Sök i Ratio Lex

Angående vissa särskilda grunder för lönetursberäkning för ordinarie lärare i övningsåmne vid det statliga undervisningsväsendet

1939-03-10 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:224, Angående vissa särskilda grunder för lönetursberäkning för ordinarie lärare i övningsåmne vid det statliga undervisningsväsendet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 224.

1

Nr 224.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa särskilda

grunder för lönetursberäkning för ordinarie lärare i

övningsåmne vid det statliga undervisningsväsendet;

given Stockholms slott den 10 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Jag anhåller att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om vissa särskilda

grunder för lönetursberäkning för ordinarie lärare i övningsämne vid

det statliga undervisningsväsendet.

De statsanställda lärarna åtnjuta sedan den 1 januari 1938 löner, reglerade

i anslutning till det för kommunikationsverken och allmänna civilförvaltningen

för närvarande gällande lönesystemet.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 224.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Enligt det före den 1 januari 1938 gällande lönesystemet var en Övningslärare

skyldig att för sin fastställda lön tjänstgöra ett visst antal veckotimmar.

Detta timantal var exempelvis vid de allmänna läroverken för musiklärare

9 veckotimmar vid realskola oell 15 veckotimmar vid högre läroverk,

för teckningslärare 10 veckotimmar vid realskola och 15 veckotimmar vid

högre läroverk, för gymnastiklärare 13 veckotimmar vid realskola och 21

veckotimmar vid högre läroverk samt för lärarinna i kvinnlig slöjd 6 veckotimmar.

I den mån undervisningsskyldigheten för en Övningslärare översteg

nu nämnda, för vederbörande slag av befattning gällande minimitimantal,

utgick särskild ersättning, beräknad med visst belopp för varje veckotimme,

varmed tjänstgöringsskyldigheten översteg det fastställda minimiantalet

timmar. I fråga om lönetursrätt vid lärares tillträde av ordinarie tjänst hade

man att utgå från samma grundläggande bestämmelse som för närvarande,

nämligen att tillgodoräkning för erhållande av ålderstillägg kunde ske av föregående

icke-ordinarie anställningstid i statens tjänst utöver tre år, för så vitt

den fullgjorts i en följd och i avseende å tjänstgöringens art och omfattning

kunde anses svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande

ordinarie tjänsten. Denna föreskrift tillämpades i praktiken så, att tillgodoräkning

fick ske av tid, då vederbörande lärare i föregående icke-ordinarie

anställning hade haft tjänstgöring av minst den omfattning, som var föreskriven

för den fastställda lönen vid det slag av läroanstalt, vid vilken ålderstillägget

skulle utgå.

Enligt det lönesystem, som gäller sedan den 1 januari 1938, utgår en övningslärares

lön med det för vederbörande löneklass bestämda beloppet vid en

undervisningsskyldighet av 30 veckotimmar. Örn tjänstgöringen över- respektive

understiger 30 veckotimmar, sker tillägg till respektive avdrag å årslönen

efter vissa grunder. Härvid har föreskrivits, att avdrag å årslönen icke

må göras för mer än 21 veckotimmar i ämnena teckning, musik och gymnastik

med lek och idrott eller för mer än 24 veckotimmar i ämnet kvinnlig

slöjd. Beträffande lönetursrätt vid befordran till ordinarie tjänst gäller enligt

11 § 1 mom. avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende

alltjämt det nyssnämnda, från allmänna civilförvaltningens

avlöningsreglemente hämtade stadgandet angående tillgodoräkning av föregående

anställningstid utöver tre år, som fullgjorts i en följd och som i avseende

å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar

med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten.

Fråga har nu uppkommit angående den närmare innebörden av sistnämnda

stadgande vid dess tillämpning å lärare i övningsämne med lön enligt det

numera gällande lönesystemet.

Sedan skolöverstyrelsen i skrivelse till statskontoret den 15 februari 1938

anhållit om statskontorets yttrande angående vissa principiella frågor, vilka

uppkommit i samband med att överstyrelsen haft att inplacera ordinarie lärare

i löneklass å den från och med den 1 januari 1938 gällande lönestaten,

har statskontoret berett undervisningsväsendets lönenämnd tillfälle att yttra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224. 3

sig i ärendet. Sådant yttrande har lönenämnden avgivit i skrivelse den 6

maj 1938.

Beträffande frågan om övningslärarnas lönetursrätt bär lönenämnden i

nämnda skrivelse anfört följande.

Frågan om tillgodoräkning för löneklassplacering av övningslärarnas föregående

tjänstetid finner lönenämnden vara av delvis tämligen invecklad

beskaffenhet och förtjänt av ingående övervägande.

Enligt gällande bestämmelser må vid befordran till ordinarie tjänst tillgodoräkning

ske av föregående anställningstid såsom icke-ordinarie lärare,

under förutsättning att deli senare anställningen i avseende å tjänstgöringens

art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den

ifrågavarande ordinarie tjänsten. Ingen svårighet föreligger att fastslå, att

en viss icke-ordinarie anställning för en Övningslärare varit av samma ort

som hans ordinarie tjänst. Annorlunda förhåller det sig med tjänstgöringens

omfattning. En gymnastiklärare söker och erhåller en ordinarie tjänst,

som vid tjänstetillträdet är förenad med 20 veckotimmars undervisningsskyldighet;

tjänstgöringens omfattning å »den ifrågavarande ordinarie tjänsten»

är sålunda 20 veckotimmar, och vid ett ordagrant tillämpande av författningens

bestämmelser borde då tillgodoräkning av föregående icke-ordinarie

anställningstid kunna ske, för så vitt densamma omfattat minst 20

veckotimmar. Men nästföljande läsår tillkommer en ny gymnastikavdelning

vid läroverket, varigenom timantalet för gymnastikläraren stiger till 24

veckotimmar; »den ifrågavarande ordinarie tjänsten» såsom sådan är oförändrad,

men dess omfattning har förändrats, och fråga uppstår då, huruvida

man för tillgodoräkning av föregående tjänstetid bör fordra, att denna

omfattat minst 24 veckotimmar. Efter några år kanske lärjungeantalet

vid läroverket sjunker i så hög grad, att gymnastiklärarens undervisningsskyldighet

blir blott 16 veckotimmar; han har alltjämt kvar sin ordinarie

tjänst, men densammas omfattning har återigen förändrats. Av det sagda

torde framgå, att det i lönetux-sbestämmelserna för de statsanställda ordinarie

lärarna förekommande begreppet »tjänstgöringens omfattning» —- vilket

begrepp i detta sammanhang övertagits från avlöningsreglementet för

allmänna civilförvaltningen — icke kan givas samma oföränderliga innebörd

som i sistnämnda avlöningsreglemente annat än i fråga örn ordinarie

ämnes- och därmed jämförliga lärarkategorier; när det gäller de ordinarie

lärarna i övningsämnen — således i teckning, musik, gymnastik med lek

och idrott, slöjd och hushållsgöromål — nödgas man räkna med det förhållandet,

att tjänstgöringens omfattning å en och samma ordinarie tjänst

kan variera, och detta stundom från ett år till ett annat och i ganska avsevärd

grad. Innebörden av begreppet »tjänstgöringens omfattning», när jämförelse

skall ske mellan icke-ordinarie och ordinarie tjänst, är således icke

enhetligt bestämd, när det gäller lärartjänst i övningsämne.

Fråga uppstår då, vilken omfattning tjänstgöringen skall äga för att föregående

anställningstid såsom icke-ordinarie lärare i övningsämne skall få

tillgodoräknas vid befordran till ordinarie tjänst. Enligt den före den 1

januari 1938 gällande löneregleringen kunde detta spörsmål nog så enkelt

besvaras med en hänvisning till de författningsenligt gällande minimitimantalen

för ordinarie övningslärares undervisningsskyldighet: för den fastställda

lönen var exempelvis en teckningslärare vid ett högre allmänt läroverk skyldig

att tjänstgöra 15 veckotimmar, en musiklärare vid en realskola skyldig

att tjänstgöra 9 veckotimmar och en gymnastiklärare vid ett högre läroverk

21 veckotimmar, och särskild ersättning utgick för varje veckotimmes

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

undervisning utöver de fastställda minimitimantalen. Det var då naturligt, att

man ansåg sig böra fordra minst 15 veckotimmars undervisningsskyldighet

för att föregående tjänstetid skulle få tillgodoräknas för exempelvis en teckningslärare

vid ett högre allmänt läroverk. Mera kunde man icke gärna

fordra, enär en ordinarie lärare i det nämnda ämnet för den fastställda lönen

icke var skyldig undervisa mera än det nämnda timantalet.

Enligt de i samband med den nya löneregleringen genomförda ändringarna

i läroverksstadgan är en Övningslärare vid allmänt läroverk skyldig att

meddela undervisning till den omfattning, som skolöverstyrelsen för varje

läsår bestämmer. Hans timantal kan därvid vara å ena sidan upp till 34

veckotimmar, å andra sidan ned till 9 veckotimmar i teckning, musik och

gymnastik samt 6 veckotimmar i kvinnlig slöjd. Jämväl är att märka, att

enligt 8 § 2 mom. avlöningsreglementet 1937:873 avlöning till ordinarie lärare

i nämnda ämnen icke må utgå efter lägre timantal än 9 veckotimmar

i teckning, musik och gymnastik samt 6 veckotimmar i kvinnlig slöjd, även

örn för något fall den faktiska undervisningstiden skulle understiga nämnda

timantal. Den frågan inställer sig då, huruvida icke för tillgodoräkning av

föregående tjänstetid det måste anses tillfyllest, att densamma omfattat

minst 9 veckotimmar i ämnena teckning, musik och gymnastik samt minst

6 veckotimmar i ämnet kvinnlig slöjd.

Vid första påseende kan en sådan tanke måhända synas svår att acceptera,

och lönenämnden har för sin del i annat sammanhang varit inne på

tanken att åvägabringa vissa restriktiva bestämmelser på förevarande område,

i det att nämnden i ett tidigare utlåtande — nämligen i samband med

tillkomsten av avlöningskungörelsen 1937: 954 för icke-ordinarie lärare m.

fl. vid statens undervisningsväsende — ifrågasatt införande av en bestämmelse,

enligt vilken det skulle ankomma på skolöverstyrelsen att besluta, i

vad mån hänsyn skulle för löneklassplaceringen tagas till föregående tjänstgöring

såsom extra ordinarie lärare, i de fall då en extra ordinarie lärare i

övningsämne erhölle till timantalet utökad undervisningsskyldighet. Men

vid närmare övervägande av det förevarande spörsmålet befinnes det, att ett

medgivande av full tillgodoräkning av föregående tjänstetid, blott densamma

omfattat minst det ovan angivna, stadgeenligt fastställda minimitimantalet för

det ämne det gäller, icke kan anses i och för sig orimligt, helst en sådan tillgodoräkning

är den enda, som utan alltför stora svårigheter kan praktiskt

tillämpas. Lönenämnden vill till belysning härav anföra ett par exempel.

Ett visst läroverk utvidgas från realskola till högre allmänt läroverk, och

den vid läroverket anställde ordinarie teckningslärarens timantal stiger härigenom

från 16 till 24 veckotimmar. Vid tiden för ombildningen skulle den

ifrågavarande läraren hava uppflyttats i högre löneklass. Han synes då

icke böra förmenas rätt härtill på den grund att timantalet på tjänsten hädanefter

blir högre än under de år, då rätten till uppflyttning intjänades.

Men örn man accepterar denna förutsättning, torde man icke kunna undgå

att tillerkänna en lärare, som samtidigt med läroverkets ombildning erhåller

befordran till läroverket från icke-ordinarie tjänst vid annat läroverk med

16 veckotimmars undervisningsskyldighet, samma rätt att räkna sig den föregående

tjänstetiden till godo.

En musiklärare vid realskola med 9 veckotimmars undervisningsskyldighet.

vilken åtnjuter slutlön inom den för sådan lärare vid allmänt läroverk

gällande 20 lönegraden, befordras till lika tjänst vid folkskoleseminarium

med 28 veckotimmars undervisningsskyldighet; vid seminarium utgår sådan

lärares lön efter 21 lönegraden. Jämlikt bestämmelserna i 12 § avlöningsreglementet

äger han i den nya befattningen omedelbart erhålla lön

efter dennas högsta löneklass, och detta oavsett den betydande skillnaden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

5

i undervisningsskyldighetens omfattning. Men om 9 veckotimmars undervisningsskyldighet

kan anses vara full tjänstgöring på den lägre ordinarie

tjänsten vid bestämmandet av löneklassplaceringen i det nämnda fallet, synes

detsamma böra gälla i det fall, att befordran äger rum från icke-ordinarie

tjänst med 9 veckotimmar direkt till ordinarie tjänst med 28; man kan

nämligen icke gärna beträffande tjänstgöringens omfattning i förevarande

hänseende ställa strängare krav, när det gäller en icke-ordinarie än när frågan

är om en ordinarie tjänst.

Lönenämndens överväganden i denna fråga giva alltså till resultat, att en

konsekvens av att en lärare över huvud kan erhålla ordinarie befattning i

statens tjänst med en så låg tjänstgöringsskyldighet som 9 timmar i veckan

i ämnena teckning, musik eller gymnastik samt 6 timmar i veckan i ämnet

kvinnlig slöjd bör bliva, att läraren för löneklassplacering må tillgodoräknas

anställningstid, varunder han fullgjort tjänstgöring, som uppgår till eller

överstiger nämnda timantal. Lönenämnden vill särskilt framhålla, att en

regel, enligt vilken tillgodoräkning av viss tjänstetid borde ske i förhållande

till det under nämnda tid bestridda antalet veckotimmar på tjänsten, utom

det att densamma skulle vara svår att förena med avlöningsreglementets bestämmelser,

skulle leda till orimliga konsekvenser i så måtto, att upprepade

omvärderingar i många fall av redan förfluten tjänstetid finge företagas.

Givet är, att den sålunda av lönenämnden förordade lösningen av förevarande

spörsmål icke kan anses särskilt tillfredsställande, sett ur synpunkten

av de regler, som på detta område äro fastslagna beträffande förhållandena

inom allmänna civilförvaltningen och inom de förvaltningsområden, som

nyreglerats i anslutning till dennas bestämmelser. Lönenämnden förutsätter

emellertid, att förevarande spörsmål kommer att underkastas närmare undersökning

i samband med lärarpersonalens inordnande i det tillämnade civila

avlöningsreglementet.

Vad de nu ifrågavarande särskilda fallen beträffar, anser sig lönenämnden,

med hänsyn till vad ovan anförts, icke behöva närmare ingå på desamma.

Dock vill lönenämnden framhålla, att kravet på 9 veckotimmars tjänstgöring

i ämnet gymnastik med lek och idrott enligt nämndens förmenande

bör innefatta en fordran på minst 9 veckotimmars undervisningsskyldighet i

detta ämne; den omständigheten, att en gymnastiklärares avlöning må med

hänsyn till bestyret med lärjungarnas friluftsverksamhet enligt vissa regler

beräknas efter ett högre timantal än det som motsvarar hans undervisningsskyldighet

i egentlig mening, synes icke böra medföra något avkall på den

nyssnämnda fordran på undervisningsskyldighetens omfattning. Eller, sett

från en annan synpunkt, en gymnastiklärare bör icke få tillgodoräkna sig

tjänstetid, varunder han haft 8 veckotimmars undervisningsskyldighet, på

den grund att hans avlöning under samma tid fått beräknas efter 9 timmar.

Med överlämnande av lönenämndens yttrande har statskontoret i skrivelse

till skolöverstyrelsen den 7 oktober 1938 anfört huvudsakligen följande.

I lönenämndens yttrande har närmare belysts vilka svårigheter som äro

förbundna med tillämpningen av de nya lönetursbestämmelserna å Övningslärare,

då tjänstgöringens omfattning för dessa lärare numera icke är enhetligt

bestämd. I 133 g 3 mom. läroverksstadgan (se kungl. kung. nr 40/

1938) finnes sålunda endast föreskrivet, all undervisningsskyldigheten för

ordinarie lärare i övningsämne icke får överstiga 34 veckotimmar eller understiga

t) veckotimmar eller, i visst fall, 6 veckotimmar, samt att dylik lärare

icke utan eget medgivande kan åläggas mer än 28 veckotimmars undervisningsskyldighet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Vid tillämpningen av 10 § avlöningsreglementet för ordinarie lärare lärer

en ändring av timantalet i innehavd ordinarie tjänst sakna betydelse. Har

övningsläraren under de två första läsåren efter ordinarieblivandet endast

9 veckotimmar, men hans undervisningsskyldighet under det tredje läsåret

utökas till 16 veckotimmar, torde hinder icke föreligga för en uppfattning

i löneklass efter tredje årets utgång. Ej heller lärer — såsom även understrukits

av lönenämnden •— timantalet kunna tillmätas betydelse vid tilllämpningen

av sneddningsbestämmelserna i 12 § 1 mom. samma reglemente.

Stadgandet i 11 § av reglementet uppställer däremot som villkor för en

tillgodoräkning, att lärarens tidigare tjänstgöring till omfattningen varit likvärdig

med den innehavda ordinarie befattningen. I avseende å tillämpningen

av detta stadgande har lönenämnden ansett, att tillgodoräkning skall

medgivas, såframt övningslärarens tjänstgöring uppgått till den för ordinarie

föreskrivna minimitjänstgöringen Häremot vill statskontoret erinra att en

tillämpning av denna innebörd icke synes äga stöd i gällande författningsbestämmelser.

Då härtill kommer att en dylik tillämpning skulle leda till en

väsentlig utvidgning av hittillsvarande praxis i fråga om tillgodoräkning för

Övningslärare —- vilken utvidgning måste anses så mycket olämpligare som

tillgodoräkningen är avsedd att i princip borttagas vid det förestående genomförandet

av den nya löneregleringen för läroverkslärarna — anser sig

statskontoret icke kunna biträda lönenämndens uppfattning.

Med hänsyn till förevarande stadgandes ordalydelse lärer beträffande kravet

på likvärdighet i fråga om tjänstgöringens omfattning annan tolkning

näppeligen stå öppen än att Övningslärare vid ordinarieblivandet skall äga

tillgodoräkna tidigare icke-ordinarie tjänstgöring endast såframt antalet veckotimmar

under denna tjänstgöring uppgått till minst det antal timmar,

som fastställes av skolöverstyrelsen för läraren å den nya tjänsten. Statskontoret

vill emellertid erkänna, att en dylik tolkning ur saklig synpunkt

icke kan anses tillfredsställande, då det i viss mån beror på tillfälliga omständigheter,

hur stort timantalet blir å den ordinarie tjänsten under det

första läsåret efter ordinarieblivandet. En mera tillfredsställande tillämpning

av stadgandet torde dock icke kunna vinnas med mindre kompletterande

bestämmelser meddelas i berörda hänseende.

Övningslärare, som blivit ordinarie före den 1 januari 1938, lära på grund

av särskilt övergångsstadgande kunna tillgodoräknas sin tidigare tjänstgöring

enligt de lönetursbestämmelser, som gällde vid tidpunkten för deras

utnämning. En teckningslärare vid realskola exempelvis bör sålunda —

såframt övriga förutsättningar äro för handen — alltjämt äga tillgodoräkna

föregående icke-ordinarie tjänstgöring, såframt timantalet uppgått till minst

10 veckotimmar eller det timantal, som en ordinarie teckningslärare vid

realskola tidigare var skyldig att tjänstgöra för den fastställda lönen.

I anledning av innehållet i statskontorets och lönenämndens nu omförmälda

skrivelser har skolöverstyrelsen funnit sig böra underställa den omhandlade

frågan Kungl. Maj:ts prövning, överstyrelsen har i skrivelse den 29

oktober 1938 anfört följande.

Enligt bestämmelsen i § 11, mom. 1 av Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende (nr 873/1937) gäller,

att en ordinarie lärare efter befordran från icke-ordinarie tjänst får för uppfattning

till högre löneklass tillgodoräkna tjänstgöring i den icke-ordinarie

anställningen under bl. a. den förutsättningen, att denna anställning i avseende

d tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar

med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten. Därest denna be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 224.

7

stämmelse i enlighet med statskontorets uppfattning måste i fråga om Övningslärare

tolkas så, att lärarens timantal i den icke-ordinarie tjänsten måste

vara lika högt som i den ordinarie tjänsten för att kunna tillgodoräknas för

löneklassuppflyttning, kommer frågan om övningslärarnas löneklassplacering

i ett hart när kaotiskt läge. Ett par exempel torde förtydliga detta. En

teckningslärare har i icke-ordinarie anställning tjänstgjort 6 år med timantalen

12, 14, 16, 18, 16, 16 och erhåller efter utnämning till ordinarie teckningslärartjänst

18 veckotimmars tjänstgöring. Han skulle då icke kunna tillgodoräkna

sin föregående tjänstgöring för löneklassuppflyttning. Omfattar

den ordinarie tjänst, till vilken han utnämnts, däremot endast 12 timmar,

får han tillgodoräkna samtliga 6 år (—3), och omfattar den 14 timmar, får

han tillgodoräkna 5 år (—3). Sjunker veckotimantalet i den ordinarie tjänsten

från 18 veckotimmar första året till 16 under andra året, bör han från och

med början av detta andra år få tillgodoräkna de 4 sista icke-ordinarie åren,

sjunker den ett följande år till 14, bör han få tillgodoräkna de fem sista åren

före befordran, och sjunker den året därefter till 12, böra samtliga 6 ickeordinarie

tjänsteår tillgodoräknas honom. En annan teckningslärare har

under sex års tjänstgöring haft timantalen 18, 20, 22, 20, 20, 22 och erhåller

efter utnämning till ordinarie tjänst 18 veckotimmar. Han får tillgodoräkna

samtliga icke-ordinarie anställningsår och uppflyttas en löneklass. Följande

år stiger tjänstgöringen till 22 veckotimmar. Strängt taget borde han då nedflyttas

en löneklass, men en honom redan tillerkänd förmån torde icke kunna

fråntagas honom. Första årets timantal i den ordinarie tjänsten blir i dylika

fall helt och hållet bestämmande för löneklassplaceringen.

överstyrelsen kan icke finna annat än att en dylik tillämpning blir sakligt

orimlig, särskilt som övningslärarnas tjänstgöring i allmänhet är från år

till år underkastad förändringar, vilka ibland kunna vara ganska stora, och

det följaktligen blir ett stort antal fall, där dessa egendomligheter framträda.

Statskontoret synes också hysa samma uppfattning, då ämbetsverket i sitt

yttrande medgiver, att dess tolkning i detta fall ur saklig synpunkt icke kan

anses tillfredsställande. Statskontoret har emellertid ansett, att en mera

tillfredsställande tillämpning av stadgandet icke torde kunna vinnas, med

mindre kompletterande bestämmelser meddelas i berörda hänseende.

Enligt tidigare avlöningskungörelse gällde för ordinarie Övningslärare en

viss minimitjänstgöring, olika för olika övningsämnen och olika för realskolor

och högre allmänna läroverk. En teckningslärares minimitjänstgöring

var sålunda vid realskola 10 och vid högre allmänt läroverk 15 veckotimmar,

en musiklärares 9 respektive 15, en gymnastiklärares 13 respektive 21 och

lärarinnas i kvinnlig slöjd 6 veckotimmar. Samma bestämmelse för tillgodoräknande

av icke-ordinarie tjänstgöring gällde då som nu, och överstyrelsen

tillämpade denna så, att exempelvis en teckningslärare, som i icke-ordinarie

anställning hade mindre än 10 veckotimmar, icke fick tillgodoräkna något av

denna tjänstgöring efter utnämning lill ordinarie tjänst, hade han mellan 10

och 14 veckotimmar, fick han tillgodoräkna detta efter utnämning till ordinarie

teckningslärartjänsl vid realskola men icke vid högre allmänt läroverk,

och hade han 15 veckotimmar eller däröver, fick han tillgodoräkna denna

anställning efter utnämning till ordinarie tjänst vid högne allmänt läroverk

oberoende av timantalets storlek vid detta läroverk. Någon erinran har aldrig

från något håll framställts mot denna tillämpning, vilken synes överstyrelsen

lia varit den enda rimliga. Numera är ingen skillnad fastställd i fråga örn

minimitjänstgöring vid realskola och vid högre allmänt läroverk; för båda

kan 9 veckotimmar (kvinnlig slöjd (i) sagås vara genom avlöningsreglementets

bestämmelser i $ 8. mom. 2, fixerad sorn gemensam minimitjänstgöring

flir ordinarie Övningslärare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 224.

Det ligger under sådana förhållanden, enligt överstyrelsens uppfattning, i

full linje med tidigare praxis och är det enda tillvägagångssätt, som blir fritt

från godtycklighet och hänsyn till tillfälligheter, att all sådan tjänstgöring

i icke-ordinarie anställning, som når upp till minimigränsen och i övrigt är

av beskaffenhet att kunna tillgodoräknas, får tillgodoräknas för placering i

löneklass såsom ordinarie Övningslärare. Det finnes intet bärande skäl, varför

den som utnämnes till ordinarie lärare vid en större skola med större timantal

i ämnet, skall komma i en ogynnsammare ställning i förevarande avseende

än den, som råkar placeras vid en mindre skola.

Undervisningsväsendets lönenämnd framhåller såsom resultat av sina utförligt

motiverade överväganden i frågan, att en konsekvens av att en lärare

över huvud kan erhålla ordinarie befattning i statens tjänst med en så låg

tjänstgöringsskyldighet som 9 timmar i veckan i ämnena teckning, musik eller

gymnastik samt 6 timmar i veckan i ämnet kvinnlig slöjd bör bliva, att läraren

för löneklassplacering må tillgodoräknas anställningstid, varunder han

fullgjort tjänstgöring, som uppgår till eller överstiger nämnda timantal. Denna

uppfattning sammanfaller sålunda helt med överstyrelsens.

Sedan statskontoret givit uttryck åt sin uppfattning av frågan, finner överstyrelsen

det emellertid vanskligt att vid sina beslut om löneklassplacering

tillämpa en tolkning av bestämmelserna, som sagda ämbetsverk av formella

skäl icke ansett sig kunna godkänna. Överstyrelsen vill därför, i anslutning

till statskontorets förslag, hemställa, att Eders Kungl. Maj:t, därest Eders

Kungl. Majit finner detta erforderligt, måtte genom proposition till 1939 års

riksdag söka åvägabringa sådana kompletterande bestämmelser, som möjliggöra

tillgodoräknande för ordinarie Övningslärare i och för löneklassplacering

av sådan föregående tjänstgöring i icke-ordinarie anställning, som uppgått

till minst 9 (för lärarinna i kvinnlig slöjd minst 6) timmar i veckan.

över skolöverstyrelsens framställning hava utlåtanden avgivits av lönenämnden

den 22 december 1938 och av statskontoret den 14 februari 1939.

Lönenämnden har anfört bland annat.

Enligt gällande bestämmelser tillkommer det skolöverstyrelsen att fatta

beslut angående läroverkslärares placering i löneklass. I förevarande fall

gäller det emellertid en fråga, där de meddelade bestämmelserna lämna rum

för olika tolkningar, vilka leda till avsevärt olika resultat i praktiken. Det

synes fördenskull icke omotiverat att ifrågasätta ett förtydligande av gällande

bestämmelser. Härför lär emellertid medverkan av riksdagen vara

erforderlig.

Vad angår den sakliga innebörden av ett dylikt förtydligande, har lönenämnden

ingen anledning att frångå den ståndpunkt lönenämnden intagit

i utlåtandet den 6 maj 1938, till vilket lönenämnden tillåter sig hänvisa.

