Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare vid nedre justitierevisionen, m. m

1939-03-10 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:227, Angående anslag till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare vid nedre justitierevisionen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

1

Nr 227.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare

vid nedre justitierevisionen, m. m.; given

Stockholms slott den 10 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. G. Westman.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Westman:

Vid anmälan i årets statsverksproposition av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor anförde chefen för finansdepartementet bland annat (sid. 3),

att det stadium, i vilket löneregleringsarbetet befunne sig beträffande vissa befattningshavargrupper,

föranledde att en del avlöningsanslag i riksstatsförslaget

upptagits med allenast beräknade belopp, samt att i fråga örn andra

huvudtiteln 1936 års lönekommittés förslag örn lönereglering för icke-ordinarie

personal, vilket förslag ej kunnat slutligt prövas, föranledde att definitiva

framställningar icke då gjordes angående beräkning av nedre justitierevisionens,

hovrätternas, häradsrätternas och vattendomstolarnas avlöUihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 227.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

ningsanslag. Under hänvisning till detta uttalande hemställde jag vid anmälan

till statsverkspropositionen av de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret

1939/40 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, under anslagspunkterna

[12.], [18.], [21.] och [26.], att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i dessa ämnen, beräkna

till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare vid nedre

jusiitierevisionen ett förslagsanslag av 643,000 kronor,

till Hovrätterna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,874,000 kronor,

till Häradsrätterna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,910,000 kronor och

till Vattendomstolarna: Avlöningar ett förslagsanslag av 268,000 kronor.

Denna hemställan blev av Kungl. Majit bifallen.

Sedan på hemställan av chefen för finansdepartementet Kungl. Majit denna

dag beslutat att till riksdagen avlåta proposition (nr 218) med förslag till

löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare

vid den civila statsförvaltningen m. m., får jag ånyo underställa

Kungl. Majit ifrågavarande anslagsbehov.

1. Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare vid nedre

justitierevisionen, förslagsanslag. Detta anslag är i gällande riksstat upptaget

med ett belopp av 548,100 kronor.

Personalförteckning för nedre justitierevisionen har av Kungl. Majit fastställts

den 11 juni 1937 (statsliggaren sid. lil). Förteckningen upptager,

förutom tjänstemän å ordinarie stat, å övergångsstat två protokollssekreterare

i lönegraden B 22.

Genom beslut den 13 maj 1938 har Kungl. Majit fastställt följande avlöningsstat

för befattningshavare vid nedre justitierevisionen, att tillämpas

under budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 424,500

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslags
vis

........................................... » 5,800

3. Avlöningar till extra revisionssekreterare ............ » 42,000

4. Avlöningar till personal i anledning av att ledamöter i

lagrådet under viss tid kunna komma att tjänstgöra i

högsta domstolen, förslagsvis .............. » 5,000

5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 3,100

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 42,400

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

........................ » 1,700 » 44,100

7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .......................... » 23,600

Summa kronor 548,100.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

3

I skrivelse den 24 augusti 1938 har nedre justitierevisionen gjort framställning

om anslag för budgetåret 1939/40. Revisionen har därvid förnyat

ett i skrivelser den 31 augusti 1936 och den 30 augusti 1937 framställt förslag

om inrättande av en särskild befattning såsom chef för revisionen

(jfr andra huvudtiteln 1937 sid. 13 ff., 1938 sid. 10 f.). I övrigt har revisionen

i sitt förslag till avlöningsstat för nästkommande budgetår vidtagit

följande ändringar beträffande de i staten ingående anslagsposterna. Posterna

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat och till avlöningar till

extra revisionssekreterare ha omräknats med ledning av löneplanerna i det

nya civila avlöningsreglementet. Till övergångsstat har icke beräknats något

anslag. I fråga örn den under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal upptagna delposten till grundavlöningar m. m. har revisionen

beräknat å ena sidan en höjning med belopp, motsvarande lön under

två månader till en från och med den 1 september 1938 anställd amanuens

i 18 lönegraden, å andra sidan en sänkning av posten, huvudsakligen motsvarande

avlöning till tre extra skrivbiträden. Besparingen har möjliggjorts

genom vidtagna rationaliseringsåtgärder. Beträffande delposten till avlöningsförhöjningar

m. m. föreslås viss höjning i anledning av inträffande

förändringar i löneklassplacering. Posten till särskilda löneförmåner till

ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän har avförts ur staten.

Förslaget om inrättande av en särskild befattning såsom chef för n edro Departement*.

justitierevisionen torde komma att bliva föremål för prövning i samband med cAe/e».

den blivande utredningen angående revision av det civila avlöningsreglementets

tjänsteförteckning. Förslaget synes mig därför icke nu böra föranleda

framställning av Kungl. Majit till riksdagen.

Revisionens förslag i övrigt — som frånsett jämkningen av grundavlöningsposten

innefattar förändringar i avlöningsstaten allenast av automatisk

natur (jfr andra huvudtiteln 1938 sid. 10) — har icke givit mig anledning

till erinran. Den allmänna löneregleringen föranleder emellertid vissa

ytterligare ändringar i staten. Från anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bestrides bland annat ett arvode

till den registrator som handhar revisionens ekonomi och uppbörd, vilket

arvode är förenat med dyrtidstillägg. I enlighet med principerna för arvodesregleringen

torde rätten till dyrtidstillägg å detta arvode böra bortfalla

och arvodet i stället uppräknas med 100 kronor. Härav följer en motsvarande

höjning av anslagsposten. De ändrade avlöningsbeloppen för ickeordinarie

tjänstemän föranleda vidare en omräkning av delposterna till

grundavlöningar och avlöningsförhöjningar. Slutligen bör under en särskild

anslagspost beräknas medel till rörligt tillägg för ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän.

I enlighet med det anförda skola de i nedre justitierevisionens avlöningsstat

upptagna anslagsposterna bestämmas på följande sätt. Beträffande posten

avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat är annan

ändring icke att vidtaga än att lönebeloppen på sätt revisionen föreslagit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 227-

uppräknas nied tillämpning av löneplanerna i det nya civila avlöningsreglementet.

Detsamma gäller örn anslagsposten till de nuvarande extra revisionssekreterarna;

med hänsyn till att förordnandena att vara extra revisionssekreterare

skola ersättas med förordnanden att fullgöra på revisionssekreterare

ankommande göromål, torde emellertid sistnämnda anslagspost

i stället böra rubriceras avlöningar till tjänstemän, som förordnas

att fullgöra revisionssekreterargöromål. De

båda nu nämnda posterna böra upptagas till 500,500 kronor resp. 45,000 kronor.

Den nu befintliga anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat

avföres ur staten. Posten avlöningar till personal

i anledning av att ledamöter i lagrådet under viss

tid kunna komma att tjänstgöra i högsta domstolen

upptages till oförändrat belopp 5,000 kronor. Anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

höjes enligt vad i det föregående anförts med 100 kronor till 3,200 kronor.

Från denna post torde framdeles böra bestridas jämväl vissa kostnader, vilka

hittills belastat annat anslag. Motsvarande anslagspost i avlöningsstaten för

vattendomstolarna anlitas nämligen för närvarande till bestridande av, bland

annat, ersättningar till sakkunniga biträden som i vattenmål tillkallas av

högsta domstolen. Det synes riktigast att dessa kostnader bestridas av medel,

anvisade till högsta domstolen, samt påföras förevarande anslagspost.

Någon höjning av posten påkallas icke härav, men postens belopp

bör med hänsyn till den ifrågasatta nya ordningen upptagas förslagsvis.

Delposten till grundavlöningar m. m., av revisionen beräknad

till 37,000 kronor, uppföres med 48,900 kronor. Delposten till avlöningsförhöjningar

m. m., som av revisionen föreslagits höjd till 2,500

kronor, ökas med ytterligare 1,600 kronor till 4,100 kronor. Posten till

särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän utgår

ur staten. I stället upptages en post till rörligt tillägg, vilken uppföres

förslagsvis och bestämmes till 36,300 kronor.

Nedre justitierevisionens avlöningsanslag bör följaktligen upptagas med

(500,500 + 45,000 + 5,000 + 3,200 + 48,900 + 4,100 + 36,300 =) 643,000

kronor. I personalförteckningen torde böra vidtagas erforderliga ändringar.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för nedre

justitierevisionen:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

27 revisionssekreterare .......................... A 30

4 protokollssekreterare ........ A 22

2 registratorer ................................ A 22

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

5

Befattning Lönegrad

1 kanslist .................................... A 21

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

1 kanslibiträde ................................ A 7

5 expeditionsvakter ............................ A 5

15 kontorsbiträden ............................ A 4

För tjänstgöring i högsta domstolen:

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

2 expeditionsvakter............................ A 5;

dels fastställa följande avlöningsstat för befattningshavare

vid nedre justitierevisionen, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ....................

2. Avlöningar till tjänstemän, som förordnas

att fullgöra revisionssekreterargöromål

3. Avlöningar till personal i anledning av

att ledamöter i lagrådet under viss tid

kunna komma att tjänstgöra i högsta

domstolen, förslagsvis ..............

4. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . .

5. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m............. kronor 48,900

b) Avlöningsförhöjning
ar

m. m., förslagsvis » 4,100

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ............

kronor 500,500

» 45,000

» 5,000

» 3,200

» 53,000

» 36,300

Summa kronor 643,000;

dels ock till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare

vid nedre justitierevisionen för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 643,000.

2. Hovrätterna: Avlöningar, förslagsanslag. Hovrätternas avlöningsanslag

har för budgetåret 1938/39 upptagits med ett belopp av 1,611,200 kronor.

Personalförteckning för hovrätterna har fastställts av Kungl. Maj:t den

12 juni 1936 (statsliggaren sid. 113 f.). Kungl. Maj:t har därjämte den 13

maj 1938 fastställt följande avlöningsstat för hovrätterna, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1938/39:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Aviöningsstat.

