Angående anslag till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare vid nedre justitierevisionen, m. m
1939-03-10 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:227, Angående anslag till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare vid nedre justitierevisionen, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
1
Nr 227.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare
vid nedre justitierevisionen, m. m.; given
Stockholms slott den 10 mars 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
K. G. Westman.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 mars 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Westman:
Vid anmälan i årets statsverksproposition av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor anförde chefen för finansdepartementet bland annat (sid. 3),
att det stadium, i vilket löneregleringsarbetet befunne sig beträffande vissa befattningshavargrupper,
föranledde att en del avlöningsanslag i riksstatsförslaget
upptagits med allenast beräknade belopp, samt att i fråga örn andra
huvudtiteln 1936 års lönekommittés förslag örn lönereglering för icke-ordinarie
personal, vilket förslag ej kunnat slutligt prövas, föranledde att definitiva
framställningar icke då gjordes angående beräkning av nedre justitierevisionens,
hovrätternas, häradsrätternas och vattendomstolarnas avlöUihang
till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 227.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
ningsanslag. Under hänvisning till detta uttalande hemställde jag vid anmälan
till statsverkspropositionen av de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret
1939/40 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, under anslagspunkterna
[12.], [18.], [21.] och [26.], att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i dessa ämnen, beräkna
till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare vid nedre
jusiitierevisionen ett förslagsanslag av 643,000 kronor,
till Hovrätterna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,874,000 kronor,
till Häradsrätterna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,910,000 kronor och
till Vattendomstolarna: Avlöningar ett förslagsanslag av 268,000 kronor.
Denna hemställan blev av Kungl. Majit bifallen.
Sedan på hemställan av chefen för finansdepartementet Kungl. Majit denna
dag beslutat att till riksdagen avlåta proposition (nr 218) med förslag till
löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare
vid den civila statsförvaltningen m. m., får jag ånyo underställa
Kungl. Majit ifrågavarande anslagsbehov.
1. Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare vid nedre
justitierevisionen, förslagsanslag. Detta anslag är i gällande riksstat upptaget
med ett belopp av 548,100 kronor.
Personalförteckning för nedre justitierevisionen har av Kungl. Majit fastställts
den 11 juni 1937 (statsliggaren sid. lil). Förteckningen upptager,
förutom tjänstemän å ordinarie stat, å övergångsstat två protokollssekreterare
i lönegraden B 22.
Genom beslut den 13 maj 1938 har Kungl. Majit fastställt följande avlöningsstat
för befattningshavare vid nedre justitierevisionen, att tillämpas
under budgetåret 1938/39:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 424,500
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslags
vis
........................................... » 5,800
3. Avlöningar till extra revisionssekreterare ............ » 42,000
4. Avlöningar till personal i anledning av att ledamöter i
lagrådet under viss tid kunna komma att tjänstgöra i
högsta domstolen, förslagsvis .............. » 5,000
5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit .......................................... » 3,100
6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m...........kronor 42,400
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 1,700 » 44,100
7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis .......................... » 23,600
Summa kronor 548,100.
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
3
I skrivelse den 24 augusti 1938 har nedre justitierevisionen gjort framställning
om anslag för budgetåret 1939/40. Revisionen har därvid förnyat
ett i skrivelser den 31 augusti 1936 och den 30 augusti 1937 framställt förslag
om inrättande av en särskild befattning såsom chef för revisionen
(jfr andra huvudtiteln 1937 sid. 13 ff., 1938 sid. 10 f.). I övrigt har revisionen
i sitt förslag till avlöningsstat för nästkommande budgetår vidtagit
följande ändringar beträffande de i staten ingående anslagsposterna. Posterna
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat och till avlöningar till
extra revisionssekreterare ha omräknats med ledning av löneplanerna i det
nya civila avlöningsreglementet. Till övergångsstat har icke beräknats något
anslag. I fråga örn den under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal upptagna delposten till grundavlöningar m. m. har revisionen
beräknat å ena sidan en höjning med belopp, motsvarande lön under
två månader till en från och med den 1 september 1938 anställd amanuens
i 18 lönegraden, å andra sidan en sänkning av posten, huvudsakligen motsvarande
avlöning till tre extra skrivbiträden. Besparingen har möjliggjorts
genom vidtagna rationaliseringsåtgärder. Beträffande delposten till avlöningsförhöjningar
m. m. föreslås viss höjning i anledning av inträffande
förändringar i löneklassplacering. Posten till särskilda löneförmåner till
ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän har avförts ur staten.
Förslaget om inrättande av en särskild befattning såsom chef för n edro Departement*.
justitierevisionen torde komma att bliva föremål för prövning i samband med cAe/e».
den blivande utredningen angående revision av det civila avlöningsreglementets
tjänsteförteckning. Förslaget synes mig därför icke nu böra föranleda
framställning av Kungl. Majit till riksdagen.
Revisionens förslag i övrigt — som frånsett jämkningen av grundavlöningsposten
innefattar förändringar i avlöningsstaten allenast av automatisk
natur (jfr andra huvudtiteln 1938 sid. 10) — har icke givit mig anledning
till erinran. Den allmänna löneregleringen föranleder emellertid vissa
ytterligare ändringar i staten. Från anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bestrides bland annat ett arvode
till den registrator som handhar revisionens ekonomi och uppbörd, vilket
arvode är förenat med dyrtidstillägg. I enlighet med principerna för arvodesregleringen
torde rätten till dyrtidstillägg å detta arvode böra bortfalla
och arvodet i stället uppräknas med 100 kronor. Härav följer en motsvarande
höjning av anslagsposten. De ändrade avlöningsbeloppen för ickeordinarie
tjänstemän föranleda vidare en omräkning av delposterna till
grundavlöningar och avlöningsförhöjningar. Slutligen bör under en särskild
anslagspost beräknas medel till rörligt tillägg för ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän.
I enlighet med det anförda skola de i nedre justitierevisionens avlöningsstat
upptagna anslagsposterna bestämmas på följande sätt. Beträffande posten
avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat är annan
ändring icke att vidtaga än att lönebeloppen på sätt revisionen föreslagit
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 227-
uppräknas nied tillämpning av löneplanerna i det nya civila avlöningsreglementet.
Detsamma gäller örn anslagsposten till de nuvarande extra revisionssekreterarna;
med hänsyn till att förordnandena att vara extra revisionssekreterare
skola ersättas med förordnanden att fullgöra på revisionssekreterare
ankommande göromål, torde emellertid sistnämnda anslagspost
i stället böra rubriceras avlöningar till tjänstemän, som förordnas
att fullgöra revisionssekreterargöromål. De
båda nu nämnda posterna böra upptagas till 500,500 kronor resp. 45,000 kronor.
Den nu befintliga anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat
avföres ur staten. Posten avlöningar till personal
i anledning av att ledamöter i lagrådet under viss
tid kunna komma att tjänstgöra i högsta domstolen
upptages till oförändrat belopp 5,000 kronor. Anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
höjes enligt vad i det föregående anförts med 100 kronor till 3,200 kronor.
Från denna post torde framdeles böra bestridas jämväl vissa kostnader, vilka
hittills belastat annat anslag. Motsvarande anslagspost i avlöningsstaten för
vattendomstolarna anlitas nämligen för närvarande till bestridande av, bland
annat, ersättningar till sakkunniga biträden som i vattenmål tillkallas av
högsta domstolen. Det synes riktigast att dessa kostnader bestridas av medel,
anvisade till högsta domstolen, samt påföras förevarande anslagspost.
Någon höjning av posten påkallas icke härav, men postens belopp
bör med hänsyn till den ifrågasatta nya ordningen upptagas förslagsvis.
Delposten till grundavlöningar m. m., av revisionen beräknad
till 37,000 kronor, uppföres med 48,900 kronor. Delposten till avlöningsförhöjningar
m. m., som av revisionen föreslagits höjd till 2,500
kronor, ökas med ytterligare 1,600 kronor till 4,100 kronor. Posten till
särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän utgår
ur staten. I stället upptages en post till rörligt tillägg, vilken uppföres
förslagsvis och bestämmes till 36,300 kronor.
Nedre justitierevisionens avlöningsanslag bör följaktligen upptagas med
(500,500 + 45,000 + 5,000 + 3,200 + 48,900 + 4,100 + 36,300 =) 643,000
kronor. I personalförteckningen torde böra vidtagas erforderliga ändringar.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att
dels godkänna följande personalförteckning för nedre
justitierevisionen:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
27 revisionssekreterare .......................... A 30
4 protokollssekreterare ........ A 22
2 registratorer ................................ A 22
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
5
Befattning Lönegrad
1 kanslist .................................... A 21
1 förste expeditionsvakt ........................ A 7
1 kanslibiträde ................................ A 7
5 expeditionsvakter ............................ A 5
15 kontorsbiträden ............................ A 4
För tjänstgöring i högsta domstolen:
1 förste expeditionsvakt ........................ A 7
2 expeditionsvakter............................ A 5;
dels fastställa följande avlöningsstat för befattningshavare
vid nedre justitierevisionen, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ....................
2. Avlöningar till tjänstemän, som förordnas
att fullgöra revisionssekreterargöromål
3. Avlöningar till personal i anledning av
att ledamöter i lagrådet under viss tid
kunna komma att tjänstgöra i högsta
domstolen, förslagsvis ..............
4. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . .
5. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar
m. m............. kronor 48,900
b) Avlöningsförhöjning
ar
m. m., förslagsvis » 4,100
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ............
kronor 500,500
» 45,000
» 5,000
» 3,200
» 53,000
» 36,300
Summa kronor 643,000;
dels ock till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare
vid nedre justitierevisionen för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 643,000.
2. Hovrätterna: Avlöningar, förslagsanslag. Hovrätternas avlöningsanslag
har för budgetåret 1938/39 upptagits med ett belopp av 1,611,200 kronor.
