Sök i Ratio Lex

Angående exploatering av Johanneshov och Kvarnängen m. fl. markområden i Stockholm m. m

1939-04-15 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:304, Angående exploatering av Johanneshov och Kvarnängen m. fl. markområden i Stockholm m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

1

Nr 304.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående exploatering

av Johanneshov och Kvarnängen m. fl. markområden

i Stockholm m. m.; given Stockholms slott den 5 maj

1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

N. Quensel.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 5 maj 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund,

Eriksson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför t. f.

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Quensel:

Med skrivelse den 15 april 1939 har djurgårdskominissionen underställt

Kungl. Maj:ts prövning av kommissionen med Stockholms stads förhandlingsdelegerade

den 5 i samma månad under vissa förutsättningar upprättat

avtal, avseende delar av stadsdelarna Johanneshov och Kvarnängen m. fl.

områden.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 304.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

Avtalet jämte en sedermera uppgjord sammanställningskarta över de

till avtalet hörande kartorna ävensom en av ingenjören Harald Frölén upprättad

beskrivning över stadsplaneförslaget torde såsom bilagor få fogas till

dagens statsrådsprotokoll.

Angående de staten tillhöriga markområden, varom nu är fråga, torde jag

till en början få lämna följande, ur djurgårdskommissionens skrivelse hämtade

redogörelse:

Genom beslut den 26 oktober 1858 förordnade Kungl. Majit, att äganderätten

till den mark, som för anläggning av två till huvudstadens befästande

avsedda skansar, nämligen vid Johanneshov och Linde, vore behövlig, skulle

i den ordning, förordningen den 20 november 1845 angående jords och

lägenheters avstående till allmänt behov föreskreve, förvärvas åt kronan.

Tillika uppdrogs åt krigskollegiet att vidtaga för angivna ändamål erforderliga

åtgärder. Expropriationen kom därefter till stånd, och domstolsbehandlingen

avslutades genom Svea hovrätts utslag den 20 juni 1861. I enlighet

med en av förste lantmätaren C. A. Ljungdahl upprättad karta över

den mark, som var avsedd för ifrågavarande fästningsarbete, exproprierades

därvid från den Axel Odelberg tillhöriga egendomen Enskede nr 1 i Brännkyrka

socken ett markområde örn 95 tunnland 18 1/2 kappland mot en ersättning

av — för såväl mark, som byggnader, delvis tillhöriga annan än

Odelberg, samt nyttjanderätter m. m. — tillhopa 93,400 kronor, vartill kommo

kostnaderna för själva expropriationen m. m., vilka torde uppgått till c:a

1,000 kronor.

De sålunda exproprierade områdena, som sedermera benämnts Johanneshov

och Kvarnängen, undergingo år 1899 rågångsutstakning och arealavmätning

av distriktslantmätaren Th. Essén, vilken förrättning enligt Svartlösa

häradsrätts beslut den 18 april 1900 vunnit laga kraft. I förrättningshandlingarna

upptagas fastigheternas areal till 96 tunnland 14.7 kappland.

Sedermera hava egendomarnas område ändrats genom ett av lantmäteriauskultanten

G. E. Milton verkställt, den 26 februari 1909 avslutat ägoutbyte

med Stockholms stad tillhörig del av egendomen Enskede nr 1.

Å egendomarna, som genom Brännkyrka sockens inkorporering numera

äro belägna inom Stockholms stad, började uppföras vissa försvarsverk, men

dessa byggnadsarbeten avstannade rätt snart, varefter områdena icke disponerats

för något militärt ändamål.

Genom avtal den 13 mars 1917 upplät vederbörande militära myndighet till

Stockholms stad av berörda fastigheter ett område om tillhopa 17.6100 hektar

för tiden till och med den 13 mars 1927. Vissa delar av sistberörda område

upplätos i sin tur till Stockholms idrottsförbund. Förbundet har därefter

å sålunda upplåtet område utfört en idrottsplatsanläggning. Arbetena

påbörjades april 1923 och pågingo till och med 1929 och hava bedrivits

som statskommunalt reservarbete. Enligt uppgift hava kostnaderna hitintills

uppgått till 611,861 kronor, varav statsbidrag utgjort 101,341 kronor,

men för färdigställandet av idrottsplatsen skulle erfordras ytterligare medel

till belopp av minst 200,000 kronor.

På därom av vederbörande militära myndigheter gjord framställning uppdrog

Kungl. Majit genom beslut den 28 maj 1926 åt djurgårdskommissionen

att ombesörja stadsplaneläggning av de kronan tillhöriga från ett mantal

Enskede nr 1 i Brännkyrka församling av Stockholms stad avsöndrade

lägenheterna Johanneshov och Kvarnängen, sådana de befunnos efter förberörda,

av lantmäteriauskultanten G. E. Milton verkställda ägoutbyte, att

inleda underhandlingar och sluta förberedande avtal med Stockholms stad

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

3

om överlåtelse till staden av den mark, tillhörande nämnda fastigheter, som

staden för något dess ändamål kunde önska förvärva, mot vederlag av antingen

annan mark i Stockholm eller dess närhet, varav kronan för försvarsändamål

kunde behöva komma i besittning, eller kontant ersättning,

samt att i sammanhang härmed tillsvidare övertaga förvaltningen av fastigheterna;

och skulle det åligga kommissionen att vid fullgörande av ifrågavarande

uppdrag underställa arméförvaltningens fortifikationsdepartement

de förslag till stadsplan och preliminära avtal med Stockholms stad, vilka

kunde komma att förordas av kommissionen, ävensom de framställningar

hos Kungl. Majit, kommissionen hade för avsikt att göra.

Vidare torde jag få erinra örn att riksdagen i skrivelse den 15 maj 1928,

nr 190, i anledning av riksdagens år 1927 församlade revisorers berättelse

angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders

tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927, anhöll,

att ifrågavarande lägenheter måtte avskiljas från lantförsvaret och överlämnas

till förvaltning av djurgårdskommissionen.

Genom beslut den 21 mars 1930 förordnade Kungl. Majit, att ifrågavarande,

kronan tillhöriga lägenheter skulle från och med den 1 juli 1930 avskiljas

från lantförsvaret och tillsvidare överlämnas till förvaltning av djurgårdskommissionen

samt att från och med samma dag från dessa lägenheter

inflytande inkomster skulle efter avdrag av kostnader för lägenheternas

förvaltning vid varje räkenskapsårs slut inlevereras till statskontoret och

där redovisas såsom »Diverse medel» under rubrik: »Inkomster från lägenheterna

Johanneshov och Kvarnängen».

Genom särskilt beslut den 21 mars 1930 föreskrev Kungl. Majit vidare,

att vid utgången av dåvarande budgetår å djurgårdskommissionens giroräkning

i riksbanken innestående, från ifrågavarande lägenheter influtna

medel skulle inlevereras till statskontoret och där bokföras under förutnämnda

rubrik för att i mån av behov användas för bestridande av de genom

stadsplaneläggning av lägenheterna uppkommande kostnader.

Djurgårdskommissionen har till en början meddelat, att kommissionen

med anledning av den förutnämnda föreskriften i Kungl. Majits beslut den

21 mars 1930 till statskontoret den 30 juni 1930 inlevererade ett belopp av

15,858 kronor 84 öre. Sedermera har, upplyser vidare kommissionen, å samma

konto till statskontoret av kommissionen inlevererats ytterligare genom

utarrenderingar uppkomna överskottsmedel, så att å kontot numera innestå

tillhopa 77,879 kronor 80 öre. Kommissionen framhåller emellertid, att på

sätt i det följande angives stadsplanearbetet rörande Johanneshov och Kvarnängen

dragit vissa kostnader, till vilkas täckande i lörsta hand torde böra tagas

i anspråk nyssberörda inkomstmedel från fastigheterna.

Djurgårdskommissionen uttalar härefter, att frågan örn stadsplaneläggningen

av Johanneshov och Kvarnängen framskjutits huvudsakligen av den

anledningen, att stadsplanens utformning måste bliva beroende av förortsbanors

och övriga huvudtrafikleders sträckning genom områdena, beträffande

vilka frågor utredningar och beslut ankomma på Stockholms stad. Under åren

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kanal. Maj.ts proposition nr 304.

1937 och 1938 hade emellertid Stockholms stads myndigheter träffat sådana

avgöranden i dessa frågor, som utgjorde förutsättning för utformning av stadsplan

beträffande Johanneshovs- och Kvarnängsområdena.

Beträffande det nu ifrågavarande avtalet har djurgårdskommissionen till

en början anfört:

Vid utformningen av stadsplan med tillhörande avtal rörande Johanneshov

och Kvarnängen, som totalt omfattar en areal av c:a 482,000 kvadratmeter,

har kommissionen ansett sig kunna medgiva, att den till idrottsanläggningen

och de gamla försvarsverken för närvarande disponerade marken ävensom

visst skyddsområde emot redan befintliga industriområden invid kronans

mark finge med en areal av c:a 50,000 kvadratmeter avsättas för angivna ändamål

samt utan avräkning eller ersättning avstås till staden. Beträffande

därefter återstående areal, 432,000 kvadratmeter, har kommissionen ansett,

att stadsplanelagens bestämmelser i fråga om skyldighet att till staden utan

ersättning avstå mark för gator och dylikt ändamål borde läggas till grund

för avtalet samt att bebyggelsen borde omfatta hus av olika typer, dels s. k.

höghus av samma typ som exempelvis innefattas i de fastställda stadsplanerna

för Ladugårdsgärdet samt Marieberg—Konradsberg, dels ock hus med den

lägre höjd, som förekommer särskilt i de av Stockholms stad under senare år

exploaterade områdena för hyreshus inom Enskede och Bromma församlingar.

Med utgående från dessa grunder uppgjordes vissa stadsplaneskisser

för kronans område med antagande tillika, att markreservationer för stadens

förortsbanor och övriga huvudtrafikleder ej behövde ske. Skisserna utvisade,

att en tillfredsställande stadsplan under angivna förutsättningar och antaganden

skulle kunnat åstadkommas med ett exploateringstal av 0.50, motsvarande

c:a 216,000 kvadratmeters golvyta eller c:a 7,200 normaleldstäder om

30 kvadratmeter.

På sätt förut angivits måste staden för berörda trafikleder taga i anspråk

mer mark, än som enligt nyssnämnda, ur enbart exploateringssynpunkter utarbetade

stadsplaneskisser hade utlagts till gator och andra allmänna platser.

Vidare förklarade sig staden önska förvärva det centrala området söder om

idrottsanläggningen för dennas utvidgning och därmed sammanhängande

ändamål.

Mellan kommissionen och stadens delegerade överenskoms då, att i den

mån på grund av angivna eller andra förhållanden den blivande stadsplanen

komme att inom kronans kvarblivande kvartersmark inrymma ett antal eldstäder

understigande det ovan angivna c:a 7,200, i stadsplanen skulle intagas

och till kronan överlåtas staden tillhörig kvartersmark, inrymmande eldstadsantal,

som motsvarade underskottet å kronans kvarvarande område. Den

stadens mark, som sålunda skulle i utbyte tillföras kronan, skulle ligga i anslutning

till annan kronans nu ifrågavarande mark samt vara ur grundförhållanden

och eljest lämplig för avsedd bostadsbebyggelse.

I anslutning till de sålunda överenskomna förutsättningarna hade, fortsätter

kommissionen, den nu föreliggande stadsplanen med tillhörande avtal utarbetats.

De områden, som kronan enligt avtalet behölle eller förvärvade,

läge skilda från varandra dels på grund av trafikledernas framdragande samt

utläggandet av idrottsområdet, dels enär vid verkställda jordborrningar inom

det sydöstra området visat sig, att den mittersta delen icke ägde tillfredsställande

byggnadsgrund, varför den icke kunde av kronan godkännas som bytesobjekt.

Genom stadsplanen och avtalet tillförsäkrades kronan samman
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 304.

5

lagt omkring 7,300 bostadseldstäder, varav cirka 2,700 vore belägna inom de

kronan tillbytta områdena. Därjämte förefunnes inom kronans nu ifrågavarande

kvartersmark möjligheter att anordna lokaler för butiks-, biograf- och

garageändamål.

De sex särskilda områden, där kronans kvartersmark är belägen, benämnas

i avtalet exploateringsområden och hava å de till avtalet hörande kartorna

angivits med röd kantfärg och bokstavsbeteckning.

Avtalet har i jämförliga delar utformats i anslutning till bestämmelserna i det

år 1937 träffade Mariebergs—Konradsbergsavtalet (proposition nr 290/1937).

I fråga om kostnaderna för stadsplanens genomförande gällde alltså, anför

kommissionen, som huvudregler, att kostnader för gatuarbeten och avloppsledningar,

som hänförde sig till mark utom exploateringsområde, skulle bäras

helt av staden, medan motsvarande kostnader för gatu- och avloppsledningsarbeten

inom exploateringsområde bekostades av kronan, med vissa modifikationer

beträffande dels gatudel utmed park, dels avloppsledning, som

betjänade även park eller mark utanför exploateringsområde.

De olika tillträdesdagarna hava anknutits till antagna arbetsförhållanden

och beräkningar angående iordningställande av huvudtrafikleder samt av den

nya Skanstullbron.

Med hänsyn till önskvärdheten av att arbetena med sagda bro må kunna

påbörjas redan i år, anser kommissionen det angeläget, att förevarande avtal

förelägges nu pågående riksdag.

Djurgårdskommissionen meddelar härefter, att stadsplanearbetet rörande

nu ifrågavarande områden dragit vissa kostnader, vilka den 30 juni 1938

uppgått till sammanlagt 16,705 kronor, vartill komme kostnader under innevarande

budgetår. Av ifrågavarande kostnader hade 5,584 kronor bestritts

av de hyresmedel, vilka i enlighet med vad förut anförts av kommissionen

inlevererades till statskontoret den 30 juni 1930, medan övriga kostnader

tillsvidare förskotterats av medel, influtna vid Ladugårdsgärdesexploateringen.

Kommissionen förutsätter, att, därest föreliggande avtal och stadsplan vinna

godkännande i enlighet med vad i avtalets § 14 angives, statsmakterna

tillika besluta, att kronans kvartersmark enligt sagda avtal skall, så snart

lämpligen kan ske, exploateras, samt att exploateringens verkställande uppdrages

åt djurgårdskommissionen.

Vid denna exploatering torde, anför kommissionen, i fråga om bestridande

och förskotterande av kostnader samt disposition av inflytande eller redan

influtna medel från områdena böra bliva gällande enahanda huvudgrunder,

som i propositionerna nr 227 och nr 290 till 1937 års riksdag samt nr 180 till

1938 års riksdag föreslagits och av riksdagen godkänts i fråga örn exploateringen

av Marieberg. Vid dylikt förhållande torde exploateringsverksamheten

rörande Johanneshov och Kvarnängen böra i räkenskapsliänseende helt

skiljas från övrig av djurgårdskommissionen bedriven exploateringsverksamhet

(å Ladugårdsgärdet samt å Marieberg och Konradsberg).

Djurgårdskommissionen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå inne
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

varande års riksdag att, dels godkänna det nu ifrågavarande avtalet, dels

besluta, att de i avtalet avsedda, kronan efter avtalets godkännande tillhöriga

markområdena skola stå under djurgårdskommissionens vård och förvaltning

för att genom kommissionens försorg exploateras i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i det föregående anförts, dels ock besluta, att

kostnaderna för ifrågavarande exploateringsverksamhet skola bestridas och

inflytande försäljningsmedel tills vidare redovisas på sätt förut antytts.

Fastighetsdirektören Axel Dahlberg har i egenskap av förhandlingsdelegerad

för Stockholms stad avgivit följande särskilda yttrande:

Jag har icke ansett mig kunna biträda den överenskommelse, som träffats

angående stadsplaneläggning av det kronan tillhöriga Johanneshovsområdet

i vad denna överenskommelse avser stadsplanens utformning.

Vad först beträffar de trafikanordningar, som enligt stadsplanen äro avsedda

att komma till utförande, synes det mig vara i hög grad oriktigt att det

icke sörjts för en anslutning mellan den nuvarande Huddingevägen och den

blivande högbron vid Skanstull. Såsom stadsplanen nu utformats måste

nämligen hela den långväga trafiken dragas in genom Johanneshovs bostadsområde,

en trafik, som annars med största fördel kunnat ledas helt vid sidan

av detta område på den av korsande trafik icke besvärade Huddingevägen.

Min reservation gäller emellertid framförallt den bebyggelse, som enligt

stadsplanen skulle medgivas på området.

Stockholm har efter världskriget och den därefter följande krisens slut

genomgått en utvecklingsperiod av en synnerligen kraftig bostadsproduktion.

De bostäder, som under denna period tillkommit, hava, samtidigt som de

kommit att utmärkas av en allt fullkomligare teknisk utrustning, blivit alltmer

otillfredsställande med hänsyn till trevnadsvärde, hygienisk kvalitet,

lägenhetsyta och hyreskostnad.

Utformningen av bostadshuset kom i liög grad att röna inflytande av det

förtjänstintresse, som helt naturligt måste behärska dess tillverkare. All

strävan inriktades på att tillskapa objekt, som gåvo högsta möjliga ekonomiska

utbyte. Resultatet framkom i alltmer fullkomnad gestalt. Det blev

det höga och tjocka huset, det blev sekundärbelysta kök eller matvrår, det

blev djupa, illa belysta rum, ohanterliga hallutrymmen och passager, mörka

badrum och många lägenheter per trappan. Det blev de ensidigt förlagda

lägenheterna, som ur hygienisk synpunkt borde utdömas såsom familjebostäder

vare sig dessa äro förlagda mot norr, öster eller väster.

Så uppväxte omkring 1930-talet det ena bostadsområdet efter det andra

med sådana hus. Då kommo Rörstrands- och Atlasområdena samt Lilla Essingen

fram. Den bebyggelse, som här tillskapats, hade redan från början

slumkaraktär.

Senare ha tillkommit Gärdet och Konradsberg-Marieberg, som i stort präglas

av samma bebyggelse, något justerad efter tidens arkitektoniska moderiktning.

Med ansvar för stadens bostadsförsörjning och i känsla av att här nämnda

bostadstyper måste ersättas av andra, helt präglade av mänskliga beliovssynpunkter,

utformade fastighetsförvaltningen det smala 3-våningshuset. Denna

hustyp giver möjlighet att tillskapa högvärdiga hyreslägenheter, även av

minsta storlek och lämpade för familjer.

När man ägde tillgång till denna socialt högvärdiga hustyp, som erfarenhetsmässigt

prövats och fullkomnats i byggnader, inrymmande icke mindre

än cirka 20,000 eldstäder, synes det mig som man haft rätt att vänta, att djur
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

7

gårdskommissionen skulle funnit sig böra gå med på att låta just denna och

icke någon annan hustyp huvudsakligen förekomma i stadsplanen för Johanneshovsområdet.

Så har icke skett. I 3-våningssmalhus skola uppföras endast

c:a 1,460 eldstäder av de i planen ingående c:a 7,300. I punkthus på 7

och 8 våningar äro avsedda att byggas icke mindre än c:a 3,500 eldstäder.

Det återstående antalet eldstäder skall byggas i hus av mindre höjd men med

sådan bredd att endast undantagsvis genomgående lägenheter torde komma

att erhållas.

En bebyggelse av sådan art har icke tidigare förekommit på stadens ytterområden.

Det är att beklaga, att djurgårdskommissionen i syfte att erhålla

högsta möjliga avkastning av marken ansett sig böra framtvinga en bostadsbebyggelse,

som tillför Stockholms bostadsbestånd ett tillskott av bostadslägenheter,

som dels i ett stort antal fall måste bli mindre goda och dels komma

att betinga höga kostnader för de boende.

Det förefaller också råda en skriande motsättning mellan den uppfattning,

som rikets högsta ledning har om vår befolkningsutveckling och den inriktning,

som har kommit till synes hos en statlig kommission. Regeringen hyser

bekymmer för befolkningsutvecklingen och har fått riksdagen att fatta

ganska vittgående ekonomiska beslut i syfte att medverka till byggande av

bostäder för barnrika familjer och den av regeringen tillsatta befolkningskommissionen

uttalar i sitt slutbetänkande en del allvarsord, bl. a. om vikten

av att produktion av goda och billiga familjebostäder stimuleras.

Den andan har synbarligen icke präglat djurgårdskommissionen. För kommissionen

har det i stället varit angeläget att söka få så hög avkastning av

marken som möjligt.

Nu kommer Johanneshovsområdet med den utformning stadsplanen fatt

att tillsammans med Atlas- och Rörstrandsområdena, Ldia Essingen samt

Konradsbergs- och Gärdesområdena för långliga tider stå såsom beklämmande

monument över en stadsplaneverksamhet från vår tid.

Statskontoret har i utlåtande den 22 april 1939 för sin del icke funnit anledning

till erinran mot vad djurgårdskommissionen i ärendet föreslagit.

Statskontoret har emellertid velat fästa uppmärksamheten vid att, såvitt framgår

av proposition nr 184 till innevarande års riksdag angående redovisningen

av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter

m. m., förevarande markområden ävensom därifrån inflytande försäljningsmedel

från och med budgetåret 1940/41 avses skola redovisas såsom diverse

medel å statens allmänna fastighetsfond.

Riksräkenskapsverket har den 27 april 1939 avgivit utlåtande i ärendet såvitt

avser redovisningen av de med den omhandlade markexploateringen förenade

inkomsterna och utgifterna. Härom har riksräkenskapsverket anfört:

Enligt djurgårdskommissionens förslag skulle i fråga örn bestridande och

förskotterande av kostnader samt disposition av inflytande eller redan influtna

medel vid exploateringen av områdena Johanneshov och Kvarnängen

bliva gällande enahanda huvudgrunder, som i propositionerna 1937:227,

1937:290 och 1938:180 föreslagits och av riksdagen godkänts i fråga örn

Marieberg. Härvid har emellertid exploateringsverksamheten rörande Johanneshov

och Kvarnängen förutsatts skola i räkenskapshänseende helt skiljas

från övrig av djurgårdskommissionen bedriven exploateringsverksainhet (a

Ladugårdsgärdet samt å Marieberg och Konradsberg).

Enligt propositionen 1937:290 skulle försäljningsmedlen för Konradsbergs
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kunni. Maj.ts proposition nr 304.

och Mariebergsområdena, på sätt statskontoret och riksräkenskapsverket föreslagit,

tills vidare redovisas å en särskild diversemedelstitel hos statskontoret

för att sedermera, efter fortsatt utredning angående de budgettekniska

formerna tor dispositionen av inflytande försäljningsmedel, disponeras på

sätt statsmakterna senare kunde komma att besluta. Härmed lärer hava avsetts,

bland annat, att Mariebergsmedlen liksom vissa andra likartade försäljningsmedel

skulle reserveras för att av lantförsvaret disponeras till täckande

av vissa förskotterade byggnadskostnader m. m.

Enligt propositionen 1938: 180 skulle vissa kostnader för Stockholmsgarnisonens

utflyttning till Järvafältet tills vidare förskotteras från anslag å

fonden för förlag till statsverket, varvid förutsattes, att de å särskild diversemedelstitel

hos statskontoret redovisade försäljningsmedlen för tomter å

Ladugårdsgärde skulle fortfarande fonderas för att sedermera fagas i anspråk

för reglering av samtliga förskott för bestridande av de med garnisonens

utflyttande förenade byggnadskostnaderna.

I propositionen nr 184 till innevarande års riksdag har framlagts förslag

om redovisning å statens allmänna fastighetsfond av, bland annat, lantförsvarets

fastigheter, varvid till denna fond även skulle överföras de från anslag

a fonden för förlag till statsverket förskotterade, i propositionen

1938: 180 avsedda byggnadskostnaderna. Vidare har föreslagits, att de gen°m

exploateringen av vissa på sin tid för militära ändamål "avsedda markområden

(Ladugårdsgärde, Marieberg, Johanneshov, Kvarnängen m. fl.) inflytande

försäljningsmedlen skulle överföras till fastighetsfonden, där de

skulle redovisas å diversemedelstitlar för att sedermera användas till täckning

av berörda kostnader. Denna anordning skulle emellertid betraktas såsom

ett provisorium, som borde upphöra så snart den berörda utflyttningen

till Järvafältet, respektive flyttningen av ammunitionsfabriken i Marieberg

slutförts. Dessa förslag avses emellertid skola genomföras först vid budgetårsskiftet

1940.

Med åberopande av vad riksräkenskapsverket sålunda anfört tillstyrker

riksräkenskapsverket, att exploateringskostnaderna och försäljningsmedlen

för områdena å Johanneshov och Kvarnängen på sätt djurgårdskommissionen

föreslagit tills vidare redovisas å en hos statskontoret upplagd diversemedelstitel

samt erinrar, att denna titel, när lantförsvarets fastigheter upptagas

till redovisning a fastighetsfonden, bör bokföras å sistnämnda fond,

vilket innebär, att nämnda diversemedelstitel då torde komma att överföras

till arméförvaltningens räkenskaper.

Byggnadsstyrelsen har i ett den 2 maj 1939 inkommet utlåtande anfört:

De handlingarna bilagda stadsplaneförslagen föreligga icke i fullt färdigt

skick och hava icke heller ännu slutbehandlats av stadens myndigheter. Byggnadsstyrelsen

har därför i detta sammanhang icke kunnat ingå på en fullständig

detaljgranskning av förslagen ifråga.

Av stadsplanehandlingarna sådana de nu föreligga framgår emellertid, att

de ifrågakomna exploateringsområdena upptaga en högre och tätare bebyggelse

än som hittills ifrågakomma inom de tidigare bebyggda områdena av

förevarande stadsdelar, och att vissa delar av området synas även i och för

sig väl hårt utnyttjade. Med hänsyn till att överenskommelse träffats och till

den väsentliga förbättring av trafikförbindelserna mellan de ifrågakomna

områdena och de centrala delarna av staden, som avses att åstadkommas genom

den nya högbron vid Skanstull och genom de inom områdena föreslagna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

9

fyra nya förortsbanorna, anser dock styrelsen, att förberörda omständigheter

icke böra utgöra hinder för ett godkännande av föreliggande stadsplaneavtal.

Vissa justeringar i fråga om den föreslagna bebyggelsens utformning i såväl

höjd som plan få dock anses önskvärda. Dessa jämkningar äro emellertid

av den art, att de torde kunna åstadkommas utan hinder av att avtalet

godkännes.

Mot själva avtalet har byggnadsstyrelsen i sak intet att erinra.

På grund av vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen tillstyrka bifall till

djurgårdskommissionens förevarande framställning.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att djurgårdskommissionen i

en samtidigt med den här förut berörda framställningen inkommen skrivelse

hemställt om reglering av anställnings- och avlöningsvillkoren för vissa hos

djurgårdskommissionen anställda befattningshavare. Framställningen går

i huvudsak ut på — förutom vissa höjningar av de nu utgående löneförmånerna

-—- att extra ordinarie anställning skulle beredas vissa befattningshavare.

över framställningen hava utlåtanden sedermera avgivits av statskontoret

och allmänna civilförvaltningens lönenämnd. Med hänsyn till den

långt framskridna tiden av riksdagens arbetsperiod synes mig förevarande

fråga icke nu böra upptagas till prövning.

De nu ifrågavarande, staten tillhöriga lägenheterna Johanneshov och

Kvarnängen, som omfatta en areal av omkring 482,000 kvadratmeter, exproprierades

enligt beslut år 1858 för att användas för försvarsväsendets

räkning. Å områdena påbörjades också uppförande av vissa försvarsverk,

men arbetena avstannade efter kort tid utan att fullbordas, varefter områdena

icke disponerats för något militärt ändamål. Enligt beslut av Kungl.

Majit hava lägenheterna därefter från och med den 1 juli 1930 avskilts från

lantförsvaret och tills vidare överlämnats till förvaltning av djurgårdskommissionen.

Sedan visst område av de ifrågavarande lägenheterna upplåtits

till Stockholms stad, har å detta område numera anlagts en idrottsplats.

Stadsplaneläggning av lägenheterna har dragit ut på tiden huvudsakligen

med hänsyn till att stadsplanens utformning sammanhängt med spörsmålen

om förortsbanornas och de övriga huvudtrafikledernas sträckning genom

områdena. Sedan avgöranden från Stockholms stads sida beträffande dessa

frågor träffats, hava mellan djurgårdskommissionen och Stockholms stads

förhandlingsdelegerade förts förhandlingar, vilka numera resulterat i det föreliggande

avtalet. Med detsamma avses att åvägabringa stadsplan för lägenheterna

samt att lösa vissa mark- och ersättningsfrågor. I sistnämnda

hänseende innebär avtalet i huvudsak, att — förutom att staten till staden

utan avräkning eller ersättning överlåter den till idrottsanläggningen

och de gamla försvarsverken för närvarande disponerade marken ävensom

visst skyddsområde emot redan befintliga industriområden invid kronans

mark, sammanlagt uppgående till omkring 50,000 kvadratmeter -— vissa

markbyten äga rum mellan parterna. Härmed åsyftas att inom statens nuvarande

område tillförsäkra staden markreservationer för stadens förortsbanor

och övriga trafikleder ävensom mark för idrottsanläggningens utvidgning

och därmed sammanhängande ändamål. I stiillet för den mark,

Departe
ments
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

som sålunda skall avstås mot vederlag, erhåller staten mark, som ligger i

anslutning till annan kronans nu ifrågavarande mark och vars värde ur exploateringssynpunkt

motsvarar värdet av den avstådda marken. Då jag för

min del funnit avtalet, som i jämförliga delar i allt väsentligt utformats i

anslutning till bestämmelserna i det av statsmakterna år 1937 godkända avtalet

rörande Mariebergs- och Konradsbergsområdena, vara av beskaffenhet

att kunna godtagas och då detsamma är bindande under förutsättning, bland

annat, att det godkännes före den 1 oktober 1939, tillstyrker jag, att avtalet

förelägges innevarande års riksdag. Med hänsyn till de anmärkningar, som

framställts mot stadsplaneförslagen, synes hinder icke böra möta för Kungl.

Majit att godkänna avtalet, även om stadsplaneförslagen icke skulle kunna

av Kungl. Majit godkännas i helt oförändrat skick.

Vad angår exploateringen av den mark, som enligt avtalet skulle förbliva

i kronans ägo eller förvärvas av kronan, synes densamma liksom kronans

övriga exploateringsverksamhet i Stockholm böra omhänderhavas av djurgårdskommissionen.

För sådant ändamål torde jämväl den mark, som kommer

att av kronan förvärvas, böra ställas under djurgårdskommissionens

förvaltning.

Enligt djurgårdskommissionens förslag skulle i fråga om bestridande och

förskotterande av kostnader samt disposition av vid exploateringen av områdena

Johanneshov och Kvarnängen inflytande eller från områdena redan

influtna medel bliva gällande enahanda huvudgrunder, som i propositionerna

1937: 227, 1937: 290 och 1938: 180 föreslagits och av riksdagen godkänts

i fråga örn Marieberg. Härvid har emellertid exploateringsverksamheten rörande

Johanneshov och Kvarnängen förutsatts skola i räkenskapshänseende

helt skiljas från övrig av djurgårdskommissionen bedriven exploateringsverksamhet

(å Ladugårdsgärdet samt å Marieberg och Konradsberg). Vad

djurgårdskommissionen sålunda föreslagit har icke givit mig anledning till

erinran. I enlighet härmed skulle, bland annat, exploaterings- och försäljningsmedlen

tills vidare redovisas å en hos statskontoret upplagd diversemedelstitel.

Vid bifall till Kungl. Majits i proposition nr 184 till innevarande

ars riksdag framlagda förslag angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet,

tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m. torde emellertid

nämnda medel fran och med budgetåret 1940/41 böra redovisas såsom

diverse medel å statens allmänna fastighetsfond. Denna överföring, vilken

ingår som ett led i ordnandet av den statliga fastighetsredovisningen,

innebär i sak endast, att viss del av exploateringsinkomsterna provisoriskt

reserveras för avskrivningsändamål och ändrar sålunda för Johanneshovslika

litet som för Ladugårdsgärdes- och Mariebergsområdenas del egendomens

karaktär av allmän tillgång för statsverket.

Med åberopande av det anförda och under framhållande av att proposition

i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas utan hinder

av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade

tiden gått till ända hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

11

dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat avtal mellan

djurgårdskommissionen och Stockholms stads förhandlingsdelegerade;
dels

besluta, att de i avtalet avsedda, kronan efter avtalets

godkännande tillhöriga markområdena skola genom djurgårdskommissionens

försorg exploateras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående anförts;

dels ock besluta, att kostnaderna för ifrågavarande exploaterings

verksamhet skola bestridas på sätt i det föregående

förordats och att inflytande försäljningsmedel skola

tills vidare redovisas på sätt av mig angivits.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

Bilaga.

Under förutsättning, alt inom djurgårdskommissionen i samråd med vederbörande

myndigheter i Stockholms stad upprättade förslag till stadsplaner

för delar av stadsdelarna Johanneshov, Södra Hammarby m. fl. i Enskede

församling, åskådliggjorda å stadsplanekartor, märkta pl. 2261, pl. 2265 och

pl. 2279 jämte tillhörande stadsplanebestämmelser varda i vederbörlig ordning

godkända av Stockholms stadsfullmäktige och fastställda av Kungl.

Majit, har mellan djurgårdskommissionen för Kungl. Majit och kronan, å

ena, och Stockholms stads delegerade för förhandlingar med djurgårdskommissionen

för Stockholms stad, å andra sidan, träffats följande

Avtal

§ 1.

Mom. 1. Kronan överlåter till Stockholms stad med full äganderätt all

den kronan tillhöriga mark, vilken enligt stadsplaneförslagen utlagts som

gata eller annan allmän plats eller ock erhållit beteckningen A, G, Y, T,

TD, Tb, Tz eller Tzg.

Mom. 2. Kronan tillhörig byggnad, plank och staket å överlåtet område

ingår i överlåtelsen.

§ 2.

Mom. 1. Staden överlåter till kronan med full äganderätt all sådan kronan

nu icke tillhörig mark, som enligt stadsplaneförslagen utlagts såsom

tomtmark för bostads- eller affärsändamål och är belägen inom område, vilket

å härvid som bilagor I, II och III fogade kartor avgränsats med röd heldragen

linje. Dylikt med röd heldragen linje avgränsat område benämnes

i det efterföljande exploateringsområde med å kartorna angiven bokstavsbeteckning

A1, B1, C1, D\ E1 och F1.

Staden avstår vidare till kronan all övrig staden såsom ägare till viss fastighet

eller eljest tillkommande rätt beträffande den mark inom exploateringsområdena,

vilken i förenämnda stadsplaneförslag utlagts såsom tomtmark

för bostads- eller affärsändamål.

Mom. 2. Staden tillhörig byggnad, plank och staket å överlåtet område

ingår i överlåtelsen.

§ 3.

Vardera kontrahenten skall äga att med stöd enbart av detta avtal och sålunda

utan att någon ytterligare handling av medkontrahenten utfärdas söka

och erhålla lagfart å den fasta egendom, som kontrahenten genom detta avtal

förvärvar, så snart föreliggande stadsplaneförslag blivit fastställda och

detta avtal godkänt i enlighet med vad nedan i § 14 sägs.

Vid samma tidpunkt skola kontrahenterna avlämna lagfarts- eller äganderättsbevis

rörande överlåten fast egendom ävensom brandförsäkringshandlingar

beträffande tillhöriga byggnader å desamma, allt i den mån sådana

bevis och handlingar innehavas av kontrahenterna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

13

Sedan de ovan i detta avtal omför mälda stadsplaneförslagen jämte tillhörande

stadsplanebestämmelser blivit fastställda av Kungl. Maj:t, åligger det

vardera kontrahenten att snarast möjligt till vederbörande myndighet ingiva

vederbörlig ansökan örn sådana mätnings- och styckningsförrättningar rörande

enligt detta avtal å honom överlåten fast egendom, som erfordras för

erhållande av lagfart å densamma.

Vardera kontrahenten skall vidkännas alla kostnader för lagfart å de av

honom förvärvade fastigheterna samt för lagfarten erforderliga mätningsoch

styckningsförrättningar.

§ 4.

Mom. 1. Av staden till kronan överlåten mark inom exploateringsområdena

A1, B1 och D1 tillträder kronan den 14 mars 1940. Annan av staden

enligt detta avtal överlåten mark tillträder kronan ett år efter därom av

kronan meddelad skriftlig tillsägelse. Marken överlåtes av staden och tillträdes

av kronan i nu befintligt skick.

Mom. 2. Av kronan enligt detta avtal till staden överlåten, utanför exploateringsområdena

belägen mark tillträder staden i nu befintligt skick

den 14 mars 1940.

I fråga om annan av kronan överlåten mark skall gälla, att därest kronan

själv i enlighet med bestämmelserna i § 8 mom. C här nedan deltager i gatas

iordningställande, staden skall tillträda gatumarken i fråga å tid, som nedan

i § 8 mom. C sista stycket sägs, varemot, därest staden skall iordningställa

viss gata eller annan allmän plats, staden må med stöd av detta avtal

påfordra tillträde av den ifrågavarande marken tre månader efter skedd tillsägelse.

§ 5.

Vardera kontrahenten garanterar att av honom överlåten fast egendom

icke besväras av inteckning.

§ 6.

Mom. 1. Stockholms stad garanterar, att ingen nyttjanderättsupplåtelse

är gällande beträffande av staden till kronan överlåten fast egendom vid

kronans tillträde av densamma.

Mom. 2. Kronan är skyldig tillse, att av kronan till staden överlåtet område

icke vid stadens tillträde av detsamma belastas av annan nyttjanderättsupplåtelse

än som nu gäller och avser idrotts-, spårvägs-, elektricitetseller

annat ledningsändamål.

§ 7.

Vardera kontrahenten uppbär den avkastning från av honom genom detta

avtal förvärvad egendom, som belöper på tiden från och med respektive tillträdesdag,

samt ansvarar för från samma tidpunkt belöpande skatter, onera

och utskylder å egendomen.

Skulle kronan få erlägga kommunalutskyld för realisationsvinst beträffande

egendom, som kronan genom detta avtal förvärvat, skall staden ersätta

kronan sålunda utgivet utskyldsbelopp.

§ 8.

Kostnaderna för iordningställande av gator och allmänna platser inom

exploateringsområdena samt för dessa områdens förseende med erforderligt

underjordiskt avlopp skola fördelas mellan kronan och staden i enlighet med

följande:

Mom. A. Det åligger kronan att bestrida kostnaderna för iordningställandet

av gatudel utmed i förenämnda stadsplaneförslag upptagen kvar
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

tersmark, vilken kronan genom detta avtal förvärvar eller redan nu äger

och ej genom detta avtal överlåter till staden, allt till den bredd, som motsvarar

tomtägares skyldighet enligt stadsplanelagen att ersätta staden värdet

av gatumark, samt staden att bestrida kostnaderna för iordningställandet

av övrig del av gatorna ävensom av mark, som i föreliggande stadsplaneförslag

betecknats såsom park, parkväg eller lekplats. Gatornas iordningställande

omfattar gatornas terrassering, förseende med bärlager och ytbeläggning

samt iordningställande av där eventuellt förekommande gatuplantering.

Den tillåtna hushöjd, som sålunda kommer att ligga till grund för beräkningen

av kronans bidragsskyldighet, skall anses vara den å stadsplanen

med bokstaven H och siffra angivna hushöjden och, då höjden ej är på så

sätt angiven, nivåskillnaden mellan den å byggnadskropp å stadsplanen angivna

höjden över stadens nollplan och vidliggande gatas medelhöjd framför

byggnadskroppen.

Där enligt det förestående kostnaderna för gatas iordningställande skola

fördelas mellan kronan och staden, skall fördelningen avse hela kostnaden

för gatans anläggning, och vardera kontrahenten härav påföras andel i förhållande

till den gatubredd, vars iordningställande han enligt bestämmelserna

här ovan har att bekosta.

Kronan är icke skyldig att bekosta eller deltaga i kostnaderna för grundförstärkningar

eller andra anordningar, som erfordras för spårvägsförbindelser

eller för utförandet av broar, viadukter, trafiktunnlar eller annat dvlikt.

Mom. B. Kostnaderna för underjordiskt avlopp, som framgår i och avser

att uteslutande betjäna mark, vilken i stadsplaneförslagen betecknats

som park, parkväg eller lekplats, ävensom anslutningsledning från dylik

mark, bestridas av staden. Kostnaderna för annat underjordiskt avlopp

inom exploateringsområde skola bestridas av kronan under iakttagande av

att, därest avloppsanordning avser att betjäna även mark utanför exploateringsområde,

kronan ej må belastas med större andel av kostnaderna än

som kan anses belöpa på avloppet från exploateringsområde, jämfört med

avloppet från annat område, för vilket avloppsanordningen jämväl är avsedd.

Bestämmelserna i detta moment avse icke servisledning.

Mom. C. De arbeten, vilka enligt förestående mom. A och B skola helt

eller delvis bekostas av kronan, må, därest kronan så önskar, utföras genom

kronans försorg och under sedvanligt entreprenöransvar samt i övrigt

med iakttagande av, vad som för utförande av dylika arbeten inom Stockholms

stad är föreskrivet eller brukligt, dock att i fråga om kloakledning

rör jämte tillbehör tillhandahållas samt rörläggning ombesörjes av staden.

Med sedvanligt entreprenöransvar avses härvid, att kronan gentemot staden

skall vara skyldig att under två år efter gatas iordningställande och

godkännande enligt fjärde stycket i förevarande moment ansvara för de

justeringar av arbetena, som kunna bliva en följd av å gatan uppkomna

sättningar eller felaktigt utförande eller mindre goda materialier.

Där arbete utföres genom kronans försorg, skall staden äga utöva nödig

teknisk kontroll över arbetets planläggning och utförande samt över de använda

materialiernas beskaffenhet.

Sedan kronan till staden anmält, att arbete, som avses i förevarande paragraf

blivit färdigt, skall detsamma så fort ske kan och senast inom en månad

avsynas av staden. Så snart vid avsyningen anmärkta bristfälligheter

blivit avhjälpta, skall på anmodan av kronan slutavsyning verkställas. Från

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

15

och med den tidpunkt, då gata eller gatudel sålunda blivit avsynad och godkänd,

skall staden tillträda densamma för framtida underhåll och vård.

Mom. D. Staden skall icke äga påfordra utförandet av de arbeten och

anordningar, som avses i förevarande paragraf, tidigare, än som erfordras

i följd av gällande stadsplanelags bestämmelser angående skyldighet för

staden att upplåta gata eller annan allmän plats till allmänt begagnande.

Därest på anmodan av staden sådana arbeten och anordningar utföras

tidigare än i förra stycket sagts, skall staden förskottera för arbetena erforderliga

utlägg i de delar de avse kronans andel i kostnaderna, med rätt

för staden att vid den i förra stycket avsedda tid få av kronan återguldet

av staden sålunda förskotterat kapitalbelopp.

Mom. E. Staden tillhörig för gata eller annan allmän plats avsedd mark,

som kronan äger att iordningställa i enlighet med bestämmelserna i denna

paragraf, skall staden för dylikt ändamål ställa till kronans disposition inom

exploateringsområdena A1, B1 och D1 senast den 14 mars 1940 och i övrigt

senast sex månader efter därom av kronan meddelad skriftlig tillsägelse.

Mom. F. Alla kostnader för drift och underhåll av de i denna paragraf

avsedda anordningar och områden skola bestridas av staden.

§ 9.

Mom. 1. Staden skall i den mån nedan icke annorlunda stadgas ensam

utföra och bekosta alla utanför exploateringsområdena för dessa erforderliga

trafikleder m. m. samt ledningar för avlopp, vatten, gas och elektricitet, allt

i följande ordning:

1) Den del av huvudtrafikleden, vilken å kartan III angivits med grön

färgbeteckning, skall, jämte övriga erforderliga anordningar, senast den 1

augusti 1940 vara utförd i sådant skick, att allmänna vägarna Dalarövägen

och Tyresövägen genom exploateringsområdet B1 kunna avlysas från allmän

trafik.

Staden skall vidtaga alla erforderliga åtgärder, så att den inom exploateringsområdet

C1 belägna delen av Dalarövägen kan senast den 14 mars 1940

vara avstängd för genomgående trafik för omläggning i enlighet med stadsplaneförslaget

samt att trafiken å denna del av Dalarövägen från nyssnämnda

tidpunkt ledes i provisorisk sträckning, som å kartan III angivits med

röd färgbeteckning. Alla provisoriska anordningar, vägförbättringar, m. m.,

vilka erfordras eller kunna komma att föreskrivas av vederbörade myndighet

för trafikens framförande på sätt angivits i föregående punkt, skola

utföras och bekostas av staden.

2) De med blå färg betecknade gatuområdena, belägna omedelbart norr

om exploateringsområdet D1 och öster om exploateringsområdet F1, skola

vara iordningställda och öppnade för allmän trafik vid samma tidpunkt som

högbron över Skanstull, dock senast den 1 oktober 1944.

3) Övriga med blå färg betecknade gatu- och broförbindelser skola vara

färdigställda och öppnade för allmän trafik senast ett år efter av kronan i

varje särskilt fall meddelad skriftlig tillsägelse, dock att sådan tillsägelse icke

får äga rum före den 1 januari 1941.

4) De med brun färg betecknade gatudelarna, vilka skola bekostas av staden,

skola genom kronans försorg iordningställas med erforderliga ledningar

för avlopp vid sådana tidpunkter, som betingas av hänsyn till iordningställandet

av kronans vidliggande exploateringsområden. Sålunda skola de med

brun färg betecknade gatudelarna mellan exploateringsområdena A1 och B1

iordningställas senast i samband med gatudelars iordningställande inom

exploateringsområdet B1. Den mellan exploateringsområdena B1 och C1 belägna

gatudelen iordningställes i samband med gatudelars iordningställande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 304.

inom exploateringsområdet C1 samt den väster örn exploateringsområdet D1

belägna gatudelen senast vid samma tidpunkt, som de under punkt 2 ovan

med blå färg betecknade gatuområdena. Här avsedda arbeten skola utföras

på det sätt och med sådant material, som staden föreskriver. I övrigt skall

vad i § 8 mom. C är stadgat gälla jämväl nu ifrågavarande arbeten.

5) Huvudavloppsledningar till gränserna för respektive exploateringsområden

skola av staden vara framdragna till de å kartorna I och III med bokstäverna

G1, H\ P1 och R1 ungefärligt angivna platserna vid sådana tider att

av kronan utförda avloppssystem skola kunna anslutas till och betjänas av

stadens avloppsledningar vid platserna P1 och eller R1 senast den 1 april

1941 och vid platserna G1 och H1 senast ett år efter av kronan meddelad

skriftlig tillsägelse.

Vid platserna K1, L1 och M1 inom exploateringsområdet D1 skola av kronan

utförda avloppsledningar medgivas anslutning till befintligt avloppssystem

senast den 1 oktober 1940.

Mom. 2. De med blå heldragen linje betecknade avloppsledningarna mellan

platserna H1 och I1 samt N1 och O1 skola utföras och bekostas av kronan,

dock att, därest dessa avloppsanordningar skola betjäna även mark

utanför kronans exploateringsområde, kronan ej må belastas med större andel

av kostnaderna än som kan anses belöpa på avloppet från exploateringsområde,

jämfört med avloppet från annat område, för vilket avloppsanordningen

jämväl är avsedd. I fråga örn tillhandahållande av rör jämte tillbehör

och rörläggning skall gälla vad därom är föreskrivet i § 8 mom. C.

Mom. 3. Den av kronan enligt detta avtal förvärvade marken, vilken å

kartan II betecknats med gul färg, skall av kronan på dess bekostnad nedschaktas

till samma nivå som vidliggande gata, varvid staden på sin bekostnad

skall verkställa motsvarande nedschaktningar å staden tillhörig mark

inom del, som å samma karta avgränsats med gul heldragen linje.

Mom. 4. Det åligger staden att utföra och bekosta iordningställandet av

kronan nu tillhörig utanför exploateringsområde belägen mark, som genom

detta avtal överlåtes å staden, jämte för dylik mark erforderliga avloppsoch

andra ledningar.

§ 10.

Staden skall utan kostnad för kronan utföra alla erforderliga ledningar

för gas, vatten och elektricitet inom exploateringsområde, allt eftersom bebyggandet

fortskrider och gatorna skola öppnas för allmänt begagnande.

För fastighets anslutning till ledning av nu ifrågavarande slag skall gälla

enahanda som inom stadens övriga områden.

§ 11.

Därest vid utförande av ledningar för vatten och gas dessa eller endera av

dem förlägges i gemensam rörgrav med avloppsledning, skola av gravkostnaderna

vattenledningen påföras 35 °/o och gasledningen 15 %>.

§ 12.

För av endera kontrahenten utförda arbeten skola de kostnader, som jämlikt

bestämmelserna här ovan skola betalas av medkontrahenten, likvideras

under nästföljande kalenderår inom tre månader, räknat från den dag, då

räkning å arbetena kommit honom till handa. För granskning av sådan

räkning skall dess utställare omedelbart efter räkningens översändande hålla

nödiga räkenskaper och verifikationer tillgängliga för medkontrahenten. Vid

uträkning av kostnaderna må debiteras kostnader för terrängundersökningar

och utstakning av gator samt därjämte

a) när fråga är om arbete eller materialanskaffning i egen regi, dels ar
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

17

bets- och materialkostnader (enligt räkenskaper och verifikationer), dels

hyra för arbetsmaskiner enligt överenskommen prislista, dels kostnader för

körslor enligt för dessa gällande prisskalor, dels slutligen ett tillägg av 15

procent för administration, kontroll, arbetsledning, sociala omkostnader, räntor,

handredskap m. m.;

b) när arbete utföres genom entreprenör dels entreprenören tillkommande

ersättning, dels ett tillägg av 6 procent för administration, kontroll, räntor

m. m.

När materialier av egen tillverkning tillhandahållits, skall debiteras samma

priser, som debiteras kontrahentens egna arbeten, dock högst de priser,

materialier av motsvarande kvalitet betingat i allmänna marknaden vid tiden

för användningen. För sådana i allmänna marknaden inköpta materialier,

som kommit till användning vid arbetenas utförande och som icke blivit

inköpta särskilt för dessa, må icke debiteras mer än medelpriset för under

användningsåret inköpta materialier av respektive slag.

§ 13.

Kronan och blivande ägare av tomtmark inom exploateringsområde frikallas

från utgivande till staden av gatumarksersättning och gatukostnadsbidrag.

§ 14.

Hava detta avtal och föreliggande stadsplaneförslag jämte tillhörande

stadsplanebestämmelser icke blivit godkända av Stockholms stadsfullmäktige

före den 1 juli 1939 genom beslut, som vinner laga kraft och i erforderlig

omfattning varder fastställt, och av Kungl. Majit före den 1 oktober 1939,

skall avtalet anses hava till alla delar förfallit.

Härav äro två lika lydande exemplar upprättade och växlade.

Stockholm den 5 april 1939.

Å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar:
-

Å Stockholms stads vägnar:

Nils Edén. Anders Råstock.

Lars Schönmeyr. Sten Grönvall.

Arthur Heiding. H. Bauer.

Harry Sandberg.

Axel Dahlberg.

Anders Ahlén.

Bevittnas:

Harald Frölén.

Tor Löfquist.

Ililläng till riksdagehs protokoll 1039.

1 sahil. Nr 304.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

Bilaga.

Beskrivning

över stadsplaneförslaget för delar av stadsdelarna Johanneshov, Södra Hammarby

m, fl. inom Enskede församling i Stockholm.

Stadsplaneförslaget är åskådliggjort å tre stycken stadsplanekartor, märkta

pl. 2261, pl. 2265 och pl. 2279 och omfattar bl. a. de kronan tillhöriga områdena

Johanneshov och Kvarnängen jämte vissa angränsande områden, inom

vilka genom föreliggande förslag till avtal den 5 april 1939 kronan av staden

förvärvar mark, avsedd för bostadsbebyggelse.

Förslaget till stadsplan innebär i huvudsak följande.

Stadsplaneförslagets grundstomme utgöres av de huvudtrafikleder och förortsbanelinjer,

vilka måste framdragas genom och förgrenas inom stadsplaneområdet

på grund av detsammas belägenhet omedelbart söder om Skanstull,

en av de viktigaste trafikknutarna för inre stadens förbindelser med

större delen av Enskede och Brännkyrka och söder därom beläget uppland.

I anslutning till den föreslagna nya högbron vid Skanstull har en huvudtrafikled

framdragits i nordsydlig riktning genom området och anknutits till

den redan befintliga huvudleden Södertörnsvägen i Enskede. Ä denna huvudtrafikled

har varje förgreningspunkt utformats med sådana anordningar,

att den genomgående trafiken kan framgå störningsfritt från korsande trafik.

Den första förgreningspunkten å huvudtrafikleden har anordnats omedelbart

söder om Skanstull. Från denna punkt utgår en västlig trafikled, som

lramdrages genom kronans expolateringsområde till en mindre trafikplats,

där den förgrenas i tre vägar, en västlig för anslutning till Huddingevägen,

en nordvästlig för anknytning till blivande vägnät inom Årstaområdena samt

en sydlig som förbindelseled mellan kronans båda exploateringsområden

inom egendomen Kvarnängen. Från ovannämnda förgreningspunkt å huvudtrafikleden

utgår även en östlig trafikled, som möjliggör förbindelser för

det av staden exploaterade Hammarbyområdet med den nya föreslagna högbron

vid Skanstull.

Den andra förgreningspunkten å huvudtrafikleden har förlagts c:a 250

meter söder om Johanneshovs idrottsanläggning. I denna punkt erhålla

kronans östliga exploateringsområden anslutning till huvudtrafikleden. Vidare

utgår från denna förgreningspunkt en större trafikled i östlig riktning

för förbindelse med. bl. Älta-, Tyresö- och Erstaviksområdena.

En tredje förgreningspunkt i huvudtrafikleden har anordnats vid nuvarande

Enskedevägen.

Den projekterade högbron vid Skanstull omfattar även en särskild bro för

förortsbanorna. Den nuvarande tunnelbanan under Södermalm är avsedd

att framföras å nyssnämnda bro över Skanstull till en större fördelningsstation

i stadsplaneområdets norra del. Från fördelningsstationen förgrenas

förortsbanetrafiken i fyra riktningar, nämligen en västlig till Årstaområdena

IArstabanan), en sydvästlig till Stureby och Örby (örbybanan), en sydöst
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 304.

19

lig till Enskede och Skarpnäck (Enskedebanan) samt en östlig till Saltsjöbaden

(Saltsjöbadsbanan). För samtliga förortsbanorna erforderliga markreservationer

hava i stadsplaneförslaget redovisats med bokstavsbeteckningen

T.

Den nuvarande idrottsanläggningen vid Johanneshov tillsammans med ett

angränsande större markområde har i stadsplanen reserverats för idrottsändamål.

Omedelbart öster om förortsbanornas fördelningsstation i anslutning

till den gamla begravningsplatsen ha utlagts kvartersområden för kyrkliga

och andra allmänna ändamål. Övrig mark inom stadsplaneområdet har

i huvudsak disponerats för bostadsbebyggelse.

Genom de nödvändiga markreservationerna för huvudtrafikleder och förortsbanesträckningar

har den för bostadsändamål avsedda marken uppdelats

i flera bostadsområden. De i stadsplaneförslaget förekommande hustyperna

äro huvudsakligast s. k. punkthus med sju våningars höjd och s. k.

lamellhus i tre våningar. Inom varje bostadsområde hava båda hustyperna

kommit till användning på så sätt att punkthusen grupperats antingen utmed

en trafikled eller i en krans kring bostadsområdets högsta partier samt

de lägre lamellhusen förlagts till områdets låglänta delar. Genom dessa

grupperingar av höghus och låghus komma bostadsområdena att erbjuda

en omväxlande och tilltalande stadsbild. Den för parkändamål avsedda

marken inom bostadsområdena har i möjligaste mån utlagts i större med

varandra sammanhängande områden.

Stockholm den 15 april 1939.

Harald Frölén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

kS arn man57*0//ning ca/ Aarforna I. IT. HT.

%

FÖRSLAG TILL STADSPLAN FÖR

DELAR JW STADSDELARNA

JOHANNESHOF SÖDRA HAMMARBY OCH

GAMLA ENSKEDE

I STOCKHOLM

SKALA 12000

so /oo

/so

- > -''4 Meier

N\''

iC

X.

ÖTX.

XÖXXN......X
^

........XTO .

^ \\\

L''

-A

/// !iu

rj* ■/'' / ’ *

A/X

/'' -......

\

/N

\

k ö

r -X^

,a\X\

'' A A, _

AN. LINDETORP

■A - “ -

/TlkY

K4xVTt

(XX -«•

iMsp®ö-Lå|ä

5så%XLXNf>

eu
-

■Vvk;^'' '' TOTT-f H

Wy •

\

-TO

\

JTOiTOÉ

/•v. tost- 1 *

.åxTOfå

X-xX

X)

a

SS

a\

> V

v<

<9 \

,cA

XX

c.

a;

XaN

xTOTO'' A

/7

TO>

a

X

/o

v\

/5 \ A

S <? A /

\X

2 «s7/ /

V h

Id /

rro

+40.44 .

X

X,

2<$

A

X * \

pRoceTiteiT

5

A

V ^ \ g

-K l X

Ö35

A

V

// #

A’

1.

£A

w

nluöKE''

ty / "■

IW- /Q Wf
r.

/ /JvfFåf/s

yy

it

V

*33.

V

\

A

x\A

,\

LAX

X

o £34

+40.39

XV

N;

Alet

\ Y

o

A''

''30''

''A

777/ _5tfi^M/jtS/rns

\CV^.fc

\S

-.29? ‘

3Ä

+

,, '' Ti

i/WQi

f-V-j-l

TOY

r

n

^d1 te

* ii in

''/Q

Sfi il

xi \{

C\'':£rli T ''X

\ V-^CT ^

|XaTO/

I vTo*/''

r

/ y *

Befintlig öyggnod

_ä_ si Nivökun/or

/ ----- -----6öllonc/c ögogrono

— ----—• — Gö/iondc gröm för ögygrrodoAvarler elfer

onne! omröc/c

- - : — *-7- Qö/Ionde g ronje/; norn fåreofåo off olgo

t Qo 6ö//onc/e gofuhöjd

+ 0.o Föreo/ogén gofodö/d

i:ioo GoAsforn/ng

_______Förejbgen grönö får 6yyy//adsAvor/er eder

unno t område.

----------Förej/ggcn grönö medan områden med

of/Ao ofoobp/onebeofömme/oer

LL_______ESSI GofumorA

; ;_J fbrA eder p/onferod odman p/ofo

—j Gofup/onfer/ng icke avsedd a/f fåoto/ödoo

XX

J/A SASSEN ULEX

& X

3& /eehn ingar:

■+— Orons /dr kronans /norh/nnehav

Föreo/agen porAgröns

________L/n/e Be/dgen fre(3)m. utanför det område

inom udde/ /dorj tö/tede oöAeo

; ]a''I J( Beteckningar nika //anföra o/g fi/i öeo/dmme/ocr

angående bygg nado A varte rene c/nvöndande

T Tb Tl> Iz TzSJ Område för traffAdndamåf

Y___] Område får idrot/eöndomof

Romp/inic

dfffo/'' nandoandc f/t/ prof//6/od

Op/an -hoveto m. vy.

- ''-P

nei j få og>pcrr> j

\vi ■) /. a;

Xj) / /,;

%■ fffkkxTö • ATT

v\ AGS

mdprrS/

X \

. ,r ;y/'' av\ A

\\ X V/V

4/ \ A A A /

,5M

v2gd2?

A

\

1

$

ji. s:

TO

Kt1.i

Ti

''! % 1$

i.c4j al

liv

h:1=\ C

o

. M. Ap . .X

vPÄT" ! XL )

\

■y

\ “ \ X/Xf

XLA x

yfA\D''A''. "VA

\ X \ Ä

K A-Fä^''n

'' X

F.\ \\

r \ * ''> • 4

'' “ \ C3\

A44 \

X L

N''A;öl .

\ \____a \ v 5^p/ngom^nn<ån

X \1 XX''

/ V-x- Xx

xX''

a^ fege/kö''rrs A roken

vr'' * \ ''\v^ .aAOS V vf V A

Xn/4/ AO \ LJ \ V 75<g,/ngomt/nnk/ / S
-

K\ 0 \ a- - ■ • •■ XTO

• AAitA-''y*iMi./‘\.7.v''\ \''-A ,.,

VAX - A ''■■■ ■■''''

4 f

, T *

/.2.3AJ

- — farans tor Kronans morn/nnenav ,■ ■ / n ,, . x- c /i

• • • • - ejp/oa/er/ngsområden, å origina/Aarian angiven medrod t/e/dragen /trye (Ptvia/eis S> c morn./.)

A''Bfe/c. BohsiavsbefecAn/ng för expbcrf&r/ngao/nråc/e (Av/a/eFs f 2 mom./) f \ -i v <

pn° n~g^j /7e/cv /? x vudtrafik /ec/f 6 orig ina/kor/an angiven med grön korg beteckning (Av/a/ets b 3 morn.!, ^törsta stycket/^

gil fhovisorisk sträckning /br Da/arövägen, o origina/kartan angiven med röd /argöetecAn. (Avt. morn./. Jandro stycket) :v.j^

WÖWB Gatade/ar 6 oriqino/karfan angivno nied b/å /arg b eteehning (Avtu/ets $ 9 mom. / dock &)

Y//////i — — — - - brun -- ( — §9 morn./d)

- Av/opps/edning, o orig/no/kartan betecknad med b/å fie/dragen /inge (AvtaZeta ty 9 morn.E)

TITTI VG5.5 ov kronan får värvad mork, o or/gina/kartan angiven med gu/ färg beteckning (Avfa/ets ty 9^mom.O.)

■ -- - V/35 staden ti/ihörig mark, å originaikortan ovgransad med gu7 k&idragen kn/e ( -- J 9 mom.ö.)

•\\ L..LA

Vy. ^ > \\

Jté

" '' ■ WTO

^Ax \

ut \ \

uJ

rt\

X''

SHåckho/mj åk/ctå åtodsp/<yr>c/f ofhxv'' (ten Scp/y/ i939.

v_-Heed

Tit/hör J fuc/jp/ortcndmncieoo e> Arfveije ov eko Sopat 1939

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:366 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående exploatering av Johanneshov och Kvarnängen m. fl. markområden i Stockholm m. m. a1 i texten
  2. SU 1939:215 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående exploatering av Johanneshov och Kvarnängen m. fl. markområden i Stockholm m. m. s. 1 i texten