Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

1939-03-24 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:256, Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 256.

1

Nr 256.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus;

given Stockholms slott den 24 mars 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 24 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Departementschefen statsrådet Forslund anför:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten,

bilaga 3, rubriken »Statens allmänna fastighetsfond», punkt 1, föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag

av 5,500,000 kronor.

Sedan numera samtliga hithörande ärenden vederbörligen förberetts, torde

jag få anmäla desamma till fortsatt behandling.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 256—257.

626 3»

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

Inledning.

Enligt en vid 1928 års riksdag i sina huvuddrag godkänd plan (prop. nr

165, riksdagens skrivelse nr 287) skulle genom uppförande av nya sinnessjukhus

samt vissa omändrings- och utvidgningsarbeten vid äldre hospital

antalet vårdplatser ökas med omkring 4,800 för sinnessjuka och omkring

1,000 för sinnesslöa. Byggnadsarbetena skulle utföras under en tid av tio

år och medföra en totalkostnad av i runt tal 39,500,000 kronor.

Vid 1930 års riksdag (prop. nr 150, riksdagens skrivelse nr 361) beslötos

vissa ändringar i planen, vilka framförallt inneburo en ökning av antalet

vårdplatser för sinnesslöa till omkring 1,900 samt en höjning av totala kostnaderna

till i runt tal 48,200,000 kronor.

För fullföljande i huvudsak av omförmälda plan har riksdagen beviljat

anslag på sätt framgår av följande tablå.

Budgetår

Kronor

Budgetår

Kronor

1928/29 ...........

........... 3.500,000

1934/35 ...........

........... 2,905,500

1929/30 ...........

........... 4,100,000

1935/36 ...........

........... 3,302,250

1930/31 ............

........... 4,700,000

1936/37 ...........

........... 2,843,000

1931/32 ...........

........... 6,400,000

1937/38 ...........

........... 2,857,600

1932/33 ...........

........... 6,250,000

1938/39 ...........

........... 3,054,700

1933/34 ...........

........... 7.187,800

De för budgetåren 1928/29—1932/33 anvisade beloppen hava beviljats under

femte huvudtiteln såsom reservationsanslag till hospitalsbyggnader.

Av de för budgetåren 1933/34—1935/36 anvisade beloppen har största

delen beviljats såsom reservationsanslag till vissa byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus, medan återstoden anvisats såsom reservationsanslag till

inlösen av vårdplatser vid sinnessjukhusen m. m. De förstnämnda anslagen

hava uppförts bland utgifter för kapitalökning och de senare under femte

huvudtiteln. Från och med budgetåret 1936/37 hava respektive anslag upptagits

bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Statens allmänna

fastighetsfond.»

Renoveringsarbeten vid Ulleråkers sjukhus.

[Frågan har senast behandlats i propositionen nr 275/38 (bilaga 10, punkt 1),

statsutskottets utlåtande nr 187/38 (punkt 9) och riksdagens skrivelse nr

421/38 (punkt 8).]

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i propositionen

nr 68 till 1936 års riksdag förordat förslag vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala

utföra ny- och ombyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst

1,524,000 kronor. Dessa arbeten voro avsedda som en första etapp av en

fullständig renovering av sjukhuset i dess helhet samt omfattade dels an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 256. 3

läggande av ny ångcentral jämte ombyggnad av vattenverket dels ock uppförande

av fem bostadshus för sjukvårdspersonalen.

För slutförande av dessa arbeten under innevarande budgetår anvisade

1938 års riksdag, på förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 176, ytterligare

471,000 kronor, utgörande beräknad merkostnad i anledning av inträffad

prisstegring å material m. m.

I skrivelse den 18 februari 1938 gjorde medicinalstyrelsen framställning

örn anvisande av ytterligare medel i syfte att vissa andra i styrelsens ursprungliga

förslag den 12 februari 1935 ingående men vid 1936 års riksdag

till utförande ej föreslagna arbetena måtte bringas till verkställighet såsom

en andra etapp i renoveringsarbetena vid sjukhuset. Körande dessa arbetens

art och omfattning hänvisade styrelsen till följande sammanställning:

Etapp II

Byggn.-

kost-

nader

Värme o.

ventila- tion

Vatten

och

avlopp

inom

byggn.

Elektr.

arbeten

Rita.

kontroll

oförutsett

Summa

Summa

enligt

proposi-

tionen

68/1936

LIX. Läkarbostad........

89,000

1 13,000

5,850

3,500

19,650

131,000

107,350

Köksbyggnad......

—

3,200

850

—

—

4,050

—

XIX. Bageri och tvätt . .

150,000

106,500

13,200

29,000

21,300

320,000

298,700

XX. Gamla snickarverk- staden ..........

39,000

9,300

5,050

1,400

7,500

62,250

54,750

XXI. Målarverkstaden . .

4,000

9,600

2,400

—

3,000

19,000

—

LX. Xy snickarverkstad

44,000

7,000

2,400

4,500

7,100

65,000

57,900

Värme och ventilation,

kulvertledningar m. m.

2 6,800

3 26,000

—

—

—

32,800

—

Vatten- och avloppsled- ningar, reningsverk för

avlopp samt utv.i kulvert

förlagda ledningar ....

4 282,100

282,100

Elektriska anläggningar,

maskinell utrustning och

utv. kablar............

5156,000

156,000

Summa

—

—

—

1,072,200

—

1 Därav 4,000 för ledningar och mindre sidokulvert till bostaden.

2 För kulvert 60 X 60 cm till läkarbostaden.

3 Därav för kulvertledningar till läkarbostaden kronor 18,000 och för desinfektionsanläggning

kronor 8,000.

4 Därav för utv. ledningar till ovan angivna byggnader kronor 42,100 och för renings
-

verk för avloppsvatten med intilliggande ledningar kronor 240,000.

5 Därav för maskinell utrustning i nya ångpannehuset.................. kronor 28,500

» » utv. matarkablar för likström 220 volt...................... » 10,900

» » » » » växelström 3,000...................... » 3,100

» » » » » » 220...................... » 5,000

» » 2 st. likriktare ............................................ » 40,000

» » diverse kostnader för övergång från 3-ledarsystem till 2-ledar
system.

................................................. » 9,500

» » inomhusstarkström i reningsverk .......................... » 4,000

» >1 momentbelysning inom avd. för oroliga pat. och i ångpannehus » 4,000

» » svagströmsanläggning...................................... » 20,000

ii ii oförutsett och diverse...................................... » 31,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

Styrelsen framhöll i anslutning härtill, att slutförandet av dessa arbeten

utgjorde en förutsättning för att erforderlig renovering skulle kunna ske

jämväl av sjukavdelningarna. Styrelsen tilläde ock, att då i tabellen upptagna

kostnader beräknats med ledning av år 1935 rådande priser, måste

på grund av stegringen av byggnadskostnadsindex totalsumman ökas med

25 % eller 268,050 kronor. Den totala kostnaden för andra etappen kunde

sålunda uppskattas till 1,072,000 + 268,050 kronor eller i avrundat tal 1,340,000

kronor. Under åberopande härav och med hänvisning till det trängande

behovet av att sjukhusets vårdavdelningar snarast bleve renoverade i enlighet

med tidigare framlagt förslag, som även innebure en ökning av antalet vårdplatser

med 140, hemställde styrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att vid sjukhuset finge komma till utförande ytterligare

renoveringsarbeten i nu angiven omfattning för en beräknad kostnad av

1,340,000 kronor, dels oclc för ändamålet under budgetåret 1938/39 anvisa ett

belopp av 700,000 kronor.

Ifrågavarande framställning anmäldes av min företrädare i ämbetet den

31 mars 1938 i samband med förslaget till beredskapsstat för budgetåret

1938/39, varvid denne anförde följande.

Enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen kan första etappen av

renoveringsplanen för Ulleråkers sjukhus beräknas vara i sin helhet slutförd

först under loppet av våren 1939. Någon omedelbar anledning att nu påkalla

beslut rörande igångsättande av den andra byggnadsetappen torde

därför ej föreligga i vidare mån än vad angår sådana i denna etapp beräknade

arbeten, som antingen kunna sägas vara ett komplement till de i första

etappen ingående eller vilkas utförande får anses utgöra en förutsättning för

renoveringsplanens fortsatta genomförande. Av sådan beskaffenhet äro enligt

vad som framgår av styrelsens föreliggande framställning huvudsakligen

tvenne grupper av arbeten, av vilka den ena avser utbyggnad av vatten- och

avloppsledningar med reningsverk m. m. samt den andra elektriska anläggningar,

maskinell utrustning m. m. Beträffande detaljerna i planen anser

jag mig icke nu hava anledning att taga slutlig ställning. Jag förutsätter

därför, att vid utförandet av de förordade arbetena tillses, att sådana åtgärder

undvikas, som kunna vara ägnade att föregripa den slutliga prövningen

av återstående renoveringsarbeten.

Kostnaderna för nu åsyftade arbeten hava av styrelsen tidigare angivits

till 438,100 kronor, däri inkluderad å vardera gruppen proportionsvis belöpande

andel i den post, vartill kostnaderna för oförutsedda utgifter, ritningar,

administration m. m. i det ursprungliga renoveringsförslaget uppskattats.

De under senare år inträffade prisstegringarna å material och

arbetskraft medföra emellertid —- såsom styrelsen anmärkt — att å nämnda

summa jämväl måste beräknas en ökning, motsvarande 25 % av densamma,

eller således (0.2 5 X 438,100=) 109,525 kronor. Den totala kostnaden för

här ifrågavarande arbeten torde sålunda böra uppskattas till (438,100 +

109,525 =) 547,625 kronor eller i runt tal 550,000 kronor.

I enlighet härmed upptogs för ändamålet ett belopp av 550,000 kronor å

beredskapsstaten för innevarande budgetår.

I skrivelse den 12 september 1938 har byggnadsstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av medel till fortsatt renovering av Ulleråkers sjukhus

under nästa budgetår. Till stöd därför yttrar styrelsen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 256. 5

De nu pågående arbetena vid sjukhuset, vilka beräknades vara i allt väsentligt

slutförda vid innevarande budgetårs utgång, bedreves helt och hållet

i styrelsens egen regi. Styrelsen hade sålunda på platsen anställd för

arbetenas drift erforderlig befälspersonal och för arbetenas utförande erforderliga

maskiner, redskap och provisoriska anordningar funnos på platsen.

Därutöver komme åtskillig materiel att återstå efter nu pågåencle arbetens

avslutande, vilka kunde utnyttjas för blivande arbeten. Ur synpunkten av

rationell drift såväl med hänsyn till arbetslednings- och arbetspersonal som

till ändamålsenligt utnyttjande av maskiner, redskap och materialier m. m.

talade vägande skäl för att renoveringens andra etapp borde följa i omedelbar

anslutning till de nu pågående arbetena.

Vidare borde framhållas, att den i den första etappen ingående, modernt

utrustade panncentralen, som beräknades kunna tagas i bruk hösten 1939,

icke kunde till fullo utnyttjas, förrän renoveringsarbetena för sjukhuset fortskridit

så långt, att värmeledningsanläggningen inom sjukpaviljonger m. m.

efter erforderliga ombyggnader hade anpassats för det nya värmesystemet.

Detta förhållande syntes utgöra ytterligare skäl för att renoveringsarbetena

bedreves utan avbrott.

För den andra etappen av sjukhusets renoveringar hade, såsom tidigare

framhållits, beräknats en kostnad av 1,340,000 kronor. För densammas

genomförande syntes böra anslås en byggnadstid av ett och ett halvt år,

varför etappen i fråga borde kunna avslutas med 1940 års utgång. För

budgetåret 1939/40 borde följaktligen kunna disponeras ett belopp av 900,000

kronor.

Under åberopande härav har styrelsen hemställt, att för påbörjande av

den andra etappen av renoveringsarbetena vid ifrågavarande sjukhus måtte

till riksstaten för budgetåret 1939/40 överflyttas det å beredskapsstat för

budgetåret 1938/39 upptagna beloppet av 550,000 kronor samt därutöver anvisas

ett ytterligare belopp av 350,000 kronor.

I samband med redovisandet i 1936 års statsverksproposition av medicinal- Departementsstyrelsens

plan för en fullständig renovering av ifrågavarande sjukhus ut- chefen.

talade min företrädare i ämbetet, att han vid besök å sjukhuset blivit övertygad

örn att lokalförhållandena och anordningarna i övrigt därstädes i åtskilliga

hänseenden vore otidsenliga och otillfredsställande. De i styrelsens

plan ingående arbetena hade ock synts honom nödvändiga, för den händelse

icke sjukhuset skulle i fråga örn yttre utrustning bliva alltför underlägset

de nyare sinnessjukhusen. Då emellertid vissa renoveringsbeliov gjorde sig

gällande med väsentligt större styrka än andra, hade han ansett sig böra

tillstyrka dithörande arbetens utförande såsom en första etapp av renoveringen.

Vid sådant förhållande hade han icke ansett sig böra taga ståndpunkt

till byggnadsprogrammet i dess helhet i vidare mån, än att han förordade

en renovering efter de allmänna linjer, som förslaget innebure.

1936 års riksdag ansåg sig ej heller böra i frågans dåvarande läge taga

ställning till renoveringsförslaget i dess helhet. Riksdagen framhöll emellertid

önskvärdheten av att en undersökning verkställdes i syfte att utröna,

huruvida icke nödig utvidgning av sjukhuset skulle kunna ske genom påbyggnad

av befintliga och därtill lämpade byggnader.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört torde tiden nu få anses

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 256.

vara inne att taga ställning jämväl till de i andra etappen ingående arbetena,

Att döma av vad vid ärendets tidigare behandling framkommit synes

någon tvekan angående behovet av de i denna etapp ingående renoveringsarbetena

icke råda. Någon erinran mot sättet eller kostnaderna för desammas

genomförande har ej heller framställts. Jag anser mig därför kunna

förorda, att samtliga i andra etappen ingående arbeten komma till utförande

i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande förslag. Enligt min mening

synas emellertid kostnaderna för läkarbostaden, vilken avses inrymma två

lägenheter örn 5 rum och kök, vara väl högt beräknade. Jag förutsätter

därför, att förslaget i denna del göres till föremål för omprövning i syfte att

begränsa nämnda kostnader. Av försiktighetsskäl torde dock någon sänkning

av det för samtliga arbeten beräknade totalbeloppet icke böra nu vidtagas.

I anslutning härtill torde alltså för andra etappen i dess helhet böra beräknas

ett belopp av 1,340,000 kronor, varav 900,000 kronor böra upptagas för

nästa budgetår.

Om- och nybyggnadsarbeten vid Frösö sjukhus.

[Frågan har senast behandlats i propositionen nr 275/1938, statsutskottets

utlåtande nr 187/1938 och riksdagens skrivelse nr 421/1938.]

Den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen i

propositionen nr 124 till 1937 års riksdag förordat förslag utföra örn- och

tillbyggnadsarbeten vid Frösö sjukhus vid Östersund för en beräknad kostnad

av högst 472,000 kronor.

För påbörjande av dessa arbeten ställde Kungl. Majit samma dag till

byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av högst 172,000 kronor. Sedermera

bemyndigade Kungl. Majit den 19 november 1937, med anledning av

en av byggnadsstyrelsen gjord framställning, styrelsen att, utan hinder av

att de för ifrågavarande ny- och ombyggnadsarbeten ursprungligen beräknade

kostnaderna kunde komma att överskridas, under budgetåret 1937/38

igångsätta arbetena, dock med den inskränkningen att av desamma skulle

anstå ny- och tillbyggnad av verkstadslokaler, nybyggnad av samlingssal,

ändringsarbeten inom paviljong IX, flyttning av promenadgården vid paviljong

Y, förändring av paviljong VIII till arbetspaviljong för kvinnor

samt ändringsarbeten inom paviljong Yl.

I anslutning till en av byggnadsstyrelsen gjord anmälan, att de beräknade

kostnaderna för samtliga i planen ingående arbeten, inklusive en fullständig

modernisering av tvättinrättningen, till följd av prisstegringar å

material och arbetskraft måste höjas till i runt tal 700,000 kronor, anvisade

härefter 1938 års riksdag, på förslag av Kungl. Majit, till fullföljande av

ifrågavarande arbeten för innevarande budgetår dels å riksstaten ett belopp

av 175,000 kronor dels ock å beredskapsstaten ett belopp av 353,600 kronor.

Sistnämnda belopp avsåg de genom Kungl. Majits beslut den 19 november

1937 tills vidare uppskjutna arbetena.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

7

I skrivelse den 12 september 1938 har byggnadsstyrelsen meddelat, att de

påbörjade arbetena beräknades vara i huvudsak fullbordade vid utgången

av innevarande budgetår. Då desamma bedreves under styrelsens egen regi,

funnes vid byggnadsföretaget anställd viss arbetsledningspersonal, varjämte

för detsamma anskaffats vissa maskiner och redskap samt gjorts en del

provisoriska anordningar. Enligt styrelsens mening vore det därför ur byggnadsteknisk

och ekonomisk synpunkt lämpligt, att arbetsplanen i sin helhet

genomfördes utan avbrott inom den fastställda kostnadsramen.

På grund av det anförda hemställer styrelsen, att för budgetåret 1939/40

till riksstaten överflyttas det å innevarande års beredskapsstat för ifrågavarande

sjukhus upptagna beloppet av 353,600 kronor.

I likhet med byggnadsstyrelsen finner jag vägande skäl tala för att de Departementsgenom

Kungl. Maj:ts beslut den 19 november 1937 tills vidare uppskjutna chefendelarna

av byggnadsplanen utföras i ett sammanhang med det övriga byggnadsföretaget.

Jag tillstyrker därför, att å riksstaten för nästa budgetår

äskas ett belopp av 353,600 kronor för ändamålet.

Om- och ^byggnadsarbeten vid S:ta Gertruds sjukhus.

[Frågan har senast behandlats i propositionen nr 275/1938, statsutskottets

utlåtande nr 187/1938 och riksdagens skrivelse nr 421/1938.]

Den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med ett av föredragande departementschefen i

propositionen nr 124 till 1937 års riksdag förordat förslag utföra vissa byggnadsarbeten

vid Sita Gertruds sjukhus i Västervik för en beräknad kostnad

av högst 818,000 kronor. Förslaget omfattade, bland annat, nybyggnad av

samlingssal.

För påbörjande av arbetena ställde Kungl. Majit samma dag till byggnadsstyrelsens

förfogande ett belopp av högst 400,000 kronor. Genom beslut

den 19 november 1937 bemyndigade Kungl. Majit vidare, med anledning

av framställning från byggnadsstyrelsen, nämnda styrelse att, utan

hinder av att de ursprungligen beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget

kunde komma att överskridas, under budgetåret 1937/38 igångsätta detsamma,

dock med den inskränkningen att med nybyggnaden av samlingssal

skulle anstå.

I anslutning till en av byggnadsstyrelsen gjord anmälan, att de beräknade

kostnaderna för ifrågavarande arbeten till följd av prisstegringar måste

höjas till omkring 982,000 kronor, ävensom till ett av styrelsen överlämnat

förslag rörande örn- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden, vilket

icke ingick i den ursprungliga planen, anvisade härefter 1938 års riksdag,

på hemställan av Kungl. Majit, för budgetåret 1938/39 dels å riksstaten till

fullföljande av de redan igångsatta arbetena ett belopp av 448,500 kronor,

dels ock å beredskapsstaten ett avrundat belopp av 290,000 kronor, därav

för samlingssalen 133,500 kronor och för administrationsbyggnaden 156,000

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

I skrivelse den 12 september 1938 har byggnadsstyrelsen anmält, att de

genom beslutet den 19 november 1937 anbefallda byggnadsarbetena vid

sjukhuset beräknades vara i huvudsak avslutade med utgången av innevarande

budgetår. Styrelsen har tillika framhållit att, liksom fallet vore

med örn- och nybyggnadsarbetena vid Frösö sjukhus, jämväl förevarande

arbeten utfördes i styrelsens egen regi. Vid byggnadsföretaget funnes sålunda

anställd arbetsledningspersonal och för detsamma hade anskaffats

vissa maskiner och redskap samt verkställts vissa provisoriska anordningar.

Enligt styrelsens mening vore det ur byggnadsteknisk och ekonomisk synpunkt

ändamålsenligt, att samtliga vid sjukhuset planerade ny- och ombyggnadsarbeten

fullföljdes i ett sammanhang.

Styrelsen hemställer därför, att nybyggnaden av samlingssalen samt

örn- och tillbyggnaden av administrationsbyggnaden komma till utförande

under budgetåret 1939/40 och att för ändamålet till riksstaten för nästa

budgetår överflyttas det å innevarande budgetårs beredskapsstat för ifrågavarande

sjukhus upptagna beloppet av 290,000 kronor.

Då jag delar byggnadsstyrelsens uppfattning, att även de vid detta sjukhus

uppskjutna arbetena böra komma till utförande under nästa budgetår, förordar

jag, att för ändamålet å riksstaten äskas ett belopp av 290,000 kronor.

Nytt sinnessjukhus i Sundsvall.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 176 gjorda framställning beslöt

1938 års riksdag att i Sundsvall skulle i huvudsaklig överensstämmelse med

ett i propositionen framlagt förslag uppföres ett nytt sinnessjukhus för en

beräknad kostnad av högst 10,400,000 kronor. Samtidigt anvisade riksdagen

för arbetenas påbörjande under innevarande budgetår 1,000,000 kronor.

I sin skrivelse den 31 maj 1938, nr 343, anförde riksdagen bland annat, att

riksdagen ansett sig kunna i allt väsentligt godtaga den föreliggande planen

för sinnessjukhuset. I likhet med departementschefen hade riksdagen dock icke

kunnat undgå att finna de beräknade kostnaderna väl höga. Riksdagen förutsatte

därför, att en begränsning och förenkling av det föreslagna bostadsbeståndet

för läkare och personal vidtoges, på sätt departementschefen antytt.

Tillika borde undersökas, huruvida icke en begränsning av kostnaderna kunde

ernås genom att — under byggnadsstyrelsens överinseende — låta utföra

byggnadsföretaget helt eller till vissa delar å entreprenad. Riksdagen förutsatte

härjämte, att slutgiltig överenskommelse med Sundsvall stad rörande tillhandahållande

av tomt samt gas, elektricitet, vatten och avlopp till området träffades,

innan byggnadsarbetena påbörjades, ävensom att särskilda kostnader för rening

av avloppsvatten eller eljest nödiga anordningar för sjukhusets anslutning till

stadens ledningar i förevarande hänseenden icke åsamkades statsverket.

Den 30 juni 1938 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att, med

beaktande av vad i statsrådsprotokollet över socialärenden den 3 mars 1938

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 256.

9

och riksdagens nyssnämnda skrivelse anförts i samråd med medicinalstyrelsen

upprätta fullständiga ritningar till ett nytt sinnessjukhus i Sundsvall ävensom

undersöka möjligheterna att genom byggnadsföretagets utbjudande helt eller

till vissa delar å entreprenad nedbringa totalkostnaden för detsamma under det

i sådant hänseende beräknade beloppet, 10,400,000 kronor. Tillika anbefallde

Kungl. Majit styrelsen att snarast möjligt inkomma med dels utlåtande

och förslag, vartill den företagna undersökningen kunde giva anledning, dels

ock fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar avseende ifrågavarande anläggning.

På därom av byggnadsstyrelsen gjord framställning bemyndigade

Kungl. Maj :t sedermera genom beslut den 26 augusti 1938 styrelsen att för upprättande

av fullständiga entreprenadhandlingar och för byggnadsföretagets

igångsättande beträffande erforderliga markarbeten disponera ett belopp av

högst 1,000,000 kronor.

I skrivelse den 12 september 1938 har byggnadsstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av medel för byggnadsföretagets fullföljande. Styrelsen anför

härvid i huvudsak följande:

Styrelsen hade gått i författning örn ritningsarbetets igångsättande och

avsett att kunna påbörja förenämnda markarbeten under loppet av hösten 1938.

Utredningen örn arbetenas utförande helt eller till vissa delar å entreprenad

torde komma att väsentligt fördröja arbetstakten vid byggnadsföretaget. I

annat fall hade nämligen arbetena kunnat igångsättas och bedrivas allteftersom

ritningsarbetet fortskridit. Fullständiga ritningar för byggnadsföretaget

torde knappast kunna föreligga färdiga förrän i mitten av år 1939. Byggnadsstyrelsen

måste följaktligen beräkna, att byggnadstiden komme att sträcka sig

fram till mitten av år 1942. Byggnadskostnaderna kunde sålunda fördelas över

budgetåren 1939—1942.

Då tidigare för byggnadsföretaget till styrelsens förfogande ställts ett

belopp av 1,000,000 kronor, skulle av beräknad byggnadskostnad återstå att

anvisa en summa av 9,400,000 kronor. Enligt styrelsens mening borde denna

summa sålunda fördelas:

för budgetåret 1939/40 ..................... 3,200,000 kronor

» » 1940/41 ..................... 3,200,000

» » 1941/42 ..................... 3,000,000

Under åberopande av det anförda har styrelsen hemställt, att till fullföljande

av ifrågavarande byggnadsföretag måtte för nästa budgetår anvisas

3,200,000 kronor.

Enligt vad jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen har överens- Departementskommelse

träffats rörande tillhandahållande med äganderätt av för sjukhuset chefen.

erforderligt område. Sundsvalls stad har vidare åtagit sig att utan ersättning

till byggnadstomtens gräns framdraga ledningar för vatten, avlopp och gas samt

lämnat godtagbart anbud på leverans av vatten och gas. Beträffande tillhandahållande

av elektricitet pågå underhandlingar i avsikt att utsträcka användningen

av elektrisk energi till sådana ändamål som matlagning och

tvätt. Med hänsyn till den rika tillgången på elektrisk kraft i trakten

av Sundsvall är nämligen användningen av elektrisk energi förhållande
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 256.

vis billig och det framstår därför såsom önskvärt, att man i största möjliga

utsträckning tillgodogör sig de förmåner, som i sådant avseende erbjuda sig.

Mot den av byggnadsstyrelsen föreslagna tidsfördelningen av byggnadskostnaderna

har jag i stort sett intet att erinra. Då man emellertid lärer kunna

utgå från att de för ändamålet hittills anvisade medlen icke komma att i sin

helhet förbrukas under innevarande budgetår, torde det vara tillräckligt att

till ifrågavarande byggnadsföretag för nästa budgetår beräkna ett belopp av

3,000,000 kronor. Jag förordar alltså, att sistnämnda belopp äskas för ändamålet.

Anordnande av skyddsrum för psykiatriska kliniken vid

karolinska sjukhuset.

I skrivelse den 30 augusti 1938 hemställde karolinska sjukhusets byggnadskommitté,

att Kungl. Majit måtte uppdraga åt kommittén att i samband med

grundläggningsarbetena för byggnaden för psykiatriska kliniken låta verkställa

erforderliga bergsprängningsarbeten för anordnande av bombsäkra

skyddsrum för klinikens behov ävensom bemyndiga kommittén att för ifrågavarande

bergsprängningsarbeten av de medel, som anvisats för klinikens

uppförande, använda erforderligt belopp.

Till stöd för framställningen anförde kommittén i huvudsak följande:

Då enligt kommitténs förmenande bombsäkra utrymmen borde inrättas för

det blivande karolinska sjukhusets patienter, personal och gifta personals

familjemedlemmar, hade kommittén låtit föranstalta örn utredning av hithörande

spörsmål. Utredningen hade preliminärt givit vid handen, att sjukhusets

behov i förevarande hänseende lämpligast kunde tillgodoses genom

en utom byggnaderna belägen, i berget nedsprängd och i 3 sektioner delad

anläggning, avsedd för hela sjukhusanläggningen med undantag av psykiatriska

kliniken, för vilken senare syntes böra anordnas särskilda skyddsrum.

Den psykiatriska klinikens patienter kunde vid inträdande krigstillstånd

förväntas komma att i möjligaste mån föras till mindre utsatta platser i andra

delar av landet. Då man emellertid med ledning av erfarenheterna från utlandet

kunde utgå ifrån, att kliniken i stället måste tagas i anspråk för vård av krigspsykoser

och således komme att fungera även under krig, ansåge kommittén,

att psykiatriska klinikens behov av skyddsrum vore lika trängande som för

sjukhusets övriga avdelningar. Med hänsyn till att klinikens patienter, särskilt

under den oro och upphetsning, som ett luftangrepp måste medföra, icke

kunde sammanföras med sjukhusets icke sinnessjuka patienter, syntes nödvändigt,

att klinikens skyddsrum — därest sådana ansåges böra komma till

stånd -— förlädes avskilda från sjukhusets övriga bombsäkra utrymmen.

Under beaktande härav hade kommittén funnit, att psykiatriska klinikens

skyddsrum borde förläggas under den blivande klinikbyggnaden. Genom

sådan förläggning ernåddes, bland annat, att transporterna från sjukrummen

till skyddsrummen bleve så enkla som möjligt. De föreslagna skyddsrummen,

ett för manliga och ett för kvinnliga patienter, beräknades rymma sammanlagt

omkring 170 personer, varjämte 75 personer från närliggande byggnader kunde

få skydd i den tunnel, som utgjorde reservutgång. Skyddsrummen vore avsedda

att nedsprängas 4 meter under grunden och beräknades skydda även mot fullträffar

av tunga flygbomber.

Kostnaderna för denna bombskyddsanläggning hava beräknats på följande

sätt:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

11

Kronor Kronor

Anbud å sprängningsarbeten och betongarbete .................. 53,000

Tillägg för sprängningsarbeten ....................................... 1,650 54,650

Byggnadsarbeten: golv, väggar, snickeri, diamantborrning,

målning, dränering ................................................... 9,350

Oförutsett ..................................................................... 1,200 10,550

Elektrisk inredning, inklusive arvode och hiss .................. 10,000

Sanitär inredning, värme och ventilation ........................... 20,300

Tomtens ordnande ......................................................... 600

Arvoden, administration ................................................ 5,900

Summa kronor 102,000

Till en början vill jag erinra, att Kungl. Majit, med anledning av ifråga- Departementsvarande

framställning, den 22 september 1938 bemyndigat kommittén att i chefensamband

med grundläggningsarbetena för uppförandet av den psykiatriska

kliniken låta verkställa de i förut intagna kostnadsberäkning angivna bergsprängnings-

och betongarbetena ävensom att för nämnda arbeten använda

högst 54,650 kronor av de för klinikens uppförande anvisade medlen.

För täckande av det belopp, som sålunda förskjutits, torde medel nu böra

beräknas. Likaså torde medel böra anvisas för övriga med skyddsrummets

iordningställande förknippade arbeten, motsvarande ett belopp av 47,350

kronor. Jag förordar alltså, att för anordnande av bombsäkra skyddsrum för

psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset å riksstaten för nästa budgetår

upptages ett belopp av (54,650 + 47,350) 102,000 kronor.

Lissa byggnadsarbeten vid S:t Lars sjukhus i Lund, Västra Marks sjukhus

i Örebro och Salberga sjukhus i Sala.

I beredskapsstaten för innevarande budgetår hava upptagits dels för uppförande

av växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus i Lund ett belopp

av 76,500 kronor, dels ock för inredande av fest- och samlingssalar vid Västra

Marks sjukhus i örebro och Salberga sjukhus i Sala ett belopp av 50,000

kronor respektive 40,000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för dessa byggnadsarbeten får jag

hänvisa till den redogörelse, som lämnats i proposition nr 275 till föregående

års riksdag (sid. 153 o. f.).

Då dessa arbeten icke längre torde böra anstå, förordar jag efter samråd med

medicinalstyrelsen, att medel för desamma äskas å riksstaten för nästa budgetår.

För ändamålet torde böra beräknas ett sammanlagt belopp av (76,500 +

50,000 + 40,000) 166,500 kronor.

Ny tvättstuga m. lii. vid Furunäsets sjukhus.

I skrivelse den 5 december 1938 har medicinalstyrelsen med överlämnande

av ritningar, arbetsbeskrivning och kostnadsförslag gjort framställning örn

medel för uppförande av en ny tvättstuga och desinfektionsugn vid Furunäsets

sjukhus vid Piteå. Styrelsen anför härutinnan i huvudsak följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majds proposition nr 256.

Frågan om uppförande av en ny tvättstuga för personalen vid Furunäsets

sjukhus hade sedan flera år varit aktuell, enär den förut befintliga befunne

sig i så dåligt skick, att dess fullständiga reparation icke kunde anses vara

ekonomiskt försvarlig. Den gamla vore vidare belägen på en sådan plats

inom sjukhusområdet, att tillförsel av ånga och varmvatten vore utesluten.

Olika förslag till denna frågas lösning hade under de senare åren utarbetats

och prövats, men hade styrelsen icke funnit genom sjukhusets försorg tidigare

verkställda utredningar i alla avseenden tillfredsställande. Från sjukhusledningen

hade vidare anmälts, att den vid sjukhuset befintliga desinfektionsugnen

numera vore i det närmaste uttjänt, och att den för ugnen avsedda

byggnaden icke för någon längre tid ginge att underhålla.

Med hänsyn därtill hade genom sjukhusledningens försorg och enligt

medicinalstyrelsens anvisningar numera utarbetats ett förslag till ersättningsbyggnad

för båda dessa numera utdömda hus, vilken vore centralt belägen

inom sjukhusområdet i omedelbar närhet av panncentralen och försedd med

erforderlig maskinell utrustning samt beräknades draga en kostnad av 31,500

kronor.

Över detta förslag hade medicinalstyrelsens arkitekt H. Ahlberg avgivit

yttrande den 30 november 1938 och därvid framhållit bland annat, att vid

kostnadsberäkningens uppgörande icke medtagits utgifterna för dels betongkulvert

för erforderliga rörledningar mellan panncentralen och den föreslagna

nybyggnaden, dels för vissa elektriska installationer och ledningar inom personalens

tvättstuga. Enligt vad styrelsen från arkitekten Ahlberg och elektriska

prövningsanstalten inhämtat skulle kostnaderna därför kunna beräknas

till högst 1,500 respektive 2,000 kronor eller tillsammans 3,500 kronor.

Enligt verkställda beräkningar skulle de totala kostnaderna belöpa sig till:

för tvättstugan, utförd av D/2 stens murtegel på

betonggrund, byggnadskostnad................ kronor 12,700

värme m. m. (V2 av beräknad kostnad)...... » 3,850

kronor 16,550

maskinell utrustning .......................... » 1,800 kronor 18 350

för desinfelctionsanläggningen

byggnadskostnad................................ kronor 3,300

värme m. m. (V* av beräknad kostnad)...... » 3,850

kronor 7,150

maskinell utrustning .......................... » 6,000 » 13,150

Kulvert och elektrisk installation ................................ » 3,500

eller tillsammans kronor 35,000

Då styrelsen funnit det tveksamt, huruvida detta ersättningsbygge skulle

kunna gäldas från den post till reparationer och underhåll å fastighetsfondens

stat, styrelsen disponerade för underhåll av statens sinnessjukhus,

hade styrelsen ansett sig böra underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

Styrelsen ville emellertid meddela, att förenämnda posts belastning väl

skulle medgiva byggnadens uppförande genom medicinalstyrelsens försorg

utan anvisande av särskilda medel.

Av handlingarna inhämtas i övrigt, att arbetet avsetts skola utlämnas på

entreprenad utom beträffande snickeri- och målningsarbeten, som skulle utföras

i egen regi. Schaktningskostnad för rörgravar och kulvert hava icke

särskilt beräknats, då dessa arbeten ansetts kunna utföras med patienthjälp.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

Över medicinalstyrelsens framställning har statskontoret avgivit utlåtande

den 16 januari 1939. Statskontoret har däri framhållit, att då bestämmelser

rörande dispositionen av de till statens allmänna fastighetsfond hörande

förnyelsefonderna ännu icke meddelats, dessa fonders medel icke torde

kunna för ändamålet anlitas. Med hänsyn till de under riksdagens medverkan

tillkomna direktiven angående användningen av de i staten för statens

allmänna fastighetsfond upptagna anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader

m. m. och då de byggnader, som i detta fall skulle ersättas,

praktiskt sett vore värdelösa, kunde Kungl. Majit icke heller bemyndiga

styrelsen att taga i anspråk den å styrelsens delfond upptagna anslagsposten

till reparations- och underhållskostnader m. m. Annan utväg stöde fördenskull

icke öppen än att av riksdagen äskades ett särskilt reservationsanslag

för ändamålet.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts anser jag mig böra förorda, att Departementsmedel

anvisas å riksstaten för den ersättningsbyggnad, varom fråga är. De chefen.

beräknade kostnaderna synas mig även rimliga. Jag tillstyrker alltså, att

för ändamålet äskas ett belopp av 35,000 kronor för nästa budgetår.

Nytt växthus vid Källshagens sjukhus i Vänersborg.

I skrivelse den 27 januari 1939 har medicinalstyrelsen med överlämnande

av ritningar, arbetsbeskrivning och kostnadsförslag gjort framställning örn

medel för uppförande av en växthusanläggning vid Källshagens sjukhus i

Vänersborg.

Såsom stöd för sin framställning åberopar styrelsen, att växthusanläggningen

vore av behovet påkallad för ett bättre utnyttjande av trädgårdsanläggningen

vid sjukhuset. I ett av sysslomannen vid sjukhuset avgivet

tjänstememorial framhålles tillika, att växthuset vore avsett icke blott för

uppdrivning av krukväxter för sjukavdelningarna jämte vissa till parkanläggningen

hörande växter utan även för odling av diverse köksväxter.

Vidare framhåller styrelsen, att frågan örn berörda ombyggnad varit

föremål för styrelsens behandling redan år 1934, då direktionen för sjukhuset

framlagt förslag i ämnet. Detta förslag hade emellertid icke kunnat godtagas

utan vidare. Sedan frågan prövats vid av styrelsen verkställd inspektion

av sjukhuset och byggnadsplats därvid godkänts, hade det ursprungliga

förslaget omarbetats.

Med skrivelse den 4 juli 1938 hade direktionen till medicinalstyrelsen insänt

det omarbetade och Kungl. Majit nu underställda förslaget, enligt vilket

anläggningen vore avsedd att omfatta byggnad innehållande pann- och arbetsrum

m. m., växthus i tre skepp samt anordningar för värmeledningar. Kostnaderna

för förslagets genomförande belöpte sig till 26,500 kronor. Enligt

ett av arkitekten H. Ahlberg avgivet yttrande den 18 oktober 1938 fördelade

sig kostnaderna på följande sätt:

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

För byggnads- och målningsarbeten.............................. kronor 19,817

» värmeledning.................................................. » 4,300

» vatten- och avloppsledningar................................ » 1,583

» elektrisk belysning................................... »_800

Summa kronor 26,500

Med stöd av vad sålunda förekommit har medicinalstyrelsen hemställt

örn bemyndigande att låta utföra växthusanläggningen i enlighet med senast

överlämnade ritningar, arbetsbeskrivning och kostnadsberäkning samt att för

ifrågavarande ändamål disponera ett belopp av 26,500 kronor, att utgå från

de i staten för statens allmänna fastighetsfond till reparations- och underhållskostnader

m. m. under medicinalstyrelsens delfond anvisade medel.

I ett den 13 februari 1939 avgivet yttrande framhåller statskontoret, att

då kostnaderna för anläggningen icke gärna kunde betraktas såsom reparations-

och underhållskostnader, torde för ändamålet erforderliga medel, därest

växthusanläggningen ansåges böra komma till stånd, böra ställas till förfogande

å kapitalbudgeten under rubrik Statens allmänna fastighetsfond.

Det föreliggande förslaget till ny växthusanläggning vid ifrågavarande

sjukhus föranleder ej erinran från min sida. Vid sådant förhållande och då

kostnaderna för anläggningen icke äro av beskaffenhet att kunna bestridas

från den i staten för statens allmänna fastighetsfond upptagna posten till

reparations- och underhållskostnader m. m., föreslår jag, att för ändamålet

äskas ett belopp av 26,500 kronor å kapitalbudgeten för nästa budgetår.

Omläggning av avloppsledningarna inom Vadstena stad.

I skrivelse den 24 januari 1939 har medicinalstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av statsmedel som bidrag till utförande av ny avloppsanläggning

inom Vadstena stad.

Styrelsen upplyser till en början, att drätselkammaren i Vadstena i skrivelse

den 19 mars 1937 påkallat styrelsens medverkan till förverkligandet av vissa

föreslagna omläggningar av avloppsledningsnätet inom staden. Efter muntliga

förhandlingar med av staden utsedda representanter hade styrelsen sedermera

den 14 maj 1937 uppdragit åt civilingenjören John Bergström att till styrelsen

inkomma med uppgift angående dels de delar av det föreslagna nya avloppssystemet,

som närmast berörde Birgittas sjukhus i Vadstena, dels de ungefärliga

merkostnaderna för avloppsanläggningen, som kunde bliva en följd av

sjukhusets anslutning därtill. Sedan ingenjören Bergström under år 1938 avlidit,

hade uppdraget slutförts av civilingenjören Anders Molin, vilken den 28

december 1938 till styrelsen inlämnat den begärda utredningen.

Med avseende å behovet av den föreslagna anläggningen

anför styrelsen följande:

Sedan lång tid tillbaka hade inom Vadstena stad avloppsförhållandena

varit bristfälliga, beroende till största delen på att vid utförandet av avlopps
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

15

ledningarna planmässighet icke i tillräcklig grad iakttagits. En bidragande

orsak till detta vore, att fastighetsägarna själva ombesörjt ledningarna. Dessa

hade i allmänhet underdimensionerats, och hade det icke alltid tillsetts, att

fallet för avloppet blivit tillräckligt. Under senare år hade staden övertagit

avloppsnätet, som emellertid alltjämt vore behäftat med stora brister.

Den största olägenheten av nuvarande avloppssystem vore emellertid, att

ett stort antal mindre avloppsledningar utmynnade i sjön Vättern på olika

ställen inom hela stadsområdet. Härav uppkomme förorening av sjöns vatten

i sådan utsträckning, att förhållandena vid flera tillfällen varit föremål för

allvarliga anmärkningar från de lokala hälsovårdsmyndigheternas och förste

provinsialläkarens i länet sida. En annan stor olägenhet av det bristfälliga

ledningsnätet vore den, att vid nederbördstillfällen ledningarna icke kunde

undanforsla nederbördsvattnet, utan inträngde detsamma i källare och förorsakade

där skador. Genom anläggandet av badrum och vattenklosetter hade

under senare år ledningarna ytterligare belastats.

På grund av de anmärkningar, som med anledning av de rådande missförhållandena

vid flera tillfällen gjorts, hade stadsfullmäktige uppdragit åt

civilingenjören Bergström att upprätta förslag till nytt avloppsnät för staden,

vilket vid tiden för avlåtandet av drätselkammarens nyssnämnda framställning

förelegat färdigt. Förslaget hade beräknats draga en kostnad av 795,000

kronor. Dessa kostnader komme givetvis för en stad av Vadstenas storlek

att bliva ekonomiskt mycket betungande, och det torde föreligga ringa möjligheter

för staden ensam att genomföra ett arbete av denna omfattning utan att

fördela detsamma på ett alltför stort antal år.

Enligt drätselkammarens av medicinalstyrelsen vitsordade mening skulle

genomförandet av det föreliggande förslaget innebära synnerligen stor nytta

för Birgittas sjukhus därigenom, att sjukhuset bleve delaktigt av ett fullständigt

modernt avloppsnät för sina behov och att den del av sjön Vättern,

varav sjukhuset berördes, bleve helt frilagd från avloppsledningar. Sjukhuset

ägde stora markområden inom staden, från vilka avrinningen vid nederbördstillfällen

till stor del bidroge till ledningarnas överbelastande. Härtill komme,

att sjukhuset för närvarande ägde och underhölle en del sjukhuset berörande

avloppsledningar och att även dessa ledningar varit föremål för hälsovårdsmyndigheternas

anmärkningar. Ett genomförande av ifrågavarande förslag

skulle vidare öka avståndet mellan sjukhusets råvattenintag och närmaste

kloaklednings utlopp i Vättern med cirka 1,500 meter, en fördel vid vilken

styrelsen fäste stort avseende.

Av vad sålunda anförts funne styrelsen med tydlighet framgå, att sjukhuset

hade ett stort intresse av att det föreliggande avloppsförslaget snart

måtte komma till utförande.

Styrelsen erinrar vidare, att Birgittas sjukhus består av tvenne från

varandra skilda avdelningar, en mans- och en kvinnoavdelning, belägna i

var sin del av staden. Inom sistnämnda del av sjukhusområdet vore nybyggnader

för sjukhusets ekonomi- och vårdavdelningar, som inom en nära

framtid enligt styrelsens förmenande oundvikligen måste komma till stånd,

avsedda att förläggas. Styrelsen åsyftade därutinnan närmast, att för den del

av sjukhusets kvinnoavdelning, som nu vore inrymd i de gamla klosterbyggnaderna,

nybyggnader måste uppföras, enär sjukvårdens och hygienens krav

icke kunde tillfredsställande tillgodoses inom de gamla lokalerna, bland annat

på grund därav att dessa såsom byggnadsminnesmärken icke finge i erforderlig

omfattning förändras.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

I fråga om innebörden av det nu föreliggande förslaget

åberopar styrelsen den av ingenjören Molin verkställda utredningen,

varav framgår väsentligen följande.

Vid uppgörande av förslaget till avloppsledningar för Vadstena hade det

varit nödvändigt att taga hänsyn även till Birgittas sjukhus. Sjukhuset och

staden hade för närvarande en gemensam huvudavloppsledning, som vore lagd

från Slottsgatan förbi sjukhusets mansavdelning, och utmynnade i Naddöviken.

Sjukhusets avdelningar vid klostret hade egna avloppsledningar, som

utmynnade vid närmaste strand av Vättern.

Principen för det nya avloppssystemet vore, att avloppsvattnet och i synnerhet

allt spillvatten skulle avledas till sådan plats, att föroreningarna från avloppsvattnet

komme att medföra minsta möjliga obehag för staden och dess

invånare. Av avloppsförslaget tillhörande planritning nr 1 framginge läget i

Naddöviken av den föreslagna gemensamma huvudutloppsledningen. För att

leda avloppsvattnet till denna utloppsledning erfordrades en ny större samlingsledning

genom sjukhusets område vid mansavdelningen samt en samlingsledning

genom sjukhusets avdelningar vid klostret. Såväl stadens som sjukhusets

avloppsledningar vore för närvarande anordnade enligt det kombinerade

systemet, d. v. s. de avledde såväl spillvatten som regnvatten. Samlingsledningen

förbi mansavdelningen vore också avsedd att avleda både spill- och

regnvatten. Samlingsledningen genom sjukhusets område vid klostret däremot

vore avsedd huvudsakligen för spillvatten och endast en mindre del regnvatten,

emedan pumpning av avloppsvattnet i detta fall vore nödvändig.

Spillvattnet skulle framföras genom denna samlingsledning till en pumpstation

vid punkt 102, varifrån det skulle pumpas till utloppsledningen i Naddöviken.

Nederbördsvattnet däremot kunde utan olägenhet avledas genom särskilda

ledningar till närmaste strand av Vättern.

Frågan örn avloppsvattnets rening, innan det utsläpptes i Naddöviken, hade

varit under omprövning och hade det ansetts lämpligt att i första byggnadsstadiet

anlägga en mekanisk reningsanordning. Förslaget upptoge en silano

rdning bestående av en silkammare av armerad betong med överbyggnad.

Silarna utgjordes av lutande galler av plattjärn med cirka 20 mm avstånd

mellan galler järnen. Föremål, som uppfångades å silarna, avlägsnades automatiskt

medelst en skrapanordning, som passerade över silarna och uppsamlade

avskrapet i silos, försedda med bottenluckor, genom vilka innehållet tömdes

i en vagn och transporterades till lämplig upplagsplats för att sedermera användas

såsom gödningsämne. Silanordningen hade placerats på sådant sätt,

att framtida slamavsättningsbassänger kunde anläggas.

De delar av avloppssystemet, som bleve gemensamma för Birgittas sjukhus

och staden, utgjordes sålunda av förenämnda samlingsledningar med tillhörande

nedstigningsbrunnar, pumpanläggning och silningsanordning samt

utloppsledningen i Naddöviken. Ifrågavarande delar vore närmare specificerade

å en vid handlingarna fogad förteckning.

Kostnaderna för de gemensamma ledningarna och anläggningarna beräknas

till 300,000 kronor. Beträffande dessa kostnaders fördelning å staden

och staten hänvisar styrelsen i första hand till vissa av ingenjören Molin gjorda

beräkningar, varav framgår i huvudsak följande.

Merkostnaderna för avloppsledningarna m. m. på grund av sjukhusets anslutning

komme att bliva relativt obetydliga och uppskattades till cirka

20,000 kronor. De väsentligaste anmärkningarna mot det nuvarande avloppssystemet,

nämligen föroreningarna av Naddöviken och viken öster örn norra

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

17

hamnpiren, föranleddes emellertid i lika hög grad av Birgittas sjukhus som av

staden och de förbättringar i nämnda avseende, som avloppsförslaget beräknades

komma att medföra, komrne lika mycket Birgittas sjukhus som staden

till godo. Det syntes därför vara riktigare, att kostnaden för de gemensamma

ledningarna och anläggningarna fördelades i proportion till de kostnader, som

skulle erfordras, örn i ena fallet Birgittas sjukhus utförde egna avloppsledningar

med tillhörande anläggningar och i andra fallet staden utförde motsvarande

ledningar och anläggningar endast för sitt eget behov.

Örn Birgittas sjukhus utförde de för sjukhuset och staden gemensamma ledningarna

och anläggningarna endast för sitt eget behov, skulle kostnaden

därför enligt verkställd approximativ beräkning uppgå till cirka 185,000 kronor.

Örn staden utförde motsvarande ledningar och anläggningar endast för sitt

behov skulle kostnaden uppgå till cirka 280,000 kronor. Fördelningen

av kostnaderna för de för sjukhuset och staden gemensamma anläggningarna

borde sålunda beräknas i förhållandet 185,000 till 280,000 kronor. Sjukhusets

119,355 eller i runt tal 120,000 kronor.

Det sålunda föreslagna bidragsbeloppet, 120,000 kronor, har medicinalstyrelsen

för sin del funnit skäligt. Styrelsen meddelar vidare, att stadsfullmäktige

i Vadstena den 29 november 1938 beslutat, att med början under budgetåret

1939/40 för en kostnad av 463,500 kronor låta utföra en första etapp

av avloppsanläggningen, under förutsättning att för Birgittas sjukhus ett

bidrag av 120,000 kronor kunde erhållas. Styrelsen framhåller i anslutning

härtill, att av stadsfullmäktige beslutade arbeten bland annat omfattade

de delar av det nya avloppssystemet, som berörde båda de Birgittas sjukhus

tillhöriga byggnadsområden, varå mans- respektive kvinnoavdelningarna vore

belägna.

På anmodan av medicinalstyrelsen har ingenjören Molin uppgjort en

approximativ kostnadsberäkning även för de anslutningsledningar m. m., som

bliva erforderliga för sjukhusets egen del. Den därför erforderliga summan

beräknas till cirka 50,000 kronor. Då emellertid denna utgift kommer att fördelas

på flera budgetår, anser sig styrelsen kunna bekosta dessa ledningar av

de medel, som årligen ställas till styrelsens förfogande för sinnessjukhusens

underhåll. Styrelsen har av denna anledning icke ansett sig behöva hemställa

om särskilda medel därför.

Vad slutligen angår driften av ifrågavarande anläggning, finner styrelsen

skäligt, att sjukhuset bidrager till kostnaderna härför. Styrelsen har härutinnan

förhandlat med av drätselkammaren i Vadstena befullmäktigat ombud.

Det hade därvid framkommit, att avlöningen till den befattningshavare, som

erfordrades för anläggningens drift, kunde beräknas till cirka 3,000 kronor.

Sjukhusets andel i den beslutade första etappen av avloppsanläggningens totalkostnad

hade beräknats uppgå till icke fullt 26 procent. Sjukhusets anpart i

den fullständigt utbyggda avloppsledningen bleve emellertid avsevärt lägre,

eller obetydligt mer än 15 procent. Styrelsen funne därför rimligt, att ett bidrag

till ifrågavarande befattningshavares avlöning utginge med 15/100

X 3,000 = 450 kronor per år. Härtill borde emellertid läggas dels 340 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 195!). 1 sami. Nr 256—257. 026 39 2

andel av a:

mläggningskostnaderna skulle därmed bliva

.185 + 280

185

X 300,000

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

Departements
chefen.

utgörande de beräknade kostnaderna för sjukhusets andel i förbrukad elektrisk

energi inom pumpanläggningen, dels 210 kronor, utgörande bidrag till kostnader

för bortförande av fast avfall från silanordningar m. m. Styrelsen

föresloge sålunda ett årligt driftbidrag av (450 + 340 + 210) 1,000 kronor, ett

belopp vilket drätselkammarens befullmäktigade ombud förklarat sig för

kammarens del godtaga.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställer medicinalstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att ett belopp av 120,000 kronor må utgå såsom bidrag till

utförandet i huvudsaklig överensstämmelse med av civilingenjören John Bergström

upprättat förslag av en ny avloppsanläggning för Vadstena stad,

dels ock bemyndiga medicinalstyrelsen att med Vadstena stad träffa avtal

örn erläggandet av ett årligt bidrag till avloppsanläggningens drift med 1,000

kronor att utgå från och med den tidpunkt, då Birgittas sjukhus i sin helhet

anslutits till den nya anläggningen.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att i ärendet erinra.

Av vad i ärendet anförts synes framgå, att avloppsledningsnätet i Vadstena

är behäftat med åtskilliga brister och i behov av en genomgripande omläggning.

Stadsfullmäktige därstädes hava även fattat beslut örn en sådan, på

villkor att staten deltager i kostnaderna för densamma. Då ett genomförande

av det föreliggande förslaget skulle bliva till avsevärd fördel för Birgittas

sjukhus, finner jag skäligt, att staten bidrager med viss del av kostnaderna för

företagets utförande. Mot det belopp, som av medicinalstyrelsen i detta hänseende

föreslagits, har jag ej heller någon erinran att framställa. För arbetenas

utförande torde sålunda för budgetåret 1939/40 böra beräknas ett belopp av

120,000 kronor.

Vad härefter angår kostnaderna för driften av anläggningen synes mig

rimligt, att staten lämnar visst bidrag även till detta ändamål. Med slutlig

prövning av denna fråga torde emellertid böra tills vidare anstå.

Ersättningsplatser för psykiatriska sjukhuset i Stockholm.

I skrivelse den 16 maj 1938 har djurgårdskommissionen hemställt, att

Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att kommissionen skulle

kunna taga i anspråk den mark, som inginge i psykiatriska sjukhusets å Konradsberg

område.

I en vid skrivelsen fogad promemoria utvecklas närmare angelägenheten av

att det under kommissionens förvaltning ställda Konradsbergsområdet snarast

möjligt frigöres för exploatering. Efter erinran örn att arbetena för den nya

psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset kunde förväntas vara slutförda

och överflyttning dit verkställd först i början av år 1940, framhålles däri, bland

annat, att kommissionen i samråd med medicinalstyrelsen undersökt möjligheterna

för att få till stånd en exploatering av hithörande mark redan under

år 1939. Medicinalstyrelsen hade ställt i utsikt att, örn möjlighet bereddes för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 256.

19

utrymmande av en del av de nuvarande sjukhusanläggningarna genom överflyttning

till annat sjukhus av minst 100 patienter, kommissionen skulle kunna

få tillträda en mindre del av området i och för gatuarbetenas påbörjande, oberoende

av örn den nya kliniken å Norrbacka vore färdig eller icke. Medicinalstyrelsen

hade då närmast tänkt sig, att dessa patienter skulle kunna överflyttas

till det provisoriska sekundärsjukhus, som enligt tidigare gjord utredning

avsetts skola inrättas inom Svea ingenjörkårs kasernetablissement i

Vaxholm. Åtgärder borde därför snarast vidtagas för att iordningställa detta

etablissement för ifrågavarande ändamål.

Den av kommissionen omförmälda utredningen rörande inredning av Svea

ingenjörkårs kasernetablissement i Vaxholm till ett sekundärsjukhus för sinnessjuka

har av medicinalstyrelsen framlagts i skrivelse den 18 februari 1938.

Den tillkom närmast med anledning av den under år 1937 starkt stegrade

beläggningen av fångvårdens sinnessjukavdelningar med straffriförklarade.

Rörande resultatet av utredningen har styrelsen framhållit i huvudsak följande.

Det av styrelsen utarbetade renoveringsförslaget omfattade endast etablissementets

huvudbyggnad, som enligt verkställd beräkning kunde förväntas bereda

plats för 100 patienter. I den mån övriga smärre byggnader kunde tagas

i anspråk, kunde dessa användas dels såsom bostadslägenheter för gift och

ogift personal, dels såsom arbetslokaler för patienterna, dels möjligen även

för inredande av en mindre öppen avdelning, varigenom platsantalet skulle

något kunna ökas. Då dessa mindre byggnader icke för närvarande kunde

betecknas såsom oundgängliga, hade styrelsen icke beräknat några medel för

deras iordningställande och utrustning.

Kostnaderna för huvudbyggnadens omändring hade av styrelsens experter

uppskattats till 98,570 kronor. I yttrande över förslaget hade emellertid byggnadsstyrelsen,

som i övrigt icke hade något att erinra mot detsamma, ansett

dessa kostnader för lågt beräknade och uppskattat dem till 122,000 kronor.

För utrustning av sjukhuset med inventarier och persedlar hade medicinalstyrelsen

därutöver beräknat ett belopp av 500 kronor per vårdplats eller tillsammans

50,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för kasernetablissementets

apterande till provisoriskt sinnessjukhus kunde sålunda beräknas till

cirka 175,000 kronor. Av detta belopp kunde omkring 45,000 kronor bestridas

med en icke disponerad del av det reservationsanslag örn 100,000 kronor, som

Kungl. Majit den 10 september 1937 ställt till medicinalstyrelsens förfogande

för utrustning och inredning av provisoriska sekundärsjukhus.

Enligt ett bifogat förslag till stat för ett budgetår skulle utgifterna för

driften av ifrågavarande sekundärsjukhus jämlikt då gällande avlöningsbestämmelser

uppgå till cirka 134,000 kronor. Därvid har bland annat räknats med

avlöning till en e. o. förste läkare, som skulle vara bosatt å platsen. Inkomsterna

hava för samma tid beräknats till omkring 64,000 kronor, varför statsverkets

nettokostnader per budgetår uppskattats till cirka 70,000 kronor. Styrelsen

framhåller emellertid, att det ur driftsynpunkt kunde diskuteras, huruvida

icke sjukhuset från början borde organiseras såsom ett självständigt

sjukhus med sjukhuschef och egen ekonomisk förvaltning. En sådan anordning

skulle visserligen medföra en höjning av lönekontot med omkring 5,500

kronor per år, men vore det å andra sidan icke uteslutet, att med denna orga
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majus proposition nr 256.

nisation vissa besparingar i den dagliga driften skulle kunna ernås. Styrelsen

anser slutligen, att det borde utredas, huruvida icke ifrågavarande kasernetablissement

borde utbyggas till ett permanent sekundärsjukhus, inrymmande

220 vårdplatser.

I ett den 22 juli 1938 till medicinalstyrelsen avgivet utlåtande har arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse avstyrkt den sålunda ifrågasatta dispositionen

av kasernetablissementet i Vaxholm, enär, såvitt då kunde bedömas,

etablissementet jämväl för framtiden bomme att bliva erforderligt för lantförsvaret.

Med anledning härav har medicinalstyrelsen ansett sig böra undersöka möjligheterna

för en annan lösning av frågan örn de å psykiatriska sjukhuset

vårdade patienternas placering vid sjukhusets nedläggande. I utlåtande den

16 augusti 1938 har styrelsen härutinnan anfört följande.

Då styrelsen genom förfrågan erfarit, att Västmanlands flygflottiljs

kaserner i Västerås, under förutsättning att flottiljen erhölle annan förläggning,

eventuellt skulle kunna disponeras för sjukvårdsändamål, hade

styrelsen genom besök vid detta kasernetablissement och granskning av

ritningar till detsamma övertygat sig örn, att etablissementet skulle kunna

ombyggas till sinnessjukhus. Det platsantal, som därigenom kunde beräknas

bliva tillfört sinnessjukvården, uppskattade styrelsen preliminärt till minst

800. Denna lösning av evakueringsfrågan beträffande psykiatriska sjukhuset

omfattade visserligen betydligt mer än det behov, som i detta avseende måste

tillgodoses, men det vore styrelsens uppfattning, att ett stort behov av ytterligare

sjukvårdsplatser förelåge. Vid senaste månadsskiftet hade överbeläggningen

vid statens sinnessjukhus utgjort 2,443 och exspektantsiffran 2,951.

Då det nya sinnessjukhuset i Sundsvall icke torde bliva färdigt att tagas i

bruk förrän örn cirka 4 år, vore det synnerligen önskvärt, örn redan dessförinnan

en lättnad i den besvärande överbeläggningen och ökad möjlighet till

intagning av exspektanter kunde beredas sinnessjukvården. Styrelsen beräknade,

att ombyggnaderna vid snabbast möjliga behandling skulle kunna genomföras

så skyndsamt, att cirka 250 patienter kunde beredas vård redan i slutet

av 1939 och de återstående platserna vara färdiga att tagas i bruk under de

närmast följande åren. Styrelsen föresloge därför, att Kungl. Majit måtte

uppdraga åt styrelsen att i samråd med byggnadsstyrelsen inkomma med ritningar

och kostnadsberäkningar rörande den föreslagna ombyggnaden.

Över denna framställning har chefen för flygvapnet den 26 augusti 1938

avgivit utlåtande och därvid yttrat bland annat:

Västmanlands flygflottiljs kasernetablissement, som tidigare tillhört det

enligt 1925 års riksdagsbeslut indragna Västmanlands regemente, vore beläget

på cirka 4 kilometers avstånd från flottiljens flygstation vid Hässiö. Detta

förhållande omöjliggjorde numera på grund av den omfattning, som flottiljen

enligt 1936 års försvarsbeslut erhållit, ett ur effektivitets- och ekonomisk synpunkt

rationellt ordnande av verksamheten vid flottiljen. Med hänsyn härtill

vore det i hög grad önskvärt, att flottiljen erhölle ett nytt etablissement, beläget

i direkt anslutning till flygstationen. Ett förverkligande av medicinalstyrelsens

förslag skulle skapa möjlighet härtill, varför detsamma tillstyrktes.

Tidpunkten, då etablissementet i dess helhet kunde överlämnas till medicinalstyrelsen

ävensom delar därav dessförinnan ställas till styrelsens disposition,

berodde på den tidpunkt, då statsmakternas beslut i frågan kunde be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majus proposition nr 256.

räknas föreligga. Därest frågan förelädes 1939 års riksdag i vanlig ordning

och medel för uppförande av ett nytt etablissement beviljades för budgetåret

1939/40, torde det nuvarande etablissementet i dess helhet kunna överlämnas

till medicinalstyrelsen hösten 1940 och stora delar därav sannolikt redan 1

juli 1940.

Beträffande medicinalstyrelsens önskemål att redan i slutet av år 1939 få

disponera delar av etablissementet för vård av cirka 250 patienter, anför

chefen för flygvapnet härefter:

Förslagets innebörd torde få anses vara, att en av de tre kasernerna ställdes

till styrelsens disposition för ombyggnadsarbeten från och med försommaren

1939. Förutsättningen för dess genomförbarhet vore, att frågan underkastades

snabbast möjliga behandling vid 1939 års riksdag, så att nybyggnadsarbetena

för flottiljen kunde påbörjas redan före budgetårsskiftet. Under den tid, som

därefter kunde förflyta, innan de första förläggningslokalerna m. m. kunde

tagas i anspråk av flottiljen, komme avsevärda olägenheter för flottiljen att

uppstå. De fördelar, som stöde att vinna för flygvapnet genom medicinalstyrelsens

förslag, vore emellertid så betydande, att de fullt uppvägde de olägenheter,

som följde med en kortare tids provisorium. Med hänsyn härtill kunde

medicinalstyrelsens förslag även på denna punkt tillstyrkas.

I anslutning till vad sålunda förekommit uppdrog Kungl. Majit den 25

november 1938 åt byggnadsstyrelsen att gemensamt med medicinalstyrelsen

skyndsamt verkställa utredning rörande lämpligheten av och kostnaderna för

ombyggnad av Västmanlands flygflottiljs kasernetablissement i Västerås till

sinnessjukhus. Med skrivelse den 14 mars 1939 hava nämnda myndigheter inkommit

med den äskade utredningen. Angående resultatet därav anföres till

en början följande.

Vad först anginge förläggandet av ett sinnessjukhus till Västerås ansåge

ämbetsverken, att ett primärsjukhus, d. v. s. ett sinnessjukhus med eget upptagningsområde,

ur geografisk synpunkt med fördel kunde förläggas till denna

stad. Tillkomsten av ett nytt primärsjlikhus i denna del av landet komme att

i hög grad underlätta uppgiften att fördela landet i upptagningsområden.

Under senare år hade vidare konsekvent eftersträvats att förlägga nya sinnessjukhus

till platser, där ett nära samarbete med väl utrustade kroppssjukhus

vore möjligt. Inom sinnessjukvården hade nämligen uppstått ett allt mer ökat

behov att tillgodogöra sig de konsultationsmöjligheter med specialister inom

olika medicinska discipliner, som numera funnes tillgängliga vid landets centrallasarett,

och dessa sjukhus vore i sin tur väl betjänta av lätt tillgång till

psykiatrisk sakkunskap. Även från denna synpunkt vöre alltså förläggningen

av ett nytt sinnessjukhus till Västerås förmånlig.

Däremot funne sig medicinalstyrelsen icke kunna förorda, att det nya sjukhuset

gåves karaktär av sekundärsjukhus. Erfarenheterna från Källshagens

sjukhus vid Vänersborg med dess 587 sekundärplatser uppmuntrade icke till

fortsatt inrättande av sekundärsjukhus av den storlek, varom det här vore

fråga. Ett sekundärsjukhus hade nämligen visat sig icke hava erforderliga

vårdmöjligheter för att kunna behålla en sjuk, som blivit mera orolig än han

varit vid förflyttningen från ett kanske avlägset modersjukhus. Återtransporter

hade därför måst förekomma, vilket betungat och fördyrat sjukvården. Evakueringen

till sekundärsjukhus av mera lugna men dock vård å sinnessjukhus

behövande patienter hade dessutom å modersjukhusen förorsakat en genom
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

gående försämring av det där vårdade patientmaterialet, varigenom en omläggning

av sjukvårdens organisation och i vissa fall ändringar i sjukavdelningarnas

rent byggnadstekniska planläggning hade blivit erforderliga.

I fråga örn storleken av ett till Västerås förlagt primärsjukhus hänvisa

ämbetsverken till en inom medicinalstyrelsen upprättad promemoria, utvisande

att det nu föreliggande behovet av ytterligare vårdplatser för den statliga

sinnessjukvården kunde beräknas till omkring 4,500, ävensom till en av

professor S. G. Wahlund gjord statistisk beräkning, varav framgår, att platsbehovet

inom sinnessjukvården med hänsyn till åldersfördelningens förskjutning

kunde uppskattas till omkring 2,500 under loppet av de närmaste tio

åren. I betraktande härav anser styrelsen önskvärt, att sjukhuset komme att

omfatta omkring 1,300 vårdplatser. För ett sjukhus av denna storlek förslår

emellertid icke kasernetablissementet, utan måste en del nybyggnader verkställas.

Med hänsyn härtill har utredningen även avsett erforderlig utvidg

ning av den anläggning, som det nuvarande kasernetablissementet omfattar.

I anslutning härtill hava ämbetsverken anfört bland annat följande.

De i kasernetablissementet ingående byggnaderna hade av ämbetsverken

vid verkställd besiktning befunnits i gott stånd och kunde utan alltför stora

kostnader omändras till vårdavdelningar för lugna och halvlugna sinnessjuka.

Vid en utbyggnad av anläggningen till primärsjukhus hade ämbetsverken

därför utgått ifrån, att för andra patienter erforderliga platser, svarande mot

de lugna och halvlugna avdelningarnas storlek, i huvudsak skulle beredas i

nybyggnader.

Från denna utgångspunkt hade ämbetsverken genom arkitekten S. Ahlbom

låtit upprätta ett förslag till örn- och nybyggnadsarbeten vid ifrågavarande

kasernetablissement i syfte att åstadkomma ett omkring 1,300 vårdplatser omfattande

primärt sinnessjukhus med fullständig medicinsk utrustning och goda

differentieringsmöjligheter beträffande klientelet. Förslaget hade till följd

av den knappa tid, som stått till buds, endast kunnat givas preliminär karaktär

och vore närmast att betrakta såsom ett underlag för beräkning av kostnaderna

för kasernetablissementets lämpliga utnyttjande för här avsedda

ändamål.

De i förslaget ingående ombyggnadsarbetena å det nuvarande

kasernetablissementet, vars olika byggnader å en till förslaget hörande situationsplan

utmärkts med svart färg, avsåge iordningställande av kasern I till

paviljong för lugna manliga patienter, kasern II till paviljong för halvlugna

patienter, kasern III till paviljong för lugna kvinnliga patienter, byggnaden

XI till barnpaviljong, byggnaden 1 till administrationsbyggnad, byggnaden

2 till kasino för personal och arbetssal för kvinnliga patienter, byggnaden

3 till gymnastik- och samlingssal, byggnaden 5 till värmecentral, byggnaden

6 till tvättinrättning, som utökades genom tillbyggnad, samt byggnaden

10 till verkstäder. Eitningsförslaget upptoge vidare örn- och tillbyggnad

av köks- och matsalsbyggnaden. I kostnadsberäkningen hade däremot upptagits

hel nybyggnad. De ombyggda kasernbyggnaderna vore avsedda att

rymma 503 lugna och halvlugna patienter samt 30 barn.

De i förslaget ingående nybyggnadsarbetena avsåge anordnande

av vårdavdelningar för oroliga och halvoroliga patienter samt av personalbostäder.

Av de å situationsplanen angivna nybyggnaderna utgjorde nr IA*

paviljong för halvlugna kvinnliga patienter, Y paviljong för halvoroliga patienter,

AM paviljong för oroliga kvinnliga patienter, AMI paviljong för halvoroliga

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts proposition nr 256.

manliga patienter samt VIII paviljong för oroliga manliga patienter. Den

med IX betecknade nybyggnaden vore upp tagningspavil jong, nybyggnaden 11

entrébyggnad samt nybyggnaden 18 kapell, obduktions- och växthus. Personalbostäderna,

som vore avsedda endast för en del av personalen, vore fördelade

i två olika grupper sålunda, att vid huvudentrén förlagts bostäder för

sjukhuschef, överläkare, förste läkare och syssloman, under det att till sjukhusets

norra del förlagts dels en rad bostäder för läkare, dels bostäder förgift

manlig personal och dels bostäder för ogift manlig personal samt för översköterskor

och sköterskor.

Beträffande förslagets närmare innebörd hänvisa ämbetsverken till en av

arkitekten Ahlbom upprättad beskrivning över förslaget samt en inom medicinalstyrelsen

upprättad redogörelse för organisationen av ett nytt sinnessjukhus

i Västerås. Ämbetsverken framhålla därvid särskilt, att någon ångpanneanläggning

icke ingår i förslaget, enär det visat sig vara fördelaktigast

att för hela sjukhusanläggningens behov taga ånga från det i närheten belägna

Västerås kraftverk. Underhandlingar pågå i denna fråga med vattenfallsstyrelsen

men hava ännu icke slutförts.

Kostnaderna för genomförandet av det föreliggande örn- och nybyggnadsförslaget

uppskattas approximativt till 11,300,000 kronor, av vilket belopp

2,760,000 kronor hänföra sig till ombyggnadsarbeten. Vid en jämförelse med

kostnaderna för andra, nyuppförda eller under uppförande varande sinnessjukhus

uppgives detta innebära, att det i anläggningen ingående kasernetablissementets

byggnader kunna anses representera ett sammanlagt värde

av omkring 3,500,000 kronor.

Till sist må erinras, att Kungl. Majit den 29 april 1938 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med medicinalstyrelsen skyndsamt verkställa utredning

rörande lämpligheten av och kostnaderna för en fullständig renovering

av S:ta Annas sjukhus i Nyköping, varvid särskilt skulle beaktas, huruvida

sjukhusets vårdplatsantal genom ny- eller tillbyggnader skulle kunna utökas

samt huruvida ett ersättningsbygge inom eller i närheten av sjukhusets nuvarande

upptagningsområde vore önskvärt. Detta uppdrag har ännu ej fullgjorts.

Såsom tidigare i skilda sammanhang erinrats, kan den psykiatriska kliniken

vid karolinska sjukhuset förväntas bliva färdig att tagas i bruk omkring

den 1 februari 1940. Därmed beräknas ett 100-tal patienter kunna överflyttas

från det nuvarande psykiatriska sjukhuset å Konradsberg till den nya kliniken.

För att ej längre än nödvändigt fördröja exploateringen av Konradsbergsområdet

är det givetvis önskvärt, att samtidigt med nämnda överflyttning även

återstående 165 vårdplatser å det psykiatriska sjukhuset örn möjligt utrymmas.

När det gäller att tillgodose detta önskemål kunna, såsom av den lämnade

redogörelsen framgår, olika vägar tänkas anlitade. Närmast till hands och ur

kostnadssynpunkt billigast synes vara att för ändamålet provisoriskt iordningställa

Svea ingenjörskår etablissement i Vaxholm, vilket för närvarande icke

användes för militär förläggning. Med denna anordning skulle dock icke hela

Departements
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Majus proposition nr 256.

frågan lösas, enär plats där icke kan beredas för mer än omkring 110 vårdbehövande

män.

Bland annat med hänsyn härtill och för att tillika kunna i möjligaste mån

tillgodose de krav på ökade vårdplatser för sinnessjuka, som på grund av andra

omständigheter för närvarande föreligga, har medicinalstyrelsen framkastat

tanken att låta omändra och utbygga Västmanlands flygflottiljs kasernetablissement

i Västerås till ett primärsjukhus för 1,300 patienter. Av den utredning, som

härutinnan verkställts, framgår, att en dylik disposition skulle ur försvarets

synpunkt innebära vissa fördelar, örn därigenom möjliggjordes, att för flygflottiljens

räkning i stället kunde uppföras ett nytt etablissement i omedelbar

anslutning till flottiljens flygstation vid Hässiö. Under denna förutsättning

bär chefen för flygvapnet ock tillstyrkt, att en av de nuvarande tre kasernerna

i Västerås må ställas till medicinalstyrelsens disposition redan innevarande

år, varigenom plats på kort tid skulle kunna provisoriskt beredas omkring 200

lugna patienter. Kostnaden därför uppskattas till omkring 425,000 kronor.

Hela kostnaden för kasernetablissementets omändring och utbyggande till ett

primärsjukhus för 1,300 patienter uppskattas till i runt tal 11,300,000 kronor.

Även örn ett starkt behov av ytterligare vårdplatser föreligger, kan man

enligt min uppfattning icke undgå att hysa betänkligheter mot att i nuvarande

läge vidtaga en så omfattande och kostsam utbyggnad av sinnessjukvården,

som sålunda ifrågasatts, samtidigt som jämlikt beslut av förra årets riksdag

ett nytt sinnessjukhus för 900 patienter skall uppföras i Sundsvall. Jag är

därför icke beredd att nu taga ståndpunkt till föreliggande förslag angående

Västeråskasernernas omändring till sinnessjukhus. Såsom en provisorisk lösning

av frågan örn ersättningsplatser för psykiatriska sjukhuset i Stockholm

torde emellertid iordningställandet av en av kasernerna för vård av omkring

200 lugna patienter böra övervägas.

Het synes mig icke uteslutet, att även andra utvägar än de nu antydda kunna

ifrågakomma, därest spörsmålet begränsas till att avse möjligheterna att provisoriskt

ersätta de vårdplatser, som gå förlorade genom psykiatriska sjukhusets

nedläggande. I frågans nuvarande läge förefaller det mig vara ändamålsenligast,

att av innevarande års riksdag äskas ett belopp av förslagsvis

500,000 kronor, att ställas till Kungl. Majlis förfogande för ordnandet av

ifrågavarande angelägenhet på lämpligaste sätt. Jag föreslår alltså, att hemställan

i sådant syfte göres hos riksdagen och att för ändamålet beräknas ett

belopp av 500,000 kronor.

Anslutning av psykiatriska kliniken i Uppsala till akademiska

sjukhuset.

Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 163 beslöt 1935 års riksdag

att vid akademiska sjukhuset i Uppsala skulle under viss förutsättning uppföras

en psykiatrisk klinik, inrymmande 122 vårdplatser. Kostnaden för

klinikens uppförande beräknades från början till 1,597,000 kronor men har

sedermera på grund av prisstegringar å material och arbetskraft höjts till

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 256. 25

2,034,000 kronor, varav hittills anvisats 775,000 kronor. Byggnadsföretaget

har av skilda anledningar ännu ej påbörjats.

För klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomilokaler ingick

i de av riksdagen godkända kostnadsberäkningarna ursprungligen ett belopp

av 140,000 kronor eller samma belopp, som fastställts för anslutning av Uppsala

läns landstings centralsanatorium till akademiska sjukhuset. Av anslutningsavgiften

beräknades 20,000 kronor belöpa å utvidgning av akademiska

sjukhusets värmecentral och 120,000 kronor å utvidgning av dess köks- och

tvättinrättningar. Hela anslutningsavgiften har ställts till byggnadsstyrelsens

förfogande, som därav utbetalt den på värmecentralen belöpande andelen

eller 20,000 kronor, sedan dennas utvidgning fullbordats. Därefter har

Kungl. Majit den 3 december 1937 ställt ytterligare 7,000 kronor till förfogande

för täckande av uppkommen merkostnad för klinikens anslutning till

nämnda värmecentral. Mot denna åtgärd, som av min företrädare anmälts

i propositionen nr 176/1938, har riksdagen icke framställt någon erinran.

För klinikens anslutning till akademiska sjukhusets köks- och tvättinrättningar

har hittills endast ett mindre belopp utbetalts, avsett för komplettering

av tvättinrättningens maskinutrustning. Fråga har under tiden uppkommit

om höjning av anslutningsavgiften i förevarande del från tidigare beräknade

120,000 kronor till 200,000 kronor. Härutinnan torde jag till en början

få erinra om följande.

Med anledning av uttalanden från riksdagens sida uppdrog Kungl. Majit

den 5 juli 1935 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med Uppsala universitet

och medicinalstyrelsen verkställa utredning angående föreliggande möjligheter

att nedbringa de i propositionen 163/1935 till 1,597,000 kronor beräknade

anläggningskostnaderna för kliniken. Vid denna utredning skulle särskilt

undersökas, huruvida kostnaden för anslutning till akademiska sjukhusets

ekonomicentraler kunde minskas.

Sedan denna utredning verkställts, anförde byggnadsstyrelsen i skrivelse

den 23 januari 1936, att kostnaderna för kliniken icke kunde nedbringas utan

att lokalernas storlek och omfattning reducerades, vilket åter icke vore möjligt

med det fixerade patientantalet. Beträffande kostnaderna för klinikens

anslutning till sjukhusets ekonomicentraler meddelade styrelsen, att sjukhusdirektionen

lämnat redogörelse för de principer, som tillämpats vid bestämmandet

av kliniken påförd del av kostnaderna för den planerade utvidgningen

av sjukhusets värmecentral samt köks- och tvättanläggningar. Därjämte hade

styrelsen tagit del av de utredningar, som legat till grund för beräknandet

av totalkostnaderna för utvidgningen av sjukhusets ekonomicentraler, vilka

kostnader uppgingo till 90,000 kronor för värmecentralen samt 410,000 kronor

för köks- och tvättanläggningarna, och hade styrelsen, såvitt styrelsen utan

ingående besiktning på platsen kunde bedöma, funnit dessa belopp vara förhållandevis

lågt beräknade. Enligt styrelsens mening syntes det vara mest

rationellt att vid en uppskattning av den andel av kostnaderna, som skäligen

borde påföras kliniken, utgå från förhållandet mellan totala antalet vårdplatser

inom sjukhuset och antalet vårdplatser inom kliniken samt i proportion

därtill fördela värdet av de i hela sjukhusanläggningen ingående ekonomicentralerna.

Detta värde, inklusive ombyggnadskostnadema, beräknade

byggnadsstyrelsen approximativt till omkring 1,500,000 kronor. Då kliniken

inginge med omkring 13 procent av det totala antalet vårdplatser, borde

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

kliniken alltså för anslutningen till akademiska sjukhusets ekonomicentraler

påföras ett belopp av omkring 200,000 kronor. Med hänsyn härtill fann styrelsen

det äskade beloppet av 140,000 kronor fullt skäligt.

I anslutning härtill vidhöll Kungl. Majit de tidigare framlagda kostnadsberäkningarna,

vilka ock godtogos av 1936 års riksdag.

I skrivelse den 25 september 1937 gjorde större akademiska konsistoriet

i Uppsala framställning örn utbekommande av höjda ersättningar för klinikens

andel i kostnaderna för utvidgning av såväl värmecentralen som köks- och

tvättinrättningarna vid sjukhuset. Konsistoriet framhöll därvid, såvitt nu är

fråga, att köksinrättningen jämte tillhörande matsalar i väsentliga delar färdigställts

med anlitande av det bidrag som länets landsting beviljat för centralsanatoriets

anslutning till sjukhusets ekonomilokaler. Ombyggnaden av

tvättinrättningen hade däremot icke igångsatts. Det bidrag, som statsverket

skulle lämna, avsåges att begagnas för resterande arbeten inom köksinrättningen

samt för utvidgningen av tvättinrättningen. Emellertid hade en utredning

beträffande återstående delar av utvidgningsarbetena givit till resultat,

att kostnaderna därför på grund av prisstegring å materiel och arbetskraft

m. m. icke komme att understiga 200,000 kronor. Till följd därav anhöll

konsistoriet, att, i stället för förut beräknade 120,000 kronor, ett belopp av

200,000 kronor skulle anvisas för utvidgningen av köks- och tvättinrättningarna.

I ett av byggnadsstyrelsen gemensamt med medicinalstyrelsen den 8

november 1937 avgivet utlåtande tillstyrkte ämbetsverken denna framställning.

Byggnadsstyrelsen erinrade därvid örn sin i skrivelse den 23 januari 1936

tillkännagivna uppfattning, att kliniken för anslutning till ekonomicentralerna

— däri inberäknat anslutningen till värmecentralen — borde påföras ett belopp

av omkring 200,000 kronor. Då prisstegringarna uppginge minst till den del

av nämnda belopp, som motsvarade kostnaden för den redan färdiga värmecentralens

utökning, kunde styrelsen följaktligen tillstyrka, att ett belopp

av 200,000 kronor finge ingå som klinikens andel i kostnaderna för utvidgningen

av köks- och tvättinrättningarna.

I fortsättningen av ämbetsverkens skrivelse betonades emellertid, att byggnadsstyrelsen

vid bedömandet av berörda kostnad av 200,000 kronor utgått

från att ekonomilokalerna motsvarade relativt tidsenliga krav. Yid besök på

platsen av representant för styrelsen hade emellertid befunnits, att i ali synnerhet

tvättinrättningen vore av sådan beskaffenhet, att den långt ifrån fyllde

dylika krav. Dess uppbyggnad med lokaler i tre våningar, olämpligt anordnade

och i viss mån med otidsenlig inredning, måste betinga relativt höga

driftkostnader. Enligt byggnadsstyrelsens mening kunde det icke vara välbetänkt,

att ett så stort belopp som 200,000 kronor nedlades på denna anläggnings

utvidgning. För klinikens del behövde tvättinrättningens utvidgning

icke vara fullt färdig förrän örn ett par år, enär kliniken dessförinnan icke

torde kunna tagas i bruk. Rådrum syntes sålunda förefinnas att ytterligare

överväga denna byggnadsfråga. Ämbetsverken hemställde slutligen örn uppdrag

att verkställa utredning i vissa angivna avseenden beträffande det rationella

planerandet av tvättinrättningen.

Med anledning av vad sålunda förekommit uppdrog Kungl. Majit den 3

december 1937 åt byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen att i samråd med

vederbörande universitetsmyndighet verkställa utredning rörande ombyggnad

av den nuvarande tvättinrättningen vid akademiska sjukhuset eller, örn så befunnes

lämpligt, rörande uppförande av ny tvättinrättning vid sjukhuset. Med

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 256. 27

skrivelse den 5 december 1938 hava ämbetsverken överlämnat denna utredning.

Ämbetsverken erinra däri till en början, att Kungl. Majit, på framställning

av större akademiska konsistoriet, den 26 augusti 1938 förklarat hinder icke

möta för byggnadsstyrelsen att av de medel, som anvisats för anslutning av

psykiatriska kliniken till ekonomicentralerna vid akademiska sjukhuset, ställa

ett belopp av 26,500 kronor till universitetets förfogande för komplettering av

maskinutrustningen vid sjukhusets tvättinrättning. Beloppet har sedermera

erlagts till universitetet.

Rörande möjligheterna för en ombyggnad av den nuvarande tvättinrättningen

anföra ämbetsverken härefter:

Ämbetsverken hade icke, utan att väsentligt ökade kostnader därav skulle

följa, ansett sig kunna framlägga förslag till mera genomgripande örn- och

tillbyggnad än ett av arkitekten G. Birch-Lindgren i oktober 1936 upprättat

förslag avsåge. Förhållandena med avseende på den äldre byggnadens utformning

och beskaffenhet vore nämligen sådana, att ett verkligt rationellt

örn- och tillbyggnadsförslag komme att kräva så betydande kostnader, att detsamma

icke av ekonomiska skäl borde ifrågakomma.

Nämnda förslag innebure, att tvättlokalerna fördelades på två våningar,

varav den undre vore avsedd för inlämning, sortering, tvättning och mangling

samt den övre för lagning, förvaring och utlämning. Förslaget omfattade,

bland annat, rivning av murverk i betydande omfattning samt inläggning

av stödkonstruktion för bjälklag. Det oaktat kunde icke vinnas

den följdriktighet i lokalernas inbördes placering m. m., som möjliggjorde en

rationell drift på samma sätt som vid de tvättinrättningsanläggningar, vilka

numera i regel genom ombyggnader åstadkommes vid landets sinnessjukhus.

Ehuru fordran på mera moderna vägg- och golvbeläggningar m. m. i viss mån

eftersatts, hade kostnaderna för ombyggnadsförslaget icke kunnat nedbringas

under ett belopp av 170,000 kronor. Sedan ombyggnaden en gång realiserats,

syntes möjligheterna för ytterligare utvidgning av köks- och tvättavdelningarna

vara uteslutna.

"Vid nu nämnda förhållanden hava ämbetsverken funnit det vara mest

ändamålsenligt att lösa frågan genom nybyggnad, vartill förslag även uppgjorts.

De yttra härutinnan följande.

Förslag till nybyggnad för tvättinrättningen hade upprättats i två alternativ.

Det ena avsåge en tvättinrättning med en avverkningsförmåga, som

motsvarade behovet efter den psykiatriska klinikens inrättande, eller 800 å

900 ton tvättgods per år. En dylik tvättinrättning, inom vilken såväl lokaliteter

som den maskinella utrustningen anpassats efter moderna krav, betingade

en kostnad av i runt tal 400,000 kronor, varvid dock inräknats det redan anvisade

beloppet av 26,500 kronor för anskaffande av nya maskiner. Det andra

alternativet avsåge att tillgodose det tvättbehov, som uppstode efter genomförande

av ett föreliggande förslag till generalplan för sjukhusets framtida

utvidgning. För detta ändamål erfordrades en tvättinrättning med en avverkningskapacitet

av omkring 1,000 ton per år, vilken beräknats draga en kostnad

av 516,000 kronor. I båda fallen hade tvättinrättningen tänkts förlagd öster

om sjukhuset och den nuvarande sjukhusvägen. Förläggningsfrågan hade dock

förutsatts skola närmare prövas, sedan beslut örn byggnadsföretaget fattats.

Ämbetsverken ansåge sig böra förorda det mindre av dessa nybyggnadsalternativ.

Visserligen kunde det ifrågasättas, huruvida icke byggnadskroppen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majis proposition nr 256.

borde utbyggas efter det större alternativet och utrustningen anskaffas tills

vidare enligt det mindre alternativet, vilket skulle betinga en anläggningskostnad

av 480,000 kronor. Emellertid vore det ännu synnerligen ovisst, när

generalplanförslaget kunde bliva i sin helhet genomfört. Därtill komme, att

en utbyggnad av byggnadskroppen från det mindre till det större alternativet

kunde ske med en relativt ringa merkostnad.

Ämbetsverken hade även undersökt frågan örn gemensam tvättinrättning för

olika statliga institutioner i Uppsala. Utredningen hade i denna del givit

vid handen, att akademiska sjukhuset och Ulleråkers sjukhus hade de tvättmängder,

vilka bleve bestämmande för kapaciteten hos den gemensamma tvättinrättningen,

vars avverkningskapacitet skulle röra sig örn cirka 1,500 ton

tvättgods. Särskilt kraven på utrymme m. m. för en dylik byggnad talade

för, att denna borde förläggas inom Ulleråkers sjukhus, vilket åstadkomme

vissa svårigheter och kostnader med avseende på tvättgodsets transport mellan

akademiska sjukhuset och tvättinrättningen. Ämbetsverken hade därför lämnat

detta projekt ur räkningen. För övriga statliga institutioner och inrättningar

kunde, därest det större alternativet för akademiska sjukhusets tvättinrättning

komme till utförande, tvätt därstädes ske utan ökning av den tilltänkta

utrustningen.

Över den sålunda verkställda utredningen har genom ämbetsverkens försorg

utlåtande inhämtats från större akademiska konsistoriet, som därvid

åberopat ett av direktionen för akademiska sjukhuset avgivet yttrande i

ämnet.

Emot de i ämbetsverkens utredning upptagna nybyggnadsförslagen för

sjukhusets egen tvättinrättning har direktionen icke något att erinra i och

för sig. Enligt direktionens mening kan emellertid en tillfredsställande modernisering

och för de närmaste årtiondena tillräcklig utvidgning av den befintliga

tvättinrättningen åstadkommas, varjämte billigare transporter för

tvättgodset skulle ernås med bibehållandet av tvättinrättningens nuvarande

centrala förläggning. Direktionen har därför funnit en ombyggnad av den

nuvarande tvättinrättningen vara att föredraga framför en nybyggnad.

Direktionen har även uppgjort förslag till ombyggnad av den nuvarande

tvättinrättningen. Ombyggnaden skulle enligt förslaget utföras i två etapper.

Den första av dessa etapper överensstämmer i allt väsentligt med det av arkitekten

Birch-Lindgren i oktober 1936 upprättade ombyggnadsförslaget. Den

senare etappen avser en utvidgning av den första etappen genom ianspråktagande

av vissa ytterligare utrymmen men med bibehållande av tvättinrättningen

i två våningar. Kostnaderna för genomförandet av direktionens förslag

hava överslagsvis beräknats uppgå för den första etappen till 160,000

kronor och för den andra etappen till ytterligare 90,000 kronor eller sålunda

sammanlagt 250,000 kronor.

Med anledning härav hava byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen i sin

nyssnämnda skrivelse anfört:

En ombyggnad enligt direktionens förslag fyllde vare sig i den första

eller andra etappen berättigade krav på modernitet. Lokalerna kunde icke

anordnas i rationell följdriktighet, nödiga platsutrymmen för arbete vid och

transporter till och från de olika maskinerna kunde icke beredas, i den mån,

som berättigade krav fordrade, och tillräcklig hygien med avseende på arbets
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majus proposition nr 256.

lokalerna torde knappast kunna tillgodoses. Direktionens uttalande i dessa

frågor syntes icke grunda sig på tillräcklig erfarenhet om uppbyggande av

och anordningarna inom en modern tvättinrättning eller rationell drift av en

sådan. Ämbetsverken ställde sig därför avvisande mot den föreslagna ombyggnaden

och förordade uppförandet av en ny tvättinrättning enligt det

mindre nybyggnadsalternativet, eventuellt med en annan förläggningsplats,

så att direktionens önskemål örn transport av tvättgodset kunde tillgodoses.