Lönenämnden anser, att den av lönenämnden tidigare hävdade tolkningen

av gällande bestämmelser vid den praktiska tillämpningen medför

det mest rimliga resultatet. 1 enlighet härmed förordar lönenämnden, att

ordinarie lärare i övningsämne vid allmänt läroverk må för placering i löneklass,

med iakttagande av i övrigt stadgade grunder, tillgodoräkna sig tid,

varunder han i egenskap av icke-ordinarie lärare haft en undervisningsskyldighet

av minst nio veckotimmar i ämnena teckning, musik eller gymnastik

med lek och idrott samt minst sex veckotimmar i ämnet kvinnlig slöjd.

Statskontoret har yttrat följande.

Som statskontoret framhållit i sitt den 7 oktober 1938 till skolöverstyrelsen

avgivna yttrande rörande bland annat frågan om tolkningen av bestäm
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 224.

9

melserna i 11 § avlöningsreglementet för ordinarie lärare, kan detta stadgande

för övningslärarnas del icke enligt ämbetsverkets mening giva stöd för

annan tolkning än att Övningslärare vid ordinarieblivandet skall äga tillgodoräkna

tidigare icke-oi-dinarie tjänstgöring endast såframt antalet veckotimmar

under denna tjänstgöring uppgått till minst det antal timmar, som

fastställes av skolöverstyrelsen för läraren å den nya tjänsten. Då emellertid

en sådan tolkning, på sätt ämbetsverket i nyssnämnda sammanhang framhållit,

icke kan anses tillfredsställande, har statskontoret i princip intet att

erinra mot att åtgärder vidtagas för att få till stånd en mera tillfredsställande

tillämpning av stadgandet. Härtill lärer emellertid — som även lönenämnden

understrukit — riksdagens medverkan vara erforderlig.

Vad därefter angår frågan, vilka åtgärder, som i sådant hänseende böra

vidtagas, får statskontoret erinra, att tillgodoräkningen för dessa lärare —

liksom för övriga civila tjänstemän — i princip kommer att borttagas med

ingången av nästa budgetår. Med beaktande härav synes det ämbetsverket

angeläget, att dessa åtgärder icke givas en sådan räckvidd, att intill den 1

januari 1938 tillämpad praxis i fråga om tillgodoräkning för övningslärarna

efter nämnda tidpunkt komme att väsentligen utvidgas för att sedan helt

försvinna med utgången av innevarande budgetår. Detta är emellertid innebörden

av skolöverstyrelsens och lönenämndens förslag, vilket sålunda

skulle leda till en förmånligare tillgodoräkning än vad som tidigare varit

fallet icke endast för de Övningslärare, vilka befordras under tidsperioden 1

januari 1938—30 juni 1939, utan även för de av dessa lärare, vilka befordrats

före den 1 januari 1938 och övergått å det nya avlöningsreglementets

bestämmelser.

Beträffande sistnämnda grupp av Övningslärare — sålunda de, vilka befordrats

före den 1 januari 1938 — har statskontoret i sitt berörda utlåtande

till skolöverstyrelsen hävdat, att dessa lärare på grund av övergångsbestämmelserna

till avlöningsreglementet böra kunna tillgodoräknas sin tidigare

tjänstgöring enligt de lönetursbestämmelser, som gällde före den 1 januari

1938. Enligt vad ämbetsverket under hand från skolöverstyrelsen

inhämtat har även överstyrelsen med stöd av detta statskontorets uttalande

medgivit de av ämbetsverket förordade placeringarna. Då sålunda dessa lärare

med tillämpning av övergångsbestämmelserna kunna bibehållas vid

sin lönetursrätt enligt de äldre bestämmelserna, anser ämbetsverket icke erforderligt,

att för denna grupp av Övningslärare vidtagas några särskilda åtgärder

i syfte att giva dem möjlighet till en förmånligare tillgodoräkning än

som blir fallet vid en tillämpning av övergångsbestämmelserna.

Vad därefter angår de Övningslärare, vilka befordrats eller komma att befordras

till ordinarie tjänst under tidsperioden 1 januari 1938—30 juni 1939,

kan det måhända ifrågasättas, om det får anses befogat att omedelbart före

tillgodoräkningens slopande vidtaga åtgärder i syfte att uppmjuka gällande

bestämmelser örn tillgodoräkning för dessa lärare. Emellertid anser statskontoret

— vilket även torde framgå av det tidigare anförda — övervägande

skäl tala för att kompletterande bestämmelser meddelas i syfte att giva

11 § i avlöningsreglementet en ur saklig synpunkt tillfredsställande innebörd

för dessa lärares vidkommande. Ämbetsverket är därvid dock icke

berett att i sådant avseende tillstyrka så vittgående åtgärder, som skolöverstyrelsen

och lönenämnden föreslagit, nämligen att medgiva tillgodoräkning

i alla de fall, då läraren undervisat de i 133 § 3 mom. läroverksstadgan (kungl,

kung. nr 40/1938) angivna minimitiderna, redan av den anledningen, att

härigenom de Övningslärare, vilka utnämnts efter den 1 januari 1938, skulle

komma i ett betydligt bättre läge än örn dessa lärare utnämnts omedel
Ilihang

till riksdanens protokoll 1(139. 1 sami. Nr 221. “

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Mcij:ts proposition nr 224.

Departements
chefen.

bart dessförinnan. Och att — vilket torde vara innebörden av det föreliggande

förslaget — utsträcka en dylik kompletterande bestämmelses räckvidd

att avse även Övningslärare, utnämnda före den 1 januari 1938, synes

icke böra ifrågakomma, då en dylik utvidgning enligt ämbetsverkets mening

icke kan anses sakligt motiverad.

En framkomlig utväg torde emellertid i förevarande fall öppna sig, därest

Övningslärare, vilka befordras till ordinarie Övningslärare under tiden 1

januari 1938—30 juni 1939, medgivas rätt att tillgodoräkna tidigare tjänstgöring

i samma utsträckning som om de före den 1 januari 1938 gällande

bestämmelserna hade varit tillämpliga å dem. Härigenom undgås en utvidgning

av rätten till tillgodoräkning beträffande sistnämnda lärare, på

samma gång som varje anledning bortfaller att vidtaga ändring i tidigare

beslut om tjänstårsberäkning för Övningslärare, som befordrats före den

1 januari 1938.

Under åberopande av vad sålunda anförts har statskontoret förordat, att

läi’are i övningsämne vid statens undervisningsväsende, vilken befordrats

eller kommer att befordras till ordinarie dylik lärartjänst efter ingången

av år 1938, medgives rätt att tillgodoräkna tidigare icke-ordinarie anställning

i samma omfattning, som om han befordrats till sin ordinarie tjänst före

den 1 januari 1938 och de sålunda före nämnda tidpunkt gällande bestämmelserna

varit å honom tillämpliga.

Såsom statskontoret och undervisningsväsendets lönenämnd framhållit,

äger lärare i övningsämne vid ordinariebliva ndet enligt ordalagen i 11 §

1 mom. avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende

för löneklassplacering tillgodoräkna tidigare icke-ordinarie tjänstgöring

allenast under förutsättning, att antalet veckotimmar under denna

tjänstgöring uppgått till minst det antal veckotimmar, som gäller för den

ordinarie tjänsten. Det är emellertid tydligt, att om man på övningslärarna

tillämpar nämnda stadgande enligt dess ordalydelse, resultat i vissa fall erhållas,

som måste anses otillfredsställande. Med hänsyn härtill förordar jag,

att kompletterande bestämmelse meddelas angående ifrågavarande övningslärares

lönetursrätt. På grund av övergångsbestämmelserna till nyssnämnda

avlöningsreglemente torde, såsom statskontoret påpekat, sådan bestämmelse

erfordras allenast för lärare, som befordrats till ordinarie tjänst efter

1937 års utgång. Bestämmelsen bör givetvis endast äga tillämpning å lärare,

underkastad det nu gällande avlöningsreglementet.

I fråga örn den sakliga innebörden av den sålunda ifrågasatta tilläggsbestämmelsen

biträder jag det förslag statskontoret framlagt i skrivelsen den

14 februari 1939. Härvid ansluter jag mig jämväl i allt väsentligt till vad

ämbetsverket anfört såsom stöd för förslaget. Emellertid får jag påpeka,

att tilläggsföreskriften givetvis icke bör begränsa den större rätt att tillgodoräkna

tidigare icke-ordinarie anställning, som vederbörande i något undantagsfall

kan äga jämlikt bestämmelserna i 11 § 1 mom. avlöningsreglementet,

tolkade enligt deras ordalydelse.

En tilläggsbestämmelse av här ifrågavarande innebörd kan icke komma

till stånd utan riksdagens medverkan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 224. 11

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att ordinarie lärare i övningsämne vid det

statliga undervisningsväsendet må, utan hinder av bestämmelserna

i 11 § 1 mom. avlöningsreglementet den 30 september

1937 (nr 873) för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende,

för bestämmande av begynnelselön och

uppflyttning till högre löneklass tillgodoräkna tidigare ickeordinarie

anställning i huvudsaklig överensstämmelse med

vad jag i det föregående förordat.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

R. Wcerneman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:322 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa särskilda grunder för lönetursberåkning för ordinarie lärare i övningsämne vid d a1 i texten
  2. SU 1939:183 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa särskilda grunder för lönetursberåkning för ordinarie lärare i övningsåmne vid det statliga un s. 9 i texten