Sök i Ratio Lex

Angående rätt för laboratorn S. V. Runnström att för löneklassplacering tillgodoräkna viss tjänstgöring

1939-02-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:66, Angående rätt för laboratorn S. V. Runnström att för löneklassplacering tillgodoräkna viss tjänstgöring

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 66.

7

Nr 66.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för laboratorn

S. V. Runnström att för löneklassplacering tillgodoräkna

viss tjänstgöring; given Stockholms slott

den 3 februari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp:

Den 11 september 1937 förordnade Kungl. Majit konsulenten vid norska

statens fiskeridirektorat i Bergen, filosofie doktorn Sven Valdemar Runnström

att tills vidare vara laborator vid undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket.

Enligt beslut av Kungl. Maj :t skola för Runnström under hans

förordnande å nämnda befattning, vilken är uppförd å extra stat i lönegrad

B 26, i tillämpliga delar lända till efterrättelse de bestämmelser, som jämlikt

1 § kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för

icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen

gälla för tjänstemän å extra stat.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

I skrivelse den 29 juni 1938 har Runnström hemställt att för placering i

löneklass få tillgodoräkna sig sju års tjänstgöring vid norska statens fiskeridirektorat.

Beträffande Runnströms tjänstgöring inhämtas av skrivelsen bland annat

följande.

Efter att lia tjänstgjort såsom amanuens vid Bergens museum från hösten

1919 till våren 1922 och vid museets biologiska station från våren 1922 till

sommaren 1930 anställdes Runnström den 6 augusti 1930 som vetenskaplig

konsulent vid norska statens fiskeridirektorat i Bergen. Sistnämnda anställning

innehade han intill den 12 september 1937.

Såsom konsulent vid fiskeridirektoratet hade Runnström varit ledare av

norska statens sillundersökningar, varjämte han varit fiskeridirektörens närmaste

rådgivare i fiskeribiologiska och administrativa frågor rörande sillfisket.

Tillsammans med direktoratets två övriga vetenskapliga konsulenter

hade han planlagt och lett arbetet vid direktoratets havsforskningsavdelning.

Dessutom hade han deltagit som expert i »det internationale havsforskningsråds»

arbeten och möten. Han hade även såsom representant för Norge närvarit

vid två av nämnda råd anordnade möten för behandling av frågor rörande

sillundersökningar.

I förenämnda skrivelse har Runnström till stöd för sin framställning anfört,

att hans tjänstgöring vid fiskeridirektoratet i Bergen ur det allmännas

synpunkt måste anses vara jämförbar med tjänstgöringen i hans nuvarande

befattning samt att han under sin anställning i Norge tillägnat sig erfarenheter

och insikter av värde för hans tjänstgöring här i landet. Runnström tiar

vidare framhållit, att riksdagen tidigare i liknande fall medgivit tillgodoräknande

av utländsk tjänstgöring.

I ärendet ha infordrade utlåtanden avgivits den 27 oktober 1938 av lantbruksstyrelsen,

den 9 december 1938 av allmänna civilförvaltningens lönenämnd

och den 17 januari 1939 av statskontoret.

Lantbruksstyrelsen har yttrat i huvudsak följande.

Det Runnström åliggande arbetet vid undersöknings- och försöksanstalten

för sötvattensfisket omfattar i främsta rummet undersökningar över fiskarnas

biologi (tillväxt, raser, föda, lekförhållanden etc.) samt över tillgången på

fiskföda i olika vatten och härpå inverkande faktorer. Dessa problem äro

till stor del gemensamma för salt- och sötvattensfisket. Arbete och förtrogenhet

med dylika problem och arbetsuppgifter på saltvattensfiskets område måste

därför vara av betydelse för handhavandet av motsvarande arbetsuppgifter

på sötvattensfiskets område. Uppenbarligen har Runnström sålunda under

sin ifrågavarande tjänstgöring i Bergen tillägnat sig erfarenheter och insikter

av värde och till gagn i hans nuvarande tjänst. Runnströms tjänstgöring i

Bergen torde tillika ur det allmännas synpunkt vara fullt likvärdig med det

arbete han har att utföra å sin befattning såsom laborator.

Då den av Runnström åberopade tjänstgöringen varit förlagd till utlandet,

torde densamma icke utan vidare kunna anses såsom sådant arbete av direkt

allmännyttig beskaffenhet, att därpå skulle kunna grundas anspråk jämlikt

11 § 2 mom. avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen att tillgodoräkna

tjänstgöringen för löneklassplacering. Såsom i förevarande ansökning

framhålles har emellertid Kungl. Majit i vissa liknande fall efter

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majda proposition nr 66.

r^.s<?a.gen® hörande medgivit sådant tillgodoräknande. Lantbruksstyrelsen

V~ j1Cf 11 underlåta att tillägga, att Runnström otvivelaktigt utgör en

värdefull kraft för anstaltens arbete.

Med hänsyn till det anförda har lantbruksstyrelsen tillstyrkt bifall till Runnströms

framställning.

Lönenämnden har, i betraktande av vad lantbruksstyrelsen anfört rörande

värdet av Runnströms tjänstgöring i utlandet och då hans verksamhet

vid fiskei idirektoratet, såvitt av handlingarna framginge, torde få anses

i tillgodoräkningshänseende likvärdig med det arbete, som ålåge honom

såsom laborator, funnit skäl tala för att Runnström medgåves rätt att

i viss utsträckning och efter vederbörligt treårsavdrag få räkna sig berörda

verksamhet tillgodo i och för löneklassplacering i sin innehavande befattning.

Lönenämnden har emellertid framhållit, att frågor örn tillgodoräknande

av tjänstgöring i utlandet ansetts böra bli föremål för riksdagens

provning. I sådant hänseende har nämnden erinrat dels örn 1930 års riksdags

beslut rörande rätt för förste statsmeteorologen V. F. V. Lindholm

att tillgodoräkna viss tjänstgöring vid fysikalisk-meteorologiska observatoriet

i Davos (prop. nr 163; jordbr.utsk. uti nr 36; R. skr. nr 242), dels

ock örn 1938 års riksdags beslut rörande rätt för statsmeteorologen T. H.

P. Bergeron att tillgodoräkna viss tjänstgöring i utlandet (prop. nr 49;

jordbr.utsk. uti. nr 6; R. skr. nr 70). Enligt nämndens mening borde frågan

örn rätt för Runnström att för löneklassplacering tillgodoräkna sin

ifrågavarande tjänstgöring i utlandet underkastas riksdagens prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts har nämnden föreslagit, att

Runnström av den tid han varit verksam vid norska statens fiskeridirektorat

finge räkna sig tillgodo tre år.

Statskontoret har framhållit, att den av Runnström åberopade tjänstgöringen

i Norge icke torde kunna betraktas såsom arbete av sådan allmännyttig

beskaffenhet, att han därpå kunde grunda några anspråk på lönetursrätt

jämlikt 11 § 2 mom. avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen.

Emellertid har statskontoret ansett sig böra i likhet med allmänna

civilförvaltningens lönenämnd och på av nämnden anförda skäl

förorda, att medgivande utverkades av riksdagen, att Runnström finge för

placering i löneklass tillgodoräkna tre år av den tid, han tjänstgjort vid

fiskeridirektoratet i Bergen.

Även örn Runnströms tjänstgöring vid norska statens fiskeridirektorat i Departement*.

Bergen icke torde vara att betrakta såsom sådant arbete av direkt allmän- chtfen.

nyttig beskaffenhet, att därpå skulle kunna grundas anspråk att jämlikt

11 § 2 morn. av allmänna avlöningsreglementet tillgodoräkna anställningstiden

för uppfattning i löneklass, synes likväl nämnda tjänstgöring, vilken

vitsordats såsom synnerligen förtjänstfull, ha varit av stort gagn för hans

nuvarande verksamhet såsom laborator vid undersöknings- och försöksanstalten

för sötvattensfisket och tillika vara fullt likvärdig med tjänstgöringen

såsom laborator. Fördenskull finner jag mig böra i likhet med de

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 65—66.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

i ärendet hörda myndigheterna förorda, att Runnström i viss utsträckning

medgives rätt att för löneklassplacering tillgodoräkna sig berörda anställningstid

i utlandet. Vad angår frågan i vilken omfattning ett dylikt tillgodoräknande

bör äga rum vill jag ansluta mig till vad statskontoret och

lönenämnden i sådant hänseende föreslagit eller att Runnström for placering

i löneklass får tillgodoräkna tre år av ifrågavarande tjänstgöringstid.

I överensstämmelse med vad som skett tidigare i liknande fall torde ärendet

böra underställas riksdagens prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t mätte

föreslå riksdagen medgiva,

att laboratorn vid undersöknings- och försöksanstalten

för sötvattensfisket S. V. Runnström må för löneklassplacering

tillgodoräkna tre år av den tid, han tjänstgjort vid

norska statens fiskeridirektorat.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen

- : '' Ur protokollet:

, Gunnar Sandström.

: Ii t '' ‘ - '' ■ "» - ■_- - ~ • ;r''~ . ''

8*7103. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebola#, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:104 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för laboratorn J3. V. Runnström, att för löneklassplacering tillgodoräkna viss tj a1 i texten
  2. JoU 1939:21 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för laboratorn S. V. Runnström att för löneklassplacering tillgodoräkna viss tjänstgöring. s. 1 i texten