Angående statsbidrag för undersökning rörande reglering av Alsterån
1939-01-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:43, Angående statsbidrag för undersökning rörande reglering av Alsterån
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
1
Nr 43.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statsbidrag för
undersökning rörande reglering av Alsterån; given
Stockholms slott den 20 januari 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 januari 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:
1 en den 25 maj 1931 dagtecknad till domänstyrelsen ställd skrift lia vissa
strandägare utefter Alsterån och Hultnässjön i Långemåla socken av Kalmar
län anhållit örn undersökning rörande reglering av vattenståndet i ån och
sjön till förhindrande av översvämningar.
I anledning av denna framställning har domänstyrelsen den 2 april 1932
hos länsstyrelsen i Kalmar län hemställt, att länsstyrelsen måtte göra framställning
hos Kungl. Majit örn anvisande av erforderliga medel för utredning
och undersökning i berörda hänseende. Vid domänstyrelscns skrivelse fanns
bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 43—44. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
fogat yttrande av vederbörande skogsstatstjänstemän samt statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt.
I skrivelse den 28 november 1936 har länsstyrelsen med överlämnande av
ett av statens lantbruksingenjör avgivet yttrande gjort framställning örn ait
15,000 kronor av statsmedel måtte ställas till förfogande för ändamålet.
Över länsstyrelsens framställning ha yttranden avgivits den 17 februari
1937 av lantbruksstyrelsen och den 21 juni 1937 av statskontoret, varefter
viss utredning infordrats från domänstyrelsen.
Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.
Utefter Alsteråns och Hultnässjöns stränder förekomma årligen över
svämningar. Dessa inträffa under såväl vinter- som sommartiden. Det har
förekommit, att kronans arrendatorer vid Älmhult måst med båt hemfrakta
sin havreskörd, därvid båtarna kunnat passera över gärdesgårdarna kring
de där i trakten befintliga vidsträckta mossodlingarna. Skadegörelsen inskränker
sig dock icke endast till jordbruket. Även skogsbruket skadas, i det
de ofta återkommande långvariga översvämningarna inverka menligt på
marktillståndet och föryngringsmöjligheterna. För fisket ha dessa översvämningar
betecknats såsom katastrofala. Det torde nämligen vara endast en
mycket ringa procent av gäddlekarna, som försiggå å sådan plats i vattnet,
att icke rommen förstöres vid vattenståndets tillbakagång till normalt läge.
Fågellivet skadas även genom översvämningarna, då ändernas och vadarnas
bon därvid spolieras. Enligt vad som uppgives sammanhänga översvämningarna
med att Alsterån ovanför sjön Allgunnen har ett tämligen rakt lopp
men därnedanför upprepade gånger ändrar riktning, vilket medför att vid
häftigt regn de i den raka sträckningen av ån snabbt framflytande vatten
massorna i åns nedre slingrande lopp översvämma de kringliggande markerna.
Under sitt nedre lopp genomflyter ån Hultnässjön. Variationen mellan
hög- och lågvatten har uppgått till 2.6 meter.
Ett vattenregleringsföretag torde komma att beröra elva kronoarrendegårdar
under Hornsö kronopark. Av dessas mark synas 146.17 hektar komma
att få gagn av företaget, därav 31.09 hektar åker, 65.5 hektar äng och 49.58
hektar betesmark. En försäljning av arrendegårdarna, vilken varit under
övervägande, synes svårligen kunna ske annat än till låga priser med hänsyn
till riskerna för översvämningar. Av kronoparken beräknas 16 hektar
ängsmark, 28 hektar skogsmark och 146 hektar mossar och kärr eller sam,
manlagt 190 hektar bliva berörda av vattenregleringsföretaget. Kärr- och
mossmarkerna torde efter torrläggningen bliva lämpliga för skogsproduktion,
under det att ängsmarken synes böra tilläggas arrendegårdarna. Av
gårdar i enskild ägo uppgivas 24 med en sammanlagd areal av 2,228
hektar bliva berörda av företaget. Direkt skulle 286 hektar odlingsmark
och 47 hektar skogsmark ha gagn av regleringen. Enligt uppgift skulle
hälften av berörda gårdar vara i behov av ytterligare odlingsmark. Tidigare
ha åtgärder företagits för reglering av Hultnässjön. År 1887 bildades Hultnässjöns
sänkningsföretag. Vid detta företag beräknades båtnadsjorden ha
en areal av 224.13 hektar med ett värde av 45,727 kronor. Härav kom på
Kungl. Maj:ts proposition nr 43-
3
kronans lott en areal av omkring 120 hektar med ett beräknat värde äv
24,200 kronor. De företagna åtgärderna synas icke ha haft åsyftad verkan.
De då upptagna kanalerna torde behöva fördjupas och breddas. För bedömande
av vilka åtgärder som lämpligen böra vidtagas synas omfattande
undersökningar bliva erforderliga. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
har under sommaren 1931 företagit profilavvägningar av Alsterån från
Stora Hinsjön till mynningen, därvid enligt anstaltens uppgift konstaterades
att någon större svårighet i tekniskt avseende att sänka Hultnässjön icke
syntes föreligga.
I samtliga de avgivna yttrandena har den ifrågasatta utredningen tillstyrkts.
I flera yttranden har framhållits, att liknande utredningar kommit
till stånd i fråga örn Emåns och Helgeåns vattenområden. Statskontoret har
förordat, att erforderliga medel bereddes genom särskilt anslag i riksstaten.
Lantbruksstyrelsen har uttalat, att utredningen svårligen syntes kunna komma
till stånd på initiativ av enskilda jordägare. Jägmästaren i Hornsö revir
har ansett, att stora värden kunde vinnas genom att regleringsproblemet löstes.
Även i andra yttranden ha liknande uttalanden gjorts.
Av den förebragta utredningen torde framgå, att betydande skador till- Depirtementsskyndas
jordägarna utefter Alsterån och Hultnässjön till följd av ofta åter- chefen.
kommande översvämningar. Det synes därför vara av stor vikt att en undersökning
kommer till stånd för utrönande av möjligheterna och medlen
för undanröjande av berörda betydande olägenheter. Beträffande kostnaderna
för undersökningarnas utförande ha länsstyrelsen och de hörda myndigheterna
hemställt, att staten måtte ställa medel till förfogande för ändamålet.
Enligt kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) angående villkoren för
statsbidrag från statens avdikningsanslag gäller såsom förutsättning för dylikt
bidrag, att förslag till företagets utförande upprättats. Vid ärendets prövning
kan Kungl. Majit därefter bevilja statsbidrag jämväl för ifrågakomma^
de undersökning och syneförrättning jämte erforderliga handlingar och karlot-.
Emellertid finner jag, med hänsyn till förberörda omständigheter och då
det torde kunna antagas att undersökningarna icke skulle komma till stånd
med mindre staten träder hjälpande emellan, i likhet med myndigheterna,
att statsbidrag för ifrågavarande ändamål redan nu bör lämnas. Det är ock
att märka, att den utredning, som påkallas för klarläggande av de åtgärder,
sorn torde vara nödvändiga till förhindrande av översvämningarna, synes
komma att sträcka sig längre än vad som i allmänhet brukar erfordras vid
de vattenregleringsföretag, till vilka bidrag utgår från statens avdikningsanslag.
Tillika bör framhållas, att kronan torde vara en av de största intressenterna
i ett blivande företag. Mot det för ändamålet äskade beloppet,
15,000 kronor, synes icke något vara att erinra. I överensstämmelse med
vad som skedde vid anvisandet av medel till undersökningarna angående
Lyckebyån torde erforderliga medel böra beredas från statens avdikningsanslag.
Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att, därest riksdagen godkänner
ett förslag enligt vad jag nu förordat, sedermera meddela de före
-
4
Kungl. Majlis proposition nr 43.
skrifter rörande medlens disposition som finnas behövliga. Statsbidraget
torde ej böra inräknas i det belopp, som Kungl. Maj:t enligt riksdagens beslut
äger bevilja från statens avdikningsanslag för visst år.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Majit att av statens avdikningsanslag
använda ett belopp av högst 15,000 kronor för undersökning
rörande reglering av Alsterån.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall och förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
P. Gullstrand.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:101 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag för undersökning rörande reglering av Alsterån. a1 i texten
- JoU 1939:17 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag för undersökning rörande reglering av Alsterån. s. 1 i texten