Personalförteckning för hovrätterna har fastställts av Kungl. Maj:t den
12 juni 1936 (statsliggaren sid. 113 f.). Kungl. Maj:t har därjämte den 13
maj 1938 fastställt följande avlöningsstat för hovrätterna, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1938/39:
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Aviöningsstat.
Svea hovrätt.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 674,600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit ..................................... » 30,000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m.........kronor 118,300
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 7,500 » 125,800
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis .......................... » 31,800
Summa kronor 862,200
Göta hovrätt.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 329,800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit ......................................... » 14,000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m. . ....... kronor 49,200
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...................... » 2,000 > 51,200
Summa kronor 395,000
Hovrätten över Skåne och Blekinge.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 185,900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit .......................................... » 7,000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m. . . .....kronor 34,000
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...................... > 3,900 » 37,900
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................................... » 300
Summa kronor 231,100
Hovrätten för Övre Norrland.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 98,100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit .......................................... » '' 2,900
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m.........kronor 21,100
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...................... » 800 » 21,900
Summa kronor 122,900.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
I särskilda skrivelser den 23 augusti samt den 9 och 15 september 1938
ha hovrätterna avgivit förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1939/40.
Innan jag övergår till behandling av dessa framställningar, torde en redogörelse
få lämnas för väckt fråga angående förstärkning av Göta
hovrätts arbetskrafter.
Härvid må till en början erinras, att antalet ordinarie ledamöter utgör i
Svea hovrätt 40, i Göta hovrätt 20, i hovrätten över Skåne och Blekinge 11
samt i hovrätten för övre Norrland 5. I vardera Svea hovrätt och hovrätten
över Skåne och Blekinge finnes därjämte en extra ledamot. I fråga örn
hovrätten för övre Norrland ha medel anvisats till en extra ledamot under
viss del av budgetåret.
I skrivelse den 7 december 1938 har Göta hovrätt — under åberopande
av viss utredning som framlagts av processlagberedningen i betänkande rörande
uppdelning av nämnda hovrätt — framhållit att hovrätten vore den
i förhållande till antalet ledamöter mest arbetstyngda av rikets hovrätter.
Enligt en i skrivelsen intagen tablå utgjorde sammanlagda antalet av hovrätterna
genom slutligt utslag avgjorda mål och slutligt handlagda, med mål
jämställda ärenden under treårsperioden 1935—1937 följande:
1935
1936
1937
Medeltal
Svea hovrätt (utom Västerbottens och Norrbottens län)
3,539
3,262
3,161
3,320
därav vattenmål ..................................
31
38
43
38
Göta hovrätt........................................
2,088
1,979
1,894
1,987
1 Hovrätten över Skåne och Blekinge ..................
Hovrätten för Övre Norrland (resp. Västerbottens och
953
961
987
967
Norrbottens län) ..................................
383
392
423
—
Av tablån framgår vidare, att medeltalet mål per ledamot och år under
ifrågavarande period utgjorde för Svea hovrätt 83, för Göta hovrätt 99 samt
för hovrätten över Skåne och Blekinge 81; för hovrätten för Övre Norrland
har medeltalet per ledamot under år 1937 uppgått till 85. Det anmärkes
emellertid, att vid beräkningen av siffrorna för hovrätten över Skåne och
Blekinge samt hovrätten för Övre Norrland hovrätternas presidenter icke
medräknats såsom ledamöter samt att, därest med hänsyn till presidentens
deltagande i rättskipningen antalet ledamöter ökas med en halv, ifrågavarande
medeltal för vardera hovrätten skulle utgöra 77.
Hovrätten framhåller i sin skrivelse under hänvisning till tablån, hurusom
under åren 1935—1937 antalet mål per ledamot varit störst i Göta hovrätt,
samt anför vidare, att arbetsbördans omfattning enligt sakens natur
framför allt beror på målens beskaffenhet men att man — frånsett vattenmålen,
vilka alla handläggas av Svea hovrätt i egenskap av vattenöverdomstol
och genomgående torde vara vidlyftiga — synes kunna utgå från att
större och mindre mål förekomma i ungefär samma omfattning i de olika
hovrätterna. Den stora arbetsbördan i Göta hovrätt har, enligt vad hovrätten
jämväl framhållit, medfört vissa olägenheter. Hovrätten anför härom
följande:
8
Kungl. Maj-.ts proposition nr 227.
Att Göta hovrätts i förhållande till hovrättens ledamotsantal stora arbetsbörda
kunnat bemästras kan i någon mån tillskrivas den omständigheten
att de muntliga förhören under största delen av ifrågavarande tid varit relativt
fåtaliga och i allmänhet av mindre omfattning; i huvudsak har det dock
berott på att ledamöterna fått prestera arbete i större omfattning än som
kan anses skälig. Till följd av den stora arbetsbördan hava ledamöterna
tidvis varit nödsakade att för vinnande av någon lättnad begagna sig av tillfälliga
ledigheter utan att dock själva vara arbetslediga. De förordnade
vikarierna hava visserligen i allmänhet endast under enstaka dagar innehaft
förordnanden såsom adjungerade ledamöter, men då förberedelsen till
dylika förordnanden är tidskrävande, hava personerna i fråga — de äldsta
e. fiskalerna — i allmänhet icke samtidigt kunnat uppehålla sin fiskalsbefattning,
vars göromål fått skötas av aspiranter. I realiteten har således
antalet ledamöter varit något större och därmed antalet mål per ledamot
något mindre än siffrorna utvisa. En dylik anordning drabbar ekonomiskt
orättvist såväl vederbörande ledamot som den vikarierande e. fiskalen. Anordningen
förekommer givetvis även i andra hovrätter, men ledamöterna
böra ej vara nödsakade att anlita densamma i den utsträckning, som tidvis
varit fallet i denna hovrätt.
Under erinran att det för Göta hovrätt konstaterade årliga medeltalet 99
mål per ledamot motsvarar 495 mål per division om fem ledamöter, har
hovrätten förklarat sig anse att den normala arbetsbördan för en sådan division
borde beräknas till högst 400 mål om året, motsvarande 80 mål per
ledamot. Härom anför hovrätten närmare:
Processlagberedningen uttalade 1934 i sitt yttrande om upprättande av två
norrländska hovrätter, att ett genomsnittligt antal av 430 mål för år utgjorde
normal arbetsbörda för en division örn fem ledamöter. Detta uttalande
grundar sig emellertid pa förhållandena före 1936 års lagändring örn muntliga
förhör i hovrätt och kan därför ej numera läggas till grund vid beräkning
av en divisions arbetsbörda. De muntliga förhören taga mycken tid i
anspråk. Sessionstiden ökas väsentligt för samtliga ledamöter, varjämte
särskilt den som har att leda förhöret måste för att vara i stånd därtill noggrant
sätta sig in i målet på förhand. Även justeringen av det ofta vidlyftiga
protokollet är tidsödande. Det kan nämnas, att av de 25 muntliga förhör,
som i Göta hovrätt ägt rum under tiden fr. o. m. den 1 januari t. o. m.
den 30 november 1938 — ytterligare 4 förhör hava hittills utsatts att äga
rum under december månad — 11 tagit omkring 4 timmar eller mera i anspråk.
Med hänsyn till den ständiga ökningen av de muntliga förhören kan
man såsom normal arbetsbörda för en division om fem ledamöter ej räkna
med högre antal än 400 mål örn året eller 80 mål per ledamot.
Beträffande hovrättens arbetsbörda under år 1938 har hovrätten, som vid
tidpunkten för skrivelsens avlåtande icke haft tillgång till definitiva siffror
för sistnämnda år, ansett sig kunna utgå från att belastningen då varit minst
lika stor som under år 1937. Med utgångspunkt härifrån och från en normal
arbetsbörda av 400 mål per division eller 80 mål per ledamot skulle,
enligt vad hovrätten uttalat, erfordras en ökning av antalet ledamöter med
tre. Hovrätten har emellertid förklarat sig icke vilja ifrågasätta större ökning
än med två ledamöter.
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
9
Under åberopande av vad sålunda anförts har hovrätten hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att antalet ledamöter i hovrätten
från och med ingången av år 1939 ökas med två extra ledamöter.
I infordrat yttrande över hovrättens framställning har statskontoret —
som beträffande frågan om anställande av adjungerade ledamöter under
tiden intill den 1 juli 1939 förklarat sig med hänsyn till den i ärendet förebragta
utredningen intet ha att erinra mot att medel härför ställdes till hovrättens
förfogande — såvitt angår tiden därefter allenast uttalat, att framställningen
syntes böra tagas under övervägande i samband med behandlingen
av nu förevarande anslagsfråga.
I de förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår, som hovrätterna
framlagt i sina förut nämnda skrivelser, ha de i avlöningsstaten ingående
anslagsposterna till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat omräknats enligt
löneplanerna i det av 1938 års riksdag antagna civila avlöningsreglementet.
Som följd av löneregleringen ha enligt förslagen de för Svea hovrätt
och hovrätten över Skåne och Blekinge uppförda anslagsposterna till särskilda
löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän uteslutits.
Frånsett nu nämnda, av löneregleringen betingade anslagsändringar har
Svea hovrätt icke ifrågasatt ändring beträffande de för denna hovrätt anvisade
medlen.
Göta hovrätt har föreslagit en ökning av hovrättens delpost till avlöningsförhöjningar
m. m. med 5,000 kronor till 7,000 kronor. Till stöd härför
åberopar hovrätten, att flertalet av de fiskaler som avlönas från hovrättens
grundavlöningspost tillhöra 21 löneklassen. Vidare har hovrätten under
hänvisning till vad hovrätten anfört i sin skrivelse med anslagsäskanden för
budgetåret 1938/39 (jfr andra huvudtiteln 1938 sid. 17 f., 22) hemställt dels
att frågan örn inrättande av fyra förste fiskalsbefattningar å extra stat måtte
upptagas till förnyad prövning, enär de till stöd därför åberopade skälen
fortfarande ägde giltighet, dels ock att frågan örn uppfattning av en kontorsbiträdesbefattning
till kanslibiträdesbefattning måtte upptagas till avgörande
i samband med förestående allmän prövning av olika befattningshavargruppers
löneställning.
Hovrätten över Skäne och Blekinge har likaledes förnyat ett av hovrätten
år 1937 framställt förslag om inrättande av två förste fiskalsbefattningar
vid hovrätten (jfr andra huvudtiteln 1938 sid. 17 f.) samt därvid åberopat
enahanda skäl som Göta hovrätt. För den händelse framställningen i denna
fråga icke heller nu skulle bifallas har hovrätten hemställt om anvisande av
medel till anställande av en extra fiskal utöver det antal sådana befattnings:
havare, hovrätten för närvarande äger anställa. I detta hänseende har hovrätten
anfört, att den i förhållande till övriga hovrätter hade en fiskal mindre
än hovrättens storlek i övrigt och arbetsbördan i hovrätten indicerade, i
det arbetsbördan, såsom även framginge av ledamotsantalet, motsvarade två
och en halv divisioner.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Departements
chefen.
Hovrätten för övre Norrland har, under förmälan att hovrättens delpost
till avlöningsförhöjningar m. m. visat sig otillräcklig, hemställt örn dess höjning
med 700 kronor. Å andra sidan har hovrätten beräknat viss minskning
av delposten till grundavlöningar m. m., motsvarande huvudsakligen
lön till en extra ledamot (lönegraden B 26) under tre månader. Hovrätten
har nämligen ansett tillfyllest, att för nästkommande budgetår en extra ledamot
ställes till hovrättens förfogande under halva året, medan i gällande
avlöningsstat medel för sådant ändamål beräknats för tre fjärdedels år (jfr
andra huvudtiteln 1938 sid. 26). Beträffande behovet av extra ledamot
anför hovrätten:
Behovets storlek har visat sig ytterst svårt att på förhand fastställa med
något större mått av säkerhet. Orsaken härtill är huvudsakligen att tillflödet
av mål till hovrätten är ganska ojämnt. Även det växlande antalet
muntliga förhör under olika tidsperioder har en betydande inverkan. Under
budgetåret 1937/38 har extra ledamot varit anställd fr. o. m. den 20 september
t. o. m. den 19 november 1937 samt fr. o. m. den 25 april t. o. m. den
31 maj 1938, eller tillhopa något mer än tre månader. För närvarande synes
sammanlagda antalet mål i hovrätten icke vara i stegring. Däremot torde
antalet muntliga förhör för innevarande år snarast bliva större än antalet
för 1937. Visserligen kan behovet av extra ledamot hastigt komma att
stegras, men hovrätten har dock ansett möjligt att begränsa sig till att föreslå
anslag av medel till extra ledamot under högst ett halvt år av nästkommande
budgetår.
Statskontoret har i infordrat utlåtande, under erinran bland annat om den
behandling förslaget örn inrättande av förste fiskalsbefattningar tidigare erhållit,
uttalat att statskontoret ansåge sig icke kunna förorda bifall till nu
föreliggande förslag på denna punkt. Beträffande hovrättens över Skåne
och Blekinge alternativt gjorda hemställan om anvisande av medel till ytterligare
en extra fiskal har statskontoret förklarat sig icke heller kunna biträda
detta förslag, då hovrätten enligt ämbetsverkets mening knappast anfört
tillräckliga skäl därför.
Göta hovrätt har såsom grund för sin hemställan om förstärkning av arbetskrafterna
åberopat att hovrättens arbetsbörda, ställd i förhållande till antalet
ledamöter, är betydligt större än övriga hovrätters. De statistiska uppgifter
som hovrätten framlagt utvisa ock, att under treårsperioden 1935—1937 antalet
av Göta hovrätt avgjorda mål — inbegripet vissa med mål jämställda
ärenden — per ledamot räknat, med mer än en femtedel överstigit genomsnittssiffran
för de övriga hovrätterna samt även är avsevärt högre än som
av processlagberedningen betecknats såsom normalt.
Nu angivna omständigheter lära visserligen icke i och för sig utgöra tillräcklig
anledning att utöka ledamotsantalet i hovrätten. Emellertid ha enligt
inhämtade upplysningar förhållandena för hovrättens vidkommande under
den senaste tiden utvecklat sig i en riktning, som synes mig framhäva behovet
av arbetskrafternas förstärkning. Antalet av hovrätten avgjorda mål, som
år 1937 utgjorde 1,894, har under år 1938 sjunkit till 1,882, motsvarande 94
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
per ledamot. Samtidigt har antalet inkomna mål stigit från 1,922 till 2,015.
Detta har haft till följd en stegring av arbetsbalansen från 484 balanserade
mål vid årsskiftet 1937—1938 till 536 vid senaste årsskiftet eller med närmare
11 procent. De båda första månaderna av innevarande år utvisa i jämförelse
med fjolåret en sådan ökning av de inkomna målens antal, att, därest
den fortfar i tillnärmelsevis samma proportion under resten av året, en betydlig
stegring av balansen måste bliva följden, även om hovrättens arbetskapacitet
kan bibehållas vid sin nuvarande höjd. I betraktande av vad
hovrätten upplyst rörande frekvensen av vidlyftiga mål samt den ökade förekomsten
av tidskrävande muntliga förhör torde emellertid snarast en ytterligare
nedgång av antalet avgjorda mål vara att förvänta, om icke hovrättens
arbetskrafter undergå erforderlig förstärkning.
Till förebyggande av en icke önskvärd stegring av arbetsbalansen har jag
därför funnit mig böra förorda, att medel beräknas för utökning av hovrättens
personal under nästa budgetår med två extra ledamöter. Kostnaden,
som motsvarar lön till två adjungerade ledamöter i 26 löneklassen å E-ort,
beräknas till i runt tal 18,200 kronor.
Mot det förslag som hovrätterna tidigare framställt rörande inrättande av
särskilda med pensionsrätt förenade förste fiskalsbefattningar å extra stat
i lönegraden B 24 erinrade jag vid framläggandet av 1938 års statsverksproposition,
att därigenom skulle tillskapas befattningar av annan art i lönetekniskt
hänseende än de befattningar som funnes i hovrätterna. Då detta
skäl synes mig alltjämt böra tillmätas avgörande betydelse, har jag funnit
tillräcklig anledning saknas att nu till närmare övervägande upptaga de
av vissa hovrätter ånyo väckta förslagen om inrättande av ett antal dylika
tjänster.
Däremot har jag ansett mig böra till förnyad prövning framlägga frågan
om antalet extra fiskaler som må förordnas i hovrätten över Skåne och Blekinge.
Enligt Kungl Maj:ts brev den 13 maj 1938 (nr 199) har antalet sådana
befattningshavare från och med innevarande budgetår fastställts till 5.
För övriga hovrätter utgör motsvarande antal: i Svea hovrätt 20, i Göta hovrätt
10 och i hovrätten för Övre Norrland 3. Beträffande de överväganden
som legat till grund för beslutet härom torde få hänvisas till fjolårets statsverksproposition
(andra huvudtiteln sid. 18 ff.). Såsom hovrätten över Skåne
och Blekinge nu framhållit har genom den gjorda begränsningen denna hovrätt
så till vida kommit i mindre förmånligt läge, att de extra fiskalerna där
äro i förhållande till ledamotsantalet färre än i övriga hovrätter. Att bibehålla
denna skillnad synes mig icke motiverat med hänsyn till den fiskalerna
åvilande arbetsbördan samt tjänstgöringsförhållandena i de olika hovrätterna.
Jag förordar därför att det antal extra fiskaler, som hovrätten över Skåne
och Blekinge skall äga förordna för fullgörande av fiskalsgöromål, från och
med nästa budgetår höjes till 6.
Innan jag övergår till beräkningen av de särskilda anslagsposterna i hovrätternas
avlöningsstat, torde jag vidare få beröra frågan örn indragning av
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
hovrätternas ordinarie fiskalsbefattningar (jfr andra huvudtiteln 1936, sid.
33 ff.). Personalförteckningen för hovrätterna upptager sammanlagt 15
fiskaler i lönegraden B 22, därav 8 i Svea hovrätt, 4 i Göta hovrätt, 2 i hovrätten
över Skåne och Blekinge samt 1 i hovrätten för Övre Norrland. Enligt
den tillämpade ordningen fullgöras emellertid fiskalsgöromålen helt av hovrätternas
extra fiskaler. Att de ordinarie fiskalstjänsterna likväl bibehållits
har motiverats av önskemålet att inom rimlig tid bereda hovrätternas ickeordinarie
domarpersonal en tryggad ställning. Sedan assessorerna kommit i
åtnjutande av pensionsrätt, ha de ifrågavarande befattningarna förlorat sin
betydelse ur denna synpunkt. Enligt beslut av Kungl. Majit den 22 maj
1936 få de icke återbesättas, och de äro numera alla vakania. Hinder torde
därför icke möta att från och med nästa budgetår indraga dessa tjänster.
Någon mera avsevärd besparing å anslaget i dess helhet uppkommer icke
på grund av den föreslagna indragningen. För närvarande gäller nämligen,
att hovrätternas extra fiskaler till så stort antal som svarar mot antalet
tjänstlediga ordinarie fiskaler avlönas från anslagsposterna till avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat. Under de i gällande avlöningsstat upptagna
anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal ha därför medel
beräknats allenast till de extra fiskaler som icke avlönas på nämnda sätt.
Efter de ordinarie fiskalstjänsternas indragning måste samtliga extra fiskaler
avlönas fran sistnämnda poster. Av indragningen föranledda minskningar
å anslagsposterna lill avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat uppvägas
därför till väsentlig del av höjningar å anslagsposterna till icke-ordinarie
personal.
