Sök i Ratio Lex

Angående lönereglering för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen

1939-01-04 · 33 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:28, Angående lönereglering för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 28-

1

Nr 28.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående lönereglering

för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen; given

Stockholms slott den 4 januari 1939.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogat förslag till kungörelse angående ändrad lydelse

av 50 § civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939,

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 28.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

Förslag

till

kungörelse angående ändrad lydelse av 50 § civila avlöningsregle
mentet

den 4 januari 1939.

Härigenom förordnas, att 50 § civila avlöningsreglementet den 4 januari

1939 skall erhålla följande ändrade lydelse:

50 §.

Tredje huvudtiteln.

Utrikesförvaltningen.

Ortsgrupp för 1. Ort utom riket skall anses tillhöra ortsgrupp I.

ort utom

riket.

Semester. 2. a) Tjänsteman med stationering utomlands äger årligen, där sådant

utan olägenhet kan ske, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:

Tjänstemän, tillhörande lönegraderna A 12, A 16 och A 21, ...... 45 dagar

» , » »A 26, A 30, B 2 och B 3,... 60 » .

Härutöver må, därest Kungl. Maj:t prövar skäligt sådant medgiva, tjänsteman

med stationering utom Europa eller å mera avlägset belägen ort inom

Europa, åtnjuta semester under högst det antal dagar, som åtgår för resa från

stationeringsorten till Stockholm och åter.

Har tjänsteman med stationering utomlands för att efter semestern åter inställa

sig till tjänstgöring försäkrat sig om lägenhet för avresa på sådan tid,

att han enligt fastställd tidtabell och turlista skolat inträffa å stationeringsorten

före semestertidens utgång, skall det, där han prövas hava planlagt sin

resa med nödig omsorg, icke föras honom till last, örn han till följd av försening

av järnvägståg eller ångfartyg eller annan jämförlig omständighet senare

framkommer till stationeringsorten.

b) För besök i Sverige må tjänsteman i följd åtnjuta icke blott semester

för löpande år utan jämväl återstående semester för

nästföregående år, såvitt angår tjänsteman med stationering i NordAmerika

eller Nord-Afrika,

nästföregående två år, såvitt angår tjänsteman med stationering i Asien,

Syd-Amerika eller Syd-Afrika, samt

nästföregående tre år, såvitt angår tjänsteman med stationering i Australien.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

3

3. Vad i 14 § 1 moni. stadgas äger motsvarande tillämpning dels å tjänsteman

med stationering i land med tropiskt eller halvtropiskt klimat, vilken

angripits av svårare klimatsjukdom i akut fonn, dels ock å tjänsteman, som

å utländsk tjänstgöringsort angripits av där epidemiskt uppträdande svårare

sjukdom, som icke alls eller allenast i sällsynta fall förekommer inom Sverige.

4. Kungl. Majit äger på därom gjord framställning bevilja tjänsteman med

stationering utom Europa bidrag för resa till Sverige under semester. Tjänsteman

må tilldelas sådant bidrag högst en gång vart tredje år eller, när särskilda

skäl tala därför och fråga är örn tjänsteman med stationering i land med särskilt

hälsovådligt klimat, högst en gång vart annat år. Bidraget må icke beviljas

till högre belopp än som motsvarar kostnaden för biljetter, i vilkas pris

kosthåll icke ingår, till Stockholm och åter till stationeringsorten för tjänstemannen,

hans hustru ävensom hans barn under 19 års ålder.

Kungl. Majit äger föreskriva de särskilda villkor för åtnjutande av resebidrag,

som må finnas lämpliga.

5. Tjänsteman med stationering utomlands äger enligt av Kungl. Majit

meddelade bestämmelser uppbära ersättning för flyttningskostnad jämväl i

andra fall än i 24 § sägs.

6. Kabinettssekreteraren och chefen för utrikesdepartementets pressbyrå

äga åtnjuta representationsbiclrag, envar med 6,000 kronor för år.

Kungl. Majit äger bestämma, huru med nämnda bidrag skall förfaras vid

semester eller tjänstledighet för tjänstemannen.

Kabinettssekreteraren äger tillika uppbära hyresbidrag med 4,000 kronor

för år.

7. a) Tjänsteman med stationering utomlands äger åtnjuta

ortstillägg enligt särskild stat,

barnbidrag, därest han på grund av försörjningsplikt underhåller barn

under 19 års ålder, med 750 kronor för ett och 500 kronor för varje ytterligare

barn under 10 års ålder samt med 2,000 kronor för varje barn, som

fyllt 10 år, allt för år räknat,

utomeuropeiskt tillägg, därest lian är stationerad i land utom Europa eller i

Sovjetunionen, med följande belopp för år, nämligen:

1,500 kronor, såvitt angår tjänsteman i lönegraden A 12 eller A 16,

3.000 kronor, såvitt angår tjänsteman i lönegraden A 21, och

5.000 kronor, såvitt angår tjänsteman i lönegraden A 26, A 30, B 2 eller

B 3,

chargé d’affaires-tillägg, därest han tillhör lönegraden A 21, A 26 eller A 30

och förordnats att i egenskap av chargé d’affaires förestå beskickning å ort,

där sändebud icke är stadigvarande placerat, med 2,000 kronor för år,

bidrag för inköp av automobil, därest han för första gången förordnats att

i egenskap av sändebud tjänstgöra såsom chef för beskickning, med 6,000

kronor,

ersättning för hållande av automobil, därest han innehar förordnande att

i egenskap av .sändebud tjänstgöra såsom chef för beskickning och för sin

ämbetsutövning använder sådant fordon, med ett belopp för år, som mot
-

Tjänstledighet

till följd

av klimatsjukdom
-

Resebidrag.

Ersättning

för flyttningskostnad.

Särskilda

löneförmåner

till tjänstemän

i utrikesdepartementet.

Särskilda

löneförmåner

till tjänstemän

med

stationering

utomlands.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 28.

svarar summan av dels det för diplomatisk personal å sändebudets stationeringsort

gällande priset för 2.000 liter bensin, dels kostnaden för försäkring

å sändebudet tillhörig automobil, omfattande såväl ansvarighetsförsäkring

som försäkring för skada å automobilen, dels kostnaden för hyra

av automobilgarage, därest sådant ej finnes inom beskickningshuset, dels

ock 500 kronor,

förflyttningsbidrag, därest han tillhör lönegraden A 21, A 26, A 30, B 2 eller

B 3 och för att tillträda honom meddelat förordnande att tjänstgöra utomlands

eller för att med frånträdande av sådant förordnande tjänstgöra

i utrikesdepartementet nödgas flytta från ort till annan, med ett belopp, som

motsvarar lön jämte därå belöpande rörligt tillägg ävensom i förekommande

fall ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg och chargé d’affaires-tillägg

under en månad vid den tjänst, som tillträdes, dock högst 3,500 kronor, ävensom
språktillägg,

därest han tillhör lönegraden A 12 eller A 16, med 1,000 kronor

för år, under förutsättning att tjänsten i anseende till språkförhållandena

i det land, där han är stationerad, påkallar användande i större utsträckning

av annat språk än de skandinaviska, engelska, franska eller tyska språken,

att tjänstemannen visar sig besitta god färdighet i det ifrågavarande språket

samt att Kungl. Majit, på framställning av chefen för vederbörande beskickning,

prövar skäligt, att sådant tillägg må utgå.

b) Ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg, chargé d’affaires-tilllägg,

ersättning för hållande av automobil ävensom språktillägg utgå, under i

övrigt stadgade förutsättningar, från och med den dag tjänstemannen på

grund av honom meddelat förordnande inträder i utövning av tjänst, varmed

tillägg är förenat, till och med den dag han, i anslutning till förordnandets

upphörande, upphör att utöva samma tjänst. Kungl. Majit äger dock bestämma,

huru med nämnda lönetillägg skall förfaras, då tjänstemannen åtnjuter

tjänstledighet med skyldighet att vidkännas tjänstledighetsavdrag

eller då han tjänstgör i utrikesdepartementet eller eljest å ort utom verksamhetsområdet.

c) Vad beträffar åtnjutande av ortstillägg, utomeuropeiskt tillägg och

chargé d’affaires-tillägg vid vikariat skall, där ej Kungl. Majit för särskilt

fall annorlunda förordnar, gälla, att vikarien äger, mot avstående i förekommande

fall av honom å egen tjänst tillkommande dylika tillägg, åtnjuta,

där vikariatet avser befattning såsom chef för beskickning eller generalkonsulat,

hälften av de med denna befattning förenade tilläggen eller motsvarande

belopp men eljest sist avsedda tillägg oavkortade eller däremot

svarande belopp. Tjänsteman, som förordnas att under befattningshavarens

semester bestrida befattning å ort, där han är stationerad, må dock ej härför

åtnjuta förhöjda tilläggsförmåner.

Vid tillämpningen härav skall iakttagas, att tjänsteman vid vikariat icke i

något fall åtnjuter mindre tilläggsförmåner än de, som tillkomma honom i

hans egen tjänst.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28

5

8. Försättes tjänsteman i disponibilitet, må Kungl. Majit tillerkänna honom Expektans
arvode
exspektansarvode,

vilket dock ej må sättas till högre belopp än som motsvarar

lönen för den befattning han senast innehaft, minskad med A-avdrag.

9. I fråga örn sjukvård skola beträffande tjänsteman med stationering Sjukvård,

utomlands gälla de särskilda bestämmelser, sorn av Kungl. Majit utfärdas.

10. Avlider tjänsteman å ort utom riket, utgår begravningshjälp med be- Begravnings
lopp,

som Kungl. Majit prövar skäligt. hjftlP
11.

De såsom beskickningschefer tjänstgörande sändebuden äga utan Tjänstehinder

av föreskrifterna i 42 och 44 §§ åtnjuta fri tjänstebostad med uppvärmning

och belysning.

Vid sändebuds tillträde till sin tjänst skall för honom avsedd bostad, enligt

de närmare bestämmelser Kungl. Maj it meddelar, genom statens försorg vara

försedd med möblering och andra inventarier för representationsändamål.

Underhållet av möblering, som genom statens försorg anskaffats, bekostas

av staten, i den mån skada icke uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse

från bostadsinnehavarens sida. Andra av staten anskaffade inventarier

skall sändebud överlämna till efterträdaren i det skick, vari de mottagits.

Huruvida annan befattningshavare än i första stycket sägs må åtnjuta förmån

av fri tjänstebostad med uppvärmning och belysning, beror på prövning

av Kungl. Majit och riksdagen i varje särskilt fall.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1939.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 28.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena Sandler

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 1925: 270) äger för

närvarande tillämpning å utrikesrepresentationens diplomatiska och konsulära

tjänstemän. Vissa särskilda föreskrifter för nämnda personal äro meddelade

i kungörelse den 18 juli 1921 (nr 518) med däri sedermera vidtagna

ändringar.

Från och med den 1 juli 1939 skall enligt beslut av 1938 års riksdag civila

avlöningsreglementet, örn vars utfärdande beslut meddelats denna dag, äga

tillämpning å ifrågavarande befattningshavare. I reglementet äro under

50 § intagna vissa särskilda bestämmelser för utrikesförvaltningen. Dessa

överensstämma i huvudsak med gällande särbestämmelser.

Enligt fastställd personalförteckning består den diplomatiska och konsulära

personalen vid beskickningar och konsulat av följande befattningshavare

å ordinarie stat, nämligen: 11 sändebud (A 3), 15 sändebud (A 2), 8 generalkonsuler

(A 2), 8 legationsråd (B 30), 3 handelsråd (B 30), 7 konsuler (B 30),

14 förste legationssekreterare eller vicekonsuler (B 26), 7 andre legationssekreterare

eller andre vicekonsuler (B 21) samt 20 förste kanslister eller kanslister

(B 16 eller B 12). Å extra stat äro uppförda: 1 sändebud (A 2), 1 legationsråd

(B 30), 2 förste legationssekreterare eller vicekonsuler (B 26) samt

2 andre legationssekreterare eller andre vicekonsuler (B 21).