Svea hovrätt.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 674,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ..................................... » 30,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.........kronor 118,300

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

........................ » 7,500 » 125,800

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .......................... » 31,800

Summa kronor 862,200

Göta hovrätt.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 329,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ......................................... » 14,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m. . ....... kronor 49,200

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

...................... » 2,000 > 51,200

Summa kronor 395,000

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 185,900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 7,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m. . . .....kronor 34,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

...................... > 3,900 » 37,900

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................................... » 300

Summa kronor 231,100

Hovrätten för Övre Norrland.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 98,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » '' 2,900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.........kronor 21,100

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

...................... » 800 » 21,900

Summa kronor 122,900.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

I särskilda skrivelser den 23 augusti samt den 9 och 15 september 1938

ha hovrätterna avgivit förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1939/40.

Innan jag övergår till behandling av dessa framställningar, torde en redogörelse

få lämnas för väckt fråga angående förstärkning av Göta

hovrätts arbetskrafter.

Härvid må till en början erinras, att antalet ordinarie ledamöter utgör i

Svea hovrätt 40, i Göta hovrätt 20, i hovrätten över Skåne och Blekinge 11

samt i hovrätten för övre Norrland 5. I vardera Svea hovrätt och hovrätten

över Skåne och Blekinge finnes därjämte en extra ledamot. I fråga örn

hovrätten för övre Norrland ha medel anvisats till en extra ledamot under

viss del av budgetåret.

I skrivelse den 7 december 1938 har Göta hovrätt — under åberopande

av viss utredning som framlagts av processlagberedningen i betänkande rörande

uppdelning av nämnda hovrätt — framhållit att hovrätten vore den

i förhållande till antalet ledamöter mest arbetstyngda av rikets hovrätter.

Enligt en i skrivelsen intagen tablå utgjorde sammanlagda antalet av hovrätterna

genom slutligt utslag avgjorda mål och slutligt handlagda, med mål

jämställda ärenden under treårsperioden 1935—1937 följande:

1935

1936

1937

Medeltal

Svea hovrätt (utom Västerbottens och Norrbottens län)

3,539

3,262

3,161

3,320

därav vattenmål ..................................

31

38

43

38

Göta hovrätt........................................

2,088

1,979

1,894

1,987

1 Hovrätten över Skåne och Blekinge ..................

Hovrätten för Övre Norrland (resp. Västerbottens och

953

961

987

967

Norrbottens län) ..................................

383

392

423

—

Av tablån framgår vidare, att medeltalet mål per ledamot och år under

ifrågavarande period utgjorde för Svea hovrätt 83, för Göta hovrätt 99 samt

för hovrätten över Skåne och Blekinge 81; för hovrätten för Övre Norrland

har medeltalet per ledamot under år 1937 uppgått till 85. Det anmärkes

emellertid, att vid beräkningen av siffrorna för hovrätten över Skåne och

Blekinge samt hovrätten för Övre Norrland hovrätternas presidenter icke

medräknats såsom ledamöter samt att, därest med hänsyn till presidentens

deltagande i rättskipningen antalet ledamöter ökas med en halv, ifrågavarande

medeltal för vardera hovrätten skulle utgöra 77.

Hovrätten framhåller i sin skrivelse under hänvisning till tablån, hurusom

under åren 1935—1937 antalet mål per ledamot varit störst i Göta hovrätt,

samt anför vidare, att arbetsbördans omfattning enligt sakens natur

framför allt beror på målens beskaffenhet men att man — frånsett vattenmålen,

vilka alla handläggas av Svea hovrätt i egenskap av vattenöverdomstol

och genomgående torde vara vidlyftiga — synes kunna utgå från att

större och mindre mål förekomma i ungefär samma omfattning i de olika

hovrätterna. Den stora arbetsbördan i Göta hovrätt har, enligt vad hovrätten

jämväl framhållit, medfört vissa olägenheter. Hovrätten anför härom

följande:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj-.ts proposition nr 227.

Att Göta hovrätts i förhållande till hovrättens ledamotsantal stora arbetsbörda

kunnat bemästras kan i någon mån tillskrivas den omständigheten

att de muntliga förhören under största delen av ifrågavarande tid varit relativt

fåtaliga och i allmänhet av mindre omfattning; i huvudsak har det dock

berott på att ledamöterna fått prestera arbete i större omfattning än som

kan anses skälig. Till följd av den stora arbetsbördan hava ledamöterna

tidvis varit nödsakade att för vinnande av någon lättnad begagna sig av tillfälliga

ledigheter utan att dock själva vara arbetslediga. De förordnade

vikarierna hava visserligen i allmänhet endast under enstaka dagar innehaft

förordnanden såsom adjungerade ledamöter, men då förberedelsen till

dylika förordnanden är tidskrävande, hava personerna i fråga — de äldsta

e. fiskalerna — i allmänhet icke samtidigt kunnat uppehålla sin fiskalsbefattning,

vars göromål fått skötas av aspiranter. I realiteten har således

antalet ledamöter varit något större och därmed antalet mål per ledamot

något mindre än siffrorna utvisa. En dylik anordning drabbar ekonomiskt

orättvist såväl vederbörande ledamot som den vikarierande e. fiskalen. Anordningen

förekommer givetvis även i andra hovrätter, men ledamöterna

böra ej vara nödsakade att anlita densamma i den utsträckning, som tidvis

varit fallet i denna hovrätt.

Under erinran att det för Göta hovrätt konstaterade årliga medeltalet 99

mål per ledamot motsvarar 495 mål per division om fem ledamöter, har

hovrätten förklarat sig anse att den normala arbetsbördan för en sådan division

borde beräknas till högst 400 mål om året, motsvarande 80 mål per

ledamot. Härom anför hovrätten närmare:

Processlagberedningen uttalade 1934 i sitt yttrande om upprättande av två

norrländska hovrätter, att ett genomsnittligt antal av 430 mål för år utgjorde

normal arbetsbörda för en division örn fem ledamöter. Detta uttalande

grundar sig emellertid pa förhållandena före 1936 års lagändring örn muntliga

förhör i hovrätt och kan därför ej numera läggas till grund vid beräkning

av en divisions arbetsbörda. De muntliga förhören taga mycken tid i

anspråk. Sessionstiden ökas väsentligt för samtliga ledamöter, varjämte

särskilt den som har att leda förhöret måste för att vara i stånd därtill noggrant

sätta sig in i målet på förhand. Även justeringen av det ofta vidlyftiga

protokollet är tidsödande. Det kan nämnas, att av de 25 muntliga förhör,

som i Göta hovrätt ägt rum under tiden fr. o. m. den 1 januari t. o. m.

den 30 november 1938 — ytterligare 4 förhör hava hittills utsatts att äga

rum under december månad — 11 tagit omkring 4 timmar eller mera i anspråk.

Med hänsyn till den ständiga ökningen av de muntliga förhören kan

man såsom normal arbetsbörda för en division om fem ledamöter ej räkna

med högre antal än 400 mål örn året eller 80 mål per ledamot.

Beträffande hovrättens arbetsbörda under år 1938 har hovrätten, som vid

tidpunkten för skrivelsens avlåtande icke haft tillgång till definitiva siffror

för sistnämnda år, ansett sig kunna utgå från att belastningen då varit minst

lika stor som under år 1937. Med utgångspunkt härifrån och från en normal

arbetsbörda av 400 mål per division eller 80 mål per ledamot skulle,

enligt vad hovrätten uttalat, erfordras en ökning av antalet ledamöter med

tre. Hovrätten har emellertid förklarat sig icke vilja ifrågasätta större ökning

än med två ledamöter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

9

Under åberopande av vad sålunda anförts har hovrätten hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att antalet ledamöter i hovrätten

från och med ingången av år 1939 ökas med två extra ledamöter.

I infordrat yttrande över hovrättens framställning har statskontoret —

som beträffande frågan om anställande av adjungerade ledamöter under

tiden intill den 1 juli 1939 förklarat sig med hänsyn till den i ärendet förebragta

utredningen intet ha att erinra mot att medel härför ställdes till hovrättens

förfogande — såvitt angår tiden därefter allenast uttalat, att framställningen

syntes böra tagas under övervägande i samband med behandlingen

av nu förevarande anslagsfråga.

I de förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår, som hovrätterna

framlagt i sina förut nämnda skrivelser, ha de i avlöningsstaten ingående

anslagsposterna till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat omräknats enligt

löneplanerna i det av 1938 års riksdag antagna civila avlöningsreglementet.

Som följd av löneregleringen ha enligt förslagen de för Svea hovrätt

och hovrätten över Skåne och Blekinge uppförda anslagsposterna till särskilda

löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän uteslutits.

Frånsett nu nämnda, av löneregleringen betingade anslagsändringar har

Svea hovrätt icke ifrågasatt ändring beträffande de för denna hovrätt anvisade

medlen.

Göta hovrätt har föreslagit en ökning av hovrättens delpost till avlöningsförhöjningar

m. m. med 5,000 kronor till 7,000 kronor. Till stöd härför

åberopar hovrätten, att flertalet av de fiskaler som avlönas från hovrättens

grundavlöningspost tillhöra 21 löneklassen. Vidare har hovrätten under

hänvisning till vad hovrätten anfört i sin skrivelse med anslagsäskanden för

budgetåret 1938/39 (jfr andra huvudtiteln 1938 sid. 17 f., 22) hemställt dels

att frågan örn inrättande av fyra förste fiskalsbefattningar å extra stat måtte

upptagas till förnyad prövning, enär de till stöd därför åberopade skälen

fortfarande ägde giltighet, dels ock att frågan örn uppfattning av en kontorsbiträdesbefattning

till kanslibiträdesbefattning måtte upptagas till avgörande

i samband med förestående allmän prövning av olika befattningshavargruppers

löneställning.

