Sök i Ratio Lex

Angående visst avtal mellan aktiebolaget Vin- & spritcentralen och Mo och Domsjö aktiebolag

1939-03-17 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:215, Angående visst avtal mellan aktiebolaget Vin- & spritcentralen och Mo och Domsjö aktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

1

Nr 215.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående visst avtal mellan

aktiebolaget Vin- & spritcentralen och Mo och

Domsjö aktiebolag; given Stockholm slott den 17 mars

1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 17 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Eriksson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Mo och Domsjö aktiebolag har i skrivelse den 29 augusti 1936 hemställt

att vid bolagets sulfitfabriker få uppföra sulfitspritfabriker, nämligen i första

hand vid Domsjö i Västernorrlands län och sedermera vid Hörnefors i Västerbottens

län. I skrivelse den 13 januari 1938 har bolaget sedermera förklarat

sig fullfölja ansökningen allenast vad beträffar fabrik vid Domsjö, där

det vore avsikten att årligen tillverka en kvantitet icke understigande 4

Mimny till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 215.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

miljoner liter sprit av 99.5 procent alkoholhalt. Bolaget vore i stånd att tillverka

och försälja sulfitsprit till ett väsentligt billigare pris än det, som nu

befintliga sulfitbrännerier erhålla för av dem tillverkad sprit. Utan att binda

sig vid någon viss siffra holle bolaget före, att bolaget kunde åtnöjas med

ett pris för liter 95-procentig sprit, som med 4 öre understege det pris, som

spritcentralen för det dåvarande betalade till aktiebolaget Svensk sprit.

I P. M. den 23 maj 1938 har Mo och Domsjö aktiebolag skriftligen sammanfattat

uttalanden, gjorda av representanter för bolaget vid besqk hos

kommerskollegium den 28 april 1938. Det framhålles, att bolaget inom

närmaste framtiden bleve nödsakat att nedlägga åtminstone ett av sina sågverk.

För beredande av sysselsättning för de arbetare, som därigenom bleve

disponibla, hade uppmärksamheten fästs på möjligheten att starta en

kemisk-teknisk industri vid Domsjö. Bolaget dreve därstädes redan en kloralkalifabrik

med en tillverkning av 2,900 ton klor och 3,200 ton alkali. Beslut

om utbyggande av denna fabrik till att omfatta en tillverkning av

5,000 ton klor och 5,500 ton alkali hade nyligen fattats. Vidare vore bolaget

en av landets största tillverkare av silkecellulosa och hade i anslutning

härtill inrättat ett modernt laboratorium och anställt förstklassiga kemister.

Slutligen disponerade bolaget dels genom egna kraftstationer och

dels genom ett långfristigt kontrakt med vattenfallsstyrelsen billig elektrisk

energi i stor utsträckning.

Bolaget vore av den uppfattningen, att en egen tillverkning av sprit utgjorde

en nödvändig förutsättning för upptagande av den ifrågasatta kemisk-tekniska

industrien. Av ekonomiska skäl ansåge sig bolaget dock icke

kunna upptaga sprittillverkning för ännu icke känt behov, utan måste åtminstone

från början basera driften på ett leveranskontrakt med staten. En

spritfabrik vid Domsjö hade en naturlig kapacitet på 6 miljoner liter 99.5- procentig sprit, och endast under förutsättning av ett betryggande kontrakt

med staten av minst 4 miljoner liter kunde bolaget taga risken av ett bygge.

Bolaget förklarade sig villigt att med representanter för statsintresset upptaga

förhandlingar rörande det närmare utformandet av ett leveranskontrakt.

Bolaget åberopar ett utlåtande av professorn vid tekniska högskolan C.

Kullgren med vissa tekniska synpunkter på en kemisk-teknisk industri vid

Domsjö. Däruti framhålles som ett synnerligen viktigt önskemål, att den

syntetiska organiska industrien inom landet kraftigt utvecklades. En av

de viktigaste utgångsvarorna för en sådan industri vore vanlig alkohol, etylalkohol.

Det vore önskvärt och behövligt att alkohol stöde till en dylik

industris förfogande till så lågt pris som möjligt. Bolaget hade planerat en

tillverkning av bland annat ättiksyra och acetylcellulosa och hade därvid

förutsatt, att bolaget skulle självt tillverka alkohol. I själva verket vore det

en ofrånkomlig förutsättning för att en sådan organisk-kemisk tillverkning

överhuvud taget skulle komma i gång att erforderlig alkohol tillverkades på

den plats, där den skulle vidare förarbetas.

Det vore uppenbart, att det komme att taga en betydlig tid, innan den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 215.

3

syntetiska organiska industri, som skulle använda en del av spriten, vore i

full verksamhet. Inom landet funnes nämligen ringa erfarenhet på området

och utvecklingen av denna teknik fordrade säkert mycken tid och betydande

omkostnader. Under tiden måste den producerade och ej använda alkoholen

kunna avsättas på annat område, det vill säga som motoralkohol. Men även

när den syntetiska tillverkningen vore i full gång, borde fabriken hava rätt

att försälja återstående del av alkoholen som motoralkohol, alldenstund tillverkningskostnaden

för alkoholen sannolikt ställer sig lägre vid den större

produktionen. Ett medgivande av dylik rätt kunde förbindas med villkoret,

att inom en viss tid, vilken icke finge tagas till för kort, t. ex. inom fem år,

en bestämd del av tillverkningen skulle av samma företagare användas för

framställning av andra kemiska produkter. Det borde vara en för landet

värdefull kombination, om en sådan överenskommelse kunde träffas. Då

bolaget avsåge, att av alkohol tillverka ättiksyra för att därmed framställa

andra produkter, torde det, framhåller professorn Kullgren slutligen, bliva

nödvändigt — för den händelse bolaget erhåller det stöd, som ligger i rätten

att försälja viss del av alkoholen som motoralkohol — att därmed förbindes

det villkor, att bolaget icke finge försälja ättiksyra till matättika. Tillverkarna

av matättika, som sakna sådant stöd, skulle eljest komma i ogynnsamt

läge. Eventuellt kunde det bli fråga om även andra likartade inskränkningar.

Jämte berörda framställning den 29 augusti 1936 från Mo och Domsjö

aktiebolag ha inkommit tvenne andra ansökningar om tillstånd att tillverka

sulfitsprit.

Den 3 juli 1936 anhöllo Hylte bruks aktiebolag och Rydö bruks och

fabriks aktiebolag om tillstånd att vid dem tillhöriga sulfitfabriker i Färgaryds

socken i Jönköpings län, nämligen Hylte sulfitfabrik och Rydö sulfitfabrik,

uppföra och driva fabriker för tillverkning av sprit ur avfallslutarna till en

beräknad sammanlagd årlig tillverkningskapacitet av omkring 2 miljoner

liter 99.5-procentig sprit.

Den 10 juli 1936 anhöll Munkedals aktiebolag om liknande tillstånd för

den bolaget tillhöriga Munkedals sulfitfabrik i Foss socken i Göteborgs och

Bohus län. Ansökningen avsåg en tillverkningskapacitet av omkring 0.5 miljon

liter 99.5-procentig sprit.

över de olika ansökningarna ha först hörts vederbörande länsstyrelser och

kontrollstyrelsen. Kontrollstyrelsen, som avgivit utlåtande den 19 februari

1937, har jämväl överlämnat yttranden i ärendet från aktiebolaget Svensk

sprit den 9 och 23 september 1936, från Svenska cellulosaföreningen den 17

och 28 i samma månad samt från aktiebolaget Vin- & spritcentralen den 6

oktober 1936.

Hela utredningsmaterialet har sedermera remitterats till kommerskollegium,

som med utlåtande den 14 november 1938 överlämnat jämväl införskaffade

yttranden från rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap den 17

maj 1938 och från ingenjörsvetenskapsakademien den 2 juni samma år. I

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majis proposition nr 215.

huvudsaklig anslutning till kollegiets yttrande torde jag nu få lämna en närmare

redogörelse för ärendet.

Lämpligheten av en utvidgning av sulfitsprittillverkningen har i de avgivna

utlåtandena bedömts mycket olika, beroende på den utgångspunkt

från vilken frågan ansetts böra upptagas till prövning.

Länsstyrelserna i Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Västernorrlands samt

Västerbottens län ha icke något att erinra mot bifall till föreliggande ansökningar.

Aktiebolaget Svensk sprit anför, att redan förefintliga sulfitspritfabrikers

kapacitet högst betydligt överstiger den avsättning av sulfitsprit, som kan

beredas. På grund av rådande avsättningssvårigheter hade dessa fabriker

under senare år aldrig kunnat gå med full drift. Enligt bolagets förmenande

måste under dylika omständigheter ett anläggande av nya sulfitspritfabriker

vara en ur nationalekonomisk synpunkt förkastlig åtgärd. Bolaget gör i detta

sammanhang vidare gällande, att redan förefintliga sulfitspritfabriker i viss

mån tillkommit på statsmakternas initiativ, men att dessa fabriker på grund

av angivna avsättningssvårigheter vållat ägarna betydande förluster. Därest

nu nya fabriker skulle få uppföras och härigenom ökade avsättningssvårigheter

framkallas, syntes detta vara att beteckna såsom en föga rättvis åtgärd

mot dem, som uppfört och under en lång följd av år, trots förenämnda svårigheter

vidmakthållit de nuvarande fabrikerna. Beträffande sökandebolagens

argument, att tillkomsten av nya sulfitspritfabriker skulle vara av betydelse

med hänsyn till transportförhållandena, anför aktiebolaget Svensk

sprit, att transporten av sprit i tankbåt eller tankvagn betingade en så ringa

del av framställningskostnaden i övrigt, att det ur ekonomisk synpunkt ingalunda

vore motiverat att bygga nya fabriker enbart för att kunna något sänka

transportkostnaderna. På anförda skäl avstyrker bolaget bifall till föreliggande

ansökningar.

Svenska cellulosaföreningen har på anförda skäl ansett sig icke böra taga

ställning till ifrågavarande ansökningar.

Aktiebolaget Vin- & spritcentralen erinrar bland annat örn att 1936 års

bevillningsutskott — i samband med nämnda år föreslagen höjning av den

för motorändamål avsedda omsättningen av sulfitsprit — anfört, att priset på

sulfitsprit jämlikt 1934 års beslut i ärendet borde motsvara den verkliga tillverkningskostnaden

vid ett välskött medelstort bränneri, varvid handelsvinst

å spriten icke finge beräknas. Priset å sulfitsprit vore i enlighet härmed i

viss mån beroende av tillverkningens storlek, och hade utskottet sålunda funnit

priset vid en ökad kvantitet kunna bestämmas till lägre belopp, än örn

kvantiteten bibehölles oförändrad. Utskottet förutsatte, att vad sålunda

framhållits borde vinna beaktande vid bestämmandet av priset å den myckenhet

sulfitsprit, som kunde komma att inköpas. I anslutning härtill fäster

aktiebolaget Vin- & spritcentralen uppmärksamheten därå, att ett bifall till

nu föreliggande framställningar skulle medföra, att samma totala försäljningskvantitet

sulfitsprit skulle komma att fördelas å flera spritfabriker än

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

för närvarande, samt att medeltillverkningen å varje bränneri på så sätt skulle

komma att minskas, varigenom det förbilligande av tillverkningskostnaden,

som bevillningsutskottet åsyftat, skulle utebli. Bolaget framhåller vidare,

att vissa olägenheter skulle kunna tänkas uppkomma vid upphandlingen av

sulfitsprit för det fall, att nya fabriker komme till stånd och dessa icke anslöte

sig till de nuvarande fabrikernas försäljningsorgan, aktiebolaget Svensk

sprit (med vilket Vin- & spritcentralen nu hade att förhandla vid alla inköp

av sulfitsprit). Enligt spritcentralens åsikt skulle svårigheter sålunda kunna

komma att uppstå vid fördelningen mellan de nya fabrikerna såväl inbördes

som i förhållande till aktiebolaget Svensk sprit rörande vilken myckenhet

sprit som skulle upphandlas från dessa olika intressenter. Spritcentralen

bemöter slutligen det till stöd för inrättande av spritfabriker i Hylte och

Rydö anförda argumentet, att behov av spritfabriker skulle föreligga i denna

del av landet för undvikande av alltför långa transporter av sprit från

fabriker i andra trakter.

Kontrollstyreisen gör gällande, att förhållandena avsevärt förbättrats för

sulfitspritindustrien, därigenom att kvantiteten årligen inköpt sulfitsprit ökats

till 50 miljoner normalliter, men att sulfitspritfabrikerna det oaktat alltjämt

vore nödsakade att på grund av otillräcklig avsättning av sulfitsprit i större

och mindre grad inskränka driften. Som stöd härför åberopas, att under

år 1936 samtliga sulfitspritfabriker under längre eller kortare tid nödgats

avbryta tillverkningen. Kontrollstyrelsen finner ådagalagt, att den nuvarande

kvantitetsregleringen icke kunde anses lämna rum för spritproduktion vid

ytterligare ett antal spritfabriker, utan att ett försämrat läge skulle inträda

för de nuvarande fabrikanterna. Bifall till nu föreliggande ansökningar skulle

enligt kontrollstyrelsens förmenande medföra, att de hittillsvarande fabrikanterna

i stort sett återfördes till det otillfredsställande läge, de tidigare intogo

och ur vilket statsmakterna genom vidtagna regleringsåtgärder velat förhjälpa

dem. Såvitt kontrollstyrelsen kan finna, måste ett tillmötesgående

av sökandebolagens framställningar förutsätta, att frågan örn den omfattning,

i vilken motorsprit skall med stöd av det för importörer och tillverkare

lagstadgade inköpstvånget försäljas, på nytt upptoges till behandling

av statsmakterna och därvid erhölle sin lösning i ungefär den riktning, som

anvisades av 1933 års motorbränslesakkunniga. Dessas förslag avvisades

emellertid på sin tid av statsmakterna, och kontrollstyrelsen kunde icke bedöma,

huruvida ändrade förutsättningar för förslaget numera skulle föreligga.

Kontrollstyrelsen vitsordar det av spritcentralen anmärkta förhållandet,

att tillkomsten av ett antal nya fabriker sannolikt skulle komma att få

ofördelaktiga konsekvenser dels i avseende å priset på sulfitsprit, dels ock i

organisatoriskt hänseende beträffande försäljningskvantiteternas fördelning

mellan de olika tillverkarna m. m. På anförda skäl avstyrker kontrollstyrelsen

bifall till nu föreliggande ansökningar.

Ingenjörsvetenslcapsakademien överlämnar förutom eget yttrande jämväl

utlåtande från en kommitté, som varit tillsatt för att i enlighet med av Kungl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

Maj:t till akademien lämnat uppdrag verkställa utredning rörande syntetiska

metoder för framställning av flytande motorbränsle.

Akademien erinrar till en början om, att akademien i underdånig skrivelse

den 5 april 1938 uttalat, att tillverkning av alkohol genom förjäsning

av träsockret i sulfitlut utan tvivel utgör en av de viktigaste utvägarna att

ersätta importerat motorbränsle. I sagda skrivelse hade akademien tillika

anfört, att även i ett nödläge, då cellulosatillverkningen måste inskränkas,

syntes sprittillverkningen kunna säkerställas och eventuellt utvidgas, dels

genom vissa anordningar vid driften av sulfitfabrikerna, dels ock genom

försockring av trä på annan väg. Av akademien framhålles, att beredskapssynpunkten

är en av de huvudsynpunkter, ur vilken sistnämnda kommitté

bedömt nu föreliggande fråga och funnit sig böra under vissa förutsättningar

tillstyrka tillstånd till ökad sprittillverkning genom utvidgning av redan

befintliga anläggningar eller genom skapandet av nya. Kommitténs uttalanden

gåvo vid handen, att den tekniska utvecklingen numera fört därhän,

att viktiga kemiska storindustrier äro baserade på alkohol såsom råvara

samt att med tillhjälp härav kunna framställas produkter, som äro av

betydelse både i fred och under avspärrning. Tillgången på billig sprit förklaras

emellertid utgöra en nödvändig förutsättning för att inom vårt land

en dylik organisk kemisk industri skall kunna komma till stånd. Akademien,

som finner vad av kommittén föreslagits vara värt allvarligt beaktande,

förklarar sig slutligen med upprepat understrykande av de ovan anförda

motiven för en ökad sprittillverkning med styrka framhålla vikten

av att erforderliga åtgärder för skapandet av ökad tillgång på alkohol utan

dröjsmål bliva vidtagna.

Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap betonar, att sulfitspriten

har betydelse för landets försvarsberedskap, dels såsom råvara för

vissa kemiska industrier (teknisk sprit) dels ock som drivmedel för motorer

(motoralkohol). Den tekniska spriten förklaras icke blott vara av intresse

för redan existerande industrier utan även kunna användas som utgångsmateriel

för nya tillverkningar såsom s. k. konstmassor, råkautschuk, lösnings-

och torkningsmedel för färger m. m. Enligt kommissionens åsikt

finnas förutsättningar i vårt land för upparbetande av en organisk kemisk

industri i större skala, vilken i så fall skulle baseras på trä och träkemiska

produkter. För sådana tillverkningar, som här avses, skulle spritproduktionen

spela en särdeles viktig roll. Kommissionen finner fördenskull utsikterna

att här i landet få till stånd en mera utvecklad organisk kemisk industri

vara i hög grad beroende av de existensvillkor, som beredas ifrågavarande

spritproduktion. Beträffande sulfitspritens användning som motorbränsle

förklaras ingen meningsskiljaktighet råda därom, att en ökad tillverkning

av motoralkohol skulle i beredskapshänseende vara av allra största

vikt. I sammanhang härmed påpekar kommissionen, hurusom under senaste

tid vissa uppfinningar hava gjorts, som kunna förväntas ytterligare

förhöja spritens användbarhet för motordrift. Vidare framhålles hurusom

en av ingenjörsvetenskapsakademien tillsatt sakkunnigkommitté nyligen ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

7

talat, att tillverkning av motorsprit vore en av våra viktigaste vägar att ersätta

importerat motorbränsle samt den enda metod av förevarande slag,

som i närvarande stund vore fullt klarlagd för svenska förhållanden. Enligt

kommissionens åsikt innefattar sulfitspritfabrikationen i sig betydande

utvecklingsmöjligheter i avseende på framställning av inhemska kemiska

produkter av skilda slag och speciellt av flytande bränslen, och anses det

icke uteslutet att över sprittillverkningen utfinnas nya vägar, ledande till

framställning av billigare bränslen än motoralkohol. För att intresse skall

kunna skapas för utexperimenterandet och anpassandet av nyssnämnda nya

metoder, synes det emellertid kommissionen vara nödvändigt, att regleringssystemet

på hithörande område icke får sådan effekt, att framställningen

av sulfitsprit och användningen av motoralkohol försvåras. Rikskommissionen

förklarar sig tillstyrka bifall till föreliggande ansökningar samt uttalar

såsom angeläget att allvarliga ansträngningar göras för att undanröja de

svårigheter, som för närvarande äro förbundna med en ökad produktion av

sulfitsprit. Kommissionen föreslår, att såväl den nu bedrivna som den i ansökningarna

avsedda produktionen av sulfitsprit tillätes under viss begränsad

tid fortgå i full utsträckning. Den sprit, som därunder icke skulle

kunna få avsättning i öppna marknaden, finner kommissionen böra i beredskapssyfte

lagras för statens räkning. Under den tid detta system påginge,

borde, enligt kommissionen, tillverkarna från statens sida intresseras

för grundande av en inhemsk organisk kemisk industri, baserad på sulfitsprit,

samt för utfinnande av nya produkter och tillverkningsmetoder för en dylik

industri.

Efter en redogörelse för innehållet av här förut refererade yttranden lämnar

kommerskollegium i sitt eget utlåtande i ärendet först en översikt över

produktions- och avsättningsför hållandena m. m. för

sulfitspritindustrien, varav följande må anföras.

Sulfitspritindustriens utveckling.

Tillverkning av sulfitsprit upptogs i kommersiell skala för första gången

inom landet år 1909 av Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag vid dess

fabrik i Skutskär. Ytterligare två fabriker kommo i gång 1911. Den under

världskriget rådande bristen å bland annat motorbränsle medförde förbättrade

avsättningsmöjligheter för sulfitsprit med resultat att åren 1916—1921

tillkommo ett flertal nya fabriker. Vid början av 1920-talet funnos anläggningar

med en uppgiven total kapacitet av omkring 20 miljoner liter 95- procentig sprit, d. v. s. i runt tal 40 miljoner normalliter (med 50 procent

alkoholhalt). På grund av de försämrade avsättningsförhållanden, som inträdde

under efterkrigskrisen m. fl. omständigheter, blev snart driften över

lag inskränkt och vissa fabriker nedlades. I stället tillkom med tiden en ny

fabrik så att numera 20 sulfitspritfabriker finnas i verksamhet, av vilka 14

uppgivas vara inrättade för tillverkning av sprit med tillräckligt hög alkoholhalt

(cirka 99.5 procent) för användning som motorsprit. Sulfitspritfahrikerna

äro följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Bergvik, tillhörig

Bergvik och Ala nya aktiebolag,

Billeruds aktiebolag,

Sundsvalls cellulosaaktiebolag,

Sulfitaktiebolaget Göta,

Storviks sulfitaktiebolag,

Aktiebolaget Iggesunds bruk,

Korsnäs sågverks aktiebolag,

Konga aktiebolag,

Kramfors aktiebolag,

Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag,

Nyhamns cellulosaaktiebolag,

Uddeholms aktiebolag,

Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag,

Billeruds aktiebolag,

Strömsbruks aktiebolag,

Sunds aktiebolag,

Trävaruaktiebolaget Svartvik,

Svanö aktiebolag,

Sulfitaktiebolaget Ljusnan,

Vivstavarvs aktiebolag.

