Sök i Ratio Lex

Med förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39

1939-01-04 · 132 sidor, varav 123 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 123 av 132 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:2, Med förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39; given

Stockholms slott den 4 januari 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll

angående justering av propositionen om tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1938/39, föreslå riksdagen att, med godkännande av

de i protokollet berörda förslagen, å nämnda tilläggsstat upptaga de inkomster

och utgifter, som framgå av härvid fogade förslag till dylik tillläggsstat.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter........................

Tilläggsstat till riksstaten

Kronor

23,250,000

Summa 23,250,000

Kronor

Inkomster:

I. Kapitalmedel . . .

Kapitalbudgeten.

24,523,000

Summa

24,623,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

3

för budgetåret 1938/39.

Kronor

Driftbudgeten.

A.

Egentliga statsutgifter:

I.

Kungl, hov- och slottsstaterna..............

____ 3,200

II.

Justitiedepartementet.....................

____ 7,500

III.

Utrikesdepartementet.....................

____ 80,000

IV.

Försvarsdepartementet....................

____ 3,649,100

V.

Socialdepartementet.......................

____ 11,500,000

VI.

Kommunikationsdepartementet.............

____ 35,000

VII.

Finansdepartementet......................

____ 100,000

IX.

Jordbruksdepartementet...................

---- 3,626,000

19,000,800

B.

Utgifter för statens kapitalfonder:

III.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.....

2,968,800

Säger

21,969,600

Överskott

alt tillföras statens budgetutjämningsfond.....

1,280,400

Summa

28,250,000

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering:

I. Statens affärsverksfonder..................................

Kronor

17,940,000

793.000

590.000

100.000

5,100,000

III. Statens allmänna fastighetsfond............................

VII. Fonden för förlag till statsverket...........................

Summa

24,523,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

.. .

Kronor

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning......

d. Särskild skatt å aktiebolags inkomst, bevillning..

f. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning

7.500.000

1.400.000

4.350.000

13,250,000

5. Tullar och accisen

a. Tullmedel, bevillning ............

10,000,000

Summa

23,250,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 2.

7

)

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

Kronor

Kronor

B. Kungl, slottsstaten.

4 a

Ersättande av vissa personalkostnader m. m. vid Stock-

3,200

holms slott....................................

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

Kronor

Kronor

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga

förbrytare.

3

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

Nybyggnadsarbeten m. m., reservationsanslag.......

7,600

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

9

Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sveriges representation i utlandet.

2

5

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

Attachéer, reservationsanslag......................

Skrivbiträden, reservationsanslag..................

30.000

50.000

80,000

Summa

80,000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Lantförsvaret.

43

44

Materielanskaffning sammanhängande med 1936 års

arméorganisation:

Viss materielanskaffning (anslag nr 1), reservations- anslag ......................................

Viss materielanskaffning (anslag nr 2), reservations- anslag ......................................

600,000

312,800

912,800

57

Diverse:

Personalberedskapsåtgärder vid armén.............

713,500

Säger för lantförsvaret

1,626,300

E. Sjöförsvaret.

29

32

38 a

! 38 b

38 c

38 d

Flytande materiel och byggnader:

Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag......

Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag....

Komplettering av sjöfronts- och luftvärnsbatterier på

Gotland, reservationsanslag ....................

Beredskapsrum på Gotland, reservationsanslag......

Utbyte av elektriska ledningar i kaserner och boställs- hus m. m. i Karlskrona, reservationsanslag ......

Ändring av belysningsanläggningen inom Nya Varvet,

reservationsanslag ............................

1,200,000

95.000

40.000

95.000

25.000

35.000

1,490,000

67

Diverse:

Personalberedskapsåtgärder vid marinen............

332,800

Säger för sjöförsvaret

1,822,800

F. Flygvapnet.

20

Flygmateriel:

Anskaffning och förnyelse av flygmateriel, reserva- tionsanslag ..................................

200,000

Summa

3,649,100

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

18

Bekämpande av arbetslösheten:

Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.,

reservationsanslag ............................

2,000,000

4,000,000

19

Statliga och kommunala beredskapsarbeten, reserva- tionsanslag ..................................

6,000,000

22

Förbättrande av bostadsförhållandena:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på lands- bygden, reservationsanslag......................

1,500,000

Säger för sociala verk och inrättningar

7,500,000

F. Civila luftskyddet.

4

Civilt luftskydd:

Gasskyddsutrustning, reservationsanslag ............

3,500,000

G. Diverse.

10

Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m.,

reservationsanslag...............................

500,000

Summa

11,500,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kronor

Kronor

E. Diverse.

13

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-

tionsanslag.................................

35,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.\

13

Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

Kronor

Kronor

E. Diverse.

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-

tionsanslag.....................................

100,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

8a

8 a

21

C. Lantbruksakademien och försöksväsendet

på jordbruksområdet.

Statens växtskyddsanstalt:

Byggnadsarbeten, reservationsanslag................

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar m. m.

Lantbrukshögskolan:

Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet, reser- vationsanslag .................................

Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet, reser- vationsanslag .................................

Kronor

Kronor

:

10.500

46.500

10,000

Säger för undervisningsanstalter för jordbruk och lant-

mannanäringar m. m...........................

56,500

G. Lanthushållning i allmänhet.

25

Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reservationsanslag ..

300,000

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-

förbättringar m. m.

Grundförbättringar:

15

Bidrag till täckdikningar, reservationsanslag ........

200,000

I. Fiskeriväsendet.

15

Understöd åt fiskare, reservationsanslag..............

50,000

16

Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.,

reservationsanslag...............................

300,000

17

Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.,

reservationsanslag...............................

200,000

Säger för fiskeriväsendet

550,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

15

%

Kronor

Kronor

J. Skogsväsendet.

15

16

16 a

17

Skogsvård m. m.:

Statens skogsutdikningsanslag, reservationsanslag ....

Statens skogsodlingsanslag, reservationsanslag........

Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar,

reservationsanslag.............................

Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo,

reservationsanslag.............................

400.000

100.000

1,500,000

300,000

2,300,000

25

Riksskogstaxering och awerkningsstatistik, reservations- anslag .........................................

97,000

Säger för skogsväsendet

2,307,000

L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska

undersökning och statens meteorologisk- hydrografiska anstalt.

4

Rikets allmänna kartverk:

Anskaffande av flygplan m. m., reservationsanslag. . .

12,000

M. Diverse.

11

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva- tionsanslag ......................

100,000

Summa

3,626,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Kronor

Kronor

A. Statens affärsverkstonder.

1

2

Kommunikationsdepartementet:

Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan

Järna och Katrineholm (I: C: 2), reservationsanslag .

Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 8), re- servationsanslag ...............................

500,000

1,700,000

2,200,000

Säger för statens affärsverkstonder

2,200,000

B. Luftfartsfonden.

5

Kommunikationsdepartementet:

Byggande och förbättring av flygplatser (II: 3 a), reser- vationsanslag .................................

600,000

C. Statens allmänna fastighetsfond.

3

13a

Justitiedepartementet:

Utbyggande av fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs

(III: 3), reservationsanslag......................

Kommunikationsdepartementet:

Beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen

(III: 14 a), reservationsanslag....................

242,500

26,300

268,800

Säger för statens allmänna fastighetsfond

268,800

Summa

2,968,800

opaginerad Kontrollera mot PDF

KAPITALBUDGETEN

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 2.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Inkomsterna å kapitalbudgeten.

Kronor j Kronor

1

Kapitalmedel ....................................

1

i 24,523,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

19

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

Kronor

Kronor

A. Postverket.

5

Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg, reser-

- '' { ;

vaiionsanslag.................................

175,000

i

B. Telegrafverket.

17

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf-

väsende, reservationsanslag.......................

9,200,000

C. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar:

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:

2

Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning

mellan Järna och Katrineholm, reservationsanslag

500,000

8

Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservations-

anslag.......................................

1,700,000

2,200,000

Rullande materiel:

12a

Godsvagnar, reservationsanslag....................

3,800,000

Säger för statens järnvägar

6,000,000

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken:

Trollhätte kraftverk:

2

Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag ..

Motala kraftverk:

500,000

2a

Utvidgning av Nykvarns kraftstation, reservations-

anslag.....................................

65,000

Norrländska kraftverken:

5

Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven, reserva-

tionsanslag.................................j

2,000,000

2,565,000.

Säger för statens vattenfallsverk

2,565,000

Summa

| 17,940,000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

Kronor

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

3 a

Byggande och förbättring av flygplatser, reservations-

anslag.......................................

500,000

! 4

Inlösen av aktier i aktiebolaget Aerotransport, reser-

vationsanslag.................................

293,000

793,000

Summa

798,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

21

Kapitalinvestering.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Kronor

J ustitiedepartementet:

3

Utbyggande av fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs,

reservationsanslag.............................

485,000

Kommunikationsdepartementet:

14 a

Beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen,

reservationsanslag.............................

105,000

Summa

690,000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

V. Fonden för låneunderstöd.

■

Kronor

Kronor

Socialdepartementet:

5

Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk tuber-

[

kulos, reservationsanslag........................

100,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

23

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

•

Kronor

Kronor

Jordbruksdepartementet:

12

Rörelsekapital för Alnarps egendom, mejeri och träd-

gårdar, reservationsanslag.......................

100,000

Handelsdepartementet:

9

Vissa omkostnader för statlig lagerhållning, reservations-

anslag.......................................

5,000,000

Summa \

5,100,000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Propositionens justering.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i januari

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Med åberopande av de förslag till riksdagen varom, enligt bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15), hemställanden gjorts av

vederbörande departementschefer, föredrager chefen för finansdepartementet,

statsrådet Wigforss, förslag till proposition örn tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1938/39, uppsatt i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt

samma protokoll fattade beslut.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att godkänna omförmälda förslag och alltså upptaga inkomsterna och utgifterna

å berörda tilläggsstat på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Henrik Klackenberg.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

25

Bilaga 1.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 4 januari

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler förslag till

inkomstberäkning för tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 och

anför därvid följande.

Den under hösten och vintern inträdda försämringen i läget för särskilt

vissa norrländska industrier har gett upphov till ökade medelsbehov för arbetslöshetsändamål

och för stöd till dem som för sin utkomst äro beroende

av skogsbruket och skogsindustrierna. Anledning till förstärkning av vissa

anslag föreligger även till följd av de åtgärder på försvarsväsendets område

som vidtogos på grund av den ökade spänningen i det utrikespolitiska läget

under september förflutet år.

Under dessa omständigheter har det, såsom jag närmare utvecklar vid

anmälan av finansplanen till årets statsverksproposition, ansetts lämpligt

att å särskild tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 äska ytterligare

medel närmast under fjärde, femte och nionde huvudtitlarna. När

förslag örn tilläggsstat förelägges riksdagen, böra av praktiska skäl under

denna stat såvitt möjligt inbegripas jämväl de medelsbehov som eljest skulle

föranleda framställningar till riksdagen om anlitande av det för budgetåret

1938/39 anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Vid framläggandet av förslag om tilläggsstat bör det bemyndigande som

av riksdagen givits Kungl. Maj:t att fastställa beredskapsstaten för budgetåret

1938/39 eller viss del därav alt lända till efterrättelse såsom förskottsstat

anses förfallet. Kungl. Maj:t torde i enlighet därmed böra besluta, att

riksdagens .skrivelser i ärendet ej skola föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Jag avser att senare för Kungl. Maj:t anmäla frågan örn proposition

till riksdagen med förslag till beredskapsstat för nästa budgetår.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Ä tilläggsstatens utgiftssida böra, i överensstämmelse med vad som

skedde vid fastställande av tilläggsstat för budgetåret 1937/38, anslagen erhålla

samma litterering som, respektive — vid nya anslag —- litterering i

följd med motsvarande eller närmast motsvarande utgiftstitlar i riksstaten.

I budgetredovisningen blir det med denna anordning möjligt att inlägga tillläggsstatens

titlar som örn de varit uppförda å riksstaten.

inkomstsidans utformning påverkas av den ändrade uppställning

av riksstaten som genomförts för innevarande budgetår. Enligt denna skall

driftbudgeten utmynna i ett öppet överskott eller underskott, som utvisar

statförslagets innebörd ur statsfinansiell synpunkt. Såvitt möjligt bör undvikas

att bryta mot denna princip vid uppgörandet av en tilläggsstat genom

att lata denna sluta i ett överskott eller underskott, som sammanställt med

saldot på riksstatens driftbudget väsentligt avviker från den förskjutning

av ställningen på budgetutjämningsfonden, som kan väntas inträda vid realiserandet

av riksstaten och tilläggsstaten. Härigenom uteslutes i ett läge,

då täckning för de nya utgifterna anses föreligga, en utformning av tilläggsstaten

i analogi med den budgetåret 1937/38 tillämpade. I tilläggsstaten

för nämnda budgetår redovisades utgifterna, i den mån de icke skulle finansieras

av lånemedel, såsom i sin helhet täckta av kassafondsmedel, varemot

enligt den nya budgetuppställningen närmast skulle svara, att utgifterna

balanserades uteslutande genom upptagande å inkomstsidan av ett underskott

att avföras å budgetutjämningsfonden. Den äldre tekniken uttryckte,

att för utgiftsfinansieringen påräkneliga merinkomster förutsattes disponerade

via kassafonden. Med nu tillämpade budgetordning skulle däremot ett

underskott, motsvarande de å tilläggsstatens driftbudget upptagna utgifternas

totalsumma, ge uttryck åt att täckning för utgifterna genom förutsedda

inkomstöverskott icke ansåges föreligga.

Av det anförda synes följa, att en tilläggsstat vid tillämpning av det nya

budgetsystemet borde på inkomstsidan upptaga en redovisning av de faktiska

förändringar i inkomstutfallet i förhållande till riksstaten, som man

har att räkna med, så att det överskott eller underskott vari tilläggsstaten utmynnade

komme att justera saldot å riksstatens driftbudget till överensstämmelse

med det förväntade budgetutfallet. Tilläggsstaten skulle under

dessa omständigheter erhålla karaktären av en fullständig revision av riksstaten

med hänsyn till förhållandena vid tidpunkten för dess framläggande.

Den uppfattning örn tilläggsstatens karaktär och utformning vid tillämpning

av det nya budgetsystemet, åt vilken jag här givit uttryck, kan av praktiska

skäl ej konsekvent genomföras. Det är givetvis ej möjligt att utan införande

av negativa poster — vilket icke kan ifrågakomma — taga hänsyn

till beräknade underskott å olika inkomsttitlar eller till besparingar

å förslagsanslag eller obetecknade anslag. Vidare synes det, även om avsevärda

överskridanden äro att förutse, olämpligt att i tilläggsstaten införa tillläggsanslag

till förslagsanslag annat än i de undantagsfall då förslag framläggas

om ändrad disposition av de berörda anslagen. En konsekvent höjning

av de inkomsttitlar, för vilka en sådan justering kan vara påkallad,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

27

kan under angivna förhållanden leda till, att tilläggsstaten kommer att framstå

såsom finansiellt gynnsammare än det förväntade budgetutfallet motiverar.

Man torde därför vid revideringen av riksstatens inkomstsida böra

taga hänsyn till möjliga underskott å vissa inkomsttitlar samt till väntade besparingar

och överskridanden å vissa anslag, så att det redovisade överskottet

eller underskottet blir såvitt möjligt rättvisande.

Vid utformandet av tilläggsstatens inkomstsida bör iakttagas, att uppräkningarna

begränsas till de större inkomsttitlarna. Korrigering av dessa

bör i första hand ske i de fall, där den nya beräkningen kan verkställas

med en större grad av tillförlitlighet. Specialbudgetstitlar torde böra lämnas

helt åsido, eftersom en omräkning av sådana inkomsttitlar blir utan

betydelse för tilläggsstatens balansering.

Enligt de förslag som denna dag framläggas av cheferna för justitie-,

försvars-, social-, kommunikations-, finans-, jordbruks- och handelsdepartementen

(bil. 2—15) äskas å tilläggsstatens driftbudget anslag till ett sammanlagt

belopp av 21,969,600 kronor samt å tilläggsstatens kapitalbudget investeringsanslag

å tillhopa 24,523,000 kronor.

Vid avgivande av förslag till inkomstberäkning för nästföljande budgetår

har riksräkenskapsverket även behandlat utfallet av löpande statsreglering.

Därvid har verket för de inkomster, som tillhöra den allmänna budgeten

och sålunda avräknas mot budgetutjämningsfonden, under betonande av

uppskattningens synnerligen ovissa karaktär kommit till ett sammanlagt

överskott över i gällande riksstat uppförda belopp på mellan 40 och 50 miljoner

kronor. Mot ett dylikt överskott måste emellertid, såsom jag i finansplanen

till årets statsverksproposition påpekat, ställas icke endast de så att

säga normala överskridandena å utgiftssidan, som enligt erfarenheten bruka

hålla sig inom måttliga gränser, utan även oförutsedda utgiftsökningar avsärskild

natur. Jag erinrar i berörda sammanhang särskilt om de osäkerhetsmoment,

som följa av folkpensioneringen och löneregleringen för folkskolans

lärare, och örn de betydande kostnader som orsakas av kampen

mot mul- och klövsjukan. Örn hänsyn tages jämväl till de utgifter, för vilka

medel böra äskas å tilläggsstaten, synes anledning knappast föreligga

att räkna med att årets statsreglering skall tillföra budgetutjämningsfonden

något tillskott. Under dessa förhållanden och då riksstaten är praktiskt sett

jämnt balanserad, sker inkomstberäkningen för tilläggsstaten med tillämpning

av nyss motiverade principer lämpligen på sådant sätt, att staten framstår

såsom balanserad eller utmynnar i ett mindre överskott.

1 huvudsak definitiva uppgifter örn utfallet föreligga numera beträffande

vissa i riksstaten uppförda inkomsttitlar. Detta är förhållandet med de tre

titlarna inkomst- .och förmögenhetsskatt, särskild skatt å aktiebolags inkomst

samt utskiftningsskatt och ersättningsskatt, överskott torde på

dessa titlar erhållas med 7,500,000, 1,400,000 respektive 4,350,000 kronor.

Sammanlagt uppgå bär nämnda morinkomster till 13,250,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Ehuru ovisshet råder om det slutliga utfallet å inkomsttiteln tullmedel,

ger den hittillsvarande utvecklingen grundad anledning att räkna med ett

betydande överskott. Riksräkenskapsverket har ansett sig kunna räkna med

en merinkomst av tullmedel å 15 miljoner kronor. Utan risk för överskattning

torde man å tilläggsstaten kunna upptaga ett inkomsttillskott under

ifrågavarande titel av 10,000,000 kronor. Om så sker och tidigare nämnda

inkomsttitlar upptagas med angivna belopp, kommer tilläggsstaten att utmynna

i ett överskott att tillföras budgetutjämningsfonden av (13,250,000

+ 10,000,000 — 21,969,600 =) 1,280,400 kronor.

Såsom jag förut angivit, äskas för kapitalinvesteringar sammanlagt

24,523,000 kronor. En däremot svarande balanspost bör uppföras på inkomstsidan

av tilläggsstatens kapitalbudget.

Jag vill förorda, att tilläggsstatens inkomstsida utformas i enlighet med

här framlagda beräkningar, och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39

upptaga följande inkomster sålunda:

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ............ kronor

d. Särskild skatt å aktiebolags inkomst,

bevillning............ »

i. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,

bevillning........ »

5. Tullar och accisen

a. Tullmedel, bevillning........ » 10,000,000

Kapitalbudgeten.

Kapitalmedel.......................... » 24,523,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

7.500.000

1.400.000

4.350.000

Ur protokollet:

Henrik Klackenberg.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

29

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A januari

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt anför

därvid följande.

[B. Kungl, slottsstaten.

[1.] 4 a. Ersättande av vissa personalkostnader m. m. vid Stockholms

slott. Vid behandlingen av frågan om äskande i årets statsverksproposition

av anslag under första huvudtiteln till polis-, lys- och renhållning samt

brandväsendet vid Stockholms slott har jag anmält en från riksmarskalksämbetet''

inkommen framställning om anvisande av medel till ersättande av

vissa under budgetåret 1937/38 uppkomna personalkostnader m. m., uppgående

till sammanlagt 3,224 kronor, vilka icke kunnat bestridas av de för

samma budgetår till förenämnda ändamål anvisade anslagen. Under åberopande

av vad i sådant sammanhang anförts förordar jag, att för ersättande

av ifrågakomna kostnader å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

anvisas ett till 3,200 kronor avrundat belopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättande av vissa personalkostnader m. m. vid

Stockholms slott å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1938/39 anvisa ett anslag av .............. kronor 3,200.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Ma,j:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Henrik Klackenberg.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

31

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt

anför därvid följande.

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

[1.] 3. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Nybyggnadsarbeten m. m.,

reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 161 till

1938 års riksdag framlagda förslag har riksdagen för nybyggnadsarbeten

m. m. vid statens uppfostringsanstalt å Bona anvisat ett reservationsanslag

av 55,000 kronor. Anslaget avser ombyggnad av en tjänstebostad vid anstalten,

uppförande av en ny bostad åt räkenskapsföraren och redogöraren

vid anstalten samt uppförande av ett nytt, för gift personal i förmansgrad

avsett bostadshus om två lägenheter.

Genom beslut den 17 juni 1938 har Kungl. Maj:t uppdragit åt styrelsen för

anstalten att låta utföra ifrågavarande nybyggnadsarbeten.

I skrivelse den 6 december 1938 har anstaltsstgrelsen meddelat, att enligt

införskaffade entreprenadanbud kostnaderna för byggnadsarbetena uppginge

till 59,834 kronor och alltså med 4,834 kronor överstege det anvisade beloppet.

Av skrivelsen inhämtas härom följande.

Efter det styrelsen genom kungörelseförfarande utbjudit ifrågavarande

byggnadsarbeten på entreprenad, befanns vid prövningen av inkomna anbud,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att å själva byggnadsarbetet avgivits endast två anbud, ett å 51,600 kronor

och ett å 66,700 kronor, medan å värme- och sanitära anläggningar avgivits ett

flertal anbud, det lägsta å 8,949 kronor, samt å elektrisk installation ett anbud

å 2.145 kronor. Enär den lägsta kostnaden för hela byggnadsarbetet

härigenom skulle ha uppgått till 62,694 kronor, alltså ett belopp som vida

överskridit det anvisade anslaget, beslöt styrelsen förkasta de å själva byggnadsarbetet

avgivna anbuden samt i denna del övergå till anbudsförfarande

under hand. Härvid avlämnades ett anbud å 45,000 kronor jämte ersättning

för behövlig bergsprängning. Styrelsen fann sig böra antaga detta anbud

tillika med de förutnämnda lägsta anbuden å värme- och sanitära anläggningar

samt å elektrisk installation. Byggnadskostnaden skulle härigenom

uppgå till 45,000 + 8,949 + 2,145 kronor. Härtill måste läggas kostnaden

för bergsprängning, beräknad till 2,240 kronor, samt arvode till kontrollant,

beräknat till 1,500 kronor. Den sammanlagda kostnaden för arbetena uppgick

sålunda till 59,834 kronor, varigenom i förhållande till det anvisade anslaget

å 55,000 kronor uppstått en brist å 4.834 kronor.

I sin skrivelse har styrelsen vidare hemställt, att medel måtte anvisas till

inredande av badrum i det föreslagna nya tvåfamiljshuset. I denna del anför

styrelsen:

Beträffande det för två befattningshavare i förmansgrad jämte deras familjer

avsedda bostadshuset har i det förslag, som varit underställt Kungl. Maj:ts

och riksdagens prövning, icke upptagits badrum, medan sådant skulle inredas

i den för räkenskapsföraren och redogöraren avsedda bostaden. Emellertid

bär personalorganisationen vid anstalten i skrivelse den 22 september 1938

hos styrelsen framställt det önskemål, att även i tvåfamiljshuset måtte för

beredande av större bekvämlighet och trevnad inredas badrum, ett för varje

lägenhet. Med hänsyn till de under senare tid alltmera ökade fordringarna

å hygieniska anordningar, även i mindre bostadslägenheter å landsbygden,

har styrelsen ansett sig böra tillmötesgå denna framställning och hos Kungl.

Maj:t äska anslag för angivna ändamål.

Enligt uppgifter, som infordrats från de för byggnadsarbetena antagna

entreprenörerna, skulle merkostnaden för inredande av badrum i de båda nu

nämnda lägenheterna utgöra sammanlagt 2,650 kronor.

Det belopp som, utöver redan tillgängligt anslag, skulle erfordras för slutförande

av ifrågavarande byggnadsarbeten med den ändring i fastställd plan,

att badrum inrättades i vardera lägenheten i tvåfamiljshuset, skulle alltså

uppgå till (4,834 + 2,650 = 7,484 kronor) i runt tal 7,500 kronor. I enlighet

härmed har anstaltsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för nybyggnadsarbeten m. m. vid anstalten anvisa ett tilläggsanslag

å 7,500 kronor.

Statskontoret och byggnadsstyrelsen ha i infordrade utlåtanden lämnat den

sålunda gjorda framställningen utan erinran. Beträffande förslaget om inredande

av badrum har statskontoret anfört följande.

Statskontoret vill ej motsätta sig bifall till styrelsens hemställan om anvisande

av medel för inredande av badrum i omförmälda för viss personal avsedda

bostadshus. Enligt vad ämbetsverket under hand inhämtat förefinnes

visserligen redan nu möjlighet för anstaltens personal att erhålla bad i anstalten

tillhöriga badrum och badstugor. Då emellertid ifrågavarande anord
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

33

ningar ur olika synpunkter lära vara mindre tillfredsställande, synas vägande

invändningar knappast kunna resas mot styrelsens i sådant avseende

framförda förslag. Framhållas må jämväl i detta sammanhang, att de för

viss vaktpersonal avsedda bostadshusen vid fångvårdens ungdomsanstalt å

Skenäs, till vilkas uppförande medel innevarande år anvisats under statens

allmänna fastighetsfond, skola förses med badrum.

I den skrivelse av den 18 oktober 1937, vari anstaltsstyrelsen äskade medel Depanementsför

nu ifrågavarande nybyggnadsarbeten, beräknades kostnaderna för dessa chefentill

sammanlagt 43,300 kronor. Styrelsen uttalade emellertid samtidigt, att

styrelsen icke ansett sig kunna med någon grad av sannolikhet uppskatta de

prisförhöjningar i fråga om material, som möjligen komme att ske intill tiden

för arbetenas utförande. Enligt av byggnadsstyrelsen sedermera verkställda

beräkningar skulle kostnaderna för samma arbeten — efter vissa ändringar

av de uppgjorda förslagen — uppgå till 54,000 kronor. Såsom nämnts

anvisades för ändamålet 55,000 kronor. Att även denna summa visat sig vara

otillräcklig torde bero på stegrade materialkostnader. Med hänsyn till vad

anstaltsstyrelsen i sin nu förevarande skrivelse anfört, finner jag mig böra

tillstyrka att erforderliga medel äskas för täckande av den uppkomna merkostnaden.

Mot anstaltsstyrelsens av statskontoret och byggnadsstyrelsen biträdda förslag

om inredande av badrum i det nya tvåfamiljshuset har jag ej heller något

att erinra. Förslaget torde härutinnan ansluta sig till redan tillämpade

principer beträffande inredning av nya personalbostäder vid statliga anstalter

(jfr proposition nr 163/1935 sid. 35). Givetvis bör — i överensstämmelse

med vad från riksdagens sida i liknande sammanhang framhållits (jfr riksdagens

skrivelse nr 259/1935 sid. 4) — vid bifall till förslaget hyresersättningen

för lägenheterna så bestämmas, att deras innehavare icke komma att

intaga en gynnsammare ställning i hyreskostnadshänseende än övriga befattningshavare.

Enligt vad jag inhämtat beräknas de ifrågavarande byggnadsarbetena bliva

avslutade under instundande sommar. Med hänsyn härtill torde det av anstaltsstyrelsen

nu äskade beloppet böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Statens uppfostringsanstalt å Bona: Nybyggnadsarbeten

m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/

39 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 7,500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 2.

3

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

35

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstaten

till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

1. Utrikesdepartementet: Avlöningar. I den för budgetåret 1938/39 fastställda

avlöningsstaten för utrikesdepartementet är posten Avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal m. m.: Grundavlöningar m. m. upptagen till

66,100 kronor.

Detta belopp ansågs i stort sett motsvara det behov, som kunde förutses

för löpande budgetår, sedan ett antal extra ordinarie befattningar — i enlighet

med beslut av 1938 års riksdag — överförts till ordinarie stat. I detta

sammanhang påpekades i statsverkspropositionen, att ett konstant behov av

minst 50 kvinnliga tjänstemän för renskrift, vissa arkivgöromål och därmed

jämställda sysslor måste anses föreligga för utrikesdepartementets del. Det

sammanlagda antalet dylika kvinnliga befattningshavare uppgick emellertid

vid början av ar 1938 till 55, en siffra som sedermera endast temporärt kunnat

nedbringas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

På grund av de utrikespolitiska förhållandena under år 1938 har utrikesförvaltningen

fått sin arbetsbörda avsevärt ökad, vilket nödvändiggjort en betydande

ökning av den icke-ordinarie personalen. Framför allt är härvid att

nämna en utomordentlig stegring i antalet ärenden angående främlingslagens

tillämpning. Under de sista två åren har antalet dylika ärenden ungefärligen

tiodubblats, varvid ökningen i väsentlig mån faller på den senaste tiden.

Det av sådan anledning ökade arbetet med registrering och arkivering har icke

kunnat besörjas av den för normala förhållanden tillmätta kvinnliga personalen.

Ett antal nyanställningar har sålunda icke kunnat undvikas. Utan

utvidgning av arbetsstyrkan skulle effektiviteten av hela det registreringsoch

kontrollsystem, som hör samman med detta slags ärenden, riskerats. Utrikesdepartementets

expedition för utländska passärenden, som under tidigare

år i regel kunnat handlägga under densamma fallande ärenden med en

personal av 3 å 4 kvinnliga befattningshavare, har nödgats mer än fördubbla

denna personal.

De politiska händelserna under det gångna året hava haft återverkningar

jämväl för arbetet på andra av departementets avdelningar. Allt som allt

har den kvinnliga personalen i departementet kommit att uppgå till ett antal

icke understigande 60. Av liknande skäl har en förstärkning av den ickeordinarie

expeditionsvaktspersonalen blivit nödvändig. Dessutom har ifrågavarande

anslagspost måst anlitas för arbetsförstärkning på utrikesdepartementets

s. k. ceremonibyrå (andra byrån å personal- och administrativa avdelningen).

Vikarie kan nämligen icke, på sätt annars är vanligt, förordnas

på sagda byrås chefsbefattning, enär denna enligt beslut av 1924 års riksdag

är uppförd på övergångsstat. Vid infallande tjänstledighet är man därför

nödsakad att belasta grundavlöningsposten, något som också förutsatts, när

befattningen på sin tid sattes på övergångsstat. Detta förhållande har inträffat

under det löpande budgetåret och kommit att medföra en betydande

extrabelastning.

Den personalökning, som i följd av anförda omständigheter måst vidtagas,

har medfört behov av en förstärkning med 28,000 kronor av den i avlöningsstaten

med bestämt belopp uppförda grundavlöningsposten.

I följd härav hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för utrikesdepartementet under

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

m. m. upptagna delposten till grundavlöningar m. m.

må för budgetåret 1938/39 överskridas med högst 28,000

kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

37

B. Sveriges representation i utlandet.

[1.] 2. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer, reser
vationsanslag.

För detta ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår

uppfört ett reservationsanslag av 90,000 kronor. De utrikespolitiska händelserna

under år 1938 ha medfört att ifrågavarande anslag blivit otillräckligt. Utrikesdepartementet

har icke kunnat undgå att i viss utsträckning tillmötesgå

de krav på förstärkning av personalen, som framförts från ett flertal beskickningschefer.

Behov av dylik förstärkning har även gjort sig kännbart

inom departementet. Den utväg, som stått till buds, har varit att öka rekryteringen

av attachéer för förstärkning av arbetskrafterna såväl å departementets

avdelningar som vid ett flertal utlandsmyndigheter. Att ett större

antal attachébefattningar måst placeras utom landet har, till följd av de

med dylik placering förenade ortstilläggen, i särskilt hög grad ökat kostnaderna.

Framför allt har behovet av arbetsförstärkning gjort sig gällande

vid våra största beskickningar utomlands i samband med den livligare diplomatiska

verksamhet, som karakteriserat senaste tidens internationella förbindelser.

Främst ha beskickningens i Berlin arbetskrafter måst utökas. Vid

beskickningarna i de anglosaxiska länderna, där tidigare endast en attaché

tjänstgjort, har det visat sig nödvändigt att placera två attachéer. Likaså har

en attaché måst placeras vid beskickningen i Spanien, vilken tidigare icke

disponerat över någon dylik tjänsteman. Med hänsyn till nu berörda förhållanden

är en förstärkning av här ifrågavarande anslag med 30,000 kronor

erforderlig.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: At
tachéer

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 30,000.

[2.] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, re
servationsanslag.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört ett reservationsanslag av 360,000 kronor. Även i fråga om

detta anslag har den utrikespolitiska utvecklingen under 1938 medfört ett behov

av förstärkning, vilken med utgångspunkt från de beräkningar, som för

närvarande äro möjliga att göra, har uppskattats till ett belopp, ej understigande

50,000 kronor. Liksom då det gäller de för icke-ordinarie personal i

utrikesdepartementet anvisade medlen, är det även i fråga om detta anslag

närmast ökningen av antalet ärenden rörande kontrollen över främlingars

inresa till Sverige, som förorsakat rubbning i tidigare beräkningar. Jag tilllåter

mig som exempel nämna, att det i detta avseende ökade arbetet nödvändiggjort

upprättandet av en särskild passbyrå vid beskickningen i Berlin.

