Angående förnäm för postverkets räkning av vissa fastigheter i Borås m. m
1939-01-07 · 17 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 8 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:93, Angående förnäm för postverkets räkning av vissa fastigheter i Borås m. m
Dokumentets text
Kungl. Mattts proposition nr 93.
1
Nr 93.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förnäm för
postverkets räkning av vissa fastigheter i Borås m. m.;
given Stockholms slott den 17 februari 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUISTAF ADOLF.
Gerh. Strindlund.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden. hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 17 februari 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund:
I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 7) har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde bliva riksdagen förelagd, till inköp av tomt för postkontoret i Borås
för budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag av 090,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 93.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 93.
Sedan generalpoststyrelsen i skrivelse den 17 januari 1939 framlagt slutligt
förslag i ämnet, omfattande inköp av samtliga fastigheter inom kvarteret
Eko i Borås, torde jag ånyo få anmäla ärendet.
Beträffande postkontorets nuvarande lokalförhållanden har generalpoststyrelsen
anfört:
Postkontoret i Borås är alltsedan år 1913 inrymt i telegrafverkets då nyupplörda
fastighet på platsen. Till följd av en oberäknat stor ökning av
rörelsen vid sagda postkontor visade det sig redan omkring tio år efter postkontorets
inflyttning i de nya postkontorslokalerna, att postkontoret måste
beredas ytterligare utrymmen. För att avhjälpa de största svårigheterna erhöllos
vissa lokaler i fastighetens källarvåning, vilka togos i anspråk av expeditionen
för paketpost. Denna anordning var emellertid att anse såsom
en nödfallsutväg, varigenom lokalfrågan kunde lösas endast för kortare tid.
Då posttrafiken i allmänhet och särskilt paketrörelsen alltjämt företedde en
fortgående kraftig stegring, måste snart nog nya åtgärder vidtagas för att
anskaffa ökade lokaler. I syfte att i det längsta undvika en dyrbar om- och
tillbyggnad av fastigheten godtog generalpoststyrelsen såsom ett provisorium
under någon tid disposition av vissa ytterligare utrymmen i källarvåningen.
Även efter denna utvidgning voro emellertid postkontorets lokaler alldeles
otillräckliga, samtidigt som källarlokalerna voro av den beskaffenhet, att
de ur hygienisk synpunkt måste betecknas såsom olämpliga för det forcerade
arbete, som skulle bedrivas inom desamma.
År 1927 hade trafiken vid postkontoret i Borås nått den omfattning, att
postkontoret icke under längre tid kunde på tillfredsställande sätt fylla sina
funktioner, därest icke postkontorets lokalfråga erhölle en mera effektiv
lösning. I all synnerhet var det då pakettrafikens rekordartade ökning, som
framtvingade vidtagandet av åtgärder. Under tiden från år 1913 till år 1926
utvisade nämligen denna rörelsegren en ökning med icke mindre än 1,038 %,
eller från 29,807 till 339,074 st. inlämnade vanliga paket. Även andra postkontorets
expeditioner hade alltför knappa utrymmen. Särskilt gällde detta
expeditionen för allmänheten och brevbärarexpeditionen.
Bland de möjligheter till avhjälpande av postkontorets lokalsvårigheter,
som då övervägdes, märktes givetvis i främsta rummet förvärvande av tomt
och uppförande därå av ett posthus. Denna utväg ansåg generalpoststyrelsen
emellertid då icke böra anlitas, bl. a. av den anledningen, att styrelsen icke
ville utan tvingande skäl ifrågasätta att avflytta från de disponerade lokalerna
i telegrafverkets fastighet, vilken uppförts för att bereda utrymme jämväl för
postkontoret. För sagda lokaler, som särskilt iordninggjorts för postverkets
speciella ändamål, beräknades telegrafverket då icke hava användning på
lång tid, och lokalerna syntes icke kunna uthyras utan avsevärda och kostsamma
omändringsarbeten, därest över huvud en hyresspekulant skulle kunna
uppbringas. Fördelaktigast syntes under angivna förhållanden vara, att
postkontoret kvarstannade i lokalerna inom telegrafverkets fastighet och att
det behövliga ökade lokalutrymmet bereddes postkontoret i så omedelbar
närhet till dessa som möjligt. I enlighet härmed hemställde generalpoststyrelsen
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 december 1927 om anvisande av
erforderliga medel ej mindre för inköp för postverkets räkning av dels fastigheten
nr 1 i kvarteret Iris i Borås, dels ock den del av Holmsgatan, som skilde
sagda fastighet från telegrafverkets fastighet (belägen i kvarteret Galatea),
än även för uppförande å sagda markområden, likaledes för postverkets räkning,
av en tillbyggnad i en våning till telegrafhuset.
Ärendet förelädes genom Kungl. Maj:ts proposition, nr 126, 1928 års riksdag,
som biföll propositionen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 93.
3
Under senare delen av år 1929 var den omhandlade tillbyggnaden färdig
att tagas i bruk. Densamma, som upptager en total golvyta av omkring
500 m2, innehåller, förutom ett garageutrymme om 52 m2, uteslutande lokaler
för postkontorets paket- och postförskottsexpeditioner. Sålunda finnas
där, förutom kassavalv och lastrum, ett större utrymme för inlämning av
masspaket, ett expeditionsrum för mottagning av s. k. ströpaket och en paketsorteringslokal.
Masspaketinlämningen sker från Postgatan och äger företrädesvis
rum på det sätt, att vederbörande paketavsändares automobiler föras
fram till öppningar i den omhandlade tillbyggnaden, varefter paketen bäras
från automobilerna direkt till de inne i lokalen uppställda paketvågarna.
Det i tillbyggnaden nedlagda statskapitalet utgör omkring 203,000 kronor.
Vid pakettrafikens bortflyttande från telegrafhuset blev det möjligt att
därstädes, efter vissa ändringsarbeten, verkställa omdisponering av utrymmena,
varigenom de i huset kvarvarande postkontorsavdelningarnas lokalbehov
blev bättre tillgodosett.
Under den tid, som förflutit efter det den sista utvidgningen av postkontorslokalen
i Borås planerades, hade, fortsätter styrelsen, Borås stad avsevärt
utvecklats. Sålunda hade stadens folkmängd, som enligt 1926 års statistik
utgjorde 33,544 personer, år 1937 växt till 46,168 personer. Såsom
belysande för stadens uppsving kunde vidare nämnas, att, enligt uppgifter i
Sveriges handelskalender, det beräknade saluvärdet av i staden tillverkade
industriprodukter utgjort år 1926 71.2 miljoner kronor och år 1936 (uppgift
för senare år saknas) 130.7 miljoner kronor, samt att sammanlagda
taxerade inkomsten uppgått till, år 1926 39.2 miljoner kronor och år 1937
69.2 miljoner kronor.
I anslutning härtill yttrar styrelsen:
Helt naturligt har detta stora uppsving även övat inverkan på omfattningen
av poströrelsen i staden. Detta förhållande torde tydligt belysas av
efterföljande sammanställning av uppgifter rörande inkomster och utgifter
samt antalet av vissa försändelser och prestationer vid postkontoret i Borås
under åren 1913 (året för inflyttningen i telegrafhuset), 1926 (det år, på vars
trafiksiffror framställningen om det särskilda paketposthuset grundar sig)
och 1937.
1913
Ökning i %
1926
1937
1913-
1926—
1937
1937
Summa:
inkomster vid postkontoret ..
217,850 kr.
1,008,653 kr.
1,550,388
kr.
611.7
53.7
utgifter > >
100,548 »
308,468 »
522,562
>
419.7
69.4
Hela antalet avgående försändelser
Därav:
3,199,502 st.
5,469,660 st.
10,710,651
st.
234.8
95.8
antal avgående brevförsändelser
1,166,893 »
2,623,648 »
5,394,237
»
362.3
105.6
» > vanliga paket..
29,807 .
339,074 »
610,769
»
1,949.1
80.1
> > postanvisningar
oell inbetalningskort........
47,378 »
131,202 »
204,961
>
332.6
56.2
Sammanlagda antalet in- och ut-
betalningar i postsparbanken..
1 2,606 »
1 11,022 »
46,780
>
1.695.1
324.4
Antal folkpensionsutbctalningar
—
6,786 »
17,514
»
—
158.1
'' Häri ingå även in- och utbetalningar vid de under postkontoret i Borås lydande poststationerna.
I verkligheten är alltså ökningen avsevärt större än den i tablåns båda sista
kolumner angivna.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 93.
Beträffande ankommande försändelser finnas fullständiga statistiska uppgifter
sammanställda endast för tiden från och med år 1932. Sistnämnda år
utgjorde för postkontorets i Borås vidkommande hela antalet dylika försändelser
5,030,182 st. År 1937 uppgick motsvarande antal till 6,858,086 st. En
ökning av ej mindre än 36.3 °/o har alltså ägt rum enhart under denna tid.
Den sålunda inträdda trafikstegringen hade, fortsätter styrelsen vidare,
helt naturligt medfört, att postkontorets i Borås lokaler numera icke vore
tillräckliga för sitt ändamål, samt anför till belysande härav:
Vad först beträffar expeditionen för allmänheten är densamma väl trång
för den stora rörelse, som postkontoret nu har att uppvisa. I det för allmänheten
avsedda utrymmet uppstår lätt trängsel vid tillfällen av stark tillströmning
av trafikanter, såsom vid folkpensionsutbetalningarna, skatteupphörden
och julperioden. Än mera gör bristen på utrymme sig kännbar
innanför postdisken. Där kan nu icke beredas plats för mera än åtta kassaexpedienter,
och detta antal kan uppnås endast genom att vaktföreståndaren,
som nu är placerad vid disken, flyttas till det inre av lokalen, något som ur
allmänhetens synpunkt innebär en olägenhet. Det är vidare att märka, att
avståndet från disken till innerväggen är så ringa, att detsamma blir till stor
del upptaget av de fack, hord och andra möhler, som måste vara placerade
i närheten av disken, för att allmänhetens betjänande skall kunna ske med
erforderlig snabbhet. Genom utrymmets knapphet förtynges givetvis arbetet.
Det må framhållas, att under de senare åren två nya postanstalter
(poststationer) inrättats inom Borås stad. Denna omständighet har givetvis
medfört en betydande avlastning i besöksfrekvensen vid postkontoret.
Detta till trots gör sig emellertid numera behovet av kassaexpeditionens utökning
synnerligen kännbart.
Postboxarna hava måst förläggas på två skilda ställen. Ehuru deras antal
utgör icke mindre än 360 st. äro i det närmaste samtliga boxar uthyrda,
och den tidpunkt är säkerligen nära förestående, då efterfrågan på boxar
blir större än tillgången. Någon möjlighet att inom nuvarande lokal anordna
flera sådana finnes icke.
Brevbärarexpeditionen, som vid omdisponeringen av lokaler i samband
med tillbyggnadens uppförande erhöll betydligt ökat utrymme, är nu alldeles
för trång. Den livliga bebyggelsen i stadens ytterområden har nämligen
gjort en ej ringa ökning av brevbärarpersonalen nödvändig — sålunda inrättades
från och med den 1 oktober 1937 ej mindre än 6 och från och med den
1 september 1938 ytterligare 5 nya brevbärarbefattningar vid postkontoret
— och av allt att döma lärer man få räkna nied att inom kort ytterligare arbetskrafter
måste anställas för postens utbärande.
På grund av trångboddheten är det vidare omöjligt att på ett rationellt
sätt anordna försorteringen av den ankommande posten. Detta arbete, som
på morgnarna i regel sysselsätter 8 personer, kan nämligen icke verkställas
inom brevbärarsalen eller i lämplig anslutning till denna. Härigenom uppstår
tidsspillan.
Brevbärarnas kapprum och toaletter, vilka äro belägna i källarvåningen,
äro också numera otillräckliga och mycket otillfredsställande. Klädskåp
hava måst uppsättas, där plats kunnat beredas dem.
Något egentligt frukostrum har brevbärarpersonalen icke kunnat erhålla.
Härtill begagnas i viss mån ett samlingsrum, vilket emellertid är beläget i
våningen 2 trappor upp i telegrafhuset med annan uppgång än den, som
leder till postkontorslokalerna i övrigt. Detta rum kommer för övrigt telegrafverket
att taga i besittning för eget behov från och med den 1 april
1939.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 93.
5
Postmästarens rum är även i minsta laget, och lämpligt utrymme för biträde
åt postmästaren saknas.
Den enda avdelning, som icke är trångbodd, är paketavdelningen. Dess
lokaler, belägna i den förberörda tillbyggnaden, äro i fråga örn både storlek
och inre anordningar fullt lämpliga även för en större pakettrafik än den
nuvarande. De lämna emellertid icke möjlighet att genom omdisponering
åstadkomma någon lättnad i övriga avdelningars lokalsvårigheter.
Härefter anför generalpoststyrelsen, att postkontoret icke kunde kvarbliva
i de förhyrda lokalerna i telegrafverkets hus, enär telegrafstyrelsen meddelat,
att telegrafverket inom en nära framtid hade behov av att för eget bruk
disponera postkontorslokalerna i byggnaden. Angående tidpunkten, då telegrafverket
skulle behöva postlokalerna, hade telegrafstyrelsen i skrivelse
den 23 september 1938 meddelat generalpoststyrelsen, att telefonstationen i
Borås beräknades bliva fullbelagd omkring årsskiftet 1946/47, varför lokalerna
för den nya telefonstationen måste vara tillgängliga vid mitten av år
1944, enär viss tid erfordrades för omredning av lokalerna. Slutligen hade
telegrafstyrelsen i sin nämnda skrivelse anfört, att, då telegrafverkets lokaler
redan nu vore trånga, styrelsen icke hade något att erinra mot att postverket
avflyttade något tidigare.
Postverket vore alltså nödsakat, fortsätter generalpoststyrelsen, att före
mitten av år 1944 anskaffa nya lokaler åtminstone för den del av postkontoret,
som vore inrymt i telegrafhuset. Att på ett ekonomiskt tillfredsställande
sätt lösa postkontorets lokalfråga genom förhyrning vore knappast görligt
med hänsyn till storleken av de erforderliga lokalerna. I varje fall förelåge
för närvarande ingen sådan möjlighet. För generalpoststyrelsen hade därför
icke återstått annat än att inrikta sig på uppförande av en nybyggnad för
postverkets räkning. Styrelsen hade också redan i början av år 1938 igångsatt
undersökningar i fråga örn förefintligheten av för ett posthus lämplig
tomtmark. Resultatet av undersökningarna hade blivit, att fyra inom Borås
stad belägna tomtområden, vilka på grund av sin storlek skulle kunna ifrågakomma
för uppförande därå av en posthusbyggnad, erbjudits postverket,
nämligen 1) kvarteret Eko, 2) kvarteret Aborren, 3) del av kvarteret Priamus
och 4) del av kvarteret Sandgärdet.
Å en vid styrelsens förevarande skrivelse fogad karta över Borås stad hava
nämnda områden åsatts de nummer, med vilka de nyss angivits.
Styrelsen har beträffande de olika områdena anfört följande:
1) Kvarteret Eko.
Fastigheterna inom kvarteret hava tre ägare, nämligen Borås stad, Fastighetsföreningen
Echo u. p. a. och grosshandlaren Gustaf Karlson. De olika
fastigheternas storlek och kostnaderna för densammas förvärvande framgå
av följande sammanställning:
Ägare
Areal
m2
Kronor
Kronor
per m2
Borås stad........................................
Fastighetsföreningen Echo u. p. a...................
Gustaf Karlson ..................................
1,214.7
699.2
525.7
310.000
220.000
150,000
i
255:20
314: 60
285: 30
liela kvarteret
2,489.6
680,000
278: 70
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 93.
Vad den av fastighetsföreningen Echo ägda fastigheten angår får generalpoststyrelsen
framhålla, att det icke är möjligt att nu förvärva densamma
genom direkt köp av fastigheten. I stället måste, i förekommande fall, förfaras
på det sätt, att postverket förvärvar samtliga andelar i föreningen. Vid
fastställandet av priset för dessa andelar har förutsatts, att vissa av Borås
stad redan tidigare påfordrade arbeten skulle utföras å fastigheten. Skulle
dessa arbeten icke vara tillfullo verkställda vid tidpunkten för postverkets
eventuella tillträde av fastigheten, minskas priset med belopp, motsvarande
kostnaderna för icke utförda arbeten. Av denna anledning kan kostnaden
för förvärvet av andelarna för närvarande icke exakt angivas.
Av totala tomtytan skulle omkring 230 m2 avstås till gatumark (för
breddning av Holms- och Torggatorna). Priset per m2 för den tomtmark,
som skulle få bebyggas, kommer därigenom att uppgå till ungefär 308 kronor.
De fastigheter, varom nu är fråga, hava den obestridliga fördelen, att de
tillsammans bilda ett helt kvarter med gator på alla fyra sidorna. Genom
en posthusbyggnads förläggning till detta kvarter vinnes, att postverket kan
tills vidare för pakettrafikens behov nyttja den förenämnda, speciellt för
denna trafik uppförda och postverket tillhöriga tillbyggnaden (i kvarteret
Iris) till nuvarande telegrafhuset. Härigenom kan uthyrning ske av betydande
butiksutrymmen vid den ur affärssynpunkt välbelägna Torggatan och
förräntningen av posthuset såmedelst bliva gynnsammare.
2) Kvarteret Aborren.
Detta kvarter, som kommer att bildas i samband med framdragandet av
den s. k. Centralbron i Byttorpsvägens förlängning, äges av Borås stad. Kvarteret
beräknas erhålla en areal av omkring 2,000 m2, och köpeskillingen för
detsamma utgör 388,000 kronor (motsvarande omkring 194 kronor per m2).
Till byggnad i detta kvarter kan i huvudvåningen tillträde erhållas endast
från två sidor, nämligen från Brodalsgatan och Centralbron. Byggnadens
jordvåning, som komme att ligga i järnvägsspårens plan, skulle bliva tillgänglig
endast från en sida. Sistnämnda våning kan erhålla ljustillförsel
endast från järnvägssidan och blir därigenom begränsat användbar.
Ur allmänhetens synpunkt kan kvarteret icke anses vara välbeläget.
3) Kvarteret Priamus.
Den salubjudna delen av kvarteret, å vilken nu finnes uppförd en hotelloch
restaurangbyggnad, omfattar en areal, som må bebyggas, av omkring
2,025 m2. Köpeskillingen utgör 870,000 kronor, motsvarande omkring 430
kronor per nr tomtyta, som får bebyggas.
Det salubjudna området, mot vars belägenhet ur postal synpunkt intet är
att erinra, begränsas på en sida av Viskan. Det är därför icke lika användbart
som kvarteret Eko, och priset för detsamma är dessutom avsevärt
högre.
4) Kvarteret Sandgärdet.
Den salubjudna delen av kvarteret, innefattande tomterna n:ris 8, 9 och
10, har en areal av 2,731.8 m2 och befinner sig i privat ägo. Köpeskillingen
belöper sig till 300,000 kronor, motsvarande 109 kronor per m2.
På grund av områdets form är det knappast möjligt att på detsamma uppföra
en för postalt ändamål fullt lämplig byggnad. Antingen skulle därför
inköp behöva ske av en intilliggande bebyggd tomt, eller också erfordras
stadsplaneändring. Skulle det förra alternativet tillgripas, bleve markkostnaden
avsevärt förhöjd, utan att området ändock på mera än två sidor gränsade
intill gator. En stadsplaneändring skulle, enligt vad som upplysts, icke
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 93.
t
kunna genomföras förrän efter åtskilliga år, varför nian i detta sammanhang
knappast kan räkna därmed.
På grund av nu anförda skäl anser generalpoststyrelsen anledning icke
finnas att reflektera på inköp av någotdera av de båda sistnämnda markområdena.
Beträffande kvarteren Eko och Aborren anför styrelsen, att båda
dessa områden hade sina fördelar ur postal synpunkt. För kvarteret Aborren
bestode fördelen i främsta rummet däri, att förläggningen av ett posthus
till detta kvarter samtidigt skulle förskaffa Borås ett bangårdspostkontor,
där postvagnarna kunde forslas ända fram till posthusets lastkajer. Detta
vore givetvis av betydelse särskilt för paketposten. Emellertid hade detta
kvarter även stora nackdelar. Till komplettering av vad i sådant hänseen
redan anförts ville generalpoststyrelsen framhålla följande:
Postkontorslokalen i en byggnad i detta kvarter skulle för de delar av
postkontoret, som böra vara belägna i bottenvåningen, hava endast ganska
begränsade utvidgningsmöjligheter inom posthuset, och en tillbyggnad till
detsamma torde vara utesluten, alldenstund kvarteret gränsar på två sidor
intill gator och på den tredje intill järnvägens spårområde. Att i större utsträckning
utnyttja jordvåningen för allmänhetens betjänande eller för expeditionslokaler
i allmänhet — givetvis borde paketexpeditionen vara förlagd
dit — är heller icke görligt på grund av belysningsförhållandena. De inre
delarna av denna våning äro för övrigt närmast att betrakta såsom källarlokaler.
Vad härefter angår de lokaler, som för fastighetens förräntning torde
böra anordnas för uthyrningsändamål, må framhållas, att man lärer böra
räkna med en viss svårighet att få dem uthyrda mot förmånlig hyra på
grund av dels den generande rök, som torde bliva en följd av fastighetens
belägenhet intill järnvägens lokomotivstallar, dels ock det ej ringa avståndet
till stadens egentliga affärscentrum.
Den kanske viktigaste invändningen mot en posthusbyggnads förläggning
till kvarteret Aborren är dock, att detta kvarter icke är välbeläget ur allmänhetens
synpunkt. Kvarteret ifråga ligger icke inom något större affärsområde,
och sannolikheten synes tala för, att trakten kring järnvägsstationen
icke heller kommer alt i större utsträckning bebyggas med affärshus. För
större delen av korrespondenterna inom nuvarande affärscentrum skulle postkontoret
komma att vara beläget omkring en halv kilometer längre bort än
nu. Ur allmän ekonomisk synpunkt är denna vägförlängning för de största
postkunderna givetvis förlustbringande. Det är därför antagligt, att, örn
postkontoret flyttades till kvarteret Aborren, denna flyttning snart nog skulle
komma att framtvinga ytterligare en postanstalt, belägen i de längre bort
från kvarteret Aborren belägna af färsk vart eren. Det är antagligt, att denna
postanstalt skulle draga till sig en stor del av den posttrafik, som härrör
från stadens synnerligen sammanträngda centrum. Kostnaderna för denna
postanstalt skulle alltså bliva betydande.
Slutligen har verkställd beräkning givit vid handen, att en posthusbyggnad
i kvarteret Aborren skulle lämna betydligt sämre förräntning av det i
densamma nedlagda kapitalet än en byggnad i kvarteret Eko.
Under angivna förhållanden finner generalpoststyrelsen sig icke heller
kunna reflektera på den salubjudna marken i kvarteret Aborren.
Beträffande det återstående området, kvarteret Eko, anför styrelsen:
Kvarteret Eko är såsom redan nämnts begränsat av galor på alla fyra
sidorna. Det ligger omedelbart intill nuvarande postkontorslokalen och är
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 93.
att anse såsom ur allmänhetens synpunkt synnerligen välbeläget. Priset för
sagda område i dess helhet, omkring 080,000 kronor, är visserligen högt.
Det motsvarar, såsom redan nämnts, omkring kronor 278: 70 per m2 eller,
om hänsyn tages endast till den tomtmark, som får bebyggas, ungefär 308
kronor per m2. Trots gjorda försök har det icke lyckats att nedbringa priset
i annan mån, än att Borås stad i samband med krav på avstående av
gatumark till breddning av Torggatan sänkt den ursprungligen fordrade köpeskillingen
med 10,000 kronor, eller från 320,000 till 310,000 kronor. 1
samband därmed har generalpoststyrelsen även befriats från all ersättningsskyldighet
till Borås stad för gatukostnader enligt 46 och 49 §§ stadsplanelagen.
Inom denna del av Borås stad äro emellertid tomterna mycket dyra.
Enligt införskaffad uppgift har sålunda för den fastighet, som är belägen i
hörnet av Torggatan och Ilallbergsgatan mitt emot kvarteret Eko, år 1933
betalats en köpeskilling motsvarande 313 kronor per m2. För den del av
samma kvarter, som gränsar intill Holnrsgatan, har år 1931 erlagts ett pris
av 271 kronor per m2. Köpeskillingen för kvarteret Eko —- vars sammanlagda
taxeringsvärde utgör 470,000 kronor — kan under sådana förhållanden
icke anses oskälig, och styrelsen tvekar icke att i det läge, vari postkontorets
i Borås lokalfråga befinner sig, förorda sagda kvarter till inköp. Anskaffande
av en postverkets egen fastighet i Borås måste nämligen under
alla förhållanden medföra ett betydande kapitalutlägg för staten. När nu
postverket snart nog måste lämna de för närvarande förhyrda lokalerna i
telegrafhuset, anser styrelsen omtänksamheten böra bjuda, att statsverket
begagnar sig av möjligheten till inköp av tomt, medan ur postal synpunkt
tillfredsställande belägna, med äldre hus bebyggda tomter ännu finnas att
tillgå. I motsatt fall kan statsverket komma att stå inför nödvändigheten
att avhjälpa postverkets lokalsvårigheter genom inköp av tomtmark med
därå uppförda dyrbara byggnader.
Styrelsen meddelar härefter, att styrelsen för utrönande av möjligheterna
att utnyttja kvarteret Eko för postverkets räkning samt för bedömande av
medelsbehovet vid kvarterets bebyggande och den avkastning, som fastigheten
kunde beräknas lämna, uppdragit åt professorn E. Lallerstedt att utarbeta
ritningsförslag och kostnadsberäkning till ett posthus i sagda kvarter.
Nämnda handlingar finnas bifogade styrelsens förevarande framställning.
Styrelsen framhåller, att ritningarna finge betraktas endast såsom utkast,
enär användandet av de utrymmen, som icke vore erforderliga för postverkets
omedelbara behov, för närvarande icke kunde bestämt angivas.
Enligt ritningarna skulle posthuset uppföras i fyra våningar jämte källarvåning.
Angående utrymmena i byggnaden anför styrelsen:
Källaren och bottenvåningen skulle upptaga tomtens hela yta, de övriga
våningarna cirka två tredjedelar av denna yta. Postkontorslokalen skulle
fördelas på bottenvåningen och våningen en trappa upp, med utrymmen folden
ankommande postens behandling och brevbärarexpeditionen förlagda
till sistnämnda våning. Paketexpeditionen, som redan nu disponerar över
för ändamålet lämpliga och även för större trafik än den nuvarande fullt
tillräckliga lokaler, skulle tills vidare kvarstanna i sina i postverkets fastighet
på motsatta sidan av Postgatan befintliga lokaler. I nybyggnadens bottenvåning
skulle dessutom utefter Torggatan anordnas butiker. Med hänsyn
till det förnämliga affärsläge, dessa skulle få, kunna de väntas bliva
eftersökta. Butiksutrymmen skulle även erhållas i den mot Postgatan vettande
delen av byggnaden. I en mindre del av våningen 1 trappa upp samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 93.
9
i hela våningarna 2 och 3 trappor upp skulle inredas för uthyrningsändamål
avsedda kontorslokaler, eventuellt även bostadslägenheter. De lokaler
i posthusets bottenvåning, som till en början skulle uthyras, skulle bliva
tillräckligt stora för att vid den tidpunkt, då förhållandena kunde därtill
föranleda, mottaga paketexpeditionen och ändock lämna möjlighet för i
framtiden eventuellt erforderlig utvidgning av postkontorets expedition för
allmänheten.
Enligt av professorn Lallerstedt uppgjorda beräkningar uppskattas byggnadskostnaderna
för ett på nu antytt sätt anordnat posthus till omkring
1,670,000 kronor. Med tillägg av tomtköpeskillingen, omkring 680,000 kronor,
skulle alltså byggnadsföretaget i dess helhet draga en kostnad av i runt
tal 2,350,000 kronor.
Nämnda kostnadsberäkning upptager även en förräntningskalkyl för fastigheten,
vilken kalkyl, vad inkomsterna beträffar, uppgivits vara baserad på
priserna på allmänna hyresmarknaden i Borås. Av kalkylen framgår, att
fastigheten skulle lämna en avkastning av 7 %.
Generalpoststyrelsen har med Borås stad, fastighetsföreningen Echo u. p. a.
och Gustaf Karlson avslutat preliminära avtal om åtkomsten av fastigheterna
i kvarteret Eko. Avtalen, vilka bilagts styrelsens förevarande skrivelse,
torde såsom bilagor få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Rörande den fastighetsföreningen Echo tillhöriga fastigheten anför styrelsen:
Tre
lägenheter i denna fastighet äro genom hyreskontrakt bundna, en till
den 1 oktober 1941, en till den 1 oktober 1942 och en till den 1 oktober 1943.
Kontrakten kunna emellertid, enligt med vederbörande hyresgäster träffade
överenskommelser, hävas före utgången av respektive hyresperioder. Kostnaden
härför i form av ersättningsbelopp till hyresgästerna blir beroende
av vid vilken tidpunkt behov kan uppstå för postverket att disponera lägenheterna
i fråga. Under alla förhållanden lärer denna kostnad icke bliva så
stor, att den behöver inverka på frågan om fastighetens förvärvande, helst
som postverket dock skulle tillgodonjuta hyresinkomsterna av lägenheterna,
så länge dessa innehades av hyresgästerna, vilken sistnämnda tid, såvitt nu
kan bedömas, även kommer att för åtminstone någon av lägenheterna omfatta
en del av själva byggnadstiden.
Vidare graveras nu ifrågavarande fastighet av inteckningar till ett sammanlagt
belopp av 86,500 kronor. Av dessa inteckningar torde sådana å tillhopa
61,500 kronor icke utan vidare få inlösas i samband med postverkets
eventuella övertagande av fastigheten. Nu ifrågavarande inteckningar innehavas
till ett belopp av 45,000 kronor av Älvsborgs läns stadshypoteksförening
och återstoden eller 16,500 kronor av Västgöta-Dals bostadskreditförening.
De lån, för vilka inteckningarna ligga såsom säkerhet, löpa med ränta,
varierande mellan 4 % och 4.75 °/o, och skola vara slutamorterade, en
del den 5 oktober 1953, en del den 31 december 1963 och sista delen den 5
oktober 1969. Den sammanlagda kapitalskulden beräknas den 1 juli 1939
utgöra i runt tal 57,100 kronor. Lånen kunna få inlösas sagda den 1 juli
1939 dock icke kontant utan jämlikt bestämmelserna uti de för långivarna
gällande, av Kungl. Maj:t fastställda reglementen mot avlämnande av obligationer
i Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa respektive Svenska Bostadskreditkassan
till belopp, motsvarande hela 1,000-tal kronor av återstående
lånebelopp. Då berörda obligationers försäljningsvärde är högre jin de
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 03.
nominella belopp, varå de lyda, samt hypoteksföreningen därjämte är berättigad
till viss ersättning för mistat förvaltningsbidrag, uppkomma vid en
sådan inlösen extra kostnader till ett belopp av cirka 4,100 kronor. Vid valet
mellan, å ena sidan, att låta lånen löpa amorteringstiden ut och således
årligen verkställa föreskrivna annuitetsbetalningar och, å andra sidan, att
vid fastighetens förvärvande inlösa lånen och därvid erlägga den gottgörelse,
varom överenskommelse kan träffas, vill generalpoststyrelsen för sin del förorda
det senare alternativet. Generalpoststyrelsen anser sig så mycket mera
kunna intaga denna ståndpunkt, som det är styrelsens förhoppning, att ett
mot denna gottgörelse i det närmaste svarande belopp av priset för åtkomsten
av fastigheten skall kunna inbesparas genom inhiberande av vissa ej
utförda reparationsarbeten å dess byggnader, varom generalpoststyrelsen redan
avlåtit framställning till Borås stad. Icke heller nu angivna omständighet
synes skäligen böra hindra förvärvet av fastigheten.
Även med det föreslagna inköpet av den utav G. Karlson ägda fastigheten
äro vissa villkor förbundna, meddelar styrelsen och anför:
Karlson, som driver bosättningsaffär och för ändamålet förhyr affärslägenhet
i den fastighetsföreningen Echo tillhöriga fastigheten, fordrar nämligen
att få kvarbo i nu förhyrd lägenhet, intill dess lokaler kunna åt honom
inredas i den del av det nya posthuset, som ligger i hörnet av Torggatan
och Hallbergsgatan. Sistnämnda del av nybyggnaden måste alltså
vara i det väsentliga färdigställd, innan det hus, där Karlson nu har sin
lokal, kan utrymmas och rivas. För sagda nya butikslägenhet, som skall
omfatta i bottenvåningen 90 m2 och i källaren 410 m2, har Karlson förbundit
sig att betala en byra av 5,000 kronor per år under 10 år. Hyresbeloppet
är i och för sig lågt, men generalpoststyrelsen har ansett sig nödsakad
för sin del godtaga detsamma, enär Karlson icke kunnat förmås att
under annan förutsättning sälja sin fastighet.
Styrelsen meddelar vidare, att den i styrelsens förevarande framställning
skisserade dispositionen av kvarteret Eko förutsätter, att ändring av gällande
stadsplan för kvarteret genomföres. Borås stad har i köpehandlingen förbundit
sig förorda sådan ändring hos vederbörande myndigheter.
Enligt de föreliggande avtalen skola fastigheterna tillträdas vid olika tidpunkter,
nämligen stadens fastighet tidigast den 1 juli 1940 och senast den
1 oktober samma år, fastighetsföreningens fastighet den 1 juli 1939 och den
Gustaf Karlson tillhöriga fastigheten vid lämplig tidpunkt, dock senast den
1 juli 1940. Under sådana förhållanden erfordrades, anför generalpoststyrelsen,
anvisande av medel å kapitalbudgeten för budgetåret 1939/40 endast
för åtkomst av den fastighetsföreningen tillhöriga fastigheten. Priset härför
kunde visserligen, såsom förut nämnts, icke exakt angivas, men enligt styrelsens
mening borde dock det för budgetåret 1939/40 behövliga anslaget lämpligen
upptagas till 220,000 kronor. Örn så erfordrades, torde reglering av anslaget
kunna ske i samband med anvisande å kapitalbudgeten för budgetåret
1940/41 av medel för förvärv av övriga fastigheter inom kvarteret. Anslag
för byggnadsarbetets påbörjande erfordrades tidigast för budgetåret 1940/41.
1 yttrande till generalpoststyrelsen har byggnadsstyrelsen anfört, att byggnadsstyrelsen
icke hade något att erinra mot de uppgjorda ritningarna. Styrelsen
ansåge emellertid, att de för byggnadsföretaget beräknade kostnader
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 93.
11
na borde höjas från 1,674,500 kronor till 1,820,000 kronor. Vidare torde
avel! de i kostnadsberäkningen angivna hyresinkomsterna å sammanlagt
164,200 kronor vara väl lågt beräknade och kunna höjas till 172,000 kronor.
Förräntningen av det i byggnadsföretaget jämte tomtmarken nedlagda
kapitalet skulle enligt styrelsens beräkningar då bliva 6.88 % eller ungefär
samma procenttal som det av generalpoststyrelsen angivna.
Under åberopande av vad sålunda förekommit hemställer generalpoststyrelsen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att dels medgiva, att samtliga
fastigheter inom kvarteret Eko i Borås måtte förvärvas för postverkets
räkning på i styrelsens förevarande skrivelse angivna villkor, dels ock för
åtkomst av fastigheten nr 9 i nämnda kvarter för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 220,000 kronor.
Postkontoret i Borås, som är beläget i centrum av staden, är inrymt dels
i telegrafverkets fastighet, dels ock i en postverket tillhörig tillbyggnad till
nämnda fastighet. Tillbyggnaden togs i bruk av postverket under senare delen
av år 1929, och efter denna tid har postkontoret icke erhållit något ökat
utrymme.
Med den starka utveckling på olika områden, som Borås stad under senare
tider undergått och alltjämt undergår, har följt en avsevärd stegring av
posttrafiken. Postkontorets lokaler hava därför numera visat sig otillräckliga,
och det är endast med svårighet, som posttrafiken kan behörigen avvecklas
inom det tillgängliga utrymmet. Kravet på ökat utrymme gör sig
kännbart särskilt i fråga örn expeditionen för allmänheten och brevbärareexpeditionen.
Härtill kommer, att telegrafverket inom kort är i behov av
det utrymme i telefonstationsbyggnaden, som nu disponeras av postkontoret.
Enligt vad telegrafstyrelsen meddelat beräknas den nuvarande telefonstationen
i Borås vara fullbelagd vid årsskiftet 1946/47. För att en utökad telefonstation
skall hinna färdigställas till nämnda tidpunkt, måste arbetet med
densamma påbörjas omkring mitten av år 1944, då de av postverket disponerade
lokalerna i telefonstationsbyggnaden måste stå till telegrafverkets
förfogande. Telegrafstyrelsen har dessutom på grund av redan nu kännbar
lokalbrist förklarat sig icke hava något att erinra mot att postkontoret avflyttar
före sistnämnda tid från sina förhyrda lokaler.
Av det anförda torde sålunda framgå, att nya lokaler äro erforderliga
för den del av postkontoret, som är inrymd i telefonstationsbyggnaden.
Generalpoststyrelsen, som tagit under övervägande olika möjligheter att lösa
postkontorets lokalfx-åga, har funnit, att en ekonomiskt tillfredsställande lösning
genom ett förhyrande av nya lokaler knappast är för närvarande
möjlig, och därför föreslagit uppförande av en nybyggnad för postverkets
räkning å en tomt, som skulle för ändamålet inköpas. Följande markområden
hava därvid ifrågakomma till inköp, nämligen 1) kvarteret Eko, 2) kvarteret
Aborren, 3) del av kvarteret Priamus och 4) del av kvarteret Sandgärdet.
Å den i ärendet företedda kartan över Borås hava de olika förslagen betecknats
med alternativ 1, 2, 3 och 4.
Departe
ments
chefen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 93.
Alternativ 1 (kvarteret Eko) omfattar inköp av samtliga fastigheter i kvarteret.
Detta, som är rektangulärt till formen och friliggande med gator på
alla fyra sidorna, erbjuder möjlighet att för samtliga lokaler inom en eventuell
posthusbyggnad åstadkomma tillfredsställande belysning och erhålla lokaler,
som äro fullt användbara även för andra än postala ändamål. Kvarteret
är beläget omedelbart intill de nuvarande postlokalerna i kvarteret Iris. Genom
posthusets förläggning till kvarteret Eko skulle den postverket tillhöriga tillbyggnaden
till telefonstationsbyggnaden tills vidare kunna användas för
pakettrafiken. Betydande utrymmen i det nya posthuset skulle härigenom
icke behöva tagas i anspråk för postkontorets räkning utan kunna uthyras
på för postverket förmånliga villkor. Priset för samtliga fastigheter i kvarteret
Eko har beräknats till sammanlagt omkring 680,000 kronor, vilket
motsvarar omkring 280 kronor per kvadratmeter eller, örn hänsyn tages endast
till tomtmark som får bebyggas, omkring 308 kronor per kvadratmeter.
Det kvarter, som avses i alternativ 2 (kvarteret Aborren), är triangulärt
till formen och beläget i omedelbar närhet av Borås nedre järnvägsstation.
Kvarteret gränsar med två sidor till gator och med den tredje till järnvägens
spårområde. Priset per kvadratmeter utgör omkring 194 kronor. Ett
förläggande av posthuset till detta kvarter skulle innebära, att Borås erliölle
ett bangårdspostkontor, där postvagnarna kunde forslas ända fram till posthusets
lastkajer. Detta vore givetvis av betydelse särskilt för paketposten.
Emellertid har detta kvarter ur postal synpunkt jämväl nackdelar. Till ett
i detta kvarter uppfört posthus kunde tillträde till huvudvåningen erhållas
endast från två sidor, nämligen från Brodalsgatan och Centralbron. Byggnadens
jordvåning skulle bliva tillgänglig endast från en sida och erhålla
ljustillförsel blott från järnvägssidan. Vidare skulle möjlighet till utvidgning
av de postkontorslokaler, vilka böra vara belägna i bottenvåningen, bliva
mycket begränsad i en postbyggnad i ifrågavarande kvarter, och en tillbyggnad
torde vara utesluten. Vad angår de lokaler, som för fastighetens
förräntning skulle uthyras, torde man få räkna med viss svårighet att få
dem uthyrda mot förmånlig hyra på grund av röken från de intilliggande
lokomotivstallarna och det relativt långa avståndet till stadens affärscentrum.
Den mest vägande invändningen mot förläggande av posthuset till kvarteret
Aborren synes mig emellertid vara, att kvarteret är mindre välbeläget
ur allmänhetens synpunkt. Postkontoret skulle nämligen komma att ligga
omkring en halv kilometer från stadens centrum. Såsom generalpoststyrelsen
framhållit kan en förläggning av posthuset till kvarteret Aborren antagas
medföra krav på ytterligare en postanstalt, vilka icke skulle med fog
kunna avvisas.
Mot belägenheten av den tomtmark, som avses i alternativ 3 (del av kvarteret
Priamus), synes ur postal synpunkt ingenting vara att erinra. Tomtområdet
gränsar emellertid med en sida mot ån Viskan, vilket minskar områdets
användbarhet. Priset, som utgör omkring 430 kronor per kvadratmeter
av den för bebyggelse tillåtna tomtytan, är det högsta, som något av de
ifrågasatta områdena betingar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 93.
13
Den till försäljning utbjudna kvartersdelen, som omfattas av alternativ 4
(del av kvarteret Sandgärdet), betingar ett pris av omkring 109 kronor per
kvadratmeter. På grund av dess form synes det knappast möjligt att därå
uppföra en för postalt ändamål fullt lämplig byggnad. Skulle ett posthus
uppföras i detta kvarter, torde erfordras antingen inköp av en invid nu ifrågavarande
område belägen tomt, vilket skulle medföra förhöjd markkostnad.
eller stadsplaneändring, något som, enligt vad generalpoststyrelsen upplyst,
torde taga relativt lång tid i anspråk. Ett posthus i kvarteret Sandgärdet
torde ur allmänhetens synpunkt icke kunna anses välbeläget på grund
av det relativt stora avståndet till stadens centrum.
Av skäl som nu anförts anser jag i likhet med generalpoststyrelsen alternativen
3 och 4 icke vara lämpliga för ifrågavarande ändamål.
Vad gäller alternativ 2 torde detta ur vissa synpunkter kunna anses lämpligt
för postala ändamål. Med hänsyn till dels de erinringar, som jag i det
föregående anfört mot detta alternativ, dels ock till det förhållandet, att en
posthusbyggnad i kvarteret Aborren (alternativ 2) kan beräknas lämna sämre
förräntning av investerat kapital än en sådan byggnad i kvarteret Eko (alternativ
1), synes emellertid ej heller kvarteret Aborren böra ifrågakomma för
uppförande av det nya posthuset.
Vad angår förslaget att förlägga posthuset till kvarteret Eko kan mot
detsamma invändas, att priset för de i kvarteret ingående fastigheterna —
omkring 308 kronor per kvadratmeter — är högt. De ekonomiska kalkylerna
för byggnadsföretaget utvisa emellertid, att priset med hänsyn till den
beräknade förräntningen icke kan anses så ogynnsamt, att det behöver utgöra
ett hinder för realiserandet av förslaget. Byggnadsstyrelsen har på grundval
av det av professorn Lallerstedt utarbetade utkastet till ett posthus i
fyra våningar jämte källarvåning beräknat kostnaderna för byggnaden till
1.820.000 kronor. Härtill skulle komma kostnaderna för inköp av de i
kvarteret Eko ingående fastigheterna, tillhopa omkring 680,000 kronor. Sammanlagt
skulle alltså posthuset komma att draga en kostnad av i runt tal
2.500.000 kronor. Då hyresinkomsterna enligt byggnadsstyrelsen kunna beräknas
uppgå till omkring 172,000 kronor, skulle å det investerade kapitalet
erhållas en bruttoavkastning av 6.88 procent.
Med hänsyn till bland annat nu anförda förhållanden och då min företrädare
i ämbetet vid besök å platsen funnit kvarteret Eko ur olika synpunkter
lämpligt för nu ifrågasatt ändamål vill jag tillstyrka generalpoststyrelsens
förslag, att samtliga i kvarteret ingående tomter förvärvas för
postverkets räkning. Jag förutsätter därvid, att den ändring av gällande
stadsplan för kvarteret, som erfordras för detsammas bebyggande på sätt
generalpoststyrelsen föreslagit, skall kunna genomföras. Enligt vad jag inhämtat
hava stadsfullmäktige i Borås numera godkänt avtalet angående försäljning
av de staden tillhöriga tomterna inom kvarteret. Enligt de med Borås
stad och Gustaf Karlson träffade köpekontrakten behöva köpeskillingarna
för däri berörda fastigheter, tillhopa 460,000 kronor, icke erläggas förrän
under budgetåret 1940/41. Anslag för inköp av dessa fastigheter erfordras
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 93.
således icke för nästkommande budgetår. Vad angår fastigheten nr 9, vilken
äges av fastighetsföreningen Echo u. p. a., skulle densamma, enär föreningen
icke är villig att överlåta fastigheten genom direkt försäljning till generalpoststyrelsen,
förvärvas på så sätt, att postverket övertager samtliga andelar
i föreningen, därvid köpeskillingen för dessa skulle utgöra skillnaden mellan
fastighetens värde, uppskattat till 220,000 kronor, samt föreningens skulder
den 1 juli 1939. Häremot synes icke vara något att erinra. Därest postverket
blir ägare till samtliga andelar i föreningen, torde nämligen postverket
kunna överföra fastigheten i sin ägo och sedermera upplösa föreningen.
Beträffande frågan om inlösen av de fastigheten åvilande inteckningsskulderna
å i runt tal 57,000 kronor ansluter jag mig till generalpoststyrelsens förslag,
att desamma omedelbart inlösas. Den härav föranledda utgiften liksom
kostnaderna för att likvidera de övriga skulder, som föreningen kan äga
vid sin upplösning, torde jämväl få bestridas genom ianspråktagande av
det av generalpoststyrelsen nu äskade anslaget å 220,000 kronor.
På grund av vad i det föregående anförts och då de i köpekontrakten upptagna
villkor, som ej här särskilt berörts, icke givit mig anledning till erinran,
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte, med ändring av vad i detta
ärende i statsverkspropositionen förutskickats, föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Majit att godkänna de såsom bilagor
till statsrådsprotokollet fogade avtalen angående förvärv
av de Borås stad och Gustaf Karlson tillhöriga fastigheterna
i kvarteret Eko i Borås samt av andelarna i fastighetsföreningen
Echo u. p. a.;
dels ock till förvärv av andelar i fastighetsföreningen Echo
u. p. a. m. m. å kapitalbudgeten, under rubrik Postverket,
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ................................... kronor 220,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
F. Wessberg.
Kungl. Maj.ts proposition nr 93.
15
Bilaga.
Köpekontrakt.
Borås stad, dess drätselkammare, här nedan kallad säljaren, upplåter och
försäljer härmed till Kungl, postverket, här nedan kallat köparen, mot en
köpeskilling av trehundratiotusen (310,000) kronor och på övriga här nedan
stadgade villkor de inom kvarteret Eko i Borås stad belägna tomterna n:ris
1 A, 1 B, 2, 7 och 8.
1) Fastigheten säljes gravationsfri och i övrigt i befintligt skick.
2) Tillträdet skall ske örn möjligt den 1 juli 1940 men senast den 1 oktober
1940, då säljaren mot köpeskillingens erläggande skall tillställa köparen
kvitterat köpebrev och alla övriga för lagfarts vinnande nödiga handlingar.
3) Köparen vidkännes ensam alla med lagfart förenade kostnader.
4) Alla intill tillträdesdagen å fastigheten belöpande onera och utskylder
betalas av säljaren även för det fall, att sagda utgifter förfalla till betalning
först efter tillträdesdagen.
5) Säljaren förbinder sig att hos vederbörande myndigheter förorda stadsplaneändring
beträffande kvarteret Eko med angränsande gator av den beskaffenhet,
att Torggatan utefter kvarterets södra sida breddas till 12 meter,
att Holmsgatan utefter kvarterets östra sida breddas på sätt enligt gällande
stadsplan redan skett i fråga örn viss del av sagda sida, att kvarteret
får bebyggas till en takfotshöjd av 18.4 meter över stadens nollplan, alt höjden
å den byggnad i kvarteret, vars tak skall bilda gårdsplan, får vara 7
meter över nollplanet, samt att lastbrygga får anordnas mot Postgatan utefter
kvaxderets norra sida allt på sätt närmare framgår av bilagda över
kvarteret upprättade skiss.
6) Köparen förbinder sig att godkänna stadsplan av under 5) angiven beskaffenhet.
7) Köparen befrias från all ersättningsskyldighet till Borås stad enligt 46
och 49 §§ stadsplanelagen den 29 maj 1931.
8) Detta avtal är bindande allenast under förutsättning för säljaren att
stadsfullmäktige i Borås godkänna avtalet och för köparen att denne kan
på för honom godtagbara villkor förvärva full och oinskränkt ägande- och
dispositionsrätt till de uti ifrågavarande kvarter belägna tomterna n:ris 5, 6
och 9 jämte därå befintliga byggnader, beträffande tomterna n:ris 5 och 6
senast den 1 oktober 1940 och beträffande tomten nr 9 senast den 1 oktober
1941, samt att 1939 års riksdag beslutar örn förvärv för köparens räkning av
samtliga inom kvarteret Eko belägna fastigheter.
Av förestående kontrakt äro två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.
Borås den 11 november 1938. Stockholm den 13 december 1938.
För Borås stad, Drätselkammaren: Kungl. Generalpoststyrelsen
G. T. Persson.
Bevittnas:
Anders Örne.
Josef Andrée.
Karl Linnander. Geord Mogren.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 93.
Bilaga.
Köpekontrakt.
Undertecknad Gustaf Karlson försäljer härmed till Kungl. Generalpoststyrelsen
mig tillhöriga fastigheten Echo n:r 5 & 6.
Tillträde sker för den nye ägaren den 1 juli 1940 eller vid den tidigare
tidpunkt, styrelsen äger rätt att bestämma.
Köpeskillingen utgör Etthundrafemtiotusen (150,000) kronor, som betalas
vid tillträdet, då fastigheten av säljaren lämnas gravationsfri och fri från
annan nyttjanderätt än hyresavtal.
På fastigheten belöpande skatter betalas av köparen i mån som de förfalla
till betalning efter tillträdesdagen.
Med köpet förenade lagfartskostnader betalas av styrelsen.
Detta köpekontrakt är från styrelsens sida bindande, endast örn riksdagen
anvisar medel för inköp av fastigheten.
Borås den 25 augusti 1938. Stockholm den 7 januari 1939.
Gustaf Karlson.
Säljare.
Kungl. Generalpoststyrelsen
Anders Örne.
Josef Andrée.
Gustaf Karlsons egenhändiga namnteckning bevittna:
H. S. Lindström.
Gösta Nygren.
Kungl. Ma]:ts proposition nr 93.
17
Bilaga.
Avtal.
Undertecknade, delägare i fastighetsföreningen Echo u. p. a. i Borås, överlata
och försälja härmed till Kungl. Generalpoststyrelsen samtliga andelar i
ovannämnda fastighetsförening.
överlåtelsen sker på följande villkor:
Värdet å andelarna beräknas till 220,000 kronor, varvid dock förutsättes,
att fastighetsföreningen tillhöriga fastigheten Echo n:r 9 i Borås före den 1
juli 1939 undergått i bifogade förteckning angivna ändrings- och reparationsarbeten,
till en beräknad kostnad av 27,600 kronor.
Köpeskillingen för andelarna skall utgöra skillnaden mellan ovan beräknade
värde å 220,000 kronor och summan av de skulder, som den 1 juli 1939
åvila föreningen. Den sålunda beräknade köpeskillingen erlägges av Kungl.
Generalpoststyrelsen den 1 juli 1939, då andelarna tillhandahållas Kungl.
Styrelsen, försedda med vederbörliga transporter.
Undertecknade delägare svara för all den skada, som för Kungl. Generalpoststyrelsen
kan uppkomma därigenom, att fastighetsföreningen kan komma
att befinnas häfta för andra förbindelser än sådana, som finnas upptagna
i de handlingar, som vid köpeskillingens erläggande av delägarna till
Styrelsen överlämnas.
Detta avtal är för Kungl. Generalpoststyrelsen bindande endast under
förutsättning att 1939 års riksdag anvisar medel till här avhandlade köp.
Borås den 17 oktober 1938. Stockholm den 7 januari 1939.
Gerda Johansson.
Gertrude Johansson.
Ingrid Jägerström.
Tore Jägerström.
Kungl. Generalpoststyrelsen
Anders Örne.
Josef Andrée.
Nils Json Dahlström.
Bevittnas av:
Fritz Gabrielsson, Lund. Emery Hagberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 93.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:165 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv för postverkets räkning av vissa fastigheter i Borås m. m. s. 2 i texten
- SU 1939:105 Utlåtande i anledning av Kungl. Alaj:ts proposition angående förvärv för postverkets räkning av vissa fastigheter i Borås m. m. s. 1 i texten