Angående lönereglering för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen
1939-01-04 · 33 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 32 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:28, Angående lönereglering för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 28-
1
Nr 28.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående lönereglering
för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen; given
Stockholms slott den 4 januari 1939.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels godkänna härvid fogat förslag till kungörelse angående ändrad lydelse
av 50 § civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939,
dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 28.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 28.
Förslag
till
kungörelse angående ändrad lydelse av 50 § civila avlöningsregle
mentet
den 4 januari 1939.
Härigenom förordnas, att 50 § civila avlöningsreglementet den 4 januari
1939 skall erhålla följande ändrade lydelse:
50 §.
Tredje huvudtiteln.
Utrikesförvaltningen.
Ortsgrupp för 1. Ort utom riket skall anses tillhöra ortsgrupp I.
ort utom
riket.
Semester. 2. a) Tjänsteman med stationering utomlands äger årligen, där sådant
utan olägenhet kan ske, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:
Tjänstemän, tillhörande lönegraderna A 12, A 16 och A 21, ...... 45 dagar
» , » »A 26, A 30, B 2 och B 3,... 60 » .
Härutöver må, därest Kungl. Maj:t prövar skäligt sådant medgiva, tjänsteman
med stationering utom Europa eller å mera avlägset belägen ort inom
Europa, åtnjuta semester under högst det antal dagar, som åtgår för resa från
stationeringsorten till Stockholm och åter.
Har tjänsteman med stationering utomlands för att efter semestern åter inställa
sig till tjänstgöring försäkrat sig om lägenhet för avresa på sådan tid,
att han enligt fastställd tidtabell och turlista skolat inträffa å stationeringsorten
före semestertidens utgång, skall det, där han prövas hava planlagt sin
resa med nödig omsorg, icke föras honom till last, örn han till följd av försening
av järnvägståg eller ångfartyg eller annan jämförlig omständighet senare
framkommer till stationeringsorten.
b) För besök i Sverige må tjänsteman i följd åtnjuta icke blott semester
för löpande år utan jämväl återstående semester för
nästföregående år, såvitt angår tjänsteman med stationering i NordAmerika
eller Nord-Afrika,
nästföregående två år, såvitt angår tjänsteman med stationering i Asien,
Syd-Amerika eller Syd-Afrika, samt
nästföregående tre år, såvitt angår tjänsteman med stationering i Australien.
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
3
3. Vad i 14 § 1 moni. stadgas äger motsvarande tillämpning dels å tjänsteman
med stationering i land med tropiskt eller halvtropiskt klimat, vilken
angripits av svårare klimatsjukdom i akut fonn, dels ock å tjänsteman, som
å utländsk tjänstgöringsort angripits av där epidemiskt uppträdande svårare
sjukdom, som icke alls eller allenast i sällsynta fall förekommer inom Sverige.
4. Kungl. Majit äger på därom gjord framställning bevilja tjänsteman med
stationering utom Europa bidrag för resa till Sverige under semester. Tjänsteman
må tilldelas sådant bidrag högst en gång vart tredje år eller, när särskilda
skäl tala därför och fråga är örn tjänsteman med stationering i land med särskilt
hälsovådligt klimat, högst en gång vart annat år. Bidraget må icke beviljas
till högre belopp än som motsvarar kostnaden för biljetter, i vilkas pris
kosthåll icke ingår, till Stockholm och åter till stationeringsorten för tjänstemannen,
hans hustru ävensom hans barn under 19 års ålder.
Kungl. Majit äger föreskriva de särskilda villkor för åtnjutande av resebidrag,
som må finnas lämpliga.
5. Tjänsteman med stationering utomlands äger enligt av Kungl. Majit
meddelade bestämmelser uppbära ersättning för flyttningskostnad jämväl i
andra fall än i 24 § sägs.
6. Kabinettssekreteraren och chefen för utrikesdepartementets pressbyrå
äga åtnjuta representationsbiclrag, envar med 6,000 kronor för år.
Kungl. Majit äger bestämma, huru med nämnda bidrag skall förfaras vid
semester eller tjänstledighet för tjänstemannen.
Kabinettssekreteraren äger tillika uppbära hyresbidrag med 4,000 kronor
för år.
7. a) Tjänsteman med stationering utomlands äger åtnjuta
ortstillägg enligt särskild stat,
barnbidrag, därest han på grund av försörjningsplikt underhåller barn
under 19 års ålder, med 750 kronor för ett och 500 kronor för varje ytterligare
barn under 10 års ålder samt med 2,000 kronor för varje barn, som
fyllt 10 år, allt för år räknat,
utomeuropeiskt tillägg, därest lian är stationerad i land utom Europa eller i
Sovjetunionen, med följande belopp för år, nämligen:
1,500 kronor, såvitt angår tjänsteman i lönegraden A 12 eller A 16,
3.000 kronor, såvitt angår tjänsteman i lönegraden A 21, och
5.000 kronor, såvitt angår tjänsteman i lönegraden A 26, A 30, B 2 eller
B 3,
chargé d’affaires-tillägg, därest han tillhör lönegraden A 21, A 26 eller A 30
och förordnats att i egenskap av chargé d’affaires förestå beskickning å ort,
där sändebud icke är stadigvarande placerat, med 2,000 kronor för år,
bidrag för inköp av automobil, därest han för första gången förordnats att
i egenskap av sändebud tjänstgöra såsom chef för beskickning, med 6,000
kronor,
ersättning för hållande av automobil, därest han innehar förordnande att
i egenskap av .sändebud tjänstgöra såsom chef för beskickning och för sin
ämbetsutövning använder sådant fordon, med ett belopp för år, som mot
-
Tjänstledighet
till följd
av klimatsjukdom
-
Resebidrag.
Ersättning
för flyttningskostnad.
Särskilda
löneförmåner
till tjänstemän
i utrikesdepartementet.
Särskilda
löneförmåner
till tjänstemän
med
stationering
utomlands.
4
Kungl. Majlis proposition nr 28.
svarar summan av dels det för diplomatisk personal å sändebudets stationeringsort
gällande priset för 2.000 liter bensin, dels kostnaden för försäkring
å sändebudet tillhörig automobil, omfattande såväl ansvarighetsförsäkring
som försäkring för skada å automobilen, dels kostnaden för hyra
av automobilgarage, därest sådant ej finnes inom beskickningshuset, dels
ock 500 kronor,
förflyttningsbidrag, därest han tillhör lönegraden A 21, A 26, A 30, B 2 eller
B 3 och för att tillträda honom meddelat förordnande att tjänstgöra utomlands
eller för att med frånträdande av sådant förordnande tjänstgöra
i utrikesdepartementet nödgas flytta från ort till annan, med ett belopp, som
motsvarar lön jämte därå belöpande rörligt tillägg ävensom i förekommande
fall ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg och chargé d’affaires-tillägg
under en månad vid den tjänst, som tillträdes, dock högst 3,500 kronor, ävensom
språktillägg,
därest han tillhör lönegraden A 12 eller A 16, med 1,000 kronor
för år, under förutsättning att tjänsten i anseende till språkförhållandena
i det land, där han är stationerad, påkallar användande i större utsträckning
av annat språk än de skandinaviska, engelska, franska eller tyska språken,
att tjänstemannen visar sig besitta god färdighet i det ifrågavarande språket
samt att Kungl. Majit, på framställning av chefen för vederbörande beskickning,
prövar skäligt, att sådant tillägg må utgå.
b) Ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg, chargé d’affaires-tilllägg,
ersättning för hållande av automobil ävensom språktillägg utgå, under i
övrigt stadgade förutsättningar, från och med den dag tjänstemannen på
grund av honom meddelat förordnande inträder i utövning av tjänst, varmed
tillägg är förenat, till och med den dag han, i anslutning till förordnandets
upphörande, upphör att utöva samma tjänst. Kungl. Majit äger dock bestämma,
huru med nämnda lönetillägg skall förfaras, då tjänstemannen åtnjuter
tjänstledighet med skyldighet att vidkännas tjänstledighetsavdrag
eller då han tjänstgör i utrikesdepartementet eller eljest å ort utom verksamhetsområdet.
c) Vad beträffar åtnjutande av ortstillägg, utomeuropeiskt tillägg och
chargé d’affaires-tillägg vid vikariat skall, där ej Kungl. Majit för särskilt
fall annorlunda förordnar, gälla, att vikarien äger, mot avstående i förekommande
fall av honom å egen tjänst tillkommande dylika tillägg, åtnjuta,
där vikariatet avser befattning såsom chef för beskickning eller generalkonsulat,
hälften av de med denna befattning förenade tilläggen eller motsvarande
belopp men eljest sist avsedda tillägg oavkortade eller däremot
svarande belopp. Tjänsteman, som förordnas att under befattningshavarens
semester bestrida befattning å ort, där han är stationerad, må dock ej härför
åtnjuta förhöjda tilläggsförmåner.
Vid tillämpningen härav skall iakttagas, att tjänsteman vid vikariat icke i
något fall åtnjuter mindre tilläggsförmåner än de, som tillkomma honom i
hans egen tjänst.
Kungl. Maj:ts proposition nr 28
5
8. Försättes tjänsteman i disponibilitet, må Kungl. Majit tillerkänna honom Expektans
arvode
exspektansarvode,
vilket dock ej må sättas till högre belopp än som motsvarar
lönen för den befattning han senast innehaft, minskad med A-avdrag.
9. I fråga örn sjukvård skola beträffande tjänsteman med stationering Sjukvård,
utomlands gälla de särskilda bestämmelser, sorn av Kungl. Majit utfärdas.
10. Avlider tjänsteman å ort utom riket, utgår begravningshjälp med be- Begravnings
lopp,
som Kungl. Majit prövar skäligt. hjftlP
11.
De såsom beskickningschefer tjänstgörande sändebuden äga utan Tjänstehinder
av föreskrifterna i 42 och 44 §§ åtnjuta fri tjänstebostad med uppvärmning
och belysning.
Vid sändebuds tillträde till sin tjänst skall för honom avsedd bostad, enligt
de närmare bestämmelser Kungl. Maj it meddelar, genom statens försorg vara
försedd med möblering och andra inventarier för representationsändamål.
Underhållet av möblering, som genom statens försorg anskaffats, bekostas
av staten, i den mån skada icke uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse
från bostadsinnehavarens sida. Andra av staten anskaffade inventarier
skall sändebud överlämna till efterträdaren i det skick, vari de mottagits.
Huruvida annan befattningshavare än i första stycket sägs må åtnjuta förmån
av fri tjänstebostad med uppvärmning och belysning, beror på prövning
av Kungl. Majit och riksdagen i varje särskilt fall.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1939.
6
Kungl. Majlis proposition nr 28.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena Sandler
anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:
Avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 1925: 270) äger för
närvarande tillämpning å utrikesrepresentationens diplomatiska och konsulära
tjänstemän. Vissa särskilda föreskrifter för nämnda personal äro meddelade
i kungörelse den 18 juli 1921 (nr 518) med däri sedermera vidtagna
ändringar.
Från och med den 1 juli 1939 skall enligt beslut av 1938 års riksdag civila
avlöningsreglementet, örn vars utfärdande beslut meddelats denna dag, äga
tillämpning å ifrågavarande befattningshavare. I reglementet äro under
50 § intagna vissa särskilda bestämmelser för utrikesförvaltningen. Dessa
överensstämma i huvudsak med gällande särbestämmelser.
Enligt fastställd personalförteckning består den diplomatiska och konsulära
personalen vid beskickningar och konsulat av följande befattningshavare
å ordinarie stat, nämligen: 11 sändebud (A 3), 15 sändebud (A 2), 8 generalkonsuler
(A 2), 8 legationsråd (B 30), 3 handelsråd (B 30), 7 konsuler (B 30),
14 förste legationssekreterare eller vicekonsuler (B 26), 7 andre legationssekreterare
eller andre vicekonsuler (B 21) samt 20 förste kanslister eller kanslister
(B 16 eller B 12). Å extra stat äro uppförda: 1 sändebud (A 2), 1 legationsråd
(B 30), 2 förste legationssekreterare eller vicekonsuler (B 26) samt
2 andre legationssekreterare eller andre vicekonsuler (B 21).
