Sök i Ratio Lex

Angående anslagsmedel till nybyggnad för ammunitions fabriken

1939-03-10 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:190, Angående anslagsmedel till nybyggnad för ammunitions fabriken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 190.

1

Nr 190.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslagsmedel

till nybyggnad för ammunitions fabriken;

given Stockholms slott den 10 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Udvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-K eg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 2, punkt 10) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, till nybyggnad för ammunitions fabriken för

budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Sedan den ytterligare utredning i ämnet, som ansetts erforderlig för framBihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 190—192.

607 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

läggande av ett definitivt förslag i ämnet, numera slutförts, torde jag få återkomma

till denna anslagsfråga.

Därvid får jag till en början erinra därom, att i och med att Kungl. Majit

genom beslut den 18 juni 1937 godkänt ett mellan Djurgårdskommissionen

oell Stockholms stads förhandlingsdelegerade träffat preliminärt avtal angående

exploatering av Konradsbergs- och Mariebergsområdena å Kungsholmen

i Stockholm spörsmålet om en förflyttning inom en nära framtid

av den till Mariebergsområdet förlagda avdelningen av ammunitionsfabriken

till annan plats blivit aktuell. Kungl. Majit har därför genom beslut den

3 juni 1938 lämnat arméförvaltningens fortifikationsstyrelse — som i skrivelse

den 24 maj samma år anmält, bland annat, att viss förberedande utredning

verkställts rörande valet av en ny förläggningsplats för fabriken m. m. - begärt bemyndigande att företaga ytterligare utredningar i ämnet.

På sätt jag i samband med framläggandet av årets statsverksproposition i

ämnet anfört hava arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse

i skrivelse den IG december 1938 anmält, att den enligt Kungl. Majits

sålunda givna uppdrag fortsatta utredningen givit till resultat, att betingelserna

för ammunitionsfabrikens förläggning till Karlstad vore ur olika synpunkter

mera gynnsamma än densammas förläggning till annan ort. Det område

inom staden, som ansetts böra komma i fråga, hade vid verkställda undersökningar

befunnits vara fullt tillfredsställande för ändamålet och erbjuda

bättre möjligheter än något annat undersökt område. I detta hänseende ville

departementet och styrelsen hänvisa till en samma dag avlåten särskild skrivelse

av hemlig natur. — Fortifikationsstyrelsen hade med Karlstads stad

inlett förhandlingar för utrönande av i vad mån man från stadens sida kunde

vara villig att ikläda sig ekonomiska uppoffringar för fabrikens förläggning

till staden. Därvid hade befunnits, att staden vore villig att åtaga sig att å

den ifrågavarande platsen utan vederlag tillhandahålla ett markområde, som

vid verkställda undersökningar befunnits vara tillräckligt för ändamålet, ävensom

att till detta område, likaledes utan kostnad för kronan, framdraga vatten-,

gas- och elektriska ledningar och att medelst dessa tillhandahålla kronan

vatten, gas och elektrisk ström till den lägsta taxa, som gällde inom staden

för förbrukare av samma storleksordning. Förhandlingarna hade resulterat i

ett mellan fortifikationsstyrelsen — med tygdepartementets gillande — och

stadens drätselkammare den 1 december 1938 avslutat avtal, gällande under

förutsättning att detsamma godkändes av stadsfullmäktige i Karlstad före den

1 februari 1939 och av Kungl. Majit före den 1 juli 1939. Beträffande avtalets

innebörd i övrigt hänvisade fortifikationsstyrelsen till ett skrivelsen bilagt

exemplar därav med vidfogad karta. På grund av det anförda ansåge departementet

och styrelsen, att den nya fabriken borde förläggas till det i avtalet

avsedda området i Karlstad och att beslut därom snarast borde fattas. Beträffande

omfattningen av en dylik anläggning och de ungefärliga kostnaderna

för densamma påginge inom departementet och styrelsen utredning, vars resultat

komme att senare framläggas. — I samband med ett förslag örn ammunitionsfabrikens

