Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag för undersökning rörande reglering av Alsterån

1939-01-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:43, Angående statsbidrag för undersökning rörande reglering av Alsterån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

1

Nr 43.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statsbidrag för

undersökning rörande reglering av Alsterån; given

Stockholms slott den 20 januari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:

1 en den 25 maj 1931 dagtecknad till domänstyrelsen ställd skrift lia vissa

strandägare utefter Alsterån och Hultnässjön i Långemåla socken av Kalmar

län anhållit örn undersökning rörande reglering av vattenståndet i ån och

sjön till förhindrande av översvämningar.

I anledning av denna framställning har domänstyrelsen den 2 april 1932

hos länsstyrelsen i Kalmar län hemställt, att länsstyrelsen måtte göra framställning

hos Kungl. Majit örn anvisande av erforderliga medel för utredning

och undersökning i berörda hänseende. Vid domänstyrelscns skrivelse fanns

bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 43—44. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

fogat yttrande av vederbörande skogsstatstjänstemän samt statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt.

I skrivelse den 28 november 1936 har länsstyrelsen med överlämnande av

ett av statens lantbruksingenjör avgivet yttrande gjort framställning örn ait

15,000 kronor av statsmedel måtte ställas till förfogande för ändamålet.

Över länsstyrelsens framställning ha yttranden avgivits den 17 februari

1937 av lantbruksstyrelsen och den 21 juni 1937 av statskontoret, varefter

viss utredning infordrats från domänstyrelsen.

Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.

Utefter Alsteråns och Hultnässjöns stränder förekomma årligen över

svämningar. Dessa inträffa under såväl vinter- som sommartiden. Det har

förekommit, att kronans arrendatorer vid Älmhult måst med båt hemfrakta

sin havreskörd, därvid båtarna kunnat passera över gärdesgårdarna kring

de där i trakten befintliga vidsträckta mossodlingarna. Skadegörelsen inskränker

sig dock icke endast till jordbruket. Även skogsbruket skadas, i det

de ofta återkommande långvariga översvämningarna inverka menligt på

marktillståndet och föryngringsmöjligheterna. För fisket ha dessa översvämningar

betecknats såsom katastrofala. Det torde nämligen vara endast en

mycket ringa procent av gäddlekarna, som försiggå å sådan plats i vattnet,

att icke rommen förstöres vid vattenståndets tillbakagång till normalt läge.

Fågellivet skadas även genom översvämningarna, då ändernas och vadarnas

bon därvid spolieras. Enligt vad som uppgives sammanhänga översvämningarna

med att Alsterån ovanför sjön Allgunnen har ett tämligen rakt lopp

men därnedanför upprepade gånger ändrar riktning, vilket medför att vid

häftigt regn de i den raka sträckningen av ån snabbt framflytande vatten

massorna i åns nedre slingrande lopp översvämma de kringliggande markerna.

Under sitt nedre lopp genomflyter ån Hultnässjön. Variationen mellan

hög- och lågvatten har uppgått till 2.6 meter.

Ett vattenregleringsföretag torde komma att beröra elva kronoarrendegårdar

under Hornsö kronopark. Av dessas mark synas 146.17 hektar komma

att få gagn av företaget, därav 31.09 hektar åker, 65.5 hektar äng och 49.58

hektar betesmark. En försäljning av arrendegårdarna, vilken varit under

övervägande, synes svårligen kunna ske annat än till låga priser med hänsyn

till riskerna för översvämningar. Av kronoparken beräknas 16 hektar

ängsmark, 28 hektar skogsmark och 146 hektar mossar och kärr eller sam,

manlagt 190 hektar bliva berörda av vattenregleringsföretaget. Kärr- och

mossmarkerna torde efter torrläggningen bliva lämpliga för skogsproduktion,

under det att ängsmarken synes böra tilläggas arrendegårdarna. Av

gårdar i enskild ägo uppgivas 24 med en sammanlagd areal av 2,228

hektar bliva berörda av företaget. Direkt skulle 286 hektar odlingsmark

och 47 hektar skogsmark ha gagn av regleringen. Enligt uppgift skulle

hälften av berörda gårdar vara i behov av ytterligare odlingsmark. Tidigare

ha åtgärder företagits för reglering av Hultnässjön. År 1887 bildades Hultnässjöns

sänkningsföretag. Vid detta företag beräknades båtnadsjorden ha

en areal av 224.13 hektar med ett värde av 45,727 kronor. Härav kom på

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43-

3

kronans lott en areal av omkring 120 hektar med ett beräknat värde äv

24,200 kronor. De företagna åtgärderna synas icke ha haft åsyftad verkan.

De då upptagna kanalerna torde behöva fördjupas och breddas. För bedömande

av vilka åtgärder som lämpligen böra vidtagas synas omfattande

undersökningar bliva erforderliga. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

har under sommaren 1931 företagit profilavvägningar av Alsterån från

Stora Hinsjön till mynningen, därvid enligt anstaltens uppgift konstaterades

att någon större svårighet i tekniskt avseende att sänka Hultnässjön icke

syntes föreligga.

I samtliga de avgivna yttrandena har den ifrågasatta utredningen tillstyrkts.

I flera yttranden har framhållits, att liknande utredningar kommit

till stånd i fråga örn Emåns och Helgeåns vattenområden. Statskontoret har

förordat, att erforderliga medel bereddes genom särskilt anslag i riksstaten.

Lantbruksstyrelsen har uttalat, att utredningen svårligen syntes kunna komma

till stånd på initiativ av enskilda jordägare. Jägmästaren i Hornsö revir

har ansett, att stora värden kunde vinnas genom att regleringsproblemet löstes.

Även i andra yttranden ha liknande uttalanden gjorts.

Av den förebragta utredningen torde framgå, att betydande skador till- Depirtementsskyndas

jordägarna utefter Alsterån och Hultnässjön till följd av ofta åter- chefen.

kommande översvämningar. Det synes därför vara av stor vikt att en undersökning

kommer till stånd för utrönande av möjligheterna och medlen

för undanröjande av berörda betydande olägenheter. Beträffande kostnaderna

för undersökningarnas utförande ha länsstyrelsen och de hörda myndigheterna

hemställt, att staten måtte ställa medel till förfogande för ändamålet.

Enligt kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) angående villkoren för

statsbidrag från statens avdikningsanslag gäller såsom förutsättning för dylikt

bidrag, att förslag till företagets utförande upprättats. Vid ärendets prövning

kan Kungl. Majit därefter bevilja statsbidrag jämväl för ifrågakomma^

de undersökning och syneförrättning jämte erforderliga handlingar och karlot-.

Emellertid finner jag, med hänsyn till förberörda omständigheter och då

det torde kunna antagas att undersökningarna icke skulle komma till stånd

med mindre staten träder hjälpande emellan, i likhet med myndigheterna,

att statsbidrag för ifrågavarande ändamål redan nu bör lämnas. Det är ock

att märka, att den utredning, som påkallas för klarläggande av de åtgärder,

sorn torde vara nödvändiga till förhindrande av översvämningarna, synes

komma att sträcka sig längre än vad som i allmänhet brukar erfordras vid

de vattenregleringsföretag, till vilka bidrag utgår från statens avdikningsanslag.

Tillika bör framhållas, att kronan torde vara en av de största intressenterna

i ett blivande företag. Mot det för ändamålet äskade beloppet,

15,000 kronor, synes icke något vara att erinra. I överensstämmelse med

vad som skedde vid anvisandet av medel till undersökningarna angående

Lyckebyån torde erforderliga medel böra beredas från statens avdikningsanslag.

Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att, därest riksdagen godkänner

ett förslag enligt vad jag nu förordat, sedermera meddela de före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 43.

skrifter rörande medlens disposition som finnas behövliga. Statsbidraget

torde ej böra inräknas i det belopp, som Kungl. Maj:t enligt riksdagens beslut

äger bevilja från statens avdikningsanslag för visst år.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att av statens avdikningsanslag

använda ett belopp av högst 15,000 kronor för undersökning

rörande reglering av Alsterån.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. Gullstrand.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:101 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag för undersökning rörande reglering av Alsterån. a1 i texten
  2. JoU 1939:17 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag för undersökning rörande reglering av Alsterån. s. 1 i texten