Befattningshavarna åtnjuta lön enligt vederbörande löneklass, varvid ort
utom landet anses tillhöra högsta ortsgrupp. Vidare äga befattningshavarna
rätt till ortstillägg enligt en av Kungl. Maj:t i överensstämmelse med riksdagens
beslut fastställd stat. De ursprungliga ortstilläggen fastställdes år
1906 i huvudsak efter endast en uppdelning i olika förmåner av de löner
tjänstemännen redan åtnjutit för omkring 100 år sedan. Någon mera genomgripande
omläggning har sedermera icke ägt rum, utan efterföljande omregleringar
hava huvudsakligen avsett en jämkning mellan de olika slagen av
förmåner inom i stort sett oförändrade totalbelopp. Vad angår sedan år
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
1
1906 upprättade nya poster, hava ortstilläggen till dessa i endast ett ringa
antal fall tillmätts så, att de kommit att väsentligt överstiga de till ungefärligen
liknande befattningar enligt den äldre staten utgående. Ortstilläggens
nuvarande belopp framgå av sammanställningar, vilka såsom bilagor
(bilagorna 1—6) torde få fogas vid detta protokoll. Sändebuden på orter,
där staten äger fastighet, åtnjuta förmån av fri bostad jämte bidrag enligt
särskild stat till kostnaderna för uppvärmning och belysning; vad sålunda
sagts gäller även generalkonsulerna i Hamburg och Reykjavik. Samtliga i
Moskva placerade tjänstemän åtnjuta fria bostäder. Till tjänsteman i någon
av lönegraderna A 2 eller A 3, som första gången förordnas att innehava
befattning såsom chef för beskickning, utgå ekiperingspenningar med ett
belopp av 10,000 kronor, om med befattningen följer förmånen av fri bostad
i staten tillhörigt hus, och i annat fall med ett belopp av 20,000 kronor.
Örn beskickningschef, som åtnjuter fri bostad i staten tillhörigt hus, förflyttas
till enahanda befattning vid annan beskickning, där sådan förmån ej
åtnjutes, äger han, därest han ej tidigare varit chef för dylik beskickning,
uppbära ekiperingspenningar med 10,000 kronor. Tjänsteman, som tjänstgör
vid beskickning eller konsulat i land utom Europa äger åtnjuta resebidrag
för hemresa under semester. Slutligen kan tjänsteman i disponibilitet
tillerkännas expektansarvode enligt särskilda bestämmelser.
Härutöver har sedan 1922 utgått extra ortstillägg samt sedan 1931 kursförlustersättning.
Till extra ortstillägg anvisades ursprungligen ett belopp
av 500,000 kronor. Beloppet har sedermera varit underkastat betydande växlingar.
För innevarande budgetår stå 360,000 kronor till förfogande för
ändamålet. Fördelningen av detta belopp framgår av bilagorna 1—6. Kursförlustersättningen
avser att i förekommande fall bereda tjänstemännen viss
gottgörelse för den värdeminskning, i främmande länders mynt räknat, som
deras löneförmåner undergått på grund av förskjutningen i valutakurserna
sedan den tid, då riksbankens skyldighet att inlösa sedlar med guld upphävdes.
Den kursförlustersättning, som på grundval av valutakurserna vid utbetalningen
av lönerna för juli 1938 kunnat beräknas utgå under innevarande
budgetår, framgår av nyss omförmälda bilagor.
I statsråd den 12 mars 1938 upptog ministern för utrikes ärendena till behandling
frågan om en allmän omprövning av utrikesrepresentationens lönefråga.
Ministern framhöll härvid, sedan han lämnat en översiktlig redogörelse
för nu utgående avlöningsförmåner, att en dylik omprövning måste
anses av behovet påkallad.
Med stöd av Kungl. Maj:ts samma dag givna bemyndigande tillkallade härefter
ministern för utrikes ärendena följande sakkunniga att inom utrikesdepartementet
biträda med utredning i ämnet, nämligen: ledamoten av
riksdagens andra kammare, riksgäldsfullmäktigen E. G. E. Eriksson, ordföranden
i Sveriges allmänna exportförening, direktören T. R. Hérnod och
expeditionschefen i finansdepartementet E. A. Westling. Tillika beordrades
kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet, envoyén E. C:son Boheman
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 28.
att såsom ordförande och chefen för departementets personal- och administrativa
avdelning, utrikesrådet Z. S. P. Westrup att såsom sekreterare deltaga
i utredningen.
Huvudpunkterna i direktiven för nämnda sakkunniga kunna sammanfattas
sålunda.
Sakkunniga skulle överväga, på vad sätt löneförmånerna å olika orter borde
inbördes avvägas samt i vilken form en anpassning av lönerna efter växlande
förhållanden lämpligen borde fortsättningsvis verkställas. Örn så prövades
erforderligt för genomförandet av en rättvis avvägning, skulle vidare,
under beaktande av inom inrikesförvaltningen tillämpade principer för lönesättningen,
undersökas, i vad mån de med utlandstjänst förbundna särskilda
kostnaderna eventuellt kunde påkalla en justering av den lönenivå i sådan
tjänst som nu vore realiserad.
Vid utredningen skulle iakttagas att, om än levnadskostnaderna måste tillmätas
en avsevärd betydelse, likväl andra faktorer kunde vara av samma
vikt, såsom den standard som vid representation och i andra avseenden
måste upprätthållas med hänsyn till levnadsvanorna i de kretsar, med vilka
utrikesförvaltningens tjänstemän å olika orter måste träda i beröring, och
de ökade kostnader för familjebildning, vilka åsamkades tjänsteman genom
tjänstgöring på utrikes ort. Under utredningen borde även bland annat undersökas
frågan om den lämpliga proportionen mellan kontanta löneförmåner
och förmåner i annan form.
Sakkunniga hava den 7 september 1938 avgivit betänkande rörande utrikesrepresentationens
avlöningsförhållanden. Över detsamma hava infordrade
utlåtanden avgivits av allmänna civilförvaltningens lönenämnd den 13
oktober och av statskontoret den 26 oktober 1938.
Jag anhåller att nu få underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.
Sakkunnigförslaget.
Förslagets huvudsakliga innebörd. Enligt sakkunnigas förslag skola de
nuvarande lönegradsplaceringarna bibehållas oförändrade. Omräkning skall
verkställas av ortstilläggen, varvid nuvarande extra ortstillägg och kursförlustersättningar
inräknas. Vid sidan av ortstilläggen skola utgå vissa särskilda
lönetillägg, nämligen barnbidrag för att möjliggöra svensk uppfostran
av utlandstjänstemännens barn, utomeuropeiska tillägg för att kompensera
de merkostnader och allmänna olägenheter som följa av placeringen i avlägsnare
länder, chargé d’affaires-tillägg åt tjänstemän i mellangradema, vilka
i egenskap av chargés d’affaires förestå beskickning å ort, där sändebud
icke finnes eller på grund av huvudsaklig placering i annan huvudstad
endast tillfälligt tjänstgör, bidrag åt sändebud för inköp av automobil, ersättning
åt sändebud för hållande av automobil, förflyttningsbidrag samt
språktillägg åt vissa kanslister. Enligt förslaget skola vidare samtliga sändebud
åtnjuta fri bostad, försedd med bohag för representationsändamål, varjämte
ändrade bestämmelser föreslås beträffande ersättande av kostnader för
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
9
uppvärmning och belysning. Jämväl nuvarande regler örn bidrag vid hemresor
under semester samt angående flyttningskostnadsersättning föreslås
ändrade. Ä andra sidan skola ekiperingspenningarna försvinna.
Slutligen innefattar sakkunnigas förslag, att s. k. prisutjämningstillägg
skola utgå i vissa särskilda fall.
Totalkostnaden för avlöning enligt nu gällande grunder av den personal
betänkandet avser utgör i runt tal 3 miljoner kronor. Sakkunnigas förslag
innefattar en sammanlagd kostnadsökning av 105,000 kronor. En av de sakkunniga,
direktören Hérnod, har i särskilt yttrande till betänkandet uttalat,
att han ansett att förslaget bort utarbetas på grundval av en höjning av utrikesförvaltningens
budget med omkring 300,000 å 400,000 kronor. Han har
härvid bland annat åberopat utrikesrepresentationens betydelse för den
svenska exporten och vikten av att med hänsyn härtill anpassa särskilt beskickningschefernas
löner så, att dessa sättas i tillfälle att anknyta och vidmakthålla
värdefulla förbindelser.
Av de i ärendet hörda myndigheterna har allmänna civilförvaltningens
lönenämnd förklarat, att nämnden icke funnit anledning framställa någon erinran
mot de sakkunnigas förslag. I samband härmed har lönenämnden
yttrat, bland annat, följande.
Avlöningsförmånerna till utrikesrepresentationens diplomatiska och konsulära
tjänstemän måste självfallet förete betydande avvikelser från vad
som eljest gäller för befattningshavare i statens tjänst. Med hänsyn härtill
är det icke möjligt att i allo på det föreliggande förslaget lägga samma principiella
synpunkter, som tillämpas i fråga örn löneförhållandena för inrikesförvaltningens
tjänstemän. Av den i betänkandet lämnade redogörelsen för
gällande bestämmelser på nu ifrågavarande område synes det lönenämnden
tydligt framgå, att sagda bestämmelser i åtskilliga hänseenden äro otidsenliga
och i behov av omarbetning. Såvitt lönenämnden kunnat finna, äro de av
de sakkunniga föreslagna åtgärderna ägnade att medföra en mera tillfredsställande
avvägning av löneförmånerna å olika orter samt en närmare anpassning
av avlöningen efter växlande förhållanden, än som för närvarande
är möjlig att åstadkomma.
Statskontoret har förklarat, att ämbetsverket i stort sett kunde ansluta sig
till de principer, efter vilka de sakkunniga sökt lösa föreliggande regleringsspörsmål.
Någon verklig omprövning av utrikesrepresentationens löneförhållanden Departementshar
icke ägt rum i modern tid. Följden härav har blivit, att föråldrade prin- f
ciper i stor utsträckning tillämpas och att de mest framträdande biisterna
måst avhjälpas genom anordningar av väsentligen provisorisk karaktär.
Det av särskilt tillkallade sakkunniga nu framlagda förslaget syftar i
främsta rummet på genomförandet av mera tidsenliga lönetekniska anordningar,
avseende framför allt att genom löneförmånernas större fasthet bereda
tjänstemännen ökad trygghet. I övrigt siktar förslaget knappast längre
än till en mera rättvis avvägning sinsemellan av utgående lönéförmåner
inom en jämförelsevis obetydligt vidgad kostnadsram.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
Jag vill i det följande lämna en närmare redogörelse för förslagets olika
delar och därvid beträffande varje del angiva den ståndpunkt, jag funnit mig
böra intaga. Jag anser mig emellertid redan nu böra förklara, att jag i allt
väsentligt kan tillstyrka genomförandet av de ifrågasatta nya föreskrifterna.
Ortstillägg. Sakkunniga hava närmare redogjort för de olägenheter,
som äro förenade med nu utgående extra ortstillägg och kursförlustersättningar.
Beträffande extra ortstilläggen framhålla sakkunniga sålunda, att
man vid fördelningen av desamma varit nödsakad att i betydande utsträckning
taga hänsyn till dels tjänstemännens enskilda ekonomi, dels deras forser
jningsskyldighet mot hustru och barn, enär eljest åtskilliga befattningshavare
skulle pressats ned på en alltför låg levnadsstandard i förhållande till
internationell uppfattning om en officiell representants yttre framträdande.
Därjämte påpeka sakkunniga den ständiga osäkerhet för tjänstemännen, som
följer av fastställande årsvis av en betydande del av löneförmånerna. Kursförlustersättningarna
hava enligt sakkunnigas framställning i sin ordning
bidragit till att ytterligare öka ojämnheterna i lönenivån, beroende därpå
att reglerna för dessa ersättningar baseras allenast på valutakursernas förskjutningar
men hänsyn icke tages till övriga ekonomiska förändringar. Sakkunniga
meddela, att tjänstemän, vilka uppburit ersättning för kursförlust,
genomgående blivit bättre tillgodosedda än övriga befattningshavare, något
som endast delvis kunnat neutraliseras genom nedsättningar eller indragningar
av extra ortstillägg.