Befattningshavarna åtnjuta lön enligt vederbörande löneklass, varvid ort

utom landet anses tillhöra högsta ortsgrupp. Vidare äga befattningshavarna

rätt till ortstillägg enligt en av Kungl. Maj:t i överensstämmelse med riksdagens

beslut fastställd stat. De ursprungliga ortstilläggen fastställdes år

1906 i huvudsak efter endast en uppdelning i olika förmåner av de löner

tjänstemännen redan åtnjutit för omkring 100 år sedan. Någon mera genomgripande

omläggning har sedermera icke ägt rum, utan efterföljande omregleringar

hava huvudsakligen avsett en jämkning mellan de olika slagen av

förmåner inom i stort sett oförändrade totalbelopp. Vad angår sedan år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

1

1906 upprättade nya poster, hava ortstilläggen till dessa i endast ett ringa

antal fall tillmätts så, att de kommit att väsentligt överstiga de till ungefärligen

liknande befattningar enligt den äldre staten utgående. Ortstilläggens

nuvarande belopp framgå av sammanställningar, vilka såsom bilagor

(bilagorna 1—6) torde få fogas vid detta protokoll. Sändebuden på orter,

där staten äger fastighet, åtnjuta förmån av fri bostad jämte bidrag enligt

särskild stat till kostnaderna för uppvärmning och belysning; vad sålunda

sagts gäller även generalkonsulerna i Hamburg och Reykjavik. Samtliga i

Moskva placerade tjänstemän åtnjuta fria bostäder. Till tjänsteman i någon

av lönegraderna A 2 eller A 3, som första gången förordnas att innehava

befattning såsom chef för beskickning, utgå ekiperingspenningar med ett

belopp av 10,000 kronor, om med befattningen följer förmånen av fri bostad

i staten tillhörigt hus, och i annat fall med ett belopp av 20,000 kronor.

Örn beskickningschef, som åtnjuter fri bostad i staten tillhörigt hus, förflyttas

till enahanda befattning vid annan beskickning, där sådan förmån ej

åtnjutes, äger han, därest han ej tidigare varit chef för dylik beskickning,

uppbära ekiperingspenningar med 10,000 kronor. Tjänsteman, som tjänstgör

vid beskickning eller konsulat i land utom Europa äger åtnjuta resebidrag

för hemresa under semester. Slutligen kan tjänsteman i disponibilitet

tillerkännas expektansarvode enligt särskilda bestämmelser.

Härutöver har sedan 1922 utgått extra ortstillägg samt sedan 1931 kursförlustersättning.

Till extra ortstillägg anvisades ursprungligen ett belopp

av 500,000 kronor. Beloppet har sedermera varit underkastat betydande växlingar.

För innevarande budgetår stå 360,000 kronor till förfogande för

ändamålet. Fördelningen av detta belopp framgår av bilagorna 1—6. Kursförlustersättningen

avser att i förekommande fall bereda tjänstemännen viss

gottgörelse för den värdeminskning, i främmande länders mynt räknat, som

deras löneförmåner undergått på grund av förskjutningen i valutakurserna

sedan den tid, då riksbankens skyldighet att inlösa sedlar med guld upphävdes.

Den kursförlustersättning, som på grundval av valutakurserna vid utbetalningen

av lönerna för juli 1938 kunnat beräknas utgå under innevarande

budgetår, framgår av nyss omförmälda bilagor.

I statsråd den 12 mars 1938 upptog ministern för utrikes ärendena till behandling

frågan om en allmän omprövning av utrikesrepresentationens lönefråga.

Ministern framhöll härvid, sedan han lämnat en översiktlig redogörelse

för nu utgående avlöningsförmåner, att en dylik omprövning måste

anses av behovet påkallad.

Med stöd av Kungl. Maj:ts samma dag givna bemyndigande tillkallade härefter

ministern för utrikes ärendena följande sakkunniga att inom utrikesdepartementet

biträda med utredning i ämnet, nämligen: ledamoten av

riksdagens andra kammare, riksgäldsfullmäktigen E. G. E. Eriksson, ordföranden

i Sveriges allmänna exportförening, direktören T. R. Hérnod och

expeditionschefen i finansdepartementet E. A. Westling. Tillika beordrades

kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet, envoyén E. C:son Boheman

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

att såsom ordförande och chefen för departementets personal- och administrativa

avdelning, utrikesrådet Z. S. P. Westrup att såsom sekreterare deltaga

i utredningen.

Huvudpunkterna i direktiven för nämnda sakkunniga kunna sammanfattas

sålunda.

Sakkunniga skulle överväga, på vad sätt löneförmånerna å olika orter borde

inbördes avvägas samt i vilken form en anpassning av lönerna efter växlande

förhållanden lämpligen borde fortsättningsvis verkställas. Örn så prövades

erforderligt för genomförandet av en rättvis avvägning, skulle vidare,

under beaktande av inom inrikesförvaltningen tillämpade principer för lönesättningen,

undersökas, i vad mån de med utlandstjänst förbundna särskilda

kostnaderna eventuellt kunde påkalla en justering av den lönenivå i sådan

tjänst som nu vore realiserad.

Vid utredningen skulle iakttagas att, om än levnadskostnaderna måste tillmätas

en avsevärd betydelse, likväl andra faktorer kunde vara av samma

vikt, såsom den standard som vid representation och i andra avseenden

måste upprätthållas med hänsyn till levnadsvanorna i de kretsar, med vilka

utrikesförvaltningens tjänstemän å olika orter måste träda i beröring, och

de ökade kostnader för familjebildning, vilka åsamkades tjänsteman genom

tjänstgöring på utrikes ort. Under utredningen borde även bland annat undersökas

frågan om den lämpliga proportionen mellan kontanta löneförmåner

och förmåner i annan form.

Sakkunniga hava den 7 september 1938 avgivit betänkande rörande utrikesrepresentationens

avlöningsförhållanden. Över detsamma hava infordrade

utlåtanden avgivits av allmänna civilförvaltningens lönenämnd den 13

oktober och av statskontoret den 26 oktober 1938.

Jag anhåller att nu få underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

Sakkunnigförslaget.

Förslagets huvudsakliga innebörd. Enligt sakkunnigas förslag skola de

nuvarande lönegradsplaceringarna bibehållas oförändrade. Omräkning skall

verkställas av ortstilläggen, varvid nuvarande extra ortstillägg och kursförlustersättningar

inräknas. Vid sidan av ortstilläggen skola utgå vissa särskilda

lönetillägg, nämligen barnbidrag för att möjliggöra svensk uppfostran

av utlandstjänstemännens barn, utomeuropeiska tillägg för att kompensera

de merkostnader och allmänna olägenheter som följa av placeringen i avlägsnare

länder, chargé d’affaires-tillägg åt tjänstemän i mellangradema, vilka

i egenskap av chargés d’affaires förestå beskickning å ort, där sändebud

icke finnes eller på grund av huvudsaklig placering i annan huvudstad

endast tillfälligt tjänstgör, bidrag åt sändebud för inköp av automobil, ersättning

åt sändebud för hållande av automobil, förflyttningsbidrag samt

språktillägg åt vissa kanslister. Enligt förslaget skola vidare samtliga sändebud

åtnjuta fri bostad, försedd med bohag för representationsändamål, varjämte

ändrade bestämmelser föreslås beträffande ersättande av kostnader för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

9

uppvärmning och belysning. Jämväl nuvarande regler örn bidrag vid hemresor

under semester samt angående flyttningskostnadsersättning föreslås

ändrade. Ä andra sidan skola ekiperingspenningarna försvinna.

Slutligen innefattar sakkunnigas förslag, att s. k. prisutjämningstillägg

skola utgå i vissa särskilda fall.

Totalkostnaden för avlöning enligt nu gällande grunder av den personal

betänkandet avser utgör i runt tal 3 miljoner kronor. Sakkunnigas förslag

innefattar en sammanlagd kostnadsökning av 105,000 kronor. En av de sakkunniga,

direktören Hérnod, har i särskilt yttrande till betänkandet uttalat,

att han ansett att förslaget bort utarbetas på grundval av en höjning av utrikesförvaltningens

budget med omkring 300,000 å 400,000 kronor. Han har

härvid bland annat åberopat utrikesrepresentationens betydelse för den

svenska exporten och vikten av att med hänsyn härtill anpassa särskilt beskickningschefernas

löner så, att dessa sättas i tillfälle att anknyta och vidmakthålla

värdefulla förbindelser.

Av de i ärendet hörda myndigheterna har allmänna civilförvaltningens

lönenämnd förklarat, att nämnden icke funnit anledning framställa någon erinran

mot de sakkunnigas förslag. I samband härmed har lönenämnden

yttrat, bland annat, följande.

Avlöningsförmånerna till utrikesrepresentationens diplomatiska och konsulära

tjänstemän måste självfallet förete betydande avvikelser från vad

som eljest gäller för befattningshavare i statens tjänst. Med hänsyn härtill

är det icke möjligt att i allo på det föreliggande förslaget lägga samma principiella

synpunkter, som tillämpas i fråga örn löneförhållandena för inrikesförvaltningens

tjänstemän. Av den i betänkandet lämnade redogörelsen för

gällande bestämmelser på nu ifrågavarande område synes det lönenämnden

tydligt framgå, att sagda bestämmelser i åtskilliga hänseenden äro otidsenliga

och i behov av omarbetning. Såvitt lönenämnden kunnat finna, äro de av

de sakkunniga föreslagna åtgärderna ägnade att medföra en mera tillfredsställande

avvägning av löneförmånerna å olika orter samt en närmare anpassning

av avlöningen efter växlande förhållanden, än som för närvarande

är möjlig att åstadkomma.

Statskontoret har förklarat, att ämbetsverket i stort sett kunde ansluta sig

till de principer, efter vilka de sakkunniga sökt lösa föreliggande regleringsspörsmål.

Någon verklig omprövning av utrikesrepresentationens löneförhållanden Departementshar

icke ägt rum i modern tid. Följden härav har blivit, att föråldrade prin- f

ciper i stor utsträckning tillämpas och att de mest framträdande biisterna

måst avhjälpas genom anordningar av väsentligen provisorisk karaktär.

Det av särskilt tillkallade sakkunniga nu framlagda förslaget syftar i

främsta rummet på genomförandet av mera tidsenliga lönetekniska anordningar,

avseende framför allt att genom löneförmånernas större fasthet bereda

tjänstemännen ökad trygghet. I övrigt siktar förslaget knappast längre

än till en mera rättvis avvägning sinsemellan av utgående lönéförmåner

inom en jämförelsevis obetydligt vidgad kostnadsram.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Jag vill i det följande lämna en närmare redogörelse för förslagets olika

delar och därvid beträffande varje del angiva den ståndpunkt, jag funnit mig

böra intaga. Jag anser mig emellertid redan nu böra förklara, att jag i allt

väsentligt kan tillstyrka genomförandet av de ifrågasatta nya föreskrifterna.

Ortstillägg. Sakkunniga hava närmare redogjort för de olägenheter,

som äro förenade med nu utgående extra ortstillägg och kursförlustersättningar.

Beträffande extra ortstilläggen framhålla sakkunniga sålunda, att

man vid fördelningen av desamma varit nödsakad att i betydande utsträckning

taga hänsyn till dels tjänstemännens enskilda ekonomi, dels deras forser

jningsskyldighet mot hustru och barn, enär eljest åtskilliga befattningshavare

skulle pressats ned på en alltför låg levnadsstandard i förhållande till

internationell uppfattning om en officiell representants yttre framträdande.

Därjämte påpeka sakkunniga den ständiga osäkerhet för tjänstemännen, som

följer av fastställande årsvis av en betydande del av löneförmånerna. Kursförlustersättningarna

hava enligt sakkunnigas framställning i sin ordning

bidragit till att ytterligare öka ojämnheterna i lönenivån, beroende därpå

att reglerna för dessa ersättningar baseras allenast på valutakursernas förskjutningar

men hänsyn icke tages till övriga ekonomiska förändringar. Sakkunniga

meddela, att tjänstemän, vilka uppburit ersättning för kursförlust,

genomgående blivit bättre tillgodosedda än övriga befattningshavare, något

som endast delvis kunnat neutraliseras genom nedsättningar eller indragningar

av extra ortstillägg.

Vad angår bestämmandet av nya ortstilläggsbelopp understryka sakkunniga,

att grundförutsättningen för en riktig avvägning av ortstillägg till över

hela jorden spridda befattningar måste vara en såvitt möjligt noggrann kännedom

om förhållandet mellan levnadskostnaderna på de olika tjänstgöringsorterna.

Sakkunniga hava haft till sitt förfogande ett omfattande statistiskt

material rörande levnadskostnaderna i främmande länder. Vid genomgången

av detsamma hava sakkunniga ansett sig kunna urskilja vissa stora grupper

av länder, inom vilka levnadskostnaderna för personer i utlandstjänstemännens

ställning icke alltför mycket variera.

Vid ortstilläggens avvägning olika poster emellan hava sakkunniga förfarit

efter något olika grunder för olika kategorier av tjänstemän. I nära anslutning

till den nyss antydda ortsgrupperingen hava de graderat ortstilläggen

för mellangrads- och de lägre tjänstemännen, vilkas utgiftsstat mera domineras

av de egentliga levnadskostnaderna. Däremot har grupperingen i

fråga endast i ringa mån varit vägledande, då det gällt de högsta befattningshavarna,

enär för dem den personliga budgeten i hög grad påverkas av förhållanden,

vilka sammanhänga med postens större eller mindre betydelse såväl

ur internationell som speciellt svensk synpunkt, ävensom av åtskilliga

andra faktorer, som hava jämförelsevis ringa samband med ortens dyrhetsgrad

i vanlig mening. Sålunda hava exempelvis åt sändebuden hos stormakterna

samt i våra nordiska grannländer tillmätts högre ortstillägg än vad som

enbart med hänsyn till levnadskostnaderna å respektive orter varit påkallat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

11

Genomgående hava sakkunniga vid ortstilläggens bestämmande eftersträvat

ett system med såvitt möjligt avrundade belopp, lika stora för största möjliga

antal befattningar i samma grad.

De av de sakkunniga föreslagna nya ortstilläggen äro angivna å bilagorna

1—6. Av bilagorna framgår, att betydande lönesänkningar skulle uppkomma

på vissa platser, där nu en stor procent av de kontant utgående löneförmånerna

utgöres av kursförlustersättning. Ortstilläggen på dessa platser hava

sakkunniga föreslagit till belopp, som normalt anses bliva tillräckliga.

Under rådande icke normala förhållanden skulle enligt sakkunnigas förslag

prisutjämningstillägg utgå å ifrågavarande platser.

Sakkunniga framhålla, att, därest förändringar av avsevärd omfattning

uppkomma, vilka kunna antagas bliva av mera permanent karaktär, ändringar

böra vidtagas i ortstilläggens belopp.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 mars 1938 framhöll minis- Departement

tern för utrikes ärendena, bland annat, att systemet med extra ortstillägg, c ,en''

vilket ställt Kungl. Maj:t inför uppgiften att inom ramen för ett begränsat

anslag utdela belopp, vilka för åtskilliga tjänstemän utgöra en avsevärd del

av deras löneförmåner, i vissa fall ända till bortåt 45 procent av dessa, framstode

som föga rationellt och hade visat sig medföra mycket betydande olägenheter,

särskilt med hänsyn till svårigheterna att finna rättvisa och objektivt

oantastliga grunder för anslagets fördelning. Ministerns uttalande bestyrkes

av den nu verkställda sakkunnigutredningen. För min del tillstyrker

jag, att extra ortstilläggen nu avvecklas.

Även formen för nuvarande kursförlustersättning har visat sig behäftad

med sådana brister, att den ej längre torde böra bibehållas.

Jag anser mig kunna i huvudsak biträda sakkunnigas förslag rörande de

nya ortstilläggens storleksordning och avvägning olika poster emellan. Ortstilläggens

belopp hava av de sakkunniga framlagts under förutsättning att

tjänstemännen vid sidan av dessa tillägg komme i åtnjutande av övriga av

sakkunniga ifrågasatta särskilda kontanta löneförmåner ävensom, i viss utsträckning,

av naturaförmåner. Härigenom hava sakkunniga, när det gällt

ortstilläggens belopp, kunnat bortse från vissa svårberäkneliga, för de olika

tjänstemännen mer eller mindre betydelsefulla faktorer. Genom att ur ortstilläggen

utbryta ifrågavarande särskilda förmåner och i ökad utsträckning

bereda tjänstemännen förmåner in natura hava möjligheter skapats till större

rättvisa tjänstemännen emellan, varjämte totalkostnaderna kunnat begränsas.

Ett eventuellt borttagande av de särskilda förmånerna måste uppenbarligen

föranleda höjning av ortstilläggens belopp. För min del har jag

emellertid, såsom jag förut yttrat, utgått från att sakkunnigas förslag bör i

allt väsentligt genomföras.

Detaljbehandlingen av de sakkunnigas förslag till nya ortstillägg upptager

ministern för utrikes ärendena i samband med anmälan av tredje huvudtiteln

i årets statsverksproposition.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Barnbidrag. Av betänkandet framgår, att inom sakkunniga övervägts

att i lönesystemet för utrikesrepresentationen inarbeta särskilda såväl giftermåls-

som barntillägg. Till stöd härför har åberopats, att nära nog samtliga

främmande stater beredde sina gifta utlandstjänstemän ofta mycket betydande

lönetillskott av sådan natur samt att den skillnad, som råder mellan utgifterna

för familjeförsörjaren och icke-familjeförsörjaren, förefölle att vara

av en helt annan storleksordning inom utrikesrepresentationen än när det

gäller inom riket bosatta tjänstemän. I sistnämnda hänseende har pekats på

resorna till och från hemlandet för hustru och barn i samband med semestrar,

skollov, sjukdomsfall o. s. v., barnens utbildning, som förutsätter antingen anordnande

av skolhushåll eller anlitande av internatskolor i hemlandet eller

medförande av svensk lärare till anställningsorten, högre kostnader vid sjukdomsfall

ävensom hustruns utgifter i anledning av ofrånkomliga representativa

förpliktelser. Sakkunniga hava emellertid enats örn, att i stället för

att taga i betraktande den gifte tjänstemannens större behov i allmänhet, uteslutande

fästa sig vid det moment i hans förpliktelser som familjeförsörjare,

som enligt sakkunnigas uppfattning ostridigt ställer utlandstjänstemannen i

en särställning i jämförelse med tjänstemän inom landet, nämligen barnens

uppfostran. Sakkunniga anföra i sådant hänseende följande.

Det kan näppeligen anses innebära ett avsteg från allmänna lönesättningsprinciper,

örn staten inom lönesystemet för utlandstjänstemän bereder utrymme

för en löneform, som avser att skapa garantier för att de i utlandet

anställda tjänstemännens barn bliva uppfostrade till svenska medborgare.

Vid studium av inkomna redogörelser för tjänstemännens enskilda förhållanden

hava sakkunniga genomgående iakttagit en strävan att låta barnen bevara

sambandet med Sverige och att icke genom en utländskt betonad uppfostran

försvåra deras framtida utkomst som svenska medborgare. De härmed

förenade kostnaderna måste i allmänhet bliva betydande, och såsom

förut antytts har Kungl. Maj:t vid fördelningen av extra ortstillägg tagit hänsyn°

härtill. I betraktande härav vilja sakkunniga föreslå, att visst bidrag

utgår för varje barn, gentemot vilket tjänsteman har försörjningsplikt. I

överensstämmelse med den tanke, som här utvecklats, skulle bidragens storlek,

med ett undantag, vara oberoende av faderns tjänstegrad. Undantaget

skulle avse kanslisterna, vilkas ställning i många hänseenden skiljer sig från

övriga tjänstemäns. Eftersom de genomgående under mycket längre tidsperioder

— ofta under hela sin tjänstetid — äro placerade på samma post, är

det för dem väsentligt lättare att vidtaga på längre sikt syftande åtgärder för

barnens uppfostran, och det kan med den kostnadsnivå, som för kanslisterna

rimligen kommer i fråga, under alla förhållanden svårligen undvikas, att denna

uppfostran i större utsträckning blir förlagd till tjänstgöringslandet. Med

hänsyn till önskvärdheten av såvitt möjligt enkla och allmängiltiga bestämmelser

hava sakkunniga uppbyggt sitt förslag på vad de hava sig bekant örn

de vanligast förekommande fallen.

Barnet uppfostras hos föräldrarna intill en ålder av omkring 10 år. och de

särskilda kostnaderna betingas under denna levnadsperiod huvudsakligen av

resorna till och från hemlandet ävensom därav, att föräldrarna anställa och

bekosta resorna för en svensk barnjungfru eller småbarnslärarinna. Då kostnaderna

för en anordning av sistberörda slag icke ökas i samma proportion

som antalet barn, synes bidragsbeloppet kunna reduceras för varje barn utöver

det första med hälften för samtliga tjänstemän utom kanslister, men

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

13

däremot icke för kanslisterna, för vilka en sådan anordning i ett normalfall

ej torde komma i fråga. Sakkunniga föreslå ett bidragsbelopp av 1,000 kronor

för ett barn och 500 kronor för ett vart av de följande i åldern intill 10

år till samtliga tjänstemän utom kanslister samt 500 kronor för varje barn

i angivna ålder till kanslisterna. Från och med 10-årsåldern och intill en

gräns av förslagsvis 21 år ordnas utbildningen i det övervägande antalet fall

och under den övervägande delen av denna levnadsperiod antingen genom

anordnande av skolhushåll eller anlitande av internatskolor i Sverige. Anställandet

av svensk lärare på tjänstgöringsorten torde nu för tiden mera sällan

förekomma. Även beträffande dessa anordningar kan det möjligen sägas,

att kostnaderna proportionsvis i någon mån reduceras vid större antal barn,

men då det här är fråga örn utgifter, som även i billigaste fall ej oväsentligt

överstiga vad sakkunniga anse sig kunna föreslå såsom bidrag, hade de icke

tänkt sig någon minskning av beloppen för barn i denna ålder utöver det

första. Med ledning av vad de sakkunniga inhämtat om kostnaderna för

skolhushåll och avgifter vid internatskolor, föreslå de ett belopp av 2,000

kronor för varje barn i åldern 10 till 21 år till samtliga tjänstemän utom

kanslister. För kanslister torde bidraget för barn över 10-årsåldern böra bestämmas

till 1,000 kronor.

Här ifrågavarande lönetillägg torde för enkelhetens skull kunna benämnas

»barnbidrag», även om denna benämning måhända icke giver ett fullt adekvat

uttryck för det särskilda syftet med den föreslagna anordningen. I sina

beräkningar hava sakkunniga angivit årskostnaden för nu ifrågasatta förmån

till 123.500 kronor, vilket belopp skulle utgå, därest anordningen i innevarande

stund tillämpades.

Statskontoret har anfört följande.

Systemet med barntillägg överensstämmer visserligen icke med den likalönsprincip,

vilken av statsmakterna godtagits vid lönesättningen för statstjänstemän

i allmänhet. De skäl, som de sakkunniga åberopat för förslaget

på denna punkt, hava emellertid övertygat statskontoret om att ett undantag

från sagda princip kan väl försvaras i fråga örn utlandstjänstemännen med

hänsyn till de säregna förhållanden, under vilka dessa befattningshavare

utöva sin verksamhet. Vid sådant förhållande och då ett dylikt undantag

icke lärer behöva medföra några konsekvenser för andra förvaltningsområden,

vill statskontoret icke motsätta sig, att en differentiering ur förevarande

synpunkt kommer till stånd. Mot de föreslagna bidragsbeloppens storlek finner

ämbetsverket i och för sig icke anledning till erinran. Med hänsyn till

att bidragen, enligt vad de sakkunniga uttalat, principiellt endast skulle avse

kostnader, som direkt föranledas av barnens svenska undervisning, synes

emellertid kunna ifrågasättas, om tillräckliga skäl äro för handen för att medgiva

bidrag för barn under 10 år, intill vilken ålder barnen, såvitt av betänkandet

framgår, pläga uppfostras hos föräldrarna. Vidare vill det förefalla

statskontoret, som om den övre gränsen för barntilläggets utgående lämpligen

borde anpassas efter vad som enligt allmänna familjepensionsreglementet

fastställts såsom slutgräns för pension flir arvsberättigade barn. I enlighet

härmed borde barntillägg upphöra att utgå, då barnet uppnår 19 års ålder.

Även jag anser utlandstjänstemännens särskilda tjänstgöringsförhållanden Departement

motivera att barnbidrag utgå till dessa befattningshavare i huvudsak enligt chefende

sakkunnigas förslag. Med bidragen avses i princip intet annat än att bereda

utrikesrepresentationens tjänstemän samma möjligheter alt giva sina

barn svensk uppfostran som de inom riket stationerade tjänstemännen tiga.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Departements,

chefen.

Statskontoret har, såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen, ifrågasatt

om tillräckliga skäl äro för handen att medgiva bidrag för barn under

10 år. Med hänsyn till vad de sakkunniga anfört har jag icke ansett mig böra

frångå förslaget på denna punkt. Däremot finner jag i likhet med statskontoret

att bidragsrätten bör upphöra, då barnet uppnår 19 års ålder.

I fråga om bidragsbeloppens storlek kan jag icke tillstyrka, att kanslisterna,

såsom sakkunniga föreslagit, sättas i sämre läge än övriga tjänstemän. De

skäl, som motivera ifrågavarande barnbidrag, göra sig enligt min mening

gällande med lika kraft oavsett befattningshavarens tjänstegrad. För min del

får jag förorda, att barnbidrag skall utgå med 750 kronor för ett och 500

kronor för varje ytterligare barn under 10 års ålder samt med 2,000 kronor

för varje barn, som fyllt 10 år.

De jämkningar jag sålunda förordat kunna beräknas medföra en utgiftsminskning

i förhållande till sakkunnigförslaget av 26,000 kronor.

Utomeuropeiskt tillägg. Sakkunnigas förslag rörande utomeuropeiska

tillägg avser, såsom förut angivits, att kompensera de merkostnader och allmänna

olägenheter, som följa av placeringen i avlägsnare länder. Härtill

har hänsyn icke tagits vid bestämmandet av ortstilläggens storlek.

Enligt sakkunnigförslaget skulle utomeuropeiskt tillägg utgå till tjänstemännen

vid beskickningar eller konsulat utom Europa eller i Sovjetunionen

med 1,500 kronor till förste kanslister eller kanslister, med 3,000 kronor

till andre legationssekreterare eller andre vicekonsul samt med 5,000 kronor

till övriga tjänstemän.

Den närmare innebörden av de sakkunnigas förslag i denna del framgår

av protokollsbilagorna.

Mot vad de sakkunniga sålunda föreslagit finner jag icke anledning till

erinran.

Chargé d’affaires-tillägg. Sakkunniga anföra följande.

Som bekant är vår diplomatiska representation i vissa länder anförtrodd

åt sändebud i något angränsande land, varvid emellertid förutsättes att representationen

är av huvudsakligen formell natur och icke behöver föranleda

annat än jämförelsevis korta besök i vederbörande huvudstad. I en

del fall befinnes omfattningen av våra intressen göra en mera stadigvarande

representation önskvärd utan att dock påkalla anställande av särskilt sändebud.

Under sådana förhållanden plägar en tjänsteman i mellangraderna,

oftast ett legationsråd, placeras på orten för att under sändebudets frånvaro

i egenskap av t. f. chargé d’affaires förestå beskickningen. Vissa av dessa

tjänstemän innehava av riksdagen för ändamålet särskilt upprättade befattningar.

I andra fall har Kungl. Maj :t till vederbörande land förflyttat någon

av de vanliga mellangradstjänsterna, vilka enligt riksdagens beslut må disponeras

efter Kungl. Maj:ts beprövande. Ett dylikt uppdrag skiljer sig väsentligt

från vanliga vikariatsförordnanden och medför en i många avseenden

självständig ställning samt vissa förpliktelser. En särskild ersättning till

dessa chargés d’affaires synes berättigad. Ersättningen kan förslagsvis be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28. 15

nämnas »chargé cTaffaires-tillägg» och torde lämpligen fastställas till 2,000

kronor.

Kostnaderna för de sålunda föreslagna tilläggen framgå av protokollsbilagorna.

Jag tillstyrker sakkunnigas förslag i denna del. Departements
chefen.

Bidrag för inköp av automobil. Av redogörelsen för sakkunnigförslagets

huvudsakliga innebörd framgår, att sakkunniga föreslagit borttagande av nu

utgående ekiperingspenningar. Dessa skulle enligt sakkunnigas uppfattning

bliva överflödiga, därest dels sändebuden tillhandahölles möbler och annan

inredning för representationsändamål, dels särskilda förflyttningsbidrag utginge

och dels nyutnämnda sändebud erhölle bidrag till inköp av automobil.

Samtidigt skulle viss begränsning ske i fråga om rätten till ersättning för

flyttningskostnader.

Beträffande bidrag för inköp av automobil anföra sakkunniga huvudsakligen

följande.

Örn varje nyutnämnt sändebud vid tillträdandet av sin post därstädes funne

allt sådant i fråga örn bohag och annan inredning, som erfordrades för den

av hans ställning föranledda representationen, skulle han — som ju i normala

fall får förutsättas redan äga bohag för en medelstor våning — icke behöva

mera ekiperingspenningar än som åtgår för inköp av automobil och

för komplettering av den personliga utrustningen. Det är icke minst denna

tankegång, som fört sakkunniga till att överväga frågan örn inköp av automobiler

för beskickningarnas räkning, ty om även dylika fordon på statens

bekostnad ställdes till förfogande, skulle alla de mest betungande utgifterna

i samband med utnämningen till sändebud bortfalla. Sakkunniga hava emellertid

efter noggrann prövning låtit denna tanke falla, och de måste därför

finna nödvändigt, att därest i samband med övergång till ett system med fullt

utrustade bostäder för sändebuden ekiperingspenningarna indragas, ett bidrag

till inköp av automobil i stället beredes de nyutnämnda sändebuden.

Med hänsyn till de förmånliga villkor, på vilka diplomater kunna inköpa automobiler,

torde bidraget kunna begränsas till 6,000 kronor. Örn också detta

belopp icke är fullt tillräckligt på de poster, där på grund av förhållandena

en större vagn erfordras, hava sakkunniga icke funnit nödvändigt, att staten

sträcker sig längre i fråga örn detta bidrag, i synnerhet som genomförandet

av förslaget om förflyttningsbidrag skulle i sina verkningar särskilt gynna de

tjänstemän, vilka förflyttas till någon av de största posterna.

Årskostnaden för de nu ifrågavarande bidragen beräknas av de sakkunniga

till i genomsnitt 10,200 kronor.

Sakkunnigas förevarande förslag ingår, på sätt redan angivits, såsom en Departementsdel

i ett mera omfattande förslag, avseende å ena sidan borttagande av eki- chefen.

peringspenningarna och reduktion av rätten till flyttningskostnadsersättning

samt å andra sidan tillskapande av vissa särskilda förmåner ägnade att kompensera

de särskilda utgifter, som utnämning till sändebud medför för tjänstemannen.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit finner jag ändamålsenligt,

och jag kommer i det följande, efter närmare redogörelse för var och en av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

Departements
chefen.

förslagets övriga delar, att tillstyrka dessas genomförande. I enlighet härmed

tillstyrker jag i detta sammanhang att bidrag för inköp av automobil må,

på sätt sakkunniga förordat, utgå till nvutnämnt sändebud.

Ersättning för hållande av automobil. Sakkunniga hava ansett den omständigheten

att samtliga sändebud numera hålla sig med automobil böra

utnyttjas för att bereda sändebuden vissa på alla håll likvärdiga förmåner

och i samband därmed nedbringa summan av de kontanta lönebeloppen. De

anföra härvid följande.

Motorbränsle hör i själva verket till de förnödenheter, vilkas pris är underkastat

stora variationer från ort till ort — bensin kostar för diplomater 7

öre för litern i ett land och 37 öre i ett annat -—- och likaledes synas premierna

för automobilförsäkringar vara i hög grad växlande. Dessa priser äro dessutom

lätta att kontrollera. Sakkunniga föreslå, att samtliga sändebud tillerkännas

förmån av dels fri bensinförbrukning beräknad till 4,000 liter för

år och lämpligen utgående i form av ett belopp, som motsvarar å anställningsorten

för diplomater gällande pris för sagda kvantitet av varan, dels fri

försäkring av dem tillhöriga automobiler, omfattande såväl vederbörlig ansvarsförsäkring

som försäkring för skada å eget fordon. Med stöd av inkomna

uppgifter hava sakkunniga kommit till den slutsatsen, att kostnaden för

4,000 liter bensin genomsnittligt ungefärligen motsvarar ett sändebuds årliga

utgifter för driften av en efter tjänsteställningen avpassad automobil

(motorbränsle, olja, ringsbtning, smärre reparationer m. m.), därest eventuella

semesterresor i bil frånräknas.

Härutöver föreslå sakkunniga, att sändebud skulle erhålla ersättning för

hyra av garage, där sådant måste hyras utom beskickningsfastigheten.

Kostnadsberäkningarna i avseende å ifrågavarande förmåner sluta på

38,240 kronor.

Statskontoret har anfört:

De sakkunnigas förslag, att sändebuden efter vissa grunder skola erhålla

bidrag till gäldande av kostnaderna för hållande av automobil, föranleder

icke statskontoret till annat uttalande än att ämbetsverket förutsätter, att

bestämmelse meddelas, varigenom det sörjes för att denna förmån må åtnjutas

allenast för det fall att sändebudet verkligen disponerar dylikt fordon

och använder det i sin ämbetsutövning.

Vad angår förslaget, att sändebud skulle erhålla bidrag med belopp, motsvarande

det för diplomatisk personal å sändebudets stationeringsort gällande

priset för 4,000 liter bensin, må påpekas, att detta bidrag avser att

täcka de årliga utgifterna för icke blott motorbränsle utan jämväl andra ändamål,

såsom olja, ringslitning, reparationer m. m. Då priserna för sist avsedda

ändamål knappast torde följa bensinpriserna, synes det vara riktigare

att bidraget bestämmes att motsvara priset för 2,000 liter bensin jämte ett

fast belopp av förslagsvis 500 kronor. Bifall härtill synes icke påverka kostnadsberäkningarna.

Vad statskontoret anfört synes böra beaktas.

I övrigt finner jag icke anledning till erinran mot sakkunnigas förslag

om ersättning till sändebuden för hållande av automobil.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 28.

17

Förflyttningsbidrag. Sakkunniga anföra huvudsakligen följande.

Åtgärder böra vidtagas för att motverka de upprepade påfrestningar för den

enskilda ekonomien, som de ofta återkommande förflyttningarna medföra.

Det är otvivelaktigt med tanke härpå som så många främmande stater tillerkänna

sina utlandstjänstemän vissa bidrag vid varje förflyttning, och sakkunniga

anse för sin del goda skäl tala för införandet av en liknande anordning

inom vår utrikesförvaltning. Den i andra länder tillämpade principen

att beräkna bidragen i relation till löneförmånerna förefaller sakkunniga

lämplig. Då nu å ena sidan bidragen skulle avse att utgöra gottgörelse för

sådana utgifter, som ej kunna inrangeras bland kostnaderna för flyttning

av bohag, och å andra sidan dylika utgifter huvudsakligen uppstå på den

post, som skall tillträdas, är det efter löneförmånerna på denna post som

bidraget bör rättas.

Sakkunniga föreslå sålunda, att tjänsteman inom utrikesförvaltningen skall

äga rätt att vid varje förflyttning, alltifrån den då han tillträder en första

befattning i lönegraden A 21, oberoende av eventuell ersättning för flyttningskostnader

i egentlig mening, uppbära ett bidrag, förslagsvis benämnt

»förflyttningsbidrag» och utgående med ett belopp, som motsvarar de sammanlagda

kontanta löneförmånerna (lön, jämte därå under flyttningsmånaden

eventuellt belöpande rörligt tillägg, ortstillägg samt i förekommande fall

barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg och chargé d’affaires-tillägg) under en

månad på den befattning, som tillträdes. Vid en förflyttning till utrikes ort

måste tjänstemannen räkna med att, innan han funnit en bostad, i regel under

några månader med sin familj vistas på hotell eller pensionat på den

nya anställningsorten med därav föranledda mer eller mindre betungande

merkostnader; han skulle då kompenseras med en månads lön jämte de efter

anställningsortens förhållanden samt tjänstemannens ställning och försörjningsplikt

mot barn tillmätta särskilda tilläggen. Vid förflyttning till Sverige,

där han sannolikt antingen kan under övergångstiden placera hustru

och barn hos släktingar eller i andra avseenden draga fördel av att befinna

sig i hemlandet, skulle han endast få en månads lön jämte eventuellt rörligt

tillägg men icke ortstillägg, barnbidrag eller övriga nyssnämnda tilllägg.

Vid förflyttning till en ministerpost, där bostad omedelbart skulle disponeras

antingen i statens hus eller i av staten förhyrd lägenhet, skulle en

månadslön räcka till för de personliga nyanskaffningar, som under alla förhållanden

äro ofrånkomliga.

Ehuru sakkunniga finna det icke oberättigat, att den, som forordnas till

innehavare av en av de viktigare och följaktligen högre avlönade sändebudsposterna,

i samband med tillträdet erhåller ett jämförelsevis betydande bidrag

till sin personliga utrustning — detta bland annat av det skälet att,

såsom förut antytts, förordnandet på en dylik post torde nödvändiggöra inköp

av en automobil till ej oväsentligt högre pris än vad som täckes av det

lör sådant ändamål föreslagna bidraget — vilja sakkunniga dock föreslå, att

ett maximibelopp fastställes för förflyttningsbidragen. Sakkunniga hava i

sådant hänseende tänkt sig 3,500 kronor.

Under hänvisning lill vad jag i det föregående vid behandlingen av förslaget

örn bidrag för inköp av automobil anfört angående borttagande av

nu utgående ckiperingspenningar m. m. tillstyrker jag sakkunnigas förslag

i nu förevarande del. Årskostnaden för förflyttningsbidrag hava de sakkunniga

beräknat lill 31,000 kronor.

Departements
chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 28.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

Departements
chefen.

Språktillägg. Enligt bestämmelse i gällande stat för ortstillägg utgår

särskilt lönetillägg till vissa kanslister såsom uppmuntran för förvärvande

av språkkunskaper. Bestämmelsen innebär, att ortstillägget till kanslist vid

någon av beskickningarna i Moskva, Warszawa, Buenos Aires, Lima, Mexico,

Rio de Janeiro, Teheran eller Tokio höjes med 1,000 kronor, därest kanslisten

visar sig besitta förmåga av ledig behandling i tal och skrift av anställningslandets

språk.

Sakkunniga föreslå, att uppräkningen ersättes med en allmän bestämmelse

av innebörd, att kanslist, vilkens tjänst i anseende till språkförhållandena

i anställningslandet påkallar användande i större utsträckning av annat språk

än de skandinaviska, engelska, franska eller tyska språken kan komma i

åtnjutande av ifrågavarande löneförhöjning. Sakkunniga ifrågasätta samtidigt

viss modifiering av kravet på kunskaper i anställningslandets språk.

Vad sakkunniga sålunda föreslagit föranleder icke någon erinran från min

sida.

Bostadsförmån m. m. Såsom förut angivits innebär sakkunnigförslaget,

att förmån av fri bostad skulle beredas samtliga sändebud. Härom anföra

sakkunniga bland annat följande.

Vid tillhandahållande av fri bostad får ju staten, som skall betala hyror

eller anskaffa fastigheter, i hög grad skiftande utgifter på olika orter, medan

den förmån, som härigenom beredes tjänstemännen, för var och en av dem

måste te sig såsom i stort sett likvärdig. Vid avvägandet av de kontanta löneförmånerna

-— vilket givetvis bör ske på en i motsvarande grad sänkt nivå

— behöver staten dessutom icke taga hänsyn till en alldeles särskilt svårberäknelig

faktor, nämligen hyresläget på de olika orterna. När det gäller lönereglering

för sändebuden, framträda fördelarna härav så mycket mera, som

å ena sidan kostnaderna för bostad för dem nödvändigtvis äro betydande, och

å andra sidan valet av bostad i främsta rummet påverkas av kravet på tillräckliga

och lämpligt anordnade utrymmen för kanslilokaler och representation.

Beträffande andra tjänstemän än sändebud ställer sig frågan örn statens

övertagande av bostadshyran på ett helt annat sätt. De representativa uppgifterna

träda mer eller mindre fullständigt i bakgrunden, utrymmesbehovet

domineras av familjens storlek och personliga förhållanden i övrigt, och så

länge vederbörande icke sänka sin standard under vad som med hänsyn till

deras officiella ställning mäste anses som ett minimum, har staten knappast

något intresse av att ingripa i deras sätt att ordna sina bostadsförhållanden.

I de huvudstäder, där sändebud äro placerade men staten icke äger beskickningshus,

skulle utrikesdepartementet enligt sakkunnigas förslag förhyra

lämpliga lokaler.

Sakkunniga förutsätta vidare, att förmån av fri bostad liksom hittills skulle

tillkomma generalkonsulerna i Hamburg och Reykjavik samt de i Moskva anställda

tjänstemännen. Därjämte hava de sakkunniga föreslagit, att Kungl.

Majit skulle erhålla bemyndigande att inom ramen av tillgängliga medevi

undantagsfall bereda jämväl andra befattningshavare sådan förmån. Till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28. 19

stöd för förslaget i sistnämnda del anföra sakkunniga huvudsakligen följande.

Det kan förekomma, att i en huvudstad, vilken i avseende å levnadskostnader

i allmänhet icke rimligen synes kunna hänföras till någon av de dyraste

grupperna, tjänstemän tillhörande de främmande representationerna måste

ikläda sig oproportionerligt höga kostnader för bostad. Ett sådant förhållande

plägar sammanhänga med knapp tillgång på bostäder av den beskaffenhet,

som kan komma i fråga för personer i officiell ställning, och gör sig givetvis

mera kännbart för en självständig chargé d’affaires, på vilkens installation

tämligen höga anspråk måste ställas, än för en tjänsteman i samma lönegrad

men i underordnad ställning. Sakkunniga, vilka närmast föranletts

till dessa överväganden av förhållandena i avseende å legationsrådsbefattningen

i Kaunas, hava icke velat lösa svårigheten genom att placera orten i fråga

i den högsta ortstilläggsgruppen, enär de funnit detta alltför mycket strida

mot den allmänna uppfattningen om prisläget i staden. De föreslå därför i

stället, att fri bostad med uppvärmning och belysning beredes innehavaren av

befattningen i fråga, och vilja samtidigt göra det uttalandet, att om i framtiden

på annat håll en liknande disproportion mellan bostads- och övriga kostnader

skulle befinnas föreligga, vidtagandet av en motsvarande anordning ej

bör anses oförenligt med lönesystemets allmänna principer. En dylik anordning

kan eventuellt befinnas påkallad även vid en eller annan självständig

konsulspost.

Kostnaderna för hyra av bostäder å de orter, där staten ej äger fastighet,

hava sakkunniga beräknat till 100,800 kronor.

Statskontoret har framhållit, att det syntes välbetänkt att ur ortstilläggen

utbryta gottgörelse för bostad jämväl för sändebuden i de huvudstäder, där

staten icke äger fastighet, och att bereda även dessa sändebud fri bostad.

Enligt sakkunnigas förslag skola de åt sändebuden upplåtna bostäderna på

statens bekostnad förses med bohag och annan inredning för representationsändamål.

Såsom tidigare angivits sammanhänger förslaget i denna del med

förslagen om ekiperingspenningarnas borttagande och begränsning av rätten

till ersättning för flyttningskostnader. Den närmare utformningen av bestämmelserna

för den ifrågavarande utrustningens anskaffande och omfattning

anse sakkunniga böra överlämnas åt Kungl. Maj:t eller ministern för utrikes

ärendena. Kostnaderna beräknas till i genomsnitt 32,600 kronor för år räknat.

Statskontoret har anfört följande.

De sakkunnigas förslag i fråga om möblering av sändebudens bostäder i

samband med avskaffande av ekiperingspenningar m. m. finner statskontoret

ändamålsenliga och ägnade att bättre än vad i berörda hänseenden för närvarande

gäller tjäna såväl statsverkets som tjänstemännens intressen.

Sakkunniga förorda, att statsverket helt skall övertaga kostnaderna för

uppvärmning och belysning av ej blott staten tillhöriga fastigheter i utlandet

utan även sådana bostäder, som enligt deras förslag skulle på statens bekostnad

förhyras för vissa tjänstemän. De anföra härom i huvudsak följande.

För att bostadsförmånen skall bliva såvitt möjligt likvärdig på olika orter,

erfordras, att staten även helt bestrider kostnaderna för uppvärmning och be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 28-

Departementschefen.

lysning. För närvarande utgå till boställshavarna i statens fastigheter i utlandet

fasta bidrag härtill. Dessa bidrag hava för varje särskilt hus ursprungligen

så beräknats, att de skulle ungefärligen motsvara de verkliga kostnaderna.

Prisutvecklingen har emellertid medfört, att på vissa orter bidragen

blivit uppenbart otillräckliga, under det att de på andra ställen alltjämt täcka

därmed avsedda kostnader. För sakkunniga har upplysts, att vissa sändebud

under senaste uppvärmningsperiod måst för ändamålet av egna medel tillskjuta

belopp av betydande storlek, i ett fall närmare 4,000 kronor. Att anordningen

med fasta bidrag —- även om dessa justeras efter det aktuella prisläget

— eventuellt kan inom kort förrycka en eventuellt nu genomförd lönereglering,

torde ligga i öppen dag; härför erfordras ju endast att priserna i

visst land stiga eller sjunka för en helt begränsad grupp av förnödenheter -—- kol, köks m. m. — något som ofta skett utan direkt anslutning till prisutvecklingen

i övrigt. För vissa boställshavare inom landet gäller regeln att staten

bidrager med en proportionsvis bestämd del av de redovisade verkliga kostnaderna,

medan återstoden betalas av tjänstemannen. Sakkunniga hava övervägt

införandet av en motsvarande bestämmelse i utrikesförvaltningens lönestater

men av olika skäl stannat för att förorda, att ifrågavarande kostnader

helt påföras statsverket. Detta förslag motiveras icke i främsta rummet av

att sändebudens kostnader för hithörande ändamål i särskilt hög grad betingas

av deras representativa skyldigheter, utan framför allt av att ett bifall till

förslaget skulle undanröja det osäkerhetsmoment vid ortstilläggens avvägning,

vilket ligger i de skiftande bränslepriserna. Kostnaderna för uppvärmning

och belysning utgöra för sändebuden en ganska svårberäknelig faktor

av den anledningen, att icke blott priserna växla utan även storleken av de

utrymmen, som skola uppvärmas och belysas. Skyldigheten exempelvis att

av egna medel bestrida en fjärdedel av de sammanlagda kostnaderna skulle

under ett år för sändebudet i Helsingfors kunna betyda en personlig utgift

på bortåt 2,000 kronor, för sändebudet i Mexico högst 300 kronor. Vidare

föreligga svårigheter på vissa håll att strängt skilja på kostnaderna för

bostadsutrymmen a ena sidan och för ämbetslokaler å den andra ävensom

att, när fråga blir om förhyrda lokaler och kostnaden för uppvärmning ingår

i hyran, avgöra hur denna kostnad överhuvud taget skall beräknas.

Sakkunniga beräkna kostnaderna för uppvärmning och belysning av

tjanstebostäderna till 92,800 kronor, vilket med frånräknande av nu utgående

fasta värmebidrag jämte kursförlustersättning, 58,140 kronor, skulle

innebära en kostnadsökning av 34,660 kronor.

Statskontoret har anfört huvudsakligen följande.

Ämbetsverket vill ej göra invändning emot att samtliga sändebud erhålla

ersättning för redovisade kostnader för uppvärmning och belysning av bostadslokalerna.

Statskontoret ifrågasätter dock om icke till befordrande av

en utgiftsbesparande hushållning på ifrågavarande område viss kvotdel av

kostnaderna i likhet med vad som gäller i fråga om landshövdingarna —

borde bestridas av boställshavare^ i den mån tillhandahållande av berörda

förmåner icke ingår i upprättade hyresavtal.

Jag tillstyrker förslaget att bereda samtliga sändebud förmånen av fri

tjänstebostad med uppvärmning och belysning. Detsamma är ägnat att väsentligt

underlätta en rättvis lönesättning, och vid mitt ställningstagande

till ortstilläggens storlek har jag utgått från att ifrågavarande naturaförmån

skall tillkomma sändebuden.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

21

Liksom hittills bör förmån av fri bostad med uppvärmning och belysning

jämväl tillkomma generalkonsulerna i Hamburg och Reykjavik ävensom de

i Sovjetunionen placerade tjänstemännen. Av skäl, som sakkunniga anfört,

synes sådan förmån böra tillerkännas även innehavaren av legationsrådsbefattningen

i Kaunas. I dessa fall bör särskilt medgivande inhämtas av

riksdagen. Örn bostadsförmån framdeles anses böra tillkomma annan tjänsteman

än här nämnts, bör frågan givetvis underställas riksdagens prövning.

Vad angår det av statskontoret framförda förslaget om skyldighet för

boställshavaren att själv bestrida viss kvotdel av kostnaderna för uppvärmning

och belysning får jag framhålla att den skyldighet, som i sådant hänseeende

nu åligger landshövdingarna, i annat sammanhang denna dag föreslås

skola upphöra. För min del förordar jag, att staten, såsom sakkunniga

föreslagit, står för hela kostnaden för uppvärmning och belysning av de

åt utlandstjänstemännen upplåtna bostäderna.

Statens kostnader för hyra av bostäder å orter, där staten icke äger fastighet,

samt för uppvärmning och belysning av tjänstebostäderna böra påföras

statens allmänna fastighetsfond.

Under hänvisning till vad jag i det föregående vid behandlingen av förslaget

örn bidrag för inköp av automobil anfört angående borttagande av

nu utgående ekiperingspenningar m. m. tillstyrker jag, att de åt sändebuden

upplåtna bostäderna på statens bekostnad förses med möblering, vari

förutom möbler inbegripes härmed jämförlig för varaktig användning avsedd

utrustning såsom gardiner och mattor, samt annan inredning för representationsändamål.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i varje

förekommande fall besluta angående utrustningens anskaffande och omfattning.

Kungl. Majit torde även, där så prövas skäligt, få besluta om

inköp av bohag för sändebud, vilken tillträtt tjänsten före den 1 juli 1939.

Underhållet av möblering, som genom statens försorg anskaffats, torde

såsom nu gäller för landshövdingarna, böra bekostas av staten, dock självfallet

med den begränsningen att bostadsinnehavaren är skyldig ersätta

skada, som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse från hans sida.

Andra av staten anskaffade inventarier bör befattningshavaren vara pliktig

överlämna till efterträdaren i det skick, vari de mottagits.

Kostnaderna för inköp av det bohag, varom här är fråga, böra bestridas

från vederbörligt anslag under tredje huvudtiteln.

Reseersättning. I avsikt att uppmuntra utom Europa anställda tjänstemän

att begagna sina ledigheter för att vidmakthålla kontakten med hemlandet

har åt dessa tjänstemän beviljats förmånen av gottgörelse för biljettkostnaderna

för resa till och från Sverige i samband med semester, i allmänhet

vart tredje år, eller, därest tjänstemannen är anställd i vissa länder

med hälsovådligt klimat, vart annat år.

Sakkunniga framhålla, att denna förmån förlorar en god del av den ver
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Departements
chefen.

Departements

chefen.

Departements
chefen.

kari, som avsetts, genom att tjänstemännen själva måste bestrida resekostnaden

för hustru och barn. De tillstyrka därför, att, likaväl som tjänstemännen

nu erhålla gottgörelse för familjens biljettkostnader vid förflyttningar

till nya poster, motsvarande ersättning beredes i samband med ifrågavarande

semesterresor. Kostnaderna härför beräkna sakkunniga till

12,000 kronor för år räknat.

Jag tillstyrker, att nuvarande förmån för befattningshavare att erhålla bidrag

till kostnaden för hemresa under semester utsträckes i enlighet med

sakkunnigas förslag till att omfatta jämväl kostnaderna för befattningshavarens

hustru samt barn under 19 år.

Ersättning för flyttningskostnad. Enligt gällande bestämmelser, meddelade

i kungörelsen den 27 juni 1929 (nr 252) angående ersättning för flyttnings-

och resekostnader åt diplomatiska och konsulära tjänstemän, äga

samtliga tjänstemän rätt till ersättning för flyttningskostnader. Vissa maximibestämmelser

gälla emellertid i avseende å volymen av det bohag, som må

flyttas på statens bekostnad. Sändebud och generalkonsul äro sålunda berättigade

till ersättning för flyttning av bohag intill 120 kubikmeter, därest

familj medföljer, och i annat fall intill 90 kubikmeter. Om en tjänsteman

förflyttas till en avlägsen ort och det kan visas, att kostnaderna för

flyttningen icke skulle stå i rimligt förhållande till bohagets värde eller till

dess behövlighet för ägaren, kan han i stället tillerkännas bidrag till inköp

av möbler på orten eller gottgörelse för merkostnader för förhyrning av

möblerad bostad.

I anslutning till förslaget om att sändebudens bostäder skulle på statens

bekostnad förses med möbler och annan inredning för representationsändamål

hava sakkunniga förordat viss begränsning i rätten till ersättning för

sändebuden till flyttningskostnad. Sakkunniga förutsätta, att ersättning icke

skall utgå för flyttning av mera bohag än 70 kubikmeter. Flyttningskostnaderna

beräknas härigenom komma att reduceras med i genomsnitt 10,400

kronor för år.

Mot vad sakkunniga sålunda föreslagit finner jag ej anledning till erinran.

De ändringar i förberörda kungörelse, som böra vidtagas i anledning av

förslaget, torde icke behöva närmare beröras i detta sammanhang.

Ekiperingspenningar. Såsom i det föregående angivits föreslå sakkunniga,

vid bifall till förslagen om tillhandahållande på statsverkets bekostnad

av möbler och annan inredning för representationsändamål, örn förflyttningsbidrag

och örn bidrag för inköp av automobil, att nu utgående ekiperingspenningar

skola borttagas. Härigenom beräknas uppkomma en besparing

av 31,200 kronor för år.

Med hänvisning till vad jag förut i olika sammanhang yttrat tillstyrker

jag sakkunnigas förslag i denna del.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

23

Prisutjämningstillägg. Vid behandlingen av de sakkunnigas förslag till

nya ortstillägg bär anmärkts, att tillägg på vissa platser, där enligt sakkunnigas

mening förhållandena för närvarande icke kunna betraktas såsom

normala, upptagits till belopp, som normalt anses bliva tillräckliga. För

att uppväga de betydande lönesänkningar, som med hänsyn härtill skulle

under rådande förhållanden uppkomma för å dessa platser stationerade befattningshavare,

hava sakkunniga förordat, att lill dessa tjänstemän skulle

utgå prisutjämningstillägg. Enligt sakkunnigas förslag skulle tillägg utgå till

poster i Rumänien, Polen, Sovjetunionen, Turkiet, ''tyskland och Ungern.

Tilläggen skulle bestridas från ett särskilt anslag å riksstaten, anvisat med bestämt

belopp. Medelsbehovet för budgetåret 1939/40 har av de sakkunniga

beräknats till 70,000 kronor.

Sakkunniga påpeka, att även framdeles rubbningar i den ekonomiska situationen

kunna inträda, medförande att de föreslagna lönebeloppen bliva helt

otillfredsställande å vissa platser. Anses förändringarna bliva av mera permanent

karaktär, böra ortstilläggens belopp jämkas. Bedömas de däremot

vara av mera tillfällig art, anse sakkunniga att prisutjämningstillägg böra

utgå till befattningshavarna. För det fall, då en förändring av levnadskostnaderna

inträffar vid sådan tidpunkt, att en längre tidrymd måste förflyta

innan frågan kan i riksdagen avgöras, samt tillika är av den storleksordning,

att omedelbara åtgärder förefalla av behovet påkallade, hänvisa sakkunniga

till den utväg, som står till Kungl. Maj:ts förfogande att med anlitande

av anslaget till oförutsedda utgifter råda bot på det uppkomna missförhållandet.

Sakkunniga förklara, att de icke utan en viss tvekan, med tanke på de olägenheter,

som visat sig vara förbundna med systemet med av Kungl. Majit

fastställda extra ortstillägg, tillrådde, att en kvarleva av detta system bibeliölles

i form av prisutjämningstillägg. Ä andra sidan skulle ett inarbetande

av det nu föreslagna prisutjämningstillägget i lönesystemet enligt sakkunnigas

uppfattning hava i avsevärd grad sönderbrutit detsamma.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har anfört följande.

Lönenämnden vill framhålla, att da av betänkandet icke med tydlighet

framgår, enligt vilka grunder det föreslagna prisutjämningstillägget skall

utgå, det knappast låter sig göra att bilda sig en bestämd mening om forslaget

i denna del. Då anslagsbehovet för ändamalet förutsättes ailigen

bliva föremål för närmare prövning av riksdagen, torde emellertid någon

betänklighet mot förslaget icke behöva resas. Det berörda tillägget synes

likväl lönenämnden böra erhålla en lämpligare beteckning, förslagsvis valutatillägg

eller dylikt.

Statskontoret har framhållit:

För möjliggörande av s. k. prisutjämningstillägg a sådana orter, där med

hänsyn till valutaförhållandena och vissa andra omständigheter särskilda lönetillskott

finnas påkallade, böra enligt de sakkunnigas mening medel sta

till Kungl. Maj:ts förfogande. För ändamålet föreslås anvisande å riksstaten

av ett särskilt, bestämt anslag, vilket för budgetåret 1939/40 beräknas

till 70,000 kronor. Såsom de sakkunniga påpeka, innebär detta förslag i viss

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

mån ett bibehållande — ehuru i annan form — av det hittillsvarande systemet

med av Kungl. Maj :t fastställda extra ortstillägg. Givetvis hade det varit

önskvärt, örn detta system nu kunnat helt avskaffas. Av vad de sakkunniga

härutinnan anfört synes emellertid framgå, att en anordning av här avsedd

innebörd tills vidare svårligen kan avvaras.

Departements
chefen.

Det synes för närvarande nödvändigt att bibehålla en viss möjlighet till

anpassning utanför lönesystemets ram av utlandstjänstemännens löner efter

extra ordinära förhållanden. Vad de sakkunniga föreslagit beträffande prisutjämningstillägg

finner jag mig därför böra biträda. Jag vill emellertid

understryka, att systemet med prisutjämningstillägg är att betrakta som

en nödfallsutväg, som bör tillgripas allenast vid mera betydande men sannolikt

övergående rubbningar av de för lönesättningen grundläggande faktorerna.

På Kungl. Majit torde få ankomma att fördela anvisade medel och

därvid meddela de närmare föreskrifter i fråga om tilläggen, som må befinnas

erforderliga. Lönenämndens förslag att benämna tilläggen valutatillägg

anser jag mig icke böra biträda. Även andra förhållanden än valutakursernas

fluktuationer böra givetvis beaktas vid bestämmandet av ifrågavarande

tillägg.

Kostnadsberäkning. På grundval av sakkunnigas kostnadsberäkningar

erhålles följande jämförelse mellan nuvarande kostnader och kostnaderna

för den föreslagna löneregleringen.

Ortstillägg ....................................

Extra ortstillägg ...............................

Barnbidrag....................................

Utomeuropeiskt tillägg..........................

Chargé d’affaires-tillägg ........................

Bidrag för inköp av automobil ..................

Ersättning för hållande av automobil............

Förflyttningsbidrag .............................

Språktillägg ..................................

Hyra av bostäder ............................

Anskaffande av bohag..........................

Uppvärmning och belysning ....................

Ersättning för biljettkostnader för familj under semesterresor

.................................

Ersättning för flyttningskostnader (minskning) ....

Ekiperingspenningar ..........................

Prisutjämningstillägg ..........................

Kursförlustersättning ..........................

Nuvarande

Blivande

kostnader,

kostnader,

kronor

kronor

1,009,400

1,207,000

380,000

—

—

97,500

—

168,000

—

14,000

—

10,200

—

38,240

—

31,000

8,000

8,000

—

100,800

—

32,600

58,140

92,800

—

12,000

10,400

—

31,200

—

—

70,000

336,270

—

1,833,410

1,882,140.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 28-

25

Nettoökningen skulle således utgöra (1,882,140 — 1,833,410—) 48,730 kronor

eller alltså i runt tal 49,000 kronor. Emellertid hava sakkunniga, utöver

vad i det föregående angivits, föreslagit dels att ett särskilt anslag å 10,000

kronor skulle anvisas till gottgörelse för tillfälliga representationskostnader,

dels ock att anslaget till extra biträden och vaktbetjänte skulle ökas med

20.000 kronor. Medräknas dessa belopp erhålles en nettoökning av 79,000

kronor, understigande kostnadsökningen enligt sakkunnigförslaget med

26.000 kronor. Såsom förut berörts kunna de jämkningar i fråga om bestämmelserna

för barnbidrag, som i det föregående förordats, beräknas medföra

en utgiftsminskning, uppgående till sistnämnda belopp.

Nuvarande kostnader för extra ortstillägg hava i sammanställningen upptagits

med 380,000 kronor eller alltså med 20,000 mera än det belopp som

innevarande budgetår står till förfogande för ändamålet. Detta sammanhänger

därmed, att man, enligt vad de sakkunniga framhållit, regelmässigt

har att räkna med kortare och längre vakanser av sådan omfattning, att en

årlig besparing uppstår av angivna storlek.

Med hänsyn till den efter avlämnandet av sakkunnigas förslag inträffade

förskjutningen i valutakurserna avvika kostnaderna för de förslag, ministern

för utrikes ärendena framlägger under tredje huvudtiteln, till en del från förut

återgivna beräkningar. Jag torde härutinnan få hänvisa till nämnda huvudtitel.

F örf attningsf örslag.

I anledning av det sålunda anförda har inom finansdepartementet upprättats

förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av 50 § civila avlöningsreglementet

den A januari 1939. Paragrafen kommer enligt förslaget att

omfatta 11 moment. I fråga om de särskilda momenten må framhållas följande.

1 mom. överensstämmer med nuvarande 2 mom.

2 mom. a) motsvarar med vissa formella jämkningar nuvarande 4 mom.

a), b) och c) med undantag av de tre första styckena under b).

2 mom. b) motsvarar med vissa formella jämkningar de tre första styckena

av nuvarande 4 mom. b).

3 mom. överensstämmer med viss formell jämkning med nuvarande 6

mom.

4 mom. motsvarar nuvarande 4 mom. d). Ändring har skett på grund

av vad i det föregående anförts angående bidrag till biljettkostnader för befattningshavarens

familj. Enligt gällande föreskrift må resebidrag, där särskilda

skäl därför tala, tilldelas tjänstemän vid beskickningarna i Rio de

Janeiro, Shanghai och Bogotå samt vid generalkonsulatet i Calcutta en gång

vart annat år i stället för en gång vart tredje år. Enligt författningsförslaget

skall denna förmån kunna tillkomma tjänsteman med placering i land

med särskilt hälsovådligt klimat. Härvid har dock förutsatts, att den ökade

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

bidragsrätten tills vidare bör tillkomma allenast tjänstemän med placering å

nyss angivna orter.

5 m o m. motsvarar nuvarande 7 mom. Bestämmelsen har omformulerats

i syfte att tydligare utmärka att fråga är om rätt till ersättning för flyttningskostnad

utöver den, som för tjänstemän i allmänhet gäller enligt 24 §.

6 mom. motsvarar nuvarande 8 mom. första och andra styckena. Enligt

beslut av 1938 års riksdag åtnjuter chefen för utrikesdepartementets

pressbyrå särskilt representationsbidrag.

7 mom. motsvarar, vad angår ortstillägg, nuvarande 1 mom. I det nya

momentet hava intagits bestämmelser angående barnbidrag, utomeuropeiskt

tillägg, chargé d’affaires-tillägg, bidrag för inköp av automobil, ersättning för

hållande av automobil, förflyttningsbidrag och språktillägg.

Enligt nuvarande 3 mom. må tjänsteman, som av hänsyn till förhållandet

till främmande makt hemkallas från tjänst, som han innehar utomlands, där

Kungl. Majit prövar det för tjänsten erforderligt, med bibehållna avlöningsförmåner

förordnas att tjänstgöra i utrikesdepartementet för handläggning

av ärenden, som beröra hans verksamhetsområde. Vad sålunda nämnts skall

gälla även med avseende å tjänsteman i fall, då med hänsyn till kännedom

om vissa förhållanden i det land, varest tjänstemannen är anställd, eller

särskild sakkunskap, som han må äga, eller på grund av annan omständighet

hans tjänstgöring i utrikesdepartementet prövas vara för departementets

vei''ksamhet av synnerligt värde.

Jämlikt nuvarande 4 mom. e) skall det åligga sändebud, generalkonsul

och konsul, som tjänstgöra inom Europa, att minst en gång vart annat år,

i anslutning till semester, under högst 14 dagar, mot åtnjutande av ersättning

för biljett från och till tjänstgöringsorten och i övrigt på de villkor, som

för semester äro stadgade, ställa sig till ministerns för utrikes ärendena förfogande

för tjänstgöring i utrikesdepartementet eller annorledes på sätt ministern

må föreskriva.

Det har vid uppgörande av ifrågavarande författningsförslag ansetts mindre

lämpligt att i avlöningsreglementet meddela föreskrifter om tjänstemännens

skyldighet att tjänstgöra på olika orter eller om Kungl. Majits befogenhet

att meddela beslut rörande tjänstgöring utanför det egentliga tjänstgöringsområdet.

Kungl. Majit torde äga sådan rätt utan riksdagens bemyndigande,

och tjänstemännens skyldigheter böra såsom framgår av 3 § civila

avlöningsreglementet regleras genom tjänstgöringsföreskrifter, som meddelas

i instruktion, arbetsordning eller annan dylik författning. Ej heller erfordras

särskild bestämmelse i avlöningsreglementet om rätt för här ifrågavarande

tjänstemän till ersättning för viss tjänsteresa. Då slutligen befattningshavare,

som beordras att tjänstgöra inom utrikesdepartementet, därest

ej annat särskilt föreskrives, äger åtnjuta de löneförmåner, som äro förenade

med utlandstjänsten, så länge han innehar denna, hava bestämmelser, motsvarande

de i 3 mom. och 4 mom. e) nu meddelade, icke upptagits i författningsförslaget.

Däremot har det ansetts påkallat att Kungl. Majit erhåller

befogenhet att begränsa de med utlandstjänsten förbundna tilläggsförmå
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 28-

27

nema under tid, då tjänsteman tjänstgör i utrikesdepartementet eller eljest

å ort utom verksamhetsområdet. Bestämmelse härom har intagits under 7

mom. b).

8 m o m. överensstämmer med nuvarande 5 mom.

9 m o m. motsvarar med viss formell jämkning nuvarande 9 mom.

10 mom. överensstämmer med nuvarande 10 mom.

11 mom. motsvarar nuvarande 11 mom. I det nya momentet hava bestämmelser

intagits angående rätt för sändebuden vid beskickningarna att

åtnjuta fri tjänstebostad med uppvärmning och belysning. Därjämte har

föreskrivits, att sändebudens tjänstebostäder skola vara försedda med bohag

för representationsändamål enligt de närmare bestämmelser Kungl. Majit

meddelar. I enlighet med vad i det föregående anförts bör riksdagens medgivande

inhämtas, därest fri bostad med uppvärmning och belysning anses

böra tillkomma annan befattningshavare än sändebud. För närvarande bör

sådant medgivande inhämtas i fråga om generalkonsulerna i Hamburg och

Reykjavik, legationsrådet i Kaunas ävensom samtliga befattningshavare vid

beskickningen i Moskva, å vilka civila avlöningsreglementet äger tilllämpning.

Det sålunda upprättade kungörelseförslaget bör föranleda viss ändring

i 59 § 2 mom. civila avlöningsreglementet. Då nämnda paragraf torde få

ändras även på grund av andra löneregleringsförslag, som enligt vad som

förutsättes i årets statsverksproposition senare komma att föreläggas riksdagen,

synes tills vidare böra anstå med framläggande av förslag till ändrad

lydelse av paragrafen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna förberörda förslag till kungörelse,

dels ock medgiva, att fri tjänstebostad med uppvärmning

och belysning må utan hinder av föreskrifterna i 42 och 44 §§

civila avlöningsreglementet åtnjutas av generalkonsulerna i

Hamburg och Reykjavik, legationsrådet i Kaunas och samtliga

befattningshavare vid beskickningen i Moskva, å vilka

civila avlöningsreglementet äger tillämpning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Henrik Klackenberg.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Bil. 1.

Vissa kontanta löneförmåner till sändebuden.1

Placering

Ortstillägg och beräknad kurs- förlustersättning för budgetåret

1938/39

Ortstillägg m. m. enligt sak- kunnigas förslag

Skillnad

Orts-

tillägg

Extra

orts-

tillägg

Kurs-

förlust-

ersätt-

ning2

Summa

Orts-

tillägg

Utom-

euro-

peiskt

tillägg

Barn-

bidrag

(medel-

tal)

Summa

Washington*

35,000

28,100

1,470

64,570

55,000

5,000

1,910

61,910

- 2,660

London * ...

45,000

6,500

1,880

53,380

50,000

—

1,910

51,910

- 1,470

Berlin * ....

23,400

—

29,410

52,810

40,000

—

1,910

41,910

- 10,900

Paris *......

30,600

6,000

—

36,600

40,000

—

1,910

41,910

+ 5,310

Moskva * ...

30,600

7,000

22,920

60,520

25,000

5,000

1,910

31,910

- 28,610

Rom * .....

5,800

14,000

890

20,690

25,000

—

1,910

26,910

+ 6,220

Warszawa *.

17,400

—

23,490

40,890

25,000

—

1,910

26,910

- 13,980

Bryssel *....

5,000

5,500

6,420

16,920

20,000

—

1,910

21,910

+ 4,990

Haag *.....

11,400

2,000

12,160

25,560

20,000

—

1,910

21,910

— 3,650

Madrid *....

9,000

(11,000)

—

20,000

20,000

—

1,910

21,910

+ 1,910

Ankara *....

9,000

6,000

20,880

35,880

20,000

5,000

1,910

26,910

- 8,970

Teheran ____

28,000

—

18,050

46,050

20,000

5,000

1,910

26,910

- 19,140

Helsingfors *

10,800

3,500

—

14,300

18,000

—

1,910

19,910

+ 5,610

Köpenhamn*

10,800

6,000

—

16,800

18,000

—

1,910

19,910

+ 3,110

Oslo *......

10,800

10,000

—

20,800

18,000

-

1,910

19,910

- 890

Bern *......

7,800

4,000

6,210

18,010

15,000

—

1,910

16,910

- 1,100

Budapest *..

8,800

11,700

5,960

26,460

15,000

—

1,910

16,910

- 9,550

Bukarest * ..

10,800

6,000

10,240

27,040

15,000

—

1,910

16,910

- 10,130

Prag.......

15,800

4,000

7,120

26,920

15,000

—

1,910

16,910

- 10,010

Riga .......

12,000

6,000

1,170

19,170

15,000

—

1,910

16,910

- 2,260

Buenos A. ..

36,000

—

—

36,000

15,000

5,000

1,910

21,910

- 14,090

Kairo ......

34,000

—

1,600

35,600

15,000

5,000

1,910

21,910

- 13,690

Lima.......

34,000

—

—

34,000

15,000

5,000

1,910

21,910

- 12,090

Mexico.....

22,400

10,600

—

33,000

15,000

5,000

1,910

21,910

- 11,090

Rio ........

30,000

—

—

30,000

15,000

5,000

1,910

21,910

- 8,090

Shanghai ...

30,000

3,000

—

33,000

15,000

5,000

1,910

21,910

- 11,090

Tokio *.....

20,000

2,500

—

22,500

15,000

5,000

1,910

21.910

- 590

Summa

544,200

153,400

169,870

867,470

594,000

55,000

51,570

700,570

-166,900

1 Vid bedömandet av siffrorna i denna tabell bör beaktas att enligt de sakkunnigas förslag

samtliga sändebud komma att åtnjuta fri tjänstebostad med uppvärmning och belysning samt

ersättning för hållande av automobil. För närvarande åtnjuta sändebuden å de med * utmärkta

orterna fri tjänstebostad samt visst bidrag till uppvärmning och belysning.

2 Kursförlustersättningarna hava här liksom i följande bilagor beräknats på grundval av

valutakurserna vid utbetalningen av lönerna för juli 1938.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 28.

29

Bil. 2.

Vissa kontanta löneförmåner till generalkonsulerna.

Placering

Ortstillägg och beräknad kursför- lustersättning för budgetåret

1938/39

Ortstillägg m. m. enligt sakkun- nigas förslag

Skillnad

Orts-

tillägg

Extra

orts-

tillägg

Kursför-

luster-

sättning

Summa

Orts-

tillägg

Utom-

euro-

peiskt

tillägg

Barn-

bidrag

(medel-

tal)

Summa

New York..

18,400

17,100

920

36,420

30,000

5,000

1,130

36,130

- 290

London ...

14,400

9,100

1,070

24,570

24,000

—

1,130

25,130

+ 560

Hamburg..

7,400

—

16,880

24,280

15,000

—

1,130

16,130

-8,150

Calcutta ...

19,400

500

1,350

21,250

15,000

5,000

1,130

21,130

- 120

Montreal ..

16,400

5,300

570

22,270

15,000

5,000

1,130

21,130

-1,140

Pretoria ...

16,400

2,000

1,000

19,400

15,000

5,000

1,130

21,130

+ 1,730

Sydney----

14,400

4,000

—

18,400

15,000

5,000

1,130

21,130

+ 2,730

Reykjavik .

7,400

—

450

7,850

7,000

—

1,130

8,130

+ 280

Summa

114,200

as,ooo

22,240

174,440

136,000

25,000

9,040

170,040

-4,400

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

Bil. 3.

Vissa kontanta löneförmåner till legationsråd, handelsråd och konsuler.

Placering

Ortstillägg och beräknad

kursförlustersättning för

budgetåret 1938/39

Ortstillägg m. m. enligt

sakkunnigas förslag

Skillnad

Orts-

tillägg

Extra

orts-

tillägg

Kurs-

för-

lust-

ersätt-

ning

Summa

Ortstill- lägg och

(*) Chargé

d’affaires- tillägg

Utom

euro-

peiskt

till-

lägg

Barn-

bidrag

(me-

del-

tal)

Summa

Legationsråd:

Athen ............

12,000

—

_

12,000

10,000

*2,000

—

1,550

13,550

+

1,550

Belgrad...........

10,000

_

7,200

17,200

10,000

*2,000

—

1,550

13,550

—

3,650

Kaunas...........

10,000

1,000

16,960

27,960

10,000

*2,000

—

1,550

13,550

—

14,410

Bogotå...........

18,400

_

_

18,400

10,000

*2,000

5,000

1,550

18,550

+

150

Santiago..........

14,400

—

—

14,400

10,000

*2,000

5,000

1,550

18,550

+

4,150

Tallinn...........

6,600

_

600

7,200

8,000

*2,000

—

1,550

11,550

+

4,350

London...........

6,600

9,200

780

16,580

18,000

—

1,550

19,550

+

2,970

Washington.......

7,600

15,700

640

23,940

18,000

5,000

1,550

24,550

+

610

Berlin............

5,100

—

12,750

17,850

10,000

—

1,550

11,550

-

6,300

Moskva ..........

7,800

3,600

9,670

21,070

10,000

5,000

1,550

16,550

-

4,520

Paris.............

6,400

3,500

—

9,900

10,000

—

1,550

11,550

+

1,650

Helsingfors.......

4,200

2,000

—

6,200

8,000

—

1,550

9,550

+

3,350

Handelsråd:

Washington ......

7,600

12,000

570

20,170

15,000

5,000

1,550

21,550

+

1,380

Berlin............

5,100

—

11,820

16,920

8,000

—

1,550

9,550

—

7,370

Konsuler:

Dublin ..........

10,000

2,000

650

12,650

15,000

-

1,550

16,550

+

3,900

Chicago ..........

12,100

7,500

560

20,160

15,000

5,000

1,550

21,550

+

1,390

San Francisco ____

12,100

6,900

570

19,570

15,000

5,000

1,550

21,550

+

1,980

Danzig ..........

10,000

—

15,430

25,430

8,000

—

1,550

9,550

-

15,880

Rouen............

5,100

—

—

5,100

6,000

—

1,550

7,550

+

2,450

Summa

171,100

63,400

78,200

312,700

214,000

35,000

29,450 290,450

_

l22,250

*12,000

!

1 Siffran bör bedömas mot bakgrunden av dels förslaget att tillerkänna chargé d’affaires i

Kaunas fri bostad m. m., dels det förhållandet att konsuln i Danzig med nuvarande kursförlustersättning

åtnjuter en lön vida över genomsnittsnivån.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28-

31

Bil. 4.

Vissa kontanta löneförmåner till förste legationssekreterare och vicekonsuler.

Placering

Ortstillägg och beräknad

kursförlustersättning för

budgetåret 1938/39

Ortstillägg m. m. enligt

sakkunnigas förslag

Skillnad

Orts-

tillägg

Extra

orts-

tillägg

Kurs-

för-

lust-

ersätt-

ning

Summa

Ortstill- lägg och

(*)Chargé

d’affaires- tillägg

Utom

euro-

peiskt

till-

lägg

Barn-

bidrag

(me-

del-

tal)

Summa

Legationssekreterare:

Berlin............

3,800

—

9,190

12,990

7,000

—

1,030

8,030

- 4,960

» (Wien)1 ....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Haag ............

3,800

1,000

5,910

10,710

7,000

—

1,030

8,030

- 2,680

Paris ............

5,900

4,500

—

9,700

7,000

—

1,030

8,030

- 1,670

> ............

4,800

9,300

—

7,100

7,000

—

1,030

8,030

+ 930

Rom ............

4,300

1,500

360

6,160

7,000

—

1,030

8,030

+ 1,870

Warszawa........

3,300

1,500

9,820

14,620

7,000

—

1,030

8,030

- 6,590

Kairo ............

7,000

2,000

610

9,610

7,000

5,000

1,030

13,030

+ 3,420

Tokio............

6,600

—

—

6,600

7,000

5,000

1,030

13,030

+ 6,430

Köpenhamn.......

3,300

2,000

—

5,300

6,000

—

1,030

7,030

+ 1,730

Lissabon..........

3,800

5,200

730

9,730

6,000

*2,000

—

1,030

9,030

- 700

Riga..............

3,700

1,000

480

5,180

6,000

—

1,030

7,030

+ 1,850

Vicekonsuler:

London ..........

3,800

5,500

510

9,810

12,000

—

1,030

13,030

+ 3,220

Minneapolis.......

6,800

6,000

400

13,200

12,000

5,000

1,030

18,030

+ 4,830

New York........

6,800

10,500

480

17,780

12,000

5,000

1,030

18,030

+ 250

Hamburg ........

3,300

—

10,250

13,550

6,000

—

1,040

7,030

- 6,520

Summa

70,300

43,000

38,740

152,040

116,000

20,000

15,450

153,450

+ 1,410

*2,000

1 Befattningshavaren tjänstgör som olönad konsul och uppbär i sådan egenskap ersättning

enligt särskilda grunder.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Bil. 5.

Vissa kontanta löneförmåner till andre legationssekreterare och andre

vicekonsuler.

Ortstillägg och beräknad

kursiörlustersättning för

budgetåret 1938/39

Ortstillägg m. m. enligt

sakkunnigas förslag

Skillnad

Placering

Orts-

tillägg

Extra

orts-

tillägg

Kurs-

förlust-

ersätt-

ning

Summa

Orts-

tillägg

Utom-

euro-

peiskt

tillägg

Barn-

bidrag

(medel-

tal)

Summa

Legationssekreterare:

Bukarest ..........

3,800

1,000

3,630

8,430

6,000

—

560

6,560

- 1,870

Moskva............

3,800

—

4,580

8,380

6,000

3,000

560

9,560

+ 1,180

Buenos Aires ......

6,800

—

—

6,800

6,000

3,000

560

9,560

+ 2,760

Oslo ..............

3,300

2,500

—-

5,800

5,000

—

560

5,560

- 240

Vicekonsuler:

London ............

3,800

3,500

390

7,690

10,000

—

560

10,560

+ 2,870

New York..........

5,000

5,000

300

10,300

10,000

3,000

560

13,560

+ 3,260

Shanghai..........

6,600

2,000

—

8,600

5,000

3,000

560

8,560

- 40

Köpenhamn........

3,300

2,000

—

5,300

i 5,000

—

560

5,560

+ 260

Summa

36,400

16,000

8,900

61,300

53,000

12,000

4,480

69,480

+ 8,180

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 28.

33

Bil. 6.

Vissa kontanta löneförmåner till förste kanslister och kanslister.

Placering

Ortstillägg och beräknad

kursförlustersättning för

budgetåret 1938/39

Ortstillägg m. m. enligt

sakkunnigas förslag

Skillnad

Orts-

tillägg

Extra

orts-

tillägg

Kurs-

förlust-

ersätt-

ning

Summa

Orts-

tillägg

Utom-

euro-

peiskt

tillägg

Barn-

bidrag

(me-

deltal)

Summa

l:e kanslister:

New York ........

4.500

5,200

280

9,980

8,500

1,500

680

10,680

+

700

London gk ........

2,000

4,900

340

7,240

7,500

—

680

8,180

+

940

San Francisco......

4,500

4,800

290

9,590

7,500

1,500

680

9,680

+

90

Montreal..........

4,500

3,400

230

8,130

6,500

1,500

680

8,680

+

550

Bryssel............

1,900

500

2,030

4.430

4,000

—

680

4,680

+

250

! Buenos Aires......

4,500

1,500

—

6,000

4,000

1,500

680

6,180

4

180

Kairo .............

4,500

360

4,860

4,000

1,500

680

6,180

4

1,320

Mexico............

4,500

1,400

—

5,900

4,000

1,500

680

6,180

+

280

Rio...............

4,500

200

—

4,700

4,000

1,500

680

6,180

+

1,480

Shanghai..........

4,500

—

__

4,500

4,OUO

1,500

680

6,180

4

1,680

Tokio.............

4,500

350

_

4,850

4,000

1,500

680

6,180

+

1,330

Kanslister:

Chicago............

4,500

3,250

240

7,990

6,000

1,500

680

8,180

+

190

Minneapolis........

4,500

3,000

230

7,730

6,000

1,500

680

8,180

+

450

London besk.......

2,000

4,300

360

6,660

5,000

—

680

5,680

—

980

i Sydney ............

4,500

1,300

—

5,800

5,000

1,500

680

7,180

+

1,380

Berlin ............

1,800

—

4,840

6,640

2,500

—

—

2,500

—

4,140

Moskva............

2,000

1,600

4,140

7,740

2,500

1,500

680

4,680

—

3,060

Paris..............

1,900

400

—

2,300

2,500

680

3,180

+

880

Warszawa.........

1,900

—

4,980

6,880

2,500

—

680

3,180

—

3,700

Lima.............

4,500

—

—

4,500

2,500

1,500

680

4,680

+

180

Köpenhamn.......

1,200

—

—

1,200

1,500

—

680

2,180

+

980

Summa

73,200

36,100

18,820

127,620

94,000

21,006

13,600

128.600

4

980

Hihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 28-

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:45 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen. s. 7 i texten
  2. SU 1939:30 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten