Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statlig lagerhållning

1939-01-20 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:54, Angående anslag till statlig lagerhållning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

1

Nr 54.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till statlig

lagerhållning; given Stockholms slott den 20 januari

1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

I årets statsverksproposition (tionde huvudtiteln, punkt 80, och kapitalbudgeten,

bil. 8, punkterna 5 och 6) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1939/40 beräkna

dels till statlig lagerhållning m. m. ett förslagsanslag av 3,000,000

kronor, dels till vissa omkostnader för statlig lagerhållning ett reservationsanslag

av 6,000,000 kronor, dels ock till beredning av vissa råvaror till färdigprodukter

för upplagring ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor. Jag

torde nu få ånyo anmäla detta ärende.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 64.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 54

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i proposition nr 318 medgav 1937

års riksdag (skr. nr 328), att riksgäldskontoret finge förskottsvis genom

överlämnande av statsskuldbevis med form och förfallotid bestämda i

samråd med riksbanken ställa medel till förfogande för den myndighet, åt

vilken kunde komma att uppdragas att enligt fastställda direktiv verkställa

inköp för statens räkning från utlandet, att av myndigheten användas för

förvärv från riksbanken av för myndighetens verksamhet erforderliga belopp

i guld och valutor intill ett värde efter dagskurs av högst 100,000,000

kronor. Motsvarande medgivande lämnades vid 1938 års riksdag (prop. nr

308; r. skr. nr 309) beträffande ett ytterligare belopp av 100,000,000 kronor.

I anslutning till ifrågavarande bemyndiganden har riksdagen —• med bifall

till Kungl. Maj:ts propositioner år 1937 nr 323 och år 1938 nr 311 — medgivit,

att upphandling och upplagring av varor finge verkställas för statens

räkning i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollen till propositionerna

angivna riktlinjer till ett sammanlagt belopp av 140,000,000

kronor. Såsom framgår av dessa propositioner är avsikten med den statliga

upphandlingen att, såsom en beredskapsåtgärd i händelse av avspärrning,

från utlandet inköpa och här upplägga ett reservförråd av varor, som

erfordras för näringslivet men ej kunna frambringas i tillräcklig mängd

inom landet.

För bestridande av vissa med verksamheten förenade omkostnader anvisades

för budgetåret 1937/38 under tionde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor. Å riksstaten för innevarande budgetår äro till bestridande

av ifrågavarande omkostnader upptagna två anslag, nämligen dels

under tionde huvudtiteln ett förslagsanslag till statlig lagerhållning m. m.

å 1,930,000 kronor, dels ock under kapitalbudgeten, fonden för förlag till

statsverket, ett reservationsanslag till vissa omkostnader för statlig lagerhållning

å 4,000,000 kronor. Från förstnämnda anslag avses skola bestridas

kostnader, vilka beräknas icke bliva vid försäljning täckta av varupriset,

såsom administrationskostnader, lagerhyror samt kostnader för vård

och omsättning. Det andra anslaget avses skola användas till sådana utgifter

som transportkostnader inom landet, tullar och acciser, vilka medföra

en stegring av de lagrade varornas försäljningsvärde.

De med upphandlingen och upplagringen sammanhängande uppgifterna

handhavas av statens reservförrådsnämnd. Instruktion för denna är utfärdad

den 14 augusti 1937 (nr 754).

Statens reservförrådsnämnds verksamhet har under innevarande budgetår

fortgått enligt de för nämnden gällande direktiven. Bemyndiganden hava

av Kungl. Maj:t lämnats nämnden till inköp av varor för sammanlagt omkring

hela det för statlig reservlagring under budgetåret avsedda beloppet,

70 miljoner kronor. Bland de varor, som sålunda avsetts för inköp, märkas

gödningsämnen, fettänmen, fodermedel, bränslen, metaller, gummi, textilråvaror,

läkemedel, förbandsmateriel m. m. Vid utgången av år 1938

hade inköp verkställts för i runt tal 115,000,000 kronor av hela den för stat
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr öé.

3

lig lagerhållning hittills avsedda summan örn 140,000,000 kronor. Vid samma

tidpunkt hade varor för omkring 89,000,000 kronor inkommit i riket.

Inköpen av varorna under budgetåret hava liksom tidigare till övervägande

delen skett genom de i vederbörande branscher arbetande företagen,

vilkas erfarenhet örn varornas beskaffenhet, inköpskällor m. m. nämnden

kunnat tillgodogöra sig till förmån för inköpsverksamheten. Lagringen,

som sker i intimt samarbete med olika av lagringen intresserade industrier

eller med andra företagare inom vederbörande näringsgrenar, har även under

innevarande budgetår ägt rum efter två huvudlinjer, nämligen mot hyra

av visst belopp för år eller mot engångsersättning för längre tids dispositionsrätt

till vederbörande lagerlokal. På grund av att tillgängliga lagerutx-ymmen

i allt större utsträckning tagits i anspråk, har nämnden i många

fall varit tvungen utfästa sig att lämna betydande belopp som bidrag till

byggande av nya lagerlokaler.

För finansieringen av nämndens inköpsverksamhet under budgetåret bär

riksgäldskontoret för nämndens räkning till riksbanken överlämnat skattkammarväxlar

till ett belopp av 70 miljoner kronor. Över det till bestridande

av kostnaderna för statlig lagerhållning m. m. under tionde huvudtiteln

för budgetåret upptagna förslagsanslaget hade vid utgången av 1938

anvisats 2,960,000 kronor. Hela det å kapitalbudgeten under fonden för

förlag till statsverket upptagna reservationsanslaget å 4,000,000 kronor till

vissa omkostnader för statlig lagerhållning har ställts till nämndens förfogande.

För bestridande av fortsatta dylika kostnader har Kungl. Maj:t å

tilläggsstat för budgetåret 1938/39 av innevarande års riksdag äskat ett

ytterligare reservationsanslag för ändamålet å 5,000,000 kronor.

På därom av chefen för finansdepartementet förut i dag gjord hemställan

har Kungl. Majit beslutat att till riksdagen avlåta proposition angående

bemyndigande för riksgäldskontoret att förskottsvis, genom överlämnande

av statsskuldbevis med form och förfallotid bestämda i samråd med riksbanken,

ställa ytterligare medel till förfogande för myndighet, åt vilken uppdrages

att i av riksdagen medgiven omfattning verkställa inköp för statens

räkning från utlandet. Medlen avses skola av myndigheten användas för

förvärv från riksbanken av för myndighetens verksamhet erforderliga belopp

i guld och valutor.

I skrivelse den 30 november 1938 har statens reserv!örrådsnämnd hemställt,

att Kungl. Majit ville dels inhämta riksdagens medgivande till fortsatta

statliga inköp för reservlagring av varor för 70,000,000 kronor, därav

15,000,000 kronor skulle få användas redan innevarande budgetår, dels ock

framlägga förslag örn anvisande av ett förslagsanslag å 3,000,000 kronor

under tionde huvudtiteln för statlig lagerhållning m. m. samt ett reservationsanslag

å 7,000,000 kronor å kapitalbudgeten för bestridande av vissa

omkostnader för statlig lagerhållning.

Vidare har nämnden i en den 23 september 1938 dagtecknad skrivelse

hemställt, att ett belopp av 4,000,000 kronor måtte anvisas att användas till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

bestridande av kostnader för bearbetning och förädling inom landet av vissa

i utlandet inköpta råvaror.

Till utveckling av sina i förstnämnda skrivelse gjorda förslag har nämnden

anfört i huvudsak följande:

Med skrivelse den 18 november 1938 till nämnden hade rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap överlämnat förslag å varor, vilka borde

göras till föremål för statlig reservlagring under budgetåret 1939,40, enligt

två alternativ, betecknade A och B. Alternativ A slutade å en summa av

60 miljoner kronor och alternativ B å ett belopp av 80 miljoner kronor. För

sin del hade rikskommissionen i första hand förordat alternativ B.

Enligt nämndens uppfattning torde i stort sett icke kunna göras någon

erinran mot att de föreslagna varorna inköptes för statlig reservlagring. Nämnden

hade för egen del intet emot att dylika inköp gjordes enligt det av rikskommissionen

i första hand förordade 80-miljonersalternativet, men tilläte

sig framhålla, att, såsom även rikskommissionen reservationsvis antytt, det

tolde erbjuda utomordentliga svårigheter att åstadkomma lagerutrymmen

för i B-alternativet ifrågasatta kvantiteter stenkol och koks. Nämnden vore

därför närmast böjd för att förorda rikskommissionens alternativ B med

reduktion av däri upptagna myckenheter stenkol och koks, så att det för

inköp av varor för reservlagring avsedda beloppet skulle totaliter bestämmas

till 70 miljoner kronor.

Av de hittills till disposition stående medlen torde vid utgången av november

1938 hava verkställts inköp för i runt tal 112 miljoner kronor och

det torde kunna förväntas att inom loppet av de närmaste månaderna större

delen av återstående belopp bleve disponerat. Med hänsyn till vikten av

att under nuvarande förhållanden i största möjliga utsträckning verkställa

här avsedda inköp så skyndsamt som möjligt, vore det önskvärt, att uppköpen

icke på formella grunder behövde upphöra under viss tid, utan att de finge

fortgå successivt. I sådant syfte hade nämnden tänkt sig att vissa inköp

skulle kunna göras redan under innevarande budgetår och att nämnden alltså

skulle få särskilt bemyndigande härtill intill visst belopp av de medel, som

rätteligen avsåges för inköp under budgetåret 1939 40. Nämnden tilläte

sig därför ifrågasätta, huruvida icke någon mindre del av detta belopp, förslagsvis

15 miljoner kronor, skulle kunna ställas till nämndens förfogande

redan under innevarande budgetår.

Vad anginge de med reservlagringen förenade utgifterna räknade nämnden

med att 3,000,000 kronor skulle vara tillfyllest för bestridande av kostnader

för varors lossning, transporter inom landet och inläggning å lagerplatser.

För tullar och skatter räknade nämnden med omkring 3,840,000 kronor.

Nu angivna kostnader vore sådana, som förhöjde varuvärdet på platsen för

lagringen och vilka vid en eventuell försäljning torde kunna återvinnas.

Med hänsyn härtill syntes dessa kostnader (3,000,000 + 3,840,000 kronor =)

tillhopa 6.84 miljoner kronor, avrundat till 7 miljoner kronor, i likhet med

vad nu vore förhållandet, böra upptagas å kapitalbudgeten.

Såsom årligen återkommande hyresbelopp beräknade nämnden ett belopp

av 1,170,000 kronor. Allteftersom nämndens lagerhållning fortskridit hade

tillgängliga lagerutrymmen alltmera minskats, varför det blivit nödvändigt

att i allt större utsträckning tillskapa nya utrymmen. Det hade därvid visat

sig förmånligare för nämnden, både ur anskaffnings- och ekonomisk synpunkt,

att träffa uppgörelse om engångsersättningar till lagerhållarna, varigenom

de årliga kostnaderna för lagringen hölles nere. Tillämpningen av

sistnämnda förfarande medförde ökade krav för engångsersättning. En

överslagsberäkning för de varuslag, som avsåges för budgetåret 1939/40, syn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 54.

5

tes visa ett behov av omkring 1,700,000 kronor för detta ändamål. Nämndens

administrationskostnader torde böra beräknas till 130,000 kronor. Sammanlagt

syntes behovet av medel för bestridande av kostnader för själva

lagringen och vad därmed hade samband ävensom administrationskostnader

böra beräknas till (1,170,000 + 1,700,000 + 130,000 kronor =) 3 miljoner

kronor.

Till motivering av sin i skrivelsen den 23 september 1938 gjorda framställning

om anvisande av medel till bestridande av kostnader för bearbetning

och förädling inom landet av vissa i utlandet inköpta råvaror har nämnden

anfört följande:

De för nämnden gällande direktiven innebure bland annat, att nämnden

skulle för fullgörande av sin uppgift genom användande av utländska

valutor från utlandet inköpa vissa varuslag, som vore av betydelse för landets

näringsliv och folkförsörjningen över huvud. Dessa varuslag utgjordes

till övervägande delen av råvaror, men även vissa halv- och helfabrikat

av särskild betydelse inginge i de planer, nämnden hade att följa i sin

verksamhet. Beträffande en del av dessa sistnämnda varuslag förekomme

inom landet tillverkning, som täckte större eller mindre delar av landets

behov.

För nämnden hade med hänsyn härtill den frågan uppställt sig, om det

skulle vara lämpligt undersöka, huruvida en del av de myckenheter av nu

avsedda varor, vilka skulle göras till föremål för statlig lagerhållning, kunde

färdigställas vid svenska företag vid sidan av dessas normala produktion.

Enligt nämndens uppfattning syntes det önskvärt att i lämplig omfattning

anlita svenska tillverkare, i all synnerhet som de arbetstillfällen,

som skulle uppstå på grund av uppdrag från nämndens sida, torde bliva

ganska avsevärda. Det vore givet, att det icke kunde ifrågasättas, att i

alla fall, där inhemsk tillverkning förekomme, nämnden skulle medverka

på sätt nu antytts. Hänsyn torde nämligen få tagas såväl till betydelsen

för vederbörande företag av, att viss order placerades hos detsamma,

som till arten och omfattningen av företagets produktion över huvud

taget. Utgjorde bearbetningen av viss vara endast någon mera obetydlig

detalj hos företaget, torde skäl ej föreligga att gå fram enligt nu avsedda

förfaringssätt.

Med utgångspunkt från dessa allmänna synpunkter hade nämnden funnit

sig böra äska medel för bestridande av kostnaderna för framställning av

bottenläder och förbandsmateriel. Nämnden hade efter överläggningar med de

svenska läderfabrikerna funnit, att någon lagring efter vanliga linjer av bottenläder

icke vore möjlig. De hållna överläggningarna hade nämligen givit

vid handen, att bottenläder, tillverkat enligt föreskrifterna i 1919 års läderförtyngningsförordning,

överhuvud taget icke framställdes i utlandet, varför

import av hottenläder i färdigt skick icke kunde ske. Ej heller kunde hudar

importeras för längre tids lagring på grund av risken för förruttnelse.

De svenska läderproducenterna hade emellertid förklarat sig villiga att medverka

till upprättandet av statliga reservlager av bottenläder till gällande

priser på så sätt, att nämnden importerade lämpliga hudar, vilka sedan av

fabrikerna skulle beredas till bottenläder mot ersättning från nämndens sida

för beredningskostnadema. Med hänsyn till de för nämnden gällande direktiven

kunde denna väg dock icke anlitas.

Inom nämnden hade sedermera olika förslag till lösning av denna lagringsfråga

diskuterats. Ett sätt att i enlighet med de för nämndens verksamhet

gällande direktiven kunna åstadkomma reservlagring av bottenläder tor
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Departements
chefen.

de ligga däri, att nämnden uppdroge åt någon utländsk läderproducent att

upptaga tillverkning av bottenläder efter de svenska reglerna, varefter de

färdigställda partierna på vanligt sätt importerades och lagrades genom

nämndens försorg. Med hänsyn till det ur landets synpunkt föga tilltalande

i att på detta sätt låta arbetstillfällen för svensk arbetskraft gå förlorade

hade nämnden icke ansett sig böra föra fram detsamma. I stället hade

nämnden funnit sig böra ånyo upptaga det tidigare erbjudandet från läderfabrikanterna.

Den sammanlagda kostnaden för beredning av avsedd myckenhet

bottenläder beräknades uppgå till 2,400,000 kronor.

Enligt vad nämnden under hand erfarit torde stort intresse föreligga från

de svenska tillverkarna av förbandsmateriel att medverka till ökad framställning

av dessa varor. En förutsättning för anlitande av den svenska

industrien vore givetvis, att denna vid sina leveranser iakttoge en ur olika

synpunkter skälig prissättning. Tillverkningskostnaderna under denna förutsättning

uppginge enligt vad nämnden hittills kunnat utröna till sammanlagt

cirka 650,000 kronor.

Det belopp, som skulle erfordras för beredning av nu berörda råvaror i

syfte att erhålla färdigprodukter av värde för landets folkförsörjning i händelse

av avspärrning, utgjorde alltså tillhopa 3,050,000 kronor. För tillgodoseende

av eventuellt uppkommande liknande behov för andra varor ifrågasatte

nämnden, att det erforderliga anslaget bestämdes till 4 miljoner kronor.

I utlåtande över sistberörda framställning har kommerskollegium anfört

i huvudsak följande:

Kommerskollegium, som ansett sig icke hava anledning att närmare ingå

på spörsmålet rörande vilka kvantiteter av varorna i fråga, som skulle kunna

anses erforderliga för den statliga lagerhushållningen eller kostnaderna

därför, finge för egen del uttala såsom önskvärt, att svenska tillverkare anlitades

för färdigställande av samma varor. Såsom en förutsättning därför

finge emellertid givetvis uppställas, att kostnaderna för varornas anskaffning

icke därigenom komme att oskäligt ökas. Enligt vad som framginge av

reservförrådsnämndens framställning torde emellertid icke finnas anledning

att befara någon dylik prisstegring.

Kollegium finge sålunda tillstyrka, att Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärder

därhän, att medel bleve tillgängliga för ändamålet i fråga.

Såsom i ärendet framgår hava inköpen för statens reservförrådsnämnds

räkning fortgått i sådan omfattning, att vid ingången av 1939 mer än fyra

femtedelar av det för ändamålet avsedda beloppet, tillhopa 140,000,000 kronor,

disponerats. Återstående belopp beräknas av nämnden bliva taget i anspråk

under den närmaste tiden. Ehuru ett reservlager av icke obetydlig

storlek på detta sätt kommer att tillföras landet, synas skäl tala för att ytterligare

fortsätta på den inslagna vägen. Jag erinrar, att enligt den utredning

av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, som låg till

grund för beslutet vid 1937 års riksdag örn igångsättande av ifrågavarande

verksamhet, den totala lageranskaffning, vilken enligt kommissionens förmenande

borde eftersträvas, beräknades draga en kostnad av 220,000,000

kronor. Vid bifall till reservförrådsnämndens nu framförda förslag örn inköp,

utöver tidigare medgivna, till belopp av 70,000,000 kronor kommer man

fram till i det närmaste rikskommissionens slutsumma eller till 210,000,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 54.

7

kronor. De tidigare bemyndigandena för riksgäldskontoret att ställa medel

till förfogande för förvärv från riksbanken av valutor för ändamålet

avse belopp om sammanlagt 200,000,000 kronor. Reservförrådsnämndens

förslag förutsätter alltså, att Kungl. Majds förut denna dag avlåtna proposition

om utsträckt dylikt bemyndigande vinner riksdagens bifall. Då förslaget

med hänsyn till av nämnden framhållna omständigheter torde få anses

lämpligt avvägt, tillstyrker jag detsamma. Såsom nämnden erinrat synes

det önskvärt, att inköpen må kunna fortgå utan avbrott. Jag tillstyrker

därför likaledes, att det avsedda beloppet får, om och i den mån förhållandena

så påkalla, tagas i anspråk redan innevarande budgetår. Huru stor

del, som sålunda må tagas i anspråk, synes ej nödvändigt att på förhand

bestämma; om erinran ej möter från riksdagens sida, torde Kungl. Maj:t

äga att härutinnan besluta efter omständigheterna.

För bestridande av med reservlagringen förenade omkostnader torde liksom

för innevarande budgetår böra anvisas särskilda medel, nämligen dels

å kapitalbudgeten ett reservationsanslag, avsett för sådana utgifter vilka

kunna beräknas bliva vid försäljning täckta av köpeskillingen, såsom kostnader

för transport inom landet, skatter och tullar, dels ock under tionde

huvudtiteln ett förslagsanslag, avsett för övriga omkostnader, såsom utgifter

för administration, lagring, omsättning och försäkring. Mot reservförrådsnämndens

beräkning av sistnämnda anslag till 3,000,000 kronor har jag ej

något att erinra. Vad angår medelsbehovet under reservationsanslaget vill

jag, med någon jämkning av nämndens förslag härutinnan, föreslå, att ifrågavarande

anslag upptages till i avrundat tal 6,000,000 kronor.

På grund av syftet med de allmänna förskottsbemyndiganden, inom vilkas

ram de för ifrågavarande upphandling avsedda beloppen falla, kunna

de medel, som med stöd av bemyndigandena ställas till förfogande av riksgäldskontoret,

icke användas för tillverkning eller beredning av varor inom

landet. Såsom reservförrådsnämnden anfört medför detta vissa olägenheter.

Exempelvis hindras därigenom för närvarande införsel av varor, vilka å ena

sidan icke kunna utomlands färdigställas på sätt vi önska och å andra

sidan icke kunna utan risk för försämring lagras härstädes i oberett skick.

För dylika och liknande fall vore det uppenbarligen ■— jämväl med hänsyn

till de arbetstillfällen, som sålunda skulle skapas för den inhemska industrien

— önskvärt att hava medel till förfogande för bestridande av vissa

beredningskostnader inom landet. I överensstämmelse med reservförrådsnämndens

framställning i denna del föreslår jag, att till beredning av vissa

råvaror lill färdigprodukter för upplagring för nästa budgetår anvisas eli

särskilt reservationsanslag. Anslaget, vars belopp i enlighet med nämndens

förslag synes böra fastställas till 4,000,000 kronor, torde få upptagas under

fonden för förlag till statsverket.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

dels medgiva, att upphandling och upplagring av varor

intill ett sammanlagt belopp av 70,000,000 kronor må verkställas

för statens räkning i huvudsaklig överensstämmelse

med angivna riktlinjer;

dels till Statlig lagerhållning m. m. för budgetåret 1939/40

under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

3,000,000 kronor;

dels till Vissa omkostnader för statlig lagerhållning för

budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för förlag

till statsverket anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000

kronor;

dels ock till Beredning av vissa råvaror till färdigprodukter

för upplagring för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten

under fonden för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Forssberg.

397068. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1939:225 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare anslag till statlig lagerhållning. s. 4 i texten
  2. Rskr. 1939:137 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds framställningar i fråga om kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket beträffande dels vissa om s. 3 i texten