Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag

1939-02-03 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:79, Angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 79.

1

Nr 79.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående anvisande av

medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag;

given Stockholms slott den 3 februari

1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna l:o och 2:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för .jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:

Jag anhåller att få underställa Kungl. Majit Iva framställningar örn

statsunderstöd till torrläggningsföretag:

l:o.

Hässelia torrläggningsföretag i Drängsereds socken av Hallands län.

Den 18 november 1927 beviljade Kungl. Majit till vattenavledning från

ägor till hemmanet Gässelia i Drängsereds socken av Hallands län dels bidrag

från statens avdikningsanslag med 1,110 kronor och dels lån från slaBihang

lill riksdagens protokoll 1 sami. Nr 79. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

tens avdikningsanslag med 1,300 kronor. I samband därmed fastställde

Kungl. Majit plan för arbetets utförande.

Sedermera förklarade länsstyrelsen i Hallands län genom utslag den 3

oktober 1934, att återbetalningsskyldighet för omförmälda lån skulle hell

åvila lägenheten Gässelia Lilla 22, samt ålade ägaren av nämnda fastighet att

erlägga under ett vart av åren 1937—1961 en annuitet av 86 kronor 42 öre

samt under år 1962 en annuitet av 78 kronor 78 öre.

Genom beslut den 30 juni 1938 medgav Kungl. Majit Anna Katarina

Larsson såsom ägare till fastigheten Gässelia Lilla 22 dels anstånd intill den

1 juli 1939 med erläggande av den år 1937 förfallna annuiteten å förberörda

lån, dels ock räntefrihet under nppskovstiden.

I skrivelse den 22 november 1938 har lantbruksstyrelsen — under förmälan

att Anna Larsson, Gässelia, hos styrelsen anhållit om avskrivning av

1927 års lån — hemställt, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen medgiva,

att för avskrivning av å fastigheten Gässelia Lilla 22 i Drängsereds socken

belöpande kapitalskuld med anledning av nämnda lån måtte från stålens

avdikningsanslag anvisas ett belopp av 1,440 kronor 40 öre.

I ärendet har statskontoret den 31 december 1938 avgivit infordrat utlåtande.

Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.

Förslag till ifrågavarande företag upprättades år 1921 av lantbruksingenjören

C. B. Carlsson. Företaget omfattade en areal av 3.75 hektar odlingsbar

mossmark men icke någon odlad jord.

Företaget är slutfört. Arbetet har godkänts av lantbruksstyrelsen den

20 januari 1930.

Båtnaden genom torrläggningen uppskattades år 1921 lill 2,702 kronor 25

öre. Kostnaden för företaget beräknades nämnda år till 2,414 kronor 15 öre.

Rörande Anna Larssons personliga och ekonomiska förhållanden har upplysts,

att hon är 42 år gammal och gift med trädgårdsmästaren Oskar Lars

son. I äktenskapet finnas tre minderåriga barn. Familjen åtnjuter sedan

början av år 1937 ett månatligt understöd av 45 kronor från Drängsereds

kommun. Fastigheten Gässelia Lilla 22 är taxerad till 4,800 kronor. Anna

Larsson, som vid upprepade tillfällen erhållit avslag å sina ansökningar örn

egnahemslån, har den 9 november 1938 av Hallands läns lånenämnd underrättats

örn att nämnden beslutat bifalla en av henne gjord ansökning örn

ackordslån, under förutsättning att det fastigheten åvilande avdikningslånet

bleve avskrivet.

Lantbruksstyrelsen har i sin omförmälda skrivelse anfört i huvudsak följande.

Med hänsyn till att de med föreliggande ansökning förknippade omständigheterna

synts särskilt anmärkningsvärda har lantbruksstyrelsen genom

byråchefen Fredholm verkställt närmare undersökning av förhållandena på

platsen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7''J.

3

Därvid har inhämtats, att sökanden Anna Larssons ifrågavarande fastighet

innefattar, förutom den i torrläggningsföretaget ingående mossmarken och

viss areal skogsmark, jämväl omkring 1.0 hektar odlad jord. Denna senare

användes uteslutande för fruktodling och annan trädgårdskultur.

I syfte att åstadkomma en fastare ekonomisk grundval för sin å fastigheten

bedrivna trädgårdsnäring har sökanden påbörjat en utökning av den

odlade arealen. Arbetet härpå har emellertid måst avbrytas på grund av

brist på medel. Det område, som närmast varit ämnat att tagas i anspråk,

utgöres av de högre belägna delarna av i torrläggningsföretaget ingående

mark. Genom sagda företag har skapats möjlighet att torrlägga ifrågava

rande område och därigenom göra detsamma lämpat för trädgårdsbruk.

