Sök i Ratio Lex

Angående statsförvärv av den Tidaholms järnvägsaktiebolag tillhöriga Tidaholms järnväg

1939-02-17 · 11 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:92, Angående statsförvärv av den Tidaholms järnvägsaktiebolag tillhöriga Tidaholms järnväg

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

1

Nr 92.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statsförvärv av

den Tidaholms järnvägsaktiebolag tillhöriga Tidaholms

järnväg; given Stockholms slott den 17 februari

1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gerh. Strindlund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 17 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning nied chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund:

Till prövning föreligger en den 19 januari 1939 dagtecknad framställning

från järnvägsstyrelsen med förslag, att Tidaholms järnväg jämte tillhörande

biltrafik må på mellan styrelsen och Tidaholms järnvägsaktiebolag avtalade

villkor förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar. Innan jag

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 92.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 92.

ingår på frågan om statens förvärv av förevarande järnväg vill jag lämna

följande uppgifter angående densamma.

Koncession å normalspårig järnväg mellan dåvarande köpingen, numera

staden Tidaholm och Vartofta station å statsbanelinjen Falköping—Nässjö

beviljades år 1904. Järnvägen öppnades för allmän trafik år 1906. Avståndet

mellan banans ändpunkter är 23.9 km. Häri ingår 0.8 km statens järnvägar

tillhörigt, jämväl för bolagets järnvägstrafik begagnat spår, varför

längden av järnvägen utgör 23.1 km. Det må erinras om att Tidaholms järnväg

under åren 1909—1918 omfattade jämväl bandelen Vartofta—Åsarp, vilken

bandel förstnämnda år av bolaget förvärvades från Västra Centralbanans

järnvägsaktiebolag men år 1916 nedlades.

Banan, som är normalspårig, har en största förekommande stigning i huvudspår

av 16 °/oo och en minsta kurvradie likaledes i huvudspår av 300 meter.

Huvudspåret är utrustat med stålräler, vilkas vikt per meter utgör 31.5

kg. Största slipersavstånd i huvudspår är 735 mm och högsta tillåtna tåghastighet

60 km/tim.

Den redovisade byggnadskostnaden uppgår till i runt tal 1,767,000 kronor,

varav på bana och byggnader komma 1,307,000 kronor, på rullande materiel

415,000 kronor och på inventarier 45,000 kronor.

Förutom järnvägsrörelse bedriver bolaget även omnibustrafik, vilken omfattar

linjerna Tidaholm—Falköping, Tidaholm—Vartofta och Falköping—

Kungslena med en sammanlagd längd av 97 km. För trafiken användas 4

personomnibusar.

Det i bilrörelsen investerade kapitalet utgjorde vid 1937 års slut 58,000

kronor, fördelat å automobiler med 44,000 kronor, å garagebyggnader med

11,000 kronor och å linjerättigheterna Dala—Falköping med 3,000 kronor.

Det nu föreslagna statsförvärvet omfattar förutom järnvägen jämväl bolagets

automobilrörelse, vilken står i närmaste samband med järnvägstrafiken.

Däremot hava uteslutits den till järnvägslagfarten icke hörande och för järnvägs-(eller

bil-) trafiken ej behövliga fastigheten Marbotorps jord ävensom

bolagets värdehandlingar och rörelsemedel — förrådsbehållningen undantagen.

Å andra sidan skall bolaget självt hava att svara för samtliga skulder

utom viss del av lånet ur allmänna järnvägslånefonden, vartill jag senare

återkommer.

Järnvägen har till Tidaholm förlagd förvaltning, gemensam med den smalspåriga

Hjo—Stenstorps järnväg. Samtidigt som förevarande järnväg överlämnas

till staten, skulle Hjo—Stenstorps järnväg med tillhörande omnibustrafik

medelst ett trafikeringsavtal anknytas till det likspåriga Västgötanätet,

och förenämnda till Tidaholm förlagda förvaltning alltså helt försvinna.

Järnvägsstyrelsen har i sin framställning till en början anfört, att järnvägens

tekniska data och vad som framkommit vid verkställd besiktning av

järnvägen gåve vid handen, att järnvägens tekniska standard kunde betraktas

som tillfredsställande för en linje med så begränsade trafikuppgifter som

den förevarande järnvägens. Styrelsen tillägger, att trots den knappa inkomstgivningen

anläggningarnas underhåll befunnits i stort sett gott, och

att järnvägens förvaltning syntes hava på ett berömvärt sätt vårdat sig örn

såväl rullande materiel som fast egendom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr 92.

3

Järnvägsstyrelsen lämnar angående järnvägs- och omnibustrafikens ekonomiska

resultat under åren 1931—1937 följande sammanställning.

J ärnvägstrafiken.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

Inkomster.

1,0 0 0 - t

a 1 k

r o n

o r

Persontrafik...........

43

33

28

30

32

35

37

Posttransporter........

4

4

4

4

4

4

4

Poststationsskötsel.....

5

5

5

5

5

6

6

Godstrafik.............

188

146

91

88

99

97

106

Extra trafikinkomster ..

6

4

4

3

4

3

4

Lok- och vagnhyresaldo

1

2

5

4

2

4

6

Diverse inkomster......

2

1

2

2

5

7

2

Summa trafikinkomster

249

195

139

136

151

156

165

Utgifter.

Administrativa avd.

Pensioner............

8

8

7

6

7

8

8

Övriga utgifter.......

11

11

11

9

8

9

8

Banavdelningen........

47

30

24

26

29

32

38

Trafikavdelningen......

63

59

53

49

47

45

46

Maskinavdelningen.....

68

58

36

41

41

41

48

Summa driftutgifter

197

166

131

131

132

135

148

Driftöverskott ..........

52

29

8

5

19

21

17

Omuibustraflken.

Inkomster.............

18

22

32

35

41

43

48

Utgifter...............

12

16

25

31

36

38

40

Överskott.............

6

6

7

4

5

5

8

Den konstaterade starka nedgången i järnvägens trafikinkomster vore,

framhåller järnvägsstyrelsen, huvudsakligen att tillskriva på grund av ändrat

transportsätt förlorad godstrafik, nedgång i tändsticksproduktionen och överflyttning

av en stor del av persontrafiken från tågen till bolagets biltrafik.

Sålunda hade på senare år virkestransporterna till tändsticksfabriken i Tidaholm

sänts sjöledes till Hjo och därifrån med den smalspåriga järnvägen till

Tidaholm. Tändstickstransporterna från Tidaholm hade minskat från 14,000

ton år 1929 till 7,300 ton år 1937. I anslutning härtill anför järnvägsstyrelsen:

Det är Vulcans tändsticksfabrik i Tidaholm, som så att säga uppbär järnvägen,

och dennas framtid är således till stor del beroende på tändsticksfabrikens

utveckling. Tändsticksproduktionen inom hela landet har nedgått katastrofalt

från 1929, då tillverkningen var cirka 50,000 ton, till 1937, då den

blott var 20,000 ton. Enligt uppgift har jämväl produktionen vid Tidaholmsfabriken

minskat avsevärt, dock ej i samma mån som förestående siffror

kunde giva vid handen.

Av väsentlig betydelse är emellertid också utvecklingen av övrig industri

inom Tidaholms stad. — Eftersom staden saknar förbindelse med segelbart

vatten, är densamma i väsentligt högre grad än flertalet orter med storindustri

beroende av transport- och tarifförhållanden vid järnvägarna. Såväl

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 92.

industriidkare som representanter för kommunala myndigheter lia givit uttryck

åt förhoppningar på ett omslag till det bättre i stadens utveckling i

samband med järnvägens nu föreslagna inlemmande i statsbanenätet med

alla de fördelar, som detta kommer att bereda trafikanterna.

Bolagets vinst- och förlusträkningar för åren 1931—1937 te sig på följande

sätt:

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

Inkomster.

1,0 0 0 - t

a 1 k

ron

o r

Från föregående år balanserad vinst.....

Driftöverskott av:

4

7

—

—

—

—

—

järnvägsrörelsen.....................

52

29

8

5

19

21

17

automobilrörelsen....................

6

6

7

4

5

5

8

Räntor...............................

15

13

11

8

6

5

6

Ersättning för omlagd samtrafiksväg ....

—

—

—

—

3

2

1

I anspråk tagna medel.................

Förlust:

—

—

24

17

9

8

11

balanserad från föregående år........

—

—

—

6

13

13

13

för året.............................

—

7

6

7

—

—

—

Summa inkomster

77

62

56

47

55

54

56

Utgifter.

Från föregående år balanserad förlust ...

Avsättning till förnyelsefond:

—

—

—

6

13

13

13

för järnvägsrörelsen..................

34

23

24

17

17

17

17

> automobilrörelsen.................

6

7

9

3

5

5

8

Räntor................................

28

24

23

21

20

19

18

Skatter................................

Vinst:

2

1

—

—

—

—

—

balanserad från föregående år.........

4

7

—

—

—

—

—

för året .............................

3

—

—

—

—

—

—

Summa utgifter 77

62

56

47

55

54

56

Ut gift sr ant or na utgjordes av

Ränta å statslån.......................

19.0

18.7

18.8

18.5

17.8

17.4

16.1

j » övriga lån....................

9.3

5.3

4.3

2.3

1.8

1.7

1.7

Summa

28.3

24.0

23.1

20.8

19.6

19.1

17.8

Balans i räkenskaperna har alltså under senare år kunnat uppnås endast

genom överföring av medel från egna fonder (för 1937 dispositionsfonden).

Bolagets ekonomiska ställning vid utgången av åren 1935—1937 framgår

av följande balansräkningar:

Vid årets slut i 1,000-tal kronor

Tillgångar. 1935 1936 1937

Järnvägsanläggningen.................................... 1,769 1,769 1,767

Automobilrörelsen........................................ 52 52 58

Fastigheten Marbotorps jord............................ 20 19 12

Värdehandlingar:

lån mot inteckningar och accepter i H. S. J. m. m. 55 50 63

obligationer m. m..................................... 35 33 27

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

5

Vid årets slut i 1,OOO-tal kronor

1935

1936

1937

Rörelsemedel:

kassa och bankräkningar.............................

47

62

55

förråd ..................................................

19

16

20

övriga ..................................................

23

26

18

Förlust för året och balanserad från föregående år ..

13

13

13

Summa

2,033

2,040

2,033

Skulder.

Främmande kapital:

Statslån ................................................

439

430

421

Sparbankslån...........................................

25

25

25

Svävande skulder......................................

43

48

52

Eget kapital:

Aktiekapitalet..........................................

794

794

794

Reservfond.............................................

79

79

79

Dispositionsfond.......................................

—

12

1

Förnyelsefond

för järnvägsrörelsen.................................

627

637

647

» bilrörelsen.......................................

26

15

14

Vinst för året och balanserad från föregående år —

—

—

—

Summa

2,033

2,040

2,033

Av i förestående balansräkningar ingående poster torde, anför järnvägsstyrelsen,

endast de under rubriken statslån upptagna behöva specificeras. Å

sagda konto redovisades vid senaste bokslut

1,OOO-tal kronor

Kapital icke förfallet .......................... 372.3

Ränta icke förfallen ............................ 4.9

Anståndsränta ................................ 43.8

Summa 421.0

Styrelsen tillägger, att å förestående kapitalskuld, som ursprungligen utgjorde

510,000 kronor, under år 1938 skett planenlig amortering, efter vilken

— enligt från riksgäldskontoret erhållen uppgift — numera återstode 363,767

kronor 91 öre. Då överlåtelsen av banan m. m. förutsatts komma att äga

rum före tidpunkten för nästa annuitet, den 1 september 1939, skulle vid

överlåtelsen angivna kapitalskuld, liksom beloppet anståndsränta, kvarstå

oförändrad, övriga skulder skulle ej av staten övertagas, och desamma erbjöde

alltså i detta sammanhang mindre intresse.

Angående de omständigheter, som lett fram till nu föreliggande preliminära

avtal, anför järnvägsstyrelsen, att vid utredningar under senare tid angående

åtgärder för konsolidering och sanering av järnvägsväsendet i vårt

land för vissa järnvägars del endast en lösning, nämligen inlemmande i

statsbanenätet, ansetts kunna ifrågakomma. Till denna kategori hörde den

Tidaholms järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägslinjen Tidaholm—Vartofta.

Å ena sidan framstode nämligen järnvägens bevarande såsom ett livsvillkor

för storindustrien i Tidaholms stad — och därmed också för staden i dess

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

helhet — å andra sidan saknades anslutning till annan normalspårig enskild

järnväg.

Frågan om statsförvärv hade, fortsätter järnvägsstyrelsen, aktualiserats

sålunda, att bolagets styrelse under år 1938 hänvänt sig till järnvägsstyrelsen

med hemställan om utredning och förhandlingar. Därvid hade bland annat

framhållits, att uppgörelse vid nuvarande tidpunkt vore fördelaktig med

hänsyn till att banans trafikchef under närmaste tiden uppnådde pensionsåldern.

De sålunda inledda förhandlingarna hade nu slutförts, och såsom

resultat därav hade framgått det villkorliga avtal örn statsförvärv av banan,

vilket bilagts styrelsens skrivelse.

Under hänvisning i övrigt till avtalet torde jag rörande de närmare villkoren

däri, få anföra:

Enligt avtalet skall banan övergå i statens ägo och tillträde ske vid andra

månadsskiftet efter den dag, då avtalet godkänts för järnvägsstyrelsens del

av Kungl. Maj:t och för bolagets del av bolagsstämman. Köpeskillingen

skall utgå på så sätt, att bolaget befrias från skyldigheten att till statsverket

betala oguldna, å tillträdesdagen icke till betalning förfallna delar av sin

skuld för det till bolaget utlämnade lånet ur allmänna järnvägslånefonden,

med undantag för intill samma dag upplupen vanlig ränta. I fråga om personalen

gälla i huvudsak samma bestämmelser, sorn innehållas i avtalet med Lysekils

järnvägsaktiebolag, vilket fogats som bilaga till Kungl. Maj:ts proposition

denna dag angående statens förvärv av den nämnda bolag tillhöriga

järnvägen. Personalen skall sålunda äga övergå i statens järnvägars tjänst nied

behållande av innehavda löneförmåner och rätt till löneförhöjning, dock att

avlöningen som regel icke må överstiga det högsta belopp, som enligt statens

järnvägars avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, i vilken

befattningshavaren placeras. I övrigt är att märka, att statens järnvägar

skola äga rätt att före 1939 års utgång dels jämlikt för personalen gällande

avtal entlediga sådan icke-ordinarie personal, som befinnes vara för den övertagna

järnvägens drift icke erforderlig, dels mot förtidspensioner entlediga

sjuka befattningshavare eller befattningshavare över 60 år, som icke lämpligen

kunna övertagas i statens järnvägars tjänst, varvid pensionsbeloppet

skall motsvara för sjuka befattningshavare sjukpension och för övriga full

ålderspension i båda fallen enligt Enskilda järnvägarnas pensionskassas reglemente,

dels ock å övergångsstat uppföra sådan personal, som vid tidpunkten

för överlåtelsen icke är men kan tänkas framdeles bliva för statens järnvägar

behövlig, statens järnvägar dock obetaget att även efter 1940 års ingång

entlediga dylik personal på sätt och enligt grunder, som nyss sagts i

fråga om personal, vilken entledigas med förtidspension redan i samband

med statsförvärvet av järnvägen. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv

stat uppförd personal, på vilken civila tjänstepensionsreglementet ej vunnit

tillämpning, tillerkännes i förslaget de förmåner, som angivas i kungörelsen

den 12 april 1935 (nr 146) med föreskrifter i fråga örn pension till vissa

tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda järnvägar

eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst. Gentemot sådan den enskilda

järnvägens, vid statens järnvägars övertagande av densamma, i tjänst

varande personal, som icke vunnit anställning å aktiv stat vid statens järnvägar,

samt banans redan pensionerade personal ävensom pensionsberättigade

familjemedlemmar efter personal av nämnda kategorier, ikläda sig statens

järnvägar icke någon skyldighet att låta desamma komma i åtnjutande

av andra pensionsförmåner eller understöd -— frånsett förut berörda förtids
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 92.

7

pensioner — än som skulle hava tillkommit vederbörande, därest banan ej

övergått i statens ägo.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen för järnvägens ekonomiska

förhållanden torde, anför järnvägsstyrelsen, tydligt framgå, att Tidaholms

järnväg redan i enskild regi saknade affärsvärde och att statsförvärv därav

icke gärna kunde vara ägnat bereda ekonomisk fördel för statens järnvägar

såsom affärsverk betraktat. Då järnvägsstyrelsen likväl tillstyrkte ett sådant

förvärv, skedde detta med hänsyn till de förväntade gynnsamma samhällsekonomiska

verkningarna, d. v. s. från samma synpunkter som plägat åberopas

ifråga om tidigare beslutade statsförvärv av icke bäriga enskilda järnvägar.

Det torde icke finnas anledning att nu upprepa vad därvid blivit

sagt eller att söka närmare belysa frågans allmänt samhälleliga sida. Järnvägsstyrelsen

ville därför begränsa sig till ett uttalande, att statsförvärv av

Tidaholms järnväg jämte därmed samhörande biltrafik framstode som ett

naturligt led i det enhetliggörande av vårt lands järnvägsnät, beträffande

vilket förslag framlagts av särskilda sakkunniga. Bemärkas borde därvid

särskilt, att trafikgemenskapen med statens järnvägar vore ytterst starkt utpräglad,

i det att mindre än en procent av järnvägens godstrafikinkomst

härrörde från den »egna» trafiken.

Järnvägsstyrelsen anför härefter ifråga om beräknade inkomster och utgifter

av rörelsen vid banan efter ett övertagande av järnvägen från statens

sida följande:

Vad angår nyssnämnda förändringar i samband med järnvägens inlemmande

i statens järnvägar må först nämnas, att anknytningen till statens

järnvägars taxesystem beräknats medföra en inkomstminskning å förefintlig

trafik, d. v. s. från andra sidan betraktat en vinst för trafikanterna, av i

runt tal 45,000 kronor årligen. Såsom redan antytts, föreligga skäl att hoppas,

att denna i förhållande till trafikens omfattning mycket betydande lättnad

för trafikanterna skall föranleda en väsentlig trafikstegring, varigenom

partiell kompensation av den bortfallande inkomsten skulle erhållas. Som

en indirekt följd av den lägre taxan inträder jämväl viss omläggning ifråga

om samtrafiksvägarna med en kalkylerad inkomstökning för statens järnvägar,

inkl. den nya bandelen, av 23,000 kronor årligen. För en tillförlitlig

beräkning av utgifterna möta stora svårigheter, särskilt därför att bandelen

efter statsförvärvet torde komma att erhålla betydligt vidgade transportuppgifter.

Trots detta ge beräkningarna emellertid vid handen, att viss utgiftsminskning

är att förvänta, detta tack vare omständigheten, att järnvägen

utan nämnvärd kostnadsökning kan ingå i befintliga (till andra distriktet

hörande) han-, maskin- och trafiksektioner, varför hittillsvarande administrationskostnader

icke få någon motsvarighet.

Utfallet av driften å den nytillkomna bandelen blir givetvis i hög grad

beroende av i vad mån berörda förhoppningar örn ökad trafik kunna komma

att förverkligas; en fråga, som det tydligen är mycket vanskligt att förutsäga

något örn. — Järnvägsstyrelsen ville emellertid hålla för praktiskt taget

säkert, att vid eventuella framtida kalkyler det i bandelen investerade kapitalet

kommer att visa sig icke förräntat med trafikinkomster. Vad beträffar

utfallet för statens järnvägar som helhet av förevarande affärsuppgörelse,

är också att bemärka, att vid ett totalt enhetliggörande av svenska järnvägsnätet

förenämnda inkomstökning på grund av ändrade transportvägar

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 92.

uppväges a\ motsvarande minskning av inkomsterna å andra linjer, och att

man alltså för detta fall icke bör alltför mycket räkna med berörda inkomstökning.

Under framhållande att det av det föregående franninge, att det träffade

avtalet icke avsåge aktieköp utan förvärv av järnvägs- och bilrörelse, avsedd

att omedelbart inlemmas i statens järnvägars system, anför styrelsen:

I det föregående har framhållits, att uppgörelsen är att betrakta såsom

ett led i ett allmänt enhetliggörande av vårt lands järnvägsväsen. Vid sådant

förhållande torde beträffande avtalets innehåll främst vara att beakta, huruvida

några ogynnsamma konsekvenser för uppgörelser med andra järnvägar

kunna vara att befara, med andra ord, huruvida de avtalade villkoren kunna

anses för säljaren alltför förmånliga, bedömda efter 1936 års järnvägskommittés

normer Enligt styrelsens uppfattning är så icke förhållandet. Staten

erhåller här såväl järnvägen som tillhörande biltrafik med kvittning blott

mot kapitalskuld och anståndsränta för statslånet. Bemärkas bör därvid, att

likvider för detta statslån enligt uppgift punktligt fullgjorts, samt att kvarstående

kapitalbelopp är relativt måttligt. Vid sådant förhållande har styrelsen

icke funnit anledning till erinran mot att bolaget önskat behålla dels

visst markområde, dels förefintliga kontanta medel och därmed jämförliga

tillgodohavanden att i första hand användas till täckning av skulder, andra

än den nyss nämnda (däribland vid överlåtelsen upplupen, men ej förfallen

ränta å statslånet).

Beträffande järnvägens personal meddelar järnvägsstyrelsen, att bland

denna icke funnes någon befattningshavare, som enligt avtalet skulle placeras

i 21 :a eller högre lönegrader.

Styrelsen framhåller, att för här förevarande förvärv ingen anvisning av anslag

å riksstaten erfordras. Däremot måste, fortsätter styrelsen, i samband

med förvärvet från fonden för låneunderstöd avlyftas ett belopp, motsvarande

bolagets statslån. Då det gällde ett lån, å vilket ränta och amortering

hittills punktligt erlagts, ville järnvägsstyrelsen icke motsätta sig, att ett belopp,

motsvarande förenämnda kapitalskuld, 363,767 kronor 91 öre, påfördes

statens järnvägars fond. Styrelsen förutsatte, att medlen ifråga finge

bokföras på sätt som kunde bliva bestämt beträffande den kapitalökning å

fonden, vilken kunde uppkomma i anledning av ett jämlikt 1936 års järnvägskommittés

förslag fattat riksdagsbeslut om järnvägsnätets enhetliggörande,

och styrelsen funne följaktligen icke anledning nu upptaga frågan

om anslag för kapitalets avskrivning. Järnvägsstyrelsen hade i avgivet utlåtande

över sagda kommittés betänkande föreslagii, att kapitalökningen

ifråga skulle i statens järnvägars räkenskaper bokföras å ett särskilt konto,

vars kapital tillsvidare höiles utanför de för taxenivåns avvägande nödiga

beräkningarna.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Majit i proposition till årets riksdag måtte föreslå riksdagen besluta,

att Tidaholms järnväg jämte tillhörande biltrafik måtte på avtalade villkor

förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar, därvid den borde

tillhöra andra distriktet, ävensom medgiva, att det kapital, som i samband

med statsförvärvet av nämnda järnväg skulle överföras från fonden för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 92.

9

låneunderstöd till statens järnvägars fond, och vars belopp torde böra sättas

lika med bolagets återstående kapitalskuld till staten, skulle i statens järnvägars

räkenskaper redovisas på sätt nyss antytts.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i yttrande den 9 februari 1939 över

järnvägsstyrelsens skrivelse förklarat sig icke hava något att erinra mot att

frågan om järnvägens övertagande av staten nu upptages till avgörande

utan att statsmakternas ställningstagande till den aktuella frågan örn ett

allmänt förstatligande av de enskilda järnvägarna avvaktas. Rörande det

föreliggande avtalsförslaget anföra fullmäktige:

Enligt fullmäktiges mening kunna visserligen befogade invändningar riktas

mot att, såsom fallet kommer att bli enligt avtalsförslaget, vid ett förvärv

av Tidaholms järnväg, vilken enligt järnvägsstyrelsens uttryckliga påpekande

saknar affärsvärde och vars införlivande med statens järnvägar

ej kommer att bereda dessa någon ekonomisk fördel, låta bolaget få behålla

tillgångar till sådant värde, att de efter skuldernas betalande torde

medgiva viss utbetalning till aktieägarna. På de av järnvägsstyrelsen anförda

skälen och då enligt uppgift vissa av järnvägsbolagets fordringar ej

äro fullt säkra — vilket kan komma att reducera det belopp, som skulle

återstå för aktieägarna — vilja fullmäktige emellertid ej motsätta sig, att

Tidaholms järnväg nu förvärvas av staten på de i avtalet upptagna villkoren.

Såsom järnvägsstyrelsen framhållit, erfordras för här ifrågavarande förvärv

ingen anvisning av anslag å riksstaten, varemot i samband med förvärvet

måste från fonden för låneunderstöd avföras ett belopp, motsvarande

bolagets statslån. Kapitalskulden för lånet, som ursprungligen uppgick till

510,000 kronor, har genom de verkställda avbetalningarna nedgått till

363,767 kronor 91 öre. Därtill kommer emellertid anståndsränta med

43,781 kronor 25 öre samt den ränta, som upplöper å skulden från den

1 september 1938, vilken sistnämnda ränta är avsedd att inbetalas i samband

med statsförvärvet.

I enlighet med järnvägsstyrelsens medgivande torde förenämnda kapitalskuld

böra påföras statens järnvägars fond såsom räntepliktigt kapital och

anståndsräntan avskrivas. Mot det föreslagna sättet för bokföring av berörda

kapitalskuld i statens järnvägars räkenskaper torde ej något vara att

erinra.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i utlåtande den 2 februari 1939 förklarat

sig för sin del icke hava något att erinra mot att ett införlivande av

Tidaholms järnväg med statens järnvägar kommer till stånd jämlikt järnvägsstyrelsens

förslag.

Det föreliggande avtalsförslaget innebär, att staten skulle förvärva den

Tidaholms järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen mellan Tidaholm och

Vartofta jämte bolagets för biltrafiken innehavda materiel och anläggningar

mot att bolaget befrias från den skuld till staten, vari detsamma häftar på

grund av erhållet statslån. Förslaget bör enligt järnvägsstyrelsen betraktas

såsom ett led i strävandena att enhetliggöra det .svenska järnvägsnätet. Någon

ekonomisk fördel för statens järnvägar såsom affärsföretag anses förvärvet

icke medföra. Å andra sidan är företagets ekonomiska .ställning icke

så svag, att någon omedelbar fara för järnvägsdriftens nedläggande synes

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 92 2

Departe
ments
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 92.

föreligga, därest banan icke övertages av staten. Bolaget har sålunda hittills

kunnat erlägga stadgade räntor och amorteringar å statslånet. Med hänsyn

till de senare årens försämrade driftsresultat synes emellertid sannolikt, att

bolaget icke i fortsättningen skall kunna fullgöra detta åtagande och i längden

bestå som enskilt företag. Då järnvägsdriftens upprätthållande synes

vara ett livsvillkor för den betydande industri, som är verksam i Tidaholms

stad och därmed för staden själv, och då en sammanslagning av järnvägen

med annan normalspårig enskild järnväg icke är praktiskt möjlig, torde för

driftens framtida upprätthållande dess införlivande med statsbanenätet vara

enda utvägen.

Beträffande de avtalade överlåtelsevillkoren hava riksgäldsfullmäktige ansett

befogade invändningar kunna riktas mot att bolaget medgives att behålla

tillgångar till sådant värde, att viss utbetalning till aktieägarna kan äga rum.

Fullmäktige hava emellertid med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört

icke velat motsätta sig, att Tidaholms järnväg nu förvärvas på de föreslagna

villkoren. Då dessa för övrigt i stort sett överensstämma med dem, som tilllämpats

vid statsförvärv av enskilda järnvägar under senaste tiden, liksom

ock med det avtal, som ligger till grund för det av mig tidigare i dag förordade

förvärvet av Lysekils järnväg, har jag ansett mig kunna tillstyrka bifall

till det av järnvägsstyrelsen framlagda förslaget.

Beträffande bokföringen av de medel, som i och med statens förvärvande

av banan skola avföras från fonden för låneunderstöd, har järnvägsstyrelsen

förklarat sig icke vilja motsätta sig, att statens järnvägars fond påföres motsvarande

belopp. I samband härmed har emellertid styrelsen förutsatt, att

berörda medel finge bokföras på sätt, som kunde bliva bestämt i fråga örn

den kapitalökning å statens järnvägars fond, vilken kunde uppkomma i anledning

av det beslut, som statsmakterna kunde komma att fatta angående ett

enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet. I anslutning till vad järnvägsstyrelsen

uttalat förordar jag, att det kapital, som representeras av statens

fordran i Tidaholms järnväg, tills vidare påföres statens järnvägars fond såsom

räntepliktigt kapital.

Vidkommande personalen finnes, enligt vad järnvägsstyrelsen meddelar,

bland den icke någon befattningshavare, som kan tänkas bliva placerad i

21 :a eller högre lönegrader enligt för statens järnvägar gällande avlöningsreglemente,

varför intet beslut om personalantalet av riksdagen erfordras.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att nu ifrågavarande

järnväg förvärvas av staten, och hemställer, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att den Tidaholms järnvägsaktiebolag tillhöriga Tidaholms

järnväg må förvärvas och införlivas med statens järnvägar i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig här förordade

grunder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

11

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall och förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:153 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av den Tidaholms järnvägsaktiebolag tillhöriga Tidaholms järnväg. a1 i texten
  2. SU 1939:82 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av den Tidaholms järnvägsaktiebolag tillhöriga Tidaholms järnväg. s. 1 i texten