Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder för lagring av brännoljor

1939-03-31 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:251, Angående åtgärder för lagring av brännoljor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

1

Nr 251.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder för lagring

av brännoljor; given Stockholms slott den 31

mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och handelsdepartementen

:

Den 25 januari 1939 uppdrog jag åt advokaten Otto Schultz att söka

åvägabringa avtal angående lagring av brännoljor för svenska jordbrukares

behov.

Med skrivelse den 2 mars 1939 har advokaten Schultz överlämnat dels två

förslag till avtal mellan staten, å ena sidan, samt svenska lantmännens riksförbund,

förening u. p. a., för egen del och såsom företrädare för i avtalen

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 251.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

avsedda lagerdeltagare, å andra sidan, angående lagring av brännoljor för

svenska jordbrukares behov, dels ock en promemoria rörande nämnda avtalsförslag.

Efter remiss ha yttranden i ärendet avgivits den 9 mars 1939 av rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap och den 16 i samma månad av

statens reservförrådsnämnd. Den 24 mars har advokaten Schultz inkommit

med en skrivelse i ärendet, vid vilken fogats ett yttrande av svenska lantmännens

riksförbund.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj:t detta ärende.

De föreslagna avtalen innebära i huvudsak följande.

Avtalen avse att genom svenska lantmännens riksförbunds försorg skall

lagras dels vid vissa lagercentraler och dels hos enskilda jordbrukare förråd

av fotogen eller annan brännolja för traktormotorer eller andra motorer tillhörande

de till avtalen anslutna jordbrukarna och avsedda att användas vid

deras jordbruk. Kostnaderna för såväl lagringsåtgärderna som anskaffande

av lagren skola bestridas av riksförbundet eller de till avtalen anslutna föreningar

eller enskilda personer. Staten å sin sida skall enligt avtalen garantera

att, i händelse av beslag eller annat statligt förfogande över dylikt brännoljelager,

de i avtalen avsedda förråden intill en myckenhet av 8,000 liter per

med avtalet avsedd explosionsmotor i första hand skola få användas i respektive

lagerdeltagares jordbruk. Endast om landets intresse så oundgängligen

fordrar, skall staten äga att helt eller delvis förfoga över nämnda förråd

för annans räkning än lagerdeltagarnas. I så fall skola emellertid dessa

vara berättigade till ersättning dels för lagringskostnaderna, beräknad efter

1.5 öre per liter och år från den tidpunkt lagerdeltagaren anslutit sig till lagringen,

för den kvantitet som tagits i anspråk, dels ock för själva varan efter

gällande marknadspris, dock minst marknadspriset vid inköpstillfället.

Avtalen äro avsedda att gälla till den 1 januari 1945 och skola, därest uppsägning

icke sker, förlängas för fem år för varje gång.

Berörda avtal torde såsom särskilda bilagor (A och B) fogas vid protokollet.

Såsom motivering till förslaget har i förenämnda promemoria anförts i huvudsak

följande.

Genom det på grund av ifrågavarande avtal skapade skyddet för svenska

lantmännens riksförbund eller jordbrukare, att enligt avtalet upplagda lager

skola förbehållas till avtalen anslutna jordbruk, är det att förmoda, att ett

skäligen stort antal jordbrukare kunde förmås att biträda dessa lagringsavtal,

varigenom utan särskilda kostnader för staten en tämligen stor bränslereserv

för jordbrukens behöriga drift under krissituationer skulle skapas.

Vid de förhandlingar, som örn avtalet förts, har från riksförbundets sida

påpekats, att ett väsentligt villkor för att avtalet skulle bland jordbrukarna

vinna någon allmän anslutning är, att så starka garantier som möjligt skapades

för att de lagrade brännoljorna i förefallande krissituation verkligen

finge användas av respektive lagerdeltagare.

En från statens sida absolut utfästelse i förevarande avseende torde icke

kunna avgivas. Även örn staten i ett privaträttsligt avtal, sådant som det

föreslagna, lämnar utfästelse i förevarande avseende, torde staten härigenom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

3

icke kunna avhända sig sin rätt att på grundlagsenlig! sätt genom lagstiftning

i händelse av nödfall lägga även nied avtalet avsedda lager under statens

förfogande.

Staten torde sålunda vid sin kommande lagstiftning i ämnet icke vara bunden

av utfästelser i ett avtal sådant som det förevarande.

Detta har man också från riksförbundets sida förklarat sig inse, men man

har då från riksförbundet begärt, att avtalet borde förses med en »ersättningsklausul»,

så att jordbrukarna skulle hava den tryggheten, att, därest en

framtida lagstiftning bomme att icke överensstämma nied avtalets bestämmelser,

jordbrukarna likväl skulle få viss ersättning för av dem nedlagda

kostnader, såväl i avseende på lagringsåtgärder (cisterner o. d.), som beträffande

den inköpta varan.

