Sök i Ratio Lex

Angående överflyttning på övergångsstat av viss personal vid domänverket m. m

1939-03-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:187, Angående överflyttning på övergångsstat av viss personal vid domänverket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 187-

1

Nr 187.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående överflyttning på

övergångsstat av viss personal vid domänverket m. m.;

given Stockholms slott den 3 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Quensel,

Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp:

Vid 1938 års riksdag antogs Kungl. Maj:ts förslag (prop. nr 267; R. skr.

nr 372) till lag om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna. Lagen utfärdades

sedermera den 17 juni 1938 (nr 297). Till grund för förslaget låg

ett av skogslagkommissionen utarbetat betänkande i ämnet (stat. off. utr.

1937:29). I betänkandet förordade kommissionen, att i sammanhang med

genomförandet av den nya lagstiftningen indragning av viss personal vid

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 187.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 187.

domänverket skulle företagas. I mitt yttrande till statsrådsprotokollet den

25 februari 1938 vid tillstyrkande av remiss till lagrådet av nämnda lagstiftningsförslag

framhöll jag, att av frågan berörda indragningar vid domänverket

borde underställas 1939 års riksdag. Jag torde nu få underställa

Kungl. Maj:t denna fråga.

Till en början torde jag få erinra örn, att den nya lagstiftningen om allmänningsskogar

i Norrland och Dalarna, bland annat, innebär, att från och

med den 1 januari 1940 tillsynen över nämnda skogar överflyttas till skogsvårdsstyrelserna.

För närvarande utövas tillsynen över dessa skogar och i

viss utsträckning även vården och förvaltningen av desamma av tjänstemän

vid statens skogsförvaltning. I anledning av att domänverkets befattning

med allmänningsskogarna sålunda skall upphöra, kommer viss personal vid

domänverket, vilken för närvarande är sysselsatt å nämnda skogar, att bliva

övertalig. För vinnande av närmare upplysning rörande omfattningen av den

minskning i domänverkets personal, som kunde ifrågakomma i anledning av

den nya lagstiftningen, inhämtade skogslagkommissionen yttrande från domänstyrelsen.

I ett den 20 juli 1937 till kommissionen avgivet utlåtande

anförde domänstyrelsen i denna fråga följande.

Med stöd av de utredningar, som verkställts av överjägmästarna och jägmästarna

inom de områden, där ifrågavarande skogar vore belägna, hade

styrelsen i en tabell sammanställt uppgifterna angående det antal dagar, som

skötseln av nu ifrågavarande skogar kunde anses hava tagit i anspråk beträffande

såväl jägmästar- som kronojägarpersonal. Av tabellen framginge,

att jägmästarpersonalen varit sysselsatt med hithörande arbetsuppgifter under

sammanlagt c:a 19 månader, motsvarande två befattningshavare, huvudsakligen

assistentarbetskraft, och kronojägarpersonalen under sammanlagt c:a

54 månader, motsvarande fem befattningshavare. Häri hade då icke inberäknats

vare sig den tid, vilken belöpte på de inspektioner, som utfördes av

Överjägmästare, eller på den kontroll, som för närvarande ålåge domänverket

beträffande de under särskilda förvaltare ställda allmänningarna.

Med ledning av inhämtade uppgifter i övrigt och i enlighet med de vid

tidigare entlediganden av personal tillämpade principerna beräknade styrelsen,

att en ordinarie assistent, en icke-ordinarie assistent, 2 ordinarie kronojägare

och 3 icke-ordinarie kronojägare borde entledigas ur verkets tjänst, därest

förvaltningen av och tillsynen över ovannämnda skogar icke längre skulle

åvila domänverket.

Enligt de beräkningsgrunder, som vid föregående indragningar av personal

inom domänverket tillämpats, skulle kostnaden för entledigandet av nyssnämnda

befattningshavare utgöra:

Ordinarie personal: lön å indragningsstat:

1 ordinarie assistent: lönegrad 20.................... kronor 6,700

2 ordinarie kronojägare: lönegrad 9 .................. »_6,600

Summa årlig kostnad kronor 13,300.

Icke-ordinarie personal: engångsersättning:

1 icke-ordinarie jägmästare: lönegrad 17; V2 årslön .... kronor 2,300

3 icke-ordinarie kronojägare: lönegrad 7; 3 årslöner .... » 8,200

Summa engångsersättning kronor 10,500.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 187-

3

Vid ovanstående beräkning hade ortsgruppen för jägmästarpersonalen antagits

vara D och för kronojägarpersonalen C, varjämte dyrtidstillägget

uträknats efter 13 %>. Beträffande den ordinarie personalen hade beräkningarna

grundats på nettolönen, d. v. s. bruttolönen minskad med avdrag

för tjänstepension.

Kommissionen har i sitt betänkande erinrat därom, att i samband med genomförandet

av 1932 års lagstiftning örn häradsallmänningar och vissa skogar

inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med flera områden

samt skogar å ecklesiastika boställen indragning ägt rum av den personal

vid domänverket, som till följd av nämnda lagstiftning blev övertalig. Sedan

förslag örn sådan indragning framlagts i proposition nr 233 till 1933 års riksdag

och i huvudsak av riksdagen godkänts, meddelade Kungl. Majit i brev

till domänstyrelsen den 1A juni 1933 närmare bestämmelser i ämnet.

Kommissionen har i sitt betänkande lämnat följande redogörelse för innehållet

av bestämmelserna i nämnda brev.

Enligt dessa bestämmelser skulle från och med den 1 januari 1934, då

lagstiftningen örn häradsallmänningar och vissa skogar inom Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker med flera områden trädde i kraft, till

indragningsstat för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet överflyttas

ett flertal ordinarie befattningshavare vid verket. Det skulle därvid ankomma

på Kungl. Majit att, i enlighet med vissa av chefen för jordbruksdepartementet

till statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 10 mars 1933 angivna

riktlinjer för avskiljande av övertalig personal, meddela beslut i avseende å

vilka befattningshavare skulle överflyttas å indragningsstaten. Beträffande

avlöningsförmåner för å indragningsstat sålunda uppförda befattningshavare

skulle gälla, bland annat, följande grunder: 1) Befattningshavare å indragningsstat

ägde åtnjuta avlöning med belopp, som skulle hava vid överflyttningen

till indragningsstat tillkommit honom med tillämpning av den före

den 1 januari 1921 gällande lönestaten för domänverket, samt pensionsrätt

enligt för domänverket före sagda dag gällande pensionsbestämmelser. Därest

befattningshavare, som överflyttats till indragningsstat mot åtnjutande av

avlöning enligt nu angivna bestämmelser, erhölle annan ordinarie befattning

å rikets, riksdagens eller kommuns stat, skulle han vara skyldig att helt

frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten, såvida de understege

eller vore lika med de nya avlöningsförmånerna, samt, därest avlöningsförmånerna

å indragningsstaten överstege berörda nya avlöningsförmåner,

vidkännas mot de senare svarande avdrag. 2) Befattningshavare, som

omedelbart före överflyttningen till indragningsstat åtnjutit lön enligt det

provisoriskt gällande avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän

vid domänverket, finge, därest han före den 1 december 1933 anmält sig

villig att, med avstående av honom jämlikt den äldre lönestaten tillkommande

avlöningsförmåner, underkasta sig vissa angivna inskränkningar i

fråga örn rätten till inkomst av sådan fast eller tillfällig arbetsanställning,

som befattningshavaren erhölle, åtnjuta lön enligt nämnda provisoriska avlöningsreglemente

samt pension enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 323)

nied bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid domänverket i fråga örn

rätt till pension lii. m. nied däri sedermera gjorda ändringar. Dock .skulle

befattningshavare, som vid överflyttningen till indragningsstat åtnjutit lön

enligt någon av lönegrupperna A, B eller C, uppbära lön enligt lönegrupp A,

samt befattningshavare, som vid nämnda överflyttning åtnjutit lein enligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 187.

någon av lönegrupperna D, E, F eller G, uppbära lön enligt lönegrupp B. —

Kungl. Maj:ts ifrågavarande brev upptog även vissa grunder i fråga om ersättning

till icke-ordinarie personal, som entledigades på grund av 1932 års förenämnda

lagstiftning. Enligt dessa grunder skulle såsom villkor för erhållande

av ersättning gälla, att befattningshavaren enligt i vederbörlig ordning utfärdade

förordnanden tjänstgjort inom domänverket under sammanlagt minst

tre år, varav minst femton månader under åren 1930—1932, samt att han

icke erhållit någorlunda motsvarande anställning vare sig i statstjänst eller

hos skogsvårdsstyrelse, stiftsnämnd eller pastorat. Beträffande ersättningens

belopp stadgades, att för befattningshavare, som uppnått 40 levnadsår samt

tjänstgjort inom domänverket sammanlagt minst 12 år, ersättning skulle utgå

i form av förtidspension samt att övriga ersättningsberättigade befattningshavare

skulle beredas avskedsersättning. Sagda pension och ersättning

skulle utgå enligt vissa angivna normer, varierande efter tjänstgöringstidens

längd. 1 fråga om avskedsersättning innehöllo dessa normer bland annat,

att sådan ersättning skulle för varje påbörjat tjänstgöringsår till och med

sex utgöra en sjättedel av årsinkomsten av den förlorade anställningen samt

att för varje ytterligare tjänstgöringsår till och med nio ersättningen skulle

utgå med en fjärdedel av årsinkomsten, för varje därpå följande tjänstgöringsår

till och med tolv med en tredjedel av årsinkomsten samt för varje

ytterligare tjänstgöringsår till och med femton påbörjade år med två femtedelar

av samma årsinkomst. Avskedsersättning till befattningshavare, som

innehade mer än nio tjänstgöringsår, skulle, med visst undantag, utgå i form

av livränta.

För de kostnader, som domänfonden på grund av bestämmelserna i

Kungl. Maj:ts ifrågavarande brev åsamkats för den personal, som till följd

av 1932 års omförmälda lagstiftning blivit övertalig, har fonden — i den mån

dessa kostnader ej ersatts av kyrkofonden — erhållit gottgörelse genom särskilda

för ändamålet anvisade statsanslag.

Kommissionen har framhållit, att enligt beslut vid 1937 års riksdag

skulle i samband med genomförandet av den nya lagstiftningen angående

skyddsskogar, som antagits av samma års riksdag, indragning från och med

den 1 januari 1938 äga rum av viss domänverkspersonal, som i anledning av

sagda lagstiftning bleve övertalig. I överensstämmelse med berörda beslut

hade Kungl. Majit i brev till domänstyrelsen den 11 juni 1937 i fråga om

nämnda personal föreskrivit, att det skulle ankomma på Kungl. Majit att

meddela beslut, i avseende å vilka befattningshavare skulle överflyttas å indragningsstat,

samt att beträffande avlöningsförmåner för de å indragningsstaten

uppförda befattningshavare samt ersättning till de icke-ordinarie befattningshavare

vid domänverket, som entledigades till följd av den nya lagstiftningen,

enahanda grunder, som i sådant hänseende stadgats i Kungl.

Majits förenämnda brev till domänstyrelsen den 14 juni 1933, skulle gälla.

Vidare har kommissionen erinrat, alt det i Kungl. Majits brev den 14 juni

1933 omförmälda provisoriska avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket

den 22 juni 1920 numera ersatts med avlöningsreglementet den

15 juni 1934 (nr 303) för samma tjänstemän. Jämlikt reglementets ursprungliga

lydelse skulle detta enligt vad kommissionen yttrat gälla allenast till

och med den 31 december 1937 men genom kungörelsen den 18 juni 1937

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 187.

5

(nr 586) har föreskrivits, att reglementet med däri gjorda ändringar skulle äga

tillämpning tills vidare. Kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 323) med bestämmelser

för ordinarie tjänstemän vid domänverket i fråga örn rätt till

pension m. m. hade numera ersatts med reglementet den 30 juni 1934 (nr

442) angående tjänstepension för tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen

(civila tjänstepensionsreglementet).

Kommissionen har därefter i sitt betänkande rörande de ifrågasatta indragningarna

anfört följande.

Enligt domänstyrelsens beräkning bliva vid genomförandet av den nya

lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna följande befattningshavare

vid domänverket övertaliga: 1 ordinarie assistent, 2 ordinarie kronojägare,

1 icke-ordinarie jägmästare och 3 icke-ordinarie kronojägare. Mot

denna beräkning har kommissionen ej funnit anledning till erinran.

Från statens synpunkt är uppenbarligen önskvärt, att nämnda övertaliga

personal i möjligaste mån utnyttjas genom dess användande i andra allmänna

tjänster, för vilka personalen besitter erforderlig kompetens. Särskilt

är av vikt, att det behov av personal, som den nya lagstiftningen rörande

allmänningsskogarna kommer att medföra för vederbörande skogsvårdsstyrelser

och allmänningsstyrelser, i den mån så lämpligen kan ske,

tillgodoses genom anställande hos nämnda styrelser av övertaliga domänverkstjänstemän.

Detta syfte skulle, utan åsidosättande av styrelsernas

berättigade intressen, vinnas, därest skyldighet stadgades att i första hand

kungöra de befattningar hos styrelserna, som nyinrättas eller bliva lediga i

anledning av den nya lagstiftningen, till ansökan för domänverkets tjänstemän

eller personal med mera fast anställning hos skogsvårdsstyrelse. Allenast

om lämplig sökande därvid icke anmält sig, skulle befattningen efter

Kungl. Maj:ts medgivande få förklaras ledig till ansökan även för annan

person. Nyssnämnda skyldighet torde emellertid endast böra föreskrivas

i fråga om de skogsvårdsstyrelser och allmänningsstyrelser, till vilka enligt

kommissionens förslag statsbidrag skall utgå till gäldande av tillsyns- eller

förvaltningskostnader. Därest den nya lagstiftningen rörande allmänningsskogarna

samt kommissionens förslag angående statsbidrag till skogsvårdsstyrelserna

i Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län samt vissa allmänningsstyrelser

i Västerbottens län vinna statsmakternas bifall, torde sålunda

såsom villkor för beviljande av sådant bidrag till nämnda styrelser

böra stadgas, att omförmälda ordning skall tillämpas vid tillsättande hos

styrelserna av sådana befattningar, som nyss nämnts.

Då det ej på förhand kan bedömas, huruvida eller i vilken omfattning

ifrågavarande övertaliga tjänstemän vid domänverket komma att erhålla

anställning hos nämnda skogsvårdsstyrelser eller allmänningsstyrelser eller

eljest frånträda sina befattningar hos domänverket, torde i överensstämmelse

med det förfaringssätt, som i motsvarande avseende tillämpades vid

genomförandet av 1932 års lagstiftning angående häradsallmänningar m. fl.

skogar och som enligt beslut vid 1937 års riksdag jämväl skall tillämpas vid

genomförandet av den vid samma riksdag antagna lagstiftningen angående

skyddsskogar, samtliga dessa tjänstemän böra indragas. Denna indragning

torde, jämväl i anslutning till sagda förfaringssätt, i fråga örn enskilda befattningshavare

böra ske sålunda, att dylika befattningshavare från och med

ikraftträdandet av den föreslagna nya lagstiftningen överföras på indragningsstat

för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet med rätt leir Kungl.

Majit att meddela beslut i avseende å vilka befattningshavare skola överflyttas

å indragningsstaten. Beträffande avlöningsförmåner för å indragningsstaten

uppförd befattningshavare synas böra gälla enahanda grunder, som före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 187.

skrivas i Kungl. Maj:ts förenämnda brev till domänstyrelsen den 14 juni

1933, med iakttagande att vad i nämnda brev stadgas om avlöningsreglementet

den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket samt kungörelsen den

15 juni 1922 med bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid domänverket i

fråga örn rätt till pension m. m. i stället skall gälla avlöningsreglementet den

15 juni 1934 för tjänstemän vid domänverket samt civila tjänstepensionsreglementet

den 30 juni 1934. Vad angår icke-ordinarie befattningshavare vid

domänverket, som entledigats till följd av den nya lagstiftningen torde sådan

befattningshavare under de i sagda brev angivna förutsättningar böra tillerkännas

rätt till ersättning av domänfonden. Denna ersättning synes böra

utgå enligt de normer, som för motsvarande fall angivas i nyssberörda brev.

o För de utgifter, som domänfonden med tillämpning av nu angivna grunder

får vidkännas för ifrågavarande övertaliga befattningshavare, torde fonden

böra beredas ersättning genom särskilda för ändamålet anvisade statsanslag.

Då storleken av berörda utgifter är beroende därpå, huruvida och i vilken

omfattning här avsedda befattningshavare komma att övergå till förenämnda

skogsvårdsstyrelser eller allmänningsstyrelser eller eljest frånträda sina

tjänster vid domänverket, kan någon beräkning av ifrågavarande anslagsbelopp

ej verkställas av kommissionen. På sätt framgår av domänstyrelsens

yttrande torde domänverkets utgifter i förevarande avseende högst komma

att avse en årlig kostnad av 13,300 kronor samt en engångsersättning av

10,500 kronor.

Kommissionen har på grund av vad sålunda anförts föreslagit

att från och med ikraftträdandet av den av kommissionen föreslagna nya

lagstiftningen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna till indragningsstat

för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet överflyttas 1 ordinarie

assistent och 2 ordinarie kronojägare med rätt för Kungl. Maj:t att

meddela beslut i avseende å vilka befattningshavare skola överflyttas å indragningsstaten;
att

i fråga om avlöningsförmåner för de å indragningsstaten uppförda befattningshavare

samt ersättning för de icke-ordinarie befattningshavare vid

domänverket, som entledigas till följd av berörda nya lagstiftning, enahanda

grunder, som i sådant avseende föreskrivits i Kungl. Maj:ts brev till domänstyrelsen

den 14 juni 1933, förklaras skola äga tillämpning med iakttagande,

att vad i nämnda brev stadgas om avlöningsreglementet den 22 juni

1920 för tjänstemän vid domänverket samt kungörelsen den 15 juni 1922

med bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid domänverket i fråga om

rätt till pension m. m. i stället skall gälla avlöningsreglementet den 15 juni

1934 för tjänstemän vid domänverket samt civila tjänstepensionsreglementet

den 30 juni 1934;

samt att för de utgifter, som domänfonden enligt kommissionens nu avgivna

förslag får vidkännas för nämnda ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare,

fonden beredes ersättning genom särskilda å nionde huvudtiteln

anvisade statsanslag.

över kommissionens ifrågavarande betänkande hava efter remiss yttranden

avgivits av kammarkollegiet, domänstyrelsen jämte vederbörande tjänstemän

vid statens skogsförvaltning, statskontoret, riksräkenskapsverket, kommunikationsverkens

lönenämnd samt länsstyrelserna, skogsvårdsstyrelserna,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 187.

7

landstingens och hushållningssällskapens förvaltningsutskott i Kopparbergs,

Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län, styrelserna för besparingsskogarna

och allmänningsskogarna i nämnda län samt delägarna i nämnda

skogar och de samfällda husbehovsskogarna ävensom centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund, Norrlands skogsvårdsförbund, skogsägarnas riksförbund

samt Sveriges skogsägareförbund. I de avgivna yttrandena har

kommissionens förslag, såvitt angår indragning av personal vid domänverket,

i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Riksräkenskapsverket, statskontoret och kommunikationsverkens lönenämnd

hava emellertid förordat, att de ordinarie befattningshavare, vilka

äro avsedda att överföras till övergångsstat, skola bibehållas vid tjänstgöringsskyldighet.

Vidare har lönenämnden anfört i huvudsak följande.

De genom Kungl. Maj:ts brev den 14 juni 1933 stadgade grunder och villkor

för ersättning till övertalig ordinarie personal byggde därpå, att befattningshavarna

icke voro tillförsäkrade att — vid överflyttning till indragningsstat

— bibehållas vid högre avlöningsförmåner än dem, som enligt

kungörelsen den 20 juni 1918, nr 590, tillkommo ordinarie personal vid

skogsstaten. Denna avlöning understeg väsentligt den, som befattningshavarna

med tillämpning av det provisoriska avlöningsreglementet den 22 juni

1920 omedelbart före överflyttandet till indragningsstat åtnjutit. Dessa förutsättningar

möjliggjorde utformandet av de — till besparingar å indragningsstaten

syftande — bestämmelserna i brevet den 14 juni 1933, varigenom de

till indragningsstat överflyttade befattningshavarna funno med sin ekonomiska

fördel förenligt att söka de hos skogsvårdsstyrelser och övriga institutioner,

till vilka arbetsuppgifter överflyttats från domänverket, i samband

därmed nyinrättade tjänsterna.

Liknande förutsättningar torde emellertid knappast kunna anses vara

förhanden beträffande de ordinarie befattningshavare vid domänverket, vilka

vid genomförandet av den nu föreslagna nya lagstiftningen skulle överflyttas

till indragningsstat. På ordinarie tjänstemän vid domänverket är

nämligen avlöningsreglementet den 15 juni 1934 (nr 303) numera tillämpligt.

Sagda avlöningsreglemente, som enligt stadgande i dess 35 § skall lända

till efterrättelse till och med den 31 december 1937, har genom kungörelsen

den 18 juni 1937 (nr 586) förklarats skola äga tillämpning tills vidare.

Med detta uttryck synes — att döma av propositionen i ämnet (1937: 214)

— hava åsyftats att giva nämnda avlöningsreglemente samma definitiva

karaktär, som tillkommer avlöningsreglementena för kommunikationsverken

m. fl. nyreglerade verk, vilka avlöningsreglementen från början fastställts

utan angivande av viss begränsad giltighetstid.

Liknande synpunkter hava även framförts av statskontoret.

Med hänsyn till att frågan örn löneförmåner åt indragen personal torde

påverkas av det nya civila avlöningsreglementet, vilket träder i kraft den 1

juli 1939, har från domänstyrelsen infordrats en promemoria i ämnet.

I promemorian har anförts följande:

1. Ordinarie personal.

Enligt domänstyrelsens beräkningar bliva 1 ordinarie assistent och 2 ordinarie

kronojägare övertaliga i samband med överflyttandet av allmän
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 187.

ningsskogarna till annan administration. Vid de närmast föregående årens

ändringar i skogslagstiftningen har den övertaliga personalen förts på indragningsstat

då det icke ansetts skäligt att förvärra de redan förut svåra

peisonalförhållandena inom domänverket genom en skyldighet för verksstyrelsen

att i sin tjänst utnyttja befattningshavare, vilka använts för arbetsuppgifter,

som frångått verket. Samma motiv förefinnas även vid detta

tillfälle att helt avskilja de övertaliga tjänstemännen. En viss olikhet föreligger

dock, såsom lönenämnden och statskontoret påpekat, enär de till indragning

ifrågasatta befattningshavarna i besparingssyfte för staten tidigare

kunnat ställas inför valet mellan oreglerad och reglerad lön. Denna möjlighet

föreligger icke längre, och detta oavsett örn domänverkets nuvarande

avlöningsreglemente betraktas såsom provisoriskt eller ej, då civila avlöningsreglementet

från och med den 1 nästkommande juli träder i tillämpning

även å domänverkets tjänstemän.

Ett överförande vid årsskiftet 1939/40 av vissa befattningshavare å indragningsstat

skulle således ställa dessa tjänstemän i ett gynnsammare läge

än tidigare indragna samtidigt som statens kostnader eventuellt skulle ökas,

bland annat, på grund av omöjligheten att reglera indragningsstatslönerna

med hänsyn till tjänstemännens inkomster av annan verksamhet.

Därest sist anförda skäl anses vara av utslagsgivande betydelse, torde i

stället för indragningsstat ett överförande å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet

böra ifrågakomma. Med hänsyn till att domänstyrelsen vid valet

av de tjänstemän, som anses böra entledigas, i verkets intresse söker avskilja

sådana, som på grund av mindre god hälsa eller av andra anledningar

äro minst lämpade för fortsatt tjänstgöring, synes styrelsen böra åläggas att

bereda dessa befattningshavare arbete för framtiden eller återföra dem å

ordinarie stat endast i den mån styrelsen finner lämpligen kunna ske.

Avlöningarna till tjänstemän å övergångsstat kunna enligt tidigare tillämpade

grunder beräknas utgöra:

1 ordinarie assistent: lönegrad 20........................ kronor 7,200

2 ordinarie kronojägare: lönegrad 9 .................... »__7.600

Summa kronor 14,800.

Vid ovanstående beräkning har ortsgruppen för assistenten antagits vara

D och för kronojägarna C. Lönen är bruttolönen för löneklasserna 22 och

12 respektive enligt civila avlöningsreglementet jämte 3 % rörligt tillägg.

Då ifrågavarande tjänstemän äro avsedda att utnyttjas i verkets tjänst,

loide inga särskilda mot ovanstående beräkningar svarande anslag behöva

anvisas annat än för de, för närvarande icke beräkningsbara tider, då lämpligt

arbete ej kan beredas de till övergångsstat överförda.

Beträffande avlöningsförmånerna torde förslagsvis följande grunder böra

tillämpas. Under de tider, vederbörande är inkallad till tjänstgöring, skola

samma bestämmelser gälla som för motsvarande befattningshavare i aktiv

tjänst. Under de tider, då tjänsteman, som nu avses, ej kan beredas arbete,

synes lämpligen motsvarande anordning, som för de å indragningsstat uppförda,

böra i tillämpliga delar komma till användning. Till övergångsstat

överförd tjänsteman torde således, när han icke av verket utnyttjas, böra

erhålla lön enligt ortsgrupp A, om han före överflyttningen åtnjutit lön enligt

någon av ortsgrupperna A, B eller C, samt enligt ortsgrupp B, om han

före överflyttningen åtnjutit lön enligt någon av ortsgrupperna D, E, F, G,

H eller I.

I fråga örn rätt till löneklassuppflyttning samt beträffande de i civda avlöningsreglementet

under 2 kap., 3 kap., 5 kap. 32—39 §§, 6 kap. och 7

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 187.

9

kap. meddelade bestämmelser torde tid, varunder till övergångsstat överförd

tjänsteman icke är inkallad till tjänstgöring, icke böra tagas i betraktande.

Beträffande skyldighet att avgå med och rätt till pension torde motsvarande

bestämmelser böra gälla som för tjänsteman i aktiv tjänst.

I fråga örn sättet för avskiljande av den personal, som skall överföras å

övergångsstat synes enahanda förfarande kunna tillämpas, som kommit till

användning i samband med de föregående årens indragningsstater. Detta

innebär att, sedan personalen inom vederbörande befattningsliavargrupper

beretts tillfälle att inom viss angiven tid uttala sina önskemål, domänstyrelsen

avger förslag i ärendet till Kungl. Majit, varom de å förslaget uppförda

befattningshavarna erhålla meddelande jämte besvärshänvisning. Sedan

klagotiden utgått, beslutar Kungl. Majit i saken.

Vid en jämförelse med bestämmelserna vid överförandet enligt beslut av

1925 års riksdag av vissa militärer å övergångsstat bliva kostnaderna jämlikt

ovan föreslagna grunder icke högre, varemot de kunna bliva lägre. De

militära befattningshavare som tvångsvis överfördes — den enda form, som

i nu förevarande sammanhang praktiskt sett torde kunna ifrågakomma —

erhöllo nämligen lön beräknad efter B-ort, oavsett vilken ortsgrupp de före

överförandet tillhört.

2. lcke-ordinarie personal.

Enligt domänstyrelsens beräkningar skola 1 icke-ordinarie jägmästare och

3 icke-ordinarie kronojägare i detta sammanhang entledigas. I motsats

till vad fallet är beträffande den ordinarie personalen, finnas i fråga örn

den icke-ordinarie personalen inga lönetekniska eller andra hinder för

tillämpandet av samma bestämmelser och samma procedur, som vid de föregående

årens avskiljande av dylika befattningshavare kommit till användning.

Dock skall den tjänstgöring under femton månader, som utgör en av

förutsättningarna för rätt till ersättning, hava infallit under åren 1936—

1938, och årsinkomsten skall beräknas på grundval av inkomsterna av anställningen

under tiden 1 januari 1938—31 december 1939.

Kostnaderna för avskiljandet av ovan angivna personal kunna under enahanda

förutsättningar som beträffande den ordinarie personalen beräknas

utgöra:

Engångsersättning.

1 icke-ordinarie jägmästare: lönegrad 17; 72 årslön ...... kronor 2,400

3 icke-ordinarie kronojägare: lönegrad 7; 3 årslöner............» 8,400

Summa engångsersättning kronor 10,800.

Statskontoret har i yttrande över promemorian anfört följande:

I anledning av det i förevarande promemoria framlagda förslaget angående

indragning av personal vid domänverket — enligt vilket den å övergångsstat

överförda personalen skulle återföras å ordinarie stat eller överhuvud

taget beredas arbete endast i den mån domänstyrelsen funne så lämpligen

kunna ske — vill statskontoret för sin del ifrågasätta, huruvida icke

skyldighet bör föreskrivas för styrelsen att utan dylik prövning återföra bär

avsedda ordinarie personal å den ordinarie staten och överhuvud taget bereda

deli övertaliga personalen arbete, så snart möjlighet härtill föreligger.

Som skäl för denna uppfattning får statskontoret framhålla, att det enligt

civila avlöningsreglementets bestämmelser, som för domänverkets personal

skola träda i tillämpning från oell nied den 1 juli 1939, icke blir möjligt att

såsom tidigare varit fallet föreskriva någon löneminskning under de tidsperioder,

varunder vederbörande icke varit inkallad lill tjänstgöring. U11-

Bilxang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. A’r 181. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 187.

Departements
chefen.

der sådana förhållanden och då någon nämnvärd försämring i befordringsförhållandena

för domänverkets personal icke kan sägas inträda, örn det

fåtal befattningshavare, varom här är fråga, även i fortsättningen bibehålies

i tjänstgöring, synes det statskontoret ur olika synpunkter mest tilltalande

att medgiva sagda personal tjänstfrihet i minsta möjliga omfattning.

I övrigt har förslaget icke givit statskontoret anledning till erinran.

Kommunikationsverkens lönenämnd har i avgivet yttrande över promemorian

anslutit sig till vad statskontoret sålunda anfört.

I anslutning till vad domänstyrelsen anfört i sitt yttrande till skogslagkommissionen

den 20 juli 1937 torde böra beräknas att i sammanhang med ikraftträdandet

den 1 januari 1940 av lagen den 17 juni 1938 (nr 297) om allmänningsskogar

i Norrland och Dalarna bliva övertaliga en ordinarie assistent

och två ordinarie kronojägare samt en icke-ordinarie jägmästare och tre ickeordinarie

kronojägare.

Den övertaliga ordinarie personalen torde såsom föreslagits i den inom

domänstyrelsen utarbetade promemorian böra överflyttas å övergångsstat.

På sätt statskontoret framhållit bör härvid föreskrivas, att domänstyrelsen

skall återföra personalen på ordinarie stat och överhuvud taget bereda densamma

arbete, så snart tillfälle erbjuder sig. Det torde icke vara möjligt

att för tid, då tjänstgöring icke fullgöres, på sätt tidigare i motsvarande fall

skett fråntaga befattningshavare vid domänverket löneförmåner, som skola

utgå enligt vid överförandet å övergångsstat gällande avlöningsbestämmelser.

I överensstämmelse med vad tidigare föreskrivits vid indragning av personal

vid domänverket torde Kungl. Majit äga besluta, vilka befattningshavare

som skola överflyttas på övergångsstat.

Vad angår den icke-ordinarie personalen torde i fråga örn den tillämpas

enahanda bestämmelser, som för motsvarande fall angivas i Kungl. Maj:ts

förut omförmälda brev den 14 juni 1933 angående indragning av den enligt

1933 års riksdagsbeslut övertaliga icke-ordinarie personalen.

Från statens synpunkt är det önskvärt, att det ökade personalbehov, som

den nya lagstiftningen kan komma att medföra för skogsvårdsstyrelserna i

Västerbottens och Norrbottens län, i den mån så lämpligen kan ske tillgodoses

genom anställande hos styrelsen av de domänverkets icke-ordinarie tjänstemän,

som i följd av lagstiftningen bliva övertaliga. Detta syfte torde kunna

vinnas, därest skogsvårdsstyrelserna i nämnda län åtaga sig att i första hand

kungöra de befattningar, som nyinrättas eller bliva lediga på grund av den

nya lagstiftningen, lediga till ansökan för domänverkets tjänstemän eller personal

med mera fast anställning hos skogsvårdsstyrelserna samt, därest lämplig

sökande därvid icke anmält sig, allenast efter Kungl. Maj:ts medgivande

ledigförklara befattningen även för andra sökande. Jag tillstyrker därför i

anslutning till vad skogslagkommissionen föreslagit, att såsom villkor för beviljande

av statsbidrag till skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens

län från nionde huvudtitelns anslag till skogsvårdens befrämjande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 187.

11

stadgas, att omförmälda ordning tillämpas vid tillsättande av sådana befattningar,

som nu nämnts.

För de utgifter domänfonden får vidkännas för ifrågavarande övertaliga

befattningshavare bör fonden beredas ersättning av statsmedel. Mot de i

promemorian gjorda beräkningarna rörande domänfondens utgifter i förevarande

hänseende torde i huvudsak intet vara att erinra. Med hänsyn till

att den nya lagstiftningen icke träder i kraft förrän den 1 januari 1940 och

då det i riksstaten upptagna anslaget till ersättning till statens domäners fond

för utgifter för övertalig personal avser medelsåtgången under det kalenderår,

vars senare hälft ingår i det budgetår, för vilket medel anvisas, inträder

behovet av ökat anslag i anledning av vad här föreslagits först med budgetåret

1940/41.

Under åberopande av det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen besluta,

att från och med ikraftträdandet den 1 januari 1940 av lagen

den 17 juni 1938 (nr 297) om allmänningsskogar i Norrland

och Dalarna till övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet

skola överflyttas en ordinarie assistent och två ordinarie

kronojägare med rätt för Kungl. Majit att meddela beslut

i avseende å vilka befattningshavare, som sålunda skola

överflyttas,

att i fråga om ersättning till de icke-ordinarie befattningshavare,

som entledigas till följd av berörda lag, de förut av

mig tillstyrkta grunderna skola gälla, samt

att Kungl. Maj :t skall äga utfärda de övergångsbestämmelser

och tillämpningsföreskrifter, som för genomförande av

ifrågavarande överflyttning på övergångsstat och indragning

av personal vid domänverket må erfordras.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Sandström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överflyttning på övergångsstat av viss personal vid domänverket m. m. a1 i texten
  2. JoU 1939:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överflyttning på övergångsstat av viss personal vid domänverket m. m. s. 9 i texten