Hovrätten över Skäne och Blekinge har likaledes förnyat ett av hovrätten

år 1937 framställt förslag om inrättande av två förste fiskalsbefattningar

vid hovrätten (jfr andra huvudtiteln 1938 sid. 17 f.) samt därvid åberopat

enahanda skäl som Göta hovrätt. För den händelse framställningen i denna

fråga icke heller nu skulle bifallas har hovrätten hemställt om anvisande av

medel till anställande av en extra fiskal utöver det antal sådana befattnings:

havare, hovrätten för närvarande äger anställa. I detta hänseende har hovrätten

anfört, att den i förhållande till övriga hovrätter hade en fiskal mindre

än hovrättens storlek i övrigt och arbetsbördan i hovrätten indicerade, i

det arbetsbördan, såsom även framginge av ledamotsantalet, motsvarade två

och en halv divisioner.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Departements
chefen.

Hovrätten för övre Norrland har, under förmälan att hovrättens delpost

till avlöningsförhöjningar m. m. visat sig otillräcklig, hemställt örn dess höjning

med 700 kronor. Å andra sidan har hovrätten beräknat viss minskning

av delposten till grundavlöningar m. m., motsvarande huvudsakligen

lön till en extra ledamot (lönegraden B 26) under tre månader. Hovrätten

har nämligen ansett tillfyllest, att för nästkommande budgetår en extra ledamot

ställes till hovrättens förfogande under halva året, medan i gällande

avlöningsstat medel för sådant ändamål beräknats för tre fjärdedels år (jfr

andra huvudtiteln 1938 sid. 26). Beträffande behovet av extra ledamot

anför hovrätten:

Behovets storlek har visat sig ytterst svårt att på förhand fastställa med

något större mått av säkerhet. Orsaken härtill är huvudsakligen att tillflödet

av mål till hovrätten är ganska ojämnt. Även det växlande antalet

muntliga förhör under olika tidsperioder har en betydande inverkan. Under

budgetåret 1937/38 har extra ledamot varit anställd fr. o. m. den 20 september

t. o. m. den 19 november 1937 samt fr. o. m. den 25 april t. o. m. den

31 maj 1938, eller tillhopa något mer än tre månader. För närvarande synes

sammanlagda antalet mål i hovrätten icke vara i stegring. Däremot torde

antalet muntliga förhör för innevarande år snarast bliva större än antalet

för 1937. Visserligen kan behovet av extra ledamot hastigt komma att

stegras, men hovrätten har dock ansett möjligt att begränsa sig till att föreslå

anslag av medel till extra ledamot under högst ett halvt år av nästkommande

budgetår.

Statskontoret har i infordrat utlåtande, under erinran bland annat om den

behandling förslaget örn inrättande av förste fiskalsbefattningar tidigare erhållit,

uttalat att statskontoret ansåge sig icke kunna förorda bifall till nu

föreliggande förslag på denna punkt. Beträffande hovrättens över Skåne

och Blekinge alternativt gjorda hemställan om anvisande av medel till ytterligare

en extra fiskal har statskontoret förklarat sig icke heller kunna biträda

detta förslag, då hovrätten enligt ämbetsverkets mening knappast anfört

tillräckliga skäl därför.

Göta hovrätt har såsom grund för sin hemställan om förstärkning av arbetskrafterna

åberopat att hovrättens arbetsbörda, ställd i förhållande till antalet

ledamöter, är betydligt större än övriga hovrätters. De statistiska uppgifter

som hovrätten framlagt utvisa ock, att under treårsperioden 1935—1937 antalet

av Göta hovrätt avgjorda mål — inbegripet vissa med mål jämställda

ärenden — per ledamot räknat, med mer än en femtedel överstigit genomsnittssiffran

för de övriga hovrätterna samt även är avsevärt högre än som

av processlagberedningen betecknats såsom normalt.

Nu angivna omständigheter lära visserligen icke i och för sig utgöra tillräcklig

anledning att utöka ledamotsantalet i hovrätten. Emellertid ha enligt

inhämtade upplysningar förhållandena för hovrättens vidkommande under

den senaste tiden utvecklat sig i en riktning, som synes mig framhäva behovet

av arbetskrafternas förstärkning. Antalet av hovrätten avgjorda mål, som

år 1937 utgjorde 1,894, har under år 1938 sjunkit till 1,882, motsvarande 94

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

per ledamot. Samtidigt har antalet inkomna mål stigit från 1,922 till 2,015.

Detta har haft till följd en stegring av arbetsbalansen från 484 balanserade

mål vid årsskiftet 1937—1938 till 536 vid senaste årsskiftet eller med närmare

11 procent. De båda första månaderna av innevarande år utvisa i jämförelse

med fjolåret en sådan ökning av de inkomna målens antal, att, därest

den fortfar i tillnärmelsevis samma proportion under resten av året, en betydlig

stegring av balansen måste bliva följden, även om hovrättens arbetskapacitet

kan bibehållas vid sin nuvarande höjd. I betraktande av vad

hovrätten upplyst rörande frekvensen av vidlyftiga mål samt den ökade förekomsten

av tidskrävande muntliga förhör torde emellertid snarast en ytterligare

nedgång av antalet avgjorda mål vara att förvänta, om icke hovrättens

arbetskrafter undergå erforderlig förstärkning.

Till förebyggande av en icke önskvärd stegring av arbetsbalansen har jag

därför funnit mig böra förorda, att medel beräknas för utökning av hovrättens

personal under nästa budgetår med två extra ledamöter. Kostnaden,

som motsvarar lön till två adjungerade ledamöter i 26 löneklassen å E-ort,

beräknas till i runt tal 18,200 kronor.

Mot det förslag som hovrätterna tidigare framställt rörande inrättande av

särskilda med pensionsrätt förenade förste fiskalsbefattningar å extra stat

i lönegraden B 24 erinrade jag vid framläggandet av 1938 års statsverksproposition,

att därigenom skulle tillskapas befattningar av annan art i lönetekniskt

hänseende än de befattningar som funnes i hovrätterna. Då detta

skäl synes mig alltjämt böra tillmätas avgörande betydelse, har jag funnit

tillräcklig anledning saknas att nu till närmare övervägande upptaga de

av vissa hovrätter ånyo väckta förslagen om inrättande av ett antal dylika

tjänster.

Däremot har jag ansett mig böra till förnyad prövning framlägga frågan

om antalet extra fiskaler som må förordnas i hovrätten över Skåne och Blekinge.

Enligt Kungl Maj:ts brev den 13 maj 1938 (nr 199) har antalet sådana

befattningshavare från och med innevarande budgetår fastställts till 5.

För övriga hovrätter utgör motsvarande antal: i Svea hovrätt 20, i Göta hovrätt

10 och i hovrätten för Övre Norrland 3. Beträffande de överväganden

som legat till grund för beslutet härom torde få hänvisas till fjolårets statsverksproposition

(andra huvudtiteln sid. 18 ff.). Såsom hovrätten över Skåne

och Blekinge nu framhållit har genom den gjorda begränsningen denna hovrätt

så till vida kommit i mindre förmånligt läge, att de extra fiskalerna där

äro i förhållande till ledamotsantalet färre än i övriga hovrätter. Att bibehålla

denna skillnad synes mig icke motiverat med hänsyn till den fiskalerna

åvilande arbetsbördan samt tjänstgöringsförhållandena i de olika hovrätterna.

Jag förordar därför att det antal extra fiskaler, som hovrätten över Skåne

och Blekinge skall äga förordna för fullgörande av fiskalsgöromål, från och

med nästa budgetår höjes till 6.

Innan jag övergår till beräkningen av de särskilda anslagsposterna i hovrätternas

avlöningsstat, torde jag vidare få beröra frågan örn indragning av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

hovrätternas ordinarie fiskalsbefattningar (jfr andra huvudtiteln 1936, sid.

33 ff.). Personalförteckningen för hovrätterna upptager sammanlagt 15

fiskaler i lönegraden B 22, därav 8 i Svea hovrätt, 4 i Göta hovrätt, 2 i hovrätten

över Skåne och Blekinge samt 1 i hovrätten för Övre Norrland. Enligt

den tillämpade ordningen fullgöras emellertid fiskalsgöromålen helt av hovrätternas

extra fiskaler. Att de ordinarie fiskalstjänsterna likväl bibehållits

har motiverats av önskemålet att inom rimlig tid bereda hovrätternas ickeordinarie

domarpersonal en tryggad ställning. Sedan assessorerna kommit i

åtnjutande av pensionsrätt, ha de ifrågavarande befattningarna förlorat sin

betydelse ur denna synpunkt. Enligt beslut av Kungl. Majit den 22 maj

1936 få de icke återbesättas, och de äro numera alla vakania. Hinder torde

därför icke möta att från och med nästa budgetår indraga dessa tjänster.

Någon mera avsevärd besparing å anslaget i dess helhet uppkommer icke

på grund av den föreslagna indragningen. För närvarande gäller nämligen,

att hovrätternas extra fiskaler till så stort antal som svarar mot antalet

tjänstlediga ordinarie fiskaler avlönas från anslagsposterna till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat. Under de i gällande avlöningsstat upptagna

anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal ha därför medel

beräknats allenast till de extra fiskaler som icke avlönas på nämnda sätt.

Efter de ordinarie fiskalstjänsternas indragning måste samtliga extra fiskaler

avlönas fran sistnämnda poster. Av indragningen föranledda minskningar

å anslagsposterna lill avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat uppvägas

därför till väsentlig del av höjningar å anslagsposterna till icke-ordinarie

personal.

Beträffande beräkningen av anslagsbehovet för nästkommande budgetår

ma till en början framhållas att, enligt vad som framgår av förenämnda

proposition nr 218 med förslag till löneplaner, de särskilda grunder i avlöningshänseende,

som för närvarande gälla för vissa icke-ordinarie befattningshavare

vid hovrätterna enligt Kungl. Maj:ts brev den 13 maj 1938 (nr

199), i huvudsak skola bibehållas. Avlöningsvillkoren för dessa befattningshavare

skola dock närmare anslutas till det nya civila icke-ordinariereglementets

bestämmelser. Sålunda föreslås bland annat, att adjungerad ledamot,

som är assessor, skall äga uppbära avlöning såsom extra ordinarie

tjänsteman i 29 lönegraden, samt att annan adjungerad ledamot och extra

fiskal skola äga åtnjuta begynnelselön enligt 26 resp. 15 löneklassen med

rätt till uppflyttning i 28 resp. 21 löneklassen enligt de regler för löneklassuppflyttning,

som för dem stadgats i 1938 års brev. Tillika skola arvodena

till hovrätternas fiskalsaspiranter anknytas till icke-ordinariereglementet,

varefter rörligt tillägg icke bör utgå å dessa arvoden.

Med avseende å de särskilda anslagsposterna torde följande vara att iakttaga.

Under anslagsposterna till avlöningar lill tjänstemän å ordinarie

stat böra icke vidare beräknas medel till ordinarie fiskaler. I enlighet

härmed och efter omräkning av lönebeloppen enligt det nya civila

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

13

avlöningsreglementet bestämmas dessa poster till 714,700 kronor för Svea

hovrätt, 339,500 kronor för Göta hovrätt, 191,600 kronor för hovrätten över

Skåne och Blekinge samt 99,500 kronor för hovrätten för övre Norrland.

Från Svea hovrätts anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, böra — i överensstämmelse

nied vad som föreslagits i fråga om motsvarande post i nedre justitierevisionens

avlöningsstat — framdeles bestridas ersättningar till sakkunniga

biträden som tillkallats i vattenmål av vattenöverdomstolen, vilka ersättningar

enligt nu gällande bestämmelser utgå av vattendomstolarnas avlöningsanslag.

I likhet med den nyssnämnda posten i nedre revisionens stat

torde nu förevarande anslagspost böra uppföras förslagsvis. Från Svea hovrätts

anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar bestridas vidare arvoden

till militära ledamöter i krigshovrätten. Enligt grunderna för arvodesregleringen

skola de med dessa arvoden förenade dyrtidstilläggen framdeles

icke utgå utan böra i stället arvodesbeloppen ökas med belopp som

svarar mot tillägget. Posten torde på grund härav höjas med 200 kronor

till 30,200 kronor. — För de övriga hovrätternas vidkommande erfordras

ingen ändring med avseende å motsvarande anslagsposter.

Beträffande hovrätternas icke-ordinarie personal kräves, såvitt Svea hovrätt

angår, ingen förändring för nästa budgetår. Däremot bör, enligt vad

jag i det föregående anfört, Göta hovrätt förstärkas med två extra ledamöter

och hovrätten över Skåne och Blekinge med en extra fiskal. Beträffande

hovrätten för Övre Norrland torde, på sätt hovrätten föreslagit, medel för en

extra ledamot böra beräknas under allenast ett halvt budgetår. De under

anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal

upptagna delposterna till grundavlöningar m. m. bestämmas med

hänsyn till nu nämnda personalförändringar till följande belopp, nämligen

för Svea hovrätt 183,600 kronor, för Göta hovrätt 93,400 kronor, för hovrätten

över Skåne och Blekinge 53,000 kronor samt för hovrätten för övre

Norrland 27,200 kronor. Beloppen ha avvägts i förhållande till de föreslagna

nya avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie tjänstemän.

Löneregleringen inverkar jämväl på beräkningen av delposterna till avlöningsförhöjningar

m. m. Vid bestämmandet av dessa poster

bör hänsyn vidare tagas till beräknade löneklassuppflyttningar för hovrätternas

extra fiskaler. Dessa befattningshavare åtnjuta begynnelselön enligt

15 löncklassen men uppflyttas efter viss tids meriterande tjänstgöring

i 21 löneklassen. Kostnaden för löneklassuppflyttningen — som alltså motsvarar

skillnaden mellan 21 och 15 löneklasserna — bestrides från förevarande

delposter. Då man för nästkommande budgetår torde ha att räkna

med att åtminstone halva antalet i hovrätterna tjänstgörande extra fiskaler

kommer att åtnjuta lön enligt den högre löneklassen, böra posterna till avlöningsförhöjningar

genomgående uppräknas. De bestämmas i enlighet med

det sagda till 25,400 kronor, 11,600 kronor, 7,000 kronor och 4,400 kronor

för resp. Svea och Göta hovrätter, hovrätten över Skåne och Blekinge samt

hovrätten för övre Norrland.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Anslagsposterna till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän i Svea hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge torde

utgå ur staten.

Till bestridande av rörligt tillägg böra å andra sidan uppföras nya

anslagsposter med följande belopp, nämligen för Svea hovrätt 55,100 kronor,

för Göta hovrätt 26,500 kronor, för hovrätten över Skåne och Blekinge

15,400 kronor samt för hovrätten för övre Norrland 8,000 kronor. Posterna

bestämmas förslagsvis.

De för respektive hovrätter erforderliga anslagsbeloppen bliva därmed:

för Svea hovrätt 1,009,000 kronor, för Göta Ika rätt 485,000 kronor, för hovrätten

över Skåne och Blekinge 274,000 kronor samt för hovrätten för övre

Norrland 142,000 kronor.

Hela anslaget torde alltså för nästkommande budgetår böra bestämmas

till 1,910,000 kronor. I personalförteckningen torde vidtagas erforderliga

ändringar.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för hovrät
-

terna:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Svea hovrätt.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 president .................................... B 3

40 hovrättsråd ................................ A 30

1 krigshovrättsråd ............................ A 30

1 sekreterare ................................ A 27

1 advokatfiskal .............................. A 24

1 överkrigsfiskal .............................. A 24

2 aktuarier .................................. A 22

1 arkivarie .................................. A 22

3 notarier .................................... A 22

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

7 kanslibiträden .............................. A 7

6 expeditionsvakter ............................ A 5

6 kontorsbiträden .............................. A 4

4 skrivbiträden ................................ A 2

Göta hovrätt.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 president .............................. b 3

20 hovrättsråd ................................ A 30

1 sekreterare .................................. A 27

1 advokatfiskal ............. A 24

1 aktuarie ..... A 22

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227. 15

Befattning Lönegrad

2 notarier .................................... A 22

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

3 kanslibiträden .............................. A 7

3 expeditionsvakter ............................ A 5

3 kontorsbiträden ............................ A 4

3 skrivbiträden ................................ A 2

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 president .................................. B 3

11 hovrättsråd ................................ A 30

1 sekreterare ..............................: . A 26

1 aktuarie .................................... A 22

1 förste expeditionsvakt ....................... A 7

1 kanslibiträde ................................ A 7

1 expeditionsvakt .............................. A 5

3 kontorsbiträden .............................. A 4

1 skrivbiträde ...............................A 2

Hovrätten för Övre Norrland.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 president .................................... B 3

5 hovrättsråd ................................ A 30

1 sekreterare ................................ A 26

1 kanslibiträde ................................ A 7

1 expeditionsvakt .............................. A 5

1 kontorsbiträde . ............................ A 4;

dels fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

Svea hovrätt.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................... kronor 714,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 30,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m...........kronor 183,600

b) Avlöningsförhöjning
ar,

m. m., förslagsvis

............ » 25,400 » 209,000

4. Rörligt tillägg, föslagsvis.............. » 55,100

Summa kronor 1,009,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Göta hovrätt.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor 339,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t ............ » 14,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m.............kronor 93,400

b) Avlöningsförhöjning
ar

m. m., förslagsvis » 11,600 » 105,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 26,500

Summa kronor 485,000

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor 191,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t ............ » 7,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m.............kronor 53,000

b) Avlöningsförhöjning
ar

m. m., förslagsvis » 7,000 » 60,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 15,400

Summa kronor 274,000

Hovrätten för Övre Norrland.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor 99,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj.t............ » 2,900,

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m.............kronor 27,200

b) Avlöningsförhöjning
ar

m. m., förslagsvis » 4,400 » 31,600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 8,000

Summa kronor 142,000;

dels ock till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1939/

40 anvisa ett förslagsanslag av..........kronor 1,910,000.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

17

3. Häradsrätterna: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är i gällande

riksstat upptaget med ett belopp av 1,793,000 kronor.

I sina under nästföregående punkt omförmälda skrivelser med anslagsäskanden

för budgetåret 1939/40 ha rikets hovrätter framlagt vissa förslag

jämväl med avseende å häradsrätternas avlöningsanslag. Samtliga hovrätter

lia sålunda framställt i princip överensstämmande önskemål om inrättande

av ökat antal biträdande domarbefattningar i domsagorna.

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i särskild skrivelse den 7

oktober 1938 närmare utvecklat sin ståndpunkt i denna fråga.

Inledningsvis må nämnas att sekreterare finnes anställd i 51 av rikets 116

domsagor, att i 2 av förstnämnda domsagor finnes en biträdande domare

jämte sekreteraren samt att i en tredje är inrättad en inskrivningsavdelning

under särskilt förordnad chef.

Beträffande domsagornas behov av rättsbildad arbetskraft har Svea hovrätt

till en början erinrat att, då genom 1933 års domsagostadga domsagonotariernas

behörighet att erhålla domarförordnanden i huvudsak inskränktes

till handläggning av vissa enklare mål och ärenden och i sammanhang därmed

häradshövdingarnas rätt till ledighet från domargöromålen i största

möjliga utsträckning begränsades, det befanns nödvändigt att i de större

domsagorna i ökad utsträckning anställa mera kvalificerad rättsbildad personal.

I detta sammanhang framhålles emellertid även, att den dömande

verksamheten vid domsagostadgans tillkomst varit avsedd att endast i begränsad

omfattning utövas av domsagosekreterarna. Rörande arbetsfördelningen

mellan häradshövding, biträdande domare och sekreterare anför hovrätten

närmare:

Vid tillkomsten av 1933 års domsagostadga tänkte man sig, att sekreterarens

huvudsakliga uppgifter skulle vara att uppsätta dombok och övriga protokoll

i av häradshövdingen handlagda mål och ärenden samt att efter hovrättens

förordnande vara inskrivningsdomare. I de domsagor, där den dömande

verksamheten har sådan omfattning att häradshövdingen behöver

större lindring härutinnan än som kan vinnas genom att handläggningen av

enklare mål överflyttas på notarierna, kan dock sekreteraren i viss utsträckning

tagas i anspråk även såsom ordförande i häradsrätten; dock att mål

eller ärende av vidlyftig eller invecklad beskaffenhet förbehålles häradshövdingens

egen handläggning. — Biträdande domare anställes endast där göromålen

i viss domsaga äro av den omfattning och beskaffenhet, att de icke

lämpligen kunna ombesörjas av häradshövdingen jämte sekreterare och notarier.

Bestämmelser angående arbetsfördelningen mellan häradshövdingen,

biträdande domaren och sekreteraren meddelas i en av Kungl. Maj:t för

domsagan fastställd arbetsordning. Enligt arbetsordningen för Södertörns

domsaga —■ den enda domsaga under Svea hovrätt där biträdande domare

är anställd — åligger det biträdande domaren bland annat att tjänstgöra såsom

ordförande i häradsrätten minst två allmänna rättegångsdagar under

varje period av fyra veckor samt att hålla flertalet rannsakningar. Kompetensfordringarna

erbjuda garantier för att (Ion som förordnas till biträdande

domare vunnit nödig domarerfarenhet; sådant förordnande ina nämligen,

där ej Kungl. Majit annorlunda bestämmer, meddelas allenast assessor i

hovrätt, sålunda en jurist som i avsevärd utsträckning utövat dömande verksamhet

i såväl första som andra instans.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sand. Nr 227.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Hovrätten har emellertid funnit, att det beträffande domsagosekreterarnas

arbetsuppgifter i praktiken gestaltat sig väsentligt annorlunda än avsikten

varit vid gällande domsagostadgas tillkomst, något som, enligt vad hovrätten

uttalat, i många fall berott på att den egentliga domarverksambeten i betydande

omfattning kommit att åvila sekreteraren. Härom anföres i hovrättens

skrivelse bland annat:

Bestämmelsen om skyldighet för sekreteraren att gå häradshövdingen tillhanda

vid förande av dombok och övriga protokoll — en bestämmelse som

vid stadgans avfattande skjutits i förgrunden — har fått mycket ringa betydelse.

Delvis har väl detta sin förklaring däruti, att sekreterarens arbetskraft

på de flesta håll i största möjliga utsträckning tages i anspråk för

uppläggande av nya fastighetsböcker, men i många domsagor är grunden

till väsentlig del att söka däruti, att den dömande verksamheten måst i

större utsträckning än man beräknat överflyttas på sekreteraren. I flertalet

domsagor tjänstgör sekreteraren i häradshövdingens ställe såsom rättens

ordförande, förutom vid ett större eller mindre antal rannsakningar, under

minst tio allmänna rättegångsdagar årligen. På sina håll är siffran avsevärt

högre — — —. Även där antalet av sekreteraren hållna rättegångsdagar

stannar vid tio, kan detta med hänsyn till de å dessa dagar förekommande

målens antal och beskaffenhet innebära att den egentliga domarverksamheten

överflyttas på sekreteraren i så stor utsträckning som motsvarar vad

som ankommer på häradshövdingen i en mindre domsaga. Såsom arbetsbetingelserna

numera gestalta sig, lärer man ej böra räkna med möjligheten

att på häradshövdingarna överflytta någon del av dé domargöromål som

sålunda övertagits av sekreterarna. Tvärtom föreligger i vissa fall ett trängande

behov att, i större utsträckning än nu låter sig göra, bereda häradshövdingarna

lättnad härutinnan. Domsagostadgans föreskrift att mål eller

ärende av vidlyftig eller invecklad beskaffenhet bör förbehållas häradshövdingens

egen handläggning har vid nu angivna förhållanden i praktiken ej

fått den betydelse som varit åsyftad.

Det förhållandet, att den dömande verksamheten i sä stor utsträckning

som sker utövas av domsagosekreterarna, har hovrätten funnit icke stå i

god överensstämmelse med den av statsmakterna hävdade uppfattningen att

nämnda verksamhet endast bör anförtros personer med erfarenhet och beprövad

skicklighet. Hovrätten yttrar sålunda:

Den som förordnas till sekreterare har i allmänhet på eget ansvar utövat

domarverksamhet allenast i den begränsade utsträckning som den treåriga

notarietjänstgöringen i domsaga medfört. Väl är det en förutsättning för

sekreterarförordnandet att hans lämplighet för domarbanan blivit av hovrätten

prövad, men han har ännu ej själv utövat domarverksamhet i hovrätten.

Den med sekreterarskap förknippade domarverksamheten bär därför

på samma gång karaktären av en utbildning och det ligger särskild vikt

därpå, att sekreteraren erhåller erforderlig tid att väl bereda de mål som

ankomma på hans handläggning och tillräckligt rådrum att överväga domar

och utslag. Dessa förutsättningar kunna icke sägas föreligga i sådana förut

berörda fall, då sekreterarens domaruppgifter hava en så betydande^ omfattning,

att de motsvara en häradshövdings. Omsorgen örn rättsvården

kräver här anlitande av arbetskrafter med större erfarenhet och skicklighet.

Göta hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge samt hovrätten för övre

Norrland ha i förevarande avseende anfört väsentligen enahanda synpunkter

som Svea hovrätt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

19

I syfte att möjliggöra ett bättre tillgodoseende av rättsvårdens intresse än

som med den nuvarande domsagoorganisationen vore möjligt, ha hovrätterna

i sina inlagor framlagt förslag om viss utbyggnad av denna organisation.

Förslagen — vilka enligt vad hovrätterna framhållit tillkommit efter

samråd med 1937 års domsagoutrcdning — innebära i princip, att i domsaga,

där enligt erfarenhetens vittnesbörd en mycket betydande del av den

dömande verksamheten måste anförtros åt annan än häradshövdingen men

biträdande domare ej finnes, befattning såsom biträdande domare skall inrättas

antingen vid sidan av sekreterarbefattningen eller i stället för denna.

Göta hovrätt och hovrätten för övre Norrland framhålla särskilt, att en dylik

anordning skulle medföra en ur synpunkten av rekrytering och befordringsgång

mycket angelägen minskning av den stora kategorien extra fiskaler i

hovrätt och sekreterare i domsaga samt en ur samma synpunkt lika angelägen

ökning av antalet assessorer.

Enligt de av hovrätterna framställda förslagen skulle nya biträdande

domarbefattningar inrättas i sammanlagt fjorton av rikets mest arbetstyngda

domsagor. Svea hovrätt hemställer sålunda på närmare anförda skäl,

dels att i Sollentuna och Färentuna, Medelpads östra och Ångermanlands

norra domsagor måtte vid sidan av sekreteraren anställas biträdande domare,

dels ock att i Södra Roslags, Västra Hälsinglands och Medelpads västra

domsagor sekreteraren måtte utbytas mot biträdande domare. Göta hovrätts

förslag innefattar att biträdande domarbefattningar skola inrättas i stället

för nuvarande sekreterarbefattningarna i Vättle, Ale och Kullings, Östbo och

Västbo samt Vadsbo domsagor. Hovrätten över Skåne och Blekinge föreslår

att biträdande domare anställas i Bräkne och Listers samt östra och Medelsta

domsagor, därvid i första hand förordas att sekreterarbefattningarna bibehållas

vid sidan av de nya tjänsterna. Beträffande de under hovrätten för

övre Norrland hörande domsagorna har denna hovrätt föreslagit att biträdande

domarbefattningar inrättas i Västerbottens västra, Västerbottens

norra och Torneå domsagor. Tillika har hovrätten med eget utlåtande överlämnat

en från häradshövdingen i Västerbottens norra domsaga inkommen

skrivelse den 29 augusti 1938, vari denne på närmare anförda skäl hemställer

att i sistnämnda domsaga måtte anställas biträdande domare jämte sekreteraren.

Hovrätten bar emellertid för sin del förordat att den nuvarande

sekreterarbefattningen i domsagan utbytes mot en biträdande domarbefattning;

därvid har hovrätten förutsatt att behovet av arbetskraft i domsagan

för uppläggande av nya fastighetsböcker tillgodoses genom förordnande av

särskild bokuppläggare.

Med anledning av att enligt gällande bestämmelser häradshövding har

att bidraga till sekreterares avlöning med 800 kronor men med 1,200 kronor

till avlöning av biträdande domare ha hovrätterna därjämte anfört att,

då den föreslagna förstärkningen av domsagornas arbetskrafter främst vore

motiverad av rättsvårdens behov, icke av önskan att bereda lättnader åt häradshövdingarna,

dessa ej syntes böra drabbas av ökad bidragsplikt till

följd av den nya ordningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Över hovrätternas förslag om utökning av antalet biträdande domare ha,

efter remiss, utlåtanden avgivits av 1937 års domsagoutredning samt statskontoret.

1937 års domsagoutredning har uttalat, att det ej kan anses vara ur rättssäkerhetssynpunkt

försvarligt att en så betydande dömande verksamhet, som

numera utövas av sekreterarna i ett flertal domsagor, handhaves av personer

med den jämförelsevis begränsade domarerfarenhet som dessa befattningshavare

i allmänhet inneha. Domsagoutredningen har därför funnit,

att i ett antal domsagor nya befattningar böra inrättas, vilkas innehavare

skola ha högre kompetens än de nuvarande sekreterarna och i betydande

omfattning kunna anförtros den egentliga dömande verksamheten. I processreformens

nuvarande läge har det synts domsagoutredningen vara att

förorda att, såsom hovrätterna föreslagit, den enligt gällande domsagostadga

förefintliga biträdande domarinstitutionen bibehålies och genom inrättande

av ett antal nya dylika tjänster utnyttjas till fyllande av det trängande

behovet av mera kvalificerade befattningshavare, som i häradshövdings ställe

skola utöva en mera väsentlig del av den dömande verksamheten. Då de

föreslagna tjänsterna endast skulle uppehållas på förordnande på kortare

tider och för övrigt icke innebära någon principiell nyhet, kunna de enligt

domsagoutredningens uppfattning icke verka hindrande för framtida organisatoriska

reformförslag. — Vad angår de särskilda domsagornas behov

av biträdande domare har domsagoutredningen i allmänhet tillstyrkt vad

hovrätterna härutinnan föreslagit. Dock har domsagoutredningen ansett, att

med anställande av biträdande domare i Vadsbo domsaga bör tills vidare

anstå samt att, därest biträdande domartjänster inrättas i östra och Medelsta

samt Bräkne och Listers domsagor, sekreterartjänsterna därstädes

knappast böra bibehållas.

Beträffande frågan om häradshövdingarnas skyldighet att bidraga till de

nya befattningshavarnas avlöning har domsagoutredningen, i anslutning till

vad hovrätterna i sådant hänseende anfört, såsom sin mening uttalat att

häradshövdingarna i regel icke böra vidkännas ökade kostnader genom de

nu föreslagna åtgärderna.

Statskontoret har i sitt utlåtande tillstyrkt att hovrätternas förslag genomföras

i den av domsagoutredningen förordade omfattningen. I utlåtandet

anföres bland annat:

Såvitt statskontoret kan finna, måste det anses ligga i rättsvårdens intresse,

att den dömande verksamheten i domsagorna handhaves av befattningshavare

med fullt betryggande erfarenhet på området. Det torde ligga

i sakens natur, att en dylik erfarenhet knappast kan förefinnas hos domsagosekreterarna,

då dessa befattningshavare före tillträdandet av sekreterartjänst

i domsaga i allmänhet på eget ansvar utövat domarverksamhet allenast

i den begränsade utsträckning, som den treåriga notarietjänstgöringen

i domsaga medfört. Statskontoret anser fördenskull det av hovrätterna framförda

förslaget vara förtjänt av beaktande.

Statskontoret kan emellertid icke underlåta att framhålla, att ett bifall till

förslaget i dess helhet skulle medföra en ej oväsentlig kostnadsökning för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

21

statsverket. En inom ämbetsverket gjord beräkning visar, att merkostnaderna

skulle uppgå till över 73,000 kronor för år. Även med allt beaktande

av vad hovrätterna anfört i ämnet synes det fördenskull angeläget, att —

för nedbringande av sagda kostnader — åtgärder, som kunna föranledas

av förslaget, vidtagas allenast i den utsträckning, som är oundgängligen nödvändig.

Den s. k. 1937 års domsagoutredning, vilken beretts tillfälle att

yttra sig i ärendet, har för sin del icke ansett sig kunna helt tillstyrka hovrätternas

framställningar i fråga örn antalet nya biträdande domarebefattningar.

Då utredningens i sådant avseende framlagda förslag innebär en

viss kostnadsminskning för statsverket, ansluter sig statskontoret till vad utredningen

förordat på denna punkt.

Avgörandet av frågan, huruvida häradshövdingens närmaste man skall

vara sekreterare eller biträdande domare, bör enligt statskontorets mening

göras oberoende av häradshövdingens ekonomiska intresse, och statskontoret

har fördenskull förklarat sig icke vilja göra erinran mot att häradshövdings

bidrag till avlönande av biträdande domare bestämmes till belopp, motsvarande

det som vederbörande författningsenligt har att vidkännas för sekreterares

avlönande.

I detta sammanhang torde böra erinras därom att processlagberedningens

förslag till rättegångsbalk (statens off. utredn. 1938 nr 43 och 44) i 1 kap.

3 § föreskriver att i domsaga skall finnas sekreterare, örn ej annat bestämmes,

ävensom, därest göromålen kräva det, en eller flera assessorer som biträdande

domare. I motiven till detta stadgande uttalar processlagberedningen

bland annat, att undantag från huvudregeln att i domsaga bör finnas

sekreterare — vilken skall under eget ansvar förestå det egentliga kansliarbetet

— bör göras allenast beträffande de mindre domsagorna (jfr del

II sid. 78).

Beträffande arbetsbördan och arbetsorganisationen i vissa större domsagor

ha införskaffats uppgifter, av vilka en i tabellform upprättad sammanställning

torde få såsom bilaga fogas vid statsrådsprotokollet.

De av hovrätterna nu framlagda förslagen innebära i huvudsak, dels att Departemtnui

5 domsagor befattningar såsom biträdande domare skola inrättas vid si- cWeB’

dan av redan förefintliga sekreterartjänster, dels ock att i 9 domsagor, där

sekreterare för närvarande finnas, dessa skola utbytas mot biträdande domare.

I förslagen har 1937 års domsagoutredning förordat sådan jämkning,

alt utbyte av sekreterare mot biträdande domare skall ske i 10 domsagor,

medan helt nya befattningar såsom biträdande domare inrättas i 3

domsagor.

Till stöd för de föreslagna förändringarna har framför allt åberopats, att

i vissa större domsagor den dömande verksamheten kommit att åvila sekreterarna

i en omfattning som med hänsyn till dessas ringa erfarenhet såsom

domare icke vore lämplig. Denna synpunkt är otvivelaktigt värd att beaktas.

En utveckling i sådan riktning att egentlig domarverksamhet i väsentlig

mån överflyttas på de nuvarande sekreterarna måste betecknas som

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

ogynnsam och bör såvitt möjligt förebyggas. I fall då, till följd av domargöromålens

särskilt tyngande beskaffenhet, sådana göromål, som böra ankomma

på biträdande domare, i avsevärd omfattning fullgöras av sekreterare

är det fördenskull angeläget tillse, att denne befattningshavare också

äger de kvalifikationer som krävas för att göromålen skola handläggas på

tillfredsställande sätt.

Det lämpligaste medlet att — med behörigt hänsynstagande till processlagberedningens

förslag samt utan föregripande av den pågående utredningen

angående domsagornas organisation — inom en begränsad kostnadsram

avhjälpa de anmärkta missförhållandena synes mig vara, att medel ställas

till Kungl. Maj:ts förfogande för att i domsagor, där domarverksamhet i

särskilt hög grad utövas av sekreteraren, tillförsäkra denne sådan ersättning

att befattningen kan besättas med en assessor. Enligt vad jag funnit

skulle för detta ändamål krävas en anslagshöjning med 20,000 kronor, motsvarande

merkostnaden för 7 å 8 assessorer under ett år.

Den skyldighet att tjänstgöra såsom biträdande domare, som enligt kungörelse

den 26 maj 1933 (nr 311) åligger assessor, torde utan vidare äga

tillämpning även å sekreterartjänstgöring av den innebörd som här föreslagits.

I samband med anslagets beviljande synes emellertid böra övervägas,

huruvida icke till förebyggande av alltför täta ombyten å ifrågavarande befattningar

den tid, varunder assessor skall vara skyldig att tjänstgöra som

biträdande domare eller sekreterare, bör utsträckas. Till detta spörsmål

torde jag framdeles få återkomma.

Understrykas bör, att nu förordade åtgärder äro att anse allenast såsom

provisoriska anordningar i avbidan på domsagoutredningens slutliga förslag.

Med denna synpunkt överensstämmer givetvis, att förordnanden varom här

är fråga meddelas för begränsad tid, icke överskjutande budgetår.

Därest de organisatoriska förändringarna inskränkas till vad nu angivits,

torde anledning icke föreligga att vidtaga någon ändring i fråga om häradshövdings

författningsenliga skyldighet att bidraga till avlönande av

biträdande domare.

Däremot torde vid bifall till det av mig nyss framlagda förslaget vissa

jämkningar böra vidtagas i gällande bestämmelser angående särskild ersättning

till icke-ordinarie befattningshavare i hovrätt för extra kostnader i

anledning av domsagotjänstgöring. Enligt 6 § kungörelsen den 26 maj 1933

angående assessors i hovrätt tjänstgöring vid underdomstol å landet — sådant

detta författningsrum lyder enligt kungörelse den 11 juni 1937 (nr 531)

— äger hovrätt, därest assessor förordnats att förvalta häradshövdingämbete

eller att tjänstgöra som biträdande domare å annan plats än hovrättens stationeringsort,

under vissa förutsättningar tillerkänna honom ersättning av

statsmedel intill ett belopp av 800 kronor för år för de extra kostnader som

uppkomma i anledning av förordnandet. Har eljest icke-ordinarie befattningshavare

i hovrätt, som uppehållit befattning såsom fiskal, förordnats att

tjänstgöra i domsaga med kansli å annan ort än hovrättens stationeringsort,

ma enligt kungörelse den 11 juni 1937 (nr 532) hovrätten under ena
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

handa förutsättningar tillerkänna honom dylik ersättning för extra kostnader

med högst 600 kronor för år (jfr proposition nr 217/1937 sid. 3 ff.). Den

högre ersättning som sålunda må tillerkännas assessor, örn han förordnas

såsom biträdande domare, bör givetvis kunna utgå även i fall da assessor

förordnas att tjänstgöra såsom domsagosekreterare.

I detta sammanhang må nämnas, att från tjänstemannahåll fråga väckts

om införande av ändrade grunder för nu omförmälda ersättningar. Som

emellertid detta spörsmål lärer bliva föremål för övervägande i samband med

frågan rörande omreglering av de ifrågavarande icke-ordinarie befattningshavarnas

löner, anser jag tillräcklig anledning saknas att för närvarande

upptaga detsamma till närmare behandling. Av i ärendet förebragt utredning

framgår dock enligt min mening såsom obestridligt, att särskilt för assessorerna

— vilka ej sällan hunnit bilda familj — domsagoförordnanden

kunna medföra kännbara ekonomiska uppoffringar. Med hänsyn härtill

har jag, för åstadkommande av en provisorisk förbättring av dessa förhållanden,

funnit mig böra såvitt angår assessorerna biträda ett av statskontoret

tillstyrkt förslag om höjning av maximum för ersättningen för extra

kostnader till 1,000 kronor. På anslagsberäkningen torde en dylik åtgärd

icke behöva inverka.

Den för häradsrätterna gällande avlöningsstaten, som fastställts av Kungl.

Maj:t den 13 maj 1938, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39, har följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a) Lön, tjänstgöringspenningar och

förvaltningsbidrag ............ kronor 710,400

b) Ersättning till vissa vikarier för

häradshövdingar, förslagsvis .... » 40,000 kronor 750,400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.........kronor 844,000

b) Ålderstillägg m. m., förslagsvis * 40,600 » 884,600

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a) Partiell löneförbättring åt häradshövdingarna

................ kronor 106,000

b) Ersättning för förlorad lösen i

följd av inteckningsförnyelsernas

avskaffande ................ » 230,700

c) Provisoriskt dyrortstillägg, förslagsvis

.................... * 1,700 » 338,400

4. Arvoden åt tingstolkar ............................ *_____ 4,000

Summa kronor 1,977,400

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från häradshövdingarna till avlönande av viss

icke-ordinarie personal ............................ kronor 184,400

Nettoutgift kronor 1,793,000.

Beträffande den under anslagsposten till avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat upptagna delposten till lön, t j ä n s t g öringspenningar

och förvaltningsbidrag torde annan ändring

icke böra vidtagas än att det nuvarande beloppet, 710,400 kronor, lämpligen

avrundas till 711,000 kronor.

Från delposten till ersättning till vissa vikarier för häradshövdingar

bestrides, bland annat, arvode till domaraspirant i hovrätt,

som förordnats att förvalta häradshövdingämbete under tid då häradshövdingen

åtnjuter ledighet för uppläggande av nya fastighetsböcker eller

att biträda häradshövdingen vid fastighetsböckemas uppläggande. Enligt

4 § kungörelsen den 18 november 1932 (nr 520) om häradshövdings ledighet

för uppläggande av nya fastighetsböcker utgår i sådant fall arvode till den

förordnade efter 3,000 kronor om året. Enligt vad hovrätterna i sina skrivelser

med anslagsäskanden för nästa budgetår framhållit, kan denna bestämmelse

stundom lägga hinder i vägen för förordnande av den till arbetet

lämpligaste, i det att denne vid annan tjänstgöring, t. ex. såsom fiskal i hovrätten,

skulle komma i åtnjutande av avlöning enligt 15 löneklassen. I huvudsaklig

överensstämmelse med vad hovrätterna i sådant hänseende föreslagit

torde därför nämnda bestämmelse böra ändras i syfte att bereda hovrätterna

möjlighet att tillerkänna den förordnade arvode med belopp, motsvarande

avlöning enligt 15 löneklassen, därest han vid annan tjänstgöring

skulle ha kommit i åtnjutande av avlöning enligt denna löneklass eller eljest

med hänsyn till vederbörandes tjänstemeriter särskilda skäl därtill föreligga.

Då förordnanden av nu ifrågavarande art få meddelas endast i begränsad

omfattning (jfr proposition nr 217/1937 sid. 8), bör väl den föreslagna bestämmelsen

knappast antagas komma att medföra någon mera betydande utgiftsökning.

Med hänsyn jämväl till belastningen av anslagsposten under

det senaste budgetåret synes emellertid en höjning av denna vara att förorda,

förslagsvis till 50,000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

är i gällande riksstat beräknad med hänsyn därtill att i rikets domsagor

skola vara anställda följande icke-ordinarie befattningshavare, nämligen

1 inskrivningsdomare, 2 biträdande domare, 51 sekreterare, 117 förste

notarier och 180 andre notarier.

Vad angår delposten till grundavlöningar m. m. må till en början

beröras frågan örn bibehållande av inskrivningsavdelningen i Södra

Roslags domsaga. Jag får i detta hänseende erinra om följande. Nämnda

avdelning tillkom med ingången av år 1923 efter medgivande av riksdagen

och inrättades för en tid av högst tre år. Efter framställning av Kungl.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Majit har riksdagen sedermera åren 1925, 1928 och 1931 medgivit att avdelningens

verksamhet finge fortsätta under resp. två och ett halvt, tre

och tre år. Från och med budgetåret 1934/35 ha beslut om avdelningens bibehållande

meddelats för allenast ett år i sänder. Det senaste beslutet är

meddelat den 13 maj 1938 och avser tiden 1 juli 1938—30 juni 1939. En

närmare redogörelse för avdelningens inrättande, organisation och arbetsuppgifter,

personalbeståndet vid avdelningen samt personalens avlöningsförhållanden

m. m. återfinnes i propositionen nr 173 till 1925 års riksdag

(sid. 40 ff.) och 1928 års statsverksproposition (andra huvudtiteln sid. 52

ff.), vartill jag tillåter mig hänvisa. I enlighet med en av Svea hovrätt till

bifall förordad framställning från häradshövdingen i domsagan i skrivelse

den 24 september 1938 torde inskrivningsavdelningen böra fortfara även

efter den 30 juni 1939. Beslut angående avdelningens fortsatta verksamhet

torde böra meddelas för en tid av ett år. Gällande avlöningsbestämmelser

och föreskrifter i övrigt rörande inskrivningsavdelningens verksamhet

torde få bestå jämväl under nästa budgetår.

Av de från grundavlöningsposten utgående arvodesbeloppen äro arvodena

till biträdande domare och sekreterare i domsaga bestämda i förhållande till

det för nyreglerade verk gällande lönesystemet. Bestämmelserna härom

återfinnas i 4 och 5 §§ kungörelsen den 26 maj 1933 (nr 310) angående å

domsagas kansli anställda rättsbildade biträdens avlöningsförhållanden

m. m. Anledningen till sagda förhållande är att avlöningsbestämmelserna

för å ena sidan assessorer och extra fiskaler i hovrätt samt å andra sidan

biträdande domare och sekreterare i domsaga utformats efter enhetliga grunder.

Principen om enhetlighet i lönehänseende beträffande nu nämnda befattningshavare

i hovrätt och i domsaga torde böra bibehållas även sedan

det nya civila icke-ordinariereglementet trätt i tillämpning. Arvodena till

biträdande domare och sekreterare böra därför omräknas till överensstämmelse

med det nya lönesystemet. I detta sammanhang är även att beakta den

ökade medelsanvisning som, enligt vad i det föregående anförts, erfordras

till möjliggörande av att i vissa domsagor förordnas sekreterare med assessorskompetens.

Övriga arvoden, som bestridas från förevarande post, beräknas

på samma sätt som hittills. Med iakttagande av dessa beräkningsgrunder

bör grundavlöningsposten bestämmas till 920,000 kronor.

Enligt nu gällande bestämmelser åtnjuter domsagosekreterare arvode enligt

15 löneklassen i avlöningsreglementet den 6 juni 1925 (nr 270). Ilar

han under sammanlagt ett och ett halvt år fullgjort viss meriterande tjänstgöring,

uppflyttas han i 21 löneklassen. Kostnaden för denna löneklassuppflyftning

— som således motsvarar skillnaden mellan lön enligt 21 löneklassen

och lön enligt 15 löneklassen — bestrides från delposten till ålderst

i 11 ä g g m. m. Då under nästa budgetår ett ökat antal sekreterare beräknas

erhålla rätt till lön enligt den högre löneklassen, torde nämnda post,

vilken i gällande stat är upptagen med 40,600 kronor böra höjas, förslagsvis

till 60,000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

Å den under anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän uppförda delposten

till partiell löneförbättring åt häradshövdingarna har

under de två senast förflutna budgetåren redovisats besparingar å 7,773

kronor resp. 34,486 kronor. Verkställda beräkningar ha givit vid handen

att denna delpost för nästkommande budgetår torde kunna nedsättas med

21.000 kronor till 85,000 kronor. Då tillräckliga hållpunkter ännu saknas för

ett exakt bedömande av anslagsbehovet, bör emellertid postens belopp i sådant

fall upptagas förslagsvis.

Delposten till ersättning för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas

avskaffande kan för nästkommande

budgetår avjämnas till 230,000 kronor.

Till provisoriskt dyrortstillägg erfordras icke vidare några medel. Den

härför avsedda delposten bör följaktligen utgå ur staten.

Anslagsposten till arvoden åt tingstolkar torde för nästkommande

budgetår upptagas med oförändrat belopp 4,000 kronor.

För bestridande av rörligt tillägg till biträdande domare och domsagosekreterare

upptages i staten en ny, förslagsvis bestämd anslagspost å

20,400 kronor.

Den avgående posten till särskilda uppbördsmedel bibehålies

vid sitt nuvarande belopp 184,400 kronor.

Enligt de i det föregående framlagda beräkningarna böra de i avlöningsstaten

för häradsrätterna upptagna anslagsposterna bestämmas till följande

belopp, nämligen: avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat (711,000 +

50.000 =) 761,000 kronor, avlöningar till icke-ordinarie personal (920,000

+ 60,000 =) 980,000 kronor, särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän (85,000 + 230,000 =) 315,000 kronor, arvoden

åt tingstolkar 4,000 kronor samt rörligt tillägg 20,400 kronor. Summan av

utgifterna blir därmed 2,080,400 kronor. Härifrån skola avgå beräknade

uppbördsmedel 184,400 kronor. Anslaget torde alltså för nästa budgetår

böra bestämmas till 1,896,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för häradsrätterna,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a) Lön, tjänstgöringspenningar

och förvaltningsbidrag.

.... kronor 711,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

27

b) Ersättning till vissa

vikarier för häradshövdingar,

förslagsvis.

............... kronor 50,000 kronor 761,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m.............. kronor 920,000

b) Ålderstillägg m. m.,

förslagsvis.........» 60,000 » 980,000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän:

a) Partiell löneförbättring

åt häradshövdingarna,

förslagsvis kronor 85,000

b) Ersättning för förlorad

lösen i följd

av inteckningsförny
-

elsernas avskaffande » 230,000 » 315,000

4. Arvoden åt tingstolkar................. » 4,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_20,400

Summa kronor 2,080,400

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från häradshövdingarna till avlönande

av viss icke-ordinarie personal .......... kronor 184,400

Nettoutgift kronor 1,896,000;

dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av....... kronor 1,896,000.

4. Vattendomstolarna: Avlöningar, förslagsanslag. Vattendomstolarnas

avlöningsanslag är för budgetåret 1938/39 uppfört med 231,700 kronor.

Inledningsvis tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t i proposition (nr 168)

till innevarande års riksdag angående förberedande åtgärder för inrättande

av en hovrätt för Västra Sverige framlagt en plan, enligt vilken Västerbygdens

vattendomstols kansli skulle förflyttas från Vänersborg till Göteborg. Såsom

av propositionen framgår är förflyttningen icke avsedd att äga rum under

nästa budgetår.

Gällande personalförteckning och avlöningsstat för vattendomstolarna ha

fastställts av Kungl. Majit den 27 maj 1938, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1938/39 (statsliggaren sid. 130). Personalförteckningen

upptager, förutom tjänstemän å ordinarie stat, en vattenrättsingenjör å extra

stat i lönegraden B 30. Avlöningsstaten är av följande lydelse:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 131,700

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis........ »

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ............................... »

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.........kronor 67,700

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

........................ » 3,200

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .......................... »

Summa kronor 231,700.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår torde andra ändringar

i staten icke vara att vidtaga än sådana som föranledas av den allmänna

löneregleringen. Beträffande samtliga befattningshavare omräknas

lönerna till överensstämmelse med det nya lönesystemet. Den nuvarande vattenrättsingenjören

a extra stat uppföres såsom extra ordinarie tjänsteman

med lön från anslagsposten till icke-ordinarie personal. Avlöningsförmånerna

till vattendomstolarnas sekreterare bestämmas däremot enligt samma

principer som för närvarande. Amanuenserna vid vattendomstolarna torde

såsom hittills beredas extra ordinarie anställning samt åtnjuta lön enligt 18

lönegraden i löneplanen för extra ordinarie befattningshavare.

I det föregående har under punkterna 1. och 2. föreslagits att ersättningar

till sakkunniga biträden, som tillkallats i vattenmål av högsta domstolen eller

av vattenöverdomstolen, från och med nästa budgetår skola bestridas från

nedre justitierevisionens resp. Svea hovrätts avlöningsanslag. Dessa ersättningar

utgå enligt gällande bestämmelser från nu förevarande anslag och

belasta den i vattendomstolarnas avlöningsstat upptagna anslagsposten till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Den föreslagna

anordningen bör emellertid icke medföra någon förändring beträffande

beräkningen av denna anslagspost, vilken i övrigt är avsedd till bestridande

av dagarvoden åt vattenrättsnämndemän.

I avlöningsstaten torde anslagsposterna böra beräknas på följande sätt.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat bestämmes efter omräkning till 148,100 kronor. Den nuvarande anslagsposten

tili avlöning till tjänsteman å extra stat utgår. Till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

beräknas oförändrat belopp, 9,000 kronor. Anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal bör, med hänsyn till löneregleringen

samt till att i posten skall inräknas lönekostnaden för nuvarande

tjänsteman å extra stat, upptagas till 92,000 kronor, därav 89,000 kronor

till grundavlöningar m. m. och 3,000 kronor till avlöningsförhöjningar

m. m. Anslagsposten till särskilda löneform å
-

10,600

9,000

70,900

9,500

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

29

ner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, från

vilken post skall bestridas den vattenrättsdomare enligt 49 § avlöningsreglementet

tillkommande avlöningsförstärkningen, uppföres med 6,000 kronor.

Till rörligt tillägg uppföres en ny förslagsvis beräknad anslagspost

å 14,900 kronor.

Hela anslaget bör alltså bestämmas till (148,100 + 9,000 + 92,000 + 6,000

+ 14,900=) 270,000 kronor. I personalförteckningen vidtagas erforderliga

ändringar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för vattendomstolarna:
-

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

4 vattenrättsdomare ............................ B 2

6 vattenrättsingenjörer .......................... A 30

4 kontorsbiträden .............................. A 4

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än 2 0.

1 vattenrättsingenjör .......................... Eo 30;

dels fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/

40;

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis............................ kronor 148,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis............ » 9,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m. kronor 89,000

b) Avlöningförhöjningar

m. m., förslagsvis.... » 3,000 » 92,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis.... » 6,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................ » 14,900

Summa kronor 270,000;

dels ock till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 270,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Vad föredragande departementschefen under förenämnda

punkter, med instämmande av statsrådets övriga

ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regén ten bifalla samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanställning rörande arbetsbördan och arbetsorganisationen i vissa domsagor.

i ga.

8

9

10

12

13

Medeltal för 1932—1936 av

Inkomna

civilmål

utom tred- skovis

brott-

mål

brott- mål där

häktn.

jord- deln.

-mål o.

övriga

mål o.

lagsökn.-

och

hand-

räckn.-

dömda el.

omedelb.

medgivna

häk-

tade

ej före- kommit

-ären-

den

ären-

den

mål

1938

171

22

1,063

169

13,831

504

89

7

1,304

155

6,534

157

157

16

811

156

9,709

264

80

10

706

141

4,479

163

70

5

716

109

4,489

90

140

20

1,150

141

3,797

83

*96

''17

''929

>242

>3,687

95

60

7

408

96

5,165

137

80

10

919

99

3,019

182

104

13

883

112

8,103

243

106

4

503

lil

4,381

64

43

4

609

104

4,510

58

72

10

753

lil

3,264

99

96

15

570

129

3,156

63

70

1

7

551

46

1,643

234

Domsaga

i

Folk
mängd
8>/u
1937
-

Rättsbildade

bitr. >/i 1939

Total
antal
-

Allm. rtg-dgr (med

fulltalig nämnd) 1937

Handl,

av sekr.

Rtg
tim.

Särsk, tingssmntr.

(utom

tremansting)

1937

Södra Roslags

Askims m. fl. .

Södertörns ...

Västerbottens norra ...

'' Östbo och Västbo.....

! Medelpads östra.......

| Ångermanlands norra1.

|

I östra och Medelsta ...

Västerbottens västra

J Sollentuna o. Färentuna

Bräkne o. Listers ...

Vättle m. fl........

Medelpads västra ..

Västra Hälsinglands

Torneå ............

70,853

63,562

62,608

59,816

58,046

55,896

154,335

52,629

51,766

46,637

44,527

41,112

38,718

37,200

31,725

Inskr.dom.

Sekr

2 FN 3 AN 6 EN

Bitr. dom.

Sekr.

FN 3 AN 7 EN

Bitr. dom.

Sekr.

FN 3 AN 8 EN

Sekr.

FN 2 AN

Spkr

FN 2 AN EN

Qpkr

FN 2 AN EN

Qnl/r

FN 2 AN EN

Sekr.

FN 2 AN

Sekr.

FN 3 AN

Spkr

FN 3 AN 7 EN

Sekr.

FN 2 AN EN

Qpj/ t

FN 2 AN EN

Qplrr»

FN AN EN

Sekr.

FN 2 AN

Sekr.

FN AN

66

79

70

41

40

50

»30

45

46

51

43

48

33

30

47

32

bitr. d. 10

sekr. 20

bitr. d. 20

sekr. 10

8

10

10

112

8

17

20

15

18

10

10

430

620

600

310

155

390

300

340

300

280

350

310

210

240

420

16

9

27

4

v ett

6

26

18

12

15

19

10

9

6

5

15

1 Med domsagan har fr. o. m. l/i 1938 förenats staden Örnsköldsvik med en folkmängd /is 1937 av 5,546 personer, som

domsagan angivna folkmängden. Fr. o. m. förstnämnda dag är antalet allm. tingssmntr. i domsagan 40 (i allm. omfattande 1 rtgdag), da

10 handläggas av sekr. Siffrorna i kol. 8—12 avse domsagan och staden tillhopa.

3 Sekr. inrättad fr. o. m. V7 1938; under 1932 fanns bitr. dom. (finsktalande) enl. 1925 ars domsagostadga.

W

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:360 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående anslag till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare vid nedre ju s. 1 i texten
  2. SU 1939:229 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående anslag till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare vid nedre justitierevision s. 1 i texten