Angående lönereglering för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet m. m
1939-04-21 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:258, Angående lönereglering för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 258.
1
Nr 258.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lönereglering
för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa
tjänstemän vid konjunkturinstitutet m. m.; given
Stockholms slott den 21 april 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels godkänna härvid fogat förslag till kungörelse angående ändrad lydelse
av 54 § 1 mom. civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939,
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 1939.
1 sami.
Nr 258.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Ferier.
Ersättning
för bostad,
bränsle och
lyse.
Förslag
till
kungörelse angående ändrad lydelse av 54 § 1 morn. civila avlöningsreglementet
den 4 januari 1939 (nr 8).
Härigenom förordnas, att 54 § 1 mom. civila avlöningsreglementet den 4
januari 1939 skall erhålla följande ändrade lydelse:
54 §.
Åtto nde huvudtiteln.
1 mom. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan.
1. Lärare vid konsthögskolan, med undantag av föreståndaren för institutet
för materialkunskap, tillika lärare i materialkunskap, äger årligen i
stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas.
2. Tjänsteman, åt vilken anvisats bostad i akademiens hus, skall för begagnande
av dylik bostad jämte förmån av bränsle och lyse till akademien
erlägga ersättning med belopp, som fastställes enligt de i 42 och 44 §§ stadgade
grunderna.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1939.
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 21 april 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till avlöningsbestämmelser
för vissa professorer vid konsthögskolan och för vissa
tjänstemän vid konjunkturinstitutet jämte därav föranlett förslag angående
ändrad lydelse av 54 § 1 mom. civila avlöningsreglementet den 4 januari
1939. Föredraganden anför:
Genom beslut den 20 januari 1939 uppdrog Kungl. Majit åt 1936 års lönekommitté
att, med beaktande av vad i propositionen till 1938 års riksdag,
nr 204, angående omorganisation av konsthögskolan anförts, uppgöra förslag
till lönebestämmelser för professorerna vid konsthögskolan i arkitektur,
målning, teckning och skulptur. Vidare överlämnades till lönekommittén
genom Kungl. Maj:ts remiss den 11 februari 1939 en av nämnden för
konjunkturinstitutet den 9 februari 1939 dagtecknad framställning angående
anslag till institutet i fråga för budgetåret 1939/40, för att tagas under övervägande
i samband med fullgörandet av kommitténs uppdrag beträffande
lönebestämmelser för omförmälda professorer vid konsthögskolan. Sistnämnda
framställning innehöll bland annat förslag örn åvägabringande av
en mera fast organisation av institutets verksamhet.
Till fullgörande av det lönekommittén sålunda meddelade uppdraget har
kommittén med utlåtande den 20 mars 1939 till Kungl. Majit överlämnat
vid utlåtandet såsom bilagor fogade 1) Förslag till avlöningsbestämmclser
för vissa professorer vid konsthögskolan, att införas i civila avlöningsreglementet,
samt 2) Förslag till ändrad lydelse av 55 § 1 mom. civila avlöningsreglementet.
Ehuru lönekommittén genom förenämnda remiss den 11
februari 1939 icke ålagts att avgiva förslag till lönebestämmelser för tjänstemän
vid konjunkturinstitutet, har kommittén vid sin behandling av lönefrågan
för professorerna vid konsthögskolan ansett sig böra taga hänsyn
även till vissa av ifrågavarande tjänstemän, nämligen de vid institutet anställda
sakkunniga. Inom kommitténs kansli har upprättats ett Utkast till
avlöningsbestämmelser för vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet, att in
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
förås i civila avlöningsreglementet. Nämnda utkast, vilket synts kommittén
kunna tagas till utgångspunkt för ett förslag i ämnet, har av kommittén
likaledes såsom bilaga fogats vid dess förenämnda utlåtande.
Över lönekommitténs utlåtande hava efter remiss yttranden den 29 mars
1939 avgivits av statskontoret, allmänna civilförvaltningens lönenämnd och
akademien för de fria konsterna. Såvitt angår de föreslagna avlöningsbestämmelserna
för vissa professorer vid konsthögskolan hava ifrågavarande
myndigheter icke framställt någon erinran mot lönekommitténs förslag. Beträffande
avlöningsbestämmelserna för de sakkunniga vid konjunkturinstitutet
har allmänna civilförvaltningens lönenämnd ej heller framställt någon
erinran, medan däremot statskontoret i denna del framfört vissa anmärkningar.
Jag återkommer härtill i det följande.
Jag anhåller nu att först till behandling få upptaga frågan örn nya avlöningsbestämmelser
för professorerna i arkitektur, målning, teckning och
skulptur vid konsthögskolan.
Avlöningsbestämmelser för vissa professorer vid konsthögskolan.
De nyss omförmälda professorsbefattningarna vid konsthögskolan hava
före den 1 juli 1938 varit å staten för akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan uppförda såsom ordinarie befattningar, vilka tillsatts medelst
fullmakt. Professuren i arkitektur har därvid varit hänförd till lönegraden
B 30, medan övriga professurer — två i målning, en i landskapsmålning, en
i modellering och en i teckning — tillhört lönegraden B 24. I förutnämnda
proposition till 1938 års riksdag (nr 204) förordades, i samband med en omorganisation
av konsthögskolan, viss omläggning av dessa professurers ställning
i anslutning till ett förslag, som framlagts av akademien för de fria
konsterna. Nämnda förslag gick ut på, att de dittillsvarande ordinarie professorsbefattningarna
skulle avföras från personalförteckningen och ersättas
av sju såsom arvodestjänster anordnade professurer, en i arkitektur, fyra i
målning, en i teckning och en i skulptur, tillsatta av Kungl. Maj:t för en tid
av tio år och utan möjlighet för innehavarna att därefter få mandattiden
förlängd. Avsikten med ifrågavarande anordning var bland annat — såsom
i propositionen närmare utvecklades — att erhålla en större rörlighet i undervisningen
än den, som eljest i regel kunde bliva möjlig vid utbildningen
i en fast organiserad statlig läroanstalt. I fråga om den löneställning, som
efter denna omläggning borde tillkomma befattningarna, hade från akademiens
sida framhållits att, därest den tidigare ordinarie anställningsformen
borttoges och i samband därmed pensionsrätten upphörde, tjänsterna i fråga
måste förenas med sådana löneförmåner, att de gjordes ekonomiskt lockande.
I sitt förslag, sådant detta slutligt utformats, hade akademien sökt lösa denna
fråga så, att innehavarna av befattningarna skulle äga uppbära lön i högsta
löneklassen av de tidigare fastställda lönegraderna, med rätt att vid 65 års
ålder erhålla uppskjuten tjänstepension enligt samma regler, som i civila
tjänstepensionsreglementet meddelats beträffande uppskjuten livränta, dock
Kungl. Mcij:ts proposition nr 2-58.