Vad angår bestämmandet av nya ortstilläggsbelopp understryka sakkunniga,
att grundförutsättningen för en riktig avvägning av ortstillägg till över
hela jorden spridda befattningar måste vara en såvitt möjligt noggrann kännedom
om förhållandet mellan levnadskostnaderna på de olika tjänstgöringsorterna.
Sakkunniga hava haft till sitt förfogande ett omfattande statistiskt
material rörande levnadskostnaderna i främmande länder. Vid genomgången
av detsamma hava sakkunniga ansett sig kunna urskilja vissa stora grupper
av länder, inom vilka levnadskostnaderna för personer i utlandstjänstemännens
ställning icke alltför mycket variera.
Vid ortstilläggens avvägning olika poster emellan hava sakkunniga förfarit
efter något olika grunder för olika kategorier av tjänstemän. I nära anslutning
till den nyss antydda ortsgrupperingen hava de graderat ortstilläggen
för mellangrads- och de lägre tjänstemännen, vilkas utgiftsstat mera domineras
av de egentliga levnadskostnaderna. Däremot har grupperingen i
fråga endast i ringa mån varit vägledande, då det gällt de högsta befattningshavarna,
enär för dem den personliga budgeten i hög grad påverkas av förhållanden,
vilka sammanhänga med postens större eller mindre betydelse såväl
ur internationell som speciellt svensk synpunkt, ävensom av åtskilliga
andra faktorer, som hava jämförelsevis ringa samband med ortens dyrhetsgrad
i vanlig mening. Sålunda hava exempelvis åt sändebuden hos stormakterna
samt i våra nordiska grannländer tillmätts högre ortstillägg än vad som
enbart med hänsyn till levnadskostnaderna å respektive orter varit påkallat.
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
11
Genomgående hava sakkunniga vid ortstilläggens bestämmande eftersträvat
ett system med såvitt möjligt avrundade belopp, lika stora för största möjliga
antal befattningar i samma grad.
De av de sakkunniga föreslagna nya ortstilläggen äro angivna å bilagorna
1—6. Av bilagorna framgår, att betydande lönesänkningar skulle uppkomma
på vissa platser, där nu en stor procent av de kontant utgående löneförmånerna
utgöres av kursförlustersättning. Ortstilläggen på dessa platser hava
sakkunniga föreslagit till belopp, som normalt anses bliva tillräckliga.
Under rådande icke normala förhållanden skulle enligt sakkunnigas förslag
prisutjämningstillägg utgå å ifrågavarande platser.
Sakkunniga framhålla, att, därest förändringar av avsevärd omfattning
uppkomma, vilka kunna antagas bliva av mera permanent karaktär, ändringar
böra vidtagas i ortstilläggens belopp.
I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 mars 1938 framhöll minis- Departement
tern för utrikes ärendena, bland annat, att systemet med extra ortstillägg, c ,en''
vilket ställt Kungl. Maj:t inför uppgiften att inom ramen för ett begränsat
anslag utdela belopp, vilka för åtskilliga tjänstemän utgöra en avsevärd del
av deras löneförmåner, i vissa fall ända till bortåt 45 procent av dessa, framstode
som föga rationellt och hade visat sig medföra mycket betydande olägenheter,
särskilt med hänsyn till svårigheterna att finna rättvisa och objektivt
oantastliga grunder för anslagets fördelning. Ministerns uttalande bestyrkes
av den nu verkställda sakkunnigutredningen. För min del tillstyrker
jag, att extra ortstilläggen nu avvecklas.
Även formen för nuvarande kursförlustersättning har visat sig behäftad
med sådana brister, att den ej längre torde böra bibehållas.
Jag anser mig kunna i huvudsak biträda sakkunnigas förslag rörande de
nya ortstilläggens storleksordning och avvägning olika poster emellan. Ortstilläggens
belopp hava av de sakkunniga framlagts under förutsättning att
tjänstemännen vid sidan av dessa tillägg komme i åtnjutande av övriga av
sakkunniga ifrågasatta särskilda kontanta löneförmåner ävensom, i viss utsträckning,
av naturaförmåner. Härigenom hava sakkunniga, när det gällt
ortstilläggens belopp, kunnat bortse från vissa svårberäkneliga, för de olika
tjänstemännen mer eller mindre betydelsefulla faktorer. Genom att ur ortstilläggen
utbryta ifrågavarande särskilda förmåner och i ökad utsträckning
bereda tjänstemännen förmåner in natura hava möjligheter skapats till större
rättvisa tjänstemännen emellan, varjämte totalkostnaderna kunnat begränsas.
Ett eventuellt borttagande av de särskilda förmånerna måste uppenbarligen
föranleda höjning av ortstilläggens belopp. För min del har jag
emellertid, såsom jag förut yttrat, utgått från att sakkunnigas förslag bör i
allt väsentligt genomföras.
Detaljbehandlingen av de sakkunnigas förslag till nya ortstillägg upptager
ministern för utrikes ärendena i samband med anmälan av tredje huvudtiteln
i årets statsverksproposition.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
Barnbidrag. Av betänkandet framgår, att inom sakkunniga övervägts
att i lönesystemet för utrikesrepresentationen inarbeta särskilda såväl giftermåls-
som barntillägg. Till stöd härför har åberopats, att nära nog samtliga
främmande stater beredde sina gifta utlandstjänstemän ofta mycket betydande
lönetillskott av sådan natur samt att den skillnad, som råder mellan utgifterna
för familjeförsörjaren och icke-familjeförsörjaren, förefölle att vara
av en helt annan storleksordning inom utrikesrepresentationen än när det
gäller inom riket bosatta tjänstemän. I sistnämnda hänseende har pekats på
resorna till och från hemlandet för hustru och barn i samband med semestrar,
skollov, sjukdomsfall o. s. v., barnens utbildning, som förutsätter antingen anordnande
av skolhushåll eller anlitande av internatskolor i hemlandet eller
medförande av svensk lärare till anställningsorten, högre kostnader vid sjukdomsfall
ävensom hustruns utgifter i anledning av ofrånkomliga representativa
förpliktelser. Sakkunniga hava emellertid enats örn, att i stället för
att taga i betraktande den gifte tjänstemannens större behov i allmänhet, uteslutande
fästa sig vid det moment i hans förpliktelser som familjeförsörjare,
som enligt sakkunnigas uppfattning ostridigt ställer utlandstjänstemannen i
en särställning i jämförelse med tjänstemän inom landet, nämligen barnens
uppfostran. Sakkunniga anföra i sådant hänseende följande.
Det kan näppeligen anses innebära ett avsteg från allmänna lönesättningsprinciper,
örn staten inom lönesystemet för utlandstjänstemän bereder utrymme
för en löneform, som avser att skapa garantier för att de i utlandet
anställda tjänstemännens barn bliva uppfostrade till svenska medborgare.
Vid studium av inkomna redogörelser för tjänstemännens enskilda förhållanden
hava sakkunniga genomgående iakttagit en strävan att låta barnen bevara
sambandet med Sverige och att icke genom en utländskt betonad uppfostran
försvåra deras framtida utkomst som svenska medborgare. De härmed
förenade kostnaderna måste i allmänhet bliva betydande, och såsom
förut antytts har Kungl. Maj:t vid fördelningen av extra ortstillägg tagit hänsyn°
härtill. I betraktande härav vilja sakkunniga föreslå, att visst bidrag
utgår för varje barn, gentemot vilket tjänsteman har försörjningsplikt. I
överensstämmelse med den tanke, som här utvecklats, skulle bidragens storlek,
med ett undantag, vara oberoende av faderns tjänstegrad. Undantaget
skulle avse kanslisterna, vilkas ställning i många hänseenden skiljer sig från
övriga tjänstemäns. Eftersom de genomgående under mycket längre tidsperioder
— ofta under hela sin tjänstetid — äro placerade på samma post, är
det för dem väsentligt lättare att vidtaga på längre sikt syftande åtgärder för
barnens uppfostran, och det kan med den kostnadsnivå, som för kanslisterna
rimligen kommer i fråga, under alla förhållanden svårligen undvikas, att denna
uppfostran i större utsträckning blir förlagd till tjänstgöringslandet. Med
hänsyn till önskvärdheten av såvitt möjligt enkla och allmängiltiga bestämmelser
hava sakkunniga uppbyggt sitt förslag på vad de hava sig bekant örn
de vanligast förekommande fallen.
Barnet uppfostras hos föräldrarna intill en ålder av omkring 10 år. och de
särskilda kostnaderna betingas under denna levnadsperiod huvudsakligen av
resorna till och från hemlandet ävensom därav, att föräldrarna anställa och
bekosta resorna för en svensk barnjungfru eller småbarnslärarinna. Då kostnaderna
för en anordning av sistberörda slag icke ökas i samma proportion
som antalet barn, synes bidragsbeloppet kunna reduceras för varje barn utöver
det första med hälften för samtliga tjänstemän utom kanslister, men
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
13
däremot icke för kanslisterna, för vilka en sådan anordning i ett normalfall
ej torde komma i fråga. Sakkunniga föreslå ett bidragsbelopp av 1,000 kronor
för ett barn och 500 kronor för ett vart av de följande i åldern intill 10
år till samtliga tjänstemän utom kanslister samt 500 kronor för varje barn
i angivna ålder till kanslisterna. Från och med 10-årsåldern och intill en
gräns av förslagsvis 21 år ordnas utbildningen i det övervägande antalet fall
och under den övervägande delen av denna levnadsperiod antingen genom
anordnande av skolhushåll eller anlitande av internatskolor i Sverige. Anställandet
av svensk lärare på tjänstgöringsorten torde nu för tiden mera sällan
förekomma. Även beträffande dessa anordningar kan det möjligen sägas,
att kostnaderna proportionsvis i någon mån reduceras vid större antal barn,
men då det här är fråga örn utgifter, som även i billigaste fall ej oväsentligt
överstiga vad sakkunniga anse sig kunna föreslå såsom bidrag, hade de icke
tänkt sig någon minskning av beloppen för barn i denna ålder utöver det
första. Med ledning av vad de sakkunniga inhämtat om kostnaderna för
skolhushåll och avgifter vid internatskolor, föreslå de ett belopp av 2,000
kronor för varje barn i åldern 10 till 21 år till samtliga tjänstemän utom
kanslister. För kanslister torde bidraget för barn över 10-årsåldern böra bestämmas
till 1,000 kronor.
Här ifrågavarande lönetillägg torde för enkelhetens skull kunna benämnas
»barnbidrag», även om denna benämning måhända icke giver ett fullt adekvat
uttryck för det särskilda syftet med den föreslagna anordningen. I sina
beräkningar hava sakkunniga angivit årskostnaden för nu ifrågasatta förmån
till 123.500 kronor, vilket belopp skulle utgå, därest anordningen i innevarande
stund tillämpades.
Statskontoret har anfört följande.
Systemet med barntillägg överensstämmer visserligen icke med den likalönsprincip,
vilken av statsmakterna godtagits vid lönesättningen för statstjänstemän
i allmänhet. De skäl, som de sakkunniga åberopat för förslaget
på denna punkt, hava emellertid övertygat statskontoret om att ett undantag
från sagda princip kan väl försvaras i fråga örn utlandstjänstemännen med
hänsyn till de säregna förhållanden, under vilka dessa befattningshavare
utöva sin verksamhet. Vid sådant förhållande och då ett dylikt undantag
icke lärer behöva medföra några konsekvenser för andra förvaltningsområden,
vill statskontoret icke motsätta sig, att en differentiering ur förevarande
synpunkt kommer till stånd. Mot de föreslagna bidragsbeloppens storlek finner
ämbetsverket i och för sig icke anledning till erinran. Med hänsyn till
att bidragen, enligt vad de sakkunniga uttalat, principiellt endast skulle avse
kostnader, som direkt föranledas av barnens svenska undervisning, synes
emellertid kunna ifrågasättas, om tillräckliga skäl äro för handen för att medgiva
bidrag för barn under 10 år, intill vilken ålder barnen, såvitt av betänkandet
framgår, pläga uppfostras hos föräldrarna. Vidare vill det förefalla
statskontoret, som om den övre gränsen för barntilläggets utgående lämpligen
borde anpassas efter vad som enligt allmänna familjepensionsreglementet
fastställts såsom slutgräns för pension flir arvsberättigade barn. I enlighet
härmed borde barntillägg upphöra att utgå, då barnet uppnår 19 års ålder.