Den internationella flyktingsfrågan har emellertid haft återverkningar även

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för de svenska diplomatiska och konsulära representanterna i andra länder,

vilket på flera håll medfört kostnader för anlitande av extra arbetskraft.

Jämväl av andra anledningar har ett behov av sådan arbetskraft på åtskilliga

platser gjort sig gällande. Sålunda må framhållas att det svårligen kunnat

undvikas att i viss utsträckning redan under innevarande budgetår

tillgodose de krav på utökning av kanslipersonalen, som följt av den

under senaste tiden intensifierade svenska handelspolitiken i de avlägsna exportländerna.

Denna fråga har, såsom omnämnes i statsverkspropositionen,

beaktats av 1938 års exportutredning och föranlett mig att för nästkommande

budgetår begära en förhöjning äv anslaget med tanke på nödvändigheten

att i detta avseende bereda ifrågavarande diplomatiska och konsulära befattningshavare

tid och möjlighet till mer rationellt arbete i den svenska utrikeshandelns

tjänst.

Jag får sålunda hemställa att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av............ kronor 50,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Eyvind Bratt.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

39

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över för svar sår enden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i januari

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt

anför därvid följande.

D. Lantförsvarets

[1.] 43. Viss materielanskaffning (anslag nr 1), reservationsanslag.

Tillverkning av gasmasker vid försvarsväsendets gasmaskfabrik bedrives

under innevarande budgetår för medel, som ställas till förfogande bland annat

från det i riksstaten upptagna anslaget för viss materielanskaffning (anslag

nr 1).

I särskild skrivelse den 13 oktober 1938, varöver chefen för armén och

chefen för försvarsstaben samma dag avgivit tillstyrkande utlåtanden, har arméförvaltningens

tygdepartement hemställt, att ett belopp av ytterligare

600,000 kronor måtte ställas till förfogande för ändamålet.

Ärendet är av den beskaffenhet, att närmare redogörelse för detsamma

icke lämpligen bör ske till statsrådsprotokollet, utan torde riksdagens vederbörande

utskott därom böra erhålla ytterligare upplysningar genom de handlingar,

som komma att tillhandahållas utskottet.

För egen del anser jag mig böra förorda bifall till tygdepartementets Departemenitframställning.

Det äskade beloppet torde lämpligen böra anvisas såsom till- chelenlägg

till lantförsvarets anslag till viss materielanskaffning (anslag nr 1) för

innevarande budgetår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Kungl. Majtts proposition nr 2.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Viss materielanskaffning (anslag nr 1) k tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 600,000.

[2.] 44. Viss materielanskaffning (anslag nr 2), reservationsanslag.

Av det av 1937 års riksdag beviljade anslaget för viss med 1936 års arméorganisation

sammanhängande materielanskaffning (anslag nr 2) å 7,749,550

kronor avsågs visst belopp för anskaffning av luftvärnsmateriel. Genom brev

den 23 april 1937 bemyndigades arméförvaltningens dåvarande artilleridepartement

att träffa avtal örn leverans av rörliga luftvärnskanoner på basis

av glidande prisskala, vilket medgivande föranleddes av då rådande osäkerhet

i fråga om de prisbildande faktorerna, särskilt i vad avsåge arbetarlöner.

Sedan den ifrågavarande leverantörens arbetarlöner genom ett i slutet

av år 1937 träffat nytt löneavtal reglerats för en tid av två år framåt, bemyndigades

arméförvaltningens tygdepartement genom brev den 18 mars 1938

att, till undvikande av de med rörlig prisskala förenade olägenheterna, med

leverantören träffa överenskommelse örn övergång till fast pris enligt vissa

villkor.

I sin skrivelse den 8 september 1938 rörande anslagsäskanden för nästa

budgetår har arméförvaltningen anmält, att på grund av höjda arbetslöner

övergången till fast pris för ifrågavarande leverans medfört en total merkostnad

av 312,768 kronor i förhållande till det vid tillämpning av glidande

prisskala satta utgångspriset, samt hemställt om ett tilläggsanslag å nämnda

belopp för nästkommande budgetår.

Anordningen med glidande prisskala var ett av dåvarande osäkra marknadsförhållanden

framtvingat avsteg från eljest i allmänhet tillämpat förfarande

vid arméförvaltningens upphandlingar, och det framstod därför såsom

angeläget att, när förhållandena i viss mån stabiliserats, övergå till fasta

priser. Den i följd av prisstegringen uppkomna och genom de ändrade kontraktsvillkoren

till sitt belopp bestämda medelsbristen lärer, såsom arméförvaltningen

föreslagit, få täckas genom särskilt anslag. Då emellertid bristen

hänför sig till ett redan år 1937 beviljat anslag, torde beloppet i fråga böra

anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår såsom tillägg till lantförsvarets

anslag till viss materielanskaffning (anslag nr 2). Anslagsbeloppet

torde böra utjämnas till 312,800 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Viss materielanskaffning (anslag nr 2) k tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av..........................kronor 312,800.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

41

[3.] 57. Personalbcredskapsåtgärdcr vid armén. I anledning av det

under september 1938 rådande allvarliga internationella läget beslöt Kungl.

Majit den 22 september 1938 på föredragning av chefen för försvarsdepartementet,

att vissa åtgärder till stärkande av försvarsberedskapen skulle vidtagas.

Dessa åtgärder avsågo bland annat höjande av personalberedskapen.

I nämnda hänseende föreskrev Kungl. Majit, sålunda, med tillämpning

av § 28 värnpliktslagen, att vissa i tjänst varande, härens beväring tillhörande

värnpliktiga skulle i den omfattning och i den ordning, som i kommandoväg

bestämdes, kvarhållas i tjänstgöring efter avslutandet av dem

under år 1938 jämlikt § 27 värnpliktslagen åliggande tjänstgöring. Härjämte

medgav Kungl. Majit, att, därest så till följd av kvarhållandet av de

värnpliktiga visade sig oundgängligen erforderligt, personal på övergångsstat,

på reservstat och i reserven finge inbeordras till tjänstgöring.

I avseende å den personella försvarsberedskapens höjande föreskrev

Kungl. Majit vidare, att vissa till infanteri- och artilleritruppförband hörande

värnpliktiga, vilka hösten 1938 hade att inrycka till första tjänstgöringen

(vintergruppen), skulle sammanföras till särskilda beredskapsförband samt

att vissa till ersättningsreserven eller till handräckningstjänst uttagna värnpliktiga

skulle få inkallas till tjänstgöring. I samband härmed medgav

Kungl. Majit, att till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga finge utan

hinder av bestämmelserna i § 107 inskrivningsförordningen utbildas i

vapentjänst.

Beträffande kostnaderna för kvarhållandet av värnpliktiga, för värnpliktigas

sammanförande i särskilda förband och för värnliktigas inkallande

till tjänstgöring förklarade Kungl. Majit, att sådana kostnader skulle tillsvidare

bestridas av de anslag, från vilka motsvarande kostnader eljest skolat

utgå, varvid desamma skulle upptagas till redovisning under särskild underrubrik.

De kvarhållna värnpliktiga skulle under tiden för kvarhållandet

erhålla ett penningbidrag av en krona om dagen.

I fråga örn de värnpliktiga, som skulle kvarhållas i tjänstgöring, var avsett,

att kvarhållandet skulle ske i avvaktan på att den närmaste tiden efter

det beslutet därom meddelades skulle giva säkrare hållpunkter för lägets

bedömande. Efter den avspänning i krisen, som sedermera inträffade, kunde

Kungl. Majit genom beslut den 3 oktober 1938 förordna, att de kvarhållna

värnpliktiga skulle utrycka senast den 7 i samma månad.

För vinnande av en översikt av de kostnader, som föranletts av ifrågavarande

beredskapsåtgärder och belöpa på innevarande budgetår, hava uppgifter

härom för lantförsvarets del infordrats från arméförvaltningens civila

departement. Dylika uppgifter hava av civila departementet lämnats med

skrivelser den 5 november och den 9 december 1938. Såvitt angår de kostnader,

som föranletts av de värnpliktigas kvarhållande i tjänst, lia definitiva

uppgifter kunnat lämnas, under det att övriga utgifter till största delen hänföra

sig lill framtida förhållanden och därför mera uppskattningsvis beräknats.

Med viss korrigering, föranledd av Kungl. Majits beslut den 9 december

1938 angående vissa samövningar mellan armén och flygvapnet — enligt

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

vilket beslut kostnaderna för ifrågavarande samövningar finge uppgå till

högst 73,100 kronor i stället för av arméförvaltningen beräknade 122,000

kronor — ter sig en sammanställning av ifrågavarande kostnadsuppgifter,

fördelade på respektive anslag, på följande sätt:

Kvarhållande av värnpliktiga.

Förslagsanslag.

2. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. kronor 76

3. Avlöning till personal å övergångsstat vid armén...... » 459

7. Arméns reservstater............................... » 418

9. Personal i arméns reserver och personal över stat...... » 11,467

10. Rese- och traktamentspenningar.................... » 88

14. De värnpliktigas avlöning.......................... » 77,901

15. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer... ......... » 3,672

16. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. . . » 3,136

25. Mathållning ...................................... » 69,131

26. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt............ » 29,843

29. Furagering ...................................... » 2,298

56. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret... . » 1,289

Summa kronor 199,778.

Reservationsanslag.

22. Munderingsutrustning ............................ kronor 37,526

23. Kasern- och förplägnadsutredning .................. » 5,593

27. Skrivmaterialier och expenser...................... » 2,307

30. Veterinärvård ................................... » lil

33. Truppförbandens övningar......................... » 9,855

37. Sjukvård ....................................... » 429

40. Vapen och ammunition m. m....................... » 806

Summa kronor 56,627.

övriga åtgärder.

Förslagsanslag.

9. Personal i arméns reserver och personal över stat...... kronor 37,000

10. Rese- och traktamentspenningar .................... » 4,200

14. De värnpliktigas avlöning.......................... » 140,000

15. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer............ » 14,500

16. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. . . » 81,900

25. Mathållning ..................................... » 293,300

26. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt............ » 125,100

29. Furagering ............. » 7,600

56. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret.... » 3,600

Summa kronor 707,200.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

43

Reservationsanslag.

22. Munderingsutrustning ............................ kronor 149,000

23. Kasern- och förplägnadsutredning .................. » 20.800

27. Skrivmaterialier och expenser .................... * 5,100

30. Veterinärvård .................................... * 200

32. Undervisningsmateriel, undervisningsverk och utbild
ningskurser

................................... * 2,000

33. Truppförbandens övningar ........................ * 311,100

37. Sjukvård ................... * 7,200

40. Vapen och ammunition m. m....................... * 130,000

41. Anskaffning och underhåll av motorfordon.......... » 7,500

42. Anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel m. m. * 3,000

45. Byggnader, övningsfält och skjutbanor............ • • 8_25,000

Summa kronor 660,900.

Sammanställning av belastningen å reservationsanslagen.

Belopp en- Avrun
ligt

före- dadé begående

lopp

Kronor Kronor

22. Munderingsutrustning ..... 186,526 185,000

23. Kasern- och förplägnadsutredning .............. 26,393 26,000

27. Skrivmaterialier och expenser .......... 7,407 7,400

30. Veterinärvård ............... 311

32. Undervisningsmateriel, undervisningsverk och ut
bildningskurser

............................ 2,000 2,000

33. Truppförbandens övningar .................... 320,955 320,000

37. Sjukvård .................................... 7,629 7,600

40. Vapen och ammunition m. m................... 130,806 130,000

41. Anskaffning och underhåll av motorfordon ...... 7,500 7,500

42. Anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel

m. ................................*........ 3,000 3,000

45. Byggnader, övningsfält och skjutbanor .......... 25,000 25,000

Summa kronor 717,527 713,500.

Av här lämnade kostnadsuppgifter framgår, att personalberedskapsåtgär- Depat tementsderna

för arméns vidkommande kunna under innevarande budgetår beräk- chefen.

nas draga en sammanlagd kostnad av 1,624,505 kronor, därav 906,978 kronor

avse utgifter av sådan natur, att de skola täckas av förslagsanslag, och

717,527 kronor motsvara kostnader, vilka äro avsedda att bestridas av reservationsanslag.

Den av beredskapsåtgärderna föranledda ökade belastningen

av förslagsanslagen torde icke vara av den beskaffenhet, att medel för förstärkning

av dessa anslag behöva särskilt äskas. I fråga örn reservationsanslagen

lärer det däremot i allmänhet bliva nödvändigt att från dessa avlasta

de av ifrågavarande åtgärder föranledda, ej förutsedda utgifterna. Här
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för erforderliga medel torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Därest man räknar med de avrundade belopp, som upptagits i förut

anförda sammanställning av den extra belastningen å reservationsanslagen,

uppgår medelsbehovet till sammanlagt 713,500 kronor. Nämnda belopp torde

böra äskas under ett särskilt anslag för personalberedskapsåtgärderna vid

armén. Å anslaget torde sedermera, i huvudsaklig överensstämmelse med

nyssnämnda sammanställning, få efter Kungl. Maj :ts bestämmande avföras

de nu å olika reservationsanslag under särskild underrubrik redovisade utgifterna

för angivna åtgärder.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Personalberedskapsåtgärder vid armén å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag

av .................................. kronor 713,500.

E. Sjöförsvaret.

[4.] 29. Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag. Av det i riks
staten

för budgetåret 1936/37 för flottans ersättningsbyggnad upptagna anslaget

avsågs ett belopp av 3,840,000 kronor för slutförande av arbetena på

en jagare och fyra vedettbåtar (däribland Arholma och Landsort). Till flottans

ersättningsbyggnad för ett vart av budgetåren 1937/38 och 1938/39 har

riksdagen anslagit 7,600,000 kronor, vilka belopp avsetts för fortsatt byggande

av två undervattensbåtar och två jagare samt för fortsatt modernisering

av pansarskeppen av Sverige-typ.

Å tilläggsstat för budgetåret 1937/38 beviljades för flottans ersättningsbyggnad

ett reservationsanslag av 360,000 kronor, avsett att täcka ökade

kostnader för pansarskeppens modernisering, vilka blivit en följd av inträdda

prisstegringar. Beträffande motsvarande fördyring i fråga örn nybyggnaderna

framhöll marinförvaltningen i sin skrivelse angående sjöförsvarets

medelsbehov för budgetåret 1938/39, att denna fördyring vöre svår

att överblicka och att med regleringen av densamma kunde anstå till i samband

med beviljandet av de sista anslagsposterna.

I sin skrivelse den 14 september 1938 med anslagsäskanden för budgetåret

1939/40 har marinförvaltningen anfört, att då den allmänna prisnivån i

stort sett vore oförändrad, förstärkning alltjämt erfordrades av den del av

anslaget till flottans ersättningsbyggnad, som avsåges för modernisering av

Sverige-skeppen. Den nu behövliga förstärkningen har marinförvaltningen

beräknat till 300,000 kronor, motsvarande en höjning av ifrågavarande del

av anslaget med omkring 17 procent. Vidare har marinförvaltningen anmält,

att kostnaderna för det å Karlskrona varv pågående byggandet av jagaren

Karlskrona och vedettbåtama Arholma och Landsort även påverkats

av fördyringen och att till fullföljande av dessa byggnadsarbeten en an
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

45

slagsförstärkning av likaledes 300,000 kronor erfordrades. Under åberopande

härav har marinförvaltningen hemställt, att såsom tilläggsanslag på grund

av fördyring till reservationsanslaget för flottans ersättningsbyggnad för

budgetåret 1939/40 måtte anvisas ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 1 december 1938 —

under åberopande av en av chefen för Karlskrona örlogsvarv gjord anmälan,

att för arbetet å vedettbåtarna Arholma och Landsort medel utöver vad som

redan beviljats inom kort måste disponeras — hemställt, dels att marinförvältningen

måtte bemyndigas att av till marinförvaltningens förfogande

ställda medel å anslaget till flottans ersättningsbyggnad få disponera ett belopp

av 200,000 kronor för bestridande av genom prisfördyring förorsakad

kostnadsökning för färdigställandet av nämnda båda fartyg, dels att omförmälda

anslag måtte såsom ersättning härför få tillgodoföras motsvarande

summa av det belopp, som kunde komma att beviljas för ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1939/40.

I skrivelse den 28 oktober 1938 har marinförvaltningen ytterligare på anförda

skäl hemställt, att åt de pågående ombyggnadsarbetena å pansarskeppet

Sverige måtte i visst hänseende givas större omfattning än som ursprungligen

avsetts. Denna fråga är emellertid av sådan natur, att det icke synes

mig lämpligt att i statsrådsprotokollet närmare redogöra för ärendets innebörd,

utan torde riksdagens vederbörande utskott därom erhålla upplysningar

genom de handlingar, som tillhandahållas utskottet. Det av marinförvaltningen

för ändamålet äskade beloppet utgör 600,000 kronor.

Chefen för försvarsstaben har i avgivet utlåtande tillstyrkt bifall till marinförvaltningens

sistberörda framställning.

Av det anförda framgår, att viss förstärkning erfordras av anslaget till Departernera»- flottans ersättningsbyggnad, om denna skall kunna genomföras enligt den an- chefentagna

planen. Då behov av medel för ändamålet föreligger redan för innevarande

budgetår, torde det begärda fyllnadsbeloppet, tillhopa 600,000 kronor,

varemot intet synes vara att erinra, böra äskas å tilläggsstat för detta

budgetår.

Marinförvaltningens framställning om anvisande av ytterligare medel, likaledes

600,000 kronor, för genomförande av vissa, med förut beviljade anslag

ej avsedda moderniseringsarbeten å pansarskeppet Sverige finner jag mig

likaledes böra tillstyrka. Även denna medelsanvisning synes böra ske å tillläggsstaten

för innevarande budgetår.

Det till förstärkning av anslaget till flottans ersättningsbyggnad för innevarande

budgetår erforderliga beloppet uppgår således till sammanlagt

1,200,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departementschefen.

att till Flottans ersättningsbyggnad å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 1,200,000.

[5.] 32. Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag. I kost
nadsberäkningarna

för den år 1936 beslutade nya marinorganisationen har

för kustartilleriets materiel m. m. för budgetåret 1938/39 beräknats ett belopp

av 600,000 kronor. Marinförvaltningen meddelade i sin skrivelse rörande

sjöförsvarets medelsbehov för nämnda budgetår, att de anslagsbelopp,

som av kommendanterna i kustfästningarna beräknats erforderliga, uppginge

till sammanlagt omkring 660,000 kronor. Därutöver tillkomme jämväl

behov av medel för kustartilleriförsvaret på Gotland, vars materielorganisation

i viss utsträckning skulle börja fullbordas under budgetåret 1938/39.

Liksom under föregående budgetår syntes slutligen ett visst belopp böra ställas

till ämbetsverkets disposition för oförutsedda utgifter. Det sålunda beräknade

medelsbehovet komme att överstiga icke blott anslaget för budgetåret

1937/38, 600,000 kronor, utan även det belopp, som enligt kostnadsberäkningarna

för 1936 års försvarsbeslut vid fullt genomförd organisation

beräknats för ifrågavarande ändamål, eller 675,000 kronor. Marinförvaltningen

hade emellertid, ehuru med stor tvekan, ansett sig kunna begränsa anslagskravet

till 625,000 kronor. Med hänsyn till den inträffade prisstegringen å

vederbörlig materiel samt höjda arbetslöner ansåg även chefen för försvarsdepartementet,

att anslaget icke borde bestämmas till lägre belopp än det av

marinförvaltningen föreslagna. I enlighet härmed föreslogs i statsverkspropositionen

till 1938 års riksdag ett anslag av 625,000 kronor, vilket belopp

av riksdagen beviljades för ändamålet.

I skrivelse den 14 september 1938 har marinförvaltningen framhållit, att

den ökning av ifrågavarande anslag, som ägt rum, icke motsvarade den prisstegring,

som skett samtidigt med utökningen av kustartilleriets materielorganisation.

Dessutom hade underhållet av kustartilleriets materiel blivit eftersatt

på grund av att tilläggsanslag för budgetåret 1937/38 icke erhållits.

Marinförvaltningen ansåge därför erforderligt, att ett tilläggsanslag för kustartilleriets

materiel finge utgå redan under innevarande budgetår. Då marinförvaltningen

beräknade kostnadsökningen till i genomsnitt 20 procent, erfordrades

95,000 kronor för ändamålet (20 X 0,01 X 600,000 — 25,000 —

95,000). Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen

om anvisande av nämnda belopp, 95,000 kronor, å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

I likhet med vad som skett i fråga om ett flertal andra anslag torde anslaget

till kustartilleriets materiel böra gottgöras för den allmänna prisförhöjning

som ägt rum. Mot det av marinförvaltningen i sådant hänseende

beräknade beloppet, 95,000 kronor, synes intet vara att erinra. Då kostnaderna

hänföra sig till innevarande budgetår, torde anslagsförstärkningen,

på sätt marinförvaltningen föreslagit, böra upptagas å tilläggsstat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kustartilleriets materiel m. m. å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

........................................kronor 95,000.

[6.] 38 a. Komplettering av sjöfronts- och luftvärnsbatterier på Got
land,

reservationsanslag. Av reservationsanslagen till engångskostnader för

byggnadsarbeten för sjöförsvaret under budgetaren 1936/37 1939/40 jämte

förstärkning därå hava sammanlagt cirka 40,000 kronor avsetts för vissa

arbeten vid sjöfronts- och luftvärnsbatterier på Gotland. För fullföljande av

dessa arbeten, för vilkas närmare innebörd icke lämpligen torde böra redogöras

till statsrådsprotokollet, har marinförvaltningen i sin skrivelse den 14

september 1938 rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår, på

i särskild skrivelse samma dag anförda skäl, ytterligare äskat ett anslag av

40,000 kronor.

Under hänvisning till handlingarna i ärendet, av vilkas innehåll riksdagens Departement»- vederbörande utskott torde erhålla för ärendets bedömande erforderliga upp- c ®''ere''

lysningar, får jag tillstyrka, att ifrågavarande anslag beviljas. Emellertid

torde, för att arbetena skola kunna snarast möjligt fullbordas, medlen böra

äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Komplettering av sjöfronts- och luftvärnsbatterier

på Gotland å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av............kronor 40,000.

[7.] 38 b. Beredskapsrum på Gotland, reservationsanslag. I sin skri
velse

den 14 september 1938 angående sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret

1939/40 har marinförvaltningen på skäl, som anförts i särskild skrivelse

samma dag, hemställt, att för anordnande av beredskapsrum i samband med

vissa försvarsanstalter på Gotland matte för nämnda budgetar anvisas ett

anslag av 95,000 kronor.

Denna anslagsfråga är av sådan natur, att det icke synes lämpligt att till Departement*- statsrådsprotokollet närmare redogöra för ärendets innebörd. Riksdagens c e>envederbörande

utskott torde därom erhålla upplysning genom de handlingar,

som tillhandahållas utskottet. För egen del tillstyrker jag, att ett anslag av

95,000 kronor beviljas för det angivna ändamålet. Då beredskapsrummen

böra komma till utförande snarast möjligt, torde medel för ändamålet böra

äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Beredskapsrum på Gotland å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av......................................kronor 95,000.

[8.] 38 c. Utbyte av elektriska ledningar i kaserner och boställshus

m. m. i Karlskrona, reservationsanslag. I sin förut nämnda skrivelse den

14 september 1938 har marinförvaltningen anfört, att, enligt anmälan av chefen

för Karlskrona örlogsvarv, i kaserner och boställshus i Karlskrona fortfarande

funnes en del elektriska ledningar, utförda med kuhloledning med

strömförande mantel, vilka ledningar utgjorde en ständig eldfara och därför

snarast möjligt borde utbytas. Kostnaden för de äldre ledningarnas ersättande

med nya hade av varvschefen beräknats uppgå till 25,000 kronor. Jämväl

marinförvaltningen ansåge ifrågavarande äldre ledningar snarast möjligt

böra utbytas. Under åberopande härav har marinförvaltningen hemställt örn

ett anslag av 25,000 kronor för ändamålet.

I likhet med marinförvaltningen anser jag det vara angeläget, att anmärkta

bristfällighet i fråga om den elektriska installationen inom vissa byggnader i

Karlskrona snarast möjligt avhjälpes. Mot det för ändamålet begärda beloppet,

25,000 kronor, synes intet vara att erinra. För att ändringsarbetena

må kunna påbörjas utan dröjsmål, torde anslaget böra utgå å tilläggsstat för

innevarande budgetår.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att för Utbyte av elektriska ledningar i kaserner och boställshus

m. m. i Karlskrona å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av..................................kronor 25,000.

[9.] 38 d. Ändring av belysningsanläggningen inom Nya Varvet, reser
vationsanslag.

I sin förutnämnda skrivelse den 14 september 1938 har marinförvaltningen

— med förmälan, att Nya Varvet erliölle elektrisk energi

från Göteborgs elektricitetsverk i form av 25-periodig växelström — anfört,

att sedan länge klagomål på den elektriska belysningen förekommit på grund

av det för ögonen skadliga flimrande ljus, som växelström med lågt periodtal

medförde i därav matade glödlampor. Då Göteborgs elektricitetsverk inom

den närmaste tiden torde kunna till Nya Varvet leverera även 50-periodig

växelström, vore det synnerligen önskvärt att kunna till detta nät ansluta

samtliga belysningsanläggningar vid Nya Varvet, medan däremot kraft- och

värmeanläggningarna fortfarande skulle matas från det 25-periodiga nätet.

För ändamålet erfordrades en ny belysningstransformator, förlagd till lämp
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

49

lig central plats å området, samt omläggning av befintligt ytterledningsnät för

belysning. Med hänsyn till bombfara syntes samtidigt detta nät, som bestode

av luftledningar, böra förläggas såsom jordkablar. Kostnaden för dessa

anläggningar hade beräknats uppgå till 35,000 kronor. Under åberopande

av det anförda har marinförvaltningen hemställt, att ett anslag av 35,000

kronor måtte anvisas för ändamålet.

I likhet med marinförvaltningen anser jag, att ett anslag av 35,000 kronor Departementsbör

beviljas för ifrågavarande ändamål. Anslaget torde emellertid böra an- du‘!tnvisas

å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Ändring av belysningsanläggningen inom Nya Varvet

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av..................kronor 35,000.

[10.] 67. Personalberedskapsåtgärder vid marinen. Kungl. Majits förut

omnämnda beslut den 22 september 1938 angående förstärkt personalberedskap

avsåg jämväl marinen. Sålunda föreskrevs, att vissa i tjänst varande,

marinen i sjötjänst och marinen i kustartilleritjänst tilldelade värnpliktiga

skulle kvarhållas i tjänstgöring efter avslutandet av dem under år 1938 jämlikt

§ 27 värnpliktslagen åliggande tjänstgöring. Härjämte medgav Kungl.

Majit, att, därest så till följd av kvarhållandet av de värnpliktiga visade sig

oundgängligen erforderligt, personal på övergångsstat, på reservstat och i reserven

finge inbeordras till tjänstgöring samt avgående manskap vid sjömanskåren

anställas över stat. Vidare föreskrevs, att vissa till ersättningsreserven

eller till handräckningstjänst uttagna värnpliktiga skulle få inkallas till

tjänstgöring vid marinen ävensom att till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga

utan hinder av bestämmelserna i § 107 inskrivningsförordningen

skulle utbildas i vapentjänst. Beträffande kostnaderna för nu nämnda åtgärder

meddelades enahanda beslut för marinens vidkommande som i fråga

örn armén, varutinnan jag får hänvisa till det föregående.

Kungl. Majits förut omnämnda förordnande den 3 oktober 1938 angående

de kvarhållna värnpliktigas utryckning avsåg jämväl marinens personal.

Uppgifter angående de kostnader under innevarande budgetår, som föranletts

eller beräknas komma att föranledas av ifrågavarande beredskapsåtgärder

vid marinen, hava lämnats av marinförvaltningen med skrivelser

den 8 november och den 6 december 1938. En sammanställning av kostnaderna,

fördelade på respektive anslag, ter sig på följande sätti

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 2.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kvarhållande av värnpliktiga.

Förslagsanslag.

2. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.......kronor 4,125

3. Avlöning till personal å övergångsstat vid marinen...... » 500

5. Marinens reservstat ................................ » 83

6. Marinens reservpersonal ............................ » 821

7. Rese- och traktamentspenningar .................... » 218

10. De värnpliktigas avlöning .......................... » 4,865

11. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer.............. » 176

19. Mathållning ...................................... » 6.200

22. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m....... » 1,567

65. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret____ » 537

Summa kronor 19,092.

Reservationsanslag.

20. Beklädnad ........................................ kronor 3,209

21. Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m. » 491

24. Flottans krigsberedskap och övningar ................ » 86.555

25. Kustartilleriets krigsberedskap och övningar .......... » 7,120

27. Sjukvård.......................................... » 201

32. Kustartilleriets materiel m. m......................... » 475

Summa kronor 98,051.

Övriga åtgärder.

Förslagsanslag.

3. Avlöning till personal å övergångsstat vid marinen .... kronor 12 400

6. Marinens reservpersonal............................ » 7,650

7. Rese- och traktamentspenningar .................... » 11,700

10. De värnpliktigas avlöning.......................... » 60,737

11. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer ............ » 4,930

12. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m..... » 16,495

19. Mathållning ...................................... » 120,028

22. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m....... » 15,413

Summa kronor 249,353.

Reservationsanslag.

16. Skrivmaterialier och expenser m. m................... kronor 1,100

20. Beklädnad........................................ » 76,546

21. Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m. » 14,806

25. Kustartilleriets krigsberedskap och övningar.......... » 123,300

27. Sjukvård ........................................ » 6,140

32. Kustartilleriets materiel m. m....................... » 15,000

Summa kronor 236,892.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Sammanställning av belastningen å reservationsanslagen.

Belopp en- Avrun
ligt

före- dadé begående

lopp

Kronor Kronor

16. Skrivmaterialier och expenser m. m............. 1,100 1,000

20. Beklädnad .................................... 79,755 80,000

21. Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis

m. m..................................... 15,297 15,000

24. Flottans krigsberedskap och övningar .......... 86,555 85,000

25. Kustartilleriets krigsberedskap och övningar...... 130,420 130,000

27. Sjukvård .................................... 6,341 6,300

32. Kustartilleriets materiel m. m..................... 15,475 15,500

Summa kronor 334,943 332,800.

Av de lämnade kostnadsuppgifterna framgår, att personalberedskapsåtgärderna

vid marinen dragit en sammanlagd kostnad av 603,388 kronor, därav

268,445 kronor belöpande å förslagsanslag och 334,943 kronor belöpande å

reservationsanslag. Liksom beträffande lantförsvaret torde anledning saknas

att äska förstärkning av de av förevarande åtgärder berörda förslagsanslagen.

För reservationsanslagens del synes däremot en reglering vara nödvändig.

Härför erfordras, på sätt framgår av den förut återgivna sammanställningen

av dessa anslag, ett avrundat belopp av 332,800 kronor. Nämnda belopp

torde böra äskas under ett särskilt anslag för personalberedskapsåtgärderna

vid marinen. Å anslaget torde sedermera, i huvudsaklig överensstämmelse

med nyssnämnda sammanställning, få efter Kungl. Maj:ts bestämmande

avföras de nu å olika reservationsanslag under särskild underrubrik redovisade

utgifterna för angivna åtgärder.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Personalberedskapsåtgärder vid marinen å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag

av .................................... kronor 332,800.

F. Flygvapnet.

[11.] 20. Anskaffning och förnyelse av flygmateriel, reservationsan
slag.

Såsom framgår av vad jag denna dag anfört vid anmälan av förslag

örn upptagande å riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1939/40 av

anslag till anskaffning och förnyelse av flygmateriel, har Kungl. Majit genom

beslut den 28 oktober 1938 bemyndigat flygförvaltningen att i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av ämbetsverket framlagt förslag träffa avtal örn

anskaffning av vissa bombfällningsanordningar, för vilka den sammanlagda

kostnaden beräknats till 710,000 kronor. Av nämnda kostnad belöpa cirka

Departements
chefen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majlis proposition nr 2.

200,000 kronor å innevarande budgetår, vilken summa torde böra anvisas å

tilläggsstaten för detta budgetår såsom förstärkning av anslaget till anskaffning

och förnyelse av flygmateriel.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning och förnyelse av flygmateriel å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av.......................... kronor 200,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Österholm.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

53

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialår enden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt anför

därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

1. Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet,

I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen är, bland annat, upptagen

en post till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal å

142,500 kronor.

I skrivelse den 9 december 1938 har socialstyrelsen anmält behov av medel

under innevarande budgetår till förstärkning av sagda post. Styrelsen

har därvid till en början anknutit till vissa av styrelsen i tidigare framställning

gjorda beräkningar rörande detta medelsbehov. Styrelsen anför härom:

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 januari 1938 hade socialstyrelsen, med

förmälan att en utökning i närmare angiven omfattning av ämbetsverkets

icke-ordinarie personal påkallades för fullgörande av vissa styrelsen åvilande

arbetsuppgifter, hemställt, att för vartdera av budgetåren 1937/38 och

1938/39 måtte ställas till styrelsens förfogande erforderliga medel för förstärkning

av den å ämbetsverkets stat upptagna anslagsposten för grundavlöningar

m. m. till övrig icke-ordinarie personal. De sålunda behövliga till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

läggsbeloppen hade av styrelsen beräknats till respektive 19,500 kronor och

27.500 kronor.

I anledning härav hade Kungl. Majit, sedan riksdagens medgivande härtill

inhämtats, genom brev den 18 mars 1938 föreskrivit, att för förstärkning

av angivna anslagspost för budgetåret 1937/38 skulle från förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter överföras ett belopp av 19,500 kronor. Vad anginge

den samtidigt begärda anslagsförstärkningen för budgetåret 1938/39 hade

Kungl. Majit icke företagit någon omedelbar åtgärd, utan hade socialstyrelsen

under hand anmodats alt härom vid senare tidpunkt inkomma med förnyad

framställning, avsedd att läggas till grund för särskild proposition i

ämnet till 1939 års riksdag.