5
med den avvikelsen att i reglementet föreskrivet avdrag för felande tjänstår
i detta fall icke skulle förekomma.
Vid frågans anmälan i propositionen biträdde chefen för ecklesiastikdepartementet
i princip de förslag, som sålunda framlagts av akademien, och tillstyrkte
alltså beträffande anställnings- och avlöningsform samt begränsad
tjänstepensionsrätt för befattningarna en anordning i överensstämmelse med
vad akademien ifrågasatt. Efter samråd med mig anförde föredragande departementschefen
i anslutning härtill följande:
Då emellertid enligt hittillsvarande principer pensionsrätt icke i någon
form tillerkänts andra arvodestjänster än sådana, som i avlöningsreglementet
upptagits såsom ordinarie befattningar, vilka tillsättas medelst förordnande
på viss tid eller tills vidare, lärer för att förläna den ifrågavarande anordningen
önskvärd stadga åtgärd böra vidtagas för befattningarnas upptagande i
avlöningsreglementet såsom ordinarie förordnandetjänster, med bevarande
givetvis av de särdrag beträffande befattningarnas konstruktion, som här
tillstyrkts såsom påkallade av särskilda förhållanden. En sådan åtgärd synes
utan svårighet låta sig genomföra inom ramen av det förslag till civilt avlöningsreglemente,
som nyligen avgivits av 1936 års lönekommitté och som torde
komma att läggas till grund för proposition till innevarande års riksdag.
I nämnda förslag har nämligen upptagits en särskild avdelning, avsedd att
innehålla avlöningsbestämmelser för ordinarie tjänstemän, för vilka de allmänna
löneplanerna icke lämpa sig eller beträffande vilka eljest lönebestämmelser,
avvikande från de i reglementet intagna huvudbestämmelserna för
tjänstemän i allmänhet, kunna vara erforderliga. Åt 1936 års lönekommitté
torde böra uppdragas att upprätta förslag till de lönebestämmelser, som sålunda
böra meddelas för ifrågavarande tjänstemän. I avvaktan på ett sådant
mera definitivt reglerande av lönevillkoren torde provisoriska föreskrifter
i erforderliga hänseenden, såsom beträffande avdrag vid sjukledighet, vikariatsersättning
m. m., fa utfärdas av Kungl. Majit. Likaledes torde, i avvaktan
på meddelande i vederbörande pensionsförfattningar av bestämmelser
örn befattningshavarnas rätt till uppskjuten tjänstepension, denna rätt
provisoriskt få regleras genom särskilda fristående regler.
Departementschefen yttrade i anslutning härtill, att i samband med ett definitivt
ordnande av rätten till uppskjuten tjänstepension borde tagas i övervägande,
i vad mån och på vad sätt denna rätt borde kompletteras med en
liknande anordning i fråga om familjepension.
I propositionen beräknades arvoden till professorn i arkitektur med 11,940
kronor och till envar av professorerna i målning, teckning och skulptur med
9,060 kronor, motsvarande lönen för högsta löneklassen å G-ort i ovannämnda
lönegrader B 30, respektive B 24. För en professor i målning, som tillika
skulle förestå ateljén för monumentalmålning och dekorativ konst, beräknades
ett tilläggsarvode å 504 kronor. Arvode å samma belopp upptogs jämväl
för professorn i skulptur med hänsyn till dennes skyldighet alt leda skulpturskolans
övningar i lösning av monumentaluppgifter.
Vad Kungl. Majit sålunda föreslagit beträffande anställningsform och
arvodesbelopp för ifrågavarande professorer godkändes av 1938 års riksdag
(riksdagens skrivelse nr 289).
Några föreskrifter beträffande löneavdrag vid ledighet, vikariatsersättning
m. m. för här avsedda professorer hava hittills icke meddelats.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
I proposition nr 289 till samma års riksdag framlades på min föredragning
förslag rörande provisoriskt anordnande av tjänstepensionsrätten för ifrågavarande
befattningshavare. Därvid anförde jag, att tjänstepensionsunderlagen
för dem box-de motsvara de för lönegraderna B 30, respektive B 24
gällande underlagen. Hemställan gjordes, att riksdagen måtte, med godkännande
av de grunder för tjänstepensionsrätt åt ifrågavarande professorer,
som förordats i propositionen nr 204, bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela
provisoriska bestämmelser beträffande skyldighet för befattningshavarna
att vidkännas tjänstepensionsavdrag. Denna hemställan bifölls av
riksdagen (riksdagens skrivelse nr 438). Genom brev den 17 juni 1938 har
Kungl. Majit sedermera meddelat beslut angående tjänstepensionsavdrag för
befattningarna i fråga. Avdragen hava fastställts till belopp av 420, respektive
279 kronor, motsvarande de enligt civila tjänstepensionsreglementet gällande
avdragsbeloppen för tjänstemän i lönegraderna B 30, respektive
B 24.
Genom kungörelse den 17 juni 1938 (nr 485) har Kungl. Majit utfärdat
nya stadgar för konsthögskolan. I dessa stadgar meddelas, bland annat,
bestämmelser angående tillsättandet av högskolans lärarbefattningar. Enligt
§ 15 skola professorn i arkitektur, tillika föreståndare för arkitekturskolan,
samt professorerna i målning, skulptur och teckning förordnas av
Kungl. Majit för tio år. Tillika föreskrives, att mandatet icke kan förnyas
samt att ingen, som överskridit en levnadsålder av 55 år, kan utses till innehavare
av någon av ifrågavarande befattningar.
1936 års lönekommitté. Till en början har lönekommittén i sitt förutnämnda
utlåtande den 20 mars 1939 behandlat frågan, i vilken form nya avlöningsbestämmelser
böra meddelas för ifrågavarande professorer. Härom
yttrar kommittén:
Vid bedömande av frågan om lönebestämmelser för omförmälda professorsbefattningar
vid konsthögskolan möter först spörsmålet, huruvida befattningarna
böra införas i den för förordnandetjänster i allmänhet fastställda
löneplan G eller örn bestämmelser i ämnet böra upptagas såsom ett
särskilt kapitel under 3 avd. av civila avlöningsreglementet, vilken avdelning
avsetts för bestämmelser rörande tjänstemän, som åtnjuta lön enligt särskild
löneplan eller eljest enligt särskilda föreskrifter. Under förutsättning
att löneplan C befunnes lämna tillräckligt utrymme för fastställande av
lämpliga och skäliga lönebelopp, skulle det ur avlöningsteknisk synpunkt
vara enklast att hänföra befattningarna under denna löneplan. Reglementets
bestämmelser om tjänstledighetsavdrag, särskilda ersättningar, rörligt
tillägg, sjukvård m. m. skulle då utan vidare i tillämpliga delar bliva gällande
för tjänstemännen i fråga och till äventyrs erforderliga specialstadganden
kunna meddelas i 2 avd. 8 kap. Dylika specialstadganden bleve säkerligen
fåtaliga, och i övrigt skulle i avlöningshänseende ej erfordras annan
åtgärd än befattningarnas intagande i tjänsteförteckningen under vederbörande
lönegrad av löneplan C.
