Sök i Ratio Lex

Angående delaktighet i statens pensionsanstalt för överläkare och sjukgymnaster vid de till pensionsstyrelsen anslutna kuranstalterna

1939-03-10 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:195, Angående delaktighet i statens pensionsanstalt för överläkare och sjukgymnaster vid de till pensionsstyrelsen anslutna kuranstalterna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

1

Nr 195.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående delaktighet i

statens pensionsanstalt för överläkare och sjukgymnaster

vid de till pensionsstyrelsen anslutna kuranstalterna;

given Stockholms slott den 10 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet K ronprinsen-liege iden i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för socialdepartementet fråga om delaktighet i

statens pensionsanstalt för vissa befattningshavare vid pensionsstyrelsens

kuranstalter och anför därvid:

I skrivelse den 20 december 1938 har pensionsstyrelsen gjort framställning

örn pensionsrätt i statens pensionsanstalt för följande befattningshavare

vid de till pensionsstyrelsen anslutna kuranstalterna, nämligen överläkare,

kamrerare, sjukgymnaster, arbetsledare, arbetsledarinnor oell kuratorer.

Till stöd för framställningen har pensionsstyrelsen anfört:

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sand. Nr 195—IDB.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Alltsedan år 1914 bedriver pensionsstyrelsen en omfattande invaliditetsförebyggande

verksamhet. Sålunda äger styrelsen alt i enskilda fall bereda

sjukvård eller yrkesutbildning i syfte att i folkpensioneringens intresse förebygga

eller häva arbetsoförmåga. Styrelsen har bland annat föranstaltat örn

vård av personer, som lida av reumatiska och nervösa åkommor m. m. Denna

vård beredes dels å särskilda avdelningar vid vissa större sjukhus, huvudsakligen

lasarett, dels å vissa privata anstalter och dels å vissa till styrelsen

närmare knutna anstalter. Sistnämnda anstalter äro Åre fjällkuranstalt

Nynäs kuranstalt och Tranås kuranstalt. Fastigheterna för Are fjällkuranstalt

och Nynäs kuranstalt ägas av folkpensioneringsfonden, under det att anstaltsdriften

handhaves av aktiebolaget Ivurortsverksamhet, i vilket bolag praktiskt

taget hela aktiekapitalet äges av folkpensioneringsfonden. Tranås kuranstalt

äges och drives av aktiebolaget Tränäs kuranstalt, i vilket bolag aktiemajoriteten

innehaves av aktiebolaget Ku rorts verk samhet, finansieringen av anstaltsfastigheterna

för Tranås kuranstalt har i huvudsak skett genom lån från såväl

folkpensioneringsfonden som aktiebolaget Kurortsyerksamhet. Vid Are

fjällkuranstalt och Nynäs kuranstalt disponerar pensionsstyrelsen samtliga

vårdplatser, vilka för närvarande uppgå till respektive 120 och 250. Vid

Tranås kuranstalt disponeras 170 platser av pensionsstyrelsen. Dessutom

finnes vid sistnämnda anstalt en förstaklassavdelning (avdelning för sjalvbetalande),

omfattande 80 platser.

Vid de nämnda anstalterna, bortsett fran sistnämnda avdelning vid tranas

kuranstalt, bestridas driftkostnaderna, med undantag för viss avgift, som erlägges

av patienten, av pensionsstyrelsen fran ett a femte huvudtiteln uppfört

reservationsanslag för åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet.

Omkostnadernas bestridande sker genom erläggande av dagavgifter,

vilka avpassas så, att anstaltsdriften går praktiskt taget utan överskott. Ovannämnda

avgift att erläggas av patienten utgör i regel kronor 2: 30 för dag,

vilket motsvarar ungefär Va av totalkostnaden för patientens uppeliälle, vard

och behandling. Förhöjning av avgiften äger rum, därest så kan anses påkallat

på grund av patientens ekonomiska förhållanden. 1 de fall, då patient

ej själv kan gälda avgiften, plägar densamma erläggas av annan person

eller av institution eller vederbörande kommun.

Från aktiebolaget Kurortsverksamhet och aktiebolaget Tranås kuranstalt

hava nu till pensionsstvrelsen inkommit framställningar av innebörd att styrelsen

måtte hos Kungl. Majit utverka sådan ändring av reglementet for statens

pensionsanstalt, att vissa vid anstalterna inrättade befattningar skulle

bliva förenade med pensionsrätt i pensionsanstalten.

I anledning av dessa framställningar får pensionsstyrelsen anföra följande.

De med framställningarna avsedda befattningarna tillhöra kategorierna

överläkare, kamrerare, sjukgymnaster, arbetsledare, arbetsledarinnor och

kuratorer. Befattningarna äro samtliga erforderliga för anstalternas ändamålsenliga

drift och av sådan stadigvarande natur, att de böra vara förenade

med pensionsrätt. Av vad ovan sagts torde vidare framgå, att en ökning

eller minskning av anstalternas utgifter för exempelvis pensionering av befattningshavare

kommer att påverka dagavgifterna. Enär dessa avgifter bestridas

— förutom genom omförmälda, fixerade bidrag från patienter eller

andra — av medel från ovannämnda riksstatsanslag, kommer uppenbarligen

en ökning eller minskning av kostnaderna för pensioneringen att medföra

praktiskt taget motsvarande ökning eller minskning av statsverkets utgittei

för kurortsvården. , , . . ... „

Med hänsyn till nu nämnda omständigheter synes det styrelsen vara lämpligast

och mest naturligt, att pensioneringsfrågan ordnas genom beredande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

3

av pensionsrätt i statens pensionsanstalt, till vilken för övrigt sjuksköterskepersonalen

ävensom husmödrarna vid anstalterna redan äro eller inom den

närmaste tiden torde bliva anslutna.

Vid pensionsstyrelsens nu återgivna skrivelse har fogats en uppställning,

utvisande bland annat att den i skrivelsen avsedda personalen utgjorde vid

kuranstalterna i Äre och Nynäs tillhopa 2 överläkare, 1 kamrerare, 5 kvinnliga

sjukgymnaster, 1 arbetsledare, 2 arbetsledarinnor och 1 kvinnlig kurator

samt vid Tranås kuranstalt 1 överläkare, 1 kamrerare, 1 manlig sjukgymnast,

1 kvinnlig sjukgymnast, 1 arbetsledare, 1 arbetsledarinna och 1

kvinnlig kurator.

över framställningen har medicinalstyrelsen avgivit utlåtande den 12 januari

1939, vilket utlåtande är av följande innehåll:

Då överläkare vid här ifrågavarande anstalter i stort sett hava samma

ställning och arbetsförhållanden som lasarettsläkare, vill styrelsen i denna

del tillstyrka framställningen örn beredande av delaktighet i statens pensionsanstalt.

Detsamma är förhållandet beträffande kuratorerna, som ej

sällan rekryteras från sjuksköterskekåren och vilkas arbete delvis sammanfaller

med sjuksköterskornas.

Jämlikt bestämmelser i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för

statens pensionsanstalt med däri sedermera vidtagna ändringar, Kap. VI.

§ 60 mom. 1 d), e) och i), kunna bland annat sjuksköterskor, husmödrar

samt sjukgymnaster under vissa villkor vinna inträde i pensionsanstalten.

En förutsättning härför är, att vederbörande befattning regleras på sätt i

§ 5 sägs samt att medicinalstyrelsen godkänt regleringsvillkoren i fråga.

Då fråga är örn sjukgymnast skall dylik befattningshavare vara anställd

vid länslasarett eller sådan sjukstuga, sjukvårdsinrättning eller för sjukgymnastik

och massage inrättad poliklinik, vilken äges och helt eller delvis

underhålles av landsting eller stad, som ej deltager i landsting, eller ock

vid statsunderstödd vanföreanstalt. Vidare skall anställningen utgöra befattningshavarens

huvudsakliga sysselsättning samt befattningshavaren hava

erhållit medicinalstyrelsens tillståndsbrev till sjukgymnastyrkets utövning.

Därest pensionsstyrelsens ifrågavarande anstalter äro att hänföra till ovanstående

slag av sjukhus, synes vid anstalterna anställd sjukgymnast redan

nu kunna erhålla pensionsrätt. Om så icke är fallet, tillstyrker medicinalstyrelsen,

att § 60 mom. 1 i) utökas med en bestämmelse därom, att pensionsrätt

jämväl må tillkomma sjukgymnast, anställd vid pensionsstyrelsens

kuranstalt eller annan statsunderstödd sjukvårdsanstalt.

Kamrerare tillhör visserligen icke sjukvårdspersonal, men styrelsen anser

sig dock beträffande densamme böra framhålla, att han kan anses motsvara

vid lasarett anställd syssloman, vilken sistnämnde icke äger medlemskap i

statens pensionsanstalt. Det kan därför ifrågasättas, örn befattning såsom

kamrerare hör bliva förenad med pensionsrätt i pensionsanstalten så länge

detta ej är förhållandet med motsvarande tjänst å lasarett.

Övriga befattningar, vilka avses i framställningen, kunna icke hänföras

till kategorien sjukvårdspersonal, och styrelsen finner sig därför icke böra

yttra sig i denna del.

Statens pensionsanstalt har den 30 januari 1939 avgivit utlåtande över

pensionsstyrelsens förevarande framställning och därvid tillstyrkt fram
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 195-

ställningen, i vad den avser överläkare och sjukgymnaster, men däremot

avstyrkt beredande av pensionsrätt i pensionsanstalten för övriga i framställningen

omförmälda befattningshavare. Pensionsanstalten har i ärendet

till en början anfört följande:

I avseende å pensionsrätt i statens pensionsanstalt för befattningshavarna

vid statsunderstödda sjukvårds- och därmed jämförliga inrättningar, till

vilka ifrågavarande kuranstalter torde vara att hänföra, gäller i stort sett,

att pensionsanstalten står öppen — förutom för vissa lärare, barnmorskor,

tandläkare och tandsköterskor — för överläkare och med dem likställda läkare,

föreståndare, föreståndarinnor, husmödrar, sjuksköterskor och sjukgymnaster.

Kuranstalterna intaga dock för närvarande så hilvida en särställning jämfört

med övriga sjukvårdsinrättningar, som där anställda överläkare och

sjukgymnaster icke kunna vinna inträde i pensionsanstalten. Nämnda anstalter

äro nämligen icke inbegripna bland de sjukvårdsinrättningar, som

avses i bestämmelserna i § 60 mom. 1 a)-—c) i reglementet för pensionsanstalten

rörande pensionsrätt för vissa läkare, och äro ej heller hänförliga

till sådana anstalter, som omförmälas i de för reglering av pensionsrätt

för sjukgymnaster i § 60 mom. 1 i) meddelade bestämmelserna.

Pensionsanstalten har för sin del i princip intet att erinra mot att befattningshavarna

vid kuranstalterna i avseende å rätt till delaktighet i anstalten

likställas med motsvarande befattningshavare vid övriga statsunderstödda

sjukvårdsinrättningar och finner sig därför kunna tillstyrka bifall till

framställningen i vad den avser delaktighetens utsträckande till att omfatta

kuranstalternas överläkare och sjukgymnasier, vad de sistnämnda beträffar

dock endast under förutsättning att i fråga om minimiavlöning, tjänstgöringsskyldighet

och kompetens de villkor äro uppfyllda, vilka gälla för övriga

sjukgymnaster med pensionsrätt i pensionsanstalten.

Framställningen åsyftar emellertid, att delaktighet i pensionsanstalten

skall beredas även vid kuranstalterna anställda kamrerare, arbetsledare, arbetsledarinnor

och kuratorer. Då motsvarande befattningshavare vid övriga

sjukvårdsinrättningar nu icke kunna vinna inträde i pensionsanstalten,

skulle den sålunda ifrågasatta delaktigheten innebära en utvidgning av de

hittills gällande gränserna för pensionsanstaltens verksamhetsområde beträffande

en enstaka grupp sjukvårdsinrättningar. En dylik partiell utvidgning

av nämnda gränser bör enligt pensionsanstaltens mening icke ske.

Befinnas andra vid sjukvårdsinrättningar anställda befattningshavare än

sådana, som nu kunna vinna inträde i pensionsanstalten, böra ifrågakomma

till delaktighet i densamma, vilket anstalten likväl finner tveksamt med

hänsyn till bland annat de ekonomiska konsekvenserna, synes frågan därom

böra prövas i ett sammanhang för samtliga sjukvårdsinrättningar. För

övrigt vill pensionsanstalten ifrågasätta lämpligheten av att genom beredande

av delaktighet för nya kategorier befattningshavare föregripa den generella

omprövning av spörsmålet om gränsdragning för anstaltens verksamhetsområde,

som synes vara att motse att döma av föredragande departementschefens

uttalanden till statsrådsprotokollet över finansärenden den 17

juni 1938 rörande utredning av pensionsanstaltens fondställning m. m. Pensionsanstalten

finner sig därför icke kunna tillstyrka framställingen i nu

berörda del.

Statens pensionsanstalt har för överläkare och sjukgymnaster vid kuranstalterna

föreslagit följande närmare pensionsvillkor:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

5

Vad Överläkare beträffar synes det i viss män tveksamt, huruvida de vid

inordnande i pensionsanstalten böra likställas med överläkare, som avses i

§ 60 mom. 1 b) av anstaltens reglemente, d. v. s. med av Konungen utnämnda

överläkare vid vissa statsunderstödda sjukvårdsinrättningar, eller

med i § 60 mom. 1 c) omförmälda överläkare vid sanatorium, som äges

av svenska livförsäkringsbolags sanatorieförening. Pensionsvillkoren skulle

bliva desamma i båda fallen utom beträffande huvudmannaavgiften, vilken

i förra fallet skulle bliva 5 procent och i senare fallet 9 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Då emellertid, vid det förhållande att huvudmannaavgiften

synes kunna förutsättas komma att helt belasta det i framställningen

angivna riksstatsanslaget, kostnaden för pensioneringen, i den mån den

icke täckes av befattningshavaravgifter, i varje fall skulle komma att åvila

staten, torde frågan om huvudmannaavgiftens storlek i detta sammanhang

få anses vara av underordnad betydelse. I betraktande av att kuranstalternas

driftkostnader bestridas huvudsakligen av statsmedel får pensionsanstalten

föreslå, att där anställda överläkare i pensionshänseende likställas

med förenämnda i § 60 mom. 1 b) avsedda överläkare vid statsunderstödda

sjukvårdsinrättningar. Detta skulle innebära

att befattningarna skulle kunna förenas med pensionsrätt utan reglering

enligt § 5 i reglementet,

att tjänstepensionsunderlaget skulle utgöra 6,000 kronor och familjepensionsunderlaget

1,500 kronor,

att pensionsåldern skulle vara 65 år,

att för hel tjänstepension skulle erfordras 30 tjänstår,

att det skulle ankomma på medicinalstyrelsen att lämna medgivande att

kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder, dock icke för längre tid än

två år,

att rätt till försäkringstekniskt beräknad genast börjande tjänstepension

skulle inträda även då befattningshavaren, efter att hava uppnått en ålder,

som med högst 5 år understiger pensionsåldern, i följd av försvagad hälsa

eller minskad arbetsförmåga frivilligt avgår eller av huvudmannen uppsäges,

att befattningshavarens årliga tjänstepensionsavgift skulle utgöra 5 procent

av tjänstepensionsunderlaget och den årliga familjepensionsavgiften 20

procent av familjepensionsunderlaget för manlig befattningshavare och 1

procent av samma underlag för kvinnlig befattningshavare samt

att huvudmannaavgiften skulle utgöra 5 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Enligt vad av pensionsstyrelsen uppgivits är tjänstepension ordnad i

svenska personalpensionskassan (S. P. P.) för samtliga nu vid kuranstalterna

anställda överläkare. Därest i samband med inträde i pensionsanstalten

tjänstepensionsförsäkringen i nämnda kassa avbrytes, torde befattningshavarna

vara berättigade att erhålla fribrev å pension från kassan, motsvarande

värdet av dit gjorda inbetalningar. Vid sådant förhållande synes

anledning icke föreligga ali medgiva lindring i eventuellt i frågakommande

engångsavgift för retroaktiv tjänstårsberäkning.

För kuranstalternas sjukgymnaster får pensionsanstalten föreslå samma

pensionsvillkor, som gälla för övriga sjukgymnaster med pensionsrätt i anstalten.

Därvid skulle pensionsrätt vinnas först efter av medicinalstyrelsen

godkänd reglering enligt 8 5, tjänstepensionsunderlaget skulle utgöra 1,560

kronor och familjepensionsunderlaget 612 kronor, pensionsåldern skulle utgöra

60 år, för hel tjänstepension skulle erfordras 30 tjänstår och för tillstånd

att kvarstå i tjänst efter pensionsåldern (högst 5 år) skulle erfordras

medgivande av medicinalstyrelsen. Vidare skulle i fråga örn rätt till för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Departements
chefen.

säkringstekniskt beräknad, genast börjande tjänstepension vid avgång ur

tjänst före pensionsåldern samt beträffande befattningshavare- och huvudmannaavgifter

gälla samma bestämmelser som för överläkarna. Därjämte

skulle ifrågakommande engångsavgift för sjukgymnastbefattning, som före

viss tid (den 1 januari 1941) efter godkänd reglering anmäles för beredande

av pensionsrätt åt innehavaren, beräknas så, att sedan från den enligt

§ 9 mom. 1 beräknade engångsavgiften dragits det belopp, för vilket huvudmannen

må uttaga ersättning genom löneavdrag av befattningshavaren, engångsavgiften

är lika med halva återstoden, ökad med nämnda belopp.

Till belysande av statsverkets blivande kostnader för en tjänstepensionering

enligt av statens pensionsanstalt sålunda föreslagna grunder för innehavare

av ifrågavarande överläkare- och sjukgymnastbefattningar har pensionsanstalten

anfört, att — bortsett från kostnaderna för dyrtidstillägg å pensionerna

och för den föreslagna lindringen i engångsavgifter för nuvarande

innehavare av sjukgymnastbefattningar -— för pensioneringen skulle enligt

beräkningar på grundval av 3 procents räntefot och dödlighetstabellen R 32

utöver befattningshavar- och huvudmannaavgifter krävas ett statligt bidrag,

motsvarande ett årligt tillskott av omkring 3,000 kronor.

Statskontoret har i utlåtande, avgivet den 23 februari 1939, biträtt vad statens

pensionsanstalt i ärendet anfört och föreslagit.

Med hänsyn till den ställning nu ifrågavarande kuranstalter intaga

inom pensionsstyrelsens verksamhet anser jag mig böra tillstyrka sådan

ändring av det för statens pensionsanstalt gällande reglementet, att kuranstalterna

för sina befattningshavare erhålla samma möjlighet till delaktighet

i pensionsanstalten, som tillkommer i reglementet för närvarande

upptagna statsunderstödda sjukvårdsinrättningar. I enlighet med denna

ståndpunkt bör, på sätt pensionsanstalten föreslagit, pensionsrätt medgivas

för överläkare och sjukgymnaster vid kuranstalterna, varemot delaktighet

icke, åtminstone för närvarande, bör ifrågakomma för övriga i pensionsstyrelsens

framställning åsyftade personalkategorier.

Beträffande de närmare bestämmelser, som böra gälla för pensionsrätten i

fråga om överläkare och sjukgymnaster, ansluter jag mig till pensionsanstaltens

förslag.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagen fattat beslut

i ärendet, vidtaga erforderliga ändringar i pensionsanstaltens reglemente.

Ändringarna torde böra träda i kraft den 1 juli 1939.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig i det föregående förordade grunder,

utfärda bestämmelser i fråga örn delaktighet i statens pensionsanstalt

för överläkare och sjukgymnaster vid de till

pensionsstyrelsen anslutna kuranstalterna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

7

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan ^förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Wcerneman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för överläkare och sjukgymnaster vid de till pen a1 i texten
  2. BU 1939:34 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för överläkare och sjukgymnaster vid de till pensionsstyrelse s. 1 i texten