I ersättningsfrågan må då först påpekas, att en i eventuell krissituation

grundlagsenligt skedd lagstiftning icke i och för sig kan medföra någon

skadestånds (ersättnings) skyldighet, även örn den innefattar förfogande över

med avtalet avsedda brännoljor. Skall alltså ersättning i förevarande avseende

överhuvud taget kunna utgå, måste statens skyldighet härutinnan fastslås

redan i avtalet, så att nämnda skyldighet innebär en privaträttslig utfästelse

av staten av den beskaffenhet att träda i kraft, därest staten använder

sig av sina grundlagsenliga rättigheter att lagstifta på ett med avtalet icke

överensstämmande sätt.

En dylik i ett civilrättsligt avtal gjord utfästelse torde få betraktas såsom

bindande oavsett kommande eventuella lagstiftningsåtgärder.

Den ersättningsskyldighet, staten i sådant avseende enligt vad förut sagts

i avtalet skall ikläda sig, torde böra betraktas ur den synpunkten, att likaväl

som staten för att ernå ett visst lagringsresultat kan genom avtal ikläda sig

vissa utgifter, bör staten i nu avsedda avtal kunna ikläda sig däri omförmälda

begränsade ersättningsskyldighet. Den innebär ju i själva verket, att

staten förbinder sig att ersätta jordbrukarna för deras lagringskostnader och

lager, därest ett sådant verkligt nödläge för svenska samhället inträder, att

staten genom särskild lagstiftning nödgas ur synpunkten av allmänt väl

förfoga ■— helt eller delvis — över de lager, som jordbrukarna enligt avtalet

upplagt.

För att berörda avtal skola äga giltighet har bland annat förutsatts, att

Kungl. Maj:t godkänner desamma.

De fördelar, staten genom sådana avtal skulle erhålla, vore bland annat

följande:

1) En lagring av berörda brännoljor åstadkommes, som eljest icke skulle

hava ägt rum. Dessa bränslemedel torde bliva av för jordbrukets behöriga

drift och därmed för folkförsörjningen betydelsefullt slag.

2) Lagringen enligt avtalen medför icke i och för sig någon kostnad för

staten, varken ifråga örn lagrens eller behövliga cisterners anskaffande (lagringskostnader)

.

3) Endast därest staten för annans räkning än lagerdeltagarens förfogar

över det lagrade eller del därav ifrågakommer utgift, nämligen sådan ersättning

som omförmäles i § 9 i båda avtalen, som lyder:

»Staten förbinder sig att endast örn landets intresse så oundgängligen

fordrar, förfoga över i detta avtal avsedda lager för annans räkning än lagerdeltagarens

och att, örn sådant förfogande till någon del eller möjligen

helt likväl skulle äga rum, till resp. lagerdeltagare utgiva ersättning innefattande:
a)

Viss ersättning för lagringskostnader (anläggning av cisterner, räntekostnader

etc.) beräknad efter 1.5 öre per liter och år för den i anspråk tagna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

kvantiteten räknat från den tidpunkt lagerdeltagaren enligt § 3 tredje stycket

anslutit sig till lagringen och till tidpunkten för detta avtals upphörande.

b) Lösen av i anspråk tagen kvantitet till gällande marknadspris dock

minst marknadspriset vid inköpstillfället.»

I fråga om ersättningen under a) bör anmärkas, att eftersom fotogenpriset

nu är cirka 12 öre per liter, den under a) upptagna tilläggsersättningen

av ytterligare 7 öre per liter betyder en prisökning av cirka 60 °/o.

Att denna prisökning i en tänkt krissituation ingalunda får anses för hög

framgår bland annat av att prisstegringen på fotogen, när importsvåriglieter

inträffade åren 1917—18, uppgick till, jämfört med 1913—14 års priser,

ända till över 300 %.

Ytterligare böra beträffande a) anmärkas, att av själva lagringskostnaderna

(anskaffande av cisterner, desammas anbringande samt ränta å härvid

nedlagt kapital) ersättningen under a) endast enligt verkställda beräkningar

innebär ersättning av icke fullt hälften av berörda kostnader, så att lagerdeltagaren

i varje fall själv står för över hälften av kostnaderna ifråga. Exempel:

en cisternanläggning för 10,000 liter beräknas kosta 1,000 kronor. Ränta

därå i 5 år 250 kronor, sammanlagt 1,250 kronor. Ersättning enligt §

9 a) skulle då tänkas utgå för 8,000 liter i 5 år — 600 kronor. Kvarstår

alltså självkostnad för lagerdeltagaren 650 kronor, alltså över 50 °/o av cisternkostnaden.

Därjämte bör tagas i betraktande, att därest staten förfogar över viss del

av ifrågakomna lager, detta vanligen måste tänkas ske till förmån för andra

jordbruk som icke försett sig med behövligt fotogenlager. Detta innebär

emellertid, att dessa jordbruk, icke staten, få erlägga kostnaden enligt § 9 a)

och b), så att denna kostnad icke bliver en statens utgift utan ersättes

av de enskilda förbrukare, som erhålla fotogenen.

För lagerdeltagama erbjuda avtalen följande fördelar:

1. För enligt avtalen lagrade brännoljor komma lagerdeltagarna i den

gynnade situationen, att de kunna beräkna att även i krissituationer förfoga

över de upplagda lagren och därmed bedriva sitt jordbruk.

2. Skulle så exceptionella omständigheter inträffa, att staten blir nödsakad

förfoga över det lagrade, så bör främst påpekas, att sådant förfogande

näppeligen kan tänkas omfatta mer än en viss del av det lagrade, så att

lagerdeltagaren i varje fall får behålla en del därav, För sådan del av lagret,

som tages i anspråk för annans räkning, erhåller lagerdeltagaren fullt

tillfredsställande ersättning, varvid bland annat observeras, att marknadspriset

för fotogen måste förväntas i en krissituation giva lagerdeltagaren

högre pris än hans inköpspris för varan.

I de avgivna yttrandena ha avtalsförslagen i huvudsak tillstyrkts. Lantmännens

riksförbund har emellertid förklarat sig kunna godkänna avtalen

endast under förutsättning att ersättningen för lagringskostnaderna höjes till

2 öre per liter och år.

Ur yttrandena må i övrigt återgivas följande.

Rikskommissionen har yttrat:

De remitterade förslagen till avtal skilja sig i två avseenden från de

mellan reservförrådsnämnden och resp. lagerkällare vanligen träffade avtalen,

nämligen dels därigenom, att enligt förslagen lagerhållaren är och förutsättes

i allmänhet skola förbli ägare till varan även vid en avspärrning,

dels därigenom att staten icke i fredstid belastas med några kostnader för

lagringen, men väl förbinder sig att vid ett statligt förfogande, grundat på en

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2,51.

5

i en krissituation förutsatt särskild lagstiftning, utge förutom lösen av inneliggande

lager jämväl ersättning för förekommande lagringskostnader.

Ett villkor för att en lagring enligt de föreslagna avtalen skall vinna tillräcklig

anslutning bland jordbrukarna har ansetts vara, att så stark garanti

som möjligt skapas för att lagerhållarna i en krissituation få behålla de under

fredstid upplagrade varorna. Den garanti, varom här är fråga, har i

avtalens § 9 formulerats så, att staten förbinder sig att »endast om landets

intresse så oundgängligen fordrar» förfoga över lagren. Skulle ett dylikt

förfogande komma till stånd, erhåller lagerhållaren — utöver vad som utgår

till den, som ej deltagit i avtalet men blir utsatt för det statliga förfogandet

— gottgörelse jämväl för lagringskostnaderna.

Rent principiellt kan måhända bestämmelsen om en dylik förbindelse ingiva

vissa betänkligheter. Dessa minskas dock, örn nian närmare undersöker

innebörden av den gjorda utfästelsen.

Vad beträffar företrädesrätten, vilken får anses vara av särskild betydelse

för anslutningen till lagringen, synes densamma nöjaktigt begränsad

genom det därvid knutna förbehållet till förmån för landets intresse.

För bedömande av ersättningsfrågan torde i korthet det förfarande böra

anges, som antagligen kommer att tillämpas vid varuregleringar med stöd

av en blivande allmän förfogandelag.

Enligt föreliggande förslag till dylik lag kan ett statligt förfogande över

egendom ske på två olika sätt, antingen så att Kungl. Majit förordnar örn

beslag å varan, eller ock så, att Kungl. Majit förordnar örn varans avstående

till kronan.

Ett beslag innebär i och för sig endast skingringsförbud, men genom detsamma

avses att förmå varuinnehavaren att »frivilligt» försälja varan till

anvisad köpare. Det vid dylik försäljning tillämpade priset torde komma

att sammanfalla med marknadspriset. Skulle åter varuinnehavare vägra

att på angivna villkor försälja sin vara, kan han förpliktas att avstå densamma

till kronan.

Vid förordnande örn avstående till kronan inlöses varan med undantag

för de kvantiteter, som ej uppenbarligen överstiga oundgängligt behov för

innehavaren, varvid ersättning utgår efter grunder, som prövas skäliga med

hänsyn till gällande pris. För fastställande av sådan ersättning upprättas

särskilda taxor, vilka kunna förutsättas komma att ligga något under marknadspriset.

Enligt avtalens § 10 förutsättes staten, om landets intressen oundgängligen

fordra varans avstående, komma att anmana lagerdeltagarna att till

auktoriserad köpare försälja av sitt lager. Lagerdeltagare, som följer anvisningen,

erhåller ersättning enligt i avtalet angivna grunder, under det att

lagerdeltagare, som icke efterkommer densamma, förlorar skyddet av avtalet.

För sistnämnda lagerdeltagare kan förordnande om varans avstående

till kronan bringas i verkställighet och utgår i sådant fall ersättning enligt

taxa. Den, som vägrar att sälja till auktoriserad köpare, kan alltså icke

göra anspråk på ersättning enligt avtalet.

Vid lagringskostnadernas beräknande torde man lia utgått från att lagerdeltagare

skulle få sina rörliga omkostnader för lagringen täckta. Däremot

skulle staten icke inlösa någon del av cisternerna. Då en jämförelse med

de omkostnader, som falla på sådan olja, som lagrats genom reservförrådsnämndens

försorg, givit vid handen, att den enligt avtalet kontrakterade

ersättningen måste betecknas som skälig, har rikskommissionen intet att

erinra mot densamma.

Beträffande inlösningsbeloppet för lagret har detsamma angivits till gill
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Departements

chefen.

lande marknadspris men som en undre gräns satts marknadspriset vid inköpstillfället.

Rent teoretiskt föreligger således möjlighet att inlösen av olja,

som skyddas av avtalen, måste ske till högre pris än det marknadspris,

som gäller vid inlösningstillfället. Sannolikheten härför torde dock vara

mycket liten; i en krissituation, då staten ser sig föranlåten förfoga över

inom landet förefintlig olja, torde marknadspriset näppeligen kunna förväntas

ligga under det vid normala förhållanden gällande. Fördenskull torde

förslagen icke heller på denna punkt behöva giva anledning till betänkligheter.

I detta sammanhang bör påpekas att — såsom ock i den remissen bifogade

P. M. antydes -—- staten torde bliva i tillfälle att göra sig betäckt för

de kostnader, som kunna komma att uppstå på grund av avtalen, vid oljans

försäljning till sådana förbrukare, som icke deltagit i lagerhållningen.

Under åberopande av det anförda vill rikskommissionen tillstyrka, att åtgärder

vidtagas i syfte att få till stånd avtal i huvudsaklig överensstämmelse

med de remitterade förslagen.

Därest dylika avtal bliva gällande, torde det böra uppdragas åt statens

reservförrådsnämnd, vilken ju handhar den för statens egen räkning pågående

lagringsverksamheten, att ombesörja den statliga kontrollen över nu

ifrågavarande lagring.

Statens reservförrådsnämnd har anfört:

Därest det skulle bliva nödvändigt att trots givna förbindelser förfoga

över den för jordbruksbehov lagrade motorfotogenen, inträder enligt förslaget

viss ersättningsskyldighet för staten. Av de angivna grunderna för denna

ersättning synes framgå, att jordbrukaren skall exempelvis efter 5 års

lagring återfå omkring hälften av det i anläggningen nedlagda beloppet.

Det synes nämnden kunna ifrågasättas, huruvida icke denna ersättning bör

kunna något reduceras liksom också vid längre tids lagring viss maximiersättning

bör bestämmas.

Hänsyn måste nämligen tagas till de möjligheter, som yppa sig för jordbrukaren

att, då han disponerar en cisternanläggning, erhålla motorfotogen

till billigare pris än örn leverans skall ske i fat. Såvitt nämnden har sig

bekant, torde en icke obetydlig prisreduktion stå att erhålla, om leverans

kan fullgöras genom påfyllning av cisterner från tankvagn. Genom den

möjlighet, som på nu angivet sätt vinnes att erhålla motorbränsle till förmånligare

pris, sättes vederbörande jordbrukare i stånd att kunna verkställa

amorteringar å anläggningen. Därjämte vill nämnden icke underlåta påpeka,

att man måste utgå från att jordbrukaren för den vara. han avstår

till staten, kan väntas erhålla ett pris, som avsevärt överstiger det han givit

för den lagrade varan.

Beträffande den fortlöpande kontrollen förefaller det som om rapporter

varje kvartal skulle vara tillfyllest.

Det är uppenbarligen av största betydelse att lagring av brännoljor kommer

till stånd inom landet, varigenom möjliggöres att under en avspärrning

tillgodose jordbrukets behov. Den tilltagande maskindriften vid det

svenska jordbruket har medfört, att dess behov av brännoljor under senare

år mer och mer ökats. Bristen på driftsmedel för jordbrukets maskinella

utrustning skulle därför i händelse av avspärrning kunna förorsaka en för

vår livsmedelsförsörjning allvarlig nedgång i jordbruksproduktionen. Med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 251.

7

hänsyn härtill synas åtgärder böra vidtagas i syfte att få till stånd lagring

av brännoljor inom landet.

De av utredningsmannen framlagda förslagen till avtal mellan staten, å

ena, samt svenska lantmännens riksförbund, å andra sidan, angående lagring

av brännoljor synas på ett för båda parterna tillfredsställande sätt lösa

det föreliggande problemet angående lagringen. Avtalen innebära i huvudsak

att riksförbundet eller till avtalet anslutna jordbrukare skulle utan kostnad

för staten ombesörja lagring av brännoljor i lagercentraler eller hos

de enskilda lagerdeltagarna. För den händelse landets intresse oundgängligen

fordra det, skall dock staten äga förfoga över lagren. Därvid skall

ersättning utgå för lagren och lagringskostnaderna. Såsom utredningsmannen

framhållit medföra de ifrågasatta avtalen avsevärda fördelar för såväl

staten som lagerdeltagarna. För staten medföra avtalen, att en lagring av

brännoljor skulle kunna ske utan att staten därför tillskyndas några kostnader

annat än för den händelse staten till följd av extraordinära förhållanden

ser sig nödsakad förfoga över lagren. För att lagringen skall komma

till stånd är det emellertid nödvändigt, att staten erbjuder garantier

för att lagerdeltagarna vid avspärrning få själva förfoga över varorna utom i

det fall, att landets intresse oundgängligen kräver förfoganderättens överflyttande

på staten. Anslutningen till denna för landets försörjning med brännoljor

synnerligen betydelsefulla lagringsverksamhet kommer tydligen även att

inverka på behovet av att i en krissituation för statens räkning förfoga över

dessa varor. Ju flera lagerhållare, desto mindre anledning bör det finnas

att antaga, att staten på grund av bristande tillgång på ifrågavarande driftsmedel

skall nödgas tvångsvis förfoga över de lagrade varorna. Beträffande

ersättningen för lagerkostnaderna torde, med hänsyn till önskvärdheten av

att vinna största möjliga anslutning till lagringen och då den av riksförbundet

förordade ersättningen av 2 öre per år och liter icke synes oskälig, berörda

ersättning böra bestämmas till sistnämnda belopp. Såsom i yttrandena

förordats torde det böra ankomma på statens reservförrådsnämnd att handhava

den statliga kontrollen över nu ifrågavarande lagringsverksamhet.

Det torde vara lämpligt, att huvudpunkterna i omförmälda avtal underställas

riksdagen. Därest riksdagen godkänner vad därutinnan föreslagits,

lärer det senare få ankomma på Kungl. Majit att närmare utforma avtalens

innehåll.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att godkänna, att avtal rörande lagring av brännoljor må

träffas i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

angivits.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Regenten bifall samt förordnar att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Ericson.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

9

Bil. A.

Utkast

till

Avtal I

angående lagring av brännoljor för svenska jordbrukares (lagerdeltagares)

behov genom lagercentraler.

Mellan A (av Kungl. Maj :t utsedd myndighet) såsom företrädare för svenska

staten, å ena sidan, och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR), för egen

del och såsom företrädare för i detta avtal omförmälda lagerdeltagare, å

andra sidan, träffas härmed följande avtal, varvid förutsättning för dess giltighet

skall vara, att Kungl. Maj:t godkänner detsamma.

§ 1-

Avtalets ändamål är följande: Å ena sidan ombesörjer SLR lagring av i

avtalet åsyftade, för lagerdeltagarnas räkning upplagda kvantiteter brännolja.

Å andra sidan garanterar svenska staten, att i händelse av beslag på

eller annat statligt förfogande över dylikt brännoljeslag, de av avtalet omfattade

förråden intill en myckenhet av 8,000 liter per med avtalet avsedd explosionsmotor

(antingen traktormotor eller för jordbruket använd stationär

motor) i första hand skola få användas i respektive lagerdeltagares jordbruk,

så att staten, endast örn landets intresse så oundgängligen fordrar, kommer

att helt eller delvis förfoga över sådant förråd för annans räkning än lagerdeltagarens.

Lagerdeltagare är i sådant fall berättigad till ersättning enligt

§ 9.

§ 2.

De brännoljor, som i detta avtal avses, äro i gällande tulltaxa med statistisk

varulörteckning betecknade:

Statistiskt nummer Varuslag

441 motorbrännolja och pannbrännolja,

oraffinerade

442 fotogen; ävensom andra raffinerade

brännoljor.

§ 3.

I detta avtal avsedd lagring av brännoljor sker på följande sätt:

På olika orter i landet uppläggas genom SLR:s eller till SLR anslutna föreningars

försorg lager. (Varje sådant lager kallas nedan lagercentral.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 251.

Envar, som bedriver jordbruk (efter sin anslutning till lagringen i detta

avtal kallad lagerdeltagare), äger att, oavsett om han är medlem i SLR eller

till SLR ansluten förening eller icke, till lämplig lagercentral anmäla, att han

för det av honom bedrivna jordbruket önskar deltaga i lagringen genom

ifrågavarande lagercentrals försorg med visst uppgivet antal liter brännolja,

uppgående till högst 8,000 liter för varje i lagerdeltagarens jordbruk använd

motor av i § 1 angivet slag (nedan kallad ansluten motor).

Härvid skall lagerdeltagaren uppgiva jordbrukets namn, areal samt antalet

anslutna motorer. Ingen må anmäla sig som lagerdeltagare vid mera än

en lagercentral; icke heller äger den, som enligt avtal II själv lagrar brännoljor

bliva lagerdeltagare.

SLR förbinder sig att med tillämpning av ovanstående själv eller genom

till SLR anslutna föreningar av i § 2 omförmälda brännoljor å olika orter

upplägga, vidmakthålla och förvara förråd, beräknade efter högst 8,000 liter

per varje ansluten motor. Såväl förrådsanläggningar (cisterner) som det lagrade

ämnet inköpas och bekostas helt av SLR eller anslutna föreningar.

Formulär till det avtal, som SLR kommer att träffa med varje i nästföregående

stycket nämnd förening bifogas i avskrift (Bil. A) och någon ändring i

detta formulär får icke äga rum utan att i varje särskilt fall A:s samtycke

inhämtas.

§ 4.

SLR, som från sina anslutna föreningar skall införskaffa månatliga uppgifter

rörande mängden av det lagrade motorbränslet, de olika lagercentralernas

belägenhet samt vilka jordbruk, som deltaga i berörda lagring, ävensom

rörande antalet anslutna motorer för varje anslutet jordbruk, förbinder

sig att å sin sida månatligen till A meddela uppgift om totala lagringsmängden

enligt detta avtal, ävensom att i övrigt på anfordran lämna A de

uppgifter, varöver SLR enligt vad ovan sagts förfogar.

A äger kontrollera de sålunda lämnade uppgifterna.

§ 5.

Detta avtal avser vid varje tidpunkt den lagringsmängd, som funnits upptagen

uti den senaste månadsrapporten, som SLR avgivit enligt föregående

paragraf.

§ 6.

SLR ansvarar för att cisternanläggningarna väl underhållas, att lagringen

sker på ändamålsenligt och betryggande sätt samt att lagren erhålla all erforderlig

tillsyn och vård.

§ 7.

Skulle vid kontroll eller eljest befinnas, att de vid någon lagercentral upplagda

kvantiteterna brännoljor icke uppgå till den enligt § 4 anmälda myckenheten,

äger A att omedelbart på SLR:s bekostnad anskaffa felande kvantiteter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

För den händelse vid beslag eller annat statligt förfogande vid någon lagercentral

sådan brist konstateras, som överstiger 10 °/o av den kvantitet, vilken

enligt detta avtal skall hava legat i lager och har SLR försummat vidtaga

nödiga åtgärder för återfyllning, äger A förklara, att beträffande vid sådan

lagercentral lagrade brännoljor, bestämmelserna i detta avtal icke skola

vara tillämpliga.

§ 8.

Skulle på grund av krig, kris eller eljest av statsmakterna jämlikt då gällande

författningar genom beslag eller på annat sätt förfogas över sådana

varuslag, som ingå uti med detta avtal avsedda lager, försäkrar svenska staten

att sådana bränslelager antingen icke sipola innefattas i förfogandet eller,

i den mån så sker, likväl skola få användas för förbrukning inom respektive

anslutna jordbruk, med undantag allenast för vad som i § 9 stadgas.

I detta avtal avsedda bränslelager få uti första stycket förutsatt fall icke

användas till något annat ändamål än för drift av motorer av i § 1 angivet

slag i respektive anslutna jordbruk. Lagerdeltagare, som bryter häremot, förlorar

skyddet av detta avtal.

§ 9.

Staten förbinder sig att endast örn landets intresse så oundgängligen fordrar,

förfoga över i detta avtal avSedda lager för annans räkning än lagerdeltagarens

och att, om sådant förfogande till någon del eller möjligen helt

likväl skulle äga rum till resp. lagerdeltagare utgiva ersättning, innefattande:

a) Viss ersättning för lagringskostnader (anläggning av cisterner, räntekostnader

etc.) beräknad efter 1.5 öre per liter och år för den i anspråk tagna

kvantiteten räknat från den tidpunkt lagerdeltagaren enligt § 3 tredje stycket

anslutit sig till lagringen och till tidpunkten för detta avtals upphörande.

b) Lösen av i anspråk tagen kvantitet till gällande marknadspris, dock

minst marknadspriset vid inköpstillfället.

