Sök i Ratio Lex

Angående förbättring av vissa äldre tjänsteoch familjepensioner m. m

1939-05-12 · 76 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 74 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:296, Angående förbättring av vissa äldre tjänsteoch familjepensioner m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

1

Nr 296.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förbättring av

vissa äldre tjänste- och familjepensioner m. m.; given

Stockholms slott den 12 maj 1939.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 12 maj

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrs son-Bramstorp, Westman, Wigforss

Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn

förbättring av vissa äldre tjänste- och familjepensioner m. m. och anför

därvid följande:

1938 års riksdag har i skrivelse nr 381 i anledning av inom riksdagen

väckta motioner och under åberopande av bankoutskottets av riksdagen godkända

utlåtande nr 61 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte i huvudsaklig överensstämmelse

med vad utskottet i utlåtandet förordat låta verkställa utredning

och till 1939 års riksdag inkomma med förslag till provisorisk pensionsförstärkning

åt pensionerade befattningshavare i statens tjänst.

I angivna utlåtande nr 61 anförde 1938 års bankoutskott följande:

De yrkanden på provisorisk pensionsförhöjning, vilka innefattas i motionerna

I: 161 och II: 190, likalydande, II: 62, II: 191 och II: 279, avse i hu
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 296. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

vudsak beredande av en förbättring av samtliga nu utgående pensioner till

förutvarande anställningshavare i statens tjänst. Enligt motionärernas uppfattning

har behovet av en dylik pensionsförbättring sedan länge gjort sig

starkt gällande. I motionerna uttalas, att det framstår såsom en allvarlig

brist i det nuvarande statliga pensioneringssystemet, alt ifrågavarande pensioner

icke — i motsats till löner och folkpensioner — äro differentierade

med hänsyn tagen till levnadskostnadernas växlande höjd på skilda orter

utan avvägda i relation till lönerna å billigaste ort, trots att det övervägande

antalet pensionärer äro bosatta å dyrare orter. Pensionerna äro därför i

flertalet fall alltför låga i förhållnde till avlöningsförmånerna. Motionärerna

framhålla vidare, att de under helt andra förhållanden än de nu rådande

fastställda pensionsbeloppen i och för sig i många fall måste — även med

beaktande av den pensionsförhöjning, som år 1925 tillerkändes vissa äldre

pensionärer, och å pensionerna utgående dyrtidstillägg — anses vara väl

knappt tillmätta. Den allmänna levnadskostnadsstegringen under de senare

åren har härjämte kommit att verka i en för pensionärerna ekonomiskt ogynnsam

riktning. Genom beslut av 1937 års riksdag hava statstjänstemännen

beretts viss kompensation för den inträdda fördyringen i form av provisorisk

avlöningsförstärkning. Pensionärerna däremot hava icke kommit i åtnjutande

av någon motsvarande förmån. I betraktande av nu angivna omständigheter

har det synts motionärerna vara med rättvisa och billighet förenligt,

att de redan avgångna anställningshavarna komma i åtnjutande av en

pensionsförstärkning. Denna bör enligt motionärernas mening snarast genomföras

såsom ett provisorium i avvaktan på en definitiv reglering av utgående

pensioner i samband med den revision av nu gällande pensionsbestämmelser,

som kan förväntas bliva en följd av ett beslut om lönereglering

för befattningshavarna vid den civila statsförvaltningen.

_ Den provisoriska pensionsförstärkningen bör enligt motionärernas förslag

så avvägas, att densamma icke kommer att föregripa en blivande definitiv

pensionsreglering. 1 anslutning härtill föreslås, att den årliga pensionsförstärkningen

för envar pensionär bestämmes till följande belopp, nämligen

enligt motionerna II: 62 och II: 191 till 180 kronor, enligt motionerna I: 161

och II: 190, likalydande, till 300 kronor eller, alternativt, till 180, 240 och

300 kronor inom respektive ortsgrupper enligt för folkpensioneringen gällande

grunder samt enligt motionen II: 279 till samma belopp — 132 respektive

216 kronor — med vilka provisorisk avlöningsförstärknnig till statens

tjänstemän utgår.

Vad sålunda i ovanberörda motioner anförts och föreslagits finner utskottet

i stort sett vara värt beaktande. Otvivelaktigt har behovet av en pensionsförbättring

för statens pensionärer under de senare åren allt mera gjort sig

gällande. De skäl, som föranlett beslutet örn en provisorisk avlöningsförstärkning

för statstjänstemännen, torde med fog kunna åberopas till stöd för

beviljande av en provisorisk förstärkning jämväl av nu utgående statspensioner.

Utskottet har därför funnit sig böra i princip giva sin anslutning till

förslaget att åtgärder snarast möjligt vidtagas för förbättrande av pensionärernas^

ställning. Emellertid är utskottet icke berett att utan förslag i ämnet

trän Kungl. Majit tillstyrka riksdagen att fatta beslut i frågan. De i motionerna

framställda yrkandena äga nämligen en synnerligen stor ekonomisk

räckvidd. Med utgångspunkt från det nuvarande antalet pensionärer skulle

en pensionsförhöjning av exempelvis 180 kronor för var och en av dem medföra

en årlig statsutgift av omkring 2,700,000 kronor. Härtill kommer, att

en lämplig avvägning av pensionsförstärkningen näppeligen kan åvägabringas

utan en närmare utredning i ärendet. Då enligt utskottets mening

en dylik utredning bör verkställas genom Kungl. Maj:ts försorg, vill utskot
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

3

tet förorda, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t gör framställning i sådant

syfte. Med hänsyn till behovet av snara åtgärder synes det angeläget,

att utredningen slutföres inom sådan tid, att förslag om provisorisk pensionsförstärkning

kan föreläggas 1939 års riksdag.

Vad härefter angår det i motionen II: 278 gjorda yrkandet, avser detsamma

utredning örn en generell förbättring av pensionsförmånerna för dels i

tjänst varande anställningshavare, dels ock redan pensionerad personal. I

sistnämnda del torde motionen få anses besvarad genom vad utskottet här

ovan anfört. Vad angår den i motionen berörda frågan örn en reglering av

blivande pensioner, får utskottet erinra därom, att 1936 års lönekommitté i

sitt den 16 december 1937 avgivna betänkande med förslag till civilt avlöningsreglemente

förutsatt, att en allmän översyn av gällande pensionsbestämmelser

kommer till stånd. Denna fråga har sålunda i huvudsak redan bragts

inför Kungl. Majit. Med hänsyn härtill synes det icke påkallat, att, såsom

i motionen ifrågasatts, riksdagen nu skulle i skrivelse till Kungl. Majit hemställa

om utredning rörande revision av gällande pensionsbestämmelser. Vid

sådant förhållande torde motionen, i den del varom nu är fråga, icke böra

föranleda någon riksdagens åtgärd.

I samband med den ifrågasatta revisionen av gällande pensionsbestämmelser

torde enligt utskottets mening en definitiv reglering av redan beviljade

pensioner böra äga rum.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att här

avsedda översyn av pensionsbestämmelserna och reglering av äldre pensioner

måtte bedrivas med all möjlig skyndsamhet. Till undvikande av de olägenheter,

som måste vara förenade med ett bibehållande efter löneregleringens

ikraftträdande av gällande, på nu utgående löner baserade pensionsunderlag,

vöre det givetvis i hög grad önskvärt, örn förslag i ämnet kunde framläggas

redan för 1939 års riksdag. Enligt vad utskottet inhämtat lära emellertid,

så vitt nu kan bedömas, förutsättningar härför näppeligen vara för

handen. Desto starkare förefaller behovet av ovan omhandlade provisoriska

pensionsförstärkning.

Vad slutligen angår den i flertalet föreliggande motioner upptagna frågan

om dyrortsgradering av pensionerna synes densamma böra göras till föremål

för prövning i samband med översynen av pensionsbestämmelserna.

I samband med statens övertagande av de militära familjepensionskassornas

verksamhet (prop. nr 248/1937) föreslogs från kassornas sida, att de

.aldra familjepensioner, som utgingo enligt kassornas reglementen eller framdeles

kunde komma att beviljas efter samma grunder, måtte uppbringas till

att motsvara lägst 75 procent av allmänna familjepensionsreglementets motsvarande

förmåner.

Vid anmälan av ärendet inför Kungl. Majit anförde jag i anledning härav

bland annat (prop. nr 248/1937, s. 64), att trots den förbättring, som i samband

med förstatligandet vidtagits i fråga örn berörda äldre militära familjepensioner,

billighetsskäl syntes tala för bifall till framställningen örn en generell

pensionsförhöjning av föreslagen art, därvid emellertid måste beaktas,

att motsvarande synpunkter gjorde sig gällande även inom andra delar av

det statliga pensionsväsendet. Då det vore önskvärt, att ifrågavarande spörsmål

vunne en, såvitt möjligt, enhetlig lösning inom de olika områden, där

det kunde äga aktualitet, var jag leir del dåvarande icke beredd att framlägga

förslag örn den ifrågasatta pensionsförhöjningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

1937 års bankoutskott (utlåtande nr 52, s. 16) uttalade i anledning av

vad sålunda anförts, att utskottet delade uppfattningen om skäligheten av

den i propositionen berörda pensionsförhöjningen, som i och för sig enligt

utskottets förmenande måste anses synnerligen behjärtansvärd.

Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1938 hava inom finansdepartementet

tillkallats särskilda sakkunniga, 1938 års pensionssakkunniga, för

att verkställa utredning och avgiva förslag rörande revision av gällande lagstiftning

om tjänste- och familjepension för statstjänstemän.

Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 28 augusti 1938 uppdragit

åt statskommissarien och byråchefen i statskontoret E. O. F. Björn att inom

finansdepartementet i enlighet med de direktiv, som chefen för departementet

komme att meddela, verkställa viss statistisk utredning på pensionsväsendets

område. Vid utredningen har förste amanuensen H. Wihlborg biträtt

såsom sekreterare. Med skrivelse den 3 mars 1939 har utredningsmannen

överlämnat vissa i tabellform upprättade sammanställningar angående

de tjänste- och familjepensioner, som varit föremål för utredning. Beträffande

undersökningarnas omfattning och för en närmare redogörelse angående

de därvid framkomna resultaten torde få hänvisas till en av utredningsmannen

upprättad promemoria med därvid fogade tabeller. Promemorian

torde få såsom bilaga fogas till detta protokoll (Bilaga A).

Den sålunda företagna statistiska pensionsutredningen har enligt givna direktiv

haft till syfte att klarlägga de äldre tjänste- och familjepensionemas

rättsliga grunder samt de utgående förmånernas storlek, både absolut och i

jämförelse med motsvarande förmåner för nu i tjänst varande befattningshavare.

Med äldre tjänstepensioner har vid utredningen principiellt

förståtts sådana, vilkas grundbelopp avvägts med hänsyn till s. k. oreglerad

avlöning. Såsom äldre familjepensioner hava ansetts samtliga

familjepensioner, vilka icke bestämts enligt allmänna familjepensionsreglementet,

familjepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. eller familjepensionsreglementet

för arbetare.

Emellertid hava icke alla pensioner, vilka enligt vad nyss angivits äro att

anse såsom äldre, omfattats av undersökningen. Vid utredningen hava endast

medtagits pensioner, vilka utgå på grund av stadgande i lag eller författning.

S. k. riksdagspensioner och därmed jämförliga förmåner hava sålunda

lämnats åt sidan. De från statens pensionsanstalt utgående pensionerna

hava redovisats endast i den män de grundats i statens tjänst eller i

kommunal eller enskild befattning, vilken numera antingen förstatligats eller

eljest inordnats i det statliga lönesystemet. Förtidspensioner, vilka beviljats i

samband med olika omorganisationer, hava på grund av sin speciella karaktär

icke ansetts böra omfattas av undersökningen. Familjepensioner hava

redovisats endast i den mån de utgå till änkor och till minderåriga bani. De

på grund av äldre bestämmelser utgående understöden till överåriga ogifta

döttrar eller till överåriga arbetsoförmögna barn m. fl. hava ej medtagits.

Med nu angivna begränsningar har undersökningen omfattat i runt tal

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 296

13,700 tjänstepensioner samt 15,000 familjepensioner, därav omkring 3,600

barnpensioner.

Med utgångspunkt från den sålunda förebragta utredningen har inom

finansdepartementet upprättats en promemoria med förslag till förbättring

av vissa äldre tjänste- och familjepensioner. Efter remiss har statskontoret

den 5 maj 1939 avgivit utlåtande över de i denna departementspromemoria

upptagna förslagen.

I. Tjänstepensionerna.

Beträffande den statistiska pensionsutredningens resultat såvitt angår de

äldre tjänstepensionerna i allmänhet har i departementspromemorian framhållits,

att enligt utredningen skillnaden mellan de äldre pensionerna och

deras nyreglerade motsvarigheter vore i det övervägande antalet fall så obetydlig,

att man vid bedömande av skäligheten och behovet av en höjning

av pensionsnivån i allmänhet kunde jämställa de äldre och de nyare pensionerna.

Med prövningen av spörsmålet om en höjning av pensionsnivån

borde emellertid lämpligen anstå, intill dess 1938 års pensionssakkunniga

avslutat sitt arbete.

En sammanfattning av det allmänna läget för vissa av den statistiska utredningen

omfattade äldre tjänstepensioner lämnas i tabell 1 vid utredningsmannens

promemoria. I fråga om skäligheten av en förbättring av pensionsförmånerna

för vissa i denna sammanfattning redovisade pensionstagargrupper

uttalas i departementspromemorian:

Det avgjort sämsta läget uppvisa de till f. d. befattningshavare vid av staten

övertagen enskild järnväg utgående pensionerna. Frågan örn en förbättring

av dessa pensioner torde emellertid icke böra upptagas till prövning

förrän överblick vunnits över de konsekvenser en sådan förbättring kan föra

med sig för den händelse staten i en framtid skulle komma att övertaga större

delar av det enskilda järnvägsnätet.

Vad angår övriga i sammanfattningen ingående pensionstagargrupper,

vilka förete ett både absolut och relativt sett betydande antal pensioner i förhållandevis

ogynnsamt läge, synes endast beträffande de under försvarsväsendet

upptagna grupperna personal på aktiv stat samt värvat manskap

och daglönare vid marinen sådana omständigheter föreligga, att en förbättring

bör upptagas till övervägande i detta sammanhang.

Beträffande de pensionstagargrupper, vilkas förmåner enligt förslag i departementspromemorian

skulle komma i fråga för förbättring, har i promemorian

anförts i huvudsak följande.

A. Officerare på aktiv stat och nied deni i pensionshänsccnde likställda,

vilka pensionerats före den 1 januari 1918. I utredningsmannens promemoria

har utförligt redogjorts för de grunder, som gälla för de till officerare,

underofficerare och civilmilitär personal utgående äldre tjänstepensionerna.

I detta hänseende torde få hänvisas till berörda framställning. Beträffande

läget för dessa pensionärer i jämförelse med pensionärer enligt militära

tjänstepensionsreglementet i dess nuvarande lydelse, har i promemorian framhållits,

att en tydligt sämre ställning intages av de beställningshavare, som

pensionerats före den 1 januari 1918 och således antingen icke alls kommit i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 296.

åtnjutande av pensionsförbättring enligt kungörelserna den 20 augusti 1919

(nr 538) och den 29 augusti 1919 (nr 569) angående grunder för pensionsförbättring

för viss personal vid armén respektive marinen eller också erhållit

sådan förbättring enligt de betydligt oförmånligare grunderna i kungörelsen

den 9 juni 1922 (nr 335) angående pensionsförbättring för vissa f. d.

beställningshavare vid armén och marinen.

Beträffande tillkomsten av 1919 års kungörelser angående pensionsförbättring

hänvisas till propositionen nr 302/1919. Pensionsförbättring ansågs

uteslutande böra tillkomma sådan personal, som före avgången uppburit

från och med ingången av år 1918 utgående tillfällig löneförbättring.

Denna löneförbättring beviljades i avbidan på den sedermera från och med

år 1922 genomförda löneregleringen för försvarsväsendet. Till personal,

som avgått under år 1918, utgår endast halv förbättring, en anordning,

som vidtagits för att i viss mån mildra skillnaden i pensionsförmåner mellan

beställningshavare, som icke alls erhållit pensionsförbättring, och beställningshavare,

som kommit i åtnjutande av hel sådan. Erinras må, att

den betydande förstärkning av pensionerna, som 1919 års pensionsförbättring

innebar, icke motsvarades av någon som helst förhöjning av beställningshavarnas

pensionsavgifter. I och med ikraftträdandet av 1922 års

lönereglering ersattes 1919 års kungörelser av kungörelsen den 15 juni 1922

(nr 336) med grunder för pensionsförbättring åt officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare vid armén och marinen.

Genom kungörelsen nr 280/1925 med bestämmelser om ny pension för vis?a„tjänstepensionärer

blevo sådana f. d. beställningshavare, som icke kommit

i åtnjutande av pensionsförbättring enligt nämnda kungörelse den 15 juni

1922 (nr 336), tillförsäkrade förhöjning II, varigenom pensionsförmånerna

dock icke fingo uppbringas till högre belopp än som skulle utgått enligt sistnämnda

kungörelse. De enligt denna kungörelse bestämda pensionerna

blevo bestående till dess militära tjänstepensionsreglementet trädde i kraft.

I juli månad 1938 voro 590 f. d. beställningshavare i åtnjutande av pension,

beviljad på grund av avgång före den 1 januari 1918, därav 155 officerare,

425 underofficerare och 10 civilmilitärer. Storleken av de utgående

äldre förmånerna till f. d. beställningshavare vid armén, inberäknat dyrtidstillägg

enligt i juli månad 1938 gällande grunder (17 %>), framgår för

de fyra talrikast företrädda lönegraderna av följande tablå.

Lönegrad

Summa nuvarande pensionsförmåner, årsbelopp och i procent av motsva- j

rande förmåner enligt militära tjänstepensionsreglementet, vid avgång

före år 1918

under år 1918

åren 1919—1921

kronor

*

kronor

%

kronor

%

1

2

3

4

5

6

7

O 4

5,400

83.6

5,808

90.0

6,204

96.1 !

O 3

4,500

83.0

4,920

90.7

5,268

97.1

Uo 3

2,328

76.7

2,616

86.2

2,976

98.0

Uo 2

2,028

79.0

2,256

87.9

2,520

98.1

Anledningen till att de före år 1918 avgångna beställningshavarna, trots

att de äro tillerkända förhöjning II, intaga en så betydligt sämre ställning

är att cle ursprungliga pensionerna, kassa- och fyllnadspension, äro exceptionellt

låga. Denna brist har för den senare avgångna personalen avhjälpts i

större eller mindre utsträckning genom de 1919 och 1922 medgivna pensionsf

örbättringarna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 296.

Av det anförda synes framgå, alt de före ingången av år 1918 pensionerade

beställningshavarna vid försvarsväsendet kommit att även efter 1925 års

pensionsreglering intaga en särställning i förhållande till senare avgången

personal, som icke kan anses rimligen motiverad av avlönings- eller andra

förhållanden. Med hänsyn härtill föreslås, att bestämmelserna i 1919 års

kungörelser örn pensionsförbättring ändras, sa att halv pensionsförbättring

skall tillkomma jämväl heställningshavare, som avgått före ingången av år

1918. Dessa heställningshavare skulle sålunda komma att intaga samma

ställning som de vilka avgått under nämnda år. Bestämmelserna torde höra

träda i kraft från och med den 1 juli 1939.

B. Visst värvat manskap vid marinen. Även beträffande dessa pensionstagare

torde få hänvisas till framställningen i utredningsmannens promemoria

rörande gällande bestämmelser och det allmänna läget i pensionshänseende

i förhållande till nu i tjänst varande befattningshavare. Det synes befogat

att såsom vid den statistiska pensionsutredningen skett genomgående

jämföra dessa pensioner med de förmåner, som enligt militära tjänstepensionsreglementet

tillkomma högbåtsman.

1 promemorian har framhållits, hurusom de pensioner, vilka utgå till

andra befattningshavare än högbåtsmän och ej innefatta ytterligare tilläggspension

enligt kungl, brevet den 4 juni 1920, i intet lall nå över 70 procent

av de nya förmåner, med vilka de jämförts. Enär 1920 års brev avsåg

allenast vissa namngivna personer, har tilläggspension enligt brevet ej tillkommit

pensionstagare, som avgått ur tjänst senare än de av bestämmelserna

i brevet omfattade.

Med hänsyn till dessa omständigheter och då pensionsförmånerna i och

för sig äro ganska små, synas billighetsskäl tala för att viss förbättring herodes

berörda pensionstagare. Detta synes böra ske genom att vid tilllämpning

av kungörelsen nr 280/1925 å pension till sådan f. d. medlem av

marinens manskap, som är berättigad till tilläggspension enligt kungl, brevet

den 18 september 1918 men icke till ytterligare tilläggspension enligt kungl,

brevet den 4 juni 1920, förhöjning II beräknas i förhållande till det för högbåtsman

enligt militära tjänstepensionsreglementet gällande tjänstepensionsunderlaget

örn 1,764 kronor. Åtgärden skulle för de i juli 1938 utgående 14

hithörande pensionerna inneburit, att dessa pensioner kommit att utgå med

lägst 77.7 och högst 82.3 procent av vad som skulle tillkommit högbåtsman

med pension enligt militära tjänstepensionsreglementet i stället för 61.5

respektive 67.1 procent. Förbättringen bör träda i kraft från och med den

1 juli 1939.

C. Vissa daglönare viel marinen. Av promemorian framgår, att en äldre

grupp f. d. daglönare, vilken icke kommit i åtnjutande av pensionsförbättring

i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 24 augusti 1920 (nr

(145) angående pensionsförbättring åt vid marinen anställda daglönare, intager

ett tydligt sämre läge än de pensionstagare, vilka uppbära sadan förbättring.

Pensionsförbättringen för daglönare har i viss mån avsetts att utgöra en

motsvarighet till ovanberörda pensionsförbättring för officerare m. fl. och tillkommer

i överensstämmelse härmed daglönare, som pensionerats efter ingången

av år 1918. Daglönare, som åtnjuter pensionsförbättring, är enligt

särskilt stadgande i kungörelsen nr 280/1925 § 2 mom. 3 d) icke berättigad

att komma i åtnjutande av pensionsförhöjning II.

I)å situationen för de daglönare, som avgått före den 1 januari 1918, i

allt väsentligt är jämförlig med ställningen för tömt berörda beställnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Departements
chefen.

havare vid försvarsväsendet, vilka avgått före sagda dag, synes samma skäl,

som föranlett i det föregående framlagt förslag till förbättring av dessa beställmngshavares

förmåner, äga giltighet även beträffande de före den 1

januari 1918 pensionerade daglönarna.

I anledning härav föreslås, att kungörelsen den 24 augusti 1920 (nr 645)

från och med den 1 juli 1939 måtte erhålla sådan ändrad lydelse, att densamma

kommer att avse jämväl daglönare, som pensionerats före den 1 januari

1918.

I anledning av vad i dessa delar framhållits i departementspromemorian

har statskontoret i sitt utlåtande anfört, att ämbetsverket ställde sig bestämt

avvisande mot att åtgärder -— även av provisorisk art — på nuvarande stadium

vidtoges för en generell höjning av alla tjänstepensioner. Dylika åtgärder

måste enligt ämbetsverkets mening komma att föregripa pågående

utredning om revision av gällande pensionsbestämmelser. De framlagda förslagen

örn förbättring av tjänstepensionerna för vissa grupper pensionstagare

tillstyrktes däremot såsom innebärande en skälig anpassning av de berörda

pensionerna efter den allmänna pensionsnivån inom respektive pensionstagargrupper.

Såsom framgår av den nu lämnade redogörelsen är frågan om revision av

gällande lagstiftning rörande statstjänstemännens tjänste- och familjepensionering

för närvarande föremål för utredning genom 1938 års pensionssakkunniga.

Denna utredning, som är föranledd av den allmänna löneregleringen,

avser allenast en reglering av pensionsförmånerna för sådana befattningshavare,

å vilka de nya avlöningsbestämmelserna bliva tillämpliga. Frågan

om en höjning av pensionsnivån för dem, som vid löneregleringens

ikraftträdande åtnjuta tjänste- eller familjepension eller som framdeles

komma att åtnjuta familjepension efter nuvarande tjänstepensionärer, skall

däremot icke prövas av de sakkunniga. Hittills hava pensionsregleringar,

som föranletts av löneregleringar, icke ansetts böra givas retroaktiv verkan;

detta har framstått som så mycket naturligare som de utgående pensionsförmånerna

avvägts med hänsyn till befattningshavarnas egna bidrag till

pensioneringen. Frågan örn en allmän höjning av pensionsnivån för nuvarande

pensionärer kräver sålunda sitt särskilda övervägande och kan i varje

fall icke upptagas till avgörande, förrän pensionsnivån blivit fastställd för

de befattningshavare, som bliva underkastade de nya avlöningsbestämmelserna.

Den pensionsförbättring, som i nuvarande läge kan ifrågakomma, måste

enligt min mening begränsas till sådana pensionstagargrupper, för vilka pensionsförmånerna

i sådan grad understiga de numera för motsvarande fall

fastställda förmånerna, att en omedelbar höjning ur billighetssynpunkt framstår

såsom motiverad. Genom den verkställda statistiska utredningen har

klarlagts, beträffande vilka grupper dessa förutsättningar för en pensionsförhöjning

kunna anses föreligga.

Vad angår tjänstepensionerna anser jag mig från angivna utgångspunkt i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

9

likhet med statskontoret böra tillstyrka det i departementspromemorian

framlagda förslaget. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela

de för förslagets genomförande erforderliga bestämmelserna.

Jag anhåller att härefter få närmare ingå på frågan om förbättring av de

sämst ställda familjepensionärernas ställning.

II. Famil jepensionerna.

Omfattningen av en provisorisk pensionsförbättring. En sammanfattning

av det allmänna läget för äldre familjepensioner vid jämförelse med

motsvarande förmåner enligt allmänna familjepensionsreglementet har lämnats

i tabell 2 vid utredningsmannens promemoria.

Beträffande de äldre familjepensionerna har i departementspromemorian

föreslagits en provisorisk pensionsförbättring, som skulle utgå å sådana

änkor eller minderåriga barn tillkommande äldre familjepensioner, vid vilka

summan av pensionsförmånerna för ensam änka med rätt till hel pension

understiger 70 procent av jämförlig hel änkepension enligt allmänna familjepensionsreglementet,

inberäknat rörlig del. Förbättringen borde i princip

motsvara den vid jämförelsen konstaterade skillnaden, därest fråga vore örn

hel änkepension, och i andra fall ett mot nämnda skillnad svarande proportionellt

belopp.

Till motivering av detta förslag har i departementspromemorian anförts

följande:

Utredningen har bekräftat riktigheten av de av departementschefen i propositionen

nr 248 till 1937 års riksdag gjorda antagandena, att behov av en

förbättring förelåg jämväl beträffande andra äldre familjepensioner än de

militära. Den vid utredningen företagna jämförelsen med allmänna familjepensionsreglementets

motsvarande förmåner har därjämte ådagalagt, att de

äldre familjepensionernas nivå är mycket ojämn icke endast vid jämförelse

mellan pensioner, som ursprungligen utgått från olika familjepensionskassor,

utan även vid jämförelse mellan de förmåner, som vid olika tidpunkter eller

eljest efter olika grunder beviljats inom samma kassa.

Överhuvud taget är läget för dessa äldre familjepensioner sådant, att snara

åtgärder för en förbättring av de sämst ställda pensionstagarnas förmåner

måste anses påkallade. I avvaktan på att de i allmänna familjepensionsreglementet

fastställda pensionsunderlagen undergått den justering, som kan

förutses bliva följden av 1938 års lönereglering, kan den ifrågasatta^ förbättringen

för närvarande endast genomföras såsom ett provisorium, så anordnat

att hittillsvarande grunder för bestämmande av äldre familjepensioner

ej rubbas.

Statskontoret har i sitt utlåtande anslutit sig till den i departementspromemorian

uttalade uppfattningen, att de äldre familjepensionernas läge i allmänhet

vore sådant, att omedelbara åtgärder för en förbättring av de sämst

ställda pensionstagarnas ställning måste anses påkallade. Den i promemorian

föreslagna pensionsförbättringen funne ämbetsverket väl avvägd.

Beträffande den nämnare avgränsningen av den föreslagna pensionsförbättringens

tillämpningsområde anföres i departementspromemorian i huvudsak

följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

De s. k. riksdagspensionerna och sådana pensioner, vilka beslutats

av Kungl. Majit enligt vissa av 1930 års riksdag godkända grunder

och villkor och liksom riksdagspensionerna beviljas efter skälighetsprövning,

hava icke omfattats av den föreliggande utredningen och måste därför lämnas

å sido.

Av sakliga skäl torde vidare från förbättringen böra undantagas de f r å n

statens pensionsanstalt utgående familjepension er,

som grundats i andra befattningar än sådana, som numera antingen äro

statliga eller i vart fall inordnade eller bestämda att inordnas under det

statliga lönesystemet. Vid denna gränsdragning kan det förefalla tveksamt,

huruvida provisorisk pensionsförbättring bör utgå jämväl till efterlevande

lärare vid de högre kommunala skolorna — kommunal mellanskola, kommunal

flickskola, praktisk mellanskola, högre folkskola och folkhögskola.

Med hänsyn till att kostnaderna för tjänstepensionering av dessa lärare till

skillnad från övriga befattningshavargrupper, som inordnats eller komma att

inordnas under regler uppbyggda efter mönster av civila tjänstepensionsreglementet,

i viss utsträckning åvila vederbörande huvudman, d. v. s. kommunen,

har chefen för finansdepartementet vid framläggande av förslag till

årets riksdag angående dessa lärares tjänstepensionering av principiella skäl

icke ansett sig kunna tillstyrka, att till pensionerad sådan lärare skall utgå

förhöjning II av statsmedel. Beträffande familjepensioneringen föreligger

icke någon motsvarande åtskillnad, i det att för ifrågavarande lärare liksom

för andra statliga eller icke-statliga befattningshavare, vilkas efterlevande äro

tillförsäkrade familjepension av statsmedel, gäller, att kostnaderna för grundpensionen

helt åvila befattningshavaren. Provisorisk pensionsförbättring synes

därför böra tillkomma jämväl efterlevande efter lärare vid nyss angivna

kommunala skolformer.

Familjepensioner efter befattningshavare, som tidigare varit

anställd vid enskild järnväg eller annat företag, som övertagits

av statens järnvägar, böra på de skäl som förut anförts i fråga örn

motsvarande tjänstepensioner tillsvidare lämnas utan förbättring.

Vid statens övertagande av telegrafverkets änke- och pupillkassas rörelse

avsattes befintliga överskottsmedel, omkring 1.5 miljon kronor, till en fond,

benämnd telegrafverkets änke- och pupillkassas minnesfond. Enligt av

Kungl. Majit den 17 december 1937 fastställda föreskrifter angående fonden

kan enligt fonddirektionens beprövande till änka och barn, vilka åtnjuta

familjepension enligt bestämmelser, som för telegrafverkets

änke- och pupillkassa gällt före den 1 juli

1 93 7, och vilka finnas vara i behov därav, komma i åtnjutande av

understöd med högst det belopp, som motsvarar skillnaden mellan å

ena sidan de pensionsförmåner, som nu sammanlagt utgå, och å andra sidan

de pensionsförmåner, som skulle hava utgått därest allmänna familjepensionsreglementet

varit tillämpligt. Med stöd av dessa bestämmelser hava de

aldre pensionerna genomgående förbättrats i sådan omfattning, att förmånerna

uppgå till minst vad som skulle ifrågakomma vid den provisoriska

pensionsförbättring, som här ifrågasatts. Med hänsyn till det anförda torde

sistnämnda förbättring icke böra omfatta sådana pensioner, som grunda sig

å delägarskap i telegrafverkets änke- och pupillkassa.

Vad slutligen angår frågan örn en förbättring av från lotsverkets

enskilda pensionskassa nu utgående familjepension

e r torde prövningen därav böra anstå till dess att förslag framlägges för

riksdagen om statens övertagande av kassans pensioneringsrörelse. till sällan

familjepension fran nämnda kassa, som utgår vid sidan av annan fa
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

miljepension, grundad på tidigare delaktighet antingen i flottans pensionskassa

eller civilstatens änke- och pupillkassa, hör dock hänsyn tagas vid

bestämmande av den provisoriska pensionsförbättringen.

Såsom en allmän begränsning av rätten till provisorisk förbättring bör

gälla, att densamma endast skall tillkomma befattningshavares änka och

minderåriga barn och således icke överårig, ogift dotter eller

överårigt, arbetsoförmöget barn. Ej heller bör pensionsförbättring

utgå i de fall, då familjepensionen grundats i befattning, som varit att

anse såsom bisyssla, och som, då befattningen alltjämt bibehållit denna

karaktär, numera icke är förenad med pensionsrätt. Pensionsförbättringen

bör givetvis tillkomma efterlevande efter såväl manlig som kvinnlig befattningshavare.

Den provisoriska förbättringen synes skäligen böra begränsas så att förbättringen

i intet fall kommer att avvägas med hänsyn till högre lönegrad

än B 30 för civila befattningshavare och O 6 för försvarsväsendets beställningshavare.

Med nuvarande tal för levnadskostnadsökningen innebär

begränsningen, att sammanlagda pensionsförmånerna för år räknat till änka,

berättigad till hel pension, ej få vid nuvarande indexläge uppbringas till

högre belopp än 2,172 kronor i förra och 2,241 kronor i senare fallet, mot - svarande en månatlig inkomst av 181 respektive 186 kronor.

I ett fåtal fall förekommer, att äldre familjepension utgår efter befattningshavare,

som med hänsyn till sin löneställning vid avgången närmast

bör hänföras till lägre lönegrad än femte eller motsvarande. 70 procent av

hel änkepension i nämnda lönegrad enligt allmänna familjepensionsreglementet

jämte 16 procent rörlig del uppgår till 706 kronor för år. Då en

förbättring — såvitt angår hel änkepension -—- icke synes böra resultera

i lägre belopp, föreslås, att den provisoriska förbättringen avväges mot

lägst lemle lönegraden.

Familjepensionstagare, som åtnjuter flera äldre pensioner, grundade i

olika befattningar, bör vara berättigad att åtnjuta förbättring å var och en

av pensionerna. Örn åter pensionstagare åtnjuter mer än en familjepension,

grundad i samma befattning, bör såsom regel gälla, att frågan örn en förbättring

bedömes med hänsyn tagen till samtliga pensioner, för det fall a

desamma beräknas dyrtidstillägg eller därmed jämförlig förmån av statsmedel.

Frågan blir i första hand aktuell för efterlevande till sådan befattningshavare

vid Lunds universitet, vilken förvärvat rätt till pension från

Lunds universitets änke- och pupillkassa. Enligt föreliggande förslag tili

avtal om statens övertagande av pensionsinrättningen för änkor och barn

efter befattningshavare vid universitetet i Lund skall dyrtidstillägg, liksom

hittills, utgå på pensioner från änke- och pupillkassan efter befattningshavare,

som vid övertagandet icke kvarstå i universitetets tjänst och icke kunna

grunda pensionsrätt enligt allmänna familjepensionsreglementet. Även

de befattningshavare, vilka grundat familjepensionsrätt såväl i flottans pensionskassa

eller civilstatens änke- och pupillkassa som i lotsverkets enskilda

pensionskassa, komma att beröras av förut angivna regel.

Mot vad i promemorian i nu angivna hänseenden antoris har statskontoret

ej gjort annan erinran än all. då pensionsförbättringen vore avsedd att även

tillkomma efterlevande till kvinnlig befattningshavare, undantag från den

ifrågasatta regeln, att förbättringen i intet fall skall avvägas med hänsyn

till lägre lönegrad än den femte, enligt ämbetsverkets åsikt borde göras tor

pensionstagare efter kvinnlig befattningshavare.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Dep^™nts'' Den illom finansdepartementet verkställda utredningen rörande äldre pensioner

har bekräftat, att ett behov av förbättring av de till vissa grupper av

familjepensionstagare utgående förmånerna föreligger. En granskning av

det framlagda statistiska materialet ger vid handen, att den i departementspromemorian

förordade lösningen skulle på ett ändamålsenligt sätt tillgodose

önskemålen om en utjämning av de äldre familjepensionerna och en viss

anpassning av dessa efter den nuvarande pensionsnivån. Då jag icke heller har

något att erinra mot den i departementspromemorian föreslagna avgränsningen

av pensionsförbättringens tillämpningsområde, tillstyrker jag, att förslag förelägges

riksdagen om genomförande av det i promemorian förordade provisoriet.

Sättet för den provisoriska pensionsförbättringens genomförande. Olikheter

i de regler som ursprungligen varit bestämmande för pensionernas utformning

ha — särskilt vad beträffar pupilltilläggen — lett till att de äldre

grundpensionema med därå belöpande tilläggsförmåner nu visa en starkt

* växlande konstruktion. Detta förhållande medför, enligt vad i departementspromemorian

framhålles, att jämförelser mellan äldre och nyare familjepensionsförmåner

böra utgå från de förmåner som äro förenade med hel

änkepension. Den för pensionsförbättringens utformning avgörande direkta

jämförelsen mellan äldre och ny sådan änkepension kan emellertid icke

äga rum, så länge skilda grunder tillämpas vid beräkning av å ena sidan

dyrtidstillägg å äldre pension och å andra sidan mot dyrtidstillägget svarande

rörligt tillägg å ny pension.

På grund av dessa förhållanden har i departementspromemorian såsom en

förutsättning för genomförandet av en provisorisk pensionsförbättring i enlighet

med vad nyss anförts framhållits, att de äldre familjepensionerna —

även om förbättring icke ifrågakommer — utbytas mot ny familjepension,

så avpassad att densamma jämte ett procentuellt tillägg, beräknat huvudsakligen

enligt de grunder, som gälla för rörlig del enligt allmänna familjepensionsreglementet,

ger samma eller praktiskt taget samma förmåner, som

skulle hava utgått enligt nu gällande regler angående fasta pensionsförmåner

och dyrtidstillägg.

Beträffande vissa med övergången till ny familjepension sammanhängande

spörsmål har vidare i promemorian anförts följande.

Vid beräkning av ny familjepension måste tydligen dyrtidstillägget alltid

beräknas med hänsyn till ett visst bestämt tal för levnadskostnadsökningen,

enär eljest beloppet av ny familjepension för pensionstagare med exakt samma

fasta pensionsförmåner skulle komma att variera med det vid varje tidpunkt

gällande talet för levnadskostnadsökningen. På grund härav bör

vid beräkningen av ny familjepension dyrtidstillägget alltid bestämmas med

utgångspunkt från att talet för levnadskostnadsökningen är 66. För att

förenkla arbetet med pensionernas utbetalning bör föreskrivas, att ny familjepension

skall avrundas till närmast högre med 12 jämnt delbara hela

krontal.

Den föreslagna övergången till ny familjepension kommer att praktiskt ta
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

13

get sakna ekonomisk betydelse. Visserligen kommer en ändring av det föreslagna

procentuella tillägget vid en ändring i talet för levnadskostnadsökningen

icke alltid att för pensionstagaren medföra exakt samma jämkning i

förmånernas storlek, som skulle följt om dyrtidsförmånerna alltjämt utgått

enligt nuvarande regler. Rubbningarna bliva emellertid mycket obetydliga.

Då övergången till ny familjepension torde böra givas definitiv karaktär, innebär

åtgärden, att pensionsförmånerna i viss utsträckning för framtiden

övergå från att äga karaktären av dyrtidstillägg till att utgöra fasta förmåner.

Emellertid torde det föreslagna procentuella tillägget böra hava samma

rättsliga karaktär som dyrtidstillägg enligt nu gällande regler.

Övergången till ny familjepension bör omfatta alla de pensionstagargrupper,

som helt eller delvis kunna komma att beröras av nu föreslagen provisorisk

förbättring av äldre familjepension. Det torde emellertid böra överlämnas

åt Kungl. Majit att, efter vederbörande myndighets hörande, besluta

huruvida sådan omräkning av pensionerna skall ske jämväl beträffande

andra pensionstagargrupper.

Vad särskilt angår det tekniska genomförandet av den provisoriska pensionsförbättringen

framlägges i promemorian följande förslag.

Den provisoriska pensionsförbättringen bör genomföras på så sätt, att för

varje befattning, vid vilken utgår eller kan komma att utgå äldre familjepension

av sådan storlek, att provisorisk förbättring kan ifrågakomma, bör

bestämmas ett lägsta belopp för ny familjepension till ensam änka med

rätt till hel pension. Detta lägsta belopp bör motsvara 70 procent av det i

allmänna familjepensionsreglementet upptagna jämförliga pensionsunderlaget

efter avrundning till närmast högre med 12 jämnt delbara hela krontal.

De ifrågavarande befattningarna jämte motsvarande belopp böra sammanföras

i särskild förteckning, bilagd bestämmelserna i ämnet. Förteckningen

torde få fastställas av Kungl. Majit efter förslag av respektive myndigheter.

Frågan om det pensionsunderlag, som i varje fall bör läggas till grund för

beräkningen av nyss angivna lägsta familjepensionsbelopp, bör göras beroende

av den pensionsgrundande befattningens ställning i löne- och pensionshänseende

vid tiden för avgången ur tjänst. För befattningar, vilka alltjämt

icke äro lönegradsplacerade, bör upptagas belopp efter den lönegrad,

vartill befattningen närmast hänförts vid uppgörande av tabell B vid kungörelsen

nr 280/1925.

Om i visst fall den pensionsgrundande befattningen upptagits i förteckningen,

skall provisorisk förbättring tillkomma pensionstagaren för det fall,

att de äldre mot hel änkepension svarande förmånerna, omräknade till ny

pension på sätt nyss angivits, understiga det för befattningen upptagna pensionsbeloppet.

Är fråga örn pension till ensam änka med rätt till hel pension,

sker förbättringen genom att den nya familjepensionen fastställes lika

med det i förteckningen angivna beloppet. I andra fall blir den nya lamiljepensionen

—- efter vederbörlig avrundning — det belopp, som förhåller

sig till de ifrågavarande äldre förmånerna, inberäknat dyrtidstillägg, liksom

det i förteckningen angivna beloppet förhåller sig lill de mot hel änkepension

svarande äldre förmånerna jämte dyrtidstillägg. Den provisoriska förbättringens

storlek blir på detta sätt direkt proportionell mot den förbättring,

som belöper å hel änkepension.

På grund av de från andra pensioneringsgrunder avvikande regler, som

enligt allmänna familjepensionsreglementet gälla för beräkning av pension

efter Övningslärare vid det statliga undervisningsväsendet, har i promemorian

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

föreslagits särskilda regler för provisorisk pensionsförbättring till efterlevande

till dylik befattningshavare. Härom innehåller promemorian i huvudsak

följande.

Såsom i utredningsmannens promemoria framhållits hava de efter Övningslärare

vid det statliga undervisningsväsendet utgående familjepensionerna

på grund av de nuvarande bestämmelsernas utformning icke kunnat

jämföras med de förmåner, som i motsvarande fall skulle utgått enligt allmänna

familjepensionsreglementet och de särskilda bestämmelser, som meddelats

genom kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 516) angående ikraftträdande

av nämnda reglemente för lärare vid statens undervisningsväsende m. fl.

Det torde^ också vara förenat med avsevärda praktiska svårigheter att numera

erhålla de för en dylik jämförelse erforderliga uppgifterna.

Ehuru dessa äldre familjepensioners läge i förhållande till ny pension sålunda

icke kunnat konstateras, torde man likväl vara berättigad antaga, att

åtminstone de pensioner, som ursprungligen fastställts enligt 1878 och 1911

års reglementen för elementarlärarnas änke- och pupillkassa ligga så lågt,

att en måttlig provisorisk förbättring kan vidtagas utan risk att föregripa resultatet

av en slutlig reglering. Beträffande åter de pensioner, som grunda

sig på bestämmelserna i IX kap. reglementet för statens pensionsanstalt och

således bestämts under hänsynstagande till 1919 års lönereglering, är läget

mera tveksamt, och viss anledning synes föreligga till antagande att dessa

pensioner ställa sig förhållandevis gynnsammare.

Med stöd av det anförda har i departementspromemorian föreslagits, att

provisorisk pensionsförbättring skall utgå å sådan äldre, efter Övningslärare

utgående familjepension, som ursprungligen beviljats enligt 1878 eller 1911

års reglemente för elementarlärarnas änke- och pupillkassa, på så sätt att

ny familjepension i dessa fall fastställes till ett 15 procent högre belopp än

som omedelbart motsvarar de äldre förmånerna.

Departements- Vad i departementspromemorian anförts angående sättet för genomföchefen.

ran(jej av den föreslagna provisoriska pensionsförbättringen m. m. kan jag

i huvudsak biträda. På Kungl. Majit bör få ankomma att efter ytterligare

prövning av hithörande spörsmål meddela erforderliga bestämmelser angående

pensionsförbättringens genomförande efter i det föregående angivna

allmänna riktlinjer.

III. Kostnadsberäkningar m. m.

A. Tjänstepensionerna. Med utgångspunkt från antalet i juli 1938 befintliga

pensionstagare men med hänsyn tagen till att dyrtidstillägget å

tjänstepensioner för närvarande utgår med 18 procent hava de i anledning

av nu föreslagna förbättringar av vissa äldre tjänstepensioner uppkommande

merkostnaderna i departementspromemorian beräknats för budgetåret 1939/

40 komma att uppgå till följande belopp, däri inberäknat dyrtidstillägg:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

15

Förbättring av pensionsförmånerna för vissa officerare

och med dem likställda befattningshavare .............. 125,000 kronor

förbättring av pensionsförmånerna för visst värvat manskap

vid marinen .................................. 4,500 kronor

förbättring av pensionsförmånerna för vissa f. d. daglönare

vid marinen .................................. 15,000 kronor.

De sammanlagda kostnadsökningarna beräknas sålunda till 144,500 kronor.

Merkostnaderna komma att belasta anslagen till pensionering av militära

befattningshavare, till pensionering av viss flottans gemenskap samt till

pensionering av f. d. daglönare vid marinen, såvitt angår ökningen av de

fasta pensionsförmånerna. Den häremot svarande ökningen av dyrtidstillläggskostnaderna

kommer att åvila anslaget till dyrtidstillägg åt f. d. militära

befattningshavare m. fl.

B. Fainiljepensionerna. Med ledning av de i utredningsmannens promemoria

omnämnda specialtabellerna och sålunda i anslutning till förhållandena

i juli 1938 har upprättats en vid departementspromemorian fogad

tabell, utvisande dels antalet pensionstagare, vilka vid bifall till det framlagda

förslaget till provisorisk pensionsförbättring skulle komma i åtnjutande

av sådan förbättring, dels ock de därav följande merkostnaderna, beräknade

under förutsättning att procentuellt tillägg utgår enligt det i juli

1938 gällande talet för levnadskostnadsökningen, eller med 15 procent. Tabellen

torde få såsom bilaga B fogas vid detta protokoll. Den totala merkostnaden

har enligt tabellen beräknats till 1,328,000 kronor, därvid dock

förutsatts, att provisorisk förbättring medgives även å de från lotsverkets

enskilda pensionskassa utgående familjepensionerna. Örn de å dessa senare

pensioner belöpande merkostnaderna frånrälcnas, skulle den totala återstående

merkostnaden utgöra omkring 1,250,000 kronor. Med hänsyn till att

procentuellt tillägg emellertid bör beräknas efter 16 procent, synes beloppet

1.250.000 kronor böra något höjas vid beräkning av merkostnaden för nästkommande

budgetår. De sammanlagda merkostnaderna torde dock icke

komma att överstiga 1,300,000 kronor, däri inbegripet de å postverket, statens

vattenfallsverk och domänverket belöpande kostnaderna. De a anslag

under XI huvudtiteln fallande kostnaderna kunna beräknas till sammanlagt

1.200.000 kronor.

I promemorian har framhållits, att de av nu framlagda förslag härrörande

förskjutningarna och stegringarna av pensioneringskostnaderna beröra följande

under XI huvudtiteln upptagna anslag, nämligen anslagen till

dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl.;

bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt;

dyrtidstillägg åt änkor och barn efter militära befattningshavare;

pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.-ts proposition nr 296.

Departements
chefen.

Härom har i promemorian anförts:

Berörda fyra anslag hava i riksstaten för nästkommande budgetår — i avbidan

på blivande proposition — upptagits till resp. 2,650,000, 500,000,

1,250,000 och 5,800,000 kronor.

Under förutsättning att det procentuella tillägget kommer att utgå från

anslag till dyrtidstillägg, synes förslaget komma att få följande inverkan på

anslagsberäkningen. Anslaget till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor

och barn efter civila befattningshavare torde komma att avlastas med

något mer än 800,000 kronor. Å anslaget till bidrag till pensioneringskostnaderna

för statens pensionsanstalt kan förväntas uppkomma en merbelastning

om cirka 900,000 kronor. Medelsåtgången å anslaget till dyrtidstillägg

åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära befattningshavare kan

beräknas nedgå med 375,000 kronor. Beträffande anslaget till pensioner åt

efterlevande till befattningshavare i statens tjänst synes förslaget medföra

att belastningen ökar med drygt 1,400,000 kronor.

IV. Tillämpningsföreskrift till kungörelsen den 18 juni 1925

(nr 280) med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

I detta sammanhang får jag slutligen anföra följande.

Med skrivelse den 3 januari 1939 hava 1938 års pensionssakkunniga framlagt

förslag till höjningar av nu gällande tjänstepensionsunderlag för kvinnliga

befattningshavare samt för vissa militära beställningshavare. Kungl.

Maj:t har i propositionerna nr 277 och 299 till årets riksdag biträtt de sakkunnigas

förslag.

Angående de höjda tjänstepensionsunderlagens inverkan på vissa äldre

tjänstepensioner hava de sakkunniga anfört i huvudsak följande:

Förevarande utredning avser icke tjänstepensionsförhållandena för andra

befattningshavare än sådana, vilka från och med den 1 juli 1939 avgå med

pension enligt något av civila eller militära tjänstepensionsreglementena. Med

hänsyn till att viss pensionsförmån för s. k. äldre pensionärer, nämligen den

i 4 § kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) angivna förhöjningen II, reglerats

genom jämförelse enligt vissa beräkningsgrunder med nyreglerat pensionsunderlag

har emellertid en särskild anordning funnits erforderlig för

att icke en återverkan på pensionsförhållandena för denna kategori skall ske

av de i vissa fall föreslagna ändrade pensionsunderlagen i civila och militära

tjänstepensionsreglementena. I enlighet härmed framlägga de sakkunniga

förslag till en tillämpningsföreskrift till berörda kungörelse av innehåll att

med nyreglerat pensionsunderlag, varom i kungörelsen förmäles, skall, såvitt

gäller pensionsunderlag enligt civila eller miliätra tjänstepensionsreglementet,

avses det pensionsunderlag, som angives i respektive tjänstepensionsreglemente

enligt dess omedelbart före den 1 juli 1939 gällande lydelse.

Jag förordar, att en tilläggsföreskrift till 1925 års kungörelse utfärdas i enlighet

med vad de sakkunniga förordat. Härtill bör riksdagens bemyndigande

inhämtas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

17

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

1) att från och med den 1 juli 1939 må utgå

dels till officerare, underofficerare och civilmilitär personal

på aktiv stat, som pensionerats före ingången av år 1918,

tjänstepensionsförmåner med belopp, som skulle utgått, därest

pensionstagaren med oförändrat antal tjänstår avgått

under sagda år,

dels till värvat manskap vid marinen, som är berättigat

till tilläggspension enligt kungl, brevet den 18 september

1918 men icke till ytterligare tilläggspension enligt kungl,

brevet den 4 juni 1920, tjänstepensionsförmåner med belopp,

som skolat utgå, därest pensionstagaren vid avgången varit

högbåtsman,

dels ock till daglönare vid marinen, vilka pensionerats före

ingången av år 1918, tjänstepensionsförmåner med belopp,

som skolat utgå, därest pensionen avpassats enligt kungörelsen

den 24 augusti 1920 (nr 645) angående pensionsförbättring

åt vid marinen anställda daglönare, samt

2) att — likaledes från och med den 1 juli 1939 — må tills

vidare å vissa äldre familjepensionsförmåner utgå provisorisk

pensionsförbättring i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i det föregående förordats.

Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att bemyndiga

Kungl. Majit att

dels i enlighet med vad i det föregående förordats utfärda

viss föreskrift angående tillämpningen av kungörelsen den

18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser om ny pension för

vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer,

dels ock utfärda de bestämmelser samt vidtaga de åtgärder

i övrigt, som kunna finnas påkallade i anledning av

nu framlagda förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

Hillring till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 296.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga A.

P. M.

angående statistisk pensionsutredning,

verkställd inom finansdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

28 augusti 1938.

Den inom finansdepartementet verkställda statistiska pensionsutredningen

har enligt givna direktiv haft till syfte att klarlägga dels rättsgrunderna

för sådana från statsverket utgående äldre tjänste- och familjepensioner,

som grundats i pensionsberättigande befattningar och som ej äro att betrakta

såsom nyreglerade, dels ock storleken av dessa pensioner. Med äldre

tjänstepensioner får i detta sammanhang principiellt förstås sådana, vilkas

grundbelopp avvägts med hänsyn till s. k. oreglerad avlöning. Då tjänstepensioner

åt sådana befattningshavare, som åtnjutit lön enligt det för kommunikationsverken

från och med den 1 juli 1920 tillämpade lönesystemet,

till beloppet motsvara pensionerna enligt civila tjänstepensionsreglementet,

hava de pensioner, som för kommunikationsverkens del beviljats efter den

30 juni 1920 och för allmänna civilförvaltningens del i allmänhet efter den

30 juni 1922, ej kommit i betraktande i förevarande sammanhang. Såsom

äldre familjepensioner hava ansetts sådana, som bestämts enligt äldre grunder

än allmänna familjepensionsreglementet, familjepensionsreglementet för

folkskollärare m. fl. eller familjepensionsreglementet för arbetare.

I fråga om utredningens avgränsning må vidare framhållas följande.

Vad angår statens pensionsanstalt, hava endast sådana pensioner varit föremål

för utredning, som grundats i befattningar, vilka numera äro eller

i anslutning till av statsmakterna redan beslutad lönereglering avsetts

bliva förenade med pensionsrätt enligt de för statliga befattningshavare gällande

nya pensioneringsgrunderna. Förtidspensioner, vilka beviljats i samband

med olika omorganisationer, hava på grund av deras speciella karaktär

icke ansetts böra omfattas av undersökningen. Familjepensioner hava

redovisats endast i den mån de utgå till änkor och till minderåriga barn. De

på grund av äldre bestämmelser utgående understöden till överåriga, ogifta

döttrar eller till överåriga, arbetsoförmögna barn hava ej medtagits, då

motsvarighet härtill saknas inom nu gällande familjepensionering.

Utredningen har i enlighet med nu angivna riktlinjer omfattat pensioner,

som utbetalas av följande myndigheter, nämligen statskontoret, arméförvaltningen,

marinförvaltningen, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen och statens pensionsanstalt.

Med ledning av dessa myndigheters pensionsutbetalningar för juli månad

1938 hava i specialtabeller, vilka mångfaldigats genom stencilering, sammanställts

årsbeloppen av diir redovisade hela tjänstepensioner och hela änkepensioner

med pensionsförmånerna specificerade med hänsyn till gällande

rättsgrunder. För att möjliggöra ett bedömande av förmånernas storlek hava

pensionerna i allmänhet upptagits under den lönegrad, i vilken den pen
Iiihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 296 (Bilaga). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

sionsgrundande befattningen numera är placerad, varvid såsom jämförelsetal

angivits den pension, som för lönegraden i fråga utgår enligt de nya pensionsbestämmelserna.

Vad särskilt angår familjepensioneringen hava i de

fall, där för den pensionsgrundande befattningen gällt en lägre löneställning

än den nuvarande i förhållande till den allmänna lönenivån inom statsförvaltningen,

pensionerna hänförts till en mot denna lägre löneställning svarande

lönegrad i nu gällande löneplan.

Med hänsyn till de förslag, som numera föreligga i fråga örn statens övertagande

av den familjepensionering, som för närvarande omhänderhas av

lotsverkets enskilda pensionskassa och vissa pensionsinrättningar för befattningshavare

vid universiteten, har utredningen ansetts även böra omfatta

familjepensioner som utbetalas från dessa inrättningar. Nu ifrågavarande

pensioner hava redovisats på samma sätt som övriga av utredningen omfattade

pensioner.

En summarisk redogörelse för pensionsförhållandena inom de olika förvaltningsområdena

med ledning av den sålunda verkställda statistiska utredningen

lämnas i det följande.

I. Tjänstepensioner.

A. Allmänna civilförvaltningen,

a. Ordinarie personal.

Rättsgrunder. De egentliga pensionerna, i tabellerna betecknade som

grundpensioner, utgå enligt 1907 års civila pensionslag och grunda sig på

oreglerade löner. Å dessa pensioner uppbäres dels, vad angår pensioner av

viss mindre storlek, pensionstillägg enligt kungörelsen den 15 juni 1922

(nr 360) angående pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, dels ock i samtliga fall förhöjningar enligt kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser om ny pension för vissa

pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

Dessa kungörelser, som i allmänhet äro tillämpliga å äldre tjänstepensioner,

äro i huvudsak av följande innebörd.

Pensionstillägg utgår enligt kungörelsen nr 360/1922 med:

180 kronor å pensioner till belopp av intill 1,500 kronor, dock att pensionstillägget

ej må uppgå till mer än pensionens belopp och ej heller tillsammans

med pensionen överstiga 1,620 kronor,

120 kronor å pensioner till belopp av 1,500 kronor och därutöver intill

2,000 kronor, dock att pension och tillägg ej må tillsammans överstiga 2,060

kronor, samt

60 kronor å pensioner till belopp av 2,000 kronor och därutöver, dock alt

pension och tillägg ej må tillsammans överstiga 2,560 kronor.

Fastställandet av ny pension enligt förenämnda kungörelse nr 280/1925

avser alla tjänstepensioner, vilka beräknats å oreglerad avlöning, och innebär

i första hand att till de äldre pensionsförmånerna, grundpension jämte

pensionstillägg eller andra liknande förmåner, lägges en viss förhöjning (förhöjning

I) för att möjliggöra en tillämpning av enhetliga grunder för dyrtidstilläggens

beräknande å äldre och nyreglerade pensioner. Tidigare hade

nämligen å de i kungörelsen avsedda tjänstepensionerna utgått dyrtidstillägg

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

efter förmånligare, s. k. oreglerade grunder. För fastställande av beloppet

av förhöjning I fogades vid kungörelsen en tabell, varur förhöjning I kan

direkt avläsas med ledning av årsbeloppet av de äldre fasta pensionsförmånerna.

Förhöjning I innebär icke i och för sig någon förbättring av pensionen

utan allenast ett överflyttande av viss del av de tidigare dvrtidstilläggsförmånerna

till fasta pensionsförmåner.

Enligt samma kungörelse utgår i vissa fall en ytterligare förhöjning av

pensioner av äldre typ, förhöjning II. Med denna förhöjning har avsetts

att åstadkomma en skälig anpassning av de äldre pensionerna efter motsvarande

nyreglerade pensionsunderlag. Förhöjningen, som för närvarande

är tillförsäkrad dels pensionerade statliga befattningshavare, dels ock pensionerade

lärare vid folk- och småskolor, utgör i allmänhet hälften av skillnaden

mellan den genom förhöjning I reglerade pensionen och motsvarande

nyreglerad pension. I vissa fall, där för befattning nyreglerat pensionsunderlag

icke föreligger, har i bilaga till kungörelsen upptagits ett mot nyreglerat

pensionsunderlag svarande särskilt underlag, avsett att efter samma regel

läggas till grund för beräkning av förhöjning II. För de fall åter, då för

den ifrågavarande befattningen varken nyreglerat pensionsunderlag föreligger

eller särskilt underlag upptagits i bilagan ävensom i fråga om andra ickeordinarie

befattningshavare (extra ordinarie tjänstemän, arbetare m. fl.) än

marinens månadslönare och vissa extra ordinarie tjänstemän vid statens järnvägar

och statens vattenfallsverk (jfr k. k. nr 276/1926), äro i kungörelsen

upptagna särbestämmelser för beräkning av förhöjning II. Dessa bestämmelser

inrymmas i § 4 mom. 1 c) av kungörelsen. Därvid skiljes mellan

pension, beviljad före år 1917 eller enligt grunder, som fastställts före nämnda

år, och pension, beviljad efter ingången av år 1917> utan att därvid tilllämpats

grander, som fastställts före nämnda tidpunkt. Förhöjning II utgår

i dessa fall antingen med visst belopp beroende på storleken av summan

av äldre pensionsförmåner jämte förhöjning I eller ock — om denna summa

överstiger 1,500 kronor för år •— med 5 procent av samma summa. Viss

maximering gäller dessutom. Förhöjningsbeloppen äro för pensioner av först

angiven typ något högre än för den senare. I fråga om dessa särskilda bestämmelser

gäller, att de oftast resultera i lägre pensionsförmåner, än som

skulle följt vid tillämpning av förut angivna huvudregel för bestämmande

av förhöjning II.

I samtliga här förekommande fall av pensioner har nyssnämnda huvudregel

i kungörelsen nr 280/1925 kommit i tillämpning. Förhöjning II har sålunda

utgått med ett belopp, motsvarande hälften av skillnaden mellan den genom

förhöjning I reglerade pensionen och jämförlig ny pension.

Å sålunda förekommande pensionsförmåner, nämligen grundpension, pensionstillägg

samt förhöjningar I och II uppbäres s. k. reglerat dyrtidstillägg

enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 275). De grunder för beräknande

av dyrtidstillägg, som härvid — liksom beträffande samtliga övriga äldre

tjänstepensioner — komma i tillämpning, äro desamma som gälla för bestämmande

av dyrtidstillägg å tjänstepensioner enligt civila tjänstepensionsreglementet.

Dyrtidstillägg utgick för juli månad 1938 med 17 procent.

Pensionsläget. De för allmänna civilförvaltningen upprättade tabellerna

upptaga hela tjänstepensioner till ett antal av 631. Av dessa pensioner hava

582 kunnat jämföras med för motsvarande befattningar gällande nya pensioner.

För ett fyrtiotal pensioner åt f. d. Övningslärare vid statliga läroanstalter

har däremot liknande jämförelsetal icke kunnat angivas, då storleken

av ny pension åt sådan Övningslärare är beroende av omfattningen av

lärarens undervisning under hela tjänstetiden oell tillgängliga uppgifter örn

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

undervisningstiden för ifrågavarande lärare icke kunnat i samtliga fall läggas

till grund för en pensionsberäkning. Det har emellertid vid stickprovsundersökning

befunnits, att här registrerade äldre övningslärarpensioner ligga på

ungefärligen samma nivå i förhållande till motsvarande nya pensioner som

medelläget för övriga i tabellerna uppförda pensioner utvisar.

Av tabellerna framgår, att äldre tjänstepensioner inom allmänna civilförvaltningen

genom 1922 och 1925 års pensionsregleringar uppbringats till

sådan storlek, att de i allmänhet uppgå till mer än 90 procent av motsvarande

pensioner enligt civila tjänstepensionsreglementet. Läget av de 582 tjänstepensioner,

som här tabellförts, i förhållande till nya pensioner belyses av

följande, med ledning av den verkställda utredningen upprättade sammanställning.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal

hela tjänste- pensioner

95 % och däröver ..........

356

90—94.9 % ................

193

85—89.9 % ................

31

80-84.9 * ................

2

Summa

582

b. Icke-ordinarie personal.

Rättsgrunder. Beträffande icke-ordinarie personal vid allmänna civilförvaltningen

funnos före ikraftträdandet av arbetarpensionsreglementet och civila

tjänstepensionsreglementet generella bestämmelser endast utfärdade för

viss personal inom stuteriväsendet.

Enligt kungörelsen den 8 april 1925 (nr 87) ägde vid Flyinge hingstdepå

och stuteri samt Strömsholms hingstdepå anställda fodermarskar, körmästare,

stallbetjänte och nattvakter rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande

av pension. Med pensioneringen var icke förenad avgiftsplikt för

befattningshavaren.

Rätt till pension inträdde — förutom i vissa fall vid entledigande på grund

av sjukdom — då befattningshavare entledigades efter att hava uppnått en

levnadsålder av, fodermarsk och körmästare, minst 65 år, samt stallbetjänt

och nattvakt, minst 60 år, under förutsättning att han vid avgången under

minst 25 år innehaft anställning i statens tjänst. Pensionsbeloppet bestämdes

efter tjänstetidens längd och utgjorde vid en tjänstetid av 25 år för fodermarsk

och körmästare 720 kronor samt för stallbetjänt och nattvakt 600

kronor. För varje fullt tjänstår därutöver höjdes pensionsbeloppet med 30

kronor; dock utgjorde högsta pensionsbeloppet 1,200 kronor för fodermarsk

och körmästare samt 900 kronor för stallbetjänt och nattvakt.

Pensionsläget. I särskild tabell hava uppförts årsbeloppen av de ålderspensioner,

som under juli månad 1938 utbetalts enligt nu nämnda grunder.

Å pensionerna hava utgått dyrtidstillägg enligt kungörelsen nr 275/1925.

Pensionerna hava jämförts med pensioner enligt arbetarpensionsreglementet,

därvid till utgångspunkt tagits, för fodermarsk, pensionsunderlaget för

yrkesarbetare, 1,644 kronor, samt, för stallbetjänt och nattvakt, pensionsunderlaget

för icke yrkesarbetare, 1,476 kronor. För att erhålla en mot varje

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

särskilt fall av här redovisad pension svarande pension enligt arbetarpensionsreglementet

hava förekommande antal tjänstår reducerats med en

tredjedel och ny pension beräknats på sålunda erhållet antal tjänstår.

Förhållandet mellan de under nu ifrågavarande grupp redovisade pensionerna

och motsvarande pensioner enligt arbetarpensionsreglementet utvisar

följande läge.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal

tjänstepen-

sioner

80-84.9 % ................

1

75—79.9 % ................

4

70—74.9 % ................

4

65—69.9 % ................

1

60—64.9 % ................

1

Summa

11

B. Armén och marinen.

a. Officerare på aktiv stat och med dem i pensionshänseende

likställda.

Rättsgrunder. De till f. d. beställningshavare på aktiv stat vid armén och

marinen utgående grundpensionema utgöras av kassapension och fyllnadspension.

Av 1876 och 1877 års riksdagar fastställdes sådana grunder för

bestämmande av kassapension och fyllnadspension, att sammanlagda beloppen

av nämnda förmåner i stort sett överensstämma för motsvarande beställningar

inom armén och marinen. De föreskrifter, som kommit i tillämpning

vid bestämmandet av de i tabellerna angivna grundpensionerna, återfinnas

för arméns vidkommande i cirkuläret den 22 juni 1877 (nr 22) och reglementet

för arméns pensionskassa den 26 februari 1904 (nr 9) — i vissa enstaka

fall reglementet den 15 december 1893 (nr 108) — samt för marinens

vidkommande i kungörelsen den 24 november 1876 (nr 51) och reglementet

för flottans pensionskassa den 17 november 1899 (nr 92).

De regleringar av grundpensionerna, som enligt tabellerna ifrågakommit

för såväl arméns som marinens pensionärer, utgå för motsvarande fall inom

armén och marinen efter enhetliga grunder. En närmare redogörelse för dessa

regleringar lämnas i det följande.

Genom kungörelsen den 20 augusti 1919 (nr 538) beträffande armén och

den 29 augusti 1919 (nr 569) beträffande marinen beviljades pensionsförbättring

åt sådana f. d. beställningshavare, vilka avgått eller avgingo ur tjänst

med pension efter 1919 års ingång, med vissa alltefter den innehavda beställningen

och i allmänhet även efter antalet tjänstår i denna beställning växlande

belopp. De, som avgått med pension under år 1918, tillerkändes hälften

av sålunda angiven pensionsförbättring.

Vissa f. d. beställningshavare hade genom befordran efter den 6 maj 1910

— från vilken dag i utfärdade fullmakter meddelats föreskrift örn skyldighet

för beställningshavare att underkasta sig ändringar i gällande pensioneringsbestämmelser

— förlorat rätt att under viss respittid efter det att

rätten till pension inträtt kvarstå i tjänst och hade sålunda genom avsked

med pension före eller under år 1918 gått miste örn respektive lidit minskning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

i den viss personal vid armén och marinen, enligt nyssnämnda 1919 års kungörelse

tillkommande pensionsförbättring. För att kompensera nu angivna

förhållanden har genom kungörelsen den 9 juni 1922 (nr 335) stadgats, att

sådan pensionstagare skall, utöver honom förut tilldelade pensionsförmåner,

i pensionsförbättring åtnjuta hälften av skillnaden mellan den sammanlagda

pensionsförmån, han eljest ägt uppbära, och vad i sådant avseende

skulle hava tillkommit honom, därest han till gällande respittids utgång

kvarstått och pensionerats i den beställning, han innehaft före befordran,

varom här är fråga.

Genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) hava vidare bestämmelser

om pensionsförbättring meddelats för personal, som avgått efter ingången

av år 1922 och således uppburit avlöning enligt den från och med år 1922

tillämpade löneregleringen för försvarsväsendet. Enligt nu nämnda bestämmelser

skall pensionsförbättring utgå till sådan storlek, att summan av

kassapension, fyllnadspension och pensionsförbättring uppgår till visst för

vederbörande lönegrad fastställt belopp.

Endast de pensionärer, som icke kommit i åtnjutande av pensionsförbättring

enligt ovan angivna grunder, äga uppbära pensionstillägg enligt kungörelsen

den 15 juni 1922 (nr 360), vilken kungörelse, enligt vad tidigare under

allmänna civilförvaltningen framhållits, medgiver viss höjning av pensioner,

vilka uppgå till högst 2,500 kronor. Då pensionsförbättring i allmänhet

icke tillkommer pensionärer, som avgått före år 1918, utgår pensionstillägg

uteslutande till pensionärer av dessa äldre årgångar.

Samtliga pensionärer åtnjuta vidare förhöjning av pensionsförmånerna genom

tillämpning av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280). För innebörden

av dessa förhöjningar har redogjorts under allmänna civilförvaltningen.

Förhöjning I utgår å alla pensioner. Förhöjning II tillkommer däremot endast

pensionär, vars sammanlagda förmåner icke genom pensionsförbättring

uppbringats till det belopp, som i ovannämnda kungörelse nr 336/1922

angivits för den beställning, i vilken han pensionerats. Dyrtidstillägg uppbäres

genomgående enligt kungörelsen nr 275/1925.

Jämlikt 1876 års grunder för pensionering av flottans befäl och underbefäl

med vederlikar utgå jämväl pensioner till vissa f. d. månadslönare vid

marinen (verkmästare och mästare). Med avseende å pensionens belopp

äro dessa likställda med flaggunderofficer respektive underofficer av 2:a

graden. Pensionstagarna äro icke berättigade till sådan pensionsförbättring,

sorn tillkommer arméns och marinens beställningshavare på aktiv stat. På

Kungl. Maj:ts särskilda framställningar har emellertid riksdagen beviljat

pensionsförbättring till belopp motsvarande vad som enligt kungörelsen nr

336/1922 tillkommer med dem i pensionshänseende likställda underofficerare

vid marinen. Vidare utgår i föreliggande fall förhöjning I enligt kungörelsen

nr 280/1925 och dyrtidstillägg enligt kungörelsen nr 275/1925.

Pensionsläget. I specialtabellerna hava registrerats följande antal äldre

tjänstepensioner, nämligen för armén 2,811 och för marinen 609. En sammanställning

av dessa tjänstepensioner alltefter deras procentuella läge i förhållande

till jämförlig, enligt militära tjänstepensionsreglementet utgående

pension utvisar i nedanstående tablå angivna allmänna läge.

Av sammanställningen framgår, att äldre tjänstepensioner till förutvarande

officerare, underofficerare och civilmilitär personal vid såväl armén

som marinen genom hittills medgivna regleringar uppbringats i övervägande

antalet fall till ett läge, som motsvarar mer än 90 procent av jämförlig

ny pension. De äldre pensioner, som utvisa ett lägre relationstal än

85 procent, utgå till sådana f. d. beställningshavare, som erhållit avsked

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Antal hela tjänste-

pensioner

Förhållandet till ny pension, angivet

till f. d.

till f. d.

i procent

officerare

officerare

m. fl. vid

m. fl. vid

armén

marinen

95 % och däröver ..................

2,159

508

90—94.9 %..........................

78

6

85—89.9 %..........................

68

10

80—84.9 %...........................

150

35

75—79.9 %..........................

341

50

70—74.9 %..........................

11

—

65-69.9 %..........................

3

—

Summa

2,810

609

före år 1918 och på grund härav antingen icke kunnat komma i åtnjutande

av pensionsförbättring enligt ovan angivna bestämmelser eller ock — i ett

mindre antal fall — erhållit sådan pensionsförbättring genom tillämpning av

kungörelsen nr 335/1922, därvid endast en mindre förbättring av pensionen

inträtt.

b. Reservstatspersonal vid armén och marinen.

i

Rättsgrunder. Arméns och marinens reservstater upprättades efter beslut

vid 1914 års senare riksdag (prop. nr 159, riksd. skr. nr 1). Därvid

fastställdes även grunderna för pensionering av ifrågavarande personal. Pensioneringen

skulle bekostas helt av statsmedel och således ej vara förenad

med någon avgift för beställningshavaren.

De första pensioneringsbestämmelserna hava inrymts i förordningen den

5 november 1915 (nr 518) angående arméns reservstater och i förordningen

den 3 december 1915 (nr 523) angående reservstat för marinen. Pension

skall enligt dessa bestämmelser utgå med visst för beställning eller för löneklass

inom grupp av beställningar bestämt belopp (för generalmajor 4,500

kronor, för underofficer i lägre löneklassen 650 kronor).

Genom kungörelser den 18 juni 1925 (nr 289 för armén och nr 290 för

marinen), vilka kungörelser trädde i kraft från och med den 1 juli 1925,

höjdes pensionsbeloppen (för generalmajor till 6,650 kronor, för underofficer

i lägre löneklassen till 1,100 kronor). Pension till sålunda fastställt högre

belopp tillerkändes jämväl personal, som avgått med pension före den 1

juli 1925. Såsom grundpension hava i tabellerna upptagits de med stöd av

1925 års kungörelser utgående pensionsbeloppen. Å dessa pensionsbelopp

beräknas dyrtidstillägg enligt kungörelsen nr 275/1925.

Pensionsläget. För att möjliggöra ett bedömande av storleken av nu

angivna pensioner hava såsom jämförelsetal i specialtabellema angivits de

pensionsbelopp, som enligt förordningen den 23 juli 1936 (nr 474) angående

arméns reservstater numera gälla för motsvarande beställningshavare. Pensionerna

utvisa därvid följande allmänna läge.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Förhållandet till ny pension, angivet

i procent

Antal tjänstepensioner

för armén

för marinen

95 % och däröver....................

4

90—94.9 %..........................

28

2

85—89.9 %..........................

5

_

80—84.9 %.....................

75—79.9 %..........................

_

_

70-74.9 %..........................

157

13

65—69.9 %..........................

31

—

Summa

225

15

c. Värvat manskap vid marinen (inklusive kustartilleriet).

Rättsgrunder. Grundpensionerna till värvat manskap vid marinen, enligt

specialtabellema omfattande f. d. underofficerskorpraler, korpraler, högbåtsmän

och sjömän av l:a klass, utgå enligt reglementet för pensionering

av flottans och lotsverkets gemenskap den 31 oktober 1879 (nr 63).

Enligt kungörelsen den 13 augusti 1909 (nr 109) med däri vidtagen ändring

enligt kungörelse den 18 juni 1920 (nr 442), hava de grundpensioner,

som ej överstigit 180 kronor, höjts med 25 kronor, dock med beaktande, att

pensionerna enligt bestämmelserna icke fått uppbringas till högre belopp

än 200 kronor.

Samtliga här ifrågakommande pensionärer åtnjuta tilläggspension enligt

kungl, brev den 18 september 1918 (prop. nr 268/1917 s. 29 och prop. nr

356/1918 s. 85 och följande). Dessa tilläggspensioner utgå med belopp,

som erfordras för att uppbringa pensionsförmånerna till viss för lönegrad

och antal tjänstår fastställd pensionssumma, enligt följande beräkning.

Lönegrad

Pensions- belopp vid

20 tjänstår

kronor

Ökning för

varje fullt

tjänstår

över 20

kronor

Maximi-

belopp

kronor

1 ........................

500

20

700

2 ........................

400

15

550

B ........................f

350

10

450 1

Genom kungl, brev den 4 juni 1920 (prop. nr 375/1920) har ytterligare

tilläggspension tillförsäkrats visst den 30 juni 1920 i tjänst varande, överårigt

manskap (samtliga i lia och 2:a lönegraderna), som upptagits i särskild förteckning

(se prop. nr 275/1920). Genom denna ytterligare tilläggspension

uppbringas pensionerna till, vid 20 tjänstår, för l:a lönegraden lägst 800

kronor och för 2:a lönegraden lägst 700 kronor samt, vid högre antal tjänstår,

högst respektive 1,000 kronor och 850 kronor.

Pensionstillägg enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 360) och förhöjningar

(I och II) å pensionen enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280)

utgå i samtliga fall, dock icke förhöjning II till pensionär, som uppbär tillläggspension

enligt ovannämnda 1920 års kungl. brev. Förhöjning II har i

de fall, där varken nyreglerat pensionsunderlag för motsvarande beställning

föreligger eller särskilt underlag finnes i den till kungörelsen nr 280/1925

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

fogade tabell B angivet för den beställning, pensionären innehaft, eller för

motsvarande beställning, beräknats enligt de mindre förmånliga grunder,

som angivits i 4 § 1 mom. c) av nämnda kungörelse.

Dyrtidstillägg utgår enligt kungörelsen nr 275/1925.

Pensionsläget. Då här ifrågakomna beställningar i stort sett kunna sägas

vara likvärdiga, har såsom jämförelsetal för samtliga fall av här redovisade

pensioner upptagits för högbåtsman gällande pension enligt militära tjänstepensionsreglementet.

Pensionsläget för de äldre pensionerna i förhållande till ny pension framgår

av följande sammanställning.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal

tjänstepen-

sioner

85—89.9 % ................

3

80—84.9 % ................

19

75—79.9 % ................

1

70-74.9 % ................

2

85—69.9 % ................

13

60-64.9 % ................

1

Summa

39

Samtliga 14 pensioner med ett lägre relationstal än 70 procent utgå till

pensionstagare, vilka icke äro berättigade till ytterligare tilläggspension

enligt 1920 års kungl, brev och vilka ej heller, såsom fallet

är med högbåtsmän, kommit i åtnjutande av förhöjning II beräknad

enligt huvudregeln i kungörelsen nr 280/1925 mot särskilt underlag,

vilket ursprungligen bestämts enligt kungörelsen den 31 maj 1929 (nr 112)

men sedermera ersatts av den för högbåtsman enligt militära, tjänstepensionsreglementet

gällande underlaget om 1,764 kronor. Förhöjning II har

i stället å berörda 14 pensioner utgått efter de i kungörelsen nr 280/1925 § 4

mom. 1 c) angivna ofördelaktigare grunderna.

d. Daglönare vid marinen.

Rättsgrunder. De vid marinen anställda daglönarna hade sedan längre tid

tillbaka rätt till pension enligt vissa fastställda grunder. Reglementet den 31

oktober 1879 (nr 63) för pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap

upptager såsom pensionsberättigade, förutom personal av manskaps grad vid

flottan, bl. a. även daglönare vid flottans militärdepåer eller varvsstater,

sjukvaktare samt förmän bland nämnda daglönare. Genom kungörelser den

2 december 1904 (nr 58) och den 25 november 1910 (nr 130) hava vissa höjningar

vidtagits i förut fastställda pensionsbelopp, varjämte en del jämkningar

i övrigt gjorts i förut gällande pensionsbestämmelser. För rätt att

komma i åtnjutande av pension har därvid fordrats ej mindre att anställningshavaren

tjänat staten under minst 25 år än även att han antingen uppnått

65 levnadsår eller efter uppnådda 60 levnadsår befunnits vara på grund

av försvagat hälsotillstånd eller nedsatta krafter mindre^ tjänlig till arbete

vid marinen eller ock efter uppnådd levnadsålder av 55 år befunnits av behörigen

styrkt sjuklighet vara för framtiden oförmögen till utförande av

arbete därstädes. Skyldighet att erlägga pensionsavgift förefanns icke.

Genom kungörelse den 24 augusti 1920 (nr 645) fastställdes tillsvidare ny

pension för de marinens daglönare, som pensionerades efter den 30 juni 1920.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

I samband därmed tillerkändes de daglönare, som pensionerats under tiden

1 januari 1918 30 juni 1920 enligt kungörelsen nr 130/1910 tilläggspension

till sådan storlek, att densamma jämte pensionen motsvarade ny pension enligt

1920 års kungörelse. De pensionsbelopp, som sålunda tillkomme ifrågavarande

pensionärer, utgjorde, därest vederbörande innehade en tjänstetid

av 25 år, 600 kronor för förman och sjukvaktare samt 500 kronor för annan

daglönare. Förhöjning av nämnda pensionsbelopp ägde rum med 20 kronor

för varje fullt tjänstår utöver 25, under iakttagande tillika att pensionsbeloppet

nppginge för förman och sjukvaktare till högst 900 kronor samt för annan

daglönare till högst 800 kronor.

Pensionstillägg enligt bestämmelserna i kungörelsen nr 360/1922 utgår, likaså

förhöjning I och II enligt kungörelsen nr 280/1925, med undantag dock,

vad angår förhöjning II, för det fall att pensionen avpassats efter grunderna

i kungörelsen nr 645/1920. Utgår förhöjning II, beräknas densamma enligt

de mindre förmånliga grunder, som angivas i 4 § 1 mom. c) förenämnda

kungörelse. Dvrtidstillägg beräknas enligt kungörelsen nr 275/1925.

Pensionslägei. De enligt nu angivna bestämmelser utgående äldre pensionerna

hava var för sig jämförts med den pension, som under motsvarande

förhållanden skulle hava utgått till yrkesutbildad arbetare enligt arbetarpensionsreglementet.

För att vinna anpassning efter dessa nya pensioneringsregler

hava för varje i tabellen angiven pensionstagare de tjänstår, som

legat till grund för den utgående pensionen, reducerats till två tredjedelar

och den nya pensionen sålunda beräknats på dessa reducerade tjänstår.

Med dessa beräkningsgrunder utvisa de äldre pensionerna följande läge i

förhållande till motsvarande ny pension enligt arbetarpensionsreglementet.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal

tjänstepen-

sioner

95 % och däröver ..........

9

90—94.9 % ...........

19

85—89.9 % ..............

63

80—84.9 % ................

56

75—79.9 % ................

9

70—74.9 % ................

3

65—69.9 % ................

6

30—34.9 % ................

2

25-29.9 % ................

8

Summa

175

De 28 pensioner, som befinna sig i ett läge under 80 procent av motsvarande

ny pension, utgingo i allmänhet till sådana f. d. befattningshavare, som

pensionerats före år 1918 och således enligt äldre än ovannämnda kungörelse

nr 645/1920. De tio pensioner, vilka understiga 35 procent, utgå med

grundpension enligt 1879 års reglemente för pensionering av flottans och

lotsverkets gemenskap.

C. Postverket.

Rättsgrunder. Lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension

för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk trädde i kraft den 1 juli 1920 eller samtidigt

med det för kommunikationsverket gällande avlöningsreglementet. Då

pensioner, som beviljats enligt nämnda lag, till beloppen motsvara dem,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

som utgå enligt civila tjänstepensionsreglementet, har, såsom tidigare framhållits,

utredningen beträffande såväl postverket som övriga kommunikationsverk

endast omfattat pensioner, som beviljats med tillämpning av före

den 1 juli 1920 gällande pensioneringsgrunder. För postverkets personal

har därvid gällt 1907 års civila pensionslag och i övrigt de regler för vilka

redogjorts under allmänna civilförvaltningen.

Pensionsläget. Sammanlagt hava vid postverket för registrering ifrågakommit

endast 31 hela tjänstepensioner. Läget för dessa pensioner i förhållande

till jämförliga nya pensioner är i huvudsak detsamma som det

för allmänna civilförvaltningen angivna och kan sammanfattas sålunda.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal hela

tjänstepen- I

sioner

95 % och däröver ..........

17

90—94.9 % ................

12

85 89.9 % ................

2

Summa

31

D. Telegrafverket.

a. Ordinarie personal.

Rättsgrunder. De tjänstepensioner, som här äro att betrakta såsom pensioner

av äldre typ, hava beviljats med tillämpning av dels reglementet

för telegrafverkets pensionsinrättning den 17 juni 1908 (nr 61 s. 1), med

däri enligt kungörelsen nr 606/1916 vidtagen ändring, dels föreskrifterna i

avlöningsreglementet för telegrafverket den 11 oktober 1907 (nr 134) med

däri enligt kungörelserna nr 191/1914 och nr 490/1918 vidtagna ändringar.

A dessa pensioner utgå pensionstillägg enligt kungörelsen nr 360/1922, förhöjning

I och II enligt kungörelsen nr 280/1925 samt dyrtidstillägg enligt

kungörelsen nr 275/1925 (jfr »allmänna civilförvaltningen»).

Pensionsläget. Det allmänna läget för här registrerade 40 äldre tjänstepensioner

i förhållande till motsvarande nya pensioner belyses av följande

sammanställning.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal hela

tjänstepensioner
-

95 % och däröver .......... 3

90—94.9 * ................ 8

85—89.9 % ................I 21

80—84.9 % ................| 6

75—79.9 % ................j_2_

Summa | 40

De tjänstepensioner, som ligga under 85 procent av motsvarande ny pension,

grunda sig i allmänhet på pensionsstat, som gällt före år 1915.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

b. Icke-ordinarie personal (arbetare).

Rättsgrunder. Genom reglementet för telegrafverkets pensionskassa för

pensionering av verkstads-, förråds- och linjearbetare den 29 juni 1917

(nr 442) bereddes befattningshavare, som, utan att bekläda ordinarie befattning

vid telegrafverket eller annat statens verk eller inrättning, innehade

fast anställning såsom verkstads-, förråds- eller linjearbetare vid telegrafverket.

Enligt reglementets bestämmelser skall såsom pensionsunderlag gälla ett

belopp, som med 200 kronor överstiger 1,800 gånger timlönen, dock högst

850 kronor mer än 800 gånger timlönen. Har befattningshavaren månadseller

dagavlöning, skall timlönen räknas utgöra Vasö av månadslönen, respektive

/io av daglönen. Pension utgår i fall av ålderspension med belopp, som

är lika med viss, för förekommande antal tjänstår angiven procent av medeltalet

av de högsta pensionsunderlag, som varit för befattningshavare*1

Sällande under vart och ett av de sista fem tjänståren. Procenttalet utgör

lägst, för 10 tjänstår, 25 och högst, för 35 tjänstår eller däröver, 100.

Pensionen är fördelad i statspension, vars del av hela pensionen närmare

angives, samt avgiftspension.

Å pension enligt nu nämnda grunder utgå pensionstillägg enligt kungörelsen

nr 360/1922, pensionsförhöjning I och II enligt kungörelsen nr 280/1925

med ändring enligt kungörelsen nr 276/1926, samt dyrtidstillägg enligt kungörelsen

nr 275/1925.

Pensionsläget. De till dessa arbetare utgående pensionerna hava i varje

särskilt fall jämförts med de förmåner, som skolat ifrågakomma, därest

tjänstepensionsreglementet för arbetare varit gällande vid deras avgång. En

sammanfattning av pensionsläget framgår av denna tablå.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal

hela tjänste- pensioner

100 * och däröver..........

74

95—99.9 %.............

51

90—94.9 %................

25

85—89.9 %................

5

80—84.9 %................

3

75—79.9 %................

2

70—74.9 %................

3

65—69.9 %................

1

60—64.9 %................

1

55—59.9 %................

1

Summa

166

Vid bedömandet av dessa pensioners allmänna läge torde böra framhållas

följande. Då nu gällande arbetarpensionsreglemente med ikraftträdandet

från och med den 1 januari 1935 erhöll tillämpning å ifrågavarande

personal vid telegrafverket, har förenämnda 1917 års reglemente från och

med sagda dag upphört att gälla. Emellertid har i övergångsbestämmelserna

till arbetarpensionsreglementet stadgats, att, därest arbetare, som vid reglementets

ikraftträdande var delägare i kassa för pensionering av icke-ordinarie

personal i statens tjänst och som före den 1 januari 1945 avgår med

rätt till pension, skulle med tillämpning av den timlön, som för honom i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

pensionshänseende gällt omedelbart före reglementets ikraftträdande, hava

enligt de för kassan gällande bestämmelserna kommit i åtnjutande av högre

pensionsbelopp än enligt reglementets föreskrifter, skulle pensionen utgå

med det högre beloppet.

Såsom framgår av ovanstående tablå, utvisa inemot hälften av här upptagna

pensioner en storlek, som i sämsta fall helt motsvarar storleken av ny

pension enligt arbetarpensionsreglementet. Betecknande för situationen

torde vara, att vid den pensionering av ifrågavarande arbetarpersonal, som

förekommit efter 1934 års utgång, pensionerna i ett väsentligt antal fall bestämts

med stöd av övergångsbestämmelserna till arbetarpensionsreglementet,

d. v. s. med tillämpning av grunderna i 1917 års reglemente. En sålunda

bestämd pension jämte därå belöpande tilläggsförmåner har nämligen

medfört en högre pensionssumma.

E. Statens järnvägar,

a. Ordinarie personal.

Rättsgrunder. Under denna pensioneringsgrupp, »ordinarie personal», hava

icke upptagits pensioner åt sådana ordinarie tjänstemän vid statens järnvägar,

som övergått i statens tjänst i samband med statens övertagande av

enskild järnväg. Dessa pensioner redovisas under särskild gruppbeteckning,

»övertagen personal», som jämväl inrymmer övertagen, under anställning

vid sådan enskild järnväg pensionerad personal.

De registrerade grundpensionerna utgå antingen enligt lagen den 4 juli

1910 (nr 79 s. 1) angående rätt till pension för tjänstemän vid statens

järnvägar (grupp II i specialtabellerna) eller enligt reglementet för statens

järnvägstrafiks pensionsinrättning den 3 november 1882 (nr 56) och kungörelsen

den 4 juli 1910 (nr 79 s. 8) med övergångsbestämmelser angående

rätt till pension för vissa tjänstemän vid statens järnvägar (grupp I i

sp edal tabell erna)

Enligt kungl, brev den 20 juni 1918 utgår till pensionstagare, som avgått ur

tjänst åren 1911—1917 såsom stationsinspektor av klass 4 A eller 4 B

eller såsom stationsmästare, fyllnadspension till så stort belopp, att sammanlagda

pensionsförmånerna uppbringas till vad som skulle hava tillkommit

pensionstagaren, därest han kommit i åtnjutande av pension, grundad

å lön enligt 1918 års avlöningsstat. De i nämnda kungl, brev meddelade

bestämmelserna hava inneburit, att det särskilda arvode, som i nu angivna

befattningar åtnjutits för handhavandet av postgöromål, lagts till grund för

en höjning av pensionen.

Vidare uppbära alla pensionstagare, som avgått ur tjänst åren 1915—1919

och som vid avgången åtnjutit tillfälligt lönetillägg, tilläggspension enligt

kungl, brev den 24 oktober 1919 med så stort belopp, som erfordras för att

pensionsförmånerna skola uppgå till vad som tillkommit pensionstagaren,

därest i den pensionsgrundande avlöningen inräknats jämväl nyssnämnda

tillfälliga lönetillägg.

I övrigt utgå pensionstillägg enligt kungörelsen nr 360/1922, pensionsförhöjning

I och II enligt kungörelsen nr 280/1925 och dyrtidslillägg enligt

kungörelsen nr 275/1925.

Pcnsionslägct. De 236 i specialtabellerna särskilt upptagna tjänstepensionernas

storlek i förhållande till motsvarande nya pensioner framgår av efterföljande

sammanställning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal hela

tjänstepen- sioner

95 % och däröver ..........

112

90—94.9 % ................

82

85—89.9 % ................

12

80—84.9 % .

28

75—79.9 % ................

i

65—69.9 % ................

i

Summa

236

flertalet pensioner, 194 av 236, utvisa vid jämförelse med nya pensioner

ett relationstal av 90 procent eller högre. De pensioner, som ligga under nämnda

relationstal, äro i allmänhet beviljade enligt 1882 års pensionsreglemente.

Två f. d. stationsmästare av 5 klass uppbära pensioner i läge under 80

procent av ny pension.

b. Icke-ordinarie personal.

Rättsgrunder. Under denna grupp redovisas äldre tjänstepensioner åt

extra ordinarie tjänstemän vid statens järnvägar, fast anställda tjänstemän

vid statens järnvägsbyggnader samt verkstads- och förrådsarbetare med stadigvarande

anställning. Dessa anställningshavare erhöllo tjänstepensionsrätt

genom reglementet för statens järnvägars pensionskassa för pensionering av

icke-ordinarie personal den 29 juni 1917 (nr 441), vilket reglemente trädde i

kraft från och med den 1 januari 1918. Då pension, som med tillämpning

av reglementet beviljats extra ordinarie tjänsteman vid statens järnvägar

eller fast anställd tjänsteman vid statens järnvägsbyggnader efter den 30

juni 1924, helt grundats på nyreglerad lön (se prop. nr 176/1926 med förslag

till ändrade bestämmelser angående ny pension för viss pensionerad personal

vid telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk och

riksd. skr. nr 240 1926), har endast pension, som under tidsperioden 1 januari

1918—30 juni 1924 tillerkänts sådan befattningshavare, tagits i betraktande

vid förevarande utredning.

Enligt bestämmelserna i 1917 års reglemente — bestämmelsernas ursprungliga

lydelse — skulle såsom pensionsunderlag tjäna, för extra ordinarie

tjänsteman med månadsavlöning samt för tjänsteman vid järnvägsbyggnaderna,

70 procent av avlöningen för år, dock skulle pensionsunderlaget för

sist angivna befattningshavare “utgöra högst visst, för vederbörande befattning

angivet belopp. För anställningshavare med dag- eller timavlöning

skulle såsom pensionsunderlag gälla ett belopp, som med 200 kronor översteg

1,800 gånger timlönen, dock högst 850 kronor mer än 800 gånger timlönen.

Vid dagavlöning skulle timlönen anses utgöra Vio av dagavlöningen.

Genom kungörelsen den 4 juni 1920 (nr 255) vidtogs sådan ändring av

ifrågavarande bestämmelse, att pensionsunderlaget för förstnämnda båda

kategorier av befattningshavare föreskrevs skola utgöra 662/3 procent av avlöningen

(för extra ordinarie tjänsteman av A-ortslönen) i stället för tidigare

70 procent av avlöningen.

Pensionen utgår vid ålderspensionering med belopp, som är lika med viss,

för förekommande antal tjänstår angiven procent av medeltalet av de högsta

pensionsunderlag, som varit för befattningshavaren gällande under vart och

ett av de sista fem tjänståren. Procenttalet utgör lägst, för 10 tjänstår, 25

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

och högst, för 35 tjänstår eller däröver, 100. Pensionen är fördelad i statspension

och avgiftspension enligt vissa bestämda grunder.

Ä pension enligt nu angivna bestämmelser utgå pensionstillägg enligt kungörelsen

nr 360/1922, pensionsförhöjning I och II enligt kungörelsen nr 280/

1925 och dyrtidstillägg enligt kungörelsen nr 275/1925.

Pensionsläget. De 12 tabellförda pensionerna till e. o. tjänstemän vid de

trafikerade järnvägarna eller fast anställda tjänstemän vid järnvägsbyggnaderna

utvisa i förhållande till motsvarande pensioner enligt civila tjänstepensionsreglementet

följande läge.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal

tjänstepen-

sioner

90 % och däröver ..........

3

85—89.9 % ................

2

80—84.9 % ................

6

75—79.9 % ................

1

Summa

12

Vad angår utbetalta pensioner till f. d. anställningshavare med dag- eller

timavlöning (arbetarpersonal) torde få åberopas vad tidigare anförts i fråga

om telegrafverkets arbetare, då förhållandena för dessa båda pensionstagargrupper

äro i stort sett lika. Det förekommer även vid järnvägsstyrelsen,

att pensioner med stöd av övergångsbestämmelserna till arbetarpensionsreglementet

alltjämt beviljas med tillämpning av de äldre grunderna i 1917

års reglemente, då en på sådant sätt bestämd pension utfaller förmånligare

för befattningshavaren. Antalet pensioner, som i juli 1938 utgingo från

järnvägsstyrelsen, utgjorde 669, motsvarande en sammanlagd kostnad av

omkring 964,000 kronor för år, förutom dyrtidstillägg. Specialtabell båticke

ansetts erforderlig.

c. Viss arbetarpersonal vid statens järnvägsbyggnader.

Enligt kungörelsen den 8 november 1918 (nr 859) angående pensionering

av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks

byggnadsavdelning blevo dessa anställningshavare från och med

den 1 januari 1918 tillförsäkrade rätt att komma i åtnjutande av pension

under förutsättning av en anställningstid av minst 25 år och en levnads
-

ålder av lägst 55 år.

Grundpensionernas storlek varierar med antalet tjänste- och levnadsar

enlighet med denna tablå. __

Levnadsår

Tjänstår

Pension

kronor

-- -o (

25—29

450

°5-59 .......................... \

30 och däröver

500

(

25—29

450

30-34

500

60 och darover.................. j

35—39

550

1

40 och däröver

600

Pensionstagarna äro berättigade till pensionstillägg, pensionsförhöjning

I och II samt dyrtidstillägg. Förhöjning II beräknas enligt bestämmelserna

i § 4 moni. 1 c) kungörelsen nr 280/1925.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Pensionsläget. Nu ifrågavarande pensioner hava ansetts närmast jämförliga

med pensioner enligt kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585) med

föreskrifter angående viss arbetarpersonal i statens tjänst. Det allmänna

läget framgår av nedan intagna sammanställning.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal

hela tjänste- pensioner

100 %......................

193

95—99.9 %................

9

90—94.9 %........

6

85—89.9 %................

80

Summa

288

d. Övertagen personal.

Rättsgrunder. Undersökningen har jämväl omfattat vissa tjänstepensioner

till f. d. befattningshavare vid enskilda järnvägar, som övertagits av

staten. Endast sådana pensioner, som helt eller till viss del utbetalts från

järnvägsstyrelsen, hava därvid blivit föremål för undersökning. Pensionstagama

kunna fördelas på följande två huvudgrupper nämligen grupp I, omfattande

sådana f. d. befattningshavare vid av staten övertagen enskild järnväg,

som avgått ur tjänst vid järnvägen redan innan den övertagits av staten,

samt grupp II, omfattande f. d. befattningshavare, som under en första

anställning vid enskild järnväg övergått i statens tjänst i samband med statens

övertagande av järnvägen.

För båda grupperna gäller, att grundpension utgår enligt de bestämmelser,

som reglerat pensioneringen i den enskilda järnvägens tjänst. Å denna

grundpension utbetalas, i vissa fall inom grupp I och såsom regel inom

grupp II, statliga tilläggsförmåner.

Enligt kungörelserna nr 360/1922 angående pensionstillägg, nr 280/1925

angående pensionsförhöjning samt nr 275/1925 angående dyrtidstillägg skola

däri medgivna tilläggsförmåner tillkomma sådana f. d. befattningshavare vid

av staten »numera» övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst

vid järnvägen redan innan den övertagits av staten. Bestämmelserna hava

ansetts innebära, att den statliga tilläggsförmånen endast äger uppbäras av

f. d. befattningshavare vid järnväg, som varit övertagen av staten vid respektive

kungörelsers ikraftträdande, d. v. s. den 1 juli 1922 vad angår pensionstillägg

samt den 1 juli 1925 vad angår pensionsförhöjningar och dyrtidstillägg.

De mycket fåtaliga i juli månad 1938 utgående tjänstepensioner,

med vilka var förenad rätt till statliga tilläggsförmåner, hava i nedan intagna

sammanställning redovisats under grupp I a. Pensionerna tillkomma

f. d. befattningshavare vid Mora—Vänerns järnväg, Västkustbanan och

Grävlinge—Sjöbo järnväg. Endast tre hela pensioner utgingo i juli 1938.

Dessa pensioner hava jämförts med pension enligt civila tjänstepensionsreglementet

i motsvarande befattning.

I den mån vederbörande enskilda järnväg- övertagits av staten efter de

tidpunkter, som, enligt vad ovan sagts, blivit avgörande för rätten till statliga

tilläggsförmåner, har järnvägens förstatligande icke medfört någon ändring

av pensionsförmånernas storlek, utan pensionerna utgå alltjämt helt

efter de vid den enskilda järnvägen gällande pensioneringsreglerna. I de

fall, då statens järnvägar vid förstatligandet jämväl övertagit befintlig pensionskassa

eller eljest iklätt sig förpliktelse att utbetala de före förstatligan
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

det utgående pensionerna, utbetalas dessa från järnvägsstyrelsen. Till denna

kategori höra — förutom efter prövning i varje särskilt fall beviljade

s. k. bolagspensioner — pensioner utgående till viss äldre personal vid Uppsala—Gävle

järnväg och vid Norra Södermanlands järnväg, övriga f. d.

befattningshavare vid på senare tid förstatligade banor uppbära alltjämt

pension från den enskilda pensionsinrättning, vari pensionsrätt för dem en

gång grundats. Hithörande pensioner, som utbetalas från järnvägsstyrelsen,

redovisas i nedanintagna sammanställning såsom grupp I b.

Grupp II omfattar, såsom förut nämnts, personal, som övergått i statens

tjänst i samband med förstatligande av enskild järnväg. Gemensamt för

alla till denna grupp hörande pensionstagare är att grundpensionen utgår

enligt de vid den enskilda järnvägen gällande pensioneringsgrunderna samt

att å denna grundpension utgår dels fyllnadspension, dels ock dyrtidstillägg

av statsmedel. I specialtabellerna hava upptagits tillhopa 17 till grupp II

hörande äldre pensioner, vilka genom fyllnadspension avpassats efter de

pensioner, som i motsvarande fall skulle hava utgått vid en tillämpning av

de före 1920 års pensionslag för statens järnvägars egen personal gällande

pensioneringsbestämmelserna.

Fyllnadspension utgår enligt kungl, brev den 13 juni 1913 ävensom i vissa

fall tilläggspension enligt kungl, brev den 24 oktober 1919. Fyllnadspensionen

beräknas i regel till 2/3 av skillnaden mellan å ena sidan vad vederbörande

skulle hava erhållit i pension enligt den för statens järnvägars personal

gällande pensionslagen av den 4 juli 1910 och å andra sidan pension

enligt de bestämmelser, som varit gällande för pensionering vid den enskilda

järnvägen. 1919 års tilläggspension innebär viss höjning av pensionen för

det fall att befattningshavaren uppburit tillfälligt lönetillägg. Å dessa äldre

pensioner utgår därjämte pensionsförhöjning I och II enligt kungörelsen nr

280/1925.

Till grupp II hörande pensioner, å vilka utgår fyllnadspension enligt kungl,

brev den 4 juni 1920 eller kungörelsen den 12 april 1935 (nr 146) och som

härigenom anpassats efter de från och med den 1 juli 1920 för kommunikationsverken

gällande nyreglerade pensionsunderlagen, hava icke medtagits

i utredningen, då de äro att anse såsom nyreglerade. I juli månad 1938

utgingo tillhopa 325 dylika pensioner.

Pensionslägct för de av undersökningen berörda hela pensionerna till

övertagen personal framgår av följande.

Förhållandet till ny

pension, angivet i procent

Grupp I a

Grupp I b

Grupp II

100 % och däröver ........

_

1

_

95—99.9 % ..............

—

—

1

90—94.9 % ..............

—

—

1

85—89.9 % ..............

—

—

3

80—84.9 % ..............

—

1

6

75—79.9 % ..............

2

1

—

70-74.9 % ..............

—

2

—

65—69.9 % ..............

1

1

2

60—64.9 % ..............

—

7

1

55—59.9 % ..............

—

14

—

50—54.9 % ..............

—

6

—

45—49.9 % ..............

—

15

—

40—44.9 % ..............

—

30

—

35—39.9 % ..............

—

2

—

Summa

3

80

14

Btlving till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 296 (Bilaga).

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

F. Statens vattenfallsverk.

a. Ordinarie personal.

Hos vattenfallsstyrelsen redovisades i juli 1938 inga pensioner enligt äldre

grunder än enligt lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension

för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk. Då pensioner enligt nämnda lag, enligt

vad tidigare framhållits, till beloppet motsvara dem, som utgå enligt civila

tjänstepensionsreglementet, hava för vattenfallsverkets vidkommande några

tjänstepensioner till f. d. ordinarie tjänstemän icke kommit i betraktande i

förevarande sammanhang.

b. Icke-ordinarie personal.

Rättsgrunder. Genom reglementet för statens vattenfallsverks pensionskassa

för pensionering av icke-ordinarie personal den 29 juni 1917 (nr 443)

beviljades tjänstepensionsrätt åt extra tjänsteman vid statens vattenfallsverks

byggnadsavdelning samt extra tjänsteman eller arbetare vid sådan avdelning

a.Y statens vattenfallsverk, vilken upptagits i gällande avlöningsreglemente

för tjänstemän vid nämnda verk. Enär dessa tjänstemäns löner från och

med den 1 juli 1920 anpassats efter de från och med samma tidpunkt

nyreglerade lönerna för de ordinarie tjänstemännen vid samma

verk, hava, med hänsyn jämväl till tidigare omnämnda beslut vid 1926

års riksdag angående tillämpningen av kungörelsen nr 280/1925 å bland

annat pensioner enligt förenämnda 1917 års reglemente, alla tjänstepensioner

till extra tjänstemän vid statens vattenfallsverk, som beviljats efter den

30 juni 1924, betraktats såsom nyreglerade pensioner.

Pensionsbestämmelserna äro i förevarande fall av i huvudsak samma innebörd

som de samtidigt utfärdade pensionsbestämmelserna för motsvarande

personalgrupper vid telegrafverket och statens järnvägar (se redogörelse

under nämnda verk).

Hos vattenfallsstyrelsen hava i juli 1938 endast redovisats två avkortade

pensioner, beviljade före den 1 juli 1924, den ena en ålderspension och den

andra en sjukpension.

G. Domänverket.

Rättsgrunder. Närmast före civila tjänstepensionsreglementets ikraftträdande

den 1 juli 1935 gällde för domänverkets ordinarie personal i tjänstepensjonshänseende

kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 323).

Då domänverkets tjänstemän genom avlöningsreglementet den 22 juni

1920 (nr 493) erhöllo nyreglerade löner från och med den 1 januari 1921 och

då vidare de i förenämnda kungörelse fastställda pensionsunderlagen avpassats

efter dessa löner, äro pensioner, beviljade enligt samma kungörelse eller

reglerade enligt särskilda bestämmelser i kungörelsen, av sådan storlek, att

de helt motsvara pensioner enligt civila tjänstepensionsreglementet.

I betraktande vid utredningen hava alltså endast kommit sådana tjänstepensioner,

som beviljats före den 1 juli 1921. Ifrågavarande pensioner utgå

enligt 1907 års civila pensionslag och följa i övrigt de regler, för vilka redogjorts

under »allmänna civilförvaltningen».

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Pensionsläget. Storleken av de enligt nu angivna bestämmelser utgående

pensionerna i förhållande till motsvarande pensioner enligt civila tjänstepensionsreglementet

framgår av följande sammanställning.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal hela

tjänstepen- sioner

95 % och däröver ..........

1

90—94.9 % ................

6

85—89.9 % ................

80—84.9 % ................

4

Summa

11

De pensioner, som i förhållande till ny pension utvisa ett läge av 90 procent

eller däröver, äro grundade på löner, gällande från och med år 1919,

och pensioner i sämre läge äro grundade på löner, gällande åren 1909—1918.

H. Statens pensionsanstalt.

1. Distriktsveterinärer.

Rättsgrunder. Före år 1934 voro distriktsveterinärerna anställda och avlönade

av landsting, med bidrag från staten. I pensionshänseende var sådan

distriktsveterinär skyldig tillhöra statens pensionsanstalt. Från och med

år 1934 förstatligades distriktsveterinärväsendet och bestämdes i samband

därmed, att distriktsveterinär, som vid angivna tidpunkt övergått till statens

tjänst, skulle, så länge han vore innehavare av distriktsveterinärbefattning,

i pensionshänseende förfarande tillhöra statens pensionsanstalt. Efter

år 1933 utnämnd distriktsveterinär har numera tjänstepensionsrätt enligt civila

tjänstepensionsreglementet.

Från statens pensionsanstalt har i juli månad 1938 utbetalts hel pension

till f. d. distriktsveterinärer till ett antal av 17 samt avkortad pension till ett

antal av 28. Grundpensionen utgår enligt kap. V i reglementet för statens

pensionsanstalt den 31 december 1919 (nr 878). Hel pension utgör 3,500

kronor, motsvarande det i reglementet fastställda pensionsunderlaget. Å

grundpensionen utgår förhöjning I enligt kungörelsen nr 280/1925 samt

dyrtidstillägg enligt kungörelsen nr 275/1925.

Pensionsläget. Pensionsförmånerna uppgå till högre belopp än distriktsveterinär

tillkommande ny statlig pension (101 procent).

2. Statliga sjuksköterskor.

Rättsgrunder. Vissa f. d. statsanställda sjuksköterskor — vid försvarsväsendet

och akademiska sjukhuset i Uppsala — uppbära pension enligt

kap. VI i reglementet för statens pensionsanstalt. Enligt äldre grunder, som

gällde före den 1 juli 1936, utgör sådan pension vid fullt antal tjänstår

1,000 kronor, medan motsvarande pension enligt bestämmelser, som gällt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

från och med nämnda dag, utgår med 1,560 kronor eller med samma belopp,

som i civila tjänstepensionsreglementet är fastställt för hel pension åt statlig

sjuksköterska. Å pension enligt äldre grunder uppbäres pensionstillägg enligt

kungörelsen nr 360/1922, pensionsförhöjningar enligt kungörelsen nr 280/

1925 och dyrtidstillägg enligt kungörelsen nr 275/1925.

Pensionsläget. Endast i ett av tjugutre under juli månad 1938 förekommande

fall av pensioner enligt äldre grunder har utgått hel pension. Denna

hela pension uppgick till 88 procent av ny pension.

3. Folkskoleväsendet,

a. Folkskollärare.

Rättsgrunder. Före den 1 januari 1920 omhänderhades de ordinarie

folkskollärarnas tjänstepensionering av folkskollärarnas pensionsinrättning.

Pensionsinrättningen, vars första reglemente utfärdades den 30 november

1866 (nr 75), började sin verksamhet från och med den 1 januari 1867. De

från inrättningen utgående pensionerna utgjorde 75 procent av den kontanta

lön, för vilken vederbörande skolområde eller skoldistrikt vunnit delaktighet

i pensionsinrättningen (§ 13). Genom denna regel hava vidtagna

löneregleringar för folkskollärarna, såsom framgår av nedan intagna tablå,

automatiskt medfört höjning av tjänstepensionerna.

Från och med den 1 januari 1920 inordnades folkskollärarnas pensionsinrättning

i statens pensionsanstalt. I samband härmed genomfördes en betydande

förbättring av då utgående tjänstepensioner. Bestämmelser härom

finnas i övergångsstadgandena till kap. IV i reglementet för statens pensionsanstalt.

Enligt dessa bestämmelser skulle för den, som före den 1 januari

1919 förklarats berättigad till pension, pensionen från och med 1920 års

ingång höjas med det belopp, som med 300 kronor översteg hälften av pensionen.

Förhöjd pension fick dock icke överstiga 1,800 kronor eller understiga

1,000 kronor.

Å folkskollärarpension utgår icke pensionstillägg enligt kungörelsen nr

360/1922. Däremot uppbäres numera enligt beslut vid 1938 års riksdag^ —

förutom tidigare beviljad förhöjning I såsom kompensation för övergång

från oreglerat till nyreglerat dyrtidstillägg — förhöjning II enligt kungörelsen

nr 280/1925, därvid denna senare förhöjning beräknats mot de pensionsunderlag,

som gälla för löre lönegraden enligt tjänstepensionsreglementet för

folkskollärare m. fl. Förhöjning II utgår högst med 814 kronor för år å manlig

folkskollärare tillkommande pension, grundad å 1899 års lön, samt lägst

med 236 kronor för år å sådan lärare tillkommande pension, grundad å

1919 års lön.

Pensionsläget. Förbättringen av den ursprungliga avgiftspensionen ävensom

storleken av nu utgående pensionsförmåner i förhållande till motsvarande

ny pension enligt tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. framgår

av följande sammanställning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Pension,

grundad å lön

gällande

fr. o. m. år

Antal

pensions-

tagare

Ursprunglig pension

Ursprunglig

pension efter

förhöjning

fr. o. m. */i 1920

Summa

nu utgående

pensionsför- måner jämte

dyrtidstillägg1

Nu utgående

pension i pro- cent av ny

pension

Manliga folkskollärare (L 15):

1899

1

600.-

1,200.—

2,592.—

73.1

1901

10

750.—

1,425.—

2,760.—

77.8

1907

104

1,012.50

1,800.—

2,952.—

83.2

1919

1,424

2,250.—

—

3,336 —

94.1

Kvinnliga folkskollärare (L15):

1907

53

900.—

1,650.—

2,772.—

83.4

1919

921

1,875.—

2,892.—

87.0

b. Småskollärare.

Rättsgrunder. För småskolläraina infördes en ordnad tjänstepensionering

genom reglementet den 22 juni 1892 (nr 54) för smaskollärares m. fl.

ålderdomsunderstödsanstalt. Denna pensionering ordnades i princip på ett

annat sätt än folkskollärarnas. Den från anstalten utgående förmånen, benämnd

understöd, fastställdes i reglementet till visst belopp, ursprungligen

150 kronor för år. En genomförd lönereglering för småskolläraina kom ej

utan vidare att medföra höjning av pensionsunderlaget. Sådan höjning

måste fastställas i särskild ordning. Genom kungörelsen nr 49/1906 (s. 12)

höjdes sålunda understödsbeloppet från 150 kronor till 250^ kronor. En

ytterligare höjning vidtogs genom kungörelsen nr 96/1908, då beloppet av

helt understöd fastställdes till 450 kronor för år. Detta senare understödsbelopp

gällde intill dess småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

uppgick i statens pensionsanstalt den 1 januari 1920. Ovan angivna under - stödsbelopp voro lika för manliga och kvinnliga befattningshavare.

Från och med den 1 januari 1920 genomfördes för småskollärarnas vidkommande

en förbättring av de före den 1 januari 1920 beviljade understöden

enligt samma regler, som förut angivits beträffande äldre folkskollärarpensioner,

med den avvikelsen att minimigränsen för förbättringen här

fastställdes till 600 kronor.

Pensionstillägg enligt kungörelsen nr 360,1922 har endast tillkommit pensionerad

nomadlärarinna såsom statsanställd. Förhöjning II enligt kungörelsen

nr 280/1925 tillerkändes samtliga nu ifrågavarande pensionstagare

genom beslut vid 1938 års riksdag; förhöjning I enligt samma kungörelse

hade tidigare åtnjutits.

Pcnsionsläget. Förbättringen av den ursprungliga avgiftspensionen ävensom

storleken av nu utgående äldre pension i förhållande till ny pension enligt

tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. framgår av följande

sammanställning.

1 För manlig pensionstagare reduceras pensionssumman med familjepensionsavgift.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Understöds- belopp eller lön,

gällande

fr. o. m. år

Antal

pensions-

tagare

Ursprungligt understöd

eller pension

Ursprungligt

understöd eller

pension efter

förhöjning

fr. o. m. */i 1920

Summa

nu utgående

pensionsför- måner jämte

dyrtidstillägg

Nu utgående

pension i pro- cent av ny

pension

Manliga småskollärare (L 11):

1901

2

150.—

600.—

1,812.—

67.4

1909

16

450.—

975.—

2,016.—

75.0

1919

2

(lägre lön) 1,000.—

_

2(040.—

75.9

1919

39

(normal lön) 1,387.60

—

2(292.—

85.2

Kvinnliga småskollärare (L9):

1901

4

150.—

600.—

1,596.—

71.1

1905

2

250.—

675.—

1,644.—

73.3

1909

169

450.—

975.—

1,824.—

81 3

1919

27

(lägre lön) 1,000.—

—

1(840.-

82.4

1919

2,253

(normal lön) 1,237.60

—

1,980.-

88.2

4. Vissa statliga lärarbefattningar ävensom lärarbefattningar

vid statsunderstödda anstalter, som numera

blivit förstatligade.

a. Folkskoleseminariernas övningsskollärare.

Rättsgrunder. Genom kungörelsen den 28 juni 1907 (nr 37 s. 16) angående

delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning för vissa lärartjänster

vid folkskoleseminariernas övningsskolor tillförsäkrades övningsskollärarna

pensionsrätt enligt samma grunder som gällde för folkskollärare men med

den avvikelsen, att pensionen icke fick bestämmas till högre belopp än till

U av den tjänsten åtföljande lönen jämte ålderstillägg.

övningsskollärarnas löner hava reglerats samtidigt med lönerna för övriga

lärare vid folkskoleseminarierna, sålunda från och med 1905 och 1919.

övningsskollärarnas tjänstepensionering övertogs från och med den 1 januari

1920 av statens pensionsanstalt i samband med att folkskollärarnas

pensionsinrättning uppgick i anstalten. lin förbättring av de före nämnda

dag beviljade tjänstepensionerna genomfördes därvid enligt samma regler

som gällt för sådana äldre pensioner åt folkskollärare (se därom under »Folkskoleväsendet»)

.

Pensionerna hava vidare reglerats genom bestämmelserna i kungörelserna

nr 360/1922 angående pensionstillägg och nr 280/1925 angående pensionsförhöjningar.

Pcnsionsläget. Läget för 18 här registrerade pensioner är i förhållande till

motsvarande lärare enligt civila tjänstepensionsreglementet tillkommande

pension följande.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal hela

tjänstepen- sioner

90—94.9 % ................

10

85—89.9 % ................

6

80—84 9 % ................

1

75—79.9 % ................

1

Summa

18

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

De pensioner, som utvisa ett läge av 85 procent av ny pension och däröver,

grunda sig på löner, tillämpade från och med år 1919, pensionerna under

nämnda läge däremot på löner, gällande åren 1905—1918.

b. Lärare vid skyddshem.

Rättsgrunder. Den statistiska pensionsutredningen har endast omfattat

pensionerade lärare vid sådana skyddshem, som från och med den 1 juli 1938

övertagits av staten och vilkas befattningshavare därigenom erhållit pensionsrätt

enligt de nya statliga pensioneringsbestämmelserna.

Lärare vid skyddshem, som åtnjöt statsbidrag, erhöll pensionsrätt genom

reglementet för statens pensionsanstalt den 31 december 1919 (nr 878). Dessförinnan

hade Kungl. Hajd på särskild framställning i enstaka fall beviljat

inträde i folkskollärarnas pensionsinrättning för lärare vid av landsting underhållet

skyddshem. Såsom villkor för sålunda medgiven delaktighet i sistnämnda

pensionsinrättning har stadgats, att läraren skulle i lönehänseende vara

fullt likställd med ordinarie folkskollärare. Skyddshemslärares pension kom

på grund härav att sammanfalla med ordinarie folkskollärare tillkommande

pension. Det senare har även varit förhållandet i de fall, där pension bestämts

enligt reglementet för statens pensionsanstalt.

Pensionsläget. Under juli månad 1938 har från statens pensionsanstalt

utbetalts allenast en hel pension till lärare, kvinnlig, vid anstalt, varom här

är fråga. I förhållande till pension i den högre löneställning, som genom

förstatligandet från och med den 1 juli 1938 tillförsäkrats motsvarande lärare

(L 18), uppgå nämnda kvinnliga lärares pensionsförmåner till endast

61.2 procent av sådan pension. Jämföres den utgående pensionen med ny

pension för kvinnlig folkskollärare (L 15) blir relationstalet 74.0 procent.

c. Dövstumlärare.

Rättsgrunder. För pensionering av dövstumlärare inrättades från och

med den 1 januari 1906 dövstumlärarnas pensionsanstalt, med reglemente utfärdat

den 30 augusti 1905 (nr 55). I anstalten kunde dövstumdistrikten vinna

delaktighet för varje inom distriktet anställd ordinarie^ föreståndare, lärare

eller lärarinna vid de dövstumskolor, som enligt 1889 års lag örn dövstumundervisningen

skulle vara inrättade i distriktet, med undantag dock för

lärare i övningsämnen eller slöjd.

Såsom förutsättning för delaktighet i anstalten gällde, att den kontanta avlöningen

i högsta lönegraden uppgick till visst för varje befattning minimibelopp.

Såsom högsta delaktighetsbelopp fastställdes 4,000 kronor för föreståndartjänst,

2,000 kronor för lärartjänst och 1,600 kronor för lärarinnetjänst.

Hel tjänstepension bestämdes till 75 procent av delaktighetsbeloppet.

Genom kungörelsen den 24 oktober 1913 (nr 375) angående ändrade

pensioneringsvillkor för dövstumlärare m. m. höjdes de högsta delaktighetsbeloppen

till 4,500 kronor för föreståndare, 3,000 kronor för lärare och 2,000

kronor för lärarinna.

Nytt reglemente för dövstumlärarnas pensionsanstalt utfärdades den 8

oktober 1915 (nr 466). Även enligt detta reglemente äro för olika befattningar

vid dövstumundervisningen vissa minimi- och maximigränser angivna

för de delaktighetsbelopp, som för respektive befattningar kunna ifråga
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

komma. Hel tjänstepension utgjorde fortfarande 75 procent av delaktighetsbeloppet.

Dövstumlärarnas pensionsanstalt uppgick i statens pensionsanstalt från

och med den 1 juli 1926. Dövstumlärarna inordnades därvid i kap. IV i

reglementet för sistnämnda pensionsanstalt. Enligt övergångsstadgande till

kap. IV punkt 3 b) skall efter övertagandet i fråga om den, som den 30 juni

1926 var delägare i dövstumlärarnas pensionsanstalt, gälla vad i denna anstalts

reglemente stadgas angående pensionsavgifter och tjänstepensionsrätt;

dock att delaktighetsbelopp på framställning av huvudmannen må höjas till

6,000 kronor för manlig föreståndare, 5,000 kronor för kvinnlig föreståndare

eller manlig ordinarie lärare och 4,000 kronor för kvinnlig ordinarie lärare.

Genom förstatligandet av dövstumskoleväsendet från och med den 1

januari 1938 erhöllo dövstumlärarna pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet.

Pensionsläget. Det allmänna läget för 30 tabellförda äldre pensioner är

vid jämförelse med motsvarande pensioner enligt civila tjänstepensionsreglementet

följande.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal hela

tjänstepen- sioner

95 % och däröver (108.1 %)..

8

90-94.9 % ................

16

75—79.9 % ..............

1

65—69.9 % ................

2

50—54.9 % ................

3

Summa

30

De pensioner, som grundats på delaktighetsbelopp, förhöjda enligt ovannämnda

övergångsbestämmelse i reglementet för statens pensionsanstalt,

utgöra i förhållande till ny pension lägst 91.9 procent och högst 108.1 procent,

oaktat förhöjning II enligt kungörelsen nr 280/1925 ej utgår. Fem

befattningshavare, som avgått före den 1 juli 1926 och sålunda icke kommit

under tillämpning av sagda övergångsbestämmelse, uppbära pensionsförmåner,

som i förhållande till ny pension utgöra lägst 50.9 procent för

lärarinna och högst 68.3 procent för manlig föreståndare.

5. Vissa kommunala läroanstalter,

a. Lärare vid folkhögskola.

Rättsgrunder. Folkhögskolornas lärarpersonal var intill den 1 juli 1926

för tjänstepension delaktig i dövstumlärarnas pensionsanstalt och bestämmelser

angående dess pensionering voro intagna i 1915 års reglemente för samma

anstalt. Från och med nämnda dag blev tjänstepensioneringen ordnad

genom delaktighet i statens pensionsanstalt, i samband med att dövstumlärarnas

pensionsanstalt, såsom förut berörts, uppgick i förstnämnda

anstalt.

De i juli^ manad 1938 utgående hela tjänstepensionerna voro samtliga

grundade pa huvudbestämmelsen (§ 23) i reglementet för statens pensions
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

anstalt. (Angående avlöningsförmåner se kungörelsen den 31 december 1919

(nr 864) angående avlöning åt lärare vid folkhögskola samt statsbidrag till

sådan skola.)

b. Lärare vid småskoleseminarier.

Rättsgrunder. Genom kungörelsen den 11 juni 1909 (nr 87) angående

delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning för lärare och lärarinnor

vid privata småskoleseminarier erhöll sådan seminarielärare pensionsrätt

genom delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning. Förutsättning

för pensionsrätten var bland annat, att tjänsten med avseende å innehavarens

kompetens och löneförmåner vore likställd med ordinarie lärartjänst

vid folkskola. Småskoleseminariernas lärare blevo sålunda i tjänstepensionshänseende

likställda med folkskollärare. Även lärare vid statens småskoleseminarier

anslötos till folkskollärarnas pensionsinrättning.

Från och med den 1 januari 1920 inordnades lärarna vid samtliga småskoleseminarier

i statens pensionsanstalt och pensionsbestämmelser för dem

upptogos i kap. IV i anstaltens reglemente. Pensionerad seminarielärare

tillförsäkrades vid övergången till statens pensionsanstalt samma förmåner

som pensionerad folkskollärare. Av de i juli månad 1938 förefintliga tjuguen

tjänstepensionärer, som åtnjöto hel pension, hade allenast tre lärarinnor

pensionerats så tidigt, att deras förmåner reglerades genom ifrågavarande

övergångsbestämmelser.

Pensionstillägg enligt kungörelsen nr 360/1922 samt förhöjning II enligt

kungörelsen nr 280/1925 tillkomma de vid de statliga småskoleseminarierna

pensionerade lärarna. Förhöjning I enligt sistnämnda kungörelse utgår till

samtliga pensionstagare.

c. Lärare vid högre folkskola, kommunal flickskola, kommunal

mellanskola och praktisk mellanskola.

Rättsgrunder. Enligt en genom kungörelsen den 28 juni 1907 (nr 37

s. 10) vidtagen ändring i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning

föreskrevs, att skolområde, som underhöll högre folkskola, vore skyldigt

att för där anställd ordinarie tjänstinnehavare ingå i pensionsinrättningen

efter det högsta lönebelopp, varav den lärare, som innehade tjänsten på

grund av tjänstålder, enligt gällande författning ägde komma i åtnjutande.

Beträffande övriga i rubriken angivna skolformer bestämdes i kungörelsen

den 6 december 1918 (nr 1092 jorn ändring i vissa delar av reglementet för

folkskollärarnas pensionsinrättning, att skoldistrikt vore skyldigt ingå i pensionsinrättningen

för ordinarie lärartjänster vid högre folkskola ävensom

ordinarie ämneslärartjänst vid kommunal mellanskola. Genom bildandet

av statens pensionsanstalt från och med den 1 januari 1920 lades även

pensioneringen av nu angivna lärarpersonal under anstalten.

Pcnsionsläget för grupperna 5 a—c. Vid en jämförelse med pensioner åt

motsvarande befattningshavare enligt de nya statliga pensioneringsbestämmelserna

utvisa de äldre pensioner, som utgått till härovan under 5 a)—c)

omförmälda lärare, följande allmänna läge.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Förhållandet till ny

pension, angivet i

procent

Antal hela tjänstepensioner åt f. d.

lärare vid

folkhög-

skola

småskole-

seminarium

högre kom- munal skola

95 % och däröver..........

8

2

1

90—94.9 %................

3

85—89.9 %................

2

2

9

80—84.9 %................

_

4

75—79.9 %................

_

15

7

70—74.9 %................

_

1

50—54.9 %................

_

2

45—49.9 %................

—

1

Summa

10

21

26

II. Familjepensioner.

A. Allmänna civilförvaltningen.

Rättsgrunder. Under allmänna civilförvaltningen hava i de statistiska tabellerna

redovisats från statskontoret under juli månad 1938 utbetalta familjepensioner,

vilka grunda sig på tidigare delägarskap i civilstatens änkeoch

pupillkassa och vilka sålunda i första hand bestämts med tillämpning

av vid olika tidpunkter gällande reglementen för nämnda kassa. I det följande

redovisas för sig familjepensioner grundade på delaktighet i tullverkets

enskilda pensionsinrättning, universitetens olika pensionsinrättningar

och lotsverkets enskilda pensionskassa.

Med hänsyn till de pensioneringsgrunder, som kommit i tillämpning vid

pensionens bestämmande, hava de tabellförda pensionerna redovisats under

följande tre grupper, nämligen:

grupp 1 a, omfattande änkepensioner, som utgå enligt reglementet för civilstatens

änke- och pupillkassa den 9 juni 1899 (nr 50);

grupp 1 b, omfattande änkepensioner, som utgå enligt reglementena för

samma kassa den 21 december 1907 (nr 136) eller den 15 december 1916

(nr 582) och som grunda sig pa pensionsunderlag i befattning med oreglerad

lön, samt

grupp II, omfattande änkepensioner, som utgå enligt nyssnämnda 1916 års

reglemente och grunda sig på pensionsunderlag i befattning med reglerad

lön.

De under grupp I upptagna äldsta pensionerna äro, såsom nämnts, beviljade

enligt 1899 års reglemente för civilstatens änke- och pupillkassa. Delägarna

i kassan vörö enligt detta reglemente alltefter löneställningen fördelade

i olika pensionsklasser, till antalet nio, därvid dock i en och samma pensionsklass

inrymdes befattningshavare i skilda löneställningar. Första pensionsklassen

upptog exempelvis byråchef och samtliga befattningshavare med

högre löneställningar. För varje pensionsklass var i reglementet bestämt ett

pensionsbelopp, som gällde för änka med ett eller flera pensionsberättigade

barn, i första pensionsklassen 1,200 kronor och i nionde 100 kronor. Änka

ensam ägde uppbära två tredjedelar av sålunda fastställt pensionsbelopp.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Den sålunda bestämda pensionen höjdes genom kungörelsen den 30 december

1926 (nr 541) — i samband med en höjning av delägarnas delaktighetsbelopp

— med 32 procent. I tabellerna har såsom grundpension upptagits

den ursprungliga pensionen enligt 1899 års reglemente jämte nu nämnda

höjning. Å denna grundpension utgick före den 1 juli 1937 en tillfällig

höjning med 10 procent, vilken därvid senast tillförsäkrats pensionstagaren

enligt kungl, brev den 15 januari 1937 för tiden Vi—30/o 1937. Denna senare

höjning har genom avtalet med staten om pensionskassans övertagande

och genom kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 356) blivit pensionstagarna tillförsäkrad

såsom fast förmån för tiden efter den 1 juli 1937.

Pensionerna enligt 1907 års reglemente hava ursprungligen varit bestämda

till ett belopp, motsvarande en femtedel av det högsta tjänstepensionsunderlag,

som varit gällande för vederbörande befattning enligt 1907 års civila

pensionslag. För änka efter befattningshavare, som vid ikraftträdandet av

1907 års reglemente innehade familjepensionsrätt enligt 1899 års reglemente,

skulle pensionen i allmänhet utgöra en femtedel av den för befattningshavaren

den 1 januari 1902 bestämda hela lönen, däri inberäknat ålderstillägg i

den mån ålderstilläggen icke skolat anses utgöra tjänstgöringspenningar.

Samtliga pensioner enligt 1907 års reglemente hava, i likhet med pensioner

enligt 1899 års reglemente, genom kungörelsen nr 541/1926 höjts med

32 procent. Såsom grundpension bar i tabellerna för nu angivna pensionstagare

upptagits summan av den ursprungliga pensionen och nämnda höjning.

Pensionerna enligt 1916 års reglemente hava från början varit grundade

å ett delaktighetsbelopp, som utgjort en fjärdedel av högsta tjänstepensionsunderlaget

för vederbörande befattning. Genom ovannämnda kungörelse nr

541/1926 bestämdes delaktighetsbeloppet till 27 1j2 procent av det för befattningen

gällande högsta tjänstepensionsunderlaget och i samband därmed

reglerades i motsvarande utsträckning dåvarande delägarnas enligt 1916 års

reglemente bestämda delaktighetsbelopp ävensom alla pensioner, som utgingo

enligt sistnämnda reglemente.

A grundpensioner enligt såväl 1907 som 1916 års reglemente har ifrågakommit

den förhöjning med 10 procent, som, enligt vad tidigare framhållits,

före den 1 juli 1937 varit att anse såsom tillfällig men genom kungörelsen

den 4 juni 1937 (nr 356) tillförsäkrats pensionstagare såsom fast förmån.

Alla pensioner enligt 1907 och 1916 års reglementen hava, såsom förut

nämnts, i tabellerna sammanförts under grupp I b eller grupp II, allteftersom

pensionerna grundats å tjänstepensionsunderlag för befattning med

oreglerad eller reglerad lön. Pensioner enligt 1907 års reglemente hava därvid

givetvis endast varit bänförliga till första gruppen.

De pensionsförmåner, för vilka hittills redogjorts, motsvaras helt av de

förmåner, som före den 1 juli 1937 tillförsäkrats pensionstagare av civilstatens

änke- och pupillkassas egna medel. Härutöver hava från statens sida

tillskjutits följande tilläggsförmåner, nämligen pensionstillägg enligt kungörelsen

den 15 juni 1922 (nr 361) och dyrtidstillägg enligt kungörelsen den 15

juni 1923 (nr 267) samt ett fast tillägg enligt förut omförmälda kungörelse

den 4 juni 1937 (nr 356). Sistnämnda förmån är fastställd att utgöra 20

procent av grundpensionen, inklusive förut omförmälda förhöjning örn 10

procent.

Pensionstillägg enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) angående

pensionstillägg åt vissa änkor och barn efter befattningshavare i statens

tjänst m. fl. avse endast lägre pensioner. För det fall att änka ensam

tillkommande pension understiger 600 kronor för år, utgår sålunda pensionstillägg

med följande årsbelopp, nämligen:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

90 kronor, där sådan pension understiger 330 kronor,

60 kronor, där pensionen utgör 330 eller därutöver intill 450 kronor, samt

30 kronor, där pensionen utgör 450 kronor eller därutöver. I samtliga lägen

gäller dessutom en viss maximigräns för de sammanlagda förmånerna.

A ovan angivna grundpension, tioprocentsförhöjning av grundpensionen

och pensionstillägg beräknas dyrtidstillägg enligt kungörelsen den

15 juni 1923 (nr 267) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.

För kungörelsens huvudsakliga innehåll lämnas i det följande en kortare

redogörelse. Alltefter grundpensionen bestämts med hänsyn till oreglerad

eller nyreglerad avlöning utgår oreglerat eller nyreglerat dyrtidstillägg med

procenttal, som i förra fallet motsvarar hälften av talet för levnadskostnadsökningen

och i senare fallet är 13 enheter lägre. Med nuvarande indexläge

äro procenttalen 34 respektive 21. Såsom sammanfattning av hithörande

regler kan sägas, att dyrtidstillägg beräknas å samtliga fasta pensionsförmåner;

dock alt de s. k. fasta tillägg, som i samband med statens övertagande

av olika familjepensionskassor beviljats att utgå med varierande procenttal

av grundpensionerna, icke berättiga till dyrtidstillägg. Dyrtidstillägg beräknas

icke omedelbart å de dyrtidstilläggsberättigande fasta förmånerna

utan å ett särskilt tilläggsunderlag, som står i visst förhållande till det för

månad • utgående beloppet av fasta, dyrtidstilläggsberättigande pensionsförmåner.

Vid månadsbelopp, som understiger 125, är tilläggsunderlaget i regel

30 kronor högre än månadsbeloppet. Är detta senare 125 kronor eller

högre sammanfaller tilläggsunderlaget med månadsbeloppet. Någon maximering

av tilläggsunderlaget ifrågakommer därvid icke.

Vid bestämmande av tilläggsunderlag behandlas de till olika pensionstagare,

exempelvis änka med minderårigt barn, utgående förmånerna såsom

en förmån; på enahanda sätt betraktas det fall, att pensionstagare åtnjuter

flera dyrtidstilläggsberättigade pensioner. Utbetalas i senare fallet

pensionerna av olika myndigheter, utgår hela dyrtidstillägget från den myndighet,

som utbetalar största pensionen. I stället för de barntillägg, vilka

utgå till dyrtidstilläggsberättigade avlönings- och tjänstepensionstagare med

visst belopp i månaden för varje barn, ökas dyrtidstillägget till änka med

ett eller flera minderåriga barn med en tiondel för varje sådant barn. Är

fråga om barn utan pensionsberättigad moder, beräknas nu nämnd förhöjning

för varje barn utöver två.

Pensionsläget. Läget av de i specialtabellerna under allmänna civilförvaltningen

upptagna 1,534 änkepensionerna i förhållande till jämförliga nya

pensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet ter sig sammanfattningsvis

på följande sätt.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal hela

änkepen- sioner

90 och däröver..........

158

80—89.9 % ................

393

70-79.9 % .............

514

H0—69.9 % ..........

105

50—59.9 % ................

80

40—49.9 % ..........

102

30—39.9 % ................

173

1 20—29.9 % ................

9

Summa

1,534

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

1 läge under 70 procent av motsvarande ny pension befinna sig samtliga

de pensioner, som beviljats enligt 1899 års reglemente för civilstatens änkeoch

pupillkassa (grupp I a) men även i väsentlig omfattning sådana pensioner

enligt 1907 och 1916 års reglementen för samma kassa, som utgå efter

befattningshavare i vissa äldre och lägre löneställningar.

B. Tullverket.

Rättsgrunder. För tullverket registrerade familjepensioner grunda sig på

vederbörande befattningshavares tidigare delaktighet i tullstatens enskilda

pensionsinrättning. Med hänsyn till de grunder, som tillämpats vid bestämmandet

av den egentliga pensionen, hava pensionerna fördelats i följande

fyra huvudgrupper, nämligen:

grupp I a, omfattande pensioner, som beviljats enligt reglementet för tullstatens

enskilda pensionsinrättning den 30 maj 1884 (nr 30), med däri vidtagna

ändringar, och grunda sig å oreglerad lön,

grupp I b, omfattande pensioner, som bestämts enligt reglementet för samma

pensionsinrättning den 28 september 1934 (nr 491) och grunda sig å

oreglerad lön,

grupp II a, omfattande pensioner, som beviljats enligt förutnämnda 1884

års reglemente och grunda sig å reglerad lön, samt

grupp II b, omfattande pensioner, som bestämts enligt förutnämnda 1934

års reglemente och grunda sig å reglerad lön.

Enligt 1884 års reglemente bestämdes familjepensionen till 15 procent

av den lön eller tjänstepension, efter vilken delägaren enligt reglementet sist

bidragit till pensionsinrättningen. Sedermera har emellertid genom kungörelsen

den 30 december 1922 (nr 592) angående vissa ändringar i förenämnda

reglemente föreskrivits, att familjepensionsunderlaget skulle utgöra

a) för delägare, som icke övergått på den från och med den 1 januari 1923

gällande nya lönestaten för tullverket, ävensom i fråga om efterlevande efter

delägare, som avlidit före nämnda dag, 20 procent av den lön eller pension,

efter vilken vederbörande delägare sist bidragit till pensionsim-ättningen,

samt b) för delägare, som övergått på berörda lönestat, 20 procent av

det tjänstepensionsunderlag, efter vilket han sist bidragit till inrättningen.

De nu förtecknade familjepensionerna enligt 1884 års pensionsreglemente

hava alltså utgått med 20 procent av antingen vederbörande befattningshavares

lön eller hans pension (tjänstepensionsunderlag). Det senare är fallet

i fråga om samtliga pensioner under grupp II a.

Pensionerna skola enligt övergångsbestämmelserna till reglementet för pensionsinrättningen

nr 491/1934 betecknas såsom grundpensioner. Enligt

samma övergångsbestämmelser och kungörelsen den 29 oktober 1937 (nr

846) tillkommer vederbörande pensionstagare vid sidan av denna grundpension

en tilläggspension, som utgår efter enahanda grunder som den i nyssnämnda

reglementes huvudbestämmelser medgivna C-pensionen (se nedan).

1934 års reglemente för pensionsinrättningen upptager helt nya regler för

pensionens bestämmande. Till efterlevande efter delägare skola salunda utgå

dels fast avgiftspension, s. k. A-pension, dels ock, i den mån pensionsinrättningens

ekonomiska ställning det medgiver, rörlig avgiftspension, s. k.

B-pension, samt tilläggspension, s. k. C-pension.

A- och B-pensionerna beräknas i förhållande till det pensionstal, som gällde

för delägaren vid bans frånfälle. Pensionstalet beräknas, med tillämpning av

vissa, reglementet bifogade tabeller, i förhållande till vederbörande delägares

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

månadsavgift och utökas i förekommande fall med ett mot åldersavgiften svarande

tillägg. A-pensionen motsvarar ett belopp av, för änka ensam 60 gånger

pensionstalet, för änka med ett barn 100 gånger pensionstalet, för änka med

två barn 120 gånger pensionstalet samt för änka med flera än två barn 120

gånger pensionstalet jämte en förhöjning för varje barn, utöver de två, med

10 gånger pensionstalet. B-pensionens storlek har gjorts beroende av delägarens

ålder vid dödsfallet samt änkans ålder. Genom kungörelsen den 29 oktober

1937 (nr 846) har bestämts, att B-pensionen skall utgå med högst

ett belopp, motsvarande 20 gånger pensionstalet, samt C-pensionen med 90

kronor.

Jämväl efterlevande efter dem, som omedelbart före 1934 års reglementes

ikraftträdande voro delägare i pensionsinrättningen, åtnjuta A-, B- och Cpension.

Enär emellertid i här avsedda fall särskilda föreskrifter i reglementets

övergångsbestämmelser skola gälla i fråga om pensionstal, bliva

pensionerna för dessa efterlevande lägre än enligt huvudbestämmelserna.

Ifrågavarande delägare hava dock med hänsyn härtill genom övergångsbestämmelserna

beretts tillfälle att i vissa fall genom erläggande av tilläggsavgift

bereda sina efterlevande en särskild tilläggspension, s. k. D-pension.

Denna pension motsvarar enligt kungörelsen nr 846/1937 viss, närmare angiven

A-pension. D-pension har intill tiden för denna utrednings genomförande

icke i något fall utbetalts men torde, enligt vad under hand inhämtats,

komma att utgå till ett mindre antal pensionstagare med belopp, som i

allmänhet icke uppgå till 50 kronor för år.

Enligt sistberörda kungörelse, vars bestämmelser grunda sig på det mellan

staten och pensionsinrättningen träffade avtalet örn statens övertagande

av inrättningen, äro samtliga pensionstagare tillförsäkrade förutom pensionsförmåner,

som nu berörts, dels fyllnad till 250 kronor, därest den årliga huvudpensionen

(grundpension och tilläggspension respektive A-, B- och C-pension)

icke uppgår till 250 kronor, dels pensionstillägg enligt kungörelsen nr

361/1922, dels dyrtidstillägg å huvudpensionen och pensionstillägget, vilket

dyrtidstillägg för närvarande utgår enligt kungörelsen nr 267/1923, dels ock

ett fast tillägg, motsvarande 20 procent å nämnda huvudpension.

Utöver nu angivna pensionsförmåner utbetalas, såsom av specialtabellerna

framgår, i vissa fall pensioner enligt ett den 16 februari 1833 utfärdat reglemente

för pensioneringen, å allmänna medel, av tulltjänstemäns i fattigdom

efterlämnade änkor och barn (nr 13). Dessa pensioner, s. k. fattigpensioner,

som hava ren understödskaraktär, utgå endast örn den avlidne tjänstemannens

kvarlatenskap icke utvisar sa stor kapitalbehållning, att räntan därav,

beräknad efter 3 procent, uppgår till beloppet av den pension, som enligt de

i författningen närmare angivna grunderna kan ifrågakomma. Beträffande

dessa fattigpensioner, å vilka beräknas dyrtidstillägg, har i kungl, brev den 12

april 1935 förordnats, att vad i 1833 års författning föreskrives icke skall

hava avseende å efterlevande efter sådan delägare i pensionsinrättningen,

som avlidit efter den 30 september 1934.

Pensionsläget. Sammanfattningsvis återgives här nedan läget för tullverkets

änkepensioner av äldre typ vid jämförelse med motsvarande pensioner

enligt allmänna familjepensionsreglementet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal hela

änkepen- sioner

90 % och däröver ..........

3

80—89.9 % ................

16

70—79.9 % ................

255

60—69.9 % ................

224

50—59.9 % ................

66

40—49.9 % ................

17

30—39.9 % ................

1

Summa

582

C. Universiteten.

Specialtabellerna över äldre pensioner åt efterlevande efter befattningshavare

vid universiteten äro upprättade under antagande att det av 1934 års

familjepensionsutredning upprättade förslaget angående statens övertagande

av vederbörande pensionsinrättningar vinner godkännande. Pensionerna

hava i tabellerna, med visst i det följande angivet undantag, beräknats till

de belopp, som de skulle komma att utgöra enligt nämnda förslag.

a. Uppsala universitet. Universitetets i Uppsala pensionsinrättning

för tjänstemäns änkor och barn.

Rättsgrunder. Pensionsinrättningens första reglemente fastställdes av

Kungl. Majit den 21 februari 1849. Universitetets ordinarie tjänstemän voro

skyldiga och de extra ordinarie berättigade att ingå såsom delägare. Vaktmästare

och övriga lägre befattningshavare hänvisades dock till särskild

pensionsinrättning, för vilken redogöres härnedan. Delägarna indelades i

fyra klasser. Till första klassen hänfördes ordinarie professor, bibliotekarie

och räntmästare. Till andra klassen hörde extra ordinarie professor

med ständig tjänstgöringsskyldighet, akademisekreterare, akademikamrerare

m. fl. I fjärde och lägsta klassen upptogs bland andra docent. Beloppet av

änkepension utgjorde i respektive klasser 700, 500, 400 och 200 kronor

för år.

Den 11 mars 1910 fastställde Kungl. Majit nytt reglemente för inrättningen.

Obligatoriskt delägarskap föreskrevs därvid för samtliga ordinarie ämbetsoch

tjänstemän, som uppburo avlöning på universitetets stat. Docenterna

blevo berättigade att vinna delaktighet i inrättningen. Pension till delägares

änka, där pensionsberättigat barn icke fanns, skulle utgå med hela det

delaktighetsbelopp, som senast varit gällande för delägaren. Delaktighetsbeloppet

fastställdes till 12 procent av befattningshavarens i staten upptagna

avlöningsförmåner vid avgången ur tjänst. Docents delaktighetsbelopp bestämdes

till samma procenttal av beloppet av ett fast docentstipendium. I

reglementet vidtogos vissa ändringar enligt beslut av Kungl. Majit den 9

mars 1923 och den 26 november 1926.

Nu gällande reglemente för inrättningen har fastställts den 22 november

1935 och upptager beträffande pensions- och delaktighetsbelopp i huvudsak

samma bestämmelser som 1910 års reglemente.

De enligt nu angivna stadganden utgående grund pensionerna kompletteras

av åtskilliga tilläggsförmåner. Sålunda utgår:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

1) gratial av statsmedel (särskilt anslag under VIII huvudtiteln, i innevarande

budgetårs riksstat betecknat E 8. Uppsala universitet: Vissa ersättningar

m. m.), vilka gratial enligt föreskrifter, senast meddelade i kungl,

brev den 13 maj 1938, utgå till änka efter professor, överbibliotekarie eller

räntmästare med högst 240 kronor för år samt till änka efter annan

tjänsteman med högst 180 kronor för år;

2) tillägg ur pensionsinrättningens pensionstilläggs fond, vilken bildats av

pensionsinrättningens överskottsmedel;

3) tillägg ur universitetets pensionstillåggsfond, vilken fond bildats av medel

från universitetets reservfond;

4) tjänst- och nådår ser sätt ning, utgörande kompensation för avliden akademisk

tjänstemans sterbhus enligt före den 1 juli 1925 gällande avlöningsbestämmelser

tillkommande rätt att under ett halvt år från dödsdagen, det

s. k. tjänståret, åtnjuta inkomsterna av tjänsten samt för sådan tjänsteman i

motsvarande avlöningsbestämmelser tillförsäkrad rätt att för änka och barn

åtnjuta privilegienådår;

5) åkerlottsavkastning, numera huvudsakligen utgående av medel, härrörande

från försäljning av s. k. akademiska åkerlotter.

Å summan av grundpension och tilläggsförmåner utgår dyrtidstillägg enligt

vanliga grunder.

Enligt ett av 1934 års familjepensionsutredning framlagt förslag, enligt

vilket staten skulle övertaga pensionsinrättningens verksamhet från och med

den 1 juli 1939, skulle till vid övertagandet befintliga pensionstagare utgå ett

s. k. fast tillägg om 13 procent av grundpensionen. Å detta fasta tillägg

skulle dyrtidstillägg dock icke beräknas.

b. Uppsala universitet. Vaktbetjäningens vid Uppsala universitet

pensionsinrättning för änkor och barn.

Rättsgrunder. Pensionsinrättningen leder sitt ursprung från den redan

1751 bildade, universitetet tillhöriga fattigkassan. Skyldighet att ingå i inrättningen

har föreskrivits för till vaktbetjäningen vid universitetet hörande

personer och med dem likställda, vilka uppbära lön enligt universitetets

stat. De i juli månad 1938 utgående äldsta familjepensionerna grunda sig

på av universitetskanslern den 29 oktober 1895 fastställda stadgar för inrättningen

med däri sedermera vidtagna ändringar.

1895 års stadgar hava från och med den 1 juli 1926 ersatts av nya, vilka

fastställts den 10 juli 1926. En ändring av dessa senare stadgar har sedermera

den 20 maj 1933 fastställts att gälla fr. o. m. den 1 juli 1933.

Änkepension utgör enligt 1895, 1926 och 1933 års bestämmelser respektive

125, 320 och 840 kronor för år.

Enligt av 1934 års familjepensionsutredning framlagt förslag skall inrättningen

fr. o. m. juli 1939 övertagas av staten. Vid övertagandet utgående

familjepensioner skola enligt förslaget efter förstatligandet ersättas med

pensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet, beräknade lägst efter

5:e lönegraden.

c. Lunds universitet.

Rättsgrunder. De äldsta i juli 1938 utgående familjepensionerna efter

befattningshavare vid universitetet i Lund hava grundats på reglementet den

29 maj 1863 för »en pensionsinrättning för änkor och barn efter ämbets- och

tjänstemän vid Lunds universitet», vilket reglemente med vissa ändringar

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

gällde till och med år 1926. Pensionstagarna indelades enligt reglementet i

tre klasser med pensionsbelopp av 600 r:dr r:mt i första klassen, 450 i andra

och 250 i tredje klassen. Bestämmelserna angående delaktighet m. m.

anslöto sig i allt väsentligt till de regler, för vilka redogjorts ovan under

Uppsala universitet angående tjänstemännens pensionsinrättning, med den

avvikelsen att vid Lunds universitet vaktbetjäningen tillhörde samma pensionsinrättning

som övriga befattningshavare.

1863 års reglemente ersattes från och med den 1 januari 1927 av reglementet

den 26 november 1926 för pensionsinrättningen för änkor och barn efter

befattningshavare vid universitetet i Lund.

Beloppet av änkepension sammanfaller med det för befattningshavaren

gällande delaktighetsbeloppet, vilket för ordinarie befattningshavare utgör 20

procent av de med befattningen förenade avlöningsförmånernas årliga belopp

i högsta lönegraden, och för docent 20 procent av årliga beloppet av ett

docentstipendium. Delaktighetsbeloppet får dock icke överstiga 2,000 kronor

eller understiga 500 kronor.

Ordinarie professor, överbibliotekarie, räntmästare och sekreterare äro

jämväl skyldiga att ingå såsom delägare i Lunds universitets änke- och pupillkassa,

vars nu gällande reglemente stadfästs av Kungl. Majit den 7 november

1895. Pensionerna från nu nämnda kassa utgå för närvarande med

420 kronor för år.

Dyrtidstillägg utgår å pensionerna såväl från pensionsinrättningen som

från pensionskassan. Även i de fall, då pensionerna beräknats å nyreglerad

avlöning, utgår enligt praxis dyrtidstillägg efter oreglerade grunder. Denna

praxis skulle enligt det av 1934 års familjepensionsutredning upprättade förslaget

om statens övertagande av pensionsinrättningen alltjämt följas.

Pensionsläget för under a—c behandlade pensioner. Läget för de från

universitetens pensionsinrättningar utgående famlijepensionerna framgår av

följande sammanställning, vilken såsom förut framhållits upprättats under

beaktande av 1934 års familjepensionsutrednings förslag angående inrättningarnas

förstatligande. Emellertid har såtillvida en avvikelse från förslaget

skett, att de från vaktbetjäningens i Uppsala pensionsinrättning utgående pensionerna

antagits genomgående bliva ersatta med pensioner enligt allmänna

familjepensionsreglementet i 5:e lönegraden.

Förhållandet till ny

pension, angivet i procent

Antal änkepensioner, utgående efter

befattningshavare vid

Uppsala universitet

Lunds

universitet

högre

tjänstemän

vaktbe- tjänte och

likställda

90 % och däröver..........

13

14

19

80—89.9 %................

7

—

2

70—79.9 %................

11

—

1

60—69.9 %................

5

—

i

50-59.9 %................

4

—

—

40—49.9 %................

3

—

2

30-39.9 %................

1

—

—

20—29.9 %................

1

—

—

Summa

45

14

31

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr V r ga).

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

D. Lotsverket.

Rättsgrunder. I fråga om familjepensioneringen har lotsverkets personal

intagit en viss särställning i förhållande till den övriga civilförvaltningen.

Före den 1 januari 1915 voro ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte vid

lotsstyrelsen ävensom befäl och underbefäl vid lotsverket i familjepensionshänseende

— liksom i tjänstepensionshänseende — anslutna till flottans pensionskassa,

medan de lägre befattningshavarna vid lotsverket —- lotsverkets

gemenskap — för sin familjepensionering voro hänvisade till lotsverkets enskilda

pensionskassa. För befattningshavare, som enligt vad nyss sagts tillhörde

flottans pensionskassa, förelåg emellertid även skyldighet att ingå såsom

delägare i lotsverkets enskilda pensionskassa.

Genom kungörelsen den 17 december 1914 (nr 445) förordnades, att befattningshavare

vid lotsverket, som vid 1914 års utgång var delägare i flottans

pensionskassa, skulle kvarstå såsom delägare i kassan, såvitt anginge

gratial till änka och barn. För samtliga de befattningshavare — såväl högre

som lägre — som efter ingången av år 1915 tillträdde första ordinarie befattning

vid lotsverket, föreskrevs däremot skyldighet att vara delägare i civilstatens

änke- och pupillkassa. Skyldighet att även inträda i lotsverkets enskilda

pensionskassa förelåg emellertid icke för dessa befattningshavare men möjlighet

till sådant inträde stod dem öppen.

De efter lotsverkets befattningshavare utgående äldre familjepensionerna

grunda sig sålunda på delägarskap i

a) både flottans pensionskassa och lotsverkets enskilda pensionskassa (befattningshavare,

som tillträtt första ordinarie tjänst före ingången av år 1915

med undantag för vissa lägre befattningshavare),

b) endast lotsverkets enskilda pensionskassa (vissa lägre befattningshavare,

som tillträtt första ordinarie tjänst före ingången av år 1915),

c) endast civilstatens änke- och pupillkassa (befattningshavare, såväl högre

som lägre, vilka tillträtt första ordinarie tjänst efter ingången av år 1915),

eller

d) både civilstatens änke- och pupillkassa och — frivilligt — lotsverkets

enskilda pensionskassa (vissa befattningshavare, vilka tillträtt första ordinarie

tjänst efter ingången av år 1915).

De pensioner, som grunda sig på delägarskap i civilstatens änke- och

pupillkassa, hava redovisats i tabellerna för allmänna civilförvaltningen och

en redogörelse för tillämpade rättsregler i fråga om dessa pensioner återfinnes

tidigare i denna promemoria (se »Allmänna civilförvaltningen»), I

särskilda tabeller för lotsverket hava således endast upptagits familjepensioner,

vilka utgå på grund av vederbörande befattningshavares delägarskap

i flottans pensionskassa eller i lotsverkets enskilda pensionskassa eller i dessa

båda kassor gemensamt. För de regler, som gälla äldre familjepensioner

grundade på delägarskap i flottans pensionskassa, lämnas en redogörelse under

»Marinen».

Vad angår den genom lotsverkets enskilda pensionskassa anordnade familjepensioneringen

utfärdades första reglementet den 13 februari 1885 (nr

9 s. 1). Sedermera hava nya reglementen utfärdats dels den 28 september

1895 (nr 84) dels ock den 25 november 1927 (nr 444), vilket senare reglemente

trädde i kraft från och med den 1 januari 1928. Genom beslut den 18

oktober 1935 har Kungl. Majit fastställt nya premietabeller för kassans

olika verksamhetsgrenar.

Kassans verksamhet omfattar såväl livränteförsäkring som familjepen
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

sionering i egentlig mening. Livränteförsäkringen bygger helt på frivillig

grund. Familjepensioneringen är såsom framgår av vad nyss sagts i vissa

fall obligatorisk. I intet fall är emellertid delägare skyldig ingå i kassan

för mer än lägsta delaktighetsbelopp, vilket är 50 kronor. Delägare kan

efter fritt val bereda sina efterlevande högre pension, dock högst 800 kronor

för år. Å pensionerna utgår icke pupilltillägg.

Från en särskild fond, benämnd förstärkningsfonden, utgår förstärkning

motsvarande 90 procent av grundpensionen. A summa grundpension och

förstärkning beräknas pensionstillägg enligt kungörelsen nr 361/1922 samt

dyrtidstillägg enligt vanliga grunder.

Det torde böra framhållas att erläggandet av avgifter såtillvida är frivilligt

även i de fall, då skyldighet att tillhöra kassan föreligger, att försummelse

icke medför annan påföljd än att den regelmässiga pensionsrätten

förfaller och ersättes med en rätt till pension, motsvarande de erlagda avgifternas

matematiska värde.

I juli 1938 utgingo 17 änkepensioner, grundade på delaktighet i flottans

pensionskassa, utan att pensionstagaren samtidigt uppbar pension från lotsverkets

kassa. Vid samma tidpunkt funnos allenast 8 änkepensioner grundade

på delägarskap såväl i civilstatens änke- och pupillkassa som i lotsverkets

kassa. Dessa pensioner uppvisa efter sammanslagning relationstal,

varierande mellan 67.7 och 126.5 procent vid jämförelse med allmänna familjepensionsreglementets

motsvarande förmåner.

De från lotsverkets kassa utgående änkepensionerna voro, inberäknat de

åtta nyssnämnda pensionerna, vilka av vederbörande pensionstagare uppburos

jämte pension från civilstatens änke- och pupillkassa, sammanlagt

280 till antalet. Av dessa utgingo 47 pensioner till änkor, som samtidigt

uppburo pension på grund av delägarskap i flottans pensionskassa.

Enbart från lotsverkets kassa utgingo således 225 änkepensioner, därav

11 enligt försäkringsteknisk beräkning. Fördelningen på olika grundbelopp

av de 269 icke matematiskt beräknade pensionerna framgår av följande

uppställning.

Grundbelopp

kronor

Antal

änkepen-

sioner

50 .......................

43

100 .......................

175

150 .......................

4

200 .......................

30

250 .......................

1

300 .......................

G

350 .......................

1

400 .......................

5

450 .......................

—

500 .......................

4

Summa

269

Pensionsläget. De äldre familjepensionerna efter lotsverkets befattningshavare,

med bortseende från förberörda försäkringstekniskt beräknade pensioner,

visade i juli 1938 följande läge vid jämförelse med allmänna familjepensionsreglementets

förmåner.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal änkepensioner grundade på delägarskap i

enbart lots- verkets enskilda

pensionskassa

flottans pensions- kassa samt lots- verkets enskilda

pensionskassa1

civilstatens änke- och pupillkassa

samt lotsverkets

enskilda pensions- kassa

90 % och däröver................

3

27

5

80—89.9 %......................

4

13

1

70—79.9 %......................

—

10

1

60—69.9 %......................

20

3

1

50—59.9 %......................

4

6

—

40—49.9 %......................

28

4

—

30—39.9 %......................

118

1

—

20—29.9 %......................

37

—

—

Summa

214

64

8

Vid upprättande av sammanställningen har hänsyn icke tagits till de

pensionsförbättringar, som kunna följa av ett bifall till 1934 års familjepensionsutrednings

nu föreliggande förslag angående förstatligande av

viss del av kassans rörelse. Förslaget innebär tillförsäkrande av viss minimipension,

som närmast motsvarar ett grundbelopp av 150 kronor. Inberäknat

därå belöpande förstärkning, pensionstillägg och dyrtidstillägg enligt

oreglerade grunder, skulle sammanlagda förmånerna uppgå till 566 kronor

för år, örn dyrtidstillägget beräknas efter 33 procent. Ett genomförande av

nu angivna förslag, som jämväl omfattar de försäkringstekniskt beräknade

pensionerna, skulle med utgångspunkt från förhållandena i juli 1938 berört

sammanlagt 229 änkepensioner och medfört en merkostnad av närmare

40,000 kronor om året.

E. Armén.

Rättsgrunder. De för armén tabellförda änkepensionerna utgå antingen

enligt reglementet för arméns gamla änke- och pupillkassa den 10 november

1876 (nr 52) eller enligt något av följande reglementen för arméns nya änkeoch

pupillkassa, nämligen den 14 december 1883 (nr 65), den 23 november

1888 (nr 69), den 15 december 1893 (nr 109) och den 30 december 1905

(nr 83).

Enligt 1876 års reglemente för gamla änke- och pupillkassan voro delägarna

alltefter beställningen fördelade i olika pensionsklasser (till antalet nio)

och var änkepensionen till beloppet bestämd för varje sådan klass. I första

klassen, den högsta, utgjorde pensionen 375 kronor och i nionde klassen,

den lägsta, 30 kronor.

I och med bildandet av den nya kassan gjordes pensionen direkt beroende

av delägarens lön. I 1883 års reglemente stadgades sålunda, att pensionen

skulle utgå med viss procent av det avlöningsbelopp, efter vilket avliden delägare

sist erlagt eller bort erlägga årsavgift till kassan. Procenttalet var för

avlöningsbelopp ej överstigande 1,000 kronor 20 samt en enhet lägre för

varje tusental kronor högre avlöning dock lägst 14 för avlöning över 6,000

kronor. Denna relation mellan pensionen och avlöningen bibehölls oförändrad

i 1888 och 1893 års reglementen. Genom 1905 års reglemente höjdes

pensionerna. Däri föreskrevs sålunda, att pensionen skulle utgå med:

1 I denna kol. hava upptagits jämväl 17 pensioner grundade enbart på delaktighet i flottans

pensionskassa och utvisande procenttal från 31.7 till 80.0.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

26 procent å avlöningsbelopp till och med 2,500 kronor

24 » » »

22 » » »

20 » » »

18 » » »

15 » » »

» » » 3,500 »

» » » 4,500 »

» » » 5,500 »

» » » 6,500 »

över 6,500 »

samt

Å pensioner, som beräknats enligt ovanberörda bestämmelser och som i

specialtabellerna betecknats »grundpensioner», hava pensionstagarna uppburit

en procentuell förhöjning, vilken i första hand under vederbörande

pensionskassas verksamhet bestämts enligt kungl, brev den 15 juni 1934 och

sedermera vid statens övertagande av kassan tillförsäkrats pensionstagarna

enligt kungörelsen den 18 juni 1937 (nr 583). Denna förhöjning utgör 150

procent å pension från gamla änke- och pupillkassan (1876 års reglemente)

samt 25 procent å pension från nya änke- och pupillkassan.

I de fall grundpensionen och sistberörda procentuella förhöjning tillsammans

icke uppgått till 240 kronor, har pensionstagaren enligt nyssnämnda

kungörelse nr 583/1937 tillerkänts fyllnad till nu angivna belopp. Pensionstillägg

och dvrtidstillägg — det senare alltid efter oreglerade grunder — utgå

efter samma regler, som gälla för allmänna civilförvaltningen. Därjämte J

uppbära pensionstagarna ett fast tillägg enligt ovannämnda kungörelse nr j

583/1937 med 25 procent å summan av grundpension och förut angivna pro- {

centuella förhöjning av grundpensionen.

Pensionsläget. I förhållande till jämförliga nya pensioner enligt allmänna

familjepensionsreglementet utvisa förevarande enligt äldre grunder utgående

änkepensioner följande läge.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal

änkepen-

sioner

90 % och däröver ..........

1

80—89.9 % ................

2

70-79.9 % ................

471

60—69.9 % ................

79

50-59.9 % ................

846

10—49.9 % ................

275

i 30—39 9 % ................

89

20—29.9 % ................

1

Summa

1,764

Det relativt ogynnsamma läget för här redovisade pensioner torde till väsentlig

del bero på att de från och med åren 1903 och 1904 gällande lönestateraa

för respektive officerare och underofficerare kommit att bliva grundläggande

för beräkning av pensionerna ända fram till den nya familjepensioneringens

ikraftträdande den 1 juli 1937.

F. Marinen.

Rättsgrunder. Specialtabellerna omfatta änkepensioner efter befattningshavare,

som i familjepensionshänseende varit delaktiga i flottans pensionskassa.

Härvid hava dock undantagits änkepensioner efter befattningshavare

vid lotsverket, vilka pensioner upptagits i särskild tabell tillsammans med

pensioner från lotsverkets enskilda pensionsinrättning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

De äldsta grundpensionerna eller, såsom de här kallades, gratialen äro beviljade

enligt reglementet för amiralitetskrigsmanskassan den 26 oktober

1838 och utgå med en femtedel av den pension, som tillkommit vederbörande

befattningshavare. De högsta och lägsta nu förekommande gratialbeloppen

enligt detta reglemente utgöra respektive 675 kronor och 90 kronor. Gratialbeloppen

hava höjts för det fall att befattningshavaren avlidit efter år 1899

dels med 20 procent enligt kungörelsen den 5 december 1913 (nr 320) dels

ock med 15 procent enligt kungörelsen den 8 september 1924 (nr 436) samt

för det fall att befattningshavaren avlidit före år 1900 med 15 procent enligt

sistnämnda 1924 års kungörelse.

Med reglementet för flottans pensionskassa den 22 januari 1892 (nr 32)

inrättades fyra gratialklasser och för dessa klasser fastställdes följande årliga

gratialbelopp, nämligen 1,000 kronor för första, 750 kronor för andra, 510

kronor för tredje och 237 kronor 50 öre för fjärde klassen. Dessa gratialbelopp

bibehöllos i reglementet för kassan den 17 november 1899 (nr 92) men

höjdes genom ändringskungörelserna n:ris 320/1913 och 436/1924 till respektive

1,200, 1,000, 800 och 400 kronor enligt förstnämnda kungörelse samt

respektive 1,380, 1,150, 920 och 460 kronor enligt sistnämnda kungörelse’ I

anslutning härtill höjdes -—• med vissa undantag — utgående gratial enligt

äldre gratialstat ävensom gällande äldre gratial för det fall att vederbörande

delägare icke övergått på 1913 års gratialstat. Dessa höjningar fastställdes

i 1913 års kungörelse att utgöra 20 procent och i 1924 års kungörelse 15 procent

av gällande gratial.

Å samtliga enligt ovanberörda bestämmelser fastställda gratial (grundpensioner)

utgår en förhöjning med 10 procent, vilken förhöjning under sista

tiden av vederbörande kassas verksamhet efter medgivande av Kungl. Majit

utgår såsom provisorisk men genom kungörelsen den 18 juni 1937 (nr 583)

tillförsäkrats pensionstagarna såsom fast förmån. I vissa fall uppbär pensionstagare,

vars grundpension, förhöjd med 10 procent, icke uppgår till 262

kronor, enligt samma kungörelse fyllnad till sagda belopp. Å grundpensionen

jämte nu nämnda procentuella förhöjningar utbetalas vidare pensionstillägg

och dyrtidstillägg enligt de regler, för vilka redogjorts under allmänna

civilförvaltningen, samt å kassapensionen (= grundpensionen, förhöjd med

10 procent) ett fast tillägg med 14 procent enligt ovannämnda kungörelse nr

583/1937.

Pensionsläget. Förevarande äldre familjepensioners läge vid en jämförelse

med allmänna familjepensionsreglementets motsvarande förmåner framgår

av följande uppställning.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal

änkepen-

sioner

90 % och däröver ..........

3

80—89.9 % ................

46

70—79.9 % ......

35

60—69.9 % ................

316

50—59.9 % ................

64

40—49.9 % ................

71

30—39.9 % ........■ •......

12

Summa

547

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

G. Postverket.

Rättsgrunder. Före allmänna familjepensionsreglementets ikraftträdande

den 1 juli 1937 hava ordinarie befattningshavare vid postverket i familjepensionshänseende

varit anslutna till civilstatens änke- och pupillkassa. Då med

hänsyn härtill samma rättsgrunder kommit i tillämpning för bestämmandet

av här förekommande äldre familjepensioner som i fråga om familjepensioner,

redovisade under allmänna civilförvaltningen, hänvisas till där lämnad

redogörelse för dessa rättsgrunder. Samma gruppindelning av pensionerna,

som där tillämpats, har ifrågakomma även här.

Pensionsläget. Det allmänna läget av postverkets äldre änkepensioner i

förhållande till motsvarande pensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet

åskådliggöres genom följande sammanställning.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal

änkepen-

sioner

90 % och däröver ..........

13

80 89.9 % ................

245

70 79.9 % ................

280

60 69.9 % ................

37

50 59.9 % ................

83

40 49.9 % ................

181

30 39.9 % ................

73

20 29.9 % ................

1

Summa

813

H. Telegrafverket.

Rättsgrunder. De från telegrafstyrelsen utbetalta familjepensionerna av

äldre typ utgå på grund av vederbörande befattningshavares delaktighet i

telegrafverkets änke- och pupillkassa. Följande reglementen för kassan

hava därvid kommit i tillämpning, nämligen dels reglementet den 17 december

1886 (nr 108 s. 1), dels reglementet den 17 juni 1908 (nr 61 s. 17) dels

ock reglementet den 10 december 1920 (nr 906). Pensioner, beviljade enligt

1886 års eller 1908 års reglemente, hava i tabellerna, då de i bada tallen

grunda sig på oreglerade löner, sammanförts under gemensam gruppbeteckning,

grupp I, medan i särskild grupp, grupp II, upptagits pensioner enligt

1920 års reglemente, vilka beräknats å reglerade löner.

Enligt 1886 års reglemente för kassan med de ändringar, som vidtagits genom

kungörelsen den 31 december 1902 (nr 142 s. 5) samt övergångsbestämmelserna

till kungörelsen den 5 mars 1915 (nr 57), utgår pension till delägares

efterlevande änka med

a) vad angår pension efter »i tjänst varande eller pensionerad ämbets- eller

tjänsteman», 200 kronor jämte 12 procent av den avlöning, efter vilken delägarens

avgift skolat enligt reglementet beräknas, samt

b) vad angår pension efter »i tjänst varande eller pensionerad betjänt»,

100 kronor jämte 10 procent av sådan avlöning, som nyss nämnts.

Enligt 1908 års reglemente, med i kungörelsen den 5 mars 1915 (nr 57)

vidtagen ändring, utgår pension till efterlevande änka efter delägare, som

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

vid frånfälle! var i telegrafverkets ordinarie tjänst eller uppbar pension från

telegrafverkets pensionsinrättning, med 200 kronor jämte 24 procent av det

pensionsunderlag, varefter delägarens avgifter skolat beräknas.

Änkepension enligt 1920 års reglemente, med i kungörelsen den 26 september

1925 (nr 406) vidtagen ändring, uppbäres med visst bestämt belopp för

varje lönegrad (530 kronor i l:a och 1,950 kronor i 30:e lönegraden).

Å grundpension, som utbetalts med stöd av härovan återgivna bestämmelser

samt kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 356), har jämlikt sistberörda kungörelse

jämväl beräknats dels pensionstillägg enligt kungörelsen nr 361/1922

dels ett fast tillägg med 22 procent, dels ock — å såväl grundpension som

nyssnämnda pensionstillägg — dyrtidstillägg enligt kungörelsen nr 267/1923.

Pensionsläget. En. sammanfattning av de förtecknade änkepensionerna

utvisar följande läge i förhållande till motsvarande pensioner enligt allmänna

familjepensionsreglementet.

''

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal

änkepen-

sioner

90 % och däröver ..........

81

80—89.9 % ..............

113

70—79.9 % ..........

21

60—69.9 % ............

11

50—59.9 % ...........

6

40—49.9 % ..............

1

Summa

233

Till förestående sammanställning ma anmärkas, att de i densamma upptagna

18 pensionerna, som ligga under 70 procent, samtliga beviljats enligt

bestämmelser, gällande före 1920 ars reglemente. Från telegrafverkets änkeoch

pupillkassas minnesfond, bildad av vid kassans förstatligande befintliga

överskottsmedel, utgå å dessa pensioner tillägg av sådan omfattning, att

pensionstagaren kommer i åtnjutande av samma pensionsinkomster som

skulle utgått om 1920 års pensionsreglemente varit tillämpligt. Förmånerna

komma därigenom att i varje särskilt fall sammanlagt överstiga 70 procent

av ny pension.

I. Statens järnvägar,

a. Ordinarie personal.

Rättsgrunder. De familjepensioner, som här varit föremål för utredning,

utgå enligt huvudbestämmelserna eller övergångsbestämmelserna i reglementet

för statens järnvägars änke- och pupillkassa den 30 december 1910 (nr

162 s. 5) med däri vidtagna ändringar.

För änka efter befattningshavare, som innehaft familjepensionsrätt enligt

huvudbestämmelserna i 1910 års reglemente, har pensionen med stöd av

nämnda huvudbestämmelser och bestämmelserna i kungörelserna den 30

november 1923 (nr 442), den 14 januari 1927 (nr 11) och den 9 juni 1933

(nr 374) beräknats till det belopp, som svarar mot viss föreskriven procent

av befattningshavarens avlöning (för 1 :a—7 :e lönegraderna 25 procent, för

30:e lönegraden 20 procent).

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Å dessa grundpensioner utgår dels pensionstillägg enligt kungörelsen nr

361/1922 — i vissa fall av lägre pensioner —, dels dyrtidstillägg efter oreglerade

grunder enligt kungörelsen nr 267/1923 dels ock ett fast tillägg med

22 procent av grundpensionen enligt kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 356).

På grund av den förmån, som genom kungörelsen den 21 november 1919

(nr 758) bereus vissa befattningshavare och pensionstagare att mot avgiftsbetalning

komma i åtnjutande av familjepensionsrätt enligt huvudbestämmelserna

i 1910 års reglemente, hava från och med den 1 juli 1937 övergångsstadgandena

till reglementet endast kommit att bliva tillämpliga å dels sådana

i tjänst varande eller pensionerade befattningshavare, vilka ej före

sistnämnda dag begagnat sig av nämnda förmån, dels ock efterlevande till

sådana befattningshavare, som avgått ur tjänst med rätt till pension eller

som avlidit före den 1 januari 1908 och på denna grund icke kunnat vinna

familjepensionering enligt berörda huvudbestämmelser till 1910 års reglemente.

Familjepensionen är enligt övergångsbestämmelserna fastställd att i allmänhet

utgöra 25 procent av medeltalet av de fem sista årsavlöningar, efter

vilka befattningshavaren erlagt avgift för familjepensioneringen.

Med stöd av nyssnämnda kungörelse den 21 november 1919 (nr 758) hava

pensioner, som utgå enligt övergångsbestämmelserna höjts med en tiondedel

jämte ett årligt grundbelopp av 120 kronor.

Pensioner enligt nu återgivna bestämmelser hava i tabellerna betecknats p3

pensioner. Dessa inrymma i första hand en grundpension, beräknad med

tillämpning av nu angivna bestämmelser. Å denna grundpension uppbäres

dels pensionstillägg enligt kungörelsen nr 361/1922 — i vissa förekommande

fall av låg pension — dels dyrtidstillägg efter oreglerade grunder enligt kungörelsen

nr 267/1923 dels ock, enligt kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 356),

i stället för det fasta tillägg av 22 procent å grundpension, som tillkommer

först omförmälda grupp av pensionstagare, ett fast tillägg med belopp, motsvarande

den gratifikation, som utgått enligt före den 1 juli 1937 senast tilllämpade

grunder. Denna gratifikation beräknas till ett belopp, som är

lika med skillnaden mellan, å ena sidan, 85 procent av motsvarande pension

enligt huvudbestämmelserna i 1910 års reglemente och, å andra sidan,

den till vederbörande utgående grundpensionen, med iakttagande dock att

gratifikationstagaren härigenom icke får uppbära högre sammanlagd inkomst

av pension än den som tillkommer motsvarande pensionstagare enligt

förenämnda huvudbestämmelser till 1910 års reglemente.

Pensionsläget. Läget för de tabellförda änkepensionerna i förhållande till

motsvarande pensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet kan sammanfattas

sålunda.

Förhållandet till ny pension,

Antal

änkepen-

sioner

angivet i procent

90 % och däröver ..........

3,187

80—89.9 % ................

37

: 70 79.» % ................

256

Summa

3,480

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

b. Övertagen personal.

Rättsgrunder. Beträffande f. d. befattningshavare vid av staten övertagna

enskilda järnvägar göres, liksom beträffande tjänstepensioneringen, åtskillnad

mellan det fall att befattningshavaren avgått ur tjänst före förstatligandet

och det fall att han vid övertagandet övergått i statens järnvägars

tjänst.

För samtliga familjepensionstagare efter nu ifrågavarande befattningshavare

gäller, att grundpensionen är bestämd enligt de vid den enskilda

järnvägen gällande pensioneringsbestämmelserna samt att densamma — utom

i fall då statens järnvägar undantagsvis övertagit ansvaret för pensionernas

utbetalning — utgår från enskild pensionsinrättning, således icke av

statsmedel.

I fråga om efterlevande till personal, som avgått ur tjänst utan att hava

erhållit anställning hos statens järnvägar och således endast varit i enskild

tjänst, är frågan örn rätt till statliga tilläggsförmåner å grundpensionen beroende

på om förstatligandet skett före eller efter den 1 juli 1922, då bestämmelserna

om pensionstillägg och dyrtidstillägg å familjepensioner trädde

i kraft. Dessa bestämmelser hava, i likhet med vad som skett beträfmotsvarande

stadganden angående tjänstepensioner, tolkats så, att

ifrågavarande tilläggsförmåner av statsmedel utgå endast om järnvägen förstatligats

före nämnda datum.

För den händelse järnvägen övertagits senare, hava pensionstagarna icke

ansetts berättigade till några som helst statliga tilläggsförmåner och äro således

hänvisade uteslutande till den enskilda pension, som kan hava blivit

dem tillförsäkrad. Dessa helt enskilda pensioner hava icke omfattats av

utredningen.

Vidkommande åter efterlevande till sådan befattningshavare, som varit anställd

i statens järnvägars tjänst efter vederbörande järnvägs förstatligande,

utgår av statsmedel a grundpensionen enligt vanliga regler beräknat pensions-

och dyrtidstillägg (kungörelserna nr 361/1922 respektive nr 267/1923).

Samtliga familjepensionstagare som uppbära statliga förmåner hava sammanförts

i en gemensam specialtabell.

Pensionsläget. Förevarande pensioner, som i övervägande antalet fall förutsatts

utgå med belopp motsvarande hel pension, visa vid jämförelse med

motsvarande pensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet följande

läge.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal

hela änke- pensioner

90 % och däröver ..........

56

80—89.9 % ................

25

70—79.9 % ................

42

60—69.9 % ................

59

50—59.9 % ................

29

40—49.9 % ................

13

30—39.9 % ................

4

20—29.9 % ................

1

Summa

229

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

J. Statens vattenfallsverk och domänverket.

Rättsgrunder. Statens vattenfallsverks och domänverkets ordinarie befattningshavare

voro före den 1 juli 1937, då allmänna familjepensionsreglementet

trädde i tillämpning, i familjepensionshänseende anslutna till civilstatens

änke- och pupillkassa. Då en redogörelse för rättsgrunderna för denna

äldre familjepensionering jämte utgående tilläggsförmåner lämnats under

allmänna civilförvaltningen, hänvisas till denna redogörelse. Gruppindelningen

av pensionerna är för statens vattenfallsverk och domänverket

densamma som för allmänna civilförvaltningen.

Pensionsläget. Läget för de tabellförda änkepensionerna vid jämförelse

med motsvarande pensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet

framgår av följande sammanställning.

Förhållandet till ny pension, angivet

i procent

Antal änkepensioner

vid statens

vattenlallsverk

vid

domänverket

90 % och däröver ..................

2

33

80—89.9 % ........................

16

56

70-79.9 % ........................

17

34

60—69.9 % ........................

1

12

50—59.9 % ........................

1

4

40—49.9 % ........................

—

27

30—39.9 % ........................

—

33

Summa

37

199

K. Statens pensionsanstalt.

1. Statens undervisningsväsende.

Rättsgrunder. Enligt reglementet den 11 oktober 1878 (nr 32) för lärarnas

vid elementarläroverken änke- och pupillkassa skulle den av kassan bedrivna

familjepensioneringen omfatta lärare vid allmänna läroverken, folkskoleseminarierna,

högre lärarinneseminariet samt vissa pedagogien Kassans

verksamhetsområde utvidgades sedermera enligt reglementet den 8

december 1911 (nr 155) för lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och

pupillkassa till att omfatta jämväl lärare vid de tekniska elementarskolorna,

Chalmers tekniska institut, gymnastiska centralinstitutet samt tjänstemän

och betjänte vid folkskollärarnas pensionsinrättning. Vissa befattningshavare

vid nu angivna institutioner hade redan tidigare genom beslut i varje

särskilt fall hänförts till kassan.

Enligt 1878 års reglemente skulle familjepensionens belopp utgöra viss

procent av lönen i högsta lönegraden (för änka efter lektor eller efter rektor

med viss lön 15 procent, för änka efter annan ämneslärare 16 2/s procent

samt för änka efter Övningslärare 20 procent). Denna regel ändrades emellertid

genom kungörelsen den 18 november 1904 (nr 63), varigenom, i anledning

av den från och med år 1905 genomförda löne- och pensionsregle
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

ringen för lärare vid allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och högre

lärarinneseminariet, bestämdes vissa belopp, å vilka familjepensionerna

skulle beräknas med tillämpning av i reglementet angivna procentsatser.

I 1911 års reglemente fastställdes för varje befattning ett delaktighetsbelopp,

som skulle läggas till grund för beräkningen av änkepension och pensionsavgifter.

Pensionen för ensam änka bestämdes att utgöra dels 100 kronor

såsom grundpension och dels 20 procent av delaktighetsbeloppet såsom

tilläggspension. Med tillämpning av dessa beräkningsgrunder utgå exempelvis

för änka efter lärare vid högre allmänt läroverk grundpension med följande

belopp:

efter rektor.............................. 900 kronor

» lektor .............................. 900

» adjunkt ............................ 730 »

» lärare i teckning .................... 500 »

» lärare i musik ...................... 440 »

» lärare i gymnastik .................. 500 »

De i 1911 års reglemente upptagna delaktighetsbeloppen förblevo grundläggande

för familjepensionernas storlek även efter genomförandet från och

med år 1919 av ny lönereglering för statens undervisningsväsende. Först

fr. o. m. den 1 juli 1926 ändrades detta förhållande i samband med att lärarnas

vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa uppgick i statens

pensionsanstalt. Särskilda bestämmelser för ifrågavarande befattningshavares

familjepensionering inrymdes därvid i kap. IX av reglementet för statens

pensionsanstalt den 31 december 1919 (nr 878). För varje befattning gäller

enligt dessa bestämmelser ett familjepensionsunderlag, som är lika med det

belopp, som med 300 kronor överstiger 20 procent av befattningens tjänstepensionsunderlag

eller — för Övningslärare — 20 procent av medeltalet av de

högsta tjänstepensionsunderlag, som varit för befattningshavaren gällande

under de sista tio arén eller den kortare tid han innehaft familjepensionsrätt.

Med förutnämnda kassas inordnande i statens pensionsanstalt genomfördes

även en förbättring av redan beviljade familjepensioner samt av familjepensioner,

som efter nämnda dag komme att beviljas efterlevande till dåvarande

tjänstepensionärer. Regler härför hava inrymts i övergångsstadgandena

till kap. IX i reglementet för anstalten. I fall där befattningshavaren avgatt

från sin befattning före den 1 januari 1919 med tjänstepension eller avlidit

före nämnda dag, höjes ensam änka enligt kassans reglemente tillkommande

pension med 200 kronor. Därest befattningshavaren avgått ur tjänst

med pension efter den 31 december 1918 eller avlidit efter nämnda dag, beräknas

familjepension efter det familjepensionsunderlag, som den 1 juli 1926

var gällande för hans befattning, och med tillämpning av ovan återgivna huvudregel

i reglementet för pensionsanstalten.

Pensionstillägg och dyrtidstillägg utgå enligt de bestämmelser, som närmare

atergivits under allmänna civilförvaltningen.

Pensionsläget. Nu förevarande befattningshavare äro från och med den

1 juli 1938 underkastade allmänna familjepensionsreglementet. Bestämmelser

härom hava utfärdats genom kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 516),

vars stadganden angående Övningslärare innebära ändrade grunder för bestämmande

av familjepensionernas storlek. Det har icke varit möjligt

att inom ramen för den nu företagna undersökningen företaga de specialundersökningar,

vilka skulle erfordrats för att kunna konstatera, vilka nya

pensionsförmåner som skulle motsvara de äldre pensionerna. I juli 1938

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

utgingo sammanlagt 74 äldre familjepensioner efter Övningslärare. Dessa

hava endast registrerats med hänsyn till grunderna och de utgående förmånernas

storlek. De ingå ej i nedan intagna sammanställning över det allmänna

läget, vilken sålunda endast avser änkepensioner efter andra befattningshavare

än Övningslärare.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal

hela änke- pensioner

60-69.9 % ................

301

50—59.9 % ................

48

40—49.9 % ................

87

30—39.9 % ................

3

Summa

439

2. Distriktsveterinärväsendet.

Rättsgrunder. Såsom tidigare i fråga örn äldre tjänstepensioner åt distriktsveterinärer

framhållits voro distriktsveterinärerna före år 1934 i pensionshänsende

allmänt anslutna till statens pensionsanstalt och sådan anslutning

gäller fortfarande för den, som vid distriktsveterinärväsendets förstatligande

från och med år 1934 övergick i statens tjänst, så länge han är innehavare

av distriktsveterinärbefattning.

De nu registrerade familjepensionerna äro grundade på ett i reglementet

för statens pensionsanstalt (§ 53) fastställt tjänstepensionsunderlag av 3,500

kronor och enligt reglementet bestämda, var och en till ett årligt belopp,

som med 300 kronor överstiger 20 procent av nämnda tjänstepensionsunderlag,

eller till 1,000 kronor. Å denna grundpension utgår dyrtidstillägg efter

oreglerade grunder enligt kungörelsen nr 267/1923.

Pensionsläget. I förhållande till den pension, som tillkommer distriktsveterinäränka

enligt allmänna familjepensionsreglementet, uppgår en pension

till sådan änka enligt härovan angivna grunder till c:a 71 procent av sådan

ny pension.

3. Folkskoleväsendet.

Rättsgrunder. Ordnad familjepensionering för folkskollärare infördes genom

bildandet av folkskollärarnas änke- och pupillkassa, vars reglemente

fastställdes den 15 oktober 1875 (nr 81) och blev gällande från och med

den 1 januari 1876. Enligt reglementets ursprungliga lydelse skulle änkepension

utgöra 20 procent av den lön, för vilken vederbörande skolområde

eller skoldistrikt i avseende å delägarens egen pensionering vunnit delaktighet

i folkskollärarnas pensionsinrättning. Genom kungörelsen den 28 juni 1907

(nr 37 s. 17), som trädde i kraft från och med den 1 januari 1908, bestämdes

att familjepensionen skulle utgöra 25 procent av befattningshavarens

högsta kontanta avlöning. En motsvarande höjning genomfördes av samtliga

före den 1 januari 1908 beviljade pensioner. Genom att familjepensionen

fastställts att utgöra visst procenttal av befattningshavarens kontanta

lön komme inträffande löneregleringar att automatiskt medföra en höjning

av familjepensionen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Fr. o. m. den 1 januari 1920 införlivades folkskollärarnas änke- och pupillkassa

med statens pensionsanstalt och blevo då huvudreglerna i reglementet

för nämnda anstalt gällande i fråga örn då i tjänst varande lärares

familjepensionering. I detta sammanhang vidtogs emellertid även en höjning

av familjepensionen efter delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa,

som avlidit före den 1 januari 1920, ävensom av familjepensionsunderlaget

för den, som avgått från sin befattning före den 1 januari 1920 och

åtnjöt tjänstepension från pensionsanstalten. Bestämmelser härom återfinnas

i övergångsstadgandena till kap. IV i reglementet för pensionsanstalten.

Bestämmelserna innebära, att familjepensionerna i båda fallen beräknas efter

ett familjepensionsunderlag, som med 300 kronor överstiger 20 procent av

det tjänstepensionsunderlag, som varit bestämmande för befattningshavarens

tjänstepension.

Folkskollärarnas änke- och pupillkassas verksamhet började, såsom tidigare

framhållits, den 1 januari 1876. Enligt § 1 mom. 2 i reglementet för

kassan var varje folkskollärare och folkskollärarinna, som den 1 januari

1876 innehade ordinarie tjänst, berättigad till inträde i kassan. Skyldighet

att vara delägare i kassan förelåg emellertid endast för den som efter 1876

års ingång blev ordinarie. Följden härav blev, att folkskollärare, som blivit

ordinarie före 1876 års ingång, i åtskilliga fall icke inträdde i kassan och

sålunda vid sitt frånfälle lämnade de efterlevande utan familjepension. Under

tiden före den 1 januari 1920 beviljades i dylika fall efter särskild prövning

vissa understöd, under förutsättning att behov förelåg. Enligt punkt 8

övergångsstadgandena till kap. IV i reglementet för statens pensionsanstalt

skall nämligen till efterlevande till folkskollärare i dylika fall utgå pension

beräknad efter ett familjepensionsunderlag av 300 kronor. Såsom förutsättning

gäller emellertid, att pensionstagaren styrker sig vara i behövande omständigheter.

I juli 1938 utbetaltes 10 familjepensioner enligt dessa bestämmelser.

Pensionsbeloppen sammanfalla med dem, som utgå till änka efter

folkskollärare med lön enligt 1876 års lönereglering.

Småskollärare erhöll familjepensionsrätt först fr. o. m. den 1 januari 1920

enligt bestämmelserna i reglementet för statens pensionsanstalt. Bestämmelserna

lingö såtillvida en retroaktiv tillämpning, att småskollärare, som åtnjöt

tjänstepension den 1 januari 1920, erhöll familjepensionsrätt (övergångsstadgandena

till kap. IV p. 7). Familjepensionen har därvid bestämts att utgå

på grundval av ett familjepensionsunderlag, som med 300 kronor överstiger

20 procent av för befattningen gällande tjänstepensionsunderlag. I de fall då

befattningshavaren avlidit före den 1 januari 1920 och de efterlevande befunnits

vara i behövande omständigheter, har familjepension enligt punkten

8 i övergångsstadgandena til kap. IV i anstaltens reglemente bestämts enligt

ett familjepensionsunderlag av 300 kronor.

Pensionstillägg enligt kungörelsen nr 361/1922 utgå endast å sådana familjepensioner

efter folk- och småskollärare, som enligt ovannämnda punkt

8 i övergångsstadgandena till kap. IV i pensionsanstaltens reglemente grunda

sig på ett familjepensionsunderlag av 300 kronor. Dyrtidstillägg beräknas i

samtliga fall efter oreglerade grunder enligt kungörelsen nr 267/1923.

Pensionsläget. Storleken av här tabellförda hela änkepensioner i förhållande

till motsvarande nya pensioner enligt familjepensionsreglementet för

folk- och småskollärare m. fl. belyses av följande sammanställning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal hela

änkepen- sioner

60—69.9 % ................

1,153

50 59.9 % ................

32

40—49.9 % ................

342

30—39.9 % ................

91

Summa

1,618

4. Vissa statliga lärår- m. fl. befattningar ävensom lärarbefattningar

vid statsunderstödda anstalter, som

numera förstatligats.

Rättsgrunder. Under denna gruppbeteckning hava i tabellerna redovisats

pensioner åt efterlevande efter följande befattningshavare:

a) övningsskollärare vid folkskoleseminarium,

b) folkskolinspektör,

c) lärare vid dövstumskola.

I familjepensionshänseende hava samtliga dessa befattningshavare från

början varit anslutna till folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Genom

denna kassas inordnande i statens pensionsanstalt från och med den 1 januari

1920 har deras familjepensionering reglerats genom bestämmelserna i

reglementet för pensionsanstalten. I det föregående har under »Folkskoleväsendet»

redogjorts för de grunder, som under motsvarande förhållanden

kommit i tillämpning för bestämmande av pension åt folkskollärares efterlevande

änka, ävensom för de förhöjningar, som i samband med kassans inordnande

i pensionsanstalten ifrågakommit beträffande äldre sådan pension.

Då samma bestämmelser varit gällande för nu ifrågavarande befattningshavare,

hänvisas till nämnda redogörelse.

Pensionstillägg enligt kungörelsen nr 361/1922 har utgått å pension efter

sådan seminarielärare, som här nämnts. Dyrtidstillägg har genomgående beräknats

efter oreglerade grunder enligt kungörelsen nr 267/1923.

Pensionsläget. Storleken av äldre änkepensioner inom förevarande grupp

vid jämförelse med motsvarande pensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet

åskådliggöres genom följande sammanställning.

Antal hela änkepensioner

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

övnings- skollärare vid

folkskolesemi- narium

folkskol-

inspektör

dövstum-

lärare

70 79.9 % ................

_

3

60 69.9 % ................

6

7

2

50—59.9 % ................

—

—

5

40 49.9 % ................

—

—

i

30 39.9 % ................

1

—

—

Summa

7

7

ii

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

5. Småskoleseminarier, högre kommunala skolor m. fl.

Rättsgrunder. I tabellerna hava i denna grupp upptagits familjepensioner

efter lärare vid småskoleseminarium, folkhögskola, högre folkskola, kommunal

mellanskola och praktisk mellanskola.

Även för här ifragakommande befattningshavare har familjepensioneringen

vad angår tiden före år 1920 varit ordnad genom delaktighet i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa samt för tiden därefter genom delaktighet i statens

pensionsanstalt. Pensionerna hava således reglerats enligt de grunder,

för vilka redogörelse lämnats i det föregående under »Folkskoleväsendet».

Dyrtidstillägg, oreglerat, utgår enligt 1923 års kungörelse.

Pensionsläget. Läget för förekommande hela änkepensioner vid jämförelse

med motsvarande pensioner enligt de nya statliga pensioneringsbestämmelserna

är följande.

Förhållandet till ny pension,

angivet i procent

Antal hela änkepensioner

småskole-

seminarium

folkhögskola

högre kom- munal skola

70-79.9 % .............

1

60—69.9 % ...........

4

7

19

50—59.9 % ...............

_

1

40—49.9 % ..............

3

2

30—39.9 % ...............

—

i

Summa

4

11

23

Sammanställningar.

För1 möjliggörande av en allmän överblick över de av utredningen berörda

tjänste- och familjepensionerna hava sammanställningar upprättats, vilka

utvisa dels det inbördes förhållandet mellan olika pensionstagargrupper i

fråga örn läget för äldre pensioner vid jämförelse med motsvarande nya

pensioner (tabeller 1 och 2), dels ock antalet av de hela och avkortade tjänstefel!

änkepensioner samt barnpensioner, som varit föremål för utredning,

ävensom å dessa pensioner belöpande kostnader (tabeller 3—5). I tabellerna

3 och 4, som huvudsakligen upptaga tjänste- och familjepensioner, grundade

i ordinarie befattningar, hava kostnaderna angivits med fördelning å den

egentliga pensionen (grundpensionen) och å de särskilda tilläggsförmåner,

som ifrågakomma. Tabell 5 däremot, som upptager tjänstepensioner, som

utgå på grund av icke-ordinarie statsanställning eller på grund av de förpliktelser

staten iklätt sig i samband med övertagandet av vissa enskilda

järnvägar, lämna! en mera summarisk redovisning av förekommande pensionskostnader.

Stockholm i april 1939.

E.

BJÖRN.

H. Wihlborg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TABELLER

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 296 (Bilaga).

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Sammanfattning av det allmänna läget av vissa äldre

Förhållandet

till ny pension,

angivet i

procent

Antal hela

1 tjänstepensioner,

vilka i juli

vid allmänna

civilförvalt- ningen, a

postverket

och domän- verket (1907

års civila

pensionslag)

vid allmän- na civilför- valtningen

(Flyinge och

Strömsholms

hingstdepåer

icke-ordi- narie

personal)

vid försvarsväsendet

vid telegraf- verket

vid statens

per-

sonal

på

aktiv

stat

reserv-

stats-

per-

sonal

värvat

man-

skap

vid

mari-

nen

daglö-

nare

vid

ma-

rinen

ordi-

narie

per-

sonal

arbe-

tare

ordinäre tjänstemän

med anställning

uteslu- tande i

statens

tjänst

vid förstat- ligad en- skild järn- väg

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

100 % o. däröver

49

_

23

1

_

i

74

28

1

95—99.9 %

325

—

2,644

3

—

8

3

51

84

1

90—94.9 *

211

—

84

30

—

19

8

25

82

1

85—89.9 %

33

—

78

5

3

63

21

5

12

3

80—84.9 %

6

i

185

—

19

56

6

3

28

7

75—79.9 %

—

4

391

—

1

9

2

2

1

3

70—74.9 %

—

4

11

170

2

3

—

3

—

2

65—69.9 %

—

1

3

31

.13

6

—

1

1

4

60—64.9 %

-

1

—

—

1

—

—

1

—

8

55—59.9 %

—

—

—

—

—

—

—

1

—

14

50—54.9 %

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6

45—49.9 %

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15

40—44.9 %

—

—

—

—

-

—

—

—

—

30

35—39.9 %

—

—

—

—

—

—

—

-

—

2

30—34.9 %

—

—

—

—

—

2

—

—

—

—

25—29.9 %

—

—

—

—

—

8

—

—

—

—

Summa

624

11

3,419

240

39

175

40

166

236

97

1 I kol. 3, 6, 7, 9 och 13 hava upptagits samtliga utgående pensioner. — 2 Häri ingå ej Övningslärare,

flickskola, praktisk mellanskola och samrealskola. — 4 Statligt anställd sjuksköterska. — 5 Lärare

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Tabell 1.

tjänstepensioner i förhållande till nya pensioner.

1938 utgingo till f. d.

anställningshavare

järnvägar

med pensionsrätt i statens pensionsanstalt

Summa

icke-

ordinarie

tjänstemän

arbetare

vid statens

järnvägs- byggnader

distrikts- veteri- närer

m. fl.

olkskol-

lärare

småskol-

lärare

folkskole-

seminari-

ernas

övnings-

skollärare

dövstum- lärare

m. fl.

lärare vid

småskole- seminarier

lärare vid

högre

folkskola

m. fl.»

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

193

‘

17

.

_

_

395

—

9

—

—

1

—

—

2

9

3,140

3

6

—

1,425

—

10

16

—

3

1,923

2

80

*i

921

2,292

6

—

2

11

3,538

6

—

—

157

196

1

—

—

4

675

1

—

—

15

18

1

1

15

7

471

—

—

—

1

6

—

—

—

1

203

—

—

—

2

—

2

—

—

64

—

—

—

—

—

—

• 1

—

—

12

15

11

16

30

2

2

8

—

— ■

—

—

—

—

3

2

1

12

288

18

2,519

2,515

18

31

21

36

10,505

— 3 Härunder hava sammanförts lärare vid folkhögskola, högre folkskola, kommunal mellanskola, kommunal

vid skyddshem.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sammanfattning av det allmänna läget av vissa äldre

Förhållandet

till ny pension,

angivet i

procent

Antal hela änkepensioner,

vilka i-

vid civilförvalt- ningen, post- verket, statens

vattenfallsverk

och domän- verket (delägare

i civilstatens

änke- och pu- pillkassa)

vid försvars- väsendet

vid

tele-

graf-

ver-

ket

vid statens järnvägar

vid universi- tetet i

armén

mari-

nen

vid

tullver-

ket

delägare i

S. J:s änke- och pupill- kassa

med ur- sprunglig

anställning

vid enskild

järnväg

Upp-

sala

Lund

1

2

3

i

5

6

7

8

9

10

90 % och däröver

206

1

3

3

81

3,187

56

2 27

19

80—89.9 % ____

710

2

46

16

113

37

25

7

2

70-79.9 * ....

845

471

35

255

21

256

42

11

1

60—69.9 % ____

155

79

316

224

11

—

59

5

7

50—59.9 % ....

168

846

64

66

6

—

29

4

—

40—49.9 % ____

210

275

71

17

1

—

13

3

2

30—39.9 % ____

279

89

12

1

—

—

4

1

—

20—29.9 % ____

10

1

—

—

—

—

1

1

—

Summa

2,583

1,764

547

582

233

3,480

229

59

31

1 Häri ingå ej pensioner efter Övningslärare. — 2 Härav 14 änkepensioner efter delägare i Vaktbetjänin

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Tabell 2.

änkepensioner i förhållande till nya änkepensioner.

juli 1938 utgingo efter befattningshavare

vid

lotsverket

med familjepensionsrätt i statens pensionsanstalt

Summa

delägare

i lotsver- kets en- skilda

pensions- kassa

delägare i både

flottans pen- sionskassa och

lotsverkets en- skilda pen- sionskassa

lärare

vid stat- liga un- dervis- nings- väsendet

m. fl.1

distrikts-

veteri-

närer

folkskol-

lärare

små-

skollä-

rare

folkskolin- spektörer och

folkskole- seminarier- nas övnings- skollärare

döv-

stum-

lärare

lärare

vid små- skolese- mina- rium

lärare

vid högre

folkskola

m. fl.

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

3

27

_

_

_

3,613

4

13

—

—

—

—

-

—

—

975

_

10

—

39

—

—

—

3

—

1

1,990

20

3

301

—

1133

20

13

2

4

26

2,378

4

6

48

—

19

13

—

5

—

1

1,279

28

4

87

—

323

19

—

1

—

5

1,059

118

1

3

—

91

—

1

—

—

1

601

37

—

—

—

—

—

—

—

—

50

214

64

439

39

1,566

52

14

11

4

34

11,945

gens vid Uppsala universitet pensionsinrätt ning för änkor och barn.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sammandrag angående kostnaderna

Förvaltningsområde 1

Antal

hela

pen-

sioner

Grund-

pension

Pen- sions- förbätt- ring (för- svarsvä- sendet)

K o

Pen- sions- tillägg

enl. kk

d. 15/e

1922

(nr 360)

s t n a d e r i

Pensionsför- höjning enl.

kk d. 18/8 1925

(nr 280)

1, 0 0 0-

Summa

fasta

pen-

sionsför-

måner

förh. I

förh. II

1

2

3

4 •

5

6

7

8

I. Tjänstepensioner utgående lill vissa statliga befattningshavare (beställningshavare) juli 1938.

1. Allmänna civilförvaltningen ..........

630

2,202

—

16

312

130

2,660

2. Armén, beställningshavare å aktiv stat

2,810

4,865

2,855

64

1,070

351

9,205

3. Marinen;

a) beställningshavare å aktiv stat......

609

870

622

ii

206

37

1,746

b) värvat manskap....................

39

5

25

7

7

5

49

c) daglönare.....................

175

116

3

31

27

5

182

4. Försvarsväsendets reservstater..........

240

512

—

—

_

_

512

5. Statligt anställda sjuksköterskor........

2

3

—

—

_

_

3

6. Distriktsveterinärer (delaktiga i statens

pensionsanstalt) ...................

17

60

—

—

8

_

68

7. Postverket........................

31

66

—

3

10

2

81

8. Telegrafverket..................

40

54

—

6

11

11

82

9. Statens järnvägar 2....................

236

339

—

29

59

31

458

10. Domänverket ....................

11

20

—

1

3

3

27

11. Vissa statliga lärarbefattningar........

51

155

—

1

20

8

184

Summa

4,891

9,267

3,505

169

1,733

583

15,257

II. Tjänstepensioner utgående till vissa icke statliga befattningshavare juli 1938.

1. Folkskoleväsendet ..................

5,034

8,287

—

—

1,217

1,369

10,873

2. Högre kommunala skolformer ........

55

174 |

—

—

24

1

199

Summa

5,089

8,461

—

—

1,241

1,370

11,072

Totalsumma

9,980

17,728

3,o05

169

2,974

1,953

26,329

1 Med undantag för under 3 b) och c) upptagna pensioner hava endast medtagits pensioner till f. d

ligande av enskild järnväg.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Tabell 3.

för vissa äldre tjänstepensioner.

tal k

Dyrtids-

tillägg

enl.

grunder

i juli

1938

(17 %)

r o n o i

Summa

pen-

sionsför-

måner

Motsvarande pensionsförmåner

enl. civila el. militära tjänste- pens.regl. el. tjänstepens.regl.

för folkskollärare m. fl.

Ut- gående

pension

i % av

ny pen- sion

Antal

avkortade

pensioner

Kostnader i 1,000-tal

kronor för avkor- tade pensioner vid

tillämpning av

Beräknad

total mer- kostnad i

1,000-tal

kronor vid

tillämpning

av grunder,

som angivits

i kol. 11—13

grund-

pension

dyrtids-

tillägg

(17 %)

summa

nuvarande

grunder

grunder,

som angivits

i kol. 11—13

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

410

3,070

2,790

419

3,209

95.7

983

955

998

182

1,495

10,700

9,808

1,565

11,375

94.1

41

57

60

678

283

2,029

1,840

293

2,133

95.1

7

19

20

105

10

59

66

12

76

75.6

—

—

—

17

40

222

224

48

272

81.2

—

—

—

50

91

603

662

112

774

78.0

—

—

—

171

—

3

3

1

4

94.1

22

27

28

2

11

79

67

11

78

101.1

28

101

100

- 2

14

95

82

14

96

97.8

19

41

42

2

14

96

93

16

109

87.9

15

24

28

17

81

539

493

85

578

93.6

86

152

162

49

4

31

31

4

35

89.8

4

7

8

5

31

215

205

34

239

89.7

22

67

75

32

2,484

17,741

16,364

2,614

18,978

93.5

1,227

1,450

1,521

1,308

1,999

12,872

12,309

2,083

14,392

89.5

862

1,548

1,755

1,727

34

233

240

39

279

83.6

67

136

162

72

2,033

13,105

12,549

2,122

14,671

89 3

929

1,684

1,917

1,799

4,517

30,846

28,ill!!

4,730

38,649

01.7

2,156

3,134

3,438

3,107

ordinarie tjänstemän. — 2 Uppgifterna avse icke personal, som övergått i statstjänst i samband med förstat
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sammandrag angående kostnaderna

Förvaltningsområde

Antal

hela

änke-

pensio-

ner

K o

stna

der i

1, 0 0 0-

Grund-

pension

Pen- sionstill- ägg enl.

kk d. 16/e

1922

(nr 361)

Fast till- lägg till

pensioner,

som tidi- gare ut- gått från

familje- pensions- kassa

Summa

fasta

pen-

sionsför-

måner

Dyrtidstillägg

enl. grunder i

juli 1938

oregl.

(33 %)

regi.

(20%)

1

2

3

4

5

6

7

8

1. Familjepensioner efter vissa stalliga befattningshavare juli 1938.

1. Allmänna civilförvaltningen ..........

1,534

1,539

24

308

1,871

410

126

2. Armén ..............................

1,773

1,089

73

1 281

1,443

542

—

3. Marinen..............................

549

328

17

1 47

392

165

—

4. Tullverket............................

582

317

2 35

1 65

417

63

65

5. Statens undervisningsväsende m. m.....

513

514

1

—

515

219

2

6. Lotsverket:

a) lotsverkets enskilda pensionskassa ...

214

24

18

21

63

32

-

b) flottans pensionskassa och lotsverkets

enskilda pensionskassa............

64

31

1

24

56

22

—

7. Distriktsveterinärer (med delaktighet i

statens pensionsanstalt) ............

39

39

—

—

39

17

—

8. Postverket............................

813

527

20

105

652

86

99

9. Telegrafverket........................

233

204

1

45

250

18

44

10. Statens järnvägar3....................

3,480

2,713

14

554

3,281

76

704

11. Statens vattenfallsverk................

37

30

—

6

36

1

8

12. Domänverket ........................

199

144

6

29

179

25

23

13. Vissa statliga lärarbefattningar........

27

26

—

—

26

12

—

14. Uppsala universitet....................

59

47

37

6

90

18

7

15. Lunds universitet ....................

31

62

—

—

62

21

—

Summa

10,147

7,634

247

1,491

9,372

1,727

1,078

11. Familj epensioner efter vissa icke statliga befattningshavare juli 1938.

1. Folkskoleväsendet ....................

1,618

1,063

2

—

1,065

524

—

2. Högre kommunala skolformer ........

36

36

—

—

36

15

—

Summa

1,654

1,099

2

_

1,101

539

—

Totalsumma

11,801

8,733

249

1,491

10,473

2,266

1,078

1 Häri ingår jämväl förhöjning av vissa grundpensioner till föreskrivet minimibelopp. — 2 Häri hava

i statens järnvägars änke- och pupillkassa.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Tabell 4.

för vissa äldre familjepensioner.

t

al kr

o n o r

Antal

I

Kostnader i 1,000-tal

kronor för avkortade i

änkepensioner samt

barnpensioner vid

tillämpning av

----- f

Beräknad

otal merkost- nad i 1,000- tal kronor

vid tillämp- ning av

Summa

pen-

sionsför-

måner

Motsvarande pensionsförmåner

enl. allmänna familjepens.regl.

eller familjepens.regl. för folk- skollärare m. fl.

Utgående

pension

% av ny

pension

avkor-

tade

änke-

pensio-

ner

pen- sioner

till min- deråriga

barn

fast del

rörlig del

(löjt)

summa

nuvarande

grunder

grunder, i

,om angivits

kol. 10—12)

angivits i

kol. 10—12

9

10

11

12 |

13

14

15 |

16

17

18

2,407

1

2,821

423

3,244

74.2

517

267

401

971

1,985

2,886

435

3,321

59.8

9

547

239

400

1,497

557

774

116

890

62.6

—

201

89

142

386

545

698

107

805

67.6

43 !

154

97

143

306

736

1,048

186

1,234

59.7

139

60

100

538

95

207

Bl

238

40.0

11

3

7

147

78

84

13

97

60.4

—

—

—

—

19

56

69

10

79

70.9

17

27

24

33

32

837

1,012

152

1,164

72.0

—

265

127

176

376

312

321

48

369

84.7

—

91

30

36

63

4,061

3,759

564

4,323

93.9

—

764

288

307

281

45

47

7

54

82.5

-

25

12

14

11

227

270

41

311

73.1

—

109

47

64

101

38

54

8

62

61.1

4

25

14

24

34

115

135

20

155

83.1

—

—

—

—

26

83

82

12

94

87.3

—

—

—

—

11

12,177

14,267

2,173

16,440

74.1

86

2,864

1,297

1,847

4,799

1,589

| 2,267

340

2,607

60.9

151

672

353

543

1,208

51

73

11

84

60.9

12

44

34

55

54

1,640

2,310

351

2,691

60.9

163

716

387

598

1.262

13,817

| 16,607

2,524

19,131

72.2

249

| 3,580

1,084

2,445

0,001

även inräknats s. k. fattigpensioner. - 3 Uppgifterna avse uteslutande familjepensioner efter f. d. delägare

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 296 (Bilaga).

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Tabell 5

Förvaltningsområde

Antal

pen-

sions-

tagare

Kostnader i 1000-tal kronor:

Ut- gående

pension

i % av

ny pen- sion

Beräk- nad total

mer- kostnad

i 1,000- tal

kronor

Summa

fasta

pensions-

förmå-

ner

Dyrtids-

tillägg

enl.

grunder

i juli

1938

(17%)

Summa

pensions-

förmå-

ner

Motsvarande förmåner en- ligt de nya statliga pen- sionsbestämmelserna

grund-

pension

dyrtids- tillägg

(17 %)

summa

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

1. Befattningshavare med förutvarande anställning vid av staten överlagen enskilo

järnväg.

a) grupp I a) enligt pro-

memorian...........

7

7

2

9

10

2

12

74.1

3

b) grupp I b) enligt pro-

memorian...........

80

155

27

182

180

30

210

55.0

28

c) grupp II enligt prome-

morian.............

17

30

6

36

37

6

43

83.7

7

2.

Statens järnvägar........

333

372

76

448

361

62

423

106.1

-25

Statens vattenfallsverk...

24

34

7

41

40

7

47

85.9

6

3. Arbetarpersonal:

Icke-ordinarie personal vid

Flyinge hingstdepå och

stuteri samt Strömsholms

hingstdepå........

11

10

2

12

14

3

17

72.6

5

Telegrafverkets verkstads-,

förråds- och linjearbetare

168

220

45

265

219

45

264

100.6

- 1

Statens järnvägars verk-

stads- och förrådsarbe-

1

tare.............

669

964

182

1,146

1 959

182

1,141

100.6

- 5

Arbetare vid statens järn-

vägsbyggnader ........

288

251

59 !

310

260

61

321

96.5

11

Summa

1,597 |

2,043

406

2,449 |

2,080

398 |

2,478

98.8

29

1 Summorna i kol. 6—8 approximativt beräknade under antagande att förhållandet till

detsamma som befunnits föreligga beträffande telegrafverkets arbetare.

ny pension är

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bilaga B.

Beräkning av uppkommande merkostnader m. m. vid genomförande av provisorisk

pensionsförbättring.

Pensionstagargrupper

Antal

hela

änke-

pensioner

Antal

hela änke- pensioner,

å vilka

proviso- risk pen- sionsför- bättring

beräknas

utgå

Beräk- nad, å

hela änke- pensioner

belö- pande

merkost- nad

kronor

Beräknad

merkost- nad för

avkortade

änkepen- sioner och

barn- pensioner

kronor

Total

merkost- nad in- beräknat

procen- tuellt

tillägg

kronor

Den be- räknade

merkost- naden i

förhållan- de till nu- varande

kostnader

%

1

2

3

4

5

6

7

I. Efterlevande till statliga befattningshavare vid:

1. Allmänna civilförvaltningen j 1,534

469

185,915

185,915

7.7

2. Armén ..................

1,773

549

1,299

463

374,565

74,989

45,144

11,968

419,709

86,957

18.9

3. Marinen..................

13.5

4. Tullverket................

582

308

36,392

2,681

39,073

6.7

5. Statens undervisningsväsen-

513

471

114,395

7,619

122,014

15.3

6. Lotsverket:

a. delägare i lotsverkets en- skilda pensionskassa ....

214

207

76,058

2,210

78,268

79.7

b. delägare i flottans pen- sionskassa och lotsverkets

enskilda pensionskassa..

64

14

5,025

5,025

8.6

7. Distriktsveterinärväsendet

med delaktighet i statens

pensionsanstalt ..........

39

8. Postverket................

813

275

75,589

—

75,589

9.0

9. Telegrafverket............

233

—

—

—

—

—

10. Statens järnvägar ........

3,480

-

—

—

—

—

11. Statens vattenfallsverk ....

37

2

274

—

274

0.6

12. Domänverket ............

199

76

23,286

—

23,286

10.2

13. Vissa statliga undervisnings- anstalter ................

27

24

5,791

2,187

7,978

15.2

14. Uppsala universitet........

59

14

7,108

—

7,108

6.6

15. Lunds universitet ........

31

9

2,025

—

2,025

2.5

Summa

10,147

3,631

981,412

71,809

1,053,221

II. Efterlevande till icke statliga befattningshavare vid:

1. Folkskoleväsendet..........

1,618

1,618

236,499

26,056

262,555

14.9

2. Högre kommunala skolformer

36

35

7,643

5,045

12,688

15.0

Summa

1,654

1,653

244,142

31,101

275,243

—

Totalsumma

11, sol

5,284

1,225,554

102,910

1,828,464

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BU 1939:62 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättring av vissa äldre tjänsteoch familjepensioner m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. BU 1939:64 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bidrag till pcnsioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt m. m. för budgetåret 1 a2 i texten