Emellertid skulle ett sådant förfaringssätt sannolikt medföra större omständlighet
i pensionsbestämmelserna, där erforderliga föreskrifter om den
tilltänkta begränsade tjänste- och familjepensionsrätten då finge på ett eller
Kungl. Maj:ts proposition nr 258. 7
annat sätt införas såsom undantag från de för förordnandetjänster gällande
allmänna reglerna.
Härtill kommer att, örn behov skulle uppstå av att för befattningar av bär
avsedd typ välja antingen lägre lönelägen än som representeras av löneplan
C eller ock lönelägen fallande emellan ett par lönegrader i denna löneplan
— något som icke kan anses uteslutet, även örn den ifrågavarande anställningsformen
torde få betraktas såsom en undantagsform, avsedd endast för
säregna rekryteringsbehov — man ändå i avlöningsreglementet finge tillgripa
anordningen med tjänsternas införande under 3 avd. Det förefaller
därför, som om det ur praktiska synpunkter skulle vara ändamålsenligt att
redan från början införa tjänster av ifrågavarande typ under 3 avd. Denna
anordning, som man i propositionen nr 204/1938 närmast synes hava tänkt
sig, torde i och för sig vara ägnad att innebära större klarhet och reda än
ett sammanblandande i avlöningsreglementet av bestämmelser för vanliga
förordnandetjänster och tjänster av denna typ. Den skulle ock medföra
större rörelsefrihet såväl vid lönebeloppens bestämmande som i övrigt i
löne- och pensionshänseende.
Beträffande den blivande nya löneställningen för här avsedda professorer
anför lönekommittén:
I fråga om storleken av de lönebelopp, vilka böra upptagas för ifrågavarande
professorsbefattningar, må erinras att, såsom förut nämnts, de nu
gällande arvodena bestämts att motsvara bruttolön å G-ort i slutlöneklass
för nuvarande lönegraderna B 30, respektive B 24. Härå utgår dyrtidstillägg.
Befattningshavarna uppbära däremot icke provisoriskt dyrortstillägg
eller provisorisk avlöningsförstärkning. För professorn i arkitektur
uppgår sålunda nettoarvodet efter frånräknande av tjänstepensionsavdrag
till (11,940 — 420 =) 11,520 kronor. Med inräknande av 10 procents dyrtidstillägg
motsvarar alltså detta arvode vid indexläget 156 en nettoinkomst
av (11,520 + 840 =) 12,360 kronor. För de övriga professorerna utgör
nettoarvodet för närvarande (9,060 — 279 =) 8,781 kronor. Ökat med
10 procents dyrtidstillägg motsvarar sistnämnda arvode en inkomst av
^8,781 + 840 ==) 9,621 kronor.
Då professorerna ej åtnjuta de provisoriska avlöningstillägg, som eljest
för närvarande tillkomma befattningshavare i Stockholm, skulle en avvägning
av de nya lönebeloppen till överensstämmelse med vad som enligt civila
avlöningsreglementet blir gällande för befattningshavare i slutlöneklasserna
å I-ort inom de lönegrader, vilka tagits till utgångspunkt för arvodenas beräkning,
medföra en större löneökning än den, som i allmänhet inträder
enligt civila avlöningsreglementet. En dylik avvägning av lönebeloppen synes
likväl här vara naturlig med hänsyn till vad i propositionen 204 1938
anfördes örn de synpunkter, vilka borde beaktas vid lönesättningen, örn
man vid lönebestämningen skulle inskränka sig till en inräkning av 10 procents
dyrtidstillägg å nuvarande arvoden jämte lämplig avrundning, skulle
ett samtidigt införande av familjepensionsavdrag medföra minskning i de
behållna nettolönerna.
På grund av vad sålunda anförts förordar kommittén, att lönebeloppen för
ifrågavarande befattningar fastställas i överensstämmelse med slutiönerna
å I-ort för lönegraderna A 30, respektive A 24. Beloppen skulle i enlighet
härmed upptagas flir professorn i arkitektur till 13,500 kronor och för
övriga professorer till 10,515 kronor, sistnämnda belopp lämpligen avrundat
till 10,500 kronor. Vid bifall till detta förslag skulle nettolönerna, efter från
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Departe
ments
chefen.
räknande av tjänste- och familjepensionsavdrag, vid index 156 utgöra för
professorn i arkitektur (13,500 — 831 —) 12,669 kronor mot för närvarande
12,360 kronor (ökning 309 kronor) och för övriga professorer (10,500 —
564 =) 9,936 kronor mot för närvarande 9,621 kronor (ökning 315 kronor).
Det må i detta sammanhang nämnas, att befattningshavarna utöver dessa
ökningsbelopp skulle vinna en familjepensionsrätt, som de för närvarande
sakna.
Vid upprättandet av sitt förslag har lönekommittén utgått från att den
nuvarande relationen i lönehänseende mellan professorn i arkitektur och
övriga här ifrågavarande professorer skulle bibehållas oförändrad.
Såsom i det föregående erinrats, genomfördes vid 1938 års riksdag viss
omorganisation av konsthögskolan. I samband härmed fattades beslut örn
förändring i tillsättningsform m. m. beträffande de dittills å ordinarie stat
uppförda, med fullmakt tillsatta professurerna vid konsthögskolan, dock med
undantag för professuren i svensk arkitekturhistoria. I enlighet med detta
beslut äro ifrågavarande professurer — utökade med en ny professur i
målning — från och med den 1 juli 1938 anordnade såsom icke-ordinarie
arvodesbefattningar, nämligen en i arkitektur, fyra i målning, en i teckning
och en i skulptur. Befattningarna tillsättas medelst förordnande för en tid
av tio år. Arvodet utgår med belopp, motsvarande högsta löneklassen å Gort
inom 30 lönegraden beträffande professuren i arkitektur och högsta löneklassen
inom 24 lönegraden beträffande de övriga professurerna. Å arvodet
utgår dyrtidstillägg men icke andra provisoriska tillägg. Till en professor i
målning samt till professorn i skulptur utgår särskilt arvode för uppdrag såsom
föreståndare för ateljén för monumentalmålning och dekorativ konst,
respektive för uppdrag att leda skulpturskolans övningar i lösning av monumentaluppgifter.
Statsmakterna hava avsett, att med här ifrågavarande befattningar
skall förenas en begränsad tjänstepensionsrätt i viss anslutning
till de i civila tjänstepensionsreglementet meddelade reglerna angående uppskjuten
livränta.