Erfarenheten hade dock givit vid handen, att transporten med fördel kunde

verkställas med automobil, såsom skedde vid ett flertal sinnessjukhus.

Ämbetsverken vidhålla alltså, att en nybyggnad enligt det mindre alternativet

bör uppföras för en kostnad av 400,000 kronor.

Med utgångspunkt härifrån och från en anslutningsavgift av 200,000 kronor,

varav 130,000 kronor beräknas belöpa å tvättinrättningen, hava ämbetsverken

uppskattat det ytterligare medelsbehovet för den nya tvättbyggnaden

till (400,000 —-130,000) 270,000 kronor. Då Uppsala läns landsting redan

inbetalt sin andel av anslutningskostnaderna för centralsanatoriet, förorda

ämbetsverken, att staten ensam svarar för nämnda merkostnad. Beloppet

föreslås uppfört å beredskapsstaten för nästa budgetår.

I en den 22 mars 1939 dagtecknad promemoria har verkställande direktören

för akademiska sjukhuset betonat de allvarliga konsekvenser för sjukhuset,

som ett uppskjutande på obestämd tid av pågående ombyggnads- och moderniseringsarbeten

inom akademiska sjukhusets ekonomiavdelningar innebure,

samt framlagt förslag till en reducerad ombyggnad av den befintliga inrättningen.

Direktören anför sålunda bland annat:

Hithörande arbeten hade för snart fem år sedan planlagts efter en inventering

av kapaciteten hos akademiska sjukhusets -centrala inrättningar med

hänsyn till de båda planerade nybyggena för centralsanatorium och psykiatrisk

klinik. En första del av utvidgningen hade utförts i samband med

centralsanatoriets tillkomst med användande av medel, som anvisats av Uppsala

läns landsting. Under de sistförfluten åren hade, i avvaktan på medel

för ombyggnadsplanens fullföljande, inga andra underhålls- eller kompletteringsarbeten

verkställts, än den nyanskaffning av maskiner för tvättinrättningen,

till vilken medel anvisats genom beslut den 25 augusti 1938. Ifrågavarande

lokaler, nämligen själva köket med dess källarutrymmen samt tvättinrättningen,

befunne sig därför numera i sådant skick, att en genomgripande

reparation snarast måste igångsättas för att driften skulle kunna fortgå under

rimliga arbetsförhållanden. Ett utbrytande av återstående arbeten å köksavdelningen

från reparationen och kompletteringen av tvättavdelningen läte

sig ej heller fullständigt genomföra, enär tvättavdelningen vore belägen i

samma hus som och delvis ovanpå kökslokalerna. En del av ombyggnadsarbetena

å tvättinrättningen vore dessutom lika nödvändiga för köket som

för tvätten.

Tid moderniseringsplanens fullföljande borde emellertid all hänsyn tagas

till den omständigheten, att byggnadsstyrelsen ansett sjukhusets nuvarande

tvättinrättning mindre lämpad för en mera genomgripande örn- och tillbyggnad.

Direktionen hade därför föranstaltat örn en ny utredning i syfte att begränsa

renoveringen till det minsta möjliga i avvaktan på en framtida nybyggnad

för tvätten. Denna utredning hade givit vid handen, att för ändamålet

krävdes dels anskaffning av ytterligare maskinutrustning, som även

kunde komma en ny tvättanstalt till godo, dels vissa underhålls- och repara
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

tionsarbeten, som vore behövliga för själva husets bestånd och därjämte avsåge

att underlätta driften. Dessa arbeten bomme den psykiatriska kliniken

till godo, även om tvättinrättningen inom några år flyttades ur huset, enär de

nuvarande tvättlokalerna i så fall erfordrades och kunde användas för utvidgade

verkstäder, bageri och dylikt.

En fullständig kostnadsberäkning av de örn- och tillbyggnadsarbeten inom

köks- och tvättavdelningarna, som närmast vore behövliga och som satte dessa

avdelningar i stånd att tillgodose den psykiatriska klinikens behov, hade ock

utförts. Till grund för beräkningarna hade legat byggnadsritningar av arkitekten

Birch-Lindgren. Beräkningarna slutade på en sammanlagd kostnad

av omkring 310,000 kronor, varav ungefär 225,000 kronor belöpte på köksavdelningen

och 85,000 kronor på tvättavdelningen. Av den sammanlagda

kostnaden hade inemot 260,000 kronor ansetts motsvara utökning och nyanskaffning,

medan 50,000 kronor hade beräknats falla på husreparationer och

ersättningar av förslitna apparater. Härvid vore emellertid att märka, att

någon skarp gräns ej kunde dragas vid dessa uppdelningar, enär kök och tvätt

vore belägna i samma byggnad samt en ombyggnad och utökning på många

håll innebure en besparing av en eljest nödvändig reparation.

Därest den av universitetet äskade förhöjda avgiften för psykiatriska klinikens

anslutning utanordnades, beräknades cirka två tredjedelar av hithörande

arbeten, med partiellt anlitande av universitetets årliga reparationsanslag,

kunna, utföras under budgetåret 1939/40. Återstoden kunde utföras under

loppet av de följande åren antingen för nämnda reparationsanslag eller, örn

så befunnes nödvändigt, för särskilt anslag, som i vanlig ordning bomme att

begäras av universitetet och som sålunda ej skulle belasta den psykiatriska

kliniken.

Vid nu angivna förhållanden finner sjukhusets direktör det vara motiverat,

att det av byggnadsstyrelsen tillstyrkta anslutningsbeloppet örn 200,000 kronor,

av vilket belopp redan utbetalats 26,500 kronor, till hela sin återstående

del, 173,500 kronor, ställes till universitetets förfogande för modemiseringsplanens

fullföljande. Därvid har förutsatts, dels att universitetet icke skall

framställa krav på ytterligare bidrag från psykiatriska klinikens byggnadsanslag

för denna kliniks andel i de centrala inrättningarna inom sjukhuset,

för så vitt kliniken ej erhåller större omfattning än som avsågs vid bestämmandet

av det ursprungliga anslutningsbeloppet, dels att universitetet vid

verkställandet av ombyggnaderna skall beakta möjligheten, att tvättinrättningen

efter någon tid kan erfordra fullständig nybyggnad.

Departements- I propositionen 176/1938 berörde min företrädare även förevarande spörschefen.

mål och framhöll därvid, att kostnaderna för klinikens anslutning till akademiska

sjukhusets gemensamma anläggningar icke kunde undgå att röna inverkan

av det väsentligt höjda prisläget å byggnadsmarknaden. Det syntes

honom sålunda klarlagt, att anslutningen icke kunde vinnas för den kostnad,

som tidigare angivits och av riksdagen godtagits. Bortsett från den redan

fastställda avgiften för värmecentralen, kunde emellertid storleken av kostnadsökningen

icke bestämmas, förrän den tidigare anbefallda undersökningen

verkställts. Med hänsyn till dåvarande höga byggnadskostnader ansåg sig

min företrädare ej heller böra påkalla åtgärder för igångsättandet av klinikens

uppförande eller beräkna ytterligare medel för samma ändamål.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Majus proposition nr 256.

Den i ämnet föreliggande utredningen har jämväl bibragt mig den uppfattningen,

att en höjning av avgiften för klinikens anslutning till akademiska

sjukhusets ekonomicentraler är motiverad. Lika med byggnadsstyrelsen och

medicinalstyrelsen anser jag mig därvid kunna tillstyrka, att klinikens andel

i kostnaderna för köks- och tvättinrättningarnas iordningställande beräknas

till 200,000 kronor, förutsatt att en nöjaktig lösning vinnes av lokalförhållandena

för tvätten.

I denna del råda, som nämnts, delade meningar mellan myndigheterna, i

det att byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen anse en nybyggnad erforderlig,

medan enligt universitetsmyndigheternas uppfattning en örn- och tillbyggnad

tills vidare är tillräcklig. Med hänsyn till föreliggande utbyggnadsprogram

för akademiska sjukhuset kan det givetvis diskuteras, vilken väg man

helst bör välja i förevarande hänseende. Genom vad verkställande direktören

i sin promemoria anfört synes mig emellertid frågan delvis hava kommit i

annat läge. Sålunda betonas, att ett ytterligare uppskov med åtgärder för

tvättfrågans lösning skulle medföra avsevärda olägenheter för sjukhusets

drift och pa den grund örn möjligt bör undvikas. Av promemorian framgår

vidare, att en för den närmaste framtiden tillfredsställande anordning kan

vinnas genom förbättring och modernisering av nuvarande tvättbyggnad till

en kostnad av 85,000 kronor, motsvarande ungefär hälften av den kostnad,

som myndigheterna tidigare räknat med. Härtill kommer, att en del av

detta belopp avser nyanskaffning av maskinutrustning, vilken kan användas

även i en framtida ny tvättbyggnad, samt att, därest en sådan uppföres,

den gamla byggnaden kan fylla ett redan förefintligt behov av utvidgade

lokaler för bland annat sjukhusets bageri och verkstäder. Under sådana förhållanden

anser jag fullt försvarligt att nu begränsa de ifrågasatta åtgärderna

till en renovering av tvättbyggnaden i den omfattning, som nyssnämnda

promemoria avser. Med uppförande av en nybyggnad av den storlek, som

byggnadsstyrelsens och medicinalstyrelsens förslag innebär, torde i varje fall

böra tills vidare anstå.

I anslutning till det anförda förordar jag, att riksdagens medgivande

inhämtas till en förhöjning av avgiften för klinikens anslutning till sjukhusets

köks- och tvättinrättningar från 120,000 till 200,000 kronor, att utgå från det

till klinikens uppförande redan anvisade beloppet, 775,000 kronor. I likhet

med sjukhusets direktör förutsätter jag härvid, att ytterligare krav på förhöjning

av anslutningsavgiften icke resas från universitetets sida, även örn en

nybyggnad för tvättinrättningen framdeles befinnes erforderlig.

Sammanfattning: och hemställan.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle medelsbehovet för

nästa budgetår komma att beräknas sålunda:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 256.

Ulleråkers sjukhus.............................................. kronor

Frösö sjukhus .................................................. »

S:ta Gertruds sjukhus..........................................

Nytt sinnessjukhus i Sundsvall ..............................

Psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset.............. »

S:t Lars sjukhus................................................ »

Västra Marks sjukhus.......................................... »

Salberga sjukhus................................................ *

Furunäsets sjukhus ............................................ »

Källshagens sjukhus ............................................ »

Avloppsledningar inom Vadstena stad........................ »

Ersättningsplatser för psykiatriska sjukhuset i Stockholm »

Summa kronor

900.000

353,600

290.000

3,000,000

102.000

76.500

50.000

40.000

35.000

26.500

120,000

500,000

5,493,600

Sistnämnda belopp torde böra anvisas som reservationsanslag å kapitalbudgeten

under rubriken »Statens allmänna fastighetsfond».

Med avseende å fördelningen av medlen under anslaget bör gälla, att den

angivna beräkningen icke får vara i detalj bindande för medlens disposition.

I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande

eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål kunna ske mot

det att motsvarande minskning vidtages för ett annat.

Under åberopande av vad jag sålunda och i övrigt anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. besluta att i enlighet med av mig förordade förslag följande

arbeten må komma till utförande, nämligen

a) vid Ulleråkers sjukhus ytterligare örn- och nybyggnadsarbeten

för en beräknad kostnad av högst 1,340,000 kronor;

b) vid Frösö sjukhus ytterligare örn- och nybyggnadsarbeten

för en beräknad kostnad av högst 353,600 kronor;

c) vid S:ta Gertruds sjukhus ytterligare örn- och nybyggnadsarbeten

för en beräknad kostnad av högst 290,000 kronor;

d) vid psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset anordnande

av skyddsrum för en beräknad kostnad av högst 102,000

kronor;

e) vid S:t Lars sjukhus uppförande av nytt växthus och

tvättbyggnad för en beräknad kostnad av högst 76,500 kronor;

f) vid Västra Marks sjukhus inredning av en fest- och samlingssal

för en beräknad kostnad av högst 50,000 kronor;

g) vid Salberga sjukhus inredning av en fest- och samlings

sal för en beräknad kostnad av högst 40,000 kronor;

h) Vid Furunäsets sjukhus uppförande av ny tvättstuga med

desinfektionsanläggning för en beräknad kostnad av högst 35,000

kronor; samt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 fl. 33

i) vid Källshagens sjukhus uppförande av nytt växthus för

en beräknad kostnad av högst 26,500 kronor;

II. medgiva, att till omläggning av avloppsledningar inom

Vadstena stad må utgå statsbidrag med högst 120,000 kronor;

III. bemyndiga Kungl. Maj:t att för anordnande av provisoriska

ersättningsplatser för psykiatriska sjukhuset i Stockholm

använda ett belopp av högst 500,000 kronor;

IV. medgiva, att avgiften för anslutning av psykiatriska

kliniken i Uppsala till akademiska sjukhusets köks- och tvättinrättningar

må höjas till högst 200,000 kronor;

V. å kapitalbudgeten, Statens allmänna fastighetsfond till

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,493,600 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sten-Eric Heinrici.

Bihang till riksdagens protokoll 1939.

1 sami. Nr 256—257.

626 39

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM 1939. K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:413 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. s. 3 i texten
  2. SU 1939:235 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. s. 6 i texten