Sök i Ratio Lex

Med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1939/40 m. m

1939-04-27 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:305, Med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1939/40 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

1

Nr 305.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning

av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret

1939/40 m. m.; given Stockholms slott den 12 maj

1939.

Kungl. Maj t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anhåller att med

hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna

för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget

för budgetåret 1939/40, få underställa Kungl. Majit frågan om vidtagande

av ändring i vissa av de i propositionen meddelade inkomstberäkningarna

för nämnda budgetår m. m. Departementschefen anför därvid följande:

Budgetens balansering.

I statsverkspropositionen beräknades den sammanlagda inkomstsumman

å driftbudgeten för budgetåret 1939/40 till 1,363.5 miljoner kronor, varav

i runt tal 1,340 miljoner kronor i löpande inkomster. Häremot svarade utgifter

till ett belopp av 1,363.1 miljoner kronor. Riksstatsförslaget balanBihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 305. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

serade alltså med ett överskott av inkomster över utgifter å 0.4 miljon kronor,

varemot svarade ett underskott av löpande inkomster under utgifter på omkring

23 miljoner kronor.

Genom senare av Kungl. Maj :t för riksdagen framlagda förslag har utgiftssumman

högst väsentligt stigit. Enligt i det följande framlagda beräkningar

ligger den nära 1,464 miljoner kronor. Å andra sidan föreligger också möjligheten

att nu räkna med en icke obetydlig höjning av vissa inkomsttitlar.

Såsom framgår av den redogörelse för resultaten av en förnyad inkomstberäkning,

som jag senare lämnar, synas inkomsterna av stämpelmedel, tullmedel

och rusdrycksmedel, från järnvägarna och från statens aktier kunna

upptagas med betydligt högre belopp än i statsverkspropositionen. Örn härtill

läggas ett par smärre ökningar på andra poster samt en höjning av vissa

specialbudgetstitlar med 12 miljoner kronor, stiger den samlade summan av

löpande inkomster från 1,340 miljoner kronor till 1,398 miljoner kronor.

Gentemot utgifterna på 1,464 miljoner kronor skulle alltså föreligga en brist i

löpande inkomster på 66 miljoner kronor. Motsvarande brist i riksstatsförslaget,

som uppgick till 23 miljoner kronor, täcktes genom i anspråktagande

av vissa engångsinkomster till samma belopp.

De överväganden som ledde till det i statsverkspropositionen framlagda förslaget

till balansering av budgeten, genom vilket frågan om jämvikt mellan

löpande utgifter och inkomster tillsvidare undansköts, sammanfattas i följande

satser ur finansplanen.

Under förutsättning att utgifter av samma omfattning som de nu i budgeten

upptagna skulle krävas även i fortsättningen, synes en ökning av de

regelbundna inkomsterna bli nödvändig, och en omedelbar skattehöjning vore

den naturliga utvägen, såvida ej läget i konjunkturhänseende kunde motivera

ett uppskov och en underbalansering tillsvidare. . . . Vid förra årets

riksdag förordade jag utan tvekan att hela kostnaden (för de extraordinära

försvarsåtgärderna) skulle omedelbart täckas genom beskattning av engångsnatur.

Skäl kunna utan tvivel anföras för att även nu tillämpa samma metod,

så mycket mera som det tillsvidare möter stora svårigheter att avgöra,

vilken del av utgiftsökningarna som klart lia engångskaraktär och vilka som

under en längre eller kortare tidsperiod kunna antagas återkomma. Å andra

sidan kan anföras, att konjunkturläget som karakteriseras av en viss avmattning,

och ansetts motivera vissa kapitalinvesteringar för att öka sysselsättningen,

närmast synes ge skäl för en strävan att hålla skattebelastningen

nere. I valet mellan de olika vägarna har det spelat en viss roll att möjligheter

visat sig föreligga att för nästa budgetår vinna balans vid den skattenivå,

som antagits i här förut gjorda inkomstberäkningar, utan att därför

öppen underbalansering med belastning av utjämningsfonden behöver tillgripas.

Alla de tre här nämnda skälen för att tillsvidare uppskjuta en anpassning

av de löpande inkomsterna efter utgifterna lia på grund av den senare utvecklingen

helt bortfallit eller starkt försvagats. Med all reservation för det

osäkra i bedömningen av konjunkturutsikter, torde man våga uttala, att

dessa utsikter för det närmaste året nu ge mindre anledning att erinra om

skattehöjningars inverkan på konsumtionen och rörelsen inom näringslivet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 305.

3

Även om vissa inkomsttitlar nu kunna upptagas med väsentligt förhöjda belopp,

föreligger likväl ingen möjlighet att åstadkomma balans utan skattehöjningar.

Engångskaraktären hos en avsevärd del av de nya utgiftsökningarna

synes visserligen obestridlig, men detta innebär ingen garanti för att utgifter

av liknande slag ett annat år skola utebli.

I det sålunda uppkomna läget kan det visserligen fortfarande synas rimligt

att ta i bruk de ofta nämnda engångsinkomsterna på 23 miljoner kronor

för bestridande av utgifter, som åtminstone delvis synas ha engångskaraktär,

men den därefter kvarstående bristen på 43 miljoner kronor synes böra täckas

genom ökning av de löpande verkliga inkomsterna. Jag förordar därför

följande skattehöjningar, om vilka jag i annat sammanhang denna dag

torde få framlägga förslag (propositionerna nr 306 och 309).

Bottenskatten på inkomst och förmögenhet uttages med 120 procent av

grundbeloppet för fysiska personer och med 130 procent av grundbeloppet

för aktiebolag. Härigenom beräknas avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten

öka med 30 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor genom

det högre procenttalet för bolagen.

En höjning av grundavgiften vid omsättningsskatten på spritdrycker med

40 öre antages ge 10 miljoner kronor.

Slutligen beräknas en jämkning uppåt i tobaksbeskattningen öka inkomsterna

med 3 miljoner kronor. Vid denna sista skattehöjning förutsättes,

att ingen höjning av priserna på monopolets tobaksvaror behöver äga rum.

Åtgärden innebär egentligen endast, att tobaksmonopolet i form av skatt inlevererar

till statsverket ett belopp som annars skulle utgjort en del av bolagets

vinst.

Sammanlagt beräknas dessa skattehöjningar sålunda inbringa det belopp

på 43 miljoner kronor, vilket förut angivits såsom kvarstående brist.

Jag torde nu få lämna en närmare redogörelse för de för den framlagda

finansieringsplanen grundläggande beräkningarna och förslagen.

Utfallet av löpande statsreglering.

Behållningen å statens budgetutjämningsfond den 1 juli 1938 uppgick till

i runt tal 118.7 miljoner kronor.

Rörande utfallet av löpande statsreglering framhöll jag i statsverkspropositionen,

att det ovissa konjunkturläge med möjligheter till utveckling i olika

riktningar, varunder denna statsreglering uppgjorts, ansetts böra medföra en

viss försiktighet vid beräkningen av en rad inkomsttitlar. Då de gynnsammare

tendenserna dittills avgjort behållit överhanden, vore det naturligt att

man hade anledning att räkna med ett icke oväsentligt överskott på budgetens

inkomstsida. För de inkomster, som tillhörde den allmänna budgeten

och sålunda avräknades mot budgetutjämningsfonden, hade riksräkenskapsverket

under betonande av uppskattningens synnerligen ovissa karaktär kommit

till ett överskott på mellan 40 och 50 miljoner kronor. Gentemot ett

dylikt överskott måste emellertid å andra sidan detta år ställas inte bara

de så att säga normala överskridanden på utgiftssidan, som enligt erfaren
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

heten brukade hålla sig inom måttliga gränser, utan även oförutsedda utgiftsökningar

av särskild natur. Såväl den nu fullt genomförda reformen

av folkpensioneringen som löneregleringen för folkskolans lärare hade medfört

osäkerhetsmoment, vilkas storleksordning ännu inte kunde bedömas.

Kostnaderna för kampen mot mul- och klövsjukan hade redan stigit till väldiga

belopp, och den slutliga belastningen av årets statsreglering kunde ännu

icke ens gissningsvis beräknas. När till detta lades den i propositionen

nr 2 framlagda tilläggsstatens driftbudget på närmare 22 miljoner kronor,

ville det synas som om man från årets statsreglering knappast hade anledning

att räkna med något tillskott till budgetutjämningsfonden.

Till stöd för ett bedömande av läget föreligger numera en ny, av riksräkenskapsverket

jämlikt dess instruktion avgiven beräkning, dagtecknad

den 29 april 1939. Denna beräkning grundar sig på — förutom de inom

ämbetsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika

huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter för budgetårets nio första

månader — från samtliga huvudförvaltningar med flera myndigheter infordrade

approximativa uppgifter avseende budgetårets tre sista månader. I

de fall, där dessa uppgifter utvisa inkomst- och utgiftsbelopp, som med hänsyn

till inkomsttillflödet respektive anslagsbelastningen under tidigare år eller

på grund av i övrigt föreliggande förhållanden kunna förmodas icke motsvara

det blivande utfallet, har riksräkenskapsverket vidtagit enligt verkets

uppfattning erforderliga jämkningar.

Driftbudgetens inkomster beräknas nu av verket komma att överstiga de i

riksstaten uppförda med 139.21 miljoner kronor. Av överskottet hänföra

sig 100.01 miljoner kronor till sådana titlar, som ingå i den allmänna budgeten,

medan 39.20 miljoner kronor äro att hänföra till specialbudgeter. Av

sistnämnda belopp avse 15.00 miljoner kronor automobilskattemedlens specialbudget.

Av en vid riksräkenskapsverkets skrivelse fogad tabell, som torde få biläggas

statsrådsprotokollet (bilaga A), framgå de närmare detaljsiffrorna vid

beräkningen av inkomstutfallet.

Utgifterna å de anslag å driftbudgeten, som skola avräknas mot budgetutjämningsfonden,

beräknas komma att överstiga de i riksstaten uppförda

med 45.74 miljoner kronor. Denna belastning av budgetutjämningsfonden

förklaras väsentligen av merutgifter å fjärde, åttonde, nionde och elfte huvudtitlarna

samt å anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa merutgifter, vilka

beräknas komma att (netto) uppgå till respektive 9.29, 18.81, 9.99, 4.43

och 6.50 miljoner kronor, motvägas delvis därav, att å femte huvudtiteln väntas

uppkomma besparingar å (netto) 8.36 miljoner kronor.

Den beräknade nettobesparingen å femte huvudtiteln sammanhänger bland

annat med att utgifterna å anslagen till folkpensioner och barnbidrag beräknas

komma att understiga de i riksstaten uppförda med respektive 11.58

och 3.30 miljoner kronor.

Kostnaderna för de särskilda åtgärder, som under innevarande budgetår

vidtagits eller äro avsedda att vidtagas för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

beräknas — frånsett de utgifter som skola bestridas från

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

5

anslag å tilläggsstaten — komma att uppgå till i runt tal 6 miljoner kxonor,

vilket belopp fördelar sig med 3 miljoner kronor å anslaget till oförutsedda

utgifter och med likaledes 3 miljoner kronor å olika förslagsanslag under

fjärde huvudtiteln. Den beräknade merutgiften å fjärde huvudtiteln är till

den del den överstiger sistnämnda belopp i främsta rummet att återföra på

under budgetåret inträffade prisstegringar.

Den beräknade nettomerutgiften å åttonde huvudtiteln är till huvudsaklig

del att hänföra till följande tre anslag, nämligen anslaget till bidrag till avlöning

åt lärare vid folkskolor, anslaget till provisorisk avlöningsförstärkning

åt vissa befattningshavare vid folkskoleväsendet m. m. och anslaget till dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter.

Överskridandena av dessa anslag — vilka delvis sammanhänga med att till

motsvarande anslag för budgetåret 1937/38 hänförliga utgifter i viss utsträckning

kommit att förskjutas till innevarande budgetår — hava av riksräkenskapsverket

beräknats till respektive 13.44, 2.00 och 4.36 miljoner kronor,

därvid riksräkenskapsverket utgått från att de två förstnämnda anslagen

skola komma att belastas i enlighet med vad som angivits i propositionen nr

252 till årets riksdag.

Till förklaring av den beräknade merutgiften å nionde huvudtiteln må

framhållas, att åtgärderna för mul- och klövsjukans bekämpande väntas

komma att medföra ett anslagsöverskridande å 9.75 miljoner kronor.

Genom utfallet av riksstaten för budgetåret 1938/39 skulle budgetutjämningsfonden

enligt anförda beräkningar sålunda komma att tillföras ett belopp

av (100.01 — 45.74 =) 54.27 miljoner kronor. Sistnämnda belopp bör emellertid

minskas med summan av de å tilläggsstaten äskade anslagen, 21.97 miljoner

kronor. Utfallet av statsregleringen i dess helhet kan därför, enligt

riksräkenskapsverket, beräknas medföra en ökning av budgetutjämningsfonden

med 32.30 miljoner kronor. Budgetutjämningsfondens behållning,

vilken vid utgången av budgetåret 1937/38 uppgick till 118.74 miljoner kronor,

skulle i enlighet härmed under innevarande budgetår komma att stiga

till i runt tal 150 miljoner kronor.

Den av riksräkenskapsverket sålunda framlagda beräkningen av utfallet

av löpande statsreglering föranleder ingen erinran från min sida. Det oväntat

gynnsamma resultatet i förhållande ej endast till de för statsregleringsbeslutet

grundläggande beräkningarna utan även till den förhandsbedömning,

som skedde i samband med framläggandet av årets statsverksproposition,

får ses mot bakgrunden av det omslag i konjunkturutvecklingen som inträtt

under budgetåret. Vid statsregleringens fastställande hade man ännu att

räkna med en allvarlig risk för fortgående konjunkturförsämring. Delvis

under inflytande av politiska faktorer har denna uteblivit och tvärtom en i

flera avseenden överraskande förbättring inträtt i läget för viktiga svenska

näringsgrenar. Utan att likväl utvecklingen kan anses visa några inflatoriska

drag har denna förbättring utlöst en ökning av statsinkomsterna som

mer än kompenserat en osedvanlig ansvällning av statsutgifterna. En avgörande

betydelse tillkommer härvidlag tullinkomsterna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Utgifterna.

I statsverkspropositionen uppgår beloppet av utgifterna å driftbudgeten

till 1,363.10 miljoner kronor. Härav hänföra sig 1,241.46 miljoner

kronor till egentliga statsutgifter under huvudtitlarna I—XIII samt 121.64

miljoner kronor till utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda summa

belöpa på luftfartsfonden 1.32 miljon kronor, på riksgäldsfonden 92.50

miljoner kronor, på avskrivning av nya kapitalinvesteringar 26.32 miljoner

kronor samt på avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 1.50 miljon

kronor.

Under riksdagens lopp har Kungl. Maj:t i särskilda propositioner

framlagt förslag om åtskilliga ändringar beträffande den allmänna

budgetens utgiftssida.

De viktigaste tilläggsförslagen avse fjärde huvudtiteln. I propositionen nr

234 har sålunda äskats ett anslag å 58 miljoner kronor till extra materielanskaffning

m. m. för försvarsväsendet. Chefen för försvarsdepartementet anmäler

denna dag proposition med förslag om en höjning av detta anslag till

70.75 miljoner kronor. Vidare hava kostnaderna för de åtgärder för förstärkande

av den personella försvarsberedskapen, som föreslagits i propositionen

nr 232, under budgetåret 1939/40 beräknats till sammanlagt cirka 8.55

miljoner kronor. I propositionen nr 113 har äskats höjning av i statsverkspropositionen

upptagna anslag till flygvapnets övningar, vapen och ammunition

samt till underhåll av flygmateriel med tillhopa 0.85 miljon kronor.

De anslag under åttonde huvudtiteln, som beröras av den i propositionen

nr 176 föreslagna provisoriska löneregleringen för vissa kommunanställda

lärare m. fl., beräknades i statsverkspropositionen till de belopp, som borde

å riksstaten uppföras, därest medelsåtgången icke komme att under budgetåret

1939/40 påverkas av ändrade avlöningsbestämmelser. Av propositionen

nr 252 framgår, att de med iakttagande av nämnda provisoriska avlöningsbestämmelser

verkställda beräkningarna medföra en ökning av avlöningsanslag

å 22.09 miljoner kronor, varifrån avgår den minskning på 19 miljoner

kronor, som uppkommer då anslaget till dyrtidstillägg åt kommunanställda

lärare m. fl. omräknas med beaktande av den provisoriska löneregleringen.

Vid bifall till nu berörda förslag ökas alltså driftbudgetens anslagssumma

nied 3.09 miljoner kronor.

Under nionde huvudtiteln föranleda senare framlagda förslag en nettoökning

av huvudtitelns slutsumma av 0.97 miljon kronor. Sålunda ha äskats

till bidrag till nedre Helgeåns regleringsföretag 400,000 kronor, till bidrag till

byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor 300,000 kronor samt

till beredskapslagring av fodersäd 300,000 kronor, varemot anslaget till avsättning

till fonden för premielån till egnahemslåntagare i senare förslag

upptagits med 400,000 kronor lägre belopp än i statsverkspropositionen.

I propositionen nr 288 har vidare under tionde huvudtiteln äskats ytterligare

ett belopp av 1.20 miljon kronor för statlig lagerhållning m. m.

Vid bifall till framlagt förslag örn förbättring av vissa äldre tjänste- och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

7

familjepensioner uppkommer en anslagsökning för elfte huvudtiteln av i

runt tal 1.20 miljon kronor.

De av Kungl. Majit föreslagna ändringar beträffande allmänna driftbudgetens

utgiftssida som här ej särskilt berörts skulle vid bifall resultera i

en nettoökning av 1.12 miljon kronor.

Den totala nettoökningen av allmänna driftbudgetens utgiftssida enligt

Kungl. Maj:ts förslag skulle enligt det anförda uppgå till 87.73 miljoner kronor.

Beträffande Kungl. Majits i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner

framlagda förslag har riksdagen i flertalet fall redan fattat

beslut. I vissa fall har riksdagen anvisat anslag å allmänna driftbudgeten

till högre belopp än det av Kungl. Majit föreslagna eller å riksstaten uppfört

anslag, som icke varit upptagna i budgetförslaget. De av riksdagen

beslutade ändringarna medföra beträffande den allmänna driftbudgetens

utgiftssida en nettoökning å 0.20 miljon kronor i förhållande till Kungl.

Majits i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner framlagda anslagsäskanden.

Hänsyn bör jämväl tagas till vissa andra ändringar av budgetförslagets

utgiftssida, beträffande vilka förslag torde böra framläggas

i detta sammanhang eller vilka eljest påkallas vid ett förnyat övervägande

av statsregleringen för nästa budgetår.

I statsverkspropositionen har under huvudtiteln för avskrivning av nya

kapitalinvesteringar upptagits ett belopp av 26,319,700 kronor. Dessa anslagsmedel

hava uppdelats på skilda anslag sålunda, att för varje anslag å

kapitalbudgeten, som beräknats avse en helt eller delvis icke räntabel investering,

uppförts ett avskrivningsanslag å driftbudgeten med samma benämning

som det korresponderande anslaget å kapitalbudgeten samt till

belopp, som motsvarar den icke räntabla delen av investeringen i fråga.

Enär vissa investeringsanslag vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande

icke kunnat definitivt äskas, hava jämväl motsvarande avskrivningsanslag

uppförts med allenast beräknade belopp. I ett par fall har avskrivningsanslaget

beräknats, ändock att motsvarande investeringsanslag äskats

definitivt. Inom finansdepartementet har med stöd av sedermera för riksdagen

framlagda förslag beträffande anslag å kapitalbudgeten m. m. upprättats

en tablå över de belopp med vilka ifrågavarande avskrivningsanslag

efter nu föreliggande förhållanden böra upptagas å riksstaten för budgetåret

1939/40. Tablån torde få fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet

(bilaga B). Av densamma framgår, att under avskrivningshuvudtiteln skulle

behöva beräknas ett belopp som med 1,567,800 kronor överstiger det i statsverkspropositionen

upptagna. Ilärav bör dock den ökning å 1 miljon kronor,

som på grund av det i propositionen nr 288 framlagda förslaget örn

ytterligare anslag till statlig lagerhållning m. m. bör avses för avskrivning

av vissa omkostnader för denna verksamhet, avräknas mot automobilskattemedlen.

På den allmänna driftbudgeten faller alltså under denna huvudtitel

en ökning av 0.57 miljon kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar

av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen som kunna påkallas

i anledning av riksdagens beslut rörande anslag å kapitalbudgeten.

I detta sammanhang anhåller jag att få ånyo anmäla en tidigare preliminärt

behandlad fråga rörande regler för avskrivning av investeringar i fonden

för låneunderstöd.

Enligt ett i årets statsverksproposition vid anmälan av anslagen under huvudtiteln

för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, fonden för låneunderstöd,

återgivet förslag skulle för tidsbegränsade lån av större finansiell betydelse,

vilka icke lämnade minst 4 procents förräntning, över avskrivningshuvudtiteln

avsättas så stort belopp, att från fonden skulle med anlitande av

de avsatta medlen kunna inbetalas ränta efter 4 procent å de i fonden investerade

kapitalmedlen. För varje lån skulle alltså de för lånet över avskrivningshuvudtiteln

avsatta medlen vara förbrukade vid utgången av den

för lånen fastställda löptiden. Över det i propositionen intagna förslaget hade

riksräkenskapsverket den 13 december 1938 avgivit yttrande.

I statsverkspropositionen liksom i riksräkenskapsverkets yttrande förutsattes,

att frågan örn en eventuell retroaktiv tillämpning av de nya reglerna

skulle upptagas i annat sammanhang.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 april 1939 har riksräkenskapsverket

nu framlagt resultaten av en inom ämbetsverket utförd, fortsatt utredning i

ärendet. Riksräkenskapsverkets ifrågavarande skrivelse torde få fogas såsom

bilaga till statsrådsprotokollet (bilaga C).

Av den utav riksräkenskapsverket verkställda utredningen framgår, att en

reglering av kapitalbehållningen å fonden för låneunderstöd i enlighet med

av verket föreslagna riktlinjer icke påkallar anvisandet av nya avskrivningsmedel

under förutsättning att för ändamålet disponeras vissa skattemedelsreservationer.

Nämnda riktlinjer ansluta sig till den ståndpunkt som

intagits i statsverkspropositionen i fråga om nya kapitalinvesteringar i fonden

för låneunderstöd. Jag har intet att erinra mot en reglering av de i denna

fond investerade kapitalmedlen i huvudsaklig anslutning till riksräkenskapsverkets

förslag. Till en sådan reglering torde riksdagens medgivande

nu böra inhämtas.

Riksräkenskapsverkets förslag innefattar en uppdelning av fonden för låneunderstöd

på två delfonder, statskontorets och riksgäldskontorets delfonder.

Till en sådan uppdelning vill jag i princip giva min anslutning. Förslaget

tarvar emellertid i denna del enligt min mening ytterligare övervägande,

därvid de berörda fondförvaltningarna böra lämnas tillfälle att yttra

sig. Slutligt förslag i ämnet torde få föreläggas 1940 års riksdag.

Under huvudtiteln för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

har i statsverkspropositionen äskats ett anslag å 1,500,000 kronor för avskrivning

av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster. Härutöver torde nu

å huvudtiteln böra uppföras ytterligare ett anslag. I propositionen nr 119

har föreslagits inrättande från och med den 1 juli 1939 av en statens låne
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 305-

fond för den mindre skeppsfarten. För beredande av kapital för denna

fond har föreslagits att till fonden skall överföras ett belopp av 3 miljoner

kronor från rederilånefonden. Enligt de förordade villkoren för lån från den

nya fonden skall å lyftat lånebelopp gäldas ränta efter den räntefot som

Kungl. Majit bestämmer med hänsyn tagen till räntan å lån från Svenska

skeppshypotekskassan. Då denna ränta för närvarande är i regel 3.75 procent

och alltså lägre än den räntefot — 4 procent — vid vilken full förräntning

av utlåningsfondernas kapital anses föreligga och då sistnämnda

räntefot gäller för lån från rederilånefonden, påkallas i samband med den

nya lånefondens inrättande viss avskrivning av det kapital som skall överföras

till fonden. För ändamålet torde ett belopp av 187,500 kronor böra

anvisas. Då det här gäller avskrivning av redan investerat kapital, torde

anslaget böra upptagas under huvudtiteln för avskrivning av oreglerade

kapitalmedelsförluster. Avskrivningen torde böra verkställas å rederilånefonden

före beloppets överförande till lånefonden för den mindre skeppsfarten,

och anslaget torde därför böra benämnas Avskrivning av kapitalmedelsförlust

å rederilånefonden.

Här berörda förändringar medföra en nettoökning av allmänna driftbudgetens

utgiftssida med (0.57 + 0.19 ==) 0.76 miljon kronor.

Den totala nettoökning av allmänna driftbudgetens utgiftssida under angivna

tre huvudrubriker, varmed man nu har att räkna, uppgår sålunda

till 88.69 miljoner kronor. Lägges härtill en med en motsvarande inkomststegring

förbunden ökning av ett par specialbudgettitlar, till vilka jag i det

följande återkommer, erhålles en slutsumma på driftbudgeten av (1,363.10

+ 88.69 + 12.00 =) 1,463.79 miljoner kronor.

Inkomsterna.

Statsverkspropositionens inkomstsida. I statsverkspropositionen utvisar

driftbudgetens inkomstsida en summa av 1,363.55 miljoner kronor. Härav

hänföra sig 1,203.01 miljoner kronor till egentliga statsinkomster och 160.54

miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknas inkomst-

och förmögenhetsskatten giva 300 miljoner kronor, därvid föreslagits

att skatten skall, i vad avser bottenskatten, uttagas med 110 procent av

grundbeloppen för samtliga skattskyldiga. Stämpelmedlen äro upptagna

till 60 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknas inflyta 132 miljoner

kronor. Tullmedlen äro upptagna till 180 miljoner kronor, accis a

margarin och vissa andra fettvaror till 27 miljoner kronor samt tobaksskatten

till 108 miljoner kronor. I rusdrycksmedel beräknas sammanlagt 200

miljoner kronor. I propositionen nr 27 har framlagts förslag avseende fortsatt

tillämpning under nästkommande budgetår av gällande grunder i fråga

örn omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Såsom bidrag från folkpensioneringsfonden upptages ett belopp av 54 miljoner

kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder upptagas i statsverkspropositionen

till sammanlagt 112.55 miljoner kronor, därav för postverket 15 miljoner

kronor och för statens järnvägar 28 miljoner kronor. Vid beräknande

av affärsverkens överskott har beträffande utgifter för rörligt tillägg å

lönerna och dyrtidstillägg å löner och pensioner förutsatts, att dessa skola

utgå efter 6 procent respektive efter levnadskostnadsindex av 168.

Under rubriken Fonden för statens aktier har för Luossavaara—Karunavaara

aktiebolag beräknats, att ett belopp av 12 miljoner kronor skall för

budgetåret 1939/40 tillföras statsverket i inkomst från bolaget.

Ny beräkning ao vissa inkomsttitlar. För att erhålla material för den

erforderliga omprövningen av inkomstberäkningen i riksstatsförslaget samt

av finansplanen för nästföljande budgetår har jag anmodat cheferna för vederbörande

verk och företag att till mig inkomma med förnyade uppskattningar

rörande den sannolika avkastningen för nästa budgetår av följande

inkomsttitlar i riksstaten, nämligen stämpelmedel, tullmedel, tobaksskatt, de

olika rusdrycksmedelstitlarna, bidrag från folkpensioneringsfonden samt

överskotten å de fem stora affärsverken. För kontrollräkning av inkomstoch

förmögenhetsskatten har jag låtit införskaffa material från taxeringsnämndsordförandena

i riket.

De nya uppskattningarna ge vid handen, att konjunkturlägets fortsatta

förbättring ger utrymme för en uppräkning av vissa inkomsttitlar, under

förutsättning att den uppnådda nivån för produktion, utrikeshandel och

omsättning anses kunna i det väsentliga hävdas. Den stora osäkerhetsmarginal,

varmed man — enligt vad icke minst erfarenheterna under löpande

budgetår visat — måste räkna, behöver knappast särskilt framhävas i ett

läge, där den politiska utvecklingen utom landet kan kullkasta varje kalkyl.

Den risk för ett avsevärt inkomstunderskott, som får anses föreligga redan

vid den i statsverkspropositionen framlagda inkomstberäkningen, blir givetvis

än mera framträdande om man med stöd av den senaste ekonomiska utvecklingen

vidtager en omfattande uppräkning av de konjunkturkänsliga

inkomsttitlarna.

Erforderligt material för en omprövning av den i statsverkspropositionen

framlagda beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskattens

avkastning föreligger ännu icke, men av vissa preliminära kontrollräkningar

att döma saknas anledning att nu revidera den tidigare uppskattningen.

När infordrat statistiskt material rörande årets taxeringar inkommit,

torde resultatet av en bearbetning därav få delgivas riksdagens vederbörande

utskott.

Enligt vad jag i annat sammanhang förordar, skulle inkomst- och förmögenhetsskatten

för nästföljande budgetår uttagas med 120 procent av

grundbeloppet för fysiska personer m. fl. och med 130 procent av grundbeloppet

för aktiebolag och vissa andra juridiska personer. Skatteavkastningen,

som nied utgångspunkt från en uttagningsprocent av 110 beräknats

till 300 miljoner kronor, kan efter denna förändring antagas bliva 330 mil
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

joner kronor. Jag tillstyrker, att inkomsttiteln i riksstaten uppföres med

detta belopp.

S t ä m p e 1 m e d 1 e n, som i årets statsverksproposition beräknades inflyta

med 60 miljoner kronor under nästa budgetår, antogos vid denna uppskattning

komma att för år 1938 ge mellan 63 och 64 miljoner kronor.

Utfallet för innevarande budgetår synes bliva väsentligt gynnsammare än

förutsatt, i det att inkomsterna under ifrågavarande titel nu uppskattas till

68 å 69 miljoner kronor. Stämpelmedelsuppbörden genom posten beräknas

för närvarande, enligt en till mig från chefen för generalpoststyrelsen överlämnad

promemoria, till ett 3 miljoner kronor högre belopp än i den kalkyl

som lades till grund för uppskattningen i statsverkspropositionen. För

egen del vill jag med hänsyn till de senaste erfarenheterna förorda, att stämpelmedlen

i riksstaten uppföras med 65 miljoner kronor.

Automobilskattemedlen ha i statsverkspropositionen beräknats

tili 132 miljoner kronor, därav fordonsskatt 36 miljoner kronor och bensinskatt

96 miljoner kronor. I propositionen nr 220 ha framlagts definitiva

anslagsäskanden för de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen till

bidrag till vägunderhållet på landet m. m. och till vägskatteutjämningsbidrag.

Enligt propositionen skola dessa anslag upptagas till belopp som med

sammanlagt 2,850,000 kronor överstiga vad som i statsverkspropositionen

preliminärt beräknats för samma ändamål. Vid framläggandet av de nya

anslagsberäkningar, på vilka propositionen grundar sig, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anfört, att de av styrelsen nästlidna höst gjorda beräkningarna

angående automobilskattemedlens storlek under nästa budgetår,

enligt vilka dessa uppskattats till 132 miljoner kronor, varit verkställda med

stor försiktighet. Sedan numera summan av de under tiden 1 juli 1938

—31 januari 1939 influtna automobilskattemedlen vore känd, ansåge sig

styrelsen kunna beräkna de under innevarande budgetår inflytande automobilskattemedlen

till 128 å 129 miljoner kronor, varifrån avginge restituerad

gummiringskatt med cirka 4 miljoner kronor. I anslutning härtill har

styrelsen meddelat, att 1939/40 års automobilskattemedel syntes kunna uppskattas

till 135 miljoner kronor.

Efter framläggandet av nyssnämnda proposition har förslag förelagts riksdagen

om ytterligare inköp från utlandet av varor för statlig lagerhållning

samt i anslutning därtill äskats kapitalmedel för täckande av vissa av inköpen

föranledda omkostnader för skatter och tullar. Enligt i statsverkspropositionen

förordade redovisningsprinciper för de statliga reservförråden skola med

sistnämnda medel finansierade investeringar omedelbart avskrivas, i den mån

omkostnaderna avse bensinskatt eller avgifter för jordbruksregleringen. I statsverkspropositionen

beräknades för ändamålet ett avskrivningsanslag av 2 miljoner

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen. 1 anledning av de senare

föreslagna ytterligare inköpen bör anslaget nu höjas till 3 miljoner kronor.

Under dessa omständigheter och med den i propositionen nr 220 föreslagna

anslagsavvägningen skulle automobilskattebudgeten komma att balansera

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

med ett formellt underskott, om inkomsttitlarna ifråga upptoges med ett sammanlagt

belopp av 135 miljoner kronor. Då inkomstberäkningen — icke minst

med tanke på de omfattande statliga inköpen — synes relativt försiktig, kan

detta lämpligen undvikas genom en avrundning uppåt av inkomstsumman till

136 miljoner kronor, varav 37 miljoner kronor beräknas utgöra fordonsskatt

och 99 miljoner kronor bensinskatt.

Beträffande det belopp, varmed tullmedlen böra uppföras i riksstaten,

har generaltulldirektören till mig överlämnat en promemoria av i huvudsak

följande innehåll.

Tullmedelsinkomsten för innevarande budgetår, sådan den nu beräknats,

visar ett betydligt högre bruttobelopp än tullmedelsuppbörden för nästföregående

budgetår, vilken uppgick till allenast 192 miljoner kronor brutto.

Denna stegring i uppbörden hänför sig till så gott som samtliga av det löpande

budgetårets tilländagångna nio månader men framträder starkast i fråga örn

de senaste fem månaderna. Under dessa månader uppgick bruttouppbörden

av tullmedel till respektive 19.6, 16.4, 15.6, 15.8 och 19.3 miljoner kronor mot

16.9, 14.4, 13.5, 13.4 och 17.2 miljoner kronor samma månader i fjol. Tullmedelsinkomsterna

befinna sig således för närvarande i ett osedvanligt högt

läge, och några tecken på nedgång i desamma kunna ej nu förmärkas. Likväl

synes det inför det ovissa allmänna världsläget knappast vara rådligt räkna

med att denna höga uppbördsnivå kommer att kvarstå under någon mera betydande

del av nästinstundande budgetår. Den under sagda budgetår möjligen

inträdande nedgången i tullmedelsuppbörden kan, örn de senaste

budgetårens siffror för uppgången i årsuppbörden läggas till grund för uppskattningen,

approximativt angivas till ett belopp av 10 miljoner kronor för

budgetåret. Med denna förutsättning bör bruttouppbörden av tullmedel för

budgetåret 1939/40 upptagas till i runt tal 200 miljoner kronor.

Restitutionerna av tullmedel hava under budgetåret 1937/1938 belöpt sig till

omkring 10 miljoner kronor och kunna för hela innevarande budgetår, efter

vad förut nämnts, beräknas till samma belopp. Med hänsyn härtill och jämväl

till vad ovan anförts beträffande beräkningen av storleken av bruttouppbörden

för budgetåret 1939/40 synes beloppet för restitutionerna av

tullmedel kunna även under sistnämnda budgetår angivas till 10 miljoner

kronor.

Ett belopp av 190 miljoner kronor skulle följaktligen utgöra det nettobelopp,

med vilket tullmedel, såvitt nu kan bedömas, torde kunna förväntas

inflyta under budgetåret 1939/40.

Då den sålunda framlagda beräkningen icke föranleder någon erinran

från min sida, tillstyrker jag, att tullmedlen i riksstaten uppföras med ett

till 190 miljoner kronor förhöjt belopp.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror. I propositionen

nr 230 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har

föreslagits, att mjölkregleringen skall bibehållas i huvudsak oförändrad under

nästa regleringsår, samt i överensstämmelse härmed förutsatts att den

Kungl. Majit nu tillkommande befogenheten att förordna om accis å margarin

och vissa andra fettvaror skall utsträckas att gälla intill utgången av

juni månad 1940. Förslag i detta avseende har framlagts i propositionen nr

231. I förstnämnda proposition har på anförda skäl förordats, att en höj
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

13

ning av nu utgående margarinaccis kommer till stånd. Med hänsyn härtill

torde inkomsterna av denna accis, vilka i statsverkspropositionen upptagits

till 27 miljoner kronor, nu böra, såsom i propositionen nr 230 anförts, beräknas

till 35 miljoner kronor. Jag hemställer i det följande, att inkomsttiteln

uppföres i riksstaten för nästa budgetår med detta belopp. Då i sistnämnda

proposition föreslagits en motsvarande höjning av anslaget till avsättning

till jordbrukets prisregleringsfond, har balans åvägabragts inom ifrågavarande

specialbudget.

Enligt verkställda beräkningar torde intäkten av tobaksskatt vid

oförändrade skattesatser för nästföljande budgetår kunna väntas inflyta med

109 miljoner kronor, eller 1 miljon kronor mera än som antagits vid framläggande

av statsverkspropositionen. Såsom jag i det föregående anfört, anmäler

jag i annat sammanhang denna dag förslag om viss höjning av tobaksskatten.

Då denna skatteskärpning kan beräknas giva en merinkomst av 3

miljoner kronor hemställer jag, att inkomsttiteln i riksstaten uppföres med

ett till 112 miljoner kronor förhöjt belopp.

I en till mig överlämnad promemoria har chefen för kontrollstyrelsen framlagt

nya beräkningar för nästföljande budgetår av inkomsten å de olika

rusdrycksmedelstitlarna. Med beaktande av omsättningsskattens

utveckling under det senaste halvåret beräknas den för närvarande

kunna giva 106 miljoner kronor, eller 6 miljoner kronor mera än som antogs

vid framläggandet av statsverkspropositionen. För detaljhandelsbolagen

räknas nu med en från 23 till 25 miljoner kronor ökad avkastning. Brännvinstillverkningsskatten

föreslås däremot sänkt från 20 till 19 miljoner kronor.

För ifrågavarande inkomsttitlar tillsammantagna räknas sålunda med

en meravkastning av 7 miljoner kronor i förhållande till riksstatsförslaget.

De av chefen för kontrollstyrelsen föreslagna beräkningarna synas mig

böra godtagas med den modifikationen, att brännvinstillverkningsskatten upptages

med i statsverkspropositionen föreslaget belopp men i gengäld omsättnings-

och utskänkningsskatten vid oförändrade skattesatser beräknas giva

blott 5 miljoner kronor utöver tidigare antaget belopp. Såsom jag i det

föregående anfört, anmäler jag i annat sammanhang denna dag förslag örn

en höjning av den i omsättningsskatten ingående grundavgiften för förtäringssprit

från 1.60 kronor till 2 kronor. Då denna skattehöjning väntas giva

en merinkomst av 10 miljoner kronor, förordar jag sålunda, att omsättningsoch

utskänkningsskatten i riksstaten uppföres med 115 miljoner kronor och

inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel: detaljhandelsbolag med 25 miljö

ner kronor.

I en från chefen för pensionsstyrelsen ingiven promemoria angående det

bidrag från folkpensioneringsfonden, som kan påräknas för

nästföljande budgetår, anföres i huvudsak följande.

Vad rånteavkastningen å folkpensioneringsfonden beträffar bar den i en

till chefen för finansdepartementet den 30 september 1938 avgiven promemoria

under budgetåret 1939/40 upptagits till 3.80 %>, vilket skulle motsvara

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

i runt tal 30,000,000 kronor, då fonden den 30 juni 1939 kommer att uppgå

till 787 miljoner kronor.

Ränteavkastningen å fonden i fråga, som under budgetåret 1936/37 uppgick

till 4.14 %, under budgetåret 1937/38 till 4.12 % och som under budgetåret

1938/39 kail förväntas uppgå till knappt 4 °/o, torde under de närmaste

åren, särskilt till följd av konverteringar å statslån, kunna förutses komma

att sjunka relativt snabbt. Under budgetåret 1939/40 torde dock denna

omständighet endast i mindre grad göra sig märkbar. Ränteavkastningen för

ifrågavarande budgetår torde därför möjligen kunna beräknas något högre

än i ovannämnda promemoria eller till något under 3.90 %, vilket skulle ge

en ränteavkastning av omkring 30.5 miljoner kronor.

I pensionsavgifter har under tiden juli 1938—mars 1939 influtit ett belopp

av omkring 42.8 miljoner kronor. Inom styrelsen verkställda överslagsberäkningar

hava givit till resultat, att det avgiftsbelopp, som kan förväntas

ytterligare inflyta under budgetåret 1938/39, skulle uppgå till omkring

2.5 miljoner kronor. Hela beloppet under budgetåret i fråga inflytande pensionsavgifter

skulle sålunda uppgå till omkring 45.3 miljoner kronor.

Räknar man med att de under budgetåret 1939/40 inflytande pensionsavgifterna

komma att uppgå till lika stort belopp, kommer man till en sammanlagd

inkomst för folkpensioneringsfonden av räntor och pensionsavgifter

under budgetåret 1939/40 av 75.8 miljoner kronor. Efter avdrag av fondökningen,

20 miljoner kronor, skulle då ett belopp av 55.8 miljoner kronor

stå till statsverkets förfogande för budgetåret i Håga.

Med hänsyn till den osäkerhet, som i flera hänseenden vidlåder de gjorda

kalkylerna, torde detta belopp dock böra avrundas nedåt. Att märka är att

en försämring av konjunkturerna kan förorsaka avsevärd minskning i inflytande

pensionsavgifter. En ökning av nuvarande låga restantieprocent —

för 1937 års avgifter torde den icke komma att överstiga 7.5 — med 2 enheter

betyder 1 miljon kronor i minskad inkomst.

I anledning av vad sålunda anförts förordar jag, att inkomsttiteln bidrag

från folkpensioneringsfonden i riksstaten upptages med 56 miljoner kronor,

eller med 2 miljoner kronor mera än enligt statsverkspropositionen.

Enligt de nya beräkningar som verkställts angående inkomsten av statens

affärsverk finnes anledning till revidering av de tidigare framlagda upp

skattningarna av inkomsterna från postverket samt från statens

järnvägar. Sålunda anföres i en inom generalpoststyrelsen utarbetad

promemoria:

Enligt nu tillgängliga uppgifter rörande frankoteckensuppbörden under

innevarande års första kvartal visar denna stigande tendens. Det bör emellertid

bemärkas, att uppbördsökningen åtminstone under vissa av årets återstående

månader knappast kunna —- även under förutsättning av oförändrat

konjunkturläge intill årets slut — antagas bliva så stor som motsvarande

ökning från år 1937 till 1938. Denna uppbördsökning var nämligen till en

del beroende av 1938 års valrörelse samt utgivandet av jubileumsfrimärken.

Beträffande vissa andra inkomster, såsom av tidnings- och postgirorörelsen

samt ifråga om ersättningen från postsparbanken, beräknas även vissa ökningar

inträda.

Den stegring av poströrelsen, som avspeglas i de stegrade inkomsterna,

ävensom den höjning av levnadskostnadsindex, som inträtt från och med den

1 innevarande april, medför emellertid även att vissa utgifter stiga. På

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

15

grund härav måste förutses, att driftkostnaderna komma att ökas med omkring

s/* miljon kronor.

Enligt de nu verkställda utredningarna torde man — därest icke stark

konjunkturförsämring skulle inträda — kunna beräkna postverkets inkomstöverskott

under år 1939 till 13.5 miljoner kronor. Då jämlikt 1939 års statsverksproposition

2.5 miljoner kronor av postsparbankens vinstmedel för kalenderåret

1938 anses böra disponeras för statsregleringen, torde statsverkets

inkomster av postmedel under budgetåret 1939/40 böra beräknas till

16,000,000 kronor.

Jag ansluter mig till den framlagda beräkningen och tillstyrker sålunda,

att överskottet av postverket i riksstaten upptages med ett till 16 miljoner

kronor förhöjt belopp.

Från chefen för statens järnvägar har till mig överlämnats en beräkning

rörande verkets överskott för budgetåret 1939/40 av följande huvudsakliga

innehåll.

Vid verkställandet av den till grund för järnvägsstyrelsens den 3 december

1938 avgivna förslag liggande beräkningen hade styrelsen att tillgå i viss

mån preliminära uppgifter enligt bokföringen rörande inkomsternas och utgifternas

storlek t. o. m. oktober 1938. Resultat föreligga nu för ytterligare

fem månader fram t. o. m. mars 1939. I nedanstående tablå belyses utvecklingen

av person- och godstrafikinkomsterna under de senaste kända sex

månaderna.

Oktober 1938......................

November 1938......................

December 1938......................

Persontrafik

Godstrafik

Beräk-

nade

Verkliga

Skillnad

Beräk-

nade

Verkliga | Skillnad

Tusental kronor

6,270

5,160

7,960

5,860

4,950

5,980

6,415

5,304

8,014

6,311

5,477

6,355

+ 145

+ 144

+ 54

+ 451

+ 527

+ 375

10,670

10,120

8,790

8,130

8,350

9,710

10,596

10,244

9,166

8,424

9,146

10,330

- 74

+ 124

+ 376

+ 294

+ 796

+ 620

Februari 1939......................

Mars 1939......................

Summa

36,180

37,876

+ 1,696

55,770

57,906 + 2,136

De ovan som beräknade angivna beloppen motsvara den tidigare för år

1939 och budgetåret 1939/40 antagna trafikomfattningen. Föreliggande nya

månadsresultat visa alltså, att den faktiska utvecklingen blivit ej oväsentligt

gynnsammare än vad styrelsen i december förra året ansåg sig kunna räkna

med. Rörande orsakerna härtill må framhållas följande.

Den allmänna konjunkturavmattning, som tydligt framträdde under första

halvåret 1938, och som föranledde styrelsen att i sin föregående kalkyl räkna

med en ytterligare nedgång i godstrafiken, upphörde med höstens inträde,

och senare delen av 1938 kännetecknades av ett betydligt stabilare läge än

de närmast tidigare månaderna. Vid årsskiftet 1938/39 kunde t. o. m. vissa

— örn ock svaga — tecken på en förbättring i konjunkturerna iakttagas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

Med hänsyn härtill och särskilt i betraktande av de senaste månadsresultaten

synes knappast längre behöva befaras någon minskning i godstrafiken

för det närmaste budgetåret, såvida icke utrikespolitiska förvecklingar skulle

störa förhållandena — i vilket fall inga förhandsberäkningar äro hållbara

— utan torde med detta förbehåll för budgetåret 1939/40 numera kunna

räknas med ungefär samma godstrafikvolym som för närvarande.

Vad persontrafiken beträffar hade styrelsen i sin skrivelse den 3 december

1938, såsom ovan nämnts, förutsatt, att densamma skulle komma att åtminstone

för det närmaste året bibehålla sig vid ungefär oförändrad nivå.

Även persontrafiken utvisar emellertid, såsom framgår av förestående sammanställning,

en fortgående stegring, och inga tecken kunna för närvarande

iakttagas att en ändring till det sämre i denna utveckling skulle vara förestående.

Såväl person- som godstrafiken synes därför, under förutsättning att det

labila utrikespolitiska läget icke åstadkommer en plötslig försämring, numera

kunna förväntas giva en icke obetydligt högre inkomst än som tidigare

antagits. Merinkomsten torde kunna uppskattas till beträffande persontrafiken

cirka 3.6 milj. kronor och beträffande godstrafiken cirka 4.0 milj.

kronor utöver vad styrelsen i sin skrivelse den 3 december 1938 antagit.

I fråga om lapplandsmalm räknades i styrelsens skrivelse den 3 december

1938 på grundval av från LKAB erhållna uppgifter med en inkomst av 23.3

milj. kronor, vartill ansågs böra läggas en inkomst av 3.6 milj. kronor — av

riksräkenskapsverket reducerad till 1.5 milj. kronor — för s. k. fraktökning

enligt § 13 mom. 2 i 1927 års malmavtal. Även transporterna av lapplandsmalm

hava emellertid under de hittills gångna månaderna visat sig väsentligt

större än vad styrelsen med ledning av från bolaget lämnade uppgifter

vågade räkna med. Sålunda uppgår merinkomsten för de tre första månaderna

av innevarande år till i genomsnitt c:a 600,000 kronor per månad.

Med stöd härav ävensom från LKAB erhållen ny uppgift angående de sannolika

transportmängderna för året anser sig styrelsen — under samma förbehåll

som ovan angivits — för ifrågavarande transporter numera kunna

räkna med ungefär samma inkomst som den för år 1938 redovisade eller

c:a 29.6 milj. kronor. Huruvida härtill bör läggas någon inkomst av s. k.

fraktökning är en fråga som järnvägsstyrelsen f. n. skulle vilja lämna öppen.

Då de för det närmaste året kontrakterade försäljningspriserna å malm lära

vara lägre än under föregående år gällande priser, synes emellertid grundad

anledning knappast föreligga att åtminstone i nu förevarande sammanhang

räkna med någon sådan fraktökning, utan torde den beräknade inkomsten

av lapplandsmalm här böra upptagas till 29.6 milj. kronor.

Inkomsterna av övriga trafikslag torde kunna räknas till samma belopp

som tidigare angivits. Bruttoinkomsterna, vilka tidigare beräknats till 237

milj. kronor, skulle sålunda numera kunna beräknas ökade till i runt tal

247 milj. kronor.

Vad angår utgifterna utvisa hittills kända månadssiffror relativt god överensstämmelse

med i styrelsens förslag till kostnadsstater för år 1939 angivna

belopp. För budgetåret 1939/1940 torde alltså, såvitt nu kan bedömas, justering

av nämnda belopp endast behöva vidtagas på grund av verkningarna

av det fr. o. m. den 1 nästkommande juli ikraftträdande nya avlöningsreglementet

och en till 168 höjd levnadskostnadsindex, varvid utgifterna för statens

järnvägar som helhet kunna uppskattas till cirka 207 milj. kronor per

år.

På grund av vad ovan anförts föreslås, att det överskott å statens järnvägars

verksamhet, som kan beräknas inlevererat till statsverket under budgetåret

1939/40 i riksstaten upptages till ett belopp av 40 miljoner kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

17

Den relativt optimistiska uppskattningen av malmtransporterna torde uppvägas

därav, att ingen inkomst beräknats av fraktförhöjning enligt § 13 i

1927 års malmavtal. Då den nya inkomstberäkningen icke i övrigt föranleder

någon erinran från min sida, förordar jag, att överskottet av statens järnvägar

i riksstaten uppföres med ett från 28 till 40 miljoner kronor förhöjt

belopp.

Under statens utlåningsfonder bör, vid bifall till propositionen

nr 190, införas en rubrik för statens lånefond för den mindre skeppsfarten

med ett formellt belopp av 100 kronor.

Inkomsten av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag uppskattades

vid framläggandet av statsverkspropositionen till 12 miljoner kronor.

Utvecklingen av malmavsättningen synes nu berättiga till en höjning av den

beräknade avkastningen. Med stöd av från bolaget under hand inhämtade

upplysningar tillstyrker jag, att inkomsttiteln i riksstaten upptages med ett

till 20 miljoner kronor förhöjt belopp.

De här förordade nya uppskattningarna av inkomsterna under vissa titlar

på riksstaten medföra, att den i statsverkspropositionen beräknade inkomstsumman

för driftbudgeten ökas nied sammanlagt 101 miljoner kronor

till 1,464.55 miljoner kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte — med ändring av i statsverkspropositionen därutinnan framlagt förslag

— föreslå riksdagen

att besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för år 1939 utgå

med 120 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som

avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med

130 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i

samma moment b).

Vidare hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte — med ändring av i statsverkspropositionen

framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten för

budgetåret 1939/40 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslå riksdagen

dels att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:
Inkomst-

och förmögenhetsskatt, bevillning kronor 330,000,000

Stämpelmedel, bevillning................ » 05,000,000

Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning.

......... kronor 37,000,000

b. Bensinskatt, bevillning

............ » 99,000,000

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 305.

130,000,000

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Tullmedel, bevillning .................. kronor 190,000,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror,

bevillning............................ » 35,000,000

Tobaksskatt, bevillning.................. » 112,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

/?. Detalj handelsbolag.................. » 25,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning .................. » 115,000,000

Bidrag från folkpensioneringsfonden...... » 56,000,000

Postverket, bevillning .................. » 16,000,000

Statens järnvägar ...................... » 40,000,000

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag...... » 20,000,000;

dels ock att i nämnda riksstat under rubriken Statens utlåningsfonder

upptaga en ny inkomsttitel sålunda:

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten.

............................... kronor 100.

Ytterligare hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte — delvis med ändring

av i statsverkspropositionen framlagda förslag — föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i nedan angivna

fonder för budgetåret 1939/40 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen:

C. Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

Uppförande av såkerhetsanstalt för förvarade

och internerade samt ny sinnessjukavdelning

inom fångvården . . kronor 1,190,000

Utrikesdepartementet:

Uppförande av be skickning shus i T ohio

m. m........................... »

Försvarsdepartementet:

Nybyggnad för de militära högskolorna »

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

...................... »

Förvärvande av Vilhelmsro anstalt för

fallandesjuka .................... »

Uppförande av nybyggnad för statens

sjuksköterskeskola ................ »

Kommunikationsdepartementet:

Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands

län ........................ »

50,000

512,500

2,746,800

225,900

50,000

45,500

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

19

Skyddsrum i statliga byggnader ..... kronor 400,000

Ecklesiastikdepartementet:

Örn- och nybyggnadsarbeten vid döv
stumskolorna

.................... » 250,000

J or dbruksdepartementet:

Nybyggnad för statens veterinårbakte
riologiska

anstalt ................ » 500,000

Handelsdepartementet:

Uppförande av byggnad för tekniskt laboratorium

..... » 88,500

D. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden.......... » 125,000

Ecklesiastikdepartementet:

Statens lånefond för universitetsstudier » 140,000

Studielånefonden .................. » 120,000

Jordbruksdepartementet:

Arrendeegnahemsfonden ............ » 125,000

Arbetarsmåbrukslånefonden .......... » 4,000,000

E. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

Lån för uppförande och förbättring av

lantarbetarbostäder................ » 810,000

Lån för bostadsförbättringsverksamhet.. » 540,000

F. Fonden för förlag till statsverket.

Handelsdepartementet:

Vissa omkostnader för statlig lagerhållning,

att avräknas mot automobilskattemedlen

........................ » 3,000,000.

Jag hemställer därjämte, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avskrivning av kapitalmedelsförlust å rederilånefonden

för budgetåret 1939/40 under huvudtiteln Avskrivning av

oreglerade kapitalmedelsförluster anvisa ett

anslag av .............................. kronor 187,500.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Slutligen hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering av kapitalbehållningen å fonden för låneunderstöd

i huvudsaklig överensstämmelse med de i det

föregående angivna riktlinjerna.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

21

Bilaga A.

Beräkning av utfallet av driftbudgetens inkomsttitlar under

budgetåret 1938/39.

(Verkställd inom riksräkenskapsverket i april 1989.)

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar.....................

2. Prästerskapets till statsverket indragna

tionde..............................

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning

...........................

b. Särskild skatt å förmögenhet, bevillning.

..........................

c. Extra inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning...................

d. Särskild skatt å aktiebolags inkomst,

bevillning.........................

e. Utjämningsskatt, bevillning........

f. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,

bevillning...................

g. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter, bevillning ...

h. Stämpelmedel, bevillning...........

4. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning...........

b. Gummiringsskatt, bevillning........

c. Bensinskatt, bevillning.............

5. Tullar och accisen

a. Tullmedel, bevillning..............

b. Accis å silke, bevillning ...........

c. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning...............

d. Tobaksskatt, bevillning............

e. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning

.............................

f. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:
a.

Partihandelsbolag..............

/?. Detaljhandelsbolag.............

g. Omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker, bevillning..........

h. Maltskatt, bevillning..............

Säger för skatter

II. Uppbörd i statens verksamhet............

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden......

IV. Diverse inkomster.......................

Säger för egentliga statsinkomster

Beräknat

för

budgetåret

1938/39

Behållen

inkomst

Brist, som

ersättes av

budgetut- jämnings- fonden

Merinkomst,

som tillföres

budget- utjämnings- fonden

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

1.20

1.20

—

—

0.66

0.66

—

—

255.00

264.00

—

9.oo

30.00

30.40

—

0.40

30.00

29.50

0.50

— j

21.00

22.50

_

1.50

15.00

16.40

- ,

—

0.30

4.80

—

4.50

0.30

0.30

_

—

65.00

168.00

—

2.90

36.00

43.00

_ ,

—

1.00

-4.00

—

—

78.00

91.00

- 1

—

165.00

200.00

—

35.00

2.50

2.30

0.20

—

20.00

27.00

_

—

101.00

104.00

—

3.00

19.00

21.00

—

2.00

16.00

18.00

2.00

21.00

22.00

—

1.00

97.00

104.00

_

7.oo

30.00

33.00

—

3.00

1,004.96

1,099.06

0.70

71.30

56.48

2 67.78

0.49

2.97

51.00

56.00

—

5.00

17.75

3 26.43

—

1.80

1,130.19

1,249.27

1.19

81.07

1 Därav hälften av lotterivinstskatten 2.B0 milj. kr.

2 Inkomsttitlar utan avräkning mot budgetutjämningsfonden beräknas lämna en nettomerinkomst

av 8.82 milj kr.

3 Inkomsttitlar utan avräkning mot budgetutjämningsfonden beräknas lämna en nettomerinkomst

av 6.88 milj. kr.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

Beräknat

för

budgetåret

1938/39

Behållen

inkomst

Brist, som

ersättes av

budgetut- jämnings- fonden

Merinkomst,

som tillföres

budget- utjämnings- fonden

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.................

13.00

16.80

_

3.80

2. Telegrafverket.......................

35.00

36.20

_

1.20

3. Statens järnvägar....................

35.00

43.50

_

8.50

4. Statens vattenfallsverk...............

22.00

22.30

_

0.30

5. Domänverket.................

9.00

11.80

_

2.80

6. Statens reproduktionsanstalt..........

0.04

0.04

—

Säger för statens affärsverksfonder

114.04

130.64

—

16.60

II. Riksbanksfonden.................

3.00

1.50

1.50

lil- Statens allmänna fastighetsfond.........

8.15

8.15

___

IV. Statens utlåningsfonder.............

13.22

13.10

0.37

0.25

V. Fonden för låneunderstöd..............

1.12

1.20

_

0.08

VI. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag..

17.50

20.80

_

3.30

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet

1.60

1.60

_

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken......

0.20

0.60

_

0.40

4. Aktiebolaget Industrikredit...........

—

_

_

5. Svenska spannmålsaktiebolaget.......

0.20

0.20

—

—

Säger för fonden för statens aktier

19.50

23.20

—

3.70

VII. Statens pensionsfonder:

1. Civila tjänstepensionsfonden..........

1.45

2.00

_

0.55

2. Militära tjänstepensionsfonden........

1.17

0.18

_

0.01

3. Allmänna familjepensionsfonden......

3.80

4.60

—

0.80

Säger för statens pensionsfonder

5.42

6.78

—

1.36

VIII. Övriga kapitalfonder...................

0.06

0.07

—

0.01

Säger för inkomster av statens kapitalfonder

164.51

184.64

1.87

22.00

Summa

1,294.70

1,433.91

3.06

nettome

101

103.07

rinkomst

).01

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

23

Bilaga B.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Tablå över de i statsverkspropositionen under huvudtiteln B lil, Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

beräknade anslag, nied angivande i förekommande fall av de ändringar och tillägg

beträffande nämnda huvudtitel, vilka föranledas av förslag i särskilda till riksdagen avlåtna

propositioner.

(Upprättad inom finansdepartementet.)

Anslagsbelopp

Anslagsrubrik

enligt

statsverks-

proposi-

med hän- syn till sär- skild pro-

Ökning( + ),

minsk- ning (-)

Anm.

tionen

position

Kronor

Kronor

Kronor

C. Statens allmänna fastig-

hetsfond.

J ustitiedepartementet:

1

Uppförande av säkerhetsanstalt

för förvarade och internerade

samt ny sinnessjukavdelning

inom fångvården (III: 1), reser-

*1,200,000

1,190,000

-10,000

Jfr prop. nr 249.

Utrikesdepartementet:

Uppförande av beskickningshus

i Tokio m. m., reservationsanslag

Försvarsdepartementet:

—

50,000

+ 50,000

Jfr prop. nr 268.

5

Nybyggnad för de militära hög-

skolorna (III: 5), reservations-

*550,000

512,500

-37,500

Jfr prop. nr 154.

Socialdepartementet:

6

Vissa byggnadsarbeten vid sta- tens sinnessjukhus (III: 6), reser-

*2,750,000

2,746,800

-3,200

Jfr prop. nr 256.

7

Förvärvande av Vilhelmsro an-

stalt för fallandesjuka (III: 7),

*225,900

225,900

8

Uppförande av nybyggnad för sta-

tens sjuksköterskeskola (lil: 10),

*50,000

50,000

Jfr prop. nr 199.

Kommunikationsdepartementet:

11

Nytt landsstatshus i Halmstad

(III: 13), reservationsanslag ....

»75,000

—

-75,000

Jfr skrivelse nr 257.

12

Nybyggnad för länsstyrelsen i

Västmanlands län (III: 14), re-

*45,500

45,500

Jfr prop. nr 63.

16

Skyddsrum i statliga byggnader

(III: 18), reservationsanslag ....

*400,000

400,000

—

Jfr prop. nr 137.

* Beräknat belopp.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 305.

Anslagsbelopp

Anslagsrubrik

enligt

statsverks-

proposi-

tionen

med hän- syn till sär- skild pro- position

Ökning(-f),

minsk- ning (-)

Anm.

29

Ecklesiastikdepartementet:

Om- och nybyggnadsarbeten vid

dövstumskolorna (III: 32), reser- vationsanslag ................

Kronor

*250,000

Kronor

250,000

Kronor

Jfr prop. nr 156.

31

Jordbruksdepartementet:

Nybyggnad för statens veterinär- bakteriologiska anstalt (III: 34),

reservationsanslag ............

*500,000

500,000

Jfr prop. nr 209.

35

Handelsdepartementet:

Uppförande av byggnad för ett

tekniskt laboratorium (III: 38),

reservationsanslag ............

*100,000

88,500

-11,500

Jfr prop. nr 129.

—

D. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

Lånefonden för främjande av bo- stadsbyggande på landsbygden

(IV: 3), reservationsanslag......

125,000

+125,000

Jfr prop. nr 188.

3

Ecklesiastikdepartementet:

Statens lånefond för universitets- studier (IV: 6), reservationsanslag

*150,000

140,000

-10,000

Jfr prop. nr 61.

4

Studielånefonden (IV: 7), reserva- tionsanslag ..................

*120,000

120,000

Jfr prop. nr 61.

11

J ordbruksdepartementet:

Arrendeegnahemsfonden (IV: 15),

reservationsanslag ............

*125,000

125,000

Jfr prop. nr 236.

12

Arbetarsmåbrukslånefonden

(IV: 16), reservationsanslag ____

*4,000,000

4,000,000

—

Jfr prop. nr 236.

1

E. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

Lån för uppförande och förbätt- ring av lantarbetarbostäder

(V: 2), reservationsanslag......

*810,000

810,000

Jfr prop. nr 188.

Lån för bostadsförbättringsverk- samhet, reservationsanslag ....

—

540,000

+ 540,000

Jfr prop. nr 188.

1

F. Fonden för förlag till

statsverket.

Handelsdepartementet:

Vissa omkostnader för statlig

lagerhållning (VI: 12), reserva- tionsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen........

*2,000,000

3,000,000

+ 1,000,000

Jfr prop. nr 54 o. nr 288.

Nettoökning

1,567,800

Beräknat belopp.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

25

Bilaga C.

Riksräkenskapsverkets yttrande angående reglering av vissa lån

å fonden för låneunderstöd.

Till Herr Statsrådet och chefen för finansdepartementet.

I årets statsverksproposition har intagits ett inom finansdepartementet

upprättat förslag angående regler för avskrivning av sådana å fonden för

låneunderstöd anvisade tidsbegränsade lån, som icke giva full förräntning.

Enligt förslaget, för vilket en ingående redogörelse lämnats i propositionens

bilaga »Avskrivning av nya kapitalinvesteringar», skulle för tidsbegränsade

lån av större finansiell betydelse, vilka icke lämnade minst 4 procents förräntning,

över avskrivningshuvudtiteln avsättas så stort belopp, att från

fonden med anlitande av de avsatta medlen, skulle kunna inbetalas ränta

efter 4 procent å de i fonden investerade kapitalmedlen. För varje lån skulle

alltså de för lånet över avskrivningshuvudtiteln avsatta medlen vara förbrukade

vid utgången av den för lånen fastställda löptiden, över det i propositionen

intagna förslaget har riksräkenskapsverket den 13 december 1938

avgivit yttrande.

I statsverkspropositionen liksom i riksräkenskapsverkets yttrande förutsattes,

att frågan om den retroaktiva tillämpningen av de nya reglerna skulle

upptagas i annat sammanhang.

Sedan sistberörda spörsmål nu gjorts till föremål för fortsatt utredning, far

riksräkenskapsverket härom anföra följande.

Därest retroaktiv avskrivning skall tillämpas på sätt i propositionen föreslagits,

bör denna beräknas individuellt för sådana tidsbegränsade lån, som

icke lämna 4 procents förräntning och som äro av sådan storlek, att det

föreslagna särskilda avskrivningsförfarandet bör kunna ifrågakomma.

Av de å fonden för låneunderstöd den 30 juni 1938 redovisade lånen — en

specificerad förteckning över dessa lån återfinnes i riksgäldskontorets årsbok

— lämna följande tidsbegränsade lån lägre än 4 procents förräntning,

nämligen:

Lån till Mariestads stad.................................

Lån för inköp av renar................. • ...............

Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk....

Frälsningsarméns förlagsaktiebolag (avbetalas med 5,000 kronor

årligen............................;..........

Föreningen Vilhelmsro anstalt för i allandes juba (överflyttas

till fastighetsfonden...................................

Företaget för sänkning av Hornborgasjön (återbetalas 31/12

1945)........................-.........;.............

Övre Norrlands erkända centralsjukkassa (återbetalas med

början den 12/7 1940 med x/5 årligen)...................

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. hr 305.

Lånets

Ränta storlek den

* S0/6 1938

kronor

3.6 37,461:29

— 437:43

3.6 981,326: 78

— 25,000: _

— 310,000: —

— 125,000: —

— 100,000: —.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Mcij.ts proposition nr 305.

Ränteförlusten a dessa lan är emellertid enligt riksräkenskapsverkets uppfattning

icke av den storleksordning, att den kan motivera något avskrivningsförfarande.

Å riksstaten för budgetåret 1938/39 har uppförts anslag till lån för anläggning

av ett oljeraffinaderi i Nynäshamn. Lånet, som får uppgå till högst

6 milj. kronor, skall förräntas till 3 procent samt amorteras så, att det är

återbetalat senast den 1 juli 1948. Under anläggningstiden, beräknad till

högst 2 år, är lånet amorteringsfritt. Därest de i finansdepartementets förslag

angivna nya avskrivningsreglerna tillämpas å detta lån, torde avskrivningsbehovet

kunna beräknas till omkring 300,000 kronor. Då detta belopp i förhållande

till lånesumman är relativt oväsentligt och då disponerandet av ett

sadant avskrivningsbelopp skulle medföra allenast obetydlig förändring av

fondens överskott, har riksräkenskapsverket icke funnit anledning förorda

något avskrivningsförfarande för nämnda lån.

I övrigt å fonden för låneunderstöd för närvarande redovisade lån eller

till fonden till och med^ budgetåret 1938/39 anvisade anslagsmedel avse icke

sådana tidsbegränsade lån, å vilka det föreslagna nya avskrivningsförfarandet

avsetts skola tillämpas.

Däremot torde de å fonden för låneunderstöd redovisade räntefria lån,

vilka äro stående så länge den därmed finansierade verksamheten uppehälles

eller som skola återbetalas då med staten träffat icke tidsbegränsat

avtal upphör att gälla, böra i sin helhet täckas med avskrivningsmedel. Å de

lån riksräkenskapsverket härmed åsyftar utestodo den 30 juni 1938 följande

belopp:

Svenska mosskulturföreningen .................... kronor 120,000: —

Göteborgs diakonissällskap ...................... » 160,000:_

Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå............ » 14,000: —

Överstyrelsen för svenska föreningen Röda Korset .. » 359,780: —

Samariterhemmet i Uppsala ...................... » 100,000: _

Stockholms kyrkliga skyddshemsförening .......... » 182*000: •—

Stockholms stadsmission.......................... » 255,000:_

Svenska diakonissällskapet, lån nr 3................ » 70*000:-—

Summa kronor 1,260,780

Av övriga lån torde även lånet till Kinda kanals aktiebolag å kronor

325,431: 77, vilket bolag år 1936 gått i konkurs, samt de till vedeldningslånefonden

hänförliga räntefria lånen, sammanlagt kronor 143,173:—, böra täckas

med avskrivningsmedel.

De lån till enskilda järnvägar, vilka äro räntefria för obestämd tid, samt

lånet till Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag, vilket ursprungligen anvisats

av skattemedel och vid järnvägens införlivande med statens järnvägar

bör anses avskrivet, torde likaledes böra täckas med avskrivningsmedel. De

lån riksräkenskapsverket här avser äro följande:

Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag, nr 2 ........ kronor 150,000: —

Falkenbergs järnvägsaktiebolag.................... » 110,000: —

Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag, nr 2 ........ » 65,000:-—

Mellersta Östergötlands järnvägar aktiebolag, nr 2 ... . » 80,000: -—

Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag........ » 280,000: —

Slite—Roma järnvägsaktiebolag.................... » 50,000:—

Uddevalla—Selångens järnvägsaktiebolag, nr 3...... » 200,000:-—

Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag, nr 2 .. » 180,000:-—

Ölands järnvägsaktiebolag, halva lånet.............. » 400,000:-—

Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag ............ » 1,300,000: —

Järnvägsaktiebolaget Dal—Västra Värmland ........ » 1,376,000: —

Summa kronor 4,191,000:—.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

27

Det sammanlagda omedelbara avskrivningsbehovet per den 30 juni 1938

skulle alltså uppgå till kronor (1,260,780:--1- 325,431: 77 + 143,173:— +

4,191,000: — =) 5,920,384: 77.

Det sålunda vid ingången av budgetåret 1938/39 förefintliga avskrivningsbehovet

kommer emellertid att ökas genom de anslag till räntefria icke tidsbegränsade

lån samt till vedeldningslån, vilka finnas uppförda i riksstaten för

nu löpande budgetår, och för vilka avskrivningsmedel icke anvisats. De anslag,

som riksräkenskapsverket härmed avser, äro följande:

Kb V 2, Lån till Stockholms stadsmission för inrättande

vid skyddshemmet Skarvik—Tallåsen av nya avdelningar

........................................ kronor

Kb V 3, Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening

för om- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid

skyddshemmet Hornö .......................... »

Kb V 4, Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem

för vissa byggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet

Bistaborg ............................ »

Kb V 5, (Riksstat och tilläggsstat) Lån till vissa enskilda

anstalter för kirurgisk tuberkulos.............. »

Kb V 8, Lån till anordnande av värmeanläggningar för

vedeldning ............................ »

180,000: —

125,100: —

123,000: —

1,417,000: —

150,000: —

Summa kronor 1,995,100

Beträffande dessa anslag bör observeras, att anslaget Kb V 2 är fortsättningsanslag

å ett i riksstaten för budgetåret 1937/38 uppfört likalydande,

ännu icke lyftat anslag, för vilket avskrivningsmedel reserverats jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 2 december 1938.

Det sammanlagda omedelbara avskrivningsbehovet torde alltså för närvarande

uppgå till kronor (5,920,384: 77 + 1,995,100:— =) 7,915,484: 77.

För täckande av detta avskrivningsbehov, varvid givetvis den indirekta

avskrivningsmetoden genomgående bör tillämpas, kan disponeras det skattemedelskapital,

som den 30 juni 1938 överfördes till fondens för låneunderstöd

avskrivningskonto. Efter avdrag av de belopp, som i samband med

förvärv av Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka (kronor 310,000: —) och egendomen

Hall (kronor 171,050:—) avses skola överflyttas till statens allmänna

fastighetsfonds förnyelsefond, uppgår detta konto till kronor 6,979,259: 16.

För omhandlade avskrivningsändamål kan emellertid ytterligare disponeras

huvudparten av de före den 30 juni 1938 anvisade skattemedel, som i den

mån de lyftas skola tillgodoföras avskrivningskontot. Dessa medel redovisades

den 30 juni 1938 såsom reservationer under huvudtiteln »avskrivning

av nya kapitalinvesteringar» med följande belopp:

1936/37 IX G 28, Ackordslån åt jordbrukare........ kronor 3,224,597: 76

1936/37 Ufk. IV: 17, Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare

i Göteborgs och Bohus län............ » 75: 000:—-

1936/37 Ufk. IV: 18, Låneunderstöd åt vissa fastighetsägare

i Kiruna och Malmberget............ » 50,000: —

1937/38 Ufk. lil: 17, Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare

.................................. » 35,000: —

1937/38 Ufk. lil: 19, Lån till Stockholms stadsmission

för inrättande vid skyddshemmet Skarvik-Tall
åsen

av nya avdelningar.................. »___ 180,000: —

Summa kronor 3,564,597:76.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majlis proposition nr 305.

Av förestående belopp torde endast de å anslaget 1937/38 Ufk. III: 19 anvisade

skattemedlen böra i avskrivningshänseende disponeras för de med anslagen

avsedda ändamålen. De för den nu ifrågasatta regleringen disponibla

avskrivningsmedlen uppgå alltså till kronor (6,979,259: 16 + 3,384,597: 76 =)

10,363,856:92, eller kronor 2,448,372: 15 mer än som erfordras till täckande

av förenämnda avskrivningsbehov.

Vad angår dispositionen av angivna överskott av avskrivningsmedel, vill

riksräkenskapsverket erinra, att ämbetsverket i underdånig skrivelse den 17

september 1938 angående reglering av statens förmögenhetsställning per den

30 juni 1938 samt redovisningen av vissa anslagsreservationer vid budgetårsskiftet

1938 föreslagit, att de till fonden för låneunderstöd anvisade skattemedlen

med hänsyn till de å fonden förefintliga förlustriskerna borde i

sin helhet reserveras å avskrivningskonto. Vid bedömandet av frågan huruvida

det nu konstaterade »överskottet av avskrivningsmedel bör fortfarande

reserveras för täckande av vissa bestämda förlustrisker har riksräkenskapsverket

funnit, att hänsyn i främsta rummet bör tagas till lånen till de enskilda

järnvägar, vilka icke ens under den senaste högkonjunkturen kunnat till staten

inbetala förfallen ränta. Det väntade avskrivningsbehovet å dylika formellt

räntepliktiga järnvägslån, som för närvarande faktiskt icke förräntas,

torde kunna beräknas till minst 8 milj. kronor. Under hänvisning härtill

vill riksräkenskapsverket förorda, att det förenämnda »överskottet» av avskrivningsmedel,

kronor 2,448,372: 15, reserveras å avskrivningskonto för att

användas vid täckandet av å dessa lån uppkommande kapitalmedelsförluster.

Enligt vad riksräkenskapsverket sålunda förordat, skulle de till fonden

för låneunderstöd tidigare anvisade skattemedlen komma att delvis användas

för andra ändamål än som ursprungligen avsetts. Förslagets genomförande

förutsätter alltså riksdagens medverkan.

I detta sammanhang får riksräkenskapsverket vidare erinra, att ämbetsverket

i sitt förenämnda tidigare yttrande i detta ärende även förordat, att

fonden för låneunderstöd skulle uppdelas på skilda delfonder för lån som

förvaltas och redovisas av respektive statskontoret och riksgäldskontoret.

Örn denna uppdelning genomföres torde därvid vissa lån böra överflyttas

från statskontorets till riksgäldskontorets förvaltning eller omvänt.

Sålunda torde till riksgäldskontorets delfond böra hänföras samtliga från

allmänna järnvägslånefonden och bibanelånefonden överförda lån och lånet

till Mellersta Östergötlands järnvägar aktiebolag, 1935/36, samt det av statskontoret

nu förvaltade lånet till Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag. Därjämte

skulle till samma delfond hänföras de fyra lån, som överförts från

allmänna byggnadslånefonden.

Till statskontorets delfond böra hänföras samtliga av statskontoret nu förvaltade

låneunderstöd utom lånet till Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag,

de av riksgäldskontoret nu förvaltade lånen till föreningen Bergsbyns kalkbruk

u. p. a. och Svenska mosskulturföreningen, lån nr 2, samt de av länsstyrelserna

förvaltade och nu direkt till riksgäldskontoret redovisade lånen,

nämligen ackordslån åt jordbrukare, låneunderstöd åt vissa egnahemsägare

i Göteborgs och Bohus län, låneunderstöd åt vissa fastighetsägare i Kiruna

och Malmberget samt lånet nr 3 till Svenska diakonissällskapet. Sistnämnda

lån torde samtidigt böra överföras från länsstyrelsens i Stockholms län till

statskontorets förvaltning, eftersom statskontoret förvaltar övriga till samma

sällskap utlämnade lån.

Till statskontorets delfond böra vidare hänföras samtliga för innevarande

budgetår under fonden för låneunderstöd anvisade anslag samt de vid budgetårets

ingång kvarstående, till denna fond hänförliga reservationerna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

29

Enligt denna uppdelning av lånebelopp och investeringsanslag på de båda

delfonderna böra av avskrivningsmedlen till statskontorets delfond hänföras

dels å avskrivningskontot nu redovisade eller för omedelbar överföring till

detta konto föreslagna kronor (1,260,780: — + 143,173: — + 1,995,100: —=)

3,399,053:—, dels såsom reservation å det under huvudtiteln för avskrivning

av nya kapitalinvesteringar uppförda anslaget 1937/38 Ufk. III: 19 nu redovisade

kronor 180,000: —, medan övriga avskrivningsmedel böra hänföras till

riksgäldskontorets delfond.

Därest någon del av de till respektive delfonder förda avskrivningsmedel

framdeles icke skulle erfordras för sitt ändamål, bör det sålunda uppkomna

överskottet behandlas såsom kapitalvinst blott örn det icke erfordras till

täckande av å samma delfond då förefintliga nya avskrivningsbehov eller

förlustrisker.

Med stöd av vad ovan anförts får riksräkenskapsverket förorda,

att vad som den 30 juni 1939 kvarstår å de under huvudtiteln »Avskrivning

av nya kapitalinvesteringar» uppförda anslagen 1936/37 IX G 28, 1936/

37 Ufk. IV: 17, 1936/37 Ufk. IV: 18 och 1937/38 Ufk. III: 17 överföres till det

under fonden för låneunderstöd upptagna avskrivningskontot;

samt att fonden för låneunderstöd sedan dessa transaktioner genomförts

likaledes per 30 juni 1939 på sätt ovan angivits uppdelas å två självständiga

delfonder, den ena under statskontorets och den andra under riksgäldskontorets

förvaltning och redovisning.

Stockholm den 27 april 1939.

P. S. RUNEMARK.

Carl Murray.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 305.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:463 Skrivelse till Konungen angående statsregleringen för budgetåret 1939/40. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1939:465 Skrivelse till Konungen angående regleringen av tillläggsstaten till riksstaten för budgetåret 1938/39. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1939:456 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts förslag om anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. a1 i texten
  4. Rskr. 1939:460 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1939/40 m. m. s. 7 i texten
  5. SU 1939:263 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1939/M. s. 6 i texten

Visa alla 8