Sök i Ratio Lex

Angående extra materielanskaffning m. m. för försvarsväsendet

1939-03-24 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:234, Angående extra materielanskaffning m. m. för försvarsväsendet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 234.

1

Nr 234.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående extra

materielanskaffning m. m. för försvarsväsendet; given

Stockholms slott den 24 mars 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 24 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

Då jag den 4 januari 1939 i statsrådet anmälde frågan om reglerandet av

utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1939/40, såg jag

mig förhindrad att tillstyrka upptagande under huvudtiteln av åtskilliga framBihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 234. na 99 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 234.

ställningar om anslag för anskaffning av materiel av olika slag, vilka i och för

sig syntes väl grundade. Sedermera hava inkommit ett flertal framställningar,

avseende materielanskaffningar och därmed sammanhängande frågor, vilka

framställningar till en väsentlig del innefatta anslagsäskanden utöver vad

förvaltningsmyndigheterna tidigare i sedvanlig ordning begärt men delvis

även hänföra sig till tidigare anmälda behov. Åtskilliga av dessa framställningar,

sammanlagt avseende betydande belopp, äro enligt min mening av

sådan beskaffenhet, att de nu synas mig böra föranleda framställning till innevarande

års riksdag. Efter en i samråd med chefen för försvarsstaben ock

försvarsgrenscheferna företagen översyn av de i och med statsverkspropositionens

avlåtande icke reglerade bristerna i den materiella försvarsberedskapen

hemställer jag jämväl-örn förnyad prövning av sådana av myndigheterna

tidigare framförda anslagskrav, som måste anses representera de mest

trängande behoven.

Flertalet i det följande åberopade skrivelser och promemorior är av hemlig

natur och de flesta hithörande frågor äro av den beskaffenhet, att en mera

ingående redogörelse för dem icke bör ske till statsrådsprotokollet, riksdagens

vederbörande utskott torde genom handlingar, som komma att till utskottet

överlämnas, erhålla ytterligare upplysningar i respektive frågor.

Jag övergår härefter till en redogörelse för de olika anslagsfrågor, som hänföra

sig till den nu ifrågasatta extra materielanskaffningen m. m.

FÖRSVARSSTABEN.

I. Vissa telefontekniska anläggningar. I skrivelse den 9 mars 1939 har chefen

för försvarsstaben anhållit örn bemyndigande att låta utföra vissa telefontekniska

anläggningar för högkvarterets behov i händelse av krig. Kostnaderna

för dessa anläggningar skulle uppgå till 25,400 kronor, vartill komme

en årlig kostnad för underhåll m. m. av 1,200 kronor.

Arméförvaltningens tygdepartement och civila departement hava i utlåtande

den 14 mars 1939 — jämte det förslag avgivits till bestridande av

nämnda årskostnad för budgetåret 1939/40 — förklarat sig förutsätta, att

årskostnaden skulle från och med budgetåret 1940/41 komma att inrymmas

i den under försvarsstabens omkostnadsanslag upptagna anslagsposten till

övriga expenser och att alltså hänsyn härtill skulle tagas vid beräkning av

nämnda anslag.

För egen del vill jag tillstyrka, att för budgetåret 1939/40 ett avrundat belopp

av 25,000 kronor avses för ifrågavarande telefontekniska anläggningar.

På sätt föreslagits torde hänsyn till årskostnaden få tagas vid beräknande av

försvarsstabens expensanslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 234.

3

LANTFÖRSVARET.

2. Vissa fortifikatoriska anordningar. I skrivelse den 10 februari 1939 har

chefen för försvarsstaben framlagt förslag till vidtagande av vissa fortifikatoriska

anordningar å olika platser i landet i syfte att underlätta arméns

försvar av rikets kuster. Kostnaden för dessa anordningar, inberäknat marklösen

och viss materielanskaffning, har beräknats till sammanlagt 9,700,000

kronor. Därutöver har räknats med en framtida årskostnad för underhåll av

anläggningar och materiel på omkring 45,000 kronor.

Chefen för armén har, efter hörande av arméförvaltningens tygdepartement

och fortifikationsstyrelse, i utlåtande den 22 mars 1939 i det väsentliga tillstyrkt

det av chefen för försvarsstaben avgivna förslaget. I det av tygdepartementet

och fortifikationsstyrelsen avgivna utlåtandet har emellertid upplysts,

att viss del av materielen icke torde kunna anskaffas förrän under

budgetåret 1940/41.

Då ifrågavarande fortifikatoriska anordningar synas mig vara av synnerlig

vikt för försvarsberedskapens tillgodoseende, vill jag förorda, att desamma

snarast möjligt komma till utförande. Som emellertid en del av den erforderliga

materielen icke kan levereras förrän efter utgången av nästa budgetår,

torde det för anordningarna i deras helhet beräknade beloppet, 9,700,000

kronor, kunna något reduceras. På grundval av erhållna uppgifter har jag uppskattat

denna minskning till 1,390,000 kronor, varför anslagsbehovet för

budgetåret 1939/40 utgör 8,310,000 kronor. Jag förutsätter, att den ifrågavarande

materielen må kunna beställas i ett sammanhang.

3. Luftvärn för kraftanläggningar. I skrivelse den 14 januari 1936 hemställde

vattenfallsstyrelsen, att åtgärder måtte vidtagas för tillgodoseende av

behovet av luftvärn vid viktigare kraftanläggningar, tillhöriga såväl vattenfallsstyrelsen

som kommuner och enskilda. Därvid framhölls, att även örn

vissa skyddsåtgärder lämpligen borde utföras såväl för att bereda ökad trygghet

för personalen som för att begränsa skadornas omfattning vid anfall mot

en kraftstation, det över huvud taget icke vore möjligt att enbart genom

passiva skyddsåtgärder erhålla ett effektivt skydd gentemot en från luften anfallande

fiende. I den s. k. beredskapsutredningens den 22 december 1936

avgivna betänkande framhölls ånyo nödvändigheten av att skydda de viktigare

kraftverken med luftvärnsartilleri för att förhindra en systematisk bekämpning,

vilken inom kort skulle kunna lamslå såväl elektrisk järnvägsdrift som

stora delar av landets näringsliv.

Genom beslut den 28 maj 1937 anbefalldes vattenfallsstyrelsen att i samråd

med chefen för försvarsstaben verkställa utredning rörande behovet av

skydd för kraftverken mot anfall från luften och sättet för detta behovs tillgodoseende.

Såsom resultat av denna utredning föreslog vattenfallsstyrelsen

i skrivelse den 11 januari 1938 dels utförande av vissa skyddsanordningar—s. k.

civiltekniska åtgärder — dels anskaffning av luftvärnsmateriel för de viktigare

kraftanläggningarna. Vattenfallsstyrelsen framhöll i detta samman
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

hang, att skyddsanordningar borde vidtagas i viss angiven utsträckning för

ernående av ökad trygghet vid kraftproduktionen samt att det måste anses

vara ett riksintresse av utomordentlig betydelse, att kraftanläggningarna

skyddades mot anfall från luften. Förutom civiltekniska anordningar förutsattes

enligt vattenfallsstyrelsens utredning anskaffning av luftvärnsmateriel

för 69 kraftanläggningar för en sammanlagd kostnad av 7,500,000 kronor.

I skrivelse den 21 november 1938 har chefen för försvarsstaben anfört bland

annat följande. 1938 års riksdag hade bemyndigat Kungl. Majit att låta beställa

luftvärnsmateriel till hemortens skydd för högst 20,000,000 kronor.

Genom denna materielanskaffning kunde det mest trängande behovet av

skydd för hemorten nödtorftigt fyllas, men betänkliga luckor förelåge alltjämt,

bland annat i fråga örn skydd för kraftverken. För civiltekniska åtgärder

till skydd för statens kraftverk hade vissa belopp ställts till vattenfallsstyrelsens

förfogande. Det vore emellertid ur riksförsvarets och folkförsörjningens

.synpunkt nödvändigt, att sålunda påbörjade åtgärder för kraftverkens

skydd mot luftanfall fullföljdes genom anskaffande av luftvärnsmateriel. Det

av vattenfallsstyrelsen härför beräknade medelsbehovet torde genom användning

av mindre rörlig materiel kunna begränsas till omkring 7,000,000 kronor.

Materielen kunde, örn den beställdes i början av år 1939, levereras under

åren 1940 och 1941. Under hänvisning till vad sålunda anförts har chefen för

försvarsstaben, efter samråd med chefen för armén och vattenfallsstyrelsen,

hemställt, att för anskaffning av luftvärnsmateriel för kraftverkens skydd

måtte utverkas ett anslag å 7,000,000 kronor att utgå med 3,500,000 kronor

under budgetåret 1939/40 och med enahanda belopp under det därpå följande

budgetåret, dock med rätt för Kungl. Majit att omedelbart beställa materiel

för hela förstnämnda belopp 7,000,000 kronor.

I skrivelse den 1 februari 1939 har vattenfallsstyrelsen ånyo gjort fram

ställning örn anskaffande av luftvärn för statens kraftverk och hemställt örn

anslagsmedel för skyndsamt fyllande av det mest angelägna materielbehovet.

Såsom av myndigheterna framhållits är det uppenbarligen icke möjligt att

genom enbart civiltekniska åtgärder bereda ett tillfredsställande skydd för

kraftanläggningarna; endast medelst luftvärn torde kunna hindras, att dessa

genom luftanfall från låg höjd förstöras. Kraftanläggningarnas betydelse ur

försvars- och folkförsörjningssynpunkt är så stor, att anskaffningen av luft

värn för deras skydd icke längre torde böra uppskjutas. Till grund för anskaffningen

lärer böra läggas det av chefen för försvarsstaben uppskattade

materielbehovet, motsvarande en anskaffningskostnad av 7,000,000 kronor,

fördelad på två år. För nästkommande budgetår erfordras således hälften

av detta belopp eller 3,500,000 kronor. Jag förutsätter att, därest detta delbelopp

ställes till förfogande, Kungl. Majit skall äga föranstalta om att materiel

för hela den för anskaffningen avsedda summan kan i ett sammanhang

beställas.

4. Viss utrustning för sjuktåg och sjukhuståg. Genom Kungl. Majlis brev den

6 december 1918 anvisades medel för anskaffande av järn vägsteknisk materiel

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

till ett antal sjukhuståg enligt den då gällande fältutrustningslistan för sådana

tåg. Därjämte har genom svenska röda korsets försorg anskaffats materiel

för sjuktåg, bland annat bårstativ.

I skrivelse den 27 november 1936 hemställde järnvägsstyrelsen, att 5,000

kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för viss nyanskaffning av utrustning

för sjukhuståg, vilken anskaffning vore en följd av förändringar,

som järnvägsmaterielen under årens lopp undergått. Framställningen föranledde

icke anvisande av medel för ändamålet, och dylik medelsanvisning har

ej heller senare ägt rum.

Överstyrelsen för svenska röda korset har i skrivelse den 19 november

1938 anmält, att i följd av förändring i järnvägsmaterielen de av svenska röda

korset anskaffade bårstativen för sjuktåg måste ersättas med stativ av annan

modell. Kostnaden för den nyanskaffning, som för närvarande erfordrades,

hade av chefen för försvarsstaben och järnvägsstyrelsen beräknats till 40,000

kronor. Då överstyrelsens tillgångar icke medgåve bekostandet av förenämnda

anskaffning, hemställde överstyrelsen, att Kungl. Maj:t ville ställa

40,000 kronor till förfogande för ändamålet.

I utlåtande den 8 december 1938 över den av överstyrelsen, gjorda framställningen

hava arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse

under tillstyrkande av framställningen hemställt, att till det äskade beloppet,

40,000 kronor, finge läggas 5,000 kronor, motsvarande det av järnvägsstyrelsen

i förenämnda skrivelse den 27 november 1936 begärda beloppet.

Den sålunda föreslagna materielanskaffningen torde få anses såsom ur försvarsberedskapssynpunkt

högst önskvärd. Ett belopp av 45,000 kronor lärer

därför för nästkommande budgetår böra upptagas för anskaffande av viss utrustning

för sjuktåg och sjukhuståg.

5. Anskaffning av viss krigsjärnvägsmateriel. I skrivelse den 22 mars 1939

har chefen för försvarsstaben anfört bland annat följande. För genomförandet

av erforderliga militärtransporter i krig vore de permanenta kajerna på

ett flertal järnvägsstationer otillräckliga. I järnvägarnas krigsförberedelser

inginge därför sedan länge en omfattande planläggning av provisoriska kajer

vid mobilisering. Dessa provisoriska kajer byggdes av slipers och krävde

betydande mängder materiel och arbetskraft. En väsentlig minskning av

behovet av provisoriska kajer vunnes genom användande av särskilt konstruerade

lastbryggor, varav för tidigare anvisade medel viss anskaffning redan ägt

rum. Då järnvägsstyrelsen förklarat sig sakna möjlighet att framgent åstadkomma

kajbyggnader av slipers, emedan reservförråd av dylika numera måste

avses för järnvägarnas reparationsberedskap, måste ytterligare anskaffning

av lastbryggor ske. Chefen för försvarsstaben har, efter samråd med järnvägsstyrelsen,

hemställt att för detta ändamål ett belopp av 50,000 kronor

måtte ställas till förfogande. Framställningen har tillstyrkts av chefen för

armén.

För egen del anser jag mig böra förorda framställningen. Det äskade beloppet,

50,000 kronor, torde böra stallas till förfogande för budgetåret 1939/40.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

6. Framställning av vissa specialkartor. I skrivelse den 14 februari 1939 har

chefen för armén efter samråd med chefen för försvarsstaben hemställt örn

anvisande av medel för fullföljande av vissa av rikets allmänna kartverk påbörjade

arbeten för framställande av specialkartor av särskild betydelse för

försvarsberedskapen. De för ändamålet erforderliga medlen hava beräknats

sålunda:

för anställande under 12 månader av 2 extra biträden

vid kartverket ......................................................... kronor 6,894: —

» anskaffande av vissa instrument .............................. » 56,350:_

» reproduktions- och tryckningskostnader samt expenser

m. m................................................................ » 7,250: —

Summa kronor 70,494: —

Beträffande den föreslagna instrumentanskaffningen har i skrivelsen framhållits,

att kartverkets nuvarande instrumentutrustning i full utsträckning

toges i anspråk för de arbeten, som ålåge verket enligt gällande instruktion

och fastställd arbetsplan, och att därför nu ifrågavarande arbeten måste föranleda

viss nyanskaffning. Genom denna skulle emellertid kartverkets beredskap

att i krig snabbt kunna framställa erforderliga specialkartor avsevärt

höjas.

Rikets allmänna kartverk har i utlåtande i ärendet den 20 mars 1939 anfört,

att det syntes tveksamt, huruvida för det beräknade beloppet 6,894 kronor

tillräckligt utbildad biträdespersonal kunde erhållas. Beloppet för de

båda extra befattningshavarnas avlöning syntes därför böra höjas med i runt

tal 1,000 kronor. Kostnaden för anskaffande av instrument — vilka måste inköpas

i utlandet — borde på grund av höjd växelkurs ökas med 1,100 kronor.

Då framställandet av ifrågavarande specialkartor torde vara av stor betydelse

för försvarsberedskapen och dessutom den föreslagna instrumentanskaffningen

i sig själv innebär ett tillskott i nämnda hänseende, anser jag mig böra

tillstyrka förevarande framställning. Med hänsyn till vad rikets allmänna

kartverk anfört torde det begärda beloppet böra något höjas och sålunda för

ändamålet beräknas i runt tal 75,000 kronor. Detta belopp torde böra ställas

till förfogande för budgetåret 1939/40.

7. Kompletterande materielanskaffning m. m. för armén. I årets statsverksproposition

har bland fjärde huvudtitelns gemensamma anslag upptagits ett

förslagsanslag å 10,000,000 kronor för »särskild materielanskaffning» (Gl).

Till grund för denna anskaffning, som är avsedd att sträcka sig över två

budgetår och omfatta materiel för sammanlagt 20,000,000 kronor, ligger en

materielplan, upptagande materiel för armén, marinen och flygvapnet för

sammanlagt sistnämnda belopp. Såsom motivering för denna anordning har

i statsverkspropositionen anförts, att de ifrågavarande anslagskraven syntes

mera än övriga anslagsfrågor böra i anseende till behövligheten vägas försvarsgrenarna

emellan och att för den skull ansetts lämpligt, att anslagskraven

prövades gemensamt under beaktande av sistnämnda synpunkt, detta särskilt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 234. 7

som det bland annat av ekonomiska skäl befunnits icke vara möjligt att i full

utsträckning biträda dem alla.

Vid den översyn i fråga örn kvarstående anslagsbehov, som enligt vad inledningsvis

anförts ägt rum, har uppmärksamhet särskilt ägnats frågan, i vad

män vissa ytterligare brister i materiel av i stort sett samma beskaffenhet som

den i förenämnda materielplan upptagna, skulle kunna fyllas genom materielens

anskaffning under nästkommande budgetår. Den verkställda översynen

har, efter avvägning av de olika behovens inbördes vikt, för arméns

vidkommande resulterat i följande materielplan:

Materielplan.

1) 6.5 och 8 mm ammunition .................................... kronor 350,000: —

2) 37 mm ammunition ............................................. » 100,000: —

3) 7 cm ammunition för markartilleriet ..................... » 200,000: —

4) Kulsprutepistoler ................................................ » 500,000: —

5) 20 mm kulsprutor jämte ammunition .................. » 200,000: —

6) Viss optisk materiel för artilleriet ........................ » 770,000: —

7) Modernisering av den fasta bestyckningen i Bodens

fästning ............................................................ » 90,000: —

8) Maskeringsmateriel ............................................. » 150,000: —

9) Truppförbandens mobiliseringsutrustning............... » 1,000,000: —

10) Signalmateriel ................................................... » 200,000: —

11) Stridsvagnsminor................................................ » 150,000: —

12) Järnvägskrigsbromateriel .................................... » 400,000: —

13) Fältlaboratoriebussar med utrustning .................. » 50,000: —

14) Modernisering av fältbagerierna ........................... » 190,000: —

15) Motorfordon till trängen och ingenjörtrupperna ...... » 320,000: —

16) Intendenturmateriel .......................................... » 50,000: -—

17) Drivmedelsförråd ................................................ » 430,000: —

18) Sjukvårdsmateriel ............................................. » 800,000: —

19) Glasögon m. m. för fältbruk .............................. » 50,000: —

20) Viss eldledningsmateriel ........................ »__620,000: —

Summa kronor 6,620,000: —

Av här upptagna anslagsposter äro 1)—19) inbegripna i arméförvaltningens

den 8 september 1938 avgivna anslagsäskanden, under det att posten 20)

grundar sig på en av chefen för armén i skrivelse den 22 mars 1939 gjord

framställning.

Jag vill för min del tillstyrka, att för budgetåret 1939/40 anvisas 6,620,000

kronor för kompletterande materielanskaffning m. m. för armén i huvudsaklig

överensstämmelse med denna materielplan. Därvid förutsättes, såväl att Kungl.

Maj:t skall komma att före utanordnande av anslagsmedel för visst i planen

upptaget ändamål från vederbörande förvaltningsmyndighet infordra den

ytterligare utredning om anskaffningens omfattning, tiden för dess fullgörande

m. m., som för vinnande av en rätt överblick av anslagets användning må

finnas erforderlig, som ock att Kungl. Maj:t skall äga vidtaga de mindre

jämkningar i planen, som kunna finnas lämpliga och ekonomiskt berättigade.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

SJÖFÖRSVARET.

8. Anskaffning av nytt moderfartyg för undervattensbåtar. Flottan disponerar

för närvarande såsom moderfartyg för undervattensbåtar f. d. 1. klass pansarbåten

Svea, vilket fartyg färdigställts 1886 och ombyggts till moderfartyg 1921.

I 1936 års försvarsproposition uttalade chefen för försvarsdepartementet bland

annat, att han endast med största tvekan fortfarande räknade med Svea såsom

moderfartyg för undervattensbåtar. Fartyget hade visserligen relativt nyligen

i vissa avseenden moderniserats, men dess tillstånd vore dock sådant, att ersättning

snart torde böra ske. Frågan borde enligt departementschefens

mening upptagas till behandling i samband med i annat sammanhang föreslagen

utredning av fartygstyper m. m.

I den av chefen för marinen den 3 september 1937 avgivna utredningen

rörande flottans fartygstyper m. m. framhölls, att den lämpligaste och mest

ekonomiska lösningen vore att bygga ett nytt ubåtsmoderfartyg. Ett sådant

fartyg inräknades också i det av chefen för marinen framlagda ersättningsbyggnadsprogrammet

för perioden 1938/39—1942/43. Kostnaden beräknades till

3.6 miljoner kronor med ett tillägg av cirka 28 procent till följd av höjd prisnivå,

sammanlagt alltså cirka 4.6 miljoner kronor.

I sitt den 1 mars 1938 avgivna utlåtande rörande flottans fartygstyper m. m.

framhöll chefen för försvarsstaben, att vilken flottyp som än valdes, moderfartyget

Svea borde ersättas med ett nytt moderfartyg för ubåtar. I sina kostnadsberäkningar

för alternativ A upptog chefen för försvarsstaben för nämnda

ändamål ett belopp av 4.3 miljoner kronor att utgå med 1.4 3 miljoner kronor

om året under vart och ett av de 3 budgetåren 1941/42—1943/44.

I skrivelse den 4 april 1938 framhöll marinförvaltningen bland annat, att

Sveas bristfälliga tillstånd ytterligare förvärrats. En reparation bleve dyrbar

och långvarig, och kostnaderna härför kunde icke beräknas understiga 750,000

kronor. Även efter omfattande reparationsarbeten måste fartyget anses olämpligt

såväl med avseende å personalens förläggning som beträffande ekonomioch

övriga förhållanden. Ett framflyttande av ersättningsbyggnaden så långt,

att densamma kunde påbörjas först budgetåret 1941/42 ingåve de allvarligaste

betänkligheter. Ämbetsverket ville med skärpa understryka, att fartyget icke

fyllde sin uppgift varken i förläggningsavseende eller beträffande sjövärdighet.

Att fartyget skulle kunna tjänstgöra till dess ett nytt moderfartyg enligt

försvarsstabschefens förslag bleve färdigbyggt, vore fullkomligt uteslutet.

På grund av det sålunda anförda anmälde ämbetsverket, att Svea endast med

stor försiktighet borde användas utomskärs och hemställde örn uppdrag att

utarbeta och inkomma med förslag till nytt moderfartyg.

I sin skrivelse den 14 september 1938 rörande medelsbehovet för budgetåret

1939/40 upptog marinförvaltningen ett belopp av 1,430,000 kronor för

påbörjande av ett nytt moderfartyg. I statsverkspropositionen uttalade jag

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 234.

såsom min åsikt, att det nuvarande moderfartyget Svea snarast möjligt borde

ersättas med ett nytt dylikt fartyg men att anskaffningen därav torde kunna

komma till utförande vid en något senare tidpunkt än vad marinförvaltningen

ifrågasatt.

Sedan marinförvaltningen anmodat chefen för Karlskrona örlogsvarv att

låta utarbeta de föreskrifter, som kunde anses erforderliga för moderfartyget

Sveas gång utomskärs, har varvschefen den 18 januari 1939 inkommit med

förnyad utredning angående fartygets tillstånd, däri anförts, att moderfartyget

Svea för länge sedan nått den ålder, då reparationsbehov och därmed underhållskostnaderna

bleve onormalt stora, att maskineriets tillstånd under gång

utsatte fartyget och dess besättning för allvarliga risker även vid iakttagande

av stor försiktighet från fartygsbefälets sida, att maskineriet därför endast

kunde användas för de mest nödvändiga förflyttningar och endast under förutsättning,

att fartyget såväl inomskärs som till sjöss eskorterades av för lämnande

av bogsering lämpligt fartyg, samt att fartyget inom den närmaste

framtiden kunde antagas befinna sig i sådant tillstånd, att det ej längre kunde

göra tjänst. Under åberopande av vad som genom varvschef ens undersökning

framkommit har chefen för marinen i skrivelse den 10 februari 1939 anhållit,

att Kungl. Majit ville taga frågan örn moderfartyget Sveas snara ersättande

under förnyad prövning.

Den senast framkomna utredningen visar, att moderfartyget Svea numera

befinner sig i sådant tillstånd, att intet uppskov med anskaffande av ett nytt

fartyg i det gamlas ställe kan ske. Kostnaden för ett moderfartyg belöper

sig till högst 4,600,000 kronor. Då det enligt vad jag inhämtat torde vara

möjligt att färdigställa fartyget på två år, torde för budgetåret 1939/40 böra

äskas hälften av nämnda belopp eller 2,300,000 kronor.

9. Förberedande av krigsindustri för marinens behov. I skrivelse den 10

februari 1939 till chefen för försvarsdepartementet har Aktiebolaget Karlstads

mekaniska verkstad anfört bland annat följande. Propellrarna för flottans

snabbgående fartyg hade hittills utförts i England eller Tyskland, delvis

beroende på att dylika propellrar ej kunnat utföras här i landet med tillräcklig

noggrannhet. Bolaget övervägde nu att anskaffa en maskin för bearbetande

av skövlar för turbiner, vilka tillverkades av bolaget. Kostnaden för en dylik

maskin, fullt installerad, beräknades icke överstiga 300,000 kronor. I samband

med infordrande av offert på en dylik maskin hade bolaget offererats en maskin,

som även kunde användas för bearbetning av propellrar med högst 7 meters

diameter. Kostnaden för en maskin av sistnämnda slag jämte fundament och

erforderlig förlängning av bolagets maskinhall hade beräknats till 500,000

kronor. Priset på färdiga propellrar från Tyskland och England under fredstid

vore så lågt, att det knappast kunde bli tal om att i fredstid få någon större

användning för bearbetningsmaskinen för framställning av propellrar till

handelsfartyg. En förutsättning för att bolaget skulle installera en maskin

av den dyrbarare typen vore därför, att staten betalade merkostnaden för

fördelen av att inom landet kunna bearbeta propellrar för marinens behov.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 234.

För den händelse staten lämnade sådant bidrag, vore bolaget villigt förbinda

sig att giva marinen förhandsrätt vid bearbetning av dess propellrar till på

förhand fixerat pris, baserat på bolagets omkostnader.

Marinförvaltningen har i utlåtande i ärendet den 8 mars 1939 anfört bland

annat följande:

En stor del av för flottan erforderliga propellrar kunna för närvarande ej

tillverkas i Sverige, beroende på, att inom landet ej finnes någon maskinell

utrustning för propellerbladens bearbetning med erforderlig noggrannhet.

Detta gäller särskilt propellrar av större dimensioner såsom för pansarskepp,

kryssare och jagare. Marinförvaltningen veterligt finnes ej heller dylik möjlighet

inom de övriga skandinaviska länderna. Den av bolaget till inköp

ifrågasatta maskinen för propellerbearbetning, d. v. s. en maskin i stånd att

bearbeta propellrar med en diameter upp till 7 meter, är tillräcklig för

flottans behov så långt nu kan överblickas.

Örn den propellerbearbetningsmaskin, som bolaget ifrågasätter för inköp,

anskaffas, torde det under fredstid och normala förhållanden på grund av

vad ovan anförts ej medföra någon fördel för flottan att inom landet tillverka

propellrar av det slag, varom här är fråga. Helt annorlunda ställa sig förhållandena

under krigstid eller vid avstängda importmöjligheter. Att då

hava tillgång till möjligheten att tillverka propellrar för flottan helt inom

landet vore av den största betydelse och ej blott för flottan utan även för

handelsflottans mera snabbgående fartyg. Brist på propellrar skulle kunna

innebära högst ödesdigra inskränkningar i landets försvarskraft och detta

gäller ej enbart det nuvarande och planerade fartygsbeståndet utan även

krigsersättningsbyggnaden av stridsfartyg, vilken skulle kunna äventyras,

därest erforderligt antal propellrar ej skulle kunna erhållas i tid.

Det av bolaget gjorda förslaget att med ett bidrag från staten å 200,000

kronor anskaffa en tillräckligt stor maskin för bearbetning av propellrar,

får därför anses såsom en högst betydelsefull försvarsåtgärd. Skulle en

dylik maskin anskaffas pa sätt, som föreslagits, föreslår marinförvaltningen,

att flottan gives förhandsrätt vid bearbetningen av dess propellrar såsom

i skrivelsen från bolaget angives.

Marinförvaltningen har vidare i utlåtandet angivit de övriga villkor, som

borde uppställas för statsbidraget, bland annat, att bolaget skulle förbinda

sig att under 20 år hålla maskinen i driftfärdigt skick samt att betalning för

maskinens användande för statens räkning skulle enligt närmare angivna

grunder utgå på basis av bolagets självkostnader.

Av det förut anförda lärer framgå, att förefintligheten inom landet av en

maskin av den beskaffenhet, som avses med bolagets erbjudande, skulle

innebära ett synnerligen värdefullt tillskott till flottans försvarsberedskap och

under vissa förhållanden lända även handelssjöfarten till gagn. Jag vill

därför i syfte att möjliggöra ett antagande av bolagets erbjudande förorda,

att för budgetåret 1939/40 ett belopp av 200,000 kronor ställes till förfogande

för förberedande av krigsindustri för marinens behov. De närmare

villkoren för statsbidragets åtnjutande torde få fastställas av Kungl. Majit.

10. Kompletterande materielanskaffning m. m. för marinen. Den i det före

gående omnämnda översynen av kvarstående materielbehov har för marinens

del resulterat i följande materielplan:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

11

Flottan.

Materielplan.

1) Luftvärn för kustflottans ankarplatser kronor 1,560,000: —

2) Luftvärnsinstrumentering för depåfartyget

Dristigheten och trängfartyget

Ymer .......................................... » 300,000: —

3) Modernisering av artilleri och ammunition

å ett pansarskepp av Äran-typ ... » 900,000: —

4) Reserveldrör till 28 cm kanoner 320,000

kronor, därav för budgetåret 1939/40 » 160,000: —

5) Modernisering av 15 cm kanoner ...... » 200,000: —

6) Ändring av 57 mm kanoner till luft
värnspjäser

.................................... » 150,000: —

7) Luftvärnsammunition ..................... » 730,000: —

8) Minmateriel ................................. » 500,000: —

9) Verktyg för torpedtillverkning m. m. » 250,000: —

10) Radiomateriel ................................. » 250,000: —

5,000,000: —

Kustartilleriet.

11) Uppställning av vissa sjöfrontsbatte
rier

i Vaxholms fästning .................. kronor 124,000: —

12) Artillerimateriel och eldhandvapen ... » 1,277,000: —

13) Artilleriammunition ........................ » 570,000: —

14) Gasskyddsmateriel ........................ » 133,000: —

15) Radiomateriel ................................. » 490,000: —

16) Strålkastarmateriel ........................ » 166,000: —

17) Minmateriel ................................. » 50,000: —

18) Trådsignalmateriel ........................ »_190,000: — 3,000,000: —

Gemensamt.

19) Sjukvårdsmateriel ............................................. kronor 500,000: —

Summa kronor 8,500,000: —

Av dessa anslagsbehov äro de, som upptagits under 2), 7), 8), 11), delvis 12)

samt 13)—18), anmälda i marinförvaltningens skrivelse den 14 september

1938 angående statsregleringen 1939/40. I övrigt äro medel äskade för här

upptagna ändamål i en den 21 mars 1939 av marinförvaltningen gjord framställning.

För egen del är jag beredd att tillstyrka, att för budgetåret 1939/40 anvisas

8,500,000 kronor för kompletterande materielanskaffning m. m. för marinen.

På sätt anförts vid motsvarande anslagspost för armén förutsätter jag såväl

att Kungl. Maj:t före medlens utanordnande infordrar den ytterligare utredning

som finnes erforderlig, som ock att Kungl. Maj:t äger företaga mindre

jämkningar i planen. I fråga örn den under 4) upptagna posten förutsätter jag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 234.

likaledes, att Kungl. Majit äger, om så skulle befinnas lämpligt, i ett sammanhang

träffa avtal örn leverans för liela det för anskaffningen beräknade beloppet

320,000 kronor.

FLYGVAPNET.

II. Anskaffning av reservflygplan m. m. I en den 25 februari 1939 av chefen

för försvarsstaben avgiven promemoria har anförts bland annat följande:

Jämlikt 1936 års försvarsordning skall en flottilj bestå av 3 divisioner örn

vardera 12 krigsflygplan, av vilka 9 ingå i flygstyrkan och 3 flygplan utgöra

reserv. Härutöver beräknas 4 ersättningsflygplan, vilka närmast avses för att

täcka förluster i fred genom totalhaverier. Sammanlagt ingå således 40 krigsflygplan

i flottiljerna. Några reserver (utöver ovannämnda 4 flygplan) för

att uppehålla linjeförbanden i full styrka under tider, då flygplan för återkommande

översyner eller reparationer äro intagna på verkstäderna, finnas

icke. Icke heller finnas flygplan för depåförband för utbildning av ersättningspersonal,

frånsett skolflygplan vid flygkrigsskolan.

I promemorian har vidare framhållits, hurusom en verkställd undersökning

givit vid handen, att i genomsnitt 30 procent av flygplanen vid varje

flottilj ständigt måste beräknas stå på verkstäderna för översyn och reparation.

Flygförbanden kunde därför uppsättas endast till 2/s av tidigare beräknad

styrka. Förutsättningen för att mobilisera hela flottiljer vore, att

antalet flygplan i bomb- och spaningsflottiljerna utökades till 52. Vid jaktflottiljen,

där i varje division inginge 15 flygplan, borde enligt samma beräkning

antalet flygplan uppgå till 64. I förhållande till de av försvarskommissionen

gjorda beräkningarna skulle sålunda erfordras en ökning med sammanlagt

73 flygplan. I första hand borde emellertid anskaffas 24 lätta bombplan

och 15 jaktflygplan. Kostnaden härför hade beräknats till. sammanlagt

12,400,000 kronor, varav, med beaktande av leveransmöjligheterna, 8,875,000

kronor borde ställas till förfogande under budgetåret 1939/40. Härtill skulle

komma för åtgärder i syfte att höja de centrala flygverkstädernas förrådskapacitet

3,200,000 kronor, därav för budgetåret 1939/40 2,200,000 kronor.

Enligt en den 21 mars 1939 av flygförvaltningen avgiven promemoria skulle

därutöver erfordras uppförande av en förrådsbyggnad för reservflygplan för

en beräknad kostnad av 70,000 kronor. Kostnaden för reservflygplanens underhåll

i förråd har i samma promemoria beräknats till 14,000 kronor örn året.

För ifrågavarande åtgärder skulle således enligt dessa beräkningar för

nästkommande budgetår erfordras ett belopp av 11,145,000 kronor.

I en den 28 februari 1939 dagtecknad skrivelse har chefen för försvarsstaben

— under åberopande av förenämnda, den 25 februari 1939 avgivna

promemoria — hemställt, att chefen för försvarsdepartementet måtte utverka

vidtagande av de i promemorian föreslagna åtgärderna.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka den av försvarsstabschefen föreslagna

anskaffningen av 24 lätta bombplan och 15 jaktflygplan för en beräknad

kostnad av 12,400,000 kronor, därav i runt tal 8,875,000 kronor belöpan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

de på budgetåret 1939/40. Med upptagande av frågan om erforderlig utvidgning

av centrala flygverkstäderna samt uppförande av förrådsbyggnad torde

däremot kunna anstå ännu något år. Ehuru endast viss del av det för flygplansanskaffningen

erforderliga beloppet hänför sig till budgetåret 1939/40,

förutsätter jag, att Kungl. Maj:t vid bifall till förevarande framställning

äger träffa avtal örn leverans för hela det beräknade beloppet 12,400,000

kronor.

12. Anskaffning av reservflygmotorer. Körande behovet av reservflygmotorer

hava företagits vissa utredningar inom flygförvaltningen. På grundval härav

har chefen för försvarsstaben framlagt två alternativa förslag, enligt vilka

anskaffningskostnaden beräknats till 5,200,000 kronor respektive 3,500,000

kronor, därav för budgetåret 1939/40 4,600,000 respektive 3,100,000 kronor.

Såsom motivering för behovet av dylika motorer må — i anslutning till det

under föregående punkt anförda och under erinran, att i årets statsverksproposition

äskats ett i förhållande till 1936 års försvarsbeslut med 700,000

kronor förhöjt anslag till flygvapnets övningar — återgivas följande ur en

inom flygförvaltningen den 22 mars 1939 upprättad promemoria:

För att kunna hålla en flygstyrka av 9 flygplan per division skulle enligt

erfarenhet erfordras en stationsstyrka av omkring 3 flygplan. Emellertid befinner

sig denna stationsstyrka i regel på översyn. Huvuddelen av den tid,

då nämnda flygplan befinna sig på verkstad för översyn, betingas av de för

motoröversynerna erforderliga arbetstiderna. Om brist på reservmotorer förefinnes

måste nämligen flygplanets motorer nedtagas, överses och åter insättas

i flygplanet, innan detsamma kan lämna verkstaden. I händelse reservmotorer

finnas tillgängliga för montering, behöver flygplanet icke invänta motoröversynen

utan kan lämna verkstaden, så snart motorbyte är verkställt, då i regel

de arbeten, som erfordras å själva flygplanet (vid små flygplanöversyner),

kunna medhinnas under den tid motorbytet tager i anspråk. För flygförbandens

beredskap är det således av största vikt, att erforderlig tillgång till

reservmotorer finnes.

Det är även att märka, att livslängden för motorer är i genomsnitt avsevärt

kortare än livslängden för flygplan, varför brist på motorer uppstår mot

slutet av en livslängdsperiod, örn icke ett visst överskott av motorer finnes

från början. Den ökning av flygtid för övningar, som motiveras i flygvapnets

underdåniga skrivelse angående medelsäskanden för budgetåret 1939/40 medför

även ett ökat behov av reservmotorer. Det antal reservmotorer, som tidigare

beräknats (försvarskommissionen) är av ovan nämnda anledningar otillräckligt.

En ökad tillgång på motorer inom landet utgör även en mobiliseringstillgång,

som är av stor betydelse, enär den tid, som åtgår, innan krigsindustrien

börjar leverera motorer, är avsevärt längre än den tid, som åtgår, innan krigsindustriens

flygplansleveranser kunna taga sin början.

I promemorian har vidare uppgivits, att ett avsevärt antal av de till anskaffning

föreslagna motorerna måste införas från utlandet.

Enligt en den 21 mars 1939 av flygförvaltningen avgiven promemoria upp

går kostnaden för underhåll i förråd av de till anskaffning föreslagna motorerna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

till 16,000 kronor enligt etet dyrare och 10,000 kronor enligt det billigare

alternativet.

Det torde såväl för att möjliggöra flygmaterielens rationella utnyttjande i

fredstid som framför allt ur försvarsberedskapssynpunkt vara erforderligt att

anskaffa ett visst förråd av reservmotorer för flygvapnets räkning. Av ekonomiska

skäl torde anskaffningen få ske enligt det billigare av de av försvarsstabschefen

framlagda alternativen. För budgetåret 1939/40 torde således

ett belopp av 3,100,000 kronor böra avses för anskaffning av reservflygmotorer.

13. Förberedande av krigsindustri för flygvapnets behov. I förenämnda promemoria

den 25 februari 1939 har chefen för försvarsstaben framlagt en utredning

rörande möjligheterna att genom tillverkning inom landet ersätta i krig

förbrukad flygmateriel. Av utredningen framgår, att den flygmateriel, varav

krigstillverkningen hittills varit planerad, numera icke anses fullt modern,

och att en omläggning av planerna därför i viss mån anses böra äga rum.

Vidare framhålles, att verkställda beräkningar givit vid handen, att krigsindustrien

icke utan en jämförelsevis omfattande anskaffning i fredstid av

maskiner, verktyg, utgångsmaterialier m. m. kan beräknas komma att inom

erforderlig tid uppnå den nödvändiga kapaciteten. Kostnaden för nämnda

anskaffning av maskiner, verktyg och materialier har av flygförvaltningen

beräknats till 14,900,000 kronor. Av nämnda belopp hava 2,800,000 kronor upptagits

i årets statsverksproposition, varför det återstående medelsbehovet

beräknats till 12,100,000 kronor. Anskaffningen av ifrågavarande utrustning

och materialier har beräknats kunna ske inom ett år.

Den årliga kostnaden för lagring och vård av krigsindustrimaterielen har

av flygförvaltningen beräknats till 40,000 kronor.

I sin förut nämnda skrivelse den 28 februari 1939 har chefen för försvarsstaben,

under åberopande av det i promemorian anförda, hemställt örn vidtagande

av för flygvapnet erforderliga krigsindustriella förberedelser.

För egen del ansluter jag mig i huvudsak till försvarsstabschefens förslag.

Av vissa anledningar torde dock det beräknade beloppet kunna minskas med

omkring 1,100,000 kronor. För förberedande av krigsindustri för flygvapnets

behov skulle alltså erfordras ett belopp av 11,000,000 kronor. Detta belopp

torde i sin helhet böra ställas till förfogande under budgetåret 1939/40.

I förevarande sammanhang vill jag meddela, att jag, med hänsyn till önskvärdheten

att tillverkningskapaciteten av flygmateriel inom landet höjes, gjort

en framställning till ledningen för Svenska Aeroplan Aktiebolaget med förfrågan,

huruvida och under vilka förutsättningar bolaget vore villigt att

genom utbyggnader av sina anläggningar utöka sin tillverkningskapacitet

med omkring 50 procent utöver den nuvarande.

Ett från bolagsledningen avgivet svar utvisar, att bolaget torde komma att

vara berett att genomföra en utvidgning av ungefär den föreslagna storleksordningen,

dock på följande villkor: 1) Svenska tillverkare böra beredas tillfälle

att avgiva anbud på alla beställningar för svenska flygvapnet. Beställ
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

15

ningarna skola i största möjliga utsträckning placeras hos svenska tillverkare,

såvida skäliga priser erbjudas. Utländska anbud, som avgivas till uppenbara

dumpingpriser, böra icke komma under bedömande i konkurrens med svenska

anbud. — 2) Bolaget påfordrar icke någon monopolställning i förhållande

till andra svenska tillverkare, men vid tävlan örn beställning böra endast

bona-fide-bud från seriösa och leveransgilla tillverkare ifrågakomma, — 3)

Bolaget skall kunna påräkna utförseltillstånd för tillverkad flygmateriel i

princip enligt samma grunder, som hittills tillämpats inom den svenska

vapenindustrien.

De villkor för den ifrågasatta utvidgningen, för vilka sålunda redogjorts,

synas mig kunna godtagas. Jag kommer därför att, därest riksdagen icke

har något att däremot erinra, tillstyrka fortsatta förhandlingar med bolaget

på basis av vad sålunda förekommit.

14. Anordnande av krigsflygfält. I en med skrivelse den 21 februari 1939

till chefen för försvarsstaben överlämnad utredning har chefen för flygvapnet

anfört bland annat följande. I utredningarna före 1936 års flygvapenorganisation

hade icke räknats med en i fredstid bestående krigsflygfältorganisation.

Tillkomsten av ett bombvapen torde visserligen hava ansetts medföra krav

på en fast organisation av bakre och främre baser, men man torde hava räknat

med, att baserna skulle iordningställas under en förberedelseperiod före krigstillstånd.

De senare årens snabba tekniska utveckling av flygplanen hade ej

heller kunnat vara helt förutsedd. Enligt numera vedertagen uppfattning

borde de mobiliserade krigsflygförbanden utan dröjsmål — helst före krigstillstånd

—- flyttas från fredsflygfälten till krigsflygfält. Förbandens kvarhållande

på fredsflygplatserna, vilka betraktades som ett av de främsta målen

vid krigets början för fiendens bombanfall, skulle nämligen innebära mycket

stora risker för katastrofala förluster. För förbandens basering erfordrades

alltså färdiga krigsflygfält redan i fred. Ju större antal fält, som funnes disponibla,

dess svårare bleve det för fienden att utspana förbanden och anfalla

dem och desto större möjligheter hade förbanden att verkställa ombasering

och undandraga sig anfall. Flygfält erfordrades med hänsyn till flygvapnets

operationer för såväl främre som bakre basering. Fältens lämpliga belägenhet

vore beroende på krigsläget. Vissa områden kunde iordningställas till

flygfält för användning på sommaren vid torr väderlek genom jämförelsevis

enkla arbeten. Vid ogynnsam väderlek skulle dock dessa fält icke tillåta start

med lastade bombplan. Det framstode därför som nödvändigt att redan i fred

iordningställa och bevara flygfält med tillräckligt fast markbeskaffenhet för

moderna bombplan. Under åren 1938 och 1939 hade flygstaben med biträde

av Sveriges geologiska undersökning och personal ur flygförvaltningens byggnadsavdelning

utfört en omfattande undersökning för att klargöra, huru en

tillfredsställande krigsbasering skulle kunna åstadkommas på för staten billigaste

och lämpligaste sätt. Olika utvägar hade prövats: a) markägare förbunde

sig att hålla ett flygfält såsom betesmark mot viss ersättning; b) markägare

avstode jord och finge såsom ersättning ett område ordnat såsom flyg
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

fält och betesmark; och c) flygförvaltrången förvärvade mark, ordnade flygfält

samt utarrenderade detta som betesmark. Den sistnämnda utvägen hade

befunnits vara den i princip riktiga och enda framkomliga. Av de rekognoserade

fälten borde ett visst antal snarast förvärvas och iordningställas.

Chefen för försvarsstaben har i en den 25 februari 1939 avgiven promemoria

uppskattat behovet av krigsflygfält med den organisation, flygvapnet

under nästa budgetår beräknas erhålla, till i huvudsak samma antal, som

chefen för flygvapnet. Kostnaden för iordningställande av ifrågavarande antal

flygfält har beräknats till omkring 5,400,000 kronor. Enligt inhämtade upplysningar

beräknas flygfälten kunna iordningställas under budgetåret 1939/40.

1 skrivelse den 28 februari 1939 har chefen för försvarsstaben — under hänvisning

till promemorian den 25 februari 1939 — hemställt, att chefen för

försvarsdepartementet måtte utverka vidtagande av åtgärder för anordnande

av ifrågavarande krigsflygfält.

Av vad nu anförts torde framgå, att för en ändamålsenlig användning av

flygvapnet vid förstärkt försvarsberedskap och framför allt under krig tillgång

erfordras till ett väsentligt större antal flygfält än de i fred befintliga.

Iordningställandet av dessa flygfält, vilkas belägenhet bör i möjligaste mån

hållas hemlig, kräver emellertid avsevärd tid. Då flygvapnet måste kunna

träda i funktion omedelbart vid ordnande av neutralitetsskydd eller vid mobilisering,

synes det i hög grad önskvärt, att anläggning av vissa krigsflygfält

sker redan i fredstid. Arbetena torde emellertid kunna begränsas till iordningställande

av själva fälten och framdragande av vissa ledningar. Erforderlig

mark för fälten torde, i den mån kronan tillhöriga områden icke kunna

utnyttjas, böra av kronan förvärvas med äganderätt. Kostnaderna för det med

hänsyn till flygvapnets organisation under budgetåret 1939/40 nödvändiga

antalet krigsflygfält torde i överensstämmelse med de militära myndigheternas

beräkningar kunna skattas till 5,400,000 kronor. Då flygfälten torde böra

snarast möjligt iordningställas och hinder ej lärer möta för arbetenas utförande

under nästkommande budgetår, torde hela nyssnämnda belopp böra

äskas för sagda budgetår.

Sammanfattning.

Den extra materielanskaffning m. m., för vilken i enlighet med det förut

anförda medel torde böra äskas för budgetåret 1939/40, utgör sålunda:

Försvarsstaben.

1. Vissa telefontekniska anläggningar........................ kronor 25,000: —

Lantförsvaret.

2. Vissa fortifikatoriska anordningar ... kronor 8,310,000: —

3. Luftvärn för kraftanläggningar......... » 3,500,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majds proposition nr 234.

4. Viss utrustning för sjuktåg och sjukhuståg

.......................................... kronor

5. Anskaffning av viss krigsjärnvägs
materiel

....................................... »

6. Framställning av vissa specialkartor »

7. Kompletterande materielanskaffning

m. m. för armén ........................... »

45,000: —

50,000: —

75,000: —

6,620,000: — 18,600,000: —

Sjöförsvaret.

8. Anskaffning av nytt moderfartyg för

undervattensbåtar ........................... kronor

9. Förberedande av krigsindustri för

marinens behov .............................. »

10. Kompletterande materielanskaffning

m. m. för marinen ........................ »

2,300,000: —

200,000: —

8,500,000: — 11,000,000: -

Flygvapnet.

11. Anskaffning av reservflygplan m. m. kronor 8,875,000: —

12. Anskaffning av reservflygmotorer ,.. » 3,100,000: —

13. Förberedande av krigsindustri för

flygvapnets behov........................... » 11,000,000: —

14. Anordnande av krigsflygfält ............ » 5,400,000: — 28,375,000: —

Summa kronor 58,000,000: —

Frågan örn sättet för bestridande av de kostnader, som föranledas av bifall

till förevarande framställning, torde i ett senare sammanhang komma att av

chefen för finansdepartementet upptagas till behandling.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för extra materielanskaffning m. m. för för svar sväsendet

för budgetåret 1939/40 å riksstatens fjärde huvudtitel anvisa ett

reservationsanslag av 58,000,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Broberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 234.

7T2 S» 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:381 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående extra materielanskaffning m. m. för försvar sväsendet jämte vissa i ämnet väckta mot s. 8 i texten
  2. SU 1939:231 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående extra materielanskaffning m. rn. för försvarsväsendet jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten