Sök i Ratio Lex

Angående understöd dt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. m

1939-03-10 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:203, Angående understöd dt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 203.

1

Nr 203.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd dt

efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer

m. m.; given Stockholms slott den 10 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o—6:o hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler uppkomna

frågor örn understöd åt efterlevande till i det följande angivna, i statens

tjänst anställda personer m. m. och anför därvid:

l:o.

Ingenjören vid Karl Gustavs stads gevärsfaktori Otto Einar Kullbergs

dotter. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Kullberg var född den 3 oktober 1891 och avled den 4 december 1937;

att han från den 1 december 1925 intill sin död eller under omkring 12 år

innehade anställning såsom ingenjör vid Karl Gustavs stads gevärsfaktori

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 203.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

enligt ett mellan styresmannen för gevärsfaktoriet och Kullberg upprättat

kontrakt;

att han i nämnda egenskap åtnjöt arvode, som från och med den 1 november

1930 utgjorde 9,000 kronor för år;

att Kullberg vid sin död efterlämnade änkan Märta Ingegärd Kullberg,

född Asplund, vilken är född den 23 november 1899, och dottern Kerstin

Ingegärd, född den 1 december 1926;

att bouppteckningen efter Kullberg utvisade brist, dock att på grund av

försäkringar, till vilka änkan och dottern insatts såsom förmånstagare, dessa

uppburit ett belopp av omkring 2,100 kronor;

att Kullbergs efterlevande uppbära familjepension från Svenska personalpensionskassan,

vilken pension utgår med för år räknat 510 kronor till änkan

och 374 kronor till dottern eller med tillhopa 884 kronor intill utgången

av den månad, under vilken dottern uppnår 21 års ålder, samt med

680 kronor till änkan för tiden därefter, så länge hon lever och ej ingår nytt

äktenskap;

samt att Kungl. Majit genom beslut den 29 april 1938 medgivit, att till

Kullbergs dödsbo finge såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp av 400

kronor från lantförsvarets anslag till extra utgifter.

Arméförvaltningens tyg- och civila departement hava med gemensamt utlåtande

av den 7 juni 1938 överlämnat en av styresmannen för Karl Gustavs

stads gevärsfaktori gjord framställning om utverkande av pension åt änkefru

Kullberg samt uppfostringsbidrag åt den minderåriga dottern.

Arméförvaltningens civila departement har i förenämnda utlåtande förklarat

sig icke kunna tillstyrka utverkande av pension åt änkefru Kullberg,

enär hennes man varit anställd i statens tjänst under allenast 12 år och

änkefru Kullberg, som endast vore omkring 38 år gammal, för sig och sin

dotter åtnjöte pension från svenska personal-pensionskassan samt, såvitt av

handlingarna framginge, vore fullt frisk och arbetsför. Däremot har civila

departementet hemställt, att makarna Kullbergs dotter — såsom skett i andra

liknande fall — måtte tillerkännas ett årligt uppfostringsbidrag av 384

kronor.

Arméförvaltningens tygdepartement har — under åberopande bland annat

av ett handlingarna bifogat intyg av innehåll att änkefru Kullberg, som före

sitt äktenskap innehaft kontorsanställning, efter mannens död sökt men icke

lyckats erhålla dylik anställning — hemställt om utverkande av pension åt

änkefru Kullberg med 735 kronor för år samt uppfostringsbidrag åt makarna

Kullbergs dotter med 368 kronor för år.

Statskontoret har erinrat om 1937 års riksdags beslut (prop. nr 241, p. 7;

bankoutsk. uti. nr 36, p. 8; riksd. skr. nr 179) i fråga örn uppfostringsbidrag

till belopp av 384 kronor för år åt vart och ett av avlidne vägingenjörsassistenten

K. A. G. Krouthéns två minderåriga barn, och har statskontoret, enär

omständigheterna i berörda ärende syntes statskontoret jämförbara med de

i detta ärende föreliggande, förklarat sig, med hänsyn tillika till vad armé
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

3

förvaltningens civila departement i ärendet anfort, böra biträda den av civila

departementet gjorda hemställan.