Även jag anser utlandstjänstemännens särskilda tjänstgöringsförhållanden Departement
motivera att barnbidrag utgå till dessa befattningshavare i huvudsak enligt chefende
sakkunnigas förslag. Med bidragen avses i princip intet annat än att bereda
utrikesrepresentationens tjänstemän samma möjligheter alt giva sina
barn svensk uppfostran som de inom riket stationerade tjänstemännen tiga.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
Departements,
chefen.
Statskontoret har, såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen, ifrågasatt
om tillräckliga skäl äro för handen att medgiva bidrag för barn under
10 år. Med hänsyn till vad de sakkunniga anfört har jag icke ansett mig böra
frångå förslaget på denna punkt. Däremot finner jag i likhet med statskontoret
att bidragsrätten bör upphöra, då barnet uppnår 19 års ålder.
I fråga om bidragsbeloppens storlek kan jag icke tillstyrka, att kanslisterna,
såsom sakkunniga föreslagit, sättas i sämre läge än övriga tjänstemän. De
skäl, som motivera ifrågavarande barnbidrag, göra sig enligt min mening
gällande med lika kraft oavsett befattningshavarens tjänstegrad. För min del
får jag förorda, att barnbidrag skall utgå med 750 kronor för ett och 500
kronor för varje ytterligare barn under 10 års ålder samt med 2,000 kronor
för varje barn, som fyllt 10 år.
De jämkningar jag sålunda förordat kunna beräknas medföra en utgiftsminskning
i förhållande till sakkunnigförslaget av 26,000 kronor.
Utomeuropeiskt tillägg. Sakkunnigas förslag rörande utomeuropeiska
tillägg avser, såsom förut angivits, att kompensera de merkostnader och allmänna
olägenheter, som följa av placeringen i avlägsnare länder. Härtill
har hänsyn icke tagits vid bestämmandet av ortstilläggens storlek.
Enligt sakkunnigförslaget skulle utomeuropeiskt tillägg utgå till tjänstemännen
vid beskickningar eller konsulat utom Europa eller i Sovjetunionen
med 1,500 kronor till förste kanslister eller kanslister, med 3,000 kronor
till andre legationssekreterare eller andre vicekonsul samt med 5,000 kronor
till övriga tjänstemän.
Den närmare innebörden av de sakkunnigas förslag i denna del framgår
av protokollsbilagorna.
Mot vad de sakkunniga sålunda föreslagit finner jag icke anledning till
erinran.
Chargé d’affaires-tillägg. Sakkunniga anföra följande.
Som bekant är vår diplomatiska representation i vissa länder anförtrodd
åt sändebud i något angränsande land, varvid emellertid förutsättes att representationen
är av huvudsakligen formell natur och icke behöver föranleda
annat än jämförelsevis korta besök i vederbörande huvudstad. I en
del fall befinnes omfattningen av våra intressen göra en mera stadigvarande
representation önskvärd utan att dock påkalla anställande av särskilt sändebud.
Under sådana förhållanden plägar en tjänsteman i mellangraderna,
oftast ett legationsråd, placeras på orten för att under sändebudets frånvaro
i egenskap av t. f. chargé d’affaires förestå beskickningen. Vissa av dessa
tjänstemän innehava av riksdagen för ändamålet särskilt upprättade befattningar.
I andra fall har Kungl. Maj :t till vederbörande land förflyttat någon
av de vanliga mellangradstjänsterna, vilka enligt riksdagens beslut må disponeras
efter Kungl. Maj:ts beprövande. Ett dylikt uppdrag skiljer sig väsentligt
från vanliga vikariatsförordnanden och medför en i många avseenden
självständig ställning samt vissa förpliktelser. En särskild ersättning till
dessa chargés d’affaires synes berättigad. Ersättningen kan förslagsvis be
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 28. 15
nämnas »chargé cTaffaires-tillägg» och torde lämpligen fastställas till 2,000
kronor.
Kostnaderna för de sålunda föreslagna tilläggen framgå av protokollsbilagorna.
Jag tillstyrker sakkunnigas förslag i denna del. Departements
chefen.
Bidrag för inköp av automobil. Av redogörelsen för sakkunnigförslagets
huvudsakliga innebörd framgår, att sakkunniga föreslagit borttagande av nu
utgående ekiperingspenningar. Dessa skulle enligt sakkunnigas uppfattning
bliva överflödiga, därest dels sändebuden tillhandahölles möbler och annan
inredning för representationsändamål, dels särskilda förflyttningsbidrag utginge
och dels nyutnämnda sändebud erhölle bidrag till inköp av automobil.
Samtidigt skulle viss begränsning ske i fråga om rätten till ersättning för
flyttningskostnader.
Beträffande bidrag för inköp av automobil anföra sakkunniga huvudsakligen
följande.
Örn varje nyutnämnt sändebud vid tillträdandet av sin post därstädes funne
allt sådant i fråga örn bohag och annan inredning, som erfordrades för den
av hans ställning föranledda representationen, skulle han — som ju i normala
fall får förutsättas redan äga bohag för en medelstor våning — icke behöva
mera ekiperingspenningar än som åtgår för inköp av automobil och
för komplettering av den personliga utrustningen. Det är icke minst denna
tankegång, som fört sakkunniga till att överväga frågan örn inköp av automobiler
för beskickningarnas räkning, ty om även dylika fordon på statens
bekostnad ställdes till förfogande, skulle alla de mest betungande utgifterna
i samband med utnämningen till sändebud bortfalla. Sakkunniga hava emellertid
efter noggrann prövning låtit denna tanke falla, och de måste därför
finna nödvändigt, att därest i samband med övergång till ett system med fullt
utrustade bostäder för sändebuden ekiperingspenningarna indragas, ett bidrag
till inköp av automobil i stället beredes de nyutnämnda sändebuden.
Med hänsyn till de förmånliga villkor, på vilka diplomater kunna inköpa automobiler,
torde bidraget kunna begränsas till 6,000 kronor. Örn också detta
belopp icke är fullt tillräckligt på de poster, där på grund av förhållandena
en större vagn erfordras, hava sakkunniga icke funnit nödvändigt, att staten
sträcker sig längre i fråga örn detta bidrag, i synnerhet som genomförandet
av förslaget om förflyttningsbidrag skulle i sina verkningar särskilt gynna de
tjänstemän, vilka förflyttas till någon av de största posterna.
Årskostnaden för de nu ifrågavarande bidragen beräknas av de sakkunniga
till i genomsnitt 10,200 kronor.
Sakkunnigas förevarande förslag ingår, på sätt redan angivits, såsom en Departementsdel
i ett mera omfattande förslag, avseende å ena sidan borttagande av eki- chefen.
peringspenningarna och reduktion av rätten till flyttningskostnadsersättning
samt å andra sidan tillskapande av vissa särskilda förmåner ägnade att kompensera
de särskilda utgifter, som utnämning till sändebud medför för tjänstemannen.
Vad de sakkunniga sålunda föreslagit finner jag ändamålsenligt,
och jag kommer i det följande, efter närmare redogörelse för var och en av
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 28.
Departements
chefen.
förslagets övriga delar, att tillstyrka dessas genomförande. I enlighet härmed
tillstyrker jag i detta sammanhang att bidrag för inköp av automobil må,
på sätt sakkunniga förordat, utgå till nvutnämnt sändebud.
Ersättning för hållande av automobil. Sakkunniga hava ansett den omständigheten
att samtliga sändebud numera hålla sig med automobil böra
utnyttjas för att bereda sändebuden vissa på alla håll likvärdiga förmåner
och i samband därmed nedbringa summan av de kontanta lönebeloppen. De
anföra härvid följande.
Motorbränsle hör i själva verket till de förnödenheter, vilkas pris är underkastat
stora variationer från ort till ort — bensin kostar för diplomater 7
öre för litern i ett land och 37 öre i ett annat -—- och likaledes synas premierna
för automobilförsäkringar vara i hög grad växlande. Dessa priser äro dessutom
lätta att kontrollera. Sakkunniga föreslå, att samtliga sändebud tillerkännas
förmån av dels fri bensinförbrukning beräknad till 4,000 liter för
år och lämpligen utgående i form av ett belopp, som motsvarar å anställningsorten
för diplomater gällande pris för sagda kvantitet av varan, dels fri
försäkring av dem tillhöriga automobiler, omfattande såväl vederbörlig ansvarsförsäkring
som försäkring för skada å eget fordon. Med stöd av inkomna
uppgifter hava sakkunniga kommit till den slutsatsen, att kostnaden för
4,000 liter bensin genomsnittligt ungefärligen motsvarar ett sändebuds årliga
utgifter för driften av en efter tjänsteställningen avpassad automobil
(motorbränsle, olja, ringsbtning, smärre reparationer m. m.), därest eventuella
semesterresor i bil frånräknas.
Härutöver föreslå sakkunniga, att sändebud skulle erhålla ersättning för
hyra av garage, där sådant måste hyras utom beskickningsfastigheten.
Kostnadsberäkningarna i avseende å ifrågavarande förmåner sluta på
38,240 kronor.
Statskontoret har anfört:
De sakkunnigas förslag, att sändebuden efter vissa grunder skola erhålla
bidrag till gäldande av kostnaderna för hållande av automobil, föranleder
icke statskontoret till annat uttalande än att ämbetsverket förutsätter, att
bestämmelse meddelas, varigenom det sörjes för att denna förmån må åtnjutas
allenast för det fall att sändebudet verkligen disponerar dylikt fordon
och använder det i sin ämbetsutövning.
Vad angår förslaget, att sändebud skulle erhålla bidrag med belopp, motsvarande
det för diplomatisk personal å sändebudets stationeringsort gällande
priset för 4,000 liter bensin, må påpekas, att detta bidrag avser att
täcka de årliga utgifterna för icke blott motorbränsle utan jämväl andra ändamål,
såsom olja, ringslitning, reparationer m. m. Då priserna för sist avsedda
ändamål knappast torde följa bensinpriserna, synes det vara riktigare
att bidraget bestämmes att motsvara priset för 2,000 liter bensin jämte ett
fast belopp av förslagsvis 500 kronor. Bifall härtill synes icke påverka kostnadsberäkningarna.
Vad statskontoret anfört synes böra beaktas.
I övrigt finner jag icke anledning till erinran mot sakkunnigas förslag
om ersättning till sändebuden för hållande av automobil.
Kungl. May.ts proposition nr 28.
17
Förflyttningsbidrag. Sakkunniga anföra huvudsakligen följande.
Åtgärder böra vidtagas för att motverka de upprepade påfrestningar för den
enskilda ekonomien, som de ofta återkommande förflyttningarna medföra.
Det är otvivelaktigt med tanke härpå som så många främmande stater tillerkänna
sina utlandstjänstemän vissa bidrag vid varje förflyttning, och sakkunniga
anse för sin del goda skäl tala för införandet av en liknande anordning
inom vår utrikesförvaltning. Den i andra länder tillämpade principen
att beräkna bidragen i relation till löneförmånerna förefaller sakkunniga
lämplig. Då nu å ena sidan bidragen skulle avse att utgöra gottgörelse för
sådana utgifter, som ej kunna inrangeras bland kostnaderna för flyttning
av bohag, och å andra sidan dylika utgifter huvudsakligen uppstå på den
post, som skall tillträdas, är det efter löneförmånerna på denna post som
bidraget bör rättas.
Sakkunniga föreslå sålunda, att tjänsteman inom utrikesförvaltningen skall
äga rätt att vid varje förflyttning, alltifrån den då han tillträder en första
befattning i lönegraden A 21, oberoende av eventuell ersättning för flyttningskostnader
i egentlig mening, uppbära ett bidrag, förslagsvis benämnt
»förflyttningsbidrag» och utgående med ett belopp, som motsvarar de sammanlagda
kontanta löneförmånerna (lön, jämte därå under flyttningsmånaden
eventuellt belöpande rörligt tillägg, ortstillägg samt i förekommande fall
barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg och chargé d’affaires-tillägg) under en
månad på den befattning, som tillträdes. Vid en förflyttning till utrikes ort
måste tjänstemannen räkna med att, innan han funnit en bostad, i regel under
några månader med sin familj vistas på hotell eller pensionat på den
nya anställningsorten med därav föranledda mer eller mindre betungande
merkostnader; han skulle då kompenseras med en månads lön jämte de efter
anställningsortens förhållanden samt tjänstemannens ställning och försörjningsplikt
mot barn tillmätta särskilda tilläggen. Vid förflyttning till Sverige,
där han sannolikt antingen kan under övergångstiden placera hustru
och barn hos släktingar eller i andra avseenden draga fördel av att befinna
sig i hemlandet, skulle han endast få en månads lön jämte eventuellt rörligt
tillägg men icke ortstillägg, barnbidrag eller övriga nyssnämnda tilllägg.
Vid förflyttning till en ministerpost, där bostad omedelbart skulle disponeras
antingen i statens hus eller i av staten förhyrd lägenhet, skulle en
månadslön räcka till för de personliga nyanskaffningar, som under alla förhållanden
äro ofrånkomliga.
Ehuru sakkunniga finna det icke oberättigat, att den, som forordnas till
innehavare av en av de viktigare och följaktligen högre avlönade sändebudsposterna,
i samband med tillträdet erhåller ett jämförelsevis betydande bidrag
till sin personliga utrustning — detta bland annat av det skälet att,
såsom förut antytts, förordnandet på en dylik post torde nödvändiggöra inköp
av en automobil till ej oväsentligt högre pris än vad som täckes av det
lör sådant ändamål föreslagna bidraget — vilja sakkunniga dock föreslå, att
ett maximibelopp fastställes för förflyttningsbidragen. Sakkunniga hava i
sådant hänseende tänkt sig 3,500 kronor.
Under hänvisning lill vad jag i det föregående vid behandlingen av förslaget
örn bidrag för inköp av automobil anfört angående borttagande av
nu utgående ckiperingspenningar m. m. tillstyrker jag sakkunnigas förslag
i nu förevarande del. Årskostnaden för förflyttningsbidrag hava de sakkunniga
beräknat lill 31,000 kronor.
Departements
chefen.
Bihang till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 28.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 28.
Departements
chefen.
Språktillägg. Enligt bestämmelse i gällande stat för ortstillägg utgår
särskilt lönetillägg till vissa kanslister såsom uppmuntran för förvärvande
av språkkunskaper. Bestämmelsen innebär, att ortstillägget till kanslist vid
någon av beskickningarna i Moskva, Warszawa, Buenos Aires, Lima, Mexico,
Rio de Janeiro, Teheran eller Tokio höjes med 1,000 kronor, därest kanslisten
visar sig besitta förmåga av ledig behandling i tal och skrift av anställningslandets
språk.
Sakkunniga föreslå, att uppräkningen ersättes med en allmän bestämmelse
av innebörd, att kanslist, vilkens tjänst i anseende till språkförhållandena
i anställningslandet påkallar användande i större utsträckning av annat språk
än de skandinaviska, engelska, franska eller tyska språken kan komma i
åtnjutande av ifrågavarande löneförhöjning. Sakkunniga ifrågasätta samtidigt
viss modifiering av kravet på kunskaper i anställningslandets språk.
Vad sakkunniga sålunda föreslagit föranleder icke någon erinran från min
sida.
Bostadsförmån m. m. Såsom förut angivits innebär sakkunnigförslaget,
att förmån av fri bostad skulle beredas samtliga sändebud. Härom anföra
sakkunniga bland annat följande.
Vid tillhandahållande av fri bostad får ju staten, som skall betala hyror
eller anskaffa fastigheter, i hög grad skiftande utgifter på olika orter, medan
den förmån, som härigenom beredes tjänstemännen, för var och en av dem
måste te sig såsom i stort sett likvärdig. Vid avvägandet av de kontanta löneförmånerna
-— vilket givetvis bör ske på en i motsvarande grad sänkt nivå
— behöver staten dessutom icke taga hänsyn till en alldeles särskilt svårberäknelig
faktor, nämligen hyresläget på de olika orterna. När det gäller lönereglering
för sändebuden, framträda fördelarna härav så mycket mera, som
å ena sidan kostnaderna för bostad för dem nödvändigtvis äro betydande, och
å andra sidan valet av bostad i främsta rummet påverkas av kravet på tillräckliga
och lämpligt anordnade utrymmen för kanslilokaler och representation.
Beträffande andra tjänstemän än sändebud ställer sig frågan örn statens
övertagande av bostadshyran på ett helt annat sätt. De representativa uppgifterna
träda mer eller mindre fullständigt i bakgrunden, utrymmesbehovet
domineras av familjens storlek och personliga förhållanden i övrigt, och så
länge vederbörande icke sänka sin standard under vad som med hänsyn till
deras officiella ställning mäste anses som ett minimum, har staten knappast
något intresse av att ingripa i deras sätt att ordna sina bostadsförhållanden.
I de huvudstäder, där sändebud äro placerade men staten icke äger beskickningshus,
skulle utrikesdepartementet enligt sakkunnigas förslag förhyra
lämpliga lokaler.
Sakkunniga förutsätta vidare, att förmån av fri bostad liksom hittills skulle
tillkomma generalkonsulerna i Hamburg och Reykjavik samt de i Moskva anställda
tjänstemännen. Därjämte hava de sakkunniga föreslagit, att Kungl.
Majit skulle erhålla bemyndigande att inom ramen av tillgängliga medevi
undantagsfall bereda jämväl andra befattningshavare sådan förmån. Till
Kungl. Maj:ts proposition nr 28. 19
stöd för förslaget i sistnämnda del anföra sakkunniga huvudsakligen följande.
Det kan förekomma, att i en huvudstad, vilken i avseende å levnadskostnader
i allmänhet icke rimligen synes kunna hänföras till någon av de dyraste
grupperna, tjänstemän tillhörande de främmande representationerna måste
ikläda sig oproportionerligt höga kostnader för bostad. Ett sådant förhållande
plägar sammanhänga med knapp tillgång på bostäder av den beskaffenhet,
som kan komma i fråga för personer i officiell ställning, och gör sig givetvis
mera kännbart för en självständig chargé d’affaires, på vilkens installation
tämligen höga anspråk måste ställas, än för en tjänsteman i samma lönegrad
men i underordnad ställning. Sakkunniga, vilka närmast föranletts
till dessa överväganden av förhållandena i avseende å legationsrådsbefattningen
i Kaunas, hava icke velat lösa svårigheten genom att placera orten i fråga
i den högsta ortstilläggsgruppen, enär de funnit detta alltför mycket strida
mot den allmänna uppfattningen om prisläget i staden. De föreslå därför i
stället, att fri bostad med uppvärmning och belysning beredes innehavaren av
befattningen i fråga, och vilja samtidigt göra det uttalandet, att om i framtiden
på annat håll en liknande disproportion mellan bostads- och övriga kostnader
skulle befinnas föreligga, vidtagandet av en motsvarande anordning ej
bör anses oförenligt med lönesystemets allmänna principer. En dylik anordning
kan eventuellt befinnas påkallad även vid en eller annan självständig
konsulspost.
Kostnaderna för hyra av bostäder å de orter, där staten ej äger fastighet,
hava sakkunniga beräknat till 100,800 kronor.
Statskontoret har framhållit, att det syntes välbetänkt att ur ortstilläggen
utbryta gottgörelse för bostad jämväl för sändebuden i de huvudstäder, där
staten icke äger fastighet, och att bereda även dessa sändebud fri bostad.
Enligt sakkunnigas förslag skola de åt sändebuden upplåtna bostäderna på
statens bekostnad förses med bohag och annan inredning för representationsändamål.
Såsom tidigare angivits sammanhänger förslaget i denna del med
förslagen om ekiperingspenningarnas borttagande och begränsning av rätten
till ersättning för flyttningskostnader. Den närmare utformningen av bestämmelserna
för den ifrågavarande utrustningens anskaffande och omfattning
anse sakkunniga böra överlämnas åt Kungl. Maj:t eller ministern för utrikes
ärendena. Kostnaderna beräknas till i genomsnitt 32,600 kronor för år räknat.
Statskontoret har anfört följande.
De sakkunnigas förslag i fråga om möblering av sändebudens bostäder i
samband med avskaffande av ekiperingspenningar m. m. finner statskontoret
ändamålsenliga och ägnade att bättre än vad i berörda hänseenden för närvarande
gäller tjäna såväl statsverkets som tjänstemännens intressen.
Sakkunniga förorda, att statsverket helt skall övertaga kostnaderna för
uppvärmning och belysning av ej blott staten tillhöriga fastigheter i utlandet
utan även sådana bostäder, som enligt deras förslag skulle på statens bekostnad
förhyras för vissa tjänstemän. De anföra härom i huvudsak följande.
För att bostadsförmånen skall bliva såvitt möjligt likvärdig på olika orter,
erfordras, att staten även helt bestrider kostnaderna för uppvärmning och be
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 28-
Departementschefen.
lysning. För närvarande utgå till boställshavarna i statens fastigheter i utlandet
fasta bidrag härtill. Dessa bidrag hava för varje särskilt hus ursprungligen
så beräknats, att de skulle ungefärligen motsvara de verkliga kostnaderna.
Prisutvecklingen har emellertid medfört, att på vissa orter bidragen
blivit uppenbart otillräckliga, under det att de på andra ställen alltjämt täcka
därmed avsedda kostnader. För sakkunniga har upplysts, att vissa sändebud
under senaste uppvärmningsperiod måst för ändamålet av egna medel tillskjuta
belopp av betydande storlek, i ett fall närmare 4,000 kronor. Att anordningen
med fasta bidrag —- även om dessa justeras efter det aktuella prisläget
— eventuellt kan inom kort förrycka en eventuellt nu genomförd lönereglering,
torde ligga i öppen dag; härför erfordras ju endast att priserna i
visst land stiga eller sjunka för en helt begränsad grupp av förnödenheter -—- kol, köks m. m. — något som ofta skett utan direkt anslutning till prisutvecklingen
i övrigt. För vissa boställshavare inom landet gäller regeln att staten
bidrager med en proportionsvis bestämd del av de redovisade verkliga kostnaderna,
medan återstoden betalas av tjänstemannen. Sakkunniga hava övervägt
införandet av en motsvarande bestämmelse i utrikesförvaltningens lönestater
men av olika skäl stannat för att förorda, att ifrågavarande kostnader
helt påföras statsverket. Detta förslag motiveras icke i främsta rummet av
att sändebudens kostnader för hithörande ändamål i särskilt hög grad betingas
av deras representativa skyldigheter, utan framför allt av att ett bifall till
förslaget skulle undanröja det osäkerhetsmoment vid ortstilläggens avvägning,
vilket ligger i de skiftande bränslepriserna. Kostnaderna för uppvärmning
och belysning utgöra för sändebuden en ganska svårberäknelig faktor
av den anledningen, att icke blott priserna växla utan även storleken av de
utrymmen, som skola uppvärmas och belysas. Skyldigheten exempelvis att
av egna medel bestrida en fjärdedel av de sammanlagda kostnaderna skulle
under ett år för sändebudet i Helsingfors kunna betyda en personlig utgift
på bortåt 2,000 kronor, för sändebudet i Mexico högst 300 kronor. Vidare
föreligga svårigheter på vissa håll att strängt skilja på kostnaderna för
bostadsutrymmen a ena sidan och för ämbetslokaler å den andra ävensom
att, när fråga blir om förhyrda lokaler och kostnaden för uppvärmning ingår
i hyran, avgöra hur denna kostnad överhuvud taget skall beräknas.
Sakkunniga beräkna kostnaderna för uppvärmning och belysning av
tjanstebostäderna till 92,800 kronor, vilket med frånräknande av nu utgående
fasta värmebidrag jämte kursförlustersättning, 58,140 kronor, skulle
innebära en kostnadsökning av 34,660 kronor.
Statskontoret har anfört huvudsakligen följande.
Ämbetsverket vill ej göra invändning emot att samtliga sändebud erhålla
ersättning för redovisade kostnader för uppvärmning och belysning av bostadslokalerna.
