Angående nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län
1939-01-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:63, Angående nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 63.
1
Nr 63.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående nybyggnad
för länsstyrelsen i Västmanlands län; given
Stockholms slott den 27 januari 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majda
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Gerti. Strindlund.
Utdrag av protokollet ove)'' kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 27 januari 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund:
I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 67) har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde bliva riksdagen förelagd, till nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands
län för budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag av 182,000
kronor. Sedan byggnadsstyrelsen i skrivelse den 17 januari 1939 framlagt förslag
i ämnet torde jag ånyo få anmäla ärendet.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 63.
274 39
2
Kungl. Majus proposition nr 63.
Till en början torde jag få erinra om att 1938 års riksdag med bifall till
Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, med förslag till beredskapsstat för budgetåret
1938/39 framställda förslag (sid. 229—236) till ändringsarbeten inom Västerås
slott å beredskapsstat för innevarande budgetår upptog ett förskottsanslag
av 93,000 kronor. Under hänvisning i övrigt till redogörelsen i nämnda
proposition torde jag vidare få erinra örn följande:
Arbetslokalerna inom Västerås slott äro otillräckliga för sitt ändamål och
vissa av landsfogden disponerade utrymmen äro otillfredsställande med hänsyn
till ljusförhållandena. I syfte att avhjälpa dessa olägenheter framlade
byggnadsstyrelsen ett förslag till vissa ändringsarbeten inom slottet. Enligt
förslaget skulle vissa utrymmen i slottet, vilka disponeras bland annat för
bostäder och som delvis ingå i landshövdingens boställsförmåner, tagas
i anspråk för en sådan utökning av de för tjänsterum disponibla utrymmena,
att icke blott landsfogden skulle kunna erhålla andra och mera tillfredsställande
rum utan även tjänstelokaler inom slottet skulle kunna beredas
för länsarkitektkontoret och vägingenjörsexpeditionen, för vilka för närvarande
lokaler förhyras i staden. Härutöver skulle erhållas några arkiv- och
reservrum. Såsom ersättning delvis för nyssnämnda, för bostäder och av
landshövdingen disponerade rum skulle andra utrymmen beredas genom
ombyggnad av den s. k. stallbyggnaden. Länsstyrelsen hade mot detta förslag
emellertid framställt åtskilliga erinringar och framlagt ett i vissa avseenden
avvikande förslag. En bidragande orsak till skiljaktigheterna mellan
byggnadsstyrelsens och länsstyrelsens förslag utgjorde frågan örn lämpligheten
av att — såsom länsstyrelsens förslag förutsatte — företaga en genombrytning
av slottsmuren i syfte att förbättra ljusförhållandena i det ena
av de av landsfogden disponerade rummen. Härutinnan hade riksantikvarien
anfört starka betänkligheter, ehuru han icke velat direkt motsätta sig
en dylik åtgärd.
För egen del anförde min företrädare i ämbetet till det vid nämnda proposition
fogade statsrådsprotokollet, bland annat, att han icke vore beredd
att då taga slutlig ståndpunkt till frågan örn det lämpligaste sättet för tillgodoseende
av länsstyrelsens lokalbehov. Byggnadsstyrelsens förslag syntes honom
dock innebära en på längre sikt effektivare lösning av lokalfrågan. Han
ansåg sig emellertid böra föreslå, att erforderligt belopp för de föreslagna
ändringsarbetena upptoges å beredskapsstaten och att det finge ankomma på
Kungl. Majit att senare bestämma örn lokalfrågans lösning.
Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle för ändringsarbetenas utförande
erfordras ett belopp av 81,000 kronor. Med hänsyn till att i byggnadskostnaderna
lämpligen borde inräknas även en till ett belopp av 12,000 kronor
beräknad kostnad för anordnande av hiss, upptogs å beredskapsstaten ett
belopp för nu ifrågavarande ändamål av 93,000 kronor.
I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 1 september 1938, varav avskrift överlämnats
till kommunikationsdepartementet, anförde länsstyrelsen i Västmanlands
län:
Den bärande tanken i de föreliggande förslagen för lösande av länsstyrelsens
lokalfråga är den, att inom slottet borde beredas utrymme för tjänstelokaler
för såväl länsstyrelsen själv i dess helhet som för till densamma anslutna
befattningshavare.
3
Kungl. Majus ■proposition nr 63.
1 frågans tidigare skede var även rent utrymmesmässigt sett en sådan lösning
möjlig, örn till disposition stående utrymmen i våningen en trappa upp
i slottet apterades till tjänstelokaler.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 oktober 1937 hade länsstyrelsen
emellertid sett sig nödsakad på angivna skäl föreslå, att lokal även i fortsättningen
finge förhyras för vägingenjörsexpeditionen, då för landskontoret
uppstått behov av utvidgning, vilken förutsattes böra ske med de tidigare för
vägingenjörens räkning avsedda lokalerna.
Det hade alltså redan då visat sig, att slottet icke förmådde giva utrymme
till länsstyrelsens hela förvaltningsapparat.
Härtill har nu kommit, att vederbörande verksläkare utdömt landsfogdens
nuvarande, i våningen en trappa upp i slottet belägna tjänstelokaler, ett förhållande
vilket enligt länsstyrelsens förmenande torde böra resa allvarliga
betänkligheter mot förläggande över huvud av tjänstelokaler till ifrågavarande
våning inom slottet.
Under angivna omständigheter måste länsstyrelsen alltså frånträda sin tidigare
intagna ståndpunkt i frågan samt hävda den uppfattningen, att förefintliga
lokalbehov böra avhjälpas genom nybyggnad.
Såsom framgår av vad länsstyrelsen anfört i saken gäller det anskaffande
av lokaler för den avdelning av den egentliga länsstyrelsen, landskontorets
uppbördsavdelning, vilken icke längre rymmes inom slottet, ävensom för
landsfogden, försvarsassistenten, vägingenjörsexpeditionen och länsarkitektinstitutionen,
motsvarande inalles omkring 12 tjänsterum, varav 2 ritrum. I
byggnaden bör även inredas en bostad för expeditionsvakt ävensom ett lunchrum.
Minst ett par reservutrymmen torde böra anordnas. Måhända böra
skyddsrum anordnas i samband med byggnaden.
För expeditionslokaler åt vägingenjören erlägges för närvarande en årshyra
av 1,800 kronor och komma förhyrda lokaler för landsfogden och uppbördsavdelningen
att draga en årshyra av 2,100 kronor. Yad beträffar länsarkitektkontoret
har detsamma som bekant tillfälligt hyresfritt fått lokaler
sig anvisade inom lantmäterikontorets byggnad i en till arkiv avsedd lokal av
till hälften källarnatur.
Vid upprättande av nybyggnadsplanen synes böra beaktas, att ytterligare
nybyggnad bliver erforderlig vid genomförande i ena eller andra riktningen
av uppbördssakkunnigas betänkande och förslag.
Byggnadsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse den 17 januari 1939
anfört, att jämväl styrelsen i betraktande av de av länsstyrelsen anförda omständigheterna
funne det lämpligast, att länsstyrelsens föreliggande behov
av ökat utrymme, vilket behov byggnadsstyrelsen ville vitsorda, tillgodosåges
genom uppförande av en nybyggnad för de av länsstyrelsen angivna avdelningarna.
Såsom en lämplig plats för en dylik nybyggnad har byggnadsstyrelsen föreslagit
det intill slottsområdet gränsande kvarteret Olympia. Beträffande ifrågavarande
kvarter torde jag få erinra örn att detsamma ingick i det område, som
genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 augusti 1919 på närmare angivna villkor
finge överlåtas till Västerås stad för att av staden besittas såsom donationsjord.
Beträffande detta område har sedermera Kungl. Maj:t genom beslut den
22 juni 1934 förklarat, att från Kungl. Maj:ts och kronans sida hinder icke
mötte för Västerås stad att till Västmanlands läns landsting överlåta donationsjorden
under villkor, bland andra, att inom det byggnadskvarter, som
Departements
chefen.
4 Kungl. Majus proposition nr 63.
enligt den blivande stadsplanen kunde komma att anordnas närmast väster örn
Västerås slott, byggnader för kronans räkning finge uppföras och för framtiden
kvarstå utan särskild avgift till landstinget för begagnande av den erforderliga
marken.
På uppdrag av byggnadsstyrelsen har länsarkitektkontoret i Västerås i samråd
med länsstyrelsen uppgjort ett förslag till nybyggnaden i fråga, åskådliggjort.
å 7 stycken, byggnadsstyrelsens skrivelse bilagda ritningar.
Kitningsförslaget upptager i bottenvåningen två rum för landsfogden, två
rum för uppbördsavdelningen jämte ett reservrum, ett rum för försvarsassistenten,
väntrum och lunchrum samt vaktmästarebostad och i våningen 1
trappa upp fem rum för länsarkitekten och fem rum för vägingenjören. 1 källaren
hava utom ekonomilokaler inrymts arkiv, anordnat såsom luftskyddsrum.
Enligt förslaget föreligger möjlighet till tillbyggnad, som kan bliva erforderlig
vid genomförande av uppbördssakkunnigas förslag.
Kostnaderna för nu föreliggande förslag hava av byggnadsstyrelsen beräknats
till 182,000 kronor. Av detta belopp hänföra sig 22,000 kronor till anordnande
av luftskyddsrum, som enligt förslaget skola upptaga halva källaren.
Byggnadsstyrelsen hemställer, att för nu ifrågavarande byggnadsföretag
måtte för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 182,000 kronor.
Det tidigare framlagda förslaget avsåg i huvudsak att genom vissa ändringsarbeten
inom Västerås slott såväl tillgodose landsfogdens behov av förbättrade
lokaler som inom slottet bereda utrymme för vägingenjören och länsarkitekten.
De av landsfogden disponerade lokalerna hava emellertid numera
utdömts såsom olämpliga för användning såsom tjänsterum även örn vissa
förutsatta ändringar beträffande desamma vidtagas, varjämte för landskontorets
uppbördsavdelning behov uppstått av utvidgning, vilken lämpligast bör
tillgodoses genom, bland annat, ianspråktagande av de lokaler, som enligt den
förut framlagda planen skulle disponeras av vägingenjörskontoret. Med anledning
av de förhållanden, som sålunda inträffat sedan förslaget framlades
och som medföra, att den till länsstyrelsen knutna personalen icke såsom förutsatts
kan efter förslagets genomförande helt inrymmas i slottet, har byggnadsstyrelsen
framlagt ett nytt förslag. Detta innebär, att de föreliggande lokalbehoven
skulle tillgodoses genom en nybyggnad å ett intill slottsparken gränsande
kvarter, vilket på sätt i det föregående angivits numera innehaves av
länets landsting såsom donationsjord men å vilket kronan äger för egen räkning
uppföra byggnader och för framtiden bibehålla desamma utan avgift till
landstinget.
Med hänsyn till nu föreliggande förhållanden anser även jag, att länsstyrelsens
lokalfråga lämpligen bör lösas genom en nybyggnad. Enligt det av
byggnadsstyrelsen utarbetade förslaget skulle i den nya byggnaden lokaler
inrymmas för landsfogden, försvarsassistenten, länsarkitekten och vägingenjören,
varjämte landskontorets uppbördsavdelning skulle erhålla två rum
förutom ett reservrum. Vidare skulle inredas vaktmästarebostad och i källaren
luftskyddsrum. Kostnaderna för byggnaden äro beräknade till 182,000 kronor.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 63.
Enligt vad jag inhämtat torde de av landsfogden nu disponerade två rummen
komma att användas såsom arkiv, för vilket ändamål de äro väl lämpade.
Då förslaget lika litet som kostnaderna för dess genomförande givit mig
anledning till erinran, vill jag tillstyrka, att detsamma lägges till grund för
nybyggnaden och att det för ändamålet erforderliga beloppet anvisas för
nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län å
kapitalbudgeten under rubrik Statens allmänna fastighetsfond för
budgetåret 1989/40 anvisa ett reservationsanslag av 182,000
kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sigurd Lang.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:82 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för löjtnanten S. Sundgren att tillgodoräkna sig viss tid för placering i lönehla a2 i texten
- SU 1939:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands lån. s. 1 i texten