§ 10.

Om staten vid förfogande, som i § 9 sägs, anmanar lagerdeltagaren att till

viss, av staten anvisad (auktoriserad) köpare helt eller till viss angiven del

försälja sitt lager, skall detta ske till ett pris, som motsvarar ersättningen

enligt § 9 a och b, och ansvarar staten i sådant fall för betalningen härav.

Lagerdeltagare, som icke efterkommer sådan försäljningsanvisning, förlorar

skyddet av detta avtal.

§ 11.

Vid förfogande som i § 9 förutsättes skall staten utan annan ersättning

än i § 9 a angives vara berättigad begagna cisternanläggningarna under

avtalstiden för den mängd brännolja, varöver staten beträffande ifrågakomna

lagerdeltagare förfogat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

§ 12.

Detta avtal gäller till den 1 januari 1945 och förlänges, därest uppsägning

från någondera partens sida icke ägt rum senast sex månader före avtalstidens

utgång, med fem år för varje gång.

§ 13.

Tvister rörande detta avtal eller därav härflytande rättsförhållanden skola

avgöras av skiljenämnd enligt gällande lag om skiljenämnd.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

13

Bilaga B.

Utkast

till

Avtal II

angående lagring av brännoljor för svenska jordbrukares (lagerdeltagares)

behov genom lagring direkt hos varje lagerdeltagare.

Mellan A (av Kungl. Majit utsedd myndighet) såsom företrädare för

svenska staten, å ena sidan, och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR)

för egen del och såsom företrädare för i detta avtal omförmälda lagerdeltagare,

å andra sidan, träffas härmed följande avtal, varvid förutsättning för

dess giltighet skall vara, att Kungl. Majit godkänner detsamma.

§ 1.

Avtalets ändamål är följande: Å ena sidan ombesörja lagerdeltagarna

lagring av i avtalet åsyftade kvantiteter brännoljor. Å andra sidan garanterar

svenska staten, att i händelse av beslag på eller annat statligt förfogande

över dylikt brännoljeslag, de av avtalet omfattade förråden intill en

myckenhet av 8,000 liter per med avtalet avsedd explosionsmotor (antingen

traktormotor eller för jordbruket använd stationär motor) i första hand

skola få användas i respektive lagerdeltagares jordbruk, så att staten, endast

örn landets intresse så oundgängligen fordrar, kommer att helt eller

delvis förfoga över sådant förråd för annans räkning än lagerdeltagarens.

Lagerdeltagare är i sådant fall berättigad till ersättning enl. § 9.

§ 2.

De brännoljor, som i detta avtal avses, äro i gällande tulltaxa med statistisk

varuförteckning betecknade:

Statistiskt nummer Varuslag

441 motorbrännolja och pannbrännolja,

oraffinerade

442 fotogen, ävensom andra raffinerade

brännoljor.

§ 3.

I detta avtal avsedd lagring av brännoljor sker på.följande sätt:

Envar, som bedriver jordbruk (efter sin anslutning till lagringen i detta

avtal kallad lagerdeltagare) äger att, oavsett örn lian är medlem i till SLR

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

ansluten förening eller icke, till av SLR för varje särskilt distrikt anvisad

centralförening eller annan organisation anmäla, att han för det av honom

bedrivna jordbruket önskar upplägga ett lager av visst uppgivet antal liter

brännolja uppgående till högst 8,000 liter för varje i lagerdeltagarens jordbruk

använd motor av i § 1 angivet slag (nedan kallad ansluten motor).

Härvid skall lagerdeltagaren uppgiva jordbrukets namn, areal, antalet anslutna

motorer samt varest lagringen äger rum. Den som enligt avtal I

anmält sig såsom lagerdeltagare äger icke bliva lagerdeltagare enligt avtalet

II.

Varje lagerdeltagare skall förbinda sig att på det av honom för lagring

uppgivna stället upplägga, vidmakthålla och förvara förråd av i § 2 omförmälda

brännoljor beräknade efter högst 8,000 liter per varje ansluten

motor. Såväl förrådsanläggningar (cisterner) som det lagrade ämnet inköpas

och bekostas helt av lagerdeltagaren.

Formulär till det avtal, som till SLR ansluten förening kommer att träffa

med sådan lagerdeltagare bifogas i avskrift (bil. A), och någon ändring i

detta formulär får icke äga rum, utan att i varje särskilt fall A:s samtycke

inhämtas.

§ 4.

SLR, som från sina anslutna föreningar skall införskaffa månatliga uppgifter

rörande vad lagerdeltagare enligt § 3 anmält, förbinder sig att å sin

sida månatligen till A meddela uppgift om den totala lagringsmängden enligt

detta avtal, ävensom att i övrigt på anfordran lämna A de uppgifter,

varöver SLR enligt vad ovan sagts förfogar.

A äger kontrollera de sålunda lämnade uppgifterna.

§ 5.

Detta avtal avser vid varje tidpunkt den lagringsmängd, som funnits upptagen

uti den senaste månadsrapporten, som SLR avgivit enligt föregående

paragraf.

§ 6.

SLR skall tillförbinda lagerdeltagaren, att denne ansvarar för att cisternanläggningen

väl underhålles, att lagringen sker på ändamålsenligt och betryggande

sätt, samt att lagren erhålla all erforderlig tillsyn och vård.

§ 7.

Skulle vid kontroll eller eljest befinnas, att de hos en viss lagerdeltagare

upplagda kvantiteterna brännoljor icke uppgå till den enligt § 4 anmälda

myckenheten, äger A att omedelbart på lagerdeltagarens bekostnad anskaffa

felande kvantiteter.

För den händelse vid beslag eller annat statligt förfogande hos någon lagerdeltagare

sådan brist konstaterats, som överstiger 10 °/o av den kvantitet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

15

vilken enligt lagerdeltagarens uppgift skall hava legat i lager, och har lagerdeltagaren

försummat vidtaga nödiga åtgärder för återfyllande, äger A förklara,

att beträffande av sådan lagerdeltagare lagrade brännoljor bestämmelserna

i detta avtal icke skola vara tillämpliga.

§ 8.

Skulle på grund av krig, kris eller eljest av statsmakterna jämlikt då gällande

författningar genom beslag eller på annat sätt förfogas över sådana

varuslag, som ingå uti med detta avtal avsedda lager, försäkrar svenska staten

att sådana bränslelager antingen icke skola innefattas i förfogandet eller,

i den mån så sker, likväl skola få användas för förbrukning inom respektive

anslutna jordbruk, med undantag allenast för vad som i § 9 stadgas.

I detta avtal avsedda bränslelager få uti i första stycket förutsatt fall icke

användas till något annat ändamål än för drift av motorer av i § 1 angivet

slag av respektive anslutna jordbruk. Lagerdeltagare, som bryter häremot,

förlorar skyddet av detta avtal.

§ 9.

Staten förbinder sig att endast om landets intressen så oundgängligen

fordra, förfoga över i detta avtal avsedda lager för annans räkning än lagerdeltagarens

och att, om sådant förfogande till någon del eller möjligen helt

likväl skulle äga rum till resp. lagerdeltagare utgiva ersättning innefattande:

a) Viss ersättning för lagringskostnader (anläggning av cisterner, räntekostnader

etc.) beräknad efter 1.5 öre pr liter och år för den i anspråk tagna

kvantiteten räknat från den tidpunkt lagerdeltagaren enligt § 3 tredje stycket

anslutit sig till lagringen och till tidpunkten för detta avtals upphörande.

b) Lösen av i anspråk tagen kvantitet till gällande marknadspris dock

minst marknadspriset vid inköpstillfället.

§ 10.

Örn staten vid förfogande, som i § 9 sägs, anmanar lagerdeltagaren att till

viss, av staten anvisad (auktoriserad) köpare helt eller till viss angiven del

försälja sitt lager, skall detta ske till ett pris, som motsvarar ersättningen

enl. § 9 a och b, och ansvarar staten i sådant fall för betalningen härav.

Lagerdeltagare, som icke efterkommer sådan försäljningsanvisning, förlorar

skyddet av detta avtal.

§ 11.

Vid förfogande som i § 9 förutsättes skall staten utan annan ersättning

än i § 9 a angives vara berättigad begagna cisternanläggningarna under avtalstiden

för den mängd brännolja, varöver staten beträffande ifrågakomna

lagerdeltagare förfogat.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

§ 12.

Detta avtal gäller till den 1 januari 1945 och förlänges, därest uppsägning

från någondera partens sida icke ägt rum senast sex månader före

avtalstidens utgång, med fem år för varje gång.

§ 13.

Tvister rörande detta avtal eller därav härflytande rättsförhållanden skola

avgöras av skiljenämnd enligt gällande lag om skiljenämnd.

397670. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1939:190 Utlåtande i anledning av väckta motioner om enskild lagring av vissa råvaror och andra förnödenheter. s. 3 i texten
  2. Rskr. 1939:255 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder för lagring av brännoljor. a1 i texten
  3. JoU 1939:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående. åtgärder för lagring av brännoljor jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten