Med förslag om ändring i vissa delar av civila tjänstepensionsreglementet den 30 juni 1934 (nr 442)
1939-03-10 · 35 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 35 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:277, Med förslag om ändring i vissa delar av civila tjänstepensionsreglementet den 30 juni 1934 (nr 442)
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
1
Nr 277.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag om ändring
i vissa delar av civila tjänstepensionsreglementet den
30 juni 1934 (nr 442); given Stockholms slott den 10
mars 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels godkänna härvid fogat förslag till kungörelse om ändring i vissa
delar av civila tjänstepensionsreglementet den 30 juni 1934 (nr 442);
dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 277.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Förslag
till
kungörelse om ändring i vissa delar av civila tjänstepensionsreglementet
den 30 juni 1934 (nr 442).
Härigenom förordnas, dels att 1 §, 2 § 1 morn., 18 , 19 och 25 §§ samt 28 § 1
och 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet den 30 juni 1934 skola hava
ändrad lydelse på sätt av det följande framgår, dels ock att 7 § 2 mom.
samma reglemente skall upphöra att gälla.1
1 §•
1. Detta reglemente skall, med de undantag som i 2 § angivas, äga tillämpning
å följande ordinarie befattningshavare:
a) tjänsteman, som är underkastad föreskrifterna i civila avlöningsreglementet
den 4 januari 1939 (nr 8);
b) justitieråd och regeringsråd; samt
c) chefen för rasbiologiska institutet och följande vid universitet eller
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anställda befattningshavare, som
icke äro underkastade föreskrifterna i civila avlöningsreglementet, nämligen
professor, prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator och
föreståndare för den zoologiska institutionens entomologiska avdelning i Lund.
2. Reglementet skall, likaledes med de undantag som i 2 § angivas, jämväl
tillämpas å
a) extra ordinarie tjänsteman, som är underkastad föreskrifterna i av
Kungl. Maj:t i anslutning till civila avlöningsreglementet utfärdade avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie personal vid den civila statsförvaltningen;
och
b) extra ordinarie kvinnlig sjukvårdspersonal vid försvarsväsendet.
3. Kungl. Maj:t äger besluta, att reglementet skall i tillämpliga delar bliva
gällande jämväl för icke-ordinarie anställningshavare, som icke avses i 2
morn., där anställningshavaren åtnjuter avlöning enligt civila avlöningsreglementet
eller enligt av Kungl. Maj:t i anslutning därtill utfärdade avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie personal vid den civila statsförvaltningen,
så ock där eljest särskilda skäl därtill äro.
2 §•
1. Från reglementets tillämpning är undantagen
a) innehavare av---angår dylik tjänst;
1 Senaste lydelse, se 1937:435 beträffande 1 § 2 moni., 2 § 1 morn., 7 § och 25 § samt
1936:254 beträffande 18 § 2 mom.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
b) innehavare av tjänst, med vilken är förenad pensionsrätt i- statens
pensionsanstalt, såvitt angår dylik tjänst;
c) innehavare av i 1 § 1 mom. c) avsedd befattning såsom professor, därest
avlöningsbelopp för tjänsten icke äro angivna i vederbörande för professorer
gällande avlöningsstat samt Kungl. Majit särskilt förordnat, att reglementet
icke skall äga tillämpning å tjänsten;
d) tjänsteman vid---statens vattenfallsverk; samt
e) extra ordinarie----verket föreskrivna. ,
18 §.
1. Beträffande de i detta kapitel avsedda befattningar, som tillhöra viss
löneplan i civila avlöningsreglementet, skola, där ej annat följer av stadgandena
i 2 morn., 20 och 21 §§ samt 24 § 4 morn., tillämpas de pensionsunderlag
och pensionsavdrag som här nedan angivas:
a) Befattningar, tillhörande löneplan A:
Lönegrad
Pensions-
underlag
kr.
Pensions- avdrag för år
kr.
Lönegrad
Pensions-
underlag
kr.
Pensions- avdrag för år
kr.
1
1,320
36
18
3,684
174
2
1,404
39
19
3,924
192
3
1,476
42
20
3,924
192
4
1,560
45
21
4,200
213
5
1,644
48
22
4,476
234
6
1,716
51
23
4,764
255
r
1,824
57
24
5,076
279.
8
1,920
63
25
5,400
303
9
2,040
69
26
5,724
330 ,
10
2,160
75
27
6,036
354
11
2,304
84
28
6,360
378
12
2,436
90
29
6,684
399
13
2,640
102
30
6,996
420
14
2,844
114
31
7,128
429
15
3,036
129
32
7,260
435
16
3,240
141
33
7,428
447
17
3,444
156
34
7,608
456
b) Befattningar, tillhörande löneplan B:
Lönegrad
Pensionsunderlag
Pensionsavdrag
för år
kr.
kr.
1
7,296
438
2
7,896
474
3
8,496
510
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
c) Befattningar, tillhörande löneplan D:
Lönegrad
Pensionsunderlag
kr.
Pensionsavdrag
för år
kr.
—
6,036
354
d) Befattningar, tillhörande löneplan F:
Lönegrad
Pensionsunderlag
Pensionsavdrag
för år
kr.
kr.
—
3,934
192
2. För följande befattningar skola, oavsett vilken lönegrad befattningen
tillhör, tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som enligt 1 mom.
gälla för befattningar, vilka tillhöra nedan angivna lönegrader i löneplan A
enligt civila avlöningsreglementet, nämligen:
för överläkare av l:a klass vid statens sinnessjukhus......... 30 lönegraden
» » » 2:a » » » » eller vid
statens anstalt för fallandesjuka samt för chef, tillika läkare,
vid statens skyddshem.................................... 29 »
för överläkare av 3:e klass vid statens sinnessjukhus......... 28 »
dock att för överläkare, som tillika är professor i psykiatri vid universitet,
pensionsunderlaget skall utgöra 7,500 kronor och pensionsavdraget
450 kronor,
för lantbruksingenjör ..................................... 26 lönegraden
» länsveterinär ......................................... 24 »
För lotspersonal skola tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag,
som gälla för lönegrad närmast högre än den, till vilken vederbörande befattning
hör.
3. För nedan angivna befattningar skola tillämpas följande pensionsunderlag
och pensionsavdrag:
för justitieråd, regeringsråd och landshövding: pensionsunderlag 9,996
kronor och pensionsavdrag 600 kronor,
för chefen för rasbiologiska institutet samt professor vid universitet
eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet: pensionsunderlag 7,500 kronor
och pensionsavdrag 450 kronor, ävensom
för befattning vid universitet eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator
eller föreståndare för den zoologiska institutionens entomologiska avdelning
i Lund: pensionsunderlag 6,000 kronor och pensionsavdrag 360 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
5
19 §.
1. Där ej för viss befattning annan pensionsålder angives i den såsom
bilaga B till detta reglemente fogade åldersförteckningen eller annat följer
av vad nedan under 2 mom. sägs, inträder pensionsåldern vid utgången av
den månad, under vilken tjänsteman uppnår nedan angivna levnadsålder:
tjänstemän, tillhörande lönegraderna A 1—12 ...................... 60 ar
» med lön enligt löneplan D eller F...................... 63 »
» , övriga................................................ 65 » .
2. Beträffande tjänstemän vid högre lärarinneseminariet, de allmänna
läroverken, folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för
blinda, vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för
dövstumma, de tekniska läroverken samt navigationsskolorna, med undantag
dock av maskinister, husmödrar, sjuksköterskor, översköterskor, vaktmästare
och eldare, inträder pensionsåldern vid utgången av det kalenderhalvår,
under vilket tjänstemannen uppnår den i 1 mom. eller bilagan B
angivna levnadsåldern.
25 §.
Beträffande de i detta kapitel avsedda befattningarna skola tillämpas de
pensionsunderlag och pensionsavdrag, som här nedan angivas:
a) Befattningar, tillhörande löneplan C:
Lönegrad
Pensions-
underlag
kr.
Pensions- avdrag för år
kr.
Lönegrad
Pensions-
underlag
kr.
Pensions- avdrag för år
kr.
1
5,500
330
10
8,000
480
2 ’
5,500
330
11
8,000
480
3
5,500
330
12
9,000
540
4
6,000
360
13
9,000
540
5
7,000
420
14
9,000
540
6
7,000
420
15
9,000
540
7
7,000
420
• 16
9,000
540
8
7,000
420
17
9,000
540
9
7,000
420
b) Befattningar, tillhörande löneplan E:
Lönegrad
Pensions-
underlag
kr.
Pensions- avdrag för år
kr.
Lönegrad
Pensions-
underlag
kr.
Pensions- avdrag för år
kr.
1
5,400
303
8
6,036
354
2
5,724
330
9
6,036
354
3
5,724
330
10
6,996
420
4
5,724
330
11
6,996
420
5
5,724
330
12
6,996
420
6
6,036
354
13
6,996
420
7
6,036
354
14
6,996
420
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
28 §.
1. För sådana extra ordinarie tjänster, vid vilka lön utgår enligt av
Kungl. Majit fastställd löneplan, skola, med de undantag som i 2 och 3
mom. stadgas, tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som här
nedan angivas:
a) Extra ordinarie tjänstemän i allmänhet:
Lönegrad
Pensions-
underlag
kr.
Pensions- avdrag tor år
kr.
Lönegrad
Pensions-
underlag
kr.
Pensions- avdrag för år
kr.
1
1,236
33
16
3,036
129
2
1,320
36
17
3,240
141
3
1,404
39
18
3,444
156
4
1,476
42
19
3,684
174
5
1,560
45
20
3,684
174
6
1,644
48
21
3,924
192
7
1,716
51
22
4,200
213
8
1,824
57
23
4,476
234
9
1,920
63
24
4,764
255
10
2,040
69
25
5,076
279
11
2,160
75
26
5,400
303
12
2,304
84
27
5,724
330
13
2,436
90
28
6,036
354
14
2,640
102
29
6,360
378
15
2,844
114
30
6,684
.399
b) Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B i civila avlöningsreglementet
samt andra extra ordinarie tjänstemän med lön enligt för
motsvarande ordinarie tjänstemän gällande bestämmelser: de pensionsunderlag
och pensionsavdrag, vilka enligt 18 § 1 mom. gälla för motsvarande
ordinarie tjänstemän.
2. För lotspersonal, berättigad till andel i lotspenningar, skola tillämpas
de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som gälla för lönegrad närmast
högre än den, till vilken vederbörande befattning hör.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1939.
Härvid skall iakttagas:
1. För innehavare av sådan i civila avlöningsreglementet avsedd befattning,
vid vilken omedelbart före den 1 juli 1939 utgår lön enligt löneplan
i avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet,
skall gälla den avvikelsen från bestämmelsen i 4 § första
stycket civila tjänstepensionsreglementet, att befattningshavaren tillkomman
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
de lön skall minskas med pensionsavdrag intill utgången av den månad, under
vilken han inträder i pensionsåldern.
2. Civila tjänstepensionsreglementet skall jämväl efter denna kungörelses
ikraftträdande tillämpas i dess tidigare lydelse i fråga om ordinarie tjänsteman
vid den civila statsförvaltningen, som fortfarande är underkastad föreskrifterna
i något av följande avlöningsreglementen, nämligen avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk, avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 1925 nr 270) för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
avlöningsreglementet den 9 juni 1922 (nr 379) för befattningshavare vid
lots- och fyrstaten, avlöningsreglementet den 21 maj 1926 (nr 177) för förste
provinsialläkare och provinsialläkare och avlöningsreglementet den 15 juni
1934 (nr 303) för tjänstemän vid domänverket, så ock, i den utsträckning
tidigare gällt, i fråga om ordinarie tjänsteman, som fortfarande är underkastad
föreskrifterna i avlöningsreglementet den 30 september 1937 (nr
873) för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende.
3. För innehavare av befattning såsom maskinist, vaktmästare eller eldare
vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk, folkskoleseminarium, småskoleseminarium,
läroanstalt för blinda, vårdanstalten för blinda med
komplicerat lyte, läroanstalt för dövstumma, tekniskt läroverk eller navigationsskola
inträder pensionsåldern,
därest tjänstemannen under tiden 1 juli 1939—30 juni 1940 uppnår en
levnadsålder av 67 år, vid utgången av den månad, under vilken sagda
ålder uppnås, eller, därest tjänstemannen under angivna tid uppnår en levnadsålder
av 66 år, vid utgången av juni 1940,
därest tjänstemannen under tiden 1 juli 1940—30 juni 1941 uppnår en
levnadsålder av 66 år, vid utgången av den månad, under vilken sagda
levnadsålder uppnås, eller, därest tjänstemannen under angivna tid uppnår
en levnadsålder av 65 år, vid utgången av juni 1941,
därest tjänstemannen under tiden 1 juli 1941—30 juni 1942 uppnår en
levnadsålder av 65 år, vid utgången av den månad under vilken sagda
levnadsålder uppnås, eller, därest tjänstemannen under angivna tid uppnår
en levnadsålder av 64 år, vid utgången av juni 1942,
därest tjänstemannen under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943 uppnår en
levnadsålder av 64 år, vid utgången av den månad, under vilken sagda levnadsålder
uppnås, eller, därest tjänstemannen under angivna tid uppnår en
levnadsålder av 63 år, vid utgången av juni 1943.
4. Från reglementets tillämpning skall vara undantagen innehavare av
i 1 § 1 mom. c) avsedd befattning, därest han innehaft ifrågavarande befattning
omedelbart före den 1 juli 1939 samt före viss av Kungl. Majit
fastställd tidpunkt gjort anmälan, att han icke vill underkasta sig reglementets
bestämmelser.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om ändring i vissa
delar av civila tjänstepensionsreglementet samt därvid fogade bilagor. Departementschefen
anför:
Reglementet.
Förslag av 1938 års pensionssakkunniga.
Det nya civila avlöningsreglementet förutsätter vissa ändringar i civila
tjänstepensionsreglementet. Den närmare utredningen om dessa ändringar
har, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938, anförtrotts åt
särskilda inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga. Dessa, som antagit
benämningen 1938 års pensionssakkunniga, utgöras av expeditionschefen
i finansdepartementet A. Westling, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens
första kammare, redaktören E. Andersson i Bollnäs samt ledamoten
av riksdagens andra kammare, möbelsnickaren C. R. Jansson i Falun. I
I de direktiv, som meddelats för de sakkunnigas arbete, har bland annat
framhållits, att det med hänsyn till utredningens omfattning syntes vara
uteslutet, att densamma kunde slutföras inom sådan tid, att ett fullständigt
förslag i ämnet kunde föreläggas 1939 års riksdag. Samtidigt påpekas emellertid
nödvändigheten av att genomföra vissa formella ändringar i pensionslagstiftningen
samtidigt med löneregleringens ikraftträdande och att förslag
härtill borde utarbetas såsom en första etapp i utredningsarbetet.
Med skrivelse den 3 januari 1939 hava de sakkunniga överlämnat betänkande
med förslag till, bland annat, vissa ändringar i civila tjänstepensionsi
eglementet. över förslaget, som är att beteckna såsom en första etapp i
utredningsarbetet och avsett att längre fram följas av ett förslag till en mera
ingående revision av reglementet, har statskontoret avgivit ett den 20 februari
1939 dagtecknat utlåtande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
9
Vid de sakkunnigas betänkande är fogat författningsförslag, vilket såsom
bilaga (Bil. 1) torde få bifogas detta protokoll. Enligt författningsförslaget
skola ändringar vidtagas i 1 §, 2 § 1 moni., 7, 18, 19 och 25 §§ samt 28 §
1 och 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet. Beträffande de sålunda
ifrågasatta ändringarna samt av de sakkunniga föreslagna övergångsbestämmelser
må framhållas följande.
De i 1 § 1 mom. a) angivna, nu gällande avlöningsreglementena för befattningshavare
vid nyreglerade civila verk hava i de sakkunnigas förslag ersatts
med civila avlöningsreglementet. Då de sakkunniga förutsatt, att sistnämnda
reglemente tills vidare icke kommer att äga tillämpning å överdirektör
och kraftverksdirektör vid statens vattenfallsverk, vilka för närvarande
äga tjänstepensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet, hava
dessa befattningar upptagits under b) av förevarande moment.
De i 1 § 2 mom. a) och b) samt 3 mom. nu upptagna bestämmelserna
ersättas i de sakkunnigas förslag av en bestämmelse att civila tjänstepensionsreglementet
skall tillämpas å extra ordinarie tjänstemän, vilka äro
underkastade föreskrifterna i av Kungl. Majit i anslutning till civila avlöningsreglementet
utfärdade avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie personal
vid den civila statsförvaltningen.
Enligt 3 mom. i de sakkunnigas förslag erhåller Kungl. Majit befogenhet
att under vissa förutsättningar besluta om reglementets utsträckning jämväl
till annan icke-ordinarie personal. Ä andra sidan har nuvarande 4 mom.
uteslutits. De sakkunniga hava framhållit, att av Kungl. Majit jämlikt nu
gällande bestämmelser meddelat förordnande om reglementets tillämpning
givetvis bör gälla utan att nytt beslut behöver meddelas.
Ur 2 § 1 mom. hava de sakkunniga uteslutit den för närvarande under
b) meddelade bestämmelsen, enligt vilken sådan kvinnlig tjänsteman är undantagen
från reglementets tillämpning, som icke är underkastad de från
och med den 1 juli 1925 genomförda ändringarna i nu gällande avlöningsreglementen
för befattningshavare vid nyreglerade verk. De sakkunniga påpeka,
att sådan tjänsteman kommer att beredas tillfälle att övergå på civila
avlöningsreglementet.
Beträffande 7 £ föreslå de sakkunniga, att den nuvarande bestämmelsen
i paragrafens 2 mom. om förening av lön och pension uteslutes ur reglementet.
De sakkunniga erinra, alt spörsmålet örn förening av lön och pension
i civila avlöningsreglementet lösts så, att nedsättning i förekommande
fall skall drabba lönen. I
I 18 § hava de sakkunniga vidtagit den reella ändringen, att bestämmelserna
örn särskilda pensionsunderlag för kvinnliga befattningshavare uteslutits.
Till stöd härför anföra de sakkunniga följande:
Enligt civila tjänstepensionsreglementet gälla för kvinnliga befattningshavare
lägre pensionsunderlag än för manliga tjänstemän, tillhörande samma
lönegrad. Detta har sin grund i de bestämmelser i gällande avlönings
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 277.
reglementen, som utesluta kvinnlig befattningshavare från rätt att åtnjuta
lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. Eftersom pensionsunderlagen
beräknats på grundval av slutlönen, har denna inskränkning
i löneförmånerna för kvinnliga befattningshavare kommit att i pensionshänseende
återverka så, att pensionsunderlaget för kvinna blivit fastställt
till samma belopp som det för manlig tjänsteman i närmast lägre lönegrad
gällande. Då ifrågavarande inskränkning i kvinnliga befattningshavares
rätt till löneklassuppflyttning icke erhållit någon motsvarighet i de
nya avlöningsbestämmelserna, synes konsekvensen bjuda, att nuvarande undantagsföreskrift
beträffande kvinnliga befattningshavares ställning i pensionshänseende
upphäves. De sakkunniga hava därför ansett sig böra föreslå.
att för varje lönegrad skall gälla allenast ett pensionsunderlag, lika för
man och kvinna. Ändringen är givetvis icke utan betydelse för statens kostnader
för pensioneringen men har likväl ansetts kunna ske i detta sammanhang,
enär kvinnliga befattningshavare redan enligt de nu gällande bestämmelserna
vidkännas samma pensionsavdrag som manliga innehavare
av befattning i samma lönegrad utan att de faktorer, som bestämma pensioneringskostnaderna
för kvinnor, med avseende a sin samlade verkan i
någon högre grad avvika från dem, som gälla för män.
I formellt hänseende föreslås vissa ändringar i förevarande paragraf. Sålunda
hava, med utgångspunkt från nu gällande lönebelopp, pensionsunderlag
och pensionsavdrag upptagits för lönegraderna A 31—34 i civila avlöningsreglementet.
Dessa lönegrader sakna motsvarighet i gällande avlöningsförfattningar.
Då förste provinsialläkarna inplacerats i lönegrad enligt civila
avlöningsreglementets löneplan A hava bestämmelserna under 3 mom. om
särskilda pensionsunderlag och pensionsavdrag för dessa befattningshavare
uteslutits. Vidare hava bestämmelserna angående pensionsunderlag och pensionsavdrag
för provinsialläkare och distriktsveterinärer, vilka skola åtnjuta
lön enligt särskilda löneplaner (av de sakkunniga betecknade D och E), flyttats
från 3 mom. till 1 mom. Utöver vad nu angivits hava vidtagits vissa
ändringar av teknisk natur, betingade av de nya avlöningsbestämmelserna.
De föreslagna ändringarna i 19 § äro uteslutande av teknisk art.
De medelst förordnande på viss tid eller tills vidare tillsatta befattningar,
vilka hittills varit förenade med i avlöningsreglementena fastställda arvoden,
hava i civila avlöningsreglementet hänförts till lönegrader i en ny löneplan
C. En med hänsyn härtill förändrad uppställning har vidtagits i 25 §.
Därvid hava för de lönegrader, i vilka de befattningshavare som nu åtnjuta
pensionsrätt komma att inplaceras, såsom pensionsunderlag och pensionsavdrag
angivits de för nämnda befattningshavare gällande beloppen. Vad
övriga lönegrader angår, hava upptagits för lönegraden C 2 de belopp, som
gälla för lönegraderna C 1 och C 3, för lönegraden C 4 pensionsunderlag
6,000 kronor och pensionsavdrag 360 kronor (vilka belopp tidigare tillämpats
för kustbevakningsinspektör vid tullverket med samma löneställning) samt
för lönegraden C 14 samma belopp som för lönegraderna G 13 och C 15.
Då, såsom förut nämnts, de sakkunniga förutsatt, att civila avlöningsreglementet
tills vidare icke skall äga tillämpning å överdirektör och kraftverks
-
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 277.
direktör vid statens vattenfallsverk, hava pensionsunderlag och pensionsavdrag
särskilt angivits för dessa befattningar.
I anslutning till ett av 1936 års lönekommitté framlagt förslag, uppdelas
de extra ordinarie tjänsterna i 28 § i två grupper, nämligen extra ordinarie
tjänstemän i allmänhet och extra ordinarie tjänster med lön enligt löneplan
B i civila avlöningsreglementet. Med den senare gruppen hava likställts
extra ordinarie tjänstemän med lön enligt för motsvarande ordinarie tjänstemän
gällande bestämmelser. För extra ordinarie tjänstemän i allmänhet
hava nuvarande för manlig befattningshavare gällande pensionsunderlag
och pensionsavdrag utan ändring upptagits i förslaget; för övriga extra
ordinarie tjänstemän har föreslagits, att de pensionsunderlag och pensionsavdrag
skola tillämpas, vilka enligt bestämmelserna i 18 § 1 mom. gälla för
motsvarande ordinarie tjänstemän.
I andra momentet av 28 § föreslås vissa ändringar, som äro av teknisk
natur.
I fråga om de sålunda förordade författningsändringarna skola enligt de
sakkunnigas förslag gälla vissa övergångsbestämmelser. Enligt beslut av 1938
års riksdag skall civila avlöningsreglementet äga tillämpning å kemist och
andre kemist i marinförvaltningen. Dessa äro för närvarande underkastade
militära tjänstepensionsreglementet. övergången till civila tjänstepensionsreglementet
kommer att för dessa befattningshavare innebära vissa ändrade
pensionsvillkor. Såsom de sakkunniga framhålla äro dock ändringarna
i allmänhet av ringa eller ingen betydelse. Endast i ett hänseende
hava de sakkunniga ansett dem påkalla särskild uppmärksamhet. Medan
vederbörande befattningshavares lön enligt 2 § militära tjänstepensionsreglementet
skall minskas med pensionsavdrag intill dess han inträder i pensionsåldern,
skola pensionsavdragen enligt 4 § civila tjänstepensionsreglementet
verkställas intill utgången av den månad, under vilken tjänstemannen
uppnår trettio tjänstår eller dessförinnan inträder i pensionsåldern. De
sakkunniga föreslå en övergångsbestämmelse av innebörd, att lönen till innehavare
av sådan i civila avlöningsreglementet avsedd befattning, vid vilken
omedelbart före den 1 juli 1939 lön utgår enligt det gällande militära
avlöningsreglementet, skall minskas med pensionsavdrag intill utgången av
den månad, linder vilken befattningshavaren inträder i pensionsåldern.
Enligt den föreslagna nya lydelsen av 1 § 1 mom a) civila tjänstepensionsreglementc.
t skall reglementet äga tillämpning å ordinarie tjänsteman, som
är underkastad föreskrifterna i civila avlöningsreglementet. Då avlöningsreglementet
emellertid beträffande tjänsteman, som vid reglementets ikraftträdande
innehar däri avsedd befattning, vinner tillämpning endast under
de i avlöningsreglementets 59 § nämnda förutsättningarna och det givetvis
ej kan ifrågakomma, att från pensioneringen utesluta de tjänstemän, som nu
äga pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet, hava de sakkunniga
föreslagit en övergångsbestämmelse av innehåll, att civila tjänstepen
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
sionsreglementet skall beträffande annan ordinarie tjänsteman vid den civila
statsförvaltningen än överdirektör och kraftverksdirektör vid statens vattenfallsverk
jämväl efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande tillämpas i
dess tidigare lydelse, därest tjänstemannen fortfarande är underkastad något
av de nu gällande avlöningsreglementena för befattningshavare vid nyreglerade
civila verk. Denna övergångsbestämmelse blir tillämplig även
för kvinnlig tjänsteman, som icke är underkastad de från och med den 1
juli 1925 genomförda ändringarna i nu gällande avlöningsreglementen och
vilken icke önskar övergå på civila avlöningsreglementet. För sådan befattningshavare
kommer till följd av övergångsbestämmelsen den nuvarande
undantagsföreskriften i 2 § 1 mom. b) civila tjänstepensionsreglementet att
gälla även i fortsättningen, vilket innebär att hon alltjämt har sina pensionsförhållanden
reglerade enligt de närmast före tjänsteperisionsreglementets
tillkomst gällande pensionsbestämmelserna.
I anslutning till de nu berörda ändringsförslagen hava de sakkunniga anfört
följande.
Då pensionslagstiftningen i det förordade, huvudsakligen i formellt hänseende
reviderade skicket allenast innefattar ett provisorium i förhållande
till en förutsatt senare, mera genomgripande revision av pensionsväsendet,
synas de blivande definitiva stadgandena böra vid sitt ikraftträdande helt
ersätta de nu föreslagna bestämmelserna och sålunda avse icke endast de
befattningshavare, som äro i tjänst vid ikraftträdandet och först därefter
avgå, utan även de befattningshavare, vilka avgått med pension enligt de
provisoriska pensionsbestämmelserna. Det synes nämligen icke berättigat att
mellan dessa två kategorier av pensionstagare göra en åtskillnad, som icke
skulle motsvaras av någon olikhet i lönehänseende. Att göra en sådan uppdelning
av pensionstagarna på olika kategorier uteslutande därför att definitiv
pensionsreglering icke kunnat medhinnas inom sådan tid att den kunnat
träda i kraft den 1 juli 1939, måste anses vara att fästa för stor vikt
vid en tillfällig omständighet och skulle vid en framdeles företagen höjning
av pensionsförmånerna komma att framstå såsom obilligt gentemot de
tjänstemän, som avgått ur tjänst under provisoriets giltighetstid.
Örn full likställighet skall åvägabringas mellan de tjänstemän, vilkas avgång
ur tjänst inträffar under det att provisoriet är tillämpligt å dem, och
de tjänstemän, vilka avgå först sedan definitiv pensionsreglering genomförts,
kräves emellertid icke endast att de definitiva bestämmelserna angående
pensionsförmånernas storlek från och med sitt ikraftträdande göras
tillämpliga även å de först avsedda pensionärerna; dessa måste då även med
hänsyn till den tid, som förflutit mellan avgången ur tjänst och tiden för de
definitiva pensionsbestämmelsernas ikraftträdande, i pensionshänseende försättas
i samma ekonomiska läge som de skulle hava intagit, därest sistnämnda
bestämmelser varit gällande från och med den 1 juli 1939. De
sakkunniga vilja för sin del i princip förorda en sådan anordning. Någon
vägande invändning mot en i nämnda syfte tillkommen anordning synes
knappast kunna göras, då det givetvis även ur det allmännas synpunkt hade
varit önskvärt att de nya pensionsbestämmelserna kunnat träda i kraft redan
den 1 juli 1939. Om någon retroaktivitet i vanlig bemärkelse kan här
icke sägas vara fråga. Vad som avses innebär nämligen endast att åstadkomma
att — liksom tidigare i allmänhet skett vid pensionsregleringar, som
Kungl. Afaj.ts proposition nr 277.
13
föranletts av nya löneregleringar -— göra pensionsregleringen parallell med
löneregleringen. En liknande anordning har ock nyligen vidtagits vid pensionsregleringen
för lärare vid folk- och småskolor m. fl., för vilka lönereglering
och provisoriska pensionsbestämmelser trädde i kraft den 1 januari
1938 men pensioneringen definitivt ordnats först genom den 1 juli 1938
ikraftträdda pensionsreglementen. Dessa pensionsreglementen förklarades
skola — under iakttagande av vissa övergångsbestämmelser — för tiden
1 januari — 30 juni 1938 träda i stället för de tidigare meddelade provisoriska
pensionsbestämmelserna. Tjänstemän, som avgå med pension enligt
de nu föreslagna provisoriska bestämmelserna torde sålunda vid en i samband
med definitiv pensionsreglering företagen höjning av pensionerna böra
få uppbära ett belopp motsvarande skillnaden mellan pensionsförmånerna
enligt de nya bestämmelserna och redan uppburna pensionsförmåner; vid
bestämmande av detta belopp bör emellertid tagas hänsyn till den höjning
av pensionsavdragen, som kan komma att vidtagas i samband med pensionernas
höjning.
Statskontoret har framhållit, att förslaget om lika pensionsunderlag för
man och kvinna måste anses såsom en given konsekvens av att kvinnliga
befattningshavare från och med den 1 juli 1939 erhålla rätt till uppfattning
jämväl till den högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. I övrigt
har ämbetsverket anfört följande.
I fråga om bestämmelserna rörande reduktion av pensionen då befattningshavare,
som åtnjuter pension, kommer i åtnjutande av pension av annan
statstjänst eller av lön eller arvode från sådan tjänst, hava de sakkunniga
föreslagit borttagande av regeln om reduktion av pensionen för det fall,
att med pension förenas lön eller arvode för annan statstjänst. Däremot
skulle pensionen enligt förslaget även i fortsättningen minskas i fall vederbörande
pensionär kommer i åtnjutande av pension av annan statstjänst.
I anledning av vad de sakkunniga sålunda föreslagit får statskontoret erinra,
att 1930 års pensionssakkunniga, vilkas förslag i huvudsak lagts till
grund för nu gällande pensionsbestämmelser, uttryckligen framhållit, att tidigare
gällande föreskrifter om minskning eller indragning av pensionsbelopp
uppenbarligen grundade sig på den principiella uppfattningen, att av
pensionen den del, som tjänsteman icke själv bekostat genom egna avgifter,
vore att betrakta såsom ett understöd, vartill vederbörande icke kunde anses
berättigad, örn han på annat sätt — i form av lön, arvode eller pension —
av staten bereddes en däremot svarande försörjning.
Dessa sakkunniga betraktade i stället pensionen som ett slags försäkring
och gjorde för sin del gällande, att den pension, som en gång tillerkänts en
befattningshavare, borde för framtiden lämnas orubbad, såvida icke begånget
brott gåve anledning till minskning av pensionen. I fråga örn förening
av pensionen med lön eller arvode för annan statstjänst ansågo de sakkunniga,
att den vanliga ålderspensionen utgjorde en avtalsmässig ersättning,
vilken en tjänsteman, som uppfyllt de för erhållande av dylik pension stadgade
villkoren, borde kunna hava anspråk på att i regel få njuta utan avkorlning
i honom tillkommande löneförmåner för annan statstjänst. Invalideller
sjukpension kunde däremot icke sägas vara »intjänt» på samma sätt
soni ålderspension utan hade snarare karaktären av understöd. Beträffande
innehavare av invalid- eller sjukpension, som åter kunnat vinna en mera
fast anställning i .statens tjänst, måste det därför, enligt de sakkunnigas
mening, anses rikligt, att en viss reduktion vidtoges av lönell å denna befallning.
Däremot syntes särskilda föreskrifter vara på sin plats i fråga
14
Kungl. Maj.ts proposition nr £77.
om förening av pension för någon av de i pensionsreglementet avsedda tjänster,
som tillsatts genom förordnande på viss tid, med pension för annan
befattning i statens tjänst.
I enlighet med denna uppfattning hade 1930 års pensionssakkunniga, såvitt
anginge ordinarie befattningshavare, tillsatta med fullmakt eller konstitutorial,
under 18 § i sitt förslag till civilt pensionsreglemente icke föreslagit
någon reduktionsregel för andra fall än då vederbörande kommit i åtnjutande
av invalid- eller sjukpension. Beträffande däremot tjänstemän, tillsatta
genom förordnande på viss tid, hade de sakkunniga på grund av den undantagsställning,
dessa befattningshavare intoge, i 23 § 3 mom. av sitt förslag
intagit en bestämmelse därom, att minskning av pensionen alltid skulle
inträda för det fall, att sådan befattningshavare vid avgången från tjänsten
redan vore i åtnjutande av pension för annan statstjänst.
1 sitt över nyssnämnda sakkunnigas förslag avgivna utlåtande ifrågasatte
statskontoret — liksom även, bland annat, kammarrätten — huruvida de inskränkande
bestämmelser, som föreslagits i 18 §, verkligen vore behövliga
med hänsyn till den obetydliga räckvidd, paragrafen med all sannolikhet
komme att erhålla.
Vid framläggandet för 1934 års riksdag av proposition nr 222 angående
rätt till tjänstepension för tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen,
och för arbetare i statens tjänst uttalade föredragande departementschefen,
att den princip vore fullt riktig, som läge till grund för kommitténs
ståndpunktstagande, att den pension, varav en befattningshavare kommit i
åtnjutande, borde lämnas orubbad, men att däremot lönen eller arvodet borde
minskas med vad som efter prövning kunde anses skäligt. Av departementschefens
uttalande framgår vidare, att han icke heller funne någon
mera vägande invändning vara att framställa mot den principen, att reduktion
vid förening av ålderspensioner för olika tjänster ej heller borde förekomma.
En generell tillämpning av denna princip fann dock departementschefen
under dåvarande förhållanden icke vara möjlig.
Vidare må erinras, att i det vid 1938 års riksdag antagna civila avlöningsreglementet,
i anslutning till vad sålunda förekommit vid tillkomsten av det
civila pensionsreglementet, intagits bestämmelser (2 § 2 mom.) örn skyldighet
för ordinarie tjänsteman, som är berättigad att av statsmedel uppbära
tjänstepension eller årligt understöd, att efter Kungl. Maj:ts prövning underkasta
sig minskning i den enligt reglementet utgående lönen.
Det av 1938 års pensionssakkunniga i föreliggande betänkande framlagda
förslaget örn upphävande av de i tjänstepensionsreglementena intagna bestämmelserna
om viss reduktion av pensionen, då vederbörande pensionär
äger uppbära lön eller arvode för annan statstjänst, är alltså att uppfatta
såsom en konsekvens av statsmakternas ovannämnda beslut beträffande civila
avlöningsreglementet.
Att märka är emellertid, att den principiella ståndpunkt ifråga om tjänstepensionens
karaktär, Kungl. Majit och riksdagen få anses hava intagit, närmast
torde böra leda till ett upphävande jämväl av gällande bestämmelser
om reduktion av pensionen i de fall, då en och samma befattningshavare
kommit i åtnjutande av tjänstepension från mer än en befattning. En
dylik reduktion står uppenbarligen i strid med föredragande departementschefens
vid 1934 års riksdag godtagna uttalanden angående pensionens
rättsliga karaktär. De skäl, som då anfördes mot en konsekvent tillämpning
av den intagna ståndpunkten angående pensionens rättsliga karaktär
— nämligen vissa ojämnheter på grund av då gällande föreskrifter i de militära
pensionsförfattningarna — torde icke kunna åberopas efter tillkomsten
av det militära tjänstepensionsreglementet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
15
Gentemot de sakkunnigas förslag må jämväl framhållas, att det måste anses
vara mindre tillfredsställande, att en pensionerad befattningshavare, som
erhållit annan pensionsberättigad anställning i statens tjänst och varit berättigad
att uppbära såväl lön som pension utan någon reduktion, skulle efter
erhållet avsked från den senast innehavda tjänsten bliva skyldig att vidkännas
reduktion av sina pensionsförmåner.
På grund av vad sålunda anförts får statskontoret för sin del förorda, att
jämväl bestämmelserna örn reduktion av tjänstepension i de fall, då vederbörande
åtnjutit sådan pension för annan statstjänst, måtte uteslutas ur ifrågavarande
pensionsreglementen.
I likhet med statskontoret anser jag, att en konsekvens av att de kvinn- Departem&nisliga
befattningshavarna erhålla rätt till uppflyttning till högsta löneklass bör CÄ*/enbliva
att lika pensionsunderlag skola gälla för man och kvinna. Jag tillstyrker
därför de sakkunnigas förslag i denna del.
Sakkunnigförslaget i övrigt innefattar i huvudsak allenast ändringar av
teknisk natur i syfte att provisoriskt anpassa tjänstepensionsreglementets
föreskrifter efter de nya avlöningsbestämmelserna. För min del har jag
i sak intet att erinra mot vad de sakkunniga förordat. Emellertid må påpekas,
att enligt av chefen för kommunikationsdepartementet denna dag
framlagt förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m. (proposition
nr 240) civila avlöningsreglementet skall från och med den 1 juli 1939 äga
tillämpning å överdirektör och souschef samt kraftverksdirektör vid statens
vattenfallsverk, därvid befattningarna skola placeras i lönegraderna C 13
respektive C 11 och C 9. Vid bifall härtill erfordras icke de av de sakkunniga
föreslagna särskilda föreskrifterna för överdirektör och kraftverksdirektör
vid statens vattenfallsverk i 1 § 1 mom. b), 25 § 2 mom. och i övergångsbestämmelserna.
I detta sammanhang må vidare påpekas, dels att,
därest i enlighet med av Kungl. Maj:t för årets riksdag framlagt förslag avlöningsbestämmelserna
för landshövdingarna inordnas under civila avlöningsreglementet,
landshövdingbefattning icke bör upptagas under 1 § 1
mom. b), dels ock att enligt Kungl. Maj:ts förslag löneplanen för distriktsveterinärer
skall benämnas »löneplan F». Tillika må erinras, att enligt
propositionen nr 206 till årets riksdag professorsbefattningen i psykiatri vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet bör skiljas från överläkartjänsten
vid psykiatriska sjukhuset i Stockholm. Vid bifall härtill bör viss ändring
vidtagas i 18 § 2 mom.
Det av statskontoret framlagda förslaget om upphävande av de i 7 § 1 mom.
tjänstepensionsreglementet intagna föreskrifterna rörande förening av pension
enligt reglementet med annan pension synes icke böra föranleda någon
åtgärd i detta sammanhang. Jag utgår från, att nämnda fråga kommer att
närmare prövas av 1938 års pensionssakkunniga under det fortsatta utredningsarbetet.
Däremot tillstyrker jag, att andra momentet av sjunde paragrafen nu upphäves.
Jag vill framhålla, att icke heller pensioner beviljade före den 1 juli
1939 höra reduceras, om pensionstagarcn erhåller avlöning enligt civila av
-
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 277-
löningsreglementet eller i anslutning till detsamma utfärdade avlöningsbestämmelser.
I den mån så befinnes erforderligt, torde närmare föreskrifter
härom få meddelas av Kungl. Majit.
Vad de sakkunniga anfört i fråga om tillämpning av den blivande definitiva
pensionsregleringen även på tjänstemän, som avgått efter den 1 juli
1939 men före denna reglerings ikraftträdande, föranleder ingen erinran från
min sida.
Förslag av 1934 års familjepensionsutredning.
Tidigare i dag har jag anmält särskilda av 1934 års familjepensionsutredning
överlämnade preliminära överenskommelser med delegerade för en
var av universitetets i Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och
barn, vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor
och barn samt pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare
vid universitetet i Lund angående statens övertagande av pensionsinrättningarnas
rörelse på vissa i överenskommelserna närmare angivna villkor (proposition
nr 186). Jag framhöll därvid, att i överenskommelserna med tjänstemannakassan
i Uppsala och pensionsinrättningen i Lund förklarats, att överenskommelserna
skulle gälla under förutsättning, att professorer inordnades
under civila tjänstepensionsreglementet. Samtidigt meddelade jag, att familjepensionsutredningen
i anslutning härtill föreslagit vissa ändringar i
nämnda reglemente.
De sålunda ifrågasatta ändringarna i civila tjänstepensionsreglementet har
familjepensionsutredningen sammanfattat i ett författningsförslag, vilket såsom
bilaga (Bil. 2) torde få vidfogas dagens protokoll. Enligt förslaget skola
ändringar vidtagas i 1, 2, 18 och 19 §§ av ifrågavarande reglemente. Beträffande
var och en av dessa paragrafer må framhållas följande.
Under 1 § 1 mom. har familjepensionsutredningen upptagit en bestämmelse,
enligt vilken reglementet skall, med de undantag som i 2 § angivas,
äga tillämpning å följande vid universitet eller karolinska mediko-kirurgiska
institutet anställda befattningshavare, nämligen professor, prosektor,
laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator och föreståndare för den
zoologiska institutionens entomologiska avdelning i Lund. För närvarande
gäller beträffande professorerna m. fl., att de i tjänstepensionshänseende
äro underkastade lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
den 11 oktober 1907.
Familjepensionsutredningen har till stöd för förslaget anfört följande.
Då det gäller att bestämma avgränsningen av det område, inom vilket civila
tjänstepensionsreglementet bör bliva tillämpligt å professorer och lärare m.
fl. vid universiteten och karolinska institutet, uppställa sig vissa svårigheter
på den grund, att för ifrågavarande befattningshavare gäller ett lönesystem,
som i viktiga hänseenden avviker från det för nyreglerade tjänstemän inom
civilförvaltningen i allmänhet gällande. Därtill kommer, att även anställnings-
och tjänstgöringsförhållandena inom ifrågavarande institutioner förete
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
särdrag, vilka omöjliggöra en direkt jämförelse med övriga grenar av statsförvaltningen.
Inom universiteten och karolinska institutet kunna sålunda särskiljas följande
huvudtyper av befattningar, tillhörande gruppen professorer och lärare
m. fl., nämligen
1) ordinarie fulltidstjänster med avlöning helt av statsmedel;
2) ordinarie fulltidstjänster med avlöning dels av statsmedel, dels från
särskilda fonder eller privata donationsmedel;
3) ordinarie fulltidstjänster med hela avlöningen från särskilda fonder
eller privata donationsmedel;
4) ordinarie deltidstjänster av bisysslekaraktär med avlöning av statsmedel;
5)
icke-ordinarie amanuens- och liknande befattningar med avlöning av
statsmedel;
6) docenturer med docent- eller forskarstipendium;
7) docenturer utan stipendium.
I pensionshänseende gälla för de uppräknade kategorierna av befattningsoch
anställningshavare växlande bestämmelser. De av statsmedel avlönade
ordinarie befattningshavarna åtnjuta visserligen samtliga tjänste- och familjepensionsrätt,
men eljest saknas klara linjer för pensionsrättens reglerande.
Vad speciellt angår docenterna gäller i fråga örn dessa, att de sakna
tjänstepensionsrätt men däremot vid universiteten hava möjlighet att vinna
inträde i pensionsinrättningarna för beredande av familjepension åt efterlevande,
en möjlighet som dock endast i tämligen ringa omfattning blivit av
de ifrågavarande docenterna utnyttjad.
Familjepensionsutredningen bär vid utarbetande av sitt förslag till pensionsförhållandenas
ordnande sökt undvika varje anordning, som kunde
tänkas föregripa eller återverka på en blivande lönereglering för universiteten
och karolinska institutet. Av den anledningen föreslår utredningen,
att civila tjänstepensionsreglementet göres tillämpligt endast å befattningshavare,
vilka med avseende å anställnings- och tjänstgöringsförhållanden
intaga en sådan ställning, att de kunna utan viktigare avsteg från eljest
inom statsförvaltningen följda pensioneringsprinciper inordnas under reglementet.
Dit räknar familjepensionsutredningen innehavare av befattning såsom
professor, prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator
eller föreståndare för den zoologiska institutionens entomologiska avdelning
i Lund. Däremot synas följande befattningshavare icke böra hänföras under
civila tjänstepensionsreglementet, nämligen docenter samt
vid Uppsala universitet:
1) lärare i fysikalisk diagnostik, tillika överläkare vid akademiska sjukhusets
i Uppsala centralsanatorium, som i sin egenskap av lärare åtnjuter
en avlöning från universitetets stat, allenast uppgående till 3,000 kronor för
år, vilket giver vid handen att lärarbefattningen närmast har karaktären
av bisyssla, ehuru densamma är uppförd på ordinarie stat;
2) director musices, vars avlöning, 5,000 kronor för år, vid överförande på
den för nyreglerade befattningar i allmänhet gällande löneskalan skulle giva
ett tjänstepensionsunderlag, som vore lägre än det efter andra grunder nu
för befattningen fastställda:
3) gymnastiklärare med lön av 3,600 kronor för år, en befattning, som
närmast torde vara avsedd att utgöra bisyssla för någon pensionerad militär;
vid
Lunds universitet:
1) lärare i fysikalisk diagnostik, tillika överläkare vid luberkulosavdelningen
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, örn vilken gäller
Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sand. Nr 277. 2
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
vad ovan anförts rörande läraren i fysikalisk diagnostik vid Uppsala universitet;
2)
lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska kliniken och
polikliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, som i förstnämnda
egenskap åtnjuter avlöning från universitetets stat med 4,800 kronor
för år men som har sin huvudsakliga verksamhet utom universitetet;
3) kapellmästare, med en avlöning av 5,000 kronor för år, om vilken
gäller vad ovan sagts om director musices vid Uppsala universitet;
4) lärare i gymnastik och fäktkonst, med avlöning av 3,000 kronor för år
och i allt väsentligt jämförlig med gymnastiklärare vid Uppsala universitet.
I fråga om 2 § civila tjänstepensionsreglementet, där familjepensionsutredningen
föreslagit en ny punkt d), yttrar utredningen:
Bland de i 2 § civila tjänstepensionsreglementet uppräknade undantagen
från reglementets tillämpning har såsom ny punkt d) införts »professor,
som enligt gällande stat icke skall hänföras till detta reglemente». Därmed
avses innehavare av professurer, som avlönas icke av statsmedel utan med
anlitande av särskilda fonder eller privata donationsmedel och beträffande
vilka icke blivit genom särskilt beslut vid professurens inrättande eller sedermera
bestämt och i institutionens stat angivet, att professurens innehavare
i pensionshänseende skall vara hänförlig under civila tjänstepensionsreglementet.
Familjepensionsutredningen vill dock framhålla önskvärdheten
av att professurer hädanefter icke utan vägande skäl inrättas utan att det
samtidigt tillses, att tjänste- och familjepensionsfrågan blir för innehavaren
på tillfredsställande sätt ordnad, antingen genom att donator ställer härför
erforderliga ytterligare medel till förfogande eller genom att staten själv förklarar
sig beredd att påtaga sig med pensioneringen förbundna kostnader.
I 18 och 19 §§ har familjepensionsutredningen upptagit bestämmelser
angående tjänstepensionsunderlag, pensionsavdrag och pensionsåldrar för
ifrågavarande befattningshavare. Bestämmelserna överensstämma med vad
redan för närvarande gäller i motsvarande hänseenden.
Familjepensionsutredningen anför vidare:
Enligt familjepensionsutredningens mening äro anställningsförhållandena
för professorer och lärare m. fl. vid universiteten och karolinska institutet sådana,
att den för hel pension erforderliga tjänståldern lämpligen torde böra
begränsas till tjugufem tjänstår. Den såsom bilaga till civila tjänstepensionsreglementet
intagna förteckningen, som angiver de befattningar, beträffande
vilka dylik nedsättning av det för hel pension normalt gällande antalet tjänstår
gäller, har fördenskull kompletterats i överensstämmelse härmed.
I detta sammanhang uppställer sig frågan, i vilken omfattning tid, som
förflutit före tillträdandet av ordinarie professors- eller lärarbefattning, må
kunna få tillgodoräknas som tjänstår för att tillförsäkra de i förslaget
avsedda befattningshavarna möjlighet att i normala fall förvärva det antal
tjänstar, som erfordras för hel pension, d. v. s. enligt familjepensionsutredningens
förslag 25 tjänstår. Enligt vad familjepensionsutredningen hos
statskontoret inhämtat gäller för närvarande härutinnan den praxis, att av
den icke-ordinarie anställningstiden må tillgodoräknas dels den tid, under
vilken vederbörande såsom vikarie bestritt professors- eller liknande befattning,
dels ock den tid, under vilken han innehaft docent- eller forskarstipendium
eller uppehållit amanuensbefattning vid universitet eller karolinska
institutet. Tidigare lärer emellertid statskontoret hava i tillgodoräkmngshänseende
följt en för ifrågavarande befattningshavare gynnsammare
Kungl. Maj.ts proposition nr 277.
19
praxis, i det att hela anställningstiden såsom docent — och sålunda ej blott
tid, under vilken stipendium utgått — fått tillgodoräknas såsom tjänstår för
pension i professorsbefattning.
Under överläggningarna med familjepensionsutredningen hava universitetskassornas
delegerade framhållit, hurusom en tillfredsställande lösning av
frågan om docenttidens tillgodoräknande i pensionshänseende vore av den
största betydelse för tjänstepensioneringens ordnande på ett för professorer
och lärare m. fl. vid universiteten godtagbart sätt. Vid bibehållande av det
för hel ålderspension nu bestämda antalet av 25 tjänstår, vore det enligt delegerades
uppfattning nödvändigt att medgiva tillgodoräkning även av ostipendierad
docenttid, om man skulle kunna undvika eljest i talrika fall uppkommande
avkortning av professorspensionerna på grund av bristande antal
tjänstår. Alternativt kunde ifrågasättas att sänka antalet för hel ålderspension
erforderliga tjänstår till 20 och i stället begränsa rätten att tillgodoräkna
docenttid i enlighet med den av statskontoret nu tillämpade praxis.
För egen del anser familjepensionsutredningen det förstnämnda alternativet
vara att föredraga.
Jämlikt 3 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet äger Kungl. Majit
pröva, om och i vad mån såsom tjänstår för pension må tillgodoräknas även
annan än i huvudregeln avsedd tid, under vilken tjänstemannen i eller utom
statens tjänst förrättat arbete eller uppdrag, som finnes vara av beskaffenhet
att skäligen böra tagas i betraktande vid tjänstårsberäkningen. Med stöd
av detta bemyndigande lär Kungl. Majit kunna medgiva tillgodoräkning av
docenttid i den omfattning, som kan befinnas skälig och lämplig för att
möjliggöra ett rättvist ordnande av professorernas pensionsfråga.
Delegerade hava funnit sig böra ytterligare understryka sitt krav i nu angivet
hänseende genom att uppställa det såsom en förutsättning för deras
biträdande av överenskommelserna örn familjepensionskassornas överlåtande
på staten. Frågan om tjänstårsberäkningen är nämligen av väsentlig betydelse
även för familjepensioneringen, i det att bristande antal tjänstår vid
avgången ur tjänst enligt allmänna familjepensionsreglementet medför avkortning
jämväl av familjepensionen. Nuvarande delägare i pensionsinrättningarna
äro dock genom en särskild föreskrift i de träffade överenskommelserna
tillförsäkrade oavkortad pension för sina efterlevande. Familjepensionsutredningen
har även för sin del utgått från att det sålunda väckta
spörsmålet örn tillgodoräkning av anställningstid såsom docent skall erhålla
en lösning, som tillgodoser alla rimliga önskemål från universitetshåll.
Såväl kanslern för rikets universitet som de större konsistorierna i Uppsala
och Lund, karolinska institutet samt tjänstemannakassan i Uppsala
hava i sina yttranden över familjepensionsutredningens förslag i olika hänseenden
uttryckligen anslutit sig till delegerades uppfattning i fråga om
tjänstårsberäkningen.
Konslern, som utgår fran att antalet för hel ålderspension erforderliga
tjänstår bestämmes till 25, hemställer härvidlag, att Kungl. Majit ville föreskriva,
att vid tjänstårsberäkning enligt 3 § civila tjänstepensionsreglementet
Professor eller ordinarie lärare i laboratorsgraden vid universiteten och karolinska
institutet skall äga, enligt bestämmande i varje särskilt fall av kanslern,
tillgodoräkna sig tid, varunder han före utnämningen vid någon av
nämnda läroanstalter antingen såsom docent fullgjort lärår- eller forskningsverksamhet
eller i annan egenskap tjänstgjort som lärare eller ock uppehållit
befattning av annat slag.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Departements
chefen.
Karolinska institutet anför:
Med anledning av utredningens uttalanden rörande rätten att såsom tjänstår
för pension tillgodoräkna föregående tjänstgöring vill kollegiet framhålla
att det är av synnerlig vikt, att denna rätt ej erhåller sådan utformning, att
möjligheterna minskas för de akademiska lärarna att erhålla tillfredsställande
pension. De medicinska lärostolarna måste, företrädesvis i de kliniska
ämnena, förväntas bliva rekryterade med personer, som haft sin huvudsakliga
verksamhet förlagd utom statens tjänst. Utnämningarna till professurerna
äga i regel rum, då vederbörande nått en ganska hög levnadsålder. Erfarenheten
har givit vid handen, att professorer vid institutet i ett ej ringa
antal fall vid sin avgång ej innehava erforderligt antal tjänstår, varför de
erhålla avkortad pension. Då det för undervisningen och forskningen är
betydelsefullt, att till de akademiska lärarbefattningarna kunna förvärvas
personer av° så hög kompetens som möjligt, böra reglerna örn pension tilllämpas
på sådant sätt, att ej detta önskemåls förverkligande försvåras. Föreskrifterna
örn rätten att tillgodoräkna föregående verksamhet såväl inom
som utom statens tjänst måste därför enligt kollegiets förmenande tillämpas
efter ej alltför snävt tillmätta grunder och under beaktande av de i varje
enskilt fall föreliggande särskilda omständigheterna.
Tjänstemannakassan i Uppsala förutsätter, att en generell bestämmelse utfärdas
rörande den tid, som må tillgodoräknas vid tjänstårsberäkningen.
Statskontoret yttrar:
Statskontoret kan för sin del icke förorda någon ändring av vad som för
närvarande tillämpas i lråga om latten att för pension tillgodoräkna tid,
varunder^ vederbörande innehaft anställning som docent. Prövningen av
denna fråga torde böra upptagas i samband med den revision av pensionsbestämmelserna,
som skall företagas av 1938 års pensionssakkunniga. I
övrigt vill statskontoret allenast fästa uppmärksamheten vid att en av de
professorer vid Uppsala universitet, som enligt utredningens förslag skulle
erhålla pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet, nämligen professorn
i rasbiologi, icke uppbär någon avlöning från universitetets stat utan
från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till rasbiologiska institutet,
för vilket han är chef. Hans avlöningsförmåner utgå dock enligt samma
grunder som universitetsprofessorernas. Statskontoret har för sin del intet
att erinra mot att hans pensionsrätt i enlighet med utredningens förslag ordnas
enligt civila tjänstepensionsreglementet. Statskontoret viii emellertid ifrågasätta,
huruvida icke denna pensionsrätt bör knytas till den befattning
sorn chef f.?r rasbiologiska institutet, med vilken honom tillkommande löneförmåner
äro förenade. I 1 § 1 mom. c) synes i enlighet härmed uttryckligen
böra angivas, att reglementet skall äga tillämpning å innehavaren av
sistnämnda befattning.
Såsom jag redan tidigare i dag framhållit vid anmälan av omförmälda
preliminära överenskommelser angående statens övertagande av universitetens
familjepensionsinrättningar, tillstyrker jag, att civila tjänstepensionsreglementets
tillämpningsområde utsträckes i enlighet med vad familjepensionsutredningen
förordat. Såsom utredningen påpekat, har förslaget begränsats
att avse allenast sådana befattningshavare, för vilka ett dylikt inordnande
kan ske utan viktigare avsteg från eljest inom statsförvaltningen
följda pensioneringsprinciper.
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
21
Vad angår det av utredningen framlagda författningsförslaget förordar
jag, att pensionsrätten för professorn i rasbiologi vid universitetet i Uppsala
såsom statskontoret ifrågasatt knytes till den befattning såsom chef
för rasbiologiska institutet, med vilken professorsbefattningen är förenad.
Härav påkallas jämkningar i 1 § 1 mom. c) och 18 §. Jag får vidare förorda,
att det av familjepensionsutredningen under 2 § upptagna undantaget
för »professor, som enligt gällande stat icke skall hänföras till detta reglemente»
ersättes med en föreskrift, enligt vilken Kungl. Majit bemyndigas föreskriva,
att reglementet ej skall äga tillämpning å professor, för vilken avlöningsbelopp
icke äro angivna i vederbörande avlöningsstat. Kungl. Majit
skulle härigenom erhålla tillfälle att från reglementets tillämpning undantaga
innehavarna av dels vissa från särskilda fonder eller med donationsmedel
avlönade professorsbefattningar, som för närvarande icke äro förenade
med tjänstepensionsrätt, dels vissa professorsbefattningar, som äro förenade
med andra pensionsberättigande tjänster.
Även i fråga om rätten att såsom tjänstår tillgodoräkna ostipendierad docenttid
har jag förut i dag uttalat mig vid behandlingen av de preliminära
överenskommelserna med universitetens familjepensionsinrättningar.
Jag framhöll därvid, att docenttid, under vilken undervisnings- och forskningsverksamhet
bedrivits vid vederbörande läroanstalt, enligt min mening
borde i princip tillgodoräknas såsom tjänstår, oberoende av huruvida stipendium
åtnjutits eller ej. Jag vill understryka, att jag icke avser att sådan
docenttid skulle få tillgodoräknas såsom tjänstår, under vilken vederbörande
endast formellt varit såsom docent knuten till läroanstalten i fråga.
En förutsättning för tillgodoräkningen måste alltid vara, att undervisning
eller vetenskaplig forskningsverksamhet i egentlig mening bedrivits. Det
lärer få ankomma på Kungl. Majit att med stöd av 3 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet
meddela närmare bestämmelser i förevarande ämne.
Härvid torde bland annat böra föreskrivas, att prövningen av tillgodoräkningsrätten,
vilken prövning i varje särskilt fall bör ankomma på Kungl.
Majit, skall ske i samband med utnämningen.
I detta sammanhang må erinras, att professorn i experimentell fysik vid
vetenskapsakademien K. M. G. Siegbahn äger åtnjuta pension enligt samma
grunder som stadgats beträffande universitetsprofessor. Vid bifall till förevarande
förslag kommer alltså jämväl Siegbahn att bliva underkastad civila
tjänstepensionsreglementet.
Genom skrivelse den 6 april 1938, nr 171, har riksdagen medgivit, att för
professorn K. B. J. Karlgren må från och med dagen efter professorn J. G.
Anderssons avgång från sin professors- och föreståndarbefattning inrättas
en personlig befattning såsom professor och föreståndare för ostasiatiska
arkeologiska samlingarna med de åligganden för Karlgren såsom innehavare
av denna befattning, som av Kungl. Majit bestämmas. Samtidigt har riksdagen
beslutit, att Karlgren skall såsom innehavare av den personliga professors-
och föreståndarebefattningen vara i avlöningshänseende likställd
med universitetsprofessor. Karlgren lärer jämväl böra berättigas att åt
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
njuta pension enligt samma grander, som bliva gällande för universitetsprofessor.
Härtill torde riksdagens bemyndigande böra inhämtas i detta
sammanhang.
Den personal, som enligt vad här föreslagits skulle inordnas under civila
tjänstepensionsreglementet, torde för närvarande icke utan vidare vara skyldig
att underkasta sig ändrade bestämmelser i fråga om pension. Möjlighet
bör därför beredas de nuvarande befattningshavarna att alltjämt bibehållas
vid bestämmelserna i 1907 års civila pensionslag. Den övergångsbestämmelse,
som bör meddelas med hänsyn härtill, synes böra innebära, att civila
tjänstepensionsreglementet icke skall vara tillämpligt å befattningshavare,
som före viss av Kungl. Maj:t fastställd tidpunkt gör anmälan, att han icke
vill underkasta sig reglementets bestämmelser. Det må framhållas, att befattningshavaren,
om dylik anmälan gjorts, därmed också automatiskt blir
undantagen från allmänna familjepensionsreglementets tillämpning.
Övriga ändringar.
Ordinarie och extra ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende äro
numera underkastade civila tjänstepensionsreglementet. För nämnda lärare
äro emellertid i fråga örn tjänstepensioneringen meddelade vissa särskilda
föreskrifter i kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 3) angående utsträckt tilllämpning
av civila tjänstepensionsreglementet med däri den 17 juni 1938 (nr
438) vidtagna ändringar.
Särbestämmelserna avse i första rummet att reglera övningslärarnas pensionsförhållanden.
Enligt nu gällande avlöningsbestämmelser skall vid bestämmandet
av övningslärares årslön tillägg respektive avdrag ske å vederbörande
lönebelopp med tre procent för varje veckotimme, varmed veckotimmarnas
antal över- eller understiger trettio (treprocentregeln). I anslutning
härtill har för övningslärarna bestämts, att tid under vilken tillägg eller
avdrag sålunda skett å årslönen, skall vid tjänstårsberäkningen enligt 3 §
tjänstepensionsreglementet ökas eller minskas med i allmänhet samma antal
procent som dem, med vilka lönebeloppet ökats respektive minskats. Vidare
skall under sådan tid pensionsavdraget ökas eller minskas på samma
sätt som lönebeloppet. Slutligen bestämmas såväl invalid- som sjukpension
med hänsyn till lönebeloppets storlek vid avgången ur tjänst.
De särskilda pensionsbestämmelserna för ifrågavarande lärarpersonal innehålla
vidare regler för storleken av samtliga lärares pensionsunderlag och,
oreducerade, pensionsavdrag ävensom för pensionsåldern. Dessutom innefatta
bestämmelserna en särskild regel örn utsträckning av föreskrifterna i
7 § 1 mom. tjänstepensionsreglementet till att avse jämväl fall av förening
av pension enligt reglementet med lön eller pension för icke-statlig anställning,
med vilken är förenad delaktighet i statens pensionsanstalt.
Utöver vad nu angivits innehålla bestämmelserna vissa detaljföreskrifter,
som ej här torde behöva beröras, ävensom övergångsbestämmelser angående
rätt att såsom tjänstår tillgodoräkna tid före det gällande avlöningsreglementets
ikraftträdande, angående pensionsunderlag och pensionsavdrag för
Kungl. Maj:ts proposition nr 277. 23
förutvarande rektorer samt angående förhöjning i vissa fall av pension åt
Övningslärare.
Genom proposition den 3 mars 1939 (nr 217) har Kungl. Majit förelagt
riksdagen förslag angående inordnande under civila avlöningsreglementet av
ordinarie lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter.
Förslaget innebär, bland annat, en viss omläggning av sättet för
bestämmandet av övningslärares årslön. I stället för den nu tillämpade treprocentregeln
skall enligt propositionsförslaget tillämpas en regel, enligt vilken
tilläggen och avdragen å vederbörande lönebelopp skola motsvara en
trettiondedel av lönebeloppet (trettiondedelsregeln). Samtidigt föreslås emellertid,
att lärare i övningsämne, å vars lön avdrag för närvarande sker på
grundval av treprocentregeln, skall tilldelas personlig lönefyllnad med belopp,
motsvarande skillnaden mellan den avlöning han erhåller vid tillämpning
av de nya avlöningsbestämmelserna och den, som vid motsvarande timantal
skulle hava tillkommit honom enligt den nya löneplanen med tillämpning
av treprocentregeln. Sådan personlig lönefyllnad skall utgå, så länge
läraren kvarstår vid den befattning han innehar den 1 juli 1939.
Efter det lärarna inordnats under civila avlöningsreglementet érfordras Departementssärskilda
bestämmelser angående lärarnas pensionsunderlag och, oreduce- 1
rade, pensionsavdrag allenast i fråga örn rektorerna, vilka enligt förenämnda
proposition skola erhålla lön enligt särskild löneplan (löneplan E). De
sålunda för rektorerna erforderliga bestämmelserna torde böra intagas under
25 § civila tjänstepensionsreglementet. Någon ändring i de nu gällande
pensionsunderlagen och pensionsavdragen bör härvid icke vidtagas.
Därjämte böra enligt min mening nu gällande bestämmelser angående
lärarnas pensionsålder intagas under 19 § tjänstepensionsreglementet eller,
i förekommande fall, i den vid reglementet fogade åldersförteckningen.
övriga särbestämmelser torde alltjämt böra, i avbidan på resultatet av
1938 års pensionssakkunnigas arbete, meddelas i särskild ordning, vartill
riksdagens bemyndigande bör inhämtas. Bestämmelserna böra i huvudsak
överensstämma med de nu gällande, varvid dock böra vidtagas de ändringar,
som beträffande övningslärarna föranledas av övergången till trettiondedelsregeln.
I sistnämnda hänseende är att märka, dels att tillgodoräkning
av tid före den 1 juli 1939 bör ske enligt de nu gällande reglerna, dels ock
att sistnämnda regler, såväl i fråga om tjänstårsberäkning och reduktion av
pensionsavdrag som beträffande bestämmande av invalid- och sjukpension,
böra i huvudsak tillämpas även efter civila avlöningsreglementets ikraftträdande
beträffande sådana Övningslärare, som komma i åtnjutande av i det
föregående omförmäld personlig lönefyllnad, för tid då sådan lönefyllnad
utgår.
Enligt gällande avlöningsbestämmelser skall lärare, som förordnats att
bestrida rektorsbefattning men vilkens förordnande upphört utan att efterföljas
av förnyat förordnande, övergå till sin innehavande lärarbefattning.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Någon ändring härutinnan har icke föreslagits i propositionen nr 217 till
årets riksdag. Emellertid har av vissa ledamöter i undervisningsväsendets
lönenämnd framhållits önskvärdheten av att rektor beredes möjlighet att
efter minst 12 tjänstår avgå med full pension. Den sålunda väckta frågan
synes böra prövas av 1938 års pensionssakkunniga.
I nyssnämnda proposition nr 217 har jämväl framlagts förslag om tilllämpning
av civila avlöningsreglementet å ordinarie vaktmästar- och därmed
jämförlig personal vid de statliga undervisningsanstalterna. Jag förutsätter,
att pensionsåldern för ifrågavarande personal bör — liksom för övriga statsanställda
vaktmästare —- utgöra 63 år. Emellertid får jag förorda en övergångsanordning,
enligt vilken pensionsåldern utgör 67 år under budgetåret
1939/40, 66 år under budgetåret 1940/41, 65 år under budgetåret 1941/42 samt
64 år under budgetåret 1942/43. För befattningshavare, som före vederbörande
budgetårs ingång uppnått den för budgetåret föreskrivna pensionsåldern,
bör pensionsåldern inträda vid budgetårets ingång. Nu anställda vaktmästare,
som före den 1 juli 1939 uppnått eller uppnå 67 års ålder, böra beredas
pension enligt hittills tillämpade grunder. Förslag härom anmäles i annat
sammanhang denna dag (proposition nr 194).
I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 79) har föreslagits
att vid statens skyddshem skall bland annat uppföras en befattning såsom
chef, tillika läkare, i lönegraden A 28, avsedd för statens anstalt för själsligt
abnorma manliga skyddshemselever å kronoegendomen Lövsta. Vidare
har i statsverkspropositionen (femte huvudtiteln, punkt 114) föreslagits, att
vid statens anstalt för fallandesjuka skall uppföras en befattning såsom överläkare
av 2:a klass i lönegraden A 28. Liksom för överläkare av 2:a klass
vid statens sinnessjukhus böra för nämnda chefsbefattning vid statens
skyddshem och överläkarbefattning av 2:a klass vid statens anstalt för fallandesjuka,
vilkas innehavare skola äga rätt till hyresfri bostad, tillämpas
de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som gälla för befattning i 29 lönegraden.
Härav föranledes ändring i 18 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet.
Bilagorna.
Bilagan A vid civila tjänstepensionsreglementet, däri angivas de i 14 § 1
mom. reglementet avsedda ordinarie befattningar, beträffande vilka det för
hel pension erforderliga antalet tjänstår utgör tjugufem, bör i vissa hänseenden
ändras.
Kungl. Majit har under punkten 79 i femte huvudtiteln av årets statsverksproposition
föreslagit uppförande å ordinarie stat av en avdelningssköterska
i lönegraden A 8 vid statens skyddshem. Under punkten 114 i samma huvudtitel
har Kungl. Majit föreslagit uppförande å ordinarie gtat vid statens
anstalt för fallandesjuka av bland annat en befattning såsom förestånderska
av lia klass i lönegraden A 12, en befattning såsom förestånderska av 2:a
Kungl. Maj:ts proposition nr 277-
25
klass i lönegraden A 7 samt vissa översköterske- och sköterskebefattningar i
lönegraderna A 6 och A 3.
På sätt i det föregående berörts har 1934 års familjepensionsutredning uttalat,
att den för hel pension erforderliga tjänståldern borde för professorer
och lärare m. fl. vid universiteten och karolinska institutet begränsas till
tjugufem tjänstår.
I propositionen nr 211 till årets riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit, att å
personalförteckningen för läroanstalterna för blinda skall uppföras en sjuksköterskebefattning
i lönegraden A 7.
Vidare har i propositionen nr 206 föreslagits uppförande å ordinarie stat
vid karolinska sjukhuset av barnmorskebefattningar i lönegraden A 7.
För nu avsedda befattningar torde — i likhet med vad redan är stadgat i
fråga örn andra liknande tjänster -— det för hel pension erforderliga antalet
tjänstår böra bestämmas till 25.
På grund av att centralanstalten för försöksväsendet å jordbruksområdet
upphört från och med den 1 januari 1939 påkallas slutligen viss ändring i
förevarande bilaga.
Beträffande bilagan B, däri angives pensionsåldern för innehavare av vissa
ordinarie befattningar, påkallas ändringar på sätt framgår av följande redogörelse.
I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, har Kungl. Maj:t föreslagit
uppförande på ordinarie stat dels under punkt 79 av en avdelningsföreståndare,
tillika redogörare, i lönegraden A 20, en avdelningsföreståndare, tillika
lärare, i samma lönegrad samt en avdelningssköterska i lönegraden A 8 vid
statens skyddshem, dels under punkt 108 av en lärare i lönegraden A 19 och
en lärarinna i lönegraden A 18 vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
gossar, dels under punkt 110 av en föreståndarinna i lönegraden A 19 och
2 lärarinnor i kvinnlig slöjd i lönegraden A 15 vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor, dels ock under punkt 114 av en kassör i lönegraden
A 11, en förestånderska av första klass i lönegraden A 12, en förestånderska
av 2:a klass i lönegraden A 7 samt vissa översköterskor och sköterskor
i lönegraderna A 6 och A 3 vid statens anstalt för fallandesjuka.
Såsom redan angivits har i propositionen nr 211 föreslagits inrättande av
en ordinarie sjuksköterskebefattning vid läroanstalterna för blinda. I samma
proposition föreslås därjämte uppförande på ordinarie stat av maskinistbefattningar
i lönegraderna A 10 eller A 8 vid nyssnämnda läroanstalter
samt vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte och läroanstalterna
för dövstumma.
Enligt propositionen nr 206 skola vid karolinska sjukhuset uppföras å ordinarie
stat, förutom de redan omförmälda barnmorskebefattningarna, befattningar
såsom förste maskinist i lönegraden A 12, andre maskinist i lönegraden
A 8 samt kontorist i lönegraden A 9.
I skrivelse den 23 september 1938 har föreståndaren vid livrustkammaren
hemställt, att pensionsåldern för livrustmästare- och åldfrubefattning
-
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 277.
arna i 10 lönegraden måtte utgöra 63 år. I utlåtande den 26 oktober 1938
har statskontoret tillstyrkt framställningen.
I statsverkspropositionen, nionde huvudtiteln, har under punkten 221 föreslagits
inrättandet vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt av en
kontoristbefattning i lönegraden A 9.
Härjämte föreslås i propositionen nr 97 inrättandet av sex befattningar
såsom förste kontorister i lönegraden A 10 vid lantmäterikontoren i länen.
I likhet med vad fallet är med andra motsvarande eller jämförbara befattningar
torde pensionsåldern för nu nämnda ordinarie tjänster böra bestämmas
till 63 levnadsår, med undantag dock för dels befattningarna såsom
avdelningsföreståndare vid statens skyddshem, lärare och lärarinna vid
statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar samt föreståndarinna och
lärarinna i kvinnlig slöjd vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor,
för vilka pensionsåldern torde''böra bestämmas till 60 år, dels ock befattningarna
såsom avdelningssköterska vid statens skyddshem, förestånderska,
Översköterska och sköterska vid statens anstalt för fallandesjuka,
sjuksköterska vid läroanstalterna för blinda samt barnmorska vid karolinska
sjukhuset, för vilka pensionsåldern torde böra bestämmas till 55 levnadsår.
Med hänsyn till att enligt 18 § militära tjänstepensionsreglementet pensionsåldern
för befattningarna såsom kemist och andre kemist vid marinförvaltningen
utgör 63 år, böra jämväl dessa befattningar, då de nu överföras
till civila tjänstepensionsreglementet, upptagas i förevarande bilaga med
angivande av nämnda pensionsålder.
I bilagan bör jämväl vidtagas ändringar med anledning av att de hittillsvarande
befattningarna såsom fakultetsvaktmästare och kollegievaktmästare
vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet numera benämnas
vaktmästare.
Enligt gällande bestämmelser inträder pensionsåldern för övningsskollärare
vid högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna och småskoleseminarierna,
för lärare i musik eller gymnastik med lek och idrott vid högre
lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och småskoleseminariema
ävensom för andra lärare vid läroanstalterna för blinda
och dövstumma än kvinnliga lärare i kunskapsämne vid utgången av
det kalenderhalvår, under vilket läraren uppnår 63 levnadsår. För ämneslärare
å övergångsstat vid småskoleseminarierna, kvinnliga lärare i kunskapsämne
vid läroanstalterna för blinda och dövstumma samt kvinnliga
lärare vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte inträder pensionsåldern
vid utgången av det kalenderhalvår, under vilket läraren uppnår 60
levnadsår. Bestämmelser härom torde nu böra införas i bilagan B.
Kungl. May.ts proposition nr 277.
27
Hemställan.
I överensstämmelse med vad i det föregående anförts har inom finansdetementet
utarbetats förslag till kungörelse örn ändring i vissa delar av civila
tjänstepensionsreglementet den 30 juni 1934 (nr 442).
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna berörda förslag;
dels besluta
att i den vid civila tjänstepensionsreglementet såsom bilaga
A fogade förteckningen, angivande ordinarie befattningar,
beträffande vilka det för hel pension erforderliga antalet
tjänstår utgör tjugufem, skola införas befattningar såsom
avdelningssköterska
vid statens skyddshem,
förestånderska av lia klass, förestånderska av 2:a klass,
Översköterska och sköterska vid statens anstalt för fallandesjuka,
professor, prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi
och observator vid universitetet i Uppsala,
professor, lärare i medicinsk radiologi, observator och föreståndare
för den zoologiska institutionens entomologiska
avdelning vid universitetet i Lund,
professor, prosektor och laborator vid karolinska medikokirurgiska
institutet,
sjuksköterska vid läroanstalterna för blinda ävensom
barnmorska vid karolinska sjukhuset,
samt att i den vid samma reglemente såsom bilaga B
fogade åldersförteckningen skola införas följande befattningar,
nämligen
a) kassör vid statens anstalt för fallandesjuka,
maskinist vid läroanstalterna för blinda, vårdanstalten för
blinda med komplicerat lyte samt läroanstalterna för dövstumma,
förste maskinist, andre maskinist och kontorist vid karolinska
sjukhuset,
livrustmästare och åldfru vid livrustkammaren,
kontorist vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
samt
förste kontorist vid lantmäterikontoren i länen,
samtliga med en pensionsålder av 63 levnadsår,
b) avdelningsföreståndare, tillika redogörare, och avdelningsföreståndare,
tillika lärare, vid statens skyddshem,
lärare och lärarinna vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa gossar samt
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 277.
föreståndarinna och lärarinna i kvinnlig slöjd vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor,
samtliga med en pensionsålder av 60 levnadsår, ävensom
c) avdelningssköterska vid statens skyddshem,
förestånderska av lia klass, förestånderska av 2:a klass,
Översköterska och sköterska vid statens anstalt för fallandesjuka,
sjuksköterska vid läroanstalterna för blinda samt
barnmorska vid karolinska sjukhuset,
samtliga med en pensionsålder av 55 levnadsår;
dels besluta, att i omförmälda bilagor skola vidtagas jämväl
de ändringar i övrigt, som i det föregående angivits;
dels besluta att professorn K. B. J. Karlgren skall i egenskap
av innehavare av en personlig befattning såsom professor
och föreståndare för ostasiatiska arkeologiska samlingarna
åtnjuta pension enligt samma grunder, som gälla
för universitetsprofessor;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t, att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det# föregående angivits utfärda
särskilda bestämmelser i fråga om tjänstepensioneringen för
lärare vid de statliga undervisningsanstalterna.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition till riksdagen
skall avlåtas av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
R. Wcerneman.
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
29
Bil. 1.
Förslag
till
kungörelse orri ändring i vissa delar av reglementet den 30 juni
1934 (nr 442) angående tjänstepension för tjänstemän, tillhörande
den civila statsförvaltningen (civila tjänstepensionsreglementet).
Kungl. Maj:t har funnit gott förordna, dels att 1 §, 2 § 1 morn., 18, 19
och 25 §§ samt 28 § 1 och 2 mom. reglementet den 30 juni 1934 angående
tjänstepension för tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen, skola
hava ändrad lydelse på sätt av det följande framgår, dels att 7 § 2 mom.
samma reglemente skall upphöra att gälla, dels ock att den såsom bilaga
B till reglementet fogade åldersförteckningen skall i angivna delar erhålla
den lydelse, som av bilaga vid denna kungörelse framgår.
1 §•
1. Detta reglemente skall, med de undantag som i 2 § angivas, äga tillämpning
å följande ordinarie befattningshavare:
a) ordinarie tjänsteman, som är underkastad föreskrifterna i avlönings
reglementet
den för ordinarie tjänstemän vid den civila stats
förvaltningen
(civila avlöningsreglementet); samt
b) justitieråd, regeringsråd och landshövding ävensom överdirektör och
kraftverksdirektör vid statens vattenfallsverk.
2. Reglementet skall, likaledes med de undantag som i 2 § angivas, jämväl
tillämpas å
a) extra ordinarie tjänsteman, som är underkastad föreskrifterna i av
Kungl. Majit i anslutning till civila avlöningsreglementet utfärdade avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie personal vid den civila statsförvaltningen;
och
b) extra ordinarie kvinnlig sjukvårdspersonal vid försvarsväsendet.
3. Kungl. Majit äger besluta, att reglementet skall i tillämpliga delar bliva
gällande jämväl för icke-ordinarie anställningshavare, som icke avses i 2
morn., där anställningshavaren åtnjuter avlöning enligt civila avlöningsreglementet
eller enligt av Kungl. Majit i anslutning därtill utfärdade avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie personal vid den civila statsförvaltningen,
så ock där eljest särskilda skäl därtill äro.
2 §•
1. Från reglementets tillämpning är undantagen
a) innehavare av annan ordinarie tjänst, som tillsättes genom förordnande
tills vidare, än befattningen såsom chef för försäkringsinspektionen, såvitt
angår dylik tjänst;
b) innehavare av tjänst, med vilken är förenad pensionsrätt i statens pensionsanstalt,
såvitt angår dylik tjänst;
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 277.
c) tjänsteman vid statens järnvägar, vilken vid statens övertagande av
enskild järnväg eller bandel övergått i statens järnvägars tjänst men vid reglementets
ikraftträdande icke är underkastad bestämmelserna i lagen den 4
juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk;
samt
d) extra ordinarie tjänsteman, vilkens dagliga tjänstgöringstid vid ett och
samma verk understiger hälften av den för ordinarie tjänstemän vid verket
föreskrivna.
18 §.
1. Beträffande de i detta kapitel avsedda befattningar, som äro hänförda
till viss lönegrad enligt civila avlöningsreglementet, skola, där ej annat
följer av stadgandena i 2 morn., 20 och 21 §§ samt 24 § 4 morn., tilllämpas
de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som här nedan för de särskilda
lönegraderna angivas:
a) Befattningar, tillhörande löneplan A:
Lönegrad
Pensions-
underlag
kr.
Pensions- avdrag för år
kr.
Lönegrad
Pensions-
underlag
kr.
Pensions- avdrag för år
kr.
1
1,320
36
18
3,684
174
2
1,404
39
19
3,924
192
3
1,476
42
20
3,924
192
4
1,560
45
21
4,200
213
5
1,644
48
22
4,476
234
6
1,716
51
23
4,764
255
7
1,824
57
24
5,076
279
8
1,920
63
25
5,400
303
9
2,040
69
26
5,724
330
10
2,160
75
27
6,036
354
11
2,304
84
28
6,360
378
12
2,436
90
29
6,684
399
13
2,640
102
30
6,996
420
14
2,844
114
31
7,128
429
15
3,036
129
32
7,260
435
16
3,240
141
33
7,428
447
17
3,444
156
34
7,608
456
b) Befattningar, tillhörande löneplan B:
Lönegrad
Pensionsunderlag
Pensionsavdrag
för år
kr.
kr.
1
7,296
438
2
7,896
474
3
8,496
510
c) Befattningar tillhörande löneplan D:
Lönegrad
Pensionsunderlag
Pensionsavdrag
för år
kr.
kr.
1
6,036
354
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
31
d) Befattningar, tillhörande löneplan E:
Lönegrad
Pensionsunderlag
Pensionsavdrag
för år
kr.
kr.
i
3,924
192
2. För följande befattningar skola, oavsett vilken lönegrad befattningen
tillhör, tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som enligt 1 mom.
gälla för befattningar, vilka tillhöra nedan angivna lönegrader i löneplan
A enligt civila avlöningsreglementet, nämligen:
för överläkare av l:a klass vid statens sinnessjukhus ...... 30:e lönegraden
» » » 2:a » » » » 29:e »
» » » 3:e » » » » 28te »
dock att för överläkare, som tillika är professor i psykiatri vid universitet
eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, pensionsunderlaget skall
utgöra 7,500 kronor och pensionsavdraget 450 kronor,
för lantbruksingenjör
y> länsveterinär ...
För lotspersonal skola tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag,
som gälla för lönegrad närmast högre än den, till vilken vederbörande befattning
hör.
3. För befattningarna såsom justitieråd, regeringsråd och landshövding
skola tillämpas pensionsunderlag av 9,996 kronor och pensionsavdrag av
600 kronor.
26:e lönegradens
24:e »j
19 §.
Där ej för viss befattning annan pensionsålder angives i den såsom bilaga
B till detta reglemente fogade åldersförteckningen, inträder pensionsåldern
vid utgången av den månad, under vilken tjänsteman uppnår nedan
angivna levnadsålder:
1. För innehavare av befattning, som avses i civila avlöningsreglementet:
tjänstemän, tillhörande lönegraderna A 1—12 ...... 60 år
A 13—341
> * * B 1_3 j...................... 65 »
63 » .
2. För justitieråd, regeringsråd och landshövding ................ 65 år.
25 §.
1. Beträffande de i detta kapitel avsedda befattningar, som äro hänförda
till viss lönegrad i löneplan C enligt civila avlöningsreglementet, skola tilllämpas
de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som här nedan för de särskilda
lönegraderna angivas:
D
E
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Lönegrad
Pensions-
underlag
kr.
Pensions- avdrag för år
kr.
Lönegrad
Pensions-
underlag
kr.
Pensions- avdrag för år
kr.
1
5,500
330
10
8,000
480
2
5,500
330
11
8,000
480
3
5,500
330
12
9,000
540
4
6,000
360
13
9,000
540
5
7,000
420
14
9,000
540
6
7,000
420
15
9,000
540
7
7,000
420
16
9,000
540
8
7,000
420
17
9,000
540
9
7,000
420
2. För nedan angivna befattningar vid statens vattenfallsverk skola tilllämpas
följande pensionsunderlag och pensionsavdrag:
för överdirektör: pensionsunderlag 8,000 kronor och pensionsavdrag 480
kronor, samt
för kraftverksdirektör: pensionsunderlag 7,000 kronor och pensionsavdrag
420 kronor.
28 §.
" - 1. För sådana extra ordinarie tjänster, vid vilka lön utgår enligt av
Kungl. Maj :t fastställd löneplan, skola, med de undantag som i 2 och 3
mom. stadgas, tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som här
nedan angivas för de särskilda lönegraderna:
a) Extra ordinarie tjänstemän i allmänhet:
Lönegrad
Pensions-
underlag
kr.
Pensions- avdrag för år
kr.
Lönegrad
Pensions-
underlag
kr.
Pensions- avdrag för år
kr.
1
1,236
[33
16
3,036
129
2
1,320
36
17
3,240
141
3
1,404
39
18
3,444
156
4
1,476
42
19
3,684
174
5
1,560
45
20
3,684
174
6
1,644
48
21
3,924
192
7
1,716
51
22
4,200
213
8
1,824
57
23
4,476
234
9
1,920
63
24
4,764
255
10
2,(''40
69
25
5,076
279
11
2,160
75
26
5,400
303
12
2,304
84
27
5,724
330
13
2,436
90
28
6,036
354
14
2,640
102
29
6,360
378
15
2,844
114
30
6,684
399
b) Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B i civila avlöningsreglementet
samt andra extra ordinarie tjänstemän med lön enligt för
motsvarande ordinarie tjänstemän gällande bestämmelser: de pensionsunderlag
och pensionsavdrag, vilka enligt 18 § 1 mom. gälla för motsvarande ordinarie
tjänstemän.
2. För lotspersonal, berättigad till andel i lotspenningar, skola tillämpas
de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som gälla för lönegrad närmast
högre än den, till vilken vederbörande befattning hör.
Kungl. Maj.ts proposition nr 277.
33
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1939.
Härvid skall tillika iakttagas:
1. För innehavare av sådan i civila avlöningsreglementet avsedd befattning,
vid vilken omedelbart före den 1 juli 1939 utgår lön enligt löneplan i
avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet,
skall gälla den avvikelsen från bestämmelsen i 4 § första stycket
civila tjänstepensionsreglementet, att befattningshavaren tillkommande lön
skall minskas med pensionsavdrag intill utgången av den månad, under vilken
han inträder i pensionsåldern.
2. Beträffande annan ordinarie tjänsteman vid den civila statsförvaltningen
än överdirektör och kraftverksdirektör vid statens vattenfallsverk
skall civila tjänstepensionsreglementet jämväl efter denna kungörelses ikraftträdande
tillämpas i dess tidigare lydelse, därest tjänstemannen fortfarande
är underkastad föreskrifterna i något av följande avlöningsreglementen, nämligen
avlöningsreglementet den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 1925 nr 270) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, avlöningsreglementet den 9 juni 1922 (nr 379) för befattningshavare
vid lots- och fyrstaten, avlöningsreglementet den 21 maj 1926
(nr 177) för förste provinsialläkare och provinsialläkare samt avlöningsreglementet
den 15 juni 1934 (nr 303) för tjänstemän vid domänverket.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 277.
3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Bil. 2.
Förslag
till
ändring i vissa delar av reglementet den 30 juni 1934 (nr 442)
angående tjänstepension för tjänstemän, tillhörande den civila
statsförvaltningen (civila tjänstepensionsreglementet).
1 §•
1. Detta reglemente skall, med de undantag som i 2 § angivas, äga tilllämpning
å följande ordinarie befattningshavare:
a) ordinarie tjänsteman, — — — vid domänverket;
b) justitieråd, regeringsråd och landshövding; ävensom
c) följande vid universitet eller karolinska mediko-kirurgiska institutet
anställda befattningshavare, som icke äro underkastade föreskrifterna i ovannämnda
avlöningsreglemente den 22 juni 1921, nämligen professor, prosektor,
laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator och föreståndare för
den zoologiska institutionens entomologiska avdelning i Lund.
2 §•
1. Från reglementets tillämpning är undantagen
a) innehavare av---dylik tjänst;
b) kvinnlig tjänsteman,---juni 1922;
c) innehavare av---dylik tjänst;
d) i 1 § 1 mom. c) avsedd professor, som enligt gällande stat icke skall
hänföras till detta reglemente;
e) tjänsteman vid —--statens vattenfallsverk; samt
f) extra ordinarie —---verket föreskrivna.
18 §.
3. För nedan angivna, till viss lönegrad ej hänförliga befattningar skola
tillämpas följande pensionsunderlag och pensionsavdrag:
för justitieråd,--— 600 kronor,
för förste provinsialläkare: — — — 420 kronor,
för provinsialläkare:--- 354 kronor,
för professor vid universitet eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet:
pensionsunderlag 7,500 kronor och pensionsavdrag 450 kronor,
för befattning vid universitet eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator eller
föreståndare för den zoologiska institutionens entomologiska avdelning i
Lund: pensionsunderlag 6,000 kronor och pensionsavdrag 360 kronor, ävensom
för
distriktsveterinär: — — — 192 kronor.
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
19 §.
Där ej för viss befattning annan pensionsålder angives i den såsom bilaga
B till detta reglemente fogade åldersförteckningen, inträder pensionsåldern
vid utgången av den månad, under vilken tjänsteman uppnår nedan angivna
levnadsålder:
1. För justitieråd, regeringsråd och landshövding.................. 65 år
2. För tjänstemän vid provinsialläkarstaten:
provinsialläkare ........................................ 63 »
förste provinsialläkare ..................................65 »
3. För innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet såsom professor, prosektor, laborator,
lärare i medicinsk radiologi, observator eller föreståndare för
den zoologiska institutionens entomologiska avdelning i Lund 65 »
4. För distriktsveterinär ...................................... 63 »
5. För tjänstemän vid lots- och fyrstaten:
tjänstemän, tillhörande lönegraderna 1—10 ................ 60 »
tjänstemän, tillhörande lönegraderna 11—13 ................ 65 »
6. För övriga tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen samt för
tjänstemän vid affårsdrivande verk:
tjänstemän, tillhörande lönegraderna (B) 1—12 .............. 60 »
» » » (B) 13—30 .............. 65 »
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:409 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt m. m. fö a1 i texten
- BU 1939:66 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om ändring i vissa delar av civila tjänstepensionsreglementet den 30 juni 193A s. 1 i texten