensionsreglementet är tillämpligt, blir han därmed

också automatiskt i princip underkastad allmänna familjepensionsreglementets

bestämmelser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

15

Vidkommande familjepension för de änkor och barn, som vid tiden för

övertagandet redan åtnjuta pension, ävensom för blivande änkor och barn

efter delägare, som icke blivit underkastade allmänna familjepensionsreglementet,

skall som regel gälla, att pensionen skall utgöras av dels grundpension

och eventuella tillägg enligt de för vederbörande och kassan tidigare gällande

bestämmelserna samt statligt pensions- och dyrtidstillägg, dels ock ett

fast tillägg till grundpensionen. Härifrån göras dock vissa undantag i överenskommelserna

med vaktbetjäningens kassa i Uppsala och pensionsinrättningen

i Lund.

Familjepensionsutredningen anför i denna del:

Sålunda gäller beträffande vaktbetjäningens kassa, att de efter den 30

juni 1933 ur universitetets tjänst avgångna delägarna betalat samma relativt

höga avgifter som de nu i tjänst varande delägarna, varför förstnämnda

delägare med avseende å familjepensionsförmånerna ansetts böra jämställas

med de senare. Härjämte har emellertid, särskilt med hänsyn till att

vaktbetjäningens kassa hittills icke åtnjutit något direkt bidrag av statsmedel,

i överenskommelsen med nämnda kassa föreskrivits, att de fåtaliga efterlevande

till sådana delägare i kassan, som avgått före den 1 juli 1933,

skola — utöver den ökning av de allra lägsta pensionerna, som kunnat skp

med motsvarande tillämpning av den i överenskommelserna med, bland andra,

de militära familjepensionskassorna intagna minimeringsregeln — erhålla

en ytterligare förhöjning av pensionerna. I enlighet härmed har stadgats,

att allmänna familjepensionsreglementet skall bliva tillämpligt jämväl

å de vid övertagandet i livet varande delägare, som redan före den 1 juli

1933 avgått med rätt till tjänstepension. Vidare hava familjepensionerna

för efterlevande till dem, som avgått före den 1 juli 1933 och avlidit före

övertagandet, upptagits till de belopp, som enligt allmänna familjepensionsreglementet

gäller för ordinarie befattningshavare i lönegraden B 5. Sistnämnda

pensionsförhöjning innebär, att totalpensionerna för dessa vid övertagandet

befintliga pensionstagare komma att ligga på en ungefär 5 procent

högre nivå än för efterlevande till kassans nu i tjänst varande delägare enligt

de bestämmelser för kassan, vilka för närvarande gälla.

Det kan i anslutning till vad familjepensionsutredningen sålunda anfört

anmärkas, att av de 64 per den 30 juni 1937 befintliga delägarna i vaktbetjäningens

kassa 55 voro i tjänst och de återstående 9 pensionerade. Av de

sistnämnda hade sju avgått före den 1 juli 1933. Högst två eller tre av

dessa hade vid tidpunkten i fråga framdeles pensionsberätligade anhöriga.

Av de 14 per den 30 juni 1937 förefintliga änkorna efter delägare i kassan

voro 2 änkor efter sådana delägare, som avgått efter den 30 juni 1933.

Angående undantaget i överenskommelsen med pensionsinrättningen i

Lund anför familjepensionsutredningen, att något fast tillägg icke föreslagits,

enär syftet med ett dylikt tillägg finge anses tillräckligt tillgodosett genom

intagandet i överenskommelsen av en bestämmelse, som tillförsäkrade

nuvarande pensionstagare m. fl. att även efter övertagandet vara bibehållna

vid rätten lill oreglerat dyrtidstillägg enligt den praxis, som därutinnan, på

sätt i det föregående berörts, hittills tillämpats.

Familjepensionsutredningen yttrar vidare i denna del, att i fråga örn tjänstemannakassan

i Uppsala det föreslagna fasta tillägget av 13 °/o å grund
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

pensionen bestämts under hänsynstagande, å ena sidan, till kassans ekonomiska

ställning, sådan denna framginge av de upprättade balansräkningarna,

och, å andra sidan, till att statens kostnader för de tre universitetskassornas

övertagande skulle bliva såvitt möjligt rättvist avvägda de olika

kassorna emellan.

Jag skall härefter närmare genomgå de särskilda punkterna i överenskommelserna,

därvid jag beträffande vaktbetjäningens kassa i Uppsala och pensionsinrättningen

i Lund kommer att redogöra för bestämmelserna allenast

i den mån dessa i principiellt hänseende skilja sig från motsvarande bestämmelser

i överenskommelsen angående tjänstemannakassan i Uppsala.

Överenskommelsen angående universitetets i Uppsala pensionsinrättning

för tjänstemäns änkor och barn.

1 mom.

Detta moment upptager det allmänna stadgandet om övertagandet av kassans

rättigheter och förpliktelser. Härvid föreskrives tillika, att vad som

gäller för kassan framdeles skall hava avseende å staten, och att myndighet,

som Kungl. Majit bestämmer, skall fullgöra vad som för närvarande ankommer

på kassans direktion.

Momentet innehåller även en förbindelse från statens sida att svara för

alla rättsanspråk, som i anledning av överenskommelsen eller eljest på grund

av kassans överlåtelse må kunna riktas mot direktionen, ävensom för alla

kostnader, som kunna uppstå för direktionsledamot på grund av sådana anspråk

eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

Statens övertagande av kassans rättigheter och förpliktelser skall enligt

momentet ske med iakttagande av vad i 8 mom. sägs. I sistnämnda moment

stadgas, att kassan vid övertagandet överlåter tillgångar till staten,

motsvarande pensionsfonden, kassans och universitetets pensionstilläggsfonder,

hjälpfonden samt ett belopp av 118,594 kronor (åkerlottsavkastning),

varvid de grunder skola tillämpas, som angivas i förenämnda, den 28 april

1938 dagtecknade promemoria (bilaga D).

I det föregående har emellertid vid redogörelsen för kassans organisation

omtalats, att kassan icke äger fri förfoganderätt över hjälpfonden och ej

heller över universitetets pensionstilläggsfond eller åkerlottsavkastningen.

Förfoganderätten över dessa tillgångar tillkommer i stället universitetet. På

grund härav hava kassans delegerade för biträdande av överenskommelsen

uppställt såsom en förutsättning, att för överlåtelsen av dessa tillgångar vederbörande

universitetsmyndigheters medgivande inhämtas (bilaga AC).

På enahanda sätt förutsättes av delegerade, att för tillgångarnas fördelning

enligt de i nyssnämnda promemoria angivna grunderna dylikt medgivande

inhämtas. Angående fördelningen i fråga uttalas i promemorian följande:
För

de båda pensionsinrättningarna i Uppsala, vilkas tillgångar gemensamt

med andra universitetsfonders ingå i universitetets s. k. finansförmögenhet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr isil
-

if

hava de olika fonder, som skola övertagas av staten, upptagits till sina bokförda

värden. Enär dessa och övriga universitetets fonder anses hava rätt till

andel i avkastningen å fondernas gemensamma förmögenhet — d. v. s. universitetets

finansförmögenhet med undantag av vissa speciella tillgångsobjekt,

som från början avsetts för särskilda fonder och ändamål — i förhållande

till fondernas bokförda storlek, hava de olika fondernas fordringsrätt

hos universitetsförvaltningen ansetts de facto medföra samma ekonomiska

verkningar, som örn fonderna ägde andelar i varje tillgång i den gemensamma

förmögenheten i proportion till ifrågavarande bokförda värden. Skifte mellan

de av staten övertagna och de hos universitetet kvarvarande fonderna bör

i princip ske per tidpunkten för övertagandet och med utgångspunkt från en

proratafördelning efter nyss angivna proportion. De vid en dylik fördelning

uppkommande andelarna av olika tillgångsposter böra bliva föremål för byte

mellan statens fonder och de kvarvarande fonderna, så att en framtida samförvaltning

av tillgångsposter undvikes. Härvid bör tillses, att sammanlagda

marknadsvärdet av de staten tillfallande respektive i universitetets förvaltning

kvarvarande posterna är detsamma som för de andelar, vilka framkomma

vid nyssnämnda proratafördelning. Fastigheter skola härvid i princip upptagas

till sina taxeringsvärden.

I promemorian angående den ekonomiska innebörden av ifrågavarande

överenskommelse (bilaga E) uttalas därjämte, att vid skiftet i fondernas gemensamma

förmögenhet icke borde inräknas de till universitetet hörande

åkerlotterna och ej heller universitetets hemman och skogar (i huvudsak de

s. k. gustavianska arvegodsen), varjämte framhålles, att det åkerlottsvärde,

som staten ej skulle taga i anspråk, icke inginge i den upprättade balansräkningen

utan stöde lill disposition för kassans intressenter efter statens övertagande

av rörelsen.

I sistnämnda hänseende anför familjepensionsutredningen:

Beträffande åkerlottsavkastningen må påpekas, att den stipulerade överlåtelsen

av viss angiven del av nämnda avkastning icke synes böra förhindra,

att återstoden av nu befintlig åkerlottsavkastning eller framdeles uppkommande

dylik avkastning alltjämt — enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

— skall få användas för pensioneringsändamål vid universitetet.

Statskontoret förklarar sig i sitt yttrande utgå från att överlåtelsen till .staten

av kassans tillgångar, även i den del universitetsmyndigheternas medverkan

förutsättes, definitivt ordnas före statens övertagande av kassans

rörelse.

Större akademiska konsistoriet i Uppsala uttalar, alt detsamma icke hade

något att erinra mot att hjälpfonden, universitetets pensionstilläggsfond och

den angivna åkerlottsavkastningen överlätes till staten men tillägger härvidlag:
Dock

vill konsistoriet som villkor härför ställa att avkastningen av den

del av försålda åkerlotters fond, som ej till staten överlåtes, ävensom av medel,

som eventuellt ytterligare kunna inflyta genom försäljning av åkerlotter,

även i fortsättningen få användas till förstärkning av änke- och pupillpensioner

vid universitetet, och konsistoriet hemställer att bestämmelse i sådant

avseende utfärdas i samband med överlåtelsen till staten av nämnda

tillgångar.

Konsistoriet hemställer vidare, att erforderliga detaljbestämmelscr i iim
Hihang

till riksdagens protokoll 1!)39. 1 samt. Nr 186.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

net av Kungl. Majit utfärdas efter hörande av vederbörande universitetsmyndigheter,

varvid konsistoriet redan nu vill påyrka att, då enligt föreslagna

bestämmelser docenter, efter statens övertagande av familjepensioneringen,

icke längre komma i åtnjutande av rätt till familjepension, visst

belopp av försålda åkerlotters fond användes för underlättande av docenternas

familjepension.

Vidare yttrar konsistoriet, att, då vid överlåtelsen av vederbörande tillgångar

säkerligen åtskilliga svårigheter kunde komma att uppstå, konsistoriet

förbehölle sig alt få noga pröva vilka förmögenhetsobjekt, som skulle

överlåtas.

2 mom.

Momentet innehåller det förut omnämnda grundläggande stadgandet örn

allmänna familjepensionsreglementets principiella tillämplighet å de delägare,

som kvarstå i tjänst vid övertagandet och icke anmäla sin önskan att ej bliva

underkastade reglementet.

Från tillämpningen undantagas emellertid de, som ej äro eller vid övertagandet

bliva hänförda under civila tjänstepensionsreglementet. Härvidlag

förutsättes i överenskommelsen, att professor, prosektor, laborator, lärare i

medicinsk radiologi och observator genom de av utredningen föreslagna ändringarna

i civila tjänstepensionsreglementet underkastas detta reglemente.

Undantaget kommer under sådana förhållanden icke att avse sistnämnda befattningshavare

men däremot docenterna, läraren i fysikalisk diagnostik, director

musices och gymnastikläraren.

För professor stadgas i momentet ett familjepensionsunderlag av 2,820

kronor, medan underlaget för prosektorn och övriga nämnda befattningshavare

bestämts till 2,400 kronor. Underlagen överensstämma med dem, som

i allmänna familjepesionsreglementet fastställts för andra befattningshavare

med samma tjänstepensionsunderlag som ifrågavarande befattningshavare.

Vissa speciella undantag hava dessutom i momentet uppställts för allmänna

familjepensionsreglementets tillämplighet. Sålunda skall sådan delägare

vara undantagen, som redan före övertagandet på grund av befattning utom

universitetet blivit underkastad reglementet. Detta är fallet med, bl. a., professorn

i psykiatri, sorn i sin egenskap av överläkare av lia klass vid Ulleråkers

sjukhus redan underkastats allmänna familjepensionsreglementet med

ett familjepensionsunderlag, uppgående till nämnda belopp, 2,820 kronor.

Därjämte skola sådana delägare vara undantagna, för vilka vid övertagandet

andra bestämmelser än i det senast fastställda reglementet för kassan

gälla. Detta undantag blir, såsom vid redogörelsen för kassans organisation

anförts, av betydelse allenast för några få delägare.

3 mom.

I 3 mom. första stycket stadgas det förut behandlade undantaget från regeln

om familjepensionsreglementets tillämplighet, att familjepensionsavdragen

skola beräknas till samma belopp som med tillämpning av kassans regler

skulle hava gällt för avgifter till kassan; detta så länge vederbörande kvarstår

i sin vid övertagandet innehavda tjänst.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

19

Stadgandet i andra stycket innefattar det tillägget till berörda undantag,

att vid befordran eller förordnande å högre icke-ordinarie befattning famil jepensionsreglementet

skall tillämpas även i fråga örn familjepensionsavdragen.

Denna regel är dock i sin tur förknippad med det undantaget, att befattningshavaren,

därest han icke slutbetalt retroaktivavgift i anledning av tidigare

befordran, skall — örn han vill komma i åtnjutande av den i 4 mom.

stadgade förmånen av oavkortad familjepension för varje kassans delägare,

som vid sin död kvarstår i tjänst eller åtnjuter pension ■— utöver de i familjepensionsreglementet

bestämda avdragen vidkännas avdrag, motsvarande

återstående del av nämnda retroaktivavgift. Härom stadgas vidare, att det

ankommer på befattningshavaren, att, därest han icke önskar komma i åtnjutande

av här avsedd förmån, inom en månad från dagen för befordringen

eller förordnandet göra anmälan därom till styrelsen för det verk eller den

myndighet, varunder han lyder.

Stadgandena i fråga hava en motsvarighet i den år 1936 ingångna överenskommelsen

med civilstatens änke- och pupillkassa, vars delägare likaledes

efter övertagandet skola fortsätta att betala sina gamla avgifter.

4 mom.

Under 4 mom. upptages den förut omnämnda bestämmelsen, att sådan delägare,

å vilken familjepensionsreglementet enligt 2 mom. blir tillämpligt, oavsett

reglementets bestämmelser alltid skall vara tillförsäkrad oavkortad familjepension

för sina efterlevande, beräknad efter senast innehavd tjänst, såvida

han vid sin död kvarstår i tjänst eller åtnjuter pension och ej gjort sådan anmälan,

som nyss under 3 mom. nämnts.

5 mom.

Bestämmelserna i 5 mom. bevara åt dem av pensionsinrättningens delägare,

vilka bliva underkastade allmänna familjepensionsreglementet, den rätt

de enligt nuvarande reglemente för kassan äga till pensionsrätl för änka även

om äktenskapet ingåtts efter 60 men före fyllda 65 år och till pension för

barn, tills det uppnått 21 års ålder eller dessförinnan träder i äktenskap.

6 mom.

I detta moment upptages det allmänna stadgandet, att hittillsvarande bestämmelser

alltjämt skola gälla för delägare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet

icke blir tillämpligt.

Dessa delägare utgöras av dem, som

a) före övertagandet avgått med rätt till tjänstepension;

b) vid övertagandet innehava befattningar, å vilka civila tjänstepensionsreglementet

icke är tillämpligt (docenterna, läraren i fysikalisk diagnostik,

director musices och gymnastikläraren);

c) blivit underkastade allmänna familjepensionsreglementet redan före

övertagandet;

d) vid övertagandet äro undantagna från tillämpningen av pensioneringsbestämmelserna

i kassans senaste reglemente; eller

e) vederbörligen anmält sin önskan att ej bliva underkastade allmänna

familjepensionsreglementet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

Såsom förut har nämnts skall för ifrågavarande delägare det undantaget

från kassans bestämmelser gälla, att avgiftsbefrielse alltid skall inträda vid

avgång ur tjänst med tjänstepension. Örn under b), d) och e) här ovan

omnämnd delägare vinner befordran till annan befattning, varå civila eller

militära tjänstepensionsreglementet är tillämpligt, blir han, enligt momentets

andra stycke, därmed också i princip underkastad allmänna familjepensionsreglementets

bestämmelser.

7 mom.

I detta moment angivas de pensionsförmåner, vilka skola utgå till de vid

övertagandet befintliga pensionstagama samt till blivande pensionsberättigade

efter delägare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet varken vid

övertagandet eller sedermera blivit tillämpligt.

Famil jepensionsulredriingen anför:

Förutvarande bestämmelser — beträffande vissa förmåner knutna till

vad som tillämpades vid 1937 års utgång, en tidpunkt då avsedda förmåners

storlek icke kan tänkas hava rönt inflytande av sedermera förda underhandlingar

örn statens övertagande av pensionsinrättningens verksamhet

— skola för här avsedda pensionstagare alltjämt gälla i huvudsak oförändrade,

dock att grundpensionen från kassan, såsom tidigare berörts, skall

ökas med ett fast tillägg av 13 procent å pensionsbeloppet. Den enda inskränkning,

som föreslagits i tidigare pensionsvillkor, gäller pensionsberättigade

efter delägare, som redan före övertagandet på grund av befattning

utom universitetet blivit underkastad allmänna familjepensionsreglementet.

Som det icke kan anses rimligt, att staten i dylika fall av dubbelpensionering

skall lämna bidrag såväl till pensionen enligt allmänna familjepensionsreglementet

som till den pension, som härflyter ur tidigare delägarskap i en

enskild pensionskassa, har i 7 mom. första stycket införts det förbehållet,

att pensions- och dyrtidstillägg ej skall utgå å sistnämnda pension.

Stadgandet i momentets andra stycke har avseende allenast å några få

personer.

8 mom.

Överlåtandet av kassans tillgångar har förut berörts. Familjepensionsutredningen

framhåller, hurusom vissa särskilda donationsfonder (Claes och

Hilda Annerstedts pensionsfond, Ernst Meyers fond samt f. d. hospitalsöverläkaren

och fru Alfred Petterssons donationsfond), som skänkts till universitetet

och vilkas avkastning användes för understödsändamål, enligt

överenskommelsen icke skulle överlåtas till staten.

9 mom.

Enligt detta moment skall överenskommelsen gälla under förutsättning att

professorer inordnas under civila tjänstepensionsreglementet och att överenskommelsen

blivit före den 1 juli 1939 å ömse sidor godkänd.

Familjepensionsutredningen anför:

Ehuru tidpunkten för pensionsinrättningens övertagande och den nya

tjänste- och familjepensionsordningens genomföx-ande för universiteten och

karolinska institutet av naturliga skäl icke kunnat i överenskommelsen bestämmas,

må såsom angeläget framhållas, att den nya ordningen skall kunna

träda i kraft örn möjligt redan från och med den 1 juli 1939.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 186-

21

Överenskommelsen angående vaktbetjäningens vid Uppsala universitet

pensionsinrättning för änkor och barn.

1 mom.

Enligt vad familjepensionsutredningen anför hade utredningen icke ansett

sig böra ifrågasätta, att det obetydliga belopp från den universitetet tillhöriga

s. k. fattigkassan, sorn, på sätt i det föregående anförts, enligt stadgarna

för vaktbetjäningens kassa hittills kommit denna kassa till del, skulle

i samband med statens övertagande av kassans verksamhet indragas till

statsverket.

2 mom.

På sätt tidigare berörts, skall allmänna familjepensionsreglementet efter

övertagandet enligt överenskommelsen bliva tillämpligt å varje sådan delägare

i pensionsinrättningen med nyreglerad avlöning, som icke anmält sin

önskan att ej bliva underkastad reglementet, oavsett örn vederbörande kvarstår

i tjänst eller avgått med rätt till tjänstepension. Det hade också, yttrar

familjepensionsutredningen, av billighetsskäl stadgats, att de enda tre delägare

i kassan, som icke åtnjöte avlöning enligt 1921 års avlöningsreglemente,

skulle hänföras under allmänna familjepensionsreglementet. Momentets

sista stycke innehåller i enlighet härmed föreskrifter angående

bestämmande av den lönegrad, efter vilken familjepensionen skall beräknas

beträffande nämnda tre befattningshavare.

5 mom.

Stadgandena i detta moment hava avseende allenast å delägare, vilka anmält

sin önskan att ej bliva underkastade allmänna familjepensionsreglementet.

6 mom.

Innehållet i momentets första .stycke har i det föregående berörts vid redogörelsen

för överenskommelsernas allmänna förutsättningar och huvudgrunder.

Pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare

vid universitetet i Lund.

1 mom.

Från överlåtelsen undantagas de medel, som omnämnas i § 7 a) i pensionsinrättningens

reglemente. Härmed avses vad som enligt det förut vid

redogörelsen för pensionsinrättningens organisation berörda kungl, brevet

av den 6 juni 1925 skal! tillkomma pensionsinrättningen från universitetets

reservfond. Berörda medel komma således framdeles att kvarstanna i reservfonden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

Fomiljcpcnsionsutredningen anför i fråga om detta moment:

Av den träffade överenskommelsen beröres icke den vid universitetet befintliga,

i början av 1700-talet inrättade »Lunds universitets änke- och pupillkassa»,

i vilken äro skyldiga att såsom delägare ingå »alla ordinarie professorer,

bibliotekarie, räntmästare och sekreterare, vilka äro med lön vid

Lunds universitet anställda». Denna enskilda kassa, som icke åtnjuter något

bidrag av statsmedel, ehuru hittills dyrtidstillägg utgått å därifrån beviljade

pensioner, intager en i viss mån likartad ställning med föreningen till

understöd för änkor och oförsörjda barn efter häradshövdingar, landssekreterare

och landskamrerare, i vilken förening samtliga häradshövdingar,

landssekreterare och landskamrerare äro pliktiga att ingå som medlemmar,

ehuru de samtidigt äro underkastade allmänna familjepensionsreglementet

och tidigare haft skyldighet att tillhöra civilstatens änke- och pupillkassa.

I proposition nr 245 till 1936 års riksdag angående överenskommelser med,

bland andra, civilstatens änke- och pupillkassa om övertagande av kassans

rörelse uttalade föredragande departementschefen, att det enligt hans mening

vore principiellt oriktigt att, efter familjepensionsreglementets ikraftträdande

för visst förvaltningsomj-åde, bibehålla skyldighet för någon viss

grupp av befattningshavare inom detta område att tillhöra särskild familjepensionskassa.

Innan ifrågavarande skyldighet — där sådan nu förelåg —

kunde upphävas, erfordrades emellertid vissa utredningar.

Familjepensionsutredningen har i förevarande sammanhang allenast velat

fästa uppmärksamheten på det likartade problem, som nu uppställer sig beträffande

Lunds universitets änke- och pupillkassa.

3 moni.

Lluvudregeln, att delägarna efter övertagandet skola för sina efterlevande

vara tillförsäkrade oavkortad familjepension enligt allmänna familjepensionsreglementet,

örn de vid sin död kvarstå i tjänst eller åtnjuta tjänstepension,

har i detta moment kompletterats med en föreskrift, som innefattar

garanti mot minskning av de pensionsförmåner, vilka enligt de före övertagandet

gällande bestämmelserna skulle hava utgått. På grund av den

praxis, som i pensionsinrättningen tillämpas med avseende å utbetalningen

av den särskilda ersättningen för indragen tjänst- och nådårsrätt, kan nämligen,

på sätt i det föregående berörts, i en del fall familjepensionen enligt

allmänna familjepensionsreglementet bliva lägre än dylik pension under

»tjänst- och nådåren» enligt äldre grunder.

A mom.

Gränsåldern för ingående av äktenskap, som berättigar till pension, är

enligt § 12 reglementet för pensionsinrättningen lika med den för delägaren

gällande pensionsåldern. I överensstämmelse med de principer, som legat

till grund för tidigare träffade överenskommelser, har denna förmån genom

en klausul i avtalet övergångsvis bevarats åt pensionsinrättningens delägare.

Rörande barnpensionerna erfordras däremot icke något särskilt förbehåll,

alldenstund åldersgränsen för dylik pension enligt pensionsinrättningens reglemente

nu är 18 år, och sålunda övergången till allmänna familjepensionsreglementet

i denna punkt innebär en förbättring av pensionsvillkoren.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

23

5 mom.

Familjepensionsutredningen anför:

Förevarande moment innehåller de närmare föreskrifter, som äro avsedda

att reglera pensionsvillkoren för delägare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet

icke blir tillämpligt. Till silia huvudprinciper överensstämma

föreskrifterna med vad som föreslagits i överenskommelsen med pensionsinrättningen

för tjänstemän vid Uppsala universitet. Beträffande den

framtida avgiftsberäkningen må emellertid ett påpekande göras.

Enligt § 8 reglementet för pensionsinrättningen utgår årsavgiften med 22

procent av delaktighetsbeloppet; dock kunna avgifterna enligt grunder, som

angivas i § 24 reglementet på visst sätt nedsättas för ett år i sänder. Dylik

avgiftsnedsättning har även under senare år tillämpats, och för innevarande

år utgår årsavgiften med 15 procent av delaktighetsbeloppet. Den möjlighet

till nedsättning av avgifterna, vilken förelegat, torde sammanhänga med

det förhållandet, att pensionsinrättningen åtnjutit större statsbidrag per delägare

än någon av de förut behandlade pensionskassorna.

Det har under sådana förhållanden synts rimligt att den nuvarande, till

15 procent av delaktighetsbeloppet nedsatta avgiften efter övertagandet endast

tillförsäkras sådana delägare, vilka icke hava möjlighet att övergå på

allmänna familjepensionsreglementet, medan däremot delägare, som vägra

att underkasta sig nämnda reglementes bestämmelser, därmed också bliva

pliktiga att erlägga oavkortad årsavgift med 22 procent av delaktighetsbeloppet

enligt förenämnda huvudregel i § 8 av kassans reglemente.

6 mom.

I fråga om innehållet i andra stycket av förevarande moment kan framhållas,

att detsamma närmast har avseende å de personer, som på grund av

en bestämmelse i 1863 års reglemente i sin egenskap av oförsörjda döttrar

till delägare i pensionsinrättningen äro berättigade till pension efter fyllda

50 år. Det må emellertid också påpekas, att, ehuru enligt nuvarande reglemente

pensionsrätten för barn normalt upphör vid 18 års ålder, styrelsen

enligt reglementet är berättigad att bevilja pension även åt barn, som fyllt

18 men ej 21 år, varjämte vanföra och tillika fattiga barn bibehålla viss

pensionsrätt, så länge de bevisligen därav äro i behov. Även för dylika pensionstagare

är således stadgandet i förekommande fall tillämpligt.

7 mom.

Såsom i det föregående nämnts, har hittills dyrtidstillägg utgått å pensioner

från Lunds universitets änke- och pupillkassa. Bestämmelse härom finnes

intagen i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 267) med allmänna grunder

lin- dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst m. fl. I samband med den nu träffade överenskommelsen

har förutsatts, att dyrtidstillägg å dylika pensioner efter statens

övertagande av pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare

vid universitetet i Lund — till vilken pensionsinrättning delägarna i

universitetets änke- och pupillkassa jämväl äro anslutna — icke skola utgå,

såvitt angår pensionsberättigade efter delägare, som vid övertagandet kvarstår

i universitetets tjänst. Familjepcnsionsutredningen har såsom motiv

härför anfört, att det syntes principiellt oriktigt, ali staten skulle i form av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

dyrtidstillägg bevilja bidrag till en enskild pensionskassa, vars delägare i

annan ordning fått sin familjepensionsfråga ordnad genom statens försorg

och med bidrag av statsmedel.

Departementschefen.

Såsom i det föregående har nämnts, är allmänna familjepensionsreglenrentet

enligt sin lydelse avsett att tillämpas å alla sådana befattningshavare,

manliga och kvinnliga, ordinarie och icke-ordinarie, för vilka civila eller

militära tjänstepensionsreglementet gäller. Ikraftträdandet skall emellertid

ske successivt för olika förvaltningsområden, allteftersom de kassor, vilka

omhänderhava familjepensioneringen för ordinarie manliga befattningshavare

inom respektive förvaltningsområden, träffa överenskommelser med

staten. Det har nämligen ansetts vara förenat med alltför stora olägenheter

att inom samma förvaltningsområde under en längre tidsperiod tillämpa

skilda familjepensionssystem för å ena sidan de befattningshavare, som

en gång vunnit delaktighet i någon av familjepensionskassoma, och å andra

sidan övriga befattningshavare. I enlighet härmed har familjepensionsreglementet,

efter statens övertagande av vederbörande kassor, trätt i kraft för

flertalet statliga förvaltningsområden.

Beträffande återstående förvaltningsområden föreligga nu preliminära

överenskommelser, avseende universitetens pensionsinrättningar. Överenskommelserna

hava träffats mellan 1934 års familjepensionsutredning, å ena

sidan, och delegerade för envar av universitetets i Uppsala pensionsinrättning

för tjänstemäns änkor och barn, vaktbetjäningens vid Uppsala universitet

pensionsinrättning för änkor och barn samt pensionsinrättningen för

änkor och barn efter befattningshavare vid universitetet i Lund, å andra

sidan, under förbehåll från utredningens sida av Kungl. Maj:ts och riksdagens

godkännande samt från delegerades sida av vederbörande pensionsinrättnings

godkännande. överenskommelserna hava redan i princip godkänts

av kassornas delägare.

Förevarande överenskommelser grundas på samma allmänna principer

som godtagits beträffande de förut övertagna kassorna. Detta innebär för

ifrågavarande kassor, att staten i samband med övertagandet av kassornas

tillgångar jämte vissa tillgångar i övrigt, som — ehuru icke hörande till kassorna

— använts för dessas räkning, jämväl övertager kassornas rättigheter

och förpliktelser. Härvid förklaras emellertid samtidigt, att sådana vid övertagandet

i tjänst varande delägare med pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet,

som icke anmäla sig föredraga, att de äldre bestämmelserna

fortfarande tillämpas, i allmänhet skola vara underkastade allmänna familjepensionsreglementets

bestämmelser med vissa avvikelser rörande, bland

annat, föreskrifterna örn avkortning av familjepensionen samt, vad tjänstemannakassan

i Uppsala angår, bestämmelserna örn familjepensionsavdrag.

Beträffande delägare eller pensionstagare, för vilken allmänna familjepensionsreglementet

icke blir tillämpligt, skola äldre bestämmelser alltjämt till
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

25

lämpas av staten, som därvid emellertid dels efterskänker de familjepensionsavgifter,

som skulle utgå elter avsked med tjänstepension, dels ock, vad

Uppsaiakassorna angår, ökar pensionsförmånerna på visst sätt.

Den vid familjepensionsväsendets centralisering eljest följda principen, att

även kassornas nuvarande delägare såvitt möjligt böra erhålla de i det nya

statliga familjepensionsreglementet bestämda pensionsförmånerna, har således

även i förevarande överenskommelser upprätthållits beträffande vid övertagandet

i tjänst varande delägare med pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet.

Vid en del av de tidigare träffade överenskommelserna

hava delägarna, sedan de vid övertagandet blivit underkastade allmänna

familjepensionsreglementet, alltjämt fått bibehålla sina tidigare avgifter. Berörda

avvikelse från allmänna familjepensionsreglementet har jämväl, vad

nu ifrågavarande överenskommelser angår, upptagits med avseende å delägarna

i tjänstemannakassan i Uppsala men däremot ej i de båda andra

överenskommelserna. Att delägarna i vaktbetjäningens kassa enligt överenskommelsen

skola vidkännas familjepensionsavdrag av i allmänna familjepensionsreglementet

fastställd storlek, innebär emellertid i de flesta fall en

fördel för dem; allmänna familjepensionsreglementets avdrag äro nämligen

merendels lägre än motsvarande avgifter enligt reglementet för vaktbetjäningens

kassa. För delägarna i pensionsinrättningen i Lund innebär övergången

till allmänna familjepensionsreglementets avdragsskala i varje fall

i förhållande till nuvarande, tillfälligt nedsatta avgifter en nackdel. Densamma

motiveras emellertid därmed, att delägarna i sistnämnda kassa

genom en för dem fördelaktigare tillämpning av vederbörande bestämmelser

om dyrtidstillägg med avseende å pensionerna till sina efterlevande

hitintills gynnats i förhållande till delägarna i andra kassor. Samma skäl

ligger också till grund för att sådana delägare och pensionstagare i pensionsinrättningen

i Lund, för vilka allmänna familjepensionsreglementet icke blir

tillämpligt, ej få vederbörande pensionsförmåner ökade i samband med statens

övertagande av rörelsen; ökningen kan nämligen i fråga om denna kassa

redan sägas hava inträtt på grund av nyssnämnda fördelaktiga tillämpning

av bestämmelserna örn dyrtidstillägg. Vad ökningen av de äldre pensionerna

i de båda övriga kassorna angår är densamma i överenskommelsen

med tjänstemannakassan i Uppsala konstruerad såsom ett procentuellt tilllägg

(13 %) till vederbörande grundpension, vilket tillägg till storleken bestämts

under hänsynstagande till kassans ekonomiska ställning och till att

statens kostnader skola bliva såvitt möjligt rättvist avvägda de tre universitetskassorna

emellan. I överenskommelsen med vaktbetjäningens kassa har

ökningen av de äldre pensionerna i stället fått den formen, att allmänna familjepensionsreglementets

pensionsnivå förklarats skola gälla jämväl för

de vid övertagandet befintliga tjänstepensionärernas efterlevande och i viss

mån även för de vid övertagande befintliga pensionstagarna. Denna fördelaktigare

behandling har sin grund i det förhållandet, att kassan vid jämförelse

med andra kassor tidigare i fråga örn statsbidrag haft en missgynnad

ställning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Allmänna familjepensionsreglementets regelmässiga tillämpning å nuvarande

delägare i tjänst innebär, att staten till pensioner, som utgå till dessa

delägares efterlevande, lämnar ett bidrag, motsvarande dels den beräknade

kostnaden för viss del av de fasta pensionsförmånerna, dels ock den rörliga

pensionsdelen.

Överenskommelserna innebära emellertid ytterligare beträffande envar av

förenämnda kassor — liksom fallet var med fyra av de förut ingångna överenskommelserna

— en särskild kostnad för staten av övergångsnatur.

De verkställda beräkningarna beträffande förevarande tre kassor utvisa

nämligen, att — med bortseende i stort sett från statliga bidrag — de av staten

övertagna tillgångarna, inberäknat värdet av blivande avdrag enligt allmänna

familjepensionsreglementet för de nuvarande delägarna i tjänst, icke

förslå att bringa upp pensionsförmånerna till vad i överenskommelserna

stadgats. Härför erfordras i stället tillskott, vilkas kapitalvärden uppgå i

tjänstemannakassan i Uppsala till drygt 201,000 kronor, i vaktbetjaningens

kassa till närmare 52,000 kronor samt i pensionsinrättningen i Lund till närmare

247,000 kronor.

I fråga om övergångskostnader av nu angivna slag anförde jag vid min

anmälan av de preliminära överenskommelserna angående civilstatens och

telegrafverkets änke- och pupillkassor, att en grundtanke i planen för de

större familjepensionskassornas övertagande varit den, att kassornas beräknade

överskott vid tillämpning av en räntefot av 4 %> och i övrigt av s. k.

självkostnadsgrunder i stort sett skulle kunna finansiera förbättringen av

pensionsförmånerna, örn man bortsåge från statsbidragen. Emellertid vöre

kassornas ställning, bland annat på grund av olikheter i avgifter och de växlande

grunderna för .statsbidrag, givetvis så olika, att berörda princip måste

leda till att i vissa kassor överskottet mer än väl försloge, medan i andra kassor

brist uppstode. Liksom förevarande reglering av familjepensionsförhållandena

för statens befattningshavare åsyftade införande av enhetliga grunder

för framtiden, borde staten, framhöll jag, under övergången träda emellan

för vinnande av en utjämning genom att, inom rimliga glänser, påtaga

sig kostnaden för att täcka en brist av nämnda slag.

Vad förevarande kassor beträffar kan såsom ytterligare skäl för de ifrågavarande

tillskotten åberopas, att, såsom av fil. doktor Janssons promemorior

(bilagor E—G) framgår, årsräntan å vederbörande tillskott tillsammans

med ett tänkt årsbidrag, som kan sägas vara ekvivalent med det statliga 120- kronorstillägget för nuvarande delägare i tjänst, vilka övergå å allmänna

familjepensionsreglementet, och för framtida ordinarie manliga befattningshavare,

i tjänstemannakassan i Uppsala understiger samt, vad de övriga båda

kassorna angår, icke med några väsentliga belopp överstiger de nu utgående

men efter övertagandet obehövliga statsbidragen. Sålunda gäller, att

nuvarande statsbidrag till tjänstemannakassan i Uppsala utgör 16,140 kronor

samt att nyssnämnda årsränta och årsbidrag tillsammans utgöra 12,014

kronor. För vaktbetjäningens kassa äro motsvarande belopp 600 respektive

3,399 kronor, och för pensionsinrättningen i Lund utgöra siffrorna

12,130 (genomsnitt för budgetåren 1934/35—1936/37) respektive 13,503.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

27

Då jag här talat om statsbidrag, har jag icke avsett de statliga pensions

eller dyrtidstilläggen. Vad dyrtidstilläggen för nuvarande tjänstepensionärer

samt nuvarande änkor och barn m. fl. beträffar inträder icke någon kostnadsändring

för staten genom övertagandet. I fråga om de nuvarande delägare

i tjänst, å vilka allmänna familjepensionsreglementet skall tillämpas,

kunna vid oförändrad levnadskostnadsindex — vid beräkningarna har tillämpats

indextalet 165 — de rörliga pensionsdelarna vid framdeles inträffande

pensionsfall i regel beräknas utgöra i tjänstemannakassan i Uppsala 80 å

90 % och i vaktbetjäningens kassa 40 å 50 °/o av dyrtidstilläggen enligt nuvarande

grunder å pensioner enligt nuvarande bestämmelser. Vad pensionsinrättningen

i Lund beträffar kunna motsvarande rörliga pensionsdelar vid

framdeles inträffande pensionsfall beräknas i genomsnitt något understiga

dyrtidstillägg jämlikt nuvarande nyreglerade grunder å pensioner enligt nuvarande

skala; av dyrtidstillägg enligt nuvarande oreglerade grunder utgöra

de rörliga pensionsdelarna vid gällande index 50 å 60 °/o.

De förutsättningar, som enligt vad nu anförts ligga till grund för ifrågavarande

överenskommelser, vilka lämnats utan erinran i de avgivna yttrandena,

ansluta sig till de vid de tidigare överenskommelserna tillämpade allmänna

principerna och böra enligt min mening godtagas.

Vad angår överenskommelsernas innehåll i övrigt torde jag till en början

få fästa uppmärksamheten vid de i överenskommelserna med tjänstemannakassan

i Uppsala och pensionsinrättningen i Lund intagna detaljbestämmelserna,

att dyrtidstillägg ej skall utgå till pensionsberättigade elter delägare,

som redan före övertagandet på grund av befattning utom universitetet

blivit underkastad allmänna familjepensionsreglementet, och att dyrtidstilllägg

å pension från Lunds universitets änke- och pupillkassa icke skall utgå

till pensionsberättigade efter sådan delägare i den genom överenskommelsen

övertagna pensionsinrättningen i Lund, som vid övertagandet kvarstår i universitetets

tjänst. Såsom motiv för den förstnämnda av dessa bestämmelser

har familjepensionsutredningen anfört, att det icke kunde anses rimligt, att

staten i dylika fall av dubbelpensionering skulle lämna bidrag såväl till pensionen

enligt allmänna familjepensionsreglementet som till den pension, som

härflöte ur tidigare dclägarskap i en enskild pensionskassa. Motivet folden

andra bestämmelsen är likartat, i det att, enligt vad familjepensionsutredningen

härutinnan framhåller, det synts principiellt oriktigt, att staten

skulle i form av dyrtidstillägg bevilja bidrag till en enskild pensionskassa,

vars delägare i annan ordning fått sin familjepensionsfråga ordnad genom

statens försorg och med bidrag av statsmedel.

Jag biträder vad familjepensionsutredningen sålunda uttalat. Beträffande

den i överenskommelsen med pensionsinrättningen i Lund intagna bestämmelsen

bör vidare påpekas, att densamma enligt sin lydelse även är tillämplig

å delägare, som på grund av därom gjord anmälan icke blir underkastad

allmänna familjepensionsreglementet, nion däremot givetvis icke kan avse

sådana befattningshavare, som framdeles, så länge delägarskap i Lunds universitets

änke- och pupillkassa alltjämt är obligatoriskt, trots nämnda regie
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

mentes tillämplighet å dem, vinna inträde i kassan. Då icke heller efterlevande

till sist avsedda befattningshavare böra åtnjuta dyrtidstillägg å pension

från Lunds universitets änke- och pupillkassa och då ett motsvarande

stadgande jämväl är erforderligt i andra fall (exempelvis med avseende å befattningshavare,

vilka varit skyldiga att inträda både i marinens familjepensionskassa

och i lotsverkets enskilda pensionskassa), torde vederbörlig ändring

böra vidtagas i kungörelsen den 15 juni 1923 med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst m. fl. (nr 267).

I överenskommelsen med tjänstemannakassan i Uppsala har föreskrivits,

att vissa tillgångar, som icke direkt tillhöra kassan men vilkas avkastning

komma kassans ändamål till godo, skola överlåtas till staten. Häri ingår ett

belopp örn 118,594 kronor, utgörande del av vad de universitetet tillhöriga s. k.

åkerlotterna vid försäljning eller på annat sätt avkastat. För närvarande

användes avkastningen i fråga till ökande av de åt universitetets lärares och

tjänstemäns änkor och barn utgående pensionerna. Familjepensionsutredningen

har framhållit, att den efter överlåtelsen återstående delen av nu befintlig

åkerlottsavkastning samt framdeles uppkommande dylik avkastning

alltjämt — enligt Kungl. Majtts bestämmande — syntes kunna få användas

för pensioneringsändamål vid universitetet. Större konsistoriet i Uppsala

har i sitt yttrande biträtt denna uppfattning och därvid hemställt, att, enär

docenterna, enligt vad som föreslagits, icke längre skulle komma i åtnjutande

av statlig familjepensionsrätt, viss de! av åkerlottsavkastningen framdeles

måtte få användas för underlättande av docenternas familjepensionering i annan

ordning. Jag vill för min del icke motsätta mig, att åkerlottsavkastningen

skall få tillsvidare användas för pensioneringsändamål vid universitetet.

Kungl. Maj:t torde böra meddela beslut härom, sedan kanslern för rikets

universitet, efter vederbörandes hörande, framdeles inkommit med förslag

till de ändringar i gällande bestämmelser härutinnan, som må finnas erforderliga.

Det sätt varpå nyssnämnda överlåtelse till staten av vissa tillgångar lämpligen

kan genomföras finner jag böra göras till föremål för ytterligare överväganden

i syfte att utröna, örn ej en enklare lösning än den av familjepensionsutredningen

anvisade kan vinnas. Uteslutet är icke att det för närvarande

kan vara lämpligast att stanna vid en förändring av gällande dispositionsbestämmelser

för inkomsten av universitetets finansförmögenhet, så att den

för ifrågavarande pensionsändamål avsedda inkomsten kommer att tillföras

statsverket. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter den ytterligare

utredning som må befinnas erforderlig meddela bestämmelser om avtalets

genomförande i denna del och beträffande den fondreglering som därav

betingas.

I överenskommelserna med tjänstemannakassan i Uppsala och pensionsinrättningen

i Lund har förklarats, att överenskommelserna skola gälla under

förutsättning, att professorer inordnas under civila tjänstepensionsreglementet.

I anslutning härtill har familjepensionsutredningen föreslagit vissa

ändringar i berörda reglemente. Enligt dessa ändringar skola innehavare av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 186.

29

befattning såsom professor, prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi,

observator och föreståndare för den zoologiska institutionens entomologiska

avdelning i Lund underkastas civila tjänstepensionsreglementet men

däremot icke docenter, lärare i fysikalisk diagnostik, lärare i ortopedi vid

universitetet i Lund samt director musices och gymnastiklärare i Uppsala

ävensom motsvarande två befattningshavare i Lund. Ej heller skola enligt

utredningens förslag de professorer underkastas civila tjänstepensionsreglementet,

som avlönas icke av statsmedel utan från särskilda fonder eller privata

donationsmedel och beträffande vilka icke blivit genom särskilt beslut

bestämt och i institutionens stat angivet, att de i pensionshänseende skola

vara hänförliga under civila tjänstepensionsreglementet. Jag tillstyrker, att

civila tjänstepensionsreglementets tillämpningsområde utsträckes i enlighet

med vad familjepensionsutredningen förordat. Till denna fråga torde jag

få återkomma vid framläggande senare i dag av förslag till ändring av vissa

delar av nämnda reglemente.

Beträffande docenterna gäller, att de för närvarande sakna tjänstepensionsrätt

men att de, med undantag av docenterna vid karolinska institutet,

kunna ordna sin familjepensionsfråga på samma sätt som professorerna

genom att, i så fall frivilligt, inträda i vederbörande kassa. Sistnämnda

förmån, som hitintills utnyttjats i relativt liten utsträckning, kommer genom

statens övertagande av kassorna, såsom förut nämnts, givetvis att upphöra,

övriga framdeles tillkommande innehavare av sådana befattningar, för vilka,

enligt vad här anförts, civila tjänstepensionsreglementet icke skulle bliva tilllämpligt,

böra. på sätt familjepensionsutredningen föreslagit, så länge befattningarna

äro uppförda på ordinarie stat och förenade med statlig tjänstepensionsrätt,

i familjepensionshänseende vara underkastade föreskrifterna i

kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 357) med bestämmelser angående familjepension

i vissa fall för efterlevande till befattningshavare, som innehaft befattning,

å vilken lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension äger tillämpning.

Enligt kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 356) med bestämmelser angående

familjepension m. m. i vissa fall, då allmänna familjepensionsreglementet ej

är tillämpligt inom den civila statsförvaltningen, vilken kungörelse gäller för

dem av ifrågavarande vid karolinska institutet anställda befattningshavare,

som innehade sina befattningar redan innan civilstatens änke- och pupillkassa

med ingången av juli 1937 övertogs av staten, skall vederbörande befattningshavare,

örn han blir innehavare av befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet

är tillämpligt, därmed också bliva underkastad allmänna

familjepensionsreglementets bestämmelser, bland annat i fråga örn familjepensionsavdrag.

På motsvarande sätt skall dylik befattningshavare vid

karolinska institutet, som tillträtt ordinarie befattning först efter utgången

av juni 1937 och därför blivit underkastad föreskrifterna i förenämnda kungörelse

nr 357/1937, örn allmänna familjepensionsreglementet blir gällande

för hans befattning, vidkännas familjepensionsavdrag enligt sistnämnda reglemente.

Statskontoret har nu i sitt yttrande framhållit, att det finge anses

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

vara med rätt och billighet överensstämmande, att dessa båda kategorier av

befattningshavare erhölle motsvarande förmåner, som på sin tid tillkommit

de delägare i civilstatens änke- och pupillkassa, å vilka allmänna familjepensionsreglementet

redan den 1 juli 1937 blev tillämpligt.

Utan särskilt förordnande därom torde redan nu enligt nämnda kungörelser

gälla, att befattningshavarna i fråga vid övergång till allmänna familjepensionsreglementets

bestämmelser i viss mån bibehålla de åt delägarna i

civilstatens änke- och pupillkassa tillerkända förmånerna. Befattningshavarna

äro sålunda efter övergången exempelvis berättigade att alltjämt åtnjuta

förmånen av oavkortad familjepension för vanliga fall. Förmånen att efter

övergång till allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser alltjämt få

betala de gamla avgifterna, vilken tillerkändes de delägare i civilstatens änkeoch

pupillkassa, som den 1 juli 1937 blevo underkastade sistnämnda reglemente,

förekommer däremot, såsom nyss anförts, icke enligt kungörelserna.

På grund härav och då ökningen av familjepensionsförmånema för ifrågavarande

befattningshavare vid karolinska institutet icke är av den storleksordning,

att en höjning av avgifterna av denna anledning kan anses befogad,

anser jag i likhet med statskontoret den övergångsbestämmelsen böra

meddelas, att ifrågavarande befattningshavare på samma sätt som de delägare

i civilstatens änke- och pupillkassa, vilka den 1 juli 1937 blevo underkastade

allmänna familjepensionsreglementet, alltjämt, så länge de kvarstå

i sina innehavda befattningar, skola vidkännas avdrag, motsvarande de tidigare

avgifterna, i stället för avdrag enligt nyssnämnda reglemente.

Statskontoret har vidare ifrågasatt, att såväl professorn i rasbiologi vid

universitetet i Uppsala, vilken i familjepensionshänseende icke tillhör tjänstemannakassan

i Uppsala, som även professorn i experimentell fysik vid vetenskapsakademien

K. M. G. Siegbahn, till vilken enligt för professuren gällande

bestämmelser pension skall utgå enligt för universitetsprofessorer gällande

grunder eller alltså framdeles enligt civila tjänstepensionsreglementet.

skall i familjepensionshänseende komma i åtnjutande av samma förmån nied

avseende å avgiftsskyldigheten som, enligt vad nyss berörts, anses böra tillkomma

befattningshavarna vid karolinska institutet. Jag biträder denna

uppfattning.

Delegerade för tjänstemannakassan i Uppsala och pensionsinrättningen

i Lund hava såsom en särskild förutsättning för biträdandet av vederbörande

överenskommelse angivit, att tjänstårsberäkningen för innehavare av sådana

befattningar, som enligt familjepensionsutredningens förslag skulle

inordnas under civila tjänstepensionsreglementet, borde ske enligt ettdera av

två alternativ, som delegerade härutinnan uppställt och vilka bådadera innebära

en gynnsammare tillgodoräkning än den som enligt nu rådande praxis

gäller. Själva kärnpunkten i förevarande fråga torde vara den, huruvida

ostipendierad docenttid bör få eller icke få tillgodoräknas vid tjänstårsberäkningen.

Jag anhåller att i samband med framläggande av förslag till

ändring i vissa delar av nämnda reglemente få återkomma till denna fråga

men vill redan här framhålla, att enligt min mening docenttid, under vilken

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

31

undervisnings- eller forskningsverksamhet bedrivits vid vederbörande läroanstalt,

skäligen i princip bör tillgodoräknas såsom tjänstår, oberoende av

huruvida stipendium åtnjutits eller ej.

I överenskommelserna torde böra utsättas viss dag för kassornas övertagande.

Från och med samma dag förutsätles allmänna familjepensionsreglementet

bliva satt i kraft för universitetens förvaltningsområde. Beträffande

den tidpunkt, som sålunda bör väljas, har anförts, att den nya ordningen

om möjligt borde genomföras redan från och med den 1 juli innevarande

år. Detta anser även jag vara lämpligt.

I likhet med vad vid behandlingen av de tidigare överenskommelserna

skett, torde Kungl. Maj:t i fråga örn förevarande förvaltningsområde böra

inhämta riksdagens bemyndigande att efter överenskommelsernas ingående

förordna örn allmänna familjepensionsreglementets ikraftträdande. I samband

härmed böra, i enlighet med punkt 1 i reglementets slutbestämmelser,

fastställas de avvikelser från reglementets bestämmelser, som betingas av

överenskommelserna i fråga örn nuvarande delägare, vilka avses i 1 § 1 a)

reglementet, ävensom — på sätt tidigare gjorts i fråga örn kvinnliga befattningshavare

vid då avsedda förvaltningsområden — motsvarande avvikelser

för sådana kvinnliga befattningshavare vid universiteten, å vilka civila

tjänstepensionsreglementet är tillämpligt.

I samband med överenskommelsernas ikraftträdande erfordras vidare

bestämmelser för fastställande av vad som skall gälla för delägare, å vilka

allmänna familjepensionsreglementet icke blir tillämpligt, ävensom för de

kvinnliga befattningshavare vid universiteten, vilka vid ikraftträdandet redan

tillträtt tjänstepension, samt för de efterlevande till manliga eller kvinnliga

befattningshavare, vilka vid övertagandet tillträtt familjepension.

Kungl. Majit synes böra inhämta riksdagens bemyndigande att jämväl

meddela sistnämnda bestämmelser ävensom de bestämmelser i övrigt, som,

enligt vad i det föregående anförts, torde erfordras för genomförandet av

överenskommelserna och allmänna familjepensionsreglementets ikraftträdande

för vissa befattningshavare vid karolinska institutet m. fl.

Vidare mäste familjepensionsunderlagen och familjepensionsavdragen förde

under civila tjänstepensionsreglementet nyinförda befattningshavarna angivas

i allmänna familjepensionsreglementet. Denna fråga torde jag framdeles

åter få anmäla i samband med förslag örn vissa ytterligare ändringar i

familjepensionsreglementet.

Kungl. Majit torde även böra inhämta riksdagens bemyndigande att vidtaga

den ändring i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 267), som i det föregående

berörts. Även till denna fråga torde jag framdeles få återkomma.

Jag vill slutligen rörande den ekonomiska innebörden av ifrågavarande tre

kassors övertagande av staten meddela resultatet av en approximativ beräkning

av jämlikt överenskommelserna uppkommande inkomster och utgifter

för familjepensionsändamål under budgetåret 1939/40 beträffande förevarande

förvaltningsområde. Enligt denna beräkning kan avkastningen av de från

kassorna övertagna tillgångarna uppskattas till omkring 60,000 kronor för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majis proposition nr 186.

tjänstemannakassan i Uppsala, 5,000 kronor för vaktbetjäningens kassa och

50.000 kronor för pensionsinrättningen i Lund. Familjepensionsavdragen

kunna på enahanda sätt uppskattas till 20,000 respektive 6,000 och 40,000

kronor. Pensionerna enligt överenskommelserna kunna uppskattas till 110,000

kronor för tjänstemannakassan, 13,000 kronor för vaktbetjäningens kassa

samt 80,000 kronor för pensionsinrättningen i Lund. Med dessa utgångspunkter

skulle således erhållas ett nettotillskott till budgeten å omkring

10.000 kronor för pensionsinrättningen i Lund men däremot en nettoutgift

för staten å omkring 30,000 kronor för tjänstemannakassan i Uppsala och

2.000 kronor för vaktbetjäningens kassa. Härvid hava kostnaderna för pensions-

och dyrtidstillägg ej medräknats.

Hemställan.

Åberopande vad jag nu anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att

dels träffa överenskommelser med universitetets i Uppsala

pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn, vaktbetjäningens

vid Uppsala universitet pensionsinrättning för

änkor och barn samt pensionsinrättningen för änkor och barn

efter befattningshavare vid universitetet i Lund i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i det föregående anförts:

dels besluta örn allmänna familjepensionsreglementets

ikraftträdande den 1 juli 1939 för universitetens förvaltningsområde

samt därvid fastställa de avvikelser, som betingas

av nämnda överenskommelser samt av vad i det föregående

anförts rörande kvinnliga befattningshavare;

dels meddela de bestämmelser, som i övrigt erfordras för

genomförande från och med den 1 juli 1939 av överenskommelserna,

ävensom för tillämpning enligt vad i det föregående

anförts av motsvarande regler rörande kvinnliga befattningshavare

vid universiteten och deras efterlevande;

dels ock för vissa vid karolinska institutet anställda befattningshavare

samt för professorn i rasbiologi vid universitetet

i Uppsala och professorn i experimentell fysik vid vetenskapsakademien

K. M. G. Siegbahn meddela de övergångsbestämmelser

i familjepensionshänseende, som i det föregående

berörts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition till riksdagen skall avlåtas

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

R. Wcerneman.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 186.

33

Bilaga A.

Överenskommelse mellan staten och Universitetets i Uppsala pensionsinrättning

för tjänstemäns änkor och barn.

Mellan 1934 års familjepensionsutredning å svenska statens vägnar, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt

undertecknade delegerade för Universitetets i Uppsala pensionsinrättning för

tjänstemäns änkor och barn, under förbehåll av pensionsinrättningens godkännande,

å andra sidan, har denna dag överenskommelse träffats om statens

övertagande av pensionsinrättningens rörelse på villkor, som här nedan

angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen

angives, den, som omedelbart före övertagandet var delägare i

pensionsinrättningen.

1. Staten övertager — med iakttagande av vad i 8 mom. här nedan sägs

— pensionsinrättningens alla rättigheter och förpliktelser jämlikt det för

pensionsinrättningen vid övertagandet gällande reglementet eller på annan

grund.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,

som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av pensionsinrättningens

överlåtelse till staten må kunna riktas mot pensionsinrättningens

direktion, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för

direktionsledamot på grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest

avse pensionsinrättningens förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet gällande bestämmelserna gäller för pensionsinrättningen

skall hava avseende å staten, och skall myndighet, som

Kungl. Majit bestämmer, fullgöra vad enligt bestämmelserna ankommer på

pensionsinrättningens direktion.

2. Allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542)

skall — utom i de hänseenden, som angivas i 3—5 mom. här nedan — från

övertagandet bliva tillämpligt å envar därvid i universitetets tjänst kvarstående

delägare, å vilken civila tjänstepensionsreglementet vid samma tillfälle

antingen är eller blir tillämpligt,

under förutsättning tillika, att delägaren icke redan före övertagandet på

grund av befattning utom universitetet blivit underkastad allmänna familjepensionsreglementet,

att delägaren vid övertagandet icke är undantagen från

tillämpningen av pensioneringsbestämmelserna i det för pensionsinrättningen

då gällande reglementet, samt att han icke före den tidpunkt Kungl.

Majit kan komma att bestämma hos Kungl. Majit anmält sin önskan att ej

bliva underkastad allmänna familjepensionsreglementet.

Härvid skall tillämpas för professor ett familjepensionsunderlag av 2,820

kronor samt för prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi och observator

ett familjepensionsunderlag av 2,400 kronor.

3. För i 2 mom. avsedd delägare skall i stället för bestämmelserna i allmänna

familjepensionsreglementet rörande familjepensionsavdrag gälla, att

honom tillkommande lön, så länge han kvarstår i innehavd tjänst, skall

minskas med ett belopp, motsvarande den årsavgift jämte i förekommande

fall retroaktivavgift, som, därest de närmast före övertagandet gällande bestämmelserna

alltjämt varit för honom gällande, skolat av honom erläggas.

Milling lill riksdagens protokoll 1030. 1 sami. Nr ISO. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Vinner delägare, för vilken föregående stycke gäller, vid eller efter övertagandet

befordran till befattning, å vilken civila eller militära tjänstepensionsreglementet

är tillämpligt och för vilken familjepensionsunderlaget är

högre än det för honom närmast före befordringen gällande underlaget, eller

förordnas lian vid eller efter övertagandet att innehava icke-ordinarie

befattning, å vilken ettdera av nämnda reglementen är tillämpligt och för

vilken familjepensionsunderlaget är högre än det underlag, som för honom

gällde omedelbart före förordnandets tillträdande, skall därmed allmänna

familjepensionsreglementet även i fråga örn familjepensionsavdrag å honom

tillämpas. Har delägaren därvid icke slutbetalt retroaktivavgift i anledning

av tidigare utnämning (befordran), skall han dock, örn han vill

komma i åtnjutande av den i 4 mom. här nedan stadgade förmånen, utöver

de i reglementet bestämda avdragen vidkännas avdrag, motsvarande

återstående del av nämnda avgift, dock i intet fall efter det han avgått ur

tjänst; ankommande det på delägaren att, därest han icke önskar komma i

åtnjutande av nämnda förmån, inom en månad från dagen för befordran eller

förordnande, som ovan sagts, göra anmälan därom till styrelsen för det

verk eller den myndighet, varunder han lyder.

4'' „Fö.r.1 2 morn. avsedd delägare, vilken vid sin död kvarstod i tjänst

eller åtnjöt tjänstepension, må familjepensionens grundbelopp icke i annat

fall, än då vederbörande gjort anmälan, varom i 3 mom. andra stycket andra

punkten förmäles, bestämmas till belopp, understigande familjepensionsunderlaget

för den befattning han vid dödsfallet eller avgången med tjänstepension

innehade.

5. Utan hinder av vad i 2 § allmänna familjepensionsreglementet stadgas,

skall änka efter i 2 mom. här ovan avsedd delägare äga pensionsrätt

även om äktenskapet ingåtts efter det delägaren uppnått en levnadsålder av

60 men ej 65 år, och skall för arvsberättigat barn till delägare, som i nyssnämnda

moment avses, rätten till familjepension upphöra först vid 21 års

ålder eller den tidigare tidpunkt, då barnet träder i äktenskap.

6. .Beträffande delägare, a vilken jämlikt 2 mom. bär ovan allmänna

familjepensionsreglementet icke blir tillämpligt, skola med avseende å såväl

rättigheter som skyldigheter, vilka staten jämlikt 1 mom. övertager, de före

övertagandet gällande bestämmelserna i tillämpliga delar alltjämt gälla; dock

att härvid skall iakttagas, att delägare i intet fall skall vidkännas bidrag till

sina efterlevandes pensionering efter det han avgått ur tjänst med tjänstepension.

Vinner sådan i föregående stycke avsedd delägare, som icke redan före

övertagandet på grund av befattning utom universitetet blivit underkastad

allmänna familjepensionsreglementet men som vid övertagandet innehar befattning,

varå civila tjänstepensionsreglementet därvid antingen är eller blir

tillämpligt, vid nämnda tillfälle eller sedermera befordran till befattning,

varå civila eller militära tjänstepensionsreglementet är tillämpligt och för

vilken familjepensionsunderlaget är högre än det för honom närmast före

befordringen gällande underlaget, skall allmänna familjepensionsreglementet

därmed å honom tillämpas, med iakttagande dock att vad i 3 morn. andra

stycket andra punkten samt 4 och 5 mom. här ovan sägs skall äga motsvarande

tillämpning. Vad nu föreskrivits skall ock gälla sådan vid^ övertagandet

i tjänst varande docent, lärare i fysikalisk diagnostik, director musices

och gymnastiklärare, som därvid eller sedermera blir innehavare av befattning,

varå civila eller militära tjänstepensionsreglementet är tillämpligt.

7. Till vid övertagandet befintliga pensionstagare i pensionsinrättningen

samt till pensionsberättigade efter sådan delägare, som avses i 6 mom. första

stycket här ovan, skall — utom i de fall, då andra stycket här nedan blir gäl
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

35

lande — utgå a) grundpension enligt §§ 3 och 10 mom. 1 i det för pensionsinrättningen

vid övertagandet gällande reglementet respektive motsvarande

bestämmelser i tidigare reglementen, b) gratial, tillägg ur pensionsinrättningens

pensionstilläggsfond, tillägg ur universitetets pensionstilläggsfond, tjänstoch

nådårsersättning samt åkerlottsavkastning, allt till belopp och enligt

grunder i övrigt, som tillämpades vid 1937 års utgång, c) pensionstillägg

å de under a) och b) angivna beloppen, i den mån pensionstillägg vid

övertagandet utgår enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med

däri sedermera gjorda ändringar, d) dyrtidstillägg å de under a), b) och

c) angivna beloppen enligt de grunder, solli'' vid varje tidpunkt gälla i

fråga örn dyrtidstillägg åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst,

samt e) ett fast tillägg av tretton procent å grundpensionen; dock att under

c) och d) angivna pensions- och dyrtidstillägg ej skola utgå till pensionsberättigade

efter delägare, som redan före övertagandet på grund

av befattning utom universitetet blivit underkastad allmänna familjepensionsreglementet.

Till pensionsberättigade barn över 21 år skall utgå a) grundpension enligt

vederbörande bestämmelse i tidigare för pensionsinrättningen gällande reglemente,

b) tillägg ur pensionsinrättningens pensionstilläggsfond, tillägg ur

universitetets pensionstilläggsfond, tjänst- och nådårsersättning samt "åkerlottsavkastning,

allt till belopp och enligt grunder i övrigt, som tillämpades

vid 1937 års utgång, c) pensionstillägg å de under a) och b) angivna beloppen,

i den mån pensionstillägg vid övertagandet utgår enligt kungörelsen

den 15 juni 1922 (nr 361) nied däri sedermera gjorda ändringar, samt d), i

förekommande fall, dyrtidstillägg å de under a), b) och c) angivna beloppen

enligt de grunder, som vid varje tidpunkt gälla i fråga örn dyrtidstillägg

åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst.

8. Vid övertagandet överlåter pensionsinrättningen tillgångar till staten,

motsvarande pensionsinrättningens allmänna fond (pensionsfonden), pensiomsinrättningens

pensionstilläggsfond, universitetets pensionstilläggsfond

och pensionsinrättningens hjälpfond ävensom ett belopp av 118,594 kronor

(åkerlottsavkastning). Härvid skola de grunder tillämpas, som angivas i

fil. doktor T. Janssons vid denna överenskommelse fogade, den 28 april

1938 dagteeknade promemoria.

9. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att professorer inordnas

under civila tjänstepensionsreglementet och att överenskommelsen

blivit före den 1 juli 1939 å ömse sidor godkänd. I samband med godkännandet

fastställes dagen för övertagandet.

Överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

ta^it ett.

Stockholm den 26 januari 1939.

1934 års familjepensionsutredning: Delegerade för Universitetets i Upp
-

sala pensionsinrältning för tjänste
-

A. Hamilton.

O. A. Åkesson. S. Hammarskiöld.

Tim Jansson.

mäns änkor och barn:

Thore Engströmer.

Hildolf Anderberg. Thoralf Fries.

(under förbehåll angivna i bifogat

protokoll).

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

Bilaga B.

Överenskommelse mellan staten och Vaktbetjäningens vid Uppsala

universitet pensionsinrättning för änkor och barn.

Mellan 1934 års familjepensionsutredning å svenska statens vägnar, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt

undertecknade delegerade för Vaktbetjäningens vid Uppsala universitet

pensionsinrättning för änkor och barn, under förbehåll av pensionsinrättningens

godkännande, å andra sidan, har denna dag överenskommelse

träffats om statens övertagande av pensionsinrättningens rörelse på villkor,

som här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen

angives, den, som omedelbart före övertagandet var delägare i

pensionsinrättningen.

1. Staten övertager — med i 7 mom. här nedan angivet undantag — pensionsinrättningens

alla rättigheter och förpliktelser jämlikt de för pensionsinrättningen

vid övertagandet gällande stadgarna eller på annan grund.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk, som

i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av pensionsinrättningens

överlåtelse till staten må kunna riktas mot pensionsinrättningens

styrelse, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för

styrelseledamot på grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse

pensionsinrättningens förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet gällande bestämmelserna gäller för pensionsinrättningen

skall hava avseende å staten, och skall myndighet, som

Kungl. Maj:t bestämmer, fullgöra vad enligt bestämmelserna ankommer på

pensionsinrättningens styrelse.

2. Allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542)

skall — utom i de hänseenden, som angivas i 3 och 4 mom. här nedan —

från övertagandet bliva tillämpligt å envar delägare i pensionsinrättningen,

oavsett örn delägaren därvid kvarstår i universitetets tjänst eller avgått från

sin befattning med rätt till tjänstepension,

under förutsättning, att delägaren i fråga icke före den tidpunkt Kungl.

Majit kan komma att bestämma hos Kungl. Majit anmält sin önskan att ej

bliva underkastad allmänna familjepensionsreglementet.

Härvid skall beträffande envar av maskinmästaren vid akademiska sjukhuset

P. A. Dahlin, vaktmästaren vid samma sjukhus O. B. Lundin och vaktmästaren

vid musikinstitutionen K. A. Eriksson anses, som om han vid övertagandet

innehade befattning, Dahlin i lönegraden B 8, Lundin i lönegraden

B 7 och Eriksson i lönegraden B 6 i den i avlöningsreglementet den 22 juni

1921 (nr 451; jfr 1925 nr 270) intagna löneplanen.

3. För i 2 mom. avsedd delägare, vilken vid sin död kvarstod i tjänst eller

åtnjöt tjänstepension, må familjepensionens grundbelopp icke i något

fall bestämmas till belopp, understigande familjepensionsunderlaget för den

befattning han vid dödsfallet eller avgången med tjänstepension innehade.

4. Utan hinder av vad i 2 § allmänna familjepensionsreglementet stadgas

skall änka efter i 2 mom. här ovan avsedd delägare äga pensionsrätt även

om äktenskapet ingåtts efter det delägaren uppnått en levnadsålder av 60

men ej 65 år, och skall för arvsberättigat barn till delägare, som i nyss
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

37

nämnda moment avses, rätten till familjepension upphöra först vid 21 års

ålder eller, beträffande dotter, den tidigare tidpunkt, då hon träder i äktenskap.

5. Beträffande delägare, å vilken jämlikt 2 mom. här ovan allmänna familjepensionsreglementet

icke blir tillämpligt, skola med avseende å såväl

rättigheter som skyldigheter, vilka staten jämlikt 1 mom. övertager, de före

övertagandet gällande bestämmelserna i tillämpliga delar alltjämt gälla;

dock att härvid skall iakttagas, att delägare i intet fall skall vidkännas bidrag

till sina efterlevandes pensionering efter det han avgått ur tjänst med

tjänstepension.

Vinner sådan i första stycket avsedd delägare, som vid övertagandet kvarstår

i tjänst, vid eller efter övertagandet befordran till befattning, å vilken

civila eller militära tjänstepensionsreglementet är tillämpligt och för vilken

familjepensionsunderlaget är högre än underlaget för den tidigare innehavda

befattningen, skall allmänna familjepensionsreglementet därmed å honom

tillämpas, med iakttagande dock att vad i 3 och 4 mom. här ovan sägs skall

äga motsvarande tillämpning.

6. Till vid övertagandet befintliga pensionstagare i pensionsinrättningen

samt till pensionsberättigade efter sådan delägare, som avses i 5 mom.

första stycket här ovan, skall familjepension utgå enligt allmänna familjepensionsreglementet;

dock att familjepensionens grundbelopp härvid alltid

skall, örn vederbörande delägare kvarstått i universitetets tjänst efter den

30 juni 1933 men avlidit före övertagandet, vara lika med familjepensionsunderlaget

för den befattning, som delägaren senast innehaft, och i övriga

fall vara lika med familjepensionsunderlaget för befattning i lönegraden B 5

i den i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451; jfr 1925 nr 270) intagna

löneplanen.

Till understödsberättigade barn över 18 år skall utgå a) det understödsbelopp,

som vederbörligen bestämts, b) gratial till belopp och enligt grunder

i övrigt, som tillämpades vid 1937 års utgång, samt c), i förekommande fall,

dyrtidstillägg å de under a) och b) angivna beloppen enligt de grunder, som

vid varje tidpunkt gälla i fråga om dyrtidstillägg åt efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst.

7. Vid övertagandet överlåter pensionsinrättningen samtliga sina tillgångar

till staten med undantag av den under § 3 punkt 5 i de för pensionsinrättningen

gällande stadgarna omnämnda årliga räntan. Härvid skola de

grunder tillämpas, som angivas i fil. doktor T. Janssons vid denna överenskommelse

fogade, den 28 april 1938 dagtecknade promemoria.

8. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den å ömse

sidor godkänts före den 1 juli 1939. I samband med godkännandet fastställes

dagen för övertagandet.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

tagit ett.

Stockholm den 26 januari 1939.

1934 års familjepensionsutredning:

A. Hamilton.

O. A. Åkesson. S. Hammarskiöld.

Tim Jansson.

Delegerade för Vaktbetjäningens vid

Uppsala universitet pensionsinrättning

för änkor och barn:

Thore Engströmer.

Thoralf Fries. Oscar Östling.

Enoch Svensson. Emil Eriksson.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Bilaga C.

Överenskommelse mellan staten och Pensionsinrättningen för änkor

och barn efter befattningshavare vid universitetet i Lund.

Mellan 1934 års familjepensionsutredning å svenska statens vägnar, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt

undertecknade delegerade för Pensionsinrättningen för änkor och barn efter

befattningshavare vid universitetet i Lund, under förbehåll av pensionsinrättningens

godkännande, å andra sidan, har denna dag överenskommelse

träffats om statens övertagande av pensionsinrättningens rörelse på villkor,

som här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen

angives, den, som omedelbart före övertagandet var delägare i

pensionsinrättningen.

1. Vid övertagandet överlåter pensionsinrättningen till staten alla rättigheter

och förpliktelser jämlikt det för pensionsinrättningen vid övertagandet

gällande reglementet eller på annan grund, dock med undantag av de i § 7 a)

reglementet omnämnda medlen.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk, som

i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av pensionsinrättningens

överlåtelse till staten må kunna riktas mot pensionsinrättningens

styrelse, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för styrelseledamot

på grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse pensionsinrättningens

förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet gällande bestämmelserna gäller för pensionsinrättningen

skall hava avseende å staten, och skall myndighet, som

Kungl. Maj:t bestämmer, fullgöra vad enligt bestämmelserna ankommer på

pensionsinrättningens styrelse.

2. Allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542)

skall — utom i de hänseenden, som angivas i 3 och 4 mom. här nedan —

från övertagandet bliva tillämpligt å envar därvid i universitetets tjänst kvarstående

delägare, å vilken civila tjänstepensionsreglementet vid samma tillfälle

antingen är eller blir tillämpligt,

under förutsättning tillika, att delägaren vid övertagandet icke är undantagen

från tillämpningen av pensioneringsbestämmelserna i det för pensionsinrättningen

då gällande reglementet, samt att han icke före den tidpunkt

Kungl. Majit kan komma att bestämma hos Kungl. Majit anmält sin önskan

att ej bliva underkastad allmänna familjepensionsreglementet.

Härvid skola följande familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag

tillämpas, nämligen för professor: familjepensionsunderlag 2,820 kronor och

familjepensionsavdrag för år 456 kronor samt för lärare i medicinsk radiologi,

observator och föreståndare för den zoologiska institutionens entomologiska

avdelning; familjepensionsunderlag 2,400 kronor och familjepensionsavdrag

för år 348 kronor.

3. För i 2 mom. avsedd delägare, vilken vid sin död kvarstod i tjänst

eller åtnjöt tjänstepension, må familjepensionens grundbelopp icke i något

fall bestämmas till belopp, understigande familjepensionsunderlaget för den

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

39

befattning han vid dödsfallet eller avgången med tjänstepension innehade.

Härjämte skall beträffande delägare, som är berättigad till ersättning för indragen

tjänst- och nådårsrätt, iakttagas, att de sammanlagda familjepensionsförmånerna

till änka och barn under tjänst- och nådåren icke må understiga,

vad som skulle hava utgått enligt de före övertagandet gällande bestämmelserna.

4. Utan hinder av vad i 2 § allmänna familjepensionsreglementet stadgas

skall änka efter i 2 mom. här ovan avsedd delägare äga pensionsrätt, även

örn äktenskapet ingåtts efter det delägaren uppnått en levnadsålder av 60 år

men före uppnåendet av den för vederbörande enligt civila tjänstepensionsreglementet

gällande pensionsåldern.

5. Beträffande delägare, å vilken jämlikt 2 mom. här ovan allmänna familjepensionsreglementet

icke blir tillämpligt, skola med avseende å såväl

rättigheter som skyldigheter, vilka staten jämlikt 1 mom. övertager, de före

övertagandet gällande bestämmelserna i tillämpliga delar alltjämt gälla.

Härvid skall för delägare, som är underkastad pensioneringsbestämmelsema

i det för pensionsinrättningen vid övertagandet gällande reglementet, årsavgiften

utgå med 22 procent av delaktighetsbeloppet, därest han gjort anmälan,

varom i 2 moni. här ovan förmäles, och eljest med 15 procent av

delaktighetsbeloppet. Delägare skall i intet fall vidkännas bidrag till sina

efterlevandes pensionering efter det han avgått ur tjänst med tjänstepension.

Vinner sådan i föregående stycke avsedd delägare, som vid övertagandet

innehar befattning, varå civila tjänstepensionsreglementet därvid antingen

är eller blir tillämpligt, vid nämnda tillfälle eller sedermera befordran till

befattning, varå civila eller militära tjänstepensionsreglementet är tillämpligt

och för vilken familjepensionsunderlaget är högre än det för honom

närmast före befordringen gällande underlaget, skall allmänna familjepensionsreglementet

därmed å honom tillämpas, med iakttagande dock att vad

i 3 och 4 mom. här ovan sägs skall äga motsvarande tillämpning. Vad nu

föreskrivits skall ock gälla sådan vid övertagandet i tjänst varande docent,

lärare i fysikalisk diagnostik, lärare i ortopedi, kapellmästare samt lärare i

gymnastik och fäktkonst, som därvid eller sedermera blir innehavare av

befattning, varå civila eller militära tjänstepensionsreglementet är tillämpligt.

6. Till vid övertagandet befintliga pensionstagare i pensionsinrättningen

samt till pensionsberättigade efter sådan delägare, som avses i 5 mom. första

stycket här ovan, skall — utom i de fall, då andra stycket här nedan blir

gällande — utgå dels grundpension enligt § 15 mom. 1 respektive § 34 i det

för pensionsinrättningen vid övertagandet gällande reglementet, dels, i förekommande

fall, tjänst- och nådårsersättning till belopp och enligt grunder

i övrigt, som tillämpades vid 1937 års utgång, dels pensionstillägg å grundpensionen

samt tjänst- och nådårsersättningen, i den mån pensionstillägg vid

övertagandet utgår enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med däri

sedermera gjorda ändringar, och dels dyrtidstillägg jämlikt 8 4 kungörelsen

den 15 juni 1923 (nr 267) å grundpensionen, tjänst- och nådårsersättningen

samt pensionstillägget enligt de grunder, som vid varje tidpunkt gälla.

Till barn över 18 år, som vid övertagandet äro eller senare bliva pensionsberättigade,

skall, där allmänna familjepensionsreglementet ej är tillämpligt,

utgå dels grundpension enligt §8 10 och 15 moni. 1 respektive 8 34 i det för

pensionsinrättningen vid övertagandet gällande reglementet, dels ock, i förekommande

fall, övriga i föregående stycke angivna förmåner.

7. Till pensionsberättigade eller sådan delägare i pensionsinrättningen,

som vid övertagandet kvarstår i universitetets tjänst, skall dyrtidstillägg icke

utgå å pension från Lunds universitets änke- och pupillkassa.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

8. Denna överenskommelse gäller under förutsättning, att professorer

inordnas under civila tjänstepensionsreglementel och att överenskommelsen

före den 1 juli 1939 blivit å ömse sidor godkänd. I samband med godkännandet

fastställes dagen för övertagandet.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

tagit ett.

Stockholm och Lund den 26 och januari 1939.

1934 års familjepensionsutredning:

A. Hamilton.

O. A. Åkesson. S. Hammarskiöld.

Tim Jansson.

Delegerade för pensionsinrättningen

för änkor och barn efter befattningshavare

vid universitetet i Lund:

S. Herner.

Otto Regnéll. Ragnar Bergendal.

(under förbehåll angivet i bifogat

protokoll).

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

41

Bilaga AC.

Utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde mellan 1934 års familjepensionsutredning

och delegerade för universitetets i Uppsala

pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn den

26 januari 1939.

Närvarande : Ordföranden, greve Hamilton, samt herrar Hammarskiöld,

Jansson och Åkesson (från familjepensionsutredningen)

samt herrar Engströmer, Anderberg, Fries och Stenkil

(från pensionsinrättningen).

Godkändes förslag till överenskommelse mellan staten och universitetets i

Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn, varvid delegerade

för pensionsinrättningen förklarade sig biträda överenskommelsen

under förutsättning

l:o) att vid tjänstårsberäkning enligt 3 § civila tjänstepensionsreglementet

innehavare av befattning, som angives i 2 mom. 3 stycket överenskommelsen,

skulle, om antalet tjänstår för hel ålderspension bestämdes till 25, äga

tillgodoräkna sig hela den tid han före utnämningen vid universitetet eller

karolinska mediko-kirurgiska institutet fullgjort forsknings- eller lärarverksamhet

såsom docent eller bestritt befattning såsom lärare eller tjänsteman,

eller, örn tjänståren bestämdes till 20, äga tillgodoräkna sig den tid han innehaft

docent- eller forskarstipendium eller såsom vikarie uppehållit professur

eller utfört annat motsvarande arbete; samt

2:o) att för överlåtelse enligt 8 mom. i överenskommelsen av universitetets

pensionstilläggsfond, pensionsinrättningens hjälpfond samt den angivna

delen av åkerlottsavkastningen ävensom för fördelningen enligt de i doktor

Janssons promemoria angivna grunderna inhämtas vederbörande universitetsmyndigheters

medgivande.

Det skulle till protokollet antecknas, att delegerade för pensionsinrättningen

för änkor och barn efter befattningshavare vid universitetet i Lund

uppställt det under 1 :o) angivna förbehållet för biträdande av samtidigt upprättad

överenskommelse rörande statens övertagande av sistnämnda pensionsinrättnings

rörelse.

Vid protokollet:

E. Norberg.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. May.ts proposition nr 186.

Bilaga D.

Grunder för beräkningar angående vissa änke- och pupillkassor

för befattningshavare vid universiteten.

Av fil. doktor TIM JANSSON.

Förevarande grunder äro avsedda att tillämpas beträffande Universitetets

i Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn, Vaktbetjäningens

vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor och barn

samt Pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare vid

universitetet i Lund vid beräkningar för bedömande av den ekonomiska

innebörden av ett statens övertagande av pensionsinrättningarnas verksamhet.

Grunderna ansluta sig till tidigare upprättade s. k. självkostnadsgrunder,

om vilka följande må anföras.

De principer, som av Kungl. Maj:t och riksdagen år 1936 godkändes i fråga

om familjepensioneringen för befattningshavare i statens tjänst, innebära

beträffande familjepensioneringens ekonomi, att staten icke skall göra

någon vinst på övertagandet av pensioneringen. De s. k. självkostnadsgrunder,

som i överensstämmelse med dessa principer hade lagts till grund för

beräkningarna i Kungl. Maj:ts propositioner i familjepensionsfrågan vid

1936 års riksdag, kunna, enär de härletts ur material avseende civila tjänstemän,

benämnas civila självkostnadsgrunder. I Kungl. Maj:ts proposition

nr 248 till 1937 års riksdag behandlades även militära självkostnadsgrunder.

De undersökningar, som nu utförts beträffande förenämnda änke- och pupillkassor

vid universiteten, få anses resultera däri, att — så vitt låter sig bedömas

på grundval av det föreliggande, till följd av kassornas ringa delägareantal

föga omfattande materialet — anledning saknas att frångå de

civila självlcostnadsgrunderna vid beräkningar angående ifrågavarande kassor.

Civila självkostnadsgrunder hava därför, preciserade på sätt angives nedan

under II, kommit till användning vid de nu företagna, i särskilda promemorior

meddelade beräkningarna angående de båda uppsalakassornas ställning

den 30 juni 1937 och lundakassans ställning den 31 december 1937.

Beträffande pensionsinrättningen i Lund förstås här med högre lönegrader

13 :e och högre lönegrader och med lägre lönegrader 1—12 :e lönegraderna.

Pensionsinrättningen i Uppsala för tjänstemän anses omfatta uteslutande

delägare i högre lönegrader, Vaktbetjäningens i Uppsala pensionsinrättning

uteslutande lägre lönegrader.

I. Statistiska undersökningar angående delägaredödlighet och

familjepensionsvärden.

De kassor, varom, här är fråga, hava såsom redan nämnts ett relativt obetydligt

antal delägare, nämligen i pensionsinrättningen för tjänstemän i

Uppsala 134 (3% 1937), uteslutande i högre lönegrader, i pensionsinrättningen

för vaktbetjäningen i Uppsala 64 (30/e 1937), uteslutande i lägre lönegrader,

samt i pensionsinrättningen i Lund 141 (31/12 1937), varav 113 i högre

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

43

och 28 i lägre lönegrader. Beträffande pensionsinrättningen i Lund skall

vid vissa beräkningar hänsyn även tagas till sådana ännu levande f. d. delägare,

vilka efter uppnådd pensionsålder utlrätt ur pensionsinrättningen,

enär de saknat pensionsberättigad familj; dessas antal var den ,n/i2 1937 6,

varav 5 i högre lönegrader och 1 i lägre lönegrader. Trots dessa låga antalssiffror

har jag ansett materialet från pensionsinrättningama tillräckligt

omfattande för att motivera en undersökning, huruvida riskförhållandena

inom desamma mera avsevärt avvika från riskförhållandena vid familjepensioneringen

inom det förvaltningsområde, med vilket en jämförelse synes

naturlig, nämligen civilförvaltningen. Riskförhållandena inom universitetskassorna

hava alltså undersökts, varefter de erhållna resultaten jämförts

med motsvarande resultat beträffande de numera upphörda civila familjepensionskassorna.

De företagna undersökningarna hava avsett dels delägarnas

dödlighet, dels familjepensionsvärden.

Dödlighetsundersökningen har omfattat perioderna 1911—1920 och 1921

—1937. För var och en av dessa perioder samt för hela tiden 1911—1937

meddelas i bifogade tabell 1 antal observationsår samt dödsrisker för de ifrågavarande

befattningshavargrupperna sammantagna efter 5-årsgrupper, varvid

de högre och de lägre lönegraderna hållits åtskilda. Något direkt utnyttjande

av de funna outjämnade dödsriskerna kan givetvis ej ifrågakomma

med hänsyn till materialets ringa omfattning. Av en viss betydelse för de nu

ifrågavarande utredningarna torde däremot vara en jämförelse med andra

motsvarande dödlighetsundersökningar, som omfatta åtminstone större delar

av tidsperioden 1921—1937. En dylik jämförelse, vilken för universitetens

vidkommande alltså begränsats till att gälla undersökningsperioden 1921-—- 1937, gives i tabell 2. Det verkliga antalet dödsfall jämföres här med antalet

dödsfall beräknat efter två olika standard tabeller, nämligen dels tabellerna

över dödligheten för civila tjänstemän i högre respektive lägre lönegrader

1921—1932 enligt i proposition nr 245/1936, sid. 68 angiven utjämning, dels

dödlighetstabellen för män i hela riket 1921—1930 enligt Statistisk årsbok

år 1936, sid. 62. För de högre lönegraderna vid de bägge universiteten låg

dödligheten enligt denna jämförelse i åldrar upp till 70 år i stort sett under

de civila högre lönegradernas dödlighet för att efter 70 års ålder överensstämma

med eller överstiga ifrågavarande civila dödlighet. I genomsnitt kan

dödligheten inom de högre lönegraderna vid universiteten sägas hava utgjoxd

nedanstående procent av den utjämnade dödligheten för civila högre lönegrader,

nämligen

Vid jämförelse med befolkningsdödligheten befinnes dödligheten inom de

högre lönegraderna vid universiteten lia överstigit denna med i genomsnitt

ungefär 11 °/o. Vad beträffar de lägre lönegraderna har dödligheten i genomsnitt

legat ungefär 19 °/o under motsvarande civila dödlighet och ungefär 27 °/o

under befolkningsdödligheten; materialet omfattar emellertid på denna

punkt sammanlagt endast 11 dödsfall.

Vad beträffar familjepensionsvärdena skall här lämnas en kort redogörelse

för vissa resultat angående de familjepensionsvärden, som avse änka och

minderåriga barn. En jämförelse har bland annat gjorts i fråga örn

för familjepension vid 1 kronas familjepensionsnnderlag enligt allmänna familjcpension.

sreglementet. dock utan begränsning av pensionsrättcn för änka

för Uppsala universitet

för Lunds universitet

92 %

90 %

för de båda universiteten sammantagna 91 %>.

fb och lin

X

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

saint med slutåldern 21 år för barnpensioner, varvid n* betyder antalet xåriga

delägare i ifrågavarande pensionsinrättning eller pensionsinrättningar

vid universiteten ökat med antalet x-åriga f. d. delägare, utträdda ur respektive

pensionsinrättningar efter pensionsåldern, samt f-tecknen hava samma

innebörd som i tidigare promemorior, ingående i propositioner till 1936 och

1937 års riksdagar, f-värdena hava härvid ena gången satts lika med de outjämnade

f-värdena för civila ordinarie befattningshavare i de ifrågavarande

lönegraderna enligt tabellerna å sid. 115 och 116 i proposition nr 248/1937,

andra gången lika med de enligt samma grunder beräknade outjämnade värdena

för vederbörande pensionsinrättning eller pensionsinrättningar vid universiteten,

dock i senare fallet utan tillägg för adoptivbarn. Kvoten mellan

de båda värden på 2nx • f“, som erhålles vid beräkning i täljaren på

grund av de sistnämnda och i nämnaren på grundval av de förstnämnda fvärdena,

kan anses utgöra ett mått på f“-värdenas genomsnittliga nivå i

vederbörande pensionsinrättning jämförd med den »civila» nivån. Denna

kvot och motsvarande kvoten för fx och fx återgivas i nedanstående tablå.

Förhållandet mellan f-nivåerna i universitetens pensionsinrättningar och den

civila f-nivån.

Uppsala universitet

(30/e 1937) ........

Lunds universitet

(»712 1937)........

Högre lönegrader

exkl. docenter

Docenter

Lägre lönegrader

f*

fx

fx

f*

i

f*

*

f*

1.0380

1.0693

1.1966

1.1214

1.0659

1.0792

1.2405

1.1738

1.4675

1.2767

1.2961

1.1994

0.9813

1.0684

0.6400

1.2033

0.9122

1.0947

Båda universiteten

1.0519

1.1614

1.0719

1.1900

1.3223

1.2227

1.0094

0.8164

0.9708

Resultaten kunna uttryckas så, att bedömt efter förhållandena år 1937 den

relativa familjepensionskostnaden för de högre lönegraderna vid universiteten

exklusive docenter, örn hänsyn endast tages till familjesammansättningen

men ej till delägaredödligheten, i genomsnitt är 1.0519 av de civila

tjänstemännens kostnad vad beträffar änkepensionen, medan motsvarande

siffra är 1.1614 för barnpensionen och 1.0719 för hela pensionen. Beträffande

de fåtaliga docenterna äro motsvarande siffror 1.1900, 1.3223 och 1.2227; den

på denna punkt höga relativa kostnadsnivån torde hava sin förklaring däri,

att docenternas delaktighet i respektive pensionsinrättningar ej är obligatorisk,

vilket förhållande föranlett ett ur försäkringsrisksynpunkt ogynnsamt urval.

Beträffande de lägre lönegraderna erhållas slutligen siffrorna 1.0094,

0.8164 och 0.9708. De nämnda siffrorna för högre och lägre lönegrader borde

egentligen, bortsett från relationstalen för änkepensionen, något höjas med

hänsyn till att adoptivbarn ej medtagits i kalkylen för universiteten (beträffande

betydelsen härav jfr sid. 141, statens offentliga utredningar 1934: 29).

Beträffande de högre lönegraderna, vilka ur kostnadssynpunkt hava avsevärt

större betydelse än de lägre, framgår av de meddelade siffrorna, att den

för de gångna åren redovisade underdödligheten motväges av en merkostnad

på grund av familjesammansättningen.

De här meddelade undersökningarna angående delägaredödlighet och familjepensionsvärden

hava icke ansetts motivera någon annan avvikelse från

de civila grunderna vid upprättandet av balansräkningar för respektive pen
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

45

sionsinrättningar än att familjepensionsvärdena för docenter upptagits till

de för civila högre lönegrader gällande värdena, förhöjda med 15 %>.

Beträffande sannolikheten för att x-årig befattningshavare har familj, har

den tidigare konstruerade tabellen häröver för civila tjänstemän (proposition

nr 245/1936, sid. 79), avseende gränsåldrarna 50 och 60 år för delägares rätt

att erhålla pension för änka, med utgångspunkt från samma primärmaterial

som vid konstruktionen av nämnda tabell, kompletterats för gränsåldem

65 år, se bifogade tabell 3.

En för beräkning angående värdet av nådårsrätt erforderlig tabell har även

konstruerats, fortfarande med utgångspunkt från samma material som det

vid upprättandet av de civila självkostnadsgrunder tillämpade, se bifogade

tabell 4.

II. Val av beräkningsgrunder.

En utförlig redogörelse för de civila självkostnadsgrunderna återfinnes i

en P. M. den 26 februari 1936, fogad som bilaga B till Kungl. Maj:ts proposition

nr 245 till 1936 års riksdag (sid 65—79). I denna P. M. förutsattes

i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag till 1936 års riksdag, att barnpensionerna

skulle upphöra vid 21 års ålder. Nämnda riksdag sänkte emellertid

ifrågavarande gränsålder till 19 år, varigenom vissa kompletteringar

av de ursprungliga civila självkostnadsgrunderna blevo erforderliga. Dylika

kompletteringar hava meddelats i en P. M. januari 1937 angående tullstatens

enskilda pensionsinrättning (bil. N till Kungl. Maj:ts proposition nr

248 till 1937 års riksdag). Ytterligare kompletteringar bland annat beträffande

pensioneringen av 50-åriga ogifta döttrar hava givits i en P. M. den 30

april 1937 (sid. 39, 45—47 bankoutskottets utlåtande nr 71 vid 1937 års riksdag).

För de här ifrågavarande kassornas vidkommande tillkomma vissa

nya beräkningsantaganden avseende de nuvarande bestämmelserna angående

pensioner till minderåriga barn. Nedan lämnas en sammanfattning av

de grunder i olika avseenden, som sålunda bliva gällande för kassorna för

befattningshavare vid universiteten.

Räntefoten vid beräkningar angående kassornas övertagande har i likhet

med vad som skett vid statens åren 1936 och 1937 avslutade överenskommelser

med andra kassor fastställts till 4 %; med hänsyn till att den allmänna

räntenivån numera ligger ännu lägre än under nyssnämnda år, blir den räntegaranti

staten lämnar genom ifrågavarande beräkningsgrund, örn överenskommelse

nu träffas, ännu mera värd för de nu förevarande kassorna än

för de tidigare behandlade. Dödlighetsantaganden för tjänstemän och för

änkor och minderåriga barn ävensom omgiftessannolikheter för änkor och

antaganden angående befattningshavares avgång från tjänsten med sjukeller

invalid pension hava valts enligt avdelningarna 2—4 i nyssberörda P. M.

den 26 februari 1936 (proposition nr 245, sid. 66—70). Dock har, såsom

framgår av den nedan berörda tabell 4 i promemorian den 30 april 1937,

vid tillämpningen av familjepensionsvärden F(-J"xl för ogifta döttrar en

annan delägaredödlighet implicite kommit till användning.

Beträffande pensioner till 50-åriga ogifta döttrar efter sådana redan avlidna

delägare, vilka behållit pensionsrätt för dylika döttrar, hava beräkningar

utförts på grundval av antagandena i tabell 3, sid. 45—46, i förberörda

P. M. den 30 april 1937.

Vad beträffar familjepensionsvärdena för änkor och minderåriga harn

hava dessa i första hand hämtats ur avdelning 5 i promemorian den 26

februari 1936 (proposition nr 245, sid. 70—72, 75—78) samt bilagorna NI

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

och N2 till promemorian januari 1937 (proposition nr 248, sid. 140, 141,

146—149). Gränsåldrarna för äktenskaps ingående och för barnpensioner

hava härvid valts i enlighet med de bestämmelser angående dylik ålder, som

återfinnas i det reglemente eller den överenskommelse, beräkningarna avse.

För Vaktbetjäningens i Uppsala pensionsinrättning har vid beräkningarna

antagits en gränsålder av 65 år, även vad gäller tillämpning av nuvarande

reglemente, ehuru någon begränsning med hänsyn till delägares ålder vid

äktenskapets ingående av änkas rätt att åtnjuta pension ej finnes stadgad

i reglementet. <*( S8

Enligt nuvarande bestämmelser utgår barnpensionerna för var och en av

de olika kassorna med andra procenttal än allmänna familjepensionsreglementets.

Nedan meddelas de villkor, som normalt gälla för nyinträdda delägare

vid pensioneringen från kassornas huvudfonder.

A)

B)

G)

För varje barn

ökas änkepensionen med resp.

utgör pensionen nedanstående procent av

pension till

änka

ensam

Då pensionsberättigad

Då pensionsberättigad

Barn- pensio- nen upp-

änka finnes1

änka

icke

finnes1 2 3

vart

och

Ira

2:a

3:e

4:e

vart

och

l:a

2:a

3:e

4:e

åldern

bär-

bar-

bar-

bär-

ett av

bär-

bar-

bar-

bär-

ett av

net

net

net

net

övriga

net

net

net

net

övriga

barn

barn

Universitetets i Uppsala pen- sionsinrättning för tjänste- mäns änkor och barn .....

Vaktbetjäningens vid Upp-

60

15

15

15

15

60

60

40

15

15

21 år

sala universitet pensionsin- rättning för änkor och barn

Pensionsinrättningen för än- kor och barn efter befatt-

40

28

0

32

0

80

40

0

32

0

21 år

ningshavare vid universite- tet i Lund................

40

10

10

10

3 10

50

40

30

20

3 20

18 år

Kapitalvärdet av barnpension svarande mot 1 kronas änkepension enligt

villkoren'' i ovanstående tabell har vid beräkningarna upptagits till

i fallet A) 1.15 Fb«

» » B) 0.88 Fb21

» » C) 0.8 (Fb21 — 1.5 19)),

där Fb 21 och BxA(21—19) definieras i nyssnämnda bilaga N till proposition nr

248 samt koefficienterna 1.15, 0.88 och 0.8 härletts genom överslagsberäkningar.

Vid beräkningar angående överlevelsepension utgående med visst belopp

till änka och barn gemensamt har bilaga N 4 till proposition nr 248/1937

kommit till användning.

Vid beräkningar angående pensioner för nuvarande delägare enligt allmänna

familjepensionsreglementet hava för de båda pensionsinrättningarna i Uppsala

tillämpats Fjärden enligt proposition nr 245/1936 (slutålder för barnpen
-

1 För pensionsinrättningen i Lund avses här barn, vilkas egen moder lever och är pensionsberättigad.

2 För pensionsinrättningen i Lund avses andra barn än sådana angivna i not 1.

3 Sammanlagda pensionen efter en och samma delägare får dock ej överstiga dubbla änkepensionen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

sioner 21 år) samt för pensionsinrättningen i Lund nyssnämnda Fjärden

minskade med B x(21_I9) (slutålder för barnpensioner 19 år). Beträffande

framtida befattningshavare vid universiteten har liksom för nuvarande delägare

i Lund tillämpats Fx—B ''J<21 19).

Som en ytterligare beräkningsgrund ingår för pensionsinrättningen i Lund

sannolikheten att efter pensionsålderns uppnående hava pensionsberättigad

familj. Här skulle strängt taget räknas med hustru, med vilken äktenskap

ingåtts före pensionsåldern, och barn under 18 år. Emellertid har jag för

att omedelbart kunna utnyttja vissa tidigare vunna resultat i stället här

räknat med gränsåldern 21 år i stället för 18 år, vilket endast kan föranleda

obetydliga avvikelser från en beräkning med exakt gränsålder.

Tabellen å sid. 79 i proposition nr 245/1936 har för de här avsedda beräkningarna

kompletterats med siffrorna i bifogade, ovan redan omförmälda

tabell 3.

Vid de undantagsvis förekommande beräkningarna angående x-årig tjänstemans

rätt att, när han framdeles avlider, för sina ogifta döttrar över 50

år erhålla viss pension har tillämpats approximativ beräkning i anslutning

till tabellen å sid. 47 i bankoutskottets utlåtande nr 71/1937.

Vid beräkning angående pension svarande mot nådårsrätt i pensionsinrättningen

i Lund har tillämpats den redan omförmälda tabell 4.

Vid värderingen av kapitaltillgångarna i pensionsinrättningen i Lund, vilkens

tillgångar utgöras av värdehandlingar, banktillgodohavanden m. m.,

hava tillämpats reglerna i avdelning 6 i promemorian den 26 februari 1936

(proposition nr 245, sid. 72—74), varvid hänsyn till försäljningar och nyplaceringar,

verkställda efter den 31 december 1934 tagits på sätt angives

å sid. 74 i promemorian.

För de båda pensionsinrättningarna i Uppsala, vilkas tillgångar gemensamt

med andra universitetsfonders ingå i universitetets s. k. finansförmögenhet,

hava de olika fonder, som skola övertagas av staten, upptagits till

sina bokförda värden. Enär dessa och övriga universitetets fonder anses

hava rätt till andel i avkastningen å fondernas gemensamma förmögenhet

— d. v. s. universitetets finansförmögenhet med undantag av vissa speciella

tillgångsobjekt, som från början avsetts för särskilda fonder och ändamål

— i förhållande till fondernas bokförda storlek, hava de olika fondernas

fordringsrätt hos universitetsförvaltningen ansetts de facto medföra samma

ekonomiska verkningar, som örn fonderna ägde andelar i varje tillgång i

den gemensamma förmögenheten i proportion till ifrågavarande bokförda

värden. Skifte mellan de av staten övertagna och de hos universitetet

kvarvarande fonderna bör i princip ske per tidpunkten för övertagandet och

med utgångspunkt från en proratafördelning efter nyss angivna proportion.

De vid en dylik fördelning uppkommande andelarna av olika

tillgångsposter böra. bliva föremål för byte mellan statens fonder och

de kvarvarande fonderna, så att en framtida samförvaltning av tillgångsposter

undvikes. Härvid bör tillses, att sammanlagda marknadsvärdet av

de staten tillfallande respektive i universitetets förvaltning kvarvarande posterna

är detsamma som för de andelar, vilka framkomma vid nyssnämnda

proratafördelning. Fastigheter skola härvid i princip upptagas till sina taxeringsvärden.

Stockholm den 28 april 1938.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga D 1.

rf*

00

Tabell 1. Manliga ordinarie och pensionerade f. d. ordinarie befattningshavare vid universiteten 1911—1920

och 1921—1937.1

Antal observationsår o samt dödsrisker q.

13:e och

högre lönegrade

r

1—12:e löne

grade

r n a

Ålder

1911-

1920

1921-

-1937

1911-

-1937

1911-

-1920

1921-

-1937

1911-

-1937

O

q i %o

O

q i °/oo

O

q i °/00

O

q i °/00

O

q i %°

O

q i °/oo

20.5—24.5

12.00

0.00

18.75

O.oo

30.76

0.00

25.5-29.5

11.00

0.00

20.88

0.00

31.88

O.oo

32.00

O.oo

65.75

O.OO

97.75

O.oo

30.5—34.5

94.00

O.oo

89.38

O.oo

183.38

0.00

57.50

17.39

102.87

0.00

160.37

6.24

35.5-39.5

222.50

4.49

305.25

3.28

527.75

3.79

31.50

63.49

166.00

6.02

197.50

15.19

40.5—44.6

272.00

3.68

540.00

3.70

812.00

3.69

31.50

O.oo

198.25

0.00

229.76

0.00

45.5—49.5

297.00

6.73

611.87

3.27

908.87

4.40

31.00

32.26

183.75

0.00

214.76

4.66

50.5—54.5

283.00

3.53

612.63

6.53

895.63

5.58

36.00

27.78

133.50

7.49

169.50

11.80

55.5—59.5

233.00

21.46

548.00

21.90

781.00

21.77

53.00

18.87

82.50

12.12

135.50

14.76

60.5—64.5

182.50

38.36

456.63

17.52

639.13

23.47

32.00

62.60

77.38

25.86

109.38

36.67

65.5—69.5

159.50

37.62

327.75

54.92

487.25

49.26

7.00

0.00

47.76

62.81

54.76

54.78

70.5—74.5

124.00

40.32

203.75

88.34

327.75

70.18

—

—

42.60

47.06

42.60

47.06

75.5-79.5

81.00

49.38

114.50

69.87

195.50

61.38

—

—

19.25

51.95

19.25

51.95

80.5-84.5

48.00

125.00

73.00

178.08

121.00

157.02

—

—

5.75

0.00

5.76

0.00

85.5—89.5

18.00

55.56

28.25

176.99

46.25

129.73

--

—

0.75

0.00

0.75

0.00

90.5—94.5

9.00

222.22

8.00

375.00

17.00

294.12

—

—

—

—

—

—

95.5—99.5

1.00

0.00

2.00

1,000.00

3.00

666.67

—

—

—

—

—

““

20.5—99.5

2,035.50

—

3,941.89

—

5,977.39

—

323.60

—

1,144.76

—

1,468.26

—

1 För universitetet i Uppsala har av sistnämnda period medtagits tiden Vt 1921—s0/« 1937. För universitetet i Lund hava medtagits

endast delägare i pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare vid universitetet i Lund, av vilken anledning befattningshavare

i lägre lönegrader vid nämnda universitet ej medtagits annat än för tid efter år 1926. De fåtaliga docenter, vilka varit delägare i

respektive pensionsinrättningar, ingå i materialet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

49

Bilaga D 2.

Tabell 2. Jämförelse mellan dödligheten för å ena sidan manliga ordinarie och

pensionerade f. d. ordinarie befattningshavare vid universiteten 1921—1937 och å

andra sidan manliga befattningshavare vid civilförvaltningen 1921—1932 resp. män

i hela riket 1921—1930.1

Beräknat antal dödsfall vid universiteten enligt utjämnad dödlighet för civila högre, resp. lägre

lönegrader = DH, resp. DL (mx enligt formel (1) resp. (2) å sid. 68 i prop. 245/1936), enligt

befolkningsdödligheten för män 1921—1930 = DB.

Verkligt antal dödsfall vid universiteten = d. Verkligt antal dödsfall i procent av beräknat

/ _ 100 • d \

= tih, resp. ttl, resp. I --etc. I

A) 13:e och högre lönegrader.

Ålder

Uppsala universitet

Lunds universitet

Båda universiteten

dh

d

7Zr

dh

d

71H

dh

d

7Th

Db

^B

20.5—39.5

0.50

1

200

0.S5

0

0

1.45

1

69

1.99

50

40.5 -49.6

4.68

1

21

3.80

3

79

8.48

4

47

7.95

50

50.5—59.5

10.54

8

76

8.73

8

92

19.27

16

83

14.64

109

60.5—69.5

16.58

16

97

12.75

10

78

29.33

26

89

21.58

120

70.5—79.6

16.06

16

100

10.15

10

99

26.21

26

99

20.99

124

80.5—89.5

10.81

11

102

6.88

7

102

17.69

18

102

16.47

109

90.5—99.5

3.09

4

129

0.29

1

345

3.38

5

148

3.14

159

20.5—99.6

62.26

57

92

43.55

39

90

105.81

96

91

86.76

lil

B) 1—12:e lönegraderna.

Ålder

Uppsala universitet

Lunds

universitet

Båda universiteten

»L

d

Dl

d

^L

Dl

d

^L

DB

"B

20.5—39.6

0.77

1

130

0.21

0

0

0.98

1

102

1.64

61

40.5—49.5

1.38

0

0

0.65

0

0

1.93

0

0

2.69

0

50.6—59.5

1.65

1

65

0.71

1

141

2.26

2

88

2.61

77

60.5—69.5

2.92

5

171

0.42

0

0

3.84

5

150

3.42

146

70.5—79.5

3.84

3

78

0.22

0

0

4.06

3

74

3.96

76

80.5—89.5

0.98

0

0

—

—

—

0.98

0

0

0.96

0

20.6—89.5

11.44

10

87

2.11

1

47

13.55

11

81

15.17

73

1 Beträffande undersökningens omfattning, jfr noten till tabell 1.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 186■

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 186-

Bilaga D 3.

Tabell 3. Sannolikhet för x-årlg civil tjänsteman att hava pensionsberättigad familj

(hustru, med vilken äktenskap ingåtts före 65 år, eller barn under 21 år).

Ålder

X

Lägre

lönegrader

Högre

lönegrader

Ålder

X

Lägre

lönegrader

1

Högre

lönegrader

65

85

79

85

34

41

66

83

78

86

31

38

67

81

76

87

28

36

68

79

75

88

26

33

69

77

73

89

23

31

70

75

72

90

20

28

71

73

70

91

18

26

72

71

69

92

16

24

73

69

67

93

14

21

74

67

66

94

12

19

75

65

64

95

10

17

76

62

62

96

9

15

77

59

60

97

8

14

78

55

57

98

6

12

79

52

55

99

5

11

80

49

53

100

4

9

81

46

51

82

43

48

83

40

46

84

37

43

*'' *■.''

Bilaga D 4.

Tabell 4. Civila manliga ordinarie tjänstemän i högre lönegrader Vt 1933.

Antal pensionslotter i genomsnitt per tjänsteman.

För hustru räknas 1 pensionslott, för hustru med 1 barn 1.5 pensionslotter, för hustru med två

barn 1.7 pensionslotter etc. i anslutning till den enligt allmänna familjepensionsreglementet

gällande proportionen för änke- och barnpensioner (slutålder för barnpensioner 21 år).

■ ■

j Tjänste- mans

ålder

Antal

tjänste-

män

Antal pensionslotter i

genomsnitt per tjänsteman

Tjänste-

mans

ålder

Antal

tjänste-

män

Antal pensionslotter i

genomsnitt per tjänsteman

för

hustru

för

barn

summa

för

hustru

för

barn

summa

! 20-24

5

0.2000

0.0000

0.2000

65—69

828

0.7609

0.1336

0.8945

25-29

55

0.3091

0.0527

0.3618

70-74

593

0.6981

0.0631

0.7612

30-34

338

0.7604

0.2598

1.0202

75—79

295

0.6712

0.0312

0.7024

35—39

1,059

0.8168

0.4207

1.2375

80—84

141

0.5674

0.0035

0.5709 1

40-44

1,853

0.8457

0.5016

1.3473

85—89

52

0.8077

0.0000

0.3077 |

45—49

2,114

0.8411

0.5241

1.3652

90-94

6

0.3333

O.oooo

0.3333

50—54

1,814

0.8440

0.4997

1.3437

95—99

1

0.0000

0.0000

0.0000

55—59

1,304

0.8336

0.3704

1.2040

60—64

i;039

0.8065

0.2272

1.0337

Summa

11,497

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

51

Bilaga E.

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av en mellan 1934 års familjepensionsutredning

och delegerade för universitetets i Uppsala

pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn träffad preliminär

överenskommelse angående statens övertagande av pensions
inrättningens

verksamhet.

Av fil. doktor TIM JANSSON.

Förevarande beräkningar, vilka avse att tjäna till ledning vid ett bedömande

av den ekonomiska innebörden av ett statens övertagande av

verksamheten inom universitetets i Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns

änkor och barn, äro verkställda med tillämpning av civila »självkostnadsgrunder»

(räntefot 4 °/o), angivna i en av mig den 28 april 1938 dagtecknad

promemoria med grunder för beräkningar angående vissa änke- och

pupillkassor för befattningshavare vid universiteten (bilaga D). Med hänsyn

till arten av de sålunda tillämpade grunderna få beräkningarna ej användas

för bedömande av pensionsinrättningens ställning under förutsättning

att den faktiskt skulle fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt ändamål måste

nämligen tillämpas »betryggande grunder» (jfr proposition nr 245 till 1936

års riksdag, sid. 65, 66). — Jag har icke haft anledning att vid dessa beräkningar

gå in på frågan angående de konsekvenser, som det låga antalet

delägare medför beträffande stabiliteten av det ekonomiska förloppet inom

familjepensioneringsrörelsen.

Först har pensionsinrättningens ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning

av dess nuvarande reglemente undersökts på grundval av förhållandena

den 30 juni 1937, utan hänsyn till framtida befordringar till annan befattning

eller löneförhöjningar inom samma befattning. Förvaltningskostnader

hava ej medräknats. Framtida statsbidrag hava upptagits som tillgång

i vad de erfordras för täckande av gratial samt tjänst- och nådårsersättning

till nuvarande änkor och barn samt nuvarande delägares efterlevande. Kapitalvärdet

av pensionsinrättningen tillkommande åkerlottsavkastning har

ävenledes upptagits som tillgång endast i den mån så erfordras för täckande

av motsvarande pensionsdelar. Framtida bidrag från universitetsfonder

hava ej medtagits. I bilaga El meddelas en balansräkning upprättad under

dessa förutsättningar, betecknad nr 1. I balansräkningen ingående kapitalvärden

av olika slag av tilläggspensioner (exkl. statligt pensions- och

dyrtidstillägg) specificeras i »Specifikation A» (bilaga E2). Som en särskild

passivpost (nr III) har upptagits det belopp, 113,505 kronor, som återstår

odisponerat av pensionsinrättningens och universitetets pensionstilläggsfonder,

sedan av desammas avkastning utgått tilläggspensionsdelar belöpande

på nuvarande änkor och barn samt nuvarande delägares efterlevande; ifrågavarande

belopp måste vid en fortsatt tillämpning av pensionsinrättningens

nuvarande reglemente reserveras för framtida delägares räkning. Det härefter

återstående överskottet utgör 296,541 kronor eller 26.07 °/o av de s. k.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

grundpensionernas kapitalvärde (överåriga barn ej medräknade) 1,137,2815

kronor.

I balansräkning nr 2 i bilaga El hava avgifter och pensioner upptagits i

enlighet med överenskommelsen den 2(5 januari 1939 utan hänsyn till befordringar

eller löneförhöjningar och under förutsättning av ett tänkt övertagande

i>er den 1 juli 1937. Enär samtliga de delägare, som avses under

skuldposten II 1) a), förutsatts komma att erhålla pension enligt allmänna

familjepensionsreglementet, skall för dessas vidkommande något belopp ej

ifyllas i kolumnen för »pensionsdelar i övrigt». Till följd härav har kapitalvärdet

av i anspråk tagen åkerlottsavkastning ansetts kunna i motsvarande

grad nedsättas, varigenom i förevarande fall även ernås, att de tillgångar,

som pensionsinrättningen skall överlämna till staten, sammanlagt komma

att uppgå till ett skäligt belopp. Det åkerlottsvärde, som staten ej tager

i anspråk, ingår ej i balansräkningen utan står till disposition för pensionsinrättningens

intressenter efter statens övertagande av rörelsen; detsamma

gäller örn vissa donationsfonder. Statsbidrag hava ej upptagits som tillgång

annat än indirekt under rubriken »Brist». I balansräkning nr 2 har

hänsyn tagits till löneförhöjningar genom ålderstillägg inom samma befattning.

Anmälningar, att delägare önska kvarstå å äldre bestämmelser, hava

antagits ej förekomma. Balansräkning nr 2 utvisar en brist av 201,263

kronor.

Enligt balansräkning nr 2 måste staten alltså lämna ett tillskott, vars kapitalvärde

är 201,263 kronor, för att möjliggöra en övergång till de nya pensionsbestämmelserna,

detta dock utan att kostnaden för 120-kronorstillägg,

pensions- och dyrtidstillägg eller rörliga pensionsdelar medräknats.

Kapitalvärdet av 120-kronorstillägget för nuvarande delägare i tjänst med

rätt att övergå å allmänna familjepensionsreglementet, vilket tillägg i likhet

med den rörliga pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkning nr 2,

utgör 50,323 kronor.

Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna, skulle alltså statens nettokostnader

efter övertagandet för de nuvarande delägarnas, änkornas och

barnens vidkommande, utan hänsyn till befordringar och i princip bortsett

från pensions- och dyrtidstillägg samt rörliga pensionsdelar, utgöras av

dels ett tillskott, vars kapitalvärde per den 30 juni 1937 är 201,263 kronor,

för täckande av bristen i balansräkning nr 2;

dels kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilläggen för delägare i tjänst

med pensionsrätt enligt allmänna familjepensionsreglementet, uppgående per

den 30 juni 1937 till 50,323 kronor.

120-kronorstilläggen avse att. utöver kapitaltillskottet av 201,363 kronor,

ersätta de nuvarande årliga statsbidrag, vilka utgå i form av ersättning för

upphävd tjänst- och nådårsrätt, 9,000 kronor, eller gratial, 7,140 kronor.

Det synes motiverat att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som

kapitaliserat för all framtid har samma värde som 120-kronorstilläggen för

nuvarande delägare i tjänst, övergående å allmänna familjepensionsreglementet

(gränsåldrar 65 och 21 år), och framtida ordinarie manliga befattningshavare,

ej bisysslor (gränsåldrar 60 och 19 år). Beloppet kan beräk

nas som ett års ränta å sammanlagda kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen

för de båda nämnda kategorierna. Utgår man från att antalet aktiva befattningshavare

icke ändras, finner man, fortfarande efter 4 % räknat, att detta

tänkta årsbidrag, som alltså kan sägas vara ekvivalent med 120-kronorstilläggen,

uppgår till 4,120 kronor vid en antagen inträdesålder av 40 år.

Tillägger man årsräntan å kapitaltillskottet, utgörande 7,894 kronor, fram
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

53

kommer sålunda efter övertagandet ett årsbidrag från staten av 12,014 kronor

i stället för det nuvarande 16,140 kronor.

Därest kapitalvärdena 201,263 kronor och 50,323 kronor tänkas amorterade

på ett antal år under tillämpning av lika stora annuiteter, bliva dessas

årsbelopp efter en räntefot av 4 °/o följande för de nedan angivna alternativa

amorteringstiderna:

Annuiteten utgår

under

Annuitet motsvarande

bristen i balans- räkning nr 2 (kapital- värde 201,263 kronor)

kronor

120-kronors- tillägget (kapitalvärde

50,323 kronor)

kronor

20 år .................

14,521

3,631

25 > .................

12,633

3,159

30 * .................

11,412

2,853

35 > .................

10,572

2,643

40 » .................

9,971

2.493

Vad beträffar dyrtidstilläggen komma dessa för nuvarande tjänstepensionärer

och nuvarande änkor och barn samt för innehavare av sådana tjänster,

för vilka allmänna familjepensionsreglementet ej skall gälla, att enligt överenskommelsen

utgå med samma belopp, som örn nuvarande bestämmelser

fortfarande hade gällt såväl beträffande pensionsbelopp som dyrtidstillägg.

För de nuvarande delägare i tjänst, å vilka allmänna familjepensionsreglementet

skall tillämpas, kunna vid oförändrad levnadskostnadsindex — vid beräkningarna

har tillämpats indextalet 165 — de rörliga pensionsdelarna

vid framdeles inträffande pensionsfall beräknas utgöra i regel 80 å 90 °/o

av dyrtidstilläggen enligt nuvarande grunder å pensioner enligt nuvarande

bestämmelser.

Vid statens övertagande av pensionsinrättningens tillgångar skall skifte

mellan universitetets fonder och pensionsinrättningens till staten övergående

fonder ske enligt de grunder, som angivas i min inledningsvis åberopade

promemoria den 28 april 1938 (bilaga D). Det må framhållas, att

härvid icke skall inräknas i fondernas gemensamma förmögenhet de till

universitetet hörande åkerlotter, vilkas avkastning numera användes för

pensioneringsändamål (jfr vad ovan sagts beträffande åkerlottsavkastning),

och ej heller universitetets hemman och skogar, i huvudsak de gustavianska

arvegodsen.

Stockholm den 26 januari 1939.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga E 1.

U\

rf>-

Universitetets i Uppsala pensionsinrfittning för tjänstemäns änkor och barn jämte vissa fonder, vilkas avkastning direkt

eller indirekt kommer pensionsinrättningen eller dess intressenter till godo. Balansräkningar per den 30 juni 1937 elter

civila självkostnadsgrunder1 (räntefot 4 %) utan hänsyn till framtida befordringar till annan befattning eller, vid beräkningar

avseende en fortsatt verksamhet av pensionsinrättningen enligt nuvarande reglemente, till löneförhöjningar inom

samma befattning.

(Förvaltningskostnader äro icke och statsbidrag endast i viss utsträckning medräknade.)

Balansräkning nr 1

>

U. f--- V

Balansräkning nr 1.

Avgifter och pensioner enligt pensions- inrättningens nuvarande bestämmelser

Avgifter och pensioner enligt överenskommelsen

den 26 januari 1939 (pensionstillägg av stats- medel och dyrtidstillägg eller, vad angår pen- sioner enligt allmänna familjepensionsreglemen- tet, 120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel ej

medräknade; hänsyn ej tagen till pensionsrätt

för frånskild hustru).

kronor

kronor

Tillgångar.

I. Kapitalbehållning enligt räkenskaperna för

pensionsinrättningen och fonderna

1) allmänna fonden ......................

2) pensionsinrättningens pensionstilläggs-

fond..................................

3) universitetets pensionstilläggsfond ......

4) pensionsinrättningens hjälpfond ........

II. Kapitalvärdet av inkomster disponerade för

pensionsdelar motsvarande gratial samt

tjänst- och nådårsersättning (jfr kol. 2 i

’ . •

786,343

224,813

99,917

448,562

.;}• -**''

■

329,606

216,594

2 202,965

786,343

224,813

99,917

448,552

lil. Kapitalvärdet av viss del av framtida åker- lottsavkastning, disponerad för i balansräk- ningen upptagna pensionstillägg (jfr kol. 4

i spec. A)................................

IV. Kapitalvärdet av återstående årsavgifter ....

V. Brist ......................................

118,594

8 199,010

201,263

Summa

T

.

2,308,790

2,078,492

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Skulder.

I. Kapitalvärdet av utgående pensioner till änkor

och barn

1) änkor ................................

2) barn under 21 år......................

3) överåriga barn........................

II. Kapitalvärdet av förefintliga delägares rätt

till familjepension för efterlevande

1) innehavare av ordinarie tjänster, ej bi- sysslor

a) 1926 och 1935 års reglementen......

b) äldre reglementen ..................

2) docenter..............................

3) innehavare av bisysslor................

4) pensionerade delägare

a) 1926 och 1935 års reglementen......

b) äldre reglementen ..................

Pensioner enl.

§§ 3 och 10

mom. 1 i 1935

års regi. eller

motsv. bestäm- melser i tidi- gare regi.

kronor

Pensionsde- lar i övrigt

(exkl. dyr- tidstillägg)

enl. spec. A,

kol. 5

kronor

Summa

kronor

Avgiftspensioner

enl. allm. familje- regl. resp. 113 %

eller 10Ö % av

pensioner enl. §§

3 och 10 mom. 1

i 1935 års regi.

eller motsv. be- stämmelser i

tidigare regi.

kronor

Pensionsdelar

i övrigt (exkl.

dyrtidstillägg)

enl. spec. A,

kol. 5

kronor

;

Summa

kronor

341,308

9,660

4,033

583,030

31,883

15,814

7,251

126,678

21,662

263,896

1,763

3,632

350,000

20,096

8,568

5,486

81,967

22,017

605,204

11,423

7,665

933,030

51,979

24,382

12,737

208,645

43,679

4 385,678

4 10,916

4,033

3 1,040,724

4 36,028

417,870

4 8,194

4 143,146

4 24,478

263,896

1,763 .

3,632

20,096

8,568

5,486

81,967

22,017

649,574

12.679

7,665

1,040,724

56,124

26,438

13.680

225,113

46,495

Summa för I och II

1,141,319

757,425

1,898,744

1,671,067

407,425

2,078,492

III. Återstår odisponerat av pensionsinrättningens

och universitetets pensionstilläggsfonder (jfr

tillgångsposterna I 2) och 3) samt kol. 3 i

spec. A) ................................

113,505

—

IV. Överskott..................................

296,541

—

Summa

2,308,790

2,078,492

1 Vid tillämpning av grunderna anses samtliga befattningshavare tillhöra högre lönegrader.

2 Härav belöper på tid före avgång från tjänsten 194,152 kronor.

3 Med hänsyn till löneförhöjningar inom samma befattning.

4 113 % av värdet i första kolumnen i balansräkning nr 1. _

5 Kapitalvärdet av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet; sammanlagda kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för här §?

avsedda delägare, vilka tillägg ej ingå i balansräkningen utgör 50,323 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Bilaga E 2.

Specifikation A. Universitetets i Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns

änkor och barn.

Specifikation av kapitalvärden av pensionsdelar motsvarande gratial och nådårsersättning samt

pensionstillägg utgående från avkastningen av pensionsinrättningens och universitetets pensions
tilläggsfonder

eller av åkerlotter.

(1)

(2)

(3)

(4)

(6)

K a

pitalvärdet

a v

Beteckning

pensionstillägg

för vederbörande

pensionsdelar

utgående av avkast-

passivposter i

motsvarande gratial

ningen från pensions-

(%}_M

balansräkning

samt tjänst- och

inrättningens och

nr 1

nådårsersättning

universitetets pen-

sionstilläggsfonder

kronor

kronor

kronor

kronor

I 1) .....

108,102

77,764

78,030

263,896 ;

2) ..........

0

862

901

1,763 f

3) ..........

1,394

1,427

811

3,632

II 1) a) ........

158.000

94,000

98,000

350,000

b) ........

9,075

5,390

5,631

20,096

2) ..........

3,808

2,327

2,433

8,568

3) ..........

2,994

1,217

1,275

5,486

4) a) ........

36,415

22,271

23,281

81,967

b) ........

9,818

5,967

6,232

22,017

Summa kapitalvär-

den i balansräk-

ning nr 1......

329,606

211,225

216,594

757,425

balansräkning nr

2 avgår posten

II la)..........

158,000

94,000

98,000

350,000

Återstår: summa

kapitalvärden i

balansräkning

nr 2 ..........

171,606

117,225

118,594

407,425 1

Amri. De olika pensionsdelama och pensionstilläggen hava fixerats till sina årsbelopp för

respektive löneklasser per den 30 juni 1937.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

57

Bilaga F.

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av en mellan 1934 års familjepensionsutredning

och delegerade för vaktbetjäningens vid

Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor och barn träffad

preliminär överenskommelse angående statens övertagande av

pensionsinrättningens verksamhet.

Av fil. doktor TIM JANSSON.

Förevarande beräkningar, vilka avse att tjäna till ledning vid ett bedömande

av den ekonomiska innebörden av ett statens övertagande av verksamheten

inom vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning

för änkor och barn, äro verkställda med tillämpning av civila »självkostnadsgrunder»

(räntefot 4 %), angivna i en av mig den 28 april 1938 dagtecknad

promemoria med grunder för beräkningar angående vissa änkeoch

pupillkassor för befattningshavare vid universiteten (bilaga D). Med

hänsyn till arten av de sålunda tillämpade grunderna få beräkningarna ej

användas för bedömande av pensionsinrättningens ställning under förutsättning

att den faktiskt skulle fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt ändamål

måste nämligen tillämpas »betryggande grunder» (jfr proposition nr

245 till 1936 års riksdag, sid. 65, 66). — Jag har icke haft anledning att

vid dessa beräkningar gå in på frågan angående de konsekvenser, som det

låga antalet delägare medför beträffande stabiliteten av det ekonomiska

förloppet inom familjepensioneringsrörelsen.

Först har pensionsinrättningens ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning

av dess nuvarande stadgar undersökts på grundval av förhållandena den

30 juni 1937. Statsbidrag (gratial, dyrtidstillägg m. m.) och förvaltningskostnader

hava ej medräknats, ej heller värdet av den pensionsinrättningen

tillkommande årliga räntan av akademiens fattigkassa. I bilaga Fl meddelas

en balansräkning upprättad under dessa förutsättningar, betecknad nr 1.

Densamma utvisar ett överskott av 75,377 kronor eller 52.80 % av de stadgeenliga

pensionernas kapitalvärde (överåriga barn ej medräknade), 142,752

kronor.

I balansräkning nr 2 i bilaga Fl hava avgifter och pensioner upptagits

i enlighet med överenskommelsen den 26 januari 1939 utan hänsyn till befordringar

och under förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 juli

1937. Vid beräkning av kapitalvärdet av pensioner för nuvarande pensionerade

delägare samt för nuvarande änkor och minderåriga barn har medräknats

hela pensionen inklusive 120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel,

minskad med pensions- och dyrtidstillägg å nuvarande pension enligt nuvarande

bestämmelser, varvid levnadskostnadsindex antagits utgöra 165. Anmälningar,

att delägare önska kvarstå å äldre bestämmelser, hava antagits

ej förekomma. Balansräkning nr 2 utvisar en brist av 51,697 kronor.

Enligt balansräkning nr 2 måste staten alltså lämna ett tillskott, vars kapitalvärde

är 51,697 kronor, för att möjliggöra en övergång till de nya pen
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

sionsbestämmelserna, detta dock utan att kostnaden för 120-kronorstilIägg,

pensions- och dyrtidstillägg eller rörliga pensionsdelar medräknats.

Kapitalvärdet av 120-kronorstiIlägget för nuvarande delägare i tjänst, vilket

i likhet med den rörliga pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkning

nr 2, utgör 21,049 kronor.

Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna, skulle alltså statens

nettokostnader efter övertagandet för de nuvarande delägarnas, änkornas

och barnens vidkommande, utan hänsyn till befordringar och i princip bortsett

från pensions- och dyrtidstillägg samt rörliga pensionsdelar, utgöras av

dels ett tillskott, vars kapitalvärde per den 30 juni 1937 är 51,697 kronor,

för täckande av bristen i balansräkning nr 2;

dels kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilläggen för delägare i tjänst,

uppgående per den 30 juni 1937 till 21,049 kronor.

120-kronorstilläggen avse att, utöver kapitaltillskottet av 51,697 kronor,

ersätta och komplettera de nuvarande gratialen. Det synes motiverat att

undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som kapitaliserat för all framtid

har samma värde som 120-kronorstilläggen för nuvarande delägare i

tjänst övergående å allmänna familjepensionsreglementet (gränsåldrar 65

och 21 år), och framtida ordinarie manliga befattningshavare (gränsåldrar

60 och 19 år). Beloppet kan beräknas som ett års ränta å sammanlagda

kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för de båda nämnda kategorierna.

Utgår man från att antalet aktiva befattningshavare icke ändras, finner

man, fortfarande efter 4 % räknat, att detta tänkta årsbidrag, som alltså

kan sägas vara ekvivalent med 120-kronorstilläggen, uppgår till 1,371 kronor

vid en antagen inträdesålder av 30 år. Tillägger man årsräntan å kapitaltillskottet,

utgörande 2,028 kronor, framkommer sålunda efter övertagandet

ett årsbidrag från staten av 3,399 kronor i stället för det nuvarande 600

„ . 3,399

kronor. Efter övertagandet blir årsbidraget per delägare - = 53 kro
nor,

medan motsvarande årsbidrag per capita för delägare i pensionsin
12,

014

rättningen för tjänstemän i Uppsala efter övertagandet blir 134 ~ 90

kronor.

Därest kapitalvärdena 51,697 kronor och 21,049 kronor tänkas amorterade

på ett antal år under tillämpning av lika stora annuiteter, bliva dessas

årsbelopp efter en räntefot av 4 %> följande för de nedan angivna alternativa

amorteringstiderna:

Annuiteten utgår

under

Annuitet motsvarande

bristen i balans- räkning nr 2 (kapital- värde 51,697 kronor)

kronor

120-kronors- tillägget (kapitalvärde

21,049 kronor)

kronor

20 år .................

3,730

1,519

25 > .................

3,245

1,321

30 » .................

2,931

1,193

35 » .................

2,716

1,106

40 » .................

2,561

1,043

Enär nuvarande pensions- och dyrtidstillägg gottskrivits pensionsinrättningen

vid beräkningen av de poster i balansräkning nr 2, som avse nuvarande

tjänstepensionärer och nuvarande änkor och barn, medan däremot

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 186.

59

120-kronorstillägg oell rörliga pensionsdelar belastat pensionsinrättningen

vid beräkning av samma poster, inträder icke genom övertagandet någon

kostnadsändring för staten på denna punkt utöver vad som redan framkommit

i balansräkning nr 2. För nuvarande delägare i tjänst kunna vid oförändrad

levnadskostnadsindex de rörliga pensionsdelarna vid framdeles inträffande

pensionsfall beräknas utgöra 40 å 50 % av dyrtidstilläggen enligt

nuvarande grunder å pensioner enligt nuvarande skala.

Vid statens övertagande av pensionsinrättningens tillgångar skall skifte

mellan universitetets fonder och pensionsinrättningens till staten övergående

fonder ske enligt de grunder, som angivas i min inledningsvis åberopade

promemoria den 28 april 1938 (bilaga D).

Stockholm den 26 januari 1939.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga F 1.

s

Vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor och barn. Balansräkningar per den 30 juni 1937

etter civila självkostnadsgrunder1 (räntefot 4%) utan hänsyn till framtida befordringar.

(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)

Tillgångar.

I. Kapitalbehållning enligt räkenskaperna........................

II. Kapitalvärdet av återstående årsavgifter.......................

III. Brist........................................................

Balansräkning nr 1.

Avgifter och pensioner

enligt pensionsinrätt- ningens nuvarande be- stämmelser (utan med- räknande av gratial)

kronor

Balansräkning nr 2.

Avgifter och pensioner enligt överenskommelsen den

26 januari 1939 (för delägare i tjänst hava 120-kronors- tillägg och rörlig pensionsdel ej medräknats; för

nuvarande pensionerade delägare samt för nuvarande

änkor och minderåriga barn har upptagits hela pen- sionen, inkl. 120-kronors till ägg och rörlig pensionsdel,

minskad med statligt pensions- och dyrtidstillägg å

nuvarande pension enligt nuvarande bestämmelser;

levnadskostnadsindex 165; hänsyn ej tagen till pen- sionsrätt för frånskild hnstru)

kronor

146,401

2 72,040

146,401

57,422

51,697

Summa

218,441

255,520

Skulder.

I. Kapitalvärdet av utgående pensioner till änkor och barn

1) änkor...................................................

32,696

93,901

2) barn under 18 år (1926 års reglemente)...................

850

1,000

3) överåriga barn..........................................

312

312

II. Kapitalvärdet av förefintliga delägares rätt till familjepension för

efterlevande

1) delägare i tjänst.........................................

100,713

3143,953

2) pensionerade delägare

a) nu gällande reglemente................................

3,982

5,156

b) äldre reglementen.....................................

4,511

11,198

III. Överskott....................................................

75,377

—

Summa

218,441

255,520

1 Vid tillämpning av grunderna anses samtliga befattningshavare tillhöra lägre lönegrader. — 2 Härav belöper på tid före avgång ur tjänsten

59,435 kronor. — 3 Kapitalvärdet av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet; sammanlagda kapitalvärdet av 120-kronorslilläggen

för delägare i tjänst, vilka tillägg ej ingå i balansräkningen, utgör 21,049 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

61

Bilaga G.

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av en mellan 1934 års familjepensionsutredning

och delegerade för pensionsinrättningen

för änkor och barn efter befattningshavare vid universitetet i Lund

träffad preliminär överenskommelse angående statens övertagande

av pensionsinrättningens verksamhet.

Av fil. doktor TIM JANSSON.

Förevarande beräkningar, vilka avse att tjäna till ledning vid ett bedömande

av den ekonomiska innebörden av ett statens övertagande av verksamheten

inom pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare

vid universitetet i Lund, äro verkställda med tillämpning av civila

»självkostnadsgrunder» (räntefot 4 %), angivna i en av mig den 28 april 1938

dagtecknad promemoria med grunder för beräkningar angående vissa änkeoch

pupillkassor för befattningshavare vid universiteten (bilaga D). Med

hänsyn till arten av de sålunda tillämpade grunderna få beräkningarna ej

användas för bedömande av pensionsinrättningens ställning under förutsättning

att den faktiskt skulle fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt ändamål

måste nämligen tillämpas »betryggande grunder» (jfr proposition nr 245 till

1936 års riksdag, sid. 65, 66). — Jag har icke haft anledning att vid dessa

beräkningar gå in på frågan angående de konsekvenser, som det låga antalet

delägare medför beträffande stabiliteten av det ekonomiska förloppet inom

familjepensioneringsrörelsen.

Först har pensionsinrättningens ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning

av dess nuvarande reglemente undersökts på grundval av förhållandena den

31 december 1937, utan hänsyn till framtida befordringar. Statsbidrag

(tjänst- och nådårsersättning, bidrag från universitetets reservfond, dyrtids

tillägg m. m.) och förvaltningskostnader hava ej medräknats. Årsavgifterna

hava antagits utgå med 15 %> av delaktighetsbeloppet och löpa intill delägares

utträde ur pensionsinrättningen (jfr § 4 mom. 1 i nuvarande reglemente)

. I bilaga G 1 meddelas en balansräkning upprättad under dessa förutsättningar,

betecknad nr 1. Kapitaltillgångarna hava värderats efter en

effektiv ränta av 4 % med tillämpning av reglerna i avdelning 6 i min promemoria

den 26 februari 1936 (proposition nr 245, sid. 72—74), varvid hänsyn

till försäljningar och nyplaceringar, verkställda efter den 31 december

1934 tagits på sätt angives å sid. 74 i promemorian. En översikt över kapitaltillgångarna,

vilken även innehåller vissa detaljer av värderingsproceduren,

återfinnes i bilaga G 2. Balansräkning nr 1 utvisar ett överskott av

142,604 kronor eller 9.50 °/o av de reglementsenliga pensionernas kapitalvärde

(exkl. ogifta överåriga döttrar) 1,501,509 kronor.

I balansräkning nr 2 i bilaga G 1 hava avgifter och pensioner upptagits i

enlighet med överenskommelsen den 26 januari 1939 utan hänsyn till befordringar

och under förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 januari

1938. 1 anslutning till den praxis, som tidigare tillämpats vid statens över
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S6

tagande av änke- oell pupillkassor, har på skuldsidan i balansräkning nr 2

vad beträffar delägare i tjänst å nuvarande reglemente upptagits kapitalvärdet

av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet men icke

av några pensionsdelar i övrigt. I balansräkningen hava alltså ifrågavarande

delägare ej gottskrivits statliga pensions- och dyrtidstillägg enligt nuvarande

grunder men ej heller belastats för de nya 120-kronorstilläggen och rörliga

pensionsdelarna. Vid övriga skuldposter i balansräkningen skall däremot

enligt sagda praxis i princip gottskrivas delägare eller pensionärer statliga

pensions- och dyrtidstillägg enligt nuvarande grunder å pensioner enligt nuvarande

bestämmelser, varemot de skola belastas med de statliga pensionsoch

dyrtidstillägg eller 120-kronorstillägg eller rörliga pensionsdelar, som

utgå enligt överenskommelsen med staten. I förevarande fall uppkommer

emellertid en särskild fråga beträffande de pensioner, som beräknats å nyreglerad

lön i fall, då allmänna familjepensionsreglementet ej blir tillämpligt.

Enligt inom pensionsinrättningen tillämpad praxis hava dyrtidstilläggen å

dylika pensioner hittills beräknats enligt s. k. oreglerade grunder, vilket innebär,

att ifrågavarande tillägg vid en levnadskostnadsindex av 165 utgjort

32 % av det s. k. tilläggsunderlaget. I andra jämförliga kassor har dyrtidstillägget

i motsvarande fall i stället, enligt inom vederbörande kassor tillämpad

tolkning av gällande dyrlidstilläggsförfattning, utgått enligt de för pensionären

ofördelaktigare s. k. nyreglerade grunderna, vilket innebär, att dyrtidstilläggsprocenten

varit 13 enheter lägre än vid oreglerade grunder och alltså

utgjort 19 vid nyssnämnda levnadskostnadsindex. Oavsett vad som i berörda

hänseende kan anses vara den riktiga tolkningen av dyrtidstilläggsbestämmelserna

synes det icke skäligt, att den för pensionsinrättningen i

Lund tillämpade praxis skall, när fråga är örn statens övertagande av pensionsinrättningens

rörelse, föranleda en gynnsammare tillgodoräkning för

denna pensionsinrättning än för övriga jämställda kassor. För ernående av

paritet med andra kassor har därför för här ifrågavarande slag av pensioner

gottskrivits kassan dyrtidstillägg enligt nyreglerade grunder. Enär överenskommelsen

emellertid, med hänsyn till önskvärdheten av att pensionsförmånerna

ej på någon punkt skola försämras, stipulerar, att dyrtidstillägg enligt

oreglerade grunder skola utgå efter statens övertagande av pensionsinrättningens

rörelse, har på balansräkningens skuldsida uppförts en särskild regleringspost,

benämnd »kapitalvärdet av skillnaden mellan dyrtidstillägg enligt

oreglerade och enligt nyreglerade grunder» och uppgående till 98,162

kronor. — Anmälningar, att delägare önska kvarstå å äldre bestämmelser,

hava antagits ej förekomma. Balansräkning nr 2 utvisar en brist av 246.655

kronor.

Enligt balansräkning nr 2 måste slaten alltså lämna ett tillskott, vars kapitalvärde

är 246,655 kronor, för att möjliggöra en övergång till de nya pensionsbestämmelserna,

detta dock utan att kostnaderna för 120-kronorstilllägg,

pensions- och dyrtidstillägg — med undantag för skuldpost nr IV i

balansräkning nr 2 — eller rörliga pensionsdelar medräknats.

Kapitalvärdet av 120-kronorstillägget för nuvarande delägare i tjänst med

rätt att övergå å allmänna familjepensionsreglementet, vilket tillägg i likhet

med den rörliga pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkning nr 2, utgör

48,065 kronor.

Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna, skulle alltså statens

nettokostnader efter övertagandet för de nuvarande delägarnas, änkornas

och barnens vidkommande, utan hänsyn till befordringar och i princip bortsett

från de för kassor i allmänhet utgående statliga pensions- och dyrtidstilläggen

samt de rörliga pensionsdelarna, utgöras av

dels ett tillskott, vars kapitalvärde per den 31 december 1937 är 246.655

kronor, för täckande av bristen i balansräkning nr 2;

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

63

dels kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilläggen för delägare i tjänst

med pensionsrätt enligt allmänna familjepensionsreglementet, uppgående per

den 31 december 1937 till 48,065 kronor.

120-kronorstilläggen avse att, utöver kapitaltillskottet av 246,655 kronor,

ersätta det nuvarande statsanslaget av 7,200 kronor (ersättning för upphörd

tjänst- och nådårsrätt) ävensom årsbidraget från universitetets reservfond,

vilket utgjort för budgetåret 1934/35 5,700 kronor, för budgetåret 1935/36

5,597 kronor och för budgetåret 1936/37 3,492 kronor. Det synes motiverat

att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som kapitaliserat för all

framtid har samma värde som 120-kronorstilläggen för nuvarande delägare

i tjänst övergående å allmänna familjepensionsreglementet (gränsåldrar pensionsåldern

och 19 år), och framtida ordinarie manliga befattningshavare,

ej bisysslor (gränsåldrar 60 och 19 år). Beloppet kan beräknas som ett års

ränta å sammanlagda kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för de båda

nämnda kategorierna. Utgår man från att antalet aktiva befattningshavare

icke ändras, finner man fortfarande efter 4 % räknat, att detta tänkta årsbidrag,

som alltså kan sägas vara ekvivalent med 120-kronorstilläggen, uppgår

till 3,829 kronor vid en antagen inträdesålder av 40 år för högre lönegrader

och 32 år för lägre lönegrader. Tillägger man årsräntan å kapitaltillskottet,

utgörande 9,674 kronor, framkommer sålunda efter övertagandet

ett årsbidrag från staten av 13,503 kronor i stället för det nuvarande sammanlagda

årsbidraget från staten och universitetet, vilket i genomsnitt för

budgetåren 1934/35—1936/37 utgjort 12,130 kronor.

Därest kapitalvärdena 246,655 kronor och 48,065 kronor tänkas amorterade

på ett antal år under tillämpning av lika stora annuiteter, bliva dessas

årsbelopp efter en räntefot av 4 % följande för de nedan angivna alternativa

amorteringstiderna:

1

Annuiteten utgår

under

x\nnuitet motsvarande

bristen i balans- räkning nr 2 (kapital- värde 246,655 kronor)

kronor

120-kronors- tillägget (kapitalvärde

48,065 kronor)

kronor

20 år .................

17,796

3,468

25 > .................

15,483

3,017

30 » .................

13,985

2,725

35 » .................

12,957

2,525

to » .................

12,219

2,381

Vad beträffar dyrtidstilläggen å pensionerna från pensionsinrättningen

komma dessa för nuvarande tjänstepensionärer och nuvarande änkor och

barn samt för innehavare av sådana tjänster, för vilka allmänna familjepensionsreglementet

ej skall gälla, att enligt överenskommelsen utgå med

samma belopp, som om nuvarande bestämmelser och praxis fortfarande hade

gällt såväl beträffande pensionsbelopp som dyrtidstillägg. I fråga om dyrtidstillägg

å sådana pensioner, som beräknats i förhållande till nyreglerad lön,

gäller vad ovan sagts.

För de nuvarande delägare i tjänst, å vilka allmänna familjepensionsreglementet

skall tillämpas, kunna vid oförändrad levnadskostnadsindex de rörliga

pensionsdelarna vid framdeles inträffande pensionsfall beräknas i genomsnitt

något understiga dyrtidstillägg enligt nuvarande nyreglerade grunder

å pensioner enligt nuvarande skala; av dyrtidstillägg enligt nuvarande

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

oreglerade grunder utgöra de rörliga pensionsdelarna vid nuvarande index

50 å 60 °/«.

Till pensionsberättigade efter sådana delägare i pensionsinrättningen, vilka

samtidigt varit delägare i Lunds universitets änke- och pupillkassa, har tidigare

utgått dyrtidstillägg även å pension från sistnämnda kassa. Dyrtidstillägg

å sådan pension skall ej utgå efter delägare, som vid övertagandet är i

tjänst hos universitetet, och ej heller för därefter inträdande delägare i kassan,

vilket innebär en viss besparing för staten.

Stockholm den 26 januari 1939.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 186.

65

Bilaga G 1.

Pensionsinrättningen för änkor och barn elter befattningshavare vid universitetet i Lund.

Balansräkningar per den 31 december 1937 efter civila självkostnadsgrunder (räntefot 4 %)

utan hänsyn till framtida befordringar.

(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)

Balansräkning nr 1.

Pensioner enligt pen- sionsinrättningens nu- varande bestämmelser

(nådårsersättning ej

medräknad); avgifterna

utgående årligen med

15 % av delaktighetsbe- loppet intill delägares

utträde ur pensionsin- rättningen

kronor

Balansräkning nr 2.

Avgifter och pensioner enligt överens- kommelsen den 26 januari 1939 (utan in- räknande av statliga pensionstillägg, 120- kronorstillägg eller rörlig pensionsdel och

jämväl utan inräknande av dyrtidstillägg

i annan mån än nedan sägs; balansräk- ningen har beträffande pensioner å 1926

års reglemente, ej avsedda under skuld- post II 1 b), belastats med kapitalvärdet

av skillnaden mellan dyrtidstillägg en- ligt oreglerade och enligt nyreglerade

grunder, se skuldpost IV; hänsyn ej tagen

till pensionsrätt för frånskild hustru)

kronor

1,355,128

1,355,128

*296,261

* 32,864

290,470

20,927

32,362

1,199

246,655

1,717,814

1,913,180

543,574

29,123

62,434

543,574

29,123

62,434

10,822

.....

10,822

•

2 2,358

2,358

602,267

49,603

84,037

3 816,113

3 65,565

84,037

18,726

18,726

167,187

5,079

167,187

5,079

_

10,000

142,604

98,162

1,717,814

1,913,180

Tillgångar.

I. Kapitalbehållning, värderad efter 4 % effektiv

ränta för »äldre värdehandlingar*, respektive

marknadskurs för »nyförvärv* samt med

hänsyn till gjorda försäljningar under åren

1935—1937.............,..................

II. Kapitalvärdet av återstående årsavgifter

a) delägare i tjänst

högre lönegrader........................

lägre lönegrader........................

b) pensionerade delägare

högre lönegrader........................

lägre lönegrader ........................

III. Brist (okorrigerad siffra) ....................

Summa

Skulder.

I. Kapitalvärdet av pensioner till änkor och barn

efter redan avlidna delägare

1) änkor..................................

2) barn under 18 år ......................

3) ogifta döttrar över 50 år................

4) ogifta döttrar under 50 år (blivande pensioner)

................................

II. Kapitalvärdet av förefintliga delägares rätt till

familjepension för efterlevande (exkl. merkostnad

för nådårsersättning)

1) innehavare av ordinarie tjänster, ej bisysslor
a)

1863 års reglemente..................

b) 1926 års reglemente

högre lönegrader .....................

lägre lönegrader......................

2) docenter (1926 års reglemente) ..........

3) innehavare av bisysslor (1926 års reglemente)

................................

4) pensionerade delägare (1926 års reglemente)

högre lönegrader........................

lägre lönegrader........................

III. Kapitalvärdet av merkostnad för tjänst- och

nådårsersättning (högst)....................

IV. Kapitalvärdet av skillnaden mellan dyrtids
tillägg

enligt oreglerade och enligt nyreglerade

grunder ..................................

V. överskott ..................................

Summa 1

1 Härav belöper på tid före avgång från tjänsten 212,815 kronor för högre lönegrader och 20,088 kronor

för lägre lönegrader. — 2 På ogifta döttrar över 50 år anses härav belöpa 445 kronor. — 3 Kapitalvärdet

av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet; sammanlagda kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen

för här ifrågavarande delägare, vilka tillägg ej ingå i balansräkningen, utgör för högre lönegrader

38,3ÖÖ kronor och för lägre lönegrader 9,765 kronor eller tillhopa 48,065 kronor.

Ililiaiuj till riksdagens protokoll 1039. 1 sand. Nr 180. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Bilaga G 2.

Pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare vid universitetet

i Lund. Kapitaltillgångar 31 december 1937.

Översikt över samtliga kapitaltillgångar.

Nominellt

belopp

kronor

Belopp att uppföras i balansräkningen = upp- skattat värde enligt prop. 245/1936 sid. 72—74,

med tillämpning även av de angivna särskilda

reglerna i fråga om nyplaceringar och försälj- ningar efter 31 december 1934

kronor

| Banker............................

771,497

771,497

Obligationer .......................

334,000

339,897

Inteckningslån .....................

237,500

237,500

Obetalda eller upplupna räntor .....

5,484

5,484

Fordran av reservfonden ...........

3,161

3,161

Förfallna obetalda pensionsavgifter ..

1,189

1,189

1,352,831

1,358,728

Avgår: Uppburet icke intjänt statsbidrag......................... 3,600

Återstår 1,355,128

Specifikation över obligationer.

Nominellt

belopp

kronor

Belopp att upp- föras i balansräk- ningen (■* upp- skattat värde efter

en effektiv ränte- fot av 4 %)

kronor

Marknadsvärde

den 31 decem- ber 1937

kronor

42.000

85.000

43,268

87,151

46,620

96,050

44,000

44,625

47,080

8,000

50,000

8,122

51,255

8,560

54,500

229,000

234,421

252,810

Nominellt

belopp

kronor

Belopp att upp- föras i balansräk- ningen ( = mark- nadsvärdet)

kronor

Marknadsvärde

den 31 decem- ber 1937

kronor

55.000

30.000

62,150

31,800

62,150

31,800

20,000

21,400

21,400

105,000

115,350

115,350

334,000

349,771

368,160

Obligationer, vilka funnos i pensionsinrättningens

ägo den 31 december 1934 och för

vilka lånevillkoren ej ändrats under åren

1935—1937

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

5 % 1931.............................

D:o, 4 l/s % 1933 .......................

Trafik ab. Grängesberg—Oxelösund 4 1/*%

1930.................................

Stockholms inteckn.-garanti ab. 4 Va %

16/i 1931.........................i...

Stockholms stads 4 ‘/a % 1933 ...........

Summa I

II. Obligationer, vilka förvärvats efter den

31 december 1934

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

4 ‘/a * 1933 ..........................

D:o, 3 »/a % 1935 .......................

Trafik ab. Grängesberg—Oxelösund 4l/a %

1930.................................

Summa II

Summa I och II

För under åren 1935—1937 försålda obligationer

skall enligt proposition 245, sid. 74 avdragas:

betr. Svenska staten 3 % 1894 .......... 60,000

betr. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

5 % 1928...................... 175,000

101.05—89.64

100

102.25—100.52

100

= 6,846

= 3,028

Återstår 339,897

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

67

Bilaga H.

Sammanställning utvisande dels (kol. 2—5) sammanlagda lamlljepenslonsförmånerna1

för änka ensam (levnadskostnadsindex 165), dels ock (kol. 6—9) ärliga

familjepensionsavgifter (avdrag) enligt olika skalor.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Befattning

(Högsta av- löning)

Lönegrad

(Högsta löne- klass)

Tjänste- manna- kassan i

Uppsala

Vakt- betjä- ningens

kassa i

Uppsala

Pensions- inrätt- ningen i

Lund2

Allmänna

familje-

pensions-

regle-

mentet

Tjänste- manna- kassan i

Uppsala

Vakt- betjä- ningens

kassa i

Uppsala

Pensions- inrätt- ningen i

Lund

(15 %)

Allmänna

familje-

pensions-

regle-

mentet

Professor

3,012

2,636

3,214

276

300

456

Prosektor m. fl.

—

—

2,636

2,736

212

—

300

348

B 30

2,692

—

2,636

3,043

248

—

300

411

29

—

—

2,636

2,941

—

—

300

390

28

2,500

—

2,636

2,838

228

—

300

369

27

2,394

—

—

2,736

219

—

—

348

26

2,294

—

2,448

2,633

208

—

279

327

24

2,077

—

2,198

2,428

187

—

250

285

21

1,788

—

1,880

2,120

159

—

210

234

20

1,700

—

—

2,017

148

—

219

18

1,638

—

—

1,915

141

—

204

16

—

—

1,556

1,710

—

—

165

180

10

—

948

1,088

1,231

—

105

lil

126

8

—

948

—

1,094

—

105

—

108

7

—

948

942

1,060

—

105

94

99

6

—

948

—

1,026

—

105

—

93

5

—

948

858

991

—

105

85

87

1 Öretal utelämnade.

* Tjänst- och nådårsersättning utelämnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:201 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överenskommelser med universitetets i Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns änko a1 i texten
  2. BU 1939:33 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överenskommelser med universitetets i Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn, va s. 1 i texten