För egen del biträder jag förslaget örn beredande åt makarna Kullbergs minderåriga

dotter av uppfostringsbidrag till belopp av 384 kronor för år. Däremot

finner jag förhållandena åtminstone icke för närvarande motivera utverkande

av pension åt änkefru Kullberg.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ingenjören vid Karl Gustavs stads gevärsfaktori Otto

Einar Kullbergs och hans efterlämnade änka Märta Ingegärd

Kullbergs, född Asplund, minderåriga dotter Kerstin Ingegärd

må från och med den 1 januari 1938 till och med utgången

av det kalenderår, varunder barnet uppnår 18 års ålder, från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära

ett årligt uppfostringsbidrag å 384 kronor.

2:o.

Provinsialläkaren Carl Gustaf Fritzells änka. Av handlingarna i ärendet

inhämtas,

att Fritzell var född den 9 februari 1863 och avled den 22 november 1937;

att han efter tjänstgöring å olika kommunala och statliga läkarbefattningar

den 19 januari 1924 blev utnämnd till provinsialläkare i Röstånga distrikt, i

vilken befattning han kvarstått till den 17 februari 1928;

att han vid sistnämnda tidpunkt i pensionshänseende kunde åberopa en

anställningstid i statens tjänst av något över 9 år 3 månader och att han därutöver

tjänstgjort såsom extra provinsialläkare under en sammanlagd tid av

nära 3 år;

att 1928 års riksdag efter därom av Kungl. Majit framlagt förslag (prop. nr

78, p. 3; bankoutsk. uti. nr 30, p. 57; riksd. skr. nr 352, p. 41) beviljat Fritzell

en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp av 3,000 kronor;

att Fritzell, enär han vid utnämningen till ordinarie provinsialläkare redan

uppnått 60 års ålder, jämlikt bestämmelserna i reglementet för civilstatens

änke- och pupillkassa ej kunde vinna delaktighet i denna kassa;

att han vid sin död efterlämnade änkan Maria Kristina Fritzell, född Bergsten,

vilken är född den 26 juli 1869, samt tre till myndig ålder komna barn,

därav en son och två gifta döttrar;

att sonen har kontorsplats i Stockholm och att döttrarna äro gifta, den ena

med en extra hovrättsfiskal i Umeå och den andra med en lärare i Sigtuna;

att bouppteckningen efter Fritzell utvisade en behållning av omkring 300

kronor;

samt att ett belopp av 8,300 kronor tillfallit änkefru Fritzell på grund av en

av mannen under livstiden tagen livförsäkring.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

Änkefru Fritzell har hos Kungl. Maj:t anhållit om vidtagande av åtgärder

för beredande av pension åt henne, därvid hon framhållit bland annat, att

hon icke kunde förvänta något nämnvärt bidrag till sitt uppehälle av barnen.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt pension åt änkefru Fritzell till belopp av

1,200 kronor för år, att utgå från och med den 1 december 1937.

Statskontoret har erinrat, att riksdagen i åtskilliga tidigare fall beviljat pension

åt änkor efter sådana befattningshavare, som på grund av inträdd ålder

antingen icke alls eller ock endast mot erläggande av betungande retroaktivavgifter

kunnat vinna delaktighet i vederbörande änke- och pupillkassa, och

har ämbetsverket med hänsyn härtill förklarat sig icke vilja göra erinran mot

att änkefru Fritzell bereddes en årlig pension genom framställning till riksdagen.

Beträffande pensionens storlek har statskontoret såsom skäligt belopp

föreslagit 804 kronor för år.

Även jag finner mig kunna förorda, att pension utverkas åt änkefru Fritzell.

I fråga om storleken av pensionen ansluter jag mig till statskontorets

förslag. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att provinsialläkaren Carl Gustaf Fritzell änka Maria Kristina

Fritzell, född Bergsten, må från och med den 1 december

1937 under sin återstående livstid, så länge hon förblir

änka, från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära en årlig pension av 804 kronor.

3:o.

Intendenten hos statens arbetslöshetskommission, löjtnanten i armén

Ernst Wilhelm Söderströms änka. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Söderström var född den 7 december 1880 och avled den 31 januari

1936;

att han inträdde i krigstjänst den 7 december 1897, befordrades till sergeant

av 2. klassen vid Hälsinge regemente den 25 juni 1907 och till sergeant

av 1. klassen vid samma regemente den 5 april 1915;

att han den 5 december 1918 övergick från beställning å aktiv stat till reservstat

vid Hälsinge regemente;

att Söderström, som år 1922 utnämnts till fanjunkare å reservstat, efter

den 7 december 1930 uppnådd pensionsålder avgick från beställningen å reservstat

med rätt till reservstatspension samt i samband därmed inträdde i

Hälsinge regementes reserv;

att han den 31 december 1931 utnämndes till löjtnant i armén;

att han under tiden 13 juli 1921—31 mars 1924 var inköpschef vid södra

Sveriges statsarbeten;

att han från och med den 1 april 1924 intill sin död var anställd såsom

intendent vid statens arbetslöshetskommissions kansli;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 203.

5

att hans avlöningsförmåner från och med den 1 juli 1933 uppgingo till

10,500 kronor för år;

att han vid sin död efterlämnade änkan Emma Maria Söderström, född

Ellström, vilken är född den 15 december 1878, samt sex barn i ålder mellan

21 och 30 år, därav två söner och fyra döttrar;

att egendomen efter Söderström avträtts till urarva konkurs;

att änkefru Söderström åtnjuter pension efter mannen på grund av dennes

militära anställning, vilken pension grundats på den änkepensionsrätt,

mannen innehade vid övergången å reservstat, och för närvarande utgår

med 480 kronor 60 öre för år jämte dyrtidstillägg;

att änkefru Söderström på grund av sjukdom icke kan försörja sig genom

förvärvsarbete;

samt att barnen icke hava sådan ekonomisk ställning, att de kunna verksamt

bidraga till sin moders uppehälle.

I skrivelse den 21 december 1937 har statens arbetslöshetskommission gjort

framställning om beredande av ett årligt understöd åt änkefru Söderström

utöver den änkepension, hon åtnjuter på grund av mannens förutvarande anställning

såsom underofficer. Till stöd för framställningen har kommissionen

åberopat bland annat, att mannen Söderström på ett synnerligen förtjänstfullt

sätt handhaft sina stora värden omspännande arbetsuppgifter,

ävensom framhållit, att änkefru Söderströms ekonomiska ställning vore

brydsam.

Statskontoret har tillstyrkt årligt understöd åt änkefru Söderström till belopp

av 320 kronor för år, att utgå från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m., och därvid anfört i huvudsak följande:

Enligt vad handlingarna i ärendet utvisa har Söderströms anställning vid

södra Sveriges statsarbeten och statens arbetslöshetskommission varit av sådan

art, att han i enlighet med vad som i liknande fall tillämpats bort kunna

påräkna pension av statsmedel vid avgång från befattningen efter uppnådd

pensionsålder.

Av handlingarna i ärendet framgår vidare, att boet efter Söderström blivit

avträtt till konkurs samt att änkefru Söderström — vilken, enligt vad

ämbetsverket under hand inhämtat, saknar andra medel till sitt uppehälle

än änkepensionen å 480 kronor årligen -— på grund av sjukdom är urståndsatt

att försörja sig själv.

Vid hänsynstagande till nu angivna förhållanden vill statskontoret — ehuru

Söderströms anställning vid ovanberörda statsarbeten och arbetslöshetskommissionen

uppgått endast till något mer än I4V2 år — icke motsätta sig, att

änkefru Söderström erhåller ett årligt understöd av statsmedel. Detta synes

böra sättas i förhållande till den avlöning mannen åtnjutit hos arbetslöshetskommissionen

och till omfattningen av hans tjänstgöring hos kommissionen,

varjämte hänsyn bör tagas till den änkefru Söderström redan tillerkända änkepensionen.

För sin del vill statskontoret förorda, all understödet bestämmes

lill sådant belopp, att detsamma jämte den författningsenligt utgående

änkepensionen uppgår till omkring 800 kronor. I enlighet härmed torde understödet

böra fastställas till 320 kronor årligen att utgå från och med tidpunkten

för mannens frånfälle den 31 januari 1936.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 203.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter anser jag mig kunna förorda,

att änkefru Söderström i anledning av mannens tjänstgöring hos södra Sveriges

statsarbeten och statens arbetslöshetskommission tillerkännes särskild

pension med skäligt belopp, att utgå vid sidan om den pension, som författningsenligt

tillkommer henne på grund av mannens militära anställning Mot

det av statskontoret föreslagna understödsbeloppet, 320 kronor för år, finner

jag icke anledning till annan erinran än att beloppet synes för vinnande av

delbarhet med tolv böra jämkas till 324 kronor. Pensionen, som bör bestridas

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., synes mig skäligen

böra få utgå från och med ingången av år 1938.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att intendenten hos statens arbetslöshetskommission, löjtnanten

i armén Ernst Wilhelm Söderströms änka Emma Maria

Söderström, född Ellström, må från och med den 1 januari

1938 under sin återstående livstid, så länge hon förblir

änka, uppbära — förutom henne på grund av mannens

militära anställning tillkommande pension — en årlig pension

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

till belopp av 324 kronor.

4:o.

Avlidne landsfiskalen Magnus Köhlers frånskilda hustru. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Köhler var född den 30 september 1875 och avled den 9 december 1937;

att han innehade befattning såsom ordinarie kronolänsman i Södra Möre

härads västra distrikt under tiden från och med den 19 december 1905 intill

den 1 januari 1918, då han tillträdde befattning såsom landsfiskal;

att han i sistnämnda egenskap tjänstgjorde i olika distrikt, senast från

och med den 1 juni 1924 och intill sin död i Kungsäters distrikt;

att han var delägare i civilstatens änke- och pupillkassa med ett delaktighetsbelopp,

som senast utgjorde 770 kronor, och att han erlagt stadgade avgifter

till kassan;

att Köhler såsom innehavare av befattning med oreglerad avlöning icke

blivit underkastad bestämmelserna i allmänna familjepensionsreglementet;

att han den 26 mars 1909 ingick äktenskap med Anna Karolina Petersson,

född den 20 augusti 1881;

att vederbörande häradsrätt genom utslag den 3 juli 1931, vilket utslag

fastställdes av Göta hovrätt den 14 mars 1932, dömde till äktenskapsskillnad

mellan makarna Köhler, därvid mannen Köhler förpliktades att såsom

underhållsbidrag till fru Köhler utgiva 150 kronor i månaden;

att makarna Köhler åter flyttade samman den 4 april 1932 och därefter

allt intill mannens död sammanbodde med varandra;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 203.

7

att Köhler vid sin död såsom dödsbodelägare efterlämnade tre bröder;

att bouppteckningen efter Köhler utvisade en behållning av omkring 16,000

kronor;

att enligt ett av Köhler den 27 maj 1934 upprättat testamente all hans

egendom skulle vid hans död med full äganderätt tillfalla fru Köhler jämte

annan person, till lika fördelning dem emellan;

samt att fru Köhler icke ingått nytt äktenskap.

Hos Kungl. Maj :t har fru Köhler — under åberopande att hon såsom frånskild

hustru författningsenligt icke vore berättigad till pension efter mannen

— anhållit att komma i åtnjutande av dylik pension och därvid anfört

bland annat följande:

Köhler hyste själv intill sin död den uppfattningen, att hans frånskilda

hustru skulle erhålla pension efter honom jämlikt bestämmelserna i allmänna

familjepensionsreglementet, och han hade själv kort före sin död gjort

anteckningar rörande detta reglemente att företes för den blivande boutredningsmannen.

Det var hans förvissning därom, som gjort, att makarna icke

ånyo ingått äktenskap med varandra. Detta hade annars legat nära till

hands, då de i alla fall efter skilsmässan flyttat tillsammans och sammanbott

såsom äkta makar under de 5 å 6 sista åren av mannens levnad.

Till stöd för framställningen må tillika framhållas, att Köhler under hela

sin tjänstetid erlagt pensionsavgifter samt att fru Köhler, som i nära 15 års

tid biträtt mannen med förekommande göromål å landsfiskalskontoret, numera

saknar möjlighet att genom eget arbete försörja sig och icke heller har

andra inkomster att tillgå för sitt uppehälle.

Statskontoret har tillstyrkt pension åt fru Köhler till belopp av 1,128 kronor

för år och därvid anfört följande:

Statskontoret vill erinra, att då i tidigare fall fråga uppkommit örn beredande

av pension åt frånskild hustru till sådan befattningshavare inom allmänna

civilförvaltningen, som icke varit underkastad bestämmelserna i allmänna

familjepensionsreglementet — enligt vilka frånskild hustru under vissa

förutsättningar medgivits rätt till familjepension — ämbetsverket ansett

sig icke kunna tillstyrka pension med hänsyn till de vittomfattande och

svåröverskådliga konsekvenser, som skulle kunna följa därav.

Statskontoret, som alltjämt i princip vidhåller denna sin uppfattning, får

emellertid med avseende å nu förevarande fall fästa uppmärksamheten vid

de alldeles särskilda omständigheter som här föreligga, i det att Anna Karolina

Köhler endast helt kort efter det äktenskapsskillnaden fastställts flyttat

samman med sin frånskilde man, och att denna sammanlevnad fortfarit under

en tid av närmare sex år intill mannens frånfälle. Framhållas må också,

att mannen Köhler i ett efter äktenskapsskillnaden upprättat testamente

förordnat, alt vid hans död hans kvarlåtenskap skulle med full äganderätt

tillfalla Anna Karolina Köhler jämte viss annan person, till lika fördelning

dem emellan.

På grund av nu anförda omständigheter och med beaktande jämväl av

den omständigheten, att landsfiskalen Köhler, sedan han den 19 december

1905 erhållit ordinarie tjänst, under hela sin tjänstetid erlagt avgift för familjepensionering,

synas starka billighetsskäl tala för att Anna Karolina Köhler

hålles skadeslös för den förlorade pensionsrätten på det sätt att genom

framställning till riksdagen ett årligt understöd utverkas åt henne till be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 203.

lopp, motsvarande den familjepension, som jämlikt bestämmelserna i kungörelsen

den 4 juni 1937 (nr 356) med bestämmelser angående familjepension

m. m. i vissa fall, då allmänna familjepensionsreglementet ej är tillämpligt

inom den civila statsförvaltningen, skulle hava tillkommit henne, därest

hon varit änka efter mannen Köhler. En dylik änkepension skulle för närvarande

uppgå till — inberäknat dyrtidstillägg och övriga tillägg — 1,400

kronor 40 öre för år räknat, vilket belopp närmast synes motsvara en årsl,

ensi°n av — i med tolv jämnt delbart tal — 1,128 kronor jämte dyrtidstillägg

enligt de grunder, som gälla för av riksdagen beviljade änkepensioner.

Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som i detta ärende visats vara

för handen, finner jag mig kunna tillstyrka, att pension beredes fru Köhler i

enlighet med statskontorets förslag. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att avlidne landsfiskalen Magnus Köhlers frånskilda hustru

Anna Karolina Köhler, född Petersson, må från och med den

1 januari 1938 under sin återstående livstid, så länge hon förblir

ogift, från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 1,128 kronor.

5:o.

Kontrollanten hos byggnadsstyrelsen Anders Bergholms änka. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Bergholm var född den 10 juli 1877 och avled den 11 mars 1938;

att han under tiden 1 juni 1919—21 augusti 1925 var anställd såsom målarmästare

hos arméns kasembyggnadsnämnd;

att han under tiden 22 augusti 1925—3 juni 1929 bedrev egen verksamhet

och därunder på entreprenad utförde målningsarbeten för ett flertal i

Boden förlagda regementen, ävensom för garnisonssjukhuset, flygfältet och

telegrafverket i Boden;

att han från och med den 4 juni 1929 intill sin död innehade anställning

med heltidstjänstgöring såsom kontrollant för målningsarbeten hos byggnadsstyrelsen

;

att han för sin tjänstgöring hos byggnadsstyrelsen uppbar arvode, som

för tiden intill den 24 oktober 1929 utgick med 7,200 kronor för år och under

tiden därefter med 8,400 kronor för år;

att han vid sin död efterlämnade änkan Alma Elise Bergholm, född Lönnberg,

vilken är född den 4 juli 1873, samt 3 söner och 2 döttrar;

att bouppteckningen efter Bergholm utvisade en behållning av omkring

800 kronor;

samt att änkefru Bergholm ej kan påräkna något mera verksamt bidrag

till sitt uppehälle av sina barn.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

9

Byggnadsstyrelsen har hemställt om utverkande av pension åt änkefru

Bergholm och därvid anfört i huvudsak följande:

Med hänsyn såväl till den tid, varunder Bergholm varit anställd i statens

tjänst och varunder han fullgjort sitt arbete med plikttrohet och skicklighet,

som ock till änkefru Borgholms ålder, finner byggnadsstyrelsen det vara behjärtansvärt

och med billigheten överensstämmande, att ett årligt understöd

beredes henne av allmänna medel.

Statskontoret har anfört, att änkefru Bergholms barn enligt ämbetsverkets

uppfattning visserligen borde tillsammans kunna draga försorg örn sin moder

men att ämbetsverket med hänsyn till i ärendet föreliggande omständigheter

ej ville motsätta sig, att pension av statsmedel bereddes änkefru Bergholm

genom framställning till riksdagen. Pensionens belopp syntes enligt

statskontorets mening böra bestämmas till 660 kronor för år.

Även jag anser mig kunna förorda, att pension utverkas åt änkefru Bergholm.

I enlighet härmed och då det av statskontoret föreslagna pensionsbeloppet,

660 kronor för år, synes mig skäligt, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kontrollanten hos byggnadsstyrelsen Anders Bergholms

änka Alma Elise Bergholm, född Lönnberg, må från och

med den 1 april 1938 under sin återstående livstid, så länge

hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 660 kronor.

6:o.

Avlidne brevbäraren Hjalmar Hedenborgs frånskilda hustru. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Hedenborg var född den 27 juni 1874 och avled den 23 februari 1927;

att han konstituerades till ordinarie brevbärare vid postverket från och

med den 1 januari 1909 och erhöll avsked med rätt till sjukpension å 1,248

kronor för år från och med den 1 maj 1925;

att han var delägare i civilstatens änke- och pupillkassa med ett delaktighetsbelopp,

som vid tidpunkten för hans frånfälle utgjorde 470 kronor;

att han den 7 november 1903 ingick äktenskap med Johanna Axelina Broberg,

född den 31 maj 1878;

att i äktenskapet föddes 2 söner och 2 döttrar, av vilka harn det yngsta föddes

år 1913;

att Stockholms rådhusrätt den 28 maj 1925 dömde till äktenskapsskillnad

mellan makarna, därvid hustrun berättigades att hava vårdnaden om de

omyndiga barnen ävensom att av mannen utbekomma visst bidrag till det

yngsta barnets underhåll;

att icke någon av makarna efter äktenskapsskillnaden ingått nytt äktenskap;
Bihang

tilt riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 203. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

att efter mannen Hedenborgs frånfälle vart och ett av de två yngsta barnen

åtnjutit pension från civilstatens änke- och pupillkassa, till dess barnet

uppnått 21 års ålder, varemot fru Hedenborg såsom frånskild icke ägt utbekomma

någon pension;

samt att fru Hedenborg, som är medellös och numera icke kan genom eget

arbete förtjäna sitt uppehälle, lever under synnerligen bekymmersamma

ekonomiska omständigheter.

Hos Kungl. Majit har fru Hedenborg anhållit att komma i åtnjutande av

pension samt därvid framhållit, att fullmäktige för delägarna i civilstatens

änke- och pupillkassa genom beslut år 1929, som av Kungl. Majit sedermera

godkänts, med hänsyn till föreliggande ömmande omständigheter beviljat

pension åt frånskild hustru som om makarnas äktenskap varit bestående

vid mannens död.

Generalpoststyrelsen har i avgivet utlåtande förklarat sig icke hava något

att erinra mot bifall till den gjorda ansökningen och därvid anfört, bland

annat, följande:

Såsom sökanden i sin skrivelse framhållit, lia fullmäktige för civilstatens

änke- och pupillkassa i ett antal fall efter särskild framställning och då särskilt

ömmande omständigheter ansetts föreligga medgivit, att frånskild

hustru till delägare i kassan finge, oaktat vederbörande enligt kassans reglemente

icke vore berättigad till pension, vid delägares död komma i åtnjutande

av pension till enahanda belopp, som skulle tillkommit henne, därest

makarnas äktenskap varit bestående vid mannens död. Senast den 11 oktober

1929 biföllo fullmäktige sålunda med hänsyn till särskilda omständigheter

av ömmande beskaffenhet tvenne ansökningar avseende rätt till pension

för avlidna delägares frånskilda hustrur. I båda fallen tillerkändes vederbörande

pension till enahanda belopp, som skulle hava utgått, därest

äktenskapen varit bestående vid männens död.

Enligt vad generalpoststyrelsen inhämtat har ansökan från fru Hedenborg

om rätt till pension icke ingivits till civilstatens änke- och pupillkassa.

Till belysande av frågan rörande frånskild makes rätt till familjepension

må följande anföras.

Vid statens övertagande av civilstatens änke- och pupillkassa, statens järnvägars

änke- och pupillkassa samt telegrafverkets änke- och pupillkassa

och utfärdandet i samband därmed av allmänna familjepensionsreglementet

var frågan om frånskild makes rätt till familjepension ett mycket omdebatterat

spörsmål. Såsom av det anförda framgår var enligt reglementet för civilstatens

änke- och pupillkassa frånskild make utesluten från rätt till familjepension.

I då gällande reglementen för statens järnvägars och telegrafverkets

änke- och pupillkassor funnos däremot stadganden, enligt vilka

avliden delägares frånskilda hustru, därest ömmande omständigheter förelågo

och så prövades skäligt, kunde medgivas rätt till pension.

Vid framläggandet av proposition (nr 201) till 1936 års riksdag med förslag

till allmänt familjepensionsreglemente m. m. framhöll föredragande

departementschefen bland annat, att det numera knappast förelåge någon

meningsskiljaktighet därom, att det under vissa omständigheter kunde vara

synnerligen befogat, att frånskild make finge åtnjuta familjepension efter

andre makens död, och detta även om efterlevande make funnes. I fråga

örn prövningen av frånskild makes rätt till familjepension intog departe
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 203.

11

mentschefen dea ståndpunkten, att familjepensionsrätten vid befattningshavares

död icke borde vara beroende av skälighetsprövning från de pensionsbeviljande

myndigheternas sida utan borde följa på förhand bestämda

regler samt anslöt sig till det förslag, som innebar, att fråga örn sådan rätt

skulle vara beroende av domstols beslut i äktenskapsskillnadsmålet. Vad

som i nu nämnt hänseende föreslogs, vann också riksdagens bifall. Bestämmelser

i nu förevarande hänseende återfinnas i 2 § allmänna familjepensionsreglementet.

Med hänsyn till nyss omnämnda för statens järnvägars och telegrafverkets

änke- och pupillkassor gällande bestämmelser angående frånskild makes

rätt till familjepension intogs i överenskommelserna med respektive kassor

om kassornas överlåtande å staten en bestämmelse om pensionsrätt i

vissa fall för frånskild hustru, från vilken vederbörande kassadelägare erhållit

äktenskapsskillnad före tidpunkten för kassans övertagande. Någon

liknande bestämmelse finnes icke i den med civilstatens änke- och pupillkassa

träffade överenskommelsen, enär såsom förut omnämnts rätt till familjepension

för frånskild make icke förefanns enligt det för kassan vid

övertagandet gällande reglementet.

Vad den nu föreliggande framställningen beträffar, finnas sålunda icke

några stadganden, med stöd av vilka sökanden kan tillerkännas familjepension.

Med hänsyn dels till de ömmande omständigheter, som i förevarande

fall tydligen äro för handen, och dels därtill alt såsom ovan anförts frånskild

make i vissa andra liknande fall kommit i åtnjutande av familjepension

efter delägare i civilstatens änke- och pupillkassa har emellertid generalpoststyrelsen

för sin del intet att erinra mot att sökanden beredes årligt

understöd att utgå förslagsvis från och med den 1 januari 1939.

Därest sökanden av fullmäktige för civilstatens änke- och pupillkassa

skulle hava medgivits pensionsrätt efter sin frånskilde make, hade en dylik

pension jämlikt kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 356) numera utgått med

ett grundbelopp av 517 kronor för år jämte 20 procent tillägg ävensom dyrtidstillägg

å grundbeloppet.

Statskontoret har tillstyrkt utverkande av pension åt fru Hedenborg till

belopp, motsvarande vad som skulle hava tillkommit henne, därest makarnas

äktenskap varit beståndande vid mannens död, och har statskontoret

härvid anfört, bland annat, följande:

Såsom generalpoststyrelsen i ärendet framhållit, är sökanden såsom frånskild

icke författningsenligt berättigad att erhålla pension efter sin framlidne

make. Med hänsyn till den ställning fullmäktige för civilstatens änkeoch

pupillkassa tidigare intagit i liknande fall —- t. ex. enligt beslut av 1926

års fullmäktige angående pension åt f. d. vaktmästaren J. F. O. Bäckströms

frånskilda hustru och 1929 års fullmäktiges beslut i fråga om pension

åt f. d. brevbäraren K. A. L. Ahlstrands och f. d. postassistenten J. H.

Nyléns frånskilda hustrur — synes emellertid anledning förefinnas för antagandet,

att, därest kassan icke övertagits av statsverket, kassans fullmäktige

på grund av föreliggande omständigheter av ömmande art beviljat sökanden

i nu förevarande ärende pension från kassan lill enahanda belopp,

som skulle hava tillkommit henne, därest makarnas äktenskap varit beståndande

vid mannens död.

Förutom de billighetsskäl, som enligt föreliggande framställning tala lör

ett dylikt medgivande, får statskontoret framhålla, att enligt vad ett till ämbetsverket

ingivet läkarintyg utvisar sökanden på grund av blodkärlssjukdom

och reumatisk muskel- och ledvärk är oförmögen till förvärvsarbete.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 203.

Enligt statskontorets mening bör sökanden icke i familjepensionshänseende

komma i en sämre ställning genom statsverkets övertagande av änkeoch

pupillkassan. Med hänsyn till de omständigheter av säregen och ömmande

art, som i förevarande fall äro för handen, vill ämbetsverket därför

förorda, att riksdagens medgivande inhämtas därtill, att sökanden måtte

fran och med den 1 januari 1939 komma i åtnjutande av familjepension

till enahanda årliga belopp, som skulle hava tillkommit henne, därest makarnas

äktenskap fortfarit till mannens död.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts till stöd för den föreliggande framställningen

vill jag icke motsätta mig, att förslag förelägges riksdagen i fråga

om pension at fru Hedenborg. Pensionen synes mig böra bestämmas till ett

belopp av 588 kronor för år, vilket belopp jämte därå utgående dyrtidstillägg

ungefärligen motsvarar vad som sammanlagt skulle hava tillkommit fru Hedenborg,

om makarnas äktenskap bestått till mannens död. Beträffande

tidpunkten, varifran pensionen bör utgå, ansluter jag mig till ämbetsverkens

förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att avlidne brevbäraren Hjalmar Hedenborgs frånskilda

hustru Johanna Axelina Hedenborg, född Broberg, må från

och med den 1 januari 1939 under sin återstående livstid,

så länge hon förblir ogift, uppbära en årlig pension av 588

kronor, att utgå av postmedel.

Vad departementschefen ovan under punkterna 1 :o—

6:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Wcememan.

897506. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1939:40 Bankoutskottets utlåtande Nr 40 s. 4 i texten