Statskontoret ifrågasätter dock om icke till befordrande av
en utgiftsbesparande hushållning på ifrågavarande område viss kvotdel av
kostnaderna i likhet med vad som gäller i fråga om landshövdingarna —
borde bestridas av boställshavare^ i den mån tillhandahållande av berörda
förmåner icke ingår i upprättade hyresavtal.
Jag tillstyrker förslaget att bereda samtliga sändebud förmånen av fri
tjänstebostad med uppvärmning och belysning. Detsamma är ägnat att väsentligt
underlätta en rättvis lönesättning, och vid mitt ställningstagande
till ortstilläggens storlek har jag utgått från att ifrågavarande naturaförmån
skall tillkomma sändebuden.
Kungl. Maj.ts proposition nr 28.
21
Liksom hittills bör förmån av fri bostad med uppvärmning och belysning
jämväl tillkomma generalkonsulerna i Hamburg och Reykjavik ävensom de
i Sovjetunionen placerade tjänstemännen. Av skäl, som sakkunniga anfört,
synes sådan förmån böra tillerkännas även innehavaren av legationsrådsbefattningen
i Kaunas. I dessa fall bör särskilt medgivande inhämtas av
riksdagen. Örn bostadsförmån framdeles anses böra tillkomma annan tjänsteman
än här nämnts, bör frågan givetvis underställas riksdagens prövning.
Vad angår det av statskontoret framförda förslaget om skyldighet för
boställshavaren att själv bestrida viss kvotdel av kostnaderna för uppvärmning
och belysning får jag framhålla att den skyldighet, som i sådant hänseeende
nu åligger landshövdingarna, i annat sammanhang denna dag föreslås
skola upphöra. För min del förordar jag, att staten, såsom sakkunniga
föreslagit, står för hela kostnaden för uppvärmning och belysning av de
åt utlandstjänstemännen upplåtna bostäderna.
Statens kostnader för hyra av bostäder å orter, där staten icke äger fastighet,
samt för uppvärmning och belysning av tjänstebostäderna böra påföras
statens allmänna fastighetsfond.
Under hänvisning till vad jag i det föregående vid behandlingen av förslaget
örn bidrag för inköp av automobil anfört angående borttagande av
nu utgående ekiperingspenningar m. m. tillstyrker jag, att de åt sändebuden
upplåtna bostäderna på statens bekostnad förses med möblering, vari
förutom möbler inbegripes härmed jämförlig för varaktig användning avsedd
utrustning såsom gardiner och mattor, samt annan inredning för representationsändamål.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i varje
förekommande fall besluta angående utrustningens anskaffande och omfattning.
Kungl. Majit torde även, där så prövas skäligt, få besluta om
inköp av bohag för sändebud, vilken tillträtt tjänsten före den 1 juli 1939.
Underhållet av möblering, som genom statens försorg anskaffats, torde
såsom nu gäller för landshövdingarna, böra bekostas av staten, dock självfallet
med den begränsningen att bostadsinnehavaren är skyldig ersätta
skada, som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse från hans sida.
Andra av staten anskaffade inventarier bör befattningshavaren vara pliktig
överlämna till efterträdaren i det skick, vari de mottagits.
Kostnaderna för inköp av det bohag, varom här är fråga, böra bestridas
från vederbörligt anslag under tredje huvudtiteln.
Reseersättning. I avsikt att uppmuntra utom Europa anställda tjänstemän
att begagna sina ledigheter för att vidmakthålla kontakten med hemlandet
har åt dessa tjänstemän beviljats förmånen av gottgörelse för biljettkostnaderna
för resa till och från Sverige i samband med semester, i allmänhet
vart tredje år, eller, därest tjänstemannen är anställd i vissa länder
med hälsovådligt klimat, vart annat år.
Sakkunniga framhålla, att denna förmån förlorar en god del av den ver
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
kari, som avsetts, genom att tjänstemännen själva måste bestrida resekostnaden
för hustru och barn. De tillstyrka därför, att, likaväl som tjänstemännen
nu erhålla gottgörelse för familjens biljettkostnader vid förflyttningar
till nya poster, motsvarande ersättning beredes i samband med ifrågavarande
semesterresor. Kostnaderna härför beräkna sakkunniga till
12,000 kronor för år räknat.
Jag tillstyrker, att nuvarande förmån för befattningshavare att erhålla bidrag
till kostnaden för hemresa under semester utsträckes i enlighet med
sakkunnigas förslag till att omfatta jämväl kostnaderna för befattningshavarens
hustru samt barn under 19 år.
Ersättning för flyttningskostnad. Enligt gällande bestämmelser, meddelade
i kungörelsen den 27 juni 1929 (nr 252) angående ersättning för flyttnings-
och resekostnader åt diplomatiska och konsulära tjänstemän, äga
samtliga tjänstemän rätt till ersättning för flyttningskostnader. Vissa maximibestämmelser
gälla emellertid i avseende å volymen av det bohag, som må
flyttas på statens bekostnad. Sändebud och generalkonsul äro sålunda berättigade
till ersättning för flyttning av bohag intill 120 kubikmeter, därest
familj medföljer, och i annat fall intill 90 kubikmeter. Om en tjänsteman
förflyttas till en avlägsen ort och det kan visas, att kostnaderna för
flyttningen icke skulle stå i rimligt förhållande till bohagets värde eller till
dess behövlighet för ägaren, kan han i stället tillerkännas bidrag till inköp
av möbler på orten eller gottgörelse för merkostnader för förhyrning av
möblerad bostad.
I anslutning till förslaget om att sändebudens bostäder skulle på statens
bekostnad förses med möbler och annan inredning för representationsändamål
hava sakkunniga förordat viss begränsning i rätten till ersättning för
sändebuden till flyttningskostnad. Sakkunniga förutsätta, att ersättning icke
skall utgå för flyttning av mera bohag än 70 kubikmeter. Flyttningskostnaderna
beräknas härigenom komma att reduceras med i genomsnitt 10,400
kronor för år.
Mot vad sakkunniga sålunda föreslagit finner jag ej anledning till erinran.
De ändringar i förberörda kungörelse, som böra vidtagas i anledning av
förslaget, torde icke behöva närmare beröras i detta sammanhang.
Ekiperingspenningar. Såsom i det föregående angivits föreslå sakkunniga,
vid bifall till förslagen om tillhandahållande på statsverkets bekostnad
av möbler och annan inredning för representationsändamål, örn förflyttningsbidrag
och örn bidrag för inköp av automobil, att nu utgående ekiperingspenningar
skola borttagas. Härigenom beräknas uppkomma en besparing
av 31,200 kronor för år.
Med hänvisning till vad jag förut i olika sammanhang yttrat tillstyrker
jag sakkunnigas förslag i denna del.
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
23
Prisutjämningstillägg. Vid behandlingen av de sakkunnigas förslag till
nya ortstillägg bär anmärkts, att tillägg på vissa platser, där enligt sakkunnigas
mening förhållandena för närvarande icke kunna betraktas såsom
normala, upptagits till belopp, som normalt anses bliva tillräckliga. För
att uppväga de betydande lönesänkningar, som med hänsyn härtill skulle
under rådande förhållanden uppkomma för å dessa platser stationerade befattningshavare,
hava sakkunniga förordat, att lill dessa tjänstemän skulle
utgå prisutjämningstillägg. Enligt sakkunnigas förslag skulle tillägg utgå till
poster i Rumänien, Polen, Sovjetunionen, Turkiet, ''tyskland och Ungern.
Tilläggen skulle bestridas från ett särskilt anslag å riksstaten, anvisat med bestämt
belopp. Medelsbehovet för budgetåret 1939/40 har av de sakkunniga
beräknats till 70,000 kronor.
Sakkunniga påpeka, att även framdeles rubbningar i den ekonomiska situationen
kunna inträda, medförande att de föreslagna lönebeloppen bliva helt
otillfredsställande å vissa platser. Anses förändringarna bliva av mera permanent
karaktär, böra ortstilläggens belopp jämkas. Bedömas de däremot
vara av mera tillfällig art, anse sakkunniga att prisutjämningstillägg böra
utgå till befattningshavarna. För det fall, då en förändring av levnadskostnaderna
inträffar vid sådan tidpunkt, att en längre tidrymd måste förflyta
innan frågan kan i riksdagen avgöras, samt tillika är av den storleksordning,
att omedelbara åtgärder förefalla av behovet påkallade, hänvisa sakkunniga
till den utväg, som står till Kungl. Maj:ts förfogande att med anlitande
av anslaget till oförutsedda utgifter råda bot på det uppkomna missförhållandet.
Sakkunniga förklara, att de icke utan en viss tvekan, med tanke på de olägenheter,
som visat sig vara förbundna med systemet med av Kungl. Majit
fastställda extra ortstillägg, tillrådde, att en kvarleva av detta system bibeliölles
i form av prisutjämningstillägg. Ä andra sidan skulle ett inarbetande
av det nu föreslagna prisutjämningstillägget i lönesystemet enligt sakkunnigas
uppfattning hava i avsevärd grad sönderbrutit detsamma.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har anfört följande.
Lönenämnden vill framhålla, att da av betänkandet icke med tydlighet
framgår, enligt vilka grunder det föreslagna prisutjämningstillägget skall
utgå, det knappast låter sig göra att bilda sig en bestämd mening om forslaget
i denna del. Då anslagsbehovet för ändamalet förutsättes ailigen
bliva föremål för närmare prövning av riksdagen, torde emellertid någon
betänklighet mot förslaget icke behöva resas. Det berörda tillägget synes
likväl lönenämnden böra erhålla en lämpligare beteckning, förslagsvis valutatillägg
eller dylikt.
Statskontoret har framhållit:
För möjliggörande av s. k. prisutjämningstillägg a sådana orter, där med
hänsyn till valutaförhållandena och vissa andra omständigheter särskilda lönetillskott
finnas påkallade, böra enligt de sakkunnigas mening medel sta
till Kungl. Maj:ts förfogande. För ändamålet föreslås anvisande å riksstaten
av ett särskilt, bestämt anslag, vilket för budgetåret 1939/40 beräknas
till 70,000 kronor. Såsom de sakkunniga påpeka, innebär detta förslag i viss
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 28.
mån ett bibehållande — ehuru i annan form — av det hittillsvarande systemet
med av Kungl. Maj :t fastställda extra ortstillägg. Givetvis hade det varit
önskvärt, örn detta system nu kunnat helt avskaffas. Av vad de sakkunniga
härutinnan anfört synes emellertid framgå, att en anordning av här avsedd
innebörd tills vidare svårligen kan avvaras.
Departements
chefen.
Det synes för närvarande nödvändigt att bibehålla en viss möjlighet till
anpassning utanför lönesystemets ram av utlandstjänstemännens löner efter
extra ordinära förhållanden. Vad de sakkunniga föreslagit beträffande prisutjämningstillägg
finner jag mig därför böra biträda. Jag vill emellertid
understryka, att systemet med prisutjämningstillägg är att betrakta som
en nödfallsutväg, som bör tillgripas allenast vid mera betydande men sannolikt
övergående rubbningar av de för lönesättningen grundläggande faktorerna.
På Kungl. Majit torde få ankomma att fördela anvisade medel och
därvid meddela de närmare föreskrifter i fråga om tilläggen, som må befinnas
erforderliga. Lönenämndens förslag att benämna tilläggen valutatillägg
anser jag mig icke böra biträda. Även andra förhållanden än valutakursernas
fluktuationer böra givetvis beaktas vid bestämmandet av ifrågavarande
tillägg.
Kostnadsberäkning. På grundval av sakkunnigas kostnadsberäkningar
erhålles följande jämförelse mellan nuvarande kostnader och kostnaderna
för den föreslagna löneregleringen.
Ortstillägg ....................................
Extra ortstillägg ...............................
Barnbidrag....................................
Utomeuropeiskt tillägg..........................
Chargé d’affaires-tillägg ........................
Bidrag för inköp av automobil ..................
Ersättning för hållande av automobil............
Förflyttningsbidrag .............................
Språktillägg ..................................
Hyra av bostäder ............................
Anskaffande av bohag..........................
Uppvärmning och belysning ....................
Ersättning för biljettkostnader för familj under semesterresor
.................................
Ersättning för flyttningskostnader (minskning) ....
Ekiperingspenningar ..........................
Prisutjämningstillägg ..........................
Kursförlustersättning ..........................
Nuvarande
Blivande
kostnader,
kostnader,
kronor
kronor
1,009,400
1,207,000
380,000
—
—
97,500
—
168,000
—
14,000
—
10,200
—
38,240
—
31,000
8,000
8,000
—
100,800
—
32,600
58,140
92,800
—
12,000
10,400
—
31,200
—
—
70,000
336,270
—
1,833,410
1,882,140.
Kungl. Maj.ts proposition nr 28-
25
Nettoökningen skulle således utgöra (1,882,140 — 1,833,410—) 48,730 kronor
eller alltså i runt tal 49,000 kronor. Emellertid hava sakkunniga, utöver
vad i det föregående angivits, föreslagit dels att ett särskilt anslag å 10,000
kronor skulle anvisas till gottgörelse för tillfälliga representationskostnader,
dels ock att anslaget till extra biträden och vaktbetjänte skulle ökas med
20.000 kronor. Medräknas dessa belopp erhålles en nettoökning av 79,000
kronor, understigande kostnadsökningen enligt sakkunnigförslaget med
26.000 kronor. Såsom förut berörts kunna de jämkningar i fråga om bestämmelserna
för barnbidrag, som i det föregående förordats, beräknas medföra
en utgiftsminskning, uppgående till sistnämnda belopp.
Nuvarande kostnader för extra ortstillägg hava i sammanställningen upptagits
med 380,000 kronor eller alltså med 20,000 mera än det belopp som
innevarande budgetår står till förfogande för ändamålet. Detta sammanhänger
därmed, att man, enligt vad de sakkunniga framhållit, regelmässigt
har att räkna med kortare och längre vakanser av sådan omfattning, att en
årlig besparing uppstår av angivna storlek.
Med hänsyn till den efter avlämnandet av sakkunnigas förslag inträffade
förskjutningen i valutakurserna avvika kostnaderna för de förslag, ministern
för utrikes ärendena framlägger under tredje huvudtiteln, till en del från förut
återgivna beräkningar. Jag torde härutinnan få hänvisa till nämnda huvudtitel.
F örf attningsf örslag.
I anledning av det sålunda anförda har inom finansdepartementet upprättats
förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av 50 § civila avlöningsreglementet
den A januari 1939. Paragrafen kommer enligt förslaget att
omfatta 11 moment. I fråga om de särskilda momenten må framhållas följande.
1 mom. överensstämmer med nuvarande 2 mom.
2 mom. a) motsvarar med vissa formella jämkningar nuvarande 4 mom.
a), b) och c) med undantag av de tre första styckena under b).
2 mom. b) motsvarar med vissa formella jämkningar de tre första styckena
av nuvarande 4 mom. b).
3 mom. överensstämmer med viss formell jämkning med nuvarande 6
mom.
4 mom. motsvarar nuvarande 4 mom. d). Ändring har skett på grund
av vad i det föregående anförts angående bidrag till biljettkostnader för befattningshavarens
familj. Enligt gällande föreskrift må resebidrag, där särskilda
skäl därför tala, tilldelas tjänstemän vid beskickningarna i Rio de
Janeiro, Shanghai och Bogotå samt vid generalkonsulatet i Calcutta en gång
vart annat år i stället för en gång vart tredje år. Enligt författningsförslaget
skall denna förmån kunna tillkomma tjänsteman med placering i land
med särskilt hälsovådligt klimat. Härvid har dock förutsatts, att den ökade
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
bidragsrätten tills vidare bör tillkomma allenast tjänstemän med placering å
nyss angivna orter.
5 m o m. motsvarar nuvarande 7 mom. Bestämmelsen har omformulerats
i syfte att tydligare utmärka att fråga är om rätt till ersättning för flyttningskostnad
utöver den, som för tjänstemän i allmänhet gäller enligt 24 §.
6 mom. motsvarar nuvarande 8 mom. första och andra styckena. Enligt
beslut av 1938 års riksdag åtnjuter chefen för utrikesdepartementets
pressbyrå särskilt representationsbidrag.
7 mom. motsvarar, vad angår ortstillägg, nuvarande 1 mom. I det nya
momentet hava intagits bestämmelser angående barnbidrag, utomeuropeiskt
tillägg, chargé d’affaires-tillägg, bidrag för inköp av automobil, ersättning för
hållande av automobil, förflyttningsbidrag och språktillägg.
Enligt nuvarande 3 mom. må tjänsteman, som av hänsyn till förhållandet
till främmande makt hemkallas från tjänst, som han innehar utomlands, där
Kungl. Majit prövar det för tjänsten erforderligt, med bibehållna avlöningsförmåner
förordnas att tjänstgöra i utrikesdepartementet för handläggning
av ärenden, som beröra hans verksamhetsområde. Vad sålunda nämnts skall
gälla även med avseende å tjänsteman i fall, då med hänsyn till kännedom
om vissa förhållanden i det land, varest tjänstemannen är anställd, eller
särskild sakkunskap, som han må äga, eller på grund av annan omständighet
hans tjänstgöring i utrikesdepartementet prövas vara för departementets
vei''ksamhet av synnerligt värde.
Jämlikt nuvarande 4 mom. e) skall det åligga sändebud, generalkonsul
och konsul, som tjänstgöra inom Europa, att minst en gång vart annat år,
i anslutning till semester, under högst 14 dagar, mot åtnjutande av ersättning
för biljett från och till tjänstgöringsorten och i övrigt på de villkor, som
för semester äro stadgade, ställa sig till ministerns för utrikes ärendena förfogande
för tjänstgöring i utrikesdepartementet eller annorledes på sätt ministern
må föreskriva.
Det har vid uppgörande av ifrågavarande författningsförslag ansetts mindre
lämpligt att i avlöningsreglementet meddela föreskrifter om tjänstemännens
skyldighet att tjänstgöra på olika orter eller om Kungl. Majits befogenhet
att meddela beslut rörande tjänstgöring utanför det egentliga tjänstgöringsområdet.
Kungl. Majit torde äga sådan rätt utan riksdagens bemyndigande,
och tjänstemännens skyldigheter böra såsom framgår av 3 § civila
avlöningsreglementet regleras genom tjänstgöringsföreskrifter, som meddelas
i instruktion, arbetsordning eller annan dylik författning. Ej heller erfordras
särskild bestämmelse i avlöningsreglementet om rätt för här ifrågavarande
tjänstemän till ersättning för viss tjänsteresa. Då slutligen befattningshavare,
som beordras att tjänstgöra inom utrikesdepartementet, därest
ej annat särskilt föreskrives, äger åtnjuta de löneförmåner, som äro förenade
med utlandstjänsten, så länge han innehar denna, hava bestämmelser, motsvarande
de i 3 mom. och 4 mom. e) nu meddelade, icke upptagits i författningsförslaget.
Däremot har det ansetts påkallat att Kungl. Majit erhåller
befogenhet att begränsa de med utlandstjänsten förbundna tilläggsförmå
-
Kungl. Maj-.ts proposition nr 28-
27
nema under tid, då tjänsteman tjänstgör i utrikesdepartementet eller eljest
å ort utom verksamhetsområdet. Bestämmelse härom har intagits under 7
mom. b).
8 m o m. överensstämmer med nuvarande 5 mom.
9 m o m. motsvarar med viss formell jämkning nuvarande 9 mom.
10 mom. överensstämmer med nuvarande 10 mom.
11 mom. motsvarar nuvarande 11 mom. I det nya momentet hava bestämmelser
intagits angående rätt för sändebuden vid beskickningarna att
åtnjuta fri tjänstebostad med uppvärmning och belysning. Därjämte har
föreskrivits, att sändebudens tjänstebostäder skola vara försedda med bohag
för representationsändamål enligt de närmare bestämmelser Kungl. Majit
meddelar. I enlighet med vad i det föregående anförts bör riksdagens medgivande
inhämtas, därest fri bostad med uppvärmning och belysning anses
böra tillkomma annan befattningshavare än sändebud. För närvarande bör
sådant medgivande inhämtas i fråga om generalkonsulerna i Hamburg och
Reykjavik, legationsrådet i Kaunas ävensom samtliga befattningshavare vid
beskickningen i Moskva, å vilka civila avlöningsreglementet äger tilllämpning.
Det sålunda upprättade kungörelseförslaget bör föranleda viss ändring
i 59 § 2 mom. civila avlöningsreglementet. Då nämnda paragraf torde få
ändras även på grund av andra löneregleringsförslag, som enligt vad som
förutsättes i årets statsverksproposition senare komma att föreläggas riksdagen,
synes tills vidare böra anstå med framläggande av förslag till ändrad
lydelse av paragrafen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
dels godkänna förberörda förslag till kungörelse,
dels ock medgiva, att fri tjänstebostad med uppvärmning
och belysning må utan hinder av föreskrifterna i 42 och 44 §§
civila avlöningsreglementet åtnjutas av generalkonsulerna i
Hamburg och Reykjavik, legationsrådet i Kaunas och samtliga
befattningshavare vid beskickningen i Moskva, å vilka
civila avlöningsreglementet äger tillämpning.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Henrik Klackenberg.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
Bil. 1.
Vissa kontanta löneförmåner till sändebuden.1
Placering
Ortstillägg och beräknad kurs- förlustersättning för budgetåret
1938/39
Ortstillägg m. m. enligt sak- kunnigas förslag
Skillnad
Orts-
tillägg
Extra
orts-
tillägg
Kurs-
förlust-
ersätt-
ning2
Summa
Orts-
tillägg
Utom-
euro-
peiskt
tillägg
Barn-
bidrag
(medel-
tal)
Summa
Washington*
35,000
28,100
1,470
64,570
55,000
5,000
1,910
61,910
- 2,660
London * ...
45,000
6,500
1,880
53,380
50,000
—
1,910
51,910
- 1,470
Berlin * ....
23,400
—
29,410
52,810
40,000
—
1,910
41,910
- 10,900
Paris *......
30,600
6,000
—
36,600
40,000
—
1,910
41,910
+ 5,310
Moskva * ...
30,600
7,000
22,920
60,520
25,000
5,000
1,910
31,910
- 28,610
Rom * .....
5,800
14,000
890
20,690
25,000
—
1,910
26,910
+ 6,220
Warszawa *.
17,400
—
23,490
40,890
25,000
—
1,910
26,910
- 13,980
Bryssel *....
5,000
5,500
6,420
16,920
20,000
—
1,910
21,910
+ 4,990
Haag *.....
11,400
2,000
12,160
25,560
20,000
—
1,910
21,910
— 3,650
Madrid *....
9,000
(11,000)
—
20,000
20,000
—
1,910
21,910
+ 1,910
Ankara *....
9,000
6,000
20,880
35,880
20,000
5,000
1,910
26,910
- 8,970
Teheran ____
28,000
—
18,050
46,050
20,000
5,000
1,910
26,910
- 19,140
Helsingfors *
10,800
3,500
—
14,300
18,000
—
1,910
19,910
+ 5,610
Köpenhamn*
10,800
6,000
—
16,800
18,000
—
1,910
19,910
+ 3,110
Oslo *......
10,800
10,000
—
20,800
18,000
-
1,910
19,910
- 890
Bern *......
7,800
4,000
6,210
18,010
15,000
—
1,910
16,910
- 1,100
Budapest *..
8,800
11,700
5,960
26,460
15,000
—
1,910
16,910
- 9,550
Bukarest * ..
10,800
6,000
10,240
27,040
15,000
—
1,910
16,910
- 10,130
Prag.......
15,800
4,000
7,120
26,920
15,000
—
1,910
16,910
- 10,010
Riga .......
12,000
6,000
1,170
19,170
15,000
—
1,910
16,910
- 2,260
Buenos A. ..
36,000
—
—
36,000
15,000
5,000
1,910
21,910
- 14,090
Kairo ......
34,000
—
1,600
35,600
15,000
5,000
1,910
21,910
- 13,690
Lima.......
34,000
—
—
34,000
15,000
5,000
1,910
21,910
- 12,090
Mexico.....
22,400
10,600
—
33,000
15,000
5,000
1,910
21,910
- 11,090
Rio ........
30,000
—
—
30,000
15,000
5,000
1,910
21,910
- 8,090
Shanghai ...
30,000
3,000
—
33,000
15,000
5,000
1,910
21,910
- 11,090
Tokio *.....
20,000
2,500
—
22,500
15,000
5,000
1,910
21.910
- 590
Summa
544,200
153,400
169,870
867,470
594,000
55,000
51,570
700,570
-166,900
1 Vid bedömandet av siffrorna i denna tabell bör beaktas att enligt de sakkunnigas förslag
samtliga sändebud komma att åtnjuta fri tjänstebostad med uppvärmning och belysning samt
ersättning för hållande av automobil. För närvarande åtnjuta sändebuden å de med * utmärkta
orterna fri tjänstebostad samt visst bidrag till uppvärmning och belysning.
2 Kursförlustersättningarna hava här liksom i följande bilagor beräknats på grundval av
valutakurserna vid utbetalningen av lönerna för juli 1938.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 28.
29
Bil. 2.
Vissa kontanta löneförmåner till generalkonsulerna.
Placering
Ortstillägg och beräknad kursför- lustersättning för budgetåret
1938/39
Ortstillägg m. m. enligt sakkun- nigas förslag
Skillnad
Orts-
tillägg
Extra
orts-
tillägg
Kursför-
luster-
sättning
Summa
Orts-
tillägg
Utom-
euro-
peiskt
tillägg
Barn-
bidrag
(medel-
tal)
Summa
New York..
18,400
17,100
920
36,420
30,000
5,000
1,130
36,130
- 290
London ...
14,400
9,100
1,070
24,570
24,000
—
1,130
25,130
+ 560
Hamburg..
7,400
—
16,880
24,280
15,000
—
1,130
16,130
-8,150
Calcutta ...
19,400
500
1,350
21,250
15,000
5,000
1,130
21,130
- 120
Montreal ..
16,400
5,300
570
22,270
15,000
5,000
1,130
21,130
-1,140
Pretoria ...
16,400
2,000
1,000
19,400
15,000
5,000
1,130
21,130
+ 1,730
Sydney----
14,400
4,000
—
18,400
15,000
5,000
1,130
21,130
+ 2,730
Reykjavik .
7,400
—
450
7,850
7,000
—
1,130
8,130
+ 280
Summa
114,200
as,ooo
22,240
174,440
136,000
25,000
9,040
170,040
-4,400
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 28.
Bil. 3.
Vissa kontanta löneförmåner till legationsråd, handelsråd och konsuler.
Placering
Ortstillägg och beräknad
kursförlustersättning för
budgetåret 1938/39
Ortstillägg m. m. enligt
sakkunnigas förslag
Skillnad
Orts-
tillägg
Extra
orts-
tillägg
Kurs-
för-
lust-
ersätt-
ning
Summa
Ortstill- lägg och
(*) Chargé
d’affaires- tillägg
Utom
euro-
peiskt
till-
lägg
Barn-
bidrag
(me-
del-
tal)
Summa
Legationsråd:
Athen ............
12,000
—
_
12,000
10,000
*2,000
—
1,550
13,550
+
1,550
Belgrad...........
10,000
_
7,200
17,200
10,000
*2,000
—
1,550
13,550
—
3,650
Kaunas...........
10,000
1,000
16,960
27,960
10,000
*2,000
—
1,550
13,550
—
14,410
Bogotå...........
18,400
_
_
18,400
10,000
*2,000
5,000
1,550
18,550
+
150
Santiago..........
14,400
—
—
14,400
10,000
*2,000
5,000
1,550
18,550
+
4,150
Tallinn...........
6,600
_
600
7,200
8,000
*2,000
—
1,550
11,550
+
4,350
London...........
6,600
9,200
780
16,580
18,000
—
1,550
19,550
+
2,970
Washington.......
7,600
15,700
640
23,940
18,000
5,000
1,550
24,550
+
610
Berlin............
5,100
—
12,750
17,850
10,000
—
1,550
11,550
-
6,300
Moskva ..........
7,800
3,600
9,670
21,070
10,000
5,000
1,550
16,550
-
4,520
Paris.............
6,400
3,500
—
9,900
10,000
—
1,550
11,550
+
1,650
Helsingfors.......
4,200
2,000
—
6,200
8,000
—
1,550
9,550
+
3,350
Handelsråd:
Washington ......
7,600
12,000
570
20,170
15,000
5,000
1,550
21,550
+
1,380
Berlin............
5,100
—
11,820
16,920
8,000
—
1,550
9,550
—
7,370
Konsuler:
Dublin ..........
10,000
2,000
650
12,650
15,000
-
1,550
16,550
+
3,900
Chicago ..........
12,100
7,500
560
20,160
15,000
5,000
1,550
21,550
+
1,390
San Francisco ____
12,100
6,900
570
19,570
15,000
5,000
1,550
21,550
+
1,980
Danzig ..........
10,000
—
15,430
25,430
8,000
—
1,550
9,550
-
15,880
Rouen............
5,100
—
—
5,100
6,000
—
1,550
7,550
+
2,450
Summa
171,100
63,400
78,200
312,700
214,000
35,000
29,450 290,450
_
l22,250
*12,000
!
1 Siffran bör bedömas mot bakgrunden av dels förslaget att tillerkänna chargé d’affaires i
Kaunas fri bostad m. m., dels det förhållandet att konsuln i Danzig med nuvarande kursförlustersättning
åtnjuter en lön vida över genomsnittsnivån.
Kungl. Maj:ts proposition nr 28-
31
Bil. 4.
Vissa kontanta löneförmåner till förste legationssekreterare och vicekonsuler.
Placering
Ortstillägg och beräknad
kursförlustersättning för
budgetåret 1938/39
Ortstillägg m. m. enligt
sakkunnigas förslag
Skillnad
Orts-
tillägg
Extra
orts-
tillägg
Kurs-
för-
lust-
ersätt-
ning
Summa
Ortstill- lägg och
(*)Chargé
d’affaires- tillägg
Utom
euro-
peiskt
till-
lägg
Barn-
bidrag
(me-
del-
tal)
Summa
Legationssekreterare:
Berlin............
3,800
—
9,190
12,990
7,000
—
1,030
8,030
- 4,960
» (Wien)1 ....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Haag ............
3,800
1,000
5,910
10,710
7,000
—
1,030
8,030
- 2,680
Paris ............
5,900
4,500
—
9,700
7,000
—
1,030
8,030
- 1,670
> ............
4,800
9,300
—
7,100
7,000
—
1,030
8,030
+ 930
Rom ............
4,300
1,500
360
6,160
7,000
—
1,030
8,030
+ 1,870
Warszawa........
3,300
1,500
9,820
14,620
7,000
—
1,030
8,030
- 6,590
Kairo ............
7,000
2,000
610
9,610
7,000
5,000
1,030
13,030
+ 3,420
Tokio............
6,600
—
—
6,600
7,000
5,000
1,030
13,030
+ 6,430
Köpenhamn.......
3,300
2,000
—
5,300
6,000
—
1,030
7,030
+ 1,730
Lissabon..........
3,800
5,200
730
9,730
6,000
*2,000
—
1,030
9,030
- 700
Riga..............
3,700
1,000
480
5,180
6,000
—
1,030
7,030
+ 1,850
Vicekonsuler:
London ..........
3,800
5,500
510
9,810
12,000
—
1,030
13,030
+ 3,220
Minneapolis.......
6,800
6,000
400
13,200
12,000
5,000
1,030
18,030
+ 4,830
New York........
6,800
10,500
480
17,780
12,000
5,000
1,030
18,030
+ 250
Hamburg ........
3,300
—
10,250
13,550
6,000
—
1,040
7,030
- 6,520
Summa
70,300
43,000
38,740
152,040
116,000
20,000
15,450
153,450
+ 1,410
*2,000
1 Befattningshavaren tjänstgör som olönad konsul och uppbär i sådan egenskap ersättning
enligt särskilda grunder.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 28.
Bil. 5.
Vissa kontanta löneförmåner till andre legationssekreterare och andre
vicekonsuler.
Ortstillägg och beräknad
kursiörlustersättning för
budgetåret 1938/39
Ortstillägg m. m. enligt
sakkunnigas förslag
Skillnad
Placering
Orts-
tillägg
Extra
orts-
tillägg
Kurs-
förlust-
ersätt-
ning
Summa
Orts-
tillägg
Utom-
euro-
peiskt
tillägg
Barn-
bidrag
(medel-
tal)
Summa
Legationssekreterare:
Bukarest ..........
3,800
1,000
3,630
8,430
6,000
—
560
6,560
- 1,870
Moskva............
3,800
—
4,580
8,380
6,000
3,000
560
9,560
+ 1,180
Buenos Aires ......
6,800
—
—
6,800
6,000
3,000
560
9,560
+ 2,760
Oslo ..............
3,300
2,500
—-
5,800
5,000
—
560
5,560
- 240
Vicekonsuler:
London ............
3,800
3,500
390
7,690
10,000
—
560
10,560
+ 2,870
New York..........
5,000
5,000
300
10,300
10,000
3,000
560
13,560
+ 3,260
Shanghai..........
6,600
2,000
—
8,600
5,000
3,000
560
8,560
- 40
Köpenhamn........
3,300
2,000
—
5,300
i 5,000
—
560
5,560
+ 260
Summa
36,400
16,000
8,900
61,300
53,000
12,000
4,480
69,480
+ 8,180
Kungl. Maj.-ts proposition nr 28.
33
Bil. 6.
Vissa kontanta löneförmåner till förste kanslister och kanslister.
Placering
Ortstillägg och beräknad
kursförlustersättning för
budgetåret 1938/39
Ortstillägg m. m. enligt
sakkunnigas förslag
Skillnad
Orts-
tillägg
Extra
orts-
tillägg
Kurs-
förlust-
ersätt-
ning
Summa
Orts-
tillägg
Utom-
euro-
peiskt
tillägg
Barn-
bidrag
(me-
deltal)
Summa
l:e kanslister:
New York ........
4.500
5,200
280
9,980
8,500
1,500
680
10,680
+
700
London gk ........
2,000
4,900
340
7,240
7,500
—
680
8,180
+
940
San Francisco......
4,500
4,800
290
9,590
7,500
1,500
680
9,680
+
90
Montreal..........
4,500
3,400
230
8,130
6,500
1,500
680
8,680
+
550
Bryssel............
1,900
500
2,030
4.430
4,000
—
680
4,680
+
250
! Buenos Aires......
4,500
1,500
—
6,000
4,000
1,500
680
6,180
4
180
Kairo .............
4,500
360
4,860
4,000
1,500
680
6,180
4
1,320
Mexico............
4,500
1,400
—
5,900
4,000
1,500
680
6,180
+
280
Rio...............
4,500
200
—
4,700
4,000
1,500
680
6,180
+
1,480
Shanghai..........
4,500
—
__
4,500
4,OUO
1,500
680
6,180
4
1,680
Tokio.............
4,500
350
_
4,850
4,000
1,500
680
6,180
+
1,330
Kanslister:
Chicago............
4,500
3,250
240
7,990
6,000
1,500
680
8,180
+
190
Minneapolis........
4,500
3,000
230
7,730
6,000
1,500
680
8,180
+
450
London besk.......
2,000
4,300
360
6,660
5,000
—
680
5,680
—
980
i Sydney ............
4,500
1,300
—
5,800
5,000
1,500
680
7,180
+
1,380
Berlin ............
1,800
—
4,840
6,640
2,500
—
—
2,500
—
4,140
Moskva............
2,000
1,600
4,140
7,740
2,500
1,500
680
4,680
—
3,060
Paris..............
1,900
400
—
2,300
2,500
680
3,180
+
880
Warszawa.........
1,900
—
4,980
6,880
2,500
—
680
3,180
—
3,700
Lima.............
4,500
—
—
4,500
2,500
1,500
680
4,680
+
180
Köpenhamn.......
1,200
—
—
1,200
1,500
—
680
2,180
+
980
Summa
73,200
36,100
18,820
127,620
94,000
21,006
13,600
128.600
4
980
Hihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 28-
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:45 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen. s. 7 i texten
- SU 1939:30 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten