Sök i Ratio Lex

Angående medgivande av extra statsbidrag åt stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister till bestridande av vissa kostnader i samband med anordnande av en alkoholistanstalt å kr ono eg end omen Dagöholm

1939-02-10 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:81, Angående medgivande av extra statsbidrag åt stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister till bestridande av vissa kostnader i samband med anordnande av en alkoholistanstalt å kr ono eg end omen Dagöholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

1

Nr 81.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medgivande

av extra statsbidrag åt stiftelsen Godtemplarordens

vårdhem för alkoholister till bestridande av

vissa kostnader i samband med anordnande av en

alkoholistanstalt å kr ono eg end omen Dagöholm; given

Stockholms slott den 10 februari 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

ä Stockholms slott den 10 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Forslund, Ekiksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen

anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund:

Gällande bestämmelser rörande statsbidrag till anordnande av erkända

alkoholistanstalter äro intagna i en den 27 maj 1932 (nr 217) utfärdad kungörelse,

vari bland annat stadgas följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 81. 3il8 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 81.

Statsbidrag må tilldelas landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan

för anordnande av erkänd alkoholistanstalt. Statsbidragets sammanlagda

belopp, däri jämväl inbegripet bidrag till kostnad för reparationer, förbättringar

eller dylikt, som för anstalten tidigare kan hava beviljats, må uppgå

till högst 2,000 kronor för vårdplats, när fråga är om nybyggnad, och i annat

fall till högst 1,500 kronor för vårdplats. Statsbidrag må icke överstiga vad

från annat håll tillskjutes, såframt ej särskilda skäl därtill föranleda.

Ansökning om statsbidrag skall ställas till Kungl. Hajd. Ansökningen

skall bland annat innehålla förbindelse att återbära statsbidraget, i fall

anstalten skulle komma att användas för annat ändamål, nedläggas eller

avyttras.

Landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan, som önskar att för

anordnande av erkänd alkoholistanstalt erhålla upplåtelse av kronan tillhörig

jord, har att därom göra framställning hos Kungl. Majit.

Statbidrag gäldas från ett under femte huvudtiteln uppfört reservationsanslag

till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter.

I en till Kungl. Majit ingiven, den 2 maj 1938 dagtecknad skrivelse har

stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister gjort framställning örn

statsbidrag för anordnande av en erkänd alkoholistanstalt. I skrivelsen har

stiftelsen anfört i huvudsak följande.

Godtemplarorden hade beslutat att praktiskt söka medverka i nykterhetsarbetet

genom inrättandet av en alkoholistanstalt, avsedd för manliga alkoholmissbrukare,

som icke vore socialt förkomna, främst personer i åldrarna

under 30 år. En av Godtemplarorden tillsatt kommitté hade efter samråd

med socialstyrelsen utarbetat förslag till anordnande av en dylik anstalt.

För anordnandet hade bildats en särskild stiftelse, benämnd stiftelsen

Godtemplarordens vårdhem för alkoholister.

Anstalten vore avsedd att anordnas å kronoegendomen 2 3/io mantal Dagöholm

nr 5 i Lerbo socken av Södermanlands län, vilken egendom befunnits

vara för ändamålet synnerligen lämplig. Egendomen vore av domänstyrelsen

utarrenderad till enskild person, men arrendetiden utlöpte den 14 mars

1939 och det kunde antagas, att arrendekontraktet icke bomme att förnyas.

Stiftelsen förutsatte, att egendomen komme att upplåtas till erkänd alkoholistanstalt

utan att stiftelsen belastades med annan ersättning till arrendatorn

än den, som svarade mot värdet av vid övertagandet verkställd höstsådd.

Den ersättning för förbättringsarbeten å egendomen, som arrendatorn

kunde äga rätt till, syntes böra utbetalas av kronan såsom jordägare.

Till egendomen hörde 130 hektar skogsmark, som icke inginge i det ifrågavarande

arrendet. Med hänsyn till den blivande anstaltens verksamhet ansåge

stiftelsen, att det skulle vara till betydande fördel, örn jämväl skogen

kunde upplåtas. För de intagnas sysselsättning vintertid vore nämligen

tillgång till skogsarbete en nödvändig förutsättning. Skulle skogsmarken

icke kunna upplåtas till anstalten, förutsatte stiftelsen, att med domänstyrelsen

kunde träffas överenskommelse örn att allt arbete a skogen förbehölles

anstalten samt att av skogens avkastning vedbränsle och gagnvirke

tilldelades anstalten.

Den nuvarande bebyggelsen å egendomen motsvarade icke anstaltens behov.

Förslag till uppförande av ny anstaltsbyggnad hade därför upprättats.

Enligt detta förslag skulle anstaltsbyggnaden erhålla 40 vårdplatser.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl, Majus ''proposition nr 81.

Det vore vidare stiftelsens avsikt att snarast möjligt förbättra de nuvarande

ekonomibyggnaderna oell arbetarbostäderna å egendomen. Genom ombyggnad

av arbetarbostäderna beräknades framdeles ytterligare 10—20 vårdplatser

kunna inrättas.

Kostnaderna för anordnandet av anstalten hade beräknats till 150,000

kronor, därav 80,000 kronor för nybyggnaden, 10,000 kronor för omedelbart

erforderliga ändrings- och ombyggnadsarbeten, 45,000 kronor för jordbruksinventarier

och 15,000 kronor för anstaltsinventarier.

Stiftelsen beräknade, att av anordningskostnaderna 30,000 kronor skulle

täckas genom lån ur tillgängliga fonder, 40,000 kronor genom lån, som stiftelsen

för ändamålet skulle upptaga, samt 80,000 kronor genom statsbidrag

motsvarande 2,000 kronor för varje vårdplats.

Av beräkningarna framginge, att stiftelsen icke kunde för anstaltens anordnande

tillskjuta lika stort belopp, som det ifrågasatta statsbidraget.

Då emellertid den planerade anstalten skulle fylla ett av alkoholistvårdens

mest trängande behov, vågade stiftelsen antaga, att sådana särskilda skäl

finge anses föreligga, att det beräknade statsbidraget kunde utan inskränkning

beviljas.

Under åberopande av det anförda har stiftelsen hemställt, att Kungl.

Majit måtte dels fastställa stiftelsens skrivelse bifogat förslag till stadgar

för stiftelsen, dels medgiva, att ifrågavarande kronoegendom med därtill

hörande skogsmark finge upplåtas åt stiftelsen från och med den 14 mars

1939 för anordnande å egendomen av en erkänd alkoholistanstalt, förslagsvis

kallad Dagöholm, dels bevilja stiftelsen ett statsbidrag av 80,000 kronor för

uppförande i enlighet med bifogade ritningar av en dylik anstalt med 40

vårdplatser.

I ett den 10 maj 1938 avgivet utlåtande har byggnadsstyrelsen förklarat,

att styrelsen icke har något att erinra mot ritningarna eller mot de beräknade

kostnaderna för nybyggnaden.

Socialstyrelsen, som yttrat sig i ämnet den 21 maj 1938, framhåller, att

till alkoholistanstalterna numera hänvisades så stort antal yngre alkoholister,

att en specialanstalt för dessa vore av behovet påkallad och kunde påräkna

en betydande beläggning. Tillkomsten av en dylik anstalt vore ägnad att

främja en mera ändamålsenlig uppdelning av alkoholistanstalternas klientel

och att i icke ringa mån öka anstaltssystemets differentieringsmöjligheter.

Socialst3rrelsen förklarar vidare, att styrelsen, som inspekterat den omförmälda

kronoegendomen, funne densamma väl lämpad för det avsedda ändamålet.

Styrelsen har därför till alla delar tillstyrkt stiftelsens framställning.

I ärendet har vidare domänstyrelsen den 12 augusti 1938 avgivit utlåtande.

Styrelsen anför däri bland annat följande.

Styrelsen ville icke motsätta sig att den under arrende intill den 14 mars

1939 till arrendatorn Emil Johansson, vilken numera avlidit, upplåtna kronoegendomen

Dagöholm nr 5 från sagda tidpunkt upplätes till ifrågavarande

stiftelse, så länge den planerade alkoholistanstalten därstädes av stiftelsen

upprätthölles. Styrelsen ansåge emellertid, att till egendomen hörande

skogsmark, vilken vore undantagen från gällande arrendeupplåtelse, fortfarande

helt borde bibehållas under domänstyrelsen. Det syntes nämligen

styrelsen ur förvaltningssynpunkt icke vara rationellt, att två särskilda förvaltningsorgan

anlitades för skötseln av denna skog. Hinder borde icke

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

möta mot att sådana anordningar vidtoges, att anstalten bereddes för skötseln

av jordbruket å egendomen erforderlig husbehovsutsyning från skogsmarken.

Jämväl syntes det vara möjligt att tillmötesgå stiftelsens hemställan örn att

anstaltens klientel i första hand erbjödes de arbeten, som erfordrades för

skogens behöriga skötsel.

Vid en eventuell upplåtelse till stiftelsen av egendomen förutsatte styrelsen

att — i likhet med vad som för dylika fall plägade tillämpas — utan

kostnad för domänfonden reglering skedde av samtliga de rättigheter och

skyldigheter, kronan ägde gentemot vederbörande arrendator.

I förevarande fall syntes arrendatorn i samband med frånträdandet av

arrendet för egendomen böra beredas ersättning i enlighet med i ärendet

företedda värderingsintyg för överlåtelse av honom enskilt tillhöriga byggnader

och anläggningar med 6,150 kronor samt för en elektrisk anläggning

med 6,900 kronor. Vidare ägde givetvis arrendatorn — såsom av stiftelsen

antytts — i enlighet med gällande kontraktsbestämmelser uppbära ersättning

för höstsådd, trädesbruk och höstplöjning, som av arrendatorn verkställts

å egendomen året före egendomens avträdande, vilket ersättningsbelopp

syntes belöpa sig å omkring 3,600 kronor. A andra sidan hade

arrendatorn, att enligt gällande kontraktsbestämmelser till kronan erlägga

det vid laga syn uppskattade värdet av å egendomen vid avträdet förefintliga

brister å egendomen.

I skrivelsen den 6 oktober 1938 har stiftelsen, med anledning av vad

domänstyrelsen i sitt utlåtande anfört, förklarat, att stiftelsen tidigare antagit,

att kostnaden för en reglering av rättsförhållandet mellan kronan och

vederbörande arrendator skulle kunna bestridas från domänfonden. För den

händelse detta av principiella skäl icke skulle låta sig göra, hemställer

stiftelsen, att åtgärder måtte vidtagas för täckande av ifrågavarande kostnader

i annan ordning utan att stiftelsen därmed belastades. Stiftelsen

kunde nämligen icke ikläda sig längre gående ekonomiska förpliktelser än

dem, som avgivits i stiftelsens första framställning.

Stiftelsen har vidare meddelat, att stärbhuset efter den avlidne arrendatorn

i en den 9 september 1938 dagtecknad skrift hos stiftelsen anmält ytterligare

ersättningsanspråk å tillhopa 8,450 kronor för åtskilliga anläggningar.

Den 4 november 1938 har härefter domänstyrelsen avgivit förnyat utlåtande

i ämnet och därvid yttrat bland annat.

Vad anginge de av arrendatorn framställda ytterligare ersättningsyrkandena

förelåge icke någon skyldighet att tillmötesgå desamma. Det bomme att

bero på stiftelsens goda vilja, huruvida och i vilken utsträckning stiftelsen

kunde finna med sin fördel förenligt att lösa till sig de ifrågavarande anläggningarna.

Då arrendatorn önskade hållande av av- och tillträdessyn

snarast möjligt, syntes det lämpligt, att ombud för stiftelsen bereddes tillfälle

att närvara vid synen, därvid åtskilliga detalj spörsmål kunde göras till

föremål för närmare överväganden. Då frågan örn ytterligare inlösen av

arrendatorns tillhörigheter vore beroende av i vilken utsträckning stiftelsen

ansåge sig kunna tillgodogöra sig nyttigheterna i fråga, syntes eventuella

förhandlingar härutinnan icke böra anförtros domänstyrelsen utan lämpligen

böra upptagas av stiftelsens ombud vid syneförrättningen. Styrelsen vore

givetvis villig att medverka vid uppgörelsen.

Spörsmålet huruvida staten eller stiftelsen borde bestrida de med egendomens

övertagande omedelbart förenade kostnaderna, vore en fråga, som

undandroge sig styrelsens bedömande. Med hänsyn till vad stiftelsen an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 81.

fört syntes emellertid anledning föreligga till antagande, att särskilt statsanslag

skulle kunna ritverkas för ändamålet.

Det syntes lämpligt, att efter det Kungl. Maj:ts beslut i huvudsaken meddelats,

det uppdroges åt domänstyrelsen att med stiftelsen träffa avtal örn

de närmare bestämmelser, som skulle gälla för upplåtelsen.

Härefter har socialstyrelsen den 28 december 1938 avgivit förnyat utlåtande

i ämnet. Styrelsen framhåller däri inledningsvis, att anspråken på vårdplatser

å allmänna alkoholistanstalter under den senaste tiden ytterligare

ökat samt att det därför vore i hög grad önskvärt, att den planerade anstalten

vid Dagöholm snarast möjligt komme till stånd.

Beträffande de med tillträdet av den ifrågavarande kronoegendomen förenade

kostnaderna uttalar sig styrelsen på följande sätt.

Stiftelsen vore beredd att övertaga egendomen den 14 mars 1939 för att

omedelbart påbörja erforderliga byggnadsarbeten för egendomens apterande

för dess nya ändamål. En förutsättning därför vore emellertid, att stiftelsen

komme i besittning av egendomen utan tillträdeskostnader, enär den saknade

tillgångar för att bestrida sådana utgifter. De inlösningskrav, som den

nuvarande innehavaren framställt, måste därför, i den mån de befunnes

skäliga, bliva tillgodosedda från annat håll, örn anstalten över huvud taget

skulle komma till stånd. Med hänsyn därtill hade dessa krav på socialstyrelsens

föranstaltande underkastats opartisk värdering av två sakkunniga,

nämligen domänintendenten A. von Bergen och inspektoren vid statens

alkoholistanstalt å Venngarn A. Gustafsson. Av det därvid upprättade

värderingsinstrumentet framginge, att sammanlagda värdet av de byggnader

och anläggningar, för vilka arrendatorn ägde påkalla ersättning med stöd av

arrendekontraktet och nyttjanderättslagen, uppskattats till 6,700 kronor och

att sammanlagda värdet av sådana byggnader och anläggningar, vilka ansåges

hava värde för ny innehavare och enligt värderingsmännens åsikt skäligen

borde inlösas från arrendatorn, uppskattats till 13,350 kronor, alltså tillhopa

20,050 kronor. Vid en samtidigt med denna värdering hållen avträdessyn,

vilken påkallats av den nuvarande arrendatorn för att denne måtte få tillfälle

att avhjälpa påsynade brister, hade dessa uppskattats till 5,831 kronor

75 öre. Därest egendomen komme att användas för anstaltsändamål, skulle

åtskilliga av dessa brister sakna betydelse och deras avhjälpande därför medföra

onödiga kostnader. Med hänsyn därtill hade värderingsmännen föreslagit.

att den nuvarande arrendatorn icke skulle företaga några förbättringsarbeten

och i gengäld erhålla nedsättning i bristbeloppet till 4,000 kronor.

Detta förslag hade biträtts av arrendatorn. Tillträdeskostnaderna skulle således

uppgå till 16,050 kronor.

Styrelsen ingår härefter på frågan om sättet för gäldande av omförmälda

tillträdeskostnader och yttrar härom följande.

Med hänsyn till vad domänstyrelsen anfört syntes det icke vara att räkna

med att domänfonden kunde tagas i anspråk för iindamålet. Såvitt styrelsen

kunde finna syntes den enda framkomliga vägen därför vara, att kostnaderna

för egendomens övertagande bestredes från det under femte huvudtiteln uppförda

reservationsanslaget till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter.

A detta anslag funnes för närvarande tillgängligt ett belopp av

170,350 kronor eller, efter bifall till stiftelsens ansökning örn statsbidrag å

80,000 kronor, ett belopp av 90,350 kronor. Anslaget vore således tillräckligt

stort för ändamålet. Gällande föreskrifter rörande anslagets användning

syntes emellertid icke inrymma möjlighet för Kungl. Majit att utan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 81.

riksdagens hörande anvisa större belopp till anstaltens anordnande än 80,000

kronor. Den av styrelsen ifrågasatta utvägen förutsatte därför, att Kungl.

Majit inhämtade riksdagens medgivande att för angivna ändamål anvisa

stiftelsen ett förslagsvis till 16,000 kronor avrundat belopp utöver det statsbidrag,

som kunde komma att beviljas stiftelsen i vanlig ordning.

Angående omfattningen av det område, som borde upplåtas till stiftelsen,

har socialstyrelsen slutligen anfört följande.

Allmänna vårdsynpunkter talade bestämt för, att den till kronoegendomen

Dagöholm hörande skogsmarken, vilken vore undantagen från nu gällande

arrendeupplåtelse, finge ingå i upplåtelsen till stiftelsen. En viktig synpunkt

vore också, att tillgång på skog skulle medföra avsevärt minskade

omkostnader vid anstaltens utbyggande. Domänstyrelsen hade emellertid,

under framhållande av att det icke vore rationellt, att två särskilda förvaltningsorgan

— d. v. s. domänstyrelsen och stiftelsen — anlitades för skötseln

av denna skog, uttalat den uppfattningen, att skogsmarken även framgent

borde bibehållas under ämbetsverket. Då denna ståndpunkt, enligt vad

socialstyrelsen inhämtat, motsvarade numera tillämpad praxis i liknande fall,

hade socialstyrelsen icke ansett sig böra åtminstone för närvarande påyrka,

fitt skogsmarken upplätes till sökande stiftelsen. Därest den av domänstyrelsen

förordade ordningen emellertid skulle visa sig medföra avsevärda

olägenheter för anstalten, förutsatte socialstyrelsen, att frågan örn upplåtelse

till stiftelsen av skogsmarken kunde upptagas ånyo.

Socialstyrelsen har även överlämnat en av stiftelsen till styrelsen ingiven

skrift. Stiftelsen har däri anfört, att i det belopp av 16,050 kronor, som

enligt den föreslagna uppgörelsen skulle erläggas till arrendatorn inginge

jämväl den ersättning för höstbruket, som stiftelsen ursprungligen avsett att

själv gälda. Stiftelsen framhåller emellertid, att enligt uppgörelsen stiftelsen

skulle bliva nödsakad att omedelbart och utan särskilt bidrag verkställa betydande

byggnadsreparationer. Med hänsyn härtill har styrelsen hemställt,

att av statsmedel måtte gäldas hela det belopp, som enligt uppgörelsen

skulle erläggas till arrendatorn utan avdrag för den del, som motsvarade

värdet av höstbruket.

I ärendet har till sist statskontoret den 21 januari 1939 avgivit utlåtande.

Däri uttalar sig ämbetsverket sålunda.

I stiftelsens stadgar hade intagits bestämmelse, att, därest den av stiftelsen

anordnade alkoholistanstalten nedlades, avyttrades eller eljest till annan överlätes

eller användes för annat än därmed i stadgarna förutsatt ändamål eller

erkännandet av densamma såsom allmän alkoholistanstalt återkallades, stiftelsens

samtliga behållna tillgångar skulle, efter Kungl. Majits beprövande,

användas'' för annat likartat anstaltsändamål eller, örn behov därav ej förefunnes,

tillfalla staten. Stiftelsen hade med hänsyn till denna bestämmelse

ansett sig icke behöva avgiva i § 2 i kungörelsen den 27 maj 1932 (nr 217)

örn statsbidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter föreskriven förbindelse

att återbära bidraget, ifall anstalten skulle komma att användas för

annat ändamål, nedläggas eller avyttras. Såvitt statskontoret kunnat finna,

kunde emellertid stadgarnas bestämmelse icke medföra samma rättsverkan

som den i kungörelsen föreskrivna förbindelsen. Därest Kungl. Majit ansåge

anstalten böra komma till stånd, torde fördenskull förbindelse av det

i kungörelsen angivna innehållet böra avfordras stiftelsen.

I § 1 i kungörelsen stadgades, att statsbidraget icke finge överstiga vad

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds proposition nr 81.

som från annat håll tillskjutits, såframt ej särskilda skäl därtill föranledde. I

förevarande fall hade begärts statsbidrag jämlikt kungörelsen å 80,000 kronor.

Yad som till anstaltens anordnande kunde på annat sätt erhållas, uppginge

till väsentligt mindre belopp. Statskontoret ville erinra örn att Kungl. Majit

vid tidigare tillfällen, då omständigheterna syntes hava varit likartade med

de i detta fall föreliggande, beviljat bidrag oavsett att från annat håll icke

tillskjutits motsvarande belopp, t. ex. ifråga örn stiftelsen Asbrohemmet.

Med hänsyn därtill ville statskontoret icke motsätta sig, att, därest anstalten

funnes vara behövlig, statsbidraget finge överstiga vad som från annat håll

tillskötes.

För ersättning åt dödsboet efter arrendatorn å anstaltsegendomen hade

stiftelsen hemställt örn bidrag med 16,000 kronor, varav 12,300 kronor till

inlösen av vissa av arrendatorn å egendom utförda anläggningar m. m. och

3,700 kronor till gottgörelse för av arrendatorn verkställt höstbruk. Statskontoret

ville framhålla, att dessa belopp folie utom ramen för vad som

enligt kungörelsen den 27 maj 1932 finge beviljas och att det fördenskull

syntes ämbetsverket tveksamt, huruvida staten i sådan omfattning borde

medverka till anstaltens anordnande. Därest anstalten funnes oundgänglig,

ville statskontoret likväl icke motsätta sig, att stiftelsen erhölle bidrag för

inlösen av de av arrendatorn utförda anläggningarna m. m. Yad sedan anginge

posten å 3,700 kronor, ville statskontoret särskilt framhålla, att densamma

i själva verket syntes vara att hänföra till anstaltens driftkostnader,

och att således statsbidrag till bestridande av denna utgiftspost skulle innebära

en förskottering av framtida driftbidrag. En sådan förskottering syntes

i och för sig icke lämplig och borde i allt fall föranleda skyldighet för stif

telsen att vidkännas avräkning av beloppet vid utbekommande av det blivande

driftbidraget. Örn anstalten prövades oundgänglig och icke ansåges kunna

komma till stånd utan extra statsbidrag för sagda ändamål, ville statskontoret

dock icke motsätta sig sådant bidrag. För beviljandet av ifrågavarande

bidrag erfordrades emellertid riksdagens medverkan.

Såsom socialstyrelsen framhållit, torde ej blott det reguljära bidraget å

80,000 kronor utan även det extra bidraget å 16,000 kronor böra utgå från

det i riksstaten under femte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till

bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter.

För närvarande föreligger en betydande brist på vårdplatser å de öppna Departementsför

män avsedda allmänna alkoholistanstalterna. Då den av stiftelsen God- chefen,

templarordens vårdhem för alkoholister planerade alkoholistanstalten närmast

är avsedd för yngre alkoholister, skulle dess tillkomst underlätta en

önskvärd uppdelning av anstaltsklientelet å olika grupper av vårdbehövande.

Det synes mig därför i hög grad angeläget, att denna anstalt kommer till stånd.

Med hänsyn därtill är jag beredd att tillstyrka, att för ändamålet till stiftelsen

upplåtes den i det föregående omförmälda kronoegendomen. På grund

av vad domänstyrelsen anfört anser jag mig emellertid icke kunna förorda,

att i upplåtelsen får ingå den skogsmark, som är undantagen från det nuvarande

arrendet. Däremot räknar jag med att upplåtelsen skall kunna ske

på sådana villkor, att den blivande anstaltens behov av tillgång till skogsarbete

för de intagna bliver behörigen tillgodosett samt att av skogens

avkastning vedbränsle och gagnvirke tilldelas anstalten.

För att anstalten skall kunna komma till stånd, lärer det vara en förutsättning,

att stiftelsen kommer i åtnjutande av ett statsbidrag av 80,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

kronor för uppförande av nybyggnad å egendomen. Då anstalten är avsedd

för 40 vårdplatser, kan enligt gällande författningsbestämmelser ett statsbidrag

av högst 80,000 kronor, utgå att gäldas från reservationsanslaget till

bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter. Jag utgår därför från

att dylikt bidrag skall beviljas stiftelsen, ehuru densamma icke äger möjlighet

att själv tillskjuta ett lika stort belopp.

Enligt vad som framgår av den lämnade redogörelsen lärer vidare en föi’- utsättning för att anstalten skall kunna anordnas vara, att utöver nyssnämnda

80,000 kronor av statsmedel bestrides det belopp av i runt tal 16,000

kronor, som vid tillträdet av egendomen bör utgå till densammas arrendator

såsom ersättning för vissa anläggningar m. m. å egendomen samt såsom

gottgörelse för därstädes verkställt höstbruk. Dessa tillträdeskostnader, som

icke böra bestridas från domänfonden, torde lämpligen likaledes böra gäldas

från reservationsanslaget till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter.

Jag får därför förorda, att riksdagens medgivande inhämtas till

att för bestridande av berörda tillträdeskostnader från sagda anslag till stiftelsen

får utgå ett extra statsbidrag av 16,000 kronor. Någon anledning att

— på sätt statskontoret ifrågasatt — föreskriva skyldighet för stiftelsen

att senare återbetala den del av det extra statsbidraget, som är avsedd att

användas till gottgörelse åt arrendatorn för verkställt höstbruk, synes mig

icke föreligga.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister

må för bestridande av vissa kostnader i samband med tillträdande

av kronoegendomen 23/io mantal Dagöholm nr 5 i

Lerbo socken av Södermanlands län från reservationsanslaget

till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter tillerkännas

ett extra statsbidrag av 16,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition i ämnet av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Lies tronier.

Stockholm 1939. K. L. Beckmans Boktryckeri

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:122 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medgivande av extra statsbidrag åt stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholiste a1 i texten
  2. SU 1939:61 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medgivande av extra statsbidrag åt stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister till bestrid s. 1 i texten