Sök i Ratio Lex

Angående pensionsrätt för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet

1939-04-21 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:292, Angående pensionsrätt för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

1

Nr 292.

. ii . > .

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsrätt

för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa

tjänstemän vid konjunkturinstitutet; given Stockholms

slott den 21 april 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 21 april 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Enligt av mig tidigare denna dag gjord hemställan har Kungl. Majit beslutat

föreslå riksdagen att bland annat besluta, att civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8) skall från och med den 1 juli 1939 äga tilllämpning

å professorer vid konsthögskolan samt tjänstemän vid konjunkturinstitutet,

vilka av Kungl. Majit förordnas för begränsad anställningstid,

ävensom att godkänna vid statsrådsprotokollet fogade förslag till avlöningsbestämmelser

för omförmälda befattningshavare. I anslutning härtill böra

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 292. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

nu vissa bestämmelser meddelas i avseende å pensionsrätten för sagda befattningshavare.

De nyss avsedda professorerna vid konsthögskolan äro innehavarna av

professurerna i arkitektur, målning, teckning och skulptur. De tjänstemän

vid konjunkturinstitutet, varom här är fråga, äro de vid institutet anställda

sakkunniga.

Vid 1938 års riksdag genomfördes viss omorganisation av konsthögskolan.

I samband härmed fattades beslut om förändring i tillsättningsform m. m.

beträffande de dittills å ordinarie stat uppförda, med fullmakt tillsatta professurerna

vid konsthögskolan, dock med undantag för professuren i svensk

arkitekturhistoria. I enlighet med detta beslut anordnades ifrågavarande professurer

— utökade med en ny professur i målning — från och med den

1 juli 1938 såsom icke-ordinarie arvodesbefattningar, nämligen en i arkitektur,

fyra i målning, en i teckning och en i skulptur. Befattningarna skulle

tillsättas medelst förordnande för en tid av tio år. Avsikten med förändringen

i avseende å tillsättningsform var bland annat att erhålla en större rörlighet

i undervisningen än den, som eljest i regel kunde bliva möjlig vid utbildningen

i en fast organiserad läroanstalt.

Det förutsattes emellertid vid beslutets fattande, att ifrågavarande arvodesbefattningar

skulle upptagas i det nya civila avlöningsreglementet såsom

ordinarie förordnandetjänster, med bevarande likväl av vissa särdrag beträffande

befattningarnas konstruktion. Det tidigare idag framlagda förslaget

till bestämmelser i lönehänseende för de ifrågavarande professorerna

är uppgjort från sålunda angiven utgångspunkt. Förslaget, som bygger på

ett av 1936 års lönekommitté utarbetat, i utlåtande den 20 mars 1939 framlagt

förslag, innebär att nämnda professorstjänster — vilka alltjämt skola

tillsättas medelst förordnande på tio år — från och med den 1 juli 1939

skola inordnas i den nya 3 avdelningen av civila avlöningsreglementet, vilken

avdelning avsetts för ordinarie tjänstemän med lön enligt särskild löneplan

eller eljest enligt särskilda bestämmelser. Lönebeloppen hava föreslagits

till samma belopp, som i civila avlöningsreglementet fastställts för högsta

löneklassen å I-ort inom lönegrad A 30, respektive A 24 eller till 13,500 kronor

beträffande professuren i arkitektur och — efter en mindre avrundning

— till 10,500 kronor beträffande de övriga professurerna. Befattningshavarna

skola vid tillämpning å dem av reglementets bestämmelser regelmässigt

anses tillhöra nyss angivna lönegrader.

I fråga om de vid konjunkturinstitutet anställda sakkunniga, vilka förordnas

av Kungl. Maj:t efter förslag av den för institutet tillsatta nämnden

och för närvarande åtnjuta ersättning med 700 kronor för månad utan rätt

att härå uppbära dyrtidstillägg, har jag vid anmälan tidigare i dag av löneregleringsfrågan

anfört, att för dessa befattningshavare den anställningsform,

som förordats för vissa professorer vid konsthögskolan, syntes mig

vara ägnad att tillgodose framkommet krav på tryggare anställningsvillkor

utan uppoffrande av den smidighet i organisatoriskt hänseende, som vore

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

påkallad av verksamhetens karaktär. Jag förordade sålunda, att sakkunnigbefattningarna

— för vilkas innehavare kravet på akademisk lärarkompetens

i princip upprätthålles — i likhet med nämnda professorsbefattningar

måtte såsom ordinarie förordnandetjänster — med en förordnandetid

av högst tio år — inordnas under den nya 3 avdelningen av civila avlöningsreglementet.

Sakkunnigbefattningarna, som för närvarande äro två till antalet men vid

bifall till av Kungl Majit till årets riksdag framlagt förslag komma att utökas

med ytterligare en befattning, skulle enligt löneregleringsförslaget, vilket

jämväl bygger på ett av 1936 års lönekommitté med förenämnda utlåtande

den 20 mars 1939 framlagt förslag, från och med den 1 juli 1939 bliva förenade

med årlig avlöning, som skulle utgöra för en av befattningarna 12,000

kronor, motsvarande avlöning enligt lägsta löneklassen i lönegraden A 30,

och för en var av de övriga befattningarna 10,000 kronor, vilket belopp efter

viss jämkning motsvarar avlöning enligt lägsta löneklassen i lönegraden A

26, dock att Kungl. Maj:t under vissa förutsättningar skulle beträffande

samtliga sakkunniga kunna medgiva förhöjning av lönen med intill 1,500

kronor för år. Vid tillämpning å nu ifrågavarande sakkunniga vid konjunkturinstitutet

av bestämmelserna i civila avlöningsreglementet skola desamma

anses tillhöra de respektive lönegrader, som nu angivits.

Beträffande pensionsförhållandena för här avsedda professorer

vid konsthögskolan ifrågasatte akademien för de fria konsterna i samband

med avgivande av förslag till konsthögskolans omorganisation, att desamma

skulle erhålla viss begränsad tjänstepensionsrätt i form av medgivande att vid

65 års ålder tillträda uppskjuten tjänstepension enligt samma regler, som i civila

tjänstepensionsreglementet meddelats beträffande uppskjuten livränta,

dock med den avvikelsen, att i reglementet föreskrivet avdrag för felande

tjänstår i detta fall icke skulle förekomma.

Vid anmälan inför Kungl. Majit av frågan om konsthögskolans omorganisation

(proposition 204 år 1938) biträdde chefen för ecklesiastikdepartementet

i princip de förslag, som framlagts av akademien, och tillstyrkte sålunda

beträffande pensionsfrågan en anordning med begränsad pensionsrätt

i överensstämmelse med vad akademien ifrågasatt. Efter samråd med mig

anförde föredragande departementschefen i anslutning härtill bland annat,

att i avvaktan på meddelande i vederbörliga pensionsförfattningar av bestämmelser

om befattningshavarnas rätt till uppskjuten tjänstepension denna rätt

provisoriskt syntes böra regleras genom särskilda fristående regler. Departementschefen

uttalade vidare, att i samband med ett definitivt ordnande av

rätten till uppskjuten tjänstepension borde tagas i övervägande, i vad mån och

på vad sätt denna rätt borde kompletteras med en liknande anordning i fråga

örn familjepension.

I proposition nr 289 till 1938 års riksdag framlades på min föredragning

förslag rörande provisoriskt anordnande av tjänstepensionsrätten för ifrågavarande

befattningshavare. Därvid anförde jag, att tjänstepensionsunderla
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

gen för dem borde motsvara de för lönegraderna B 30, respektive B 24 gällande

undei lagen. Hemställan gjordes, att riksdagen måtte, med godkännande

av de grunder för tjänstepensionsrätt åt ifrågavarande professorer, som

förordats i propositionen nr 204, bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela provisoriska

bestämmelser beträffande skyldighet för befattningshavarna att vidkännas

tjänstepensionsavdrag. Denna hemställan bifölls av riksdagen (riksd.

skr. nr 438). Genom brev den 17 juni 1938 har Kungl. Majit sedermera meddelat

beslut angående tjänstepensionsavdrag för befattningarna i fråga. Avdragen

hava fastställts till belopp av 420, respektive 279 kronor, motsvarande

de enligt civila tjänstepensionsreglementet gällande avdragsbeloppen för ordinarie

tjänstemän i lönegraderna B 30, respektive B 24.

Beträffande sakkunnigbefattningarna vid konjunkturinstitutet har av institutets

nämnd i skrivelse den 9 februari 1939 ifrågasatts, att med befattningarna

skulle förenas viss rätt till pension (uppskjuten livränta), därvid nämnden

avsett, att ehuru lönebeloppen skulle tillmätas med utgångspunkt från

begynnelselön i vederbörande lönegrader — 30 respektive 26 lönegraden för

ordinarie tjänstemän — pensionsrätlen skulle så konstrueras, att ställningen

i pensionsavseende närmast svarade mot dessa lönegrader.

I förenämnda utlåtande den 20 mars 1939 har 1936 års lönekommitté erinrat,

att det principbeslut, som av statsmakterna fattats beträffande personalorganisationen

vid konsthögskolan och som ansetts böra läggas till grund

jämväl för konjunkturinstitutets personalorganisation, innebure icke blott införande

för viss personal av en ny anställningstyp med därav betingade särskilda

bestämmelser i fråga om löneförhållandena utan jämväl tillskapandet

av en ny pensionsform. Då pensioneringens ordnande utgjorde en viktig del

av den omläggning, som med beslutet avsetts, hade lönekommittén ansett det

vara av intresse att före ett ståndpunktstagande i lönefrågan söka bilda sig

en uppfattning angående huvuddragen för en lösning av pensionsfrågan. Inom

kommitténs kansli hade fördenskull utarbetats en promemoria, i vilken upptagits

till preliminär behandling vissa frågor, till vilka ståndpunkt borde tagas

vid ett ordnande av pensionsrätten för ifrågavarande tjänstemän.

o 1 nämnda promemoria har föreslagits, att i avvaktan på slutförandet av pågående

arbete med revision av gällande pensionslagstiftning nu förevarande

pensionsspörsmål måtte provisoriskt regleras genom fristående föreskrifter

samt att i enlighet härmed nu avsedda befattningshavare tills vidare borde

undantagas från civila tjänstepensionsreglementets och allmänna familjepensionsi

eglementets tillämpning. I promemorian har jämväl skisserats ett utkast

tdl dylika provisoriska bestämmelser för pensionsrättens ordnande, vilket

utkast synts lönekommittén vara av beskaffenhet att kunna i huvudsak

laggas tdl grund för utarbetande av förslag i ämnet. Nämnda utkast torde såsom

bilaga få fogas till detta statsrådsprotokoll.

De förslag, som innefattas i den vid lönekommitténs utlåtande fogade promemorian,

innebära att en begränsad såväl tjänstepensions- som familjepensioosrätt

skulle medgivas nu avsedda professorer vid konsthögskolan och sak
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 292-

kunniga vid konjunkturinstitutet, därvid å dem skulle tillämpas de pensionsunderlag

och pensionsavdrag, som gälla för befattningar i de lönegrader, till

vilka nämnda befattningshavare hänförts i lönehänseende. Beträffande den

närmare utformningen av tjänstepensionsrätten har i promemorian anförts

bland annat följande:

Enligt de grunder för den begränsade tjänstepensionsrätten, vilka beträffande

omförmälda professorer vid konsthögskolan preliminärt godkänts av

statsmakterna (prop. nr 204 och 289/1938; riksd. skr. nr 289 och 438/1938),

skulle denna rätt bestå i en uppskjuten livränta, beräknad enligt de i 22 §

civila tjänstepensionsreglementet givna reglerna allenast med den avvikelsen,

att reduktion av den s. k. intjänta pensionen icke skulle äga rum med hänsyn

till felande tjänstår. Livräntan skulle med andra ord bestämmas enligt

grunderna för beräkning av intjänt pension.