Beträffande beräkningen av anslagsbehovet för nästkommande budgetår
ma till en början framhållas att, enligt vad som framgår av förenämnda
proposition nr 218 med förslag till löneplaner, de särskilda grunder i avlöningshänseende,
som för närvarande gälla för vissa icke-ordinarie befattningshavare
vid hovrätterna enligt Kungl. Maj:ts brev den 13 maj 1938 (nr
199), i huvudsak skola bibehållas. Avlöningsvillkoren för dessa befattningshavare
skola dock närmare anslutas till det nya civila icke-ordinariereglementets
bestämmelser. Sålunda föreslås bland annat, att adjungerad ledamot,
som är assessor, skall äga uppbära avlöning såsom extra ordinarie
tjänsteman i 29 lönegraden, samt att annan adjungerad ledamot och extra
fiskal skola äga åtnjuta begynnelselön enligt 26 resp. 15 löneklassen med
rätt till uppflyttning i 28 resp. 21 löneklassen enligt de regler för löneklassuppflyttning,
som för dem stadgats i 1938 års brev. Tillika skola arvodena
till hovrätternas fiskalsaspiranter anknytas till icke-ordinariereglementet,
varefter rörligt tillägg icke bör utgå å dessa arvoden.
Med avseende å de särskilda anslagsposterna torde följande vara att iakttaga.
Under anslagsposterna till avlöningar lill tjänstemän å ordinarie
stat böra icke vidare beräknas medel till ordinarie fiskaler. I enlighet
härmed och efter omräkning av lönebeloppen enligt det nya civila
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
13
avlöningsreglementet bestämmas dessa poster till 714,700 kronor för Svea
hovrätt, 339,500 kronor för Göta hovrätt, 191,600 kronor för hovrätten över
Skåne och Blekinge samt 99,500 kronor för hovrätten för övre Norrland.
Från Svea hovrätts anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, böra — i överensstämmelse
nied vad som föreslagits i fråga om motsvarande post i nedre justitierevisionens
avlöningsstat — framdeles bestridas ersättningar till sakkunniga
biträden som tillkallats i vattenmål av vattenöverdomstolen, vilka ersättningar
enligt nu gällande bestämmelser utgå av vattendomstolarnas avlöningsanslag.
I likhet med den nyssnämnda posten i nedre revisionens stat
torde nu förevarande anslagspost böra uppföras förslagsvis. Från Svea hovrätts
anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar bestridas vidare arvoden
till militära ledamöter i krigshovrätten. Enligt grunderna för arvodesregleringen
skola de med dessa arvoden förenade dyrtidstilläggen framdeles
icke utgå utan böra i stället arvodesbeloppen ökas med belopp som
svarar mot tillägget. Posten torde på grund härav höjas med 200 kronor
till 30,200 kronor. — För de övriga hovrätternas vidkommande erfordras
ingen ändring med avseende å motsvarande anslagsposter.
Beträffande hovrätternas icke-ordinarie personal kräves, såvitt Svea hovrätt
angår, ingen förändring för nästa budgetår. Däremot bör, enligt vad
jag i det föregående anfört, Göta hovrätt förstärkas med två extra ledamöter
och hovrätten över Skåne och Blekinge med en extra fiskal. Beträffande
hovrätten för Övre Norrland torde, på sätt hovrätten föreslagit, medel för en
extra ledamot böra beräknas under allenast ett halvt budgetår. De under
anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal
upptagna delposterna till grundavlöningar m. m. bestämmas med
hänsyn till nu nämnda personalförändringar till följande belopp, nämligen
för Svea hovrätt 183,600 kronor, för Göta hovrätt 93,400 kronor, för hovrätten
över Skåne och Blekinge 53,000 kronor samt för hovrätten för övre
Norrland 27,200 kronor. Beloppen ha avvägts i förhållande till de föreslagna
nya avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie tjänstemän.
Löneregleringen inverkar jämväl på beräkningen av delposterna till avlöningsförhöjningar
m. m. Vid bestämmandet av dessa poster
bör hänsyn vidare tagas till beräknade löneklassuppflyttningar för hovrätternas
extra fiskaler. Dessa befattningshavare åtnjuta begynnelselön enligt
15 löncklassen men uppflyttas efter viss tids meriterande tjänstgöring
i 21 löneklassen. Kostnaden för löneklassuppflyttningen — som alltså motsvarar
skillnaden mellan 21 och 15 löneklasserna — bestrides från förevarande
delposter. Då man för nästkommande budgetår torde ha att räkna
med att åtminstone halva antalet i hovrätterna tjänstgörande extra fiskaler
kommer att åtnjuta lön enligt den högre löneklassen, böra posterna till avlöningsförhöjningar
genomgående uppräknas. De bestämmas i enlighet med
det sagda till 25,400 kronor, 11,600 kronor, 7,000 kronor och 4,400 kronor
för resp. Svea och Göta hovrätter, hovrätten över Skåne och Blekinge samt
hovrätten för övre Norrland.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Anslagsposterna till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän i Svea hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge torde
utgå ur staten.
Till bestridande av rörligt tillägg böra å andra sidan uppföras nya
anslagsposter med följande belopp, nämligen för Svea hovrätt 55,100 kronor,
för Göta hovrätt 26,500 kronor, för hovrätten över Skåne och Blekinge
15,400 kronor samt för hovrätten för övre Norrland 8,000 kronor. Posterna
bestämmas förslagsvis.
De för respektive hovrätter erforderliga anslagsbeloppen bliva därmed:
för Svea hovrätt 1,009,000 kronor, för Göta Ika rätt 485,000 kronor, för hovrätten
över Skåne och Blekinge 274,000 kronor samt för hovrätten för övre
Norrland 142,000 kronor.
Hela anslaget torde alltså för nästkommande budgetår böra bestämmas
till 1,910,000 kronor. I personalförteckningen torde vidtagas erforderliga
ändringar.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels godkänna följande personalförteckning för hovrät
-
terna:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Svea hovrätt.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 president .................................... B 3
40 hovrättsråd ................................ A 30
1 krigshovrättsråd ............................ A 30
1 sekreterare ................................ A 27
1 advokatfiskal .............................. A 24
1 överkrigsfiskal .............................. A 24
2 aktuarier .................................. A 22
1 arkivarie .................................. A 22
3 notarier .................................... A 22
1 förste expeditionsvakt ........................ A 7
7 kanslibiträden .............................. A 7
6 expeditionsvakter ............................ A 5
6 kontorsbiträden .............................. A 4
4 skrivbiträden ................................ A 2
Göta hovrätt.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 president .............................. b 3
20 hovrättsråd ................................ A 30
1 sekreterare .................................. A 27
1 advokatfiskal ............. A 24
1 aktuarie ..... A 22
Kungl. Maj:ts proposition nr 227. 15
Befattning Lönegrad
2 notarier .................................... A 22
1 förste expeditionsvakt ........................ A 7
3 kanslibiträden .............................. A 7
3 expeditionsvakter ............................ A 5
3 kontorsbiträden ............................ A 4
3 skrivbiträden ................................ A 2
Hovrätten över Skåne och Blekinge.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 president .................................. B 3
11 hovrättsråd ................................ A 30
1 sekreterare ..............................: . A 26
1 aktuarie .................................... A 22
1 förste expeditionsvakt ....................... A 7
1 kanslibiträde ................................ A 7
1 expeditionsvakt .............................. A 5
3 kontorsbiträden .............................. A 4
1 skrivbiträde ...............................A 2
Hovrätten för Övre Norrland.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 president .................................... B 3
5 hovrättsråd ................................ A 30
1 sekreterare ................................ A 26
1 kanslibiträde ................................ A 7
1 expeditionsvakt .............................. A 5
1 kontorsbiträde . ............................ A 4;
dels fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
Svea hovrätt.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ................... kronor 714,700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 30,200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar
m. m...........kronor 183,600
b) Avlöningsförhöjning
ar,
m. m., förslagsvis
............ » 25,400 » 209,000
4. Rörligt tillägg, föslagsvis.............. » 55,100
Summa kronor 1,009,000
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Göta hovrätt.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................... kronor 339,500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t ............ » 14,000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar
m. m.............kronor 93,400
b) Avlöningsförhöjning
ar
m. m., förslagsvis » 11,600 » 105,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 26,500
Summa kronor 485,000
Hovrätten över Skåne och Blekinge.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................... kronor 191,600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t ............ » 7,000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar
m. m.............kronor 53,000
b) Avlöningsförhöjning
ar
m. m., förslagsvis » 7,000 » 60,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 15,400
Summa kronor 274,000
Hovrätten för Övre Norrland.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................... kronor 99,500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj.t............ » 2,900,
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar
m. m.............kronor 27,200
b) Avlöningsförhöjning
ar
m. m., förslagsvis » 4,400 » 31,600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 8,000
Summa kronor 142,000;
dels ock till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1939/
40 anvisa ett förslagsanslag av..........kronor 1,910,000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
17
3. Häradsrätterna: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är i gällande
riksstat upptaget med ett belopp av 1,793,000 kronor.
I sina under nästföregående punkt omförmälda skrivelser med anslagsäskanden
för budgetåret 1939/40 ha rikets hovrätter framlagt vissa förslag
jämväl med avseende å häradsrätternas avlöningsanslag. Samtliga hovrätter
lia sålunda framställt i princip överensstämmande önskemål om inrättande
av ökat antal biträdande domarbefattningar i domsagorna.
Hovrätten över Skåne och Blekinge har i särskild skrivelse den 7
oktober 1938 närmare utvecklat sin ståndpunkt i denna fråga.
Inledningsvis må nämnas att sekreterare finnes anställd i 51 av rikets 116
domsagor, att i 2 av förstnämnda domsagor finnes en biträdande domare
jämte sekreteraren samt att i en tredje är inrättad en inskrivningsavdelning
under särskilt förordnad chef.
Beträffande domsagornas behov av rättsbildad arbetskraft har Svea hovrätt
till en början erinrat att, då genom 1933 års domsagostadga domsagonotariernas
behörighet att erhålla domarförordnanden i huvudsak inskränktes
till handläggning av vissa enklare mål och ärenden och i sammanhang därmed
häradshövdingarnas rätt till ledighet från domargöromålen i största
möjliga utsträckning begränsades, det befanns nödvändigt att i de större
domsagorna i ökad utsträckning anställa mera kvalificerad rättsbildad personal.
I detta sammanhang framhålles emellertid även, att den dömande
verksamheten vid domsagostadgans tillkomst varit avsedd att endast i begränsad
omfattning utövas av domsagosekreterarna. Rörande arbetsfördelningen
mellan häradshövding, biträdande domare och sekreterare anför hovrätten
närmare:
Vid tillkomsten av 1933 års domsagostadga tänkte man sig, att sekreterarens
huvudsakliga uppgifter skulle vara att uppsätta dombok och övriga protokoll
i av häradshövdingen handlagda mål och ärenden samt att efter hovrättens
förordnande vara inskrivningsdomare. I de domsagor, där den dömande
verksamheten har sådan omfattning att häradshövdingen behöver
större lindring härutinnan än som kan vinnas genom att handläggningen av
enklare mål överflyttas på notarierna, kan dock sekreteraren i viss utsträckning
tagas i anspråk även såsom ordförande i häradsrätten; dock att mål
eller ärende av vidlyftig eller invecklad beskaffenhet förbehålles häradshövdingens
egen handläggning. — Biträdande domare anställes endast där göromålen
i viss domsaga äro av den omfattning och beskaffenhet, att de icke
lämpligen kunna ombesörjas av häradshövdingen jämte sekreterare och notarier.
Bestämmelser angående arbetsfördelningen mellan häradshövdingen,
biträdande domaren och sekreteraren meddelas i en av Kungl. Maj:t för
domsagan fastställd arbetsordning. Enligt arbetsordningen för Södertörns
domsaga —■ den enda domsaga under Svea hovrätt där biträdande domare
är anställd — åligger det biträdande domaren bland annat att tjänstgöra såsom
ordförande i häradsrätten minst två allmänna rättegångsdagar under
varje period av fyra veckor samt att hålla flertalet rannsakningar. Kompetensfordringarna
erbjuda garantier för att (Ion som förordnas till biträdande
domare vunnit nödig domarerfarenhet; sådant förordnande ina nämligen,
där ej Kungl. Majit annorlunda bestämmer, meddelas allenast assessor i
hovrätt, sålunda en jurist som i avsevärd utsträckning utövat dömande verksamhet
i såväl första som andra instans.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sand. Nr 227.
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Hovrätten har emellertid funnit, att det beträffande domsagosekreterarnas
arbetsuppgifter i praktiken gestaltat sig väsentligt annorlunda än avsikten
varit vid gällande domsagostadgas tillkomst, något som, enligt vad hovrätten
uttalat, i många fall berott på att den egentliga domarverksambeten i betydande
omfattning kommit att åvila sekreteraren. Härom anföres i hovrättens
skrivelse bland annat:
Bestämmelsen om skyldighet för sekreteraren att gå häradshövdingen tillhanda
vid förande av dombok och övriga protokoll — en bestämmelse som
vid stadgans avfattande skjutits i förgrunden — har fått mycket ringa betydelse.
Delvis har väl detta sin förklaring däruti, att sekreterarens arbetskraft
på de flesta håll i största möjliga utsträckning tages i anspråk för
uppläggande av nya fastighetsböcker, men i många domsagor är grunden
till väsentlig del att söka däruti, att den dömande verksamheten måst i
större utsträckning än man beräknat överflyttas på sekreteraren. I flertalet
domsagor tjänstgör sekreteraren i häradshövdingens ställe såsom rättens
ordförande, förutom vid ett större eller mindre antal rannsakningar, under
minst tio allmänna rättegångsdagar årligen. På sina håll är siffran avsevärt
högre — — —. Även där antalet av sekreteraren hållna rättegångsdagar
stannar vid tio, kan detta med hänsyn till de å dessa dagar förekommande
målens antal och beskaffenhet innebära att den egentliga domarverksamheten
överflyttas på sekreteraren i så stor utsträckning som motsvarar vad
som ankommer på häradshövdingen i en mindre domsaga. Såsom arbetsbetingelserna
numera gestalta sig, lärer man ej böra räkna med möjligheten
att på häradshövdingarna överflytta någon del av dé domargöromål som
sålunda övertagits av sekreterarna. Tvärtom föreligger i vissa fall ett trängande
behov att, i större utsträckning än nu låter sig göra, bereda häradshövdingarna
lättnad härutinnan. Domsagostadgans föreskrift att mål eller
ärende av vidlyftig eller invecklad beskaffenhet bör förbehållas häradshövdingens
egen handläggning har vid nu angivna förhållanden i praktiken ej
fått den betydelse som varit åsyftad.
Det förhållandet, att den dömande verksamheten i sä stor utsträckning
som sker utövas av domsagosekreterarna, har hovrätten funnit icke stå i
god överensstämmelse med den av statsmakterna hävdade uppfattningen att
nämnda verksamhet endast bör anförtros personer med erfarenhet och beprövad
skicklighet. Hovrätten yttrar sålunda:
Den som förordnas till sekreterare har i allmänhet på eget ansvar utövat
domarverksamhet allenast i den begränsade utsträckning som den treåriga
notarietjänstgöringen i domsaga medfört. Väl är det en förutsättning för
sekreterarförordnandet att hans lämplighet för domarbanan blivit av hovrätten
prövad, men han har ännu ej själv utövat domarverksamhet i hovrätten.
Den med sekreterarskap förknippade domarverksamheten bär därför
på samma gång karaktären av en utbildning och det ligger särskild vikt
därpå, att sekreteraren erhåller erforderlig tid att väl bereda de mål som
ankomma på hans handläggning och tillräckligt rådrum att överväga domar
och utslag. Dessa förutsättningar kunna icke sägas föreligga i sådana förut
berörda fall, då sekreterarens domaruppgifter hava en så betydande^ omfattning,
att de motsvara en häradshövdings. Omsorgen örn rättsvården
kräver här anlitande av arbetskrafter med större erfarenhet och skicklighet.
Göta hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge samt hovrätten för övre
Norrland ha i förevarande avseende anfört väsentligen enahanda synpunkter
som Svea hovrätt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
19
I syfte att möjliggöra ett bättre tillgodoseende av rättsvårdens intresse än
som med den nuvarande domsagoorganisationen vore möjligt, ha hovrätterna
i sina inlagor framlagt förslag om viss utbyggnad av denna organisation.
Förslagen — vilka enligt vad hovrätterna framhållit tillkommit efter
samråd med 1937 års domsagoutrcdning — innebära i princip, att i domsaga,
där enligt erfarenhetens vittnesbörd en mycket betydande del av den
dömande verksamheten måste anförtros åt annan än häradshövdingen men
biträdande domare ej finnes, befattning såsom biträdande domare skall inrättas
antingen vid sidan av sekreterarbefattningen eller i stället för denna.
Göta hovrätt och hovrätten för övre Norrland framhålla särskilt, att en dylik
anordning skulle medföra en ur synpunkten av rekrytering och befordringsgång
mycket angelägen minskning av den stora kategorien extra fiskaler i
hovrätt och sekreterare i domsaga samt en ur samma synpunkt lika angelägen
ökning av antalet assessorer.
Enligt de av hovrätterna framställda förslagen skulle nya biträdande
domarbefattningar inrättas i sammanlagt fjorton av rikets mest arbetstyngda
domsagor. Svea hovrätt hemställer sålunda på närmare anförda skäl,
dels att i Sollentuna och Färentuna, Medelpads östra och Ångermanlands
norra domsagor måtte vid sidan av sekreteraren anställas biträdande domare,
dels ock att i Södra Roslags, Västra Hälsinglands och Medelpads västra
domsagor sekreteraren måtte utbytas mot biträdande domare. Göta hovrätts
förslag innefattar att biträdande domarbefattningar skola inrättas i stället
för nuvarande sekreterarbefattningarna i Vättle, Ale och Kullings, Östbo och
Västbo samt Vadsbo domsagor. Hovrätten över Skåne och Blekinge föreslår
att biträdande domare anställas i Bräkne och Listers samt östra och Medelsta
domsagor, därvid i första hand förordas att sekreterarbefattningarna bibehållas
vid sidan av de nya tjänsterna. Beträffande de under hovrätten för
övre Norrland hörande domsagorna har denna hovrätt föreslagit att biträdande
domarbefattningar inrättas i Västerbottens västra, Västerbottens
norra och Torneå domsagor. Tillika har hovrätten med eget utlåtande överlämnat
en från häradshövdingen i Västerbottens norra domsaga inkommen
skrivelse den 29 augusti 1938, vari denne på närmare anförda skäl hemställer
att i sistnämnda domsaga måtte anställas biträdande domare jämte sekreteraren.
Hovrätten bar emellertid för sin del förordat att den nuvarande
sekreterarbefattningen i domsagan utbytes mot en biträdande domarbefattning;
därvid har hovrätten förutsatt att behovet av arbetskraft i domsagan
för uppläggande av nya fastighetsböcker tillgodoses genom förordnande av
särskild bokuppläggare.
Med anledning av att enligt gällande bestämmelser häradshövding har
att bidraga till sekreterares avlöning med 800 kronor men med 1,200 kronor
till avlöning av biträdande domare ha hovrätterna därjämte anfört att,
då den föreslagna förstärkningen av domsagornas arbetskrafter främst vore
motiverad av rättsvårdens behov, icke av önskan att bereda lättnader åt häradshövdingarna,
dessa ej syntes böra drabbas av ökad bidragsplikt till
följd av den nya ordningen.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Över hovrätternas förslag om utökning av antalet biträdande domare ha,
efter remiss, utlåtanden avgivits av 1937 års domsagoutredning samt statskontoret.
1937 års domsagoutredning har uttalat, att det ej kan anses vara ur rättssäkerhetssynpunkt
försvarligt att en så betydande dömande verksamhet, som
numera utövas av sekreterarna i ett flertal domsagor, handhaves av personer
med den jämförelsevis begränsade domarerfarenhet som dessa befattningshavare
i allmänhet inneha. Domsagoutredningen har därför funnit,
att i ett antal domsagor nya befattningar böra inrättas, vilkas innehavare
skola ha högre kompetens än de nuvarande sekreterarna och i betydande
omfattning kunna anförtros den egentliga dömande verksamheten. I processreformens
nuvarande läge har det synts domsagoutredningen vara att
förorda att, såsom hovrätterna föreslagit, den enligt gällande domsagostadga
förefintliga biträdande domarinstitutionen bibehålies och genom inrättande
av ett antal nya dylika tjänster utnyttjas till fyllande av det trängande
behovet av mera kvalificerade befattningshavare, som i häradshövdings ställe
skola utöva en mera väsentlig del av den dömande verksamheten. Då de
föreslagna tjänsterna endast skulle uppehållas på förordnande på kortare
tider och för övrigt icke innebära någon principiell nyhet, kunna de enligt
domsagoutredningens uppfattning icke verka hindrande för framtida organisatoriska
reformförslag. — Vad angår de särskilda domsagornas behov
av biträdande domare har domsagoutredningen i allmänhet tillstyrkt vad
hovrätterna härutinnan föreslagit. Dock har domsagoutredningen ansett, att
med anställande av biträdande domare i Vadsbo domsaga bör tills vidare
anstå samt att, därest biträdande domartjänster inrättas i östra och Medelsta
samt Bräkne och Listers domsagor, sekreterartjänsterna därstädes
knappast böra bibehållas.
Beträffande frågan om häradshövdingarnas skyldighet att bidraga till de
nya befattningshavarnas avlöning har domsagoutredningen, i anslutning till
vad hovrätterna i sådant hänseende anfört, såsom sin mening uttalat att
häradshövdingarna i regel icke böra vidkännas ökade kostnader genom de
nu föreslagna åtgärderna.
Statskontoret har i sitt utlåtande tillstyrkt att hovrätternas förslag genomföras
i den av domsagoutredningen förordade omfattningen. I utlåtandet
anföres bland annat:
Såvitt statskontoret kan finna, måste det anses ligga i rättsvårdens intresse,
att den dömande verksamheten i domsagorna handhaves av befattningshavare
med fullt betryggande erfarenhet på området. Det torde ligga
i sakens natur, att en dylik erfarenhet knappast kan förefinnas hos domsagosekreterarna,
då dessa befattningshavare före tillträdandet av sekreterartjänst
i domsaga i allmänhet på eget ansvar utövat domarverksamhet allenast
i den begränsade utsträckning, som den treåriga notarietjänstgöringen
i domsaga medfört. Statskontoret anser fördenskull det av hovrätterna framförda
förslaget vara förtjänt av beaktande.
Statskontoret kan emellertid icke underlåta att framhålla, att ett bifall till
förslaget i dess helhet skulle medföra en ej oväsentlig kostnadsökning för
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
21
statsverket. En inom ämbetsverket gjord beräkning visar, att merkostnaderna
skulle uppgå till över 73,000 kronor för år. Även med allt beaktande
av vad hovrätterna anfört i ämnet synes det fördenskull angeläget, att —
för nedbringande av sagda kostnader — åtgärder, som kunna föranledas
av förslaget, vidtagas allenast i den utsträckning, som är oundgängligen nödvändig.
Den s. k. 1937 års domsagoutredning, vilken beretts tillfälle att
yttra sig i ärendet, har för sin del icke ansett sig kunna helt tillstyrka hovrätternas
framställningar i fråga örn antalet nya biträdande domarebefattningar.
Då utredningens i sådant avseende framlagda förslag innebär en
viss kostnadsminskning för statsverket, ansluter sig statskontoret till vad utredningen
förordat på denna punkt.
Avgörandet av frågan, huruvida häradshövdingens närmaste man skall
vara sekreterare eller biträdande domare, bör enligt statskontorets mening
göras oberoende av häradshövdingens ekonomiska intresse, och statskontoret
har fördenskull förklarat sig icke vilja göra erinran mot att häradshövdings
bidrag till avlönande av biträdande domare bestämmes till belopp, motsvarande
det som vederbörande författningsenligt har att vidkännas för sekreterares
avlönande.
I detta sammanhang torde böra erinras därom att processlagberedningens
förslag till rättegångsbalk (statens off. utredn. 1938 nr 43 och 44) i 1 kap.
3 § föreskriver att i domsaga skall finnas sekreterare, örn ej annat bestämmes,
ävensom, därest göromålen kräva det, en eller flera assessorer som biträdande
domare. I motiven till detta stadgande uttalar processlagberedningen
bland annat, att undantag från huvudregeln att i domsaga bör finnas
sekreterare — vilken skall under eget ansvar förestå det egentliga kansliarbetet
— bör göras allenast beträffande de mindre domsagorna (jfr del
II sid. 78).
Beträffande arbetsbördan och arbetsorganisationen i vissa större domsagor
ha införskaffats uppgifter, av vilka en i tabellform upprättad sammanställning
torde få såsom bilaga fogas vid statsrådsprotokollet.
De av hovrätterna nu framlagda förslagen innebära i huvudsak, dels att Departemtnui
5 domsagor befattningar såsom biträdande domare skola inrättas vid si- cWeB’
dan av redan förefintliga sekreterartjänster, dels ock att i 9 domsagor, där
sekreterare för närvarande finnas, dessa skola utbytas mot biträdande domare.
I förslagen har 1937 års domsagoutredning förordat sådan jämkning,
alt utbyte av sekreterare mot biträdande domare skall ske i 10 domsagor,
medan helt nya befattningar såsom biträdande domare inrättas i 3
domsagor.
Till stöd för de föreslagna förändringarna har framför allt åberopats, att
i vissa större domsagor den dömande verksamheten kommit att åvila sekreterarna
i en omfattning som med hänsyn till dessas ringa erfarenhet såsom
domare icke vore lämplig. Denna synpunkt är otvivelaktigt värd att beaktas.
En utveckling i sådan riktning att egentlig domarverksamhet i väsentlig
mån överflyttas på de nuvarande sekreterarna måste betecknas som
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
ogynnsam och bör såvitt möjligt förebyggas. I fall då, till följd av domargöromålens
särskilt tyngande beskaffenhet, sådana göromål, som böra ankomma
på biträdande domare, i avsevärd omfattning fullgöras av sekreterare
är det fördenskull angeläget tillse, att denne befattningshavare också
äger de kvalifikationer som krävas för att göromålen skola handläggas på
tillfredsställande sätt.
Det lämpligaste medlet att — med behörigt hänsynstagande till processlagberedningens
förslag samt utan föregripande av den pågående utredningen
angående domsagornas organisation — inom en begränsad kostnadsram
avhjälpa de anmärkta missförhållandena synes mig vara, att medel ställas
till Kungl. Maj:ts förfogande för att i domsagor, där domarverksamhet i
särskilt hög grad utövas av sekreteraren, tillförsäkra denne sådan ersättning
att befattningen kan besättas med en assessor. Enligt vad jag funnit
skulle för detta ändamål krävas en anslagshöjning med 20,000 kronor, motsvarande
merkostnaden för 7 å 8 assessorer under ett år.
Den skyldighet att tjänstgöra såsom biträdande domare, som enligt kungörelse
den 26 maj 1933 (nr 311) åligger assessor, torde utan vidare äga
tillämpning även å sekreterartjänstgöring av den innebörd som här föreslagits.
I samband med anslagets beviljande synes emellertid böra övervägas,
huruvida icke till förebyggande av alltför täta ombyten å ifrågavarande befattningar
den tid, varunder assessor skall vara skyldig att tjänstgöra som
biträdande domare eller sekreterare, bör utsträckas. Till detta spörsmål
torde jag framdeles få återkomma.
Understrykas bör, att nu förordade åtgärder äro att anse allenast såsom
provisoriska anordningar i avbidan på domsagoutredningens slutliga förslag.
Med denna synpunkt överensstämmer givetvis, att förordnanden varom här
är fråga meddelas för begränsad tid, icke överskjutande budgetår.
Därest de organisatoriska förändringarna inskränkas till vad nu angivits,
torde anledning icke föreligga att vidtaga någon ändring i fråga om häradshövdings
författningsenliga skyldighet att bidraga till avlönande av
biträdande domare.
Däremot torde vid bifall till det av mig nyss framlagda förslaget vissa
jämkningar böra vidtagas i gällande bestämmelser angående särskild ersättning
till icke-ordinarie befattningshavare i hovrätt för extra kostnader i
anledning av domsagotjänstgöring. Enligt 6 § kungörelsen den 26 maj 1933
angående assessors i hovrätt tjänstgöring vid underdomstol å landet — sådant
detta författningsrum lyder enligt kungörelse den 11 juni 1937 (nr 531)
— äger hovrätt, därest assessor förordnats att förvalta häradshövdingämbete
eller att tjänstgöra som biträdande domare å annan plats än hovrättens stationeringsort,
under vissa förutsättningar tillerkänna honom ersättning av
statsmedel intill ett belopp av 800 kronor för år för de extra kostnader som
uppkomma i anledning av förordnandet. Har eljest icke-ordinarie befattningshavare
i hovrätt, som uppehållit befattning såsom fiskal, förordnats att
tjänstgöra i domsaga med kansli å annan ort än hovrättens stationeringsort,
ma enligt kungörelse den 11 juni 1937 (nr 532) hovrätten under ena
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
handa förutsättningar tillerkänna honom dylik ersättning för extra kostnader
med högst 600 kronor för år (jfr proposition nr 217/1937 sid. 3 ff.). Den
högre ersättning som sålunda må tillerkännas assessor, örn han förordnas
såsom biträdande domare, bör givetvis kunna utgå även i fall da assessor
förordnas att tjänstgöra såsom domsagosekreterare.
I detta sammanhang må nämnas, att från tjänstemannahåll fråga väckts
om införande av ändrade grunder för nu omförmälda ersättningar. Som
emellertid detta spörsmål lärer bliva föremål för övervägande i samband med
frågan rörande omreglering av de ifrågavarande icke-ordinarie befattningshavarnas
löner, anser jag tillräcklig anledning saknas att för närvarande
upptaga detsamma till närmare behandling. Av i ärendet förebragt utredning
framgår dock enligt min mening såsom obestridligt, att särskilt för assessorerna
— vilka ej sällan hunnit bilda familj — domsagoförordnanden
kunna medföra kännbara ekonomiska uppoffringar. Med hänsyn härtill
har jag, för åstadkommande av en provisorisk förbättring av dessa förhållanden,
funnit mig böra såvitt angår assessorerna biträda ett av statskontoret
tillstyrkt förslag om höjning av maximum för ersättningen för extra
kostnader till 1,000 kronor. På anslagsberäkningen torde en dylik åtgärd
icke behöva inverka.
Den för häradsrätterna gällande avlöningsstaten, som fastställts av Kungl.
Maj:t den 13 maj 1938, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39, har följande lydelse:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a) Lön, tjänstgöringspenningar och
förvaltningsbidrag ............ kronor 710,400
b) Ersättning till vissa vikarier för
häradshövdingar, förslagsvis .... » 40,000 kronor 750,400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m.........kronor 844,000
b) Ålderstillägg m. m., förslagsvis * 40,600 » 884,600
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän:
a) Partiell löneförbättring åt häradshövdingarna
................ kronor 106,000
b) Ersättning för förlorad lösen i
följd av inteckningsförnyelsernas
avskaffande ................ » 230,700
c) Provisoriskt dyrortstillägg, förslagsvis
.................... * 1,700 » 338,400
4. Arvoden åt tingstolkar ............................ *_____ 4,000
Summa kronor 1,977,400
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från häradshövdingarna till avlönande av viss
icke-ordinarie personal ............................ kronor 184,400
Nettoutgift kronor 1,793,000.
Beträffande den under anslagsposten till avlöningar till tjänstemän
å ordinarie stat upptagna delposten till lön, t j ä n s t g öringspenningar
och förvaltningsbidrag torde annan ändring
icke böra vidtagas än att det nuvarande beloppet, 710,400 kronor, lämpligen
avrundas till 711,000 kronor.
Från delposten till ersättning till vissa vikarier för häradshövdingar
bestrides, bland annat, arvode till domaraspirant i hovrätt,
som förordnats att förvalta häradshövdingämbete under tid då häradshövdingen
åtnjuter ledighet för uppläggande av nya fastighetsböcker eller
att biträda häradshövdingen vid fastighetsböckemas uppläggande. Enligt
4 § kungörelsen den 18 november 1932 (nr 520) om häradshövdings ledighet
för uppläggande av nya fastighetsböcker utgår i sådant fall arvode till den
förordnade efter 3,000 kronor om året. Enligt vad hovrätterna i sina skrivelser
med anslagsäskanden för nästa budgetår framhållit, kan denna bestämmelse
stundom lägga hinder i vägen för förordnande av den till arbetet
lämpligaste, i det att denne vid annan tjänstgöring, t. ex. såsom fiskal i hovrätten,
skulle komma i åtnjutande av avlöning enligt 15 löneklassen. I huvudsaklig
överensstämmelse med vad hovrätterna i sådant hänseende föreslagit
torde därför nämnda bestämmelse böra ändras i syfte att bereda hovrätterna
möjlighet att tillerkänna den förordnade arvode med belopp, motsvarande
avlöning enligt 15 löneklassen, därest han vid annan tjänstgöring
skulle ha kommit i åtnjutande av avlöning enligt denna löneklass eller eljest
med hänsyn till vederbörandes tjänstemeriter särskilda skäl därtill föreligga.
Då förordnanden av nu ifrågavarande art få meddelas endast i begränsad
omfattning (jfr proposition nr 217/1937 sid. 8), bör väl den föreslagna bestämmelsen
knappast antagas komma att medföra någon mera betydande utgiftsökning.
Med hänsyn jämväl till belastningen av anslagsposten under
det senaste budgetåret synes emellertid en höjning av denna vara att förorda,
förslagsvis till 50,000 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
är i gällande riksstat beräknad med hänsyn därtill att i rikets domsagor
skola vara anställda följande icke-ordinarie befattningshavare, nämligen
1 inskrivningsdomare, 2 biträdande domare, 51 sekreterare, 117 förste
notarier och 180 andre notarier.
Vad angår delposten till grundavlöningar m. m. må till en början
beröras frågan örn bibehållande av inskrivningsavdelningen i Södra
Roslags domsaga. Jag får i detta hänseende erinra om följande. Nämnda
avdelning tillkom med ingången av år 1923 efter medgivande av riksdagen
och inrättades för en tid av högst tre år. Efter framställning av Kungl.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Majit har riksdagen sedermera åren 1925, 1928 och 1931 medgivit att avdelningens
verksamhet finge fortsätta under resp. två och ett halvt, tre
och tre år. Från och med budgetåret 1934/35 ha beslut om avdelningens bibehållande
meddelats för allenast ett år i sänder. Det senaste beslutet är
meddelat den 13 maj 1938 och avser tiden 1 juli 1938—30 juni 1939. En
närmare redogörelse för avdelningens inrättande, organisation och arbetsuppgifter,
personalbeståndet vid avdelningen samt personalens avlöningsförhållanden
m. m. återfinnes i propositionen nr 173 till 1925 års riksdag
(sid. 40 ff.) och 1928 års statsverksproposition (andra huvudtiteln sid. 52
ff.), vartill jag tillåter mig hänvisa. I enlighet med en av Svea hovrätt till
bifall förordad framställning från häradshövdingen i domsagan i skrivelse
den 24 september 1938 torde inskrivningsavdelningen böra fortfara även
efter den 30 juni 1939. Beslut angående avdelningens fortsatta verksamhet
torde böra meddelas för en tid av ett år. Gällande avlöningsbestämmelser
och föreskrifter i övrigt rörande inskrivningsavdelningens verksamhet
torde få bestå jämväl under nästa budgetår.
Av de från grundavlöningsposten utgående arvodesbeloppen äro arvodena
till biträdande domare och sekreterare i domsaga bestämda i förhållande till
det för nyreglerade verk gällande lönesystemet. Bestämmelserna härom
återfinnas i 4 och 5 §§ kungörelsen den 26 maj 1933 (nr 310) angående å
domsagas kansli anställda rättsbildade biträdens avlöningsförhållanden
m. m. Anledningen till sagda förhållande är att avlöningsbestämmelserna
för å ena sidan assessorer och extra fiskaler i hovrätt samt å andra sidan
biträdande domare och sekreterare i domsaga utformats efter enhetliga grunder.
Principen om enhetlighet i lönehänseende beträffande nu nämnda befattningshavare
i hovrätt och i domsaga torde böra bibehållas även sedan
det nya civila icke-ordinariereglementet trätt i tillämpning. Arvodena till
biträdande domare och sekreterare böra därför omräknas till överensstämmelse
med det nya lönesystemet. I detta sammanhang är även att beakta den
ökade medelsanvisning som, enligt vad i det föregående anförts, erfordras
till möjliggörande av att i vissa domsagor förordnas sekreterare med assessorskompetens.
Övriga arvoden, som bestridas från förevarande post, beräknas
på samma sätt som hittills. Med iakttagande av dessa beräkningsgrunder
bör grundavlöningsposten bestämmas till 920,000 kronor.
Enligt nu gällande bestämmelser åtnjuter domsagosekreterare arvode enligt
15 löneklassen i avlöningsreglementet den 6 juni 1925 (nr 270). Ilar
han under sammanlagt ett och ett halvt år fullgjort viss meriterande tjänstgöring,
uppflyttas han i 21 löneklassen. Kostnaden för denna löneklassuppflyftning
— som således motsvarar skillnaden mellan lön enligt 21 löneklassen
och lön enligt 15 löneklassen — bestrides från delposten till ålderst
i 11 ä g g m. m. Då under nästa budgetår ett ökat antal sekreterare beräknas
erhålla rätt till lön enligt den högre löneklassen, torde nämnda post,
vilken i gällande stat är upptagen med 40,600 kronor böra höjas, förslagsvis
till 60,000 kronor.
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
Å den under anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän uppförda delposten
till partiell löneförbättring åt häradshövdingarna har
under de två senast förflutna budgetåren redovisats besparingar å 7,773
kronor resp. 34,486 kronor. Verkställda beräkningar ha givit vid handen
att denna delpost för nästkommande budgetår torde kunna nedsättas med
21.000 kronor till 85,000 kronor. Då tillräckliga hållpunkter ännu saknas för
ett exakt bedömande av anslagsbehovet, bör emellertid postens belopp i sådant
fall upptagas förslagsvis.
Delposten till ersättning för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas
avskaffande kan för nästkommande
budgetår avjämnas till 230,000 kronor.
Till provisoriskt dyrortstillägg erfordras icke vidare några medel. Den
härför avsedda delposten bör följaktligen utgå ur staten.
Anslagsposten till arvoden åt tingstolkar torde för nästkommande
budgetår upptagas med oförändrat belopp 4,000 kronor.
För bestridande av rörligt tillägg till biträdande domare och domsagosekreterare
upptages i staten en ny, förslagsvis bestämd anslagspost å
20,400 kronor.
Den avgående posten till särskilda uppbördsmedel bibehålies
vid sitt nuvarande belopp 184,400 kronor.
Enligt de i det föregående framlagda beräkningarna böra de i avlöningsstaten
för häradsrätterna upptagna anslagsposterna bestämmas till följande
belopp, nämligen: avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat (711,000 +
50.000 =) 761,000 kronor, avlöningar till icke-ordinarie personal (920,000
+ 60,000 =) 980,000 kronor, särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän (85,000 + 230,000 =) 315,000 kronor, arvoden
åt tingstolkar 4,000 kronor samt rörligt tillägg 20,400 kronor. Summan av
utgifterna blir därmed 2,080,400 kronor. Härifrån skola avgå beräknade
uppbördsmedel 184,400 kronor. Anslaget torde alltså för nästa budgetår
böra bestämmas till 1,896,000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna följande avlöningsstat för häradsrätterna,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a) Lön, tjänstgöringspenningar
och förvaltningsbidrag.
.... kronor 711,000
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
27
b) Ersättning till vissa
vikarier för häradshövdingar,
förslagsvis.
............... kronor 50,000 kronor 761,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar
m. m.............. kronor 920,000
b) Ålderstillägg m. m.,
förslagsvis.........» 60,000 » 980,000
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän:
a) Partiell löneförbättring
åt häradshövdingarna,
förslagsvis kronor 85,000
b) Ersättning för förlorad
lösen i följd
av inteckningsförny
-
elsernas avskaffande » 230,000 » 315,000
4. Arvoden åt tingstolkar................. » 4,000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_20,400
Summa kronor 2,080,400
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från häradshövdingarna till avlönande
av viss icke-ordinarie personal .......... kronor 184,400
Nettoutgift kronor 1,896,000;
dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av....... kronor 1,896,000.
4. Vattendomstolarna: Avlöningar, förslagsanslag. Vattendomstolarnas
avlöningsanslag är för budgetåret 1938/39 uppfört med 231,700 kronor.
Inledningsvis tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t i proposition (nr 168)
till innevarande års riksdag angående förberedande åtgärder för inrättande
av en hovrätt för Västra Sverige framlagt en plan, enligt vilken Västerbygdens
vattendomstols kansli skulle förflyttas från Vänersborg till Göteborg. Såsom
av propositionen framgår är förflyttningen icke avsedd att äga rum under
nästa budgetår.
Gällande personalförteckning och avlöningsstat för vattendomstolarna ha
fastställts av Kungl. Majit den 27 maj 1938, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1938/39 (statsliggaren sid. 130). Personalförteckningen
upptager, förutom tjänstemän å ordinarie stat, en vattenrättsingenjör å extra
stat i lönegraden B 30. Avlöningsstaten är av följande lydelse:
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 131,700
2. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis........ »
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis ............................... »
4. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m.........kronor 67,700
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 3,200
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis .......................... »
Summa kronor 231,700.
Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår torde andra ändringar
i staten icke vara att vidtaga än sådana som föranledas av den allmänna
löneregleringen. Beträffande samtliga befattningshavare omräknas
lönerna till överensstämmelse med det nya lönesystemet. Den nuvarande vattenrättsingenjören
a extra stat uppföres såsom extra ordinarie tjänsteman
med lön från anslagsposten till icke-ordinarie personal. Avlöningsförmånerna
till vattendomstolarnas sekreterare bestämmas däremot enligt samma
principer som för närvarande. Amanuenserna vid vattendomstolarna torde
såsom hittills beredas extra ordinarie anställning samt åtnjuta lön enligt 18
lönegraden i löneplanen för extra ordinarie befattningshavare.
I det föregående har under punkterna 1. och 2. föreslagits att ersättningar
till sakkunniga biträden, som tillkallats i vattenmål av högsta domstolen eller
av vattenöverdomstolen, från och med nästa budgetår skola bestridas från
nedre justitierevisionens resp. Svea hovrätts avlöningsanslag. Dessa ersättningar
utgå enligt gällande bestämmelser från nu förevarande anslag och
belasta den i vattendomstolarnas avlöningsstat upptagna anslagsposten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Den föreslagna
anordningen bör emellertid icke medföra någon förändring beträffande
beräkningen av denna anslagspost, vilken i övrigt är avsedd till bestridande
av dagarvoden åt vattenrättsnämndemän.
I avlöningsstaten torde anslagsposterna böra beräknas på följande sätt.
Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat bestämmes efter omräkning till 148,100 kronor. Den nuvarande anslagsposten
tili avlöning till tjänsteman å extra stat utgår. Till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
beräknas oförändrat belopp, 9,000 kronor. Anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal bör, med hänsyn till löneregleringen
samt till att i posten skall inräknas lönekostnaden för nuvarande
tjänsteman å extra stat, upptagas till 92,000 kronor, därav 89,000 kronor
till grundavlöningar m. m. och 3,000 kronor till avlöningsförhöjningar
m. m. Anslagsposten till särskilda löneform å
-
10,600
9,000
70,900
9,500
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
29
ner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, från
vilken post skall bestridas den vattenrättsdomare enligt 49 § avlöningsreglementet
tillkommande avlöningsförstärkningen, uppföres med 6,000 kronor.
Till rörligt tillägg uppföres en ny förslagsvis beräknad anslagspost
å 14,900 kronor.
Hela anslaget bör alltså bestämmas till (148,100 + 9,000 + 92,000 + 6,000
+ 14,900=) 270,000 kronor. I personalförteckningen vidtagas erforderliga
ändringar.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels godkänna följande personalförteckning för vattendomstolarna:
-
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
4 vattenrättsdomare ............................ B 2
6 vattenrättsingenjörer .......................... A 30
4 kontorsbiträden .............................. A 4
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än 2 0.
1 vattenrättsingenjör .......................... Eo 30;
dels fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/
40;
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis............................ kronor 148,100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis............ » 9,000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m. kronor 89,000
b) Avlöningförhöjningar
m. m., förslagsvis.... » 3,000 » 92,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis.... » 6,000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis................ » 14,900
Summa kronor 270,000;
dels ock till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 270,000.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Vad föredragande departementschefen under förenämnda
punkter, med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regén ten bifalla samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammanställning rörande arbetsbördan och arbetsorganisationen i vissa domsagor.
i ga.
8
9
10
12
13
Medeltal för 1932—1936 av
Inkomna
civilmål
utom tred- skovis
brott-
mål
brott- mål där
häktn.
jord- deln.
-mål o.
övriga
mål o.
lagsökn.-
och
hand-
räckn.-
dömda el.
omedelb.
medgivna
häk-
tade
ej före- kommit
-ären-
den
ären-
den
mål
1938
171
22
1,063
169
13,831
504
89
7
1,304
155
6,534
157
157
16
811
156
9,709
264
80
10
706
141
4,479
163
70
5
716
109
4,489
90
140
20
1,150
141
3,797
83
*96
''17
''929
>242
>3,687
95
60
7
408
96
5,165
137
80
10
919
99
3,019
182
104
13
883
112
8,103
243
106
4
503
lil
4,381
64
43
4
609
104
4,510
58
72
10
753
lil
3,264
99
96
15
570
129
3,156
63
70
1
7
551
46
1,643
234
Domsaga
i
Folk
mängd
8>/u
1937
-
Rättsbildade
bitr. >/i 1939
Total
antal
-
Allm. rtg-dgr (med
fulltalig nämnd) 1937
Handl,
av sekr.
Rtg
tim.
Särsk, tingssmntr.
(utom
tremansting)
1937
Södra Roslags
Askims m. fl. .
Södertörns ...
Västerbottens norra ...
'' Östbo och Västbo.....
! Medelpads östra.......
| Ångermanlands norra1.
|
I östra och Medelsta ...
Västerbottens västra
J Sollentuna o. Färentuna
Bräkne o. Listers ...
Vättle m. fl........
Medelpads västra ..
Västra Hälsinglands
Torneå ............
70,853
63,562
62,608
59,816
58,046
55,896
154,335
52,629
51,766
46,637
44,527
41,112
38,718
37,200
31,725
Inskr.dom.
Sekr
2 FN 3 AN 6 EN
Bitr. dom.
Sekr.
FN 3 AN 7 EN
Bitr. dom.
Sekr.
FN 3 AN 8 EN
Sekr.
FN 2 AN
Spkr
FN 2 AN EN
Qpkr
FN 2 AN EN
Qnl/r
FN 2 AN EN
Sekr.
FN 2 AN
Sekr.
FN 3 AN
Spkr
FN 3 AN 7 EN
Sekr.
FN 2 AN EN
Qpj/ t
FN 2 AN EN
Qplrr»
FN AN EN
Sekr.
FN 2 AN
Sekr.
FN AN
66
79
70
41
40
50
»30
45
46
51
43
48
33
30
47
32
bitr. d. 10
sekr. 20
bitr. d. 20
sekr. 10
8
10
10
112
8
17
20
15
18
10
10
430
620
600
310
155
390
300
340
300
280
350
310
210
240
420
16
9
27
4
v ett
6
26
18
12
15
19
10
9
6
5
15
1 Med domsagan har fr. o. m. l/i 1938 förenats staden Örnsköldsvik med en folkmängd /is 1937 av 5,546 personer, som
domsagan angivna folkmängden. Fr. o. m. förstnämnda dag är antalet allm. tingssmntr. i domsagan 40 (i allm. omfattande 1 rtgdag), da
10 handläggas av sekr. Siffrorna i kol. 8—12 avse domsagan och staden tillhopa.
3 Sekr. inrättad fr. o. m. V7 1938; under 1932 fanns bitr. dom. (finsktalande) enl. 1925 ars domsagostadga.
W
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:360 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående anslag till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare vid nedre ju s. 1 i texten
- SU 1939:229 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående anslag till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare vid nedre justitierevision s. 1 i texten