förläggande till Karlstad borde jämväl av riksdagen äskas

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

medel för de förberedande åtgärder i och för anläggningen, som vid bifall

till förslaget borde komma till utförande under budgetåret 1939/40. Beloppet

av de medel, som sålunda bleve behövliga under nästa budgetår, beräknades

till 500,000 kronor, därav 70,000 kronor till utredningskostnader, förberedande

förslag, skisser och kostnadsberäkningar, 50,000 kronor för avvägning, markundersökning,

terrängmodell m. m., 260,000 kronor för ledningar för vatten,

avlopp och elektrisk kraft för byggnadsplatserna samt 120,000 kronor för vägar

inom byggnadsområdet. — Tygdepartementet och fortifikationsstyrelsen hemställde

sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att dels

besluta, att en ny ammunitionsfabrik skall förläggas till Karlstad, dels godkänna

det mellan fortifikationsstyrelsen och Karlstads stads drätselkammare

den 1 december 1938 ingångna preliminära avtalet, dels ock för gäldande av

såväl de kostnader, vilka på grund av Kungl. Majits bemyndigande den

3 juni 1938 förskottsvis bestritts eiler bomme att bestridas, som kostnaderna

för förberedande arbeten i och för fabriksanläggningen under budgetåret

1939/40 anvisa ett belopp av 500,000 kronor.

Det i tygdepartementets och fortifikationsstyrelsens nyssberörda skrivelse

omförmälda preliminära avtalet av den 1 december 1938 mellan fortifikationsstyrelsen

och Karlstads stad angående överlåtande till kronan av plats för

ammunitionsfabriken torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll (Bilaga

A-y

I utlåtande i ärendet den 9 januari 1939 har chefen för armén efter samråd

med tjänstförrättande chefen för försvarsstaben tillstyrkt ''tygdepartementets

och fortifikationsstyrelsens i berörda skrivelse gjorda framställning.

Statskontoret har i utlåtande i ärendet den 17 januari 1939 anfört följande:

När det gällt anvisande av medel till förberedande åtgärder för Stockholms

garnisons utflyttande till Järvafältet ävensom till ordnande av signalregementets

förläggning å Lilla Frösunda, har 1938 års riksdag (prop. nr 180 och

riksdagsskrivelse nr 253) funnit sig icke böra direkt disponera försäljningsmedlen

för tomter å Ladugårdsgärdet utan i stället förskottsvis ställt erforderliga

medel till förfogande å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket.

Såsom en förutsättning för denna anordning har härvid angivits, att

inflytande tomtförsäljningsmedel, i den mån icke för visst fall särskilda omständigheter

föranledde till annat, tills vidare fonderades för att sedermera

tågås i anspråk för reglering av samtliga förskott för bestridande av de med

garnisonens utflyttande till Järvafältet förenade byggnadskostnaderna.

Statskontoret, som vill erinra, att Kungl. Majit i brev den 18 juni 1937

angående godkännande av avtal rörande Konradsbergs- och Mariebergsområdena

i Stockholm m. m. föreskrivit, att de på grund av avtalet eller områdenas

exploatering inflytande medlen skulle under särskilda rubriker redovisas

å diversemedelstiteln »Försäljningsmedel från tomter å Ladugårdsgärde»,

får uttala, att det av 1938 års riksdag tillämpade förfarandet lärer böra komma

till användning jämväl vid finansiering av kostnaderna för den nya ammunitionsfabriken.

Emellertid har fortifikationsstyrelsen med skrivelse den 3 januari 1939

till Kungl. Majit överlämnat en till styrelsen ställd skrivelse från stadsombudsmannen

i Karlstad jämte skrivelsen bilagda handlingar, utvisande att stads
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

fullmäktige i Karlstad den 29 december 1938 godkänt förenämnda avtal mellan

fortifikationsstyrelsen och Karlstads stad.

Fortifikationsstyrelsen har därefter i skrivelse den 21 februari 1939 meddelat,

att den fortsatta utredningen i förevarande fråga numera tagit sådan

form, att företaget och de ungefärliga kostnaderna för detsamma kunde angivas.

Företagets omfattning åskådliggjordes å en skrivelsen bilagd planritning

jämte en bifogad kostnadsberäkning. Den sistnämnda slutai pa ett

sammanlagt belopp av 17,687,000 kronor, därav för nybyggnader 13,687,000

kronor, för maskinpark och utrustning 3,800,000 kronor och för flyttningskostnader

200,000 kronor. Till ledning för kostnadsberäkningen hade tjänat

ett av styresmannen för ammunitionsfabriken upprättat, av tygdepartementet

sedermera reducerat förslag till fabriksanläggning, vilket närmare framginge

av nyssberörda planritning. Beträffande kostnaderna finge styrelsen fiamlialla,

att desamma — på grund av den till buds stående tiden, som icke medgivit

färdigställande av avvägningskarta, markundersökningar lii. m. — i flera avseenden

blott kunnat tillnärmelsevis uppskattas. Under utredningen hade

emellertid framgått, att de tekniska förutsättningarna för anläggningens utförande

å denna plats vore så gynnsamma, att det icke torde kunna beräknas,

att anläggningen skulle kunna till lägre kostnad utföras å annan ort. Under

åberopande av det anförda ävensom av förenämnda skrivelse i ämnet den 16

december 1938 hemställde fortifikationsstyrelsen efter samråd med tygdepartementet,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för förberedande åtgärder

för nybyggnad för ammunitionsfabriken för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 500,000 kronor.

Chefen för armén har i utlåtande den 28 februari 1939, under hänvisning

till sitt yttrande i ärendet den 9 januari 1939, förklarat sig intet hava att erinra

mot fortifikationsstyrelsens sistberörda framställning.

Chefen för försvarsstaben har i utlåtande i ärendet den 3 mars 1939 anfört,

att ur försvarsstabens synpunkt intet vore att erinra mot att 500,000 kronor

ställdes till fortifikationsstyrelsens förfogande för förberedande åtgärder

för nybyggnad för ammunitionsfabriken. Chefen för försvarsstaben förutsatte

dock, att det närmare utformandet av situationsplanen komme att äga rum i

samråd med försvarsstaben.

I detta sammanhang får jag anmäla, att Uddeholms aktiebolag inkommit

med en den 14 februari 1939 dagtecknad skrift i förevarande ärende, i vilken

bolaget anfört följande:

Enligt ovannämnda mellan fortifikationsstyrelsen och drätselkammaren i

Karlstad träffade avtal skulle den föreslagna ammunitionsfabriken förläggas

på en udde cirka 4 kilometer sydväst örn Karlstad. Härigenom skulle fabriken

komma i ett nära grannskap till våra cirka 5 kilometer söder därom belägna

stora industrianläggningar vid Skoghall, Skoghallsverken.

Sistnämnda anläggningar omfatta:

sulfitfabrik med en kapacitet av 55,000 ton, huvudsakligen siikesmassa,

sulfatfabrik med en kapacitet av 55,000 ton oblekt och blekt kraftmassa,

varav en del alphacellulosa, en specialmassa för bomullskrutstillverkning,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ts proposition nr 11)0. £>

pappersbruk nied en kapacitet av 24,000 ton oblekt och blekt kraftpapper

med möjlighet att tillverka cellulosavadd,

elektrokemisk fabrik med en kapacitet av 25,000 ton klorprodukter, såsom

flytande klor, klorkalk, trikloretylén, perkloretylén, hexakloretan och tetrakloretan,

samt natriumhydrat,

spritfabrik med en kapacitet av 3,800,000 liter 100 %-ig sprit,

eterfabrik med en kapacitet av 720,000 kg. eter, varav 80,000 kg. narkoseter,

terpentinfabrik med en apparatkapacitet av 380,000 kg. renterpentin,

metanolfabrik med en apparatkapacitet av 180,000 kg. renmetanol,

sågverk med en kapacitet av 20,000 stds trävaror.

Vid Skoghalls verken finnes dessutom en ångkraftanläggning med 2 stycken

mottrycksturbiner örn tillsammans 7,000 kW och en kondenseringsturbin örn

7,000 kW ävensom 3 stycken elektriska ångpannor örn tillsammans 14,000 kW

att användas vid tillfällen, då överskott av elektrisk kraft är rådande.

Som av det förestående framgår, utgör Skoghallsverken ett av vårt lands

största industricentra inom trä- och cellulosaindustrien. Till anläggningarna

höra dessutom mycket stora lager av råprodukter och färdiga alster. I omedelbar

närhet till de industriella anläggningarna äro ett större antal bostäder

för arbetare och tjänstemän uppförda. Vid verken sysselsättes ett arbetarantal

av cirka 1,600.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att vid Skoghallsverken framställas

betydande kvantiteter av produkter, som under ett krigstillstånd äro

av oskattbart värde för landet.----------------

Då en ammunitionsfabrik givetvis är ett mycket eftersträvansvärt mål

för luftangrepp under krigstillstånd, torde det säga sig självt, att förläggning

av en sådan till viss plats i högsta grad ökar risken för luftangrepp uti hela

den omgivande trakten. Örn representanterna för Karlstads stad för stadens

del ej räkna med denna fara, anse vi det dock som vår plikt att, innan avgörandet

i denna fråga faller, fästa uppmärksamheten på densamma.

Det har visserligen anförts, att ammunitionsfabriken skulle komma att

eventuellt förses med luftvärn. Härigenom torde dock icke anläggningarna

vid Skoghall kunna påräkna något skydd. Under sådana förhållanden skulle

hela arrangemanget resultera i ett för denna betydelsefulla industriort ur luftskyddssynpunkt

betydligt försämrat läge. Utan denna anläggning skulle

Skoghallsverken måhända icke, trots deras stora betydelse ur krigsberedskapssynpunkt,

verka så attraherande på fientliga flygare, men tillkomme en

ammunitionsfabrik i närheten, torde risken för flyganfall komma att mångdubblas.

Det torde ock böra tagas i betraktande det utsatta läge omedelbart vid

Vänern, som såväl Skoghallsverken som den planerade ammunitionsfabriken

skulle komma att intaga. Detta kommer givetvis att försvåra industriluftskyddet,

örn icke luftvärnsartilleriet stöde till förfogande. Därtill kommer,

att Skoghallsverken, särskilt dess kemiska industrier med dess stora sulfitkokare

(225 kubikmeter), behållare med sulfitsyra under tryck, högtryckspannor

och lagerbehållare för flytande klor, sprit, terpentin och eter, i och för

sig äro ytterst känsliga för bombanfall, vilka lätt skulle kunna demolera anläggningen

i sin helhet.

Vid frågans avgörande torde ock hänsyn böra tagas till den ökade risk den

planerade fabriken skulle medföra för den befolkning, som vid Skoghallsverken

har sin boningsort och utkomst.

Örn en ammunitionsfabrik skulle förläggas till den föreslagna platsen,

komme detta att åsamka oss betydande merkostnader för anläggning av fullträffsäkra

skyddsrum, för vilka kostnader vi måste förbehålla oss rätt att fram
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Majlis proposition nr 190.

ställa de ersättningsanspråk, som kunna anses påkallade. Dessa kostnader

kunna preliminärt uppskattas till 115,000 kronor. Härutöver måste vi ur

såväl egen som allmän synpunkt påfordra ett i Skoghall placerat luftvärn av

tillräcklig storlek för anläggningarnas effektiva skyddande.

Inför alla de riskmöjligheter och nackdelar, ett genomförande av det föreliggande

förslaget skulle innebära, tillåta vi oss emellertid ifrågasätta, örn

det icke vore lämpligast att förlägga den föreslagna fabriken till en ur luftskyddssynpunkt

mindre ömtålig ort. Yi hava svårt att se, att ur försvarssynpunkt

icke minst lika lämpliga platser som den nu ifrågasatta skulle kunna

föreslås.

Bolagets skrivelse utmynnar i en hemställan, att frågan örn den föreslagna

fabrikens förläggande till annan ort måtte upptagas till allvarlig prövning.

Skulle en ändring icke låta sig göra hemställde bolaget, att i skrivelsen omförmälda

åtgärder för särskilt luftvärn vid Skoghallsverken måtte komma till

utförande.

Fortifikationsstyrelsen har i utlåtande den 23 februari 1939 över bolagets

nyssberörda framställning anfört följande:

I särskild underdånig skrivelse den 16 december 1938 ha ämbetsverkets

tygdepartement och fortifikationsstyrelse lämnat närmare redogörelse för de

skäl, som legat till grund för förslaget örn ammunitionsfabrikens förläggning

till Karlstad. Därav torde framgå, att även luftförsvarssynpunkten vid ärendets

utredning beaktats av vederbörande myndigheter.

Vid sådant förhållande finner fortifikationsstyrelsen för sin del anledning

icke föreligga att på grund av de utav Uddeholms aktiebolag anförda skälen

för fabrikens förläggande till annan plats frångå det avgivna förslaget.

Yad beträffar den gjorda hemställan örn att vid ammunitionsfabrikens

förläggande till Karlstad åtgärder måtte vidtagas för anordnande av särskilt

luftvärn vid Skoghallsverken, får fortifikationsstyrelsen allenast anföra, att

frågan, huruvida ur försvarets synpunkt sådana åtgärder må bliva erforderliga,

undandrager sig styrelsens bedömande.

Chefen för försvarsstaben har i utlåtande den 3 mars 1939 beträffande de av

Uddeholms aktiebolag anförda synpunkterna anfört följande:

Anläggningarna vid Skoghall torde i och för sig vara av den betydelse för

krigsförsörjningen, att åtgärder för luftskydd äro nödvändiga och luftvärn

önskvärt för deras skydd. Det synes visserligen riktigt, att riskerna för flyganfall

kunna för Skoghallsverkens del bedömas bliva ökade efter tillkomsten

av ammunitionsfabriken på föreslagen plats, men å andra sidan torde det bliva

nödvändigt att i lägen, då sistnämnda anläggning kan anses särskilt hotad av

flyganfall, avdela territoriella luftvärnsförband till dess försvar. Dessa luftvärnsförband

kunna även i viss grad medverka vid försvar av Skoghallsverken,

vartill hänsyn kommer att tagas vid planläggningen för ifrågavarande

förbands användning. På grund härav anser jag skäl icke föreligga att förlägga

ammunitionsfabriken till annan plats.

Såsom jag redan vid behandlingen av förevarande fråga i samband med

framläggandet av årets statsverksproposition framhållit är enligt min mening

anordnandet av en nyanläggning för ammunitionsfabriken i stället för den

nuvarande å Marieberg en angelägenhet av sådan vikt, att ett förslag i ärendet

bör föreläggas årets riksdag till bedömande.

Vad då först beträffar platsen för en ny anläggning för ammunitionsfabriken

hava de militära och förvaltningsmyndigheter, som haft denna fråga

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts [preposition nr 190.

under bedömande, enats om den uppfattningen, att Karlstad vore den plats

som ur olika synpunkter främst borde komma i fråga härför. Vid detta bedömande,

som delvis sammanfattats i en särskild, hemlig utredning, hava olika

faktorer av bland annat strategisk och ekonomisk art spelat in. Ett flertal

platser i landet hava också upptagits till prövning i förevarande hänseende,

innan man slutligen stannat för Karlstad såsom den lämpligaste. Den sålunda

företagna ingående utredningen giver enligt min mening oförtydbart vid handen,

att det föreslagna området i Karlstad erbjuder en ur olika synpunkter

mycket lämplig plats för ammunitionsfabrikens förläggning och att i varje

fall någon mera lämplig näppeligen är till finnandes. De synpunkter i annan

riktning, som i förenämnda skrift anförts av Uddeholms aktiebolag, må i och

för sig vara beaktansvärda; de synas dock i betraktande av vad såväl chefen

för försvarsstaben som fortifikationsstyrelsen däremot genmält knappast

vara ägnade att i någon avsevärd mån rubba omdömet örn Karlstads lämplighet

som förläggningsort för anläggningen i fråga. Därvid vill jag särskilt

framhålla, att Skoghallsverkens relativa närhet till den föreslagna platsen

för ammunitionsfabriken lärer komma att i sin mån inverka på bedömandet

av frågan örn avdelandet av luftvärnsförband för anläggningarnas skydd.

.lag finner mig således böra tillstyrka, att den fabriksanläggning som skall

ersätta den nuvarande ammunitionsfabriken å Marieberg förlägges till Karlstad,

närmare bestämt till det område inom staden, som Karlstads stad genom

det i det föregående omnämnda preliminära avtalet av den 1 december 1938 förbundit

sig att på närmare angivna villkor utan vederlag för ändamålet upplåta

till kronan. Det nämnda avtalet synes även i övrigt erbjuda kronan så väsentliga

fördelar, att detsamma bör i oförändrat skick av Kungl. Majit godkännas.

Emellertid torde såväl frågan om platsen för den nya fabriksanläggningen som

spörsmålet örn godkännande av det ifrågavarande avtalet med Karlstads stad

böra underställas riksdagens prövning.

Vad därefter beträffar frågan om den blivande ammunitionsfabrikens omfattning

och de beräknade kostnaderna för densammas färdigställande befinner

sig utredningen därom såtillvida alltjämt på ett förberedande stadium,

som situationsplanen för anläggningen ännu icke definitivt utformats och

kostnadsberäkningarna i vissa hänseenden kunnat allenast approximativt

angivas. En planritning över den planerade anläggningen har emellertid i

ärendet förebragts, liksom en på grundval av densamma uppgjord kostnadsberäkning

utförts. Denna slutar på en sammanlagd summa av 17,687,000

kronor, varav 13,687,000 kronor utgöra själva byggnadskostnaderna och återstoden,

4,000,000 kronor, åbelöper maskinpark och utrustning samt flyttningskostnader.

Jag är naturligen icke beredd att fatta någon slutgiltig ståndpunkt

till de sålunda föreliggande beräkningarna rörande anläggningens omfattning

och de därför uppskattade kostnaderna; tvärtom förutsätter jag, att under den

fortsatta utredningen fram till uppgörande av fullständiga situationsplaner

m. m. — vilken utredning lärer böra ske i samråd med såväl arméns vederbörande

myndigheter som chefen för försvarsstaben — förutsättningarna för

ett nedbringande av de preliminärt beräknade kostnaderna tågås under in
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 190.

gående övervägande, för vilket ändamål såväl inskränkningar i de föreslagna

byggnadernas antal och storlek som förenklingar i fråga örn deras beskaffenhet

torde böra göras till föremål för omprövning.

hör nästkommande budgetår torde emellertid, på sätt de förslagsställande

myndigheterna gjort gällande, anslagsmedel böra anvisas för bestridande av

kostnaderna för erforderliga förberedande arbeten för etablissementets uppförande,

nämligen — förutom kostnader för själva utredningsarbetet — för

avvägningar och markundersökningar, för ledningar av olika slag samt för

väganläggningar inom byggnadsområdet.

Vad slutligen beträffar gäldandet av de ifrågavarande kostnaderna torde — i

anslutning till vad statskontoret därutinnan anfört — anslagsmedlen i fråga för

nästkommande budgetår böra förskottsvis anvisas å kapitalbudgeten under

fonden för förlag till statsverket för att sedermera täckas i samma ordning som

är eller kan bliva föreskriven i fråga örn kostnaderna för Stockholms garnisons

utflyttande till Järvafältet.

Lnder åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att i stället för den å Mariebergsområdet i Stockholm

belägna ammunitionsfabriken en ny ammunitionsfabrik

skall uppföras i Karlstad,

dels för sin del godkänna det statsrådsprotokollet bilagda, den

1 december 1938 mellan arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,

å ena, samt Karlstads stad, å andra sidan, träffade preliminära

avtalet angående upplåtelse till kronan av visst markområde inom

staden m. m. för ammunitionsfabrikens uppförande,

dels ock till nybyggnad för ammunitionsfabriken för budgetåret

1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för förlag till

statsverket anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Wikland.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

9

Bilaga A.

Avtal.

Mellan Kungl. Majit och Kronan, å ena,

är följande avtal träffat:

§ 1-

samt Karlstads stad, å andra sidan,

Staden upplåter till Kronan, för att av Kronan användas till förläggningsplats

för en ammunitionsfabrik, med full äganderätt men utan vederlag det å

vidfogade karta med röda begränsningslinjer omslutna markområde vid Kattfjärden

i Karlstad med å området växande skog och befintliga byggnader ävensom

till området hörande strand- och vattenrätt; skolande Kronan likväl lämna

staden ersättning för bostadsbyggnaderna å Skogstorpet och Grundviken,

vilka kunna beräknas komma till användning vid områdets bruk för nu avsedda

ändamålet, med Fyratiotusen (40,000:—) kronor.

Området överlåtes fritt från gravationer med undantag likväl av sådan till

säkerhet för Uddeholms Aktiebolag tillförsäkrad rätt att däröver framdraga

kraftledning.

Staden förbinder sig att vidtaga sådana anstalter, att det upplåtna området,

ett år efter respektive tillträdesdagar för de olika delarna därav, icke besväras

av rätt för någon att taga väg över området.

§ 2.

1 den mån inom upplåtna området belägna fastigheter eller delar av sådana,

som icke tillhöra staden, icke kunna av staden förvärvas genom godvillig

överenskommelse med vederbörande jordägare, ombesörjer Kronan, efter

därom av staden senast den 1. juli 1939 gjord framställning, expropriation av

sådana fastigheter eller fastighetsdelar, därvid det åligger staden att ersätta

Kronan alla kostnader för såväl markens inlösande som expropriationons

utförande.

§3.

Å de delar av upplåtna området, som icke enligt § 2 bliva föremål för

expropriation, skall överlåtelsehandling av staden utfärdas och överlämnas

till Kronan.

§ 4-

I § 3 angivna områden få av Kronan tillträdas den 1. juli 1939 eller den

senare tidpunkt, varom överenskommelse kan bliva mellan Kungl. Arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse och drätselkammaren i Karlstad träffad.

§ 5-

Alla kostnader för lagfart för Kronan betalas av Kronan ensam, men förbinder

sig staden att tillhandahålla nödiga åtkomsthandlingar för de under

§ 3 omförmälda områdena.

§ 6-

Staden förbinder sig att utan kostnad för Kronan sex månader efter därom

av Kronan gjord framställning hava till det enligt § 1 upplåtna områdets gräns

framdragit vatten-, gas- och elektriska ledningar och att medelst dessa tillhandahålla

Kronan vatten, gas och elektrisk ström till den lägsta taxa, som

gäller inom staden för förbrukare av samma storleksordning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

§ 7.

Därest det enligt § 1 här ovan upplåtna området icke skulle komina att tagas

i anspråk eller icke framdeles kommer att användas för det nu avsedda ändamålet

eller någon annan Kronans verksamhet av ungefärligen motsvarande

omfattning, skall Kronan, efter eget val, antingen till staden med full äganderätt

men utan vederlag återlämna området eller för området lämna staden full

ersättning, därvid emellertid icke skall beräknas någon ersättning för byggnader

eller andra anordningar.

Återlämnas området skall Kronan likväl bibehållas vid äganderätten till å

området vid återlämnandet befintliga byggnader.

Kan överenskommelse icke träffas örn den ersättning, staden enligt vad i

första stycket av denna paragraf säges äger erhålla, skall ersättningsbeloppet

bestämmas av skiljemän enligt lagen örn skiljemän.

§ 8.

Om detta avtal icke blivit godkänt av stadsfullmäktige i Karlstad före den

1. februari 1939 och av Kungl. Maj:t före den 1. juli 1939, har detsamma förfallit.

Av detta avtal äro två lika lydande exemplar upprättade och mellan parterna

växlade.

Karlstad den 1, december 1938.

Kungl. Arméförvaltningens

f ortif ikationsstyrelse:

OVE SYLVAN.

L. NORRMAN.

/ Kjell Sjöstedt.

Karlstad stad:

J. A. HAKANSSON.

/ Sven Heimer Svensson.

Oavsett om förestående avtal blir för framtiden gällande eller ej, medgiver

Karlstads stad eller förbinder sig staden att, i den mån så är möjligt,

söka utverka rätt för Kronan att omedelbart efter avslutande av samma avtal

å det enligt § 1 i avtalet upplåtna området vidtaga förberedande åtgärder för

den ifrågasatta fabriksanläggningen, såsom avvägningar, mätningar, borrningar

m. m.

Karlstad den 1. december 1938.

Karlstad stad:

J. A. HÅKANSSON.

t Sven Heimer Svensson.

Stockholm 1939. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:455 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslagsmedel till nybyggnad för ammunitionsfabriken. s. 12 i texten