Billerud, »

Essvik, »

Göta, »

Hammarby, »

Iggesund, »

Karskär, »

Konga, »

Kramfors, »

Kvarnsveden, »

Nyhamn, »

Skoghall, »

Skutskär, »

Slottsbron, »

Strömsbruk, »

Sund, »

Svartvik, >

Svanö, »

Vallvik, »

Vivstavarv, »

Den statliga regleringen av sprittillverkningen.

Enligt 21 § förordningen angående tillverkning och beskattning av brännvin

äger tillverkare försälja av honom tillverkat brännvin allenast till partihandlare

med rusdrycker (aktiebolaget Vin- & spritcentralen) ävensom för

export. Därjämte kan tillverkare med tillstånd av kontrollstyrelsen få använda

sprit i egen rörelse. Avsättningen till sistnämnda ändamål har hittills

till kvantiteten varit obetydlig.

Avsättningen genom ovannämnda partihandelsorgan (spritcentralen) blev

genom beslut av 1934 års riksdag reglerad i huvudsak enligt följande riktlinjer,

som tillämpats från och med den 1 oktober 1934. Potatisbrännerierna

tillförsäkrades rätt att årligen få leverera en kvantitet potatisråbrännvin,

svarande mot inköpsbehovet av sprit för framställning av spritdrycker för

förtäringsändamål, under det att sulfitspritfabrikernas samt jäst- och melassbränneriernas

leveranser bestämdes till att omfatta behovet av sprit för tekniska

ändamål samt motoralkohol. Därest annat slag av brännvin än potatisbrännvin

försäljes till förtäringsändamål, är spritcentralen skyldig att under

samma år använda i stort sett motsvarande kvantitet potatisbrännvin

för tekniska ändamål.

1924 års förordning om särskild skatt å bensin och motorsprit trädde beträffande

bensin i kraft den 1 juni 1924 men skulle enligt de första bestämmelserna

beträffande motorsprit vinna tillämpning först den 1 juli 1929.

Bensinskatten, som enligt 1924 års bestämmelser utgjorde 5 öre för liter,

höjdes 1927 till 6 öre, 1931 till 8 öre genom påläggande av tilläggsskatt med

2 öre, 1932 till 10 öre och 1938 till 12 öre för liter. Uppskov med ikraftträdandet

av bestämmelserna örn den ursprungligen till samma belopp som

bensinskatten bestämda skatten å motorsprit har successivt medgivits, senast

till den 1 juli 1940. Trots skattebefrielsen för motorsprit ha prislägena för

denna och för bensin icke varit sådana, att spriten varit konkurrenskraftig

som motorbränsle, såsom närmare påvisas i det följande. Vid 1934 års reglering

ansågs för den skull, att det för säkerställande av att redan anlagda fabriker

skulle äga möjlighet att fortsätta tillverkningen borde genom särskilda åtgärder

beredas möjlighet för avsättning årligen av en spritkvantitet av 40 miljö
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

9

ner normalliter, d. v. s. den tidigare beräknade sammanlagda tillverkningskapaciteten

hos befintliga sulfitspritfabriker. Därför infördes skyldighet för

bensinimportörer och bensintillverkare att inköpa motorsprit i en omfattning,

som kvartalsvis av Kungl. Maj:t fastställes till en viss procentuell andel

av importen, respektive tillverkningen av bensin. Till förbrukarna distribueras

spriten ingående i s. k. lättbentyl, vars sammansättning enligt år 1936

utfärdade bestämmelser skall vara 25 procent alkohol och 75 procent bensin.

De av Kungl. Majit fastställda procenttalen och de resulterande årsmedeltalen

för den ålagda inköpsskyldigheten hava varit följande (med kompletteringar

för tiden efter utlåtandets avgivande).

År

lia

K v a

2:a

r t a 1

3:e

4:e

Vagt

medeltal

1934 .............

—

—

—

3.6

3.6

1935 .............

............ 3.6

2.7

2.7

2.9

2.91

1936 .............

............ 2.9

2.9

2.9

3.3

3.00

1937 .............

............ 3.3

3.3

2.2

2.8

2.84

1938 .............

............ 2.8

2.8

2.5

2.2

2.54

1939 .............

............ 2.0

2.0

.

.

Till den 1 oktober 1936 utgjorde den till bensinfirmorna på grundval av

gällande inköpstvång försålda spriten årligen cirka 17 miljoner volymliter

(33.4 miljoner normalliter). Från nämnda dag höjdes emellertid denna

tvångsavsättning av motorsprit till årligen 38.4 miljoner normalliter, vid vilken

kvantitet den alltjämt kvarstår. Trots denna ökning har ovannämnda

procenttal i stort sett visat en sjunkande tendens, vilket givetvis beror på ökning

av bensinimporten.

Utom som motorbränsle beredes sulfitspriten avsättning till hushålls- och

tekniska ändamål, så att totala årliga avsättningen enligt 1934 års reglering

som nämnt till en början blev 40 miljoner normalliter. Avsättningen av

sulfitsprit till nyssnämnda ändamål är ej genom statliga bestämmelser begränsad,

varför den ökar vid ökad efterfrågan, i den mån avsättning för

sprit av annan tillverkning ej måste beredas. Redan 1935 kunde nämnda

årskvantitet ökas till 45 miljoner liter, 1936 till 50 miljoner liter och 1937

till 53 miljoner liter. För försäljningsåret 1/i0 1938—30/9 1939 har avtalats

örn leverans av 58 miljoner normalliter.

Produktionsmöjligheter och avsättningsförhålianden.

De befintliga sulfitspritfabrikernas årskapacitet uppgives nu vara avsevärt

större än vid genomförandet av 1934 års reglering, vilket torde kunna förklaras

med att dels tillgången av lut ökats genom att massatillverkningen

stigit och luten bättre tillvaratages, dels vissa fabriker utbyggts och dels förbättringar

genomförts i fråga om driften. För närvarande lära på flera håll

ytterligare utvidgningar av ett eller annat slag vara planerade eller redan

igångsatta. Dessutom torde flerstädes förberedas anordningar för såväl förbättrad

uttagning av luten som vissa förändringar i massakokningsförfarandet

därhän, att sockerutvinningen ur veden förbättras.

Det är svårt att angiva en exakt siffra för sammanlagda årliga kapaciteten

vid de nu befintliga sulfitspritfabrikerna. En fabriks kapacitet är nämligen

beroende av flera faktorer. Sålunda sätta destillationsapparaternas avdestilleringsförmåga

och absoluteringsanläggningens kapacitet en bestämd

övre gräns för tillverkningens storlek. Liknande är förhållandet med jäs
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 215-

År

Fabrikernas

tillverkning

A v

s ä t t n i

n g

Till hushålls

och tekniska

ändamål

Till renings- verken

Motorsprit

Export

Summa

avsättning

1918

3,380

1,309

1,664

2,973

1919

5,381

1,900

286

497

403

3,086

1920

7,753

586

4,786

—

4,294

9,666

1921

6,978

452

58

—

6,091

6,601

1922

5,945

537

400

32

3,216

4,185

1923

1,666

696

523

87

1,307

2,613

1924

3,230

1,995

859

167

1,169

4,190

1925

6,550

2,083

857

959

1,091

4,988

1926

6,975

2,677

655

2,409

929

6,670

1927

8,400

2,422

598

3,507

1,389

7,916

1928

7,288

2,957

763

2,584

852

7,156

1929

11,314

3,471

1,298

4,828

1,200

10,797

1930

15,782

4,383

1,135

7,661

476

13,655

1931

14,312

4,368

1,787

8,548

93

14,796

1932

11,395

3,829

1,972

3,946

42

9,789

1933

19,004

5,457

1,809

8,626

102

15,994

1934

22,194

5,652

1,644

12,618

44

19,958

1935

25,478

4,986

2,188

14,320

76

21,570

1936

25,348

6,615

2,446

14,394

86

23,541

1937

26,875

8,819

1,786

17,034

81

27,720

karens och övriga behållares rymd, ehuru gränsen kanske härvidlag ej är

lika skarp, som den nyssnämnda. Slutligen är tillgången till lut och dennas

halt av jäsbara sockerarter avgörande, men kunna inom en viss ram påverkas

av sättet för massakokningens bedrivande och lutens mer eller mindre

fullständiga skiljande från cellulosan. Helt naturligt förefinnes dock en

övre gräns för utvinningen av lut per framställd viktsenhet sulfitcellulosa,

ehuru det möter svårighet att angiva en bestämd, allmänt gällande siffra,

överslagsvis lär man för ögonblicket kunna vid full drift räkna med en total

kapacitet hos landets sulfitspritfabriker av åtminstone 60 miljoner normalliter

och kanske ej obetydligt mera. Genom nyssnämnda utvidgningar

och förbättringar vid driften lär man emellertid enligt uppgift inom förhållandevis

kort tid kunna utöka årskapaciteten till över 80 miljoner normalliter.

Detta resultat kan dock uppnås endast vid full drift av cellulosafabrikerna.

Gå dessa med inskränkt drift, såsom för närvarande är fallet, kan givetvis

ej maximikapaciteten hos spritfabrikerna utnyttjas, åtminstone ej i de

fall, då fabrikerna äro inrättade för tillgodogörande av all den vid full drift

erhållna luten. Över huvud taget torde man på längre sikt böra räkna med

att maximikapaciteten genomsnittligt ej fullt uppnås.

Kollegium vill i anslutning till det förut anförda ej underlåta att understryka,

att tillverkningskvantiteten av sulfitsprit är direkt beroende av till
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 215.

11

verkningen av sulfitcellulosa, som får anses vara i ganska hög grad konjunkturbetonad.

Avsättningen av sulfitsprit synes återigen vara, visserligen icke

helt oberoende av konjunkturerna, men dock betydligt mera stabil. Det

kunde då anses befogat örn vissa utjämningslager av sprit förefunnes, som

helt eller delvis tömdes för att tillfredsställa efterfrågan under tider, då

massatillverkningen är liten, och åter fylldes, då sprittillverkningen kan drivas

i stor omfattning. Såvitt kollegium kunnat finna, räkna emellertid varken

spritfabrikerna eller spritcentralen normalt med lagerhållning av sådan

omfattning, att den kan anses vara av verklig betydelse i nämnda hänseende.

I föregående tabell sammanfattas tillverkningen och avsättningen av sulfitsprit

(således icke annan skattefri sprit, som avsatts till samma ändamål)

åren 1918—1937 i 1,000-tal liter, beräknade till 100 procent alkoholhalt. 1

normalliter räknat rör det sig sålunda om dubbla kvantiteterna.

Utom sulfitsprit försäljas för hushålls- och tekniska ändamål såväl melassoch

jästsprit till en årlig kvantitet av omkring 6 miljoner normalliter som

den sekunda sprit, vilken vid spritcentralens rektifieringsverk erhålles vid

framställning av förtäringssprit. Kvantiteten dylik sekunda sprit har genom

tekniska förbättringar sedan 1934 successivt minskats från omkring 3

miljoner till omkring 0.5 miljon normalliter årligen. Den totala försäljningen

av hushålls- och teknisk sprit har ökat från 17.6 miljoner normalliter

försäljningsåret 1934/35 till 24.7 miljoner liter försäljningsåret 1937/38. För

avsättningen av sulfitsprit har kunnat tillgodoräknas ej blott den ökning av

avsättningen, som inträtt, utan även nämnda minskning av tillgången på sekunda

sprit.

Till vad sålunda anförts rörande den svenska sulfitspritindustriens aktuella

avsättningsförhållanden har kollegiet fogat följande allmänna reflexioner.

Det torde kunna förutses, att för den händelse avsättningen av hushållsoch

teknisk sprit framdeles skulle ökas i samma proportion som under

senare år, och förutsatt att nuvarande avsättningsprinciper bibehållas, den

tidpunkt ej lär vara långt avlägsen, då de existerande sulfitspritfabrikernas

leveranskapacitet, sådan den ovan angivits, är uppnådd, särskilt om man

därvid räknar med en viss säkerhetsmarginal för eventuella inskränkningar

av massaproduktionen. Vidare bör man kanske också taga hänsyn till att

möjligen tillverkningen av melass- och jästsprit av någon anledning kunde

minskas.

För eventuellt inom de närmaste åren genom anläggning av spritfabriker

av högre storleksordning tillkommande leveranskapacitet av sulfitsprit kan

emellertid nyssnämnda marknadsutveckling ej bereda plats, utan andra utvägar

måste sökas. Då på grund av prisläget export i nämnvärd omfattning

knappast kan tänkas och man därjämte lärer få förutsätta, att avsättningen

för förtäringsändamål alltjämt kommer att förbehållas potalisspriten,

återstår bland åtgärder, som inom ramen av nu tillämpat regleringssystem

omedelbart kunna tillgripas för beredande av avsättning för större

mängder sulfitsprit, egentligen endast ökning av tvångsinblandningen av

motoralkohol.

Importen enligt handelsstatistiken och tillverkningen enligt industristatistiken

av bensin från och med år 1934 framgår av följande sammanställning,

vari även till jämförelse upptagits den kvantitet, som på grund av gällande

bestämmelser legat till grund för de ålagda spritinköpen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

Å r

Tillverkning

1,000-tal liter

Import,

netto

1,000-tal liter

Summa

tillverkning

och import

1,000-tal liter

Kvantitet varå sprit- inköpen beräknats

1,000-tal liter

1934 ........................

17,074

477,878

494,952

120,379 (ett kvartal)

1935 ........................

14,273

528,747

543,020

534,510

1936 ........................

16,300

589,394

605,694

592,115

1937 ........................

18,338

661,035

679,373

665,495

1938 jan.—sept. bruttoimport..

(541,359)

Efter en inköpsprocent av 3.6 motsvarar den nuvarande tvångsavsättningen

av omkring 38.4 miljoner normalliter (cirka 19.5 miljoner volymliter) en

bensinkvantitet av cirka 543 miljoner liter, d. v. s. något över 1935 års

kvantitetsgrund för beräkningen av skyldigheten till spritinköp. 1937 års

motsvarande bensinkvantitet skulle vid en inköpsprocent av 3.6 medgivit

avsättning av i det närmaste 24 miljoner volymliter motoralkohol. Den med

ledning av fastställda inköpsprocenter beräknade motsvarande kvantiteten

uppgick till 18,915,000 liter. De verkliga leveranserna utgjorde något mera

eller 19,164,000 liter. Uppgifterna för innevarande års tre första kvartal

tyda på ytterligare ökning av bensinimporten i ungefär samma progression,

som under de ovan redovisade föregående åren.

Örn inköpsprocenten återfördes till samma tal, som ansågs skäligt vid tiden

för genomförande av gällande ordning, skulle sålunda redan nu ganska

avsevärda och framgent troligen ännu större kvantiteter motoralkohol vinna

avsättning.

För närvarande synes i stort sett efterfrågan å lättbentyl visa tendens att

väl motsvara eller kanske t. o. m. överstiga tillgången. Härtill torde främst

bidraga, att lättbentyl visat sig vid nuvarande prisläge i förhållande till den

rena bensinen vara ett lämpligt motorbränsle, vilket vederbörande gärna

fortsättningsvis använda efter att en gång ha inställt sig på drift därmed.

Vidare torde 1936 års föreskrifter om inblandningsprocent av sprit i lättbentyl

hava omöjliggjort avyttring under benämningen lättbentyl av motorbränsle

med allt för låg sprithalt, varigenom en viss kvantitet försåld lättbentyl

kommit att motsvaras av större kvantitet motoralkohol. Förhållandena

synas sålunda ur behovssynpunkt ligga jämförelsevis väl till i fråga örn en

ökning av den för närvarande årligen tvångsavsatta kvantiteten av 38.4

miljoner normalliter.

Denna tvångsavsättning innebär en viss ekonomisk belastning på importörer

och tillverkare av bensin och därmed på motortrafiken.

Det i handelsstatistiken redovisade importvärdet (cif-värdet i svensk hamn)

å bensin har varit följande:

Är 1934 ............................ 6.3 öre per liter

» 1935 ............................ 6.3 d:o

» 1936 ............................ 6.9 d:o

» 1937 ............................ 7.8 d:o

Tillägges till 1937 års importvärde skatt med 12 öre och tull med 0.1 öre

per liter, blir bensinpriset, exklusive lossnings-, frakt- och andra distributionskostnader

samt företagarvinst, närmare 20 öre per liter.

Enligt av statsmakterna givna direktiv, som åsyfta att såvitt möjligt eliminera

fabrikernas vinstintresse av spritfabrikationen, skall vid spritcen
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

13

trålens inköp av inhemsk sulfitsprit priset grundas på framställningskostnaden

i ett välskött, medelstort bränneri.

Då nämnda grund för prissättningen första gången år 1934 tillämpades,

torde med begreppet »medelstort bränneri» hava förståtts en fabrik med en

årlig tillverkning av en miljon liter sprit med 95 procent alkoholhalt. Är

1936 torde i stället hava räknats med en fabrik med 1.25 miljon liters tillverkning,

då ju avsättningen stigit vid oförändrat antal fabriker. En fabrik

av denna storlek motsvarar vid nuvarande sätt för sulfitsprittillverkningens

bedrivande en produktion av sulfitmassa av omkring 30,000 ton per år men

spritutbytet per viktsenhet massa torde, såsom redan anförts, i många fall

med relativt små medel kunna ej obetydligt höjas. Med hänsyn till att

självkostnaden — om övriga faktorer äro oförändrade — vid en större

fabrik inom vissa gränser torde i stort sett ställa sig något lägre än vid en

mindre, innebär den successiva ökningen av leveranskvantiteterna utan

ändring av antalet fabriker, att inköpspriserna hava sjunkande tendens.

Vid försäljningen av motorsprit till oljefirmorna tillkomma utöver det pris,

som fabrikerna erhålla, dels kostnader för sulfitspritfabrikernas försäljningsorgan,

aktiebolaget Svensk sprit, och dels spritcentralens kostnader för bland

annat denaturering.

Spritcentralens försäljningspris för motorsprit (vid fabrik) har varit följande

för sprit med 99.5 procent alkoholhalt.

År 1935 .......................... 30.37 öre per liter

Från 1jl 1938 till 14/n 1937.......... 29.97 d:o

Från 15/u 1937 tillsvidare........... 25.64 d:o

På grund av vissa förhållanden är det sistnämnda priset något lägre och

det närmast föregående något högre än som skulle motiveras av det nettopris,

som fabrikerna erhållit under tiden från den 1 oktober 1936. Huruvida

spritcentralens motsvarande försäljningspris i slutet av år 1939 skulle behöva

höjas eller kan kvarstå vid det nu gällande beloppet, lär komma att bero på

det pris, som enligt gällande bestämmelser kan komma att utgå till spritfabrikerna

för det då började tillverkningsåret.

Ovan anförda bensinpris av närmare 20 öre per liter och nyssnämnda spritpris

vid slutet av 1937 torde ej vara fullt jämförbara, vad beträffar beräkningsgrunden.

I själva verket torde bensinpriset böra höjas något för uppnående

av rättvis jämförelse.

På grund av å ena sidan ökad skattebelastning och något högre importvärde

för bensin under senare åren samt å andra sidan sjunkande spritpris

har spänningen mellan prisen minskat, vadan den ekonomiska belastning för

motortrafiken, som tvångsinblandning av motorsprit medför, torde vara relativt

mindre nu än när 1934 års ordning genomfördes. Delvis beror denna

utveckling på att statsmakterna avstått från att belasta motorspriten med

skatt, trots att bensinskatten höjts, men i viss mån får den också som nämnt

tillskrivas den minskning av spritpriset, som i huvudsak föranletts av ökningen

av tillverkningskvantiteterna. Även örn spritpriset genom ytterligare

ökad omsättning och andra omständigheter framdeles skulle kunna sänkas,

torde dock tills vidare böra räknas med att en fortsatt tvångsinblandning

alltjämt kommer att innebära en ekonomisk belastning på motortrafiken, även

om ingen ändring sker av nu tillämpad beskattning av bensin och spint. Det

nuvarande systemet innebär vidare för statens del ett avstående från skatt

å motorsprit.

Kollegium tillåter sig i detta sammanhang erinra örn, att kollegium i sitt

den 21 april 1915 avgivna betänkande med förslag angående åtgärder för

främjande av sulfitsprittillverkningen ansåg sig kunna nied bestämdhet ut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 215-

tala, att avsättning av större mängder sulfitsprit endast kunde tänkas erhållas

såsom motorbränsle och då i konkurrens med bensin. Med anledning

härav föreslog kollegium en med hänsyn till då rådande prisförhållanden

avpassad tull å bensin av 14 öre per liter.

I gemensamt utlåtande den 6 mars 1924 av kommerskollegium och kontrollstyrelsen

i samråd med ingenjörsvetenskapsakademien hemställde kommerskollegium,

att Kungl. Maj:t täcktes för riksdagen framlägga förslag om

beskattning av bensin avsedd för motordrift med ett belopp av 10 öre för

liter i syfte att bereda sulfitspriten möjligheter till ökad användning såsom

motorbränsle. Som redan nämnts beslöt 1924 års riksdag, att en skatt av 5

öre för liter skulle utgå.

Vid nämnda tillfällen rörde det sig från kollega sida om förslag till åtgärder,

avsedda att beskattningsvägen åstadkomma sådan prisnivå för bensin,

respektive motorsprit, att den senare finge en viss konkurrenskraft i fria

marknaden. En sådan anordning kan vid det praktiska genomförandet hava

vissa fördelar. Å andra sidan kan genom nu praktiserat tvångsförfarande

samma resultat vinnas i fråga om avsättningen av motorsprit, samtidigt som

totalbelastningen å motortrafiken likväl hålles vid en lägre nivå, därför att

bensinskatten, om så finnes lämpligt, kan utgå med ett lägre belopp än som

skulle vara behövligt om avsättningen ej vore tvångsreglerad.

Kollegiet övergår härefter till en diskussion av de skäl som ur allmänna

synpunkter kunna föreligga att stödja sulfitsprittillverkningen.

Såsom framhålles såväl av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

som av ingenjörsvetenskapsakademien är spritens och icke minst motorspritens

betydelse ur försvarsberedskapssynpunkt högst avsevärd. Bland de

motorbränslen, som vid avspärrning skulle kunna tillverkas inom landet av

egna råvaror spelar, även enligt kollegii uppfattning, motoralkoholen tills

vidare den största rollen. Likaså är i fråga om andra beredskapsområden

än transportväsendet spriten av betydelse, särskilt för ammunitionstillverkningen.

Det mest effektiva ur försvarsberedskapssynpunkt vore tvivelsutan,

om det, jämte en viss upplagring av sprit, redan i fredstid funnes en inom

landet driven omfattande spritindustri, som i någon mån motsvarade de mest

trängande behoven eller åtminstone lätt kunde utökas och, därest så ej redan

vore fallet, inriktas på tillverkning av motorbränsle och andra för försvarsberedskapen

lämpliga kvaliteter.

Vid sulfitsprittillverkningen nyttjas en råvara, som för närvarande finner

föga användning för andra ändamål. Ur denna synpunkt vore en ytterligare

utveckling av sulfitspritindustrien att hälsa med tillfredsställelse, även örn

man bortser från hänsyn till försvarsberedskapen. En olägenhet är givetvis,

att sprittillverkningen normalt är direkt beroende av tillverkningen av

sulfitcellulosa. Redan genom nuvarande relativt måttliga inskränkning av

massaproduktionen synes exempelvis någon knapphet i tillgången kunna befaras

inträda. Det är emellertid främst under fredsförhållanden, som denna

olägenhet kan bliva verkligt framträdande. Den borde dock i viss utsträckning

kunna motverkas, till exempel genom uppläggning av utjämningslager,

såsom redan tidigare påpekats. Under omständigheter, då kostnaderna

få anses vara en fråga av sekundär betydelse, t. ex. örn landet befinner sig i

krig, synes det vara möjligt att lägga om tillverkningen i sulfitspritfabrikerna

därhän, att den mera direkt inriktas på sprittillverkning i ökad skala och

mer eller mindre fullständigt avkopplas från sammanhanget med massatillverkningen.

Det föreligger för närvarande två metoder utarbetade för för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

15

sockring av ved med syror, nämligen Schollers och Bergius-Hägglunds metoder.

Det torde ej vara omöjligt att provisoriskt nyttja sulfitfabrikernas

kokare för sådant ändamål. Det så erhållna sockret kan sedan ■— på samma

sätt som sulfitlutens sockerinnehåll — förjäsas till alkohol. En av ingenjörsvetenskapsakadeinien

i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse den 25 juni

1937 tillsatt kommitté för inhemskt motorbränsle har i preliminär rapport

den 5 april 1938 hemställt örn anslag å 25,000 kronor till utprovning av försockringsmetoder.

Problemet att under fredsförhållanden bereda avsättning för ökade kvantiteter

sprit utan att allt för mycket belasta motortrafiken sammanhänger

med möjligheterna att finna nya, tillräckligt omfattande användningsområden

för alkohol. En viss lagring av sprit kunde visserligen ur försvarsberedskapssynpunkt

anses välmotiverad, men på lång sikt kan denna utväg icke

tänkas bereda tillräcklig avsättning.

Kommerskollegium har för närmare klargörande av de nuvarande avsättningsförhållandena

sökt att för kalenderåret 1936 åstadkomma en detaljerad

uppdelning av de av spritcentralen avsatta kvantiteterna skattefri sprit

på olika användningsområden. Underlag saknas för en exakt uppdelning,

varför nedanstående uppgifter få betraktas endast som approximativa.

Av spritcentralens totala omsättning år 1936 av 51,778,606 normalliter

distribuerades 32,206,431 liter som motorsprit, 12,793,328 liter genom allmän

försäljning och 6,778,847 liter till kemisk-tekniska fabriker, sjukhus, laboratorier,

desinfektion m. m. Sistnämnda myckenhet kan uppskattas hava fått

användning till följande ändamål, räknat i tusental normalliter:

Framställning av färger, fernissor, lacker och konsthartsprodukter. . 3,012

Framställning av krut, eter och kollodium........................ 930

Ättikframställning ............................................ 508

Vid sjukhus och för desinfektion i övrigt ........................ 353

Läder- och skinnberedning .................................... 344

Å apotek och vid läkemedelsberedning i övrigt.................... 287

För polering, hattappretering och vid kemigrafiska anstalter........ 186

Inom tvätt- och tvålindustrien .................................. 140

I laboratorier ................................................ 52

Diverse ändamål .............................................. 967

Summa 1,000-tal normalliter 6,779.

Kvantiteterna i fråga torde beträffande ett flertal rubriker få betraktas

som minimisiffror, då till vissa ifrågavarande ändamål troligen gått åtskilligt

av vad som redovisats såsom allmän försäljning, vilken dessutom också

innefattar hushållsförbrukningen m. m.

Det framgår av det anförda, att den tekniska spriten har en mycket differentierad

användning inom folkhushållet. Man kan på grund av denna omständighet

kanske våga räkna med en tämligen säker och förmodligen med

åren något stigande avsättning av teknisk och hushållssprit. Någon så hastig

och stark avsättningsökning, att den ur förevarande synpunkter kunde bliva

av verklig betydelse, lär dock kunna förväntas, endast försåvitt nya moment

tillkomma. Kollegium anser, att det icke saknas utsikter till att nya, på alkohol

som råvara grundade industrier .skulle kunna framväxa, för den händelse

erforderlig medverkan från statsmakternas sida kan påräknas. Det är dock

svårt att kvantitativt bedöma, vad som härvidlag skulle stå att vinna inom

överskådlig tid. En av de sökande. Mo och Domsjö aktiebolag, framställer

„ positiva förslag beträffande vad bolaget önskar genomföra under de närmaste

åren.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Efter en översikt över vissa möjligheter till sådana tillverkningar framhåller

kollegiet:

Själva sulfitsprittillverkningen kan bedrivas med användande av ett minimum

av arbetskraft och har därför ur sysselsättningssynpunkt ej särskilt stor

direkt betydelse. Ehuru den kemiska industrien över huvud taget i förhållande

till produktionsvärdet har rätt liten effekt med avseende på beredande av

arbetstillfällen, jämfört med åtskilliga andra grenar av näringslivet, ligger

det dock i sakens natur, såsom också påpekas av Mo och Domsjö aktiebolag,

att ett uppväxande av en på sulfitsprit grundad kemisk industri skulle vara

av ett visst värde genom de ökade arbetstillfällen, som därigenom kunde tillskapas.

Kollegium anser starka skäl föreligga att från statens sida understödja en

i och för sig naturlig utveckling mot längre gående förädling inom skogsindustrierna.

Ett visst tekniskt-vetenskapligt underlag, som möjliggör en dylik

utveckling över sprittillverkningen såsom ett mellanled, finnes redan, vilket

av det föregående torde framgå. Det synes ej heller saknas utsikter, att forskningsarbete

på de skogliga och träkemiska områdena i närmare eller fjärmare

samband med förefintliga industrier skulle kunna leda till praktiskt

värdefulla uppslag till nya tillverkningar.

Kollegiet ingår slutligen på en granskning av de skäl sökandena

anfört för bifall till framställningarna. Beträffande de av sökandena anförda

synpunkterna på läget av de ifrågasatta fabrikerna hänvisas av kollegiet

till aktiebolaget Vin- & spritcentralens yttrande, i vad angår de föreslagna

fabrikerna i Hylte och Rydö. I fråga om den föreslagna fabriken i Munkedal

erinrar kollegiet, att i Göteborgs och Bohus län visserligen icke finnes någon

sulfitspritfabrik men att dock exempelvis fabriken i Göta har ett gynnsamt

läge för tillgodoseende av Göteborg med omnejd.

Kollegiet anser på anförda skäl, att vad i de remitterade ansökningarna

anförts icke utgör tillräckligt motiv för att nu medgiva, att sulfitspritfabriker

må anläggas i Hylte, Rydö och Munkedal. Däremot anser sig kollegium

kunna tillstyrka, att åtgärder vidtagas därhän, att Mo och Domsjö aktiebolag

beredes möjlighet att igångsätta sulfitsprittillverkning vid Domsjö på villkor,

som i huvudsak skulle innebära, att bolaget tillförsäkrades avsättning av en

årlig kvantitet motorsprit av till en böi-jan omkring 4 miljoner volymliter,

eller eventuellt annan lämplig myckenhet, och sedermera successivt mindre

kvantiteter i sådan proportion, som kan finnas skälig, allt till ett pris för liter,

vilket med ett skäligt belopp understiger det pris, som enligt nu gällande

direktiv skall gälla vid spritcentralens inköp av inhemsk sulfitsprit. Avsättning

för dessa kvantiteter motorsprit anser kollegiet böra beredas genom

att den importörer och tillverkare av bensin åliggande inköpsskyldigheten av

motorsprit fastställes till en årlig kvantitet, som motsvarar nu bestämd årlig

inköpskvantitet motorsprit, ökad med ifrågakommande kvantitet av Mo och

Domsjö aktiebolags tillverkning, och anmärker därtill, att merbelastningen

av motorismen genom den föreslagna anordningen bleve relativt obetydlig,

då motorspriten av detta bolags tillverkning skulle levereras till ett avsevärt

lägre pris än övrig motorsprit.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 215.

17

På min anmodan lia kommerserådet H. Carlborg och verkställande direktören

i aktiebolaget Vin- & spritcentralen E. Lyberg fört preliminära förhandlingar

med Mo och Domsjö aktiebolag om ifrågasatta spritleveranser

till aktiebolaget Vin- & spritcentralen samt verkställt i samband därmed

erforderliga ytterligare utredningar.

Carlborg och Lyberg ha den 10 mars 1939 till mig ingivit en promemoria

i ärendet.

Utredningsmännen anföra i promemorian bland annat följande:

Allmänna synpunkter. Enligt vad som uppgivits har bolaget trätt i förbindelse

med en utländsk firma för förvärvande av vissa licenser för framställning

av produkter, för vilka etylalkohol ensam eller tillsammans med

andra ämnen utgör utgångsmaterial. Veterligen hava dock bolagets planer

ej tagit fullt fast form vad beträffar tillverkningsprogrammet, vars närmare

utformande torde bliva beroende av undersökningar och kalkyler beträffande

de olika möjligheter, som kunna föreligga.

Vad som för Sveriges del härutinnan skulle kunna anses vara aktuellt

bland de hittills närmare utarbetade förfarandena, torde vara följande.

Redan nu är Sveriges tillverkning av ättiksyra till stor del och kanske

huvudsakligen baserad på etylalkohol. Användningsområdet inom landet

för ättiksyra kan utvidgas, exempelvis till framställning av cellulosaacetat

(acetylcellulosa), varur beredes s. k. acetatsilke, d. v. s. den sort konstsilke,

som i egenskaper mest närmar sig natursilke. Även folier av cellulosaacetat

få användning inom betydelsefulla områden. I allmänhet har hittills som

cellulosamaterial vid cellulosaacetattillverkningen använts bomullsavfall, s. k.

linters, men även sulfitcellulosa av bästa kvalitet synes kunna komma i fråga.

Sulfitcellulosans förädling till cellulosaacetatprodukter med hjälp av

bl. a. sulfitsprit torde vara en tillverkning, som för Sveriges del ur råvarusynpunkt

ligger väl till.

Vidare kan ur alkohol framställas aceton. Denna produkt finner alltmera

ökad industriell användning som lösningsmedel i olika sammanhang, exempelvis

vid beredning av cellulosalacker och av röksvagt krut, inom konstsilkeindustrien

samt vid framställning av åtskilliga organiska föreningar.

Även för tillverkning av andra lösningsmedel kan alkohol tjäna som utgångsmaterial.

För närvarande, efter ett avsevärt prisfall å världsmarknaden under

de allra senaste åren, är visserligen allmänna prisnivån för dylika lösningsmedel

så låg, att lönsamheten av tillverkning i Sverige kan vara tvivelaktig,

men förhållandena härutinnan torde måhända ändras. I varje fall

synes man kunna räkna med ett stigande behov av lösningsmedel även i vårt

land.

Nettoimporten beträffande vissa hithörande varugrupper redovisas i nedanstående

sammanställning:

Nettoinförsel.

Ar

Aceton och ace- tonolia m. m.

Lösningsmedel för

lacker m. m.

Cellulosalacker

(stat.

nr 527)

(stat.

nr 531)

(stat.

nr 583)

ton

1,000 kr.

ton

1,000 kr.

ton

1,000 kr.

1937 ...........

........... 659

306

296

345

227

700

1936 ...........

........... 608

471

265

319

202

666

1935 ...........

.......... 395

323

210

287

156

607

1934 ...........

.......... 279

211

292

372

137

542

1933 ...........

.......... 265

232

274

374

139

495

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 216

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Vidare kan alkohol i viss utsträckning få användning som ett utgångsmaterial

för konstliartstillverkning. Acetatcellulosa i gelatinerad form utgör

exempelvis konsthartset Trolit W. Även för konstgjord kautschuk kan alkohol

utgöra utgångsmaterial.

Slutligen må nämnas framställning av etylenglykol (vanligen benämnd

endast glykol) ur alkohol. Glykol utgör ett värdefullt ersättningsmedel för

glycerin inom skilda områden, exempelvis sprängämnestillverkningen.

Det synes vara påkallat, att de initiativ till framskapande av på etylalkohol

grundade industrier, som framkomma, beredas möjlighet lill utveckling, i

den mån så från statens sida kan ske utan åsidosättande av andra viktiga synpunkter.

Här föreligger nämligen till synes en av de för närvarande bäst

kända och framkomliga vägarna till nyttiggörande av en del av de stora

substansmängder, vilka nu förfaras genom att sulfitfabrikernas avfallslutar

få bortgå utan användning, ej sällan under vållande av stora olägenheter

genom att vattendrag förorenas.

I detta sammanhang må beträffande etylalkoholens betydelse för försvarsberedskapen

erinras, att i händelse av krig behovet av teknisk sprit säkerligen

kommer att ökas därhän, att de nu existerande tillverkningsmöjligheterna

bliva otillräckliga. Ur denna synpunkt får tillkomsten även av en i

förhållande till behovet så liten fabrik, som den vid Domsjö planerade, få

hälsas som ett värdefullt tillskott till landets tillverkningskapacitet.

Ett problem av betydligt större dimensioner är säkrandet av tillgången av

sprit och produkter därav som motorbränsle vid eventuell avspärrning av

oljetillförseln. Ehuru givetvis av betydelse, kan den nu förevarande anläggningen

i detta hänseende ej anses komma att spela någon mera avgörande roll

vad kvantiteten beträffar.

Ej minst ur allmän social synpunkt synas insatser från såväl statens som

enskildas sida vara påkallade beträffande ökad förädling inom skogsindustrierna.

Mo och Domsjö aktiebolag motiverar sin framställning med bland

annat hänvisning till att bolaget såge sig tvingat alt inom närmaste tiden

nedlägga åtminstone ett av sina sågverk och att det vore avsikten att sysselsätta

arbetskraft, som därigenom bleve ledig, vid de planerade nya fabrikerna.

Inom de norrländska skogsindustridistrikten torde på flera håll

ställningen vara likartad. Genom rationalisering av sågverksdriften har antalet

sågverk under de senaste decennierna stadigt minskats och försågningen

koncentrerats till anläggningar med stor kapacitet. Samtidigt har antalet vid

sågverken sysselsatta arbetare avtagit i ännu starkare proportion. Parallellt

härmed befinner sig tillgången till försågningsbart virke i avtagande inom

ett flertal betydelsefulla områden. Tendensen till minskad sysselsättningseffekt

hos sågverksindustrien är sålunda avhängig av flera samverkande

faktorer och måste antagas bliva verksam ännu avsevärd tid framåt.

Man kan icke våga hoppas, att trämasseindustrierna skola kunna absorbera

den inom sågverksindustrien frigjorda arbetskraften. Dels torde nämligen,

redan med hänsyn till råvarutillgången, några mera avsevärda utökningar

av tillverkningskapaciteten knappast vara att påräkna och dels måste

man även här utgå från att en fortskridande rationalisering minskar behovet

av arbetskraft per tillverkningsenhet.

För folkförsörjningen framstår det därför som angeläget, att inom skogsindustrierna

föreliggande möjligheter till längre gående förädling och tillgodogörande

av hittills ej utnyttjade råvaror tillvaratagas.

Beaktansvärda skäl synas sålunda tala för att Mo och Domsjö aktiebolag

på i huvudsak det av bolaget föreslagna sättet beredes möjlighet att inom

närmaste tiden igångsätta sprittillverkning i sådan omfattning, att tillverkningskostnaderna

kunna hållas på möjligast låga nivå.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

19

Nuvarande avsättningsförliållanden. Såsom följd av den alltjämt ökade

avsättningen av sprit för hushålls- och tekniska ändamål har inköpskvantiteten

sulfitsprit för det nu löpande tillverkningsåret 1938/39 satts till 58

miljoner liter av normalstyrka. Härvid har förutsatts, att, liksom under tiden

därförut, skulle jämte sulfitspriten och den vid spritcentralens reningsverk

erhållna sekunda spriten komma att disponeras jäst- och melassprit till en

kvantitet av 6 miljoner liter.

Emellertid har spritcentralen meddelat, att Svenska sockerfabriksaktiebolaget

numera anmält sig förhindrat att under tillverkningsåret leverera den

på bolaget därav tidigare belöpande andelen, 1.5 miljon litel-, medan de svenska

jästfabrikerna, ehuru för dem vissa svårigheter förelegat att anskaffa den erforderliga

melassen, förklarat sig beredda att under tillverkningsåret leverera

i det närmaste hela den på dem belöpande kvantiteten 4.5 miljoner liter. Samtidigt

med att dessa leveranssvårigheter inträtt, har även sulfitspritfabrikernas

produktionsförmåga minskats till följd av inskränkning i sulfitfabrikationen,

vilket medfört, att de, trots vidtagna åtgärder för ett ökat spritutbyte

vid de nuvarande fabrikerna, måste för fullgörande av sitt leveransåtagande

anlita och till större delen under år 1938/39 förbruka det reservlager, som

de under de gångna åren hopbragt. Från spritcentralens sida har därför

gjorts uttalande om lämpligheten av att det medgåves spritcentralen tillstånd

att vid läglig tidpunkt inköpa, förutom den till återförsäljning under tillverkningsåret

i regel avsedda kvantiteten, en myckenhet av högst 7.6 miljoner

volymliter för lagring, därav hälften 95 procent sprit och hälften motorsprit

(minst 99.1 procent alkoholstyrka). Såsom ytterligare skäl till en sådan

åtgärd har anförts bland annat, att, därest den för återförsäljning under året

bestämda kvantiteten konnne att överskridas, antingen därför att inköpsprocenten

för motoralkohol satts för högt eller därför att avsättning av sprit

för tekniska och hushållsändamål blivit högre under året än som beräknats,

den erforderliga tilläggskvantiteten kunde tagas från reservlagret, liksom att.

då inköpsprocenten varit för låg och avsättningen för nyss sagda ändamål

mindre än beräknat, överskottet i den medgivna inköpskvantiteten kunde

tillföras reservlagret.

Innebörden av bolagets erbjudande. Mo och Domsjö aktiebolags ansökning

avser att skapa ökade möjligheter för en kemisk-teknisk tillverkning, i

vilken efter hand skulle komma till användning den kvantitet sprit, som i

den ifrågasatta spritfabriken 1’ramställes. Under första året efter spritfabrikens

färdigställande skulle, enligt vad bolaget meddelat, för sagda tillverkning

tagas i anspråk 500,000 å 600,000 volymliter sprit. Av den årliga produktionskvantiteten

sprit skulle återstoden, 4 miljoner volymliter eller ungefär

8 miljoner Ider av normalstyrka, till en början i sin helhet och därefter

i successivt minskad omfattning försäljas som motorsprit till spritcentralen,

så att efter några års förlopp hela produktionen skulle användas uteslutande

i den planerade nya industrien.

För de 8 miljoner volymliter, som sammanlagt beräknas stå till förfogande

för försäljning under de två första åren, har sökandebolaget betingat

sig ett pris av 20 öre för liter sprit med en alkoholstyrka av 99.1 procent

på basis av ett pris eif Örnsköldsvik av 22 kronor för ton stenkol ä 6,200

värmeenheter. Med hänsyn lill rådande förhållande på sulfitc.ellulosamarknaden

har bolaget förbehållit sig att, därest avtal med spritcentralen komme

lill stånd, kunna utsträcka leveranserna av sagda kvantitet över en tid av tre

år, räknat från ingången av år 1940.

Konklusion. Ansökningen synes på grund av den ökade tillverkning inom

landet av kemisk-tekniska produkter och de ökade arbetsmöjligheter, som

ställas i utsikt, vara förtjänt av statsmakternas stöd, därest sådant utan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 215

nämnvärd olägenhet kan lämnas inom ramen för det nuvarande systemet

för avsättning av skattefri sprit.

I sist sagda hänseende är läget sådant, att det för upprätthållande av berörda

system är önskvärt, att en ökad kvantitet sprit under de närmaste åren

göres tillgänglig för tillgodoseende av det i viss mån genom regleringen skapade

behovet. I första hand bör detta ske genom att spritcentralen, utöver

vad som regelmässigt uppköpes för att under året återförsäljas, får tillstånd

att inköpa och hålla på lager intill 16 miljoner normalliter skattefri sprit,

därav hälften 95 procent sprit och hälften motorsprit, vilket lager skaij

utgöra en reserv för användning när av mer eller mindre tillfälliga anledning-»

ar tillräcklig kvantitet sprit för året cj står till spritcentralens förfogande.

Ett skäl för bifall till ansökningen är även, att från den av sökandebolaget

planerade fabriken skulle kunna för närvarande levereras motorsprit till ett

pris, som huvudsakligen på grund av den betydande produktionskvantiteten

skulle avsevärt understiga det pris, 24.5 öre för volymliter, som för innevarande

års leveranser av motoralkohol betalas till de nuvarande spritfabrikerna,

representerade av aktiebolaget Svensk sprit.

På grund av föreliggande omständigheter torde hela den kvantitet motorsprit

eller ungefär 16 miljoner liter av normalstyrka, som sökandebolaget

beräknar ha tillgänglig för försäljning under de första tillverkningsåren, kunna

av spritcentralen under de angivna förutsättningarna övertagas. Av sagda

kvantitet skulle spritcentralen lagra ungefär hälften, varigenom ett reservlager

av omkring 8 miljoner liter motorsprit av normalstyrka skulle erhållas.

Återstoden, cirka 8 miljoner normalliter, skulle distribueras till importörer

och svenska tillverkare av bensin enligt de för sådan distribution

fastställda föreskrifterna.

Därvid uppställer sig till besvarande frågan, örn denna senare kvantitet

bör i sin helhet eller till viss del ligga inom eller örn den bör helt läggas

utanför den kvantitet av ungefär 38.4 miljoner liter av normalstyrka, som

med tillämpning av 1936 års direktiv skall användas som motorbränsle. Då

den ifrågasatta tilläggskvantiteten får anses vara av tillfällig natur och då en

översyn av det nu i tillämpning varande systemet synes inom den närmaste

tiden böra äga rum i sammanhang med utredning av frågan örn lagring av

sprit i beredskapssyfte, har det ansetts lämpligt att nu stanna vid det sistnämnda

alternativet. Detta innebär, att den för importörer och svenska tillverkare

av bensin fastställda inköpsprocenten, vilken för närvarande är 2.0.

skulle under i övrigt oförändrade villkor stiga med högst en tiondel, d. v. s.

till ungefär 2.2. Det torde böra erinras, att användningen av motorsprit med

ett produktionsvärde av 20 öre för volymliter numera knappast medför

någon ökad belastning av motortrafiken, så länge spriten är befriad från den

skatt, som åvilar bensinen från och med den 1 juli 1938, eller 12 öre per

volymliter. Däremot torde det sålunda förordade alternativet medföra, att

staten för vart och ett av de två år, på vilka leveranserna i första hand tänkas

fördelade, går förlustig inkomst av bensinskatt till ett belopp av 240,000 kr.

utöver det belopp av c:a 2,300.000 kr., varmed för närvarande till följd av

sprits användning som motorbränsle intäkten av samma skatt minskas.

Det förutsättes, att efter loppet av fem å sex år bolagets hela årsproduktion

av sprit kommer till användning i dess kemisk-tekniska industri. I vilken omfattning

bolaget må genom försäljning till spritcentralen vinna avsättning för

spriten utöver nu omförmälda 16 miljoner liter av normalstyrka, lär senare

böra bli föremål för Kungl. Maj:ts avgörande.

För leverans av den nu till försäljning avsedda kvantiteten skola gälla de

villkor, som finnas angivna i ett promemorian bilagt förslag till avtal mellan

sökandebolaget och spritcentralen. För senare leveranser skall priset be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

21

stämmas på ett motsvarande sätt med beaktande dessutom av eventuellt

ändrade framställningskostnader; och skall, därest överenskommelse örn priset

ej kan träffas, prisfrågan hänskjutas till den prisnämnd, som omförmäles

i 24 § av förordningen den 11 juni 1926 angående tillverkning och beskattning

av brännvin.

Med avseende slutligen å framtida inköp av jäst- och melassprit böra hittillsvarande

bestämmelser örn priset i detta sammanhang så till vida modifieras,

att spritcentralen icke må utan Kungl. Maj:ts tillstånd inköpa sprit

till högre pris än det, som för motsvarande kvalitet vid samma tid betingas

för sprit, tillverkad av de till aktiebolaget Svensk sprit anslutna sulfitspritfabrikerna.

Det mellan Mo och Domsjö aktiebolag såsom säljare och aktiebolaget

Vin- & spritcentralen såsom köpare uppgjorda förslaget till köpeavtal örn

motoralkohol har följande innehåll.

Köpet skall avse en kvantitet av 8 miljoner volymliter motorsprit med

en alkoholstyrka av minst 99.1 procent, att levereras med hälften successive

i mån av tillverkning och skeppningsmöjligheter under vartdera av åren 1940

och 1941. Örn sådant av säljaren påkallas före utgången av år 1940, skall

tiden för leveransens fullgörande, med oförändrade villkor i övrigt, utsträckas

att omfatta tiden till utgången av 1942.

Priset skall baseras på en beräknad framställningskostnad av 20 öre för

volymliter sprit med en alkoholstyrka av 99.1 procent i enlighet med säljarens

produktionskalkyl, sedan däri beräknad framställningskostnad per liter

sänkts med c:a ett halvt öre. Kolkostnaden har i denna kalkyl beräknats till

4.8 öre per liter, motsvarande i januari 1939 ett pris eif Örnsköldsvik av kr.

22: — per ton skotska småkol å 6,200 värmeenheter. Vid denna tidpunkt utvisade

kommerskollegii officiella kolnotering eif ostkusthamn för motsvarande

kolsort kr. 20: 68 per ton. Därest genomsnittspriset per ton skotska småkol

enligt denna notering för månaderna juli 1938—juni 1939 med mer än 5

procent överstiger resp. understiger kr. 20: 68 per ton, skall det definitiva priset

för år 1940 per liter sprit höjas resp. minskas i motsvarande grad, så att

t. ex., om kolpriset stigit resp. fallit med 25 procent, spritpriset skall ökas

resp. minskas med 1.2 öre per liter. På motsvarande sätt förfares med priset

för återstående års leveranser.

Å det fastställda priset skall göras ett tillägg av 0.05 öre för varje tiondels

volymprocent, varmed den levererade alkoholstyrkan överstiger 99.1 volymprocent.

Priset skall gälla netto vid bolagets spritfabrik.

Likvid skall erläggas den 10 i varje månad för den sprit, som säljaren under

närmast föregående månad levererat till köparen.

För att avtalet skall träda i kraft förutsättes, att detsamma av kontrahenterna

godkänts före utgången av år 1939.

Vid remissbehandlingen av de framställningar örn rätt att anlägga sulfitspritfabriker

i samverkan med pappersmassetillverkning, som inkommit från

vissa företag, lia olika åsikter kommit till uttryck. Å ena sidan har häv
-

Departements
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Kungl. RIaj:ts proposition nr 215.

22

dats, att den ifrågasatta utvidgningen av sprittillverkningen ej kan utan

skada för berättigade enskilda intressen komma till stånd inom ramen för

gällande spritreglering, å andra sidan har framhållits, att en sådan utvidgning

är önskvärd för tillgodoseende av viktiga allmänna intressen;

främst har åberopats önskvärdheten av att erhålla ökade sysselsättningsmöjligheter

inom skogsindustrierna och av att förutsättningar skapas för

uppbyggandet av en inhemsk kemisk industri, men vidare har hänvisats

till det intresse som föreligger att i händelse av avspärrning äga företag som

kunna täcka behovet av reservbränslen. Under den fortsatta utredningen

har klarlagts, att hinder ej för närvarande behöva anses föreligga att medgiva

viss ökad spritfabrikation, emedan avsättning för denna kan beredas

utan begränsning i det skydd, som äldre företag åtnjuta genom gällande reglering.

Med hänsyn till vikten av de intressen som åberopats till stöd för

framställningarna har jag därför ansett mig böra förorda, att förslag framlägges

för riksdagen avseende att på antytt sätt möjliggöra en ökad sprittillverkning

i viss mån utom ramen för denna reglering.

Jag hemställer senare denna dag om bemyndigande att tillkalla sakkunniga

för utredning av frågan om en anpassning av gällande spritreglering efter

de förändringar som inträtt i marknadsförhållandena; på behovet av en sådan

anpassning ha icke minst de i anledning av här ifrågavarande framställningar

verkställda utredningarna varit ägnade att rikta uppmärksamheten.

I detta sammanhang kan jag därför förbigå detta spörsmål, vars besvarande

ej är av omedelbar vikt för utformningen av det förslag jag här framlägger.

Inledningsvis torde jag dock få i korthet utveckla de näringspolitiska

skäl som synas mig tala för att frågan om viss utvidgning av sulfilsprittillverkningen

upptages till prövning utan att resultaten av den av mig

förordade utredningen avvaktas.

Mo och Domsjö aktiebolag har som ett av skälen för sin här ifrågavarande

framställning anfört, att bolaget såge sig tvingat att inom den närmaste tiden

nedlägga åtminstone ett av sina sågverk. Det försörjningsproblem, som förorsakas

av sågverksdriftens koncentration till ett fåtal större, modernt utrustade

anläggningar och ibland därjämte av en direkt inskränkning av

dess omfattning, påkallad av hänsyn till minskade råvarutillgångar, är aktuellt

ej endast för Mo och Domsjö aktiebolags del, utan har varit orsak

till allvarliga bekymmer även inom andra skogsindustridistrikt. Betydelsen

härav ökas genom att utbyggnaden av cellulosaindustrien synes hava uppnått

ett stadium, då någon mera omfattande utvidgning knappast är att förvänta.

Under sådan omständigheter är det tydligen angeläget, att tillgängliga, i

Sverige hittills oprövade vägar för utnyttjandet av förefintliga substanstillgångar

bliva beaktade. Vid den sprittillverkning, det nu närmast är fråga

örn, är behovet av arbetskraft mycket begränsat, men inom den kemiska industri,

som det vore sökandebolagets avsikt att igångsätta med alkohol som

ett av utgångsmaterialen, lär ej saknas utsikter att arbete skall kunna beredas

åt en ej obetydlig personal.

På det kemiskt-industriella området försiggår för närvarande en stark ut
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215

23

vickling och det synes — även oavsett sysselsättningssynpunkten — vara av

vikt att de uppslag på området, vilka kunna framkomma inom landet, tillvaratagas

och stödjas i den mån så kan ske utan åsidosättande av andra

viktiga intressen. Bland möjliga tillverkningsobjekt med sprit som utgångsmaterial

lia under utredningen av förevarande ärende nämnts bland annat

ättiksyra, som i kombination med en annan skogsindustriprodukt, sulfitcellulosa,

kan användas för framställning av en sort konstsilke, acetatsilke. Andra

möjliga produkter äro cellulosaacetatfolier och vissa slag av konsthartser.

Lösningsmedel, använda inom konstsilke- och lackindustrierna m. fl., utgöra

också en sådan grupp av varor, som kunna tillverkas med etylalkohol som

utgångsmaterial och som få allt mera ökad användning, ehuru prisläget för

närvarande ej lär vara särskilt uppmuntrande för upptagande av nya tillverkningar

därav. Vidare kunna nämnas glykol (etylenglykol), konstgjord

kautschuk m. m. Det må i detta sammanhang påpekas, att representanter

för Mo och Domsjö aktiebolag meddelat, att bolaget icke hade för avsikt att

använda sprit för framställning av matättika, som redan tillverkas i tillräckräckliga

kvantiteter på andra håll i landet.

En förutsättning för uppkomsten och utvecklingen av sådana nya industrier,

som på av mig här angivna grunder synas vara förtjänta av det allmännas

stöd, är tydligen tillgång i tillräckliga kvantiteter till billiga utgångsmaterialier,

i förevarande fall närmast etylalkohol.

Mo och Domsjö aktiebolag har i föreliggande ansökningar uppgivit sig

hava för avsikt att, örn statsmakternas stöd erhålles, såsom underlag för en

framtida kemisk industri anlägga en spritfabrik med en begynnelsekapacitet

av minst fyra miljoner liter 99.5-procentig sprit. Bolagets tillgång till sulfitavfallslut

beräknas motsvara en årstillverkning av minst sex miljoner liter sprit

av denna alkoholhalt. Den på spritförädling inriktade industri, som bolaget

har för avsikt att söka upparbeta, beräknas icke kunna under de närmaste

åren förbruka mera än en del av denna myckenhet. För att i trots av sistnämnda

omständighet kunna hålla nere tillverkningskostnaderna för spriten,

vilka i betydande utsträckning äro kapitalkostnader och som det därför är

önskvärt att fördela på en stor tillverkningsvolym, begär bolaget att under

en övergångstid skall åt bolaget beredas avsättning för till en början rätt

avsevärda kvantiteter sprit, vilka bolaget icke självt kan använda. Sammanlagt

beräknas stå till förfogande för försäljning under de två första åren en

kvanlitet av åtta miljoner volymliter sprit av 99.5 procent alkoholhalt, motsvarande

i runt tal sexton miljoner liter av normalstyrka. Det anses, att efter

loppet av överslagsvis fem å sex år hela produktionen av sprit skulle komma

att förbrukas vid bolagets egna anläggningar. Försäljningen av sprit skulle

sålunda under nämnda period successivt minskas för atl slutligen helt upphöra.

Bolaget finner sig av naturliga skäl på nuvarande stadium ej kunna

närmare angiva under huru lång tidsperiod eller på vad sätt i övrigt en dylik

avveckling av försäljningen lämpligen bör ske.

Avgörande för frågan, huruvida önskat stöd kan beredas Mo och Domsjö

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

aktiebolag, är om möjligheter stå till buds att vinna avsättning för ifrågavarande

kvantitet sulfitsprit. I detta avseende föreligga vissa förslag från

spritcentralen och kommerskollegium.

Aktiebolaget Vin- & spritcentralen har för sin del ansett önskvärt att vid

läglig tidpunkt få inköpa, förutom den till återförsäljning i regel avsedda

kvantiteten, en myckenhet av högst 7.6 miljoner volymliter sprit för lagring.

Denna lagring anses erforderlig såsom ersättning för det reservlager av

sprit, som de förefintliga sulfitspritfabrikerna under de gångna åren hopbragt,

men som under löpande leveransår måst anlitas för fullgörande av

fabrikernas leveransåtagande, sedan deras leveransförmåga minskats genom

företagna inskränkningar av tillverkningen av sulfitcellulosa. Reservlagret

skulle enligt spritcentralens mening vara avsett för utjämning av tillgången

inom den normala partihandeln med sprit. För den händelse spritcentralen

bemyndigas att verkställa ifrågavarande lagring, vore det spritcentralens

avsikt att inköpa ungefär halva kvantiteten från Mo och Domsjö aktiebolag

och återstoden från aktiebolaget Svensk sprit. Örn så skedde, skulle inemot

hälften av Mo och Domsjö aktiebolags för de första åren beräknade sammanlagda

tillverkningsmängd vara disponerad.

Enligt de bestämmelser, som gälla rörande avsättningsförhållandena för

skattefri sprit, avsättes på grund av den skyldighet att inköpa motorsprit,

som pålagts bensinimportörer och bensintillverkare jämlikt beslut vid 1934

och 1936 års riksdagar, en årlig kvantitet av 38.4 miljoner liter sprit av

normalstyrka, vilken, inblandad i bensin, distribueras som motorbränsle i

form av lättbentyl. För närvarande, då samma utförsäljningspris tillämpas

för bensin och lättbentyl, synes avsättningen av hela den tillgängliga kvantiteten

av det sistnämnda motorbränslet ej möta svårighet, då lättbentylen

anses i vissa fall hava egenskaper, som göra, att den föredrages framför den

rena bensinen. Dessutom försäljes skattefri sprit för hushålls- och tekniska

ändamål i år från år ökad utsträckning. Den försålda kvantiteten uppgick

till 24.7 miljoner liter av normalstyrka under försäljningsåret 1937/38.

Av kommerskollegium har föreslagits, att Mo och Domsjö aktiebolags forså!

jningskvantitet skulle avsättas till förbrukare såsom motorsprit utöver

den myckenhet motorsprit, som nu tvångsvis avsättes genom bensinfirmorna.

Örn enligt spritcentralens förslag ungefär hälften av Mo och Domsjö

aktiebolags försäljningskvantitet under de första två åren skulle komma alt

lagras, behöver avsättning i den av kommerskollegium ifrågasatta ordningen

övervägas endast för en kvantitet av åtta miljoner normalliter fördelad på

två år.

För andra kalenderkvartalet 1939 är bensinfirmornas inköpsskyldighet av

motorsprit fastställd till 2.0 procent av importen, respektive tillverkningen

av bensin. Då nu gällande reglering av spritavsättningen år 1934 genomfördes,

var motsvarande procenttal till en början 3.6. Talet har sedermera till

följd av kraftigt stigande förbrukning av bensin minskats. För disposition

av de ytterligare fyra miljoner normalliter, som under anförda omständigheter

skidle årligen ifrågakomma för avsättning i enahanda ordning, skulle

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215. 25

procenttalet behöva höjas nied omkring en tiondel under i övrigt oförändrade

förhållanden.

Vid ett övervägande av de skäl som föreligga för bifall i huvudsak till Mo

och Domsjö aktiebolags framställning och av de möjligheter som finnas att

disponera den kvantitet sulfitsprit, vilken i så fall skulle övertagas av spritcentralen,

har jag funnit tillräckliga motiv föreligga att föranstalta om närmare

förhandlingar i ärendet mellan representanter för spritcentralen och

bolaget. Förhandlingarna lia lett till upprättandet av ett förslag till avtal.

Enligt föreliggande avtalsförslag åtager sig aktiebolaget Vin- & spritcentralen

att inköpa en kvantitet av åtta miljoner volymliter motorsprit under

åren 1940 och 1941. Avtalet är avsett att träda i kraft örn detsamma

av kontrahenterna godkänts före utgången av år 1939. Säljaren tiar betingat

sig rätt att före utgången av år 1940 påkalla leveranstidens utsträckande till

att omfatta tiden till utgången av år 1942.

Priset för denna preliminärt avtalade leverans är baserat på en frainställningskostnad

av 20 öre för volymliter sprit med en alkoholstyika av 99.1

procent under förutsättning av visst pris å stenkol eif Örnsköldsvik. Vid

ändring av stenkolspriset skall spritpriset ändras enligt i avtalet fastslagna

grunder. Liksom i gällande avtal mellan spritcentralen och nu befintliga

sulfitspritfabriker, representerade av aktiebolaget Svensk sprit, skulle priset

grundas på framställningskostnaden med eliminerande såvitt möjligt

av tillverkarens vinstintresse. För senare leveranser än de i avtalet åsyftade

torde priset böra bestämmas på motsvarande sätt med beaktande av eventuellt

ändrade framställningskostnader. Därest överenskommelse ej kan

träffas, skall prisfrågan jämlikt 24 § förordningen den 11 juni 1926 angående

tillverkning och beskattning av brännvin hänskjutas till prisnämnd.

För innevarande års leveranser av motorsprit från aktiebolaget Svensk

sprit betalas ett pris av 24.5 öre för volymliter, liksom även för jäst- och

melassprit. För den av Mo och Domsjö aktiebolag tillverkade spriten är det

sålunda fråga örn ett avsevärt lägre pris än som för närvarande gäller för

annan motorsprit. Såsom även i den i ärendet upprättade promemorian

erinras, torde användningen av motorsprit med det nu ifrågavarande produktionsvärdet

av 20 öre för volymliter knappast medföra någon nämnvärt

ökad belastning av motortrafiken, så länge spriten är befriad från den

skatt, som från och med den 1 juli 1938 åvilar bensin, eller 12 öre för liter

(jämte tull med 0.1 öre för liter). Däremot skulle den ifrågasatta ökningen

av tvångsinblandningen av motorsprit medföra en förlust för statsverket genom

bortfall av bensinskatt till ett belopp av sammanlagt omkring 480,000

kronor under de två år, på vilka leveranserna i första hand tänkas fördelade.

Det preliminära avtalsförslaget synes mig utgöra en godtagbar basis för

åtgärder från det allmännas sida till stöd för den av Mo och Domsjö aktiebolag

planerade verksamheten. Därvid har jag särskilt beaktat, att aktiebolagets

försäljning av sprit från den nu ifrågasatta anläggningen är avsedd

att Idiva av övergående natur och att avsättningen synes kunna ordnas utan

Hiluing till riksdagens protokoll 1939. 1 sand. Nr 215.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 215-

att nu gällande bestämmelser för avsättning av skattefri sprit väsentligt ändras.

Under sådana omständigheter finner jag skäl tala för att Mo och Domsjö

aktiebolags framställning vinner beaktande därhän, att aktiebolaget Vin- &

spritcentralen bemyndigas att med nämnda bolag träffa avtal i huvudsaklig

överensstämmelse med förslaget. Vad angår avsättningen av Mo och

Domsjö aktiebolags sprittillverkning utöver eget behov under åren närmast

efter den leveransperiod avtalet avser — varvid det närmast skulle bliva

fråga örn en successiv nedskärning av den årliga myckenheten — torde detta

spörsmål böra senare bliva föremål för Kungl. Maj:ts avgörande.

För den händelse spritcentralen skulle erhålla det bemyndigande jag här

förordat torde bestämmelserna örn priset vid inköp av jäst- och melassprit

böra så till vida modifieras, att spritcentralen icke må utan Kungl. Maj:ts

tillstånd inköpa sprit till högre pris än det, som för motsvarande kvalitet

vid samma tid betingas för sprit, tillverkad av de till aktiebolaget Svensk

sprit anslutna sulfitspritfabrikerna. Härigenom skulle nu rådande ordning

för bestämmandet av priset å jäst- och melassprit bibehållas.

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels medgiva, att aktiebolaget Vin- & spritcentralen må

träffa avtal med Mo och Domsjö aktiebolag om inköp av viss

mängd av aktiebolaget tillverkad sprit i enlighet med vad jag

i det föregående förordat,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de åtgärder

för ordnande av avsättningsförhållandena på den svenska

spritmarknaden, som de föreslagna inköpen kunna föranleda,

i huvudsaklig överensstämmelse med av mig angivna riktlinjer.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

397648. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:423 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående visst avtal mellan aktiebolaget Vindt spritcentralen och Mo och Domsjö aktiebolag. a1 i texten
  2. BevU 1939:41 Bevillningsutskottets memorial Nr 41 s. 1 i texten
  3. BevU 1939:37 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående visst avtal mellan aktiebolaget Vin- & spritcentralen och Mo och Domsjö aktiebolag jämte en i ämne s. 1 i texten