Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till nissa byggnader för folkskoleväsendet

1939-01-20 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:39, Angående statsbidrag till nissa byggnader för folkskoleväsendet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 39.

1

Nr 39.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsbidrag

till nissa byggnader för folkskoleväsendet; given

Stockholms slott den 20 januari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 januari 1939.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bbamstorp, Westman,

Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson,

Strindlund.

Föredragande departementschefen, statsrådet Engberg anmäler härefter

fråga angående statsbidrag till vissa byggnader för folkskoleväsendet och

anför härvid följande:

1935 års riksdag godkände allmänna grunder för statsbidrag till undervisningslokaler

för folkskoleväsendet. På grundval härav utfärdades den

6 marö 1936 kungörelse (nr 45) angående sådant statsbidrag, vilken trädde

i kraft den 10 mars 1936.

Enligt nämnda kungörelse äger skoldistrikt enligt de grunder och i den

ordning, som i kungörelsen stadgas, erhålla statsbidrag till bland annat anskaffande

av nya undervisningslokaler. Såsom förutsättning för erhållande

av sådant byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler gäller enligt § 3

första stycket, att Kungl. Majit — eller i vissa fall vederbörande länsstyrelse

— lämnat tillstånd till byggnadsföretagets utförande. Skoldistrikt,

Bihang till riksdagens protokoll 1989. 1 sami. Nr 39.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 89.

som önskar komma i åtnjutande av byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler,

skall enligt § 5 till statens vederbörande folkskolinspektör ingiva

ansökning om tillstånd till byggnadsarbetets utförande och bidrag till byggnadskostnaderna.

Efter verkställd granskning skall inspektören enligt § 6

med eget yttrande översända handlingarna till länsstyrelsen, som — därest

den högsta kostnadssumma för byggnadsföretaget, varå statsbidrag må beräknas,

finnes komma att överstiga 10,000 kronor — enligt § 7 skall insända

handlingarna till skolöverstyrelsen, vilket ämbetsverk har att med eget

utlåtande underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.

Skoldistrikt, som tillerkänts byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler,

är enligt § 8 för åtnjutande av bidraget pliktigt bland annat att

låta uppföra de lokaler, för vilka bidraget beviljats, i enlighet med godkända

ritningar och i övrigt givna föreskrifter.

Sedan Kungl. Majit i proposition nr 287/1938 förelagt riksdagen fråga

om statsbidrag till två skolbyggnadsföretag, det ena inom Stockholms och

det andra inom Tofta skoldistrikt, som påbörjats utan att Kungl. Majit

lämnat tillstånd till företagens utförande, förklarade riksdagen i skrivelse

nr 290/1938 hinder icke möta mot att statsbidrag finge utgå till omförmälda

byggnadsföretag, ehuru byggnadsarbetena påbörjats utan att sådant

tillstånd lämnats. Riksdagen anförde, att riksdagen funne det synnerligen

anmärkningsvärt, att skoldistrikt, som ansökt örn tillstånd att utföra byggnadsföretag

och om statsbidrag därtill, igångsatt byggnadsarbetena utan

att avvakta byggnadstillstånd. Riksdagen förklarade sig utgå från att

Kungl. Majit, såsom i propositionen framhållits, vidtoge åtgärder för att

fästa de lokala skolmyndigheternas uppmärksamhet på att statsbidrag till

nya undervisningslokaler icke kunde påräknas, därest byggnadsföretaget

igångsattes utan avvaktan på beslut av vederbörande statliga myndigheter.

Genom beslut den 22 september 1938 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen

att på lämpligt sätt fästa de lokala skolmyndigheternas uppmärksamhet

på angivna förhållande.

Till Kungl. Majits prövning föreligga nu ytterligare två ärenden örn

statsbidrag för nya undervisningslokaler, oaktat byggnadsföretagen påbörjats,

innan tillstånd till deras utförande lämnats, det ena avseende

Torps skoldistrikt i Västernorrlands län och det andra Ytterhogdals skoldistrikt

i Jämtlands län.

Av handlingarna inhämtas följande:

Inom Torps skoldistrikt upprätthålles bland annat Lillmörtsjöns

mindre folkskola, anordnad enligt första D-formen i undervisningsplanen

för rikets folkskolor. Hösten 1936 hade den byggnad, i vilken skolan

då var inrymd, förstörts genom eldsvåda. Den 7 mars 1937 beslöto

kommunalfullmäktige att uppföra ett nytt skolhus i Lillmörtsjön i enlighet

med upprättat förslag för en beräknad kostnad av 32,000 kronor. Entreprenadkontrakt

upprättades den 4 maj 1937 beträffande byggnadsarbeten

och den 26 maj 1937 beträffande värme- och sanitetsanläggning. Byggnadsarbetena

skulle påbörjas omedelbart efter kontraktets underskrivan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 39. 3

de och så bedrivas, att byggnaderna i sin helhet skulle kunna slutbesiktigas

den 1 oktober 1937.

I en till folkskolinspektören i Medelpads inspektionsområde den 7 januari

1938 inkommen, den 30 augusti 1937 dagtecknad ansökning anhöll folkskolestyrelsen

i distriktet dels örn tillstånd att utföra ifrågavarande byggnadsföretag,

dels ock om statsbidrag till byggnadskostnad^. Enligt en

vid ansökningen fogad kostnadsberäkning hade kostnaderna för byggnadsföretaget

uppskattats till 33,180 kronor, varav 14,432 kronor 12 öre belöpte

å undervisningslokal och återstoden å lärarbostad, utvändiga ledningsarbeten

m. m. Skolstyrelsen hemställde, att den högsta kostnadssumma,

varå statsbidrag finge beräknas, måtte fastställas till 14,432 kronor

12 öre.

I yttrande den 20 januari 1938 över ansökningen upplyste folkskolinspektör

en, att Lillmörtsjö by vore belägen tretton kilometer från närmast

liggande skola. De förhyrda lokalerna hade varit i högsta måtto primitiva

och bristfälliga. Under många år hade pågått utredningar angående anskaffande

av nya lokaler, men svårigheten att få vederbörande eniga örn

skolhusets förläggning inom skolroten hade medfört ständiga uppskov.

Sedan lokalerna hösten 1936 förstörts genom brand, hade någon lokal icke

funnits att förhyra för skolan. Skolstyrelsen hade stått inför nödvändigheten

att omedelbart bygga nytt skolhus, vilket även skett.

Skolhuset, bestående av skolsal, kapprum, värmeanordningar i källarvåningen

samt en bostad örn två rum och kök, vore ändamålsenlig och

hade tagits i bruk med höstterminens början 1937.

Med hänsyn till de förhållanden, som tvingat skolstyrelsen att vidtaga

omedelbara åtgärder för anskaffande av erforderliga skollokaler i byn,

borde enligt inspektörens mening distriktet komma i åtnjutande av statsbidrag

för byggnadsföretaget, ehuru ansökningen därom inkommit efter

det skolhuset blivit uppfört.

Länsstyrelsen har i utlåtande den 17 mars 1938 framhållit, att skoldistriktet

genom att begära byggnadsföretagets godkännande först sedan

byggnaden uppförts betagit statsmyndigheterna möjligheten att utöva erforderlig

kontroll över arbetets planläggning och utförande. Då byggnadstillstånd

utgjorde förutsättningen för erhållande av byggnadsbidrag till

nya undervisningslokaler, syntes skoldistriktet hava förlorat rätten till

statsbidrag till byggnadsföretaget. Emellertid finge länsstyrelsen med hänsyn

till de av folkskolinspektören omförmälda särskilda förhållandena samt

den omständigheten, att Torps kommun vore skattetyngd — den år 1937

beslutade kommunalskatten utgjorde elva kronor 10 öre per skattekrona

och det totala skattetrycket sexton kronor 65 öre — tillstyrka, att skoldistriktet

tillerkändes statsbidrag till bestridande av de med byggnadsföretaget

förenade kostnaderna i vad de belöpte å nya undervisningslokaler.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 4 maj 1938 anfört följande:

Barnantalet i Lillmörtsjöns skola för närmast följande sexårsperiod hade

beräknats till omkring elva i medeltal per år, därest skolan förbleve sexårig,

och omkring tretton i medeltal per år, örn sjunde skolår infördes.

Tillika hade meddelats, att vid en centralisering av distriktets skolväsen

vore en indragning av Lillmörtsjöns skola utesluten. Det geografiska läget

för skolan, barnens skolvägar och avstånden till närmaste skolor syntes

också eldigt (iverstyrelsens mening åtminstone högst avsevärt försvåra en

indragning. Endast vid en fortgående minskning av barnantalet torde in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts ■proposition Nr 39.

dragning böra ifrågasättas, men sådan minskning förelåge ej för den tid,

som nu kunde överblickas.

Då till följd av eldsvådan nya skollokaler vore behövliga så snart som

möjligt, hade skoldistriktet omedelbart igångsatt nybyggnad å tomt, som

nyförvärvats och blivit av vederbörande folkskolinspektör godkänd.

Emedan skoldistriktet icke blott påbörjat utan även så gott som färdigställt

byggnadsarbetena, innan ansökning örn tillstånd för utförandet av

desamma ingivits, torde — oaktat behovet av skolbyggnaden finge anses

ådagalagt — likväl böra ifrågasättas, om statsbidrag borde utgå till byggnadskostnaderna.

Överstyrelsen erinrade i detta sammanhang om vad överstyrelsen

i utlåtande den 18 februari 1938 över en ansökning angående

statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i Stockholm anfört rörande

betydelsen av att byggnadsföretag icke påbörjades, innan tillstånd till

arbetenas utförande erhållits (jfr proposition 287/1938, sid. 8).

Skulle Kungl. Majit emellertid finna, att de anförda omständigheterna

icke utgjorde hinder för beviljande av statsbidrag till förevarande byggnadsföretag,

finge överstyrelsen beträffande byggnadsplanen anföra följande.

Mot de företedda ritningarna hade överstyrelsens byggnadssakkunniga

biträde framställt vissa erinringar. Sålunda hade föreslagits, att fönstret

å kortväggen i lärosalen skulle igensättas, att fönsterytan å lärosalens

långvägg skulle ökas till en yta, motsvarande omkring 20 procent av golvytan

i lärosalen, samt att fönstrens överkant skulle placeras cirka 20 centimeter

från innertaket i lärosalen. Dessa ändringar borde vidtagas i

byggnaden.

Den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag finge beräknas, uppskattade

överstyrelsen till 14,987 kronor.

På grund av det anförda hemställde överstyrelsen, under förutsättning

att Kungl. Majit funne statsbidrag böra utgå till täckande av kostnaderna

för ifrågavarande byggnadsarbeten, oaktat arbetena redan vore utförda,

att Kungl. Majit måtte dels föreskriva såsom villkor för erhållande

av statsbidrag, att de av överstyrelsens byggnadssakkunniga biträde föreslagna

ändringarna skulle vidtagas, dels ock fastställa den högsta kostnadssumma,

varå statsbidrag finge beräknas, till 14,987 kronor.

Enligt det för Ytterhogdals skoldistrikt gällande, den 15 december

1937 fastställda reglementet skall inom distriktet upprätthållas bland

annat Fåssjö skola, anordnad enligt andra B-formen. Skolan skulle inrättas

från och med läsåret 1938—39, intill vilken tid undervisningen inom dithörande

skolområde såsom dittills skulle ske vid Fåssjö och Stensåns mindre

folkskolor.

Sedan folkskolinspektören i Jämtlands södra inspektionsområde framställt

förslag om ändring av Fåssjö mindre folkskola till folkskola enligt

andra B-formen, beslöt folkskolestyrelsen i distriktet den 5 oktober 1932

att i sinom tid vidtaga åtgärder för lösning av frågan på föreslaget sätt.

En utredningskommitté avgav sedermera förslag i ämnet, och den 18 oktober

1936 bemyndigade kommunalfullmäktige skolstyrelsen att upptaga

ett lån å 30,000 kronor i händelse skolhusbygge bomme till uppförande

under år 1937. Sedermera beslutade kommunalfullmäktige den 14 mars

1937, att skolhusbygget skulle verkställas snarast möjligt. Fullmäktige

uppdrogo åt skolstyrelsen att tillsätta byggnadskommitté, utsätta bygg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 89.

naderna för entreprenad och snarast möjligt färdigställa desamma under

förutsättning, att byggnadsföretaget godkändes av vederbörande myndigheter.

Sedan folkskolinspektören förklarat sig icke hava något att erinra

mot att byggnadsföretaget utfördes i huvudsaklig överensstämmelse med

upprättat förslag, tillsattes den 18 juli 1937 byggnadskommitté med befogenhet

att teckna kontrakt med entreprenörer och att i övrigt företräda

folkskolestyrelsen vid byggets utförande.

I en den 15 november 1937 dagtecknad ansökning anhöll folkskolestyrelsen

hos länsstyrelsen dels örn tillstånd att uppföra nytt skolhus i Fåssjö,

dels ock örn statsbidrag till byggnadsföretaget.

Folkskolinspektören framhöll i yttrande den 25 januari 1938, att de av

inrättandet av Fåssjö folkskola föranledda byggnadsarbetena vore nödvändiga

och lämpliga med hänsyn till organisationen av distriktets skolväsende,

samt tillstyrkte ansökningen. I ett samma dag utfärdat intyg

uppgav folkskolinspektören, att han vid besök i Fåssjö den 7 oktober 1937

konstaterat, att det nya skolhuset, som vore under uppförande, förlagts

på ett lämpligt sätt på den tillräckligt stora skoltomten.

Länsstyrelsen återremitterade den 30 mars 1938 ärendet till folkskolestyrelsen

för ytterligare utredning, bland annat för undersökning, huruvida

byggnadsfrågan kunde lösas genom ombyggnad av det gamla skolhuset i

Fåssjö.

I anledning härav anhöll folkskolestyrelsen om länsarkitektens biträde

vid sådan utredning. I skrivelse den 25 maj 1938 anförde länsarkitekten,

att en ombyggnad av skolhuset icke kunde ske utan att helt ny grund

anlades. Detta skulle medföra, att vinsten av att använda den befintliga

byggnaden bleve ringa, vartill komme, att skollokalerna skulle få för liten

bredd. Det skulle vidare vara en avsevärd fördel för skoldistriktet, örn

det gamla skolhuset finge användas till lärarbostäder. På grund härav

ansåge länsarkitekten, att skolstyrelsens förslag örn byggande av nytt skolhus

borde komma till utförande. Styrelsens kostnadsberäkning för nämnda

förslag vore emellertid delvis oriktig och missvisande, varför länsarkitekten

uppgjort ny kostnadsberäkning.

Folkskolestyrelsen hemställde sedermera, under åberopande av en den

31 maj 1938 uppgjord kostnadsberäkning för skolhusbygget, slutande å

45,550 kronor, att den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag finge beräknas,

måtte fastställas till 40,050 kronor, varav 38,650 kronor för skolhusbygget

och 2,000 kronor för inventarier.

Länsstyrelsen framhöll i utlåtande den 2 juni 1938, att arbetet med

skolhusets uppförande visserligen redan påbörjats, men att denna omständighet

— med hänsyn till det uppenbara behovet av nya undervisningslokaler

samt av länsarkitekten lämnat vitsord, att ansökningen innebure

lämpligaste sättet för lokalernas anskaffande — icke borde utgöra hinder

för skoldistriktet att erhålla statsbidrag till byggnadskostnadernas bestridande.

På grund härav tillstyrktes ansökningen.

Skolöverstyrelsens byggnadssnickaränka biträde har i tjänstememorial

den 20 augusti 1930 beträffande lokalerna i skolhusbyggnaden, utgörande

två lärosalar i bottenvåningen, en slöjdsal och en gymnastiksal i övervåningen

samt badanläggning och tvättstuga i källarvåningen, anfört följande:
Kl

assrummen i bottenvåningen vore fullt tillfredsställande anordnade.

Däremot vore övervåningens disposition icke ändamålsenlig. Det stora

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 39.

kapprummet i denna våning hade ingen uppgift att fylla. Gymnastiksalen

vore alltför liten. Samma fel vidlådde slöjdsalen. Med annan, av det byggnadssakkunniga

biträdet angiven planläggning skulle fullt tillfredsställande

lokaler erhållits. Även örn ändring av takstolskonstruktionen över

den större gymnastiksalen torde erbjuda vissa svårigheter, vore den föreslagna

ombyggnaden av övervåningen genomförbar utan alltför stora

kostnader. Som villkor för eventuellt statsbidrag borde därför uppställas,

att övervåningen planlades på angivet sätt samt att statsbidrag ej

finge beräknas å de på så sätt uppkommande merkostnaderna. En av förste

gymnastikkonsulenten föreslagen ändring av badavdelningen kunde enligt

byggnadssakkunniga biträdets mening däremot distriktet icke åläggas genomföra.

Det kunde endast konstateras, att badanläggningen kunnat gjorts

betydligt mera ändamålsenlig inom den fastställda kostnadsramen.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 26 augusti 1938 framhållit, att

enligt i ärendet föreliggande uppgifter barnantalet i Fåssjö skola, vilket

under läsåret 1938—39 utgjorde 34, under närmast följande sexårsperiod

beräknats växla mellan lägst 30 och högst 39, räknat med sex årsklasser,

samt mellan 37 och 44, örn sjunde årsklass tillkomme. Den nuvarande skolformen

finge således anses motiverad under den framtid, som kunde överblickas.

De i ansökningen avsedda byggnadsarbetena hade föranletts av behovet

av nya lokaler för Fåssjö skola till följd av dess förändring till B 2-form.

Arbetena vore redan utförda, och lokalerna hade tagits i bruk med början

av läsåret 1938—39. Det äldre skolhuset, som innehållit en lärosal och en

lärarinnebostad, hade ombyggts Still tjänstebostadshus för en folkskollärare

och en småskollärarinna. Den av länsstyrelsen ifrågasatta alternativa

lösningen av byggnadsfrågan, nämligen ombyggnad av det äldre skolhuset

till skollokaler och uppförande av nytt tjänstebostadshus, skulle enligt

av länsarkitekten verkställd utredning visserligen hava medfört något

lägre byggnadskostnader för skollokalerna men å andra sidan av byggnadstekniska

skäl varit oförmånlig och givit mindre utrymmen än dem,

som nu erhållits.

Med hänsyn till att arbetena utförts utan att Kungl. Majit beviljat

tillstånd därtill, kunde det sättas i fråga, huruvida statsbidrag borde utgå

till byggnadskos tnaderna. Att skoldistriktet igångsatt arbetena utan att

sådant tillstånd inhämtats syntes hava berott på bristande insikt örn rätta

innebörden av de härvidlag gällande bestämmelserna.

Därest ^ statsbidrag till ifrågavarande byggnadsföretag skulle befinnas

böra utgå, oaktat detsamma utförts utan att tillstånd därtill erhållits,

finge överstyrelsen beträffande byggnadsplanen anföra följande.

Mot de till ärendet hörande ritningarna hade såväl förste gymnastikkonsulenten

som det byggnadssakkunniga biträdet framställt vissa anmärkningar.

Överstyrelsen ansåge, att såsom villkor för utgående av statsbidrag

till byggnadsföretaget borde föreskrivas, att de av den byggnadssakkunnige

i dennes tjänstememorial påyrkade ändringarna i planläggningen

av det nya skolhusets övervåning vidtoges. Kostnaderna för ändringarnas

vidtagande syntes emellertid icke böra inräknas i bidragsunderlaget.

Den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag finge beräknas, uppskattades

av överstyrelsen till 42,650 kronor.

På grund av det anförda hemställde överstyrelsen, att Kungl. Majit —

under förutsättning att statsbidrag befunnes böra utgå till uppförandet av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 39.

ifrågavarande skolhus med tillhörande uthus, oaktat arbetena utförts utan

att Kungl. Majit lämnat tillstånd därtill — dels såsom villkor för statsbidragets

utgående måtte föreskriva, att de i nämnda tjänstememorial påyrkade

ändringarna i planläggningen av skolhusets övervåning vidtoges,

dels ock fastställa den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag till byggnadsföretaget

finge beräknas, till 42,650 kronor.

Folkskolestyrelsens ordförande kyrkoherden Carl Hammar har den 8

november 1938 uppgivit, att dåvarande folkskolinspektören upprepade

gånger framställt krav på att folkskola skulle inrättas i Fåssjö i stället för

de tvenne mindre folkskolor, som då funnes i Fåssjö-Stensåns skolområde.

Slutligen hade han förklarat, att ifall skyndsamma åtgärder ej vidtoges i

berörda syfte, han troligen icke skulle komma att tillstyrka statsbidrag till

skoldistriktet för kommande år. Detta hade varit under förra hälften av

år 1936. På grund därav hade skolstyrelsen ansett, att den ofördröjligen

måst sätta igång med byggande av folkskolehus i Fåssjö. Vid denna tidpunkt

hade ordinarie ordföranden varit bortrest för en längre tids tjänstledighet

och skolstyrelsen hade ej observerat den då nyligen utkomna författningen

angående statsbidrag till nya skolhusbyggnader. Ytterligare en

omständighet, vilken i väsentlig grad påskyndat byggnadsföretagets igångsättande,

hade varit, att såväl arbetslöner som i synnerhet materielpriser

varit i stigande eller skulle inom den närmaste tiden komma att stiga avsevärt.

Detta hade gjort, att skolstyrelsen varit angelägen att så fort som

möjligt få till stånd kontrakt med entreprenörerna.

Vid anmälan av fråga örn statsbidrag till de två byggnadsföretag, som

avsågos i propositionen nr 287/1938, framhöll jag, att av statsbidragsbestämmelserna

och förarbetena till desamma syntes framgå, att det varit

avsett, att den statliga myndighetens prövning av byggnadsärendena skulle

äga rum, innan byggnadsarbetena igångsattes. Endast på detta sätt möjliggjordes

för staten att öva det inflytande på skolbyggnadsverksamheten,

som uppenbarligen utgjort en förutsättning för statens övertagande

av en väsentlig del av skolbyggnadskostnaderna. I det ena av nyssnämnda

byggnadsföretag rörde det sig örn statsbidrag av en mycket betydande

storleksordning. Såväl på grund härav som med hänsyn till vikten av att

för framtida tillämpning skapa fullständig klarhet angående den avsedda

innebörden av bestämmelserna i förevarande hänseende, syntes det mig

önskvärt, att ärendena underställdes riksdagens prövning. Genom riksdagens

uttalande i skrivelsen nr 290/1938 har fastslagits, att skoldistrikt

icke kan i fortsättningen påräkna statsbidrag till byggnadsföretag, som

igångsättes, innan vederbörlig statsmyndighet meddelat tillstånd till dess

utförande. Enligt det föregående har Kungl. Majit sedermera anbefallt skolöverstyrelsen

att på lämpligt sätt fästa de lokala skolmyndigheternas uppmärksamhet

på angivna förhållande.

Vid den tidpunkt, då riksdagen gjorde nyssnämnda uttalande, voro de

båda byggnadsföretag, örn vilka nu är fråga, redan påbörjade eller slutförda.

Efter övervägande av på frågan inverkande omständigheter har jag

kommit till den uppfattningen, att statsbidrag till dessa byggnadsföretag

bör utgå, oaktat ärendena icke handlagts i föreskriven ordning. T båda dessa

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 39.

fall synes, då byggnaderna uppfördes, ett obestridligt och trängande behov

av nya skollokaler hava förelegat. Särskilt torde detta hava gällt Torps

skoldistrikt, som genom eldsvåda förlorat ett skolhus. Det måste hava

varit synnerligen angeläget för skoldistriktet att utan avsevärdare dröjsmål

erhålla nya lokaler. Omständigheterna vid tillkomsten av den nya skolbyggnaden

synas vara jämförbara med dem, som föranledde 1938 års riksdag

att medgiva statsbidrag till förutnämnda byggnadsföretag inom Stockholms

skoldistrikt. Beträffande åter Ytterhogdals skoldistrikt torde underlåtenheten

att i tid söka tillstånd till byggnadsföretaget av handlingarna i

ärendet att döma närmast hava berott på bristande kännedom örn innebörden

av de gällande statsbidragsbestämmelserna. Det sistnämnda fallet överensstämmer

nära med förutberörda, 1938 års riksdag underställda fråga om

statsbidrag till skolbyggnad i Tofta skoldistrikt. Till det anförda må läggas,

att skattetrycket i Torps och Ytterhogdals kommuner är relativt

stort. Hela kommunala utdebiteringsbehovet på grund av 1937 års taxering

utgjorde per skattekrona sexton kronor 65 öre för Torps kommun

och fjorton kronor för Ytterhogdals kommun.

Därest riksdagen förklarar sig icke hava något att erinra mot att statsbidrag

till ifrågavarande byggnadsföretag må utgå, oaktat tillstånd till

byggnadsarbetenas utförande icke i föreskriven ordning lämnats, lärer det

få ankomma på Kungl. Majit att i enlighet med de i ämnet gällande bestämmelserna

fastställa den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag jämlikt

förutnämnda kungörelse må beräknas, samt meddela övriga i ämnet erforderliga

bestämmelser. Bland annat bör som villkor för statsbidrag gälla,

att de av skolöverstyrelsen ifrågasatta ändringarna i skolbyggnaderna vidtagas.

För de kostnader, som föranledas härav, böra skoldistrikten själva

svara.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att förklara sig icke hava något att erinra mot att statsbidrag

må utgå till förenämnda byggnadsföretag inom

Torps och inom Ytterhogdals skoldistrikt utan hinder av

att byggnadsarbetena påbörjats, utan att Kungl. Majit

lämnat tillstånd till företagens utförande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

_ C. A. Charpentier.

Stockholm 1939, Ivar Haeggströins Boktryckeri A. B.

390169

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1939:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till vissa byggnader för folkskoleväsendet. s. 1 i texten