Det förutsattes emellertid vid beslutets fattande, att ifrågavarande arvodesbefattningar
skulle upptagas i det nya civila avlöningsreglementet såsom
ordinarie förordnandetjänster, med bevarande likväl av de särdrag beträffande
befattningarnas konstruktion, som kommo till uttryck i 1938 års beslut.
I sådant hänseende föreligger nu ett av 1936 års lönekommitté utarbetat
förslag. Detta förslag går ut på att nämnda professorstjänster skola inordnas
i den nya 3 avdelningen av reglementet, vilken avdelning avsetts för ordinarie
tjänstemän, vilka skola åtnjuta lön enligt särskild löneplan eller eljest enligt
särskilda bestämmelser. Lönebeloppen hava föreslagits till samma belopp,
som i civila avlöningsreglementet fastställts för högsta löneklassen å I-ort
inom lönegrad A 30, respektive A 24 eller till 13,500 kronor beträffande
professuren i arkitektur och — efter en mindre avrundning — till 10,500
kronor beträffande de övriga professurerna.
Lönekommitténs förslag har icke föranlett någon erinran från de i ärendet
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
9
hörda myndigheternas sida. Ej heller jag har något att invända däremot.
Jag får därför tillstyrka, att förslaget lägges till grund för proposition till
riksdagen. Härvid förutsätter jag i likhet med kommittén, att såsom för
närvarande särskilda arvoden skola tillkomma en professor i målning och
professorn i skulptur för fullgörande av nyss omförmälda uppdrag inom
konsthögskolan. Att i avlöningsreglementet fixera dessa särskilda arvoden
synes icke vara lämpligt, utan det torde få ankomma på Kungl. Majit att
besluta härom inom ramen av för ändamålet anvisade medel.
Vid ett inordnande av ifrågavarande professorsbefattningar under civila
avlöningsreglementet böra i reglementet upptagas — förutom föreskrifter
örn avlöningsbelopp — vissa nämnda tjänster berörande särbestämmelser.
Jag får i det följande tillfälle att återkomma till lönekommitténs förslag
i dessa delar.
Jag övergår härefter till att beröra frågan om nya avlöningsbestämmelser
för de sakkunniga vid konjunkturinstitutet.
Avlöningsbestämmelser för vissa tjänstemän vid konjunktur institutet.
Av vad statsmakterna tidigare uttalat rörande konjunkturinstitutets organisation
m. m. (jfr. prop. 215 och riksdagens skrivelse nr 263 år 1936 samt
prop. 251 och riksdagens skrivelse nr 283 år 1937) framgår, att institutet
är avsett att drivas i möjligast fria former samt att organisationens detaljer
så småningom böra få växa fram ur en försöksvis anordnad verksamhet.
Riktlinjer för den nuvarande organisationen av verksamheten äro av Kungl.
Majit fastställda genom beslut den 2 april 1937. Enligt detta beslut skall
undersökningsarbetet vid institutet, under ledning av en för institutet tillsatt
nämnd, utföras av sakkunniga, vilka förordnas av Kungl. Majit efter förslag
av nämnden. Kungl. Majit har sedermera förordnat två sakkunniga vid
institutet samt bestämt ersättning åt en var av dem till 700 kronor för månad
räknat. Å detta belopp utgår ej dyrtidstillägg.
Nämnden för konjunkturinstitutet. I förutnämnda skrivelse den 9 februari
1939 angående anslag till institutet för budgetåret 1939/40 har nämnden framhållit,
att de numera vunna erfarenheterna enligt nämndens uppfattning
utgjorde tillräckligt underlag för åvägabringande av en fastare organisation
av verksamheten. Beträffande de för konjunkturinstitutet erforderliga sakkunniga
föreslår nämnden, att vid anslagsberäkningen medel avses för 3
tjänstemän med denna ställning. 1 fråga örn de närmare anställningsförhållandena
för dessa sakkunniga yttrar nämnden:
Beträffande formen för anställningen av den vetenskapligt kvalificerade
personalen vid institutet har i olika sammanhang uttalats uppfattningen, att
på grund av arbetets speciella art och dess krav på ständig och hög effektivitet
hos den ledande personalen en relativt hög grad av rörlighet vore
nödvändig. När det nu gäller att giva institutet en fastare organisation, bör
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
en anställningsform tillämpas, vilken — samtidigt som den erbjuder de
sakkunniga skälig trygghet — tillgodoser detta önskemål. Enligt nämndens
åsikt blir detta fallet, därest sakkunnigbefatlningarna anordnas enligt principer
liknande dem, som i enlighet med Kungl. Majds proposition nr 204
år 1938 ansetts böra följas beträffande vissa professorsbefattningar vid konsthögskolan.
Nämnden vill sålunda uttala sig för att de sakkunniga vid konjunkturinstitutet
anställas genom förordnande på viss tid, högst tio år, samt
att med befattningarna förenas viss rätt till pension (uppskjuten livränta).
Vad beträffar storleken av den ersättning, som bör tillkomma de sakkunniga,
må framhållas, att till förordnanden å dessa befattningar i regel ifrågakomma
personer med akademisk lärarkompetens. Med hänsyn till såväl
arten av arbetsuppgifterna som nödvändigheten att säkerställa en lämplig
rekrytering synes åtminstone för en av de sakkunniga påkallas en löneställning,
som ej alltför mycket står tillbaka för avlöningsvillkoren vid universitetsprofessur.
Från dessa utgångspunkter vill nämnden föreslå, att den
ifrågavarande sakkunnige erhåller ersättning motsvarande vad som utgår till
befattningshavare i 30 löneklassen enligt civila avlöningsreglementet. För de
övriga sakkunniga torde en löneställning motsvarande 26 löneklassen få anses
lämpligt avvägd. Nämnden förutsätter härvid, att ersättningen till de sakkunniga
beräknas med hänsynstagande i lämplig form till det rörliga tillägg,
som ingår i avlöning enligt avlöningsreglementet. I pensionshänseende torde
de sakkunnigas ställning böra svara närmast mot lönegraden A 30 respektive
A 26.
Avlönings- och pensionsförhållandena för nyssberörda professorsbefattningar
vid konsthögskolan äro för närvarande endast provisoriskt ordnade.
Enligt vad nämnden inhämtat har åt 1936 års lönekommitté uppdragits att
upprätta förslag till lönebestämmelser för dessa befattningar och är frågan
härom ämnad att underställas 1939 års riksdag genom särskild proposition.
Under dessa omständigheter har nämnden ansett sig icke böra framlägga detaljerat
förslag till reglering av avlönings- och pensionsförhållandena för de
sakkunniga vid konjunkturinstitutet.
1936 års lönekommitté. I sitt utlåtande den 20 mars 1939 yttrar nu 1936
års lönekommitté beträffande nämndens för konjunkturinstitutet förslag till
löneförmåner m. m. för ifrågavarande sakkunniga följande:
I sin framställning rörande ordnandet av avlöningsförhållandena för befattningshavare
vid konjunkturinstitutet har institutets nämnd räknat med
begynnelselön i nya lönegraden A 30 för en sakkunnig och begynnelselön i
nya lönegraden A 26 för dc båda övriga sakkunniga. Det har förutsatts, att
å dessa belopp skulle verkställas tjänstepensionsavdrag. Frågan örn familjepensionsrätt
för dessa befattningshavare bär icke berörts i framställningen.
Emellertid vill det förefalla, som örn man även för dessa befattningshavare
borde söka anordna icke blott en begränsad tjänstepensionsrätt utan jämväl
något slag av begränsad familjepensionsrätt. Värdet av ifrågavarande anställnings-
och löneform skulle eljest för befattningshavarna bliva betydligt
reducerat i jämförelse med vanliga anställningsformer. Man bör sålunda
även här utgå från att familjepensionsavdrag skola verkställas.
I framställningen har nian tänkt sig att, ehuru lönebeloppen skulle tillmätas
med utgångspunkt från begynnelselön i nyssnämnda lönegrader, pensionsrätten
skulle så konstrueras, att ställningen i pensionsavseende närmast
svarade mot lönegraderna A 30, respektive A 26. Häremot synes icke
vara något att erinra. Att lönen icke tillmätes högre än vad som närmast
svarar mot begynnelselön i nämnda lönegrader är motiverat av att ifrågava
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
11
rande befattningar förutsättas komina att rekryteras med yngre personer,
men detta förhållande torde icke böra utgöra hinder för att pensionsrätten
anpassas till vad som gäller för befattningshavare i nämnda lönegrader. Emellertid
kan det ifrågasättas, örn ej möjlighet borde hållas öppen för Kungl.
Maj :t att för sakkunnig, som under längre tid tjänstgjort i befattningen, medgiva
en förhöjning av lönebeloppet inom ramen av de enligt civila avlöningsreglementets
löneplan A i förevarande löneläge utgående ålderstilläggen. Därest
lönebeloppen tillmätas med utgångspunkt från begynnelselönerna, kan
vid en mångårig tjänstgöring en dylik förhöjning framstå såsom skälig. Även
ur konkurrenssynpunkt kan en löneökning stundom tänkas önskvärd. Erinras
må örn den bestämmelse i civila avlöningsreglementets 9 §, som i fråga
örn tjänstemän tillhörande löneplan A ger Kungl. Majit rätt att för förvärvande
och bibehållande vid tjänsten av särskilt kvalificerad person tilldela
honom lön enligt högre löneklass än som följer av de allmänna lönetursreglerna.
llär berörda synpunkter torde vinna ökad styrka, om såsom i det föregående
förutsatts familjepensionsavdrag införas och därigenom sänkning sker
i den behållna nettolön, varmed man i den av nämnden för konjunkturinstitutet
gjorda framställningen synes hava räknat.
Det kan alltså ifrågasättas, att i bestämmelserna införes en möjlighet för
Kungl. Majit att, där så prövas skäligt med hänsyn till tjänstetiden i vederbörande
befattning eller finnes erforderligt för förvärvande eller bibehållande
av särskilt kvalificerad person i befattningen, medgiva förhöjning av lönen
inom ramen av de löneförhöjningar, som de i motsvarande lönelägen
av löneplan A ingående ålderstilläggen erbjuda.
Avgivna yttranden. I infordrat utlåtande den 22 februari 1939 över nämndens
för konjunkturinstitutet förutberörda framställning har statskontoret
bl. a. behandlat frågan örn anställningsform för här ifrågavarande sakkunniga.
Statskontoret har därvid framhållit, att tillkomsten av de såsom förebild
åberopade professorsbefattningarna vid konsthögskolan visserligen betingats
av dennas säregna, från konjunkturinstitutet vitt skilda föi''hållanden.
Det ville emellertid icke desto mindre förefalla, som om anordningen
i fråga, i lämplig omfattning tillämpad å institutets sakkunnigbefattningar,
borde vara förenad med vissa praktiska förtjänster och syntes kunna tillgodose
de krav på rörlighet och anpassning, som måste ställas på sistberörda
befattningar. Statskontoret ville emellertid ifrågasätta, huruvida det icke
borde kunna vara tillfyllest, örn den nya anställningsformen tillsvidare kommc
till användning endast beträffande den av de sakkunniga, som förutsatts
böra i avlöningshänseende stå på en högre nivå än de övriga.
Under hänvisning till vad sålunda anförts rörande anställningsform för
ifrågavarande sakkunniga anför statskontoret i förut omförmälda yttrande
den 29 mars 1939 över 1936 års lönekommittés utlåtande bl. a. följande:
I föreliggande utlåtande har lönekommittén jämväl framlagt ett utkast till
avlöningsbestämmelser för nämnda sakkunniga, vilket till sina huvudgrunder
anpassats efter förslaget till avlöningsbestämmelser för professorerna vid
konsthögskolan. Medan för sistnämnda befattningshavare föreslagits, att de
vid tillämpning av vissa bestämmelser i andra avdelningen av civila avlöningsreglementet
skola anses tillhöra högsta löneklassen i angivna lönegrader.
har emellertid i utkastet rörande konjunkturinstitutets sakkunniga in
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Departe
ments
chefen.
tagits, att dessa tjänstemän i motsvarande fall skola anses tillhöra lägsta löneklassen
i för dem bestämda lönegrader. I anslutning till sistnämnda stadgande
har därjämte för de sakkunnigas del förordats en bestämmelse, innebärande
möjlighet för Kungl. Majit att medgiva viss förhöjning av lönen, där
så med hänsyn till tjänstetiden i vederbörande befattning prövas skäligt eller
för förvärvande eller bibehållande av särskilt kvalificerad person i befattningen
finnes erforderligt.
Vad angår lönekommitténs förslag till avlöningsbestämmelser för ifrågavarande
tjänstemän vid institutet får statskontoret, som vill starkt understryka
angelägenheten av att anställningsformerna inom statsförvaltningen — och
särskilt de med pensionsrätt förenade -— i möjligaste mån begränsas till antalet,
framhålla, att ämbetsverket icke kan finna tillräckliga skäl föreligga
för ovan påpekade olikheter i utformningen av avlöningsbestämmelsema
för förevarande båda kategorier tjänstemän. Enligt statskontorets mening
böra lönebestämmelserna för konjunkturinstitutets sakkunniga även i berörda
avseenden utarbetas i överensstämmelse med vad som föreslagits för konsthögskolans
professorer.
I anslutning härtill framhåller statskontoret, att i avlöningsbestämmelserna
icke bör upptagas något stadgande om förhöjning av lönen samt att de
lönegrader — lönegrad A 30, respektive A 26 — som dessa tjänstemän enligt
utkastet skulle anses tillhöra, böra ändras till lönegrad A 27, respektive A 23.
Härav skulle följa, att tjänste- och familjepensionsunderlagen ävensom tjänste-
och familjepensionsavdragen anpassades efter sistnämnda lönegrader.
Såsom jag närmare utvecklar vid anmälan av förslag om anslag till konjunkturinstitutets
verksamhet för nästa budgetår tala övervägande skäl för
att institutet nu bör erhålla en något fastare organisation. I fråga örn den för
institutet erforderliga arbetskraft, för vilken krav på akademisk lärarkompetens
i princip upprätthålles, synes mig härvid den anställningsform, som jag
i det föregående förordat för vissa professorer vid konsthögskolan, vara ägnad
att tillgodose kravet på tryggare anställningsvillkor utan uppoffrande
av den smidighet i organisatoriskt hänseende som är påkallad av verksamhetens
karaktär. Att såsom statskontoret ifrågasatt i Iönetekniskt hänseende
göra en skillnad mellan de olika sakkunnigbefattningarna finner jag
icke motiverat eller lämpligt. Jag vill följaktligen förorda, att de båda nuvarande
sakkunnigbefattningarna vid institutet i likhet med nämnda professorsbefattningar
såsom ordinarie förordandetjänster inordnas under den nya
3 avd. av civila avlöningsreglementet, varvid jag förutsätter, att även den
tredje sakkunnigbefattning, vars inrättande nämnden begärt och jag i annat
sammanhang tillstyrker, skall erhålla enahanda ställning i organisatoriskt
avseende och i lönehänseende.
Enligt nämndens förslag skulle arvodet för en av de sakkunniga bestämmas
till belopp, motsvarande begynnelselönen inom lönegrad A 30, samt förde
övriga sakkunniga till belopp, motsvarande begynnelselönen inom lönegrad
A 26. Mot detta förslag har 1936 års lönekommitté icke haft något att
erinra. I enlighet härmed har i det inom kommitténs kansli upprättade
utkastet till avlöningsbestämmelser arvodet för en sakkunnig upptagits till
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
13
12,000 kronor och för de övriga sakkunniga till 10,000 kronor. Lönekommittén
ifrågasätter emellertid, om icke befogenhet bör tillerkännas Kungl.
Maj:t att medgiva förhöjning av lönen, där så prövas skäligt med hänsyn
till tjänstetiden i befattningen eller där så finnes erforderligt för förvärvande
eller bibehållande av särskilt kvalificerad person. I nämnda utkast har
ock upptagits ett särskilt stadgande, enligt vilket sådan förhöjning skulle
kunna medgivas med högst 1,500 kronor, vilket belopp ungefär motsvarar
tre ålderstillägg inom ifrågavarande lönegrader.
Mot denna utformning av lönebestämmelserna, som av civilförvaltningens
lönenämnd lämnats utan erinran, har statskontoret — med understrykande
av angelägenheten att antalet anställningsformer inom statsförvaltningen,
särskilt de med pensionsrätt förenade, begränsas — gjort den anmärkningen,
att tillräckliga skäl icke syntes föreligga att anpassa arvodet efter
viss löneklass inom löneplanen A på annat sätt än som föreslagits för professorerna
vid konsthögskolan. Ifrågavarande sakkunnigbefattningar borde
enligt ämbetsverkets mening anses tillhöra lönegrad A 27, respektive A 23
och det särskilda stadgandet örn förhöjning av lönen utgå. Vad statskontoret
anfört i fråga om önskvärdheten av att begränsa antalet anställningstyper
för ordinarie tjänster anser jag i och för sig vara värt allt beaktande.
Den för konstakademien och konjunkturinstitutet avsedda anställningsfox-- men bör dock kunna nyanseras efter föreliggande praktiska behov och
rekryteringsförhållanden. Till den yngre arbetskraft som normalt ifrågakommer
för anställning vid institutet synes det mig icke lämpligt att ersättning
omedelbart skall utgå efter högsta löneklassen inom lönegraderna
A 30 respektive A 26, till vilka befattningarna av i annat sammanhang
närmare utvecklade skäl synas mig vara att hänföra. Jag finner för min
del den av lönekommittén ifrågasatta anordningen att avväga arvodet efter
begynnelselönen inom viss lönegrad samt i erforderliga fall medgiva en
mot ålderstilläggen inom lönegraden svarande avlöningsförhöjning ändamålsenlig
och ansluter mig därför till vad i utkastet föreslagits i nu angivna
delar. Ifrågavarande sakkunnigbefattningar torde liksom hittills böra
tillsättas av Kungl. Majit på förslag av nämnden för konjunkturinstitutet
utan särskilt ansökningsförfarande.
Författningsförslag m. m.
Såsom förut framhållits böra avlöningsbestämmelserna för här ifrågavarande
professorer vid konsthögskolan och sakkunniga vid konjunkturinstitutet
inordnas i civila avlöningsreglementet och därvid intagas under den särskilda
avdelning, 3 avd., i vilken det är avsett att sammanföra avlöningsbestämmelser
för personal, för vilken de allmänna löneplanerna icke lämpa sig.
Det av lönekommittén framlagda förslaget till avlöningsbestämmelser för
professorerna vid konsthögskolan, respektive det inom kommitténs kansli
utarbetade utkastet till avlöningsbestämmelser för sakkunniga vid konjunkturinstitutet
hava inom finansdepartementet underkastats viss, huvudsakligen
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
formell överarbetning. I likhet med vad som tillämpats beträffande vissa
andra för årets riksdag framlagda löneregleringsförslag torde emellertid nu
icke för riksdagen böra framläggas definitiva förslag till sådana ändringar avcivila
avlöningsreglementet, som föranledas av de nämnda avlöningsbestämmelserna.
I stället hava de föreskrifter, som för här ifrågavarande tjänstemäns
vidkommande avses skola intagas i reglementet, sammanfattats i dels
ett Förslag till avlöningsbestämmelser för vissa professorer viel konsthögskolan,
att lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1939, dels ock ett Förslag
till avlöningsbestämmelser för vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet,
att lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1939. Ifrågavarande förslag,
vilka torde få såsom bilagor (Bil. A. och B.) fogas vid dagens protokoll,
böra underställas riksdagen för godkännande. Samtidigt torde Kungl. Majit
böra hemställa om riksdagens bemyndigande att i huvudsaklig överensstämmelse
med förslagen förordna, på vad sätt bestämmelserna i fråga skola inordnas
i civila avlöningsreglementet. Beträffande förslagens detaljer torde
jag få framhålla följande.
I fråga örn anställningstiden i förevarande befattningar har, såsom förut
nämnts, såvitt angår professorerna vid konsthögskolan fastslagits, att förordnandet
skall gälla för tio år utan möjlighet till mandatets förnyande. Beträffande
de sakkunniga vid konjunkturinstitutet förutsätter jag, att bestämmelser
komma att utfärdas, enligt vilka förordnande må meddelas för viss
tid, kortare än tio år, med möjlighet likväl till förordnandets förnyande högst
intill sammanlagt tio år. Oavsett denna skiljaktighet beträffande anställningstiden
torde, på sätt lönekommittén anför, såsom gemensam benämning
för här avsedda anställningsformer kunna användas beteckningen »förordnande
för begränsad anställningstid». Med beaktande härav har i 1 punkten
av vederbörande förslag angivits, å vilka tjänstemän de föreslagna avlöningsbestämmelserna
skola äga tillämpning.
De särskilda uppgifter med avseende å ledningen av de vid konjunkturinstitutet
bedrivna undersökningarna som bör tillkomma den av de sakkunniga
som hänföres till lönegraden A 30 synas mig böra komma till uttryck
i avlöningsbestämmelserna. 2 punkten har i anledning härav underkastats
en mindre justering.
Bestämmelserna i civila avlöningsreglementets 2 avd. 2—5 kap. torde i
vissa delar böra göras tillämpliga på förevarande tjänstemän. Detta gäller
föreskrifterna i 12—18 §§ örn tjänstledighetsavdrag m. m., i 22—24 §§
om reseersättning, tjänstgöringstraktamente och ersättning för flyttningskostnad,
i 28 § 3 morn. örn förbud mot ersättning eller förmån utöver vad i avlöningsreglementet
stadgas, i 29—31 §§ om rörligt tillägg samt i 32—40 §§
örn sjukvård och begravningshjälp. För tillämpningen av vissa av nyssnämnda
bestämmelser erfordras fastställande av de lönegrader och de löneklasser,
som tjänstemännen skola anses tillhöra. Bestämmelser härom återfinnas
i 3 punkten av förslagen. Då den förhöjning av lönen, som under
vissa förutsättningar skulle av Kungl. Majit kunna tillerkännas sakkunnig
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
15
vid konjunkturinstitutet, får anses ingå i lönen, bör rörligt tillägg utgå jämväl
å förhöjningen, i den mån det sammanlagda avlöningsbeloppet faller
inom stadgad maximigräns för det belopp, varå tillägg må beräknas. Ett
påpekande härav har ansetts böra inflyta i författningstexten.
De under avlöningsreglementets 1 avd. intagna allmänna föreskrifterna
bliva tillämpliga å ifrågavarande befattningar, i den mån ej undantag eller
särskilda föreskrifter meddelas. Dylika särskilda föreskrifter synas endast
i ett par avseenden bliva erforderliga. Sålunda bör stadgas, att den i 3 § 3
mom. första stycket föreskrivna förflyttningsskyldigheten icke skall gälla
för här avsedda befattningar. Erinras må, att sådan skyldighet enligt momentets
andra stycke ej heller gäller för innehavare av befattningar tillhörande
löneplan C. I fråga om förening av tjänster m. m. synes särskild föreskrift
erfordras, vilken myndighet som skall pröva fråga om tillstånd, varom
förmäles i 4 § 2 mom. I anslutning till grunderna för nämnda författningsrum
skulle beslutanderätten härutinnan utövas, vad konsthögskolan
angår, av Kungl. Maj:t beträffande professorn i arkitektur och av akademien
för de fria konsterna beträffande annan professor samt i fråga om konjunkturinstitutet
av Kungl. Majit beträffande den sakkunnig, som erhåller lön
med 12,000 kronor, och av nämnden för konjunkturinstitutet beträffande de
båda övriga sakkunniga. Det har emellertid synts lämpligast, att beslutanderätten
i förevarande hänseende får tillkomma Kungl. Maj :t beträffande samtliga
befattningshavare.
Bestämmelserna i 11 § om semester böra ej göras tillämpliga å professorerna
vid konsthögskolan, vilka i stället böra åtnjuta ferier; för de sakkunniga
vid konjunkturinstitutet böra däremot de i 11 § meddelade semesterbestämmelserna
gälla.
I fråga om ersättning till vikarie å befattning, som här avses, liksom beträffande
ersättning, då tjänsteman varom här är fråga förordnas att såsom
vikarie bestrida befattning med lön enligt allmän löneplan, torde beslut böra
meddelas av Kungl. Maj :t i de särskilda fallen. Härom har stadgande ansetts
böra upptagas bland avlöningsbestämmelserna.
Nu angivna särskilda föreskrifter hava i vederbörande förslag influtit under
4 punkten.
Den i civila avlöningsreglementets 54 § 1 mom. 3 punkten för närvarande
innefattade bestämmelsen angående ersättning till konstakademien för bostad
m. m. har ansetts böra med en mindre redaktionell ändring intagas såsom
en 5 punkt bland de för ifrågavarande förordnade professorer föreslagna
lönebestämmelserna.
Såsom förut nämnts har lönekommittén jämväl framlagt förslag till ändrad
lydelse av 54 § 1 mom. civila avlöningsreglementet. I momentets 1 punkt
stadgas för närvarande, att med befattning såsom professor vid konsthögskolan,
utom beträffande professuren i arkitektur och professuren i svensk
arkitekturhistoria, må kunna förenas annan befattning av det slag, som avses
i 4 § 1 mom. av reglementet. Då samtliga de professurer, för vilka genom
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
stadgandet i 54 § 1 mom. 1 punkten medgivits undantag från det enligt 4 §
1 mom. gällande allmänna förbudet mot förening av tjänster, hädanefter
skola tillsättas genom förordnande och sålunda ej falla under 2 avd. civila
avlöningsreglementet, har kommittén föreslagit, att stadgandet i 1 punkten
uteslutes. Härav skulle följa en omnumrering av de två återstående punkterna.
Därjämte har kommittén i nuvarande 2 punkten angående ferier för
lärare vid konsthögskolan vidtagit en mindre jämkning av författningstexten,
betingad av en i kungörelsen 1938: 427 härutinnan meddelad föreskrift.
Beträffande frågan, huruvida en motsvarighet till det nuvarande stadgandet
i 54 § 1 mom. 1 punkten bör upptagas under reglementets 3 avd., har lönekommittén
framhållit, att en dylik föreskrift, med hänsyn till ifrågavarande
befattningshavares nuvarande lönestäilning, icke längre syntes påkallad eller
försvarlig.
Mot vad kommittén sålunda föreslagit har jag ingen annan erinran att
göra än att jag ansett bestämmelsen i momentets sista punkt, avseende ersättning
för bostad i akademiens hus, böra undergå en mindre, redaktionell
ändring. De i anslutning till det sagda äv mig förordade författningsändringarna
under 54 § hava givits formen av ett Förslag till kungörelse angående
ändrad lydelse av 54 § 1 mom. civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939
(nr 8). Riksdagens godkännande av kungörelseförslaget torde böra inhämtas.
Pensionsförliållanden.
Under förutsättning att här avsedda tjänstemän vid konsthögskolan och
konjunkturinstitutet från och med den 1 juli 1939 inordnas under civila avlöningsreglementet,
skulle, därest ej annorlunda beslutas, civila tjänstepensionsreglementet
och allmänna familjepensionsreglementet automatiskt bliva
för dem gällande. En på detta sätt definitivt ordnad lösning av pensionsfrågan
skulle emellertid påkalla införande i sistnämnda reglementen av vissa
för dessa tjänster nödiga särföreskrifter. Med hänsyn till nu pågående utredning
om revision av gällande pensionslagstiftning genom 1938 års pensionssakkunniga
anser jag en dylik komplettering av gällande pensionsreglementen
nu icke böra ifrågakomma, utan torde tjänstemännen böra genom
uttryckligt beslut tillsvidare undantagas från pensionsreglementenas tillämpning
och pensionsrätten för dem i avvaktan på utredningens resultat regleras
genom särskilda föreskrifter. Jag torde få upptaga denna fråga till behandling
i annat sammanhang.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att civila avlöningsreglementet skall från och
med den 1 juli 1939 äga tillämpning å professorer vid konst
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
17
högskolan samt tjänstemän vid konjunkturinstitutet, vilka
av Kungl. Majit förordnas för begränsad anställningstid;
dels godkänna de förslag till avlöningsbestämmelser för
ifrågavarande tjänstemän, vilka innefattas i förberörda, vid
detta protokoll fogade bilagor (Bil. A och B);
dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående angivits, förordna, på
vad sätt de i nämnda bilagor innefattade avlöningsbestämmelserna
skola inordnas i civila avlöningsreglementet;
dels ock godkänna förberörda förslag till kungörelse angående
ändrad lydelse av 54 § 1 mom. civila avlöningsreglementet
den 4 januari 1939 (nr 8).
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
bitxädda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
G. MacDowall-Pihlström.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami.
Nr 26$.
2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 258.
Bilaga A.
Förslag
till
avlöningsbestämmelser för vissa professorer vid konsthögskolan, att
lända till efterrättelse från och nied den 1 juli 1939.
1. De nedan meddelade bestämmelserna hava avseende å innehavare av
sådan professorsbefattning vid konsthögskolan, vilken tillsättes medelst förordnande
för begränsad anställningstid.
2. Professor åtnjuter lön med följande belopp för år räknat, nämligen
professor i arkitektur, tillika föreståndare för arkitekturskolan, 13,500 kronor
samt professor i målning, teckning eller skulptur 10,500 kronor.
Till professor i målning, som förordnas att förestå ateljén för monumentalmålning
och dekorativ konst, må utgå särskilt arvode enligt av Kungl.
Majit meddelade bestämmelser.
Till professor i skulptur må för fullgörande av uppdrag att leda skulpturskolans
övningar i lösning av monumentaluppgifter likaledes utgå särskilt
arvode enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.
3. Bestämmelserna i 12—18 §§, 22—24 §§, 28 § 3 mom. samt 29—
40 §§ civila avlöningsreglementet skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse
beträffande här avsedd professor. Härvid skall så anses, som örn
sådan tjänsteman tillhörde, professor i arkitektur, tillika föreståndare för
arkitekturskolan, lönegraden A 30, löneklassen 33, och annan professor lönegraden
A 24, löneklassen 27.
4. Vad i 3 § 3 mom. första stycket civila avlöningsreglementet stadgas
skall icke äga tillämpning å här avsedd professor.
Fråga om tillstånd, varom förmäles i 4 § 2 mom. civila avlöningsreglementet,
prövas beträffande professor av Kungl. Majit.
Professor äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i
vederbörande stadgar föreskrivas.
Ersättning till vikarie å professorsbefattning bestämmes av Kungl. Majit.
Förordnas professor att såsom vikarie bestrida befattning, för vilken utgår
lön enligt allmän löneplan, skall ersättning för vikariatet likaledes bestämmas
av Kungl. Majit.
5. Professor, åt vilken anvisats bostad i akademiens hus, skall för begagnande
av dylik bostad jämte förmån av bränsle och lyse till akademien
erlägga ersättning med belopp, som fastställes enligt de i 42 och 44 §§ civila
avlöningsreglementet stadgade grunderna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
19
Bilaga B.
Förslag
till
avlöningsbestämmelser för vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet,
att lända till efterrättelse från och nied den i juli 1939.
1. De nedan meddelade bestämmelserna hava avseende å innehavare av
medelst förordnande för begränsad anställningstid tillsatt sakkunnigbefattning
vid konjunkturinstitutet.
2. Sakkunnig åtnjuter lön med följande belopp för år räknat, nämligen
en sakkunnig, tillika ledare för institutets undersökningar, 12,000 kronor
samt en var av övriga sakkunniga 10,000 kronor.
Där så med hänsyn till tjänstetiden i vederbörande befattning prövas skäligt
eller för förvärvande eller bibehållande av särskilt kvalificerad person
i befattningen finnes erforderligt, äger Kungl. Majit medgiva förhöjning av
lönen, dock med högst 1,500 kronor för år räknat.
3. Bestämmelserna i 11—18 §§, 22—24 §§, 28 § 3 mom. samt 29—
40 §§ civila avlöningsreglementet skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse
beträffande här avsedd sakkunnig. Härvid skall så anses, som om
sådan tjänsteman tillhörde, sakkunnig med lön av 12,000 kronor lönegraden
A 30, löneklassen 30, och annan sakkunnig lönegraden A 26, löneklassen
26. Beträffande sakkunnig, för vilken jämlikt 2 punkten här ovan medgivits
förhöjning av lönen, skola dock tillämpas de särskilda tjänstledighetsavdrag,
som fastställas av Kungl. Majit. Vid tillämpning av bestämmelserna
i 29—31 §§ civila avlöningsreglementet iakttages, att rörligt tilllägg
må under i nämnda paragrafer angivna förutsättningar och enligt där
givna föreskrifter utgå jämväl å dylik förhöjning.
4. Vad i 3 § 3 mom. första stycket civila avlöningsreglementet stadgas
skall icke äga tillämpning å här avsedd sakkunnig.
Fråga om tillstånd, varom förmäles i 4 § 2 mom. civila avlöningsreglementet,
prövas beträffande sakkunnig av Kungl. Majit.
Ersättning till vikarie å sakkunnigbefattning bestämmes av Kungl. Majit.
Förordnas sakkunnig att såsom vikarie bestrida befattning, för vilken utgår
lön enligt allmän löneplan, skall ersättning för vikariatet likaledes bestämmas
av Kungl. Majit.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:453 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående lönereglering för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa tjänstemän vid konjunk s. 9 i texten
- SU 1939:239 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet s. 1 i texten