Sedan erforderliga nyanställningar av ifrågavarande icke-ordinarie personal

— inom ramen av den sålunda beviljade anslagsförstärkningen för

budgetåret 1937/38 —- vidtagits under första halvåret 1938, anmälde socialstyrelsen

vid avlåtandet av sina den 31 augusti 1938 dagtecknade petita för

budgetåret 1939/40, att det med hänsyn till den fortsatta stegringen av vissa

ämbetsverket åliggande arbetsuppgifter befunnits nödvändigt att även under

budgetåret 1938/39 behålla och delvis ytterligare utöka den sålunda anställda

personalen.

Då sedermera även detta ökade personaltillskott visat sig otillräckligt, måste

därutöver nyanställas arbetskraft i viss omfattning under återstående del

av budgetåret. Till följd av dessa successivt vidtagna personalutvidgningar

komme kostnaderna för avlöningar åt hithörande personal, på sätt i det följande

närmare skulle redovisas, att avsevärt överstiga det tidigare beräknade

anslagsbeloppet, 27,500 kronor.

Till belysande av det beräknade ytterligare medelsbehovet under innevarande

budgetår bär socialstyrelsen upprättat en å nästföljande sida intagen

tablå, där till jämförelse även medtagits motsvarande siffror enligt den i

skrivelsen den 26 januari 1938 framlagda planen.

Av de i tablån meddelade uppgifterna framgår — anför styrelsen — att

det totala medelsbehovet till grundavlöningar åt nu ifrågavarande ytterligare

personal under innevarande budgetår ansetts böra beräknas till i runt tal

76.500 kronor. Beträffande personalbehovet å de i tablån angivna byråerna

framhåller socialstyrelsen följande.

I skrivelse den 31 augusti 1938 hade styrelsen hemställt om Kungl. Majits

medgivande att å fattigvårdsbyrån tillsvidare nyanställa två amanuenser,

varav den ene skulle tjänstgöra såsom biträde hos skyddshemsinspektören

och den andre å byråns avdelning för alkoholistvårds- och nykterhetsnämndsärenden.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 22 september

1938 lämnat sådant medgivande, hade å byrån anställts dels från och med

den 12 oktober en amanuens i 18 :e lönegraden (å alkoholistvårdsavdelningen),

dels ock från och med den 5 oktober en tillfällig befattningshavare med

avlöning motsvarande 15 :e lönegraden (å skyddshemsinspektionen). Lönekostnaderna

för dessa båda tjänstemän beträffande återstående del av budgetåret

1938/39 hade medtagits vid beräkningen av det föreliggande anslagsbehovet.

Därtill komme kostnaden under hela budgetåret för ett e. o. skrivbiträde,

som enligt förut gjord anmälan måst anställas till förstärkning

av kanslipersonalen å fattigvårdsbyrån. Såsom styrelsen vidare anfört i

sina petita för budgetåret 1939/40, förelåge behov av ytterligare utökning av

denna personal, varför styrelsen vid beräkningen av sina avlöningsanslag för

tiden 1 juli 1939—30 juni 1940 bland denna byrås befattningshavare upp
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

55

Personal

Beräknad

anställningstid

Ursprungi.

beräknad

kostnad

Slutligen

beräknad

kostnad

Därav

verkliga

utgifter

>/t -*"/h

1938

Fattigvårdsbyrån.

1 amanuens (18:e lg).....................

l2/io 38—3% 39

—

2,897

419

1 tillfällig befattn.havare (motsv. 15:e lg)..

6/io 38—1> 39

—

2,714

572

1 e. o. skrivbiträde ......................

i/7 38—30/e 39

1,776

1,675

667

1 skrivbiträde (tillfäll, å 148: —)..........

Statistiska byrån.

J/i 39—30/«39

888

6 skrivbiträden (tillfäll, eller extra å 148: —)

V? 38—so/6 39

10,656

10,471

4,283

Utlänningsbyrän.

1 amanuens (15:e lg) .....................

Vi 39—s% 39

—

1,806

—

1 extra tjänsteman (15:e lg) ..............

v7 38—80/6 39

3,672

3,672

1,530

1 e. o. skrivbiträde ......................

21/u 38—»“/a 39

—

1,056

48

2 skrivbiträden (tillfäll, å 180: •—).........

Vt 38—1*>39

—

4,285

1,765

1 skrivbiträde (tillfäll, å 180: —)..........

V io 38—3°/« 39

—

1,614

354

2 skrivbiträden (tillfäll, å 148:—)1........

Vt 38—30/9 38

11,2482

677

677

17 skrivbiträden (tillfäll, å 148: —).........

i/, 38—80/e39

29,805

12,194

2 skrivbiträden (tillfäll, ä 148: —) ........

Vi 39—3l/s 39

—

888

—

10 skrivbiträden (tillfäll., varav 3 å 180: —

9,456

och 7 å 148: —)......................

Vi 39—”/« 39

—

S:a för ovanst.

tre byråer

27,352

71,904

22,509

Övertidsersättning och timavlönad personal

3,600

3,357

(utlänningsbyrän) ....................

*/i 39—“/e 39

—

1 expeditionsvakt (extra 2:a lg)............

—

888

—

Tillhopa kronor

27,352

76,392

25,866

tagit ännu ett skrivbiträde. Det hade emellertid numera visat sig, att behovet

av en dylik arbetskraft måste tillgodoses så snart ske kunde och i varje fall

från den 1 januari 1939. Med hänsyn därtill hade styrelsen sett sig nödsakad

att vid uppskattningen av den behövliga anslagsförstärkningen för löpande

budgetår jämväl inberäkna lönekostnaden för ytterligare ett skrivbiträde å

fattigvårdsbyrån, avseende första halvåret 1939.

Såsom styrelsen vidare utförligt utvecklat i sin förenämnda skrivelse den

26 januari 1938, påkallades för handhavandet av den till statistiska

byrån förlagda fattigvårds- och barnavårdsstatistiken en personalförstärkning

med sex kvinnliga biträden under återstoden av budgetåret 1937/38 samt

hela budgetåret 1938/39. Med stöd av Kungl. Maj:ts berörda brev den 18

mars 1938 hade avdelningen för denna statistik under första halvåret 1938

tillsvidare utökats med angivna antal biträden. Då någon ytterligare förstärkning

av hithörande personal icke befunnits erforderlig, komme lönekostnaderna

för densamma under löpande budgetår icke att överstiga det från början

beräknade beloppet (10,656 kronor).

Förstärkningen av utlänningsbyråns personal vöre betingad därav,

att under år 1938 i utlandet inträffade händelser ställt allt större krav på

1 Fr. o. m. den ,/io 1938 överförda till turiststatistiken.

2 Siffran avser ursprungligen beräknade 10 skrivbiträden för tiden */j—81/io 1938 och 3 dylika

biträden för hela budgetåret 1938/39.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

utlänningskontrollen i vårt land. Vid utlänningsbyråns planläggning hade

inom styrelsen räknats med en årlig frekvens av i genomsnitt 18,000 ansökningsärenden.

Vid tiden för styrelsens nu gjorda framställning uppginge

antalet till byrån inkommande dylika ärenden till i medeltal 150 per dag,

motsvarande cirka 50,000 örn året, och det kunde på goda grunder antagas,

att denna i och för sig mycket höga siffra skulle ytterligare stiga inom de

närmaste månaderna. Härtill komme, att arbetsuppgifterna till följd av utvecklingen

blivit av alltmera komplicerad och ömtålig natur; ej minst de på

sistone allt talrikare personliga besöken av hitkomna utlänningar, deras anförvanter

och andra förespråkare utgjorde för byråns tjänstemän en ytterst

kännbar merhelastning i det dagliga arbetet, vilken i förening med det oavlåtligt

stigande antalet ärenden föranledde en allt starkare kraftanspänning

fi ån personalens sida. Vad särskilt anginge de kvinnliga arbetskrafterna,

vöre dessa, trots efter hand företagna nyanställningar, nu alldeles otillräckliga,

vilket under längre tid nödvändiggjort övertidsarbete i en både ur personalens

och ämbetsverkets synpunkt högeligen olämplig omfattning. På

kontrollavdelningen hade det visat sig, att arbetskraften icke räckte till för

omhändertagandet av det dagligen inströmmande stora kortmaterialet och

detta hade till följd, att kontrollens effektivitet på ett högst betänkligt sätt

minskades. Styrelsen stöde därför inför en tvingande nödvändighet att begära

medel för ytterligare, avsevärda personalförstärkningar under återstoden

av innevarande budgetår.

Beträffande dessa förstärkningar yttrar styrelsen bland annat:

Nämnas borde, att trängande behov visat sig föreligga att vid instundande

årsskifte nyanställa ytterligare en amanuens å byrån. Vad anginge den

kvinnliga biträdespersonalen, hade det efter hand visat sig nödvändigt att

förstärka byråns arbetskrafter med ett tjugutal skrivbiträden utöver den personal,

som förefunnits vid dess inrättande den 1 januari 1938. Ungefär hälften

av dessa befattningshavare hade, enligt härför uppgjord plan, till en

början anställts endast för viss tid under sommaren och hösten, då en säsongmässig

ökning av byråns arbetsuppgifter alltid plägade inträda; det

hade emellertid till följd av den stigande arbetsbördan befunnits nödvändigt

att bibehålla även denna personal under hela innevarande budgetår. Vidare

hade, såsom nämnts, ytterligare nyanställningar av biträdespersonal befunnits

oundgängligen erforderliga från och med januari 1939. Härom gjorda

beräkningar hade givit till resultat, att 12 nya biträden då måste anställas,

varav 10 borde behållas under hela budgetåret och 2 intill utgången

av mars månad. Styrelsen ville dock understryka, att även dessa beräkningar,

i händelse oförutsedda förhållanden inträdde, kunde komma att visa

sig mindre hållbara.

Vidare beräknas övertidsersättningar och ersättningar till timavlönad personal

under löpande budgetår komma att uppgå till cirka 3,600 kronor, vilket

belopp till största delen redan utbetalats under första budgethalvåret.

Därest erforderliga medel beviljas för möjliggörande av den begärda personalökningen

å byrån under första halvåret 1939, är det styrelsens förhoppning,

att det betungande övertidsarbetet skall kunna avvecklas.

Styrelsen har ytterligare i de ''beräknade merkostnaderna för budgetåret

1938/39 upptagit ett belopp, motsvarande lönekostnaden för en nyanställd

extra expeditionsvakt under första halvåret 1939. Denne befattningshavare är

avsedd att placeras hos den huvudavdelning av utrednings byrån, vil
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

57

ken från och med den 1 januari 1939 beräknas erhålla särskilda lokaler i

fastigheten Torgatan 4—6. För sådant ändamål kan, enligt styrelsens skrivelse,

med hänsyn bland annat till styrelsens uppdelning på ett antal skilda

lokaler, icke anlitas någon av ämbetsverkets nuvarande expeditionsvakter.

I skrivelse den 23 december 1938 har socialstyrelsen slutligen på anförda

skäl hemställt örn en förstärkning av ifrågavarande anslagspost med ytterligare

1,850 kronor. Beloppet är avsett att användas för avlönande under

första halvåret 1939 av 1 extra ordinarie kontorsbiträde å fattigvårdsbyråns

avdelning för ärenden rörande skyddshemmen och 1 extra ordinarie skrivbiträde

å samma byrås avdelning för ärenden rörande alkoholistvård m. m.

Socialstyrelsen har alltså anhållit, att till styrelsens förfogande måtte ställas

ett belopp av sammanlagt 78,350 kronor, utgörande erforderlig förstärkning

av posten till grundavlöningar m. m. för innevarande budgetår.

Ett bifall till vad socialstyrelsen i sina framställningar föreslagit skulle Departements■

chsfcTi

innebära en betydande höjning av grundavlöningsposten för löpande budgetår,

eller från 142,500 kronor till 220,850 kronor. Av höjningen kommer

omkring 10,000 kronor på fattigvårdsbyrån, i det närmaste 10,500 kronor

på statistiska byrån och ej mindre än bortåt 57,000 kronor på utlänningsbyrån.

Vid ett ställningstagande till styrelsens anslagsäskande bör emellertid erinras

örn att Kungl. Majit vid behandlingen av socialstyrelsens avlöningsanslag

i årets statsverksproposition funnit erforderligt föreslå en avsevärd

förhöjning av anslaget till grundavlöningar m. m. för nästa budgetår, vilken

förhöjning till stor del är avsedd att möta ett redan innevarande budgetår

konstaterat behov av ökad personal för nu ifrågavarande byråer.

I första hand påkallar den exceptionellt ökade arbetsbörda, som av kända

anledningar kommit alt åvila utlänningsbyråns personal, en kraftig förstärkning

av nu ifrågavarande post. Men även för de övriga byråernas

del torde man av angiven anledning icke kunna undvika att vidtaga en skälig

förhöjning av posten. Socialstyrelsens uppskattning av medelsbehovet

synes mig kunna godtagas, därvid dock någon avrundning av det äskade

beloppet torde kunna ske. Den erforderliga förhöjningen synes böra bestämmas

till 78,300 kronor. Jag förutsätter emellertid, att styrelsen omsorgsfullt

tillvaratager de möjligheter till en begränsning av personalen å de

olika byråerna, som under återstoden av budgetåret av skilda anledningar

må komma att erbjuda sig.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna

delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret

1938/39 överskridas med högst 78,300 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

9. Arbetsrådet: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för arbetsrådet upptager,

bland annat, en post till grundavlöningar m. m. lill övrig icke-ordinarie

personal å 19,000 kronor.

I skrivelse den 5 december 1938 har arbetsrådet gjort framställning om viss

förstärkning av rådets avlöningsstat för innevarande budgetår samt därvid till

en början anfört följande.

Den arbetsbörda, som åvilade rådet, hade under de senare åren varit i

ständigt stigande. Stegringen hade föranletts dels av att antalet ärenden enligt

lagen om arbetstidens begränsning den 16 maj 1930 ökats och dels av

att genom 1936 års lantarbetstidslag reglering genomförts av arbetstiden inom

jordbruk och trädgårdsnäring. Särskilt påfallande vore den ökning av rådets

arbetsbörda, som inträtt i samband med ikraftträdandet den 1 november

1937 av de samma år beslutade ändringarna i lantarbetstidslagen. Arbetsrådet

hade därför sett sig nödsakat att — för att kunna i tillbörlig grad upprätthålla

rådets verksamhet — hos Kungl. Majit i skrivelse den 17 januari

1938 begära förstärkning av anslaget för budgetåret 1937/38. Genom brev

den 18 mars och den 8 april 1938 hade Kungl. Majit medgivit, att posten

grundavlöningar m. m. — i staten upptagen till 15,800 kronor — finge utökas

med 12,500 kronor.

Av den för budgetåret 1937/38 sålunda till 28,300 kronor utökade anslagsposten

till grundavlöningar m. m. hade under nämnda budgetår 24,384 kronor

måst tagas i anspråk.

Under innevarande budgetår har — framhåller arbetsrådet vidare •— någon

minskning i rådets arbetsbörda icke inträtt utan i stället en ytterligare stegring

förmärkts. Sålunda hava under tiden 1 januari—5 december 1938 inkommit

sammanlagt 6,136 ärenden, därav 2,666 enligt lantarbetstidslagen.

Motsvarande siffror under tiden 1 januari—5 december 1937 voro 4,415 och

886. Arbetsrådet anför vidare:

Såsom en följd av den stegrade arbetsbördan med därav föranledd utökning

av rådets personal utöver vad som kunnat förutses vid fastställandet

av avlöningsstaten för innevarande budgetår hade anslagsposten till grundavlöningar

m. m., 19,000 kronor, mäst tagas i anspråk i sådan utsträckning,

att en förstärkning av posten under budgetåret bomme att visa sig

nödvändig. Av anslagsposten i fråga hade under tiden 1 juli—30 november

1938 tagits i anspråk 8,831 kronor. För tiden 1 december 1938—

30 juni 1939 återstode alltså ett belopp av 10,169 kronor. Arbetsrådets utgifter

för avlöning åt den stadigvarande anställda personalen — i den

mån avlöningarna utginge från posten grundavlöningar m. m. — kunde

beräknas till omkring 2,050 kronor per månad. För den återstående delen

av budgetåret skulle alltså rådets behov av medel för avlöning av nämnda

personal uppgå till omkring 14,350 kronor. För att täcka detta behov vore

sålunda en förstärkning av anslaget med omkring 4,200 kronor erforderlig.

Emellertid hade det vid åtskilliga tillfällen visat sig nödvändigt att anlita

extra personal för att möta tidvis förekommande särskilda stegringar i expeditionsarbetet.

Med hänsyn till att de ärenden, rådet hade att handlägga,

i de flesta fall vore av mycket brådskande natur och det vore av synnerlig

vikt, att sökandena erhölle besked utan onödig omgång, läte det sig nämligen

icke göra att balansera ärendena till en framtida tidpunkt med eventuellt

minskad arbetsbörda. Rådet uppskattade det belopp, som under återstående

del av innevarande budgetår kunde bliva erforderligt för avlöning

åt extra personal, till omkring 1,500 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

59

Sammanlagda medelsbehovet för den förstärkning av posten till grundavlöningar

m. m., som enligt arbetsrådets mening är erforderlig för innevarande

budgetår, uppskattas sålunda till (4,200 + 1,500 =) 5,700 kronor.

Då jag förra året vid behandlingen av motsvarande framställning om för- Departe ment s - stärkning av posten till grundavlöningar i arbetsrådets avlöningsstat visserVigen

ansåg mig framdeles böra räkna med en relativ minskning av rådets

arbetsbörda, ville jag likväl icke för återstoden av då löpande budgetår förutsätta

någon väsentlig förändring i denna riktning.

De av arbetsrådet lämnade uppgifterna rörande antalet under år 1938 inkomna

ärenden giva emellertid vid handen, att en betydande stegring även

i förhållande till siffrorna för år 1937 ägt rum beträffande ärendena enligt

lantarbetstidslagen. I övrigt synes däremot en mindre nedgång av antalet

ärenden hava inträtt. Totalsiffrorna giva vid handen, att behov föreligger av

ytterligare medel för innevarande budgetår till grundavlöningar till övrig

icke-ordinarie personal. I likhet med arbetsrådet uppskattar jag det erforderliga

beloppet till 5,700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för arbetsrådet under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna

delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret 1938/''

39 överskridas med högst 5,700 kronor.

[1.] 18. Reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m., reserva
tionsanslag.

För budgetåret 1938/39 bär till reservarbeten, understödsverksamhet

m. m. anvisats ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

I skrivelse den 11 november 1938 har statens arbetslöshetskommission hemställt,

att till förstärkning av nämnda anslag måtte för nämnda budgetår

anvisas ytterligare 2,000,000 kronor. Kommissionen anför inledningsvis, att

en medelsförstärkning vore erforderlig dels för upprätthållande av kommissionens

verksamhet enligt den plan, som framlagts i Kungl. Majits proposition

den 8 april 1938, nr 285, angående anslag till statens arbetslöshetskommission,

reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m., dels ock

för utvidgning av den i nämnda proposition planerade verksamheten.

Rörande medelsbehovet för upprätthållande av verksamheten enligt den

tidigare uppgjorda planen framlägger kommissionen följande kalkyler.

Till förfogande för kommissionens hjälpverksamhet under budgetåret

1938/39 skulle enligt beräkningarna i nyssnämnda proposition stå dels reservationsanslaget

till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. av

8,000,000 kronor, dels ock inkomster från uppdragsgivare till statliga reservarbeten

av 1,400,000 kronor eller sammanlagt 9,400,000 kronor.

Enligt riksdagens beslut ägde Kungl. Majit att av anslaget till reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet m. m. för vissa ändamål disponera ett

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

belopp av 600,000 kronor. Vidare hade Kungl. Majit i vissa fall förordnat,

att därutöver från sagda anslag genom annan myndighet än kommissionen

skulle gäldas kostnader för med hjälpverksamheten indirekt sammanhängande

ändamål. Det belopp, som av sistnämnda anledning kunde beräknas

komma att av Kungl. Majit disponeras under budgetåret, syntes icke böra

upptagas lägre än till 200,000 kronor. Till förfogande för hjälpverksamheten

under innevarande budgetår funnes från föregående budgetår en reservation

av omkring 100,000 kronor. På grund härav kunde beräknas att av

reservarbetsanslaget för andra ändamål än kommissionens hjälpverksamhet

bomme att disponeras ett belopp av omkring (800,000 — 100,000 =) 700,000

kronor.

En av kommissionen i skrivelse den 13 september 1938 gjord framställning

angående anvisande av medel för arbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet

hade av Kungl. Majit i så måtto bifallits, att till kommissionens

förfogande av automobilskattemedel ställts ett belopp motsvarande det, som

skulle utgått i statsbidrag, örn dessa arbeten utförts av vederbörande vägdistrikt.

Detta innebure, att kommissionen för slutförande av nu ifrågavarande

arbeten måste disponera från uppdragsgivare inflytande på arbetena

under budgetåret 1938/39 belöpande ersättningar, omkring 300,000 kronor.

Då kommissionen emellertid i planen för hjälpverksamheten under budgetåret

räknat med att samtliga ersättningar från uppdragsgivare skulle disponeras

för hjälpverksamheten, erfordrades en förstärkning av 300,000 kronor.

För upprätthållande av verksamheten enligt angivna plan erfordrades

alltså för löpande budgetår ytterligare (700,000 + 300,000=) 1,000,000

kronor.

Med avseende å medelsbehovet på grund av erforderlig utvidgning av kommissionens

verksamhet har kommissionen uttalat sig på i huvudsak följande

sätt.

Arbetslösheten hade under de senaste månaderna företett en utvecklingstendens,

tydande på att den sedan januari 1934 kontinuerliga nedgången av

antalet arbetslösa nu förbytts i en uppgång. Under det att från januari 1934

till och med april 1938 antalet arbetslösa för varje månad varit i stort sett

omkring hälften av antalet i samma månad föregående år, hade från och

med maj 1938 antalet arbetslösa mer och mer kommit att närma sig föregående

års siffror. För oktober 1938 hade registrerats 12,390 (inkl. 41 arbetslösa

i 2 kommuner, som insänt rapport för sent för att kunna medtagas

i kommissionens månadsöversikt) hos arbetslöshetskommittéer hjälpsökande

arbetslösa mot 12,411 under oktober 1937. Vid bedömandet av arbetslöshetens

utveckling borde emellertid hänsyn tagas till att de vid beredskapsarbeten,

beviljade efter den 1 juli 1937 sysselsatta av arbetslöshetskommittéer

hänvisade arbetslösa icke medräknades i kommissionens siffror. Antalet

dylika personer hade den 31 oktober 1938 utgjort 1,623.

Antalet hos arbetslöshetskommittéer anmälda hjälpsökande arbetslösa

kunde sålunda tyda på en försämring av arbetstillgången i öppna marknaden.

I varje fall hade en avsevärd försämring gjort sig gällande i vissa

delar av landet. Under det att i södra och mellersta Sverige arbetslösheten

vid oktober månads utgång 1938 varit av enahanda omfattning eller t. o. m.

lägre än vid motsvarande tidpunkt föregående år — det sistnämnda hade

varit fallet bl. a. i Göteborgs och Bohus län — hade de nordliga länen uppvisat

betydande ökningar. I Västernorrlands län hade den 31 oktober 1938

antalet anmälda hjälpsökande arbetslösa utgjort 2,481 mot 1,724 i oktober

1937. Lades till förstnämnda antal de i beredskapsarbeten sysselsatta, av

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

61

arbetslöshetskommittéer hänvisade arbetslösa, bleve ökningen i jämförelse

med förra årets siffra icke mindre än 1,513 eller 87.7 procent. I de

större städerna företedde arbetslösheten år 1938 ungefär samina^ omfattning

som 1937 med undantag av Stockholm, där en väsentlig nedgång kunnat

konstateras, nämligen från 1,463 den 31 oktober 1937 till 893 motsvarande

tidpunkt 1938; minskningen här utgjorde 570 eller 39.0 procent.

Då, såsom framginge av det anförda, en avsevärd ökning av arbetslösheten

ägt rum inom de delar av landet, där kommunerna som regel besvärades av

högt skattetryck och i vissa fall redan förut en betydande arbetslöshet varit

för handen, funne kommissionen det nödvändigt att i görligaste man tillmötesgå

de i stort antal föreliggande enträgna framställningarna örn vidgade

hjälpmöjligheter i olika av kommissionen bedrivna hjälpformer.

Därtill bomme, att redan 1938 års riksdag i skrivelse nr 405 uttalat önskvärdheten

av en intensifiering i möjligaste mån av den av kommissionen

bedrivna verksamheten för äldre tjänstemän, de s. k. arkivarbetena.

På grund därav beräknade kommissionen, att för utökning av hjälpverksamheten

under innevarande budgetår erfordrades ytterligare medel.

Arbetsstyrkan vid de statliga r e s e r v a r b e t en a vöre i planen för

kommissionens verksamhet under budgetåret upptagen till i genomsnitt

1,650 man, inberäknat erforderligt antal specialarbetare. Beträffande arbetsstyrkans

storlek under olika månader kunde anföras, att den under månaderna

november 1938—februari 1939 avsetts utgöra 1,800 man och under

mars 1939 1,600 man. Ett stort antal ansökningar örn platser vid statliga

reservarbeten förelåge från kommuner. För att kunna tillgodose dessa

önskemål vore det angeläget, att arbetsstyrkan under vintermånaderna

något utökades, förslagsvis med 250 man under fyra månader. Detta skulle

medföra en kostnadsökning av omkring 300,000 kronor.

I planen för verksamheten hade beräknats, att i medeltal under året skulle

i statskommunala reservarbeten sysselsättas 800 man. Kommissionen

bade redan under den tilländalupna delen av budgetåret sett sig

nödsakad att medgiva sysselsättning i dylika arbeten av i medeltal något mer

än 1,000 man. Det syntes nödvändigt att räkna med en höjning av det förut

planerade medeltalet 800 till 1,050. Kostnaden för denna utökning beräknades

utgöra omkring 400,000 kronor.

Kommissionen ansåge sig i detta sammanhang böra framhålla den i kommissionens

framställningar vid olika tillfällen understrukna osäkerhet, som

måste vidlåda kostnadskalkylen i fråga örn de statskommunala reservarbetena

på grund av omöjligheten att med någon grad av säkerhet beräkna den

hastighet, i vilken dessa arbeten färdigställdes, och följaktligen även tidpunkten

för slutbetalning av statsbidrag till desamma. Ett snabbare avarbetande

av de statskommunala arbetena, framför allt om kommuner och vägdistrikt påskyndade

slutredovisningen av allmänna vägar, utförda såsom statskommunala

reservarbeten, kunde medföra avsevärt ökat medelsbehov.

I anslutning till riksdagens förut berörda uttalande hade kommissionen i

görligaste mån utvidgat arkivarbetena. I dessa arbeten sysselsattes

för närvarande 120 man, varav 78 hänvisade av Stockholms stad. Det vöre

kommissionens avsikt att, örn så läte sig göra, bereda sysselsättning föi ylteiligare

ett antal man vid dylika arbeten. Kostnaden för utökning av arkivarbetena,

som vid uppgörandet av planen för budgetåret beräknats till

200,000 kronor, kunde därför antagas komma att stiga med 300,000 kronor.

Den utvidgade verksamheten kunde alltså beräknas medföra en merutgift

av (300,000 + 400,000 + 300,000 =) 1,000,000 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements
chefen.

Såsom statens arbetslöshetskommission framhållit har under de senaste

månaderna en tendens till ökad arbetslöshet varit skönjbar inom vissa delar

av riket, därvid en försämring av läget flerstädes framträtt inom kommuner,

som förut lidit av stor arbetslöshet. Med hänsyn därtill är jag i likhet med

arbetslöshetskommissionen av den uppfattningen, att det för löpande budgetår

anvisade reservationsanslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m. måste förstärkas. En dylik förstärkning lärer även vara

påkallad såsom följd av riksdagens och Kungl. Majrts beslut rörande dispositionen

av reservarbetsanslaget för andra ändamål än kommissionens hjälpverksamhet

ävensom av Kungl. Maj:ts beslut beträffande arbeten utanför

det egentliga hjälpprogrammet. Lika med kommissionen finner jag det belopp,

som ytterligare behöver anvisas för innevarande budgetår, kunna uppskattas

till 2,000,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Reservarbeten, kontantunderstödsverksamliet m. m.

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av .............. kronor 2,000,000.

[2.] 19. Statliga och kommunala beredskapsarbeten, reservationsan
slag.

Till statliga och kommunala beredskapsarbeten anvisades av 1938 års

riksdag för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

Till Kungl. Maj:ts förfogande har därjämte stått en reservation från äldre

anslag till beredskapsarbeten å 136,595 kronor, vilken reservation huvudsakligen

utgöres av besparingar å beviljade statsbidrag eller statsbidrag, som

på grund av oförutsedda händelser ej kunnat tagas i anspråk för avsett

ändamål. Reservationen har disponerats för beviljande av tilläggsanslag i

sådana fall, då kostnadsramen för tidigare beviljade beredskapsarbeten ej

kunnat hållas.

Av de sålunda tillgängliga medlen åtgå emellertid 4,951,300 kronor till fortsättande

av arbeten, vilka enligt riksdagens medgivande beviljats under föregående

budgetår utan att statsbidragsmedel då ställts till förfogande för

arbetena i deras helhet. För nya beredskapsarbeten skulle alltså under innevarande

budgetår ett belopp av cirka 5,000,000 kronor vara disponibelt.

Kungl. Maj:t har emellertid erhållit bemyndigande att under budgetåret

besluta om igångsättande av beredskapsarbeten till en sammanlagd kostnad

för staten av högst 10,000,000 kronor, varav cirka 5,000,000 kronor skola

anvisas först under budgetåret 1939 40.

Det under året till förfogande stående anslagsbeloppet jämte kvarstående

reservationer har genom Kungl. Majrts beslut så gott som helt disponerats.

I enlighet med vad min företrädare i ämbetet förordade i sitt anförande till

statsrådsprotokollet vid avlåtande av proposition nr 284 till 1938 års riksdag

har beredskapsanslaget kommit till användning praktiskt taget uteslutande

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

63

för sysselsättande av arbetslösa i särskilt arbetslöshetstvngda områden, i

första hand i Västernorrlands sågverkskommuner och Bohusläns stenkommuner.

Fördelningen inom olika landsdelar framgår av följande sammanställning.

Arbeten inom

Anvisat av

årets anslag

Beslutade kost- nader att täckas

av nästa års

anslag

Västernorrlands län................

6,331,090

2,278,800

Göteborgs och Bohus > ................

2,222,280

1,099,650

Norrbottens > ................

921,810

196,500

Kalmar » ................

193,900

150,000

Blekinge > ................

156,950

282,000

Eda, Värmlands > ................

113,000

—

Landskrona............................

40,000

—

Jämtlands län................

13,840

—

Hallands » ................

5,000

—

Diverse................................

18,700

—

10,016,570

4,006,950

Av sammanställningen framgår att huvudparten av anslaget har anvisats

för arbeten inom Västernorrlands län. Det bör emellertid observeras, att genom

tidigare fattade beslut beredskapsarbeten igångsatts inom Göteborgs och

Bohus läns stenkommuner i sådan utsträckning, att under innevarande budgetårs

fem första månader trots lägre arbetslöshetssiffror sysselsättningseffekten

i Bohuslän varit ungefär av samma storleksordning som inom

Västernorrlands län. Detta framgår av följande tabell, där antalet dagsverken

vid samtliga igångvarande beredskapsarbeten inom vissa län angivits.

Antal dagsverken 1 statliga och kommunala beredskapsarbeten.

Län

19 3 8

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

Västernorrlands ........................

19,439

20,775

22,068

21,991

19,479

Göteborgs och Bohus....................

22,483

22,885

19,500

19,700

19,343

Norrbottens ............................

3,618

4,570

4,135

3,126

3,087

Blekinge................................

2,722

3,070

3,274

3,048

2,293

Kalmar ................................

1,324

2,092

1,900

1,254

775

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Då anslaget, såsom jag tidigare framhållit, så gott som helt disponerats,

uppkommer frågan, vilken sysselsättningseffekt som kan erhållas under budgetårets

återstående månader vid hittills beslutade beredskapsarbeten.

Det bör därvid till en början bemärkas, att vissa av de beslutade arbetena

ännu icke lia kunnat igångsättas. Så är bland annat fallet med de betydande

vattenledningsarbetena inom Alnö, Sköns och Timrå kommuner, varom

beslut fattades den 30 december 1938. Sysselsättningseffekten i Västernorrlands

län torde därför inom den närmaste framtiden komma att väsentligt

stiga.

Ett försök har gjorts att beräkna den framtida sysselsättningen vid de

arbeten, örn vilka beslut fattats t. o. m. den 31 december 1938. Att med

någon större grad av säkerhet verkställa dylika förhandsberäkningar låter

sig av naturliga skäl icke göra. En ungefärlig föreställning om de sysselsättningsmöjligheter,

som hittills beslutade beredskapsarbeten erbjuda, torde

emellertid efterföljande sammanställning skänka.

Beräknad sysselsättning vid beslutade beredskapsarbeten.

Län

1 9

3 9

jan.

febr.

mars

april

maj

juni

Antal arbetare, anvisade av arbetslöshetskommittéer

Göteborgs och Bohus.................

596

600

589

639

650

569

Västernorrlands ......................

1,073

1,229

1,315

1,453

1,392

1,349

Norrbottens..........................

114

113

102

95

112

148

1

Antal specialarbetare.

Göteborgs och Bohus ................

87

79

82

94

103

87

Västernorrlands ......................

123

114

117

119

124

114

Norrbottens..........................

38

32

27

24

22

27

Under förutsättning att arbetslöshetsläget icke undergått någon försämring

sedan föregående år, skulle denna sysselsättningseffekt hava varit relativt

tillfredsställande, i varje fall vad beträffar Västernorrlands samt Göteborgs

och Bohus län. Det torde emellertid vara uppenbart, att på sina håll en

viss försämring av läget inträffat.

Försämringen är i huvudsak lokaliserad till de norra delarna av landet

såsom framgår av en jämförelse länsvis mellan novembersiffrorna för antalet

hjälpsökande arbetslösa 1937 och 1938:

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

65

Län

Antal arbetslösa

november månad

ökning

eller

minskning

1937

1938

Stockholms stad ........................

1,756

1,123

- 633

Stockholms län..........................

249

183

— 66

Uppsala ................................

240

318

+ 78

Södermanlands..........................

218

211

- 7

Östergötlands............................

585

405

- 180

Jönköpings..............................

225

244

+ 19

Kronobergs..............................

178

171

- 7

Kalmar ................................

372

617

+ 245

Gotlands................................

106

125

+ 19

Blekinge................................

813

668

- 145

Kristianstads............................

75

129

+ 54

Malmöhus ..............................

2,257

1,867

- 390

Hallands................................

345

386

+ 41

Göteborgs stad..........................

1,224

1,143

- 81

Göteborgs och Bohus län i övrigt........

1,935

1,016

- 919

Älvsborgs ..............................

364

303

- 61

Skaraborgs..............................

94

157

+ 63

Värmlands..............................

387

866

+ 479

Örebro..................................

278

256

- 22

Västmanlands ..........................

27

51

+ 24

Kopparbergs ............................

133

153

+ 20

Gävleborgs..............................

490

492

+ 2

Västernorrlands..........................

2,114

3,908

+ 1,794

Jämtlands ..............................

15

1

- 14

Västerbottens............................

272

469

+ 197

Norrbottens ............................

1,417

2,088

+ 671

16,169

17,350

+ 1,181

Av nyss anförda siffror framgår, att arbetslösheten särskilt i Norrbottens

och Västernorrlands län är väsentligt större än vid motsvarande tidpunkt

under föregående år och därför knappast kan räknas till den sedvanliga

säsongmässiga ansvällningen av antalet arbetslösa. Efterföljande siffersammanställning

visar, att antalet hjälpsökande familjeförsörjare, som icke erhållit

sysselsättning i beredskapsarbeten, är starkt växande.

Den här berörda utvecklingen har medfört, att ett betydande antal

kommuner till socialdepartementet ingivit ansökningar om beredskapsarbeten.

För närvarande föreligga ansökningar örn sådana arbeten till en

sammanlagd kostnad av 19,399,210 kronor, därav i Västernorrlands län

8,252,705 kronor, Göteborgs och Bohus län 4,301,835 kronor, Blekinge län

2,744,050 kronor och Norrbottens län 2,704,420 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 2.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

66 Kungl. Maj.ts proposition nr 2-

Vissa arbetslöshetsuppgifter Juli—november 1938.

Län

månad 1938

Antal

hjälp-

sökande

arbets-

lösa

Antal försörj- ningspliktiga

hjälpsökande

Av de försörj- ningspliktiga

sysselsättas i

Antal i stat- liga och kom- munala bered- skapsarbeten

sysselsatta,

hänvisade

arbetslösa 1

arbetslösa

stath

res.-arb.

andra

res.-arb.

Göteborgs och Bohus län.

(Hela länet utom Göteborgs och

Mölndals st.)

Juli ..............................

633

408

86

187

654

Augusti............................

629

405

86

183

650

September ........................

627

400

87

177

632

Oktober ..........................

761

468

89

175

615

November ........................

872

530

75

186

598

Västernorrlands län.

Juli ..............................

1,360

996

117

424

653

Augusti............................

1,424

1,050

107

392

712

September ........................

1,761

1,209

84

379

802

Oktober ..........................

2,481

1,671

77

415

756

November ........................

3,908

2,468

58

412

669

Norrbottens län.

Juli ..............................

643

338

106

96

83

Augusti............................

710

359

87

94

97

September ........................

878

463

98

96

61

Oktober ..........................

1,485

766

137

127

71

November ........................

2,088

1,155

180

108

84

Av den lämnade redogörelsen framgår, att anslaget till statliga och kommunala

beredskapsarbeten för budgetåret 1938/39 har så gott som helt disponerats.

Den sysselsättningseffekt, som genom de på detta sätt beslutade arbetena

skulle ha emåtts, vore enligt min uppfattning i stort sett tillräcklig

under förutsättning att arbetslöshetssituationen hade förblivit oförändrad

under innevarande budgetår. De senaste siffrorna utvisa emellertid, utöver

den normala säsongavmattningen, en viss försämring av arbetslöshetsläget,

särskilt framträdande i de norrländska länen. Det är under sådana förhållanden

naturligt, om åtskilliga kommuner, vilka redan nu på grund av

arbetslösheten befinna sig i en bekymmersam ekonomisk situation, med en

viss oro motse de närmaste månaderna. Då den inträffade försämringen

av arbetslöshetsläget — i huvudsak beroende på en nedgång i exporten av

skogsprodukter — icke kan antagas vara av rent tillfällig natur, kräver

fullföljandet av programmet, att familjeförsörjare i möjligaste mån böra

1 I beredskapsarbeten sysselsatta Ingå ej i antal hjälpsökande arbetslösa.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

67

sysselsättas i beredskapsarbeten, en betydande utökning av sådana arbeten.

Av chefen för jordbruksdepartementet föreslås denna dag äskande av medel

avsedda att bereda sysselsättning genom beredskapsarbeten åt i första

hand skogsbygdernas arbetslösa. Det torde emellertid bland annat av det

skälet, att ifrågavarande beredskapsarbeten endast i ringa utsträckning lära

kunna bedrivas under vintermånaderna, vara erforderligt, att ökade medel

ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för igångsättande av statliga eller kommunala

beredskapsarbeten i vanlig ordning. Det torde vidare bliva nödvändigt

att upptaga till prövning, huruvida icke andra kommuner, inom vilka

arbetslösheten visar tendens till stegring än de, för vilka beredskapsarbetena

hittills i första hand varit avsedda, böra kunna erhålla möjligheter att sysselsätta

arbetslösa vid beredskapsarbeten.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statliga och kommunala beredskapsarbeten å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av ....................kronor 4,000,000.

[3.] 22. Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden,

reservationsanslag. Under de senare åren har riksdagen till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden anvisat anslag såväl av skattemedel som av

lånemedel. Sålunda anvisade 1938 års riksdag dels under femte huvudtiteln

för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor, dels å tillläggsstat

för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor,

dels ock för budgetåret 1938/39 såsom kapitalökning för lånefonden för främjande

av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag av 3,000,000

kronor.

Bestämmelser rörande ifrågavarande verksamhet äro meddelade i kungörelsen

den 30 juni 1937 (nr 654) och kungörelsen den 27 maj 1938 (nr 245).

I skrivelse den 20 september 1938 har statens egnahemsstyrelse beräknat,

att för tillgodoseende av tillstyrkta och vilandeförklarade ansökningar krävdes

ytterligare ett belopp av 10,000,000 kronor till bidragsverksamheten och

5,000,000 kronor till låneverksamheten.

Med anledning av berörda framställning har i årets statsverksproposition Depuitermntsföreslagits,

att för nästa budgetår beräknas dels under femte huvudtiteln cMenett

reservationsanslag av 3,250,000 kronor till bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden, dels ock såsom kapitalökning för lånefonden

för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor. För att möjliggöra ett snabbare tillgodoseende av föreliggande

bidragsbehov anser jag önskvärt, att ytterligare medel anvisas för

ändamålet redan under innevarande budgetår. Å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1938/39 synes därför böra upptagas ett förstärkningsanslag

av 1,500,000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av ........kronor 1,500,000.

37. Pensionsstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för pensionsstyrelsen

är, bland annat, upptagen en post å 430,000 kronor tili

grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal.

I skrivelse den 8 december 1938 har pensionsstyrelsen framhållit, att, såvitt

vid tiden för styrelsens skrivelse kunde bedömas, posten till grundavlöningar

m. m. icke komme att förslå. På grund härav har styrelsen funnit

sig nödsakad hemställa om anvisande av ytterligare medel för förstärkning

av posten. Rörande orsaken till det väntade överskridandet har styrelsen

anfört i huvudsak följande.

I sin skrivelse den 31 augusti 1937 angående anslag för innevarande budgetår

hade styrelsen beträffande avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

hemställt om medel dels för utgifter av stadigvarande natur och dels för vissa

utgifter av tillfällig natur. Beräkningarna rörande förstnämnda utgifter hade

hittills visat sig vara i huvudsak hållbara, under det att så icke helt

syntes bliva fallet beträffande beräkningarna av utgifterna för tillfälliga arbetsuppgifter.

Rörande anledningen till sistnämnda förhållande ville styrelsen

erinra, att styrelsen förutsatt, att den nya lagen om barnbidrag skulle

föranleda ett engångsarbete, vilket beräknats bliva slutfört omkring den 1

oktober 1938. De barnbidragsärenden, som föranletts av övergången till den

nya lagen, hade emellertid i stort sett inkommit senare än vad styrelsen beräknat,

varigenom engångsarbetet förskjutits några månader framåt i tiden.

Härigenom hade kostnaderna för detsamma kommit att till större del än

beräknats falla på innevarande budgetår. I sin skrivelse den 31 augusti

1938 angående anslag till styrelsen för budgetåret 1939/40 hade styrelsen

åberopat denna omständighet såsom förklaring till att förbrukningen under

utgiftsposten till grundavlöningar under budgetåret 1937/38 uppgått till endast

385,974 kronor mot beräknade och anvisade 401,300 kronor. Styrelsen

uttalade samtidigt den förmodan, att berörda omständighet, jämte

andra i skrivelsen angivna förhållanden, syntes medföra större belastning

av anslagsposten under budgetåret 1938/39 än styrelsen tidigare beräknat,

vilket i sin tur skulle föranleda, att det i staten för sistnämnda budgetår upptagna

beloppet, 430,000 kronor, icke komme att förslå för ändamålet.

Den uppkomna besparingen under budgetåret 1937/38 å ifrågavarande

post — något mera än 15,000 kronor — synes enligt pensionsstyrelsens uppfattning

komma att medföra en motsvarande merutgift under innevarande

budgetår.

Även av annan anledning räknar styrelsen med behov av en förstärkning

av grundavlöningsposten. Härom anför styrelsen:

I skrivelse den 31 augusti 1938 hade styrelsen hemställt om godkännande

av i skrivelsen angivna förslag och riktlinjer rörande statistikarbetet å styrelsens

sjukkassebyrå. I den i skrivelsen lämnade redogörelsen rörande ar
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

69

ten och omfattningen av ifrågavarande arbete hade styrelsen bland annat

framhållit, att upprättande och offentliggörande av statistik rörande sjukkasseväsendet

i landet i olika former ägt rum alltsedan 1892, då den första

sjukkasselagstiftningen trädde i kraft. Arbetsbelastningen å byrån linder tiden

för omorganisationen av sjukkasseviisendet bade emellertid bland annat

medfört, att de statistiska arbetsuppgifterna måst eftersättas för organisations-

och andra ärenden av mera brådskande natur. Detta jämte andra

omständigheter hade medfört, att statistikarbetet blivit i hög grad eftersatt

och att en avsevärd balans i arbetet uppkommit — belysande vore, bland annat,

att sjukkassestatistiken icke kunnat preliminärt iordningställas för längre

tid än till och med år 1932. Styrelsen kunde för sin del icke stå till svars

med att statistikarbetet å sjukkassebyrån längre undanskötes. Då byråns

arbetsbelastning alltjämt ökades genom nya arbetsuppgifter — vilka i och

för sig betingade en personalförstärkning — vore icke att förvänta, att statistikarbetet

skulle kunna bedrivas utan ökning av arbetsstyrkan. Icke heller

vore det möjligt att överföra denna arbetsuppgift å annan byrå inom verket.

Den erforderliga personalökningen hade styrelsen i fråga örn det fortlöpande

arbetet uppskattat till 3 amanuenser och 5 kvinnliga biträden. För

balansens avarbetande erfordrades dessutom en tillfällig förstärkning med 3

amanuenser och 5 kvinnliga biträden.

Kungl. Maj :t hade den 11 november 1938 bemyndigat styrelsen att efter

samråd med socialvårdskommittén låta verkställa bearbetning och publicering

av sjukkassebyråns statistik i huvudsaklig överensstämmelse med de

riktlinjer, som angivits i styrelsens sistberörda skrivelse. I fråga örn anvisande

av medel för ifrågavarande arbetsuppgifter hade Kungl. Maj:t förklarat

sig efter framställning av pensionsstyrelsen framdeles vilja meddela beslut.

Statistikarbetet hade i viss mindre utsträckning redan påbörjats. Sålunda

hade tre av de för arbetet erforderliga kvinnliga biträdena sedan början av

budgetåret varit sysselsatta med vissa förberedande arbetsuppgifter. Av de

för arbetet erforderliga amanuenserna hade en varit i tjänstgöring från oell

med den 1 juli 1938 oell en från och med den 1 december 1938 och övriga

fyra beräknades bliva anställda ungefärligen från oell med den 1 januari

1939, vid vilken tid jämväl återstående sju kvinnliga biträden beräknades

kunna tagas i anspråk för arbetet. Personalen i fråga kunde till att börja

med antagas bliva anställd såsom tillfällig. Amanuenserna kunde därvid

beräknas erhålla en månatlig ersättning av 340 kronor och de kvinnliga biträdena

en sådan ersättning av 150 kronor, å vilka ersättningar dyrtidstilllägg

skulle utgå. Avlöningskostnaden för denna personal -— vilken icke

medtagits vid beräkningarna av anslagsbehovet för innevarande budgetår —

skulle alltså, frånsett dyrtidstillägg, under budgetåret komma att uppgå till

sammanlagt 26,320 kronor. I detta sammanhang ville styrelsen erinra, att

byggnadsstyrelsen den 15 juli 1938 erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande att

från och med den 1 januari 1939 förhyra två våningar örn 15 rum i fastigheten

Biblioteksgatan 9 för sjukkassebyråns räkning, varigenom lokalutrymme

erhölles för bland annat ifrågavarande arbetes utförande.

Enligt dessa styrelsens beräkningar skulle sålunda ytterligare erfordras

(15,000 + 26,320 =j 41,320 kronor.

Vissa besparingar torde emellertid ■— anser pensionsstyrelsen — kunna

emotses under innevarande budgetår, i huvudsak beroende på hastigare nedgång

jin beräknats av antalet inkommande pensionsärenden. Med hänsyn

härtill bör man enligt styrelsens förmenande räkna med ett ytterligare ine
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen,

delsbehov av 30,000 kronor, även om storleken av styrelsens personal och

svårigheten att redan nu bedöma arbetsuppgifternas omfattning med nödvändighet

måste göra alla beräkningar osäkra. Styrelsen tillägger:

En del av sistnämnda belopp kunde, om så skulle finnas lämpligt, täckas

av emotsedd besparing under annan av anslagets utgiftsposter. Av den i

avlöningsstaten upptagna posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, å förslagsvis 56,100 kronor, ägde styrelsen disponera

20,000 kronor för ersättningar till tillfälliga ledamöter, som ej tillhörde

styrelsens personal. På grund av minskning av antalet inkommande pensionsansökningar

hade styrelsen ansett sig kunna från och med innevarande

månad och tills vidare låta allt ledamotsarbete utföras av befattningshavare

tillhörande styrelsens personal. Hittills hade under utgiftsposten förbrukats

cirka 10,000 kronor. Då måhända behov att för ledamotsarbete begagna

personal, ej tillhörande verket, kunde komma att yppa sig under återstoden

av budgetåret, syntes man dock icke med säkerhet kunna räkna med större

besparing under utgiftsposten än 8,000 kronor. Den föreslagna förstärkningen

av anslagsposten till grundavlöningar m. m. kunde alltså täckas intill

8,000 kronor genom att detta belopp överfördes från anslagsposten arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, därvid samtidigt

utgiftsposten ersättningar till ledamöter, som ej tillhörde styrelsens personal,

borde minskas till 12,000 kronor.

Såsom pensionsstyrelsen framhållit synes en viss förstärkning av grundavlöningsposten

för löpande budgetår bliva erforderlig med hänsyn till den

förskjutning av vissa engångsarbeten rörande barnbidragsärenden, som enligt

vad styrelsen upplyst icke kunnat undvikas. På av styrelsen anförda

skäl anser även jag, att det ytterligare medelsbehovet härvidlag kan beräknas

till 15,000 kronor. Vad vidare angår bearbetningen av det statistiska

materialet på styrelsens sjukkassebyrå, har som nämnts Kungl. Majit den 11

november 1938 bemyndigat pensionsstyrelsen att, efter samråd med socialvårdskommittén,

låta verkställa denna bearbetning efter vissa av styrelsen

uppdragna riktlinjer. Då det ej minst ur socialvårdskommitténs synpunkt

är av värde, att statistikarbetet bedrives med tillbörlig skyndsamhet, lär den

personalökning, som styrelsen ifrågasatt under senare delen av löpande budgetår

få anses välgrundad. Styrelsens beräkning av härigenom erforderlig

förhöjning av posten till grundavlöningar — 26,320 kronor — lämnar jag

utan erinran. Med hänsyn till den inträdda nedgången av antalet pensionsärenden

med därav följande medelsbesparing finner jag mig även böra godtaga

styrelsens uppskattning av det belopp — 30,000 kronor — varmed en

förhöjning av grundavlöningsposten för nu angivna båda ändamål bör medgivas.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för pensionsstyrelsen under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret

1938/39 överskridas med högst 30,000 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

71

76. Statens skyddshem: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för statens

skyddshem finnes, bland annat, upptagen en post å 87,000 kronor till

grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal.

I skrivelse den 26 november 1938 har socialstyrelsen efter framställning

av styrelserna för statens skolhem Åkerby och Gräskärr hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att en extra ordinarie lärare,

placerad i 19 lönegraden, skulle kunna tills vidare anställas vid vartdera

av nämnda skolhem från och med den 1 januari 1939. Till stöd härför har

socialstyrelsen framhållit, bland annat, att beläggningen vid dessa hem blivit

avsevärt större än vad som beräknats vid skyddshemsorganisationens planläggning,

samt att därför behovet av lärarkrafter ökats.

Därefter har socialstyrelsen i skrivelse den 9 december 1938 under åberopande

härav hemställt, att posten till grundavlöningar m. m. i skyddshemmens

avlöningsstat måtte förstärkas med ett belopp av 3,700 kronor, motsvarande

de å förenämnda post fallande kostnaderna för de båda lärarnas avlöning

under andra hälften av löpande budgetår.

I en till Kungl. Majit ingiven skrift har vidare styrelsen för Engesbergs

skolhem — under förmälan att de medel, som från den i avlöningsstaten till

statens skyddshem upptagna grundavlöningsposten för innevarande budgetår

ställts till skolhemmets förfogande, beräknats för knappt — hemställt om

erhållande från denna post av ett ytterligare belopp av omkring 850 kronor.

I ett häröver avgivet utlåtande har socialstyrelsen med tillstyrkande av

sistberörda framställning föreslagit, att ifrågavarande post måtte i anledning

av framställningen förstärkas med sistnämnda belopp.

Genom beslut den 16 december 1938 har Kungl. Majit medgivit, att vidDeparUmmtsvartdera

av skolhemmen Åkerby och Gräskärr må från och med den 1 januari

1939 och tills vidare vara anställd en extra ordinarie lärare med placering i

19 lönegraden.

Vid sådant förhållande och då hänsyn till denna nödvändiga nyanställning

av lärare icke tagits vid anslagsberäkningen för löpande budgetår bör en

förhöjning av grundavlöningsposten medgivas. En ytterligare förhöjning erfordras

på grund av det ökade medelsbehovet vid Engesbergs skolhem. Posten

i fråga torde böra höjas med sammanlagt 4,600 kronor. Jag hemställer

därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för statens skyddshem under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret

1938/39 överskridas med högst 4,600 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

F. Civila luftskyddet.

1. Luftskyddsinspektioncn: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för

luftskyddsinspektionen är, bland annat, upptagen en post å 15,400 kronor

till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal.

I skrivelse den 5 december 1938 har luftskyddsinspektionen hemställt örn

förstärkning av nämnda post samt därvid anfört i huvudsak följande.

Förenämnda belopp hade visat sig otillräckligt, vilket närmast hade sin

grund i den stora ökning av personal, som varit en nödvändig följd av den

innevarande budgetår ökade arbetsbördan. Sålunda hade Kungl. Majit den

14 oktober 1938 medgivit, att inspektionen från och med den 15 oktober 1938

tills vidare till och med den 30 juni 1939 finge anställa två biträden för expeditions-

och kontorsarbete med avlöning enligt 2 lönegraden i den i 26 §

kungörelsen den 15 juni 1935 med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie

befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen

intagna löneplanen ävensom från och med den 15 oktober 1938 tills vidare till

och med den 14 april 1939 ett biträde för arbete med gasskyddsutrustningens

fördelning, distribution och bokföring med avlöning enligt 7 lönegraden i

nämnda löneplan.

Enbart avlöningar till dessa anställda har inspektionen beräknat medföra

en merutgift för innevarande budgetår av omkring 3,700 kronor. Inspektionen

anför vidare:

Förutom nu nämnda biträden utgjordes den personal, vars avlöning bestredes

av posten till grundavlöningar m. m., av en amanuens i 18 lönegraden,

ett ritbiträde i 11 lönegraden, ett kanslibiträde i 7 lönegraden, en

expeditionsvakt i 5 lönegraden samt tre skrivbiträden i 2 lönegraden. Ytterligare

funnes vid inspektionen sysselsatta ett skrivbiträde mot ett arvode

av 200 kronor i månaden samt därjämte ett skrivbiträde med viss kortare

tjänstgöringstid mot ett arvode av 50 kronor i månaden. Ifrågavarande

post hade även anlitats för avlöning av den skrivhjälp, som erfordrats vid

kommittéarbeten för utarbetande av allmänna anvisningar i luftskyddsfrågor

samt för annan extra skrivhjälp, extra ritarbeten och övertidsersättningar

m. m. Av de 15,400 kronor, som anslagits till grundavlöningar, hade inspektionen

hittills förbrukat 11,541 kronor 90 öre, av vilken summa 7,851 kronor

22 öre avsåge avlöning till fast anställd personal och återstoden eller

3,690 kronor 68 öre extra arvoden och ersättningar. Inspektionen beräknade,

att för återstoden av innevarande budgetår av ifrågavarande post omkring

15,000 kronor erfordrades för avlöningar till den anställda personalen

samt att för övriga extra arvoden och ersättningar, som skulle bestridas av

samma post, erfordrades omkring 4,000 kronor. Då av posten till grundavlöningar

m. m. vid tiden för inspektionens framställning återstode 3,859

kronor icke förbrukade medel, skulle sålunda ytterligare erfordras omkring

15,000 kronor.

Den forcerade utbyggnad av det civila luftskyddets olika verksamhetsgrenar,

som till följd av det utrikespolitiska läget funnits böra vidtagas under

nu löpande budgetår, har självfallet icke kunnat undgå att högst väsentligt

påverka luftskyddsinspektionens arbetsbörda. Såsom av den av inspek
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

73

tionen lämnade redogörelsen framgår, har Kungl. Majit också genom beslut

den 14 oktober 1938 medgivit viss ökning av inspektionens icke-ordinarie

personal. Härav föranledes en icke förutsedd belastning av ifrågavarande

post. Vidare har, såsom inspektionen jämväl framhållit, ett starkt ökat behov

av utredning i för luftskyddets utveckling betydelsefulla spörsmål gjort sig

gällande. Härav uppkomna kostnader för extra skrivhjälp och dylikt hava

även visat sig kräva rätt avsevärda belopp. En förhöjning av grundavlöningsposten

är under sådana förhållanden nödvändig.

Mot storleken av den av inspektionen beräknade höjningen av grundavlöningsposten

har jag ej heller någon invändning att göra. Jag vill härvid

erinra, att Kungl. Majit i sitt förslag till avlöningsstat för nästa budgetår i

stort sett även räknat med ett bibehållande av inspektionens personal i nuvarande

omfattning.

Med stöd av det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för luftskyddsinspektionen under

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må

för budgetåret 1938/39 överskridas med högst 15,000 kronor.

[4.] 4. Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning, reservationsanslag. För

budgetåret 1937/38 har under femte huvudtiteln till civilt luftskydd: gasskyddsutrustning

anvisats ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, medan

för löpande budgetår för dylik utrustning under samma huvudtitel anvisats

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor. Anslagen hava avsetts för anskaffande

av dels gasmasker, gasskyddskläder och annan personlig utrustning för

aktiv personal inom det civila luftskyddets olika grenar, dels vissa behandlingsapparater

för hjälpplatser, dels ock viss indikeringsmateriell. Därjämte

har Kungl. Majit den 6 oktober 1938 för inköp av gasmasker ställt ett belopp

av högst 1,250,000 kronor till inspektionens förfogande från anslaget

till oförutsedda utgifter.

I de framställningar, avsedda att föreläggas 1939 års riksdag, som luftskyddsinspektionen

ingivit, har för nästa budgetår för gasskyddsutrustning

för det civila luftskyddet räknats med ett medelsbehov av något över

4,500,000 kronor. Häri ingår ett belopp av 500,000 kronor, som inspektionen

avsett för anskaffande under nästa budgetår av annan gasskyddsutrustning

än gasmasker åt den aktiva personalen inom landet i dess helhet.

Härefter har luftskyddsinspektionen i skrivelse den 7 november 1938 hemställt

örn anvisande för nästa budgetår av ytterligare medel till sistnämnda

utrustning. Inspektionen har till stöd härför anfört:

Det utrikespolitiska läget hade betydligt skärpts, sedan inspektionen ingivit

sina tidigare beräkningar rörande anslagsbehovet för nästkommande budgetår.

Detta hade aktualiserat behovet av gasskyddsutrustning för riket i dess

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

helhet i händelse av luftskyddstillstånd och understrukit nödvändigheten av

ett snabbt tillgodoseende av detta behov. Inspektionen ansåge sig därför icke

försvarad med att enbart lägga upp förråd av sådan gasskyddsmateriell, som

erfordrades för utbildningens bedrivande. Tidigare hade inspektionen äskat

500,000 kronor för anskaffande av gasskyddsmateriell utöver vad som erfordrades

för utbildningsverksamheten. Till ledning för beräkningen av det belopp,

vartill nödvändig anskaffning av materiell av angiven beskaffenhet numera

syntes böra uppskattas, hade inspektionen uppgjort en vid framställningen

fogad promemoria. I sammanhang härmed ville inspektionen framhålla,

att man givetvis icke kunde påräkna omgående leverans av avsedd gasskyddsmateriell.

Det vore därför angeläget, att beställningarna gjordes snarast,

vilket dock icke kunde ske utan täckning av vederbörligt anslag.

I huvudsaklig anslutning till de i omförmälda promemoria framlagda kostnadsberäkningarna

har inspektionen uppskattat medelsbehovet för nu ifrågavarande

materiell till 4,000,000 kronor, innebärande sålunda en ökning

med ej mindre än 3,500,000 kronor i förhållande till det ursprungligen äskade

beloppet.

Vid behandlingen i årets statsverksproposition av anslaget till gasskyddsutrustning

för nästa budgetår har jag erinrat om luftskyddsinspektionens

förenämnda framställning den 7 november 1938 om ytterligare anslag till

viss dylik utrustning. Jag har därvid framhållit, att jag, med hänsyn till

den synnerliga angelägenheten av att den i framställningen angivna materiellanskaffningen

snarast komme till stånd, hade för avsikt att senare föreslå,

att erforderliga medel äskades å tilläggsstat för innevarande budgetår.

I anslutning härtill och då i anslagsberäkningen för nästa budgetår ingår

det belopp, 500,000 kronor, som av inspektionen ursprungligen beräknats för

anskaffande av gasskyddsutrustning åt den aktiva personalen inom landet i

dess helhet, synes i detta sammanhang böra äskas återstoden av det i tilläggsframställningen

angivna beloppet, 4,000,000 kronor. Förstärkningsanslaget

bör således upptagas med (4,000,000 — 500,000=) 3,500,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 3,500,000.

G. Diverse.

[5.] 10. Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m., reser
vationsanslag.

I enlighet med humanitetens bud har vårt land, i likhet med

en del andra länder, under senare år mottagit ett antal flyktingar. Med hänsyn

till våra egna medborgares intressen har tillströmningen dock måst begränsas.

Antalet flyktingar, som vistas i landet, torde också vara relativt li
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tet i förhållande till antalet i vissa andra länder. Enligt en av socialstyrelsen

gjord beräkning lära den 1 november 1938 ha funnits lägst 1,800 och högst

2,300 flyktingar i landet. Antalet torde sedan dess lia vuxit, och man måste

räkna med en ytterligare ökning.

En del av flyktingarna lia här kunnat finna arbetsanställning eller på annat

sätt själva ordna sin försörjning. Andra lia för sitt uppehälle blivit beroende

av understöd från enskilda personer eller organisationer. Frånsett

vissa anslag av lotterimedel till de s. k. intellektuella flyktingarna har staten

hittills icke bidragit till flyktingarnas försörjning. Med hänsyn till det växande

antalet av dessa synes det emellertid rimligt, att staten stöder det uppoffrande

arbete, som enskilda personer och organisationer utföra på detta område.

Jag förordar därför, att ett anslag på 500,000 kronor för ändamålet

äskas av riksdagen.

Anslagets användande torde få bli beroende på Kungl. Maj:ts prövning från

fall till fall. Det bör kunna användas dels för direkta bidrag till flyktingarnas

uppehälle här, dels för att bereda vissa flyktingar tillfälle till yrkesutbildning

och dels för att underlätta avresa härifrån till annat land för flyktingar,

som där kunna finna utkomst. Vid anslagets användande bör tillses, att

statens bidrag icke tages till intäkt för inskränkning i den enskilda hjälpverksamheten.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 500,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

77

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsår end en, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott

den 4 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret

1938/39 samt anför därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations
anslag.

Vid anmälan tidigare i dag av sjätte huvudtitelns anslag till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga för nästa budgetår omnämnde

jag, att innevarande budgetårs anslag, vilket anvisats med 80,000 kronor,

behövde förstärkas med 35,000 kronor. Den 1 januari 1939 återstod nämligen

av anslaget odisponerat endast ett belopp av mellan 15,000 och 20,000

kronor. Nämnda belopp torde icke vara tillräckligt för täckande av kostnaderna

för ett planenligt bedrivande under återstoden av innevarande budgetår

av igångsatta, från kommittéanslaget bekostade utredningar. Den

starka belastningen av anslaget sammanhänger i huvudsak med en större

utgift, som föranletts av en för 1936 års järnvägskommitté verkställd utredning.

Beträffande denna torde jag få erinra om följande.

Genom beslut den 5 februari 1937 anbefallde Kungl. Majit järnvägsstyrelsen

att i samråd med 1936 års järnvägskommitté verkställa av kommittén

i skrivelse den 18 december 1936 föreslagna utredningar rörande de huvudsakliga

förändringarna av inkomsterna vid förstatligande respektive fusion

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av vissa normalspåriga enskilda järnvägar samt att förskottsvis av statens

järnvägars medel bestrida kostnaderna för ifrågavarande utredningar.

Kungl. Maj:t förklarade sig därjämte vilja framdeles, efter framställning

av järnvägsstyrelsen, meddela beslut om sättet för kostnadernas täckande.

I skrivelse den 16 november 1938 anmälde därefter järnvägsstyrelsen, att

ifrågavarande båda utredningar överlämnats till 1936 års järnvägskommitté

den 6 maj respektive 12 september 1938 och att kostnaderna för utredningarna

uppgått till cirka 25,000 kronor beträffande förstatligandealternativet

och cirka 33,000 kronor i fråga örn fusionsalternativet. Järnvägsstyrelsen

hemställde därjämte, att ersättning måtte beredas statens järnvägar

för kostnaderna för utredningen beträffande fusionsalternativet med 33,000

kronor.

Genom beslut den 2 december 1938 förordnade Kungl. Majit, att kostnaderna

för ifrågavarande utredningar skulle till ett belopp av 33,000 kronor

bestridas från sjätte huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga samt i övrigt av statens järnvägars trafikmedel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 35,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

79

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1939.

Närvaran de:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt anför

därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations
anslag.

Sjunde huvudtitelns kommittéanslag är i gällande riksstat upptaget

med 350,000 kronor. Vid ingången av budgetåret 1938/39 tillfördes anslaget reservation

från nästförgående budgetår å i runt tal 14,700 kronor. Till förfogande

under innevarande budgetår står alltså ett belopp av sammanlagt

ungefär 364,700 kronor.

Utgifterna under kommittéanslaget under tiden juli—december 1938 hava,

tillsammans med efter budgetårets ingång verkställda, å tiden dessförinnan

belöpande utbetalningar, uppgått till närmare 240,000 kronor. Därav falla

ej mindre än omkring 43,000 kronor å tryckningskostnader. Den starka belastningen

å denna utgiftspost är till en väsentlig del att hänföra till tryckningen

av 1936 års uppbördskommittés betänkanden, vilka till följd av sitt

jämförelsevis stora omfång och omfattningen av därtill hörande tabellmaterial

dragit betydande kostnader.

Det för återstoden av budgetåret disponibla anslagsbeloppet utgör alltså i

runt tal 125,000 kronor.

Av de väntade utgifterna under anslaget avser större delen pågående ut
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

redningar i vissa löne- och skattefrågor. Särskilt må nämnas dels 1936 års

lönekommitté och tjänsteförteckningssakkunniga, dels kommunalskatteberedningen,

1936 års skattekommitté och 1938 års tulltaxerevision. De sammanlagda

kostnaderna för nu angivna sakkunnigberedningar synas för närvarande

kunna uppskattas till 20,000 å 25,000 kronor i månaden. I allt torde

genomsnittskostnaderna, frånsett tryckningskostnader, för de under finansdepartementet

verksamma utredningarna för återstoden av budgetåret böra

uppskattas till omkring 30,000 kronor i månaden.

Det anförda ger vid handen att, även örn endast de löpande utredningskostnaderna

medräknas, en medelsbrist av 50,000—60,000 kronor är att förutse.

Självfallet måste beträffande detta belopp räknas med en betydande

osäkerhetsmarginal. Med hänsyn vidare bland annat till möjligheten av att

avsevärda ytterligare kostnader för tryckning av sakkunnigbetänkanden kunna

uppkomma före budgetårets slut, synes behovet av anslagsförstärkning

böra uppskattas till 100,000 kronor.

Med hänsyn till anförda förhållanden har jag funnit mig böra föreslå, att

nyssnämnda belopp äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Det må framhållas, att den inträdda ökningen av belastningen å kommittéanslaget

i väsentlig mån är att hänföra till engångskostnader i samband med

slutförandet av pågående större utredningar. Jag har för den skull icke ansett

skäl föreligga att ifrågasätta en uppräkning av kommittéanslaget i förslaget

till riksstat för budgetåret 1939/40. >

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 100,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Henrik Klackenberg.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

81

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A

januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 och

anför därvid:

C. Lantbruksakademien och försöksväsendet på jordbruksområdet.

[1.] 8 a. Statens växtskyddsanstalt: Byggnadsarbeten, reservationsan
slag.

I enlighet med beslut av 1936 års riksdag (prop. nr 57; R. skr. nr 108)

har, i syfte att förskaffa statens växtskyddsanstalt tillgång till erforderliga

utrymmen, för anstaltens räkning förvärvats institutets för husdjursförädling

förutvarande institutionsbyggnad å kronoegendomen Bergshamra nr 1 i

Stockholms stad och län. Totalkostnaderna för anstaltens förläggning till

Bergshamra beräknades till 656,300 kronor, varav 200,000 kronor belöpte å

köpeskillingen för institutionsbyggnaden och återstoden eller 456,300 kronor

å erforderliga byggnads- och ombyggnadsarbeten i enlighet med en av byggnadsstyrelsen

uppgjord plan. Till bestridande av sagda kostnader har riksdagen

anvisat för budgetåret 1936/37 300,000 kronor och för budgetåret

1937/38 356,300 kronor. Härjämte har till täckande av ökade byggnadskostnader

vid ifrågavarande örn- och nybyggnadsarbeten å tilläggsstat till riksstaten

för sistnämnda budgetår anvisats ett belopp av 50,000 kronor. Hela

det för byggnadsföretaget beräknade kostnadsbeloppet, (656,300 — 200,000

+ 50,000=) 506,300 kronor, har av Kungl. Majit ställts till byggnadsstyrelsens

förfogande.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 2. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chejen.

I skrivelse den 8 december 1938, varöver byggnadsstyrelsen den 19 december

1938 avgivit infordrat utlåtande, har styrelsen för statens växtskyddsanstalt

hemställt om en medelsanvisning av 10,500 kronor att till ett belopp

av 6,500 kronor ställas till byggnadsstyrelsens disposition för anordnande

av stängsel kring anstaltens område samt till ett belopp av 4,000 kronor disponeras

av anstaltsstyrelsen för verkställande av vissa planeringsarbeten.

Byggnadsstyrelsen har anfört följande.

Kostnader för stängsel kring anstaltsområdet samt för planeringsarbeten

å detsamma voro icke upptagna i den kostnadsberäkning, som låg till grund

för det till nybyggnader för växtskyddsanstalten anvisade anslaget, vilket

icke heller lämnar tillgång till täckande av kostnaderna i fråga. Byggnadsstyrelsen

finner emellertid de nu avsedda arbetena erforderliga, varför styrelsen,

som icke har något att erinra mot de för desamma beräknade kostnaderna,

tillstyrker bifall till förevarande framställning.

Ifrågavarande arbeten torde böra komma till utförande under innevarande

budgetår. Jag vill därför förorda, att det härför erforderliga beloppet,

10,500 kronor, upptages å tilläggsstaten för nämnda budgetår.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens våxtskyddsanstalt: Byggnadsarbeten å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 10,500.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

m. m.

[2.] 8 a. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverk
samhet,

reservationsanslag. I proposition nr 167 till 1936 års riksdag angående

försöksverksamhet på jordbrukets område m. m. beräknades kostnaderna

för byggnader, avseende jordbruks- och husdjursförsöken samt lantbrukshögskolans

centrala administration, bibliotek m. m. till 1,336,900 kronor.

Motsvarande kostnader för inventarier och utrustning beräknades utgöra

132,500 kronor. Samtliga nu nämnda kostnader — tillhopa 1,469,400 kronor

— föreslogos skola fördelas på tre budgetår, räknat från och med budgetåret

1936/37. Plan för sådan fördelning fanns intagen i propositionen.

Enligt planen skulle kostnaderna för byggnader och fasta anläggningar fördelas

å budgetåren 1936/37, 1937/38 och 1938/39 med respektive 300,000,

600,000 och 436,900 kronor samt kostnaderna för inredning och inventarier

å budgetåren 1937/38 och 1938/39 med respektive 75,000 och 57,500 kronor.

Propositionen nr 167 bifölls i huvudsak av 1936 års riksdag (jordbr, utsk.

uti. nr 83; R. skr. nr 320), som för budgetåret 1936/37 under nionde huvudtiteln

anvisade ett reservationsanslag av 300,000 kronor till byggnadsarbeten

m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan.

Vid behandlingen i 1937 års statsverksproposition (IX. H. T. p. 34) av

frågan örn fortsatt medelsanvisning för ifrågavarande byggnadsarbeten fram
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

83

höll jag, att det under rådande konjunkturer på arbetsmarknaden syntes

lämpligt, att den statliga byggnadsverksamheten begränsades till arbeten,

som icke utan åsidosättande av viktiga intressen kunde uppskjutas. Efter

övervägande av olika synpunkter ansåg jag mig böra förorda, att medelsanvisningen

till byggnader och fasta anläggningar för försöksverksamheten vid

högskolan för budgetåret 1937/38 begränsades till 400,000 kronor, varvid något

anslag till inredning och inventarier ej skulle bliva erforderligt för sagda

budgetår. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

På förslag av Kungl. Maj:t har 1938 års riksdag (prop. nr 8; R. skr. nr 21)

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisat ett reservationsanslag

av 80,700 kronor.

Hittills har således riksdagen för ifrågavarande byggnadsverksamhet anvisat

tillhopa 780,700 kronor.

I den till grund för anslagsberäkningen i förenämnda proposition nr 167

till 1936 års riksdag liggande byggnadsplanen ingår bland annat uppförande

av en försöksladugård vid Kungsängen för 182,000 kronor. Av det å tilläggsstaten

för budgetåret 1937/38 uppförda anslaget, 80,700 kronor, är ett belopp

av 58,000 kronor avsett att täcka uppkommen merkostnad för uppförande

av nämnda försöksladugård.

Kungl. Maj:t har den 25 februari 1938 bemyndigat byggnadsstyrelsen att

i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda ritningar uppföra omförmälda

försöksladugård för en kostnad av (182,000 + 58,000 =) 240,000 kronor.

I skrivelse den 12 december 1938 har byggnadsstyrelsen, bland annat,

hemställt om anvisande av ytterligare ett belopp av 46,500 kronor för ifrågavarande

försöksladugårds uppförande. Härvid har styrelsen bifogat vissa

kostnadsuppgifter samt ett av styrelsen för lantbrukshögskolan avgivet

yttrande. Av handlingarna i ärendet inhämtas, att den speciella inredningen

och de maskinella anordningarna m. m. inom byggnaden beräknas betinga

en merkostnad utöver tillgängliga medel av 38,500 kronor samt att kostnaderna

för en ny transformatorstation, vilken måste uppföras men ej upptagits

i det ursprungliga kostnadsförslaget, ävensom merkostnader för elektriska

ledningar beräknas till ett sammanlagt belopp av 8,000 kronor. Styrelsen

för lantbrukshögskolan har biträtt byggnadsstyrelsens förslag angående

ökad medelsanvisning för försöksladugårdens färdigställande.

Till täckande av merkostnaderna för uppförande av försöksladugården Departementsvid

Kungsängen synes ett belopp av 46,500 kronor böra anvisas å tilläggs- cUfen''

staten för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för

försöksverksamhet å tilläggsstat till riksstaten för budget
året

1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 46,500.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

[3.] 21. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Bygg
nadsarbeten

m. m. för försöksverksamhet, reservationsanslag. Av ett i riksstaten

för budgetåret 1937/38 under förevarande rubrik uppfört reservationsanslag

å 146,900 kronor ha 25,000 kronor beräknats till inköp av inventarier

och inredning till utrustning av avdelningen för trädgårdsförsök vid Alnarp

(se prop. nr 261 till 1937 års riksdag, sid. 55; R. skr. nr 290).

I skrivelse den 9 september 1938 har styrelsen för lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitutet vid Alnarp anhållit om ett tilläggsanslag av 10,800 kronor

för anskaffande av inventarier, redskap m. m. till trädgårdsförsöken

vid Alnarp.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt beviljande av ett tilläggsanslag av 10,000

kronor samt i ärendet anfört i huvudsak följande.

Det av 1937 års riksdag för ifrågavarande ändamål anvisade beloppet har

grundats på beräkningar av 1931 års utredningsmän, vilka i sin tur torde

lia följt 1932 års prisnivå. Enligt inom lantbruksstyrelsen verkställd undersökning

har priset på maskiner och redskap sedan 1932 stigit med 35.5

procent. Lägges samma prisförhöjning till grund även för andra inventarier,

skulle härigenom motiveras en förhöjning av anslaget med 8,875 kronor.

Härtill kommer ett ökat behov av viss laboratorieutrustning som en

följd av att analysering av jord och skördade produkter måste verkställas

vid Alnarp, något som omförmälda utredningsmän icke förutsett.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att det av 1937

års riksdag till inköp av inventarier och utrustning för trädgårdsförsöken

vid Alnarp beräknade beloppet, 25,000 kronor, visat sig otillräckligt. Då

den av 1936 och 1937 års riksdagar beslutade försöksorganisationen på trädgårdsodlingens

område redan trätt i tillämpning, synes det lämpligt, att erforderligt

tilläggsanslag äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Vidkommande

förstärkningsbeloppets storlek vill jag förorda, att beloppet i

enlighet med lantbruksstyrelsen förslag bestämmes till 10,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 10,000.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[4.] 25. Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reservationsanslag. Så
som

bidrag till gödselvårdsanläggningar har riksdagen för innevarande budgetår

anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor, varjämte å beredskapsstat

för budgetåret upptagits ett förskottsanslag av 500,000 kronor.

Närmare föreskrifter rörande ifrågavarande bidragsverksamhet ha medde
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

85

lats i kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 435) angående statsbidrag till gödselvårdsanläggningar,

vari ändringar vidtagits genom kungörelserna nr 189/

1934, 119/1936 och 567/1937.

Med hänsyn till ifrågavarande förbättringsarbetens betydelse för utökan- Departementsdet

av försörjningsmöjligheterna för vissa kategorier av landsbygdens be- chefentolkning

samt då behov av ytterligare bidrag till dessa arbetens utförande

föreligger, vill jag förorda att å tilläggsstat för innevarande budgetår upptages

ett belopp av 300,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till gödselvårdsanläggningar å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 300,000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

13. Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Under titeln statens

avdikningsanslag ha sedan åtskilliga år tillbaka anslag anvisats å riksstaten.

Bestämmelser angående villkoren för erhållande av statsbidrag från

anslaget äro meddelade i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) med däri

genom kungörelserna nr 215/1929, 299/1933 och 570/1937 gjorda ändringar.

Riksdagen plägar årligen dels bestämma det belopp, intill vilket statsbidrag

ur anslaget må av Kungl. Majit för det nästkommande budgetåret beviljas,

dels ock anvisa visst anslagsbelopp för finansieringen av erforderliga utbetalningar

av bidrag. För budgetåret 1938/39 har sålunda bidragstilldelningen

bestämts till 1,200,000 kronor och anslag för ändamålet — av förslagsanslags

natur — anvisats med 2,700,000 kronor. Härjämte har i anledning

av Kungl. Majits proposition, nr 275, med förslag till beredskapsstat för

budgetåret 1938/39 riksdagen medgivit (R. skr. nr 442), att Kungl. Majit må,

under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, under sagda budgetår

bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å högst 3,800,000 kronor

utöver i statsverkspropositionen angivet belopp av 1,200,000 kronor.

Med hänsyn till betydelsen av att skapa ytterligare arbetstillfällen och i Departementsavsikt

att möjliggöra tilldelning av statsbidrag till företag, beträffande vilka chefenarbetsplaner

redan föreligga hos lantbruksstyrelsen, vill jag förorda, att

Kungl. Majit bemyndigas att under budgetåret 1938/39 bevilja statsbidrag

till avdikningsföretag å högst 1,200,000 kronor utöver det av statsmakterna

för samma tid bestämda beloppet. Någon anslagsanvisning för ändamålet å

tilläggsstaten synes ej vara erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1938/

39 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å ytterligare

tillhopa högst 1,200,000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

[5.] 15. Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, reservationsan
slag.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett

reservationsanslag av 400,000 kronor, varjämte å beredskapsstat för budgetåret

upptagits ett förskottsanslag av 1,000,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1933 utfärdat kungörelse angående statsbidrag

till täckdikning (nr 434), däri ändring vidtagits genom kungörelsen nr

572/1937.

Med hänsyn till ifrågavarande arbetens betydelse för beredande av sysselsättning

åt arbetskraften å landsbygden vill jag förorda, att å tilläggsstat

för innevarande budgetår upptages ett anslag av 200,000 kronor för ifrågavarande

ändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Grundtörbåttringar: Bidrag till täckdikningar å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av .................... kronor 200,000.

I. Fiskeriväsendet.

[6.] 15. Understöd åt fiskare, reservationsanslag. 1934 års riksdag

(prop. nr 262; R. skr. nr 342) anvisade för budgetåret 1934/35 ett reservationsanslag

å 750,000 kronor till understöd åt fiskare. I anledning av inom

riksdagen väckta motioner (1:116 och 11:225) anvisade härefter 1938 års

riksdag (skr. nr 198) för innevarande budgetår ett reservationsanslag av

42,000 kronor för ändamålet. Slutligen har å beredskapsstat för sistnämnda

budgetår för samma ändamål upptagits ett förskottsanslag av 150,000 kronor.

Bestämmelser angående anslagets användning hava meddelats i kungörelsen

den 15 juni 1934 (nr 281) angående anslag av statsmedel för beredande

av tillfälligt understöd åt fiskare.

»

Då ifrågavarande understödsverksamhet visat sig vara erforderlig inom

vissa delar av landet även under nuvarande konjunkturläge, och då det av

riksdagen beviljade anslaget synes vara otillräckligt, vill jag förorda, att å

tilläggsstaten för budgetåret 1938/39 upptages ett anslag av 50,000 kronor för

sagda ändamål.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Understöd åt fiskare å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsan
slag

av ................................ kronor 50,000.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

87

[7.] 16. Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m., reserva
tionsanslag.

Under förevarande anslagstitel har för budgetåret 1938/39 anvisats

ett reservationsanslag av 26,000 kronor. Av anslaget avses ett belopp

av 1,000 kronor skola komma till användning för stödjande av Blekinge läns

fiskeriförsäkringsbolag. I övrigt bestridas från anslaget ersättningar till fiskare

— i form av understöd utan återbetalningsskyldighet — vid förlust av

eller skada å fiskredskap. Härvid lända i propositionen nr 77/1935 angivna,

av riksdagen godkända grunder till efterrättelse.

Inom jordbruksdepartementet föreligga till behandling av Malmöhus läns Departementshavsfiskeförening

gjorda framställningar om anvisande av ett anslag av ch<Ien176,

570 kronor för fördelning bland fiskare i Malmöhus län, som på grund

av svåra stormar under oktober och november månader 1938 förlorat sina

ålbottengarn. Även i andra kusttrakter torde fiskarbefolkningen genom

nämnda stormar ha åsamkats stora förluster. Vissa av dessa skador synas

på grund av de katastrofartade förhållanden under vilka de inträffat ha blivit

särskilt kännbara för de därav drabbade fiskarena. Med hänsyn härtill

kan ett avsevärt högre anslag än det för innevarande budgetår tillgängliga

förväntas bliva erforderligt. Jag förordar alltså anvisande å tilläggsstat för

innevarande budgetår av ytterligare medel, förslagsvis 300,000 kronor, för

att i mån av behov användas för ifrågavarande bidragsverksamhet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 300,000.

[8.] 17. Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m., reser
vationsanslag.

För innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål uppfört

ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Från anslaget utlämnas, i enlighet

med av Kungl. Majit utfärdade närmare bestämmelser, statsbidrag utan

återbetalningsskyldighet för åstadkommande av prisreglering å fisk ävensom

för främjande av andra åtgärder till fiskerinäringens stödjande.

Av anslaget för innevarande budgetår har intill den 1 december 1938 {Departementsstatsbidrag

beviljats omkring 290,000 kronor. Det torde vidare kunna för- che^ev"

väntas, att under budgetåret ytterligare önskemål, vilka snarare överstiga än

understiga ett belopp av 400,000 kronor, komma att ställas på anslaget. Det

synes härvidlag främst bliva fråga om bidrag till ytterligare prisregleringsförsök

men även om understöd för andra åtgärder till fiskerinäringens främjande,

såsom vid import av långa från Norge, vid försöksfångst av val och

för utförande av vissa fiskeförsök. För tillgodoseende av dylika önskemål —

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

i den mån de efter verkställd utredning visa sig berättigade — vill jag tillstyrka,

att å tilläggsstaten upptages ett belopp av 200,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Främjande av beredning och avsättning av fisk

m. m. å tilläggsstat til! riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 200,000.

J. Skogsväsendet.

[9.] 15. Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag, reservations
anslag.

Till statens skogsutdikningsanslag har riksdagen för budgetåret 1938/

39 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor, varav 80,000 kronor må

användas för besiktning av vissa äldre dikningsföretag. Härjämte har för

ändamålet i fråga å beredskapsstat för innevarande budgetår upptagits ett

förskottsanslag av 600,000 kronor.

För bidrag från ifrågavarande anslag gälla bestämmelserna i kungörelsen

den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens

skogsutdikningsanslag med däri sedermera gjorda ändringar.

På grund av skogsavverkningarnas avsevärt minskade omfattning under

innevarande avverkningssäsong torde det vara nödvändigt att utöka försörjningsmöjligheterna

för befolkningen i de delar av landet, som äro särskilt

beroende av skogsbruket. Med hänsyn härtill synes det angeläget, att

ytterligare medel göras tillgängliga för ifrågavarande verksamhet under löpande

budgetår. Vidare anser jag mig böra förorda, att vid skogsutdikningsarbetena

i Norrland samt i Kopparbergs och Värmlands läns skogsbygder

statsbidrag i vissa fall må i syfte att uppmuntra verksamheten kunna

utgå med upp till 60 procent av kostnaden. Å tilläggsstat för detta budgetår

torde böra upptagas ett belopp av 400,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 400,000.

[10.] 16. Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag, reservationsan
slag.

Under förevarande anslagstitel har riksdagen för budgetåret 1938/39

anvisat ett reservationsanslag av 60,000 kronor, varjämte å beredskapsstat

för sagda budgetår för ändamålet i fråga upptagits ett förskottsanslag av

100,000 kronor.

Bestämmelser om anslagets användning hava meddelats i kungörelsen den

27 juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodlingsanslag

med däri gjorda ändringar.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Då även ifrågavarande arbeten äro ägnade att förbättra försörjningsmöj- Departementsligheterna

i de skogrika delarna av landet samt med hänsyn till den bety- c^>

delse skogsodlingsarbeten äga för åstadkommande av en ökad virkesproduktion,

vill jag i anslutning till vad jag anfört under föregående punkt förorda,

att å tilläggsstat upptages ett belopp av 100,000 kronor för tillgodoseende

av det med förevarande anslag avsedda syftet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av .................... kronor 100,000.

[11.] 16 a. Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å en
skildas

skogar, reservationsanslag. För utlämnande av statsbidrag för vissa

tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar har riksdagen anvisat för

budgetåret 1932/33 under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av

2,000,000 kronor (se prop. nr 29; R. skr. nr 30) och för budgetåren 1933/34

och 1934/35 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket,

reservationsanslag av respektive 5,000,000 och 3,500,000 kronor. Med

hänsyn bland annat till förefintlig reservation har för budgetåren 1935/36—

1938/39 ej anvisats anslag för ändamålet. Emellertid har å beredskapsstat för

sistnämnda budgetår för ändamålet upptagits ett förskottsanslag av 1,000,000

kronor.

Förevarande anslag har avsetts skola samtidigt tjäna två syften, nämligen

beredande av ökade arbetstillfällen inom skogsbruket och främjande av skogsvården.

Senaste bestämmelser örn anslagets användning återfinnas i kungörelsen

den 30 juni 1933 (nr 437) angående statsbidrag till understödjande av

vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar med däri genom kungörelserna

nr 548/1933 och 198/1934 vidtagna ändringar.

En redogörelse för innebörden av gällande bestämmelser örn anslagets användning

återfinnes i propositionen nr 275 till 1938 års riksdag med förslag

till beredskapsstat för budgetåret 1938/39 (sid. 127).

Då det synes önskvärt, att lämpliga arbetsobjekt för skogsvårdsåtgärder till- Departementsskapas

under nuvarande konjunkturer å skogsskötselns område, vill jag för- c en''

orda, att för tillgodoseende av det med förevarande anslag avsedda syftet å

tilläggsstat för innevarande budgetår upptages ett anslag av 1,500,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgär
der

å enskildas skogar å tilläggsstat till riksstaten för bud
getåret

1938/39 anvisa ett reservationsan
slag

av .............................. kronor 1,500,000.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[12.] 17. Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i en
skild

ägo, reservationsanslag. 1933 års riksdag anvisade för budgetåret 1933/

34 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett

reservationsanslag av 500,000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa vägoch

flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. För budgetåret 1934/35 anvisades

för ändamålet ett reservationsanslag av enahanda storlek. Härefter

har för budgetåret 1938/39 anvisats ett reservationsanslag för ändamålet å

50,000 kronor, varjämte å beredskapsstat för samma budgetår upptagits ett

förskottsanslag av 150,000 kronor.

De med ifrågavarande anslag avsedda arbetena lia ingått som ett led i åtgärderna

till arbetslöshetens motverkande. För anslagets användning har

Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser i kungörelse den 16 september 1933

(nr 549), däri vidtagits viss ändring genom kungörelsen nr 349/1938, samt i

cirkulär nämnda dag (nr 550).

För att bereda ytterligare arbetstillfällen samt då behov för skogsbrukets

del av förbättrade vägförhållanden föreligger, vill jag förorda, att för ändamålet

å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av kronor 300,000.

[13.] 25. Kiksskogstaxering och avverkningsstatistik, reservationsanslag.

Vid 1937 års riksdag (prop. nr 148; jordbr, utsk. uti. nr 46; R. skr. nr 158)

beslöts, att ny riksskogstaxering snarast möjligt skulle anordnas. Riksdagen

beslöt vidare, att i samband med 1938 års virkestaxering till skogsaccis skulle

verkställas en provundersökning angående möjligheterna att åstadkomma en

fortlöpande avverkningsstatistik. Närmare bestämmelser rörande nämnda

undersökning ha meddelats i kungörelsen den 3 december 1937 (nr 929). För

biträde inom jordbruksdepartementet med handläggningen av frågor rörande

riksskogstaxering och avverkningsstatistik ha tillkallats särskilda sakkunniga,

vilka antagit benämningen 1937 års riksskogstaxeringsnämnd.

Till bestridande av kostnaderna för riksskogstaxeringens planläggning samt

för genomförande av förenämnda provundersökning anvisades för budgetåret

1937/38 ett reservationsanslag av 100,000 kronor, varav 50,000 kronor voro

avsedda för vartdera av omförmälda ändamål. För innevarande budgetår har

till riksskogstaxering och avverkningsstatistik uppförts ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

I skrivelse den 16 november 1938 har statistiska centralbyrån hemställt om

anvisande av ett belopp å 37,000 kronor för slutförande av provundersökningen

rörande en fortlöpande avverkningsstatistik. Centralbyrån har därvid

anfört huvudsakligen följande.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. May.ts proposition nr 2.

Den 6 maj 1938 uppdrog Kungl. Maj:t åt statistiska centralbyrån att verkställa

bearbetning av de avverkningsdeklarationer, som jämlikt kungörelsen

den 3 december 1937 (nr 929) insänts till centralbyrån. Tillika ställdes från

anslaget till riksskogstaxering och avverkningsstatistik till centralbyråns förfogande

ett belopp av högst 50,000 kronor, att användas till bestridande av

de med nämnda undersökning förenade kostnaderna.

Arbetet med bearbetning av det till undersökningen i fråga hörande^ materialet

har inom centralbyrån fortgått sedan mitten av sistlidna maj månad.

En personal av högst 15 personer har hittills varit sysselsatt därmed. Av

dessa har en varit arbetsledare (i lönegrad 21), varjämte en sakkunnig jägmästare,

en amanuens och ett kanslibiträde varit anställda utom erforderligt

antal skriv- och räknebiträden. Av det anvisade beloppet lia för undersökningen

i fråga t. o. m. utgången av oktober manad innevarande ar utbetalats

32,161 kronor. Den 1 november återstod sålunda ett belopp av 17,839 kronor.

Inalles ha hittills till centralbyrån avlämnats omkring 132,000 avverkmngsdeklarationer.

Materialet har emellertid ofta visat sig synnerligen bristfälligt

och ofullständigt. Granskningen av primäruppgifterna har till följd härav

blivit mycket tidsödande och besvärlig och en omfattande skriftväxling med

uppgiftslämnarna har blivit nödvändig i och för rättelse och komplettering

av materialet. Det kan därför tänkas, att den fortsatta granskningen kan

komma att medföra en ytterligare utökning av primärmaterialet. Då provundersökningen

avser att omfatta icke blott det accispliktiga virket utan

även annat virke, som avverkats till avsalu eller för nybyggnadsändamål, är

det av synnerlig vikt att söka göra materialet icke minst i sistnämnda avseende

så fullständigt som möjligt. För slutförande av arbetet med granskning och

bearbetning av materialet erfordras på grund härav ytterligare medel.

I förut beräknade kostnader ingå icke utgifter för offentliggörandet i tryck

av en redogörelse för provundersökningen i fråga. Ett dylikt offentliggörande

synes emellertid vara önskvärt och torde lämpligen böra ske i »Statistiska

Meddelanden». Dessutom erfordras ytterligare medel för expenser under det

fortsatta arbetet med utredningen.

Inalles torde på grund härav böra beräknas följande ytterligare kostnader

för undersökningen i fråga, räknat fr. o. m. den 1 november innevarande år.

Avlöningar .............................

Ersättning till taxeringsnämndsordförandena

Tryckning av publikation..................

Expenser .............................

kronor 36,750

» 13,000

2,250

» 2,500

Summa återstående utgifter

kronor 54,500.

Om härifrån dragés förenämnda den 1 november återstående belopp (omkring

17,800 kronor), återstår ett belopp av nära 37,000 kronor, vilket sålunda

skulle erfordras för slutförande av arbetet i dess helhet.

I anslutning till vad jag anfört vid anmälan i 1939 års statsverksproposition, Departement

nionde huvudtiteln, av frågan om anslag för budgetåret 1939/40 till riksskogstaxering

och avverkningsstatistik torde, då det för innevarande budgetår för

ändamålet anvisade anslaget icke räcker till bestridande av kostnaderna för

det av riksskogstaxeringsnämnden till tiden den 15 maj—30 juni 1939 planerade

fältarbetet, å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår böra

upptagas ett belopp av 60,000 kronor för att möjliggöra nämnda arbete. Med

biträdande av statistiska centralbyråns hemställan, alt ett ytterligare belopp

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Departementsetie/en.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av 37,000 kronor måtte ställas till förfogande för slutförande av pågående

provundersökning angående skogsavverkningen i riket, vill jag vidare förorda,

att jämväl nämnda belopp anvisas å tilläggsstat. För riksskogstaxering

och avverkningsstatistik torde därför böra uppföras ett reservationsanslag av

(60,000 + 37,000 =) 97,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Riksskogstaxering och avverkningsstatistik å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 97,000.

L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning

och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

[14.] 4. Rikets allmänna kartverk: Anskaffande av flygplan m. m.,

reservationsanslag. För budgetåret 1938/39 har riksdagen (prop. nr 59; R.

skr. nr 71) under förevarande anslagsrubrik anvisat ett reservationsanslag

av 322,000 kronor. Av anslaget var ett belopp av 160,000 kronor avsett för

anskaffande av ett flygplan för kartverkets flygfotograferingar.

I skrivelse den 31 augusti 1938 har rikets allmänna kartverk meddelat, att

kartverket med anlitande av omförmälda anslag inköpt ett flygplan av typen

Focke Wulf 58 Weihe. Totalkostnaden för det inköpta planet har

emellertid enligt skrivelsen uppgått till omkring 166,000 kronor eller 6,000

kronor mer än det för innevarande budgetår för ändamålet beviljade beloppet.

Kartverket har hemställt om bemyndigande att från reservationsanslaget

till kartarbeten m. m. bestrida den uppkomna merkostnaden. Enär

leveransen av flygplanet ägt rum redan den 1 juli 1938 har nämligen, framhåller

kartverket, ett i nämnda anslag inräknat belopp å 25,000 kronor för

förhyrning av flygplan endast delvis tagits i anspråk. Kartverket har vidare

funnit nödvändigt, att några mindre ändringar — avseende utbyte av

planets metallnos mot sådan av plexiglas samt flyttning av anordningen för

mätning av övertäckningen vid fotograferingen — verkställas på det under

år 1938 inköpta flygplanet. Kostnaderna härför, vilka ej beräknats bli av

någon större omfattning, anser kartverket kunna bestridas från det för innevarande

budgetår anvisade reservationsanslaget till kartarbeten m. m.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts anser jag mig böra förorda, att å tillläggsstat

för innevarande budgetår anvisas erforderligt belopp för bestridande

såväl av merkostnaden för det redan inköpta flygplanet som av kostnaderna

för de av kartverket föreslagna smärre ändringarna på sagda plan. Då

sistnämnda kostnader enligt vad jag inhämtat torde komma att uppgå till

omkring 6,000 kronor, skulle å tilläggsstat behöva uppföras ett reservationsanslag

av 12,000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

93

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Anskaffande av flygplan

m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 12,000.

M. Diverse.

[15.] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations
anslag.

Till bestridande av kostnaderna för kommittéer och utredningar genom

sakkunniga har under nionde huvudtiteln för budgetåret 1938/39 anvisats

ett reservationsanslag av 275,000 kronor.

Vid ingången av budgetåret 1938/39 pågingo inom jordbruksdepartementet

ett stort antal utredningar. Av dessa ha vissa, såsom 1936 års arrendeutredning,

numera avslutats. Ett flertal utredningar, därav åtskilliga av mera omfattande

art, pågå dock för närvarande. Bland dessa må nämnas 1936 års

egnahemsutredning, 1936 års skogsutredning, 1937 års utredning angående

det mindre jordbrukets arbetsförhållanden och 1938 års jordbruksutredning.

Verkställda beräkningar giva vid handen, att kostnaderna för utredningar

under budgetåret torde komma att uppgå till omkring 415,000 kronor. I detta

belopp ingår en summa av 125,000 kronor för bestridande av kostnaderna

för vissa specialundersökningar, som 1938 års jordbruksutredning genom beslut

av Kungl. Majit den 3 juni 1938 erhållit tillstånd att anordna. Med hänsyn

till att vid ingången av budgetåret förefanns en reservation av i Tunt tal

40,000 kronor å det för föregående budgetår beviljade anslaget, skulle en

brist av (415,000—275,000—40,000 =) 100,000 kronor alltså vara att emotse.

Med hänsyn till vad nu anförts synes ett belopp av 100,000 kronor erfordras

för förstärkning av kommittéanslaget för löpande budgetår. Detta belopp

torde böra anvisas å tilläggsstat för budgetåret.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 100,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Ragnar Odhnoff.

opaginerad Kontrollera mot PDF

V.i

■ ,>\b

.1 V;

-:W''J

i lii

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 2.

95

Bilaga 10.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 4 januari

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn

anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar samt anför därvid följande.

Under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppföras anslag

för täckning av den investeringsförlust, som uppstår i samband med

genomförandet av helt eller delvis oräntabla nya kapitalinvesteringar. Anslagen

upptagas såsom reservationsanslag med samma rubrik som de motsvarande

anslag å kapitalbudgeten, vilka avse investeringarna.

Föreliggande förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39

innefattar vissa anslag å kapitalbudgeten, beträffande vilka en investeringsförlust

måste beräknas. Mot dessa förluster svarande avskrivningsanslag

böra alltså i förslaget upptagas under förevarande huvudtitel. Det sammanlagda

beloppet av avskrivningsanslagen utgör 2,968,800 kronor, varav

2.200.000 kronor för statens affärsverksfonder (statens järnvägars fond),

500.000 kronor för luftfartsfonden och 268,800 kronor för statens allmänna

fastigbetsfond. Av anslagssumman hänföra sig 242,500 kronor till justitiedepartementets

verksamhetsområde och återstoden till fonder under kommunikationsdepartementets

förvaltning.

Statens affärsverksfonder: Statens järnvägar. På föredragning av chefen

för kommunikationsdepartementet äskas å kapitalbudgeten anslag till

förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm

samt till försvarsberedskap vid statens järnvägar å respektive 500,000

och 1,700,000 kronor. Dessa anslag äro av beskaffenhet att böra omedelbart

och till hela sitt belopp avskrivas.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte, under förutsättning att

motsvarande anslag anvisas å kapitalbudgeten, föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

järnvägars fond å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1938/39 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Förberedande arbeten för dubbelspårsan
läggning

mellan Järna och Katrineholm kronor 500,000

Försvarsberedskap vid statens järnvägar » 1,700,000.

Luftfartsfonden. I samband med framläggandet av förslag till övergångsstat

för budgetåret 1937/38 (proposition nr 2) föreslog Kungl. Majit

riksdagen att besluta om upprättandet den 30 juni 1938 av en luftfartsfond,

avsedd för redovisning av statens med den civila regelbundna luftfarten förbundna

inkomster, utgifter och tillgångar. I berörda sammanhang framhölls,

att investeringar i luftfartsfonden, vars inkomst- och utgiftsstat utmynnar

i ett underskott, böra avskrivas, i den mån de icke avse markinköp

eller förvärv av aktier i aktiebolaget Aerotransport.

Å kapitalbudgeten framlägger chefen för kommunikationsdepartementet

förslag om ett anslag å 500,000 kronor till byggande och förbättring av

flygplatser, vilken investering i luftfartsfonden torde böra i enlighet med

angivna principer omedelbart och till hela sitt belopp avskrivas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte,

under förutsättning att motsvarande anslag anvisas å kapitalbudgeten, föreslå

riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i luftfartsfonden

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa

följande reservationsanslag, nämligen

Byggande och förbättring av flygplatser .. kronor 500,000.

Statens allmänna fastighetsfond. I propositionen nr 199 till 1938 års

riksdag underställde Kungl. Majit riksdagen för godkännande vissa i propositionen

angivna allmänna grunder för avskrivning av de å statens allmänna

fastighetsfond bokförda tillgångarna. I skrivelse nr 284 lämnade riksdagen

det begärda godkännandet. De fastställda grunderna inneburo i huvudsak,

att avskrivningen å fondens byggnadsvärden avpassades så, att avskrivningstiden

skulle utgöra 60 år i normalfall men 40 år för byggnader,

beträffande vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov ansåges föreligga

(fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner). Grundavskrivning skulle

ske i det förra fallet med 25 procent, i det senare med 50 procent; avskrivningen

skulle i båda fallen fullföljas genom en årlig avsättning till värdeminskningskonto,

beräknad till 1.25 procent.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

97

Ä kapitalbudgeten framläggas förslag om anslag till kapitalökning för

statens allmänna fastighetsfond, avseende dels utbyggande av fångvårdens

ungdomsanstalt å Skenäs med 485,000 kronor, dels ock beredande av utvidgade

lokaler åt generaltullstyrelsen med 105,000 kronor. I enlighet med

angivna principer torde av dessa investeringar den förra böra avskrivas till

50 procent eller med 242,500 kronor och den senare till 25 procent eller med

avrundat 26,300 kronor.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte, under

förutsättning att motsvarande anslag anvisas å kapitalbudgeten, föreslå riksdagen
att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

allmänna fastighetsfond å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1938/39 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Justitiedepartementet:

Utbgggande av fångvårdens ungdomsanstalt

å Skenäs...................... kronor 242,500

Kommunikationsdepartementet:

Beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen

.................... kronor 26,300.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Henrik Klackenberg.

Bihang tili riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 2.

7

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

99

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

JU8titiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt anför

därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 3. Utbyggande av fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs, reserva
tionsanslag.

I proposition nr 129 till 1936 års riksdag framlades förslag till

anordnande av den nya anstalt som erfordrades för att mottaga ynglingar,

vilka blivit dömda med tillämpning av lagen den 15 juni 1935 om ungdomsfängelse.

Vid ärendets behandling i statsrådet den 28 februari 1936 redogjorde

dåvarande chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, för

en verkställd beräkning av det erforderliga antalet platser å den planerade

anstalten (propositionen sid. 2 ff.). Därvid framhölls att man torde ha att

utgå från att tiden för anstaltsvistelsen i genomsnitt skulle bliva 1 år 6 månader,

varför platsbehovet borde beräknas till antalet årligen till ungdomsfängelse

dömda, ökat med hälften. Det ansågs motiverat att, beträffande

manlig ungdom som dömts till ungdomsfängelse, utgå från ett platsbehov

av mellan 100 och 150 platser. Emellertid framhölls att denna uppskattning

vilade på antaganden rörande förhållanden, örn vilka det vore omöjligt

att då bilda sig en säker uppfattning. Bland annat betraktades det som

ovisst, i vilken omfattning domstolarna komme att anse förutsättningarna

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för dom till ungdomsfängelse föreligga. Man ansåg sig ock få räkna med

möjligheten att den nya lagstiftningen först så småningom skulle komma att

tillämpas i avsedd utsträckning. Försiktigheten ansågs därför bjuda att icke

från början inrätta anstalten för hela det antal elever, som de framlagda

beräkningarna gåve vid handen. Beträffande de organisatoriska anordningarna

i samband med den nya ungdomsanstalten anslöt sig departementschefen

till ett av fångvårdsstyrelsen framlagt förslag att förlägga för ungdomsanstalten

erforderliga mottagnings- och isoleringsavdelningar till någon redan

befintlig fångvårdsanstalt. Härigenom kunde besparingar göras, varjämte

vid inrättande av den nya anstalten kunde undvikas att denna erhölle en

fängelseliknande prägel. Enligt vad departementschefen vidare uttalade

hade planläggningen av en ny anstalt inriktats på att anstalten borde till en

början inrättas för allenast 30 elever men sedermera kunna utbyggas att

rymma 150 elever.

Det i propositionen framlagda förslaget till inrättande av ifrågavarande anstalt

avsåg uppförande å kronoegendomen Skenäs kungsgård i Östra Husby

socken av Östergötlands län av en logements- och ekonomibyggnad med plats

för 30 intagna, två bostadshus för befattningshavare, omändring av den

gamla mangårdsbyggnaden å egendomen m. fl. arbeten, vilket allt jämte viss

ersättning till dåvarande arrendatorn beräknades draga en kostnad av sammanlagt

399,000 kronor eller efter avrundning 400,000 kronor.

I enlighet med förslag av Kungl. Majit i nämnda proposition beviljade

1936 års riksdag för inrättande å Skenäs kungsgård av en anstalt för män,

som ådömts ungdomsfängelse, för budgetåret 1936/37 ett reservationsanslag

av 400,000 kronor (riksdagens skrivelse nr 337).

Med anledning av sedermera inträffad prisstegring å byggnadsmaterialier

m. m. anvisade 1938 års riksdag på Kungl. Majits förslag (proposition nr 8

bilaga 8) till inrättande av ifrågavarande anstalt å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 70,000 kronor (riksdagens

skrivelse nr 20).

Lagen om ungdomsfängelse trädde i kraft den 1 januari 1938. Genom beslut

den 10 december 1937 bestämde Kungl. Majit att ungdomsfängelse

skulle, när fråga vore om män, verkställas i en vid kronohäktet i Nyköping

anordnad mottagnings- och övervakningsavdelning ävensom i ungdomsanstalten

å Skenäs.

Den vidsträckta tillämpning lagen örn ungdomsfängelse redan från början

erhöll föranledde fångvårdsstyrelsen att i skrivelse till Kungl. Majit den 22

april 1938 hemställa om omedelbara åtgärder för utbyggande av Skenäsanstalten.

Av skrivelsen framgick, att efter lagens ikraftträdande intill tiden

för framställningens avlåtande domar å ungdomsfängelse meddelats till ett

antal som nära nog uppgått till det å Skenäsanstalten då tillgängliga antalet

platser.

Förslag i ämnet förelädes fjolårets riksdag genom proposition nr 313. Då

frågan anmäldes för Kungl. Maj :t, underströk jag — efter att ha erinrat om

den för 1936 års riksdag framlagda planen för Skenäsanstaltens anordnande

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

101

-— att då man syntes kunna räkna med att anstalten komme att vara i det

närmaste fullbelagd omkring den 1 juli 1938, ett skyndsamt utbyggande

framstode såsom en nödvändighet. Jag gav även uttryck åt den uppfattningen

att anstaltens utvidgning, såsom fångvårdsstyrelsen ock föreslagit, för det

dåvarande torde kunna inskränkas till att omfatta 30 vårdplatser, samt att

ytterligare erfarenhet syntes böra avvaktas innan en större utbyggnad företoges.

Det för riksdagen framlagda förslaget avsåg uppförande av en ny logementsbyggnad

m. m. samt ytterligare ett bostadshus. Med bifall till propositionen

anvisade riksdagen till utbyggande av anstalten för budgetåret 1938/

39 ett reservationsanslag av 300,000 kronor (riksdagens skrivelse nr 435).

Den jämväl i fortsättningen mycket vidsträckta användningen av lagen om

ungdomsfängelse har nödvändiggjort ytterligare åtgärder för att åtminstone

provisoriskt tillgodose det ökade behovet av anstaltsplatser. Sålunda har

Kungl. Maj:t genom beslut den 19 augusti 1938 medgivit att ungdomsfängelse

finge från och med den 1 september 1938 tills vidare verkställas jämväl i en

vid straffängelset i Uppsala anordnad avdelning för män, vilka efter styrelsens

prövning dit överflyttades från mottagnings- och övervakningsavdelningen

vid kronohäktet i Nyköping eller från ungdomsanstalten å Skenäs. Kungl.

Majit har därefter den 21 oktober 1938 medgivit att fångvårdsstyrelsen finge,

för inrättande tills vidare till och med den 30 juni 1939 av en fångvårdens

ungdomsanstalt, förhyra den s. k. Hågakolonien å egendomen Hall samt

att ungdomsfängelse finge, när fråga vore om män, verkställas även i denna

anstalt. Slutligen har Kungl. Majit genom beslut den 9 december 1938 medgivit

att ungdomsfängelse finge tills vidare till och med den 30 juni 1939

verkställas jämväl i en vid statens ungdomshem å Långanäs anordnad avdelning

för män.

I skrivelse den 14 december 1938 har fångvårdsstyrelsen hos Kungl. Majit

hemställt örn ytterligare utbyggande av anstalten å Skenäs. I fråga om platsbehovet

anföres närmare i skrivelsen:

Under 1938 till och med den 3 december ha sammanlagt lil män ådömts

ungdomsfängelse, av vilka emellertid 8 av olika anledningar — ändring av

utslaget i högre instans m. m. — icke komma att undergå straffet. Av återstående

103 män hade samma dag 98 intagits å fångvårdens ungdomsanstalter

enligt följande fördelning:

å ungdomsanstalten å Skenäs .................................... 31

å ungdomsavdelningen i Uppsala .................................. 28

å ungdomsavdelningen i Nyköping ................................ 24

å ungdomsavdelningen vid Håga .................................. 15

98.

Anstalten å Skenäs med dess för närvarande omkring 30 platser ävensom

avdelningen i Nyköping med 26 platser äro följaktligen i det närmaste fullbelagda.

Å ungdomsanstalten vid Håga, som beräknas rymma cirka 25 platser,

återstår enligt ovanstående tablå 10 obelagda platser.

Vad anstalten i Uppsala beträffar, kan å densamma plats beredas för uppemot

50 intagna. Fängelset är gammalt och — trots de reparationer som vid
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

tagits och de jämförelsevis goda tillfällen till yrkesutbildning och trädgårdsarbete,

som där förefinnas — behäftat med vissa brister. Även om dessa,

såsom styrelsen i underdånig skrivelse den 31 oktober 1938 föreslagit, avhjälpas,

kommer ungdomsavdelningen vid fängelset att alltjämt behålla en

strängare karaktär, än som är erforderligt för större delen av de till ungdomsfängelse

dömda, varför den om möjligt bör anlitas till förvar endast

av de elever, som ej lämpa sig för intagning å öppen anstalt.

Beträffande den vid Håga inrättade anstalten och avdelningen vid statens

skyddshem å Långanäs är att märka, att dessa anordningar måste betraktas

som provisoriska. Hågaanstalten kan endast för någon tid framåt få disponeras

för verkställande av ungdomsfängelse, enär anstaltsbyggnaden är avsedd

för fångvårdens nya anläggning å Hall, närmast för ny sinnessjukavdelning.

Anstalten å Långanäs är ett skyddshem, tillhörande skyddshemsorganisationen,

och kan på grund härav återigen komma att behöva helt

tagas i anspråk för sitt ursprungliga ändamål.

Det nu anförda bör tagas i betraktande, då det gäller att tillgodose platsbehovet

för män som ådömts ungdomsfängelse.

Om man med stöd av erfarenheterna från år 1938 beräknar antalet män,

som under ett år dömas till ungdomsfängelse till omkring 120, samt såsom

förutnämnda sakkunniga räknar med en medeltid för anstaltsvistelsen av 1

år 6 månader, skulle icke mindre än 180 platser bliva erforderliga. En viss

reduktion av sistnämnda antal torde emellertid av flera skäl vara befogad.

Bland annat torde hittills gjorda erfarenheter få anses giva vid handen, att

utskrivning i åtskilliga fall kan komma att ske tidigare än efter ett och ett

halvt år. Styrelsen anser sig därför för närvarande böra beräkna det erforderliga

platsantalet till 150.

För tillgodoseende av detta platsbehov finnas vid mottagnings- och övervakningsavdelningen

i Nyköping 26 platser samt vid Skenäs 30 färdigställda

platser, varjämte ytterligare 30 platser under våren 1939 bliva disponibla i

den under uppförande varande logementsbyggnaden nr 2. Sammanlagda antalet

sålunda redovisade platser uppgår alltså till 86. Enligt den förut lämnade

kalkylen skulle, sedan de provisoriska avdelningarna å Håga och Långanäs

nedlagts, krävas platser för ytterligare 64 intagna (86 + 64 = 150). Huru

många av de till ungdomsfängelse dömda, som böra vårdas å avdelningen i

Uppsala, blir i hög grad beroende på beskaffenheten av det klientel som

dömes till ungdomsfängelse. Så mycket lärer emellertid redan nu kunna sägas,

att minst hälften av de erforderliga ytterligare 64 vårdplatserna böra

anordnas å öppen anstalt. I vad mån åtgärder härutöver kunna bliva behövliga,

blir givetvis beroende på intagningsfrekvensen vid ungdomsanstalterna

och de erfarenheter rörande klientelet, som göras under den fortsatta verksamheten.

Fångvårdsstyrelsen, som anser att de föreslagna nya vårdplatserna böra

förläggas till anstalten å Skenäs, har funnit dennas utbyggande böra i första

hand avse en tredje logemen tsbyggnad med 34 platser samt ännu ett

bostadshus för personal. Rörande den sålunda ifrågasatta utvidgningen

anför styrelsen:

Den i bruk tagna logementsbyggnaden å Skenäsanstalten är belägen å egendomens

västra del omkring 400 meter från Bråviken. Den logementsbyggnad

nr 2, som nu är under uppförande och som är avsedd att vara färdig våren

1939, ligger ungefär 200 meter sydväst örn logementsbyggnaden nr 1. Båda

dessa logementsbyggnader äro belägna på ett ganska avsevärt avstånd —

omkring 600 meter — från stall- och ladugårdsbyggnaderna.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

103

Enligt styrelsens mening bör den tredje logementsbyggnaden ej förläggas

i närheten av logementsbyggnaderna nr 1 och 2 utan på motsatt sida örn

stall- och ladugårdsbyggnaderna och närmare dessa. Härigenom vinnes den

fördelen att en viss differentiering av de intagna kan genomföras. Sålunda

komma 60 intagna att förläggas i logementsbyggnaderna nr 1 och 2 å egendomens

västra del. Flertalet av dessa förutsättas företrädesvis komma att

sysselsättas med verkstadsarbete i de byggnader för mekanisk verkstad och

snickeri, om vilkas uppförande framställning kommer att göras i det följande.

De elever, som skulle intagas i den logementsbyggnad, som här föreslås till

uppförande (nr 3), skulle huvudsakligen beredas arbete inom jordbruket och

trädgårdsbruket.

Logementsbyggnaden nr 3 skulle uppföras efter i huvudsak samma plan

som logementsbyggnaderna nr 1 och 2; av praktiska och ekonomiska skäl

har det befunnits lämpligt att bestämma vårdplatsernas antal till 34. Byggnaden

skulle bestå av två flyglar, förlagda i vinkel mot varandra. Ena flygeln,

en tvåvåningsbyggnad med källare och vind, skulle innehålla 15 enkelrum

och 1 rum med plats för två intagna i vardera våningen. I den andra

flygeln, uppförd i en våning, skulle inrymmas bl. a. matsal och dagrum. Den

färdiglagade maten skulle hämtas från köket i logementsbyggnad nr 1.

Den föreslagna utbyggnaden av Skenäsanstalten med en tredje logementsbyggnad

nödvändiggör vissa förändringar i köket, främst genom anskaffande

av nya ångkokapparater.

Vidare måste personalen vid anstalten utökas. Även örn styrelsen söker

att besätta en del av tjänsterna med yngre ogifta personer, uppstår dock genom

anstaltens utvidgning ett ökat behov även av familjebostäder. Under

hänsynstagande till de bostäder, som redan finnas, har styrelsen kommit till

det resultatet, att ytterligare ett bostadshus med fyra familjebostäder bör

uppföras samtidigt med logementsbyggnad nr 3.

Förutom nu angivna arbeten blir det nödvändigt att i samband med dem

utföra åtskilligt annat, nämligen främst förbättringsarbeten i statarbyggnaden

och andra å egendomen befintliga äldre byggnader. Härjämte måste

de pågående planerings- och vägarbetena å egendomen avsevärt utsträckas.

Slutligen krävas särskilda åtgärder för tillgodoseende av anstaltens ökade behov

av dricksvatten m. m.

För detta utbyggande av anstalten ha ritningar och kostnadsberäkning

uppgjorts av fångvårdsstyrelsens biträdande arkitekt G. Birch-Lindgren.

Kostnaderna skulle uppgå till sammanlagt 425,000 kronor enligt följande

specifikation:

Logementsbyggnad nr 3.

Byggnadskostnader .................. kronor 176,000

Målning ............................ » 8,500

Värme-, vatten- och avloppsledningar . . » 52,000

Elektriska installationer .............. » 8,500 kronor 245,000

Bostadshus F. 4-familjshus.

Byggnadskostnader ...............

Målning .........................

Värme-, valten- och avloppsledningar

Elektriska installationer ...........

kronor

56,000

4.000

16,500

5.000

81.500

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Utvidgningsarbeten i nuvarande köket i

logementsbyggnaden nr 1.

Nya ångkokapparater m. m........... kronor 12,000

Byggnadsarbeten .................... » 3,000 kronor 15,000

Yttre ledningar m. m.

Grävning och sprängning för utvändiga

vatten- och avloppsledningar, ny brunn,

nytt pumphus med pumpar m. m.....kronor

Ny transformator, nya utvändiga kraftledningar,

vägbelysning, ritningar för

elektriska installationer............. »

Vägar, planering m. m............... »

Oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll

av byggnadsarbetet m. m....... »

Summa kronor 425,000.

37,700

15,800

4,000

26,000 , 83,500

Därjämte har fångvårdsstyrelsen hemställt om anslag till uppförande av

två verkstadsbyggnader vid Skenäsanstalten. I denna del anför

styrelsen i sin skrivelse följande:

I den av Kungl. Majit den 8 april 1938 (nr 135) utfärdade stadgan angående

vård och behandling av dem som ådömts ungdomsfängelse föreskrives

i 9 § att undervisning och utbildning skall meddelas, för män i

hantverk, industriellt yrke eller jordbruk samt för kvinnor i husligt arbete

och därjämte, där det låter sig göra, i annat lämpligt yrke. Vid anstalten

å Skenäs har man hittills i fråga om utbildningen i mekaniska arbeten och

snickeri kunnat reda sig genom att anlita vissa äldre byggnader som provisoriskt

iordningställts för detta syfte. Kraven på nya ändamålsenliga lokaler

för denna betydelsefulla gren av uppfostringsverksamheten vid anstalten

kunna icke längre undanskjutas. Utbyggandet av anstalten skärper

ytterligare behovet och medför att byggnaderna måste göras större än som

tidigare avsetts. Avsikten var ursprungligen, att mekanisk verkstad och

snickareverkstad skulle inrymmas i en och samma byggnad, men de fortsatta

utredningar, som gjorts i samband med förslaget om uppförande av

logementsbyggnad nr 3, ha visat att det måste anses mera rationellt att vid

ett så stort platsantal å anstalten som omkring 95 uppföra två särskilda

byggnader, en för den mekaniska verkstaden och en för snickareverkstaden.

Verkstadsbyggnaderna skulle förläggas nära logementsbyggnaderna nr 1

och 2, omkring 150 meter väster örn logementsbyggnad nr 1, där lämplig

plats finnes.

Vardera byggnaden skulle bereda arbetsplats för omkring 20 intagna eller

sålunda för tillhopa omkring 40 intagna, övriga i logementsbyggnaderna

nr 1 och 2 intagna — omkring 20 till antalet — skulle sysselsättas med

yrkesarbete utanför verkstadslokalerna, t. ex. byggnadssnickeri o. dyl., varjämte

vissa intagna skulle utbildas i hushållsgöromål och småhantverk.

Kostnaderna för de båda verkstadsbyggnaderna ha av Birch-Lindgren beräknats

på följande sätt:

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

105

Mekaniska verkstaden.

Byggnadsarbeten .............

kronor

14,400

Värmeledning ................

. kronor

5,500

Kulvert till snickareverkstaden..

. »

2,000

Vatten- och avloppsledningar ..

, »

600

»

8,100

Elektriska installationer .......

»

4,200 kronor 26,700

Snickareverkstaden.

Byggnadsarbeten .............

kronor

22,500

Värmeledning inkl. panna.....

. kronor 6,500

Vatten- och avloppsledningar .

. »

800

»

7,300

Elektriska installationer .......

»

4,000 » 33,800

Elektrisk serviskabel ...........

...... » 1,400

Oförutsett, ritningar, kontroll ...

...... » 3,100

Summa kronor 65,000.

Beträffande totalkostnaden anmärker emellertid fångvårdsstyrelsen, att

enligt vad arkitekten uppgivit den nämnda slutsiffran kan, genom att byggnadsarbetet

utföres med anlitande i största möjliga utsträckning av anstaltens

egen arbetskraft, nedbringas med 5,000 kronor till 60,000 kronor.

Med åberopande av vad sålunda anförts samt under framhållande tillika

av det önskvärda i att nybyggnaderna komma till utförande så snart som

möjligt, har fångvårdsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att anvisa dels till uppförande av ny logementsbyggnad m. m. å Skenäs

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag

av 425,000 kronor, dels ock till uppförande av verkstadsbyggnader å Skenäs

likaledes å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår ett reservationsanslag

av 60,000 kronor.

För inköp av möbler m. m. till den nya logementsbyggnaden har fångvårdsstyrelsen

därjämte äskat ett anslag å driftbudgeten för nästa budgetår av

10,000 kronor. Styrelsen har slutligen framhållit att något förslag om den utökning

av personalen vid Skenäsanstalten, som föranledes av det ifrågasatta

utbyggandet, icke för närvarande kan framläggas. Styrelsen, som överslagsvis

beräknat att ett tiotal nya befattningar komma att bliva erforderliga, har

förbehållit sig att i denna del framlägga förslag senare, då förhållandena vid

anstalten kunna bättre överblickas.

Yttrande i förevarande ärende har avgivits av byggnadsstyrelsen, som förklarat

sig icke ha något att erinra mot de av fångvårdsstyrelsen framlagda

förslagen och kostnadsberäkningarna. Byggnadsstyrelsen bar emellertid velat

framhålla att den saknar kännedom örn vilken personal som är avsedd att

taga de ifrågasatta nya bostäderna i anspråk, samt av denna anledning ej är i

stånd att bedöma huruvida dessa kunna väntas lämna en hyresavkastning,

som motsvarar en skälig förräntning av de nedlagda kostnaderna.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Då förslag år 1936 framlades om inrättande av fångvårdens ungdomsanstalt

å Skenäs, ansåg man sig såsom i det föregående nämnts kunna, i fråga

om behovet av anstaltsplatser för manlig ungdom som dömts till ungdomsfängelse,

utgå från ett platsbehov av mellan 100 och 150 platser. Med hänsyn

dels till ovissheten om den omfattning vari domstolarna skulle komma att

anse förutsättningarna för dom till ungdomsfängelse föreligga, dels ock till

möjligheten att den nya lagstiftningen först så småningom bleve tillämpad i

avsedd utsträckning, inriktades planläggningen av anstalten på att denna

skulle till en början inrättas för allenast 30 elever men sedermera kunna utbyggas

till att rymma 150 elever.

Såsom ock framgår av den lämnade redogörelsen har lagen om ungdomsfängelse

fått en användning som avsevärt överträffar vad man vid dess tillkomst

ansåg sig böra räkna med. Redan under första kvartalet av år 1938

dömdes 19 män till ungdomsfängelse, och under tiden till och med den 3 december

samma år har ungdomsfängelse ådömts 103 män, frånsett sådana till

detta straff dömda personer som av särskilda anledningar icke komma att

undergå detsamma.

Då anstalten å Skenäs i sin nuvarande omfattning samt mottagnings- och

övervakningsavdelningen i Nyköping rymma tillhopa endast 56 elever, ha

särskilda åtgärder måst vidtagas för att tillgodose behovet av anstaltsplatser.

Förutom å Skenäsanstalten och Nyköpingsavdelningen må sålunda för närvarande

jämlikt särskilda beslut av Kungl. Majit ungdomsfängelse, i vad det

gäller män, verkställas vid straffängelset i Uppsala, vid Hågakolonien å

egendomen Hall samt vid statens ungdomshem å Långanäs.

Fångvårdsstyrelsen har vid sin utredning funnit det erforderliga platsantalet

för män som ådömts ungdomsfängelse för närvarande böra beräknas till

150. Såsom styrelsen framhållit torde Uppsalaavdelningen om möjligt böra

anlitas endast till förvar av sådana elever som ej lämpa sig för intagning å

öppen anstalt. Den måste liksom de vid Håga och Långanäs inrättade anstalterna

betraktas som provisorisk. Då under våren 1939, efter det den i

fjol beslutade andra logementsbyggnaden vid Skenäsanstalten färdigställts, å

sistnämnda anstalt samt vid Nyköpingsavdelningen komma att disponeras

sammanlagt 86 platser, skulle alltså, om anstalterna å Håga och Långanäs

nedläggas, krävas ytterligare 64 platser; av dessa torde dock ett mindre antal

kunna anordnas vid Uppsalaavdelningen. Anskaffandet av flera anstaltsplatser

genom nybyggnad framstår följaktligen som en trängande nödvändighet.

Fångvårdsstyrelsens nu föreliggande förslag om inrättande av 34 nya vårdplatser

genom Skenäsanstaltens utbyggande giver jag min anslutning. Härtill

föranledes jag ej minst därav att de nuvarande särskilda anordningarna

— även bortsett från dessas provisoriska karaktär — ur vårdnadssynpunkt

äro behäftade med vissa brister. Å Uppsalaavdelningen är det sålunda förenat

med svårigheter att i önskvärd omfattning tillämpa den friare behandling

som är avsedd för dem som dömts till ungdomsfängelse. I detta sam
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

manhang må ock erinras, att riksdagens år 1938 församlade revisorer i sin

den 15 decemWÄ? 1938 avgivna berättelse berört frågan om det ökade platsbehovet

för män som ådömts ungdomsfängelse. Revisorerna, vilka förklarat

sig förutsätta att de nytillkomna avdelningarna utanför Skenäsanstalten

endast bliva av provisorisk karaktär, ha såsom sin uppfattning uttalat att

den nuvarande splittringen av klientelet på ett flertal anstalter, vilka icke äro

inrättade för denna form av straffverkställighet, måste såväl försvåra uppfostringsverksamheten

som ock medföra ökade kostnader.

Fångvårdsstyrelsens förslag till utbyggnad av anstalten omfattar förutom

en ny logementsbyggnad och ett nytt bostadshus jämväl två verkstadsbyggnader,

den ena avsedd till mekanisk verkstad och den andra till snickeriverkstad.

Då det gäller behandlingen av personer som ådömts ungdomsfängelse, lägges

stor vikt vid att de erhålla en ändamålsenlig yrkesutbildning. Enligt stadgan

angående vård och behandling av dem som ådömts ungdomsfängelse

skola män, som dömts till sådant straff, erhålla undervisning och utbildning

i hantverk, industriellt yrke eller jordbruk. För yrkesutbildningen vid Skenäsanstalten

har man hittills fått nöja sig med vissa äldre lokaler, vilka

provisoriskt iordningställts för detta syfte. Efter anstaltens utvidgning torde

det bliva ofrånkomligt att uppföra nya och mera ändamålsenliga verkstadsbyggnader.

Vad angår sättet för det nu föreslagna utbyggandet av anstalten med en

logementsbyggnad, ett bostadshus och två verkstadsbyggnader, har jag ej

funnit anledning till erinran mot fångvårdsstyrelsens av byggnadsstyrelsen

biträdda förslag. Det synes mig ändamålsenligt att, såsom därvid förordats,

den nya logementsbyggnaden förlägges på något avstånd från de båda övriga,

varigenom en önskvärd uppdelning av klientelet möjliggöres.

Givetvis är det icke blott av ekonomiska skäl utan även ur uppfostiingssynpunkt

lämpligt att inom anstalten tillgänglig arbetskraft i största möjliga

utsträckning anlitas för byggnadsarbetet.

Av anstaltens skyndsamma utbyggande torde följa behov av bevakningspersonal

under nästa budgetår utöver vad fångvårdsstyrelsen kunnat beräkna

vid sina anslagsäskanden för avlöningsändamål. Den nödvändiga utökningen

av personalen möjliggöres genom anlitande av de under fångvårdsstaten avlöningsanslag

anvisade medlen till avlöningar till icke-ordinarie personal. Det

må framhållas att, därest anstalten å Håga skulle kunna indragas till följd av

Skenäsanstaltens utvidgning, hinder ej lärer möta att helt eller delvis överflytta

den vid förstnämnda anstalt anställda personalen till Skenäs.

Med hänsyn till önskvärdheten av att snarast få platsantalet å Skenäsanstalten

ökat samt bättre möjligheter för de intagna till sysselsättning med mekaniska

arbeten och snickeri torde anslag lör nu ifrågavarande logementsbyggnad,

bostadshus och verkstadsbyggnader böra äskas å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. M^:t måtte föreslå

riksdagen

att till Utbyggande av fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 485,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Wilhelm von Schwerin.

Ur protokollet:

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

109

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler härefter ett

under socialdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 och yttrar

därvid följande.

Fonden för låneunderstöd.

[1.] 5. Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk tuberkulos, reser
vationsanslag.

Med bifall till ett av Kungl. Maj:t i 1938 års statsverksproposition

under kapitalbudgeten (bilaga 4, punkt 12) framlagt förslag beslöt

riksdagen att såsom kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd till lån till

vissa enskilda ahstalter för kirurgisk tuberkulos för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 1,317,000 kronor. Detta anslag skulle användas

för att sätta anstalternas huvudmän i stånd att inlösa vissa av dem tidigare

upptagna byggnadslån. Av anslaget har ett belopp av 150,000 kronor avsetts

för föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra,

därvid förutsatts, att föreningen samtidigt skulle av egna medel inlösa ett

hos folkpensioneringsfonden upptaget lån å 100,000 kronor.

I skrivelse den 7 juli 1938 har direktionen för Kronprinsessan Victorias

kustsanatorium i Barkåkra gjort framställning om anslag för inlösen jämväl

av sistnämnda lån. Till stöd därför har direktionen anfört följande.

I den utredning, som föregått ärendets behandling hos Kungl. Majit, hade

angivits, att anstalten den 31 december 1936 å löpande bankräkningar ägde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ett tillgodohavande å 118,227 kronor samt alt därav 100,000 kronoi vore

avsedda för inbetalning av ett år 1925 hos pensionsstyrelsen upptaget lån.

Den 31 december 1935 hade detta tillgodohavande funnits kvar, men på

grund av särskilda omständigheter hade möjlighet saknats att vid denna

tidpunkt återbetala nämnda lån. Av bilagt utdrag av protokoll den 8 juli

1935 framginge också, att direktionen erhållit tillstånd att även i fortsättningen

disponera detta lån. Den 31 december 1934 hade å bank innestått tillsammans

152,248 kronor, och av detta belopp hade 100,000 kronor varit avsedda

för inbetalning av 1925 års lån. Under år 1935 hade emellertid direktionen

blivit nödsakad att utföra flera med stora kostnader förenade

arbeten, som motiverat fortsatt disposition av ifrågavarande lån. Bland annat

hade direktionen i oktober samma år måst påbörja en nödvändig utvidgning

av kustsanatoriets ångcentral. Denna utvidgning, som slutförts

under år 1936, hade betingat en kostnad av 66,454 kronor. Under åren

1936 och 1937 hade direktionen gjort upprepade framställningar i syfte att

av statsmedel återfå detta belopp, men framställningarna hade lämnats utan

bifall.

Den 31 december 1937 hade kustsanatoriets å löpande bankräkningar innestående

tillgodohavande uppgått till 73,069 kronor, varav emellertid 7,611

kronor utgjordes av donationsmedel och alltså icke finge fritt disponeras.

Återstoden utgjorde, tillsammans med ett belopp av 16,030 kronor, som innehållits

av statsbidraget för 4:e kvartalet 1937, kustsanatoriets driftkapital.

Detta driftkapital förbrukades under loppet av ett kvartal och förnyades

genom det statsbidrag, som erhölles kvartalsvis i efterskott.

Av vad sålunda anförts finner direktionen framgå, att kustsanatoriel icke

kan av egna medel helt eller delvis återbetala ifrågavarande lån å 100,000

kronor. Då medel ej heller på annat sätt finnas tillgängliga, har direktionen

anhållit, att Kungl. Majit måtte av 1939 års riksdag äska medel för

reglering jämväl av detta lån jämte ränta därå för tiden från och med den

1 juli 1937.

Medicinalstyrelsen har den 21 oktober 1938 avgivit utlåtande i ärendet

och därvid yttrat i huvudsak följande.

I styrelsens skrivelse den 17 juni 1937 med utredning och förslag angående

reglering av kustsanatoriernas byggnadslån hade angivits, att sanatoriet

vid utgången av år 1935 å löpande bankräkningar ägde ett tillgodohavande

av 152,248 kronor, varav ett belopp av 100,000 kronor varit

avsett för inbetalning av 1925 års lån hos pensionsstyrelsen, samt att vid utgången

av år 1936 funnits banktillgodohavanden å sammanlagt 118,227

kronor. Därvid syntes emellertid en förväxling av sanatoriets in- och utgående

balanskonti för nämnda två år hava ägt rum.

Enligt vad i nu förevarande framställning angivits, innehade kustsanatoriet

vid ingången av år 1935 ett banktillgodohavande av 152,248 kronor,

varav 100,000 kronor hade varit avsedda för återbetalning av ett sanatoriets

lån hos pensionsstyrelsen. Någon återbetalning av detta lån hade emellertid

icke verkställts, utan hade direktionen, sedan pensionsstyrelsen erbjudit

förlängning av lånet mot nedsatt ränta, antagit detta erbjudande. Sanatoriets

banktillgodohavanden hade sedermera nedgått så, att de vid utgången av

år 1935 hade upgått till 118,227 kronor, vid utgången av år 1936 till 77,767

kronor och vid utgången av år 1937 till 73,069 kronor. Härav syntes framgå,

att sanatoriet för närvarande saknade medel att helt återbetala nämnda

lån och att sanatoriet således icke vore i tillfälle att fullgöra det villkor, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

lil

föreskrivits beträffande statens övertagande av sanatoriets övriga skuldbörda.

Däremot syntes sanatoriet vara i stånd att gälda en del av lånet i fråga.

Enligt i direktionens framställning meddelade uppgifter skulle av sanatoriets

då förefintliga banktillgodohavanden 73,069 kronor ett belopp av 7,611

kronor utgöras av donationsmedel, som ej finge fritt disponeras. Om detta

belopp avräknades, återstode banktillgodohavanden till belopp av 65,458

kronor. Direktionens uppfattning att detta belopp erfordrades såsom driftkapital

för sanatoriet vore riktig endast under förutsättning att ej förlagsmedel

kunde tillhandahållas genom förskott å sanatoriet tillkommande

statsbidrag för löpande kvartal på sätt, som tillämpades för andra jämställda

anstalter. Därest dylika förskott framdeles tillhandaliölles sanatoriet,

syntes hinder icke förefinnas för att ifrågavarande belopp eller eventuellt

det lägre belopp, som Kungl. Majit kunde finna skäligt, foges i användning

för avbetalning å sanatoriets nämnda lån å 100,000 kronor. För gäldande

av återstående del av lånet syntes det — under förutsättning att sanatoriets

lånefråga ansåges böra definitivt lösas i samband med de övriga kustsanatoriernas

och att ej annat tillvägagångssätt för frågans lösning befunnes

vara lämpligare — vara erforderligt, att ytterligare medel beviljades. Styrelsen

tillstyrkte därför, att ytterligare lån beviljades föreningen till belopp —

förslagsvis 40,000 kronor — som utöver sanatoriets disponibla, å bank innestående

medel visade sig vara erforderligt för inlösen av ifrågavarande

lån hos pensionsstyrelsen.

Sedan styrelsens utlåtande avgivits, har direktionen överlämnat redogörelse

för sanatoriets ekonomiska ställning vid utgången av oktober 1938 och

i samband därmed anhållit, att styrelsen måtte tillstyrka anslag för inlösen

av hela det lån, varom här är fråga.

Av nämnda redogörelse inhämtas, att direktionen den 31 oktober 1938

kunde fritt disponera över följande medel:

Å uppsägningsräkning.................................. kronor 20,220

Å checkräkning ...................................... » 7,110

Å sparkasseräkning .................................. » 14,733

Å postgirokonto ...................................... » 3,088

Kontant ....................................... » 4,195

Summa kronor 49,346.

I anslutning härtill har direktionen anfört bland annat:

Nu angivna belopp jämte de vårdavgifter, cirka 14,000 kronor, som beräknades

inflyta under november och december månader, utgjorde det enda

disponibla kapitalet för sanatoriets drift intill mitten av januari 1939. Eftersom

den genomsnittliga kostnaden för sjukhusets drift under ett kvartal

år 1938 uppgått till cirka 117,000 kronor och då stora utgifter för brandförsäkring

och ränta för byggnadslånen m. m. återstode, komme nämnda till

direktionens förfogande stående belopp icke att förslå. Direktionen komme

därför att göra framställning örn att i början av december som förskott

å statsbidraget för fjärde kvartalet 1938 erhålla ett belopp av 35,000 kronor.

Dylika förskott, men till mindre belopp, hade begärts och erhållits såväl i

juni som september månader 1938.

Direktionen ville särskilt framhålla, att föreningens räkenskaper inginge

i sanatoriets och att andra medel än de nu angivna icke funnes tillgängliga.

Den avsättning på 60,000 kronor för reglering av nämnda byggnadslån, som

medicinalstyrelsen anmodat direktionen göra, kunde sålunda icke komma lill

stånd.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

Med anledning härav har medicinalstyrelsen i skrivelse den 17 november

1938 anmält, att då behållningen i sanatoriets räkenskaper numera syntes

hava nedgått till belopp, understigande vad styrelsen i sin skrivelse den 21

oktober 1938 beräknat, det av styrelsen tillstyrkta nya lånet till föreningen

borde böjas till förslagsvis 60,000 kronor.

Sedermera har sanatoriedirektionen ingivit ännu en skrift, vari understrykes

angelägenheten av att föreningen helt befrias från skyldighet att av

egna medel inlösa förenämnda lån hos folkpensioneringsfonden.

Av det anförda framgår, att den utredning, som legat till grund för propositionen

i ämnet föregående år, varit missvisande såtillvida, som föreningen

Kronprinsessan Victorias kustsanatorium uppgivits äga större behållning

vid 1936 års utgång än vad i verkligheten varit fallet. Den nu förebragta

utredningen ådagalägger sålunda, att föreningen vid nämnda års utgång

ägde banktillgodohavanden intill ett belopp av 77,767 kronor i stället för

uppgivna 118,227 kronor. Av förstnämnda belopp utgjorde dessutom 7,611

kronor donationsmedel, som icke kunde av föreningen fritt disponeras.

Vid utgången av oktober 1938 har det disponibla beloppet nedgått ytterligare

till i runt tal 50,000 kronor. Såvitt härav kan bedömas, föreligga

alltså icke möjligheter för föreningen att, som i fjolårets proposition förutsatts,

av egna medel inlösa hela det omnämnda lånet å 100,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har nu ifrågasatt, att föreningen skulle åtminstone till

viss del av egna medel inlösa berörda lån, förslagsvis till ett belopp av

40,000 kronor. Handlingarna i ärendet synas emellertid giva vid handen,

att de medel, varöver föreningen numera fritt disponerar, i sin helhet

erfordras för driftens upprätthållande. Direktionens uppgifter härutinnan

torde bestyrkas av det förhållandet, att direktionen, trots berörda medelstillgång,

nödgats begära och även erhållit förskott å statsbidraget för de

tre sista kvartalen i och för bestridande av sanatoriets löpande utgifter. Det

synes mig under sådana omständigheter knappast vara rationellt att taga

föreningens likvida medel i anspråk för inlösen av ifrågavarande lån, då

därigenom behovet av förskottsmedel endast skulle ökas i motsvarande

grad. Jag förordar därför, att föreningen beviljas ytterligare ett ränteoch

amorteringsfritt statslån å 100,000 kronor för reglering av berörda lån

hos folkpensioneringsfonden.

För statslånets erhållande torde böra gälla motsvarande villkor som för

övriga statslån av hithörande slag. För lånet böra alltså ställas samma

säkerheter som för det nuvarande eller ock andra, vilka statskontoret i

egenskap av utbetalningsmyndighet kan finna betryggande. Tillika torde

såsom villkor för lånet böra föreskrivas, att föreningen icke må utan Kungl.

Maj:ts medgivande upptaga nya lån för byggnads- eller liknande ändamål,

ej heller nedlägga eller väsentligen förändra verksamheten vid vederbörande

anstalt. Det synes härjämte önskvärt, att erforderliga åtgärder för lånets

reglering vidtagas snarast möjligt och på sådant sätt, att regleringen är

verkställd senast den 1 oktober 1939.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

113

Vad slutligen angår räntan å lånet lins folkpensioneringsfonden, lärer denna

böra gäldas av statsmedel i enahanda ordning och för samma tid, som

av riksdagen godtagits beträffande kustsanatoriemas övriga, tidigare upptagna

byggnadslån.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk tuberkulos

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 100,000.

Vad föredragande departementschefen, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 2.

8

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

115

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den i januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehbsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvestering å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret

1938/39 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[1.] 5. Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg, reservations
anslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, med förslag till

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 framställda förslag upptog riksdagen

å beredskapsstat för nämnda budgetår till om- och tillbyggnad av posthuset

i Hälsingborg ett anslag av 175,000 kronor.

Under hänvisning i övrigt till den i nämnda proposition lämnade redogörelsen

torde här få erinras örn följande:

Postkontorets lokaler i Hälsingborg äro inrymda uti en postverket tillhörig

byggnad, som uppförts under åren 1902 och 1903. För att säkra tillgodoseendet

framdeles av ett beräknat behov av ökade lokaler för postkontoret

inköpte postverket efter medgivande av 1920 års riksdag för en köpeskilling

av 100,000 kronor den intill posthuset gränsande tomten nr 15 i kvarteret

Kärnan, norra.

Redan vid tiden för inköpet av denna tomt hade postkontoret tillgodogjort

sig i huvudsak alla de möjligheter till utvidgningar, som förefunnos i post
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

huset, varjämte posthustomten var tillfullo utnyttjad, så att någon tillbyggnad

av posthuset inom det dåvarande tomtområdet icke var möjlig. Sedan

nämnda tid har en stark ökning inom alla grenar av poströrelsen ägt ruin,

vilket medfört, att frågan örn ett bebyggande av den inköpta tomten aktualiserats.

Att frågan härom hittills kunnat anstå sammanhänger bland annat

därmed, att i Hälsingborg inrättats flera postanstalter, vilka kunnat upptaga

en del av posttrafiken, särskilt vad allmänhetens direkta betjänande beträffar.

Postkontorets lokaler äro emellertid nu i hög grad otillräckliga och otillfredsställande

för sitt ändamål. En jämförelse med andra postkontor med

en poströrelse, motsvarande den vid hälsingborgskontoret, giver också vid

handen, att detta disponerar över en ovanligt liten golvareal.

Enligt upprättade ritningar skulle postkontoret genom den ifrågasatta

örn- och nybyggnaden komma att erhålla väl disponerade och tidsenliga

lokaler, tillräckliga för avsevärd tid framåt. Kostnaderna för förslagets genomförande

hava av byggnadsstyrelsen beräknats uppgå till 477,000 kronor,

varav på nybyggnaden å tomten nr 15 belöpa 163,000 kronor och på

örn- och tillbyggnaden samt reparation av nuvarande posthuset 314,000 kronor.

Beträffande finansieringen av företaget har förutsatts, att av postverkets

förnyelsefondsmcdel skulle tagas i anspråk tillhopa 302,000 kronor,

motsvarande dels det bokförda värdet, 65,000 kronor, av den å tomten nr 15

nu befintliga, för rivning avsedda byggnaden, dels ock hela kostnaden.

237.000 kronor, för ombyggnads- och reparationsarbetena inom det nuvarande

posthuset. Såsom kapitalökningsmedel skulle alltså erfordras ett belopp

av 175,000 kronor, motsvarande dels kostnaden för nybyggnaden å tomten

nr 15 minskad med nyssnämnda belopp av 65,000 kronor eller alltså

98.000 kronor och dels kostnaden för tillbyggnaden till posthuset å gårdssidan,

77,000 kronor. Förslaget härutinnan står i överensstämmelse med vad

i åtskilliga liknande fall tidigare tillämpats.

I .skrivelse den 1 juli 1938 har generalpoststyrelsen anfört:

De av generalpoststyrelsen tidigare påtalade olägenheterna beträffande

postkontorslokalerna i Hälsingborg hava efter hand blivit alltmera besvärande.

Särskilt inom brevbärarexpeditionen är utrymmet numera utnyttjat

till bristningsgränsen. Såsom tidigare framhållits är brevbärarexpeditionen

förlagd till posthusets källarvåning, där dagsljuset endast sparsamt tränger

in och tillfredsställande ventilation icke kan erhållas. Utöver trångboddheten

föreligger här det förhållandet, att en talrik personal dagligen måste utföra

sitt arbete i en för sitt ändamål otjänlig lokal, något som enligt styrelsens

mening i och för sig snarast bör föranleda ändring.

Vidare är postkontorets kassaexpedition alldeles för trång. Golvytan i

den för allmänheten avsedda avdelningen omfattar endast 38 nr eller endast

obetydligt större golvyta, än som för dylikt ändamål i många fall disponeras

vid postkontor utav lägsta klassen (postkontoret i Hälsingborg tillhör

klass I A). Svårigheterna att på tillfredsställande sätt betjäna allmänheten

hava också nu antagit en sådan karaktär, att generalpoststyrelsen anser

beredande av ökat utrymme för expeditionen vara ofrånkomligt.

Även i vissa andra avseenden har trångboddheten gjort sig kännbar.

Efter under hand erhållna direktiv har generalpoststyrelsen till upphörande

med utgången av september månad 1938 uppsagt kontrakten angående

sådana uthyrda lägenheter inom posthuset i fråga, vilka skulle komma att

heröras av den planerade örn- och tillbyggnaden. Årshyran för nämnda lägenheter

utgör icke mindre än 10,535 kronor, med vilket belopp avkastning
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

117

en av nu ifrågavarande fastighet för tiden från och med den 1 instundande

oktober sålunda kommer att tills vidare årligen minskas. Då det knappast

kan vara rationellt, att sagda lokaler stå outhyrda under längre tid, än som

är oundgängligen nödvändigt, lärer även nu anförda förhållande få anses

i sin mån utgöra ett skäl för igångsättande snarast ske kan av de föreslagna

om- och tillbyggnadsarbetena.

Under åberopande av det anförda hemställer generalpoststyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte förordna, att den beslutade om- och tillbyggnaden av

posthuset i Hälsingborg skall snarast möjligt igångsättas.

Av den i ärendet förebragta utredningen torde framgå att förhållandena Departementsvid

postkontoret i Hälsingborg numera äro sådana, att ett uppskjutande av chefenom-

och tillbyggnadsarbetena icke lämpligen längre bör äga rum. Då det

torde vara angeläget, att arbetena snarast kunna igångsättas, synes det belopp,

175,000 kronor, som erfordras för byggnadsföretaget utöver avsett belopp

ur förnyelsefonden, böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 175,000.

B. Telegrafverket.

[2.] 17. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende,

reservationsanslag. I samband med anmälan av anslag å kapitalbudgeten för

nästa budgetår till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

har jag förordat, att ett belopp av 9,200,000 kronor måtte för ifrågavarande

ändamål anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under hänvisning i övrigt till vad jag i nämnda sammanhang anfört torde

jag här få erinra örn att beloppet motsvarar dels kostnaderna, 6,800,000

kronor, för en icke förutsedd ökning under år 1938 av antalet nya telefonapparater,

dels ock det belopp av 2,400,000 kronor, varmed det av telegrafstyrelsen

äskade an slagsbeloppet för nu ifrågavarande ändamål nedsattes för

innevarande budgetår och som visat sig erforderligt för bestridande av de

med den förutsedda ökningen av antalet telefonapparater förenade kostnaderna.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 9,200,000.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

C. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar.

[3.] 2. Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna

och Katrineholm, reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition

nr 275 framställda förslag (bilaga 11, punkten 16) har 1938 års riksdag

till förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och

Katrineholm å beredskapsstat för budgetåret 1938,39 upptagit ett anslag

av 1,000,000 kronor.

I skrivelse den 5 oktober 1938 har järnvägsstyrelsen hemställt, att till styrelsens

förfogande måtte av förenämnda anslag å beredskapsstaten ställas

ett belopp av 500,000 kronor.

Innan jag ingår på styrelsens framställning, torde jag få erinra örn följande:
Med

bifall till Kungl. Majrts i 1937 års statsverksproposition (utgifter för

kapitalökning, bil. 5, punkt 24) framställda förslag anvisade riksdagen till

förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm

för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor, att

utgå av andra statsinkomster än lånemedel. Såsom närmare framgår av

nämnda statsverksproposition föranleddes angivna förslag av att arbetslöshet

i och med inlandsbanans slutförande hotade ett betydande antal arbetare,

av vilka många under ett flertal år arbetat vid statens järnvägsbyggnader,

samt tillika av önskvärdheten, att den erfarenhet och skicklighet, som ifrågavarande

arbetare under årens lopp förvärvat, skulle kunna bevaras åt

statens järnvägar för att nyttiggöras vid andra arbeten av motsvarande slag.

Till det föreslagna nya arbetsföretaget förutsattes komma att överflyttas endast

den vid inlandsbaneanläggningen fast knutna specialiserade järnvägsbyggarkåren,

vilken torde haft skäl räkna med fortvarig anställning och i

sinom tid pension, men däremot icke mera tillfälligt anställda personer.

I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen till en början meddelat, att den av

1937 års riksdag beslutade elektrifieringen av banorna Ånge—Bräcke—

Långsele, Bräcke—Östersund och Göteborg—Uddevalla nu fortskridit så

långt, att banorna i fråga kunde väntas färdigställda för elektrisk tågdrift

före utgången av innevarande budgetår. Av de till nämnda elektrifieringsföretag

hörande arbetena återstode, meddelar styrelsen vidare, för det dåvarande

endast montagearbetet ävensom vissa var för sig relativt obetydliga

arbeten såsom utsprängning av större normalsektion i två tunnlar mellan

Ragunda och Bispgården, vissa smärre kompletteringsarbeten på Bohusbanan,

rasering av telefonlinjen samt röjningsarbeten. Arbetet med sänkning

av spåret i tunnlarna å Bohusbanan samt alla stolpsättnings- och kabelarbeten

väntades däremot i stort sett slutförda redan inom den närmaste tiden.

Styrelsen anför härefter:

Vid sistnämnda arbeten äro för närvarande företrädesvis sysselsatta från

statens järnvägsbyggnader överflyttade äldre byggnadsarbetare med jämförelsevis

lång anställningstid. Att i fortsättningen bereda sysselsättning åt

dem vid det nu återstående montagearbetet låter sig icke göra, då detta ar
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

119

bete lämpar sig endast för yngre arbetare med viss specialutbildning. Övriga

återstående arbeten äro som nämnts av relativt ringa omfattning och kunna

alltså väntas möjliggöra fortsatt anställning endast en relativt kort tid ytterligare

av ett fåtal bland förenämnda äldre arbetare. Verkställd utredning

har givit vid handen, att efter november månads utgång möjligheter helt

saknas att bereda dem sysselsättning vid de nu pågående elektrifieringsföretagen.

För såvitt intet annat lämpligt arbete kan anvisas, ser sig järnvägsstyrelsen

alltså nödsakad att inom en relativt kort tid skrida till uppsägning av

ifrågavarande arbetare och har härom underrättat vederbörande. I anledning

härav hava representanter för de av frågan berörda under hand hos

styrelsen hemställt, att statens järnvägar om möjligt måtte finna någon utväg

att förebygga en sådan åtgärd. Det har härvid bl. a. framhållits, att

flertalet av dem, som skulle drabbas av en uppsägning, hava en relativt hög

levnadsålder och dessutom en mångårig tjänst vid statens järnvägar, samt

att vid sådant förhållande skälen för beredande av annat arbete inom

statens järnvägar vore i stort sett likartade och lika vägande som de skäl,

vilka föranledde statsmakterna att efter tillstyrkan av järnvägsstyrelsen år

1937 besluta om igångsättande av förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning

mellan Järna och Katrineholm.

I anslutning härtill framhåller järnvägsstyrelsen, att flertalet av de arbetare,

som nu hotas av arbetslöshet, liksom de till dubbelspårsanläggningen

Järna—Katrineholm redan överflyttade, tidigare varit anställda vid inlandsbanebygget.

Att de år 1936 kunde för de närmaste åren erhålla sysselsättning

vid pågående banelektrifiering synes järnvägsstyrelsen under sådana

förhållanden i och för sig icke utgöra anledning att behandla dem mindre

hänsynsfullt än de arbetare, åt vilka på förut nämnt sätt bereus fortsatt

anställning och utkomst vid statens järnvägar. Styrelsen anser, att det nu

liksom år 1937 framstår såsom önskvärt, att den erfarenhet och skicklighet,

som ifrågavarande arbetare under årens lopp förvärvat, må kunna bevaras

åt statens järnvägar för att nyttiggöras vid andra arbeten av ungefär likartat

slag. Järnvägsstyrelsen finner det därför skäligt och rättvist samt för

statens järnvägars del fördelaktigt, att även de arbetare, varom nu är fråga,

på lämpligt sätt beredes annat arbete inom företaget.

Styrelsen meddelar härefter, att styrelsen emellertid saknade möjlighet att

inom ramen av hittills beslutade arbeten och därför anvisade medel ordna

denna angelägenhet. På grund härav ansåge sig styrelsen böra underställa

Kungl. Maj:ts prövning frågan, huruvida icke förutsättningar kunde anses

vara för handen att genom igångsättande av arbeten, vartill medel anvisats

å den för innevarande budgetår fastställda beredskapsstaten, bereda någon

utväg. Styrelsen anför härefter:

För att de å nämnda beredskapsstat upptagna anslagen skola kunna ställas

till vederbörande myndigheters förfogande skall enligt i proposition nr

275 till 1938 års riksdag gjorda uttalanden vara ådagalagt, att en väsentlig

försämring av konjunkturläget inom landet eller inom vissa näringsområden

inträtt.

Att en avgjord sådan försämring inträtt torde vara obestridligt. Så mycket

är vidare visst, att de arbetare vid elektrifieringsföretagen, vilka nu stå

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

inför ett entledigande, endast i undantagsfall torde kunna erhålla arbete hos

annan än statens järnvägar. Starka skäl synas alltså tala för att statens

järnvägar böra bereda deni fortsatt arbete, vilket efter den av 1938 års riksdag

godkända beredskapsstaten och för att möjliggöra de omedelbara åtgärder,

som äro påkallade, lämpligen synes kunna och böra ske på det sättet,

att Kungl. Majit av något å nämnda stat anvisat förskottsanslag ställer erforderligt

belopp till järnvägsstyrelsens förfogande.

Antalet lian- och byggnadsarbetare, som icke kan erhålla fortsatt sysselsättning

vid nu pågående elektrifieringsföretag, utgör enligt järnvägsstyrelsen

253. Av dessa arbetare hava, meddelar styrelsen,

47 en anställningstid vid statens järnvägar om högst 5 år,

48 en anställningstid vid statens järnvägar om 5—10 år,

26 en anställningstid vid statens järnvägar om 10—15 år,

54 en anställningstid vid statens järnvägar om 15—20 år och

78 en anställningstid vid statens järnvägar örn över 20 år.

Vid tillämpning av de år 1937 följda principerna i fråga örn överflyttning

till dubbelspårsanläggningen Järna—Katrineholm av arbetare, som dittills

varit sysselsatta vid Inlandsbanan, skulle, framhåller styrelsen, av förenämnda

arbetare ett 150-tal ifrågakomma till erhållande av annat arbete vid statens

järnvägar.

För beredande av sysselsättning åt dessa arbetare fram till den 1 juli 1939,

då styrelsen beräknar kunna inplacera dem vid arbetsföretag, vartill medel

väntas anvisade å riksstaten i vanlig ordning, kräves ett belopp av i runt

tal 500,000 kronor.

Beträffande den sysselsättning, som skulle kunna ifrågakomma för nu berörda

arbetare, anför styrelsen:

Som lämpliga arbetsobjekt framstå i nu förevarande sammanhang i första

hand de under punkt 16 i Kungl. Maj:ts proposition nr 275:1938 föreslagna

förberedande arbetena för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm

och i andra hand de under punkt 26 i samma proposition föreslagna

förberedande arbetena för elektrifiering av banan Långsele—Boden. Den

angivna ordningsföljden betingas bland annat av den omständigheten, att på

grund av ogynnsamma klimatiska förhållanden sistnämnda arbete icke gärna

kan påbörjas under senare delen av hösten. Såsom järnvägsstyrelsen anfört

i sin skrivelse den 2 mars 1938 med förslag till arbeten, vilka lämpa sig att

utföras, därest med hänsyn till läget på arbetsmarknaden så skulle befinnas

angeläget, är det däremot icke blott möjligt utan även synnerligen önskvärt

att å dubbelspåret Järna—Katrineholm bedriva arbetet i hastigare takt än

som svarar mot de å riksstaterna för ändamålet hittills anvisade anslagen.

På grund härav och med hänsyn jämväl tagen till att de år 1936 av arbetslöshet

hotade banarbetarna med relativt lång tjänstetid erhållit arbete och

utkomst vid nämnda dubbelspårsanläggning, synes det styrelsen lämpligast,

att de arbetare, varom nu är fråga, överflyttas till detta företag.

Sedermera har järnvägsstyrelsen i en i ärendet uppgjord promemoria meddelat,

att kostnaderna för ifrågavarande dubbelspårsbyggnad till och med

oktober månad 1938 uppgått till i runt tal 1,300,000 kronor. Det för ändamålet

återstående beloppet, 1,000,000 kronor, skulle ungefär täcka intill den

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

121

1 juli 1939 uppkommande kostnader för arbetets fortsatta bedrivande under

förutsättning, dels att detta bedreves med oförändrad arbetsstyrka, eller omkring

280 man, dels ock att markförvärvskostnader bleve likviderade i av

järnvägsstyrelsen förutsatt omfattning. Därest ytterligare omkring 150 man

bleve sysselsatta vid dubbelspårsarbetena, skulle tillgängliga medel — utom

den del därav, som ansetts böra reserveras för markförvärv — räcka till omkring

mitten av april månad 1939. Under förutsättning att markförvärvskostnaderna

icke behövde i sin helhet likvideras under nu löpande budgetår,

kunde arbetena med den ifrågasatta större arbetsstyrkan hållas i gång ytterligare

någon tid, eller sannolikt till omkring 1 maj 1939.

Med anledning av järnvägsstyrelsens nu ifrågavarande framställning har

Kungl. Maj:t den 3 november 1938 funnit gott förklara, att hinder icke mötte

för styrelsen att med anlitande av för ändamålet redan tillgängliga medel

bereda fortsatt anställning åt omförmälda byggnadsarbetare vid arbetena för

dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm.

De medel, som hittills anvisats för dubbelspårsbyggnaden mellan Järna Departementsoch

Katrineholm, äro beräknade för sysselsättning intill utgången av inne- chefenvarande

budgetår av en arbetsstyrka av omkring 280 man. Av skäl, som

i det föregående angivits, har det emellertid ansetts motiverat, att vid arbetena

finge sysselsättas ytterligare omkring 150 man, som blivit utan sysselsättning

på grund av att de nu pågående elektrifieringsarbetena närma sig

sin avslutning. Arbetsstyrkan vid berörda anläggning är sålunda för närvarande

cirka 430 man. Därest icke ytterligare medel under budgetåret

ställas till förfogande, måste därför ifrågavarande arbeten upphöra omkring

mitten av april eller senast omkring den 1 maj 1939 beroende på i vad mån

tillgängliga medel under tiden måste tagas i anspråk för markförvärv. Givet

är att staten icke iklätt sig eller kan ikläda sig någon sysselsättningsgaranti

för ifrågavarande arbetsstyrka. Till stöd för den ifrågasatta medelsanvisningen

kan emellertid åberopas icke blott, att de arbetare, varom

här är fråga, samtliga varit sysselsatta i arbeten för statens järnvägar

under relativt lång tid — åtskilliga av dem i över 20 års tid

— och att de vid entledigande från nu pågående arbeten knappast

kunna påräkna annan sysselsättning. På grund av den erfarenhet och skicklighet

beträffande, bland annat, spårarbeten och elektrifieringsarbeten, som

nu ifrågavarande arbetarstam besitter, torde det emellertid även ur statens

synpunkt få anses fördelaktigt, att arbetsstyrkan icke skingras utan vid ingången

av nästa budgetår finnes tillgänglig för de fortsatta arbeten av nu

angivet slag, beträffande vilka jag tidigare i dag förordat, att medel måtte

anvisas för budgetåret 1939/40. Under utgifter å kapitalbudgeten har jag

nämligen hemställt, att för elektrifiering av banan Långsele—Boden måtte

i avvaktan på blivande proposition i ämnet beräknas ett anslag å 8,000,000

kronor och att för fortsatt anläggning av dubbelspår mätte anvisas ett anslag

av 2,500,000 kronor. Såsom jag i samband med anmälan av sistnämn
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

da anslagsärende anförde, kan beräknas, att elektrifieringsarbetena å banan

Långsele—Boden på grund av klimatförhållandena kunna bedrivas i huvudsak

endast under den varmare årstiden. För att icke varje år vid vinterns

inträde behöva entlediga större delen av den med dessa arbeten sysselsatta

arbetsstyrkan skulle därför på hösten denna, i den mån den eljest icke kunde

sysselsättas, överflyttas till de pågående dubbelspårsarbetena. Genom en

dylik arbetsfördelning kan en kontinuerlig sysselsättning för relativt lång

tid beräknas för de nu berörda arbetarna.

På grund av nu anförda omständigheter och då ett bedrivande av dubbelspårsarbetena

i en något hastigare takt än vad som hittills avsetts torde

vara önskvärt, anser jag mig böra förorda, att å tilläggsstat till innevarande

budgetårs riksstat anvisas det belopp, som erfordras för att bereda den nu

med dubbelspårsbyggnad sysselsatta arbetsstyrkan arbete intill innevarande

budgetårs slut. Järnvägsstyrelsens beräkning rörande den ökade kostnaden

härför, 500,000 kronor, har icke givit mig anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Förberedande arbeten för dubbelspårsanlåggning

mellan Järna och Katrineholm å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 500,000.

[4.] 8. Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservationsanslag.

Under hänvisning till vad jag tidigare i dag anfört i samband med anmälan

om anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår till försvarsberedskap vid

statens järnvägar får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 1,700,000.

Rullande materiel.

[5.] 12 a. Godsvagnar, reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Majits

i proposition, nr 275, framlagda förslag (bil. 11, punkten 30) upptog

1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår ett anslag av

5,000,000 kronor för anskaffning av godsvagnar.

I skrivelse den 28 oktober 1938 har järnvägsstyrelsen hemställt, att av förenämnda

förskottsanslag måtte ställas till styrelsens förfogande ett belopp av

3,800,000 kronor, att användas för nyss angivna ändamål.

Järnvägsstyrelsen erinrar till en början örn att styrelsen i sin framställning

den 2 mars 1938 med förslag rörande arbeten, vilka lämpligen kunde upptagas

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39, beträffande anskaffning av godsvagnar

anförde bland annat:

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

123

Tillgången på godsvagnar har icke på åtskilliga år kunnat betecknas såsom

fullt tillräcklig utan har fastmer efter hand blivit alltmera åtstramad.

För att åtminstone hjälpligt kunna tillgodose den senaste tidens efterfrågan

på sådana har det t. o. m. blivit nödvändigt att — givetvis efter en genomgående

och relativt kostsam översyn — i allmän trafik återinsätta omkring

500 vagnar, som tidigare med hänsyn till deras ej fullgoda konstruktion

och i övrigt mindervärdiga skick tagits ut från den allmänna trafiktjänsten

för att, efter några års användning vid statens järnvägars egna transporter

såsom kol- och grusvagnar m. m„ efter nedslitning utgallras.

Vidare har järnvägsstyrelsen sedan länge arbetat för en ökad användning

av statens järnvägars godsvagnar för transporter i samtrafik med enskilda

järnvägar, varigenom påtagliga fördelar skulle sta att vinna för hela landets

järnvägsväsen. Med vissa enskilda järnvägar hava separatavtal träffats, ^

varigenom statens järnvägar för dessa banor förbundit sig sörja för all godsvagnhållning

i samtrafik.

Av betydelse i detta sammanhang äro jämväl statsförvärven av enskilda

järnvägar. Det synes sålunda vara välbetänkt att i nu förevarande sammanhang,

d. v. s. i och för utjämning av arbetstillgången, medtaga en post

på 500 godsvagnar, varav ungefär två tredjedelar öppna och återstoden

slutna. Med nuvarande priser kommer anskaffningskostnaden för desamma

att belöpa sig på omkring 5,000,000 kronor. Ifrågavarande vagnbeställning

kan ske praktiskt taget omedelbart efter det medel blivit anvisade, och leverans

påräknas inom ett år.

Järnvägsstyrelsen meddelar härefter, att två företag, vilka tillverkade huvudsakligen

godsvagnar, anmält, att de, sedan inneliggande beställningar fullgjorts,

skulle bliva nödsakade att inskränka driften. Salunda hade aktiebolaget

svenska järnvägsverkstäderna i Falun anmält, att bolaget redan nu

sett sig nödsakat att permittera ett 50-tal man och att på nyåret, sedan

inneliggande beställningar slutlevererats, ytterligare omkring 140 man måste

permitteras eller avskedas, såvida icke beställningar snarast kunde tilldelas

företaget. Aktiebolaget Landsverk i Landskrona hade vidare anmält, att

bolaget under första kvartalet av år 1939 hade att räkna med en mycket

hastig nedgång i arbetstillgången och därför nödgades minska arbetsstyrkan

inom samtliga av vagnfabrikation berörda avdelningar, om ej en mera betydande

beställning av godsvagnar bomme till stånd inom en icke alltför

avlägsen framtid.

Järnvägsstyrelsen upplyser i anslutning härtill, att styrelsen haft tillfälle

kontrollera, att de av förenämnda företag lämnade uppgifterna vore riktiga.

Styrelsen framhåller, att styrelsen övervägt att i sina ordinarie anslagsäskanden

föreslå anvisande av medel för nu ifrågavarande ändamål, samt

anför härom vidare:

Att så icke skedde för ett år sedan berodde på att styrelsen ville se tiden

an och iakttaga all den återhållsamhet, som kunde anses förenlig med otrankomliga

praktiska hänsyn. Att något belopp för ändamalet ej heller upptagits

i styrelsens framställning angående anslag att äskas av 1939 ars riksdag,

beror på att den arbetsbrist, som för närvarande hotar ifrågavarande

verkstäder, torde kräva vidtagandet av förebyggande åtgärder i form av nya

beställningar tidigare än som skulle vara möjligt, därest anslag anvisades

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Departements

chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

först å riksstaten för budgetåret 1939/40. För statens järnvägars del spelar

det däremot ingen nämnvärd roll, örn erforderliga medel ställas till förfogande

på det ena eller andra sättet. Även det å beredskapsstaten för

andamalet upptagna förskottsanslaget skall nämligen kapitaliseras utan avskrivning,

i den mån det tages i anspråk.

Styrelsen meddelar härefter, att styrelsen med stöd av Kungl. Maj:ts brev

den 8 juli 1938 angående vissa förberedande åtgärder beträffande i beredskapsstaten

för budgetaret 1938/39 avsedda arbeten vid statens järnvägar

anmodat aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna och aktiebolaget Landsverk

att inkomma med uppgift jämte pris på det antal godsvagnar, som —

efter tagen hänsyn till övriga påräkningsbara arbetsuppgifter av sådan karaktär,

att de lämpade sig för beredande av arbete åt berörda arbetargrupper

skulle behöva tillverkas vid företagen för att bereda en någorlunda jämn

sysselsättning under år 1939 för den arbetsstyrka, vilken normalt vore avdelad

för godsvagnfabrikation. Som svar å denna anmodan hade anbud

mlamnats från aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna å 150 slutna och

150 öppna godsvagnar samt från aktiebolaget Landsverk å 100 slutna godsvagnar,

eller sammanlagt 400 godsvagnar. Enligt järnvägsstyrelsens mening

syntes detta antal vara väl avvägt för beredande av normal arbetstillgång

vid de båda företagen.

Kostnaden för dessa 400 godsvagnar skulle, anför järnvägsstyrelsen vidare,

enligt de lämnade anbuden uppgå till i runt tal 3,800,000 kronor. Av detta

belopp utginge leveranssummorna till de två ifrågavarande verkstäderna

med respektive 1,590,000 kronor och 720,000 kronor, eller med tillsammans

i runt tal 2,300,000 kronor. Återstoden, ungefär 1,500,000 kronor, erfordrades

för likvidering av de effekter — bromsutrustning, axlar och lageranordningar

m. m. — som på sedvanligt sätt vore avsedda att tillhandahållas av

statens järnvägar. Järnvägsstyrelsen hade efter omprövning funnit de offererade

priserna, vilka understege motsvarande pris vid närmast föregående

upphandlingar med omkring 6 procent, fullt skäliga och godtagbara.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen,

att för anskaffning av godsvagnar måtte ställas till styrelsens förfogande ett

belopp av 3,800,000 kronor av det å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39

upptagna anslaget å 5,000,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår att statens järnvägar äro i behov

av ytterligare godsvagnar för att den under de senare åren stegrade godstrafiken

utan alltför stora svårigheter skall kunna avvecklas. Den av järnvägsstyrelsen

tidigare företagna åtgärden att efter en genomgående och relativt

dyrbar översyn i allmän trafik återinsätta omkring 500 tidigare utrangerade

vagnar torde endast temporärt kunna tillgodose det föreliggande

vagnbehovet. Behovet av ytterligare godsvagnar sammanhänger även därmed,

att statens järnvägars godsvagnar kommit till ökad användning vid

samtrafik med enskilda järnvägar. Den av järnvägsstyrelsen nu föreslagna

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

125

anskaffningen för statens järnvägar omfattar 400 godsvagnar — 250 slutna

och 150 öppna — och skulle draga en kostnad av 3.8 miljoner kronor.

Enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat hava aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna

i Falun och aktiebolaget Landsverk i Landskrona till styrelsen

anmält, att bolagen skulle nödgas att i början av år 1939 inskränka

driften och genom permittering eller avskedande minska arbetsstyrkan inom

avdelningarna för godsvagnfabrikation, örn icke nya beställningar av godsvagnar

inkomme inom en snar framtid. De av bolagen lämnade uppgifterna

hava av järnvägsstyrelsen kontrollerats och befunnits riktiga. På anmodan

av järnvägsstyrelsen hava nämnda företag meddelat, att om de inom kort

erhölle beställning, aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna på 300 godsvagnar

och aktiebolaget Landsverk på 100 godsvagnar, en någorlunda jämn

sysselsättning under år 1939 skulle kunna beredas de arbetsstyrkor, vilka

vid företagen normalt vore avdelade för godsvagnfabrikation.

Genom den ifrågasatta godsvagntillverkningen för statens järnvägars

räkning skulle sålunda icke endast statens järnvägars föreliggande behov

av nya godsvagnar bliva tillgodosett utan även en hotande arbetslöshet inom

godsvagnfabrikationen vid nämnda två företag kunna avvärjas. Med hänsyn

till angivna förhållanden finner jag mig böra tillstyrka nu förevarande

framställning. Då det torde få anses angeläget, att medel för ifrågavarande

ändamål bliva disponibla redan i början av år 1939, synes beloppet

böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Godsvagnar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 3,800,000.

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken.

[6.] 2. Trollhätte kraftverk: Ny kraftstation i Trollhättan, reservations
anslag.

Under hänvisning till vad jag tidigare i dag anfört i samband med

anmälan av anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår till ny kraftstation

i Trollhättan får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ng kraftstation i Trollhättan å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av ....................................kronor 500,000.

[7.] 2 a. Motala kraftverk: Utvidgning av Nykvarns kraftstation, re
servationsanslag.

Till vissa ombyggnads- och utvidgningsarbeten vid Nykvarns

kraftstation i Motala ström anvisades för budgetåret 1935/36 ett reservationsanslag

av 150,000 kronor. Med hänsyn till, bland annat, att det

efter arbetenas påbörjande visat sig, att kraftstationen, som enligt ett av

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1930 års riksdag godkänt avtal för kronans räkning förvärvats från Linköpings

elektriska kraft- och belysningsaktiebolag, befann sig i ett sådant

skick, att en avsedd installation av ett fjärde maskinaggregat icke lämpligen

borde företagas utan att vissa ytterligare arbeten först utfördes, anvisades

för ändamålet för budgetåret 1937/38 ytterligare 230,000 kronor. Arbetena

vid Nykvarns kraftstation, till vilka sålunda sammanlagt anvisats 380,000

kronor förutom 80,000 kronor av statens vattenfallsverks förnyelsefond, äro

numera slutförda.

I skrivelse den 20 augusti 1938 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att de

beräknade kostnaderna för arbetena överskridits med 145,000 kronor. Härom

har styrelsen anfört:

Av ökningen bero 65,000 kronor på att såväl material- och arbetspriser

som allmänna omkostnader blivit högre än beräknats till följd av arbetets

utförande under den dyraste tiden. Resten, d. v. s. 80,000 kronor, härrör av

att grundförhållandena visade sig vara sämre än man haft anledning vänta.

De tillgängliga ritningarna över kraftstationen, vilken byggdes år 1904 av

Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolag och övertogs av vattenfallsstyrelsen

den 1 januari 1931, visade sig vara ofullständiga och delvis felaktiga.

Bottenplattan i avloppet befanns icke ha de dimensioner, som ritningarna

angåvo, varför grundläggning för sugrörens förlängningar ej kunde

ske på densamma. Plattan vilade på ett lager av sten, vilket även sträckte

sig in under själva kraftstationen. Detta gjorde, att det beredde avsevärda

svårigheter att för arbetenas utförande få den erforderliga fångdammen tät,

och det inträffade ett par genombrott. Då grunden under nämnda stenlager

delvis bestod av flytsand, måste vissa oförutsedda grundförstärkningar utföras.

Ovan angivna förhållanden medförde också, att schaktnings- och betongmassorna

för sugrörsförlängningarna blevo större än som beräknats.

Styrelsen har härefter anfört, att den gamla maskinstationsbyggnaden i

samband med ombyggnaden reparerats såväl invändigt som utvändigt, varjämte

extra förstärkningsåtgärder utförts å strömbottnen nedströms om den

automatiska sektorluckan i dammen. Kostnaderna för dessa arbeten, som

sammanlagt uppgå till 59,000 kronor, avser styrelsen att påföra driftkostnaderna

såsom tillhörande normala underhållsarbeten. Styrelsen meddelar

dessutom sin avsikt att på driftkostnadernas konto föra vissa mindre belopp,

vilka eventuellt kunna komma att utbetalas till leverantörerna såsom premier

för högre verkningsgrad än som garanterats.

I fråga om sättet för bestridande av de kostnader å 145,000 kronor, varmed

de anvisade anslagen för de tidigare nämnda förbättringsarbetena överskridits,

anser styrelsen, att 80,000 kronor böra utgå av förnyelsefondsmedel,

enär de ökade kostnaderna till ett dylikt belopp berott på ett mindre ändamålsenligt

utförande av den äldre anläggningen. Det återstående beloppet,

65,000 kronor, anser styrelsen däremot böra utgå såsom tilläggsanslag å innevarande

budgetårs riksstat.

Riksräkenskapsverket har i yttrande den 17 september 1938 anfört, att

ämbetsverket icke funne hinder möta, att — i avvaktan på slutförande av

den inom ämbetsverket pågående utredningen angående användningen och

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

127

placeringen av affärsverkens förnyelsefonder — vattenfallsstyrelsens förslag

rörande täckningen av kostnaderna för ombyggnaderna samt vissa reparations-

och underhållsarbeten m. m. vid Nykvarns kraftstation godtoges.

Av den lämnade redogörelsen framgår att de för nu ifrågavarande ombygg- Departementsnads-

och förbättringsarbeten vid Nykvarns kraftstation anvisade anslagen chefen.

överskridits med tillhopa 145,000 kronor. Anslagens överskridande har framkallats

av omständigheter, som vid arbetenas kostnadsberäknande knappast

kunnat förutses. För gäldandet av merkostnaderna för arbetena erfordras

alltså, att medel ställas till vattenfallsstyrelsens disposition. Av skäl, som

styrelsen anfört, har jag i likhet med riksräkenskapsverket icke något att

erinra mot att 80,000 kronor av merkostnaderna täckas med medel ur statens

vattenfallsverks förnyelsefond. Återstående belopp, 65,000 kronor, torde böra

anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Vad vattenfallsstyrelsen anfört rörande vissa till en kostnad av 59,000 kronor

uppgående underhållsarbeten m. m. har icke givit mig anledning till särskilt

uttalande.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av Nykvarns kraftstation å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av ..............................kronor 65,000.

[8.] 5. Norrländska kraftverken: Kraftstation vid Stadsforsen i Indals
älven,

reservationsanslag. I samband med anmälan av anslag å kapitalbudgeten

för nästa budgetår till kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven har

jag förordat, att i enlighet med av vattenfallsstyrelsen därom framställt förslag

å tilläggsstat till innevarande budgetårs riksstat anvisas ett anslag av

2,000,000 kronor till nämnda kraftstationsbygge. Det ökade anslagsbehovet

för innevarande budgetår sammanhänger med dels ökade kostnader till följd

av såväl prisstegringar å material som höjda arbetslöner, dels ock en önskan

att bedriva arbetena i en något hastigare takt än från början förutsatts.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av ..................kronor 2,000,000.

Luftfartsf on den.

[9]. 3 a. Byggande och förbättring av flygplatser, reservationsanslag. I

samband med anmälan av anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår till

byggande och förbättring av flygplatser har jag förordat, att ett belopp av

500,000 kronor anvisas å tilläggsstat lill riksstaten för innevarande budgetår.

Under hänvisning i övrigt till vad jag i nämnda sammanhang anfört torde

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

jag här få erinra om att med nu ifrågavarande anslag avses att i första hand

möjliggöra ett igångsättande snarast möjligt av arbetena å det beslutade nya

flygfältet vid Visby.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av.......................... kronor 500,000.

[10.] 4. Inlösen av aktier i aktiebolaget Aerotransport, reservationsan
slag.

I aktiebolaget Aerotransport är staten innehavare av aktiemajoriteten.

I enlighet med det i propositionen den 8 mars 1935, nr 162, angående

understöd av svensk luftfart m. m. framlagda förslaget, vilket bifölls av riksdagen

(skrivelse nr 213), hava för staten tecknats A-aktier till ett sammanlagt

belopp av 2,500,000 kronor, medan aktiekapitalet i övrigt uppgår till

584,000 kronor, fördelat å 5,840 B-aktier. Enligt § 6 bolagsordningen, vilken

finnes fogad såsom bilaga vid nämnda proposition, äger staten företrädesrätt

att, då aktie gått till försäljning, inlösa densamma inom två månader

efter det aktien hembjudits för inlösen. Lösenbeloppet skall bestämmas i viss

ordning men kan, då staten inlöser aktie, icke bestämmas högre än aktiernas

nominella belopp, 100 kronor. I syfte att bereda medel för sådan inlösen

bemyndigade riksdagen i nyssnämnda skrivelse fullmäktige i riksgäldskontoret

att i fall av behov tillhandahålla medel för inlösen av aktier i

bolaget, vilka tillhöra annan än staten.

Till inlösen av aktier i aktiebolaget Aerotransport har 1938 års riksdag

med bifall till Kungl. Majits därom framställda förslag (kapitalbudgeten, bil.

5, punkten 50) anvisat 25,100 kronor. Beloppet avsåg att bereda täckning

för inlösen av aktier jämlikt Kungl. Majits beslut den 17 september och

den 3 december 1937.

Genom beslut den 6 maj 1938 har Kungl. Majit beslutat om inlösen av

ytterligare aktier i bolaget till ett nominellt belopp av sammanlagt 34,500

kronor. I samband därmed har Kungl. Majit hemställt till fullmäktige i

riksgäldskontoret att tillhandahålla för aktieinlösningen erforderligt belopp.

Med anledning härav torde för de vid inlösningen förskjutna medlen täckning

böra beredas genom anslag å riksstaten. Lösenbeloppet för angivna

aktier har uppgått till aktiernas nominella belopp, 34,500 kronor.

I detta sammanhang torde jag få meddela, att jag med stöd av Kungl.

Majits den 16 december 1938 givna bemyndigande den 21 i samma månad

å svenska statens vägnar undertecknat överenskommelse med Stockholms

rederi aktiebolag Svea angående förvärv för svenska staten av samtliga rederibolaget

tillhöriga aktier, tillhopa 2,947 stycken, i aktiebolaget Aerotransport.

Köpeskillingen för aktierna, vilken inkluderar utdelningskuponger

från och med kupong nr 6, uppgår till sammanlagt 257,862 kronor 50 öre,

motsvarande en kurs av 87.5 procent, överenskommelsen är gällande un
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 2. 129

eler förutsättning av Kungl. Maj:ts efter riksdagens hörande lämnade godkännande.

På grund av, bland annat, att aktiebolaget Aerotransport torde, såvitt nu

kan bedömas, för överskådlig tid framåt vara beroende av statens finansiella

stöd för att kunna tillgodose det allmännas behov av regelbundna luftfartskommunikationer,

synes det lämpligt, alt staten efter hand, då tillfälle

erbjuder sig, förvärvar B-aktierna i bolaget. Då priset för den nu erbjudna

aktieposten får anses godtagbart, anser jag, att erforderliga medel böra an

visas för köpets fullföljande.

Med hänsyn till att den med nu ifrågavarande aktier förenade rösträtten

torde böra av staten utövas å den ordinarie stämma med bolaget, som kommer

att hållas före den 1 juli 1939, synas medel för aktieköpets fullföljande

böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Då jämväl förenämnda belopp å 34,500 kronor för beredande av

täckning för inlösen av aktier lämpligen bör upptagas å samma tilläggsstat,

torde anslaget böra äskas med tillhopa (34,500 + 257,862: 50 =) 292,362

kronor 50 öre eller avrundat 293,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inlösen av aktier i aktiebolaget Aerotransport å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av ....................kronor 293,000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[11.] 14 a. Beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen, re
servationsanslag.

För beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen

har riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag för

budgetåren 1934/35—1937/38 beviljat sammanlagt 2,375,000 kronor. Ursprungligen

beräknades kostnaderna för byggnadsföretaget till 2,312,000 kronor.

I samband med hemställan om anslag för budgetåret 1937/38 meddelade

emellertid byggnadsstyrelsen, att utöver tidigare beräknat belopp ytterligare

63,000 kronor erfordrades för byggnadsföretagets genomförande beroende

på, bland annat, viss utvidgning av arbetsprogrammet. Med anledning

av framställning av byggnadsstyrelsen den 31 maj 1937 ställde Kungl. Majit

genom beslut den 14 augusti 1937 för samma ändamål vidare 80,000 kronor

till förfogande från det för budgetåret 1937/38 anvisade förslagsanslaget till

oförutsedda utgifter. Sistnämnda medelsanvisning sammanhängde med alt

de tidigare uppgivna kostnaderna visat sig för lågt beräknade. Sålunda

kunde en del erforderliga arbeten i generaltullstyrelsens äldre byggnad, vilka

till undvikande av en kostnadsökning borde utföras i samband med övriga

då pågående byggnadsarbeten för tullverkets räkning, ej rymmas inom ramen

för anvisade medel.

I skrivelse den 10 oktober 1938 har byggnadsstyrelsen — under förmälan

att ytterligare kostnader uppkommit för byggnadsföretagets genomförande —

Mimny lill riksdagens protokoll 19.19. 1 sami. Nr 2. 1)

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Mai.ts proposition nr 2.

hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett belopp av 90,000 kronor ävensom

15,000 kronor för iordningställande av den gårdsplan, som inneslutes av generaltullstyrelsens

fastighet.

Styrelsen meddelar till en början, att byggnadsföretaget fortskridit så långt,

att numera huvudsakligen endast återstode arbetena inom huvudbyggnadens

bottenvåning, fullbordandet av de pågående arbetena inom samma byggnads

våning 2 trappor upp, iordningställande av bombskyddsrummet inom den nybyggda

delen mot Österlånggatan samt vissa kompletteringar inom södra

flygeln och å fasaderna. Styrelsen anför härefter:

Sedan hösten 1936 hava betydande prisstegringar ägt rum beträffande byggnadsmaterialier,

arbetslöner och ledningsarbeten av olika slag. För att täcka

dessa merkostnader, vilka i genomsnitt uppgått till 30 % av de upptagna byggnadskostnaderna

för sådana byggnadsföretag, för vilka förslag uppgjorts och

kostnadsutredningar verkställts tidigare än hösten 1936, hava i flertalet fall

efter framställningar från byggnadsstyrelsen särskilda anslag ställts till styrelsens

förfogande. Någon framställning i sådant avseende beträffande förevarande

byggnadsföretag har icke gjorts, enär byggnadsstyrelsen förväntat

sig kunna i viss utsträckning kompensera dessa merkostnader genom sträng

sparsamhet vid byggnadsföretagets utförande och därför icke var beredd att

göra framställningar om täckandet av desamma, förrän styrelsen kunde med

större säkerhet uppskatta den slutliga storleken av dem.

Då prisstegringarna under hösten 1936 började göra sig gällande, återstod

att utföra av byggnadsföretaget arbeten för ett belopp av omkring 425,000

kronor. Om styrelsen tidigare hade liksom i andra liknande fall gjort framställningar

om ökning av byggnadsanslagen för täckandet av prisstegringarna,

torde en dylik framställning hava utmynnat i en anslagshöjning av

30 % å 425,000 kronor eller 127,500 kronor.

I anslutning härtill meddelar styrelsen, att det emellertid numera visat sig,

att prisstegringen kunnat begränsas till 90,000 kronor, motsvarande kostna
-

den för resterande byggnadsarbeten, nämligen för

huvudbyggnadens bottenvåning ........................ kronor 60,000

huvudbyggnadens våning 2 trappor upp.................. » 17,500

inredning av bombkällaren ............................ » 6,500

komplettering av södra flygeln, vissa fasadarbeten ........ » 6,000

Summa kronor 90,000.

Byggnadsstyrelsen uttalar härefter, att den gårdsplan, som inneslutes av

fastigheten tillhörande byggnadskroppar och som omfattar en yta av omkring

190 kvadratmeter, lämpligen borde, sedan byggnadsarbetena fullbordats, på

ett med hänsyn till byggnadens karaktär och ändamål tilltalande sätt iordningställas.

Avsikten vore att efter avjämning av planen å denna utlägga erforderliga

förbindelsevägar, belagda med kalkstenshällar, samt i övrigt gräsmattor,

ävensom att avstänga gården från gatumarken medelst staket och

grind av järn.

Kostnaden för dessa arbeten, som icke upptagits i tidigare kostnadsberäkningar,

uppgår enligt styrelsen till 15,000 kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

131

Sammanlagt skulle alltså föl- byggnadsföretaget erfordras ytterligare ett belopp

av 105,000 kronor.

På grund av inträffade prisstegringar erfordras ytterligare ett belopp av Departements
90,

000 kronor för slutförande av byggnadsarbetena beträffande generaltull- chefenstyrelsens

fastighet. Med hänsyn härtill och då byggnadsstyrelsens framställning

i vad avser anvisande av 15,000 kronor för iordningställande av den

gårdsplan, som inneslutes av generaltullstyrelsens byggnad, i och för sig icke

givit mig anledning till erinran, vill jag — under erinran om att byggnadsstyrelsen,

som redan år 1937 ägde kännedom örn det ökade anslagsbehovet, lämpligen

bort anmäla förhållandet i samband med sin förut nämnda hemställan

den 31 maj 1937 — tillstyrka, att för nu angivna ändamål anvisas ett anslag

å tillhopa 105,000 kronor. Anslaget torde såsom avseende utgifter, hänförliga

till innevarande budgetår, anvisas å tilläggsstat till riksstaten för nämnda

budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 105,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

133

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

på jordbruksdepartementet ankommande ärende rörande kapitalinvesteringar

å tilläggsstaten till riksstaten lör budgetaret 1938/39 och anför

därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 12. Rörelsekapital för Alnarps egendom, mejeri och trädgårdar,

reservationsanslag. Genom beslut den 31 augusti 1934 medgav Kungl. Maj:t,

att styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut finge såsom

rörelsekapital för Alnarps mejeri kvarhålla och i ny räkning balansera ett

belopp av 17,817 kronor 71 öre, vilket belopp motsvarade ett å mejerirörelsen

vid institutet under räkenskapsåret 1 juli 1932—30 juni 1933 uppkommet

överskott. Vidare medgav Kungl. Majit den 9 augusti 1935, att sagda

instituts styrelse finge såsom rörelsekapital för Alnarps trädgårdar kvarhålla

9,000 kronor av ett å trädgårdarnas ekonomiska verksamhet under räkenskapsåret

1 juli 1933—30 juni 1934 uppkommet överskott, under villkor att

ett häremot svarande belopp vid utgången av varje budgetår redovisades såsom

behållen fondtillgång för beredande av rörelsekapital för Alnarps trädgårdars

verksamhet och sålunda upptoges såsom skuld i vederbörande balansräkning.

I skrivelse den 20 juni 1938 har institutets styrelse — under framhållande

av behovet av rörelsemedel intill ett belopp av 100,000 å 110,000 kronor för

uppehållande av driften vid institutets särskilda rörelsegrenar — hemställt,

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

att Kungl. Majit måtte såsom rörelsekapital för Alnarps egendom, mejeri

och trädgårdar ställa till styrelsens förfogande ett belopp av 79,443 kronor 49

öre, motsvarande a verksamheten vid Alnarps egendom under budgetåren

1935/36 och 1936/37 uppkomna överskott, som icke i vederbörlig ordning inlevererats

till statsverket.

I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits den 30 juni 1938 av statskontoret,

den 1 juli 1938 av riksräkenskapsverket och den 6 juli 1938 av lantbruksstyrelsen.

Statskontoret har anfört följande.

Av i ärendet förebragt utredning synes ostridigt framgå, att ett rörelsekapital

å erforderligt belopp bör anvisas för upprätthållande av driften vid Alnarps

egendom, mejeri och trädgårdar. Ämbetsverket — som icke har något

att erinra mot att detta rörelsekapital tillsvidare bestämmes till 100,000 kronor

— vill uttala, att för ändamålet bör äskas ett anslag å kapitalbudgeten i

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39. Samtidigt torde emellertid

med hänsyn till detta anslags art ett anslag å motsvarande belopp böra

uppföras å driftbudgeten i samma tilläggsstat under rubriken »Avskrivning

av nya kapitalinvesteringar».

I samband med att kapitalinvesteringsanslaget ställes till förfogande bör

föreläggande meddelas institutsstyrelsen att till statsverket inleverera samtliga

icke levererade överskottsmedel å driften vid de affärsdrivande avdelningarna

vid Alnarp för att redovisas å riksstatsinkomsttiteln »övriga diverse

inkomster».

Av riksräkenskapsverkets utlåtande inhämtas huvudsakligen följande.

Om medel till rörelsekapital anses böra anvisas, bör anslag för ändamålet

i vanlig ordning äskas av riksdagen.

Vad beträffar den föreliggande sakfrågan, synes det otvivelaktigt, att verksamheten

vid det nyanlagda mejeriet kräver, att erforderligt rörelsekapital

ställes till institutets förfogande. Riksräkenskapsverket anser sig dock böra

framhålla, att vad sålunda anförts endast avser det rörelsekapital för mejeriet,

som erfordras för dess lagerhållning. I övrigt torde medel för anskaffning

av inventarier och förråd i vanlig ordning kunna erhållas från de för

respektive verksamhetsgrenar avsedda inkomst- och utgiftsstaterna. Ämbetsverket

förutsätter tillika att, sedan denna fråga blivit avgjord, samtliga disponibla

överskottsmedel i avsedd ordning inlevereras till statsverket.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt att av den behållna avkastningen för

Alnarps egendom för räkenskapsåren 1935/36 och 1936/37 ett belopp av

75,000 kronor må av institutsstyrelsen användas såsom rörelsekapital för

Alnarps egendom, mejeri och trädgårdar.

I anledning av institutsstyrelsens förevarande framställning har Kungl.

Majit härefter genom beslut den 12 augusti 1938 medgivit institutsstyrelsen

anstånd nied inleverering av ett belopp av 73,182 kronor 29 öre av det vid

Alnarps egendom under budgetåren 1935/36 och 1936/37 uppkomna överskottet

intill utgången av budgetåret 1938/39.

För slutligt reglerande av styrelsens för Alnarpsinstitutet behov av rörelsekapital

för upprätthållande av driften vid Alnarps egendom, mejeri och

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

135

trädgårdar torde härför erforderligt belopp böra anvisas av riksdagen. Jag

vill förorda, att för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår uppföres ett särskilt anslag å 100,000 kronor. Vid bifall härtill torde

Kungl. Maj:t — i samband med att anslaget i fråga ställes till institutsstyrelsens

förfogande — meddela föreskrift örn ^leverering till statsverket

av de av institutsstyrelsen nu såsom rörelsekapital disponerade överskottsmedlen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Rörelsekapital för Alnarps egendom, mejeri och

trädgårdar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av.......... kronor 100,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Ragnar Odhnoff.

opaginerad Kontrollera mot PDF

r\i. . i}! ,''

, - \

kIv■> }■

• *. **-•* * • •

: • ;> '' iV<r . v .

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

137

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, anmäler under handelsdepartementets

handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid

följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 9. Vissa omkostnader för statlig lagerhållning, reservationsanslag.

Enligt beslut av 1937 och 1938 års riksdagar (prop. nr 323 och 311; r. skr.

nr 398 och 411) må för .statens räkning verkställas upphandling och upplagring

av varor från utlandet intill ett sammanlagt belopp av 140,000,000 kronor

enligt vissa angivna riktlinjer.

Verksamheten handhaves av statens reservförrådsnämnd, för vilken instruktion

utfärdats den 14 augusti 1937 (nr 754).

Till bestridande av andra utgifter för verksamheten än själva inköpskostnaden

hava för innevarande budgetår anvisats två anslag, nämligen dels

under tionde huvudtiteln ett förslagsanslag till statlig lagerhållning m. m.

a 1,930,000 kronor, dels ock under kapitalbudgeten ett reservationsanslag

till vissa omkostnader för statlig lagerhållning å 4,000,000 kronor. Från

förstnämnda anslag avses skola bestridas kostnader, vilka beräknas icke

bliva vid försäljning täckta av varupriset, såsom administrationskostnader,

lagerhyror samt kostnader för vård och omsättning. Det andra anslaget

mimmi lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. ,Y;• 2.

10

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

avses skola användas till sådana utgifter som transportkostnader inom landet,

tullar och acciser, vilka medföra en stegring av de lagrade varornas

försäljningsvärde.

Efter framställningar av statens reservförrådsnämnd har Kungl. Majit

den 8 juli och den 18 november 1938 ställt till nämndens förfogande hela

förenämnda reservationsanslag å 4,000,000 kronor med 2,000,000 kronor

varje gång.

1 skrivelse den 30 november 1938 har nu statens reservförrådsnämnd anhållit

örn förstärkning av omförmälda reservationsanslag under innevarande

budgetår med 5,000,000 kronor. Till motivering av framställningen anför

nämnden — under erinran bland annat, att nämnden i särskild skrivelse

hemställt om tillstånd att verkställa fortsatt upphandling av varor för

70,000,000 kronor ävensom att av sistnämnda belopp få använda 15,000,000

kronor redan innevarande budgetår — i huvudsak följande:

Inom nämnden hade verkställts vissa närmare kalkyler örn de för närvarande

återstående utgifterna till de ändamål, för vilka ifrågavarande reservationsanslag

avsetts, nämligen kostnader för varors lossning, transport

inom landet, intagning i magasin och liknande samt skatter och tullar.

Beräkningarna, vilka verkställts särskilt för varje varuslag för sig, hade

tagit hänsyn till hittills vunna erfarenheter av kostnader för lossning, transport

inom landet och intagning i magasin för ifrågavarande eller liknande

varor samt till storleken av de acciser och tullar, som belastade vissa varor.

Nämnden hade därvid även räknat med de kostnader, som komme att uppstå

för import och lagring av de ökade varukvantiteter, örn vilkas inköp redan

under innevarande budgetår nämnden i särskild skrivelse gjort framställning.

Med nu angivna utgångspunkter uppskattade nämnden det belopp, som

erfordrades för varors lossning, transport inom landet och intagning i magasin,

till 2,500,000 kronor. Vidare beräknade nämnden kostnaderna för tullar,

acciser och liknande avgifter till sammanlagt 4,100,000 kronor. Av det

till nämnden utanordnade beloppet, 4,000,000 kronor, återstode odisponerat

ett belopp av 1,600,000 kronor. Ytterligare erfordrades alltså (2,500,000 +

4,100,000 — 1,600,000 =) 5,000,000 kronor.

Samtliga här avsedda kostnader vore av sådan natur, att de i motsvarande

mån höjde varornas värde vid försäljning.

Såsom jag anfört vid behandlingen av frågan om anslag under tionde

huvudtiteln till statlig lagerhållning m. m. för budgetåret 1939/40, är jag

icke ännu beredd att taga slutlig ståndpunkt till det av reservförrådsnämnden

framförda förslaget örn ytterligare inköp av varor för reservlagring till

belopp av 70,000,000 kronor. Härav följer, att ställning ännu ej heller kan

tagas till förslaget att av nämnda belopp skulle få användas 15,000,000 kronor

redan innevarande budgetår. Oavsett hur statsmakterna komma att

ställa sig till detta spörsmål, synes det emellertid klart, att det för löpande

budgetår anvisade reservationsanslaget å 4,000,000 kronor till vissa omkostnader

för statlig lagerhållning är otillräckligt för sitt ändamål. Anledningarna

härtill torde i främsta rummet vara, dels att kostnaderna för transport

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

139

inom landet uppgått till högre belopp än som förutsetts vid anslagets beräkning,

dels att accisen å oljekakor under året höjts från 4 öre till 6 öre per

kilogram samt att inköp av oljekakor ägt rum i större utsträckning än ursprungligen

avsetts, dels ock att bensinskatten stigit från 10 öre till 12 öre

per liter.

Med hänsyn till angivna förhållanden och då det är angeläget, att lagringsverksamheten

icke hindras av brist på medel för bestridande av ifrågavarande

omkostnader, vilka, på sätt nämnden framhåller, äro av beskaffenhet

att i motsvarande grad höja varornas försäljningsvärde, tillstyrker jag,

att ytterligare anslag för ändamålet anvisas å tilläggsstat för budgetåret

1938/39. Medelsbehovet torde få beräknas till det av nämnden föreslagna

beloppet, 5,000,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa omkostnader för statlig lagerhållning å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av .....,............. kronor 5,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

34 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (34)

34 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:465 Skrivelse till Konungen angående regleringen av tillläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1939:461 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till tillägg sstat till riksstaten för budgetåret 1938/39, i vad propositionen avse s. 11 i texten
  3. SU 1939:264 Memorial angående regleringen av tillägg sstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39. s. 1 i texten
  4. SU 1939:260 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39, i vad propositionen avser anslag till a s. 11 i texten
  5. Rskr. 1939:59 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslug till lag angående ändrad lydelse av 10 § lagen den 17 juni 1932 s. 4 i texten

Visa alla 34