Sök i Ratio Lex

Angående förändring i avseende å lönestållning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket och statens järnvägar m. m

1939-03-10 · 88 sidor, varav 85 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 85 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:239, Angående förändring i avseende å lönestållning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket och statens järnvägar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

1

Nr 239.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förändring i

avseende å lönestållning och antal beträffande vissa

ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket

och statens järnvägar m. m.; given Stockholms slott

den 10 mars 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande, av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gerli. Strindlund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet lironprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Departementschefen, statsrådet Strindlund anför:

Till Kungl. Maj:ts prövning föreligga åtskilliga av styrelserna för kommunikationsverken

gjorda framställningar, som huvudsakligen avse ändring

i lönestållning eller antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid de

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 239. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

skilda verken. I detta sammanhang avser jag att till behandling upptaga

framställningarna beträffande postverket, telegrafverket och statens järnvägar.

Motsvarande spörsmål beträffande statens vattenfallsverk är det min

avsikt att anmäla i samband med fråga om viss omorganisation av vattenfallsstyrelsen.

Till en början får jag erinra örn att min företrädare i ämbetet vid anmälan

den 18 februari 1938 (proposition nr 141) av då föreliggande framställningar

från kommunikationsverkens styrelser särskilt framhöll den inverkan

på ärendenas prövning, som de inom 1936 års lönekommitté och

1938 års personalkommission vid statens järnvägar pågående utredningarna

hade. Efter en redogörelse för personalkommissionens uppdrag anförde departementschefen,

att han, med hänsyn särskilt till de sålunda pågående utredningarna,

i regel icke funnit sig kunna tillstyrka framläggande till 1938

års riksdag av sådana förslag och framställningar, som ginge ut på införande

i avlöningsreglementets tjänsteförteckning av nya befattningskategorier

eller inrättande inom redan befintliga befattningsgrupper av ytterligare

ett antal befattningar i syfte endast att bereda förbättrad löneställning för

vissa ordinarie befattningshavare eller vidtaga sänkning i lönegrad av vissa

ordinarie befattningar. Dylika lönespörsmål syntes vara av beskaffenhet att

kunna komma under omprövning i samband med den av 1936 års lönekommitté

bedrivna utredningen. I de fall åter, där med inrättandet av ny

ordinarie befattning avsetts att bereda ordinarie anställning åt icke-ordinarie

personal med motsvarande löneställning eller där behov förelåge att inrätta

en helt ny ordinarie befattning, ävensom i några enstaka fall, där alldeles

särskilda skäl för en förhöjd lönegradsplacering eller eljest för omedelbar

åtgärd förebragts, hade han i huvudsak ansett de framställda yrkandena då

böra komma under bedömande.

I sin skrivelse, nr 260, i anledning av propositionen nr 141 anförde 1938

års riksdag, bland annat, att riksdagen ej ansett sig böra företaga några

ändringar i Kungl. Maj:ts förslag men att det dock syntes riksdagen uppenbart,

att de av departementschefen angivna utredningarna icke kunde utan

åsidosättande av berättigade intressen under någon längre tid åberopas som

skäl för anstånd med en prövning i sak av hithörande placeringsfrågor.

Riksdagen ville härtill knyta en förhoppning, att de förslag, vilkas prövning

av departementschefen sålunda på anförda skäl undanskjutits, snarast måtte

komma att tagas under en förnyad och mera definitiv omprövning.

De i det föregående åsyftade, kommunikationsverken berörande utredningarna

inom 1936 års lönekommitté hava sedermera uppdragits åt särskilda

sakkunniga, och dessa hava numera framlagt förslag till reviderad tjänsteförteckning,

i vad avser statens affärsverk. 1938 års personalkommission

vid statens järnvägar har däremot icke hunnit slutföra sitt uppdrag. Med

hänsyn härtill har järnvägsstyrelsen i sin nu föreliggande framställning begränsat

sig till förslag, som styrelsen ansett icke äga direkt samband med

kommissionens arbete eller som kommissionen under hand i yttranden till

styrelsen godkänt.

Med hänsyn till det läge, vari förenämnda utredningar numera kommit,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

och nyss återgivna uttalande av 1938 års riksdag har jag funnit de av verksstyrelserna

framlagda förslagen i allmänhet nu kunna upptagas till slutlig

prövning. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet i annat

sammanhang anför anser jag mig dock icke böra framlägga förslag om inrättande

av i nuvarande tjänsteförteckning icke upptagna befattningar.

Dylika förslag torde lämpligen böra upptagas till prövning i ett sammanhang

för tjänsteförteckningen i dess helhet, vilket emellertid icke kan ske

förrän efter avslutad utredning rörande den del av tjänsteförteckningen,

som avser allmänna civilförvaltningen.

Jag övergår nu till de ingivna framställningarna och gör därvid början

med dem, som avse

Postverket.

Genöralpoststyrelsen har i skrivelse den 27 september 1938 gjort sin huvudframställning

beträffande förevarande frågor och har sedermera i skrivelser

den 21 oktober 1938 och den 3 januari 1939 gjort särskilda framställningar.

Utlåtanden hava avgivits av kommunikationsverkens lönenämnd

den 2 och 3 november 1938 respektive den 17 januari 1939.

I sin huvudskrivelse återkommer generalpoststyrelsen till sina vid 1938

års riksdag behandlade, icke bifallna förslag, medan de båda övriga framställningarna

innefatta förut icke prövade förslag.

En ny notariebefattning å första byrån. Generalpoststyrelsens första byrå

är för närvarande organiserad på två avdelningar, personalavdelningen med

därtill hörande ombudsmansexpedition, undervisningsanstalt, militärassistentsexpedition

och en för hela styrelsen gemensam renskrivningsexpedition

samt trafikavdelningen. I enlighet med statsmakternas beslut inrättades

fr. o. m. den 1 juli 1938 en ny notariebefattning å personalavdelningens

kansliexpedition.

Generalpoststyrelsen begär nu ånyo höjningar i löneställning för notarien

(21 lönegraden) och förste postassistenten (17 lönegraden) å ombudsmansexpeditionen.

Dessa båda befattningshavare äro juridiska biträden åt styrelsens

byrådirektör och ombudsman, vilken är placerad i 28 lönegraden.

Styrelsen hemställer, att notarien måtte uppflyttas till sekreterare i 24 lönegraden

och förste postassistenten till notarie.

Inledningsvis erinrar styrelsen örn att styrelsens ombudsman vid två tillfällen

erhållit höjd tjänsteställning, nämligen år 1919 från 24 till 26 lönegraden

och år 1923 från 26 till 28 lönegraden, och att dessa höjningar stått

i samband med poströrelsens utveckling och tillkomsten av nya rörelsegrenar,

vilka förhållanden jämväl för verkets ombudsman medfört ökade och

nya arbetsuppgifter. I anslutning härtill anför styrelsen:

Bland de i samband med postverkets utveckling stående förhållanden, som

efter 1912 tillfört ombudsmannen nya arbetsuppgifter, må särskilt framhållas

följande:

Postverkets övertagande av stämpelväsendet, vilket medfört skyldighet för

ombudsmannen att föra statsverkets talan såväl i alla mål angående ogulden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

stämpelavgift, vilka mål ofta äro av mycket vidlyftig beskaffenhet, som i de

under senare åren icke sällan förekommande målen mot oredliga stämpelförsäljare;
postverkets

bestyr med utbetalning av folkpensioner, vilket särskilt under

senare år på grund av den snabba tillväxten av antalet sådana utbetalningar

föranlett uppkomsten av en mängd frågor av rättslig natur;

den med postsparbankens omorganisation år 1922 införda rätten att utan

föregående uppsägning verkställa uttagning å postsparbanksbok, vilket bland

annat haft till följd, att tidigare så gott som aldrig förekommande falska uttagningar

med därav föranledda rättegångar samt på grund av felaktigheter

i expeditionsarbetet uppkomna underskott å konton, medförande uppdrag för

ombudsmannen i indj-ivningsväg, blivit synnerligen vanliga;

postsparbankens bestyr med räntefria studielån, vilket under senare år

medfört överlämnandet till ombudsmannen av ett stort antal sådana ärenden

för indrivningsåtgärder;

postgirorörelsens införande, vilket medfört åtskilliga rättegångar på grund

av tvistigheter med kontoinnehavare ävensom indrivningsåtgärder på grund

av å konton uppkomna underskott;

bilismens utveckling med därav följande rättegångsmål samt ersättningsärenden

jämväl utan rättegång.

Det är helt naturligt, fortsätter styrelsen, att under angivna förhållanden

ökade krav måste ställas å ombudsmannens biträdande personal.

Vad först beträffar den nuvarande notarien, erinrar styrelsen om att styrelsen

i skrivelse till Kungl. Majit den 18 oktober 1926 angående omorganisanisation

av styrelsen och postdirektionerna gjort framställning om uppflyttning

i lönegrad av denna befattning, varvid styrelsen anfört, bland annat:

Såsom biträde åt ombudsmannen är för närvarande anvisad en tjänsteman

i 21 :a lönegraden med titeln notarie. Beskaffenheten av ombudsmannens

tjänst medför, att han för uppvaktningar vid domstol och förhör å annan ort

måste under längre eller kortare tider vara borta från sin expedition. Det är

uppenbart, att hans närmaste man, för att kunna träda i hans ställe, nödvändigtvis

måste innehava samma kompetens som enligt styrelsens instruktion

kräves av ombudsmannen, d. v. s. dels juris kandidatexamen, dels praktisk

tjänstgöring hos domhavande under minst 2 år för erhållande av rätt

att förvalta häradshövdingämbete utan inskränkning. Icke sällan måste även

notarien företräda styrelsen inför domstol samt leda förhör med posttjänsteman

i ärenden angående svårare tjänsteförseelser. Med hänsyn till de fordringar,

som således måste ställas på ombudsmannens närmaste nian och till

arten av hans utbildning — såväl postal som juridisk — synes dennes nuvarande

placering å löneskalan vara för låg. Då ombudsmansexpeditionen dessutom

efter omorganisationen kommer att få i vissa avseenden mera maktpåliggande

göromål än nu, föreslår styrelsen, att befattningen såsom ombudsmannens

biträde sättes i 22 :a lönegraden och benämnes förste kontrollör.

Detta förslag, anför styrelsen, hade icke vunnit bifall, men föredragande

departementschefen hade yttrat, att ökningen i arbetet å ombudsmannens expedition

visserligen nödvändiggjort, att notarien i viss utsträckning måste utföra

ombudsmannen åliggande arbetsuppgifter, men att, efter föreslagen överflyttning

av vissa åligganden från chefen för fjärde byrån till ombudsmannen,

ytterligare en biträdande arbetskraft å ombudsmansexpeditionen syntes

bliva erforderlig och att i avvaktan på utredning härutinnan någon för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

5

ändring beträffande notariens tjänsteställning icke då borde vidtagas. I anslutning

härtill anför styrelsen:

De skäl, som år 1926 av styrelsen åberopades för uppfattning i lönegrad

av ombudsmannens närmaste man, föreligga givetvis alltjämt, ehuru de nu

verka med ökad styrka. Såsom styrelsen omnämnt i sin skrivelse den 27

augusti 1937, måste ombudsmannen för närvarande deltaga i handläggningen

av samtliga å expeditionen förekommande ärenden. Detta medför, att ombudsmannens

tid i allt för hög grad upptages av mindre viktiga ärenden

till förfång för sådana av mera betydelsefull beskaffenhet. En ändring härutinnan

kan åvägabringas på så sätt, att åt ombudsmannens närmaste man

uppdrages att självständigt handlägga vissa ärenden, i första hand enklare

rättegångsmål samt flertalet indrivnings- och bevakningsärenden. Ombudsmannen

skulle härigenom ej behöva taga personlig befattning med dylika

ärenden i andra fall, än när däri uppkomma frågor av mera principiell natur

eller eljest av mera ovanlig eller svårbedömd beskaffenhet. Vid en sådan

vunnen lättnad i arbetsbördan skulle möjligheten för ombudsmannen att

personligen leda undersökningar och förhör i disciplinära ärenden samt att

iakttaga inställelse i viktigare rättegångar även utom Stockholm i avsevärd

grad ökas.

Det kommer givetvis, även örn en uppdelning av arbetsuppgifterna på nu

angivet sätt genomföres, att inträffa fall, då åt ombudsmannens närmaste

man måste meddelas uppdrag att självständigt handlägga jämväl sådana uppgifter,

som i första hand böra ankomma på ombudsmannen personligen,

exempelvis inställelse vid rättegångar samt ledning av förhör vid svårare

tjänsteförseelser.

Styrelsen anför slutligen, att styrelsen, med hänsyn såväl lill de fordringar,

som både i fråga om utbildning och eljest måste ställas på ombudsmannens

närmaste man, som till den föreslagna befogenheten för honom att självständigt

handlägga viss del av det löpande expeditionsarbetet, ånyo måste göra

framställning örn hans uppfattning i lönegrad. För att befattningshavaren

i fråga skall få en tjänsteställning, som någorlunda svarar mot hans utbildning

och arbetsuppgifter, vidhåller styrelsen, att placering i lägre lönegrad

än den 24 :e icke rättvisligen bör ifrågakomma. Innehavaren torde lämpligen

böra benämnas sekreterare.

Med avseende å den föreslagna uppflyttningen av förste postassistenten till

notarie erinrar styrelsen örn att denna befattning inrättats fr. o. m. den 1 januari

1935 och att styrelsen i sin framställning i ämnet framhållit, att en

högre löneställning kunde ifrågasättas men att styrelsen ansett sig kunna

stanna vid att föreslå en befattning såsom förste poslassistent.

I sin skrivelse den 27 augusti 1937 anförde generalpoststyrelsen till stöd

för sitt då framlagda förslag örn uppflyttning av befattningen till notariebefattning:
Innehavaren

av ifrågavarande befattning måste med hänsyn till arten av

de göromål, som åligga honom, hava avlagt juris kandidatexamen. Enligt

tillgängliga uppgifter beräknas en dylik examen draga en kostnad av omkring

11,000 kronor. Det torde vara uppenbart att, såsom förhållandena utvecklat

sig, den avlöning, som tillkommer en förste postassistent, icke kan

vara tillfredsställande för en person med berörda teoretiska kompetens. Örn

icke någon annan avgång, än som i vanlig ordning kan beräknas, äger rum

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Depante
menis
chefen.

bland dra fåtaliga personal inom verket, för vilken sådan kompetens är oundgänglig,

kan innehavaren av befattningen icke under åratal räkna med att erhålla

befordran till högre sådan tjänst. Då han emellertid äger full postal

fackutbildning, något som är av allra största behov för skötseln av den befattning,

som han har, är han kompetent att söka sig önskad befordran inom

den vanliga postala karriären. Utsikterna inom denna äro nu goda, och det

torde vara detta förhållande, som gör eller åtminstone bidrager till att nu —

i olikhet med vad tidigare varit fallet — ingen ung posttjänsteman synes

benägen att utöka sin teoretiska kompetens med avläggande av juridisk examen.

En sådan möda och kostnad bereder honom ingen däremot svarande

ekonomisk förbättring.

Med avseende å det anförda, slutade styrelsen, och med hänsyn till önskvärdheten

att åtminstone under en icke allt för kort tid kunna få å befattningen

bibehålla person med full kompetens och således icke ställas inför

risken att å befattningen få en vakans, som bleve nästan omöjlig att fylla,

funne styrelsen det oundgängligt, att denna förste postassistentbefattning utbyttes

mot en tjänst i 21 lönegraden med benämning notarie.

Under erinran örn att styrelsens sålunda framlagda förslag icke vann statsmakternas

bifall hemställer generalpoststyrelsen nu ånyo örn höjning av ifrågavarande

befattning till notariebefattning.

I utlåtande den 27 oktober 1937 anförde kommunikationsverkens iönenåmnd

beträffande sistberörda fråga, att nämnden, på grund av vad generalpoststyrelsen

anfört och då nämnden ansåge de med förste postassistentbefattningen

förenade göromålen i och för sig berättiga till dess inplacering i 21

lönegraden, tillstyrkte styrelsens förslag. Däremot funne lönenämnden icke

lika angeläget, att den ifrågasatta förändringen av den befintliga notarietjänsten

till sekreterarebefattning i 24 lönegraden för det dåvarande genomfördes,

även om vissa skäl, bland annat av organisatorisk natur, kunde åberopas

för uppfattning av tjänsten. Lönenämnden föresloge sålunda, att genomförandet

av den ifrågasatta förändringen finge tills vidare anstå.

I sitt nu avgivna utlåtande har lönenämnden åberopat vad nämnden i sitt

nyssnämnda utlåtande anfört.

I likhet med lönenämnden finner jag det böra anstå med den ifrågasatta

uppflyttningen i lönegrad av den hos ombudsmannen placerade notarien.

Vad däremot beträffar befattningen såsom förste postassistent finner jag

bärande skäl hava anförts för dess uppflyttning till 21 lönegraden med benämning

notarie. Jag vill därför biträda generalpoststyrelsens förslag härutinnan.

Vid bifall härtill skulle en förste postassistentbefattning indragas,

varom Kungl. Majit framdeles torde vilja meddela beslut.

En ny sekreterarebefattning i 24 lönegraden å andra byrån. I sin skrivelse

den 3 januari 1939 har generalpoststyrelsen gjort framställning om inrättande

av en sekreterarebefattning å andra byrån för liandhavande av de

med styrelsens fastighetsförvaltning sammanhängande ärendena.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Inledningsvis anför styrelsen beträffande andra byråns arbetsuppgifter och

organisation:

Å styrelsens andra byrå hava arbetsmängd och arbetsförhållanden under

senare åren ökats och ändrats avsevärt, och det har under allra senaste tid

mer och mer framträtt såsom en nödvändighet att — för åstadkommande av

en rationell ordning av förhållandena — där anställa ytterligare en tjänsteman

med föredragningsskyldighet samt med befogenhet att inom vissa gränser

avgöra en del av till byråns arbetsområde hörande ärenden. Av ärenden,

som komma under byråns handläggning, må här nämnas ärenden angående

postverkets fastigheter och deras förvaltning, angående postlokaler i allmänhet

inom hela riket samt deras underhåll, uppvärmning, belysning och städning

ävensom angående postverkets upphandlings- och förrådsväsen, till vilket

sluter sig den postverket åliggande centrala upphandlingen av papper

m. m. för statsdepartementen, de centrala ämbetsverken m. fl. Byrån handhar

vidare postverkets industriella rörelse, omfattande blankettryckeri med

bokbinderi, frimärkstryckeri, mekanisk, verkstad och garageverkstäder. Till

byrån hör dessutom postverkets huvudförråd av olika värdetecken (frimärken,

kvittenskuponger, statsstämplar etc.) samt dessa värdeteckens distribution

till postanstalterna, i samband varmed alla ärenden angående licenser

för användning av frankostämplingsmaskiner falla inom byrån. Härtill kommer

liandhavandet och övervakandet av stämpelförsäljning, stämpelbeläggning

och stämpelredovisning samt revision av redovisningar från rikets alla

stämpelförsäljare. Under byrån sorterar slutligen postmuseet.

Med hänsyn till de sålunda förekommande ärendenas olika art och stora

omfattning är arbetet å byrån i viss utsträckning fördelat på skilda avdelningar

under byråchefens överinseende, därvid byråchefen närmast biträdes

aven sekreterare (26:e lönegraden). En förste intendent (27:e lönegraden)

ansvarar för frankoteckensförrådet och stämpelexpeditionen, och en intendent

(26 :e lönegraden) förestår förrådsavdelningen med tillhörande persedelocli

blankettförråd. Båda dessa befattningshavare hava omfattande föredragningsskyldighet

inom sina ämnesgrupper samt dessutom befogenhet inom

vissa gränser att själva besluta i dylika ärenden. En extra förste byråingenjör

(27 :e lönegraden) har tillsyn och ansvarar närmast under byråchefen

för verkstadsdriften. Blankettryckeriet och bokbinderiet skötas närmast

av en intendent (24:e lönegraden), frimärkstryckeriet förestås av en aktuarie

(21 :a lönegraden) och samma är slutligen förhållandet med postmuseet. De

senast nämnda fyra befattningshavarna äga att var för sitt område i viss omfattning

avgöra dem angående ärenden.

Styrelsen meddelar vidare, att i förberedande undersökningar och utredningar

angående fastighetsärenden samt i en mängd löpande åtgärder och

expeditioner inom denna ämnesgrupp i huvudsak deltaga vissa av byråns

tjänstemän, varför det på sätt och vis kan sägas, att byrån också har en

fastighetsavdelning. För denna finnes dock icke någon särskild föreståndare,

som inom själva avdelningen och i förhållandena till fastighetsärendena

har en ställning, motsvarande den, som här nämnda avdelningsföreståndare

intaga inom sina avdelningar. Det är sekreteraren å byråns kansli, som vid

sidan av allt silt övriga arbete har den uppgift beträffande fastighetsärenden,

som de nämnda avdelningsföreståndarna hava beträffande åt dem anförtrodda

ärenden. Härom anför styrelsen vidare:

Byråchefen handlägger naturligen, i sin mån biträdd av sekreteraren, samt

ansvarar direkt för alla fastighetsärenden av större ekonomisk räckvidd eller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

principiell betydelse, såsom inköp av fastigheter, nybyggnader, mera betydande

ombyggnads- och förändringsarbeten och liknande, men i fråga örn all

den mängd med en stor fastighetsförvaltning sammanhängande mera löpande

ärenden, av vilka ingalunda samtliga kunna betecknas såsom obetydliga

och av mindre vikt men vilka dock ofta kunna avgöras enligt en gång för

aiiao fasta grunder, är det sekreteraren som har tillsynen och ansvaret under

byråchefen. Enligt generalpoststyrelsens arbetsordning äger sekreteraren att

utan föredragning meddela beslut i följande ärenden:

a) föranstaltande av reparationer och ändringar beträffande fastigheter

och lokaler, som disponeras av postverket, då kostnaderna i varje särskilt

fall icke överstiga 1,000 kronor,

b) anställande vid postverkets fastigheter av gårdskarlar, värmeledningsskötare

m. fl. mot högst den ersättning för uppdragens fullgörande, som blivit

av styrelsen fastställd, samt

c) antagande av hyresgäster till av postverket disponerade lägenheter och

lokaler på av styrelsen fastställda hyresvillkor,

samt att föredraga följande ärenden:

a) reparationer av fastigheter och lokaler, som disponeras av postverket,

i den mån sekreteraren eller byråchefen icke äger att utan föredragning meddela

beslut i dylika ärenden,

b) fastställande av ersättning till gårdskarlar och värmeledningsskötare

m. fl. vid postverkets fastigheter,

c) fastställande av hyra för lägenheter och lokaler, som uthyras av postverket,

då fråga icke är om första uthyrning i nyförvärvad eller om- och tillbyggd

fastighet.

Postverket äger för närvarande fastigheter till ett sammanlagt värde av

inemot 40 miljoner kronor, därav i Stockholm till ett värde av i runt tal tillhopa

19.2 miljoner kronor. Det torde vara uppenbart att, när det gäller ett

så stort fastighetsbestånd, ärenden av det slag, som sålunda äro beroende på

sekreterarens föredragning eller eget avgörande, måste stiga till ett betydande

antal per år samt föranleda ett drygt och tidskrävande arbete. Härtill kommer

nu, att arbetet i övrigt å byråns kansli, för vilket sekreteraren är föreståndare,

ökats avsevärt. Såsom exempel kan nämnas följande förhållande

med ärenden angående frankostämplingsmaskiner. Antalet beviljade licenser

upplångö 1937 till 247 mot 119 fem år tidigare, och frankeringsvärdet av

frankostämplad post utgjorde under samma år omkring 9,700,000 respektive

3,900,000 kronor.

Förvaltningen av postverkets över hela landet spridda fastigheter samt undersökningar

och förhandlingar angående förändringar av befintliga eller

anskaffande av nya postlokaler å vitt skilda orter göra, att byråchefen i betydande

utsträckning måste företaga tjänsteresor, varvid ledningen av och

ansvaret för arbetet på byrån överlåtes å sekreteraren, vilken organisatoriskt

vid sådana tillfällen är byråchefens naturlige ställföreträdare. Det är därför

angeläget, att denne ständigt är väl insatt i och av sina övriga uppgifter

ej hindras att följa verksamheten å byrån i dess helhet. Emellertid Ilar den

honom och byråchefen gemensamt påvilande arbetsbördan nu vuxit så, att

de — såsom vid mer än ett tillfälle visat sig —- icke trots arbete långt utöver

vanlig arbetsdag medhinna att så som vore önskvärt följa och fullfölja alla

dem åliggande ärenden, varför det är oundgängligt att på något sätt bereda

dem arbetslättnad. Då detta icke kan ske genom omflyttning av arbete inom

den personalbesättning, som nu finnes, återstår ej annat än att förse byrån

med ytterligare en kvalificerad arbetskraft. En sådan åtgärd skulle också bereda

möjlighet till en sedan åtskillig tid önskvärd förändring i fråga örn vissa

till förvaltningen av Stockholmsfastigheterna hörande förhållanden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

9

Generalpoststyrelsen framhåller i fortsättningen, att styrelsen med stöd av

bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev den 24 januari 1919 uppdragit åt olika

tjänstemän å andra byrån att vara vice värd för styrelsens fastigheter i

Stockholm.

Vicevärdsarvodena uppgå för närvarande till sammanlagt 4,700 kronor

för år, fördelade på sex tjänstemän. Om vicevärd måste tillsättas för fastigheten

Posthornet nr 2 å Kungsholmen och för det under uppförande varande

postgirohuset, Blåmannen nr 15, skulle vicevärdsarvodena komma att uppgå

till omkring 5,500 kronor per år, fördelade på 6 å 7 tjänstemän. Naturligtvis,

säger styrelsen, kan det icke vara till fördel för hithörande frågors handläggning

att lia denna splittrad på så många händer. Denna ordning, som

hade skäl för sig och kunde vara ändamålsenlig, så länge fastigheternas antal

var litet och fastigheterna icke lågo spridda över hela staden, har befunnits

under nuvarande förhållanden icke längre vara tillfredsställande, helst

som åtskilliga av vice värdarna icke inom byrån direkt syssla med fastighetsärenden

och deras sysslande med vicevärdsfrågor sålunda ligger utanför

deras dagliga arbetsuppgifter. Vidare anför styrelsen:

Därest nu den behövliga lättnaden för berörda sekreterare å byråns kansli

åstadkommes genom att till en ny befattningshavare med föredragningsskyldighet

och viss beslutanderätt i fråga om fastighetsärenden överflyttas en

lämplig mängd av de sekreteraren nu åliggande uppgifter på området, vilken

nya befattningshavare i samband därmed lämpligen borde bliva föreståndare

för en verklig fastighetsavdelning, samt denne nye befattningshavare dessutom

finge såsom tjänståliggande att övertaga vicevärdskapet för alla postverkets

fastigheter i Stockholm, bortfölle den nyssnämnda utgiften å 5,500

kronor för år och finge handläggningen av de nu omhandlade ärendena en

rationell lösning syftande till största möjliga koncentration. Då, som av det

sagda framgår, en sådan tjänsteman komme att anförtros kvalificerade arbetsuppgifter

och med såväl föredragningsskyldigliet som befogenhet att

självständigt fatta beslut, bör tjänsten placeras i någon av de lönegrader, till

vilka föredragande tjänstemän hos generalpoststyrelsen i allmänhet äro hänförda.

Den lägsta lönegrad, som i så fall torde kunna komma i fråga, är

den 24 :e. Med hänsyn till arten av hans arbetsuppgifter synes han lämpligen

böra benämnas sekreterare.

Lönenämnden har i sitt utlåtande den 17 januari 1939 anfört:

Av vad generalpoststyrelsen anfört samt av de kompletterande upplysningar

lönenämnden införskaffat synes framgå, att personalförstärkning å styrelsens

andra byrå är erforderlig. För att den nya befattningen skall fylla den

uppgift, som med dess inrättande är åsyftad, nämligen lindring av byråchefens

och sekreterarens arbetsbelastning, måste dess innehavare inom sitt arbetsområde

kunna anförtros verkligt kvalificerade arbetsuppgifter och tilldelas

ganska vidsträckt befogenhet ävensom i viss utsträckning åläggas föredragningsskyldighet.

Med hänsyn härtill bör den nya tjänsten även enligt lönenämndens

mening hänföras till 24 lönegraden. Genom den av generalpoststyrelsen

föreslagna anordningen skulle utom erforderlig arbetslättnad för byråns

centrala ledning även vinnas en mera ändamålsenlig organisation av

Stockholmsfastigheternas förvaltning och i samband därmed en inbesparing

av vicevärdsarvoden till ett belopp av 5,500 kronor för år.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departe
ments
chefen.

Lönenämnden, som sålunda finner generalpoststyrelsens förevarande förslag

välmotiverat, tillstyrker bifall till detsamma.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, bär postverkets fastighetsbestånd

under senare år starkt ökats, icke minst i Stockholm. Detta sammanhänger

med strävandet att förlägga postkontoren och generalpoststyrelsens

egna lokaler till postverket tillhöriga byggnader.

På sätt generalpoststyrelsen närmare utvecklat har fastighetsförvaltningens

omfattning numera fått en sådan storlek, att arbetsbördan för byråchefen

och sekreteraren å byråns kansli, vilka närmast omhänderhava denna förvaltning,

blivit för stor för att de skola kunna bemästra denna och alla sina övriga

arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill och då det även rent organisatoriskt

sett torde vara riktigt, att för en så omfattande fastighetsförvaltning

som den, varom här är fråga, avses en särskild tjänsteman, anser jag mig

böra i likhet med lönenämnden tillstyrka bifall till generalpoststyrelsens

framställning.

Under åberopande av det anförda föreslår jag alltså, att för ifrågavarande

ändamål inrättas en befattning såsom sekreterare i lönegrad 24.

En ny notariebefattning å andra byrån. I sin förevarande skrivelse återkommer

generalpoststyrelsen jämväl till sitt tidigare förslag örn upp flyttning

av en befattning såsom kontrollör (20 lönegraden) å andra byråns förrådsavdelning

till förste kontrollör (22 lönegraden).

Inledningsvis anför styrelsen örn förrådsavdelningens organisation och arbetsuppgifter:
För

tiden från och med den 1 juli 1927 fastställdes personalen vid postverkets

upphandlings- och förrådsväsen till en förrådsintendent (26 lönegraden)

samt därutöver: å förrådsintendentens expedition en kontrollör (20 lönegraden)

såsom förrådsintendentens närmaste man samt en postassistent och två

kanslibiträden, å persedel]örrådet en materialförvaltare och tre expeditionsvakter

samt å blankettförrådet en förrådsmästare och tre expeditionsvakter.

Efter år 1927 har omfattningen av det arbete, som handlägges å förrådsintendentens

expedition, betydligt utvidgats.

Under år 1929 centraliserades i stor omfattning till förrådsavdelningen anskaffningen

av möbler för postkontor och postexpeditioner. År 1930 bestämde

generalpoststyrelsen, att anskaffningen av för posttjänsten erforderliga

icke motordrivna transportfordon likaledes skulle centraliseras till förrådsavdelningen.

Från och med år 1931 ombesörjer generalpoststyrelsen genom

förrådsavdelningen upphandling av normal- och standardpapper, läskpapper

och kuvert m. m. för statsdepartementen samt med vissa undantag

för de centrala ämbetsverken och övriga i Stockholm förlagda myndigheter,

vilka i förvaltningshänseende icke lyda under centralt ämbetsverk, ävensom

för länsstyrelserna. Såsom belysande för omfattningen av förenämnda pappersupphandling

må framhållas, att under år 1937 till statsmyndigheter försåldes

papper m. m. för ett belopp av omkring 398,000 kronor. Till förmån

för andra statliga myndigheter än de ovan nämnda samt vissa statens ämbets-

och tjänstemän bär med lämpliga leverantörer avslutats särskilda kon
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

11

trakt om leverans av papper, kuvert oell läskpapper från leverantören direkt

till vederbörande myndighet resp. ämbets- eller tjänsteman.

Under år 1936 centraliserades all upphandling av städningsredskap ävensom

vissa rengöringsmedel för samtliga postkontors och postexpeditioners

behov till förrådsavdelningen.

Beträffande ökningen av göromålen å förrådsintendentens expedition må

vidare framhållas följande.

Vid tiden för senaste omorganisationen av upphandlings- och förrådsväsendet,

d. v. s. år 1927, upphandlades genom förrådsavdelningen årligen inventarier,

effekter, förbrukningsartiklar etc. till ett värde av mellan 1.5 och 2

miljoner kronor. Motsvarande värde för år 1937 uppgick till omkring 3.5

miljoner kronor.

Med undantag för vissa större möbler, exempelvis diskar, pulpeter för allmänheten,

större förvaringsfack, vilkas anskaffning icke ansetts böra centraliseras,

enär desammas utförande i avgörande grad är beroende av respektive

postanstaiters lokalförhållanden, anskaffas numera praktiskt taget alla

för postdriften erforderliga inventarier, effekter och förbrukningsartiklar

m. m. genom förrådsavdelningen. Lagerbokföringen omfattar också icke

mindre än omkring 1,000 olika varutyper. Upphandlingen är i anslutning

härtill synnerligen livlig, och kan icke koncentreras till vissa tider på året.

Antalet från förrådsintendentens expedition avlåtna varubeställningar, som år

1933 utgjorde omkring 1,400 stycken, har sålunda stigit till omkring 2,500

stycken år 1937.

Givetvis har ökningen i arbetet krävt ökning av arbetsstyrkan. Densamma

utgöres för närvarande av, förutom förrådsintendenten, å förrådsintendentens

expedition 1 kontrollör, 1 förste postassistent, 1 postexpeditör och 3 kanslibiträden

samt å förråden 1 materialförvaltare, 1 förrådsmästare, 2 postiljoner

och 7 expeditionsvakter.

I fortsättningen erinrar styrelsen om att styrelsen i sin skrivelse den 27

augusti 1937 beträffande uppflyttning av kontrollörsbefattningen å förrådsintendentens

expedition till förste kontrollörsbefattning i 22 lönegraden anfört:
På

grund av upphandlingsverksamlietens snabba uppsving och därmed

följande ökat arbete för förrådsintendenten har det blivit nödvändigt, att på

kontrollören, vilkens arbete ursprungligen skulle bestå i att biträda förrådsintendenten

med skriftväxlingen samt i övrigt deltaga i och övervaka bokföringsarbetet,

överflytta en del av förrådsintendentens arbetsuppgifter för att

således bereda förrådsintendenten erforderlig tid att göra de ständigt återkommande

förfrågningar och undersökningar, som äro oundgängligen nödvändiga

för att han såsom chef för upphandlingsväsendet skall kunna följa

de ofta mycket varierande prisförhållandena på den allmänna marknaden

och i anslutning härtill tillse, att upphandlingarna verkställas på lämplig tid.

På grund av berörda förhållanden är numera med befattningen såsom förrådsintendentens

närmaste man förenat bland annat följande uppdrag: att

självständigt verkställa undersökningar samt föra förhandlingar med vederbörande

tillverkare m. fl. i fråga om vissa upphandlingar, att biträda förrådsintendenten

vid vissa andra liknande förhandlingar, att deltaga i prövningen

och bedömningen av inkomna anbud och till desamma hörande prover,

att antingen självständigt eller tillsammans med förrådsintendenten

kontrollera vissa tillverkningar och leveranser, att uppsätta för anbudsinfordran

erforderliga handlingar, att uppsätta entreprenadhandlingar, att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Departe
ments
chefen.

sköta skriftväxling, att verkställa utredningar rörande dels till inköp föreslagna

nya inventarier och effekter för utrönande av deras användbarhet

i posttjänsten, dels inkomma med förslag beträffande ändring av postanstalternas

inventarieutrustningar m. m., att tillhandagå postdirektioner och

postanstalter med upplysningar angående möbler, transportmedel, lämpligheten

av reparation av äldre inventarier och effekter, skäligheten av platspriser

å vissa effekter och reparationsarbeten m. m. samt att övervaka

bokföringen.

Under erinran om att lönenämnden ansett befattningen i fråga förtjänt

av uppf lyftning i lönegrad, dock icke högre än till notariegraden (21), uttalar

generalpoststyrelsen, att styrelsen alltjämt anser, att de göromål, som

åligga förrådsintendentens närmaste man, äro av sådan vikt och sådant ansvar,

att befattningen bör hänföras till 22 lönegraden med benämning förste

kontrollör.

I sitt utlåtande den 27 oktober 1937 anförde lönenämnden beträffande

förevarande förslag, att befattningen i fråga, vars innehavare fungerade såsom

förrådsintendentens närmaste man och, bland annat, självständigt

handlade vissa upphandlingsärenden, enligt lönenämndens mening vore förtjänt

av uppfattning, dock åtminstone för det dåvarande icke högre än till

notariegraden.

I nu avgivet utlåtande åberopar lönenämnden vad nämnden sålunda anfört.

Med hänsyn till det ökade arbete och ansvar, som under senare år ålagts

ifrågavarande kontrollör såsom förrådsintendentens närmaste man, finner

även jag, att den av honom innehavda befattningen skäligen bör uppflyttas i

lönegrad. I anslutning till vad lönenämnden anfört tillstyrker jag, att kontrollörsbefattningen

utbytes mot en notariebefattning 121 lönegraden.

Med avseende å den härav betingade minskningen av antalet kontrollörsbefattningar

torde Kungl. Majit, vid bifall till mitt förslag, framdeles vilja

meddela beslut.

En ny revisorslicfattning å fjärde byrån. I sin skrivelse den 27 augusti

1937 föreslog generalpoststyrelsen uppflyttning av föreståndaren för den i

fjärde byrån inordnade tidningsrevisionen från kontrollör i 20 lönegraden

till revisor i 21 lönegraden och anförde till stöd härför:

Vid omorganisationen av generalpoststyrelsen den 1 juli 1927 var det avsett,

att tidningsrevisionen skulle underställas föreståndaren för medelsrevisionen.

Med anledning härav ansågs revisorsbefattningen å tidningsrevisionen kunna

utbytas mot en kontrollörsbefattning. I avgivet yttrande över generalpoststyrelsens

förslag till förenämnda omorganisation av generalpoststyrelsen

ansåg dock kommunikationsverkens lönenämnd beträffande tidningsrevisionen

bland annat, att ledningen av avdelningen borde jämväl i fortsättningen

omhänderhavas av en revisor. Den tilltänkta sammanslagningen av tidningsrevisionen

med medelsrevisionen kom i praktiken icke till stånd, utan tid
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

13

ningsrevisionen befanns av lämplighetshänsyn fortfarande böra fungera såsom

en självständig avdelning, direkt underställd byråchefen. Föreståndaren

hade emellertid sänkts till kontrollör.

Arbetsuppgifterna för personalen å tidningsrevisionen ha under de senaste

åren avsevärt stegrats dels i samband med den allmänna ökningen, dels ock

till följd av att tidningsrekvisitionerna numera sändas direkt jämväl från poststationerna

till respektive tidningars utgivningspostanstalt, således utan förmedling

av poststationernas överordnade postkontor. Av sistnämnda anledning

har nämligen visst granskningsarbete, som tidigare utfördes vid poststationernas

överordnade postkontor, centraliserats till tidningsrevisionen.

Ökningen är även beroende på att granskningen av de olika beloppen

av debiterade avgifter för utgivarkorsband och tidningsbilagor, vilken

granskning tidigare ägde rum å postkontoren, numera fullgöres å tidningsrevisionen.

Såsom ovan nämnts förestås tidningsrevisionen av en kontrollör. Denne

har för det viktigare arbetet biträde av en förste postassistent. Den fasta

personalstyrkan utgöres dessutom för närvarande av 16 tjänstemän i kanslibiträdes-

och kontorsbiträdesgraderna mot 9 stycken år 1926.

Föreståndaren för tidningsrevisionen åligger utöver den allmänna ledningen

av tidningsrevisionen, bland annat

att verkställa undersökningar rörande vid granskningen iakttagna felaktigheter,

att utfärda de anmärkningar, vartill granskningen av tidningsräkenskaperna

med tillhörande verifikationer kan giva anledning (år 1934 utfärdades

367 anmärkningar, år 1936 1,418),

att ombesörja viktigare skriftväxling,

att kvartalsvis upprätta rapport över post- och transitavgifter för tidningar

samt över kurs- och evalveringsvinster eventuellt kursförluster, samt

att en gång årligen upprätta rapport bland annat över tidningsräkenskapernas

ställning beträffande postverkets fordran hos och skulder till tidningsutgivare

och främmande postverk.

I sin nu förevarande framställning återkommer generalpoststyrelsen till

nu berörda förslag och anför, att vad styrelsen uttalat i sin skrivelse den

27 augusti 1937 fortfarande äger giltighet. Den fasta personalstyrkan, säger

styrelsen, utgöres dock numera av — förutom föreståndaren och en förste

postassistent — 18 tjänstemän i kansliskrivar-, kanslibiträdes- och kontorsbiträdesgraderna.

Antalet under år 1937 utfärdade anmärkningar utgjorde

1,590. Med hänsyn till den omfattning, tidningsrevisionens arbete nu har,

och till att föreståndaren själv ansvarar för arbetets behöriga gång och självständigt

handlägger förekommande anmärkningsärenden, måste det enligt

styrelsen anses väl motiverat, att han erhåller en mot arten och omfattningen

av arbetet mera lämpad, högre tjänsteställning än den han nu innehar.

Generalpoststyrelsen hemställer därför ånyo, att den å tidningsrevisionen

befintliga kontrollörsbefattningen höjes till 21 lönegraden med benämning

revisor.

Lönenämnden, som i utlåtande den 27 oktober 1937 förklarat sig icke hava

något att erinra mot förevarande förslag, åberopar i nu avgivet utlåtande

vad nämnden sålunda anfört.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departe
ments
chefen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, var föreståndaren för tidningsrevisionen

placerad i 21 lönegraden till den 1 juli 1927, då han placerades

i kontrollörsgraden i samband med en omorganisation av styrelsen.

Enligt planen för omorganisationen skulle tidningsrevisionen hava sammanslagits

med medelsrevisionen, men denna åtgärd befanns sedermera av lämplighetsskäl

icke böra äga rum. Härigenom kom föreståndarbefattningen vid

tidningsrevisionen att nedflyttas i lönegrad utan att ändring av arbetsuppgifterna

företogs.

Med hänsyn härtill och till vad generalpoststyrelsen i övrigt anfört vill jag

biträda styrelsens förevarande förslag och tillstyrker alltså, att för ifrågavarande

ändamål inrättas en revisorsbefattning i 21 lönegraden. Vid bifall

härtill torde Kungl. Majit framdeles vilja meddela beslut om indragning av

förenämnda kontrollörsbefattning.

En ny förste kontrollörsbefattning å fjärde byrån. I sin skrivelse återkommer

generalpoststyrelsen till sitt tidigare framlagda förslag om uppflyttning

av föreståndaren för fjärde byråns medelsbokhållarekontor från befattning

såsom revisor och bokhållare (21 lönegraden) till förste revisor i 24

lönegraden. Styrelsen erinrar till en början om att styrelsen i sin skrivelse

den 27 augusti 1937 i förevarande hänseende anfört:

A generalpoststyrelsens medelsbokhållarekontor verkställes all bokföring av

postverkets inkomster och utgifter. Detta arbete sker genom sammanställningar

av redovisningar avgivna bland annat av postverkets huvudkassa,

postdirektionerna, postkontoren och postexpeditionerna samt av befälhavaren

å postångfartyget Öland.

Förutom det rena bokföringsarbetet samt bestyret med upprättandet av

postverkets bokslut, övervakas å medelsbokhållarekontoret, att insättningar

och uttagningar å postverkets checkräkning i riksbanken ävensom leveranser

av medel mellan postanstalterna bliva i vederbörlig ordning debiterade respektive

krediterade i postmedelsräkningarna. Under år 1936 uppgick sammanlagda

beloppet av förenämnda insättningar och uttagningar i riksbanken

till cirka 3,303,000,000 kronor och leveranserna av medel mellan postanstalterna

till cirka 1,062,000,000 kronor. Ifrågavarande avdelning åligger jämväl

tillse, att vissa medel, som skola inbetalas till postverket, samt överskott

i postkassör bliva i räkenskaperna redovisade. Med ledning av från frimärksförrådet

erhållna uppgifter rörande till postanstalterna utsända frankotecken,

statsstämplar och radiolicenstecken övervakas jämväl å ifrågavarande avdelning,

att behöriga belopp bliva uppdebiterade i postanstalternas räkenskaper.

Sammanlagda beloppet av dessa värdetecken uppgick under år 1936

till cirka 68,000,000 kronor.

Under år 1937, fortsätter styrelsen, uppgick sammanlagda beloppet av insättningar

och uttagningar å postverkets checkräkning i riksbanken till

3.934.000. 000 kronor och leveransen av medel mellan postanstalterna till

1.252.000. 000 kronor. Styrelsen erinrar vidare om att kommunikationsverkens

lönenämnd i sitt utlåtande den 27 oktober 1937 föreslagit en höjning av

tjänsten till 22 lönegraden. Styrelsen framhåller häremot, att det åligger

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

15

föreståndaren för medelsbokhållarekontoret att föra postverkets huvudbok

och att upprätta dels postverkets bokslut för såväl kalenderår som budgetår,

dels ock sammandrag, uppgifter och rapporter, avseende postverkets räkenskaper

och ekonomiska förhållanden. De arbetsuppgifter, som åligga honom,

äro enligt styrelsens mening synnerligen krävande och ansvarsfulla,

och han måste äga fullgoda insikter i räkenskaps- och redovisningsväsendet,

kunskaper i bokföring, ävensom kunnighet i gällande författningar

och förvaltningsföreskrifter. Styrelsen anser — med hänsyn till

arbetets svårighetsgrad och det ansvar, som är förenat med detsamma —

allt fortfarande, att befattningen bör hänföras till 24 lönegraden med benämning

förste revisor.

Lönenåmnden anförde i sitt utlåtande den 27 oktober 1937, att nämnden

funne den av generalpoststyrelsen föreslagna lönegradsplaceringen väl hög

men att nämnden kunde tillstyrka en höjning av tjänsten till 22 lönegraden.

Nämnden ville därför föreslå ett utbyte av ifrågavarande befattning mot en

förste kontrollörsbefattning.

Vad lönenämnden sålunda anfört åberopar nämnden i sitt nu föreliggande

utlåtande.

Med hänsyn till det arbete och ansvar, som föreståndaren för medelsbokhållarekontoret

numera har att bära, finner även jag skäligt, att en höjning

av ifrågavarande befattning över 21 lönegraden sker. I likhet med lönenämnden

finner jag mig kunna tillstyrka, att befattningen såsom revisor och

bokhållare höjes till förste kontrollörsbefattning i 22 lönegraden.

Bankavdelningen. I sin skrivelse den 27 augusti 1937 gjorde generalpoststyrelsen

framställning om höjning av löneställningen för vissa befattningshavare

inom styrelsens bankavdelning, omfattande postgirokontoret, postsparbanken

och statens intressekontor. Vid tiden för skrivelsens avlåtande

omfattade bankavdelningens organisation följande befattningshavare i 20 och

högre lönegrader, frånsett postsparbankschefen:

1 kontorschef i 27:e lönegraden

1 kamrer » 26:e »

1 sekreterare » 24:e »

1 notarie » 2 lia » , den s. k. rättsnotarien,

1 aktuarie

1 t.f. »

1 revisor

1

1 *

1

1 »

följande avdelningsföreståndare:

i 21:a lönegraden för postgirokontorets kansli,

» » » » statens intressekontor,

» » » » postsparbankens medelsrevision,

> » » » postsparbankens undersökningsavdelning,

> » » » postgirokontorets bokföringsavdelning,

> » » » postgirokontorets undersöknings- och revi
sionsavdelning,

» > » » bankavdelningens kassaexpedition,

Departe
ments
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

1 kontrollör

1 »

1 »

1 »

i 20:e lönegraden för

» » » »

» » » 2>

bankavdelningens kontrollavdelning,

bankavdelningens korrespondensavdelning,

bankavdelningens personalavdelning,

postsparbankens bokföringsavdelning,

övriga:

1 » i 20:e » biträder kamrern,

1 '' » » » » » revisorn å postgirokontorets bokförings
avdelning.

I sin förenämnda skrivelse föreslog generalpoststyrelsen uppflyttning i lönegrad

av ett flertal av här angivna befattningar. Framställningen vann såtillvida

bifall, att för föreståndaren för statens intressekontor inrättades en

sekreterarebefattning i lönegrad 24 och för personalavdelningens föreståndare

en notariebefattning (lönegrad 21). I övrigt innefattade generalpoststyrelsens

framställning förslag om följande uppfinningar:

Placering

Nuvarande

Föreslås utbytt mot

befattning

löne-

grad

befattning

löne-

grad

Kontrollavdelningen...........

kontrollör

20

Överkontrollör

24

Postgirokontorets bokföringsav-

delning ....................

revisor

21

Överkontrollör

24

Postgirokontorets revisons- och

1 undersökningsavdeining......

revisor

21

förste revisor

24

Postgirokontorets kansli.......

aktuarie

21

förste aktuarie

24

Postsparbankens bokföringsav-

delning ....................

kontrollör

20

aktuarie

21

Kamrersexpeditionen..........

kontrollör

20

revisor och bokhållare

21

Innan jag går närmare in på de särskilda förslagen, torde jag få redogöra

för bankavdelningens arbetsuppgifter och organisation i stort sett. Härom

anförde generalpoststyrelsen — och åberopar nu — i sin skrivelse den 27

augusti 1937, bland annat:

Bankavdelningen utgör det centrala organet för postsparbanken och postgirot.

Det åligger således i första hand bankavdelningen att svara för vidmakthållandet

och utvecklandet av dessa rörelsegrenar. Postsparbanksrörelsen

under nuvarande former är liksom postgirorörelsen jämförelsevis ny,

och de ha under de senare åren befunnit sig och befinna sig alltjämt i stark

tillväxt och utökning.

Vad postsparbanken beträffar ankommer det på bankavdelningen att

främja och utveckla sparandet, särskilt bland befolkningens breda lager och

bland ungdomen, samt att söka anpassa formerna för postsparbankens verksamhet

på sådant sätt, att de lämpa sig just för de befolkningsgrupper, som

postsparbanken i första hand vill nå. Postsparbanken bedriver, förutom sin

allmänna sparverksamhet, särskild skolsparrörelse vid landets folk- och småskolor

samt en ganska omfattande sparverksamhet bland sjömännen. För

manskap vid armén, marinen och flygvapnet avsättes vid varje avlöningstillfälle

viss del av avlöningen till en sparpenning, vilken utbekommes vid avgången

ur tjänst. Dessa avsättningar insättas å postsparbanksbok för veder
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl■ Maj.ts proposition nr 239.

börande, vilket sker hos bankavdelningen centralt för samtliga truppförband.

Enligt beslut av 1937 års riksdag är det avsett, att postsparbanken jämte de

enskilda sparbankerna skall mera direkt än hittills inrikta sina ansträngningar

på att förmå ungdomen till planmässigt sparande, vilket skulle ske

medelst regelbundna avsättningar på grundval av särskilda sparavtal. Det

förutsattes, att postsparbanken skall gemensamt med svenska sparbanksföreningen

bedriva en för denna sparform lämpad propaganda, tillhandahålla

sparplaner etc.

I fråga örn postgirorörelsen åligger det bankavdelningen att genom åstadkommande

av lämpliga och tidsenliga organisationsformer söka göra denna

betalningsförmedling så billig, bekväm och fördelaktig som möjligt för det

ständigt växande antal av statliga och kommunala myndigheter samt affärsmän

och enskilda, vilka anlita denna betalningsför^!. Självfallet bör avdelningen

genom lämplig upplysningsverksamhet verka för ytterligare ökad anslutning

till postgirot, varigenom girorörelsens innersta syfte — minskad användning

av kontanta betalningsmedel — kan i ökad grad förverkligas.

Utom för likvider i allmänhet har postgirot efter hand blivit ett instrument

även för skatteuppbörden. Omkring 300 landskommuner och sedan ett år

även Stockholms stad hava sålunda anordnat sin skatteuppbörd över postgiro.

.... ,

En särskild avdelning inom postgirot är statens intressekontor, som har

till uppgift att förmedla periodiska utgifter som skatter, hyror, försäkringspremier

och dylikt med användning av medel, som regelbundet antingen av

avlöningsförrättaren innehållas å vederbörandes avlöning och insändas till

intressekontoret eller också av vederbörande själv direkt dit inbetalas.

I postsparbanken och postgirorörelsen innestående medel skola av generalpoststyrelsen

fruktbargöras. Hithörande ärenden föredragas i styrelsen av

postsparbankschefen i närvaro av särskilda postsparbanksfullmäktige. Det

är givetvis av vikt, att största möjliga räntabilitet beredes å det placerade

kapitalet utan att likviditeten eller säkerheten därigenom äventyras. Det är

nödvändigt, att postsparbankschefen och hans närmaste medhjälpare på

detta område — kamreraren — följa konjunkturutvecklingen och förhållandena

på penningmarknaden samt efter sorgfälligt övervägande anpassa

sina åtgärder eller förslag till åtgärder beträffande utlåningen med hänsyn

till vad omständigheterna i varje särskilt tidsläge anses kräva.

Kontobokföringen i såväl postsparbanks- som postgirorörelsen är centraliserad

till bankavdelningen. Inom bankavdelningen äro inrättade bokföringsavdelningar,

en för postsparbanken och en för postgirot.

En gemensam kontrollavdelning övervakar och kontrollerar dels bokföringens

riktighet, dels att de i rörelsen innestående medlen av olika slag

samt inkomster och utgifter bliva i behörig ordning redovisade. Särskilda

undersökningsavdelningar utföra annat granskningsarbete samt handlägga

anmärkningar rörande felaktigheter av olika slag. Postkontorens specialräkenskaper

över insättningar och uttagningar i postsparbanken samt inoch

utbetalningar i girorörelsen underkastas revision å bankavdelningen. Hos

bankavdelningen föras även särskilda huvudräkenskaper och upprättas särskilda

bokslut för postsparbanken respektive postgirot. Handhavandet av

statens räntefria studielån har anförtrotts postsparbanken, och denna förmedlar

inbetalning av avgifter, avseende den till den allmänna pensionsförsäkringen

anslutna frivilliga försäkringen.

Postsparbanks- och postgirorörelsens omfattning och stegring under senare

år framgår av följande sammanställning:

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 239.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

1925 1

1931

1936

1937

ökning i *

1931-1937

Postgirot.

Antal postgirokonton

Insättningar:

5,010

47,771

88,171

96,794

103 56

2,506,600

339,297,000

17,798,400

3,558,474,000

32,031,600

8,498,086,000

35,715,800

10,536,170,000

101 >

196 »

Uttagningar:

357,500

327,779,600

6,368,200

3,555,604,000

16,018,100

8,476,440,000

18,072,300

10,522,455,000

184 >

196 »

Omsättningar:

2,864,100

667,076,600

24,166,600

7,114,078,000

48,049,700

16,974,526,000

53,798,100

21,058,625,000

123 >

196 .

Belopp...........

Kontobehållning vid

årets slut.........

11,517,000

19232

57,835,000

141,627,000

180,452,000

212 »

Postsparbanken.

Antal konton.......

695,721

1,402,072

2,040,331

2,389,078

70 »

Insättningar:

643,863

47,479,000

2,556,375

200,924,800

3,137,779

255,270,700

3,480,273

. 296,418,700

36 >

Belopp...........

48 >

Uttagningar:

Antal ............

288,675

35,971,200

2,013,203

168,912,900

3,231,090

248,585,700

3,439,042

262,604,300

71 >

Belopp...........

55 >

Insättarnas behåll-

ning vid årets slut

134,590,150

381,606,500

513,974,400

558,412,200

46 >

Generalpoststyrelsen framhåller, att postgirorörelsen i flera hänseenden

ökats med nära 200 %> under 6-årsperioden 1931—1937. Jämväl postsparbanksrörelsen

visar under samma period en avsevärd stegring. Allt efter

som rörelsen ökat, fortsätter styrelsen, hava givetvis arbetsuppgifterna för

tjänstemännen i ledande ställning inom bankavdelningen ökat både kvantitativt

och kvalitativt. En del mindre kvalificerade göromål — i regel speciella

kontrollgöromål samt befälsföring i begränsad omfattning — hava

därför måst överflyttas till befattningshavare i lägre tjänstegrader, varigenom

den genomsnittliga svårighetsgraden och kvaliteten av de göromål,

som kommit att påvila avdelningsföreståndarna och övriga högre tjänstemän,

ytterligare ökats.

Styrelsen meddelar följande uppgifter örn antalet lednings- och annan

personal vid utgången av vissa år (postsparbankschefen ej medräknad):

1923

1931

1936

1937

ökning

1931—1937

Tjänstemän av förste postassistents

11

24

29

29

21 %

eller högre grader (befälsperspnal)

Övriga tjänstemän (till större delen

kontors- och postbiträden).......

55

650

1,151

1,264

94 %

1 Postgirots första verksamhetsår.

2 Postsparbankens första verksamhetsår efter bankens omorganisation.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

19

Styrelsen anförde i sin skrivelse den 27 augusti 1937 vidare, bland annat:

I en institution av bankavdclningens storlek är det icke möjligt för chefen

att i detalj följa arbetet på samma sätt, som kan ske inom en mindre förvaltningsenhet.

Chefens närmaste man och ställföreträdare •— kontorschefen

— bör i likhet med postsparbankschefen vara fullt insatt i de finansiella

frågorna samt avdelningens allmänna ledning och svarar dessutom närmast

för .organisationen i stort, bankavdelningens lokalfrågor samt maskinoch

inventarieanskaffning m. m.; och icke heller han kan vara i stånd att

mera ingående följa arbetet inom underavdelningarna eller frågornas handläggning

inom olika arbetsområden. Kamreraren är fullt upptagen med

göromål, som sammanhänga med medelsplaceringen. Dessa ärenden hava

numera blivit av så stor omfattning, att kamreraren måste befrias från sin

befattning med huvudräkenskaperna m. m. Sekreteraren har att biträda

chefen med viktigare ärenden i allmänhet, i den mån de icke direkt avse medelsplaceringen,

att verkställa alla förekommande utredningar av finansiell

och ekonomisk natur, att i styrelsen föredraga vissa grupper av ärenden

samt att uppsätta viktigare skrivelser m. m.

Av angivna skäl Ilar det efter hand befunnits nödvändigt, att särskilt åt

föreståndarna för de större arbetsavdelningarna inrymma ett betydande

mått av handlingsfrihet samt befogenhet att på eget ansvar handlägga även

sådana viktigare ärenden, som i vanliga fall torde ankomma på lägst sekreterare

eller därmed likställd tjänsteman. Att ärendena på detta sätt i all

möjlig mån slutgiltigt avgöras av dem, som i första hand handlägga desamma,

torde även få anses riktigt. Man undviker nämligen härigenom ett betydande

dubbelarbete med därav följande överorganisation samt försening i

handläggningen, varav skulle följa stora olägenheter i en så affärsbetonad

och löpande verksamhet som postparbanks- och postgirorörelsen. Ett hänskjutande

i större utsträckning än för närvarande av spörsmål till postsparbankschefen

eller kontorschefen för avgörande skulle därjämte, bland annat

på grund av bankavdelningens vidsträckta lokaler, medföra en så stor tidsspillan

för föreståndarna, att de icke skulle medhinna sina nuvarande arbetsuppgifter.

Klart är emellertid, att nu anförda omständigheter påkalla,

att åt vederbörande tjänstemän gives en lönegradsslällning, som svarar mot

arten och omfattningen av det åt dem anförtrodda arbetet, något som för

närvarande beträffande flertalet av dessa avdelningsföreståndare icke kan

sägas var fallet. Behovet av en förbättrad löneställning accentueras ytterligare

av den förut påvisade väldiga stegringen av rörelsen, vilken ställer

ökade krav på insikter och allmänna kvalifikationer hos särskilt de för arbetets

behöriga gång ansvariga arbetsledarna.

För vissa av befälsbefattningarna å bankavdelningen kan, enligt styrelsens

förmenande, en höjning i lönegrad icke längre undanskjutas. Styrelsen har

därför i sin skrivelse den 27 september 1938 ånyo framlagt förslag till ändring

i löneavseende för deni av dessa befattningar, beträffande vilka det på

grund av ändrade arbetsuppgifter eller andra särskilda omständigheter synes

klart och tydligt framgå, att nuvarande lönegradsplacering är otillräcklig
De

av generalpoststyrelsen meddelade uppgifterna örn bankavdelningens

verksamhet giva vid handen, att utvecklingen av såviil postsparbanken som

postgirorörelsen snabbt fortskridit. Tillgängliga uppgifter för år 1938 visa

en alltjämt fortgående stegring. Härav biljer en ofrånkomlig ökning av

Departe■

mentachefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

arbetsbördan för de ledande tjänstemännen, och samtidigt har på grund

därav en del kvalificerade arbetsuppgifter successivt måst överflyttas på

föreståndarna för de i det föregående omnämnda avdelningarna. Dessa föreståndare,

vilka — frånsett statens intressekontor -— äro placerade å befattningar

i 20 eller 21 lönegraden, hava därigenom fått såväl en större

arbetsbörda som ett ökat ansvar. Det synes mig ådagalagt av generalpoststyrelsen

och bestyrkes, såsom av det följande kommer att framgå, av lönenämnden,

att lönegradsplaceringen för flera av nämnda föreståndare numera

icke kan anses motsvara de med befattningarna förenade göromålen.

Vid behandlingen av de särskilda, av generalpoststyrelsen framlagda förslagen

får jag angiva min ståndpunkt i de skilda fallen.

En ny överkontrollörsbefattning å bankavdelningcn. I sin skrivelse den

27 augusti 1937 begärde generalpoststyrelsen uppfattning av kontrollören

(lönegrad 20) å bankavdelningens kontrollavdelning till Överkontrollör (lönegrad

24). Till stöd härför anförde styrelsen:

För utövandet av den interna revisionen över kontobokföringen inom postsparbanken

och postgirokontoret samt dåvarande postgirokontorets skatteavdelning,

vilken sedermera utvecklats till statens intressekontor, ävensom för

kontroll beträffande delägarbehållningarna och delägarnas räntetillgodohavanden

samt för utförandet av vissa andra kontroll- och granskningsgöromål

inrättades år 1932 en särskild kontrollavdelning. Inrättandet av denna avdelning

betingades framför allt därav, att kontrollen över det interna arbetet

av principiella skäl och för ernående av erforderlig säkerhet och effektivitet

ansågs böra utföras centralt och av ett i förhållande till respektive avdelningar

fullt fristående organ. Kontrollavdelningen organiserades därför såsom en

från övriga avdelningar skild och direkt under byråchefen, numera postsparbankschefen,

ställd avdelning.

Kontrollavdelningens arbetsområde har sedermera utvidgats. I detta hänseende

må särskilt framhållas, att avdelningen fått sig ålagd viss fortlöpande

revision och kontroll över kamrersexpeditionens räkenskaper, d. v. s. huvudbokföringen

jämte tillhörande specialräkenskaper.

De arbetsuppgifter, som åvila föreståndaren för kontrollavdelningen, äro

synnerligen krävande och ansvarsfulla. Han måste äga ingående kännedom

rörande alla detaljer av postsparbankens, postgirokontorets och statens intressekontors

bokföringssystem samt beträffande bankavdelningens huvudbokföring

ävensom rörande alla tjänste- och kontrollföreskrifter, som i olika hänseenden

utfärdats för den å bankavdclningen tjänstgörande personalen. Vidare

måste han äga goda insikter i fråga örn bokföringsteknik i allmänhet

och hava förmåga att organisera kontrollavdelningens arbete och utforma erforderliga

kontrollåtgärder, så att de fylla alla rimliga krav på effektivitet

samtidigt som kostnaderna härför hållas inom rimliga gränser.

Styrelsen anser det icke erforderligt att i detta sammanhang mera i detalj

redogöra för kontrollavdelningens och dess föreståndares arbetsuppgifter —

något som ej heller torde vara lämpligt med hänsyn till arten av desamma —

utan inskränker sig till att i detta sammanhang mera allmänt angiva de göromål,

vilka förutom den allmänna ledningen av avdelningen och förmanskapet

över den där anställda biträdande personalen åligga föreståndaren.

Ifrågavarande göromål äro i huvudsak följande:

att utöva fortlöpande kontroll över att annotationerna å de konton, som

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

21

föras av bokföringsavdelningarna inom postsparbanken och postgirokontoret

samt statens intressekontor, överensstämma med vederbörande uppgifter i

huvudräkenskaperna,

att övervaka, att uppkomna underskott å nämnda konton bliva ersatta eller

på annat sätt reglerade,

att utöva fortlöpande kontroll över efterskänkandet av preskriberade postsparbanksmedel

samt över vissa å bankavdelningen verkställda omsättningar

å postsparbanksböcker,

att kontrollera, att postsparbankens och postgirokontorets behållningar å

checkräkningar med riksbanken och övriga banker överensstämma med huvudboken,

att övervaka, att från riksbanken översända förteckningar över för postsparbankens

och postgirokontorets räkning förvarade värdehandlingar överensstämma

med uppgifterna i huvudboken,

att utöva kontroll över de postgirokonton, som disponeras av postsparbanken,

postgirokontoret och statens intressekontor och som ej direkt ingå i

huvudboken,

att kontrollera att räntor och amorteringar å utlämnade lån sami likvid

för uppsagda lån behörigen inflyta och bliva i vederbörlig ordning bokförda.

Den för den interna kontrollen och revisionen inom bankavdelningen valda

organisationsformen med en från övriga avdelningar skild fristående kontrollavdelning

torde, fortsätter styrelsen, i och för sig få anses lämplig. För att

ett kontrollorgan skall kunna fungera på avsett sätt fordras emellertid, att

det gent emot de avdelningar och tjänstemän, som skola kontrolleras, intager

en fullt självständig ställning. Det torde vara en allmän grundsats inom

statsförvaltningen, att ett kontrollorgan även uppåt, d. v. s. i förhållande

till överordnade myndigheter skall anses självständigt samt äga befogenhet

att på eget ansvar fullgöra åt detsamma anförtrodda kontroll- och revisionsgöromål.

I anslutning härtill anför styrelsen vidare:

I nämnda hänseenden föreligger emellertid, vad angår den inom bankavdelningen

anordnade kontrollen, en påtaglig brist. Kontrollavdelningens föreståndare,

kontrollören, innehar en lägre tjänsteställning än flertalet av de

befattningshavare, som han har att direkt kontrollera. Att den viktiga kontrollen

ansetts kunna läggas i händerna på en funktionär med så låg tjänstegrad

sammanhänger därmed, att kontrollören i organisatoriskt avseende redan

från början ställdes i direkt beroende av dåvarande byråchefen, numera

postsparbankschefen, vilken följaktligen måst betraktas såsom den egentlige

ansvarige även för kontrollgöromålens handhavande. Rapporter, innefattande

resultaten av verkställda kontroller, liksom också anmärkningar, vartill

gjorda undersökningar kunnat giva anledning, ha av kontrollavdelningens

föreståndare konfidentiellt avlämnats till bankavdelningens chef i stället

för officiellt till generalpoststyrelsen. Föreståndaren har följaktligen icke ägt

att såsom varje annan revisions- eller kontrollchef utfärda självständiga anmärkningar.

Denna osjälvständiga ställning har medfört, att kontrollören blivit i väsentlig

grad hänvisad till att av postsparbankschefen personligen inhämta föreskrifter

och förhållningsregler. Postsparbankschefen kan emellertid helt naturligt

icke medhinna alt mera direkt sysselsätta sig med och intränga i kontrollavdelningens

arbete, vilket är av stor omfattning. Ilan måste följaktligen

för sitt ståndpunktstagande bliva till väsentlig del beroende av de undersökningar,

som verkställts av kontrollavdelningen, och av de upplysningar, dess

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

föreståndare lämnat. Postsparbankschefen har härvidlag måst påtaga sig

sistahandsansvaret för viktiga arbetsuppgifters behöriga fullgörande, utan att

det varit honom möjligt att kunna ägna erforderlig tid och uppmärksamhet

åt desamma.

Generalpoststyrelsen, som funnit dessa förhållanden mindre tillfredsställande,

har i samband med en nyligen företagen allmän översyn över kontrollanordningarna

inom bankavdelningen ansett angeläget att utan dröjsmål avlägsna

de nu påpekade bristerna hos denna organisation genom att tillerkänna

föreståndaren för kontrollavdelningen den självständighet, som bör

tillkomma ett kontrollorgan, och utrusta honom med befogenhet att på eget

ansvar utföra sina viktiga åligganden. För genomförandet härav erfordrades

emellertid, att bemälde föreståndare erhöll en tjänsteställning, som möjliggjorde

för honom att fungera på avsett sätt. Generalpoststyrelsen har i anledning

härav nu sett sig nödsakad att åt en kontrollör uppdraga att tills vidare

fullgöra göromål, som eljest ankomma på tjänsteman i 24:e lönegraden.

1 organisatoriskt hänseende synes föreståndaren för kontrollavdelningen

böra intaga högre eller i allt fall icke lägre tjänsteställning än de befattningshavare,

som han har att kontrollera. Med hänsyn till att chefen för kamrersavdelningen,

vars medelsräkenskaper kontrolleras av föreståndaren för kontrollavdelningen,

är en tjänsteman i 26 :e lönegraden, borde en placering i sagda

lönegrad närmast komma ifråga. Ehuru denna placering i och för sig synes

även sakligt motiverad, anser generalpoststyrelsen sig, med hänsyn till

att föreståndarna för övriga avdelningar, som äro underkastade kontroll från

kontrollavdelningens sida, skulle komma att tillhöra högst 24:e lönegraden,

kunna inskränka sig till att föreslå, att föreståndaren för kontrollavdelningen

inplaceras i sistnämnda grad.

I sin nu förevarande skrivelse har generalpoststyrelsen jämväl framhållit,

att det vid bedrivandet av en bankmässig och penningförmedlande verksamhet

av den omfattning, som postsparbanks- och postgirorörelsen numera fått,

givetvis är av största vikt, att medels- och bokföringskontrollen är anordnad

på ett fullt tillfredsställande sätt. Endast härigenom, säger styrelsen, kan den

för rörelsen ansvariga ledningen känna erforderlig säkerhet och trygghet, varjämte

det ur det allmännas synpunkt måste framstå såsom en mycket viktig

angelägenhet, att kontrollen inom en statlig verksamhet av den art och storleksordning,

varom här är fråga, fungerar med största möjliga grad av effektivitet.

Vidare framhåller styrelsen, att postsparbankens och postgirokontorets delägarbehållningar

tillhopa närma sig 4/5 miljard kronor och att de belopp, som

inbetalas å och utbetalas från postsparbanks- och postgirokontona, för år

1938 torde komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av omkring 25 miljarder

kronor. På grund av rörelsens stegring har den biträdande personalstyrkan

å kontrollavdelningen under sista året måst utökas med 8 personer, nämligen

från 26 till 34.

Under erinran om att föreståndaren för kontrollavdelningen alltsedan den

1 september 1937 på uppdrag av styrelsen fullgjort göromål, som eljest ankomma

på tjänsteman i 24 lönegraden, och med uttalande, att denna lönegrad

är den lägsta, som enligt styrelsens förmenande bör fastställas för befattningen

i fråga, hemställer styrelsen ånyo, att föreståndaren för kontrollavdelningen

inplaceras i 24 lönegraden med tjänstetiteln Överkontrollör.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

23

Kommunikcitionsverkens löne nämnd har i sitt utlåtande den 27 oktober

1937, vilket föregåtts av ett besök å bankavdelningen, anfört, att nämnden

kommit till den uppfattningen, att fullgoda skäl förelåge för genomförandet

av den av generalpoststyrelsen föreslagna förändringen, vilken alltså tillstyrktes

av nämnden.

I sitt nu avgivna utlåtande åberopar lönenämnden vad i nyssnämnda utlåtande

anförts

På grund av vad generalpoststyrelsen och lönenämnden anfört vill jag biträda

föreliggande förslag örn uppflyttning av kontrollörsbefattningen å bankavdelningens

kontrollavdelning till befattning såsom Överkontrollör i lönegrad

24.

Vid bifall härtill torde Kungl. Maj:t framdeles vilja meddela beslut beträffande

indragning av kontrollörsbefattningen.

Ytterligare en ny överkontrollörsbefattning å bankavdelningen. I generalpoststyrelsens

förslag ingår vidare uppflyttning av föreståndaren för postgirokontorets

bokföringsavdelning från revisor i 21 lönegraden till Överkontrollör

i 24 lönegraden. Om arbetsuppgifterna å nämnda avdelning anför

generalpoststyrelsen till en början:

Bokföringsavdelningen, som dagligen har att bearbeta alla inkommande betalningsuppdrag,

bokföra dessa å respektive konton och därefter expediera

kontoutdrag beträffande varje bokfört konto, är postgirokontorets största underavdelning.

Antalet omsättningar å kontona, som under år 1937 var i runt

tal 54 miljoner, beräknas för innevarande år komma att uppgå till omkring

60 miljoner, motsvarande ett medeltal för arbetsdag av cirka 200,000. Antalet

dagsomsättningar kan dock variera avsevärt och bokföringsmaterialet stundom

omfatta Vs miljon eller än flera poster. Dagligen expedieras cirka 30,000

kontoutdrag, innebärande att bokföring skett på lika många konton, samt cirka

25,000 utbetalningskort. Å bokföringsavdelningen fullgöres jämväl viss

revision av postanstalternas räkenskaper. De inbetalningskort (år 1937 var

antalet nära 24 miljoner å ett sammanlagt belopp av 4,330,380,000 kronor),

varigenom medel kontant inbetalas i postgirorörelsen vid postanstalterna,

granskas nämligen å bokföringsavdelningen och kollationeras till antal och

belopp med uppgifterna å de missiv, som postanstalterna insända jämte korten.

Även övriga betalningshandlingar (giro- och utbetalningskort, samt postanvisningar)

måste givetvis i likhet med inbetalningskorten noga granskas,

datumstämplas och sorteras, varjämte beloppen för de olika slagen av handlingar

måste i olika sammanhang hopsummeras. Först sedan detta förarbete

gjorts, kan den egentliga bokföringen påbörjas. Efter bokföringens slut måste

avstämning göras genom bland annat hopsummering av kontosaldona, innan

kontoutdragen med verifikationer samt utbetalningskorten kunna expedieras.

För själva bokföringen å postgirokontoret disponeras ett 60-tal bokföringsmaskiner

av olika typer, varjämte för annat arbete användas 230 additions-,

stämpel- och kuverttillslutningsmaskiner m. fl. representerande ett sammanlagt

värde av omkring 725,000 kronor.

Bokföringsavdelningen, fortsätter styrelsen, sysselsätter närmare två tredjedelar

av postgirokontorets hela personal eller för närvarande i runt tal 470

tjänstemän. Såsom föreståndare fungerar en revisor i 21 lönegraden med bi
-

Departe
menis
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

träde av en kontrollör och en förste postassistent. Den övriga personalen utgöres

av 3—4 postassistenter samt kvinnliga tjänstemän i biträdesgraderna.

Styrelsen erinrar i fortsättningen om att styrelsen i sin skrivelse den 27 augusti

1937 i fråga om avdelningens arbetsuppgifter anfört bland annat:

Arbetet å avdelningen karakteriseras, utom av arbetsmängden, av kraven

på största möjliga snabbhet i förening med största möjliga säkerhet. Alla

inkommande betalningsuppdrag måste bokföras under samma dag i så god

tid, att kontoutdragen kunna expedieras med eftermiddagens postförande tåg

från Stockholm. Intet arbetsmaterial får kvarligga till följande dag. Å andra

sidan få heller inga kontoutdrag expedieras, förrän visshet vunnits, att bokföringen

»stämmer». Med de stora belopp, som in- och utbetalas i postgirorörelsen

(för arbetsdag i medeltal omkring 60 miljoner kronor), är det utomordentligt

viktigt, att icke något konto obehörigen tillföres belopp, som en

kontoinnehavare i oärlig avsikt eller av rent förbiseende hinner uttaga, innan

felet upptäckes. Postgirot skulle därigenom kunna tillskyndas stora förluster.

Svårigheterna att undgå fel i bokföringsarbetet äro mycket stora. Proceduren

för en daglig bokföring av 175,000 poster (ett genomsnittsantal alltså) fordrar

att beloppen utskrivas och behandlas fyra å fem gånger under oavbruten

summering i olika sammanhang och för olika syften. Allt som allt kan antalet

beloppsutskrifter närma sig eller överstiga miljonen, innan arbetet är

färdigt. Örn man beaktar, att beloppens dirigering till och från respektive

konton försiggår med ledning av ofta otydligt skrivna kontonummer, som

måste avläsas under högst forcerat arbetstempo, samt vidare betänker, att

man, på sätt bokföringsarbetet är ordnat, icke förrän frampå eftermiddagen

får tillfälle göra någon slutlig avstämning, torde svårigheterna att fylla det

bestämda kravet på en i alla detaljer precis och riktig bokföring te sig uppenbara

nog.

Arbetet å bokföringsavdelningen (som påbörjas redan kl. 8 och avslutas

först mellan kl. 17—19) kan icke medhinnas under normal arbetstid eller avslutas

på någon i förväg bestämd tidpunkt. Icke heller är arbetsmängden

lika stor under alla tider av dagen. Personalen därstädes är därför indelad

i fem grupper med olika arbetstidsschema, och det gäller för avdelningens

föreståndare att kunna så disponera dessa grupper, att arbetet kan avverkas

i tid men att samtidigt ingen övertidstjänstgöring behöver tillgripas eller riktigare

att den i stor omfattning påkallade övertidstjänstgöringen kan kompenseras

genom motsvarande ledighet, när tillfälle därtill uppstår. Till mötande

av de stora arbetsmängderna vid kvartalsskiften, helger, skatteuppbördstillfällen

etc. måste personal tillkallas från andra avdelningar inom postgirokontoret

eller postsparbanken. Enbart utövandet av personalledningen å bokföringsavdelningen

ställer stora krav på föreståndarens organisatoriska förmåga.

I detta sammanhang må även beaktas, att denne har att sörja för att

personalen erhåller erforderlig utbildning i bokföring och övriga å avdelningen

förekommande göromål, varjämte han nödvändigtvis måste söka förvärva

en ingående kännedom örn tjänstemännens kvalifikationer i allmänhet och

deras lämplighet för det ena eller andra specialarbetet. Då varje nyanställd

tjänsteman (även postassistenter och befälstjänstemän) i regel måste börja

sin postgiroutbildning å bokföringsavdelningen och ofta nog, även med framdeles

skeende placering å annan avdelning, måste tillfälligt utföra arbete å

förstnämnda avdelning, kräves av föreståndaren för denna en ingående kännedom

om hela postgirokontorets personal.

Såsom sammanfattning av det anförda kunde sägas, fortsätter styrelsen,

att föreståndaren för bokföringsavdelningen hade att utföra ett ytterst makt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 239.

2ä

påliggande arbete. Han hade närmast att svara för att de stora värden, som

representerades av en mångtalig personal (motsvarande en årlig löneutgift

av HA å IV2 milj, kronor) och en dyrbar teknisk utrustning, bleve rationellt

och planmässigt utnyttjade utan att därför personalen pressades på ett för

dem och tjänsten menligt sätt. Vidare anför styrelsen:

Föreståndarens redan i och för sig besvärliga arbete försvåras väsentligt

av de omständigheter, varunder detsamma måste bedrivas. Han måste personligen

noga följa de löpande göromålen, har att oupphörligen besvara telefonsamtal

från postgirokunder landet runt avseende insända betalningsuppdrag

och liknande och måste därunder i en miljö av maskin- och andra

störande arbetsljud kunna hastigt och omdömesgillt bedöma föreliggande situationer

och med en ganska hög grad av självständighet vidtaga därav

föranledda dispositioner beträffande arbete eller personal. Han måste vidare

noga aktgiva på alla de särskilda åtgärder av ena eller andra slaget, som

föranledas av den specialbehandling vissa postgirokonton eller postgirotransaktioner

måste underkastas. Så har till exempel den ökade anslutningen

till postgirorörelsen av statsmyndigheter och liknande nödvändiggjort vissa

medgivanden eller viss från arbetet i allmänhet avvikande handläggning av

göromålen. Ofta lia dessa avvikelser betingats av kontrollhänsyn, varför

ett förbiseende av något slag, när det som här gäller penningtransaktioner

till ofta nog mycket stora belopp, kunde bliva i hög grad ödesdigert ej blott

för postgirot utan även för betalare eller betalningsmottagare.

I fortsättningen erinrar styrelsen om de tidigare förhållandena på bokföringsavdelningen

och anför härom:

Ursprungligen funnos å bokföringsavdelningen såsom föreståndare anställda

två kontrollörer, av vilka den ene hade till huvudsaklig uppgift att

kontrollera arbetsresultatet (åstadkomma avstämning, uppgöra dagsrapporter

och liknande) samt att vara personalchef, medan den andre hade den omedelbara

arbetsledningen örn hand. Under år 1927 omändrades förstnämnda

kontrollörsbefattning till en revisorstjänst. En ny kontrollörstjänst tillfördes

avdelningen under år 1929. Under trycket av det alltmera hopade arbetet

hade emellertid så småningom den å bokföringsavdelningen anställde

revisorn nödgats helt släppa uppgiften att vara personalchef. Hans tid togs

nämligen fullt i anspråk för de kontrollarbeten, som nyss berörts. I stället

hade den äldre av de båda kontrollörerna till sitt förutvarande åliggande att

å avdelningen utöva den omedelbara arbetsledningen måst lägga även uppdraget

att vara personalchef. På grund av de fordringar, som dåmera måste

ställas på innehavaren av sagda befattning, utbyttes befattningen från och

med den 1 juli 1930 mot en revisorstjänst i 21 :a lönegraden. Personalförhållandena

hava i nu nämnda hänseenden sedan dess varit oförändrade med

undantag av att den äldre revisor, som tidigare var placerad å avdelningen

med uppgift att kontrollera arbetsresultatet, numera icke vidare tjänstgör

därstädes. Dennes arbetsuppgifter lia i viss utsträckning övertagits av nuvarande

ende revisorn å bokföringsavdelningen, det vill säga avdelningens

föreståndare, som därigenom fått liela den samlade arbetsledningen och ansvaret

för bokföringen på sig överlåten mot det att lian i stället befriats från

en del andra sysslor (undersökningsarbete och hithörande).

Under hänvisning till de tidigare återgivna uppgifterna örn postgirots utveckling

under de senaste sex åren och nied framhållande av att föreståndarens

arbete även kvalitativt är ytterst krävande och ansvarsfullt och att Irra
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departementselie

en.

ven på föreståndaren måste skärpas jämsides med och som en följd av den

alltjämt fortgående kraftiga utvecklingen av postgirorörelsen, hemställer styrelsen

i sin nu förevarande skrivelse ånyo om utbyte av revisorsbefattningen

å bokföringsavdelningen mot en överkontrollörsbefattning i 24 lönegraden.

I sitt utlåtande den 27 oktober 1937 anförde kommunikationsverkens lönenämnd,

att nämnden funne fullgoda skäl tala för den av generalpoststyrelsen

föreslagna uppflyttningen, vilken alltså tillstyrktes av nämnden.

Vad nämnden sålunda anfört åberopas i dess nu avgivna utlåtande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, måste betydande anspråk

ställas på föreståndaren för postgirokontorets bokföringsavdelning såväl på

grund av de egentliga arbetsuppgifternas art och omfattning som med hänsyn

till hans åliggande att vara närmaste chef för en personal av närmare

femhundra personer. I likhet med lönenämnden vill jag därför tillstyrka,

att den nuvarande revisorsbefattningen å nämnda avdelning utbytes mot en

överkontrollörsbefattning i 24 lönegraden.

En ny förste kontrollörsbefattning å bankavdelningen. I sin förevarande

skrivelse återkommer generalpoststyrelsen vidare till sitt förslag om uppfattning

av föreståndaren för postgirokontorets revisions- och undersökningsavdelning

från revisor till förste revisor i lönegrad 24. Styrelsen erinrar därvid

till en början örn att styrelsen i sin skrivelse den 27 augusti 1937 härutinnan

anfört, bland annat:

Intill den 1 februari 1937 funnos å postgirokontoret en revisions- och en

undersökningsavdelning. Revisionsavdelningen hade att granska postanstalternas

specialräkenskaper över in- och utbetalade postgiromedel och kontrollera

desamma mot postgirokontorets bokföring samt utfärda dupletter av inoch

utbetalningskort och handlägga reklamationsärenden avseende utbetalningskort,

medan undersökningsavdelningen verkställde utredningar och undersökningar

i anledning av ingångna förfrågningar och anmärkningar rörande

bokföringen å postgirokonton samt beträffande underskott eller andra felaktigheter

å dylika konton, utfärdade saldouppgifter, duplettkontoutdrag och

kontokuranter, verkställde s. k. automatiska gireringar samt handlade reklamationsärenden

rörande inbetalningskort och för gottskrivning avsedda postanvisningar.

Föreståndarna för nu ifrågavarande avdelningar voro tidigare

placerade i kontrollörsgraden. Den 1 juli 1930 höjdes föreståndarbefattningen

för undersökningsavdelningen till revisorsgraden (21:a lönegraden)

och den 1 juli 1935 skedde motsvarande utbyte beträffande föreståndaren för

revisionsavdelningen.

Såsom av det anförda framgår, voro vissa arbetsuppgifter inom avdelningarna

av samma art. Vid handläggningen av reklamationer och övriga

anmärkningar måste exempelvis undersökning ofta verkställas beträffande

såväl postanstalternas räkenskaper som postgirokontorets egen bokföring. På

grund härav kunde de båda avdelningarnas arbetsområden inbördes icke

strikt avgränsas. Med hänsyn härtill och av arbetstekniska skäl ansågs det

lämpligt att sammanföra de förutvarande revisions- och undersökningsavdelningarna

till en avdelning under gemensam föreståndare. Härigenom kunde

den ena revisorsbefattningen disponeras såsom föreståndare för postgirokontorets

kassaexpedition, vars rörelse nått en sådan omfattning, att det

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

blivit nödvändigt att därstädes anställa en särskild föreståndare och redogörare.

Sammanslagningen av revisions- och granskningsavdelningarna har självfallet

medfört, att den kvarvarande revisorns arbetsuppgifter blivit avsevärt

mera omfattande och krävande än förut. De arbetsuppgifter, som numera

åligga ifrågavarande tjänsteman, äro i huvudsak följande:

att handhava granskningen av postanstalternas och kassaexpeditionens

redovisningar över in- och utbetalade postgiromedel och upprätta erforderliga

sammandrag över dessa redovisningar,

att upprätta månatlig kontrollsammanställning över postgirokontorets bokföring

och postanstalternas räkenskaper,

att verkställa undersökning rörande sådana å postgirokontoret bokförda

utbetalningskort, vilka icke omedelbart efter giltighetstidens utgång inkommit

till revisionen såsom utbetalade,

att verkställa utredning i anledning av ingångna reklamationer, förfrågningar

och anmärkningar rörande bokföringen å postgirokonton,

att verkställa utredning rörande uppkomna underskott eller andra felaktigheter

beträffande postgirokonton,

att utfärda saldouppgifter, duplettkontoutdrag och kontokuranter beträffande

postgirokonton samt

att föranstalta örn s. k. automatiska gireringar mellan postgirokonton

(medelsöverföring utan insändande av betalningsuppdrag).

Såsom ansvarig för revisionsgöromålen har revisorn att utfärda förekommande

revisionsanmärkningar och övervaka, att dessa bliva av vederbörande

postanstalter beaktade. Han är i detta hänseende fullt självständig, dock

att anmärkningar över viss beloppsgräns skola delgivas postsparbankschefen.

Under år 1936 var antalet inom avdelningen diarieförda anmärkningsärenden

3,445, antalet diarieförda reklamationsärenden 5,345, varjämte i särskilda

liggare eller dylikt journaliserats omkring 5,000 ärenden av annan art.

För handläggning av undersökningsgöromålen har revisorn att dagligen

mottaga och genomgå en mycket vidlyftig post samt själv eller genom annan

tjänsteman utföra de undersökningar och vidtaga de åtgärder, som befinnas

erforderliga. Trots all försiktighet vid den dagliga bokföringen, kan

det vid en rörelse av den omfattning som postgirorörelsen har, icke undgås,

att fel begås, som sedan ge anledning till besvärliga undersökningar. Det

kan vara ett dubbelfel, som icke upptäckes vid avstämningen å bokföringsavdelningen,

eller ett belopp, som bokförts å felaktigt konto. Undersökning

och korrigering av uppkomna fel kunna vara av den vidlyftiga beskaffenhet

att därför fordras många tjänstemäns arbete under flera dagar. Ledningen

och ansvaret för arbete av denna art ställer stora krav på föreståndaren.

Ytterligare vissa utom ramen för i allmänhet gällande regler och

tillämpat tillvägagångssätt fallande åtgärder åligger det revisorn å revisionsoch

undersökningsavdelningen alt vidtaga eller övervaka. Det ofta ömtåliga

och besvärliga arbetet härvidlag fordrar stor noggrannhet och omdömesgillhet.

Revisorn har slutligen även att föranstalta örn debitering av sådana inbetalningsavgifter,

som skola erläggas av kontoinnehavarna.

Styrelsen uttalar i sin nu föreliggande skrivelse, att vad sålunda anförts

fortfarande äger giltighet. Arbetet å avdelningen har, enligt vad styrelsen

meddelar, under år 1937 ytterligare ökats. Sålunda behandlades inom avdelningen

under nämnda år 3,735 diarieförda anmärkningsärenden och

5,898 diarieförda reklamationsärenden. 1 september 1938 sysselsattes å avdelningen

140 personer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Depante

ments
chefen.

Enär lönenämnden år 1937 ansett ifrågavarande befattning böra hänföras

till 22 lönegraden har generalpoststyrelsen nu ånyo framhållit, att placeringen

av befattningen i 21 lönegraden skett med utgångspunkt från en organisation

å två skilda avdelningar, vardera med en revisor såsom föreståndare.

En inplacering i 22 lönegraden av föreståndaren för de båda sammanslagna

avdelningarna måste enligt styrelsen anses vara för låg med hänsyn till vikten

och omfattningen av de arbetsuppgifter, som åvila honom. Enligt generalpoststyrelsens

uppfattning måste det vara motiverat, att befattningen inplaceras

i 24 lönegraden, varvid föreståndaren lämpligen torde böra benämnas

förste revisor.

Kommunikationsverkens lönenåmnd anförde i sitt utlåtande den 27 oktober

1937, att nämnden väl funnit befogat, att befattningen i fråga höjdes i

grad men att nämnden ansåge sig icke kunna tillstyrka den av generalpoststyrelsen

föreslagna uppflyttningen. Med hänsyn till arten av befattningshavarens

arbetsuppgifter ansåge nämnden sig icke kunna för det dåvarande

förorda högre placering av befattningen än i 22 lönegraden såsom förste

kontrollör.

I sitt nu avgivna utlåtande åberopar lönenämnden vad sålunda anförts.

Enär arten och omfattningen av de föreståndaren för ifrågavarande revisions-

och undersökningsavdelning åvilande arbetsuppgifterna torde motivera

en uppflyttning i grad av den för honom avsedda befattningen, anser

jag mig i likhet med lönenämnden kunna tillstyrka, att hans revisorsbefattning

utbytes mot en förste kontrollörsbefattning i 22 lönegraden.

En ny aktuariebefattning å bankavdelningen. Föreståndaren för postsparbankens

bokföringsavdelning är för närvarande såsom kontrollör placerad

i 20 lönegraden. I sin skrivelse den 27 augusti 1937 gjorde generalpoststyrelsen

framställning om höjning av kontrollörsbefattningen i fråga till

aktuariebefattning och anförde till stöd härför, bland annat:

Det löpande arbetet å postsparbanken utfördes ursprungligen å två avdelningar,

revisionsavdelningen, som övertog, granskade och räntesatte det

från postanstalterna inkommande arbetsmaterialet, och bokföringsavdelningen,

som å kontokorten bokförde insättningar och uttagningar på grundval

av nyssnämnda material. Bokföringsavdelningen hade dessutom att utföra

allt annat arbete, som hänförde sig till eller förutsatte tillgång till postsparbankskontona,

såsom undersökningar rörande förekomna felaktigheter,

granskning och ränteannotering av motböcker, mottagande av uppsägningar

och expedierande av betalningsbemyndiganden, förekommande skriftväxling

med motboksägare m. m. De båda avdelningarna förestodos av var sin

revisor. På grund av rörelsens ökning blevo emellertid de göromål utöver

bokföringen, som ålågo revisorn för den ursprungliga bokföringsavdelningen,

omsider av så stor omfattning att han icke lämpligen kunde svara för

själva bokföringen. Ur organisatorisk synpunkt ävensom av kontrollskäl

ansågs det därvid riktigast att bokföringen gjordes till en fristående avdelning,

en organisationsform som även förordats av särskilda av generalpost
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

29

styrelsen tillsatta sakkunniga för utredning angående förstärkt kontroll m. m.

inom styrelsens dåvarande femte byrå. Postsparbanken organiserades därför

från och med 1934 års ingång på tre avdelningar: revisionsavdelningen,

som bibehölls oförändrad med den ene revisorn som föreståndare, samt vidare

dels en undersökningsavdelning med den andre revisorn som chef för

handläggning av undersöknings-, gransknings- med flera olika slag av ärenden,

som förut tillhört bokföringsavdelningen, dels ock en ny bokföringsavdelning

för själva bokföringsarbetet. Såsom föreståndare för bokföringsavdelningen

anställdes en kontrollör. Någon ändring härutinnan har sedermera

icke inträtt.

Föreståndaren för bokföringsavdelningen har att leda och bedriva arbetet

inom avdelningen på sådant sätt, att bokföringen är verkställd så tidigt

som möjligt efter det att materialet från postanstalterna inkommit till avdelningen,

vilket är av stor vikt bland annat för att skydda postsparbanken mot

oegentligheter med motböcker. Han ansvarar för bokföringsarbetets vederbörliga

utförande ävensom för att kontokortsystemet skötes på ett ur kontrollsynpunkt

och i andra hänseenden tillfredsställande sätt. Därjämte har

han att utföra en hel del övriga med kontobokföringen sammanhängande

göromål.

Då styrelsen år 1933 skulle föreslå lönegradsplacering för den nye föreståndaren

för bokföringsavdelningen, var depressionen ännu rådande. Med

hänsyn härtill blev lönegraden föreslagen — och sedermera fastställd -— till

den lägsta möjliga. Då det kunde befaras, att vid fortsatt lågkonjunktur

postsparbanksrörelsen i sin helhet skulle nedgå, vilket givetvis komme att

minska arbetet även inom bokföringen, ansågs det, att föreståndartjönsten

borde placeras i en relativt låg lönegrad, som kunde bibehållas även vid

eventuell minskning av rörelsen. Emellertid berördes postsparbanken icke

nämnvärt av krisen och någon minskning av antalet transaktioner inträdde

icke. Under den därpå följande högkonjunkturen har postsparbanksrörelsen,

som redan tidigare omförmälts, företett en oavbruten stegring.

Under erinran om vad sålunda förekommit meddelar generalpoststyrelsen

i sin nu föreliggande framställning, att antalet konton i postsparbanken

vid utgången av år 1937 uppgick till nära 2,400,000. Postsparbanksrörelsens

stegring belyser styrelsen med följande siffror:

Transaktioner (antal och

belopp)

1933

1936

1937

Ökning

från 1933

till 19H7

Insättningar:

antal ......................

2,598,374

3,137,779

3,480,273

881,899

belopp kr....................

189,492,300

255,270,700

296,418,700

106,926,400

Uttagningar:

antal ......................

2,764,788

3,231,090

3,439,012

674.224

belopp kr...................

211,145,000

248,585,700

262,604,300

51,459,300

Enligt vad styrelsen vidare meddelar komme rörelsen under år 1938, såvitt

med ledning av första halvårets siffror kunde bedömas, sannolikt att

utvisa en ökning i jämförelse med år 1933 örn cirka 40 °/o.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Departe
ments
chefen.

Med hänsyn till det ansvar, som åvilar föreståndaren för bokföringsavdelningen,

måste han enligt styrelsen anses vara för lågt placerad i lönegrad.

Generalpoststyrelsen anser liksom vid sin tidigare framställning, att de arbetsuppgifter,

som åligga föreståndaren för bankbokföringen, närmast borde

hänvisa honom till placering i 22 lönegraden men, då styrelsen icke

nu ifrågasätter någon höjning av de båda andra föreståndarbefattningarna

å postsparbanken och föreståndaren för bokföringen icke skäligen bör

sättas i högre lönegrad än dessa, har generalpoststyrelsen ansett sig fortfarande

böra stanna vid att föreslå, att föreståndaren för postsparbankens

bokföringsavdelning placeras i 21 lönegraden med benämning aktuarie.

Lönenämnden anförde i sitt utlåtande den 27 oktober 1937, att nämnden

funne fullgoda skäl föreligga för den av generalpoststyrelsen föreslagna

uppflyttningen, varför lönenämnden tillstyrkte densamma.

Vad nämnden sålunda anfört åberopar lönenämnden i sitt nu avgivna utlåtande.

Generalpoststyrelsens förevarande förslag har icke givit mig anledning

till erinran. Jag tillstyrker alltså, att för föreståndaren å postsparbankens

bokföringsavdelning inrättas en aktuariebefattning i 21 lönegraden.

Vid bifall härtill torde Kungl. Maj:t framdeles vilja meddela beslut om

indragning av kontrollörsbefattningen.

En ny befattning såsom revisor och bokhållare å bankavdelningen. Generalpoststyrelsens

förevarande förslag innefattar jämväl uppflyttning till

befattning såsom revisor och bokhållare (lönegrad 21) av den kontrollörsbefattning

(lönegrad 20), som är avsedd för kamrerns å bankavdelningen

närmaste man. I sin skrivelse den 27 augusti 1937 anförde generalpoststyrelsen

till stöd för detta förslag:

Bankavdelningens kamrer har bland annat att bereda ärenden angående

medelsplaceringar, handlägga expeditioner i dylika ärenden samt övervaka

inbetalningar av räntor och amorteringar ävensom att svara för postsparbankens

och postgirokontorets huvudräkenskaper.

Den fortgående stegringen av postsparbankens och postgirokontorets rörelse

och i nämnda rörelsegrenar innestående kapital har helt naturligt medfört

en avsevärd ökning av kamrerns arbete. Detta gäller särskilt de arbetsuppgifter,

som sammanhänga med medelsplaceringen. I detta hänseende

har det ändrade läget på kapitalmarknaden medfört en mycket stark

ökning av kamrerns arbetsbörda. Medan det tidigare vid medelsplaceringarna

i stort sett gällde att bland erbjudna objekt utvälja de ur säkerhetsoch

avkastningssynpunkt bästa, måste vid nu rådande konkurrens om fullgoda

objekt ett omfattande anskaffningsarbete nedläggas för att erhålla tillfredsställande

avkastning å innestående medel. Ränteinkomsterna äro av

avgörande betydelse för såväl postsparbankens som postgirorörelsens ekonomi.

Dessa ärenden ha även under senare tid kommit att alltmera taga

kamrerns tid i anspråk.

Den rent siffermässiga ökningen av utlåningen framgår av följande sammanställning:
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

31

År 1925

År 1931

V» 1936—

80/e 1937

ökning 1931—

1936/37

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

%

Fast utlåning vid årets resp. bud-

getårets utgång.................

161.7

416.9

654.3

57

Nya fasta placeringar.............

15.6

56.3

130.7

132

Den verkliga arbetsökningen är emellertid avsevärt större än vad som

framgår av de anförda siffrorna, enär varje låneärende numera drager avsevärt

mera arbete än tidigare och ofta kräver omfattande utredningar, uppgörande

av alternativa förslag, amorteringsplaner och dylikt samt skriftväxling,

telefonsamtal och förhandlingar med vederbörande lånsökande, förhandsbesiktningar

av fastigheter m. m.

I verkligheten, fortsätter styrelsen, har kamrern numera blivit så gott som

fullständigt upptagen med medelplaceringsfrågor och kan icke i samma

omfattning som tidigare ägna sig åt sina övriga arbetsuppgifter. Om utlåningen

i fortsättningen ökar på samma sätt som hittills och blir lika arbetskrävande

som för närvarande, torde fråga komma att uppstå om en uppdelning

av kamrerstjänsten. Styrelsen har emellertid ansett saken tills

vidare kunna ordnas på så sätt, att kamrerns närmaste man, kontrollören,

på eget ansvar övertager huvudbokföringen samt handläggning av ärenden

i studielånerörelsen. Härom anför styrelsen vidare:

Den överflyttning av ansvarsfulla göromål från kamrern till hans närmaste

man, som det sålunda nu blivit nödvändigt att företaga, medför helt

naturligt, att åt den senare måste givas en högre tjänsteställning än den nuvarande.

En höjning i lönegrad av kontrollörsbefattningen å kamrersexpeditionen

skulle för övrigt vara befogad redan med de arbetsuppgifter,

som nu äro förenade med tjänsten.

Efter den föreslagna omläggningen skulle nämnde tjänsteman lia till

åliggande, bland annat,

att föra postsparbankens och postgirorörelsens inkomst- och utgiftsböcker

jämte sammanställning däröver samt postsparbankens och postgirokontorets

huvudböcker, ävensom upprätta bokslut såväl för kalenderår som budgetår

(halvårsbokslut),

att föra reskontra över utlämnade lån och inköpta obligationer samt sammanställning

däröver,

att handlägga ärenden rörande statens räntefria studielån samt årsvis

uppgöra avräkning med statskontoret,

att årsvis uppgöra avräkning med pensionsstyrelsen och statens pensionsanstalt

över inbetalade avgifter till den frivilliga pensioneringen respektive

pensioneringen av vissa delägare i barnmorskornas pensionsanstalt samt

att med biträde av övrig personal å kamrersexpeditionen föra register och

förfallolängd över utlämnade lån och inköpta obligationer, föra rekapitulation

över depositionsbevis och certifikat, upprätta räkenskapssammandrag,

rapporter, tablåer och statistiska uppgifter rörande postsparbankens och

postgirots ekonomiska förhållanden, verkställa uträkning och kollationering

av räntor och amorteringar samt ombestyra avisering av till betalning förfallna

belopp ävensom

att upprätta amorteringsplaner för sökta eller beviljade lån och biträda

kamrern med förekommande göromål.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departe
ments
chefen.

För utförandet av de göromål, som sålunda komma att åvila kamrerns

närmaste man, fortsätter styrelsen, fordras icke blott att han har ingående

bokföringstekniska kunskaper, utan han måste därjämte vara tekniskt väl

insatt i alla frågor, som röra köp och försäljning av värdepapper och kapitalplaceringar

överhuvud taget, samt därjämte lia förmåga att uppgöra ekonomiska

kalkyler, amorteringsplaner och dylikt. Med hänsyn till arten och

omfattningen av de arbetsuppgifter, som han har att utföra och det ansvar,

som åvilar honom, finner styrelsen, att han icke skäligen bör vara placerad

lägre än i 21 lönegraden med benämning revisor och bokhållare.

I sin nu föreliggande skrivelse framhåller styrelsen, att vad styrelsen sålunda

anfört alltjämt äger giltighet, och hemställer därför ånyo, att kontrollörsbefattningen

å kamrersexpeditionen utbytes mot befattning i 21 lönegraden

med benämning revisor och bokhållare.

I sitt utlåtande den 27 oktober 1937 anförde lönenämnden, att fullgoda

skäl förelåge för den av generalpoststyrelsen föreslagna förändringen, varför

nämnden tillstyrkte bifall till förslaget.

Vad nämnden sålunda anfört åberopas i nämndens nu avgivna utlåtande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, handlägger bankavdelningens

kamrer bland annat de omfattande och betydelsefulla ärendena örn

avdelningens medelsplaceringar. På sätt generalpoststyrelsen närmare utvecklat,

har nämnda arbetsuppgift såväl på grund av postsparbanks- och

postgirorörelsernas egen ökning som med anledning av de på kapitalmarknaden

framträdande placeringssvårigheterna numera kommit att belasta

kamrern i sådan omfattning, att på hans närmaste man måste överflyttas

vissa av kamrerns åligganden. Sålunda skulle till den nuvarande kontrollören

överflyttas, bland annat, bokföringen och boksluten för postsparbanken

och postgirorörelsen.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter finner även jag den föreslagna

ändrade arbetsfördelningen å kamrersexpeditionen motivera en uppfattning

av kontrollörsbefattningen till 21 lönegraden med benämning revisor

och bokhållare, och jag vill alltså tillstyrka bifall till generalpoststyrelsens

förslag.

Vid bifall härtill torde Kungl. Majit framdeles vilja meddela beslut om

indragning av den nuvarande kontrollörsbefattningen.

övriga av generalpoststyrelsen framställda förslag. Utöver de förslag, för

vilka jag i det föregående redogjort, har generalpoststyrelsen föreslagit uppfattning

i lönegrad av några befattningar. I den mån styrelsens förslag

innefattar inrättande av nya befattningar i tjänsteförteckningen har jag, såsom

förut nämnts, funnit detsamma icke böra i detta sammanhang upptagas

till prövning. I övrigt har styrelsen föreslagit följande uppflyttningar:

Å första byrån:

Föreståndaren för undervisningsanstalten, vilken är sekreterare i lönegrad

24, skulle med bibehållen benämning uppflyttas till 26 lönegraden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

33

Å andra byrån:

Förste postassistenten å stämpelexpeditionen skulle uppflyttas till notarie

i 21 lönegraden.

A fjärde byrån:

Å medelsrevisionen skulle inrättas en ny revisorsbefattning för en tjänsteman,

som sedan den 1 januari 1938 har uppdrag att fullgöra revisorsgöromål.

Kommunikationsverkens lönenämnd har för sin del tillstyrkt förslagen beträffande

föreståndaren för undervisningsanstalten och befattningen å fjärde

byrån. Med avseende å förste postassistentbefattningen å andra byråns

stämpelexpedition förordar lönenämnden uppfattning av densamma till

kontrollörsbefattning i 20 lönegraden, varutinnan Kungl. Majit äger besluta.

För min del har jag funnit mig icke kunna tillstyrka bifall till generalpoststyrelsens

nu berörda förslag i vidare mån än att det är min avsikt att

framdeles ånyo anmäla frågan örn höjning av förenämnda förste postassistenttjänst

å andra byrån till kontrollör.

I det följande kommer jag att ånyo anmäla frågan om inrättande av ytterligare

överpostmästarebefattningar vid postverket.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat beträffande

postverket skulle antalet överkontrollörstjänster ökas från 7 till 9,

antalet sekreterarebefattningar i 24 lönegraden från 6 till 7, antalet förste

kontrollörstjänster från 13 till 15, antalet notariebefattningar från 10 till 12

och antalet aktuariebefattningar från 4 till 5. Revisorsbefattningama skulle

dels ökas med 1 för uppflyttning av kontrollören å tidningsrevisionen och

dels minskas med 2 till följd av uppflyttning av föreståndarna för postgirokontorets

bokföringsavdelning och revisions- och undersökningsavdelning

till Överkontrollör respektive förste kontrollör, varför antalet revisorsbefattningar

skulle undergå en nettominskning med 1 till 5. Då vidare antalet

befattningar som revisor och bokhållare skulle å ena sidan minskas

med 1 genom uppflyttning av föreståndaren för medelsbokhållarekontoret

till förste kontrollör och å andra sidan ökas med 1 för beredande av högre

löneställning för kontrollören å bankavdelningens kamrersexpedition,

skulle alltså antalet befattningar som revisor och bokhållare bibehållas oförändrat

vid 2.

Vid bifall till de sålunda sammanfattade förslagen torde Kungl. Majit

framdeles vilja meddela beslut om indragning av 5 kontrollörstjänster och

1 förste postassistenttjänst. Örn den av mig i det föregående antydda förändringen

av en förste postassistenttjänst till kontrollörsbefattning (å stämpelexpeditionen)

kommer till stånd, skulle angivna siffror komma att ändras

till 4 respektive 2.

Departe
ments
chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 239.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Telegrafverket.

Såsom framgår av propositionen nr 141 till 1938 års riksdag, hade telegrafstyrelsen

hemställt örn inrättande av en dei befattningar, beträffande

vilka dåvarande departementschefen ansåg sig icke böra under pågående avlöningsrevision

ifrågasätta något förslag till riksdagen. Vissa andra av styrelsen

framställda förslag, i fråga om vilka departementschefen ansåg det

kunna utan olägenhet anstå med ett ståndpunktstagande, föranledde icke

heller någon åtgärd.

Sålunda hade styrelsen ånyo framlagt förslag om inrättande av en byrådirektörsbefattning

(lönegrad 28) för föreståndaren för linjebyråns transmissionsavdelning

och kabelkontor, om inrättande av en sekreterarbefattning

i 24 lönegraden å samma byrås tekniska avdelningar, om höjning av

huvudkassörstjänsten från 21 till 22 lönegraden, om inrättande av tre överkontrollörstjänster

(lönegrad 24) för Malmö telegraf- och telefonstation

samt trafikdistriktsbyråerna i Norrköping och Göteborg samt örn inrättande

av två förste kontrollörsbefattningar (lönegrad 22) för Stockholms telefonstations

landsavdelning och rikstelefonbyråns i Stockholm kassaavdelning.

Styrelsen hade därjämte återupprepat sitt förslag om införande i tjänsteförteckningen

av befattningen radiokommissarie i lönegrad 15.

Enligt styrelsens förslag skulle därjämte ytterligare en byråingenjörsbefattning

å provningsanstalten uppflyttas till förste byråingenjör, en överkontrollörsbefattning

å linjebyråns tekniska avdelningar uppflyttas till trafikinspektör

(lönegrad 26), en byråingenjörstjänst inrättas för radiobyråns telegraftekniska

avdelning, två sekreteraretjänster i 24 lönegraden (å juridiska

och administrativa avdelningen samt å linjebyrån) uppflyttas till 26 lönegraden,

en kontrollörstjanst å linjedistriktsbyrån i Gävle uppflyttas till förste

kontrollör och samma uppflyttning ske beträffande en befattning å byrån i

Göteborg, kontrollören å telefonstationen i Norrköping uppflyttas till förste

kontrollör och förste kontrollören å riksavdelningen vid Göteborgs telefonstation

uppflyttas till Överkontrollör.

Telegrafstyrelsens framställning örn uppflyttning av byråingenjörsbefattningen

å provningsanstalten har sedermera tillgodosetts på så sätt, att Kungl.

Maj:t genom beslut den 16 september 1938 medgivit, att en vakant verkstadsingenjörstjänst

vid telegrafverket finge utbytas mot en förste byråingenjörstjänst,

i samband varmed antalet av sistnämnda båda befattningar fastställts

till 2 respektive 7.

Telegrafstyrelsen har nu i skrivelse den 22 oktober 1938 gjort framställning

örn inrättande av vissa befattningar vid telegrafverket och därvid återkommit

till förutnämnda förslag, i den mån de icke vunnit bifall, och i övrigt

framlagt ytterligare en del förslag.

Utlåtande över framställningen har avgivits av kommunikationsverkens

lönenämnd den 6 december 1938.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

35

En ny byrådirektörstjänst å linjebyrån. Till en början återkommer telegrafstyrelsen

till sitt alltsedan år 1936 framförda förslag örn uppflyttning

av förste byråingenjören (27 lönegraden) å linjebyråns transmissionsavdelning

och kabelkontor till byrådirektör i 28 lönegraden. I sin skrivelse den

19 september 1936 anförde telegrafstyrelsen härom:

Alltsedan år 1921 pågår ett intensivt arbete med rationalisering av det

svenska telefon- och telegrafnätet, innefattande kablifiering av huvudstråken

och ett ökat utnyttjande av befintliga blankledningar bland annat genom

bärvågstelefoni.

Övergången från blankledning till kabel — som numera ägt rum beträffande

en mycket betydande del av det svenska riksnätet — medför en avsevärd

besparing i lednings- och framför allt underhållskostnad. Denna övergång

liksom införandet av bärvågstelefoni, varigenom blanka ledningar utnyttjas

för flera samtidiga telefonsamtal, har emellertid kunnat ske endast

genom införandet av komplicerade tekniska anordningar, telefonöverdrag

etc., för vilkas planering och underhåll krävas avsevärd teknisk sakkunskap

och en alltmera sorgfällig övervakning av driften.

Detta arbete jämte ansvaret för rikskabelnätets och överdragsstationernas

tekniska utrustning, utveckling och underhåll handhaves av en särskild avdelning

å styrelsens linjebyrå, transmissionsavdelningen, vilken förestås av

en förste byråingenjör. Avdelningens övriga tekniska personal utgöres av

en linjeingenjör, en avdelningsingenjör och sex ingenjörsassistenter, samtliga

de sistnämnda civilingenjörer, varjämte å densamma tjänstgöra befattningshavare

med lägre teknisk utbildning samt kontorspersonal.

1 avdelningens arbetsuppgifter ingå även detaljplanering av riks- och telegrafledningar

samt programledningar för rundradio liksom också de internationella

förbindelsernas anordnande och tekniska övervakning. Särskilt

långdistanstelefonförbindelserna innefatta komplicerade tekniska problem.

Utvecklingen å såväl sistnämnda område — vilken avdelningens föreståndare

måste noga följa jämväl beträffande främmande länder och vilken utveckling

fortfarande är stadd i rask frammarsch -— som ock å övriga arbetsområden

inom avdelningen har i hög grad ökat nämnde föreståndares arbetsbörda

och ansvar.

Till belysande av arbetets omfattning lämnade styrelsen följande uppgifter

rörande rikskabelanläggningarna, vilka uppgifter här kompletterats för

åren 1936 och 1937 ur styrelsens senare framställningar:

Total längd stamlinjekabel i drift .... km

Total längd av telefonförbindelser i stamkabelnätet

........................km

Total längd av telegrafförbindelser i stamkabelnätet

........................km

Bärvågsförbindelser i drift ..........km

Antal överdragsstationer ................

Antal telefonöverdrag....................

Vid s

lutet

av år

1925

1930

1935

1936

1937

760

1,450

2.594

3,110

3,500

41,600

113,380

297,900

350,000

415,000

8,740

18,310

47,350

48,590

51.360

550

12,240

13,910

14,600

14,600

11

21

31

34

37

435

1,167

2,890

3,500

4,000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

I anslutning till de lämnade uppgifterna anförde telegrafstyrelsen vidare:

Av uppgifterna framgår att arbetet å transmissionsavdelningen ökat avsevärt.

Jämsides med denna kvantitativa stegring av arbetsuppgifterna hava,

på grund av den oerhörda tekniska utvecklingen, de åligganden, som

åvila avdelningens föreståndare, blivit alltmera komplicerade och svårskötta.

Med hänsyn till det maktpåliggande och omfattande arbete, som sålunda

åvilar honom, finner styrelsen det nödvändigt, att åt honom beredes en

tjänsteställning, som bättre skulle svara mot hans krävande arbete. Styrelsen

föreslår därför, att befattningen såsom föreståndare för linjebyråns transmissionsavdelning

likställes med befattningarna såsom föreståndare för linjebyråns

konstruktions- och stationsavdelningar och alltså höjes från förste

byråingenjör i 27 lönegraden till byrådirektör i 28 lönegraden.

Den förste byråingenjörstjänst, fortsatte styrelsen, som vid bifall till

detta förslag skulle bliva ledig, bleve erforderlig för beredande av befordran

av den å avdelningen tjänstgörande linjeingenjören, som hade att närmast

under avdelningens föreståndare utöva tillsyn över det arbetsområde

å avdelningen, som omfattade underhåll och övervakning av driftfärdiga

anläggningar. Därefter ledigblivande linjeingenjörstjänst, vilken tidigare

varit tilldelad ett av linjedistrikten men sedan flera år måst disponeras för

transmissionsavdelningen, kunde icke heller indragas, enär den borde återbördas

till distriktens linjeavdelningar för att därstädes bereda befordran

av en högskolebildad ingenjörsassistent, vilken såsom, t. f. sektionsföreståndare

bestritt göromål, vilka ankomme på innehavare av linjeingenjörstjänst.

I sina senare framställningar i ämnet har telegrafstyrelsen framhållit, att

utvecklingen på ifrågavarande befattningshavares arbetsområde ytterligare

stärkt skälen för styrelsens hemställan. Beträffande bibehållandet av den

vid inrättandet av byrådirektörstjänsten ledigblivande förste byråingenjörsbefattningen

anför styrelsen i sin skrivelse den 22 oktober 1938 ytterligare:
Till

ifrågavarande befattningshavares arbetsområde är att hänföra, bland

annat, den tekniska ledningen av driften på för närvarande ett 35-tal överdragsstationer

med sammanlagt omkring 4,000 överdrag, utfärdande av härför

erforderliga instruktioner och direkt kontroll av samtliga övervakningsmätningar

m. m. Till belysande av omfattningen av sistberörda arbetsuppgifter

må nämnas, att däri ingår övervakningen av de längsta och viktigaste

med överdrag försedda och till ett antal av omkring 1,500 uppgående telefonoch

telegrafförbindelser. Till transmissionsavdelningen inkomma därvid årligen

omkring 18,000 mätrapporter av olika slag. Dessa rapporter genomgås

å avdelningen, och det åligger förenämnde befattningshavare att träffa

av sagda rapporter betingade tekniska dispositioner. Med hänsyn därtill att

avdelningens föreståndare tillika är chef för telegrafverkets omfattande rikskabelarbeten

och i denna egenskap, särskilt under den tid dessa arbeten pågå

i full utsträckning, nödgas i stor omfattning företaga tjänsteresor, måste ifrågavarande

befattningshavare tjänstgöra såsom ställföreträdare för avdelningsföreståndaren.

Vidare må här framhållas, att nu ifrågavarande arbetsområde

är av alldeles speciell art och att på grund därav måste av vederbörande

befattningshavare krävas särskilda kunskaper, vilka kunna förvärvas

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

37

endast genom ingående teoretiska specialstudier och mångårig tjänstgöring å

arbetsområdet. Slutligen må även nämnas, att innehavaren av befattningen

i fråga har att planlägga och förestå arbetet med utbildning av den ständigt

ökade personalen å överdragsstationerna.

De arbetsuppgifter, som sålunda åvila ifrågavarande befattningshavare,

anför styrelsen vidare, äro synnerligen omfattande och ansvarsfulla. Det är

enligt styrelsen därför av största vikt för telegrafverket att kunna för utförandet

av sagda göromål erhålla och till båtnad för kontinuiteten i desammas

bestridande bibehålla därför väl kvalificerad och lämplig tjänsteman.

Emellertid har den befattningshavare, som sedan flera år bestritt förevarande

arbetsuppgifter, under år 1937 erhållit en ledigbliven tjänst i förste byråingenjörs

tjänstegrad å förvaltnings- och byggnadsavdelningen inom styrelsens

linjebyrå. Med hänsyn till beskaffenheten av förberörda göromål

å transmissionsavdelningen har dock, fortsätter styrelsen, i brist på annan å

arbetsområdet kunnig och för ändamålet lämplig tjänsteman den till berörda

förste byråingenjörstjänst å förvaltnings- och byggnadsavdelningen utnämnde

tjänstemannen tills vidare måst bibehållas vid sin placering

å transmissionsavdelningen. De till förste byråingenjörstjänsten å förvaltnings-

och byggnadsavdelningen hörande göromålen ha i sin tur bestritts av

en tidvis från distrikten inkallad förste linjeingenjör med biträde av en yngre

ingenjör. Detta provisorium kan enligt styrelsen icke utan förfång för

arbetet å förvaltnings- och byggnadsavdelningen under längre tid fortfara.

Vid anförda förhållanden och då ett permanent och oundgängligt behov

av en förste byråingenjörstjänst å styrelsens linjebyrås transmissionsavdelning

föreligger, föreslår styrelsen, att den ifrågavarande befattningen bibehålies.

Vid bifall till detta och styrelsens förslag rörande inrättande av en

byrådirektörsbefattning å styrelsens linjebyrås transmissionsavdelning skulle

antalet förste byråingenjörstjänster bibehållas oförändrat och således fortfarande

utgöra 7.

I sitt den 27 november 1936 avgivna utlåtande över förstnämnda framställning

anförde kommunikotionsverkens lönenämnd beträffande byrådirektörstj

änsten:

Transmissionsavdelningens uppgifter hänföra sig till olika slag av tekniska

anordningar för ljud- och teckenöverföring och fördela sig på två i huvudsak

skilda arbetsområden. Det ena av dessa omfattar planerandet av nya

anläggningar och därmed sammanhängande utvecklingsarbete ävensom samarbete

med främmande länders telegraf- och telefonförvaltningar i fråga örn

de internationella förbindelsernas anordnande. Till det andra av de nämnda

arbetsområdena hör underhåll samt teknisk övervakning och tillsyn av

driften å färdiga anläggningar. I nära samband med transmissionsavdelningen

står kabelkontoret. Detta handhar utläggandet av stamlinjekablarna samt

anläggning av överdrags- och ändstationer i anslutning till .stamlinjekablarna.

Den tekniska planeringen av kabelkontorets arbeten utföres av transmissionsavdelningen,

sorn, efter det anläggningarna färdigställts genom kabelkontorets

försorg, övertager den tekniska övervakningen av driften å de

färdiga anläggningarna. Föreståndaren för transmissionsavdelningen är

även chef för kabelkontoret. Uppgiften att leda arbetet på här ifrågavaran
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departe

menta
chefen.

de områden förutsätter givetvis en grundlig tekniskt-vetenskaplig utbildning

samt långvarig erfarenhet och kan i fråga om betydelse jämföras med

befattningarna som föreståndare för de båda övriga större tekniska avdelningarna

inom linjebyrån, nämligen konstruktions- och stationsavdelningarna.

Dessa befattningshavare äro byrådirektörer (28 lönegraden).

Med hänsyn till anförda förhållanden tillstyrkte lönenämnden telegrafstyrelsens

förslag om höjning av befattningen som föreståndare för transmissionsavdelningen

till byrådirektör.

Beträffande den ifrågasatta uppflyttningen av den å transmissionsavdelningen

placerade linjeingenjör stjänsten till förste byråingenjörsbefattning anförde

lönenämnden i berörda utlåtande:

Den ifrågavarande befattningshavaren handlade bland annat de viktigaste

av de göromål, som sammanhängde med den tekniska ledningen av och

kontrollen över driften på de färdiga anläggningarna, däribland samtliga

överdragsstationer. Det ålåge honom bland annat att förestå utbildningen av

den ständigt ökade personalen vid överdragsstationerna, för vilket ändamål

han utarbetade erforderliga läroböcker. Då transmissionsavdelningens föreståndare,

som tillika vöre chef för kabelkontoret, företoge långvariga och

ofta återkommande tjänsteresor, särskilt den tid av omkring 6 månader årligen,

då de omfattande rikskabelarbetena påginge i full utsträckning, nödgades

han överlåta ledningen av och ansvaret för arbetet å transmissionsavdelningen

på sin närmaste man och .ställföreträdare, den å avdelningen

placerade linjeingenjören.

Med hänsyn till de uppgifter, som sålunda åvilade befattningshavaren,

fann lönenämnden intet vara att erinra mot att hans befattning i överensstämmelse

med telegrafstyrelsens förslag höjdes lill förste byråingenjör.

Även i sitt utlåtande den 21 december 1937 över telegrafstyrelsens motsvarande

framställning av år 1937 tillstyrkte lönenämnden förslaget angående

de här ifrågavarande tjänsterna.

I sitt utlåtande den 6 december 1938 erinrar lönenämnden om sina sålunda

gjorda uttalanden och anför i anslutning därtill, att nämnden, som vid

den förnyade prövningen av förevarande spörsmål icke funnit anledning till

ändrat ställningstagande, ånyo tillstyrker bifall till telegrafstyrelsens hemställan

i denna del.

Vad till en början beträffar den av telegrafstyrelsen föreslagna byrådirektörstjänsten

vill jag, med hänsyn såväl tili utvecklingen av arbetet inom

transmissionsavdelningen och kabelkontoret som till den löneställning, som

givits andra avdelningsföreståndare å linjebyrån, icke motsätta mig bifall till

styrelsens framställning. Jag tillstyrker alltså, att en ny byrådirektörsbefattning

inrättas.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, har den i samband

med nyssnämnda uppflyttning stående frågan om bibehållande av avdelningsföreståndarens

nuvarande förste byråingenjörsbefattning numera i viss

mån kommit i annat läge än då telegrafstyrelsen åren 1936 och 1937 gjorde

sina framställningar. Den från ett distrikt till transmissionsavdelningen överflyttade

linjeingenjör, som tidigare var avdelningsföreståndarens närmaste

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

39

man, har numera befordrats till förste byråingenjör å byråns förvaltningsoch

byggnadsavdelning men måst bibehållas å transmissionsavdelningen.

Hans arbetsuppgifter å den andra avdelningen lia därvid fått övertagas av

en tidvis inkallad förste linjeingenjör med biträde av en yngre ingenjör.

# Med hänsyn till sålunda föreliggande förhållanden anser jag mig i likhet

med lönenämnden böra biträda telegrafstyrelsens förslag, att den genom

byrådirektörsbefattningens inrättande ledigblivande förste byråingenjörstjänsten

får bibehållas.

Fyra nya linjemgenjörsbefattningar. Såsom förut meddelats, begärde telegrafstyrelsen

i sin skrivelse den 3 december 1937 inrättande av linjeingenjörsbefattningar

(26 lönegraden) för föreståndarna för Norrköpings och

Gävle linjesektioner. I Norrköping är linjedirektören å tredje distriktet även

sektionsföreståndare, och i Gävle förestås sektionen sedan ett par år av en

ingenjörsassistent (20 lönegraden) med förordnande att fullgöra göromål,

som ankomma på linjeingenjör. Beträffande de sålunda begärda befattningarna

anförde telegrafstyrelsen i sin nyssnämnda skrivelse:

Å tredje linjedistriktet har Norrköpings sektion hittills föreståtts

av linjedirektören inom distriktet. På grund av den tekniska nydaning, som

kännetecknat telegrafverkets utveckling under senare år, har linjedirektörernas

arbetsbörda avsevärt ökats. Det är därför nödvändigt, att linjedirektören

i Norrköping liksom samtliga övriga linjedirektörer får odelat ägna

sig åt den ledande och inspekterande verksamhet, som bör utövas av honom,

och att han befrias från det tidsödande detaljarbete, som med nödvändighet

blir förbundet med den direkta skötseln av en linjesektion. Styrelsen anser

därför, att ovannämnda sektion bör organiseras som övriga linjesektioner

inom distriktet, och som föreståndare erhålla en linjeingenjör (26 lönegraden)

.

Å femte distriktet har Gävle sektion tidigare föreståtts av förste

linjeingenjören å linjedistriktsbyrån å nämnda ort. Då emellertid denne

befattningshavare är linjedirektörens närmaste man och ställföreträdare,

taga de honom i denna hans egenskap åvilande arbetsuppgifterna numera

helt hans tid i anspråk. Skötseln av nyssnämnda sektion har därför sedan ett

par år tillbaka helt måst överlåtas på en ingenjörsassistent, vilken på grund

av det omfattande och ansvarsfulla arbete, som sålunda ankommer på

honom, numera innehar styrelsens uppdrag att bestrida göromål som linjeingenjör.

Styrelsen anser nu nödvändigt, att för föreståndaren för sektionen

inrättas en linjeingenjörsbefattning (26 lönegraden).

Styrelsen, som anser att ytterligare uppskov med inrättandet av de föreslagna

linjeingenjörsbefattningarna icke bör äga rum, hemställer nu ånyo,

att två linjeingenjörsbefattningar inrättas, den ena åt föreståndaren för Norrköpings

sektion och den andra åt föreståndaren för Gävle sektion.

Lönenämnden tillstyrkte i sitt utlåtande den 21 december 1937 inrättandet

av de båda för Norrköpings respektive Gävle sektioner avsedda tjänsterna,

under framhållande att desamma vore erforderliga för genomförande

beträffande ledningen av dessa båda sektioner av samma organisation, som

gällde för samtliga linjesektioner i övrigt. I överensstämmelse härmed har

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

nämnden i sitt nu avgivna utlåtande ånyo tillstyrkt bifall till telegrafstyrelsens

framställning i denna del.

I sin nu förevarande skrivelse föreslår telegrafstyrelsen vidare inrättande

av en linjeingenjörsbefattning för den ingenjör, som tjänstgör närmast under

förståndaren för Göteborgs stadssektion. Denne föreståndare

är förste linjeingenjör (27 lönegraden), och hans närmaste man är placerad

i 20 lönegraden såsom ingenjörsassistent. Till stöd för detta förslag

anför telegrafstyrelsen:

Såsom föreståndare för Göteborgs stadssektion har alltsedan den 1 juli

1920 tjänstgjort en befattningshavare i förste linjeingenjörs tjänstegrad. Arbetsuppgifterna

å denna sektion omfatta samtliga linjer, nät och apparater

inom Göteborgs stad med omnejd samt linjer, nät, apparater och stationer

inom Alingsås’ stad med omnejd. Till följd av under årens lopp inträdd

ökning av arbetsuppgifterna har såsom biträde till sektionsföreståndaren alltsedan

den 1 maj 1929 å sektionen varit placerad en biträdande ingenjör med

högre teknisk utbildning, vilken från och med den 1 april 1935 innehar ingenjörsassistents

tjänstegrad (20 lönegraden). På grund av den alltjämt

fortgående ökningen av arbetsuppgifterna har, i syfte att bereda nödvändig

lindring i sektionsföreståndarens arbetsbörda, från den 1 juli 1937 måst genomföras

en omorganisation av sektionen, varigenom felbyrån (undersökningen),

överdragsstationen med riks- och landskablar, apparatuppsättningen

och apparatflyttningarna inom Göteborgs stad, linjeväljar- och växelbordsanläggningarna

samt de automatiska lands- och abonnentväxlarna kommit

att ligga direkt under ledning av förenämnde ingenjörsassistent. Dessutom

åligger det numera denne befattningshavare att mera självständigt

planlägga och utföra å sektionen förekommande landskabelarbeten. Till

belysande av arbetets omfattning må framhållas, att vid årsskiftet 1937—•

1938 antalet stationer inom sektionen uppgick till 91 samt antalet apparater,

vilkas felavhjälpning och underhåll felbyrån har att ombesörja, till 65,928.

Inom sektionen fanns vid samma tidpunkt 334 linjeväljaranläggningar, 223

manuella abonnerade växelbordsanläggningar samt 27 automatiska abonnentväxlar.

Under år 1938 hava ytterligare 10 automatiska abonnentväxlar

inkopplats för trafik. Slutligen må jämväl framhållas, att särskilt i Göteborg

med hänsyn till stadens storlek mera invecklade apparatsystem såsom

abonnentväxelbordsanläggningar av olika slag och linjeväljarsystem förekomma

i proportionsvis betydligt större omfattning än i det övriga Sverige,

givetvis dock med undantag för Stockholm.

Med hänsyn till mängden och arten av de göromål, som sålunda åligga

förenämnde biträdande befattningshavare å Göteborgs stadssektion, anser

styrelsen, att han bör erhålla linjeingenjörs tjänsteställning, och styrelsen

föreslår därför, att för honom inrättas en linjeingenjörsbefattning (26 lönegraden)

.

Lönencimnden har om detta förslag anfört:

Såsom framgår av styrelsens skrivelse, har ifrågavarande befattningshavare

den direkta ledningen av Göteborgs felbvrå och överdragsstation ävensom

ansvaret för uppsättning, flyttning och underhåll av apparater, linjeväljar-

och växelbordsanläggningar samt automatiska lands- och abonnentväxlar

inom sektionen. Han har därjämte att mera självständigt planlägga

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kunni. Maj.ts proposition nr 239.

och utföra å sektionen förekommande landskabelarbeten. Närmaste motsvarighet

till Göteborgs stadssektion är Stockholms stadssektion. En jämförelse

mellan dessa båda sektioner visar, att antalet telefonapparater utgör

vid Stockholms stadssektion 186,095 stycken och vid Göteborgs stadssektion

65,928 stycken, antalet linjeväljaranläggningar 917 respektive 334 stycken,

antalet manuella växlar 1,200 respektive 223 stycken samt antalet automatiska

abonnentväxlar 125 respektive 37 stycken. Stockholms stadssektion är

sålunda avsevärt större än Göteborgs beträffande nu anförda faktorer, vilka

jämte vissa andra kunna tjäna som mätare för omfattningen och svårighetsgraden

av de arbetsuppgifter, som åvila den vid sektionerna anställda mgenjörspersonalen.

Denna utgöres vid Göteborgs stadssektion av föreståndaren,

en förste linjeingenjör, och den här ifrågavarande ingenjörsassistenten. För

det motsvarande arbetsområdet vid Stockholms stadssektion disponeras tva

förste linjeingenjörer, två linjeingenjörer och sex ingenjörsassistenter, av vilka

en förste linjeingenjör med biträde av två ingenjörsassistenter omhänderhar

den från Stockholms stadssektion utbrutna felbyrån, under det att återstående

arbetsuppgifter vid Stockholms stadssektion handläggas utav den

andre av de båda förste linjeingenjörerna såsom föreståndare med biträde ay

de två linjeingenjörerna och fyra ingenjörsassistenter. Arbetsuppgifterna å

Stockholms stadssektion, vilka sålunda äro uppdelade på tio ingenjörer, omfatta

anläggningar och apparater inom Stockholms stad, medan under Göteborgs

stadssektion lyder utom själva staden Göteborg även dess omnejd samt

staden Alingsås med omnejd. Arbetsstyrkan vid Göteborgs stadssektion utgör

omkring 550 man. Till jämförele kan nämnas, att arbetsstyrkan vid

Stockholms stadssektion med frånräknande av felbyrån, vilken, såsoin ovan

nämnts, står under ledning av en särskild förste linjeingenjör, uppgår till

ungefär 350 man. Av vad sålunda anförts och av de upplysningar i övrigt,

som lönenämnden inhämtat rörande den här ifrågavarande ingenjörsbefattningen

vid Göteborgs stadssektion, framgår, att densamma med hänsyn till

arten och omfattningen av de därmed förenade arbetsuppgifterna är i stort

sett jämförlig med de närmast motsvarande ingenjörsbefattningarna vid

Stockholms stadssektion.

Lönenämnden vill på grund av det anförda icke framställa någon erinran

mot den föreslagna uppflyttningen av den ifrågavarande ingenjörsassistentstjänsten

vid Göteborgs stadssektion.

Vidare hemställer telegrafstyrelsen örn inrättande av en linjeingenjörstjänst

för tredje distriktet för den tekniska ledningen och övervakningen

av de automatiska telefonstationernas uppförande och underhåll. Styrelsen

anför till stöd härför:

Inom tredje linjedistriktet finnas nu 13 i drift tågna och 33 under byggnad

varande automatiska landsväxlar, medan antalet installerade automatiska

abonnentväxlar uppgå till 28 och antalet därutöver beställda dylika växlar

till 18. Därjämte har under år 1938 telefonstationen i Örebro omlagts till

automatisk växling, och arbeten pågå för automatisering av telefonstationerna

i Norrköping, Södertälje och Tranås. Genom denna automatisering har

inom tredje linjedistriktet uppstått ett numera oavvisligt behov att för den

tekniska ledningen av de nya stationernas uppförande och underhåll kunna

disponera en i hithörande frågor kunnig tjänsteman med högre teknisk ut
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

bildning, vilken under linjedirektören kan handlägga ärendena rörande såväl^

städernas som landsbygdens automatiska telefonanläggningar. Styrelsen

tillåter sig erinra om att en motsvarande befattning som den nu ifrågasatta

inrättats år 1936 å första, år 1937 å andra och år 1938 å femte linjedistriktet.

Styrelsen föreslår alltså, att en befattning i linjeingenjörs tjänstegrad (26

lönegraden) inrättas för ifrågavarande ändamål.

Lönenämnden har i sitt utlåtande, under erinran om att nämnden tidigare

förordat inrättandet av de vid första, andra och femte distrikten redan befintliga

befattningarna för ifrågavarande ändamål, förklarat sig icke hava

något att erinra mot bifall även till det nu föreliggande förslaget.

Slutligen hemställer telegrafstyrelsen om en linjeingenjörsbefattning för

föreståndaren för Motala rundradiostation och anför härom:

Såsom föreståndare för Motala rundradiostation tjänstgör en högskoleutbildad

ingenjör med för närvarande ingenjörsassistents tjänstegrad (20 lönegraden)

.

Rundradiostationen i Motala är den största i Sverige med en antenneffekt

på 150 kilowatt. Förutom huvudsändaren omfattar anläggningen även en

30-kilowattsändare samt en 12-kilowatt kortvågssändare. Den senare sändaren,

som installerats år 1938, är huvudsakligen avsedd för rundradiosändning

till svenskar i utlandet, speciellt Amerika, för vilket land särskilt arrangerade

program utsändas pa kortvåg. Under tider, då kortvågssändaren

ej är upptagen för rundradiosändningar, användes den i stor utsträckning för

telegramtrafik med utlandet. Utökning av stationen för detta senare ändamål

är förestående.

Självfallet måste av föreståndaren för denna station fordras, att han besitter

förmågan att leda och ordna denna viktiga stations drift på ett tillfredsställande

sätt, ävensom att han besitter den högre teoretiska utbildning,

som erfordras för riktig tillsyn och skötsel av de tekniskt sett högvärdiga

anläggningarna, som jämväl representera betydande materiella värden. Styrelsen

vill tillika framhålla, att den nuvarande föreståndaren för Motala

rundradiostation utför omfattande undersökningar å stationen för radiobyråns

räkning för utrönande av olika materiels och apparaters lämplighet dels

för användning vid sändarstationer av hög effekt, dels inom högfrekvenstekniken

i allmänhet. Dessa undersökningar komma alltjämt att bliva nödvändiga

för radionätets vidare utbyggnad och härför kräves en kvalificerad

ingenjör med goda kunskaper inom högfrekvensteknikens område.

Med hänsyn till det krävande och ansvarsfulla arbete, som åvilar berörda

befattningshavare, har styrelsen ansett skäligt, att han erhåller linjeingenjörs

tjänsteställning (26 lönegraden).

Styrelsen meddelar slutligen, att de vid bifall till styrelsens förslag ledigblivande

ingenjörsassistenttjänsterna icke kunna indragas utan erfordras för

beredande av rättidig befordran åt icke-ordinarie ingenjörspersonal.

Lönenämnden framhåller i sitt utlåtande, att såväl Varberg som Spånga

radiostationer förestas av befattningshavare i linjeingenjörs tjänsteställning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Lönenämnden har icke velat motsätta sig, att föreståndarbefattningen även

vid Motala rundradiostation, som är den största och i avseende å den tekniska

utrustningen den modernaste i landet, placeras i nämnda av telegrafstyrelsen

föreslagna tjänsteställning, helst som den ifrågavarande befattningshavaren

förutom de med föreståndarskapet förenade göi omalen även

utför betydelsefulla undersökningar för radiobyråns räkning.

Vad beträffar den av telegrafstyrelsen begärda linjeingenjörsbefattmngen

vid tredje linjedistriktets automatiseringsarbeten synes det mig kunna anstå

med inrättandet av en högre befattning för detta ändamål.

Telegrafstyrelsens förslag om inrättande av linjeingenjörstjänster för föreståndarna

för Norrköpings och Gävle sektioner samt för Göteborgs stadssektion

och Motala rundradiostation hava icke givit mig anledning till

erinran.

I enlighet med det anförda tillstyrker jag inrättande av fyra nya linjeingenjörstjänster

i 26 lönegraden.

En ny sekreterarebefattning i 24 lönegraden å radiobyrån. Telegrafstyrelsen

återkommer i sin förevarande skrivelse till sitt tidigare förslag om inrättande

av en byråingenjörsbefattning för radiobyråns telegiafavdelning. Styrelsen

erinrar örn att styrelsen i skrivelse den 3 december 1937 härom anföri:

För att uppgöra och framlägga förslag till planerade telegraf stationsk - redningar samt till för telegraftrafiken erforderliga apparater och ledningar

ävensom att leda och övervaka utförandet av härför behövliga arbeten erfordras

en tjänsteman, som äger ingående kännedom om såväl modern telegrafteknik

som trafikfrågor. Han måste dessutom äga förmåga att i berörda

ärenden förhandla med trafik- och stationsbefäl ävensom med utländska telegrafförvaltningar.

De senaste årens genomgripande tekniska utveckling pa telegra!området

har gjort, att de till ifrågavarande befattningshavare hörande arbetsuppgifterna

blivit alltmera omfattande och ansvarsfulla. Styrelsen vill sålunda erinra

örn det utbyte av de gamla morseapparaterna mot mera arbetsbesparande

moderna telegrafapparater (teletype och teleprinter), som hittills ägt rum

vid en stor del av landets telegrafstationer och som fortfarande pågår, örn de

moderna transportanordningar, som utförts å Stockholms och Malmö telegrafstationer

och som haft till syfte bland annat att nedbiinga telegiammens

befordringstider m. m. r ...

På vissa håll i utlandet lia på senare åren utbyggts särskilda telegraf nät,

anordnade för direkt telegrafering abonnenter emellan medelst fjärrskriftsapparater.

Utvecklingen synes gå i den riktningen, att dessa förbindelse! utsträckas

till trafik mellan olika länder. Så har redan skett i Danmark, England,

Holland, Schweiz och Tyskland. Krav på upprättandet av dylika förbindelser

i Sverige har redan framkommit, varför frågan måste upptagas till

behandling även här. Det är således nödvändigt, att ifrågavarande tjänsteman

även följer utvecklingen på detta område lör att kunna förbereda hithörande

frågor för Sveriges del.

Med hänsyn till det krävande och ansvarsfulla arbete, som avilar berörda

befattningshavare, har styrelsen ansett skäligt, att han erhåller byråingenjörs

tjänsteställning (26 lönegraden).

Departe

ments
chefen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Departe
ments
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Under erinran om att ifrågavarande arbetsuppgifter sedan en följd av år

fullgjorts av en från trafikbyrån överflyttad sekreterare i 24 lönegraden, vilkens

befattning uppehållits å förordnande, samt att lönenämnden i utlåtande

den 21 december 1937 förordat inrättande av en sådan befattning för ifrågavarande

ändamål, framhåller styrelsen i sin nu förevarande skrivelse, att

utvecklingen av arbetsuppgifterna i fråga tydligt visat, att behovet av befattningen

är ofrånkomligt. De krav, som ställas på innehavaren av befattningen,

hava enligt styrelsen under det senast förflutna året ytterligare

skärpts. På grund härav föreslår styrelsen ånyo inrättande av en byråingenjörstjänst

i 26 lönegraden.

I förenämnda utlåtande den 21 december 1937 anförde kommunikationsverkens

lönenämnd:

Enligt vad lönenämnden erfarit, är det även för framtiden oundgängligt

att a radiobyrån disponera en befattningshavare för handläggning av de ovan

nämnda göromålen. Å andra sidan är det förenat med avsevärda olägenheter

att fortfarande endast på förordnande uppehålla den ifrågavarande sekreterartjönsten

å trafikbyrån. Det lärer därför vara ofrånkomligt att för den

omhandlade befattningshavaren nyinrätta en tjänst på radiobyrån, varigenom

sekreterartjänsten på trafikbyrån frigöres. Med hänsyn till att befattningshavaren

i fråga för närvarande innehar sekreterartjänst i 24 lönegraden

och då försiktigheten bjuder att ännu någon tid avvakta utvecklingen av hans

arbetsuppgifter på radiobyrån, finner lönenämnden naturligast, att den erforderliga

nya tjänsten tillsvidare placeras i 24 lönegraden. Lönenämnden får

sålunda föreslå, att en ny sekreterartjänst i 24 lönegraden inrättas å radiobyrån

för här ifrågavarande ändamål.

I sitt nu avgivna utlåtande har lönenämnden förklarat sig icke hava funnit

anledning frångå sin sålunda uttalade mening.

Då förberörda arbetsuppgifter å radiobyråns telegrafavdelning sedan länge

befunnits påkalla en särskild befattningshavare och då den härför disponerade

sekreterarebefattningen å trafikbyrån icke utan olägenheter kan avvaras

å sistnämnda byrå, anser jag mig böra tillstyrka inrättande av en ny

befattning för ifrågavarande ändamål. I anslutning till vad lönenämnden

anfört vill jag förorda, att befattningen placeras i 24 lönegraden såsom sekreterare.

En ny sekreterarebefattning i 24 lönegraden å linjebyrån. I skrivelse den

19 september 1936 hemställde telegrafstyrelsen örn inrättande av, bland annat,

en ny sekreterarebefattning i 24 lönegraden för linjebyråns tekniska avdelningar,

omfattande transmissions-, konstruktions- och stationsavdelningarna

samt provningsanstalten. Härom anförde styrelsen:

Enligt den sedan november månad år 1933 tillämpade organisationen av

styrelsens linjebyra skall en förste byrådirektör utöva självständig ledning av

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

45

det tekniskt-vetenskapliga arbetet inom byrån och i samband därmed förestå

linjebyråns tekniska avdelningar och handlägga till dessa hörande ärenden.

Förutom de tekniska arbetsuppgifterna, för vilkas utförande finnas anställda

tekniskt utbildade befattningshavare, förekommer å ifrågavarande avdelningar

av linjebyrån en mångfald ärenden av administrativ natur. Dessa ärenden

innefatta bl. a. uppsättande av skrivelser i de av förste byrådirektören

handlagda och föredragna ärendena, uppsättande av förslag till kontrakt och

protokoll rörande automatiska telefonstationsanläggningar och automatiska

abonnentväxelanläggningar m. m., uppsättande av skrivelser i tekniska ärenden

till utländska telegraf- och telefonförvaltningar och internationella rådgivande

telefonkommittén -— vilken sistnämnda grupp av ärenden förutsätter

goda kunskaper i främmande språk —- uppgörande av förslag till kontrakt

med telegrafverkets tjänstemän rörande av dessa till telegrafverket överlåtna

uppfinningar samt åliggande att i övrigt svara för att de till förste byrådirektörens

arbetsområde hörande kansligöromålen bliva i behörig ordning utförda.

För dessa arbetsuppgifter har, alltsedan den med inrättandet av förste byrådirektörstjänsten

förbundna organisationen trädde i kraft, ett provisorium

vidtagits på sådant sätt, att de ålagts en från linjebyrån temporärt överflyttad

notarie, vars tjänst i sin tur uppehållits genom vikariat.

Förhållandena å detta område måste emellertid, sedan fördelningen av göromålen

mellan linjebyråns skilda avdelningar nu stabiliserats, ordnas mera definitivt,

och detta synes böra ske genom att å linjebyråns tekniska avdelningar

inrättas en ny sekreterartjänst. Med hänsyn till göromålens art synes denna

tjänst kunna tills vidare placeras i 24 :e lönegraden.

Enär styrelsens förslag icke vann bifall, återkom styrelsen till detsamma i

skrivelse den 3 december 1937 och anförde då ytterligare:

Nyssberörda arbetsuppgifter ha i samband med den allmänna rastlösa utvecklingen

inom telegrafverkets arbetsområden visat en, alltsedan nuvarande

organisation av linjebyråns tekniska avdelningar började tillämpas, stadigt

fortgående stegring såväl kvalitativt som kvantitativt. Detta gäller icke minst

beträffande den tid, som förflutit sedan styrelsens framställning år 1936 ingavs,

och de motiv, som förestavade denna framställning, ha härigenom än

ytterligare vunnit i styrka. Ett klart behov av ifrågavarande tjänst föreligger

alltså, och styrelsen finner det angeläget, att densamma snarast möjligt

blir disponibel.

Under erinran om vad sålunda anförts och med framhållande av det oavvisliga

behovet av ifrågavarande befattning hemställer telegrafstyrelsen i sin nu

förevarande skrivelse ånyo om inrättande av en sekreterarebefattning i 24

lönegraden.

Lönenämnden har, under hänvisning till att nämnden i utlåtanden över telegrafstyrelsens

framställningar åren 1936 och 1937 tillstyrkt förslaget, nu ånyo

tillstyrkt detsamma.

Med hänsyn till de jämförelsevis kvalificerade göromål, varom här är

fråga, och då ett fortbestående behov av en särskild befattning för ändamålet

måste anses föreligga, vill jag i likhet med lönenämnden tillstyrka

Departe
ments
chefen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. May.ts proposition nr 239.

bifall till telegrafstyrelsens förslag. Jag förordar alltså, att en sekreterarebefattning

i 24 lönegraden inrättas för omhänderhavande av berörda göromål

å linjebyråns tekniska avdelningar.

Sju nya överkontrollörsbefattningar. I sin nu förevarande framställning

återkommer telegrafstyrelsen till sina tidigare förslag om uppflyttning av följande

förste kontrollörer (22 lönegraden) till Överkontrollör (24 lönegraden),

nämligen å den förenade telegraf- och telefonstationen i Malmö, å trafikdistriktsbyråerna

i Göteborg och Norrköping samt å Göteborgs telefonstations

riksavdelning. Därjämte begär styrelsen nu enahanda uppflyttning å trafikdistriktsbyråerna

i Malmö, Gävle och Sundsvall. Nu föreliggande framställning

avser sålunda uppflyttning av 7 förste kontrollörer till Överkontrollör.

Beträffande befattningen å telegraf- och telefonstationen i

Malmö anförde telegrafstyrelsen i skrivelse den 19 september 1936, bland

annat:

Den förenade telegraf- och telefonstationen i Malmö förestås av en telegrafdirektör.

Närmast under honom är sedan den 1 januari 1919 såsom befäl å

telefonavdelningen placerad en tjänsteman i förste kontrollörs tjänsteställning.

Planerandet och utförandet av den på stationsbefälet ankommande delen

av arbetet med automatiseringen av det lokala telefonnätet i Malmö medförde

emellertid redan för omkring 4 år sedan en så stark ökning av telegrafdirektörens

arbetsbörda, att det blev nödvändigt avskilja förste kontrollören

för beredande av de med automatiseringen sammanhängande större frågorna

samt för att biträda telegrafdirektören med denne påvilande övriga ärenden

av mera omfattande natur beträffande telefonavdelningen. Det har sedermera,

för att telegraf dir ektören skall kunna behörigen utöva den centrala ledningen

av den förenade telefon- och telegrafstationen, befunnits nödvändigt

att uppdraga åt berörda förste kontrollör att närmast handhava ledningen av

och inför telegraf direktö ren svara för driften å stationens samtliga avdelningar,

en organisationsform analog med den, som år 1919 infördes vid Göteborgs

telefonstation. Rörelsens ständigt ökade omfattning samt de genomgripande

moderniseringsarbeten, som under de närmaste åren förestå å Malmö station

och inom underlydande område, såsom planering och ibruktagande av ny

station för rikstrafiken samt påbörjandet av landsnätets automatisering m. m„

göra det nödvändigt, att den sålunda tillämpade arbetsordningen för telegraP

direktörens närmaste man göres definitiv och bibehålies för framtiden. På

grund av arten och omfattningen av arbetsuppgifterna samt med hänsyn till

det ansvar, som sålunda kommit att åvila innehavaren av befattningen ifråga,

synes styrelsen rättvisan kräva, att ifrågavarande förste kontrollörsbefattning

höjes till överkontrollörstjänst, vilken grad innehaves av motsvarande tjänsteman

vid Göteborgs telefonstation.

Till belysande av telefonrörelsens utveckling och omfattning inom Malmö

redovisningsområde meddelar telegrafstyrelsen i sin nu föreliggande skrivelse

följande uppgifter:

Antalet telefonapparater, som i september 1936 utgjorde över 27,500, har

stigit till 31,560 i september månad 1938. Antalet lokal- och landssamtal, under

år 1935 nära 39,315,000, utgjorde 43,357,240 under år 1937. Antalet rikssamtalsexpeditioner

samma år var 4,004,000 respektive 4,538,100. Antalet

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

47

kontrollörer å stationens skilda avdelningar har under samina tid ökats från

5 till 7, och den biträdande personalen, inklusive till stationen hörande växelstationspersonal,

har ökats från 443 till i det närmaste 500.

Till stöd för förslaget örn höjning av förste kontrollörstjänsterna å trafikdistriktsbyråerna

anförde telegrafstyrelsen i skrivelse den 19 september

1936:

Å envar av telegrafverkets 5 trafikdistriktsbyråer är sedan den 1 juli 1920

såsom trafikdirektörens närmaste man och ställföreträdare placerad en

förste kontrollör. Redan år 1928 ingåvo samtliga dåvarande trafikdirektörer

till telegrafstyrelsen en gemensam skrivelse, vari de uttalade såsom sin

åsikt, att de arbetsuppgifter och det ansvar, som påvilade ifrågavarande

förste kontrollör, borde föranleda uppflyttning av deras tjänster i en högre

lönegrad. Då det med hänsyn till arbetets synnerligen påfrestande natur

vore av vikt, att dessa befattningar icke komme att innehavas av personer

i relativt hög levnadsålder, och då det ur tjänstens synpunkt måhända kunde

anses fördelaktigare, att de erfarenheter, som innehavarna av befattningarna

i fråga förvärvade, nyttiggjordes genom en relativt tidig befordran av

vederbörande tjänstemän till verkets högre stationsföreståndartjänster, ansåge

sig trafikdirektörerna emellertid icke böra för det dåvarande föreslå

en eljest såsom skälig och rättvis ansedd uppflyttning i lönegrad av de

omhandlade tjänsterna utan inskränkte sig till att hemställa om en förmånligare

meritberäkning för innehavarna av desamma än som följde av

tjänsternas placering i 22 lönegraden. Framställningen i fråga föranledde

icke någon telegrafstyrelsens åtgärd, enär styrelsen ansåg sig sakna befogenhet

att för innehavet av vissa tjänster generellt tillgodoräkna ett högre

meritvärde än som följde av lönegradsplaceringen.

I en under år 1936 till styrelsen ingiven skrivelse framliöllo samtliga de dåvarande

trafikdirektörerna under hänvisning till förenämnda skrivelse, att

jämsides med telegrafverkets starka utveckling inom skilda områden av

tjänsten fordringarna på innehavarna av ifrågavarande förste kontrollörstjänster

blivit väsentligt skärpta samt att särskilt deras ställning såsom trafikdirektörernas

ställföreträdare blivit alltmer betydelsefull, enär trafikdirektörerna

måste för tillsyn av respektive distrikt i ständigt ökad utsträckning

vistas på resor. Det vore enligt trafikdirektörernas mening icke rättvist

att hålla de ifrågavarande tjänsterna nere i en lägre grad än som motiverades

av arbetsuppgifternas art och omfattning och med dem förenat ansvar,

då detta .skulle innebära, att beträffande de ifrågavarande befattningarnas

lönegradsplacering följdes en annan princip än den för övriga befattningar

tillämpade. Tjänsterna i fråga borde därför snarast möjligt höjas till överkontrollörstjänster.

Den olägenhet, som kunde befaras uppkomma därav,

att å befattningarna skulle efter deras höjande normalt vara placerade äldre

tjänstemän än som följer med nuvarande ordning, skulle enligt förslagsställarnas

mening motvägas av dessa äldre tjänstemäns med åren förvärvade

större erfarenhet och förtrogenhet med distriktens och byråernas arbeten.

Med hänsyn till beskaffenheten av det arbete, som påvilade nu ifrågavarande

förste kontrollörsbefattningar, ansåge styrelsen sig kunna utan tvekan

uttala, alt dessa tjänster icke längre vore rättvist värdesatta genom en

placering i 22 lönegraden. De befattningar vid verket, med vilka förste

kontrollörstjänsterna å trafikdistriktsbyråerna vore närmast jämförbara i

fråga örn ansvar och arbetsuppgifter, vöre samtliga placerade i lägst 24 löne
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

graden. En uppfattning av tjänsterna i fråga till 24 lönegraden med benämning

Överkontrollör ville styrelsen därför livligt förorda.

Då ett utbyte av innehavare å befattningarna skulle vara ur tjänstens

synpunkt olägligt, begränsade sig emellertid styrelsen för det dåvarande till

en höjning endast av tjänsterna på trafikdistriktsbyråerna i Göteborg respektive

Norrköping, beträffande vilka det kunde beräknas, att tjänsternas

innehavare komme att kvarstanna å befattningarna även efter höjningen.

Denna framställning återupprepades år 1937.

I sin nu föreliggande skrivelse medelar styrelsen, att även förste kontrollörerna

å trafikdistriktsbyråerna i Malmö, Gävle och Sundsvall numera

kunna beräknas få kvarstanna å sina befattningar vid en höjning av deras

befattningar till överkontrollörs tjänstegrad.

Styrelsen föreslår fördenskull, att samtliga fem förste kontrollörstjänster

å trafikdistriktsbyråerna måtte utbytas mot överkontrollörstjänster.

Beträffande förste kontrollörst jönsten å riksavdelningen å Göteborgs

telefonstation anförde styrelsen i skrivelse den 3 december

1937, att innehavaren av denna befattning tjänstgjorde som föreståndare för

riksavdelningen och därjämte hade sig anförtrott föreståndarskapet för

stationens gransknings-, sorterings- och räkningsutskrivningsavdelning. På

grund av den ständigt fortgående ökningen av rikstrafiken hade de till berörda

föreståndarbefattning hörande arbetsuppgifterna alltmer utvidgats,

och allt större ansvar hade kommit att åvila innehavaren av densamma.

Till belysande av utvecklingen å ifrågavarande arbetsområde lämnade styrelsen

följande uppgifter för åren 1926 och 1936 rörande rikstrafikens storlek

m. m. vid Göteborgs telefonstation, här kompletterade med motsvarande

siffror för år 1937:

1926

1936

1937

i

Antal betjänade riksledningar......................

194

330

353

Antal avgående rikssamtal mot periodavgift........

2,467,273

3,177,430

3,390,155

Antal rikssamtalsexpeditioner......................

4,911,600

6,603,000

7,053,600

Debiterade avgifter för rikssamtal, kronor..........

2,346,356

3,521,453

3,792,751

Biträdande personal å riksavdelningen..............

136

195

211

I anslutning härtill anför telegrafstyrelsen i nu föreliggande framställning:

Vid bedömandet av den ökning av riksavdelningens arbete, som återspeglas

i de meddelade siffrorna rörande trafikmängden, bör hänsyn tagas till

den omständigheten, att de långväga, mera svårexpedierade rikssamtalen under

ifrågavarande tidsperiod företett en procentuellt större ökning än de

mera lättexpedierade kortväga rikssamtalen. Jämsides med den kvantitativa

trafikstegringen ha föreståndarens arbetsuppgifter blivit alltmer komplicerade

och svårskötta. Den fortgående tekniska utvecklingen å telefonområdet,

särskilt utpräglad under de senare åren, ställer dessutom ständigt

ökade krav på ifrågavarande tjänsteman. Härtill komma de krävande arbetsuppgifter,

som berörda föreståndares befattning med den internationella

telefontrafiken och därmed sammanhängande ömtåliga spörsmål innebär.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

49

I fråga om gransknings-, sorterings- och räkningsutskrivningsavdelningen

meddelar telegrafstyrelsen följande uppgifter:

1936

1937

Antal tjänstemän (i medeltal) ..............................

19

21

Behandlade samtalskort, antal.............................

3,961,832

4,177,524

> telegramkort, antal.............................

296,737

330,192

I samtalsliggaren införda samtals- och telegramavgifter, kronor

4,692,716

5,150,518

Utskrivna räkningar å abonnemangs-, samtals- och telegram- avgifter, antal............................................

217,825

240,552

Granskade och journalförda utlandssamtal, antal ............

123,574

145,038

Styrelsen anför slutligen, att styrelsen, med hänsyn till mängden och arten

av de göromål, som åligga föreståndaren för riksavdelningen å Göteborgs

telefonstation, alltjämt anser, att tjänsten i fråga bör höjas till överkontrollörs

tjänstegrad.

Av de ledigblivande 7 förste kontrollörstjänsterna kunna 6 indragas. Till

den å Malmö telefonstation placerade förste kontrollörstjänsten återkommer

telegrafstyrelsen i det följande.

Lönenämnden anförde i sitt utlåtande den 27 november 1936 om befattningen

å Malmö telegraf- och telefonstation, att det vid jämförelse med Göteborgs

telefonstation, där en Överkontrollör funnes placerad, syntes nämnden,

att förhållandena vid den förenade telegraf- och telefonstationen i Malmö

hämera väl motiverade inrättande av en överkontrollörstjänst jämväl

därstädes. Telegrafstyrelsens då föreliggande framställning beträffande befattningarna

å trafikdistriktsbyråerna i Göteborg och Norrköping biträddes

av lönenämnden.

I sitt utlåtande över nu föreliggande framställning har lönenämnden icke

funnit skäl framställa särskild erinran.

Vad till en början beträffar de båda förste kontrollörsbefattningarna å

Malmö telegraf- och telefonstation samt å riksavdelningen vid Göteborgs

telefonstation synes mig skäl föreligga för bifall till telegrafstyrelsens framställning

om deras uppfattning till Överkontrollör.

Med avseende å förste kontrollörerna å telegrafverkets fem trafikdistriktsbyråer

ställer jag mig mera tveksam. Ifrågavarande befattningshavare

äro emellertid närmaste män till de i 29 lönegraden placerade trafikdirektörerna.

Befattningshavare med motsvarande ställning inom verket synas i

allmänhet vara placerade lägst såsom Överkontrollör. Med hänsyn härtill

och då lönenämnden biträtt styrelsens förslag, anser jag mig örn än med

någon tvekan kunna tillstyrka bifall till detsamma.

Bihang till riksdagens protokoll 19.19. 1 sami. Nr 239.

Departe
ments
chefen
-

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departementachefen.

På grund av det anförda förordar jag alltså, att sju förste kontrollörsbefattningar

uppflyttas till överkontrollörsbefattningar.

En ny befattning såsom avdelningsingenjör vid telegrafverkets verkstad.

I sin nu föreliggande skrivelse hemställer telegrafstyrelsen om inrättande av

en ny befattning såsom avdelningsingenjör i 22 lönegraden vid telegrafverkets

verkstad. Till stöd härför anför styrelsen:

Föreståndarskapet för den tekniska avdelningen inom telegrafverkets verkstad

utövas för närvarande jämsides av en avdelningsingenjör och en ingenjörsassistent

(20 lönegraden). Den förre leder arbetet å avdelningens ritkontor

och verkställer utredningar och konstruktioner för tillverkningen.

Den senare förestår laboratoriet och övervakar de experimentella undersökningarna

samt har dessutom att avgöra kvalitetsfrågor rörande såväl råmateriel

som verkstadens egna tillverkningar. Av båda dessa tjänstemän fordras,

var och en på sitt område, i lika hög grad vidsträckt och mångårig erfarenhet

samt allsidig och stor kunnighet örn olika till arbetet hörande tekniska

spörsmål. Arbetet och ansvaret anser styrelsen jämställt å de båda befattningarna.

Det är därför enligt styrelsens mening fullt motiverat, att innehavarna

av desamma också skola intaga samma tjänsteställning d. v. s. att

båda skola tillhöra avdelningsingenjörs tjänstegrad.

Styrelsen får alltså föreslå, att här omhandlade ingenjörsassistenttjänst å

telegrafverkets verkstad höjes till avdelningsingenjörstjänst (22 lönegraden).

Den ledigblivande ingenjörsassistenttjänsten kan icke indragas utan erfordras

för beredande av rättidig befordran åt icke-ordinarie ingenjörspersonal.

Lönenämnden har funnit förevarande förslag icke föranleda särskild erinran.

Med hänsyn till vad telegrafstyrelsen anfört och då föreståndarskapet för

verkstadens laboratorium synes mig förutsätta sådana kvalifikationer, att de

utgöra motiv för befattningens placering i 22 lönegraden, vill jag tillstyrka,

att för ändamålet inrättas en ny befattning såsom avdelningsingenjör.

Fem nya förste kontrollörsbefattningar. Telegrafstyrelsen begär i sin föreliggande

framställning inrättande av sju nya förste kontrollörsbefattningar

(22 lönegraden), av vilka flertalet begärts redan tidigare år. Framställningen

avser uppflyttning av kontrollörerna å linjedistriktsbyråerna i Göteborg

och Gävle, å Stockholms telefonstations landsavdelning och kassaavdelning,

vid Norrköpings och Hälsingborgs stationer för telefontjänsten och vid Malmö

förenade telegraf- och telefonstations riksavdelning.

Beträffande befattningarna å linjedistriktsbyråerna i Göteborg

och Gävle anförde telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 3 december

1937:

Å en var av telegrafverkets sex linjedistriktsbyråer inrättades den 1 januari

1919 en befattning i 20 lönegraden med benämning kontrollör. Inne
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

51

havarna av dessa befattningar ha till uppgift att närmast under linjedirektören

handlägga de å sagda byråer förekommande administrativa och kamerala

ärendena, såsom personal-, författnings- och instruktionsärenden, frågor

rörande fastigheter, deklarationer, hyres-, köpe-, mark- och arrendekontrakt,

att utarbeta vissa av distriktens rapporter samt biträda med byråernas vidlyftiga

korrespondens. Genom telegrafverkets starka utveckling under senare

år lia dessa ärenden avsevärt ökat i antal och betydelse, till följd varav

fordringarna på ifrågavarande kontrollörer blivit väsentligt skärpta. Arten

och omfattningen av nämnda kontrollörer numera åliggande arbete samt med

detsamma förenat ansvar motiverar enligt styrelsens uppfattning en höjning

av tjänsterna i fråga till förste kontrollörstjänster. Med hänsyn lill å fjärde

linjedistriktet, omfattande Stockholm med omnejd, rådande speciella och

särskilt krävande förhållanden, blev kontrollörstjänsten å detta distrikt redan

år 1934 höjd till förste kontrollörs grad genom överflyttning dit av en å

trafikavdelningen ledig tjänst i sagda grad. Styrelsens nu framförda förslag

skulle således i princip innebära höjning av kontrollörstjänsterna å de fem

övriga linjedistriktsbyråerna till förste kontrollörstjänster. Styrelsen vill

dock för närvarande begränsa sig till att ifrågasätta höjning av endast två

utav berörda kontrollörstjänster, nämligen å linjedistriktsbyråerna i Göteborg

och Gävle, till förste kontrollörstjänster.

Kommunikationsverkens lönenåmnd anförde i utlåtande den 21 december

1937, att nämnden, även örn vägande skäl talade för bifall till det föreliggande

förslaget, ville föreslå, att med den ifrågavarande lönegradsuppflyttningen

finge tills vidare anstå, enär det här rörde sig örn löneställningen för

en grupp befattningshavare, vilkas arbetsuppgifter klart skilde sig från övriga

likabenämnda tjänsteinnehavares vid verket, och då den då förestående

översynen av tjänsteförteckningen syntes böra bland annat avse prövning av

lönegradsplaceringen för dylika speciella befattningsgrupper.

Telegrafstyrelsen anför nu, att styrelsen på förut anförda skäl anser, att

höjning av de båda kontrollörstjänsterna å linjedistriktsbyråerna i Göteborg

och Gävle till förste kontrollörstjänster bör ske utan samband med den

av lönenämnden avsedda översynen av tjänsteförteckningen.

I utlåtande den 6 december 1938 anför lönenämnden beträffande ifrågavarande

båda befattningar:

Innehavarna av befattningarna hava att närmast under linjedirektören

svara för det å byrån förekommande administrativa och kamerala arbetet.

Hit hör, bland annat, handläggningen av ärenden rörande linjedistriktens

arbetarpersonal, innefattande tillämpning och tolkning av kollektivavtal m. m.

Motsvarande kontrollörsbefattningar finnas även vid de övriga linjedistriktsbyråerna

utom vid liniedistriktsbyrån i Stockholm, där ifrågavarande göromål

bestridas av en tjänsteman i förste kontrollörs grad. Såsom framgår av

den remitterade skrivelsen, åsyftar det nu ifrågavarande förslaget i princip

böjning av de med berörda arbetsuppgifter sysselsatta kontrollörerna vid

samtliga de övriga fem linjedistriktsbyråerna, ehuru telegrafstyrelsen i den

föreliggande framställningen begränsat sig till att ifrågasätta höjning av endast

de två ovannämnda befattningarna å linjedistriktsbyråerna i Göteborg

och Gävle.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Efter att hava erinrat om sitt här förut återgivna uttalande i utlåtande

den 21 december 1937 anför lönenämnden, att nämnden, som fortfarande ansåge

vägande skäl tala för bifall till det föreliggande förslaget, funnit, att,

då tjänsteförteckningsrevisionen icke komme att omfatta spörsmål av här

ifrågavarande slag, ytterligare uppskov med denna lönefrågas avgörande

icke lämpligen borde äga rum. Nämnden finge alltså tillstyrka bifall till

telegrafstyrelsens förslag i denna del.

I sina skrivelser den 30 augusti 1935, den 19 september 1936 och den 3 december

1937 hemställde telegrafstyrelsen, att befattningen såsom avdelningsföreståndarens

närmaste man å Stockholms telefonstations

landsavdelning måtte höjas från kontrollörs till förste kontrollörs

grad. Såsom motiv härför anförde styrelsen, att den såsom föreståndare för

avdelningen tjänstgörande överkontrollören i mycket stor utsträckning måste

företaga resor inom området för att kunna utöva en effektiv kontroll över

växelstationernas skötsel samt att under överkontrollörens frånvaro dennes

normala arbetsuppgifter påvilade hans närmaste man och ställföreträdare,

kontrollören, vilken sålunda ständigt måste vara fullt insatt i överkontrollörens

åligganden och kunna självständigt handlägga dennes göromål samt avgöra

frågor, som kräva omedelbar åtgärd.

Kommunikationsverkens lönenämnd har i utlåtanden den 9 december 1935,

den 27 november 1936 och den 21 december 1937 funnit skäligt, att kontrollörsbefattningen

i fråga uppflyttas till förste kontrollör, och tillstyrkt den

föreslagna höjningen.

I sin nu föreliggande skrivelse anför telegrafstyrelsen:

Arbetet å avdelningen har under de sistförflutna åren ytterligare ökats och

en allt större del av överkontrollörens göromål har som följd härav måst överflyttas

på kontrollören. Den 1 juli 1936 utgjorde antalet abonnenter inom

landsnätet 43,311 och antalet i samma nät inkopplade samtalsapparater

46,981. Motsvarande siffror den 1 juli 1938 voro 52,206 respektive 56,703. Å

centralstationens landsavdelning samt å de under densamma lydande cirka

200 växelstationerna äro för närvarande anställda dels vaktföreståndare samt

riks-, lands- och lokaltelefonister till ett antal av sammanlagt cirka 400, dels

kontraktsanställda växelstationsföreståndare jämte biträden till ett antal av

cirka 730. Avdelningens ledande tjänstemän ha sålunda att utöva ett mycket

omfattande befäl.

Styrelsen uttalar slutligen, att styrelsen finner angeläget, att den begärda

höjningen nu kommer till stånd.

Lönenämnden har i sitt utlåtande den 6 december 1938 ånyo tillstyrkt

ifrågavarande uppflyttning.

Såsom motiv för höjning av föreståndarbefattningen å kassaavdelningen

vid Stockholms telefonstation från kontrollörs till

förste kontrollörs tjänstegrad anförde telegrafstyrelsen i skrivelse den 19 september

1936:

Kassaavdelningen å Stockholms rikstelefonbyrå handhar bland annat utfärdandet

av räkningar samt uppbörden av avgifter för hela Stockholms redovisningsområde.

Delta omfattade den 1 juli 1936 164,293 abonnenter med till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 239.

■ 53

hopa 198,767 samtalsapparater. Totala uppbörden av inträdes-, anläggnings-,

abonnemangs-, samtals- och telegramavgifter uppgick under år 1935 till

32,338,000 kronor och beräknas år 1936 stiga till omkring 34 miljoner kronor.

Antalet under sistförfluten år utsända räkningar uppgick till cirka 732,000.

Föreståndaren för kassaavdelningen innehar för närvarande kontrollörs tjänstegrad.

Fönitom ledandet och övervakandet av det löpande arbetet å avdelningen

åligger det honom att gentemot allmänheten företräda telegrafverket i

en mångfald angelägenheter av mycket ömtålig art, såsom ärenden angående

anstånd med erläggande av till betalning förfallna avgifter, överenskommelser

örn lämpliga betalningsterminer för resterande avgifter, avstängning av

telefoner på grund av utebliven likvid, återöppnande av avstängda abonnemang

m. m. Till belysande av omfattningen av föreståndarens nu ifrågavarande

arbetsuppgifter må nämnas, att antalet personer, som i ärenden av

antytt slag begära att få förhandla direkt med avdelningens föreståndare, vissa

tider uppgår till mera än ett hundratal per dag samt att antalet telefonförfrågningar,

som från allmänheten ingå till kassaavdelningen i dylika ärenden,

i medeltal uppgår till inemot 300 per dag. Under år 1935 utskrevos å avdelningen

24,975 order å avstängning av telefonabonnemang. Antalet konkursärenden,

som under samma år handlades därstädes, utgjorde 1,531.

Styrelsen anmälde i detta sammanhang, att alltsedan tiden för statens inköp

av aktiebolaget Stockholmstelefons nät å rikstelefonbyrån i Stockholm

varit anställda ett antal från nämnda bolag övertagna tjänstemän. Vissa av

dessa hade av särskilda skäl, såsom i köpeavtalet intagna bestämmelser angående

viss minimilön, icke kunnat erhålla ordinarie anställning utan bibehållits

i extra befattningar. Av ifrågavarande tjänstemän hade en avgått under

år 1935 och ytterligare en med utgången av januari månad 1937. I enlighet

med köpekontraktets bestämmelser hade den förre uppburit ett årsarvode

av 16,080 kronor och den senare ett årsarvode av 16,200 kronor.

Minskningen i avlöningskontot till följd av dessa tjänstemäns avgång vore

sålunda betydande.

I sin nu föreliggande framställning har styrelsen till belysande av den ytterligare

utvecklingen å ifrågavarande avdelning meddelat följande uppgifter för

år 1938: Den 1 juli 1938 utgjorde antalet abonnenter inom Stockholms redovisningsområde

187,043 och antalet samtalsapparater 228,272. Totala uppbörden

av inträdes-, anläggnings-, abonnemangs-, samtals- och telegramavgifter

uppgick under år 1937 till 36,481,903 kronor och beräknades för år

1938 stiga till 38,000,000 kronor.

Lönenämndcn tillstyrker nu, liksom tidigare, bifall till telegrafstyrelsens

förevarande förslag.

I skrivelse den 3 december 1937 anförde telegrafstyrelsen beträffande höjning

av kontrollörstjänsten vid Norrköpings station lill förste kontrollörs

grad, att vid nämnda station sedan år 1918 såsom befäl vid telefontjänsten

närmast under telegrafkommissarien vore anställd en tjänsteman i

kontrollörs grad. Den utveckling, som stationen undergått särskilt under de

senaste 10 åren, hade i hög grad ökat ifrågavarande kontrollörs arbete och

ansvar. Till belysande av sagda utveckling och av telefonrörelsens nuvarande

omfattning inom Norrköpingsområdet meddelade styrelsen följande uppgif
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

ter för åren 1926 och 1936 rörande antalet telefonabonnenter, utväxlade telefonsamtal

m. m., här kompletterade med motsvarande uppgifter för år 1937.

Å r

Antal

under-

stationer

Antal

abonnenter

Antal

apparater

Antal

lokalsamtal

Antal

rikssamtals-

expeditioner

1926 ..................

37

6,421

7,750

12,013,000

1,831,000

1936 ..................

49

9,445

11,440

16,986,000

2,405,000

1937 ..................

50

10,001

12,182

17,968,059

2,558,000

Antalet av den vid telefontjänsten anställda personal, över vilken kontrollören

vid Norrköpings station utövar befäl, uppgick år 1926 till 167 och år

1937 till 229.

Lönenåmnden har i sitt utlåtande den 6 december 1938 i förevarande hänseende

anfört:

I utlåtandet den 21 december 1937 anförde lönenämnden härom, att förste

kontrollörstjänster inrättats för motsvarande befattningshavare vid stationerna

i Gävle och örebro enligt beslut av 1934 års riksdag, varvid avseende hade

fästs vid trafikens dåvarande omfattning vid nämnda båda stationer. Norrköpings

station, som i storlekshänseende komme närmast Gävle och örebro

stationer, uppvisade trafiksiffror, som i åtskilliga hänseenden överträffade

motsvarande siffror för stationerna i Gävle och Örebro vid den tid, då förste

kontrollörstjänsterna därstädes inrättades. Lönenämnden ville fördenskull

icke framställa någon erinran mot den föreslagna förändringen av den ifrågavarande

kontrollörstjänsten vid Norrköpings station till befattning såsom

förste kontrollör.

I överensstämmelse med sin sålunda uttalade uppfattning finner lönenämnden

icke heller nu anledning motsätta sig nämnda förslag.

Beträffande befattningen vid Hälsingborgs station anför telegrafstyrelsen

i nu föreliggande framställning, att även denna station har

nått sådan storlek, att den kontrollör, som närmast under telegrafkommissarien

förestår stationens telefonavdelning, bör höjas till förste kontrollörs

grad. Till belysande av stationens utveckling under de senaste 10 åren

meddelar styrelsen följande uppgifter för åren 1927 och 1937 rörande antalet

telefonabonnenter, utväxlade telefonsamtal m. m.:

Å r

Antal

under-

stationer

Antal

abonnenter

Antal

apparater

Antal

lokalsamtal

Antal

rikssamtals-

expeditioner

1927 .................. 24

1937 ..................i 25

6,928

10,003

8,204

12,140

11,532,915

17,460,101

1,345,800

1,794,900

Antalet av den vid telefontjänsten anställda personal, över vilken kontrollören

vid Hälsingborgs station utövar befäl, uppgick år 1927 till 158 personer

och utgör för närvarande 199.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

55

Lönenämnden anför i sitt utlåtande, att nämnden med hänsyn därtill,

att Hälsingborgs station kommer Norrköpings tämligen nära i storleksordning,

under det att en mycket betydande skillnad förefinnes mellan Hälsingborgs

och den därnäst största stationen, icke vill framställa någon erinran

mot den föreslagna uppflyttningen av kontrollörstjänsten vid Hälsingborgs

station till förste kontrollör.

Slutligen har telegrafstyrelsen hemställt, att den förste kontrollörsbefattning

vid Malmö telegraf- och telefonstation, som skulle

bliva ledig vid bifall till det här förut behandlade förslaget örn inrättande

av en överkontrollörsbefattning vid stationen, måtte få bibehållas för uppfattning

av en kontrollör. Härom har styrelsen anfört:

Vid behandlingen av förslaget örn en överkontrollörstjänst har styrelsen

meddelat, att det befunnits nödvändigt att uppdraga åt förste kontrollören

vid Malmö station att närmast handhava ledningen av och inför telegrafdirektören

svara för driften å stationens samtliga avdelningar. Ifrågavarande

förste kontrollör har tidigare varit anställd såsom föreståndare för riksavdelningen

vid stationen och ersattes, då han överflyttades såsom telegrafdirektörens

souschef, provisoriskt å riksavdelningen med en kontrollör. Arbetsuppgifterna

å föreståndarbefattningen å nyssnämnda avdelning befunnos

redan för cirka 20 år sedan motivera tjänstens placering i förste kontrollörs

grad. Rikstrafiken vid Malmö station har efter sistnämnda tidpunkt

undergått en avsevärd ökning. Dessutom har den långväga internationella

trafiken helt tillkommit. Utlandstrafiken förutsätter givetvis, att avdelningschefen

besitter en ingående kännedom om för denna trafik gällande konventioner

och bestämmelser samt förmåga att direkt förhandla med vederbörande

befäl å de utländska stationerna. Behovet av en förste kontrollör

å riksavdelningen i Malmö kvarstår därför alltjämt. Riktigheten härav torde

framgå av efterföljande tablå över rikstrafikens storlek m. m. vid stationen

i fråga under åren 1921 respektive 1937. Att vid denna jämförelse år 1921

valts i stället för det tidigare år, då den ifrågavarande förste kontrollörstjänsten

inrättades, har sin grund däri, att en omläggning av trafikförhållandena

å riksavdelningen ägde rum år 1920 i samband med inrättandet av

Malmö s. k. fritrafiksområde.

1921 1937

Antalet betjänade riksledningar...................... 85 277

(därav till utlandet).............................. 6 21

Antalet avgångna rikssamtal mot periodavgitt........ 1,043,915 1,945,127

Antal rikssamtalsexpeditioner....................... 2,285,6110 4,538,100

Antalet biträdande personal å riksavdelningen....... 75 126

Lönenämnden har icke funnit skäl framställa särskild erinran beträffande

förevarande förslag.

Vad till en början beträffar de båda befattningarna å linjedistriktsbyråerna

i Göteborg och Gävle har jag, med hänsyn till vad telegrafstyrelsen anfört,

icke velat motsätta mig bifall till styrelsens förslag.

Ej heller har jag funnit anledning till erinran mot förslaget om uppflyttning

av kontrollören å kassaavdelningen vid Stockholms telefonstation samt

en kontrollör å vardera av Norrköpings telefonstation och Malmö förenade

telegraf- och telefonstation. I fråga örn Hälsingborgs telefonstation synes mig

Departe
ments
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

den begärda uppflyttningen böra anstå i avvaktan på den vidare utvecklingen.

Medan nu nämnda befattningar avses för tjänstemän, som antingen äro

självständiga avdelningsföreståndare eller närmaste befäl under befattningshavare

med linjedirektörs eller telegrafkommissaries tjänstegrad, avser telegrafstyrelsens

förslag beträffande Stockholms telefonstations landsavdelning

en kontrollörstjänst, vars innehavare är avdelningsföreståndarens — i överkontrollörs

tjänstegrad — närmaste man. Med hänsyn till denna artskillnad

och då vad telegrafstyrelsen i övrigt anfört icke synes giva vid handen,

att ifrågavarande uppflyttning är lika behövlig som de förut behandlade,

anser jag mig icke böra biträda styrelsens förslag i denna del.

I enlighet med det anförda tillstyrker jag alltså, att fem kontrollörsbefatt11

ingar uppflyttas till förste kontrollörstjänster. Då jag förut tillstyrkt uppflyttning

av sju förste kontrollörstjänster till överkontrollörsbefattningar,

skulle alltså antalet förste kontrollörer minskas med två. Fem kontrollörsbefattningar

kunna indragas vid bifall till mina förslag, och Kungl. Majit

torde i sådant fall vilja framdeles meddela beslut härutinnan.

Övriga av telegrafstyrelsen framställda förslag. Utöver de förslag, som

jag i det föregående behandlat med avstyrkande beträffande en linjeingenjörstjänst

och två förste kontrollörsbefattningar, har telegrafstyrelsen gjort

framställning örn ytterligare en del befattningar m. m. I den mån förslaget

innefattar frågor om införande i tjänsteförteckningen av nya befattningar,

har jag, såsom inledningsvis nämnts, icke ansett mig böra behandla

detsamma i detta sammanhang.

I övrigt innefattar styrelsens förslag 1) inrättande av en byråingenjörstjänst

å radiobyrån; 2) uppflyttning av två sekreteraretjänster från 24 till

26 lönegraden, den ena a juridiska och administrativa avdelningen och den

andra å linjebyrån; 3) uppflyttning av en överkontrollörsbefattning å linjebyråns

tekniska avdelningar till trafikinspektör i 26 lönegraden; 4) uppflyttning

av en för styrelsens husbyggnadsarbeten avsedd, å linjebyrån placerad

avdelningsingenjör (22 lönegraden) till byråingenjör i 26 lönegraden samt

5) uppflyttning av en notariebefattning å ekonomi- och kanslibyrån till sekreterare

i 24 lönegraden, vilken befattning skulle avses för föreståndaren för

byråns propagandaavdelning.

Lönenämnden har beträffande de under 2) avsedda sekreterarebefattningarna

ansett med prövning av dessa förslag böra anstå i avvaktan å resultatet

av tjänsteförteckningsrevisionen. I fråga om den begärda trafikinspektörstjänsten

har nämnden förordat någon tids uppskov med hänsyn till att befattningshavaren

så sent som år 1935 uppflyttats till Överkontrollör. Den

för husbyggnadsarbetena avsedda ingenjörsbefattningen har nämnden ansett

böra placeras i 24 lönegraden, om ingenjörsbefattning i denna grad inrättas.

Beträffande slutligen den under 1) upptagna byråingenjörstjänsten

och den under 5) avsedda sekreterarebefattningen har nämnden ej funnit

skäl till erinran mot telegrafstyrelsens förslag.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

57

Beträffande de tre av telegrafstyrelsen begärda sekreterarebefattningarna

vill jag framhålla, att motsvarande uppflyttningsfrågor äro aktuella även vid

postverket respektive statens järnvägar. Såsom framgår av vad jag anfört beträffande

frågan om uppflyttning till sekreterare i 24 lönegraden av den notarie

hos generalpoststyrelsen, som är närmaste man till byrådirektören och ombudsmannen,

har jag i likhet med lönenämnden icke tillstyrkt sådan uppflyttning.

Vid sådant förhållande anser jag mig icke för närvarande böra

ifrågasätta uppflyttning av de två ifrågavarande juristtjänsterna i 24 lönegraden

vid telegrafverket till 26 lönegraden. Beträffande den för propagandaavdelningen

avsedda sekreteraretjänsten i 24 lönegraden vill jag här nämna,

att motsvarande spörsmål uppkommer beträffande föreståndaren för

järnvägsstyrelsens reklamavdelning och att jag icke funnit det möjligt att

taga slutlig ståndpunkt beträffande den för denna reklamavdelning avsedda

sekreteraretjänsten. Vid sådant förhållande synes det mig böra anstå med

den slutliga prövningen även av nu ifrågavarande uppflyttningsförslag.

Vad slutligen beträffar de av telegrafstyrelsen föreslagna trafikinspektörsoch

byråingenjörsbefattningarna lia tillräckliga skäl icke synts mig föreligga

att biträda styrelsens förslag.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

antalet byrådirektörsbefattningar ökas med 1 till 8, antalet förste byråingenjörstjänster

bibehållas oförändrat vid 7, antalet linjeingenjörstjänster ökas

med 4 till 33, antalet sekreterarebefattningar i 24 lönegraden ökas med 2 till

10, antalet överkontrollörsbefattningar ökas med 7 till 13 och antalet avdelningsingenjörstjänster

ökas med 1 till 11, varjämte antalet förste kontrollörstjänster

skulle dels minskas med 7 till följd av uppflyttningar till Överkontrollör

och dels ökas med 5 nya befattningar, innebärande en nettominskning

med 2 till 20. Örn den minskning med 5 av antalet kontrollörstjänster,

som kan ske till följd av inrättandet av nyssnämnda förste kontrollörsbefattningar,

lärer Kungl. Majit framdeles vilja meddela beslut.

Statens järnvägar.

Fråga örn inrättande av två nya sekreterarebefattningar i 24 lönegraden.

I skrivelse den 30 november 1938 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag om

inrättande av vissa ordinarie tjänster och i samband därmed även indragning

av vissa befattningar. Styrelsen har därvid till en början hemställt örn

inrättande av två nya sekreterarebefattningar i 24 lönegraden, båda avsedda

att placeras å styrelsens persontrafikbyrå.

Arbetet å persontrafikbyrån är för närvarande med hänsyn till de olika

arbetenas art uppdelad å fyra avdelningar, nämligen tidtabellsavdelningen,

vagnavdelningen, persontransportavdelningen och reklamavdelningen. Den

ena av de ifrågasatta sekreterarebefattningarna skulle enligt styrelsens förslag

Departementschefen■
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

avses för tidtabellsavdelningen och den andra för reklamavdelningen.

Beträffande den förstnämnda av de båda befattningarna anför styrelsen till

en början:

I skrivelse den 14 november 1936 angående inrättande av högre tjänster

m. m. gjorde järnvägsstyrelsen framställning örn höjning av notarietjänsten

å tidtabellsavdelningen till sekreterarebefattning i 24 :e lönegraden. Framställningen,

som upprepades år 1937 och båda gångerna tillstyrktes av lönenämnden,

har icke föranlett något förslag av Kungl. Maj:t till riksdagen.

Styrelsen återkommer nu till denna fråga och hemställer, att med bibehållande

av berörda notarietjänst en ny sekreterarebefattning i 24 :e lönegraden

måtte inrättas å nämnda avdelning. Till stöd härför må anföras följande.

Sedan styrelsen år 1936 för första gången väckt fråga om inrättande av

en sekreterarebefattning för tidtabellsärendena, har arbetet å den avdelning,

där dessa ärenden behandlas, vuxit i en omfattning, som man då ej kunde

förutse. Införlivande med statsbanan av enskilda järnvägar och inköp av

busslinjer ha företagits i avsevärd utsträckning. Styrelsen vill härom hänvisa

till nedanstående statistiska uppgifter:

Vid slutet av år

Trafikerad

banlångd (inkl.

tågfärjesträckor);

km

Tågkm i

trafiktåg;

mill.

Trafikerad

våglängd

med automo- biler; km

Bilkm med

omnibussar i

linjetrafik; mill.

19V0................

5,582

24.15

1925................

5,974

25.07

73

(uppgift saknas!

1930....................

6.580

33.0 5

142

0.22

7.169

35. B0

495

0.G8

1934..................

7,514

39.79

544

0.94

1935....................

7,526

42.77

1,043

2.30

1936................

7,525

47.44

1.748

4.58

1937....................

7,986

53.20

3,173

8.54

Som mätare för arbetet å tidtabellsavdelningen lämpar sig antalet tågkilometer

och bilkilometer synnerligen väl. Det är således, såsom av ovanstående

tabell fi’amgår, en enorm ökning av arbetsbördan, som ägt rum där från

1920 till nu. Under nämnda tidsperiod bar personaluppsättningen, nämligen 1

notarie och 3—4 andra tjänstemän, ej undergått någon förändring. Att arbetet

icke desto mindre hittills kunnat besörjas på ett tämligen tillfredsställande

sätt, beror dels, som styrelsen redan antytt i sin skrivelse den 14 november

1936, därpå att personalen har en högt uppdriven rutin i sitt arbete

och under en stor del av året arbetat på övertid, dels ock på att vissa arbetsuppgifter

av nödtvång fått ligga nere eller underkastats en mindre ingående

bearbetning, varjämte, där så lämpligen kunnat ske, vissa tidtabellsarbeten

överflyttats från styrelsen till trafikinspektörerna. Att styrelsen ej hittills

ansett sig böra föreslå någon personalökning, beror på arbetets art, som kräver,

att personalen i regel samarbetar i grupper om två stycken och att ledaren

har alla detaljer i sin hand.

Med den ökning av linjenätet, som inträtt efter år 1920, och därmed följande

ökning i antalet tåg- och busskilometer, vore det givet, framhåller styrelsen

vidare, att en tidpunkt måste komma, då den nuvarande personaluppsättningen

å avdelningen i fråga bleve otillräcklig för arbetets nöjaktiga skötande.

Styrelsen ansåge, att denna tidpunkt redan vore inne och att en

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

59

ändring av arbetets fördelning å tidtabellsavdelningen omedelbart måste genomföras.

Styrelsen anför vidare:

Redan med den utsträckning, linjenätet nu har, och med den rörelse, som

nu därå bedrives, anser järnvägsstyrelsen alltså oundvikligt, att åtgärder vidtagas

för att möjliggöra arbetets bedrivande på ett mera tillfredsställande

sätt. Härtill kommer, att en ytterligare ökning av statsbanans linjenät är

att förvänta, i den mån de på dagordningen stående frågorna om statsövertagande

av enskilda järnvägar och desammas inlemmande i statsbanesystemet

bringas till en lösning. Vid en sådan utökning av bannätet måste styrelsen

stå rustad med arbetskrafter i den omfattning, att även arbetsökningen

kan mottagas, så att utvecklingen ej hämmas genom bristande förutseende

i dylikt avseende.

Vid övervägandet av frågan på vad sätt en ändring av tidtabellsavdelningens

arbete lämpligast skulle ske, hade två alternativ framställt sig som tänkbara.

Härom anför styrelsen:

Det ena alternativet skulle innebära, att tidtabellsavdelningens arbetsbörda

lättades därigenom, att man upprättade en ny avdelning inom byrån för

behandling av vissa frågor, nämligen ärenden rörande tågförseningar, helgtrafik,

anordningar vid trafikrubbningar och trafikavbrott m. fl.

Enligt det andra alternativet skulle tidtabellsavdelningen arbeta på två underavdelningar,

varvid linjenätet skulle uppdelas i två räjonger. Den ena

underavdelningens arbete skulle ledas av en sekreterare, som därjämte hade

att handlägga gemensamma frågor av principiell natur, och den andra underavdelningens

arbete av en notarie.

Vid närmare prövning av dessa båda möjligheter har det visat sig, att de

äro likvärdiga med hänsyn till personalåtgången. Med avseende å samarbetet

mellan byråns olika avdelningar är emellertid det senare alternativet

fördelaktigast, enär enligt detta såsom nytt tillkommer samarbete allenast

mellan de båda underavdelningarna, under det att det förra kräver nytillkommande

samarbete mellan den nya avdelningen å ena sidan och byråns

samtliga övriga avdelningar å andra sidan. Då härtill kommer, att det förra

alternativet ej anses medgiva tillräcklig arbetslättnad åt tidtabellsavdelningen,

har styrelsen ansett sig böra inrikta sig på genomförande av det senare.

Styrelsen hade genom det anförda sökt visa, fortsätter järnvägsstyrelsen,

att personaluppsättningen å tidtabellsavdelningen i det allra längsta hållits

nere på 1920 års nivå, enär en utökning av arbetskrafterna ej kunde ske nied

en man i sänder utan måste ske gruppvis. Den enorma ökning av linjenät

och trafikrörelse, som sedan dess inträffat, innebure enligt styrelsens uppfattning

ett fullgott stöd för styrelsens åsikt, att tidpunkten för en genomgripande

utvidgning av tidtabellsavdelningen ej längre kunde uppskjutas.

Då tidtabellens konstruktion vore av grundläggande betydelse för järnvägens

ekonomi, vore det av största vikt, att för densammas liandhavande funnes

en tillräcklig och väl skolad personal. På grund härav anhölle styrelsen enträget,

att inga formella hinder måtte resas mot bifall till det nu framförda

förslaget örn inrättande av en sekreterarebefattning i 24 lönegraden å tidtabellsavdelningen,

och styrelsen hemställde i anledning av det anförda tilllika,

alt vid inrättandet av den begärda sekreterarebefattningen den nuvarande

notariebefattningen måtte få bibehållas.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Beträffande den andra sekreterarebefattningen, som vore avsedd för

reklamavdelningen, anför styrelsen:

o Ärendena rörande reklam för persontrafiken övertogos av persontrafikbyrån

den 1 juli 1932 efter att förut hava tillhört annan byrås handläggning. Före

nämnda tidpunkt var den av styrelsen utövade reklamverksamheten föga differentierad

och ombesörjdes ulan att särskild personal därför var avdelad.

Begreppet reklam är ju jämförelsevis nytt inom statsförvaltningen, och styrelsen

har onekligen till en tid stått tämligen främmande för tanken att genom

reklammetoder ernå ökad resefrekvens. Det är också helt naturligt, att det

kräver någon tid, innan man finner sin väg i en dylik fråga, där det subjektiva

omdömet och smaken måste fälla utslaget vid valet av metoder samt i

fråga om reklamens form och innehåll. Det kräver också en viss tid, innan

personalen blir vuxen en dylik ny uppgift.

Under de senaste åren har styrelsen dels genom inrättande av nya och

attraktiva resemöjligheter av olika slag, lämpade för trafikanternas varierande

behov, sökt skapa ökad persontrafik och dels genom en väsentligt ökad

intensitet i avseende å den genom styrelsens försorg bedrivna reklamen sökt

sprida kännedom om de vidtagna anordningarna och förmå allmänheten att

begagna sig av de nyskapade resemöjligheterna.

Den reklam, som av styrelsen bedrives, är dels inrikes, dels utrikes. Beträffande

den senare har visserligen, i enlighet med beslut av 1934 års riksdag,

ledningen av den allmänna reklamverksamheten i vissa främmande länder,

där denna ombesörjes genom statens järnvägars resebyråer i Berlin, London

och Köpenhamn, överförts från styrelsen till svenska trafikförhundet, men

styrelsen har fortfarande kvar uppgiften att i utlandet bedriva speciell reklam

för statens järnvägar.

Bland de reklamarbeten, som genom styrelsens försorg utförts de sista åren,

har styrelsen nämnt följande:

Allmänna anvisningar åt distriktsbefälet rörande användningen av till deras

förfogande ställda reklammedel ävensom utövande av kontroll härå;

anvisningar åt distriktsbefälet rörande statens järnvägars popularisering genom

demonstrationer av anläggningar, rullande materiel o. d. för skolor och

föreningar, genom förevisningar av statens järnvägars filmer, genom föredrag

m. m.;

annonsering i svenska och utländska tidningar och i samband därmed utarbetandet

av artiklar till tidningar och tidskrifter rörande statens järnvägar;

utbyte av affischer med utländska järnvägsförvaltningar och med utställningar,

sportorganisationer m. fl. i Sverige;

tillverkning av affischer, avsedda för statens järnvägars speciella reklam

i in- och utlandet;

utgivande och distribution av för svensk publik avsedda s. k. landskapsböcker;
ordnandet

av fönsterskyltning i vissa av statens järnvägars resebyråer;

utgivandet av vissa broschyrer av allmänt innehåll och avsedda för utlänningar

ävensom andra broschyrer, avseende resor å visst slag av biljetter

el. dyl.;

utarbetande av karta över Sverige i färger och relief, avsedd att anslås i

personvagnarna;

arrangerande av filmer med tillhörande text, till innehållet utgörande antingen

järnvägs- eller natur- och kulturfilmer, samt åtgärder för dessas visande

i Sverige och utlandet;

ordnande av s. k. annonsfilmer för annonsering å biograferna;

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

61

uppsättande av reklampelare i städer i Sverige och utarbetande av härför

speciellt handritade reklamanslag, vilka ändras efter årstidens förhållanden

och i den mån nyheter behöva kungöras;

annonsering medelst ljusreklam och tillhandahållande av nya texter härtill;

deltagande i utställningar i Sverige och utlandet samt anordnande av vandringsutställningar

av bilder från svenska landskap;

understödjande av i utlandet utgivna böcker örn Sverige, som anses hava

värde för främjande av turisttrafiken till Sverige;

tillhandahållande, eventuellt efter samråd med utrikesdepartementet och

svenska trafikförbundet, av fribiljetter åt utländska journalister och författare;
utgivande

av broschyrer eller trycksaker i övrigt, såsom vikblad, brevmärken,

bagagemärken, vykortskartonger, affischer om utflyktståg och liknande

tåg, reklamlappar m. m.; ävensom

deltagande i egenskap av medlem i ett större antal lokala turistföreningars

arbete.

Som exempel på reklamarbetets omfattning anför styrelsen, att under år

1937 sammanlagda antalet reklamtryck, som utgivits genom persontrafikbyråns

försorg, uppgått till nära 2.2 miljoner och att under samma år anordnats

184 filmförevisningar, som besökts av omkring 64,000 personer.

Styrelsen meddelar vidare, att till reklamavdelningen nyligen anslutits ett

kliché- och bildarkiv, där klichéer och fotografier, efter det de registrerats

från olika synpunkter, tillvaratoges och vårdades, för att de i händelse av

behov lätt skulle kunna återfinnas.

Reklamarbetet, fortsätter styrelsen, hade sålunda utvecklat sig till en

tjänstegren med synnerligen skiftande uppgifter, vilka, enligt vad styrelsen

funnit, krävde ej blott kunskap om järnvägsförhållanden och allt nytt, som

hände vid statens järnvägar, utan jämväl takt och omdöme, smak och stilistisk

förmåga. Omfattningen av reklamarbetet ansåge styrelsen i någon mån

framgå av följande tabell:

Å r

Antal

ärenden

Antal kon- cept till

utgående

skrivelser

Reklamanslag till

persontrafikbyråns

förfogande

1935................................

800

1,024

102.400

1936................................

1,037

1,444

160.000

1937................................

1,076

1,748

1*5.800

1938 Vi 30h........................

999

1,605

192,800 (för hela året)

I anslutning härtill anför styrelsen vidare:

Av ärendena voro givetvis en del sådana, som krävde jämförelsevis ringa

arbete, men andra, såsom utgivandet av större broschyrer eller landskapsböcker

och upptagning av filmer, hava föranlett ett högst avsevärt arbete.

Reklamarbetet var tidigare splittrat å olika tjänstehavare, beroende på att

man, allt efter som nya uppgifter tillkommit, lagt dessa på de tjänstemän,

som lämpade sig härför och som kunde beredas tid flir deras utförande.

Splittringen försvårade emellertid ledningen av reklamarbetet, varför styrelsen

ansåg sig redan år 1936 böra i möjligaste mån koncentrera detta

arbete till ett tjänsteställe, nämligen personlrafikbyrån, och där placera de

tjänstemän, som inom styrelsen handhava persontrafikreklamärenden.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Med reklamarbetet å persontrafikbyrån och därav föranlett skriv- och expeditionsarbete

sysselsättas för närvarande —- utom ledaren — 8 manliga

och 3 kvinnliga tjänstemän.

För handhavandet under byråchefen av den närmaste ledningen av reklamarbetena

finnes ingen särskild befattning disponibel. Denna funktion

har till maj 1934 fullgjorts av byråns förste sekreterare och därefter av notarien

för vagnärendena. Med det avsevärt ökade arbete, som sammanhållandet

och övervakandet av reklamärendena krävde, befanns sistnämnda

anordning inom kort ej vara hållbar. Det hade nämligen visat sig, att notarien

för vagnärendena måste ägna en avsevärd del av sin tid åt reklamärendena,

varigenom han dels pålades för stor arbetsbörda, dels tvangs att avstå

från att i tillräcklig omfattning ägna sig åt sin egentliga uppgift. Styrelsen

såg sig därför nödsakad att från och med den 1 maj 1936 förordna en

av byråns notarier att, med befrielse från honom i övrigt åliggande tjänstegöromål,

tills vidare uteslutande ägna sig åt att närmast under byråchefen

handhava ledningen av byråns reklamärenden, vilket medförde det synnerligen

olämpliga förhållandet, att den viktiga befattningen som föreståndare

för persontrafikbyråns vagnavdelning ävensom en bokhållarbefattning å

samma avdelning måst under åratal uppehållas på förordnande. Visserligen

har genom att ifrågavarande notarie nyligen befordrats till annan befattning

nämnda olägenhet numera bortfallit, men i stället har en annan av

byråns notarier förordnats att handhava reklamärendena, och dennes befattning

får nu i stället upprätthållas på förordnande. Då det är utom allt

tvivel, att en särskild tjänsteman för framtiden behöver tagas i anspråk för

handhavandet av den närmaste ledningen av nämnda reklamarbete, anser

styrelsen det nödvändigt, att en ny befattning inrättas för ändamålet.

I frågan om var den för reklamavdelningen avsedda befattningen skäligen

bör inplaceras å löneskalan har styrelsen kommit till den uppfattningen,

att densamma bör upptagas som en sekreterarebefattning i 24 lönegraden. För

styrelsens ståndpunktstagande härtill har varit avgörande att reklamarbetet,

såsom förut framhållits, är synnerligen omfattande och mångsidigt samt

kräver takt och omdöme, smak och stilistisk förmåga.

Styrelsen erinrar i detta sammanhang om att styrelsen, då frågan om inrättande

av en särskild befattning som föreståndare för persontrafikbyråns

reklamavdelning år 1936 först varit uppe till behandling, varit tveksam, om

befattningen i fråga borde uppföras på ordinarie stat eller ej. Styrelsen hade

emellertid stannat vid att befattningen åtminstone för det dåvarande borde

vara förenad med arvode. Skälet härtill hade huvudsakligen varit, att det

ansetts vara svart att pa förhand bedöma, örn en tjänsteman lämpade sig

att vara ledare för reklamarbetet, och att ett eventuellt ombyte ginge lättare

alt ordna, om befattningen funnes allenast å extra stat. I enlighet härmed

hade den 14 november 1936 gjorts framställning hos Kungl. Maj:t angående

arvode till föreståndare för reklamavdelningen, varvid styrelsen funnit ett

belopp av 10,000 kronor vara skäligt. Under den tid, som förflutit sedan berörda

framställning gjordes, hade styrelsen kommit att se denna sak på annat

sätt. Härom anför styrelsen:

Styrelsen anser sålunda det icke böra ifrågakomma, att till ledare av

reklamarbetet tages en utanför verket stående s. k. reklamexpert. Denne

skulle, såsom icke fackman inom järnvägsområdet, under lång tid bliva i hög

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

63

grad beroende av sina underordnade, vartill komme att, även om styrelsen

lyckades utanför verket få en dugande reklamexpert, som så småningom

bleve insatt i järnvägsförhållandena, det mycket väl skulle kunna inträffa,

att denne på grund av den jämförelsevis stora omsättningen av reklamexperter

vid de privata företagen efter någon tid mottoge en högre avlönad anställning

på annat håll. Detta skulle medföra ett olägligt avbrott i reklamarbetets

kontinuitet. Å andra sidan kan en utomstående reklamexpert fordra

att bliva anställd på ett visst antal år. Om det sedermera visade sig, att den

antagne icke fyllde måttet, vore styrelsen likväl för lång tid framåt bunden

vid en tjänsteman med en för statstjänstemän relativt hög avlöning, men kunde

icke få mot avlöningen svarande arbete utfört. En reklamexpert kan

göra nytta för järnvägens reklam —- styrelsen använde sig också i lämpliga

fall av dylika fönnågor •— men hans arbete måste på ett tidigt stadium prövas

av en järnvägsfackman, och denna prövning kan ej lämpligen läggas på

någon annan än reklamavdelningens föreståndare. Denne måste således vara

utbildad i järnvägstjänst.

Den synpunkt, som ledde styrelsen vid dess ställningstagande till frågan

år 1936, nämligen att man borde lätt kunna utbyta en reklamföreståndare,

som visat sig ej passa för sin uppgift, torde ej böra hindra inrättandet av befattningen

i fråga. Med den stora stab av högre tjänstemän, som statsbanan

behöver, och den omsättning, som råder inom de högre befattningsgrupperna,

kan det ej möta någon svårighet för statsbaneledningen att placera en

reklamföreståndare på ett annat verksamhetsområde, då så kan anses lämpligt.

Med hänsyn till att behovet av den begärda befattningen vore för framtiden

bestående, kunde detsamma enligt styrelsens mening icke lämpligen

fyllas genom tillsättande av extra ordinarie tjänsteman.

I anledning av vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen om inrättande

av en för persontrafikbyråns reklamavdelning avsedd sekreterarebefattning

i 24 lönegraden.

Kommunikationsverkens lönenämnd har avgivit utlåtande över järnvägsstyrelsens

framställning den 14 december 1938. Beträffande till en början

den föreslagna sekreteraretjänsten å tidtabellsavdelningen erinrar

lönenämnden, att nämnden i avgivna utlåtanden tillstyrkt järnvägsstyrelsens

år 1936 och 1937 väckta förslag örn höjning av notarietjänsten å tidtabellsavdelningen

till sekreterare i 24 lönegraden.

Lönenämnden hade därvid, bland annat, anfört, att den ifrågavarande

tjänstemannen hade att såsom ledare för avdelningens arbete närmast under

byråchefen bereda de omfattande och viktiga tidtabellsärendena, vilket arbete

krävde icke blott grundlig kännedom örn rent tidtabellstekniska faktorer ulan

även mångsidig och ingående kunskap i olika grenar av drifttjänsten.

Vidkommande det av järnvägsstyrelsen nu framlagda förslaget, som innefattade

nyinrättande av en sekreterarebefattning i 24 lönegraden å tidtabellsavdelningen

med bibehållande av notarietjänsten, hade lönenämnden

med hänsyn till den synnerligen starka ökningen av tidtabellsavdelningens

arbetsuppgifter och på de skäl järnvägsstyrelsen i övrigt anfört, funnit sig

kunna tillstyrka detsamma.

Beträffande frågan örn den närmaste ledningen under byråchefen å per
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Martts proposition nr 239.

Departe
ments
chefen.

sontrafikbyrån av reklamavdelningen erinrar lönenämnden, att nämnden

tidigare i utlåtande den 19 februari 1937 yttrat sig över järnvägsstyrelsens

då föreliggande framställning, enligt vilken styrelsen hemställt, att styrelsen

årligen måtte få använda ett belopp av högst 10,000 kronor såsom

arvode till föreståndaren å reklamavdelningen ävensom att denne föreståndare

måtte i fråga om rätt till semester m. m. likställas med tjänsteman i

24 lönegraden. Lönenämnden hade härom anfört, att av järnvägsstyrelsens

framställning ej tydligt hade framgått, huruvida det varit styrelsens avsikt

att, i händelse av bifall till framställningen, för det ifrågavarande uppdraget

anlita tjänsteman inom verket eller utomstående reklamexpert. Lönenämnden,

som ansåge den av järnvägsstyrelsen planerade organisationen

av reklamarbetet i och för sig ändamålsenlig, holle emellertid före, att svårigheter

sannolikt komme att möta att finna en inom det moderna reklamväsendet

utbildad yrkesman med önskvärda kvalifikationer, villig att åtaga

sig det ifrågavarande uppdraget mot den av järnvägsstyrelsen föreslagna ersättningen.

Därest av sådan anledning uppdraget såsom föreståndare för

reklamavdelningen skulle komma att anförtros tjänsteman vid statens järnvägar,

ansåge lönenämnden den av järnvägsstyrelsen föreslagna anordningen

med särskilt arvode icke påkallad. För dylikt fall syntes den förevarande

frågan i stället böra lösas på det sätt, att befattningen i fråga i vanlig

ordning hänfördes till viss lönegrad, förslagsvis den 24:e. Hinder syntes

icke möta för att tjänsteman, som erhållit uppdrag att förestå reklamavdelningen,

av järnvägsstyrelsen förordnades att innehava extra ordinarie befattning

i nämnda lönegrad mot ersättning enligt de grunder, som funnes

angivna i 13 § av gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare

vid kommunikationsverken.

Beträffande den nu föreliggande framställningen anför lönenämnden:

Järnvägsstyrelsen har numera frångått sitt sålunda tidigare framförda

förslag om särskilt arvode åt föreståndaren för reklamavdelningen och hemställer

nu, att för ändamålet måtte inrättas en ordinarie sekreterarebefattning

i 24 lönegraden.

Av lönenämndens tidigare uttalanden framgår att nämnden funnit de uppgifter,

som skulle komma att åvila föreståndaren för reklamavdelningen,

närmast motivera befattningens hänförande till 24 lönegraden. Tydligt är

emellertid med hänsyn till arbetsuppgifternas speciella beskaffenhet, att

befattningens betydelse och värde blir beroende av huruvida densamma kan

besättas med lämplig person. Med hänsyn till svårigheten att på förhand avgöra,

om tjänsteman, som kan komma i fråga vid befattningens tillsättande,

besitter de för densamma nödvändiga egenskaperna, hyser lönenämnden därför

fortfarande viss tvekan, huruvida tjänsten bör redan från början uppföras

på ordinarie stat. På grund av vad järnvägsstyrelsen anfört i fråga

om möjligheten att omplacera en reklamföreståndare, som visat sig ej passa

för sin uppgift, anser sig lönenämnden likväl kunna tillstyrka förslaget om

inrättande av en ordinarie sekreterarebefattning i 24 lönegraden för föreståndaren

för reklamavdelningen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har järnvägsstyrelsen begärt

inrättande av ifrågavarande båda sekreterarebefattningar i 24 löne
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

65

graden dels för nyorganisation av lidtabellsavdelningen och dels för erhållande

av en för reklamavdelningen avsedd särskild föreståndarebefattning.

Vad järnvägsstyrelsen härom anfört finner jag hava till fullo ådagalagt behövligheten

och lämpligheten av de tilltänkta åtgärderna.

Emellertid har 1938 års personalkommission vid statens järnvägar under

sin utredning ännu icke kommit in på de styrelsens personal berörande

löneställningsfrågorna. I avvaktan på utredningens slutförande synes det

mig icke lämpligt att för ifrågavarande ändamål inrätta ordinarie befattningar.

Detta förhållande synes dock icke böra utgöra hinder för järnvägsstyrelsen

att vidtaga ifrågavarande organisatoriska förändring av tidtabellsavdelningen

och i övrigt inom ramen för sin befogenhet tillerkänna vederbörande

befattningshavare å nämnda avdelning och reklamavdelningen de

löneförmåner, som järnvägsstyrelsen prövar skäliga.

Fem nya baninspektorsbefattningar. I sin förevarande skrivelse återkommer

järnvägsstyrelsen till ett flera gånger -— första gången år 1935 —

av styrelsen framfört förslag örn uppflyttning av ett antal underingenjörsbefattningar

i 20 lönegraden till baninspektor i 22 lönegraden. Om dessa

befattningar, vilkas innehavare äro närmaste män till föreståndarna för de

mera arbetstyngda bansektionerna, anförde järnvägsstyrelsen i sin skrivelse

den 30 oktober 1935:

I sin skrivelse den 27 oktober 1915 angående inrättande av nya ordinarie

befattningar föreslog styrelsen, att fem underingenjörsbefattningar vid banavdelningen

måtte förändras till baninspektorsbefattningar. Styrelsen anförde

därvid bland annat, att det vore styrelsens avsikt, att en eller flera

baninspektorer skulle placeras å varje distrikt för att handhava den omedelbara

tillsynen över exempelvis större bangårdsombyggnadsarbeten, brobyggen

eller liknande större arbeten, liksom de även skulle kunna föreläggas

större omdöme och erfarenhet krävande utredningar eller undersökningar.

Förslaget bifölls av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Samtliga fem baninspektorsbefattningar tillsattes år 1917. Sedermera har

emellertid vid genom befordran uppkomna vakanser tre av befattningarna

tagits i anspråk för annat ändamål (elektroingenjör), så att numera blott

två dylika befattningar återstå, varav en å drifttjänstbyrån.

I skrivelse den 14 april 1930 inkom statsbanornas ingenjörsförening till styrelsen

med framställning om »att teknisk tjänsteman med högre tjänstegrad

än underingenjör måtte placeras såsom sektionsförståndarens närmaste man

å de mera arbetstyngda ban- och maskinsektionerna». I infordrat utlåtande

över denna framställning förordade samtliga distriktschefer bifall, beträffande

distriktscliefen vid IV distriktet med den modifikationen dock att han ansåg

det förtjäna övervägas, örn icke ban- och maskinsektionsföreståndarnas

närmaste män, liksom trafiksektionsföreståndarnas, borde som regel placeras

i 21 lönegraden. Genom skrivelse den 11 mars 1931 meddelade likväl styrelsen

föreningen, att styrelsen funnit framställningen icke för närvarande

kunna föranleda till någon åtgärd. Emellertid torde starka skäl föreligga för

att nu återupptaga frågan örn förbättrad Iöneställning för baningenjörens närmaste

män å vissa mera arbetstyngda sektioner. Distriktscheferna vid I och

lil distrikten hava också i sina förslag till personalstat för år 1936 upptagit

3 nya baninspektorsbefattningar.

bihang till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 239. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Styrelsen erinrade vidare om den betydande utökning av bansektionernas

längder, som undan för undan företagits. Den genomsnittliga längden utgjorde

sålunda år 1915, då förstnämnda framställning till Kungl. Maj:t gjordes,

189 km, under det att den år 1935 uppgått till 324 km. För var och en av de

mest arbetstyngda sektionerna — för det dåvarande l:a, 3:e, 4:e, 5:e, 9:e, 10:e,

15:e och 19:e — framgår längdökningen av efterföljande tabell:

Bansektionens nuvarande

Banlängd, km

1

Anmärkningar

nr

huvudort

år 1915

år 1935

i

Stockholm ....................

52.4

322.7

3

Örebro........................

120.7

302.1

4

Stockholm ....................

156.G

329.6

Huvudorten år 1915 förlagd till

Katrineholm

5

Göteborg......................

114.2

115.9

Sidospårslängden under perioden

ökad från 96 km till 175 km.

9

Göteborg......................

178 6

327.7

10

Malmö ........................

36.8

195.2

15

Storvik ........................

255.2

459.0

19

Kiruna........................

129.9

245.5

—

Medeltal

130.6

287.2

Vidare anförde järnvägsstyrelsen:

Förhållandena hava så småningom utvecklat sig därhän, att baningenjörerna

på de största sektionerna numera ej medhinna att, såsom tidigare skett,

ensamma leda och övervaka allt arbete inom sina respektive sektioner, utan

de lia måst till mer eller mindre självständig handläggning överlåta en del av

arbetsuppgifterna på sina närmaste män. Härigenom hava ökade krav kommit

att ställas på dessa tjänstemän. Styrelsen har också tidigare i så måtto beaktat

detta förhållande, att underingenjören på flertalet av nämnda sektioner

för längre eller kortare tid erhållit förordnande som baninspektor.

Med hänsyn sålunda till såväl omfattningen som arten av de åligganden,

vilka numera ankomma på de å de största bansektionerna placerade och

som baningenjörernas närmaste män och ställföreträdare tjänstgörande underingenjörerna,

torde få anses med rättvisa och billighet förenat att bereda

dessa den högre tjänsteställning, som en uppflyttning från nuvarande 20 till

22 lönegraden (baninspektor) skulle innebära.

Baninspektorer synas böra avses en för envar av de nyss angivna 8 bansektionerna,

oberäknat en för drifttjänstbyrån. Då 2 dylika befattningar

redan nu disponeras, skulle alltså 7 underingenjörsbefattningar behöva förändras

till baninspektorsbefattningar.

I anslutning till ovanstående får styrelsen föreslå, att 7 baninspektorsbefattningar

inrättas. Vid bifall härtill minskas antalet underingenjörsbefattningar

med 7.

Järnvägsstyrelsen återkom med framställningar i denna fråga åren 1936

och 1937. I sin skrivelse den 4 oktober 1937 anförde järnvägsstyrelsen ytterligare:
Tilläggas

bör, att den av statens järnvägar trafikerade banlängden numera

ytterligare ökats med mer än 500 km, som uppdelats på vissa förut befintliga

bansektioner, varigenom respektive sektionsledningars arbetsbörda ytter
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

67

ligare stegrats. Härtill kommer den ökade arbetsbelastning den efterhand

allt större tågtätheten och högre genomsnittliga tåghastigheten medför, i det

att linjernas mera intensiva utnyttjande givetvis måste ställa ökade krav på

spårunderhållet, vilket i sin tur återverkar på sektionsledningens arbete och

ansvar. Till belysande av omfattningen av de arbeten, som åligga baningenjörerna

å här berörda sektioner att jämte nu ifrågavarande medhjälpare

leda och övervaka, må nämnas, att utgifterna under år 1936 i medeltal per

sektion uppgick till 3.6 miljoner kronor. Det torde vara fullkomligt enastående,

att vid arbetsföretag av denna storleksordning föreståndaren såsom tekniskt

underbefäl endast har att tillgå tjänsteman i så låg ställning som underingenjör.

I sin nu föreliggande skrivelse har järnvägsstyrelsen vidare anfört:

Förenämnda framställningar hava icke föranlett förslag till riksdagen.

Det uteblivna initiativet från Kungl. Maj:ts sida synes icke hava berott på

tveksamhet i fråga om den föreslagna uppflyttningens berättigande i och för

sig, ty även från departementschefens sida har vitsordats, att arbetsuppgifterna

för baningenjörernas närmaste män å här avsedda bansektioner blivit

alltmer krävande. Uppskovet med frågans lösning har i stället motiverats av

hänsyn huvudsakligen till planerad eller pågående avlöningsrevision, sista

gången också av hänsyn till de undersökningar, som igångsatts genom 1938

års personalkommission vid statens järnvägar.

Då styrelsen, såsom i tidigare framställningar framhållits, ansett och alltjämt

anser det angeläget, att det här föreliggande spörsmålet bringas till

sin lösning, har förfrågan gjorts hos ordföranden i 1938 års personalkommission,

huruvida från kommissionens sida något funnes att erinra mot att

styrelsen redan i år till Kungl. Maj:t ingave förnyad framställning örn inrättandet

av bl. a. här omhandlade sju baninspektorsbefattningar.

Såsom svar härå har kommissionen meddelat, att den vid sin ännu icke

fullt avslutade granskning av banavdelningarnas arbetsuppgifter gjort en

del undersökningar, genom vilka kommissionen kommit till den uppfattningen,

att baningenjörerna å de mera arbetstyngda bansektionerna borde till

närmaste män och ställföreträdare få baninspektorer. De mest arbetstyngda

vore enligt kommissionens mening Ira, 4:e, 3:e, 10:e, 9:e och 15:e bansektionerna,

i enlighet varmed kommissionen förklarat sig anse, att dessa

sektioner, som jämte den 5:e och 19 :e återfunnes i styrelsens tidigare förslag,

borde erhålla baninspektorer. Vad 5:e och 19 :e bansektionerna angille,

bade kommissionen funnit, att framför dessa i storleksordning läge

en grupp av tre andra sektioner, som före o:e och 19 :e bansektionerna borde

ifrågakomma till erhållande av baninspektorer.

På grund av personalkommissionens här återgivna inställning till Hagan

örn inrättandet av baninspektorsbefattningar har styrelsen ansett sig redan

nu böra på nytt framföra frågan härom, därvid styrelsen dock, med hänsyn

till personalkommissionens hittillsvarande undersökningsresultat, vill i så

inåtlo modifiera sitt tidigare förslag, ali antalet nya baninspektorsbefattningar

för närvarande och i avvaktan på slutförandet av personalkommissionens

undersökningar inskränkcs med Iva, d. v. s. fran sju lill fern, att tillsvidare

placeras vid 3:e, 4:o, 9:e, l():e och 15:e bansektionerna. Härigenom skulle

det av kommissionen vitsordade behovet av baninspektorsbefattningar å de

sex mest arbetstyngda bansektionerna bliva tillgodosett, enär en av dem

—■ 1 :a bansektionen — redan nu disponerar en dylik befattning.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majlis proposition nr 239.

Departe
ments
chefen.

I anslutning till det anförda hemställer järnvägsstyrelsen om inrättande av

fem baninspektorsbefattningar. Vid bifall härtill kan, säger styrelsen, antalet

underingenjörsbefattningar minskas med fem.

Lönenämnden, som i utlåtande över 1935 års framställning funnit skäl

föreligga för den föreslagna uppflyttningen och tillstyrkt densamma, har i

sitt den 14 december 1938 avgivna utlåtande icke funnit skäl till någon särskild

erinran i anledning av nu förevarande framställning.

Frågan om uppflyttning av ett antal underingenjörer vid statens järnvägars

bansektioner till 22 lönegraden har vid flera tillfällen skjutits at sidan

med hänsyn till utredningarna om revision av avlöningsreglementet och därmed

sammanhängande tjänsteförteckning. Da 1938 års personalkommission

1 yttrande till järnvägsstyrelsen för sin del tagit ställning till förevarande

spörsmål, synes det mig icke föreligga något hinder för att järnvägsstyrelsens

förslag nu upptages till saklig prövning.

Redan i samband med avlåtandet av 1936 års proposition (nr 141) angående

befattningar vid kommunikationsverken framhöll föredragande departementschefen,

att arbetsuppgifterna för ifrågavarande befattningshavare, vilka

äro bansektionsföreståndarnas närmaste män, efter hand blivit mera krävande.

Detta förhållande har sin grund bland annat däri, att sektionsföreståndarna

(förste baningenjörer med placering i 27 lönegraden) allt efter

som deras arbetsbörda ökats måst överflytta en del av sina arbetsuppgifter

på underingenjörerna.

Med hänsyn härtill och till vad järnvägsstyrelsen i övrigt anfört samt då

styrelsen nu begränsat sitt förslag till de fem befattningar, som måste betraktas

såsom mest behövliga, anser jag mig böra i likhet med lönenämnden

tillstyrka bifall till järnvägsstyrelsens framställning. Jag förordar alltså, att

fem underingenjörsbefattningar uppflyttas till baninspektor.

Vid bifall härtill torde Kungl. Majit framdeles vilja meddela beslut örn

indragning av de ledigblivande underingenjörsbefattningarna.

En ny elektroingenjörsbefattning. I sin skrivelse den 30 november 1938

har järnvägsstyrelsen hemställt, att antalet elektroingenjörsbefattningar (22

lönegraden) måtte ökas med en. Till stöd härför har styrelsen anfört:

Under törsta hälften av år 1939 väntas de nu pågående elektrifieringsarbetena

å bl. a. linjerna Ånge—Östersund och Bräcke—Långsele bliva fullbordade.

För tillsynen av de elektriska driftanläggningarna å IV distriktet, d. v. s.

å den nu elektrifierade linjen Krylbo—Ånge, finnes en elektroingenjör, placerad

i Storvik, vilkens arbetsområde omfattar 323 kilometer bana och 3 omformarstationer.

De nvtillkommande linjerna omfatta 233 kilometer bana och

2 omformarstationer. Då tillsynen av de nya elektriska driftanläggningarna

icke kan påläggas den å distriktet redan placerade elektroingenjören, måste

för ändamålet en ny elektroingenjörsbefattning inrättas.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Lönenämnden Ilar i utlåtande den 14 december 1938 förklarat, att fran

iönenämndens sida intet vore att erinra mot järnvägsstyrelsens förslag.

Enär förevarande framställning är betingad av statsbanornas fortgående

elektrifiering, tillstyrker jag inrättande av en ny elektroingenjörsbefattning.

Tre nya expcditionsföreståndarebefattningar i 21 lönegraden. I skrivelse

den 14 november 1936 hemställde järnvägsstyrelsen bl. a. örn inrättande

av tre expeditionsföreståndarebefattningar i 21 lönegraden, avsedda för respektive

biljettexpeditionen vid Lund C, avgående godsexpeditionen vid

Stockholms södra station och godsexpeditionen vid Jönköping C.

Järnvägsstyrelsen anförde därvid, att enligt av styrelsen utarbetade grunder

för befälsuppsättning m. m. å biljett- och godsexpeditioner berörda tre expeditioner

numera vore av den storleksordning, att de samtliga borde förestås

av expeditionsföreståndare. Framställningen vann icke bifall med hänsyn

till då förestående revision av avlöningsreglementet.

I skrivelse den 4 oktober 1937 gjorde järnvägsstyrelsen förnyad framställning

örn förenämnda tre expeditionsföreståndarebefattningar. Icke heller

denna framställning vann bifall.

I sin nu förevarande skrivelse den 30 november 1938 har järnvägsstyrelsen

upprepat sina förslag åren 1936 och 1937 beträffande den för avgående godsexpeditionen

vid Stockholms södra station avsedaa befattningen. Styrelsen

har därvid anfört följande:

Tidigare ifrågasatt sammanslagning av de båda godsexpeditionerna vid

Stockholms södra station är numera genomförd. Expeditionsföreståndarebefattningen

är sålunda avsedd för denna sammanslagna godsexpedition, vilken

är en av statens järnvägars allra största godsexpeditioner, där rörelsen dessutom

alltjämt är stadd i kraftig ökning. Vid sammanslagningen av de båda expeditionerna,

vilka båda var för sig voro mycket betydande, har föreståndarskapet

uppdragits åt den förutvarande föreståndaren för den ena expeditionen,

en förste stationsskrivare i 17 lönegraden. Här föreligger följaktligen

en ändring utav den hittillsvarande organisationen av expeditionstjänsten för

godstrafikrörelsen, en ändring, som på föreståndaren lägger en avgjort större

arbetsbörda än som tidigare ifrågakommit för de båda avdelningscheferna
Vid

sådant förhållande finner styrelsen angeläget att erhålla en expeditionsföreståndarebefattning.

Styrelsen anser vidare på grund av här anförda skäl

för sin del, att denna fråga kan avgöras utan att 1938 års personalkommissions

utredning föreligger.

Vad åter anginge de av styrelsen tidigare föreslagna expeditionsföreståndarebefattningarna,

avsedda för biljettexpeditionen vid Lund C och godsexpeditionen

vid Jönköping C, hade styrelsen för närvarande icke anledning förnya

framställningen, enär här icke kunde åberopas motsvarande skäl som beträffande

godsexpeditionen vid Stockholms södra station. Ett avvaktande av

1938 års personalkommissions utredning ansåge styrelsen vara riktigast.

I stället ville styrelsen — under erinran att styrelsen redan i sin skrivelse

den 4 oktober 1937 meddelat, att styrelsen haft frågan under övervägande —

Departe
ments
chefen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Mcij:ts proposition nr 239.

föreslå högre tjänsteställning för statens järnvägars resebyråföreståndare

i Berlin och London, varvid styrelsen funnit expeditionsföreståndarebefattning

i 21 lönegraden närmast böra ifrågakomma. Styrelsen

anför härom:

Rörelsen vid de båda byråerna har under år 1937 haft ungefär samma omfattning

som året närmast dessförinnan, dock med något lägre uppbördssiffror,

såsom närmare framgår av följande sammanställning (här kompletterad

med motsvarande uppgifter för år 1938):

i

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Resebyrån, Berlin.

Uppbörd kronor ........

768,700

800,900

832,400

728,000

904,800

883,800

908,500

Resebyrån, London.

Uppbörd kronor ........

500,300

644,200

669,700

829,200

959,400

892,000

921,400

Förutom att fråga som synes är om en årlig uppbörd, i det närmaste uppgående

till en miljon kronor, för vilken föreståndaren har uppbörds- och redovisningsansvar,

vill styrelsen framhålla det grannlaga och ömtåliga uppdrag,

som åvilar föreståndarna för de båda berörda resebyråerna såsom varande

statens järnvägars representanter i främmande länder. Av dessa representanter

kräves ett omdömesgillt handlande på eget ansvar, som är så mycket mer

maktpåliggande och betydelsefullt som vederbörande icke alltid har sitt befäl

att rådgöra med. En annan och ävenledes viktig synpunkt är, att dessa

tjänstemän böra erhålla en avlöningsstandard, som bättre än den nuvarande

gör dem jämställda med andra statliga resebyråers föreståndare. Ett motsatt

förhållande innebär åtskilliga olägenheter och kan verka nedtryckande, med

risk för återverkningar på byråns anseende utåt.

Av nyssnämnda skäl anser styrelsen, att en uppfattning till expeditionsföreståndare

av föreståndarna för resebyråerna i Berlin och London icke längre

bör uppskjutas.

Styrelsen föreslår alltså inrättande av tre nya expeditionsföreståndarebefattningar,

avsedda en för godsexpeditionen vid Stockholms södra station

samt en för vardera av resebyråerna i Berlin och London.

Lönenämnden har i utlåtande över järnvägsstyrelsens nu förevarande

framställning anfört:

Uti sina utlåtanden av 1936 och 1937 har lönenämnden även yttrat sig angående

förslaget om inrättandet av en expeditionsföreståndarebefattning, avsedd

för avgående godsexpeditionen vid Stockholms södra station, och därvid

lämnat förslaget härom utan erinran. Nämnden har icke funnit anledning

till ändrat ställningstagande i denna fråga.

De i framställningen anförda siffrorna för uppbörden vid statens järnvägars

resebyråer i Berlin och London visa nedgång för 1937 i förhållande

till 1936 men voro för sistnämnda år påfallande höga, sannolikt med anledning

av de olympiska spelen i Berlin nämnda år. Enligt vad lönenämnden

inhämtat belöpte sig uppbörden vid de båda resebyråerna under tidsperioden

1 november 1937—31 oktober 1938 till 913,200 kronor för Berlinbyrån

och 922,800 kronor för Londonbyrån. Härav synes framgå, att rö
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 239.

71

relsens ökning vid tjänsteställena i fråga alltjämt fortgår. Med hänsyn härtill

och då lönenämnden funnit övriga av styrelsen anförda skäl för den

ifrågasatta uppflyttningen övertygande, ville lönenämnden tillstyrka bifall

till förslaget härom.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört beträffande uppflyttning av

föreståndaren för avgående godsexpeditionen vid Stockholms södra station

från förste stationsskrivare (17 lönegraden) till expeditionsföreståndare i 21

lönegraden och då, enligt vad jag inhämtat, personalkommissionen vid statens

järnvägar för sin del icke har anledning till erinran häremot, vill jag i

likhet med lönenämnden tillstyrka bifall till järnvägsstyrelsens framställning

härutinnan.

Vad beträffar resebyråerna i Berlin och London må framhållas, att dessa

för närvarande förestås av förste stationsskrivare i 17 lönegraden. Utöver vanliga

avlöningsförmåner erhålla dessa befattningshavare valutatillägg enligt

därför meddelade bestämmelser samt traktamentsersättning. På ifrågavarande

befattningshavare vilar ett betydande ansvar, icke minst i ekonomiskt

hänseende. Stationeringen å utrikes ort kräver av dem ock förmåga till

självständigt handlande, samtidigt som ställningen av statens järnvägars

representanter i utlandet medför speciella krav på befattningshavarna. Erinras

må ock att föreståndaren för statens järnvägars resebyrå i Köpenhamn

innehar befattningen expeditionsföreståndare. Personalkommissionen har

under hand förklarat sig icke hava anledning till erinran mot den föreslagna

uppflyttningen av befattningshavarna till 21 lönegraden.

På grund av det anförda och då lönenämnden för sin del tillstyrkt förslaget,

vill jag förorda bifall till järnvägsstyrelsens framställning även i denna

del.

Jag tillstyrker alltså, att tre expeditionsföreståndarebefattningar i 21 lönegraden

nyinrättas. Frågan örn indragning av de vid bifall härtill ledigblivande

befattningarna torde framdeles få upptagas till prövning.

Fråga om inrättande av två nya byråassistentbefattningar. I skrivelse

den 14 november 1936 hemställde järnvägsstyrelsen örn inrättande av två

nya byråassistentbefattningar (21 lönegraden) för biträde med ledningen av

statens järnvägars automobiltrafik inom II och lil distrikten. Styrelsen

framhöll härvid beträffande II distriktet, att statens järnvägar inom detsamma

bedreve en omfattande automobiltrafik i egen regi, delvis i bolagsform.

Denna rörelse hade på senare tid avsevärt utvidgats, i det dels statens

järnvägars egna linjer utsträckts, dels privata omnibuslinjer i Bohuslän och

Halland övertagits av statens järnvägar. Hela denna biltrafik sorterade

närmast under trafikinspektören vid 9 trafikséktionen. Förutom denna biltrafik

i egen regi hade statens järnvägar etablerat samtrafik med en mängd

privata billinjer, vilken samtrafik även krävde övervakning av trafikinspektören.

För biträde med hithörande göromål vore en byråassistentbefattning

i 21 lönegraden erforderlig.

Departe
ments
chefen.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Även inom III distriktet, anförde styrelsen vidare, bedreve statens järnvägar

dåmera biltrafik i stor utsträckning, i det en hel del privata billinjer i

Skåne och Halland övertagits och införlivats med statens järnvägar. Ifrågavarande

omnibusrörelse omfattade två stora komplex, nämligen linjerna

Malmö—Lund, Malmö—Lomma—Lund, Lund—Eslöv och Malmö—Lödde

köpinge—Landskrona samt de under A. B. Kullens Omnibustrafik sorterande

linjerna i nordvästra Skåne och i Halland. Ifrågavarande omnibustrafik

berörde till sin största del 12 trafiksektionen. Med trafikens skötsel sam

manhängde bland annat handläggningen av en mängd taxe-, turliste- och

avtalsärenden etc. För detta nya och icke minst ur ekonomisk synpunkt för

verket betydelsefulla arbetsområde måste enligt styrelsens uppfattning avdelas

en kvalificerad arbetskraft. Styrelsen föreslog fördenskull inrättandet

av en byråassistentbefattning i 21 lönegraden.

Med anledning av järnvägsstyrelsens sålunda framförda förslag uttalade

lönenämnden i utlåtande den 21 december 1936, att organisationen av den

för statens järnvägar förhållandevis nya omnibusrörelsen inom II och III

distrikten ännu icke vunnit sådan enhetlighet och stadga, att det framtida

personalbehovet för denna rörelse kunde med säkerhet bedömas. Lönenämnden

ansåg därför, att med inrättande av de utav järnvägsstyrelsen föreslagna

ordinarie befattningarna för det dåvarande borde anstå.

Järnvägsstyrelsens förslag, som på de av lönenämnden anförda skälen icke

föranledde till något förslag av Kungl. Majit till 1937 års riksdag, upprepades

i skrivelse den 4 oktober 1937, därvid styrelsen framhöll, att behovet av

två tjänstemän i 21 lönegraden för ifrågavarande arbetsområde ytterligare

ökat, sedan styrelsens första framställning i ämnet gjordes, varför de båda

byråassistentbefattningarna ansåges böra uppföras på ordinarie stat. Enligt

styrelsens förmenande kunde en sådan åtgärd icke anses föregripa en omorganisation

beträffande bilväsendets skötsel vid distrikten.

I utlåtande häröver den 22 november 1937 förordade lönenämnden bifall

till järnvägsstyrelsens då förevarande förslag, enär det nied hänsyn till den

starka utveckling, som statens järnvägars ifrågavarande biltrafik företedde,

finge anses ådagalagt, att behovet av de begärda byråassistentbefattningarna

vore för framtiden bestående.

I sin nu förevarande skrivelse den 30 november 1938 har järnvägsstyrelsen

ånyo upprepat sina föregående år gjorda framställningar, därvid styrelsen

framhållit, att ifrågavarande trafik ytterligare ökat i omfattning och betydelse.

För belysande härav har styrelsen meddelat följande siffror om denna

rörelses omfattning under de senaste åren:

Vid 9 trafiksektionen

Vid

III distriktet 1

1936

1937

1938

1936

1937

1938

Trafikerad våglängd, km............

700

870

O

35

CO

480

885

1,200

Antal fordon.......................

60

80

105

59

80

110

Anställd personal ..................

60

100

114

75

125

160

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

73

Styrelsen anför härefter följande:

Ytterligare utökning av denna rörelse sker efter hand som köp och övertagande

av nya linjer äger rum och härutinnan må särskilt framhållas, att

ett överförande till III distriktet förestår av all den bilrörelse, som hittills

drivits av de enskilda järnvägarna i Skåne, som ingå i de statliga järnvägsbolagen.

Behovet av de begärda båda tjänsterna för detta nya och under stark utveckling

varande verksamhetsområde är synnerligen trängande. Det är

nämligen av vikt, att tillräckliga och kvalificerade arbetskrafter kunna ställas

till förfogande för nyordningen och ledningen av statens järnvägars motortrafik

å landsvägarna. Enligt styrelsens förmenande torde den pågående utredningen

inom 1938 års personalkommission icke föregripas genom bifall

till denna framställning.

Styrelsen hemställer därför, att två nya byråassistentbefattningar i 21 löne*

graden måtte inrättas.

Lönenämnden har i utlåtande den 14 december 1938 på nytt tillstyrkt

bifall till järnvägsstyrelsens framställning i nu förevarande avseende.

På grund av utvecklingen av den av statens järnvägar bedrivna omnibustrafiken

synes det även mig föreligga starka skäl för inrättande av särskilda

befattningar å II och III distrikten för omhänderhavande av de härigenom

nytillkomna arbetsuppgifterna. Enligt vad jag inhämtat har denna organisationsfråga

provisoriskt erhållit en lösning, i det att järnvägsstyrelsen

uppdragit åt en stationsinspektor av klass 4 A och en bokhållare att med

förordnande å befattningar i 21 lönegraden fullgöra ifrågavarande uppgifter.

Det synes emellertid i detta sammanhang böra beaktas, att de sakkunniga

för revision av affärsverkens tjänsteförteckning på framställning av järnvägstyrelsen

föreslagit, att i tjänsteförteckningen under statens järnvägar

införes befattningen byråassistent i 20 lönegraden. Utan att taga ståndpunkt

till frågan om den löneställning, som bör avses för ifrågavarande båda befattningar,

vill jag här framhålla, att det synes mig vara ett spörsmål av

beskaffenhet att kunna komma under personalkommissionens prövning, huruvida

desamma vid jämförelse med andra liknande befattningar rätteligen

böra placeras i 21 eller 20 lönegraden. Med hänsyn härtill synes det böra

anstå med inrättandet av förevarande båda befattningar.

Övriga av järnvägsstyrelsen framställda förslag. Utöver de förslag, som

jag i det föregående behandlat, har järnvägsstyrelsen gjort ytterligare en del

framställningar. Sålunda har järnvägsstyrelsen hemställt örn ytterligare en

kontrollörsbefattning i 21 lönegraden för att till ordinarie befattning befordra

en tillförordnad kontrollör, tillhörande resekontrollörerna. Lönenämnden

bar tillstyrkt denna framställning. Med denna åtgärd torde dock tills vidare

i avvaktan på den vidare utvecklingen kunna anstå. Vidare har järnvägs
-

Departe
ments
chefen.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

styrelsen hemställt om överförande av vissa högre befattningar till övergångsstat.

Härmed avses närmast några befattningshavare, som kontinuerligt

tjänstgöra vid elektrifieringsarbetena samt en till djurgårdskommissionen

knuten tjänsteman ävensom en befattningshavare, som sedan ett tiotal år

är anställd vid postverket. Då järnvägsstyrelsens förslag innebär, att å övergångsstaten

skulle införas en ny grupp av befattningshavare, och då det i

fråga örn de vid elektrifieringsarbetena sysselsatta befattningshavarna synes

ovisst, om deras ledighet från de ordinarie befattningarna kommer att få

någon längre varaktighet, finner jag mig icke kunna tillstyrka bifall till järnvägsstyrelsens

framställning i denna del.

I vad järnvägsstyrelsens framställning avser införande av nya befattningar

i tjänsteförteckningen har jag av skäl, som förut angivits, ansett mig icke

böra i detta sammanhang behandla framställningen.

I det följande återkommer jag till frågan om uppfattning av vissa järnvägsstationer

i överinspektorsklassen.

Sammanfattning. Vid bifall till mina i det föregående framställda förslag

skulle antalet elektroingenjörsbefattningar ökas med 1 till 14, antalet

baninspektorsbefattningar ökas med 5 till 7 samt antalet expeditionsföreståndarebefattningar

i 21 lönegraden ökas med 3 till 20. Om indragning av 5

underingenjörsbefattningar torde Kungl. Majit framdeles vilja meddela

beslut.

Vissa andra spörsmål.

Klassificering av vissa trafikanstalter. I proposition den 25 februari

1938, nr 175, framlade Kungl. Majit förslag till ny klassificering av trafikanstalterna

vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar. Riksdagen

(skrivelse nr 220) biföll förslaget.

Kungl. Maj :ts proposition grundade sig på ett av 1936 års klassificeringskommitté

framlagt förslag och anslöt sig i stort sett till detsamma. Beträffande

den högsta klassen av trafikanstalter inom respektive verk ansåg dock

föredragande departementschefen det böra anstå med den slutliga prövningen

av kommitténs förslag. Dessa anstalter förestås vid postverket av överpostmästare,

vid telegrafverket av telegrafkommissarie av klass 1 A samt vid statens

järnvägar av överinspektör, vilka befattningshavare samtliga äro placerade

i 26 lönegraden.

Såsom motivering för sin uppfattning anförde föredragande departementschefen.

-

Kommitténs förslag innefattar uppflyttning av åtskilliga trafikanstalter i

den klass, inom vilken anstalterna förestås av befattningshavare i 26 lönegraden.

Föreståndare för dessa anstalter äro sålunda placerade i samma lö
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

negrad som exempelvis trafikinspektörerna vid statens järnvägar. En utökning

av antalet anstalter inom toppklassen synes böra ske med försiktighet

och icke utan särskilda skäl. Såväl med hänsyn härtill som ock till vanskligheten

att beträffande anstalter av denna storleksordning ernå en rättvis

värdering med tillämpning av samma system, som kan vara passande för

mindre anstalter, finner jag det kunna ifrågasättas, huruvida icke en mera

individuell bedömning från fall till fall kan vara påkallad. På dessa grunder

synas mig hithörande spörsmål lämpligen böra upptagas till omprövning i

samband med de förslag, som kunna komma att framläggas av 1936 års lönekommitté.

Med hänsyn till det läge, vari löneregleringsarbetet numera befinner sig,

torde hinder icke möta att till prövning upptaga förevarande klassificeringsspörsmål.

Under hänvisning i övrigt till förenämnda proposition till 1938 ars riksdag

får jag här till en början erinra om att grunderna för 1938 års klassificering

i väsentliga avseenden skilde sig från de tidigare tillämpade klassificeringsgrunderna.

Bland annat ingår icke den förut begagnade brytningsmetoden i

1938 års klassificeringssystem. Olikheterna mellan de skilda verkens anstalter

nödvändiggjorde emellertid alltjämt uppbyggandet för varje verk särskilt

av de poängskalor, som skulle ligga till grund för klassificeringen. Såsom

ledning vid klassificeringen tillämpades en poängskala, där — med ett av förhållandena

påkallat undantag i visst fall — varje trafikfaktor, enligt givna

regler omvandlad i enhetstal, medräknades lill sitt fulla värde. Den för varje

anstalt uträknade summan av de olika faktorernas poängtal kom i enlighet

härmed att utgöra anstaltens poängtal. Genom att inom varje verk ordna

anstalterna i löpande skala efter poängantalet erhölls relationen mellan det

totala trafikarbete å varje anstalt, för vilket föreståndaren i sista hand

har att ansvara, samt motsvarande trafikarbete å övriga anstalter vid samma

verk. Med beaktande av att det totala stationsledningsarbetet icke alltid står

i direkt förhållande till vederbörande föreståndares eget arbete och ansvar

hava i 1938 års klassificeringssystem, i vilket anstalternas poängtal ger ett

direkt uttryck för det totala ledningsarbetet, beträffande varje verk för sig intervallerna

mellan klassgränserna å poängskalan, d. v. s. skillnaden mellan

högsta och lägsta poängtal inom respektive klass, i viss omfattning ökats för

varje klass.

Enligt kommitténs förslag skulle följande gränstal med vissa undantag

gälla för de klasser, inom vilka föreståndarna för respektive anstalter äro

placerade i högre lönegrad än den 20 :e:

Överpostmästarklass (lgr 26)

klass 1 A (lgr 25).....

» 1 B (lgr 24).....

Postkontor:

liigst 1,445 poäng,

875—1,444 > (570 enheter),

375— 874 » (500 » ),

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

T elegrafstationer:

Klass 1 A (lgr 26) .......................... lägst 981 poäng,

» 1 B (lgr 24) .......................... 531—980 » (450 enheter),

» 2 (lgr 22).............................. 371—530 » (160 > ).

Järnvägsstationer:

Överinspektorsklass (lgr 26).................. lägst 1,225 poäng,

klass 1 A (lgr 25)...................... 700—1,224 » (525 enheter),

> 1 B (lgr 24)...................... 400— 699 > (300 * ),

> 2 (lgr 22) ........................ 230- 399 > (170 » ).

Dessa gränstal blevo — med undantag för de högsta klasserna — i huvudsak

godkända av statsmakterna. Endast smärre justeringar vidtogos, från

vilka i detta sammanhang kan bortses.

I enlighet med de sålunda föreslagna gränstalen framlade kommittén förslag,

att till den högsta klassen vid respektive verk skulle hänföras följande

anstalter:

Vid postverket.

Överpostmästarklass. Gränstal: 1,445—högre.

Postkontor

Poäng-

tal

Klass den

30 juni

1937

Postkontor

Poäng-

tal

Klass den

30 juni

1937

Stockholm 1............

6,465

1 A

Örebro 1...............

1,642

1 A

Göteborg 1..............

5,117

öpm

Uppsala 1..............

1,577

»

Malmö 1................

3,306

»

Borås 1 ................

1,445

>

Stockholm Ban..........

2,325

1 A

7 st.

Vid telegrafverket.

Klass 1 A. Gränstal: 981—högre.

Telegrafstation

Poäng-

tal

Klass den

30 juni

1937

Telegrafstation

Poäng-

tal

Klass den

30 juni

1937

Gävle ..................

1,868

i A

Borås...................

1,288

1 A

örebro.................

1,755

Norrköping.............

1,656

*

Östersund ..............

1,142

»

Hälsingborg ............

1,631

»

Falun..................

1,122

>

Göteborg (telegraf) ......

1,364

>

Jönköping..............

1,117

1 B

Uppsala................

1,358

>

Karlstad................

1,031

>

Linköping..............

1,317

>

Kristianstad............

1,024

»

Sundsvall ..............

1,308

>

Kalmar ................

997

»

10 st.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

77

Vid statens järnvägar.

Överinspektorsklass. Gränstal: 1,225—högre.

Poäng-

tal

Klass den

Poäng-

tal

Klass den

Järnvägsstation

30 juni

1937

Järnvägsstation

30 juni

1937

Malmö C...............

3,156

Öins

Nässjö..................

1,799

1 A

Stockholm N............

2,865

1 A

Örebro C...............

1,504

>

Stockholm C............

2,500

Öins

Olskroken..............

1,290

>

Göteborg C.............

1,992

’

Norrköping C...........

1,230

Hallsberg...............

1,930

1 A

9 st.

Av kommitténs allmänna motivering för dess förslag torde jag i detta sammanhang

få återgiva följande:

Den kraftiga stegringen av trafikrörelsen vid ifrågavarande verk, vilken i

första hand gjort sig kännbar vid verkens trafikanstalter, har kommittén,

även med beaktande av vad förut anförts i fråga örn de allmänt ökade

kraven på arbetsprestationer och arbetsintensitet, ansett motivera uppflyttning

av vissa trafikanstalter i klass. Å andra sidan hava vissa anstalter, där

trafikrörelsen gått tillbaka eller icke följt den allmänna utvecklingen, föreslagits

till nedflyttning. De största förändringarna i förevarande avseende föreslås

beträffande postverket och statens järnvägar. En allmän orsak härtill

är att söka i den omständigheten, att den vid dessa verk tillämpade klassificeringsmetoden

i större omfattning än den vid telegrafverket tillämpade givit

resultat, som numera icke kunna anses rättvisande.

Beträffande postverket och statens järnvägar innefattar förslaget bland

annat en ökning av antalet sådana anstalter, vilka förestås av överpostmästare

respektive överinspektörer (lönegrad 26). Kommittén har nämligen funnit

trafikarbetet vid vissa större anstalter av klass 1 A vid dessa verk vara

av den art och omfattning att en höjning rättvisligen bör ske. I detta sammanhang

må anmärkas, att benämningen överpostmästare respektive överinspektör

måste anses väsentligt missvisande, då de av dem förestådda anstalterna

numera icke i organisatoriskt hänseende skilja sig från övriga större anstalter

vid respektive verk. Kommittén har emellertid icke funnit tillräckliga

skäl att nu framlägga förslag örn ändrad benämning för ifrågavarande föreståndare.

Den naturligaste ändringen härutinnan, nämligen införandet av

klassnummer, torde knappast kunna genomföras utan samtidig ändring av

nummerbeteckningen å ett stort antal övriga postkontor och järnvägsstationer.

I övrigt må här framhållas, att en bidragande orsak till ökningen av arbetet

å de större anstalterna särskilt vid telegrafverket är att söka i den omständigheten,

att en minskning av antalet självständiga förvaltningsenheter

genomförts, varigenom en motsvarande utvidgning av förvaltningsområdena

för vissa av de återstående anstalterna av detta slag uppkommit.

Vad statens järnvägar beträffar har ett flertal stationer under senare år

underlagts närliggande större stationer, vilka härigenom kommit att ytterligare

öka i storlek. Vidare har till stationerna överförts arbete från maskinavdelningen

i en omfattning, som i runt tal motsvarar en arbetsprestation av

1,000 man. Slutligen är ock att märka, att konkurrensen från den motoriscrade

landsvägstrafiken medfört icke oväsentligt skärpta krav på stationslöreståndarna

i avseende å förhållandet till trafikanterna, ehuru ett uttryck för

nu berörda förhållande givetvis icke kunnat vinnas vid poängberäkningen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Beträffande de högsta klasserna vid respektive verk anförde kommittén

bland annat:

Överpostmästarklass vid postverket. I föreliggande förslag har det undre

gränstalet å poängskalan för denna klass satts till 1,445. Postkontoren

Stockholm 16 och Stockholm 7 hava emellertid, oaktat deras poängtal

överstiger sagda gränstal, med hänsyn till arten av där förekommande arbete

icke ansetts böra uppflyttas till överpostmästarklass.

Under förhandlingarna med vederbörande personalorganisationer bär från

dessas sida framförts önskemål örn att — utöver vad kommittén föreslagit

— jämväl kontoren Hälsingborg 1 (poäng 1,386) och Norrköping 1 (poäng

1,268) skulle hänföras till överpostmästarklass.

Kommittén har funnit det vara fullt berättigat, att vissa av de större postkontoren

i klass 1 A, där rörelsen undergått en väsentlig ökning, uppflyttas

till överpostmästarklass. Å andra sidan torde man böra beakta, alt även

mellan de största nuvarande kontoren i klass 1 A — likväl med undantag av

Stockholm 1 —- och de nuvarande överpostmästarkontoren förefinnes en avsevärd

skillnad i storlekshänseende. Det synes därför nödvändigt att iakttaga

försiktighet vid uppflyttningen av nya kontor till ifrågavarande klass.

Med hänsyn härtill och med beaktande jämväl av motsvarande förhållanden

vid de övriga två verken har kommittén vid den slutliga prövningen av föreliggande

fråga icke ansett sig kunna ifrågasätta ett lägre undre gränstal än

det ovan angivna eller 1,445 poäng.

Klass 1 A vid telegrafverket. Det undre gränstalet för denna klass har

enligt föreliggande förslag angivits till 981. Från personalens sida har emellertid

yrkats, att sagda gränstal skulle bestämmas till 901, varigenom jämväl

Ystads och Lunds telegrafstationer (927 resp. 903 poäng) skulle komma

att bliva uppflyttade.

Verkställd utredning giver vid handen, att därest till grund för bedömande

av föreliggande fråga enbart lägges cn jämförelse mellan de trafiktal,

som tidigare vid telegrafverket föranlett viss stations placering i klass 1 A,

samt de sistnämnda två stationernas nuvarande trafikrörelse, skäl för den

begärda placeringen icke saknas. Emellertid torde man icke kunna helt

bortse från, att vid telegrafverket —- sett i jämförelse med de övriga två verken

— ett proportionsvis stort antal stationer vunnit placering i klass 1 A

(26:e lönegraden motsvarande överpostmästare och överinspektör). Orsaken

härtill lärer i första hand kunna tillskrivas den omständigheten, att vid

telegrafverket i jämförelsevis hög grad en koncentration skett till stora förvaltningsområden,

medförande en minskning av antalet centralstationer. En

bidragande orsak till berörda olikheter mellan verken i fråga om antalet anstalter,

hänförda till den högsta i klassificeringen ingående föreståndargraden,

synes dock vara att söka i de skiljaktigheter i föreståndarnas lönegradsplaceringar,

som förefinnas. I beaktande härav har kommittén

efter en i möjligaste mån noggrann jämförelse verken emellan, icke ansett

sig kunna ifrågasätta ett lägre gränstal för klass 1 A vid telegrafverket än

det nu föreslagna eller 981 poäng.

Överinspektorsklass vid statens järnvägar. Enligt föreliggande förslag har

det undre gränstalet å poängskalan för överinspektorsklassen, efter viss

jämkning i det preliminära förslaget, bestämts till 1,225. I enlighet härmed

har till denna klass från klass 1 A uppflyttats Stockholm N, Hallsberg,

Nässjö, Örebro C, Olskroken och Norrköping C. Kommittén, som i särskilt

utlåtande den 8 februari 1937 yttrat sig beträffande Hallsberg och

Nässjö, har funnit samtliga ifrågavarande sex stationer numera vara av

den storleksordning och svårighetsgrad, att desamma skäligen böra pia
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

79

ceras i överinspektorsklass. Vad särskilt Olskroken beträffar må framhållas,

att där förekommande trafikarbete, bland annat med hänsyn till belägenheten

av stationen underlydande trafikplatser, Sannegården, Frihamnen

m. fl., är av en art och omfattning, att speciellt stora krav måste ställas

på stationsföreståndaren. Beträffande utvecklingen av trafiken vid Norrköping

C, vilken sedan länge tillhört klass 1 A och har det lägsta poängtalet

av de till uppflyttning föreslagna stationerna, kan nämnas, att antalet tåg

per dag utgjorde år 1923 47, år 1935 80 och år 1936 83.

Från vederbörande personalorganisations sida har krav framförts på en

uppflyttning i överinspektorsklass av samtliga stationer med minst 1,200

poäng, det vill säga, utöver de av kommittén föreslagna, ytterligare Tomteboda

(1,309 poäng) och Krylbo (1,215 poäng).

Vad Tomteboda beträffar torde denna station, sedan numera Hagalund

avskilts därifrån, icke böra ifrågakomma till högre placering än i klass 1 A.

Ej heller synas tillräckliga skäl föreligga att för närvarande för Krylbo station

ifrågasätta uppflyttning i klass.

Lönenämnden anförde beträffande ifrågavarande klasser:

Postverket. Postkontoret i Borås har lönenämnden ansett icke böra uppflyttas

till överpostmästarklassen, enär rörelsen vid detta postkontor är ensidigt

betonad till följd av paketrörelsens starka utveckling. Beträffande postkontoret

Stockholm Ball har lönenämnden av liknande skäl hyst viss tvekan,

huruvida sagda postkontor borde hänföras till överpostmästarklassen. Med

hänsyn till kontorets höga poängtal har nämnden likväl icke velat motsätta

sig förslaget på denna punkt.

Telegrafverket. Vid telegrafverket motsvara trafikanstalterna av klass

1 A i fråga om föreståndarens lönegradsplacering (26:e lönegraden) överpostmästarklassen

respektive överinspektorsklassen vid de båda andra trafikverken,

där föreståndarbefattningarna för anstalter av klass 1 A tillhöra

25:e lönegraden. Vid alla tre verken äro föreståndarna för anstalterna i

klass 1 B hänförda till 24:e lönegraden. Uppflyttning av en trafikanstalt

från klass 1 B till klass 1 A innebär sålunda för telegrafverkets vidkommande

en mera betydande lönegradsförbättring för anstaltsföreståndaren än motsvarande

åtgärd vid något av de andra båda verken. Detta förhållande synes

icke, eller åtminstone icke i tillräcklig grad, hava tillmätts betydelse vid

avvägningen av poänglatitudernas progressiva ökning med stigande klass.

Med hänsyn härtill och till poängtalen för telegrafstationerna i gränsområdet

mellan klasserna 1 A och 1 B har lönenämnden funnit mest naturligt, att

gränsen mellan nämnda klasser vid telegrafverket dragés vid 1,100 poäng.

Därvid skulle telegrafstationen i Jönköping (1,117) komma att uppflyttas

till klass 1 A, medan de av kommittén till uppflyttning i sagda klass föreslagna

stationerna i Karlstad (1,031), Kristianstad (1,024) och Kalmar (997)

skulle kvarbliva i klass 1 B.

Statens järnvägar. Lönenämnden har icke ansett stationerna Olskroken

och Norrköping C vara av den storleksordning eller föreståndarbefattningarna

vid dessa stationer av den svårighetsgrad, att stationerna böra uppflyttas

till överinspektorsklassen. 1 fråga örn Stockholm N har lönenämnden

varit tveksam i förevarande hänseende. Anledningen härtill är den, att stationens

rörelse är höggradigt ensidig, i det alt en så stor del som 93 % av

dess poängtal direkt hänför sig till godstrafiken. Med hänsyn till stationens

synnerligen höga poängtal vill lönenämnden likväl icke påyrka avvikelse

från kommitténs förslag i fråga örn denna station.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departe
ments
chefen.

Vsrksstyrelserna framställde i förevarande hänseende icke någon erinran

mot kommittéförslaget.

Av personalsammanslutningar påyrkades de förändringar, som, på sätt

förut angivits, varit föremål för prövning av kommittén.

I sina förutnämnda, nu föreliggande skrivelser hava generalpoststyrelsen

och järnvägsstyrelsen erinrat om behovet av en reglering av jämväl de högsta

trafikanstaltsklasserna. Järnvägsstyrelsen har därvid särskilt understrukit

angelägenheten av att stationerna i Hallsberg och Nässjö uppflyttas i överinspektorsklass,

oavsett örn en allmän reglering kommer till stånd.

Såsom av de i nästlidet års proposition, nr 175, i klassificeringslrågan

meddelade uppgifterna (sid. 15—17) framgår, har verksamheten vid postoch

telegrafverken samt statens järnvägar undergått en stark utveckling

under tiden efter den närmast föregående klassificeringen år 1926. Denna

omständighet har, bland andra, utgjort motiv till de förändringar i klass,

som beslutades år 1938.

I likhet med min företrädare i ämbetet finner jag det vanskligt att beträffande

de största trafikanstalterna ernå en rättvis värdering med tillämpning

av det system, som befunnits passande för anstalter av mindre storleksordning.

Sålunda skulle enligt kommitténs förslag överpostmästarklassen

komma att omfatta postkontor med poängtalen 1,445—6,465, alltså med en

skillnad mellan den minsta och den största av dessa anstalter av omkring

5,000 enheter. Klass 1 A skulle omfatta endast 570 enheter eller poängtalen

875—1,444 och klass 1 B 500 enheter eller poängtalen 375—874. Vid

de båda andra verken är denna skillnad icke så stor men dock, såsom av

de förut meddelade uppgifterna framgår, fullt påtaglig.

Även jag finner därför skäl tala för att toppklassen, motsvarande en placering

av föreståndarebefattningen i 26 lönegraden, avses endast för sådana

större anstalter, som med hänsyn till sin storleksordning och andra särskilda

förhållanden anses böra hänföras till denna klass.

I enlighet med denna uppfattning har jag efter omprövning av det föreliggande

förslaget funnit mig kunna tillstyrka uppfattning vid postverket till

överpostmästarklassen av postkontoret Stockholm 1, som har det högsta

poängtalet av samtliga postanstalter, samt vid statens järnvägar till överinspektorsklassen

av stationerna i Hallsberg och Nässjö, vilka såsom landets

största omlastnings- och rangeringsstationer intaga en särställning. Vid bifall

härtill skulle vid postverket tre anstalter vara hänförda till överpostmästarklassen,

nämligen Stockholm 1, Göteborg 1 och Malmö 1 med poängtalen

6,465, 5,117 och 3,306, medan övriga av kommittén till uppfattning

i denna klass föreslagna anstalter, av vilka Stockholm Ban har det högsta

poängantalet, 2,325, skulle kvarstå i klass 1 A. Vid statens järnvägar skulle

enligt mitt förslag till överinspektorsklassen hänföras stationerna Malmö C,

Stockholm C, Göteborg C, Hallsberg och Nässjö med poängtal mellan 3,156

och 1,799. Stockholm N, vars poängtal uppgår till 2,865, synes med hänsyn

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

81

till sin egenskap av i huvudsak enbart godsstation icke böra placeras i överinspektorsklassen.

övriga till uppflyttning föreslagna stationer, örebro C,

Olskroken och Norrköping G med poängtal från 1,504 till 1,230, torde likaså

böra kvarstå i klass 1 A.

Vad telegrafverket beträffar äro för närvarande i högsta klassen, 1 A,

placerade ej mindre än tolv telegrafstationer. Kommittén har föreslagit uppflyttning

av ytterligare fyra stationer till nämnda klass. Med den principiella

ståndpunkt, åt vilken jag i det föregående givit uttryck, finner jag icke skäl

tillstyrka någon utökning av antalet telegrafstationer av klass 1 A.

Under åberopande av det anförda föreslår jag alltså, att antalet överpostmästarebefattningar

ökas med 1 till 3 och antalet postmästare av klass 1 A

minskas med 1 till 22 ävensom att antalet överinspektörer ökas med 2 till 5

och antalet stationsinspektorer av klass 1 A minskas med 2 till 14.

Vissa arvodesbefattningar. I ännu gällande avlöningsreglemente för

kommunikationsverken stadgas under överrubriken icke-ordinarie befattningshavare

i 42 §: Järnvägsfullmäktige, postsparbanksfullmäktige, ledamöter

av vattenfallsstyrelsen och överrevisorer, vilkas antal fastställes av

Kungl. Maj:t och riksdagen, förordnas på viss tid och åtnjuta arvode till

följande belopp för år räknat:

järnvägsfullmäktig ..................................... kronor 3,000

postsparbanksfullmäktig, som icke tillika är fullmäktig i riksbanken

eller i riksgäldskontoret........................ » 3,000

postsparbanksfullmäktig, som tillika är fullmäktig i riksbanken

eller i riksgäldskontoret............................ » 1,200

ledamot av vattenfallsstyrelsen............................ » 4,000

överrevisor vid statens järnvägar.......................... » 3,500

överrevisor vid statens vattenfallsverk...................... » 2,500.

Någon motsvarande bestämmelse har icke influtit i det nya civila avlöningsreglementet.

Med hänsyn härtill torde särskilt beslut av riksdagen böra utverkas

dels beträffande nyssberörda arvoden och dels i fråga om antalet av

ifrågavarande befattningshavare, allt i överensstämmelse med vad nu gäller

och avseende tiden från och med den 1 juli 1939.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 239.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Sammanställning

av departementschefens förslag beträffande befattningar vid post- och

telegrafverken samt statens järnvägar.

Löne-

Befattning

Nuva-

rande

antal

Föreslagen

Blivande

grad

Ökning

Minsk-

ning

antal

A 26

Postverket.

överpostmästare.............................

2

1

3

A 25

Postmästare av klass 1 A ....................

23

—

1

22

A 24

Sekreterare ..................................

6

1

—

7

A 24

Överkontrollör...............................

7

2

—

9

A 22

Förste kontrollör ............................

13

2

—

15

A 21

Aktuarie ....................................

4

1

—

5

A 21

Notarie..................................

10

2

—

12

A 21

Revisor ....................................

6

1

2

5

A 21

Revisor och bokhållare.......................

2

1

1

2

A 28

Anm. Därutöver skulle indragas 5 kontrol- lörsbefattningar (20 lgr) och en förste postassistent- tjänst (17 lgr).

Telegrafverket.

Byrådirektör ................................

7

1

8

A 27

Förste byråingenjör..........................

7

1

1

7

A 26

Linjeingenjör................................

29

4

—

33

A 24

Sekreterare..................................

8

2

—

10

A 24

Överkontrollör ..............................

6

7

—

13

A 22

Avdelningsingenjör...........................

10

1

—

11

A 22

Förste kontrollör.............................

22

5

7

20

A 26

Anm. Därutöver skulle indragas 5 kontrol- lörsbefattningar (20 lgr).

Statens järnvägar.

Överinspektör................................

3

2

5

A 25

Stationsinspektor av klass 1 A................

16

—

2

14

A 22

Baninspektor................................

2

5

—

7

A 22

Elektroingenjör..............................

13

1

—

14

A 21

Expeditionsföreståndare ......................

17

3

—

20

Anm. Därutöver skulle indragas 5 underingen- jörsbefattningar (20 lgr.) och eventuellt 3 förste

stationsskrivarebefattningar (17 lgr.).

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

övergångsanordningar m. m. Departementschefens hemställan.

De av mig i det föregående förordade ändringarna i fråga om vissa befattningar

vid kommunikationsverken synas lämpligen böra genomföras den 1

juli 1939.

I vanlig ordning torde böra utverkas riksdagens bemyndigande för Kungl.

Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser, som kunna erfordras för genomförande

av de föreslagna ändringarna.

I anslutning till stadgandet i 1 § 1 mom. civila avlöningsreglementet torde

beträffande ordinarie befattningar över 20 lönegraden fullständiga personalförteckningar

för postverket, telegrafverket och statens järnvägar i detta

sammanhang få föreläggas riksdagen för godkännande. I personalförteckningarna

hava de skilda befattningarna hänförts till de lönegrader, som motsvara

befattningarnas nuvarande löneställning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

l:o) godkänna följande personalförteckningar, att gälla

tills vidare från och med den 1 juli 1939:

Personalförteckning för postverket.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör och chef........................... C 13

1 postsparbankschef................................ C 7

4 byråchefer....................................... A 30

7 postdirektörer.................................... A 29

1 byrådirektör..................................... A 28

1 byrådirektör och ombudsman...................... A 28

1 förste intendent.................................. A 27

1 kontorschef...................................... A 27

1 förste aktuarie................................... A 26

1 intendent........................................ A 26

1 kamrer.......................................... A 26

5 sekreterare....................................... A 26

3 överpostmästare.................................. A 26

22 postmästare av klass 1 ''A......................... A 25

1 intendent........................................ A 24

38 postmästare av klass 1 B......................... A 24

7 sekreterare....................................... A 24

9 överkontrollörer.................................. A 24

15 förste kontrollörer................................ A 22

55 postmästare av klass 2............................ A 22

5 aktuarier......................................... A21

12 notarier.......................................... A 21

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Majlis proposition nr 239.

Befattning Lönegrad

5 revisorer......................................... A 21

2 revisorer och bokhållare........................... A 21;

Personalförteckning för telegrafverket.

Tjänstemän & ordinarie stat.

1 generaldirektör och chef........................... C 15

1 verkstadsdirektör................................. C 8

1 telefondirektör i Stockholm........................ C 7

5 byråchefer....................................... A 30

1 förste byrådirektör................................ A 30

6 linjedirektörer.................................... A 30

1 telefondirektör.................................... A 30

2 telegrafdirektörer................................. A 30

5 trafikdirektörer................................... A 29

8 byrådirektörer.................................... A 28

7 förste byråingenjörer.............................. A 27

14 förste linjeingenjörer..,........................... A 27

1 förste sekreterare................................. A 27

2 verkstadsingenjörer............................... A 27

6 byråingenjörer.................................... A 26

1 kameralintendent................................. A 26

33 linjeingenjörer.................................... A 26

3 sekreterare....................................... A 26

12 telegraf kommissarier av klass 1 A.................. A 26

1 trafikinspektör.................................... A 26

1 förrådskamrer.................................... A 24

1 kontorschef...................................... A 24

10 sekreterare........... ........................... A 24

24 telegrafkommissarier av klass 1 B.................. A 24

13 överkontrollörer.................................. A 24

11 avdelningsingenjörer.............................. A 22

20 förste kontrollörer................................ A 22

3 radiokommissarier................................. A 22

20 telegrafkommissarier av klass 2.................... A 22

2 aktuarier......................................... A 21

6 förrådsförvaltare.................................. A 21

1 huvudkassör..................................... A 21

9 notarier.......................................... A21

2 revisorer......................................... A21;

Personalförteckning för statens järnvägar.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör och chef........................... C 17

1 överdirektör och souschef.......................... C 11

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239. 85

Befattning Lönegrad

5 distriktschef er.................................... C 9

1 förrådsdirektör................................... C 8

1 verkstadsdirektör................................. G 8

1 verkstadsöveringenjör............................. G 6

10 byråchefer....................................... A 30

1 arkitekt.......................................... A 28

1 ombudsman...................................... A 28

1 Överkontrollör.................................... A 28

5 distriktssekreterare................................ A 27

5 förrådsintendenter................................ A 27

14 förste baningenjörer............................... A 27

13 förste byråingenjörer.............................. A 27

10 förste maskiningenjörer............................ A 27

5 förste sekreterare................................. A 27

16 förste trafikinspektörer............................ A 27

4 förste verkstadsingenjörer......................-.. A 27

1 lantmätare....................................... A 27

4 överinspektörer............. A 27

14 baningenjörer........... A 26

2 befälhavare av klass 1 å tågfärja................. A 26

10 byråingenjörer.................................... A 26

1 förste aktuarie...................................A 26

1 förste aktuarie och chef för statistiska kontoret.....A 26

1 förste revisor..................................... A 26

1 intendent........................................ A 26

1 kamrer.......................................... A 26

6 maskiningenjörer................................. A 26

4 sekreterare........... A 26

5 signalingenjörer................................... A 26

5 telegraf ingenjörer................................. A 26

10 trafikinspektörer.................................. A 26

3 verkstadsingenjörer............................... A 26

5 överinspektörer................................... A 26

14 stationsinspektorer av klass 1 A................... A 25

1 befälhavare av klass 2 å tågfärja.................. A 24

1 expeditionsföreståndare............................ A 24

1 förrådskontrollör.................................. A 24

3 förste kontrollörer................................ A 24

6 sekreterare....................................... A 24

22 stationsinspektorer av klass 1 B................... A 24

7 baninspektorer................................... A 22

5 distriktskamrerarc................................ A 22

14 elektroingenjörer.................................. A 22

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Befattning Lönegrad

13 konstruktörer.................................... A 22

8 maskininspektorer................................ A 22

27 stationsinspektorer av klass 2...................... A 22

10 verkstadsinspektorer.............................. A 22

1 verkstadskamrer.................................. A 22

4 aktuarier........................................ A 21

19 byråassistenter................................... A21

20 expeditionsföreståndare............................ A 21

2 förste styrmän av klass 1......................... A21

1 huvudkassör..................................... A 21

7 kontrollörer...................................... A 21

14 notarier.......................................... A 21

3 revisorer......................................... A 21;

2:o) besluta, med tillämpning från och med den 1 juli

1939, att järnvägsfullmäktige, postsparbanksfullmäktige, ledamöter

av vattenfallsstyrelsen och överrevisorer, vilkas antal

fastställes av Kungl. Majit och riksdagen, skola förordnas

på viss tid och åtnjuta arvode till följande belopp för år

räknat:

järnvägsfullmäktig ....................... kronor 3,000

postsparbanksfullmäktig, som icke tillika är

fullmäktig i riksbanken eller i riksgäldskontoret

.............................. » 3,000

postsparbanksfullmäktig, som tillika är fullmäktig

i riksbanken eller i riksgäldskontoret » 1,200

ledamot av vattenfallsstyrelsen.............. » 4,000

överrevisor vid statens järnvägar............ » 3,500

överrevisor vid statens vattenfallsverk........ » 2,500.

3:o) fastställa antalet av de under 2:o) avsedda befattningshavarna

sålunda:

2 järnvägsfullmäktige, v

3 postsparbanksfullmäktige, av vilka en utses bland fullmäktige

i riksbanken och en bland fullmäktige i riksgäldskontoret,

4 ledamöter av vattenfallsstyrelsen,

3 överrevisorer vid statens järnvägar,

2 överrevisorer vid statens vattenfallsverk;

4:o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförande av förberörda förslag

må erfordras.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

87

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Innehållsförteckning.

Inledning ,

Postverket

Sid.

1

3

En ny notariebefattning å första byrån s. 3. En ny sekreterarebefattning å andra

byrån s. 6. En ny notariebefattning å andra byrån s. 10. En ny revisorsbefattning

å fjärde byrån s. 12. En ny förste kontrollörsbefattning å fjärde byrån s. 14. Bankavdelningen

s. 15. En ny överkontrollörsbefattning å bankavdelningen s. 20. Ytterligare

en ny överkontrollörsbefattning å bankavdelningen s. 23. En ny förste kontrollörsbefattning

å bankavdelningen s. 26. En ny aktuariebefattning å bankavdelningen

s. 28. En ny befattning såsom revisor och bokhållare å bankavdelningen s. 30. övriga

av generalpoststyrelsen framställda förslag s. 32. Sammanfattning s. 33.

Telegrafverket........................................................ 34

En ny byrådirektörstjänst å linjebyrån s. 35. Fyra nya linjeingenjörsbefattningar s. 39.

En ny sekreterarebefattning i 24 lönegraden å radiobyrån s. 43. En ny sekreterarebefattning

i 24 lönegraden å linjebyrån s. 44. Sju nya överkontrollörsbefattningar s. 46.

En ny befattning såsom avdelningsingenjör vid telegrafverkets verkstad s. 50. Fem

nya förste kontrollörsbefattningar s. 50. Övriga av telegrafstyrelsen framställda förslag

s. 56. Sammanfattning s. 57.

Statens järnvägar ..................................................... 57

Fråga örn inrättande av två nya sekreterarebefattningar i 24 lönegraden s. 57. Fem

nya baninspektorsbefattningar s. 65. En ny elektroingenjörsbefattning s. 68. Tre nya

expeditionsföreståndarebefattningar i 21 lönegraden s. 69. Fråga örn inrättande av

två nya byråassistentbefattningar s. 71. Övriga av järnvägsstyrelsen framställda förslag

s. 73. Sammanfattning s. 74.

Vissa andra spörsmål.................................................. 74

Klassificering av vissa trafikanstalter s. 74. Vissa arvodesbefattningar s. 81.

Sammanställning av departementschefens förslag beträffande befattningar vid

post- och telegrafverken samt statens järnvägar ........................ 82

Övergångsanordningar m. m. Departementschefens hemställan.............. 83

Stockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

390906

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:325 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattning s. 1 i texten
  2. SU 1939:193 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid postver s. 1 i texten