Någon uppodling av den övriga i företaget ingående marken, vilken efter

företagets utförande delvis undergått relativt stark sättning, torde ur synpunkten

av fastighetens användning för nyss angivna ändamål icke bli påkallad

under de närmaste åren. Företaget torde kunna sägas lia i stort

sett fyllt med detsamma avsett ändamål.

Vid den av lantbruksstyrelsen verkställda undersökningen har vidare

framgått, alt sökanden på allt sätt bemödat sig att försörja sig och sin familj.

Varje försök att genom utvidgning av trädgårdsodlingen på fastigheten

skapa bättre existensvillkor har likväl strandat av brist på medel.

Skulderna ha efter hand ökats och den ekonomiska ställningen har år efter

år blivit allt svagare. Erinras må, att jämväl länsstyrelsen i sitt den 22 april

1938 avgivna utlåtande över sökandens då föreliggande framställning örn

anstånd med erläggande av förfallen annuitet å lånet från avdikningslånefonden

vitsordat, alt sökanden med all kraft försökt att bemästra sin svaga

ekonomiska belägenhet.

Lantbruksstyrelsen har av vad i ärendet inhämtats kommit till den uppfattningen,

att ett ingripande från statens sida i syfte att möjliggöra för sökanden

att överhuvud taget kvarbliva på fastigheten och där bedriva sin

näring måste i delta fall anses i alldeles särskild grad behjärtansvärt. För

att sökanden skall erhålla verkligt effektiv hjälp torde det till företaget beviljade

lånet böra i sin helhet avskrivas.

Enligt från statskontoret inhämtad uppgift uppgår kapitalskulden å lånet

till 1,440 kronor 40 öre.

Statskontoret har i sitt utlåtande förklarat, alt statskontoret med hänsyn

lill i ärendet förekomna omständigheter icke funnit anledning lill erinran

mot bifall lill den av lantbruksstyrelsen gjorda hemställan.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts rörande ifrågavarande torrläggnings- Departementsföretag

samt den tryckta ekonomiska belägenhet, vari ägaren lill fastigheten chelenGässelia

Lilla 22 Anna Larsson och dennas familj befinna sig, anser jag

billighelsskäl tala för att statsunderstöd ställes till förfogande för återbetalning

av det å fastigheten vilande avdikningslånet. Härigenom torde möjlighet

beredas henne att erhålla det ackordslån, som av vederbörande lånenäinnd

ställts i utsikt, .lag tillstyrker alltså, att för ändamålet må från statens

avdikningsanslag anvisas 1,440 kronor 40 öre eller det belopp, vartill

kapitalskulden å lånet uppgår. Härtill bör riksdagens medgivande inhämtas.

Nämnda belopp torde böra av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets

förfogande för att såsom likvid för Anna Larssons lån tillgodoföras avdikningslånefonden.

Beloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som Kungl.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunut. Maj:ts proposition nr 79

Maj:t enligt riksdagens medgivande äger för visst år bevilja jämlikt gällande

bestämmelser för avdikningsanslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att för gäldande av kapitalskulden å det till Gässelia torrläggningsföretag

i Drängsereds socken av Hallands län den

18 november 1927 beviljade lånet från statens avdikningslånefond

må från statens avdikningsanslag utgå ett belopp

av 1,440 kronor 40 öre.

2:o.

Företag avseende utdikning av den s. k. Stormyran i Tåsjö socken av

Västernorrlands län.

Kungl. Majit beviljade den 20 maj 1921 dels statsbidrag från norrländska

avdikningsanslaget med 22,000 kronor, dels ock lån från odlingslånefonden

med likaledes 22,000 kronor till utdikning av den s. k. Stormyran i Tåsjö

socken av Västernorrlands län. I sammanhang härmed fastställdes plan

för arbetets utförande.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län ålade genom utslag den 14 februari

1925 i följande tablå upptagna personer i egenskap av ägare av hemmansdelar

i Aldernäsets by att utgiva i tablån angivna belopp:

Mantal å

bruknings-i

delen

Jord-

rcgister-

beteck-

ning

Delägares namn

Årlig inbetal- ning för vart

och ett av

åren 1928—

1952

Slutlig inbe- talning för

år 1953

21/4

lu

Olof Jakobsson ............................

19.88

18.08

2 1/4

1»

Hustru Ida Katarina Medin.................

170.86

155.38

1 13/24

l3

Jakob Lövander............................

183.77

167.13

1 13/24

1*

Erik Eriksson..............................

179.47

163.22

1 13/24

l5

I

Erik Johannes Johansson oell Anna Katarina

Johansson................................

163.41

148.61

1 13/24

l9

Per Strömgren.............................

167.21

152.07

37/72

l7

Erik Lindholm.............................

84.71

77.04

37/72

1»

> > .............................

84.71

77.04

37/72

l7

> > .............................

84.71

77.04

37/72

ls

i Jacob Lövander............................

41.07

37.35

37/72

1*

Erik Eriksson..............................

41.07

37.35

37/72

l8

Per Strömgren.............................

41.07

37.35

1 1/8

1“

Gustaf Jakobsson...........................

85.09

77.38

1 1/8

lis

Jakob Gustafsson ..........................

67.60

61.44

1,414.69 [ 1,286.48 .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 79.

5

1 en den 22 september 1936 dagtecknad skrift lia i tablån upptagna personer

med undantag av Erik Johannes Johansson anhållit att bliva befriade

från den dem ålagda betalningsskyldigheten. Såsom stöd för ansökningen

har i huvudsak anförts följande.

Ifrågavarande företag hade börjat planläggas under kristiden 1918. Detsamma

hade emellertid först år 1925 utförts så långt att arbetet med odling

av den torrlagda marken kunnat börja. Det hade då visat sig att marken

ej varit så god som vid företagets igångsättande antagits. Därjämte

vore att märka att priserna å jordbruksprodukter fallit högst avsevärt under

tiden för företagets påbörjande till dess avslutande. Sökandena hade

måst avverka å sina skogsskiften samt även sätta sig i skuld för att kunna

fullgöra sina förpliktelser.

Över ansökningen ha yttranden avgivits den 18 juni 1937 av länsstyrelsen

i Västernorrlands län, den 24 oktober 1938 av lantbruksstyrelsen och

den 1 december 1938 av statskontoret. Vid lantbruksstyrelsens yttrande

fanns fogat utlåtande av länsstyrelsen och förrättningsmannen, lantbruksingenjören

H. Welin-Berger samt viss utredning rörande sökandenas ekonomi.

Av tillgängliga handlingar inhämtas följande:

Företaget omfattade en areal av 282.08 hektar. Båtnaden genom företaget

beräknades vid arbetsplanens fastställelse till 72.683 kronor 20 öre och

kostnaderna för detsamma till 44,223 kronor 6 öre. De verkliga kostnaderna

lia emellertid uppgått till 46,918 kronor 41 öre. Fördelad på sökandenas

i företaget ingående areal, 254 hektar, motsvarar annuiteten en årlig

utgift under amorteringstiden av 5 kronor 25 öre per hektar.

Landsfiskalen i Tåsjö distrikt har uppgivit, att sökandenas ekonomiska

ställning med undantag för Olof Jakobssons vore svag.

Länsstyrelsen i Västernorrlands lån har tillstyrkt bifall till ansökningen

under framhållande att annuitetens erläggande för de flesta sökandena utgjorde

en kännbar tunga och att båtnaden av företaget icke motsvarade kostnaderna

för detsamma. I sitt yttrande till lantbruksstyrelsen har länsstyrelsen

uttalat, att styrelsen ansett samtliga sökande med undantag av ägaren

till Aldernäset l11 Olof Jakobsson böra komma i åtnjutande av lindring i

lånevillkoren. Länsstyrelsen har ansett Jakobsson med hänsyn till hans

ekonomiska ställning icke vara i lika hög grad som övriga intressenter i

behov av bistånd.

Lantbruksstyrelsen, som jämväl tillstyrkt framställningen, har i huvudsak

anfört följande.

Företaget planlades under kristiden såsom ett led i den då rådande allmänna

strävan att öka landets produktion av livsmedel. Avsikten var att

för odling lämpliga delar av den genom torrläggningen förbättrade marken

efter hand skulle uppodlas. Sålunda hade lill en början en areal av omkring

50 hektar föreslagits till odling. Det dröjde dock ända till 1925 innan

marken genom dikningen kommit i sådant skick, att något egentligt odlingsarbete

kunde taga sin början. Under tiden hade emellertid priserna å jordbruksprodukter

undergått en högst betydande sänkning på samma gång

som tillgången på fodermedel vuxit så att densamma översteg behovet. Del

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Departements
chefen.

visade sig också, att myren icke var så val lämpad som odlingsmark, som

man vid företagets planläggning påräknat. Huvudsakliga anledningen härtill

var, att den tidigare starkt försumpade marken efter torrläggningen undergick

en så betydande hopsjunkning, att dess värde ur odlingssynpunkt

till största delen gick förlorat. Odlingsarbetet avstannade därför, och vissa

redan uppodlade områden övergåvos.

Lantbruksstyrelsen finner nied beaktande härav starka skäl tala för att

åtgärder från statens sida vidtagas för beredande av lindring åt låntagarna

i det trångmål, vari de råkat. Med hänsyn till de särskilda omständigheter,

som i detta fall varit orsaken till företagets ekonomiska misslyckande, anser

lantbruksstyrelsen i likhet med länsstyrelsen sådan lindring böra ske genom

avskrivning av återstående kapitalskuld å lånet, därvid dock förutsättes, att

till och med år 1938 förfallande annuiteter skola hava gäldats av låntagarna.

I sitt yttrande till lantbruksstyrelsen har länsstyrelsen funnit samtliga sökande

böra komma i åtnjutande av den ifrågasatta lånelindringen, med undantag

för Olof Jakobsson. Lantbruksstyrelsen finner emellertid att i förevarande

fall, då ett ingripande från statens sida motiveras av att till följd av

omständigheter, varöver låntagarna icke kunnat råda, genom företaget påräknad

båtnad nästan helt uteblivit, sådant ingripande bör gälla samtliga

sökandena tillhöriga fastigheter, oberoende av ägarens ekonomiska ställning.

Lantbruksstyrelsen vill framhålla, att beträffande fastigheten Aldernäset

1°, som äges gemensamt med hälften var av två delägare, har endast

den ena, Anna K. Johansson, anslutit sig till föreliggande ansökning örn

lindring i lånevillkoren. Sådan lindring synes därför böra i vad avser sagda

fastighet komma i fråga allenast beträffande nämnda delägares andel i fastigheten.

Enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat hos statskontoret uppgår den sökandena

åvilande kapitalskulden å lånet efter inbetalning av de till och med

år 1938 förfallande annuiteterna å detsamma till sammanlagt 15,171 kronor

64 öre. Avskrivning av denna skuldsumma synes böra ske genom överföring

av motsvarande belopp från statens avdikningsanslag till avdikningslånefonden.

Statskontoret har med hänsyn till utfallet av ifrågavarande dikningsföretag

icke velat motsätta sig att i de fall, där sökandenas ekonomiska förhållan .

den anses motivera hjälpåtgärder, avskrivning verkställes av återstående

andelar i statslånet. Däremot har ämbetsverket ansett sig böra avstyrka eli

utsträckande av avskrivningsåtgärderna att omfatta samtliga sökandena utan

hänsyn till deras ekonomiska ställning.

Såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen har båtnaden av

företaget på grund av förhållanden, varöver intressenterna icke kunnat råda,

blivit ytterst ringa. Till följd härav ha sökandena drabbats av cn betydande

skuldbörda utan motsvarande nytta. I betraktande av berörda omständigheter

och med hänsyn till den ekonomiska belägenhet, vari flertalet av sökandena

befinna sig, synas billighetsskäl tala för att ytterligare statsunderstöd

beredes företaget. I likhet nied lantbruksstyrelsen anser jag även att

den av sökandena, vars ekonomiska förhållanden måhända skulle medgiva

ett gäldande av annuiteterna, bör med hänsyn till omständigheterna bli del
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

7

aktig av statsunderstödet. Detta torde på sätt lantbruksstyrelsen förordat

böra bestämmas så, att med detsamma kan gäldas sökandenas efter inbetalning

av de till och med år 1938 förfallna annuiteterna återstående skuld

till staten å ifrågavarande statslån. Från avdikningsanslaget synes alltså

för ändamålet böra anvisas ett belopp av 15,171 kronor 64 öre. Berörda belopp

torde böra av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets förfogande

för att såsom likvid för sökandenas andelar av lånet tillgodoföras avdikningslånefonden.

Beloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som Kungl.

Majit enligt riksdagens medgivande äger för visst år bevilja jämlikt gällande

bestämmelser för avdikningsanslagets användning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att för gäldande av den kapitalskuld å det till Stormyrans

utdikning inom Aldernäsets by i Tåsjö socken av

Västernorrlands län den 20 maj 1921 beviljade lånet från

odlingslånefonden, som efter erläggandet av till och med år

1938 förfallande annuiteter belöper på fastigheterna Aldernäset

l3, l4, l6, l7, l8, l11, l12, l14 och l15 ävensom på den

Anna Katarina Johansson tillhöriga andelen av fastigheten

Aldernäset l5, må från statens avdikningsanslag utgå ett

statsbidrag av 15,171 kronor 64 öre.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

i de under Ilo och 2:o förut antecknade ärendena.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar

bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar,

att till riksdagen skall avlåtas proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnor Sondström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:106 Skrivelse till Konungen i (inledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disponerande av avkastning av statens hästavelsfond. s. 1 i texten
  2. JoU 1939:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag. s. 4 i texten