En utformning av bestämmelserna om den begränsade tjänstepensionsrätten

enligt dessa grundsatser torde låta sig väl genomföra. Den skulle

innebära, att en professor, som avgår efter tioårsförordnandets fullgörande,

vid uppnådda 65 levnadsår skulle erhålla en livränta, beräknad efter 10

tjänstår utan reduktion. Enligt reglerna i 22 § civila tjänstepensionsreglementet

skall vid en beräkning av intjänt pension tillämpas en tjänstålder

för hel pension av 30 år. Den intjänta pensionen skulle alltså i förevarande

fall i princip motsvara */3 av hel ålderspension, men då beräkningen skall

ske enligt försäkringsteknisk metod, komnter beloppet att variera med hänsyn

till den levnadsålder, under vilken förordnandet innehafts. Den intjänta

pensionen torde därvid i regel komma att överstiga en mot tjänstetiden

svarande pension, beräknad med proportionell avkortning av pensionsunderlaget

enligt reglerna för fastställande av ålderspension. Det kan

ifrågasättas, örn det ej vore lämpligare, att livräntebeloppet på förhand fastställdes

till en summa motsvarande viss del av pensionsunderlaget i vederbörande

lönegrad. Ett sådant förfaringssätt skulle förenkla pensioneringens

handliavande och göra det möjligt för var och en att bedöma pensionsrättens

innebörd i de särskilda fallen. Om man härvid toge till utgångspunkt en

tjänstålder för hel pension av 30 år och beräknade den uppskjutna pensionen

enligt reglerna för avkortad ålderspension, skulle, såsom nyss anförts,

pensionsförmånen regelmässigt bliva lägre än den oreducerade intjänta pensionen.

Om däremot till utgångspunkt toges det antal tjänstår, som enligt

nuvarande bestämmelser fordras för hel ålderspension för professor vid

konsthögskolan eller 25 år (bil. A till civila tjänstepensionsreglementet) —

varvid den uppskjutna pensionen skulle utgöra 10/25 eller 40 procent av hel

ålderspension — torde skillnaden mellan en på sådant sätt fastställd uppskjuten

pension och den försäkringstekniskt beräknade intjänta pensionen

vid de tillträdes- och avgångsåldrar, som kunna förutsättas som normala,

icke bliva särdeles stor.

Frågan örn den metod, som bör väljas för fastställandet av den uppskjutna

tjänstepensionen, synes emellertid i viss mån sammanhänga med spörsmålet

örn hur bestämmelserna örn uppskjuten livränta för framtiden komma

alt gestaltas. Det må erinras, att pensionslagstiftningen för närvarande

är föremål för revision genom tillkallade sakkunniga (1938 års pensionssakkunniga).

Vid denna revision torde även en omprövning av reglerna

för uppskjuten livränta kunna ifrågakomma. Därest härvid, såsom synes

tänkbart, skulle vidtagas sådan ändring av nuvarande bestämmelser, att —

med bibehållande i stort sett av livränterättens sakliga innebörd — mera

summariska regler infördes för beräknande av livräntans storlek i förhål
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

lande till tjänstetiden i olika befattningar, torde dylika regler böra läggas

till grund jämväl för bestämmande av uppskjuten tjänstepension i här avsedda

fall.

Det ligger därför nära till hands att för närvarande stanna vid en endast

provisorisk lösning av frågan örn begränsad pensionsrätt för bär avsedda

tjänstemän och hänskjuta spörsmålet om utformande av definitiva bestämmelser

till bedömande i samband med revisionen av pensionslagstiftningen.

En dylik provisorisk lösning bör helst så avvägas, att den i minsta möjliga

mån föregriper en definitiv prövning och att trygghet såvitt görligt vinnes

för att de ändringar i provisoriebestämmelserna, sorn vid en definitiv lösning

kunna vidtagas, ej komma att för befattningshavarna medföra försämring

av de provisoriskt fastställda förmånerna. Ur dessa synpunkter tala

försiktighetsskäl för att den uppskjutna tjänstepensionen fastställes med utgångspunkt

från krav på 30 år för hel pension.

Vad sålunda ifrågasatts skulle beträffande professorerna vid konsthögskolan

innebära meddelande av provisoriska bestämmelser av innehåll, att professor,

som avgår efter tioårsförordnandets fullgörande, vid uppnådda 65

års ålder skall äga åtnjuta uppskjuten tjänstepension, beräknad enligt reglerna

för fastställande av avkortad ålderspension, varvid skola tillämpas för

professor i arkitektur tjänstepensionsunderlaget för lönegraden A 30 och för

övriga här avsedda professorer tjänstepensionsunderlaget för lönegraden A

24 samt för samtliga professorer en tjänstålder för hel pension av 30 år.

Att man tills vidare stannar vid endast en provisorisk lösning av pensionsfrågan

synes vara motiverad även med hänsyn till att en del detaljspörsmål,

till vilka ståndpunkt bör tagas i samband med ett definitivt ordnande

av pensionsrätten, synas vara av beskaffenhet att kunna påverkas av

den igångsatta revisionen av pensionslagstiftningen. Detta gäller exempelvis

frågan örn sjuk- och invalidpension ävensom spörsmålet örn huru skall förfaras

i de fall, då en befattningshavare, som avgår ur statens tjänst efter

tioårsförordnandets fullgörande, sedermera erhåller annan, med pensionsrätt

i vanlig ordning förenad statstjänst.

Däremot lärer ledan vid ett provisoriskt ordnande av den uppskjutna

tjänstepensionen ståndpunkt höra tagas till frågan, huruvida någon livränterätt

bör tillkomma en befattningshavare, som avgår före utgången av tioårsförordnandet,

och hur en sådan livränta skall beräknas. För dylika fall

synes naturligast, att tjänstemannen erhåller livränta enligt samma grunder,

som för närvarande gälla för befattningshavare i allmänhet, d. v. s. med reduktion

av den intjänta pensionen i förhållande till antalet felande tjänstår.

\ ad härovan sagts har närmast avseende å förordnade professorer vid

konsthögskolan men bör i tillämpliga delar gälla även för omförmälda sakkunniga

vid konjunkturinstitutet. Då förordnandetidens längd för dessa

tjänstemän icke skulle i de särskilda fallen på förhand fixeras utan förordnandet

kunna förnyas för en tid av sammanlagt högst 10 år, synes emellertid

för erhållande av uppskjuten pension motsvarande V3 av hel ålderspension

böra för dessa tjänstemäns vidkommande förutsättas, att förordnande

innehafts under 10 år. Vid tidigare avgång torde reduktion av den

intjänta pensionen böra vidtagas i vanlig ordning. För ifrågavarande tjänstemän

bör tillämpas beträffande sakkunnig med lön av 12,000 kronor tjänstepensionsunderlaget

för lönegraden A 30 och för de båda övriga sakkunniga

(lön 10,000 kronor) pensionsunderlaget för lönegraden A 26.

Vad angår utformningen av / amilie pensionsrätten yttras i promemorian:

Att en viss familjepensionsrätt medgives för ifrågavarande befattningshavare

mäste anses påkallat, enär värdet av ifrågavarande anställnings- och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

löneform eljest för befattningshavarna skulle bliva betydligt reducerat i

jämförelse med vanliga anställningsformer. Det synes önskvärt, att en tillfredsställande

reglering av detta spörsmål kommer till stånd redan i samband

med en provisorisk lösning av pensionsfrågorna.

Familjepensionsrätten är enligt allmänna familjepensionsreglementet sa

konstruerad, att efterlevande till en tjänsteman, som avlider medan han

kvarstår i tjänsten, erhålla pension efter summan av befattningshavarens

tjänstår och det antal år, som från tiden för dödsfallet återstår till pensionsåldern

(reglementets 4 § 2 inom.). Avlider tjänstemannen efter det han avgått

från statstjänsten utan rätt till tjänstepension, beräknas familjepensionen

endast i förhållande till tjänståren, med viss reduktion därjämte för det

fall, att summan av antalet tjänstår och antalet till pensionsåldern återstående

år överstiga vad som fordras för hel pension (4 § 3 morn.). Den endast

i förhållande till tjänståren beräknade pensionen för efterlevande^ till

en tjänsteman, som lämnat statstjänsten före pensionsåldern, utgör alltså en

motsvarighet på familjepensionsområdet till den uppskjutna livräntan enligt

tjänstepensionsbestämmelserna.

Anordnandet av en begränsad familjepensionsrätt för här ifrågavarande

befattningshavare kan tänkas ske på två alternativa sätt. Analogien med

den begränsade tjänstepensionsrätten skulle närmast leda till att familjepensionen

alltid — vare sig tjänstemannen avlider under förordnandet eller

först därefter -— beräknas endast i förhållande till de tjänstår, som intjänats

eller högst kunna intjänas. Efterlevande till en här avsedd tjänsteman skulle

alltså, om tjänstemannen avlider i tjänst, få pension beräknad efter 10 tjänstår,

men om han avlider efter avgång ur tjänsten skulle pension utgå efter

de verkligen intjänade åren, i förekommande fall med reduktion som nyss

berörts. För det fall att tjänstemannen avlider medan han kvarstår i tjänst,

torde emellertid en på detta sätt begränsad familjepension sannolikt komma

att framstå såsom väl blygsam. Man måste räkna med att starka krav

komma att göras gällande på att staten, som engagerat denne tjänsteman

— låt vara för en begränsad tid — bör på ett bättre sätt sörja för hans

efterlevande, örn han avlider under den tid, som han förbundit sig att ägna

åt statstjänsten. Uppenbarligen skulle ifrågavarande anställningsform komma

att te sig högst betydligt värdefullare, om familjepensionen för en tjänsteman,

som avlider medan han kvarstår i tjänst, beräknades på samma sätt

som för vilken som helst annan tjänsteman, nämligen på grundval icke blott

av den tid, för vilken förordnandet gällt, utan även av det antal år, som vid

dödsfallet återstår till vanlig pensionsålder. Övervägande skäl synas därför

tala för att frågan löses på denna alternativa väg. En sådan lösning skulle

i själva verket innebära, att familjepensionen för här avsedda tjänstemän

bleve densamma som för en vanlig tjänsteman i motsvarande löneställning:

avlider han i tjänst, räknas tjänstår lill pensionsåldern; inträffar dödsfallet

först efter avgång från tjänsten — med förordnandets upphörande eller dessförinnan

— baseras pensionsberäkningen endast på den verkligen intjänade

tjänstetiden.

Beträffande de fall, då avgång från tjänsten sker före förordnandets upphörande,

bör för bär avsedda tjänstemän givetvis iakttagas den spärregel,

som enligt allmänna familjepensionsreglementet (1 § 1 mom. b) gäller för

förtidsavgångna tjänstemän i allmänhet, nämligen att rätt lill familjepension

överhuvud taget ej föreligger med mindre tjänstemannen innehaft pensionsberättigande

tjänst under minst fem är.

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

I yttrande den 29 mars 1939 i anledning av lönekommitténs utlåtande har

statskontoret icke framställt erinran mot de ifrågasatta pensionsbestämmelserna

i annat avseende än att statskontoret, som ansett sakkunnigbefattningarna

vid konjunkturinstitutet böra i lönehänseende hänföras till lönegraderna

A 27 respektive A 23, i enlighet härmed för sin del ifrågasatt, att jämväl

pensionsunderlag och pensionsavdrag måtte för innehavare av dessa befattningar

anpassas efter nämnda lönegrader.

Akademien för de fria konsterna har i utlåtande den 29 mars 1939 beträffande

innehållet i nyss återgivna promemoria anfört följande:

I den begäran om ny löneställning för här ifrågavarande befattningar, som

akademien på sin tid ingav till Kungl. Maj:t och som lades till grund för

propositionen nr 204 till 1938 års riksdag, förutsatte akademien dels att beräkningen

av den »uppskjutna pensionen» skulle överensstämma med beräkningen

av uppskjuten livränta, dock att avdrag för felande tjänstår ej skulle förekomma,

dels att den gynnade ställning, som dessa professurer enligt de

före omorganisationen gällande bestämmelserna haft på sådant sätt, att hel

pension utgått för 25 tjänstår, måtte komma till uttryck jämväl vid beräkningen

av pensionsförmånerna i det nya läget.

Akademien tilltror sig icke att precisera, hur pensionsbeloppen skola beräknas

för att dessa önskemål måtte i största möjliga utsträckning ernås, men

anhåller att önskemålen må av Kungl. Majit beaktas.

Departements- För egen del tillstyrker jag, att begränsad tjänste- och familjepensionsrätt

chefen. beredes ifrågavarande professorer vid konsthögskolan och tjänstemän vid

konjunkturinstitutet i huvudsak enligt det förslag, som framlagts i den vid

lönekommitténs utlåtande fogade promemorian. De föreskrifter, som erfordras

för pensionsrättens reglering, synas för närvarande — i avvaktan

på slutförandet av nu pågående revision av pensionslagstiftningen — lämpligen

böra utfärdas fristående från vederbörande pensionsreglementen. Med

hänsyn härtill bör särskilt beslut meddelas, enligt vilket civila tjänstepensionsreglementet

tills vidare icke skall äga tillämpning å ifrågavarande befattningshavare.

Härav skulle följa, att befattningshavarna temporärt även

bliva undantagna från allmänna familjepensionsreglementets tillämpning.

I anledning av vad statskontoret anfört rörande ställningen i pensionshänseende

för sakkunniga vid konjunkturinstitutet får jag framhålla, att vid bifall

till Kungl. Majits förslag i lönefrågan torde för dessa tjänstemän böra tilllämpas

de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som gälla för lönegraden

A 30 respektive A 26.

I övrigt giva de i promemorian föreslagna bestämmelserna mig allenast

anledning till följande uttalanden.

För beräkningen av uppskjuten tjänstepension i det fall, att tjänstemannen

avgår innan han uppnått tio tjänstår, skola enligt promemorian tillämpas de

grunder, som enligt 22 § civila tjänstepensionsreglementet gälla beträffande

uppskjuten livränta. Detta innebär, att reduktion med hänsyn till felande

tjänstår i sådana fall alltid skall äga rum, alltså även om förordnande meddelats

för mindre antal år än tio. I samband med ifrågavarande pensions
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

9

bestämmelsers definitiva inordnande i pensionsreglementena synes böra övervägas,

huruvida angivna, i sistnämnda fall strängt verkande reduktionsregel

undantagslöst bör tillämpas. För närvarande vill jag emellertid tillstyrka

promemorians förslag på denna punkt.

Beträffande familjepensionsrätten innebär promemorians förslag, att vid

bestämmande av familjepension åt efterlevande till befattningshavare, som

avlider medan han kvarstår i tjänst, hänsyn enligt den i 4 § 2 mom. allmänna

familjepensionsreglementet stadgade huvudregeln skall tagas till tjänstår, som

återstå till den för befattningshavaren gällande pensionsåldern. Förslaget

måste uppenbarligen i denna del anses mycket förmånligt för befattningshavarna

i de fall, då fortsatt anställning i statstjänst efter förordnandets

upphörande ej kan anses vara den normala utvecklingsgången, övervägande

skäl synas mig emellertid tala för en sådan anordning.

Slutligen må påpekas, att — i likhet med vad som gäller beträffande uppskjuten

livränta enligt civila tjänstepensionsreglementet — dyrtidstillägg icke

bör utgå på sådan uppskjuten tjänstepension, varom här är fråga. Jag torde

i annat sammanhang få återkomma till denna fråga.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att civila tjänstepensionsreglementet tills vidare

icke skall äga tillämpning å professorer vid konsthögskolan

och tjänstemän vid konjunkturinstitutet, vilka av

Kungl. Majit förordnas för begränsad anställningstid,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig i det föregående förordade grunder,

utfärda föreskrifter i fråga om pensionsrätten för nyss

omförmälda befattningshavare.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet!

G. MacDowall-Pihlström.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 292.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

Bilaga.

Förslag

till

provisoriska pensionsbestämmelser, att gälla tills vidare från och

med den 1 juli 1939, för innehavare av sådan professorsbefattning

vid konsthögskolan, vilken tillsättes medelst förordnande för begränsad

anställningstid, ävensom innehavare av medelst dylikt förordnande

tillsatt sakkunnigbefattning vid konjunkturinstitutet.

1. Tjänsteman, varom här är fråga, tillerkännes rätt till uppskjuten

tjänstepension vid uppnådd pensionsålder. Denna pension skall för professor

vid konsthögskolan, som kvarstått i tjänst under hela förordnandeperioden,

samt för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, som innehaft förordnande

å dylik befattning under 10 år, beräknas i förhållande till tjänståren efter

samma grunder, som enligt 14 § civila tjänstepensionsreglementet gälla beträffande

ålderspension. Avgår tjänsteman, innan han uppnått det antal

tjänstår, som nyss sagts, skola för beräkning av uppskjuten tjänstepension

tillämpas de grunder, som i 22 § civila tjänstepensionsreglementet stadgas

beträffande uppskjuten livränta.

2. Tjänsteman, varom här är fråga, tillerkännes rätt till familjepension

enligt följande grunder. Avlider tjänsteman medan han kvarstår i tjänst,

beräknas denna pension enligt de regler, som i 4 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet

stadgas beträffande tjänsteman, vilken vid sin död kvarstått

i tjänst. I annat fall beräknas pensionen med tillämpning av de i allmänna

familjepensionsreglementet innefattade bestämmelserna beträffande

tjänsteman, som avses i 4 § 3 mom. reglementet.

3. Vid tillämpning av föreskrifterna under punkterna 1—2 här ovan iakttages,

a) att pensionsåldern skall anses utgöra 65 år,

b) att för hel pension gäller en tjänstålder av 30 år, samt

c) att tjänste- och familjepensionsunderlagen skola utgöra de belopp, vilka

enligt civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet

gälla för befattningar i nedannämnda lönegrader, nämligen:

för professor i arkitektur vid konsthögskolan lönegraden A 30,

för annan förordnad professor vid högskolan lönegraden A 24,

för sakkunnig vid konjunkturinstitutet med lön å 12,000 kronor lönegraden

A 30, samt

för annan sakkunnig vid institutet lönegraden A 26.

4. Tjänsteman, som här avses, är skyldig att å lönen vidkännas tjänsteoch

familjepensionsavdrag med belopp, som enligt förenämnda pensionsreglementen

gälla för befattningshavare i de under punkten 3 angivna lönegraderna.

397934. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:407 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsrätt för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa tjänstemän vid konjun a1 i texten
  2. BU 1939:63 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsrätt för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet s. 9 i texten
  3. BU 1939:65 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl., såvitt angår pensionsvåsendet. a2 i texten