Sök i Ratio Lex

Angående lönereglering för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet m. m

1939-04-21 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:258, Angående lönereglering för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

1

Nr 258.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lönereglering

för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa

tjänstemän vid konjunkturinstitutet m. m.; given

Stockholms slott den 21 april 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogat förslag till kungörelse angående ändrad lydelse

av 54 § 1 mom. civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1939.

1 sami.

Nr 258.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Ferier.

Ersättning

för bostad,

bränsle och

lyse.

Förslag

till

kungörelse angående ändrad lydelse av 54 § 1 morn. civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8).

Härigenom förordnas, att 54 § 1 mom. civila avlöningsreglementet den 4

januari 1939 skall erhålla följande ändrade lydelse:

54 §.

Åtto nde huvudtiteln.

1 mom. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan.

1. Lärare vid konsthögskolan, med undantag av föreståndaren för institutet

för materialkunskap, tillika lärare i materialkunskap, äger årligen i

stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas.

2. Tjänsteman, åt vilken anvisats bostad i akademiens hus, skall för begagnande

av dylik bostad jämte förmån av bränsle och lyse till akademien

erlägga ersättning med belopp, som fastställes enligt de i 42 och 44 §§ stadgade

grunderna.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1939.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 21 april 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till avlöningsbestämmelser

för vissa professorer vid konsthögskolan och för vissa

tjänstemän vid konjunkturinstitutet jämte därav föranlett förslag angående

ändrad lydelse av 54 § 1 mom. civila avlöningsreglementet den 4 januari

1939. Föredraganden anför:

Genom beslut den 20 januari 1939 uppdrog Kungl. Majit åt 1936 års lönekommitté

att, med beaktande av vad i propositionen till 1938 års riksdag,

nr 204, angående omorganisation av konsthögskolan anförts, uppgöra förslag

till lönebestämmelser för professorerna vid konsthögskolan i arkitektur,

målning, teckning och skulptur. Vidare överlämnades till lönekommittén

genom Kungl. Maj:ts remiss den 11 februari 1939 en av nämnden för

konjunkturinstitutet den 9 februari 1939 dagtecknad framställning angående

anslag till institutet i fråga för budgetåret 1939/40, för att tagas under övervägande

i samband med fullgörandet av kommitténs uppdrag beträffande

lönebestämmelser för omförmälda professorer vid konsthögskolan. Sistnämnda

framställning innehöll bland annat förslag örn åvägabringande av

en mera fast organisation av institutets verksamhet.

Till fullgörande av det lönekommittén sålunda meddelade uppdraget har

kommittén med utlåtande den 20 mars 1939 till Kungl. Majit överlämnat

vid utlåtandet såsom bilagor fogade 1) Förslag till avlöningsbestämmclser

för vissa professorer vid konsthögskolan, att införas i civila avlöningsreglementet,

samt 2) Förslag till ändrad lydelse av 55 § 1 mom. civila avlöningsreglementet.

Ehuru lönekommittén genom förenämnda remiss den 11

februari 1939 icke ålagts att avgiva förslag till lönebestämmelser för tjänstemän

vid konjunkturinstitutet, har kommittén vid sin behandling av lönefrågan

för professorerna vid konsthögskolan ansett sig böra taga hänsyn

även till vissa av ifrågavarande tjänstemän, nämligen de vid institutet anställda

sakkunniga. Inom kommitténs kansli har upprättats ett Utkast till

avlöningsbestämmelser för vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet, att in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

förås i civila avlöningsreglementet. Nämnda utkast, vilket synts kommittén

kunna tagas till utgångspunkt för ett förslag i ämnet, har av kommittén

likaledes såsom bilaga fogats vid dess förenämnda utlåtande.

Över lönekommitténs utlåtande hava efter remiss yttranden den 29 mars

1939 avgivits av statskontoret, allmänna civilförvaltningens lönenämnd och

akademien för de fria konsterna. Såvitt angår de föreslagna avlöningsbestämmelserna

för vissa professorer vid konsthögskolan hava ifrågavarande

myndigheter icke framställt någon erinran mot lönekommitténs förslag. Beträffande

avlöningsbestämmelserna för de sakkunniga vid konjunkturinstitutet

har allmänna civilförvaltningens lönenämnd ej heller framställt någon

erinran, medan däremot statskontoret i denna del framfört vissa anmärkningar.

Jag återkommer härtill i det följande.

Jag anhåller nu att först till behandling få upptaga frågan örn nya avlöningsbestämmelser

för professorerna i arkitektur, målning, teckning och

skulptur vid konsthögskolan.

Avlöningsbestämmelser för vissa professorer vid konsthögskolan.

De nyss omförmälda professorsbefattningarna vid konsthögskolan hava

före den 1 juli 1938 varit å staten för akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan uppförda såsom ordinarie befattningar, vilka tillsatts medelst

fullmakt. Professuren i arkitektur har därvid varit hänförd till lönegraden

B 30, medan övriga professurer — två i målning, en i landskapsmålning, en

i modellering och en i teckning — tillhört lönegraden B 24. I förutnämnda

proposition till 1938 års riksdag (nr 204) förordades, i samband med en omorganisation

av konsthögskolan, viss omläggning av dessa professurers ställning

i anslutning till ett förslag, som framlagts av akademien för de fria

konsterna. Nämnda förslag gick ut på, att de dittillsvarande ordinarie professorsbefattningarna

skulle avföras från personalförteckningen och ersättas

av sju såsom arvodestjänster anordnade professurer, en i arkitektur, fyra i

målning, en i teckning och en i skulptur, tillsatta av Kungl. Maj:t för en tid

av tio år och utan möjlighet för innehavarna att därefter få mandattiden

förlängd. Avsikten med ifrågavarande anordning var bland annat — såsom

i propositionen närmare utvecklades — att erhålla en större rörlighet i undervisningen

än den, som eljest i regel kunde bliva möjlig vid utbildningen

i en fast organiserad statlig läroanstalt. I fråga om den löneställning, som

efter denna omläggning borde tillkomma befattningarna, hade från akademiens

sida framhållits att, därest den tidigare ordinarie anställningsformen

borttoges och i samband därmed pensionsrätten upphörde, tjänsterna i fråga

måste förenas med sådana löneförmåner, att de gjordes ekonomiskt lockande.

I sitt förslag, sådant detta slutligt utformats, hade akademien sökt lösa denna

fråga så, att innehavarna av befattningarna skulle äga uppbära lön i högsta

löneklassen av de tidigare fastställda lönegraderna, med rätt att vid 65 års

ålder erhålla uppskjuten tjänstepension enligt samma regler, som i civila

tjänstepensionsreglementet meddelats beträffande uppskjuten livränta, dock

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2-58.

5

med den avvikelsen att i reglementet föreskrivet avdrag för felande tjänstår

i detta fall icke skulle förekomma.

Vid frågans anmälan i propositionen biträdde chefen för ecklesiastikdepartementet

i princip de förslag, som sålunda framlagts av akademien, och tillstyrkte

alltså beträffande anställnings- och avlöningsform samt begränsad

tjänstepensionsrätt för befattningarna en anordning i överensstämmelse med

vad akademien ifrågasatt. Efter samråd med mig anförde föredragande departementschefen

i anslutning härtill följande:

Då emellertid enligt hittillsvarande principer pensionsrätt icke i någon

form tillerkänts andra arvodestjänster än sådana, som i avlöningsreglementet

upptagits såsom ordinarie befattningar, vilka tillsättas medelst förordnande

på viss tid eller tills vidare, lärer för att förläna den ifrågavarande anordningen

önskvärd stadga åtgärd böra vidtagas för befattningarnas upptagande i

avlöningsreglementet såsom ordinarie förordnandetjänster, med bevarande

givetvis av de särdrag beträffande befattningarnas konstruktion, som här

tillstyrkts såsom påkallade av särskilda förhållanden. En sådan åtgärd synes

utan svårighet låta sig genomföra inom ramen av det förslag till civilt avlöningsreglemente,

som nyligen avgivits av 1936 års lönekommitté och som torde

komma att läggas till grund för proposition till innevarande års riksdag.

I nämnda förslag har nämligen upptagits en särskild avdelning, avsedd att

innehålla avlöningsbestämmelser för ordinarie tjänstemän, för vilka de allmänna

löneplanerna icke lämpa sig eller beträffande vilka eljest lönebestämmelser,

avvikande från de i reglementet intagna huvudbestämmelserna för

tjänstemän i allmänhet, kunna vara erforderliga. Åt 1936 års lönekommitté

torde böra uppdragas att upprätta förslag till de lönebestämmelser, som sålunda

böra meddelas för ifrågavarande tjänstemän. I avvaktan på ett sådant

mera definitivt reglerande av lönevillkoren torde provisoriska föreskrifter

i erforderliga hänseenden, såsom beträffande avdrag vid sjukledighet, vikariatsersättning

m. m., fa utfärdas av Kungl. Majit. Likaledes torde, i avvaktan

på meddelande i vederbörande pensionsförfattningar av bestämmelser

örn befattningshavarnas rätt till uppskjuten tjänstepension, denna rätt

provisoriskt få regleras genom särskilda fristående regler.

Departementschefen yttrade i anslutning härtill, att i samband med ett definitivt

ordnande av rätten till uppskjuten tjänstepension borde tagas i övervägande,

i vad mån och på vad sätt denna rätt borde kompletteras med en

liknande anordning i fråga om familjepension.

I propositionen beräknades arvoden till professorn i arkitektur med 11,940

kronor och till envar av professorerna i målning, teckning och skulptur med

9,060 kronor, motsvarande lönen för högsta löneklassen å G-ort i ovannämnda

lönegrader B 30, respektive B 24. För en professor i målning, som tillika

skulle förestå ateljén för monumentalmålning och dekorativ konst, beräknades

ett tilläggsarvode å 504 kronor. Arvode å samma belopp upptogs jämväl

för professorn i skulptur med hänsyn till dennes skyldighet alt leda skulpturskolans

övningar i lösning av monumentaluppgifter.

Vad Kungl. Majit sålunda föreslagit beträffande anställningsform och

arvodesbelopp för ifrågavarande professorer godkändes av 1938 års riksdag

(riksdagens skrivelse nr 289).

Några föreskrifter beträffande löneavdrag vid ledighet, vikariatsersättning

m. m. för här avsedda professorer hava hittills icke meddelats.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

I proposition nr 289 till samma års riksdag framlades på min föredragning

förslag rörande provisoriskt anordnande av tjänstepensionsrätten för ifrågavarande

befattningshavare. Därvid anförde jag, att tjänstepensionsunderlagen

för dem box-de motsvara de för lönegraderna B 30, respektive B 24

gällande underlagen. Hemställan gjordes, att riksdagen måtte, med godkännande

av de grunder för tjänstepensionsrätt åt ifrågavarande professorer,

som förordats i propositionen nr 204, bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela

provisoriska bestämmelser beträffande skyldighet för befattningshavarna

att vidkännas tjänstepensionsavdrag. Denna hemställan bifölls av

riksdagen (riksdagens skrivelse nr 438). Genom brev den 17 juni 1938 har

Kungl. Majit sedermera meddelat beslut angående tjänstepensionsavdrag för

befattningarna i fråga. Avdragen hava fastställts till belopp av 420, respektive

279 kronor, motsvarande de enligt civila tjänstepensionsreglementet gällande

avdragsbeloppen för tjänstemän i lönegraderna B 30, respektive

B 24.

Genom kungörelse den 17 juni 1938 (nr 485) har Kungl. Majit utfärdat

nya stadgar för konsthögskolan. I dessa stadgar meddelas, bland annat,

bestämmelser angående tillsättandet av högskolans lärarbefattningar. Enligt

§ 15 skola professorn i arkitektur, tillika föreståndare för arkitekturskolan,

samt professorerna i målning, skulptur och teckning förordnas av

Kungl. Majit för tio år. Tillika föreskrives, att mandatet icke kan förnyas

samt att ingen, som överskridit en levnadsålder av 55 år, kan utses till innehavare

av någon av ifrågavarande befattningar.

1936 års lönekommitté. Till en början har lönekommittén i sitt förutnämnda

utlåtande den 20 mars 1939 behandlat frågan, i vilken form nya avlöningsbestämmelser

böra meddelas för ifrågavarande professorer. Härom

yttrar kommittén:

Vid bedömande av frågan om lönebestämmelser för omförmälda professorsbefattningar

vid konsthögskolan möter först spörsmålet, huruvida befattningarna

böra införas i den för förordnandetjänster i allmänhet fastställda

löneplan G eller örn bestämmelser i ämnet böra upptagas såsom ett

särskilt kapitel under 3 avd. av civila avlöningsreglementet, vilken avdelning

avsetts för bestämmelser rörande tjänstemän, som åtnjuta lön enligt särskild

löneplan eller eljest enligt särskilda föreskrifter. Under förutsättning

att löneplan C befunnes lämna tillräckligt utrymme för fastställande av

lämpliga och skäliga lönebelopp, skulle det ur avlöningsteknisk synpunkt

vara enklast att hänföra befattningarna under denna löneplan. Reglementets

bestämmelser om tjänstledighetsavdrag, särskilda ersättningar, rörligt

tillägg, sjukvård m. m. skulle då utan vidare i tillämpliga delar bliva gällande

för tjänstemännen i fråga och till äventyrs erforderliga specialstadganden

kunna meddelas i 2 avd. 8 kap. Dylika specialstadganden bleve säkerligen

fåtaliga, och i övrigt skulle i avlöningshänseende ej erfordras annan

åtgärd än befattningarnas intagande i tjänsteförteckningen under vederbörande

lönegrad av löneplan C.

Emellertid skulle ett sådant förfaringssätt sannolikt medföra större omständlighet

i pensionsbestämmelserna, där erforderliga föreskrifter om den

tilltänkta begränsade tjänste- och familjepensionsrätten då finge på ett eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258. 7

annat sätt införas såsom undantag från de för förordnandetjänster gällande

allmänna reglerna.

Härtill kommer att, örn behov skulle uppstå av att för befattningar av bär

avsedd typ välja antingen lägre lönelägen än som representeras av löneplan

C eller ock lönelägen fallande emellan ett par lönegrader i denna löneplan

— något som icke kan anses uteslutet, även örn den ifrågavarande anställningsformen

torde få betraktas såsom en undantagsform, avsedd endast för

säregna rekryteringsbehov — man ändå i avlöningsreglementet finge tillgripa

anordningen med tjänsternas införande under 3 avd. Det förefaller

därför, som om det ur praktiska synpunkter skulle vara ändamålsenligt att

redan från början införa tjänster av ifrågavarande typ under 3 avd. Denna

anordning, som man i propositionen nr 204/1938 närmast synes hava tänkt

sig, torde i och för sig vara ägnad att innebära större klarhet och reda än

ett sammanblandande i avlöningsreglementet av bestämmelser för vanliga

förordnandetjänster och tjänster av denna typ. Den skulle ock medföra

större rörelsefrihet såväl vid lönebeloppens bestämmande som i övrigt i

löne- och pensionshänseende.

Beträffande den blivande nya löneställningen för här avsedda professorer

anför lönekommittén:

I fråga om storleken av de lönebelopp, vilka böra upptagas för ifrågavarande

professorsbefattningar, må erinras att, såsom förut nämnts, de nu

gällande arvodena bestämts att motsvara bruttolön å G-ort i slutlöneklass

för nuvarande lönegraderna B 30, respektive B 24. Härå utgår dyrtidstillägg.

Befattningshavarna uppbära däremot icke provisoriskt dyrortstillägg

eller provisorisk avlöningsförstärkning. För professorn i arkitektur

uppgår sålunda nettoarvodet efter frånräknande av tjänstepensionsavdrag

till (11,940 — 420 =) 11,520 kronor. Med inräknande av 10 procents dyrtidstillägg

motsvarar alltså detta arvode vid indexläget 156 en nettoinkomst

av (11,520 + 840 =) 12,360 kronor. För de övriga professorerna utgör

nettoarvodet för närvarande (9,060 — 279 =) 8,781 kronor. Ökat med

10 procents dyrtidstillägg motsvarar sistnämnda arvode en inkomst av

^8,781 + 840 ==) 9,621 kronor.

Då professorerna ej åtnjuta de provisoriska avlöningstillägg, som eljest

för närvarande tillkomma befattningshavare i Stockholm, skulle en avvägning

av de nya lönebeloppen till överensstämmelse med vad som enligt civila

avlöningsreglementet blir gällande för befattningshavare i slutlöneklasserna

å I-ort inom de lönegrader, vilka tagits till utgångspunkt för arvodenas beräkning,

medföra en större löneökning än den, som i allmänhet inträder

enligt civila avlöningsreglementet. En dylik avvägning av lönebeloppen synes

likväl här vara naturlig med hänsyn till vad i propositionen 204 1938

anfördes örn de synpunkter, vilka borde beaktas vid lönesättningen, örn

man vid lönebestämningen skulle inskränka sig till en inräkning av 10 procents

dyrtidstillägg å nuvarande arvoden jämte lämplig avrundning, skulle

ett samtidigt införande av familjepensionsavdrag medföra minskning i de

behållna nettolönerna.

På grund av vad sålunda anförts förordar kommittén, att lönebeloppen för

ifrågavarande befattningar fastställas i överensstämmelse med slutiönerna

å I-ort för lönegraderna A 30, respektive A 24. Beloppen skulle i enlighet

härmed upptagas flir professorn i arkitektur till 13,500 kronor och för

övriga professorer till 10,515 kronor, sistnämnda belopp lämpligen avrundat

till 10,500 kronor. Vid bifall till detta förslag skulle nettolönerna, efter från
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Departe
ments
chefen.

räknande av tjänste- och familjepensionsavdrag, vid index 156 utgöra för

professorn i arkitektur (13,500 — 831 —) 12,669 kronor mot för närvarande

12,360 kronor (ökning 309 kronor) och för övriga professorer (10,500 —

564 =) 9,936 kronor mot för närvarande 9,621 kronor (ökning 315 kronor).

Det må i detta sammanhang nämnas, att befattningshavarna utöver dessa

ökningsbelopp skulle vinna en familjepensionsrätt, som de för närvarande

sakna.

Vid upprättandet av sitt förslag har lönekommittén utgått från att den

nuvarande relationen i lönehänseende mellan professorn i arkitektur och

övriga här ifrågavarande professorer skulle bibehållas oförändrad.

Såsom i det föregående erinrats, genomfördes vid 1938 års riksdag viss

omorganisation av konsthögskolan. I samband härmed fattades beslut örn

förändring i tillsättningsform m. m. beträffande de dittills å ordinarie stat

uppförda, med fullmakt tillsatta professurerna vid konsthögskolan, dock med

undantag för professuren i svensk arkitekturhistoria. I enlighet med detta

beslut äro ifrågavarande professurer — utökade med en ny professur i

målning — från och med den 1 juli 1938 anordnade såsom icke-ordinarie

arvodesbefattningar, nämligen en i arkitektur, fyra i målning, en i teckning

och en i skulptur. Befattningarna tillsättas medelst förordnande för en tid

av tio år. Arvodet utgår med belopp, motsvarande högsta löneklassen å Gort

inom 30 lönegraden beträffande professuren i arkitektur och högsta löneklassen

inom 24 lönegraden beträffande de övriga professurerna. Å arvodet

utgår dyrtidstillägg men icke andra provisoriska tillägg. Till en professor i

målning samt till professorn i skulptur utgår särskilt arvode för uppdrag såsom

föreståndare för ateljén för monumentalmålning och dekorativ konst,

respektive för uppdrag att leda skulpturskolans övningar i lösning av monumentaluppgifter.

Statsmakterna hava avsett, att med här ifrågavarande befattningar

skall förenas en begränsad tjänstepensionsrätt i viss anslutning

till de i civila tjänstepensionsreglementet meddelade reglerna angående uppskjuten

livränta.

Det förutsattes emellertid vid beslutets fattande, att ifrågavarande arvodesbefattningar

skulle upptagas i det nya civila avlöningsreglementet såsom

ordinarie förordnandetjänster, med bevarande likväl av de särdrag beträffande

befattningarnas konstruktion, som kommo till uttryck i 1938 års beslut.

I sådant hänseende föreligger nu ett av 1936 års lönekommitté utarbetat

förslag. Detta förslag går ut på att nämnda professorstjänster skola inordnas

i den nya 3 avdelningen av reglementet, vilken avdelning avsetts för ordinarie

tjänstemän, vilka skola åtnjuta lön enligt särskild löneplan eller eljest enligt

särskilda bestämmelser. Lönebeloppen hava föreslagits till samma belopp,

som i civila avlöningsreglementet fastställts för högsta löneklassen å I-ort

inom lönegrad A 30, respektive A 24 eller till 13,500 kronor beträffande

professuren i arkitektur och — efter en mindre avrundning — till 10,500

kronor beträffande de övriga professurerna.

Lönekommitténs förslag har icke föranlett någon erinran från de i ärendet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

9

hörda myndigheternas sida. Ej heller jag har något att invända däremot.

Jag får därför tillstyrka, att förslaget lägges till grund för proposition till

riksdagen. Härvid förutsätter jag i likhet med kommittén, att såsom för

närvarande särskilda arvoden skola tillkomma en professor i målning och

professorn i skulptur för fullgörande av nyss omförmälda uppdrag inom

konsthögskolan. Att i avlöningsreglementet fixera dessa särskilda arvoden

synes icke vara lämpligt, utan det torde få ankomma på Kungl. Majit att

besluta härom inom ramen av för ändamålet anvisade medel.

Vid ett inordnande av ifrågavarande professorsbefattningar under civila

avlöningsreglementet böra i reglementet upptagas — förutom föreskrifter

örn avlöningsbelopp — vissa nämnda tjänster berörande särbestämmelser.

Jag får i det följande tillfälle att återkomma till lönekommitténs förslag

i dessa delar.

Jag övergår härefter till att beröra frågan om nya avlöningsbestämmelser

för de sakkunniga vid konjunkturinstitutet.

Avlöningsbestämmelser för vissa tjänstemän vid konjunktur institutet.

Av vad statsmakterna tidigare uttalat rörande konjunkturinstitutets organisation

m. m. (jfr. prop. 215 och riksdagens skrivelse nr 263 år 1936 samt

prop. 251 och riksdagens skrivelse nr 283 år 1937) framgår, att institutet

är avsett att drivas i möjligast fria former samt att organisationens detaljer

så småningom böra få växa fram ur en försöksvis anordnad verksamhet.

Riktlinjer för den nuvarande organisationen av verksamheten äro av Kungl.

Majit fastställda genom beslut den 2 april 1937. Enligt detta beslut skall

undersökningsarbetet vid institutet, under ledning av en för institutet tillsatt

nämnd, utföras av sakkunniga, vilka förordnas av Kungl. Majit efter förslag

av nämnden. Kungl. Majit har sedermera förordnat två sakkunniga vid

institutet samt bestämt ersättning åt en var av dem till 700 kronor för månad

räknat. Å detta belopp utgår ej dyrtidstillägg.

Nämnden för konjunkturinstitutet. I förutnämnda skrivelse den 9 februari

1939 angående anslag till institutet för budgetåret 1939/40 har nämnden framhållit,

att de numera vunna erfarenheterna enligt nämndens uppfattning

utgjorde tillräckligt underlag för åvägabringande av en fastare organisation

av verksamheten. Beträffande de för konjunkturinstitutet erforderliga sakkunniga

föreslår nämnden, att vid anslagsberäkningen medel avses för 3

tjänstemän med denna ställning. 1 fråga örn de närmare anställningsförhållandena

för dessa sakkunniga yttrar nämnden:

Beträffande formen för anställningen av den vetenskapligt kvalificerade

personalen vid institutet har i olika sammanhang uttalats uppfattningen, att

på grund av arbetets speciella art och dess krav på ständig och hög effektivitet

hos den ledande personalen en relativt hög grad av rörlighet vore

nödvändig. När det nu gäller att giva institutet en fastare organisation, bör

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

en anställningsform tillämpas, vilken — samtidigt som den erbjuder de

sakkunniga skälig trygghet — tillgodoser detta önskemål. Enligt nämndens

åsikt blir detta fallet, därest sakkunnigbefatlningarna anordnas enligt principer

liknande dem, som i enlighet med Kungl. Majds proposition nr 204

år 1938 ansetts böra följas beträffande vissa professorsbefattningar vid konsthögskolan.

Nämnden vill sålunda uttala sig för att de sakkunniga vid konjunkturinstitutet

anställas genom förordnande på viss tid, högst tio år, samt

att med befattningarna förenas viss rätt till pension (uppskjuten livränta).

Vad beträffar storleken av den ersättning, som bör tillkomma de sakkunniga,

må framhållas, att till förordnanden å dessa befattningar i regel ifrågakomma

personer med akademisk lärarkompetens. Med hänsyn till såväl

arten av arbetsuppgifterna som nödvändigheten att säkerställa en lämplig

rekrytering synes åtminstone för en av de sakkunniga påkallas en löneställning,

som ej alltför mycket står tillbaka för avlöningsvillkoren vid universitetsprofessur.

Från dessa utgångspunkter vill nämnden föreslå, att den

ifrågavarande sakkunnige erhåller ersättning motsvarande vad som utgår till

befattningshavare i 30 löneklassen enligt civila avlöningsreglementet. För de

övriga sakkunniga torde en löneställning motsvarande 26 löneklassen få anses

lämpligt avvägd. Nämnden förutsätter härvid, att ersättningen till de sakkunniga

beräknas med hänsynstagande i lämplig form till det rörliga tillägg,

som ingår i avlöning enligt avlöningsreglementet. I pensionshänseende torde

de sakkunnigas ställning böra svara närmast mot lönegraden A 30 respektive

A 26.

Avlönings- och pensionsförhållandena för nyssberörda professorsbefattningar

vid konsthögskolan äro för närvarande endast provisoriskt ordnade.

Enligt vad nämnden inhämtat har åt 1936 års lönekommitté uppdragits att

upprätta förslag till lönebestämmelser för dessa befattningar och är frågan

härom ämnad att underställas 1939 års riksdag genom särskild proposition.

Under dessa omständigheter har nämnden ansett sig icke böra framlägga detaljerat

förslag till reglering av avlönings- och pensionsförhållandena för de

sakkunniga vid konjunkturinstitutet.

1936 års lönekommitté. I sitt utlåtande den 20 mars 1939 yttrar nu 1936

års lönekommitté beträffande nämndens för konjunkturinstitutet förslag till

löneförmåner m. m. för ifrågavarande sakkunniga följande:

I sin framställning rörande ordnandet av avlöningsförhållandena för befattningshavare

vid konjunkturinstitutet har institutets nämnd räknat med

begynnelselön i nya lönegraden A 30 för en sakkunnig och begynnelselön i

nya lönegraden A 26 för dc båda övriga sakkunniga. Det har förutsatts, att

å dessa belopp skulle verkställas tjänstepensionsavdrag. Frågan örn familjepensionsrätt

för dessa befattningshavare bär icke berörts i framställningen.

Emellertid vill det förefalla, som örn man även för dessa befattningshavare

borde söka anordna icke blott en begränsad tjänstepensionsrätt utan jämväl

något slag av begränsad familjepensionsrätt. Värdet av ifrågavarande anställnings-

och löneform skulle eljest för befattningshavarna bliva betydligt

reducerat i jämförelse med vanliga anställningsformer. Man bör sålunda

även här utgå från att familjepensionsavdrag skola verkställas.

I framställningen har nian tänkt sig att, ehuru lönebeloppen skulle tillmätas

med utgångspunkt från begynnelselön i nyssnämnda lönegrader, pensionsrätten

skulle så konstrueras, att ställningen i pensionsavseende närmast

svarade mot lönegraderna A 30, respektive A 26. Häremot synes icke

vara något att erinra. Att lönen icke tillmätes högre än vad som närmast

svarar mot begynnelselön i nämnda lönegrader är motiverat av att ifrågava
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

11

rande befattningar förutsättas komina att rekryteras med yngre personer,

men detta förhållande torde icke böra utgöra hinder för att pensionsrätten

anpassas till vad som gäller för befattningshavare i nämnda lönegrader. Emellertid

kan det ifrågasättas, örn ej möjlighet borde hållas öppen för Kungl.

Maj :t att för sakkunnig, som under längre tid tjänstgjort i befattningen, medgiva

en förhöjning av lönebeloppet inom ramen av de enligt civila avlöningsreglementets

löneplan A i förevarande löneläge utgående ålderstilläggen. Därest

lönebeloppen tillmätas med utgångspunkt från begynnelselönerna, kan

vid en mångårig tjänstgöring en dylik förhöjning framstå såsom skälig. Även

ur konkurrenssynpunkt kan en löneökning stundom tänkas önskvärd. Erinras

må örn den bestämmelse i civila avlöningsreglementets 9 §, som i fråga

örn tjänstemän tillhörande löneplan A ger Kungl. Majit rätt att för förvärvande

och bibehållande vid tjänsten av särskilt kvalificerad person tilldela

honom lön enligt högre löneklass än som följer av de allmänna lönetursreglerna.

llär berörda synpunkter torde vinna ökad styrka, om såsom i det föregående

förutsatts familjepensionsavdrag införas och därigenom sänkning sker

i den behållna nettolön, varmed man i den av nämnden för konjunkturinstitutet

gjorda framställningen synes hava räknat.

Det kan alltså ifrågasättas, att i bestämmelserna införes en möjlighet för

Kungl. Majit att, där så prövas skäligt med hänsyn till tjänstetiden i vederbörande

befattning eller finnes erforderligt för förvärvande eller bibehållande

av särskilt kvalificerad person i befattningen, medgiva förhöjning av lönen

inom ramen av de löneförhöjningar, som de i motsvarande lönelägen

av löneplan A ingående ålderstilläggen erbjuda.

Avgivna yttranden. I infordrat utlåtande den 22 februari 1939 över nämndens

för konjunkturinstitutet förutberörda framställning har statskontoret

bl. a. behandlat frågan örn anställningsform för här ifrågavarande sakkunniga.

Statskontoret har därvid framhållit, att tillkomsten av de såsom förebild

åberopade professorsbefattningarna vid konsthögskolan visserligen betingats

av dennas säregna, från konjunkturinstitutet vitt skilda föi''hållanden.

Det ville emellertid icke desto mindre förefalla, som om anordningen

i fråga, i lämplig omfattning tillämpad å institutets sakkunnigbefattningar,

borde vara förenad med vissa praktiska förtjänster och syntes kunna tillgodose

de krav på rörlighet och anpassning, som måste ställas på sistberörda

befattningar. Statskontoret ville emellertid ifrågasätta, huruvida det icke

borde kunna vara tillfyllest, örn den nya anställningsformen tillsvidare kommc

till användning endast beträffande den av de sakkunniga, som förutsatts

böra i avlöningshänseende stå på en högre nivå än de övriga.

Under hänvisning till vad sålunda anförts rörande anställningsform för

ifrågavarande sakkunniga anför statskontoret i förut omförmälda yttrande

den 29 mars 1939 över 1936 års lönekommittés utlåtande bl. a. följande:

I föreliggande utlåtande har lönekommittén jämväl framlagt ett utkast till

avlöningsbestämmelser för nämnda sakkunniga, vilket till sina huvudgrunder

anpassats efter förslaget till avlöningsbestämmelser för professorerna vid

konsthögskolan. Medan för sistnämnda befattningshavare föreslagits, att de

vid tillämpning av vissa bestämmelser i andra avdelningen av civila avlöningsreglementet

skola anses tillhöra högsta löneklassen i angivna lönegrader.

har emellertid i utkastet rörande konjunkturinstitutets sakkunniga in
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Departe
ments
chefen.

tagits, att dessa tjänstemän i motsvarande fall skola anses tillhöra lägsta löneklassen

i för dem bestämda lönegrader. I anslutning till sistnämnda stadgande

har därjämte för de sakkunnigas del förordats en bestämmelse, innebärande

möjlighet för Kungl. Majit att medgiva viss förhöjning av lönen, där

så med hänsyn till tjänstetiden i vederbörande befattning prövas skäligt eller

för förvärvande eller bibehållande av särskilt kvalificerad person i befattningen

finnes erforderligt.

Vad angår lönekommitténs förslag till avlöningsbestämmelser för ifrågavarande

tjänstemän vid institutet får statskontoret, som vill starkt understryka

angelägenheten av att anställningsformerna inom statsförvaltningen — och

särskilt de med pensionsrätt förenade -— i möjligaste mån begränsas till antalet,

framhålla, att ämbetsverket icke kan finna tillräckliga skäl föreligga

för ovan påpekade olikheter i utformningen av avlöningsbestämmelsema

för förevarande båda kategorier tjänstemän. Enligt statskontorets mening

böra lönebestämmelserna för konjunkturinstitutets sakkunniga även i berörda

avseenden utarbetas i överensstämmelse med vad som föreslagits för konsthögskolans

professorer.

I anslutning härtill framhåller statskontoret, att i avlöningsbestämmelserna

icke bör upptagas något stadgande om förhöjning av lönen samt att de

lönegrader — lönegrad A 30, respektive A 26 — som dessa tjänstemän enligt

utkastet skulle anses tillhöra, böra ändras till lönegrad A 27, respektive A 23.

Härav skulle följa, att tjänste- och familjepensionsunderlagen ävensom tjänste-

och familjepensionsavdragen anpassades efter sistnämnda lönegrader.

Såsom jag närmare utvecklar vid anmälan av förslag om anslag till konjunkturinstitutets

verksamhet för nästa budgetår tala övervägande skäl för

att institutet nu bör erhålla en något fastare organisation. I fråga örn den för

institutet erforderliga arbetskraft, för vilken krav på akademisk lärarkompetens

i princip upprätthålles, synes mig härvid den anställningsform, som jag

i det föregående förordat för vissa professorer vid konsthögskolan, vara ägnad

att tillgodose kravet på tryggare anställningsvillkor utan uppoffrande

av den smidighet i organisatoriskt hänseende som är påkallad av verksamhetens

karaktär. Att såsom statskontoret ifrågasatt i Iönetekniskt hänseende

göra en skillnad mellan de olika sakkunnigbefattningarna finner jag

icke motiverat eller lämpligt. Jag vill följaktligen förorda, att de båda nuvarande

sakkunnigbefattningarna vid institutet i likhet med nämnda professorsbefattningar

såsom ordinarie förordandetjänster inordnas under den nya

3 avd. av civila avlöningsreglementet, varvid jag förutsätter, att även den

tredje sakkunnigbefattning, vars inrättande nämnden begärt och jag i annat

sammanhang tillstyrker, skall erhålla enahanda ställning i organisatoriskt

avseende och i lönehänseende.

Enligt nämndens förslag skulle arvodet för en av de sakkunniga bestämmas

till belopp, motsvarande begynnelselönen inom lönegrad A 30, samt förde

övriga sakkunniga till belopp, motsvarande begynnelselönen inom lönegrad

A 26. Mot detta förslag har 1936 års lönekommitté icke haft något att

erinra. I enlighet härmed har i det inom kommitténs kansli upprättade

utkastet till avlöningsbestämmelser arvodet för en sakkunnig upptagits till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

13

12,000 kronor och för de övriga sakkunniga till 10,000 kronor. Lönekommittén

ifrågasätter emellertid, om icke befogenhet bör tillerkännas Kungl.

Maj:t att medgiva förhöjning av lönen, där så prövas skäligt med hänsyn

till tjänstetiden i befattningen eller där så finnes erforderligt för förvärvande

eller bibehållande av särskilt kvalificerad person. I nämnda utkast har

ock upptagits ett särskilt stadgande, enligt vilket sådan förhöjning skulle

kunna medgivas med högst 1,500 kronor, vilket belopp ungefär motsvarar

tre ålderstillägg inom ifrågavarande lönegrader.

Mot denna utformning av lönebestämmelserna, som av civilförvaltningens

lönenämnd lämnats utan erinran, har statskontoret — med understrykande

av angelägenheten att antalet anställningsformer inom statsförvaltningen,

särskilt de med pensionsrätt förenade, begränsas — gjort den anmärkningen,

att tillräckliga skäl icke syntes föreligga att anpassa arvodet efter

viss löneklass inom löneplanen A på annat sätt än som föreslagits för professorerna

vid konsthögskolan. Ifrågavarande sakkunnigbefattningar borde

enligt ämbetsverkets mening anses tillhöra lönegrad A 27, respektive A 23

och det särskilda stadgandet örn förhöjning av lönen utgå. Vad statskontoret

anfört i fråga om önskvärdheten av att begränsa antalet anställningstyper

för ordinarie tjänster anser jag i och för sig vara värt allt beaktande.

Den för konstakademien och konjunkturinstitutet avsedda anställningsfox-- men bör dock kunna nyanseras efter föreliggande praktiska behov och

rekryteringsförhållanden. Till den yngre arbetskraft som normalt ifrågakommer

för anställning vid institutet synes det mig icke lämpligt att ersättning

omedelbart skall utgå efter högsta löneklassen inom lönegraderna

A 30 respektive A 26, till vilka befattningarna av i annat sammanhang

närmare utvecklade skäl synas mig vara att hänföra. Jag finner för min

del den av lönekommittén ifrågasatta anordningen att avväga arvodet efter

begynnelselönen inom viss lönegrad samt i erforderliga fall medgiva en

mot ålderstilläggen inom lönegraden svarande avlöningsförhöjning ändamålsenlig

och ansluter mig därför till vad i utkastet föreslagits i nu angivna

delar. Ifrågavarande sakkunnigbefattningar torde liksom hittills böra

tillsättas av Kungl. Majit på förslag av nämnden för konjunkturinstitutet

utan särskilt ansökningsförfarande.

Författningsförslag m. m.

Såsom förut framhållits böra avlöningsbestämmelserna för här ifrågavarande

professorer vid konsthögskolan och sakkunniga vid konjunkturinstitutet

inordnas i civila avlöningsreglementet och därvid intagas under den särskilda

avdelning, 3 avd., i vilken det är avsett att sammanföra avlöningsbestämmelser

för personal, för vilken de allmänna löneplanerna icke lämpa sig.

Det av lönekommittén framlagda förslaget till avlöningsbestämmelser för

professorerna vid konsthögskolan, respektive det inom kommitténs kansli

utarbetade utkastet till avlöningsbestämmelser för sakkunniga vid konjunkturinstitutet

hava inom finansdepartementet underkastats viss, huvudsakligen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

formell överarbetning. I likhet med vad som tillämpats beträffande vissa

andra för årets riksdag framlagda löneregleringsförslag torde emellertid nu

icke för riksdagen böra framläggas definitiva förslag till sådana ändringar avcivila

avlöningsreglementet, som föranledas av de nämnda avlöningsbestämmelserna.

I stället hava de föreskrifter, som för här ifrågavarande tjänstemäns

vidkommande avses skola intagas i reglementet, sammanfattats i dels

ett Förslag till avlöningsbestämmelser för vissa professorer viel konsthögskolan,

att lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1939, dels ock ett Förslag

till avlöningsbestämmelser för vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet,

att lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1939. Ifrågavarande förslag,

vilka torde få såsom bilagor (Bil. A. och B.) fogas vid dagens protokoll,

böra underställas riksdagen för godkännande. Samtidigt torde Kungl. Majit

böra hemställa om riksdagens bemyndigande att i huvudsaklig överensstämmelse

med förslagen förordna, på vad sätt bestämmelserna i fråga skola inordnas

i civila avlöningsreglementet. Beträffande förslagens detaljer torde

jag få framhålla följande.

I fråga örn anställningstiden i förevarande befattningar har, såsom förut

nämnts, såvitt angår professorerna vid konsthögskolan fastslagits, att förordnandet

skall gälla för tio år utan möjlighet till mandatets förnyande. Beträffande

de sakkunniga vid konjunkturinstitutet förutsätter jag, att bestämmelser

komma att utfärdas, enligt vilka förordnande må meddelas för viss

tid, kortare än tio år, med möjlighet likväl till förordnandets förnyande högst

intill sammanlagt tio år. Oavsett denna skiljaktighet beträffande anställningstiden

torde, på sätt lönekommittén anför, såsom gemensam benämning

för här avsedda anställningsformer kunna användas beteckningen »förordnande

för begränsad anställningstid». Med beaktande härav har i 1 punkten

av vederbörande förslag angivits, å vilka tjänstemän de föreslagna avlöningsbestämmelserna

skola äga tillämpning.

De särskilda uppgifter med avseende å ledningen av de vid konjunkturinstitutet

bedrivna undersökningarna som bör tillkomma den av de sakkunniga

som hänföres till lönegraden A 30 synas mig böra komma till uttryck

i avlöningsbestämmelserna. 2 punkten har i anledning härav underkastats

en mindre justering.

Bestämmelserna i civila avlöningsreglementets 2 avd. 2—5 kap. torde i

vissa delar böra göras tillämpliga på förevarande tjänstemän. Detta gäller

föreskrifterna i 12—18 §§ örn tjänstledighetsavdrag m. m., i 22—24 §§

om reseersättning, tjänstgöringstraktamente och ersättning för flyttningskostnad,

i 28 § 3 morn. örn förbud mot ersättning eller förmån utöver vad i avlöningsreglementet

stadgas, i 29—31 §§ om rörligt tillägg samt i 32—40 §§

örn sjukvård och begravningshjälp. För tillämpningen av vissa av nyssnämnda

bestämmelser erfordras fastställande av de lönegrader och de löneklasser,

som tjänstemännen skola anses tillhöra. Bestämmelser härom återfinnas

i 3 punkten av förslagen. Då den förhöjning av lönen, som under

vissa förutsättningar skulle av Kungl. Majit kunna tillerkännas sakkunnig

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

15

vid konjunkturinstitutet, får anses ingå i lönen, bör rörligt tillägg utgå jämväl

å förhöjningen, i den mån det sammanlagda avlöningsbeloppet faller

inom stadgad maximigräns för det belopp, varå tillägg må beräknas. Ett

påpekande härav har ansetts böra inflyta i författningstexten.

De under avlöningsreglementets 1 avd. intagna allmänna föreskrifterna

bliva tillämpliga å ifrågavarande befattningar, i den mån ej undantag eller

särskilda föreskrifter meddelas. Dylika särskilda föreskrifter synas endast

i ett par avseenden bliva erforderliga. Sålunda bör stadgas, att den i 3 § 3

mom. första stycket föreskrivna förflyttningsskyldigheten icke skall gälla

för här avsedda befattningar. Erinras må, att sådan skyldighet enligt momentets

andra stycke ej heller gäller för innehavare av befattningar tillhörande

löneplan C. I fråga om förening av tjänster m. m. synes särskild föreskrift

erfordras, vilken myndighet som skall pröva fråga om tillstånd, varom

förmäles i 4 § 2 mom. I anslutning till grunderna för nämnda författningsrum

skulle beslutanderätten härutinnan utövas, vad konsthögskolan

angår, av Kungl. Maj:t beträffande professorn i arkitektur och av akademien

för de fria konsterna beträffande annan professor samt i fråga om konjunkturinstitutet

av Kungl. Majit beträffande den sakkunnig, som erhåller lön

med 12,000 kronor, och av nämnden för konjunkturinstitutet beträffande de

båda övriga sakkunniga. Det har emellertid synts lämpligast, att beslutanderätten

i förevarande hänseende får tillkomma Kungl. Maj :t beträffande samtliga

befattningshavare.

Bestämmelserna i 11 § om semester böra ej göras tillämpliga å professorerna

vid konsthögskolan, vilka i stället böra åtnjuta ferier; för de sakkunniga

vid konjunkturinstitutet böra däremot de i 11 § meddelade semesterbestämmelserna

gälla.

I fråga om ersättning till vikarie å befattning, som här avses, liksom beträffande

ersättning, då tjänsteman varom här är fråga förordnas att såsom

vikarie bestrida befattning med lön enligt allmän löneplan, torde beslut böra

meddelas av Kungl. Maj :t i de särskilda fallen. Härom har stadgande ansetts

böra upptagas bland avlöningsbestämmelserna.

Nu angivna särskilda föreskrifter hava i vederbörande förslag influtit under

4 punkten.

Den i civila avlöningsreglementets 54 § 1 mom. 3 punkten för närvarande

innefattade bestämmelsen angående ersättning till konstakademien för bostad

m. m. har ansetts böra med en mindre redaktionell ändring intagas såsom

en 5 punkt bland de för ifrågavarande förordnade professorer föreslagna

lönebestämmelserna.

Såsom förut nämnts har lönekommittén jämväl framlagt förslag till ändrad

lydelse av 54 § 1 mom. civila avlöningsreglementet. I momentets 1 punkt

stadgas för närvarande, att med befattning såsom professor vid konsthögskolan,

utom beträffande professuren i arkitektur och professuren i svensk

arkitekturhistoria, må kunna förenas annan befattning av det slag, som avses

i 4 § 1 mom. av reglementet. Då samtliga de professurer, för vilka genom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

stadgandet i 54 § 1 mom. 1 punkten medgivits undantag från det enligt 4 §

1 mom. gällande allmänna förbudet mot förening av tjänster, hädanefter

skola tillsättas genom förordnande och sålunda ej falla under 2 avd. civila

avlöningsreglementet, har kommittén föreslagit, att stadgandet i 1 punkten

uteslutes. Härav skulle följa en omnumrering av de två återstående punkterna.

Därjämte har kommittén i nuvarande 2 punkten angående ferier för

lärare vid konsthögskolan vidtagit en mindre jämkning av författningstexten,

betingad av en i kungörelsen 1938: 427 härutinnan meddelad föreskrift.

Beträffande frågan, huruvida en motsvarighet till det nuvarande stadgandet

i 54 § 1 mom. 1 punkten bör upptagas under reglementets 3 avd., har lönekommittén

framhållit, att en dylik föreskrift, med hänsyn till ifrågavarande

befattningshavares nuvarande lönestäilning, icke längre syntes påkallad eller

försvarlig.

Mot vad kommittén sålunda föreslagit har jag ingen annan erinran att

göra än att jag ansett bestämmelsen i momentets sista punkt, avseende ersättning

för bostad i akademiens hus, böra undergå en mindre, redaktionell

ändring. De i anslutning till det sagda äv mig förordade författningsändringarna

under 54 § hava givits formen av ett Förslag till kungörelse angående

ändrad lydelse av 54 § 1 mom. civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939

(nr 8). Riksdagens godkännande av kungörelseförslaget torde böra inhämtas.

Pensionsförliållanden.

Under förutsättning att här avsedda tjänstemän vid konsthögskolan och

konjunkturinstitutet från och med den 1 juli 1939 inordnas under civila avlöningsreglementet,

skulle, därest ej annorlunda beslutas, civila tjänstepensionsreglementet

och allmänna familjepensionsreglementet automatiskt bliva

för dem gällande. En på detta sätt definitivt ordnad lösning av pensionsfrågan

skulle emellertid påkalla införande i sistnämnda reglementen av vissa

för dessa tjänster nödiga särföreskrifter. Med hänsyn till nu pågående utredning

om revision av gällande pensionslagstiftning genom 1938 års pensionssakkunniga

anser jag en dylik komplettering av gällande pensionsreglementen

nu icke böra ifrågakomma, utan torde tjänstemännen böra genom

uttryckligt beslut tillsvidare undantagas från pensionsreglementenas tillämpning

och pensionsrätten för dem i avvaktan på utredningens resultat regleras

genom särskilda föreskrifter. Jag torde få upptaga denna fråga till behandling

i annat sammanhang.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att civila avlöningsreglementet skall från och

med den 1 juli 1939 äga tillämpning å professorer vid konst
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

17

högskolan samt tjänstemän vid konjunkturinstitutet, vilka

av Kungl. Majit förordnas för begränsad anställningstid;

dels godkänna de förslag till avlöningsbestämmelser för

ifrågavarande tjänstemän, vilka innefattas i förberörda, vid

detta protokoll fogade bilagor (Bil. A och B);

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående angivits, förordna, på

vad sätt de i nämnda bilagor innefattade avlöningsbestämmelserna

skola inordnas i civila avlöningsreglementet;

dels ock godkänna förberörda förslag till kungörelse angående

ändrad lydelse av 54 § 1 mom. civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

bitxädda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. MacDowall-Pihlström.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami.

Nr 26$.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

Bilaga A.

Förslag

till

avlöningsbestämmelser för vissa professorer vid konsthögskolan, att

lända till efterrättelse från och nied den 1 juli 1939.

1. De nedan meddelade bestämmelserna hava avseende å innehavare av

sådan professorsbefattning vid konsthögskolan, vilken tillsättes medelst förordnande

för begränsad anställningstid.

2. Professor åtnjuter lön med följande belopp för år räknat, nämligen

professor i arkitektur, tillika föreståndare för arkitekturskolan, 13,500 kronor

samt professor i målning, teckning eller skulptur 10,500 kronor.

Till professor i målning, som förordnas att förestå ateljén för monumentalmålning

och dekorativ konst, må utgå särskilt arvode enligt av Kungl.

Majit meddelade bestämmelser.

Till professor i skulptur må för fullgörande av uppdrag att leda skulpturskolans

övningar i lösning av monumentaluppgifter likaledes utgå särskilt

arvode enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.

3. Bestämmelserna i 12—18 §§, 22—24 §§, 28 § 3 mom. samt 29—

40 §§ civila avlöningsreglementet skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

beträffande här avsedd professor. Härvid skall så anses, som örn

sådan tjänsteman tillhörde, professor i arkitektur, tillika föreståndare för

arkitekturskolan, lönegraden A 30, löneklassen 33, och annan professor lönegraden

A 24, löneklassen 27.

4. Vad i 3 § 3 mom. första stycket civila avlöningsreglementet stadgas

skall icke äga tillämpning å här avsedd professor.

Fråga om tillstånd, varom förmäles i 4 § 2 mom. civila avlöningsreglementet,

prövas beträffande professor av Kungl. Majit.

Professor äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i

vederbörande stadgar föreskrivas.

Ersättning till vikarie å professorsbefattning bestämmes av Kungl. Majit.

Förordnas professor att såsom vikarie bestrida befattning, för vilken utgår

lön enligt allmän löneplan, skall ersättning för vikariatet likaledes bestämmas

av Kungl. Majit.

5. Professor, åt vilken anvisats bostad i akademiens hus, skall för begagnande

av dylik bostad jämte förmån av bränsle och lyse till akademien

erlägga ersättning med belopp, som fastställes enligt de i 42 och 44 §§ civila

avlöningsreglementet stadgade grunderna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

19

Bilaga B.

Förslag

till

avlöningsbestämmelser för vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet,

att lända till efterrättelse från och nied den i juli 1939.

1. De nedan meddelade bestämmelserna hava avseende å innehavare av

medelst förordnande för begränsad anställningstid tillsatt sakkunnigbefattning

vid konjunkturinstitutet.

2. Sakkunnig åtnjuter lön med följande belopp för år räknat, nämligen

en sakkunnig, tillika ledare för institutets undersökningar, 12,000 kronor

samt en var av övriga sakkunniga 10,000 kronor.

Där så med hänsyn till tjänstetiden i vederbörande befattning prövas skäligt

eller för förvärvande eller bibehållande av särskilt kvalificerad person

i befattningen finnes erforderligt, äger Kungl. Majit medgiva förhöjning av

lönen, dock med högst 1,500 kronor för år räknat.

3. Bestämmelserna i 11—18 §§, 22—24 §§, 28 § 3 mom. samt 29—

40 §§ civila avlöningsreglementet skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

beträffande här avsedd sakkunnig. Härvid skall så anses, som om

sådan tjänsteman tillhörde, sakkunnig med lön av 12,000 kronor lönegraden

A 30, löneklassen 30, och annan sakkunnig lönegraden A 26, löneklassen

26. Beträffande sakkunnig, för vilken jämlikt 2 punkten här ovan medgivits

förhöjning av lönen, skola dock tillämpas de särskilda tjänstledighetsavdrag,

som fastställas av Kungl. Majit. Vid tillämpning av bestämmelserna

i 29—31 §§ civila avlöningsreglementet iakttages, att rörligt tilllägg

må under i nämnda paragrafer angivna förutsättningar och enligt där

givna föreskrifter utgå jämväl å dylik förhöjning.

4. Vad i 3 § 3 mom. första stycket civila avlöningsreglementet stadgas

skall icke äga tillämpning å här avsedd sakkunnig.

Fråga om tillstånd, varom förmäles i 4 § 2 mom. civila avlöningsreglementet,

prövas beträffande sakkunnig av Kungl. Majit.

Ersättning till vikarie å sakkunnigbefattning bestämmes av Kungl. Majit.

Förordnas sakkunnig att såsom vikarie bestrida befattning, för vilken utgår

lön enligt allmän löneplan, skall ersättning för vikariatet likaledes bestämmas

av Kungl. Majit.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:453 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående lönereglering för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa tjänstemän vid konjunk s. 9 i texten
  2. SU 1939:239 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet s. 1 i texten