Angående vissa särskilda grunder för lönetursberäkning för ordinarie lärare i övningsåmne vid det statliga undervisningsväsendet
1939-03-10 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:224, Angående vissa särskilda grunder för lönetursberäkning för ordinarie lärare i övningsåmne vid det statliga undervisningsväsendet
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 224.
1
Nr 224.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa särskilda
grunder för lönetursberäkning för ordinarie lärare i
övningsåmne vid det statliga undervisningsväsendet;
given Stockholms slott den 10 mars 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anför
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:
Jag anhåller att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om vissa särskilda
grunder för lönetursberäkning för ordinarie lärare i övningsämne vid
det statliga undervisningsväsendet.
De statsanställda lärarna åtnjuta sedan den 1 januari 1938 löner, reglerade
i anslutning till det för kommunikationsverken och allmänna civilförvaltningen
för närvarande gällande lönesystemet.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 224.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 224.
Enligt det före den 1 januari 1938 gällande lönesystemet var en Övningslärare
skyldig att för sin fastställda lön tjänstgöra ett visst antal veckotimmar.
Detta timantal var exempelvis vid de allmänna läroverken för musiklärare
9 veckotimmar vid realskola oell 15 veckotimmar vid högre läroverk,
för teckningslärare 10 veckotimmar vid realskola och 15 veckotimmar vid
högre läroverk, för gymnastiklärare 13 veckotimmar vid realskola och 21
veckotimmar vid högre läroverk samt för lärarinna i kvinnlig slöjd 6 veckotimmar.
I den mån undervisningsskyldigheten för en Övningslärare översteg
nu nämnda, för vederbörande slag av befattning gällande minimitimantal,
utgick särskild ersättning, beräknad med visst belopp för varje veckotimme,
varmed tjänstgöringsskyldigheten översteg det fastställda minimiantalet
timmar. I fråga om lönetursrätt vid lärares tillträde av ordinarie tjänst hade
man att utgå från samma grundläggande bestämmelse som för närvarande,
nämligen att tillgodoräkning för erhållande av ålderstillägg kunde ske av föregående
icke-ordinarie anställningstid i statens tjänst utöver tre år, för så vitt
den fullgjorts i en följd och i avseende å tjänstgöringens art och omfattning
kunde anses svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande
ordinarie tjänsten. Denna föreskrift tillämpades i praktiken så, att tillgodoräkning
fick ske av tid, då vederbörande lärare i föregående icke-ordinarie
anställning hade haft tjänstgöring av minst den omfattning, som var föreskriven
för den fastställda lönen vid det slag av läroanstalt, vid vilken ålderstillägget
skulle utgå.
Enligt det lönesystem, som gäller sedan den 1 januari 1938, utgår en övningslärares
lön med det för vederbörande löneklass bestämda beloppet vid en
undervisningsskyldighet av 30 veckotimmar. Örn tjänstgöringen över- respektive
understiger 30 veckotimmar, sker tillägg till respektive avdrag å årslönen
efter vissa grunder. Härvid har föreskrivits, att avdrag å årslönen icke
må göras för mer än 21 veckotimmar i ämnena teckning, musik och gymnastik
med lek och idrott eller för mer än 24 veckotimmar i ämnet kvinnlig
slöjd. Beträffande lönetursrätt vid befordran till ordinarie tjänst gäller enligt
11 § 1 mom. avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende
alltjämt det nyssnämnda, från allmänna civilförvaltningens
avlöningsreglemente hämtade stadgandet angående tillgodoräkning av föregående
anställningstid utöver tre år, som fullgjorts i en följd och som i avseende
å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar
med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten.
Fråga har nu uppkommit angående den närmare innebörden av sistnämnda
stadgande vid dess tillämpning å lärare i övningsämne med lön enligt det
numera gällande lönesystemet.
Sedan skolöverstyrelsen i skrivelse till statskontoret den 15 februari 1938
anhållit om statskontorets yttrande angående vissa principiella frågor, vilka
uppkommit i samband med att överstyrelsen haft att inplacera ordinarie lärare
i löneklass å den från och med den 1 januari 1938 gällande lönestaten,
har statskontoret berett undervisningsväsendets lönenämnd tillfälle att yttra
Kungl. Maj:ts proposition nr 224. 3
sig i ärendet. Sådant yttrande har lönenämnden avgivit i skrivelse den 6
maj 1938.
Beträffande frågan om övningslärarnas lönetursrätt bär lönenämnden i
nämnda skrivelse anfört följande.
Frågan om tillgodoräkning för löneklassplacering av övningslärarnas föregående
tjänstetid finner lönenämnden vara av delvis tämligen invecklad
beskaffenhet och förtjänt av ingående övervägande.
Enligt gällande bestämmelser må vid befordran till ordinarie tjänst tillgodoräkning
ske av föregående anställningstid såsom icke-ordinarie lärare,
under förutsättning att deli senare anställningen i avseende å tjänstgöringens
art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den
ifrågavarande ordinarie tjänsten. Ingen svårighet föreligger att fastslå, att
en viss icke-ordinarie anställning för en Övningslärare varit av samma ort
som hans ordinarie tjänst. Annorlunda förhåller det sig med tjänstgöringens
omfattning. En gymnastiklärare söker och erhåller en ordinarie tjänst,
som vid tjänstetillträdet är förenad med 20 veckotimmars undervisningsskyldighet;
tjänstgöringens omfattning å »den ifrågavarande ordinarie tjänsten»
är sålunda 20 veckotimmar, och vid ett ordagrant tillämpande av författningens
bestämmelser borde då tillgodoräkning av föregående icke-ordinarie
anställningstid kunna ske, för så vitt densamma omfattat minst 20
veckotimmar. Men nästföljande läsår tillkommer en ny gymnastikavdelning
vid läroverket, varigenom timantalet för gymnastikläraren stiger till 24
veckotimmar; »den ifrågavarande ordinarie tjänsten» såsom sådan är oförändrad,
men dess omfattning har förändrats, och fråga uppstår då, huruvida
man för tillgodoräkning av föregående tjänstetid bör fordra, att denna
omfattat minst 24 veckotimmar. Efter några år kanske lärjungeantalet
vid läroverket sjunker i så hög grad, att gymnastiklärarens undervisningsskyldighet
blir blott 16 veckotimmar; han har alltjämt kvar sin ordinarie
tjänst, men densammas omfattning har återigen förändrats. Av det sagda
torde framgå, att det i lönetux-sbestämmelserna för de statsanställda ordinarie
lärarna förekommande begreppet »tjänstgöringens omfattning» —- vilket
begrepp i detta sammanhang övertagits från avlöningsreglementet för
allmänna civilförvaltningen — icke kan givas samma oföränderliga innebörd
som i sistnämnda avlöningsreglemente annat än i fråga örn ordinarie
ämnes- och därmed jämförliga lärarkategorier; när det gäller de ordinarie
lärarna i övningsämnen — således i teckning, musik, gymnastik med lek
och idrott, slöjd och hushållsgöromål — nödgas man räkna med det förhållandet,
att tjänstgöringens omfattning å en och samma ordinarie tjänst
kan variera, och detta stundom från ett år till ett annat och i ganska avsevärd
grad. Innebörden av begreppet »tjänstgöringens omfattning», när jämförelse
skall ske mellan icke-ordinarie och ordinarie tjänst, är således icke
enhetligt bestämd, när det gäller lärartjänst i övningsämne.
Fråga uppstår då, vilken omfattning tjänstgöringen skall äga för att föregående
anställningstid såsom icke-ordinarie lärare i övningsämne skall få
tillgodoräknas vid befordran till ordinarie tjänst. Enligt den före den 1
januari 1938 gällande löneregleringen kunde detta spörsmål nog så enkelt
besvaras med en hänvisning till de författningsenligt gällande minimitimantalen
för ordinarie övningslärares undervisningsskyldighet: för den fastställda
lönen var exempelvis en teckningslärare vid ett högre allmänt läroverk skyldig
att tjänstgöra 15 veckotimmar, en musiklärare vid en realskola skyldig
att tjänstgöra 9 veckotimmar och en gymnastiklärare vid ett högre läroverk
21 veckotimmar, och särskild ersättning utgick för varje veckotimmes
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 224.
undervisning utöver de fastställda minimitimantalen. Det var då naturligt, att
man ansåg sig böra fordra minst 15 veckotimmars undervisningsskyldighet
för att föregående tjänstetid skulle få tillgodoräknas för exempelvis en teckningslärare
vid ett högre allmänt läroverk. Mera kunde man icke gärna
fordra, enär en ordinarie lärare i det nämnda ämnet för den fastställda lönen
icke var skyldig undervisa mera än det nämnda timantalet.
Enligt de i samband med den nya löneregleringen genomförda ändringarna
i läroverksstadgan är en Övningslärare vid allmänt läroverk skyldig att
meddela undervisning till den omfattning, som skolöverstyrelsen för varje
läsår bestämmer. Hans timantal kan därvid vara å ena sidan upp till 34
veckotimmar, å andra sidan ned till 9 veckotimmar i teckning, musik och
gymnastik samt 6 veckotimmar i kvinnlig slöjd. Jämväl är att märka, att
enligt 8 § 2 mom. avlöningsreglementet 1937:873 avlöning till ordinarie lärare
i nämnda ämnen icke må utgå efter lägre timantal än 9 veckotimmar
i teckning, musik och gymnastik samt 6 veckotimmar i kvinnlig slöjd, även
örn för något fall den faktiska undervisningstiden skulle understiga nämnda
timantal. Den frågan inställer sig då, huruvida icke för tillgodoräkning av
föregående tjänstetid det måste anses tillfyllest, att densamma omfattat
minst 9 veckotimmar i ämnena teckning, musik och gymnastik samt minst
6 veckotimmar i ämnet kvinnlig slöjd.
Vid första påseende kan en sådan tanke måhända synas svår att acceptera,
och lönenämnden har för sin del i annat sammanhang varit inne på
tanken att åvägabringa vissa restriktiva bestämmelser på förevarande område,
i det att nämnden i ett tidigare utlåtande — nämligen i samband med
tillkomsten av avlöningskungörelsen 1937: 954 för icke-ordinarie lärare m.
fl. vid statens undervisningsväsende — ifrågasatt införande av en bestämmelse,
enligt vilken det skulle ankomma på skolöverstyrelsen att besluta, i
vad mån hänsyn skulle för löneklassplaceringen tagas till föregående tjänstgöring
såsom extra ordinarie lärare, i de fall då en extra ordinarie lärare i
övningsämne erhölle till timantalet utökad undervisningsskyldighet. Men
vid närmare övervägande av det förevarande spörsmålet befinnes det, att ett
medgivande av full tillgodoräkning av föregående tjänstetid, blott densamma
omfattat minst det ovan angivna, stadgeenligt fastställda minimitimantalet för
det ämne det gäller, icke kan anses i och för sig orimligt, helst en sådan tillgodoräkning
är den enda, som utan alltför stora svårigheter kan praktiskt
tillämpas. Lönenämnden vill till belysning härav anföra ett par exempel.
Ett visst läroverk utvidgas från realskola till högre allmänt läroverk, och
den vid läroverket anställde ordinarie teckningslärarens timantal stiger härigenom
från 16 till 24 veckotimmar. Vid tiden för ombildningen skulle den
ifrågavarande läraren hava uppflyttats i högre löneklass. Han synes då
icke böra förmenas rätt härtill på den grund att timantalet på tjänsten hädanefter
blir högre än under de år, då rätten till uppflyttning intjänades.
Men örn man accepterar denna förutsättning, torde man icke kunna undgå
att tillerkänna en lärare, som samtidigt med läroverkets ombildning erhåller
befordran till läroverket från icke-ordinarie tjänst vid annat läroverk med
16 veckotimmars undervisningsskyldighet, samma rätt att räkna sig den föregående
tjänstetiden till godo.
En musiklärare vid realskola med 9 veckotimmars undervisningsskyldighet.
vilken åtnjuter slutlön inom den för sådan lärare vid allmänt läroverk
gällande 20 lönegraden, befordras till lika tjänst vid folkskoleseminarium
med 28 veckotimmars undervisningsskyldighet; vid seminarium utgår sådan
lärares lön efter 21 lönegraden. Jämlikt bestämmelserna i 12 § avlöningsreglementet
äger han i den nya befattningen omedelbart erhålla lön
efter dennas högsta löneklass, och detta oavsett den betydande skillnaden
Kungl. Maj:ts proposition nr 224.
5
i undervisningsskyldighetens omfattning. Men om 9 veckotimmars undervisningsskyldighet
kan anses vara full tjänstgöring på den lägre ordinarie
tjänsten vid bestämmandet av löneklassplaceringen i det nämnda fallet, synes
detsamma böra gälla i det fall, att befordran äger rum från icke-ordinarie
tjänst med 9 veckotimmar direkt till ordinarie tjänst med 28; man kan
nämligen icke gärna beträffande tjänstgöringens omfattning i förevarande
hänseende ställa strängare krav, när det gäller en icke-ordinarie än när frågan
är om en ordinarie tjänst.
Lönenämndens överväganden i denna fråga giva alltså till resultat, att en
konsekvens av att en lärare över huvud kan erhålla ordinarie befattning i
statens tjänst med en så låg tjänstgöringsskyldighet som 9 timmar i veckan
i ämnena teckning, musik eller gymnastik samt 6 timmar i veckan i ämnet
kvinnlig slöjd bör bliva, att läraren för löneklassplacering må tillgodoräknas
anställningstid, varunder han fullgjort tjänstgöring, som uppgår till eller
överstiger nämnda timantal. Lönenämnden vill särskilt framhålla, att en
regel, enligt vilken tillgodoräkning av viss tjänstetid borde ske i förhållande
till det under nämnda tid bestridda antalet veckotimmar på tjänsten, utom
det att densamma skulle vara svår att förena med avlöningsreglementets bestämmelser,
skulle leda till orimliga konsekvenser i så måtto, att upprepade
omvärderingar i många fall av redan förfluten tjänstetid finge företagas.
Givet är, att den sålunda av lönenämnden förordade lösningen av förevarande
spörsmål icke kan anses särskilt tillfredsställande, sett ur synpunkten
av de regler, som på detta område äro fastslagna beträffande förhållandena
inom allmänna civilförvaltningen och inom de förvaltningsområden, som
nyreglerats i anslutning till dennas bestämmelser. Lönenämnden förutsätter
emellertid, att förevarande spörsmål kommer att underkastas närmare undersökning
i samband med lärarpersonalens inordnande i det tillämnade civila
avlöningsreglementet.
Vad de nu ifrågavarande särskilda fallen beträffar, anser sig lönenämnden,
med hänsyn till vad ovan anförts, icke behöva närmare ingå på desamma.
Dock vill lönenämnden framhålla, att kravet på 9 veckotimmars tjänstgöring
i ämnet gymnastik med lek och idrott enligt nämndens förmenande
bör innefatta en fordran på minst 9 veckotimmars undervisningsskyldighet i
detta ämne; den omständigheten, att en gymnastiklärares avlöning må med
hänsyn till bestyret med lärjungarnas friluftsverksamhet enligt vissa regler
beräknas efter ett högre timantal än det som motsvarar hans undervisningsskyldighet
i egentlig mening, synes icke böra medföra något avkall på den
nyssnämnda fordran på undervisningsskyldighetens omfattning. Eller, sett
från en annan synpunkt, en gymnastiklärare bör icke få tillgodoräkna sig
tjänstetid, varunder han haft 8 veckotimmars undervisningsskyldighet, på
den grund att hans avlöning under samma tid fått beräknas efter 9 timmar.
Med överlämnande av lönenämndens yttrande har statskontoret i skrivelse
till skolöverstyrelsen den 7 oktober 1938 anfört huvudsakligen följande.
I lönenämndens yttrande har närmare belysts vilka svårigheter som äro
förbundna med tillämpningen av de nya lönetursbestämmelserna å Övningslärare,
då tjänstgöringens omfattning för dessa lärare numera icke är enhetligt
bestämd. I 133 g 3 mom. läroverksstadgan (se kungl. kung. nr 40/
1938) finnes sålunda endast föreskrivet, all undervisningsskyldigheten för
ordinarie lärare i övningsämne icke får överstiga 34 veckotimmar eller understiga
t) veckotimmar eller, i visst fall, 6 veckotimmar, samt att dylik lärare
icke utan eget medgivande kan åläggas mer än 28 veckotimmars undervisningsskyldighet.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 224.
Vid tillämpningen av 10 § avlöningsreglementet för ordinarie lärare lärer
en ändring av timantalet i innehavd ordinarie tjänst sakna betydelse. Har
övningsläraren under de två första läsåren efter ordinarieblivandet endast
9 veckotimmar, men hans undervisningsskyldighet under det tredje läsåret
utökas till 16 veckotimmar, torde hinder icke föreligga för en uppfattning
i löneklass efter tredje årets utgång. Ej heller lärer — såsom även understrukits
av lönenämnden •— timantalet kunna tillmätas betydelse vid tilllämpningen
av sneddningsbestämmelserna i 12 § 1 mom. samma reglemente.
Stadgandet i 11 § av reglementet uppställer däremot som villkor för en
tillgodoräkning, att lärarens tidigare tjänstgöring till omfattningen varit likvärdig
med den innehavda ordinarie befattningen. I avseende å tillämpningen
av detta stadgande har lönenämnden ansett, att tillgodoräkning skall
medgivas, såframt övningslärarens tjänstgöring uppgått till den för ordinarie
föreskrivna minimitjänstgöringen Häremot vill statskontoret erinra att en
tillämpning av denna innebörd icke synes äga stöd i gällande författningsbestämmelser.
Då härtill kommer att en dylik tillämpning skulle leda till en
väsentlig utvidgning av hittillsvarande praxis i fråga om tillgodoräkning för
Övningslärare —- vilken utvidgning måste anses så mycket olämpligare som
tillgodoräkningen är avsedd att i princip borttagas vid det förestående genomförandet
av den nya löneregleringen för läroverkslärarna — anser sig
statskontoret icke kunna biträda lönenämndens uppfattning.
Med hänsyn till förevarande stadgandes ordalydelse lärer beträffande kravet
på likvärdighet i fråga om tjänstgöringens omfattning annan tolkning
näppeligen stå öppen än att Övningslärare vid ordinarieblivandet skall äga
tillgodoräkna tidigare icke-ordinarie tjänstgöring endast såframt antalet veckotimmar
under denna tjänstgöring uppgått till minst det antal timmar,
som fastställes av skolöverstyrelsen för läraren å den nya tjänsten. Statskontoret
vill emellertid erkänna, att en dylik tolkning ur saklig synpunkt
icke kan anses tillfredsställande, då det i viss mån beror på tillfälliga omständigheter,
hur stort timantalet blir å den ordinarie tjänsten under det
första läsåret efter ordinarieblivandet. En mera tillfredsställande tillämpning
av stadgandet torde dock icke kunna vinnas med mindre kompletterande
bestämmelser meddelas i berörda hänseende.
Övningslärare, som blivit ordinarie före den 1 januari 1938, lära på grund
av särskilt övergångsstadgande kunna tillgodoräknas sin tidigare tjänstgöring
enligt de lönetursbestämmelser, som gällde vid tidpunkten för deras
utnämning. En teckningslärare vid realskola exempelvis bör sålunda —
såframt övriga förutsättningar äro för handen — alltjämt äga tillgodoräkna
föregående icke-ordinarie tjänstgöring, såframt timantalet uppgått till minst
10 veckotimmar eller det timantal, som en ordinarie teckningslärare vid
realskola tidigare var skyldig att tjänstgöra för den fastställda lönen.
I anledning av innehållet i statskontorets och lönenämndens nu omförmälda
skrivelser har skolöverstyrelsen funnit sig böra underställa den omhandlade
frågan Kungl. Maj:ts prövning, överstyrelsen har i skrivelse den 29
oktober 1938 anfört följande.
Enligt bestämmelsen i § 11, mom. 1 av Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende (nr 873/1937) gäller,
att en ordinarie lärare efter befordran från icke-ordinarie tjänst får för uppfattning
till högre löneklass tillgodoräkna tjänstgöring i den icke-ordinarie
anställningen under bl. a. den förutsättningen, att denna anställning i avseende
d tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar
med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten. Därest denna be
-
Kungl. Majlis proposition nr 224.
7
stämmelse i enlighet med statskontorets uppfattning måste i fråga om Övningslärare
tolkas så, att lärarens timantal i den icke-ordinarie tjänsten måste
vara lika högt som i den ordinarie tjänsten för att kunna tillgodoräknas för
löneklassuppflyttning, kommer frågan om övningslärarnas löneklassplacering
i ett hart när kaotiskt läge. Ett par exempel torde förtydliga detta. En
teckningslärare har i icke-ordinarie anställning tjänstgjort 6 år med timantalen
12, 14, 16, 18, 16, 16 och erhåller efter utnämning till ordinarie teckningslärartjänst
18 veckotimmars tjänstgöring. Han skulle då icke kunna tillgodoräkna
sin föregående tjänstgöring för löneklassuppflyttning. Omfattar
den ordinarie tjänst, till vilken han utnämnts, däremot endast 12 timmar,
får han tillgodoräkna samtliga 6 år (—3), och omfattar den 14 timmar, får
han tillgodoräkna 5 år (—3). Sjunker veckotimantalet i den ordinarie tjänsten
från 18 veckotimmar första året till 16 under andra året, bör han från och
med början av detta andra år få tillgodoräkna de 4 sista icke-ordinarie åren,
sjunker den ett följande år till 14, bör han få tillgodoräkna de fem sista åren
före befordran, och sjunker den året därefter till 12, böra samtliga 6 ickeordinarie
tjänsteår tillgodoräknas honom. En annan teckningslärare har
under sex års tjänstgöring haft timantalen 18, 20, 22, 20, 20, 22 och erhåller
efter utnämning till ordinarie tjänst 18 veckotimmar. Han får tillgodoräkna
samtliga icke-ordinarie anställningsår och uppflyttas en löneklass. Följande
år stiger tjänstgöringen till 22 veckotimmar. Strängt taget borde han då nedflyttas
en löneklass, men en honom redan tillerkänd förmån torde icke kunna
fråntagas honom. Första årets timantal i den ordinarie tjänsten blir i dylika
fall helt och hållet bestämmande för löneklassplaceringen.
överstyrelsen kan icke finna annat än att en dylik tillämpning blir sakligt
orimlig, särskilt som övningslärarnas tjänstgöring i allmänhet är från år
till år underkastad förändringar, vilka ibland kunna vara ganska stora, och
det följaktligen blir ett stort antal fall, där dessa egendomligheter framträda.
Statskontoret synes också hysa samma uppfattning, då ämbetsverket i sitt
yttrande medgiver, att dess tolkning i detta fall ur saklig synpunkt icke kan
anses tillfredsställande. Statskontoret har emellertid ansett, att en mera
tillfredsställande tillämpning av stadgandet icke torde kunna vinnas, med
mindre kompletterande bestämmelser meddelas i berörda hänseende.
Enligt tidigare avlöningskungörelse gällde för ordinarie Övningslärare en
viss minimitjänstgöring, olika för olika övningsämnen och olika för realskolor
och högre allmänna läroverk. En teckningslärares minimitjänstgöring
var sålunda vid realskola 10 och vid högre allmänt läroverk 15 veckotimmar,
en musiklärares 9 respektive 15, en gymnastiklärares 13 respektive 21 och
lärarinnas i kvinnlig slöjd 6 veckotimmar. Samma bestämmelse för tillgodoräknande
av icke-ordinarie tjänstgöring gällde då som nu, och överstyrelsen
tillämpade denna så, att exempelvis en teckningslärare, som i icke-ordinarie
anställning hade mindre än 10 veckotimmar, icke fick tillgodoräkna något av
denna tjänstgöring efter utnämning lill ordinarie tjänst, hade han mellan 10
och 14 veckotimmar, fick han tillgodoräkna detta efter utnämning till ordinarie
teckningslärartjänsl vid realskola men icke vid högre allmänt läroverk,
och hade han 15 veckotimmar eller däröver, fick han tillgodoräkna denna
anställning efter utnämning till ordinarie tjänst vid högne allmänt läroverk
oberoende av timantalets storlek vid detta läroverk. Någon erinran har aldrig
från något håll framställts mot denna tillämpning, vilken synes överstyrelsen
lia varit den enda rimliga. Numera är ingen skillnad fastställd i fråga örn
minimitjänstgöring vid realskola och vid högre allmänt läroverk; för båda
kan 9 veckotimmar (kvinnlig slöjd (i) sagås vara genom avlöningsreglementets
bestämmelser i $ 8. mom. 2, fixerad sorn gemensam minimitjänstgöring
flir ordinarie Övningslärare.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 224.
Det ligger under sådana förhållanden, enligt överstyrelsens uppfattning, i
full linje med tidigare praxis och är det enda tillvägagångssätt, som blir fritt
från godtycklighet och hänsyn till tillfälligheter, att all sådan tjänstgöring
i icke-ordinarie anställning, som når upp till minimigränsen och i övrigt är
av beskaffenhet att kunna tillgodoräknas, får tillgodoräknas för placering i
löneklass såsom ordinarie Övningslärare. Det finnes intet bärande skäl, varför
den som utnämnes till ordinarie lärare vid en större skola med större timantal
i ämnet, skall komma i en ogynnsammare ställning i förevarande avseende
än den, som råkar placeras vid en mindre skola.
Undervisningsväsendets lönenämnd framhåller såsom resultat av sina utförligt
motiverade överväganden i frågan, att en konsekvens av att en lärare
över huvud kan erhålla ordinarie befattning i statens tjänst med en så låg
tjänstgöringsskyldighet som 9 timmar i veckan i ämnena teckning, musik eller
gymnastik samt 6 timmar i veckan i ämnet kvinnlig slöjd bör bliva, att läraren
för löneklassplacering må tillgodoräknas anställningstid, varunder han
fullgjort tjänstgöring, som uppgår till eller överstiger nämnda timantal. Denna
uppfattning sammanfaller sålunda helt med överstyrelsens.
Sedan statskontoret givit uttryck åt sin uppfattning av frågan, finner överstyrelsen
det emellertid vanskligt att vid sina beslut om löneklassplacering
tillämpa en tolkning av bestämmelserna, som sagda ämbetsverk av formella
skäl icke ansett sig kunna godkänna. Överstyrelsen vill därför, i anslutning
till statskontorets förslag, hemställa, att Eders Kungl. Maj:t, därest Eders
Kungl. Majit finner detta erforderligt, måtte genom proposition till 1939 års
riksdag söka åvägabringa sådana kompletterande bestämmelser, som möjliggöra
tillgodoräknande för ordinarie Övningslärare i och för löneklassplacering
av sådan föregående tjänstgöring i icke-ordinarie anställning, som uppgått
till minst 9 (för lärarinna i kvinnlig slöjd minst 6) timmar i veckan.
över skolöverstyrelsens framställning hava utlåtanden avgivits av lönenämnden
den 22 december 1938 och av statskontoret den 14 februari 1939.
Lönenämnden har anfört bland annat.
Enligt gällande bestämmelser tillkommer det skolöverstyrelsen att fatta
beslut angående läroverkslärares placering i löneklass. I förevarande fall
gäller det emellertid en fråga, där de meddelade bestämmelserna lämna rum
för olika tolkningar, vilka leda till avsevärt olika resultat i praktiken. Det
synes fördenskull icke omotiverat att ifrågasätta ett förtydligande av gällande
bestämmelser. Härför lär emellertid medverkan av riksdagen vara
erforderlig.
Vad angår den sakliga innebörden av ett dylikt förtydligande, har lönenämnden
ingen anledning att frångå den ståndpunkt lönenämnden intagit
i utlåtandet den 6 maj 1938, till vilket lönenämnden tillåter sig hänvisa.
Lönenämnden anser, att den av lönenämnden tidigare hävdade tolkningen
av gällande bestämmelser vid den praktiska tillämpningen medför
det mest rimliga resultatet. 1 enlighet härmed förordar lönenämnden, att
ordinarie lärare i övningsämne vid allmänt läroverk må för placering i löneklass,
med iakttagande av i övrigt stadgade grunder, tillgodoräkna sig tid,
varunder han i egenskap av icke-ordinarie lärare haft en undervisningsskyldighet
av minst nio veckotimmar i ämnena teckning, musik eller gymnastik
med lek och idrott samt minst sex veckotimmar i ämnet kvinnlig slöjd.
Statskontoret har yttrat följande.
Som statskontoret framhållit i sitt den 7 oktober 1938 till skolöverstyrelsen
avgivna yttrande rörande bland annat frågan om tolkningen av bestäm
-
Kungl. Majlis proposition nr 224.
9
melserna i 11 § avlöningsreglementet för ordinarie lärare, kan detta stadgande
för övningslärarnas del icke enligt ämbetsverkets mening giva stöd för
annan tolkning än att Övningslärare vid ordinarieblivandet skall äga tillgodoräkna
tidigare icke-oi-dinarie tjänstgöring endast såframt antalet veckotimmar
under denna tjänstgöring uppgått till minst det antal timmar, som
fastställes av skolöverstyrelsen för läraren å den nya tjänsten. Då emellertid
en sådan tolkning, på sätt ämbetsverket i nyssnämnda sammanhang framhållit,
icke kan anses tillfredsställande, har statskontoret i princip intet att
erinra mot att åtgärder vidtagas för att få till stånd en mera tillfredsställande
tillämpning av stadgandet. Härtill lärer emellertid — som även lönenämnden
understrukit — riksdagens medverkan vara erforderlig.
Vad därefter angår frågan, vilka åtgärder, som i sådant hänseende böra
vidtagas, får statskontoret erinra, att tillgodoräkningen för dessa lärare —
liksom för övriga civila tjänstemän — i princip kommer att borttagas med
ingången av nästa budgetår. Med beaktande härav synes det ämbetsverket
angeläget, att dessa åtgärder icke givas en sådan räckvidd, att intill den 1
januari 1938 tillämpad praxis i fråga om tillgodoräkning för övningslärarna
efter nämnda tidpunkt komme att väsentligen utvidgas för att sedan helt
försvinna med utgången av innevarande budgetår. Detta är emellertid innebörden
av skolöverstyrelsens och lönenämndens förslag, vilket sålunda
skulle leda till en förmånligare tillgodoräkning än vad som tidigare varit
fallet icke endast för de Övningslärare, vilka befordras under tidsperioden 1
januari 1938—30 juni 1939, utan även för de av dessa lärare, vilka befordrats
före den 1 januari 1938 och övergått å det nya avlöningsreglementets
bestämmelser.
Beträffande sistnämnda grupp av Övningslärare — sålunda de, vilka befordrats
före den 1 januari 1938 — har statskontoret i sitt berörda utlåtande
till skolöverstyrelsen hävdat, att dessa lärare på grund av övergångsbestämmelserna
till avlöningsreglementet böra kunna tillgodoräknas sin tidigare
tjänstgöring enligt de lönetursbestämmelser, som gällde före den 1 januari
1938. Enligt vad ämbetsverket under hand från skolöverstyrelsen
inhämtat har även överstyrelsen med stöd av detta statskontorets uttalande
medgivit de av ämbetsverket förordade placeringarna. Då sålunda dessa lärare
med tillämpning av övergångsbestämmelserna kunna bibehållas vid
sin lönetursrätt enligt de äldre bestämmelserna, anser ämbetsverket icke erforderligt,
att för denna grupp av Övningslärare vidtagas några särskilda åtgärder
i syfte att giva dem möjlighet till en förmånligare tillgodoräkning än
som blir fallet vid en tillämpning av övergångsbestämmelserna.
Vad därefter angår de Övningslärare, vilka befordrats eller komma att befordras
till ordinarie tjänst under tidsperioden 1 januari 1938—30 juni 1939,
kan det måhända ifrågasättas, om det får anses befogat att omedelbart före
tillgodoräkningens slopande vidtaga åtgärder i syfte att uppmjuka gällande
bestämmelser örn tillgodoräkning för dessa lärare. Emellertid anser statskontoret
— vilket även torde framgå av det tidigare anförda — övervägande
skäl tala för att kompletterande bestämmelser meddelas i syfte att giva
11 § i avlöningsreglementet en ur saklig synpunkt tillfredsställande innebörd
för dessa lärares vidkommande. Ämbetsverket är därvid dock icke
berett att i sådant avseende tillstyrka så vittgående åtgärder, som skolöverstyrelsen
och lönenämnden föreslagit, nämligen att medgiva tillgodoräkning
i alla de fall, då läraren undervisat de i 133 § 3 mom. läroverksstadgan (kungl,
kung. nr 40/1938) angivna minimitiderna, redan av den anledningen, att
härigenom de Övningslärare, vilka utnämnts efter den 1 januari 1938, skulle
komma i ett betydligt bättre läge än örn dessa lärare utnämnts omedel
Ilihang
till riksdanens protokoll 1(139. 1 sami. Nr 221. “
10
Kungl. Mcij:ts proposition nr 224.
Departements
chefen.
bart dessförinnan. Och att — vilket torde vara innebörden av det föreliggande
förslaget — utsträcka en dylik kompletterande bestämmelses räckvidd
att avse även Övningslärare, utnämnda före den 1 januari 1938, synes
icke böra ifrågakomma, då en dylik utvidgning enligt ämbetsverkets mening
icke kan anses sakligt motiverad.
En framkomlig utväg torde emellertid i förevarande fall öppna sig, därest
Övningslärare, vilka befordras till ordinarie Övningslärare under tiden 1
januari 1938—30 juni 1939, medgivas rätt att tillgodoräkna tidigare tjänstgöring
i samma utsträckning som om de före den 1 januari 1938 gällande
bestämmelserna hade varit tillämpliga å dem. Härigenom undgås en utvidgning
av rätten till tillgodoräkning beträffande sistnämnda lärare, på
samma gång som varje anledning bortfaller att vidtaga ändring i tidigare
beslut om tjänstårsberäkning för Övningslärare, som befordrats före den
1 januari 1938.
Under åberopande av vad sålunda anförts har statskontoret förordat, att
läi’are i övningsämne vid statens undervisningsväsende, vilken befordrats
eller kommer att befordras till ordinarie dylik lärartjänst efter ingången
av år 1938, medgives rätt att tillgodoräkna tidigare icke-ordinarie anställning
i samma omfattning, som om han befordrats till sin ordinarie tjänst före
den 1 januari 1938 och de sålunda före nämnda tidpunkt gällande bestämmelserna
varit å honom tillämpliga.
Såsom statskontoret och undervisningsväsendets lönenämnd framhållit,
äger lärare i övningsämne vid ordinariebliva ndet enligt ordalagen i 11 §
1 mom. avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende
för löneklassplacering tillgodoräkna tidigare icke-ordinarie tjänstgöring
allenast under förutsättning, att antalet veckotimmar under denna
tjänstgöring uppgått till minst det antal veckotimmar, som gäller för den
ordinarie tjänsten. Det är emellertid tydligt, att om man på övningslärarna
tillämpar nämnda stadgande enligt dess ordalydelse, resultat i vissa fall erhållas,
som måste anses otillfredsställande. Med hänsyn härtill förordar jag,
att kompletterande bestämmelse meddelas angående ifrågavarande övningslärares
lönetursrätt. På grund av övergångsbestämmelserna till nyssnämnda
avlöningsreglemente torde, såsom statskontoret påpekat, sådan bestämmelse
erfordras allenast för lärare, som befordrats till ordinarie tjänst efter
1937 års utgång. Bestämmelsen bör givetvis endast äga tillämpning å lärare,
underkastad det nu gällande avlöningsreglementet.
I fråga örn den sakliga innebörden av den sålunda ifrågasatta tilläggsbestämmelsen
biträder jag det förslag statskontoret framlagt i skrivelsen den
14 februari 1939. Härvid ansluter jag mig jämväl i allt väsentligt till vad
ämbetsverket anfört såsom stöd för förslaget. Emellertid får jag påpeka,
att tilläggsföreskriften givetvis icke bör begränsa den större rätt att tillgodoräkna
tidigare icke-ordinarie anställning, som vederbörande i något undantagsfall
kan äga jämlikt bestämmelserna i 11 § 1 mom. avlöningsreglementet,
tolkade enligt deras ordalydelse.
En tilläggsbestämmelse av här ifrågavarande innebörd kan icke komma
till stånd utan riksdagens medverkan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 224. 11
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att ordinarie lärare i övningsämne vid det
statliga undervisningsväsendet må, utan hinder av bestämmelserna
i 11 § 1 mom. avlöningsreglementet den 30 september
1937 (nr 873) för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende,
för bestämmande av begynnelselön och
uppflyttning till högre löneklass tillgodoräkna tidigare ickeordinarie
anställning i huvudsaklig överensstämmelse med
vad jag i det föregående förordat.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
R. Wcerneman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:322 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa särskilda grunder för lönetursberåkning för ordinarie lärare i övningsämne vid d a1 i texten
- SU 1939:183 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa särskilda grunder för lönetursberåkning för ordinarie lärare i övningsåmne vid det statliga un s. 9 i texten