Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940141

1940-08-01 · 91 sidor, varav 87 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 87 av 91 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:1 (urtima riksdagen), Angående utgifter å tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940141

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

1

Nr 1.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940141; given

Stockholms slott den 1 augusti 1940.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag angående utgifter å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41, föreslå riksdagen att, med godkännande

av de i protokollet berörda förslagen, å nämnda riksstat upptaga de

utgifter, som framgå av en vid protokollet såsom bihang fogad sammanställning

jämte specifikationer.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 augusti

1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Den ekonomiska politikens uppgifter.

De djupgående förändringar i förutsättningarna för vårt lands ekonomiska

liv, som kriget på skilda vägar medfört, ha utlöst motstridiga tendenser inom

detta. Till någon del neutralisera dessa varandra men på viktiga punkter

kan man icke räkna med en utjämning utan att särskilda åtgärder vidtagas.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Vissa områden förete möjligheter till kraftiga prisstegringar, i en del fall

också till ny produktion. På andra håll möta driftsinskränkningar och arbetslöshet.

Är marknadens anpassningsförmåga otillräcklig, kan man vid

rådande avspärrning och fortsatta stora anspråk på landets försvarsberedskap

löpa risken att drivas in i ett läge, där arbetslösheten växer kraftigt

samtidigt som priserna fortsätta att stiga.

I ett läge, där inflationstendenser på detta sätt bryta sig mot depressionstendenser,

blir uppgiften att häva arbetslösheten utan att ge prisstegringen

näring och att hejda prisnivåns höjning utan att öka sysselsättningssvårigheterna.

För att förverkliga detta mål krävas väl samordnade åtgärder över

ett vidsträckt fält. De genom depressionstendenserna friställda produktionsmedlen

måste bringas till sådan användning, att varuknappheten lindras. Produktionsformerna

måste förnyas och effektiviseras, så att den produktiva

verksamheten därigenom kompenseras för höjda kostnader utan ytterligare

prisstegring. Spekulativa tendenser till prisstegring måste hindras att sprida

sig och driva prisnivån i höjden. Fri köpkraft, tillskapad genom försvarsutgifternas

stegring, produktionsstödjande åtgärder och vinstbildande prishöjningar,

måste neutraliseras genom ökad sparsamhet inom enskild och offentlig

hushållning och genom åtgärder mot spekulativa köp. Och slutligen måste

åtgärderna avvägas så, att de ekonomiska spänningarna olika grupper emellan

icke skärpas genom kapitalförstöring på vissa håll och underlättad förmögenhetsbildning

på andra eller genom en nedpressning av några samhällsgruppers

inkomster samtidigt som andra sättas i tillfälle att bibehålla eller

förbättra sin standard.

Dessa olika uppgifter aktualiseras alla i stigande grad, i den mån krisen

förlänges och krigets ekonomiska verkningar hinna göra sig gällande. Avvägningen

mellan de olika kraven skiftar dock starkt med växlingarna i läget,

så att vid den ena tidpunkten åtgärder mot inflationsriskerna måste dominera

medan vid en annan alla krafter måste spännas för att lösa sysselsättningsproblemen.

Redan från början av kriget har det stått klart att vår ekonomiska politik

måste på detta sätt successivt anpassas efter förskjutningar i balansen mellan

samtidigt föreliggande inflations- och depressionstendenser. Till en början

dominerade riskerna för en fortgående kraftig prisstegring. Men under utvecklingens

gång har uppmärksamheten i stigande grad måst riktas på de

problem som tendenserna till produktionsinskränkningar resa, utan att man

likväl därför kan säga att inflationsriskerna minskats. Krigets utvidgning i

början av april markerade visserligen ingen brytningspunkt i den ekonomiska

utvecklingen men medförde härvidlag den avgörande förändringen.

När propositionerna i valutafrågan samt angående den slutliga regleringen

av budgeten för 1939/40 och dess konsekvenser för skatteuttagningen för

innevarande budgetår i slutet av våren framlades för lagtima riksdagen, var

läget ännu så oklart, att en diskussion av den ekonomiska politikens framtida

utformning syntes böra uppskjutas. Jag inskränkte mig därför i nämnda

sammanhang till en erinran örn vikten av att förhindra en höjning av pri
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

3

serna utöver vad som följde av den försämrade försörjningen vid oförändrad

köpkraft. Innebörden av denna målsättning för penningpolitiken — som hävdats

ända från krigets början och som alltjämt synes mig bäst motsvara det

allmänna intresset — var att inflationstendenser skulle med all kraft motverkas

men att penningvärdet icke skulle hållas uppe genom en nedpressning

av inhemska priser med syfte att kompensera inträdande prishöjningar på

importvaror. Det ströks under, att huvudlinjerna i arbetet för ett såvitt möjligt

stabilt penningvärde måste vara ökad produktion och ökat sparande.

Även nu rymmer en bedömning av det ekonomiska läget så stora ovisshetsmoment,

att en utformad plan för den ekonomiska politiken icke kan

uppläggas. Men det är både möjligt och nödvändigt att till stöd för diskussionen

om kommande utgiftskrav och skatteförslag i detta sammanhang söka

bilda sig en mening örn innebörden av den hittillsvarande utvecklingen och

örn de konsekvenser för den allmänna inriktningen av vår ekonomiska politik,

som händelserna under senare delen av våren måste få genom sin djupgående

inverkan på balansen mellan inflations- och depressionstendenserna.

När inflationsrisken vid framläggandet av de grundläggande propositionerna

i ämnet till fjolårets urtima riksdag så helt samlade uppmärksamheten,

att skyddet för penningvärdet framstod som den ekonomiska politikens primära

uppgift, hade detta sin grund i det allvarliga hot, för vilket de kraftiga

importprisstegringarna utsatte hela vårt prissystem. Ett uttryck härför var,

att den penningpolitiska diskussionen väsentligen inriktades på frågan, hur

man skulle förhindra spekulativa prishöjningar under importprisstegringens

spridning genom marknaden, och att man omedelbart skred till å ena sidan

en genomförd kontroll över det sätt på vilket prishöjningarna slogo igenom,

å andra sidan subventionsåtgärder med syfte att dämpa den styrka och den

hastighet med vilken de påverkade den inhemska prisutvecklingen.

Det köpkraftsskapande inflytandet från de ökade statliga utgifterna tillmättes

däremot vid nämnda tidpunkt ännu icke större betydelse ur inflationssynpunkt.

Och icke heller syntes de hotande produktionsinskränkningarna

då ännu resa något allvarligare sysselsättningsproblem. Vid anmälan

av förslaget örn värnskatt till 1939 års urtima riksdag vågade jag räkna

med att de budgetära köpkraftstillskotten i sin prisstegrande verkan skulle

balanseras genom minskad investeringsverksamhet. Utvecklingen har icke

jävat detta antagande.

Under vintern började frågeställningen att förskjutas. Inflytandet från

importprisstegringarna minskade i betydelse samtidigt som emellertid utgiftsöverskotten

på budgeten i stigande grad framstodo såsom ägnade att bereda

utrymme för prisrörelser av inflationstyp. Under det att vikten av åtgärderna

mot spekulativa prisstegringar blev relativt sett mindre, kom därför

frågan om en neutralisering av köpkraftstillskotten över budgeten att tilldraga

sig ökad uppmärksamhet. Det är mot bakgrunden härav man har

att se bland annat de strävanden att förstärka sparandet som fingo sitt mest

framträdande uttryck i uppläggandet av försvarslånet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Den vid skärpt avspärrning hotande varubristen gjorde vid nämnda tidpunkt

ännu icke i högre grad sitt inflytande i prisstegrande riktning gällande.

Å andra sidan voro depressionstendenserna inom vissa fack redan

tillräckligt starka att helt uppväga det inflytande som justeringar av lönenivån

efter höjda levnadskostnader kan ha utövat; bland de för levnadskostnadernas

utveckling bestämmande faktorerna må härvid erinras även om de

jordbrukspolitiskt betingade prishöjningarna på vissa livsmedel.

De förändringar i det sålunda karakteriserade läget som blevo följden av

krigshändelserna i slutet av våren kunna sammanfattas sålunda:

Importprisutvecklingen upphörde att utgöra ett riskmoment;

en stigande varuknapphet framträdde som en faktor, som under rådande

förhållanden kunde befaras driva prisnivån snabbt i höjden;

försämrad materielförsörjning och väsentligt minskade exportmöjligheter

medförde en betydande risk för arbetslöshet och för bristande utnyttjande

av landets kapitalresurser;

utrymme skapades för en omfattande ersättningsproduktion.

Lägges härtill, att varuknappheten väsentligt ökar den betydelse löneavtalens

kompensationsbestämmelser kunna få för prisutvecklingen, att de dåliga

skördeutsiktema i och för sig äro ägnade att påverka jordbrukspriserna

i stegrande riktning samt att statsutgifterna fortsättningsvis ligga på en mycket

hög nivå samtidigt som dock en så småningom inträdande minskning i

försvarsväsendets anspråk på industrien och landets arbetskraft är att motse,

synes dagens ekonomiska läge vara karakteriserat i sina huvuddrag.

När nu för första gången sedan krigets utbrott depressionsrisken framträder

såsom dominerande, utan att likväl inflationsfaran kan anses minskad,

förklaras detta skenbart paradoxala förhållande — som förutsätter att depressionstendenserna

icke helt neutralisera verkan av de prisstegrande faktorerna

— av att vi icke ha att räkna med en enhetlig marknad utan kunna

förutse, att de motstridiga tendenserna komma att behärska olika områden

av näringslivet utan tillfredsställande utjämning dem emellan. Det stora

problem inför vilket en sådan situation ställer statsmakterna och näringslivet

har redan i huvudsak karakteriserats. Dess lösning är i väsentlig grad en organisationsfråga.

Om de risker aktualiseras, som nuvarande läge inrymmer, blir det första

målet för den ekonomiska politiken att tillse, att den outnyttjade arbetskraften

och det outnyttjade kapitalet så snabbt som möjligt komma till användning,

i första hand för att täcka förlusten av importvaror och nedgången i

sådan hemmamarknadsproduktion som arbetat med råvaror och halvfabrikat,

på vilka det nu blivit brist. Sker detta löses arbetslöshetsproblemet

samtidigt med den icke minst för prisutvecklingen betydelsefulla uppgiften

att såvitt möjligt hävda vår försörjning.

Med hänsyn till arbetslöshetspolitikens utformning betyder det krav som

här uppställts, att sysselsättning bör beredas arbetarna från den nedlagda

eller inskränkta produktionen i första hand genom överföring till ny pro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

5

duktiv verksamhet inriktad på omedelbara konsumtionsbehov Ett närliggande

exempel erbjuder överflyttningen av arbetare från träindustrien till

vedavverkning. Då det är ovisst, om arbeten som snabbt skänka ökade

konsumtionsmöjligheter kunna taga all friställd arbetskraft i anspråk, kan

det bli nödvändigt att utsträcka arbetsprogrammet till att omfatta även mera

varaktiga nyttigheter, som bidraga till en förbättring av våra försörjningsmöjligheter.

En framträdande skillnad mellan den nu aktuella arbetslöshetspolitiken

och den politik som utformades under den senaste depressionen

blir, att en nyorientering av arbetskraften kommer att i nuvarande läge

spela en större roll än understödsåtgärder av olika slag. Stor uppmärksamhet

måste ägnas åt inriktningen av arbetskraften redan vid den första yrkesskolningen.

På senare utbildningsstadier förutsätter nyorienteringen en planmässig

omskolning av arbetskraften. Den måste underbyggas genom en

arbetsförmedling aktivt inriktad på nödvändiga omflyttningar och alltså icke

begränsad till den passiva uppgiften att utjämna arbetstillgång och arbetstillfällen.

Om en arbetslöshetspolitik efter angivna linjer skall vara möjlig, förutsätter

den, att även nyinvesteringsverksamheten orienteras efter det ändrade

läget. En vanemässig kapitaldisposition för nu mindre aktuella uppgifter

och investering i blott tillfälligt vinstbringande verksamhet måste förhindras,

samtidigt som nödvändigt kapital måste tillföras områden, där möjlighet

öppnats för en för landets försörjning väsentlig ersättningsproduktion.

Det är att hoppas, att man härvidlag skall kunna påräkna en effektiv medverkan

från kreditinstitutionernas sida.

För framgång i här angivna strävanden förutsättes tydligen, att all möda

nedlägges på att inventera våra produktionsmöjligheter. En verksamhet i

detta syfte har redan sedan någon tid fortgått och bör fortsättningsvis

främjas. Här föreligga viktiga uppgifter både för näringslivets egna organisationer

och för de på området verksamma krisorganen. Av stor betydelse

är att det samarbete vid handläggningen av ifrågavarande uppgifter, som

inletts de olika organen emellan, nu ytterligare utvecklas.

En anpassning av den art som här karakteriserats fortgår alltid, om än i

regel i mycket långsammare tempo än som nu bör eftersträvas. Utvecklingen

av nya verksamhetsområden för arbetskraft och kapital når under normala

förhållanden sin största styrka under en högkonjunktur som drives fram

av behovet av anpassning efter nya produktionsförutsättningar. Den underlättas

då ofta av en successiv höjning av prisnivån. Att den eftersträvade

anpassningen även i nuvarande läge får återverkningar i prisstegrande riktning

torde vara ofrånkomligt. När emellertid dessa måste hållas tillbaka

och överhuvud en prisstabiliserande politik måste bedrivas, synes det nödvändigt

att ersätta prisstimulansen genom åtgärder ägnade att främja en

successiv rationalisering av produktionsverksamheten, som bereder möjligheter

till besparingar som kompensera de försämrade produktionsbetingelserna.

Jämsides med inventeringen av nya produktionsmöjligheter bör där
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 1

för en undersökning ske av ekonomiskt fördelaktiga former för dessas utnyttjande.

Det anförda tar närmast sikte på utvägarna att behärska depressionstendensema

och risken för stigande varuknapphet. Lösningen av den parallella

uppgiften att förebygga en inflatorisk utveckling underlättas, i den

mån man lyckas vidmakthålla varuförsörjningen. När det gäller att balansera

prisstegringsriskerna, sådana de i dag framträda, framstår dock, såsom

ofta framhållits, ökad sparsamhet som huvudlinjen. Det är oriktigt att betrakta

kravet på fortsatt och förstärkt sparande blott som en konsekvens

av de stigande försvarsutgifterna. Det uppbyggnadsarbete, som jag förut

berört, är kostnadskrävande, och när det måste fortgå trots detta och trots

de betydande krav på samhällsekonomien som försvarsberedskapen ställer,

infogas kravet på sparsamhet bäst i sitt sammanhang, örn som närmaste

mål uppställes, att de inkomsttillskott, som skapas genom den politik till vilken

kriget tvingar oss, skola sparas för finansiering av de nya uppgifter,

inför vilka vi nu ställas.

Nysparandet, som underlättas genom den på olika vägar uppkommande

ökningen av penninginkomsterna, vinnes på skilda sätt: genom frivillig konsumtionsbegränsning,

genom beskattning och likartade köpkraftsbegränsande

åtgärder samt genom en ransoneringsvägen vunnen reduktion av möjligheterna

till inköp utöver nödvändiga kvantiteter. Det nationalekonomiska

behovet av beskattning blir mindre, ju större omfattning de frivilliga konsumtionsbegränsningarna

nå. Och de statsfinansiella kraven tillgodoses i

den mest tillfredsställande formen, örn den genom konsumtionsbegränsningama

friställda köpkraften direkt eller indirekt ställes till det allmännas förfogande

lånevägen. Självfallet gäller kravet på sparsamhet i lika mån det

allmänna som de enskilda medborgarna. Jag erinrar i detta sammanhang

om den påbörjade verksamheten för nedbringande av kostnaderna inom

statsförvaltningen.

Det penningpolitiska målet — att i den utsträckning, utvecklingen av varuförsörjningen

medgiver, bevara kronans köpkraft — vinnes i det väsentliga,

om man lyckas förverkliga de förut angivna kraven på den ekonomiska

politiken, alltså att arbetskraft och kapital skola utan pris- och lönestegringar

omföras till den nya produktiva verksamhet, vartill möjligheter öppna

sig, och att tillskott till inkomsterna skola disponeras för de nya uppgifternas

finansiering genom sparande. Men det får icke glömmas, att resultatet

kan äventyras genom primära höjningar av priser och kostnader.

Jag har redan erinrat om de risker för spekulativa prisstegringar under

inflytande av importprisutvecklingen, som framträdde under hösten. När

då vidtagna kontrollåtgärder vidmakthållits, trots att importpriserna förlorat

sin centrala roll som störningsfaktor och tidigare vidtagna subventionsåtgärder

i samband därmed kunnat praktiskt taget helt avvecklas, är orsaken

att man i ett knapphetsläge med betydande elasticitet i betalningsme
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

7

delsförsörjningen har att räkna med stort utrymme för spekulativa tendenser,

som kunna få en ödesdiger verkan örn de ej effektivt hållas tillbaka.

En fara för penningvärdet utgöra emellertid även andra primära stegringar

av priser och kostnader än de som äro av spekulativ natur. Vid nu

hotande åtstramning i varuförsörjningen har man anledning att särskilt

uppmärksamma återverkningarna av systemet med rörliga arbetslöner, innefattande

kompensation för stigande levnadskostnader, och kanske än mera

strävandena efter en successiv anpassning av jordbrukspriserna efter förändringar

i uppfattningen om det allmänna prisläget. Särskilt i kombination

kunna de nu nämnda faktorerna leda till en snabbt fortskridande försämring

av penningvärdet. Örn alla parter vid en minskad varuförsörjning

försöka att genom inkomstökningar bevara sin standard, blir resultatet, såsom

ofta framhållits, att priserna drivas i höjden, så att ingen i sak vinner

något på inkomstökningen. En försämrad försörjning tvingar givetvis till

en sänkning av standarden. Höjas penninginkomsterna, realiseras standardsänkningen

genom en korresponderande höjning av levnadskostnaderna, för

den händelse inkomsttagarna ej frivilligt avstå från att försöka göra bruk

av sina ökade inkomster. Lyckligast är örn anpassningen blir frivillig och tar

den formen, att de olika medborgargrupperna avstå från vidare krav på höjning

av penninginkomsterna. Då man knappast vågar hoppas, att det ömsesidiga

förtroendet olika samhällsgrupper emellan skall vara tillräckligt

starkt, för att man skall kunna förverkliga den nödvändiga konsumtionsbegränsningen

i denna senast angivna form, få strävandena i stället inriktas på

att få de av prisstegringen föranledda inkomsttillskotten avsatta till sparande.

Av praktisk vikt är dock även att man eftersträvar en sådan utformning

av dyrtidskompensationen, att den beskattning, som kan komma att genomföras

i syfte att neutralisera verkningarna av stigande köpkraft hos allmänheten,

ej berövas sin verkan. Jag torde senare få anledning att återkomma

till sistnämnda önskemål och dess konsekvenser för beräkningen av levnadskostnadsindices.

Jag har redan inledningsvis antytt de risker som den ekonomiska utvecklingen

och den därav nödvändiggjorda politiken kan medföra för ökad

spänning i inkomst- och förmögenhetsfördelningen. Prisstegringarna pressa

särskilt hårt dem som ha den största försörjningsbördan. Och utvecklingen

kan medföra en förstöring av de smärre förmögenheterna samtidigt som

de större förkovras. Dessa risker kräva uppmärksamhet vid utformningen

av beskattningen och av den statliga upplåningen. De kunna få konsekvenser

även för familjepolitiken och tvinga till ökat aktgivande på de barnrikas

ekonomiska problem.

Att efter här i korthet skisserade linjer komma till rätta med de uppgifter,

inför vilka det nuvarande läget ställer oss, är möjligt endast om man

kan bygga på effektiv samverkan alla berörda parter emellan. För framgång

förutsättes ofta långtgående åtgärder, som kräva stora uppoffringar

från olika medborgargruppers sida. Arbetet för en uppbyggnad av vår sam
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

hällsekonomi i anpassning efter dess ändrade betingelser är emellertid den

främsta uppgiften i dagens läge. Det utgör ett centralt led även i vår försvarsberedskap.

Tilläggsstaten.

I rådande läge, där anpassningen av statsverksamheten efter snabbt växlande

krav, vilka i blott ringa utsträckning kunna till sin omfattning och

inriktning bedömas, har det hävdvunna budgetsystemet måst i olika hänseenden

uppmjukas. Vid sidan av riksstaten ha medel ställts till Kungl.

Maj:ts förfogande på särskilda beredskapsstater. För reglering av utgifter,

verkställda inom dessa staters ram, men även för tillgodoseende av nya, till

sin omfattning bestämda utgiftsbehov ha vidare å tilläggsstat anvisats nya

anslag, respektive till redovisning upptagits nya inkomsttitlar.

En följd av angivna förändringar i budgettekniken är, att den ursprungliga

budgetavvägningen under statsregleringsperiodens lopp förskjutes och

därför måste upptagas till omprövning vid periodens slut. Den balans mellan

faktiska utgifter och inkomster, som därvid kan konstateras, måste tagas

till utgångspunkt för budgetplaneringen för nästföljande statsregleringsperiod,

särskilt i vad avser inkomstavvägningen, vilken får ta sikte ej endast

på att tillgodose nämnda periods behov utan även på att slutligt reglera det

finansläge som blivit följden av riksstatsförändringarna under föregående period.

Utvecklingen har alltså tvingat fram en komplettering av den i princip

gällande förskottsbudgeteringen genom en efterskottsbudgetering. Ett uttryck

för detta förhållande var propositionen nr 293 till årets lagtima riksdag,

där uttagningsprocenten för inkomst- och förmögenhetsskatten under innevarande

budgetår beräknades med utgångspunkt från de förändringar

av utgiftssidan på fjolårets riksstat, som framtvingades vid regleringen av

de från förskottsstaten för samma år bestridda utgifterna.

En annan, väsentligen formell konsekvens av här berörda förhållanden

har varit, att tilläggsstaterna till riksstaten icke ansetts böra erhålla formen

av slutna stater i egentlig mening utan i stället framlagts såsom sammanfattningar

av successiva beslut om ändringar i riksstaten. De ha alltså varit

öppna, så att nya anslag kunnat efter framläggandet tillfogas. De ha vidare

ej omfattat andra poster på inkomstsidan än som där måst uppföras för

redovisning av nya inkomster eller beslut med återverkan på inkomsternas

storlek. Enligt här angivna principer —- som närmare utvecklats i propositionen

nr 90 till 1939 års urtima riksdag, samma riksdags skrivelse nr 110 och

propositionen nr 2 till årets lagtima riksdag — bilda budgetårets olika tillläggsstater

tillsammans med den ursprungligen antagna riksstaten en enhet,

som visserligen aldrig av riksdagen sammanfattas i en enda stat men som

sammanföres i budgetredovisningen.

De till en tilläggsstat I till riksstaten för löpande budgetår hänförliga anslagsäskanden,

som i det följande anmälas, äro att bedöma från här angiv
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

9

na utgångspunkter. De utgöra sålunda förslag till ändringar i riksstaten,

som utvecklingen gjort erforderliga. I flertalet fall avse anslagen att bereda

täckning för utgifter som bestritts av förskottsanslag. För övriga anslagsäskanden

gäller i princip, att de avse utgiftsbehov som ej kunnat föreläggas

den senaste lagtima riksdagen för prövning men vilka böra tillgodoses innan

ärendet hinner underställas nästa lagtima riksdag. Avskrivningsanslag äskas

icke i detta sammanhang. Ej heller upptagas nya inkomsttitlar för redovisning

av de skatter, varom förslag komma att föreläggas riksdagen.

Kungl. Maj:t har den 21 juni 1940 med stöd av 1940 års lagtima riksdags

beslut (skriv, nr 442) fastställt den av riksdagen godkända beredskapsstaten

för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41 att från och nied den 1 juli

1940 lända till efterrättelse såsom förskottsstat samt ställt förskottsanslagen

till vederbörande myndigheters förfogande att disponeras i enlighet med

Kungl. Maj :ts särskilda beslut. De regleringsanslag, som i det följande anmälas,

avse i samtliga fall utgifter hänförliga till nya beslut örn disposition av

anslag å den sålunda fastställda förskottsstaten. Denna stat belastas emellertid

även av utgifter betingade av dispositionsbeslut som ursprungligen avsett

förskottsstaten för nästföregående budgetår. Dessa utgifter utgå av den nya

förskottsstaten på grund av ett av Kungl. Majit den 21 juni 1940 meddelat beslut,

i vilket Kungl. Majit förklarat, att i fall där beslut meddelats örn disposition

för visst ändamål av medel från förskottsanslag å förskottsstaten för försvarsväsendet

m. m. för budgetåret 1939/40 och särskilda medel för reglering

av denna disposition ej å tilläggsstat till riksstaten för nämnda budgetår anvisats

å obetecknat anslag eller reservationsanslag, dispositionsbeslutet skall, i

den mån under budgetåret 1940/41 ytterligare anslagsmedel erfordras för ändamålets

tillgodoseende, avse motsvarande förskottsanslag å den från och

med den 1 juli 1940 gällande förskottsstaten, dock endast försåvitt icke särskilda

anslagsmedel för ändamålet anvisats å riksstaten för budgetåret

1940/41.

De tidigare dispositionsbeslut, som sålunda erhållit förlängd giltighet, avse

utgifter för vilkas reglering medel anvisats å de å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1939/40 upptagna anslagen till täckning av vissa försvarskostnader

å 670 miljoner kronor (IV: G: a), till förberedande åtgärder för

mottagande av evakuerad civilbefolkning m. m. å 500,000 kronor (V: F: 12)

samt till allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder å 20 miljoner

kronor (Xa:C:5). Ifrågavarande dispositionsbeslut avse samtliga en

fortlöpande, av krisen betingad verksamhet av obestämd total omfattning.

Denna karaktär hos besluten, som motiverat en förlängning av deras giltighet

och valet av förslagsanslag såsom regleringsform för budgetåret 1939/40, gör

det omöjligt att i dag ens beräkningsvis angiva storleken av de regleringsanslag

som böra anvisas för täckning av de utgifter under löpande budgetår,

till vilka besluten föranleda. En möjlighet skulle vara att å tilläggsstaten

upptaga beräknade belopp motsvarande de utgifter, som redan kommit

till stånd under den förflutna delen av budgetåret. En dylik lösning

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

valdes vid det första framläggandet av tilläggsstat II till årets lagtima riksdag.

Utvägen synes emellertid i nuvarande läge sakna praktiskt värde. Jag

har därför funnit anledning förorda, att ifrågavarande utgifter i detta sammanhang

lämnas åsido. Detta bör även gälla sådana utgifter till följd av

nya dispositionsbeslut, som äro av samma karaktär som de nu behandlade

eller eljest böra bli föremål för kollektiv reglering. Ett uppskov med täckningen

av dessa olika utgifter överensstämmer med den principiella ståndpunkt

som intogs vid årets lagtima riksdag.

I vissa fall har Kungl. Maj:t med stöd av gällande förskottsfullmakt fattat

beslut om disposition av medel för av riksdagen prövade ändamål i annan

form än som vid prövningen förutsetts. Dessa beslut, som ej ansetts nu böra

föranleda särskilda regleringsåtgärder, torde i vederbörligt sammanhang få

anmälas för riksdagen. Här må blott nämnas, att Kungl. Maj:t genom beslut

den 28 juni 1940 förklarat, att från förskottsanslaget till allmänna utgifter

för pris- och handelsreglerande åtgärder skall utgå ersättning för de

förluster, som må uppkomma på den numera genomförda prisclearingen för

kol och koks.

De till en tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga

anslagsäskanden, som enligt här angivna principer böra i detta sammanhang

föreläggas riksdagen, ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning

av de beslut om förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj:t därvid på

hemställan av vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet (bil. 1—1 A) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i

detta ärende (bihang).

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, hemställer härefter,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna omförmälda förslag

och sålunda å riksstaten för budgetåret 1940/41 upptaga de utgifter, som

framgå av den vid protokollet såsom bihang fogade sammanställningen jämte

specifikationer.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang.

RIKSSTATEN FÖR RUDGETÅRET

1940/41.

UTGIFTER Å TILLÄGGSSTAT I.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Sammanställning

av utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41.

Kronor

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna............

IV. Försvarsdepartementet ................

V. Socialdepartementet.....................

VI. Kommunikationsdepartementet...........

VII. Finansdepartementet..................

VIII. Ecklesiastikdepartementet................

IX. Jordbruksdepartementet.................

X. Handelsdepartementet ...................

....... 107,100

....... 700,000

....... 40,000

....... 365,000

45,672,100

Summa

45,672,100

Kronor

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering :

I. Statens affärsverksfonder.......

II. Luftfartsfonden..............

III. Statens allmänna fastighetsfond. .

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond .

V. Statens utlåningsfonder.........

VII. Fonden för statens aktier......

VIII. Fonden för förlag till statsverket

1.170.000

1.900.000

971.000

6.099.000

250.000

399,500

53,185,000

Summa | 63,974,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA

DRIFTBUDGETEN

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

Kronor

Kronor i

A. Kungl, hovstaten.

8 a

Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl.

hoven .....................................

91,600

B. Kungl, slottsstaten.

5

Förstärkt brandskydd vid Drottningholms slott, resenia-

lionsanslaa......

15,500

Summa |

107,100

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

53 a

D. Lantförsvaret.

Fortifikatoriska anordningar m. m.:

Vissa befästningsanläggningar, reservationsanslag.....

41,000,000

4 a

G. Gemensamma anslag.

Försvarsväsendets verkstadsnämnd, förslagsanslag.....

260,000

Summa

41,260,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

5

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

Fattigvård och barnavård:

78

Uppförande av anstalt för själsligt abnorma manliga

skyddshemselever m. m., reservationsanslag ......

100,000

F. Civila luttskyddet.

Civilt luftskydd:

6

Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning

av luftskyddspersonal m. m....................

25,000

G. Diverse.

6 a

Understöd åt civila flyktingar från Norge, Danmark och

Finland m. m.................................

300,000

Summa

425,000

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Vägbyggnader och vägunderhåll:

10 a

Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnads-

väsendet, reservationsanslag....................

600,000

Hamnar och farleder:

27

Materielanskaffning för väg- och vattenbyggnadssty-

relsens hamnreparationsavdelningar, reservationsan-

sida . ......................................

100,000

Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet

700,000

Summa

700,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

Kronor

Kronor

8 a

E. Diverse.

Försök med framställning av sulfitsprit..............

175,000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Kronor

Kronor

H. Allmänna läroverken m. m.

25

Kurser i värn tjänstutbildning för gymnastiklärare vid

de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter........

40,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

7

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

46

47

G. Lanthushållning i allmänhet.

Bidrag till anskaffande av gasgeneratorer för jordbruks-

traktorer, reservationsanslag.............

Bidrag till uppförande av siloanläggningar, reservations- anslag ..........................

Kronor

Kronor j

2,250,000

300,000

Säger för lanthushållning i allmänhet

2,650,000

J. Skogsväsendet.

Skogsvård m. m.:

19 a

Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyd-

det, reservationsanslag.................

60,000

Summa

2,600,000

X. Handelsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Sjöfart och handel.

Statens isbrytarverksamhet:

10 a

Reparationskostnader m. m.. reservationsanslaa......

365,000

Bihang till urtima riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 1.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA

KAPITALBUDGETEN

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kapitalinvestering.

I. Statens af Järs verkstol! der.

Kronor

Kronor

1 a

A. Postverket.

Gengasaggregat för postverket, reservationsanslag......

120,000

12 a

C. Statens järnvägar.

Rullande materiel:

Gengasaggregat för statens järnvägar, reservations- anslaq......................................

1,050,000

Summa

1,170,000

II. Luftfartsfonden.

Kronor

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

3 a

Byggande och förbättring av flygplatser, reservations-

anslag.......................................

1,900,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

11

Kapitalinvestering.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Kronor

3

Socialdepartem entet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, re- servationsanslag .................

nnn

3 a

Anordnande av skyddsrum vid statens anstalt för

fallandesjuka, reservationsanslag......

45,000

895,000

Ecklesiastikdepartementet:

Byggnads- och inredningsarbeten vid karolinska me- diko-kirurgiska institutet, reservationsanslag.....

7 a

76,000

Summa

971,000

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Kronor

Kronor

26 a

Marinförvaltningens delfond:

Vissa anläggningar vid flottans skifferoljeverk å Kinne- kulle, reservationsanslag......

9 9nn nnn

33 a

34

Flygförvaltningens delfond:

Förläggning av jaktflottiljer, reservationsanslag .. .

Merkostnad för hangarbyggnad å Malmen, reserva- tionsanslag ................

3,662,000

937 rinn

3,899,000

Summa

6,099,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kapitalinvestering.

V. Statens utlåningsfonder.

Kronor

Kronor

Handelsdepartementet:

18

Statens sekundärlånefond för rederinäringen, reserva-

tionsanslag...................................

250,000

VII. Fonden för statens aktier.

Kronor

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

a

Teckning av aktier i aktiebolaget transitotrafik, reser-

vationsanslag..................................

399,500

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Kronor

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

1 a

Uppförande av en lagringsanläggning för flytande

bränsle, reservationsanslag......................

185,000

Folkhushållningsdepartementet:

ii

Förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget, reserva-

tionsanslag...................................

3,000,000

12

Statlig krigsförsäkring, reservationsanslag...........

50,000,000

53,000,000

Summa

53,185,000

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1,

1

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 augusti

1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid

följande.

A. Kungl, hovstaten.

[1.] 8 a. Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven.

Å riksstaten för budgetåret 1940/41 hava liksom för de två nästföregående budgetåren

anvisats dels ett anslag å 50,000 kronor till ved och kol för de kungl,

hoven, dels ock ett anslag å 95,000 kronor till täckande av motsedd brist å

förstnämnda anslag. Vid behandlingen av det senare anslaget i 1938 års

statsverksproposition anmälde jag en från riksmarskalksämbetet inkommen

framställning om anvisande av medel till täckande av den brist å motsvarande

anslag för budgetåret 1937/38, som beräknades uppstå på grund av väsentligt

höjda bränslepriser. Jag framhöll därvid, att vid bestämmandet av de under

senare år utgående anslagen till täckande av motsedd brist å anslaget till ved

och kol för de kungl, hoven viss hänsyn tagits till rådande bränslepriser. Det

hade dock icke sällan inträffat, att förstärkningsanslagen icke täckt hela den

verkliga anslagsbristen, men särskilda medel hade tidigare icke blivit anvisade

av denna anledning. Emellertid ansåg jag de stegrade bränslepriserna böra

föranleda höjning från 75,000 till 95,000 kronor av förstärkningsanslaget för

budgetåret 1938/39. Denna höjning blev, såsom av det förut anförda framgår,

beslutad vid 1938 års riksdag.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Av en från riksmarskalksämbetet inkommen, den 23 juli 1940 dagtecknad

skrivelse jämte däri åberopad framställning från ståthållarämbetet på Stockholms

slott inhämtas, att den vid slutet av budgetåret 1937/38 föreliggande

anslagsbristen uppgått till omkring 17,000 kronor samt att anslagsökningen

för budgetåret 1938/39 av 20,000 kronor till största delen motsvarats av inträdd

kostnadsstegring, så att bristen vid utgången av sistnämnda budgetår

kvarstod till ett belopp av omkring 16,000 kronor. Av handlingarna inhämtas

vidare, att den av krisförhållandena föranledda kostnadsstegringen under

budgetåret 1939/40 medfört väsentligt ökad anslagsbrist, så att vid utgången

av juni 1940 förelåg ett sammanlagt kostnadsbelopp av något över 91,600

kronor, avseende budgetåren 1937/38—1939/40, vilket icke täckts av de för

samma budgetår beviljade anslagsmedlen. Riksmarskalksämbetet har hemställt

örn anvisande av särskilda anslagsmedel till täckande av den sålunda

föreliggande bristen.

För min del anser jag mig böra tillstyrka, att anslag till ersättande av ifrågavarande

merkostnader för de tre senaste budgetåren äskas å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1940/41. En i ärendet tillika berörd fråga om täckande

av den merkostnad som kan uppkomma under det löpande budgetåret

torde framdeles, när bränslekostnaderna för budgetåret kunna närmare

beräknas, få bringas under övervägande.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl,

hoven å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett anslag av .................... kronor 91,600.

B. Kungl, slottsstaten.

[2.] 5. Förstärkt brandskydd vid Drottningholms slott, reservations
anslag.

I skrivelse den 31 maj 1940 bär riksmarskalksämbetet, efter framställning

av ståthållarämbetet på Drottningholms slott, hemställt om anvisande

av medel till förstärkning av brandskyddet vid Drottningholms slott med tillhörande

byggnader. Jämte skrivelsen har överlämnats en inom Stockholms

brandkår upprättad utredning i ämnet jämte kostnadsberäkning, slutande på

ett belopp av 15,500 kronor. I utredningen har framhållits, att den vid slottet

förefintliga brandskyddsutrustningen, ehuru tillräcklig under normala förhållanden,

i nu rådande läge bör förstärkas, och att det förslag som innefattas

i utredningen får anses motsvara minimikraven på beredskap i detta

avseende.

Genom beslut den 21 juni 1940 har Kungl. Majit medgivit, att för ifrågavarande

brandskyddsanordningar må av det å förskottsstat för budgetåret

1940/41 under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget till allmänna utgifter

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 1.

3

för försvarsberedskap: engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens

skydd m. m. disponeras ett belopp av högst 15,500 kronor.

För täckning av detta utgiftsbelopp böra medel äskas å tilläggsstat för

innevarande budgetår. På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Förstärkt brandskydd vid Drottningholms slott å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 15,500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

5

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

augusti 19 AO.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 med

förmälan tillika, att på grund av ärendenas natur närmare redogörelse för

deras innebörd än som av det följande framginge icke borde lämnas till

statsrådsprotokollet, samt att ytterligare upplysningar i ärendena finge lämnas

genom de handlingar, som komme att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

Departementschefen anför vidare:

D. Lantförsvaret.

Fortifikatoriska anordningar m. in.

[1.] 53 a. Vissa befästningsanläggningar, reservationsanslag. I särskild

skrivelse den 27 juni 1940 har överbefälhavaren över rikets försvarskrafter

hemställt, att ett belopp av 41,000,000 kronor måtte ställas till arméförvaltningens

fortifikationsstyrelses förfogande för utförande enligt överbefälhavarens

bestämmande av vissa i skrivelsen närmare angivna befästningsanläggningar.

I anledning av framställningen har Kungl. Maj:t genom beslut den 12

juli 1940 bemyndigat fortifikationsstyrelsen att i enlighet med de anvisningar,

som må av överbefälhavaren meddelas, vidtaga erforderliga åtgärder

för igångsättande av de i skrivelsen avsedda anordningarna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Ett fullföljande av ifrågavarande befästningsanläggningar synes mig ägnat

att avsevärt bidraga till stärkandet av landets försvarsberedskap. Jag

får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa befästningsanläggningar å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 41,000,000.

G. Gemensamma anslag.

[2.] 4 a. Försvarsväsendets verkstadsnämnd, förslagsanslag. Sedan

Kungl. Maj:t genom beslut den 5 april 1940 efter framställning av statens

industrikommission och statens krisrevision bemyndigat mig att utse

högst fem sakkunniga för att inom försvarsdepartementet biträda med utredning

angående organisationen av och driften vid vissa till försvarsväsendet

hörande fabriker och industriella anläggningar m. m. samt jag i anledning

av nämnda bemyndigande den 8 i samma månad tillkallat fem personer

att såsom sakkunniga utföra ifrågavarande uppdrag, framlade dessa sakkunniga

efter slutförandet av omförmälda uppdrag med skrivelse den 11

maj 1940 förslag angående inrättandet av en försvarsväsendets verkstadsnämnd

i enlighet med vissa i skrivelsen angivna riktlinjer samt hemställde

om utseende av ledamöter i denna nämnd. I anledning av berörda framställning

beslöt Kungl. Maj :t den 24 maj 1940, att ett särskilt, direkt under Kungl.

Majit lydande organ, benämnt försvarsväsendets verkstadsnämnd, skulle

tillsvidare finnas inrättat för att i tekniskt och ekonomiskt hänseende handhava

ledningen av driften vid vissa försvarsväsendet tillhörande fabriker

och anstalter. Vidare förordnade Kungl. Majit, att verkstadsnämnden, vars

verksamhet omedelbart skulle taga sin början, skulle bestå av högst sju

personer, däribland en ordförande och en verkställande ledamot. I samband

därmed fastställdes instruktion för nämnden att tillsvidare lända till efterrättelse.

Enligt denna instruktion har verkstadsnämnden till uppgift att under

Kungl. Majit handhava ledningen av driften vid följande fabriker och anstalter,

nämligen till tygstationerna hörande tygverkstäder, lantförsvarets

ammunitionsfabriker, försvarsväsendet tillhörande krutfabriker, lantförsvarets

och flygvapnets laborerings- och apteringscentraler, Carl Gustavs

stads gevärsfaktori, centrala torpedverkstaden, försvarsväsendets kemiska

anstalt ävensom de försvarsväsendets verkstäder och anstalter i övrigt, som

av Kungl. Majit må särskilt bestämmas. Det åligger nämnden att tillse, att

tillverkningen vid nyssnämnda fabriker och anstalter bedrives i enlighet med

rationella grunder och med största möjliga effektivitet, att låta vidtaga eller

hos Kungl. Maj :t föreslå erforderliga åtgärder för fabrikernas och anstalternas

utvidgning såväl i lokalhänseende som i fråga om utrustning med maskiner,

verktyg och förråd, att tillse, att i möjligaste mån rättvisande och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

7

enhetliga principer tillämpas vid prissättningen av tillverkade artiklar och

förnödenheter, att handhava och redovisa de medel, som ställas till nämndens

förfogande, att till chefen för försvarsdepartementet avgiva fortlöpande

rapporter angående nämndens verksamhet samt att hos Kungl. Maj:t

göra de framställningar, vilka kunna finnas av förhållandena påkallade.

I sin verksamhet skall nämnden ej mindre ställa sig till efterrättelse de anvisningar

i fråga om krigsberedskapens tillgodoseende som må lämnas av överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter än även samråda, förutom med

vederbörande förvaltningsmyndigheter, jämväl med statens industrikommission

och med statens ammunitionsnämnd. Verksamheten vid förenämnda

fabriker och anstalter skall äga rum för förvaltningsmyndigheternas vid

försvarsväsendet och statens ammunitionsnämnds räkning. Tillverkning för

enskildas räkning må äga rum endast efter medgivande av verkstadsnämnden.

För handhavande av det löpande arbetet äger nämnden antaga erforderlig

personal samt meddela föreskrifter rörande personalen tillkommande

arbetsuppgifter. I mån av behov äger nämnden jämväl anlita särskilda sakkunniga.

Ersättning till nämndens personal bestämmes enligt instruktionen

av nämnden, som dock icke utan Kungl. Maj:ts medgivande må fastställa

högre ersättning till någon befattningshavare än 800 kronor för månad.

Genom brev den 21 juni 1940 har Kungl. Majit vidare meddelat bestämmelser

angående ersättning till ledamöter och personal hos nämnden. Därvid

har föreskrivits, att fyra av nämndens ledamöter skola åtnjuta ersättning

i form av dagarvode enligt föreskrifterna i kungörelsen den 29 augusti

1921 (nr 517) med vissa bestämmelser angående kommittéer, under det att

någon särskild ersättning icke beräknats för övriga ledamöter av nämnden.

Av den hos nämnden anställda personalen hava enligt förenämnda brev

samt brev den 12 juli 1940 vissa namneligen angivna befattningshavare i

chefs- eller därmed jämförlig ställning tilldelats arvoden eller ersättningar

med bestämda belopp. Vidare hava enligt brevet den 21 juni 1940 arvoden

till fixerade belopp bestämts för militär och civilmilitär personal, som från

de centrala förvaltningsmyndigheterna med heltidstjänstgöring överflyttas

till verkstadsnämnden ävensom för militärassistenter med partiell tjänstgöring

hos nämnden. För övriga av verkstadsnämnden antagna befattningshavare

har i sistnämnda brev fastställts följande löneplan:

Lönegrupp

I skrivbiträde — kontorsvakt ..............

II kontorsbiträde — expeditionsvakt ........

III kanslibiträde — förste expeditionsvakt____

IV kansliskrivare — registrator..............

V amanuens — assistent....................

VI notarie — aktuarie — ingenjör ..........

VII sekreterare — förste aktuarie — kamrer

ingenjör ................................

Lön per månad

lägst kr. högst kr.

......... 175 250

......... 225 300

......... 275 350

......... 325 450

......... 400 600

......... 550 750

— förste

......... 700 800

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Därvid har jämväl föreskrivits, att vid anställning av befattningshavare i

lönegrupperna VI och VII i förenämnda löneplan antalet anställda skall begränsas

på visst i brevet angivet sätt.

Vidare innehåller brevet den 21 juni 1940 vissa bestämmelser rörande ersättning

till verkstadsnämndens ledamöter och personal vid resor i och för

nämndens verksamhet.

Genom samma beslut har Kungl. Majit vidare medgivit, att kostnaderna

för verkstadsnämndens verksamhet såväl för budgetåret 1939/40 som för

innevarande budgetår intill ett belopp av 260,000 kronor tillsvidare må bestridas

av det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret

1940/41 uppförda förskottsanslaget till Försvarsväsendet i allmänhet: Löpande

utgifter (Gb).

Till grund för denna medelsanvisning har legat följande av verkstadsnämnden

i skrivelse den 19 juni 1940 framlagda beräkning av medelsbehovet

för nämndens verksamhet under budgetåren 1939/40 och 1940/41:

1939/40

Startkostnader.................... kronor 20,000: —

Avlöningar och arvoden.......... » 5,000: —

Resor och inspektioner........... » 2,000: —

Expenser (inklusive lokalhyra, telegram

och tryckningskostnader) .. » 3,000: —

Summa kronor 30,000: —

1940/41

kronor 150,000: —

» 30,000: -

» 50,000: —

kronor 230,000: —

kronor 260,000: —

I anslutning till förestående medelsbehovsberäkning har verkstadsnämnden

framhållit, att vissa svårigheter förelegat vid förslagets uppgörande såvitt

avser innevarande budgetår. Då nämndens verksamhet för det dåvarande

endast till viss del påbörjats, hade det icke varit möjligt att överblicka,

i vilken utsträckning det för nämnden allt efter det verksamheten

utvidgades bleve erforderligt att anställa ytterligare personal samt i övrigt

utöka sin interna organisation med därav betingade ökade kostnader. Till

detta nämndens uttalande bör anmärkas, att Kungl. Majit genom förenämnda

brev den 12 juli 1940 medgivit ersättningar till tre hos nämnden anställda

personer med belopp, som för år räknat torde kunna beräknas till

i runt tal 50,000 kronor.

Departements- Såsom i det föregående anförts har ledningen av flertalet fabriker och

chefen. anstalter inom försvarsväsendet ansetts böra anförtros åt ett för ändamålet

upprättat centralt organ, försvarsväsendets verkstadsnämnd. Syftemålet

med denna åtgärd har främst varit att ernå en rationellare planläggning

och driftsledning vid de nämnda anläggningarna än som med hittillsvarande

organisation kunnat äga rum. Den företagna åtgärden innebär jämväl

— i likhet med inrättandet av statens ammunitionsnämnd — en välbehöv
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1. 9

lig avlastning från de militära förvaltningsmyndigheterna av en del tyngande

arbetsuppgifter.

Vad beträffar medelsbehovet för verkstadsnämnden är det såsom nämnden

själv påpekat förenat med vissa svårigheter att tillförlitligt kunna beräkna

detta. Efter granskning av det framlagda förslaget har jag emellertid

funnit mig kunna godtaga detsamma. Jag beräknar sålunda medelsbehovet

för verkstadsnämndens verksamhet till 260,000 kronor för innevarande

budgetår inklusive de på budgetåret 1939/40 belöpande, till 30,000 kronor

beräknade kostnaderna. Till den del kostnaderna för nämnden i enlighet

med Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 21 juni 1940 bestritts av

förskottsanslag, torde detta anslag böra i vanlig ordning beredas ersättning

av det anslag, som må komma att av riksdagen anvisas.

I överensstämmelse med vad i propositionen nr 247 till årets lagtima riksdag

anförts beträffande de för statens ammunitionsnämnd erforderliga anslagsmedlen

torde ej heller beträffande verkstadsnämndens anslag någon

uppdelning på avlöningsanslag och omkos tnadsanslag vara påkallad, och av

samma skäl som anförts beträffande ammunitionsnämndens anslag torde

även verkstadsnämndens anslag böra givas förslagsanslags natur.

Jämväl i avseende å bestridande av kostnaderna för avlöning enligt gällande

avlöningsföreskrifter för militär och civilmilitär personal, som överflyttas

till verkstadsnämnden, samt beträffande denna personals ställning i

avlöningshänseende förutsätter jag enahanda anordningar, som gälla för

ammunitionsnämndens del.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser

angående dispositionen av anslagsbeloppet i fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsväsendets verkstadsnämnd å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 260,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Österholm.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

11

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 1 augusti

mo.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 78. Uppförande av anstalt för själsligt abnorma manliga skyddshemselevcr

m. m., reservationsanslag. Den 10 december 1937 avgåvo vissa

inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga — vilka antagit benämningen

1936 års Hallutredning — betänkande och förslag rörande vården

av själsligt abnorma manliga skyddshemselever samt av vanartade sinnesslöa

gossar m. m. (statens off. utredn. 1937:46). I detta betänkande föreslogo

de sakkunniga inrättande å kronoegendomen 70/100 mantal Lövsta

nr 1 i Trosa-Vagnhärads socken av Södermanlands län av en statens anstalt

för själsligt abnorma manliga skyddshemselever. Enligt förslaget skulle

å egendomen befintliga byggnader örn- och tillbyggas. Kostnaderna för anstaltens

inrättande uppskattades av de sakkunniga till omkring 920,000 kronor,

därav beräknades ett belopp av 1,900 kronor för statsverkets övertagande

av egendomen.

I proposition den 3 mars 1938, nr 198, hemställde Kungl. Maj:t, att riksdagen

måtte, i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag,

besluta dels att å ifrågavarande egendom finge inrättas berörda anstalt,

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1.

3

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Departements
chefen.

dels ock att för ändamålet erforderliga om- och nybyggnadsarbeten skulle

utföras för en kostnad av högst 920,000 kronor. Kungl. Maj:t hemställde

därjämte, att riksdagen måtte för budgetåret 1938/39 under femte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 300,000 ki-onor, varav ett belopp av

200,000 kronor var avsett för bestridande av statens utgifter för egendomens

övertagande och för påbörjande av arbetena vid Lövstaanstalten.

Sedan riksdagen bifallit sagda proposition, har Kungl. Majit den 27 maj

1938 dels uppdragit åt byggnadsstyrelsen att låta utföra ifrågavarande omoch

nybyggnadsarbeten för en kostnad av högst 920,000 kronor, dels av

nämnda anslag ställt till domänstyrelsens förfogande högst 1,900 kronor för

bestridande av statsverkets utgifter för övertagande av kronoegendomen

samt till byggnadsstyrelsens förfogande högst 198,100 kronor för igångsättande

av ifrågavarande byggnadsarbeten.

Efter det riksdagen på förslag av Kungl. Majit för budgetåret 1939/40

under femte huvudtiteln anvisat för ändamålet erforderliga medel, har vidare

Kungl. Majit den 5 maj 1939 för utförande av omförmälda byggnadsarbeten

å Lövsta ställt till byggnadsstyrelsens förfogande ytterligare 720,000

kronor.

I skrivelse den 3 juni 1940 har byggnadsstyrelsen anfört bland annat:

Ifrågavarande byggnadsföretag, som igångsattes i juni 1939, närmade sig

numera sin fullbordan och byggnadsstyrelsen beräknade att kunna till disposition

av anstaltsstyrelsen ställa huvuddelen av anläggningen omkring

den 1 juli 1940, så att nämnda styrelse då kunde påbörja sin verksamhet

på platsen, och återstoden under loppet av augusti månad 1940.

Genom iakttagande av möjligheter till ändamålsenliga förbilliganden och

besparingar hade byggnadskostnaderna kunnat hållas inom beräknad ram,

med undantag för de merkostnader, som uppstått genom inverkan av de

prisstegringar å materialier och arbete, vilka inträtt, sedan kostnadsberäkningarna

för byggnadsföretaget upprättats under år 1937.

Dessa merkostnader stege i runt tal till 100,000 kronor, sålunda fördelade.

genom nya kollektivavtal höjda arbetslöner ............ kronor 5,000

semesterersättning till arbetare ........................ » 18,000

ökning av materialkostnader med i genomsnitt cirka 15 % » 62,000

ökning av transportkostnader för materialier m. m. cirka

15 % .......................................... » 4,000

ökade bränslepriser och ökad bränsleåtgång under den

gångna vintern .................................... » 7,000

merkostnad för avhårdning m. m. av förbrukningsvatten . ._» 4,000

tillsammans kronor 100,000.

På grund av det anförda finge styrelsen hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

för ifrågavarande byggnadsföretag ställa till styrelsens förfogande ett belopp

av ytterligare 100,000 kronor.

Av byggnadsstyrelsens redogörelse framgår, att för täckande av uppkommande

merkostnader vid berörda byggnadsföretag måste — utöver förut

anvisade medel — ställas till styrelsens förfogande ett belopp av 100,000

kronor. För detta ändamål bör å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

13

1940/41 anvisas ett reservationsanslag å nämnda belopp. Anslaget torde

böra upptagas under samma anslagsrubrik, varunder de tidigare beviljade

beloppen till anstaltens anordnande anvisats.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av anstalt för själsligt abnorma

manliga skyddshemselever m. m. å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ...................................kronor 100,000.

F. Civila luftskyddet.

[2.] 6. Civilt luftskydd: Bidrag till enskilda sammanslutningar för ut
bildning

av luftskyddspersonal m. m. För ifrågavarande ändamål har å

riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisats ett anslag av 120,000 kronor.

Därav har avsetts ett belopp av 100,000 kronor för bidrag till riksluftskyddsförbundet

och ett belopp av 20,000 kronor för bidrag till föreningen svenska

röda korset.

Å tilläggsstat I till riksstaten för nämnda budgetår har vidare för samma

ändamål anvisats ett anslag av 125,000 kronor. Av beloppet avsågos 100,000

kronor för möjliggörande av en forcering av den av riksluftskyddsförbundet

bedrivna utbildningen av hemskyddspersonal och 25,000 kronor för

understödjande av genom enskild sammanslutning anordnad korrespondensundervisning.

Slutligen har för budgetåret 1940/41 uppförts ett anslag av 240,000 kronor,

därav 200,000 kronor beräknats för riksluftskyddsförbundet och 40,000

kronor för röda korset.

I skrivelse till luftskyddsinspektionen den 7 februari 1940 har föreningen

svenska röda korset hemställt, att inspektionen ville utverka ett tilläggsanslag

till föreningen för budgetåret 1939/40 av 25,000 kronor. Detta belopp

avsåge att täcka resterande kostnader för utbildning av sjukvårdspersonal

för det allmänna luftskyddets behov, vilken anordnats på anmodan av luftskyddsinspektionen.

Inkomster och utgifter för denna utbildning hava av

föreningen uppskattats sålunda:

Inkomster:

Statsanslag för budgetåret 1939/40 anvisat av 1939 års

riksdag ............................................ kronor 20,000

Av överstyrelsens för svenska röda korset egna medel .. » 5,700

Erforderligt tilläggsanslag av statsmedel ................ » 25,000

kronor 50,700

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Utgifter;

Kompletteringskurser å 7 större luftskyddsorter av klass A,

c:a 30 kurser å 200 kronor.......................... kronor 6,000

Utbildningskurser å 7 luftskyddsorter av klass B, där kurser

hittills icke avhållits, c:a 20 kurser å 200 kronor........ '' » 4,000

Utbildningskurser å 98 luftskyddsorter av klass C, där kurser

hittills icke avhållits, minst 196 kurser (1 manlig och 1

kvinnlig å varje ort) å 200 kronor .................... » 39,200

Läroböcker (»Handledning vid olycksfall och hastigt insjuknande»)

till kursdeltagarna .......................... » 1,500

kronor 50,700.

Luftskgddsinspektionen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 mars 1940

erinrat om, att föreningen svenska röda korset redan den 30 augusti 1939

hos inspektionen gjort framställning angående ifrågavarande tilläggsanslag,

men att inspektionen vid denna tidpunkt icke ansett sig böra vidtaga någon

åtgärd i anledning av framställningen. I sin skrivelse har luftskyddsinspektionen

vidare erinrat örn det av riksdagen för budgetåret 1939/40 anvisade

tilläggsanslaget å 125,000 kronor, varav 100,000 kronor genom Kungl.

Maj:ts beslut den 14 oktober 1939 ställts till riksluftskyddsförbundets förfogande,

medan 25,000 kronor ännu återstode odisponerade. Enligt departementschefens

till statsrådsprotokollet uttalade uppfattning borde det övervägas,

huruvida icke förekommande utbildning kunde ske genom under luftskyddsinspektionens

överinseende stående, av enskilda sammanslutningar anordnad

korrespondensundervisning och huruvida icke staten borde stödja

även sådan undervisning. Inspektionen ansåge för sin del, att de med den

föreslagna korrespondensundervisningen förenade kostnaderna, vilka icke

torde uppgå till något mera betydande belopp, lämpligen borde bestridas av

de 100,000 kronor, som den 14 oktober 1939 tilldelats riksluftskyddsförbundet.

Vid sådant förhållande och då föreningen svenska röda korsets utbildningsverksamhet

vore av synnerligen stor betydelse för luftskyddet och förtjänt

av fortsatt stöd från statsmakternas sida — särskilt under nu rådande

förhållanden — funné sig inspektionen böra hemställa, att det av föreningen

äskade ''beloppet å 25,000 kronor måtte ställas till föreningens förfogande

för nämnda ändamål, att utgå av det å tilläggsstat I anvisade beloppet å

125,000 kronor.

I anledning härav har riksluftskijddsförbundet, på anmodan, den 3 juli

1940 avgivit yttrande i ärendet. Förbundet har däri upplyst, att det belopp

å 100,000 kronor, som ställts till förbundets förfogande den 14 oktober 1939,

redan tilldelats de olika länsförbunden i enlighet med en av luftskyddsinspektionen

godkänd plan.

Förbundet framhåller tillika, att förbundet — i anslutning till departementschefens

förenämnda uttalande — på hösten 1939 trätt i förbindelse

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

15

med brevskolan, kooperativa förbundets korrespondensskola, för att undersöka

möjligheterna av att per korrespondens meddela undervisning i luftskydd.

Som resultat av detta samarbete hade en medborgarkurs i luftskydd

utformats och igångsatts, vars deltagarantal överstege 29,000. Kursen, som

även omfattade sjukvårdstjänst, påginge alltjämt.

Brevskolans kostnader för nämnda medborgarkurs utgjorde 70,003: 10

kronor, varav ett underskott av kronor 19,027:06 återstode att täcka. Härutöver

hade för brevskolans verksamhet, vid utarbetande av brevserie och

rättande av inkomna svarsbrev, förekommit utgifter å tillhopa kronor

3,218:95, vilka riksluftskyddsförbundet bestridit. Riksluftskyddsförbundet

ville för sin del tillstyrka, att av det ifrågavarande förslagsanslaget å 125,000

kronor till brevskolan anvisades 19,027: 06 kronor.

Då den av föreningen svenska röda korset bedrivna utbildningen av ifrå- Departementsgavarande

sjukvårdspersonal tillkommit på initiativ av luftskyddsinspek- chefentionen

och ingår som ett led i det allmänna luftskyddets beredskap, lärer

staten böra träda emellan för bestridande av den del av föreningens kostnader

för denna undervisning under budgetåret 1939/40, som icke kunnat

gäldas av det föreningen tidigare för samma budgetår beviljade statsbidraget

eller av föreningens egna medel. Nämnda del av kostnaderna uppgår

— såsom framgår av den lämnade redogörelsen — till 25,000 kronor. Då

Kungl. Maj:t, på framställning av omförmälda brevskola genom beslut den

28 juni 1940 från förenämnda å lilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisade anslag å 125,000 kronor tilldelat brevskolan ett statsbidrag

av 19,027 kronor 6 öre för täckande av det underskott, som uppkommit

å skolans luftskyddsundervisning och därmed nämnda anslag i huvudsak

disponerats, har röda korset icke från sagda anslag kunnat erhålla det

behövliga bidraget. Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda, att för

möjliggörande av ytterligare bidrag till röda korset för angivna ändamål å

lilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41 äskas ett anslag av 25,000

kronor. De närmare bestämmelserna för anslagets användning torde få

meddelas av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Bidrag till enskilda sammanslutningar

för utbildning av luftskyddspersonal m. m. å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag

av .................................... kronor 25,000.

[3.] Bidrag till inköp av motorbrandsprutor åt vissa kommuner. Med

anledning av olika framställningar i ämnet framlade Kungl. Maj:! på min

hemställan i proposition den 19 april 19A0, nr 167, förslag till riksdagen

angående anvisande av anslag till bidrag till inköp av motorbrandsprutor åt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

vissa kommuner. I propositionen framhöll jag, att skyndsamma åtgärder

måste vidtagas för tillgodoseende av kommunernas behov av brandsprutor

samt att de behövliga brandsprutorna borde centralt upphandlas av luftskyddsinspektionen

för att därefter genom inspektionens försorg tillhandahållas

de kommuner, som inspektionen funne vara i behov därav. Inspektionen

syntes böra bemyndigas att inalles inköpa 1,200 brandsprutor. Jag framhöll

vidare, att, örn den avsedda förbättringen av brandväsendet skulle kunna

vinnas, staten måste ej blott draga försorg örn sprutornas anskaffande utan

även i viss utsträckning lämna bidrag till anskaffningskostnaderna, och anförde

i denna del följande.

Skillnad syntes böra göras mellan mindre bärkraftiga kommuner och kommuner

med jämförelsevis god ekonomi. Kommuner, som under år 1939 åtnjutit

understöd av skatteutjämningsmedel, borde genom inspektionens försorg

erhålla brandsprutoma kostnadsfritt. Beträffande andra kommuner borde

gälla, att kostnaden, i den mån den icke överstege ett belopp, vilket, örn det

utdebiterades under ett år, skulle medföra en höjning av kommunalskatten

med 5 öre- per skattekrona, finge bäras av vederbörande kommun, under det

att en eventuellt överskjutande kostnad finge gäldas av statsmedel. I anskaffningskostnaden

borde icke inräknas eventuellt uppkommande fraktkostnader,

vilka alltså skulle erläggas av kommunerna.

Det statsbidrag, som sålunda för vissa fall förordades, skulle alltså utgå i

den formen, att vederbörande kommuner erhölle av luftskyddsinspektionen

inköpta sprutor antingen kostnadsfritt eller mot ett belopp understigande det

pris, för vilket de av inspektionen inköpts.

Statens kostnader för ifrågavarande ändamål uppskattades approximativt

till 2,000,000 kronor, vai*av en del beräknades komma på budgetåret 1939/40

och en del på budgetåret 1940/41. I propositionen hemställdes däi-för, att riksdagen

måtte under femte huvudtiteln till Bidrag till inköp av motorbrandsprutor

åt vissa kommuner anvisa dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1939/40 ett föx-slagsanslag av 1,000,000 kronor, dels ock å riksstaten

för budgetåret 1940/41 ett förslagsanslag av likaledes 1,000,000 kronor.

Riksdagen biföll propositionen (se riksdagens skrivelse den 25 maj 1940,

nr 288).

Genom brev den 31 maj 1940 ställde Kungl. Maj:t de anvisade anslagen till

luftskyddsinspektionens disposition, att användas i överensstämmelse med de

i propositionen förordade villkoren.

I skrivelse den 22 juli 1940 har luftskyddsinspektionen anfört i huvudsak

följande.

Genom de villkor, som i Kungl. Maj:ts brev av den 31 maj 1940 uppställts

vid beräknandet av statsbidrag till kommuner till inköp av motorsprutor,

hade ett stort antal ekonomiskt mindre bärkraftiga kommuner kunnat till

överkomlig kostnad oi’dna sitt brandväsende. En förutsättning för erhållande

av statsbidrag hade bland annat varit, att kommunernas inköp av motorsprutor

skett från det parti, som Kungl. Maj:t bemyndigat inspektionen inköpa

och efter bedömande i varje särskilt fall föi-dela till kommunerna.

Emellertid hade, innan inspektionen erhållit nämnda bemyndigande, ett antal

kommuner, däribland även sådana, som i skattehänseende varit mindre bär
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 1.

17

kraftiga, med stora ekonomiska uppoffringar redan tidigare inköpt tyngre

brandmateriel. Dessa inköp hade i vissa fall skett på Mvillighetens väg, i

andra fall däremot genom ålägganden från länsstyrelserna. Enligt inspektionens

åsikt borde en del av dessa kommuner, som sålunda under trycket av

rådande krigshot själva ordnat sitt brandväsen, kunna komma i åtnjutande

av visst statsbidrag. Statsbidrag syntes böra i första hand utgå till sådana

kommuner, som under år 1939 åtnjutit understöd av skatteutjämningsbidrag

och vilka under tiden 1 september 1939 till den 31 maj 1940 verkställt sådana

inköp av tyngre brandsläckningsmateriel, som kunde påvisas hava varit nödvändiga

och som inneburit större ekonomisk uppoffring. Bedömandet av

statsbidragens storlek torde lämpligen böra ske av inspektionen i likhet med

vad som för närvarande skedde med fördelningen av motorsprutor till kommunerna.

För sagda statsbidrag skulle enligt inspektionens beräkningar erfordras

ett belopp av 300,000 kronor.

Under åberopande av det anförda har luftskyddsinspektionen hemställt, att

för bidrag till vissa kommuner för redan före den 31 maj 1940 verkställda

inköp av motorbrandsprutor måtte anvisas ett särskilt förslagsanslag av

300,000 kronor.

Vidare hava vissa kommuner, som under de första månaderna av år 1940

beslutat om anskaffande av brandsprutor och annan brandsläckningsmateriel

hos Kungl. Maj :t anhållit örn statsbidrag till bestridande av med anskaffandet

förenade kostnader.

Slutligen har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus lån i skrivelse den 23

juli 1940 — med förmälan bland annat att åtskilliga kommuner på anmodan

av vederbörande myndigheter under senare tid föranstaltat om inköp av

motorbrandsprutor och annan brandskyddsmateriel under antagande att de

skulle erhålla statsbidrag till inköpen — hemställt örn sådan ändring av omförmälda

statsbidragsbestämmelser, att även kommuner, som icke verkställt

inköpen genom luftskyddsinspektionen skulle kunna erhålla statsbidrag till

inköpskostnaderna, förutsatt att behovet av statsbidrag kunde vitsordas av

vederbörande länsstyrelser.

Av den lämnade redogörelsen framgår att ett flertal kommuner inköpt er-Departementsforderliga

motorbrandsprutor under nu pågående krig, men innan ännu möj- chefenlighet

uppkommit att erhålla statsbidrag till inköpskostnaderna. Åtskilliga av

dessa kommuner torde vara i den ekonomiska situationen att de — örn de en

tid uppskjutit sina inköp —- kunnat erhålla sina kostnader helt eller delvis

täckta från förenämnda, av riksdagen anvisade anslag. Det synes obilligt, att

de kommuner, som sålunda på ett jämförelsevis tidigt stadium vidtagit åtgärder

för ett av nuvarande tidsläge betingat effektivt ordnande av sitt brandväsende,

skulle komma i ett sämre läge än de kommuner, vilka avvaktat

statsmakternas beslut. Möjlighet synes därför böra öppnas att, där skäl därtill

äro, bevilja även förstnämnda kommuner statsbidrag till uppkomna utgifter

av här ifrågavarande slag. Bidragstilldelningen måste med nödvändighet bliva

restriktiv. Rätten att pröva huruvida i här föreliggande fall statsbidrag bör

utgå eller ej torde böra förbehållas Kungl. Maj:!. Statsbidrag för angivna

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 1

ändamål synas lämpligen böra bestridas från det för budgetåret 1940/41 anvisade

förslagsanslaget till bidrag till inköp av motorbrandsprutor åt vissa

kommuner. Det avsevärda överskridande som därvid är att motse torde icke

böra föranleda att medel nu äskas för förstärkning av anslaget. Riksdagens

samtycke bör emellertid inhämtas till den föreslagna dispositionen.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva

att från det för budgetåret 1940/41 anvisade förslagsanslaget

av 1,000,000 kronor till Bidrag till inköp av motorbrandsprutor

åt vissa kommuner må enligt av mig angivna grunder

utgå bidrag för inköp av motorbrandsprutor jämväl till sådana

kommuner, vilka verkställt inköpen före den 31 maj

1940.

G. Diverse.

[4.1 6 a. Understöd åt civila flyktingar från Norge, Danmark och Finland

m. m. Genom beslut den 13 april 1940 samt den 10 och 31 maj

samma år ställde Kungl. Majit till länsstyrelsernas i Skaraborgs, Västernorrlands

och Gävleborgs län förfogande sammanlagt högst 38,000 kronor

till tillfälligt understöd åt flyktingar från Norge samt anbefallde statskontoret

att från det å förskottsstat för försvarsväsendet m. m. under sjunde

huvudtiteln anvisade förskottsanslaget till engångsanskaffning av materiel

för civilbefolkningens skydd m. m. på rekvisition, i mån av behov, till respektive

länsstyrelser utbetala högst nämnda belopp, att av länsstyrelserna

utbetalas för därmed avsedda ändamål.

Sedan riksdagen i skrivelse den 21 juni 1940, nr 436, anmält, att riksdagen

—• med bifall till Kungl. Majits proposition i ämnet den 24 maj 1940,

nr 293 — till tillfälligt understöd åt flyktingar från Norge å tilläggsstat II

för budgetåret 1939/40 under femte huvudtiteln anvisat ett anslag av 50,000

kronor, har Kungl. Majit den 21 juni 1940 ställt sistnämnda anslag till

vederbörande myndigheters förfogande dels för beredande av ersättning

åt berörda förskottsanslag för de på grund av besluten den 13 april 1940

samt den 10 och 31 maj samma år förskottsvis bestridda utgifterna, dels

ock för de ytterligare utgifter, som kunde uppkomma på grund av nyssnämnda

beslut.

Med anledning av en av statens utrymningskommission den 24 maj 1940

gjord framställning har Kungl. Majit vidare genom brev den 31 maj 1940

föreskrivit, att civila flyktingar, som från Norge inkommit eller inkomma

till Sverige, skulle därstädes omhändertagas och understödjas i huvudsak

i enlighet med följande bestämmelser.

1. Genom länsstyrelsernas försorg anordnas i mån av behov förläggningar,

vid vilka flyktingar, som tillåtits inkomma i riket, kunna tillfälligt

omhändertagas och utspisas.

2. Flyktingarna skola — i den mån de icke enligt vad därom är stadgat

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

19

skola tagas i förvar av polismyndighet eller omhändertagas i förläggning,

som anordnats av socialstyrelsen — omhändertagas av statens utrymningskommission

genom dess lokala organ.

3. Utrymningskommissionen erhåller av vederbörande länsstyrelse underrättelse

angående de flyktingar, som skola omhändertagas av kommissionen.

4. Sedan kommissionen erhållit under punkt 3. avsedd underrättelse, bestämmer

kommissionen de orter, där flyktingarna skola mottagas.

5. Flyktingarnas resa till mottagningsorterna ombesörjes av länsstyrelsen.

Därest resa icke kan företagas såsom enskild färd, skall genom länsstyrelsens

försorg utsedd färdledare medfölja.

6. Å mottagningsorterna omhändertagas flyktingarna av kommissionens

organ — inkvarteringschefer och inkvarteringsnämnder — och förläggas

till en början, i den mån definitiv inkvartering icke omedelbart kan ordnas,

i mottagningsförläggningar.

7. Så snart flyktingarna ankommit till mottagningsförläggning, skola

de, i den mån ej så redan tidigare skett, registreras, därvid för varje flykting

skall antecknas namn, födelsedatum, födelseort, bostadsort och yrke

ävensom den ort, över vilken flyktingen inkommit i riket. Vid registrering

skall även antecknas, örn vederbörande är att anse såsom arbetsför eller

icke. Därvid skall hänsyn tagas till den vårdnadsplikt, som åvilar mödrar

med minderåriga barn.

Det åligger utrymningskommissionen att tillse, att frågan om föreskrivet

uppehålls- och arbetstillstånd för de av kommissionen omhändertagna flyktingarna

så snart ske kan underställes socialstyrelsen.

8. Flyktingar, som icke äro att anse såsom arbetsföra eller åt vilka arbete

eljest icke kunnat beredas, skola snarast inkvarteras i internatförläggningar

eller enskilda hem.

Arbetsföi-a flyktingar anmälas av inkvarteringsnämnderna omedelbart till

arbetsförmedlingens organ. Intill dess arbete kunnat erhållas, må flyktingarna,

i den mån så låter sig göra, kvarstanna å mottagningsförläggningarna.

Inkvarteringsnämnderna skola, där så erfordras, lämna de flyktingar, vilka

erhållit arbete, anvisningar på för dem lämpliga enskilda inkvarteringsmöjligheter.

9. Flyktingar, vilka icke äro arbetsföra eller åt vilka arbete eljest icke

kunnat beredas, skola erhålla understöd in natura eller kontant, därvid i

tillämpliga delar bestämmelserna i 5—11 §§ förordningen den 13 april

1940 (nr 215) om utrymningshjälp skola lända till efterrättelse.

10. Under punkterna 1—9 meddelade bestämmelser skola i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande flyktingar, som av socialstyrelsen omhändertagits

i förläggning, men av styrelsen frigivas, ävensom beträffande flyktingar,

som, utan att ha varit omhändertagna, av socialstyrelsen erhålla

uppehållstillstånd med lokal begränsning, eller som på grund av utfärdade

förbud för utlänningar att vistas inom vissa områden måste byta vistelseort

inom landet och därvid råka i svårigheter med avseende å försörjningen

eller inkvarteringen. Därvid må kunna utgå naturahjälp även för resa till

inkvarteringsorten.

11. När skäl därtill äro, må flyktingar, som därav äro i behov, kunna

erhålla understöd för återresa till hemlandet med belopp högst motsvarande

nödvändiga, av resan föranledda kostnader.

12. Visar flykting, som omhändertagits av utrymningskommissionen,

tredska eller arbetsovilja och anser sig kommissionen av denna eller annan

anledning icke längre kunna taga hand örn flyktingen, har kommissionen att

därom underrätta socialstyrelsen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

13. Rörande tillhandahållande av och redovisning för medel för driften

av här avsedda mottagnings- och internatförläggningar ävensom för här omförmälda

understöd m. m. skola i tillämpliga delar gälla föreskrifterna i

kungörelsen denna dag (nr 419) örn tillhandahållande av och redovisning

för medel till täckande av inkvarteringsnämnds utgifter.

Genom brev den 21 juni 1940 har därefter Kungl. Maj:t förklarat, att vad

i brevet den 31 maj 1940 föreskrivits rörande civila flyktingar från Norge

jämväl skulle äga tillämpning i fråga om sådana flyktingar från Danmark

och Finland. Samtidigt bär Kungl. Maj:t dels ställt till utrymningskommissionens

förfogande ett belopp av högst 100,000 kronor till bestridande

av i berörda brev avsedda kostnader för drift av mottagnings- och intematförläggningar

samt för sådana kostnader för understöd och resor, som i

anledning av bestämmelserna i brevet den 31 maj 1940 uppkomme, sedan

det omhändertagande, som avsåges under punkten 1 i brevet, upphört, dels

ock anbefallt statskontoret att på rekvisition, i mån av behov, till kommissionen

utbetala högst nämnda belopp från det å förskottsstaten för försvarsväsendet

m. m. för budgetåret 1940 41 under sjunde huvudtiteln uppförda

anslaget till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens skydd

m. m.

För reglering av statens kostnader på grund av Kungl. Maj:ts sist berörda

brev den 31 maj och 21 juni 1940 torde å tilläggsstat I för budgetåret

1940/41 böra upptagas ett anslag rubricerat Understöd åt civila flyktingar

från Norge, Danmark och Finland m. m. Från detta anslag torde

få bestridas även sådana kostnader, som för statsverket må kunna uppkomma

i anledning av det omhändertagande, som avses i punkten 1 av

brevet den 31 maj 1940.

Då det i närvarande stund icke är möjligt att närmare överblicka statens

utgifter för här avsedda ändamål, torde tills vidare böra å tilläggsstat I

till riksstaten upptagas ett obetecknat anslag å 300,000 kronor och framdeles

få göras den framställning till riksdagen örn anvisande av ytterligare

medel, som må visa sig erforderlig.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Understöd åt civila flyktingar från Norge, Danmark

och Finland m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av..........kx-onor 300,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sten-Eric Heinrici.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

21

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 1 augusti 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1.] 10 a. Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet,

reservationsanslag. I skrivelse den 29 augusti 1938 framlade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

en plan för anskaffning av viss för reparationsberedskapen

vid vägväsendet under krigstid erforderlig materiel m. m. Kostnaden

för denna anskaffning beräknades då till 1,744,000 kronor. Enligt av Kungl.

Maj:t sedermera den 30 september 1938 meddelat beslut skulle kostnaderna

för viss med nämnda belopp avsedd anskaffning, beräknad till 75,400 kronor,

bestridas av anslaget till statlig lagerhållning. Av det återstående beloppet

1,668,600 kronor anvisades 800,000 kronor för budgetåret 1939/40. För

budgetåret 1940/41 anvisades därefter till nu berörda ändamål 1,000,000

kronor, innebärande en ökning av tidigare förutsatt belopp med i runt tal

131,000 kronor. Ökningen berodde på inträffade prisstegringar. Båda anslagen

avräknades mot automobilskattemedlen.

I skrivelse den 29 maj 1940 hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att till ifrågavarande reparationsberedskap ytterligare 600,000 kronor måtte

anvisas. Det ökade behovet av anslagsmedel sammanhängde med, bland

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

annat, dels ytterligare prisstegringar och dels att styrelsen funnit det angeläget,

att reparationsutmstningen kompletterades med viss i skrivelsen närmare

angiven, i den ursprungliga planen icke upptagen materiel till en kostnad

av 200,000 kronor.

Med bifall till styrelsens framställning bemyndigade Kungl. Maj:t den 21

juni 1940 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för en kostnad av högst

600,000 kronor verkställa den i styrelsens skrivelse i ämnet avsedda materielanskaffningen.

Därjämte anbefallde Kungl. Majit statskontoret att till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förfogande ställa ett belopp av högst 600,000

kronor, att utgå från det under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget

till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens skydd m. m.

För täckning av ifrågavarande utgiftsbelopp böra medel äskas å tilläggsstat

för det löpande budgetåret. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Reparationsberedskcip vid väg- och vattenbyggnadsväsendet

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 600,000.

[2.] 27. Materielanskaf flinig för väg- oell vattenbyggnadsstyrelsens

hamnreparationsavdelnmgar, reservationsanslag. Med bifall till en av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse den 29 maj 1940 gjord framställning

bemyndigade Kungl. Majit den 21 juni 1940 styrelsen att för en kostnad

av högst 100,000 kronor verkställa i styrelsens skrivelse omförmäld, för

försvarsberedskapens stärkande avsedd materielanskaffning för styrelsens

hamnreparationsavdelnmgar. Därjämte anbefallde Kungl. Majit statskontoret

att ställa till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av högst

100,000 kronor, att utgå från det under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget

till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens skydd m. m.

Av styrelsens skrivelse, beträffande vars innehåll i övrigt en närmare redogörelse

icke lämpligen bör lämnas till statsrådsprotokollet, framgår, att vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen tidigare beräknat, att erforderlig materiel för

tillgodoseende av uppkommande reparationsbehov skulle erhållas genom

att taga i anspråk dels för pågående hamnarbetsföretag avsedd materiel och

dels sådan materiel, som kunde anskaffas på eller i närheten av de orter, där

reparationsarbeten skulle utföras. På grund av numera minskade anslagsmedel

för hamnanläggningar hade emellertid antalet pågående hamnarbetsföretag

nedgått, varigenom tillgången på materiel, som vid eventuellt behov

kunde disponeras för reparationsberedskapen, blivit mindre. Detta förhållande

jämte nu rådande transportsvårigheter och befarad brist på viss materiel

medförde därför, att de för beredskapen nödvändiga förnödenheterna ej

kunde helt anskaffas på förutsatt sätt.

Då för täckning av det genom Kungl. Majits förenämnda beslut den 21

juni 1940 anvisade beloppet å 100,000 kronor medel böra äskas å tilläggsstat

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1. 23

för det löpande budgetåret, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Materielanskaffning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hamnreparationsavdelningar å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ..............................kronor 100,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 1.

25

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maid

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 augusti

1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt

anför därvid följande.

E. Diverse.

Producentbidrag för åvägabringande av ökad tillverkning av sulfitsprit.

I skrivelse den 16 juli 1940 har statens bränslekommission hemställt, att

Kungl. Maj :t måtte godkänna ett vid skrivelsen fogat förslag till avtal mellan

kommissionen och aktiebolaget Svensk sprit i syfte att få till stånd en ökning

av spritproduktionen. Enligt vad av handlingarna i ärendet framgår lia avtal

om leverans av sulfitmassa nyligen slutits av svenska företag som ha anläggningar

för spritutvinning. För sulfitfabrikerna har det ansetts fördelaktigast

att verkställa leveransen av massa från inneliggande lager eller, där nytillverkning

sker, igångsätta denna först i den mån leveransen skall äga rum.

Med hänsyn till läget på bränslemarknaden har emellertid bränslekommissionen

funnit angeläget att företagen förmås att bedriva nytillverkning av

massa för nämnda leveranser samt spritfabrikation i anslutning därtill och

att igångsätta denna produktion fortast möjligt. Enär detta kan åsamka

fabrikerna en del olägenheter och jämväl föranleda merutgifter i form av

bland annat ränte- och lagringskostnader, har enligt vad kommissionen vi
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

dare framhållit en premiering av sprittillverkningen för att stimulera företagen

till dess omedelbara upptagande blivit påkallad.

Enligt det med skrivelsen överlämnade avtalsförslaget förbinder sig aktiebolaget

Svensk sprit att tillse, att tillverkarna av sulfitsprit under avtalstiden

framställa största möjliga kvantitet sprit mot det att bolaget tillerkännes rätt

till viss premie utöver fastställt pris å sulfitsprit, därest tillverkningen under

avtalstiden överstiger en i avtalsförslaget angiven minimikvantitet.

Sedermera har kommissionen med skrivelse den 24 juli 1940 överlämnat

alternativa förslag till avtal, innefattande vissa jämkningar i avtalstidens

längd, premiebeloppet och den angivna minimitillverkningen.

Genom beslut den 26 juli 1940 har Kungl. Maj:t medgivit, att statens

bränslekommission må genom avtal med aktiebolaget Svensk sprit utfästa sig

att — under förutsättning att tillverkningen av sulfitsprit under tiden till och

med den 10 oktober 1940 uppgår till minst 4 miljoner liter 95-procentig sprit

— till bolaget utgiva en premie av 20 öre för liter, mot det att bolaget å sin

sida förbinder sig att verka för största möjliga spritframställning under samma

tid. Därjämte bar Kungl. Maj:t förklarat, att de utgifter som må uppkomma

till följd av nämnda utfästelse skola tills vidare bestridas av det under

sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till engångsanskaffning av

materiel för civilbefolkningens skydd m. m. samt anbefallt statskontoret att,

på rekvisition i mån av behov, från nämnda förskottsanslag utbetala intill

1 miljon kronor till statens bränslekommission, att av kommissionen användas

för ifrågavarande ändamål.

Det synes skäligt att producentbidragen i fråga, trots att de icke avse spritproduktionen

belastande kostnader, såsom en utgift vilken i ett särpräglat läge

visat sig nödvändig för att spritframställningen skall upprätthållas, få slutligt

belasta konsumtionen av sulfitsprit. I enlighet härmed bör utgiften ersättas av

aktiebolaget Vin- & spritcentralens medel på samma sätt som andra kostnader

för varuanskaffning i bolagets rörelse. Under sådan förutsättning behöver anslag

för ersättning av den å förskottsstaten bestridda utgiften icke äskas hos

riksdagen.

Innan åtgärd vidtages för den av mig sålunda förordade utgiftsregleringen,

torde den nu lämnade redogörelsen böra genom utdrag av statsrådsprotokollet

bringas till riksdagens kännedom.

[1.] 8 a. Försök med framställning av sulfitsprit. Som ett led i strä
vandena

att för tillämpning i industriell skala utveckla nya metoder för

framställning av sprit i samband med tillverkning av pappersmassa bär statens

industrikommission föranstaltat om vissa försök att producera motorsprit

genom fullständig nedkokning av massan. I samband därmed ha försök

anordnats med användning av den vid nämnda spritframställning utvunna

massan för förbränning. De prövade metoderna äro av praktisk betydelse

främst för det fall, att svårigheter möta att upprätthålla produktion av

pappersmassa för export.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

27

De av industrikommissionen anordnade försöken ha utförts av Nyhamns

aktiebolag. Industrikommissionen har beräknat bolagets driftförluster vid

nedkokningen av massan till 80 öre för liter motorsprit och kostnaderna för

utförande av förbränningsförsök med massan till sammanlagt 20,000 kronor.

Genom beslut den 21 juni 1940 har Kungl. Majit bemyndigat industrikommissionen

att till bolaget utgiva ersättning för försöken i enlighet med

denna beräkning samt anbefallt statskontoret att av det under sjunde huvudtiteln

uppförda förskottsanslaget till engångsanskaffning av materiel för

civilbefolkningens skydd m. m. till industrikommissionen för nämnda ändamål

utbetala ett belopp av sammanlagt högst 175,000 kronor.

För täckning av detta utgiftsbelopp böra medel äskas å tilläggsstat för

innevarande budgetår. På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Försök med framställning av sulfitsprit å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag

av ....................................kronor 175,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1.

4

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

29

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

augusti 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41

samt anför därvid följande.

H. Allmänna läroverken m. m.

[1] 25. Kurser i värntjällstatbildning för gymnastiklärare vid de all
männa

läroverken m. fl. läroanstalter. Den 24 maj 1940 bemyndigade

Kungl. Majit på min hemställan chefen för ecklesiastikdepartementet att

tillkalla högst fyra sakkunniga för utredning rörande värntjänstutbildning

för skolungdom. I det yttrande till statsrådsprotokollet, varmed jag anmälde

detta ärende, erinrade jag, bland annat, att frågan om övningar i försvarssyfte

vid skolorna blivit aktuell genom framställningar från olika håll

och att riksdagens statsutskott i utlåtande nr 150/1940 yttrat sig i anledning

av en inom riksdagen väckt motion, vari förordats skyndsam utredning örn

införande av skjututbildning för gossar samt utbildning i sjukvårds- och

lottaverksamhet för flickor vid de högre allmänna läroverken och motsvarande

läroanstalter. Utskottet hade framhållit, att denna utbildningsverksamhet

omfattades med ett betydande intresse av landets ungdom, och hade

funnit skäl föreligga för ett skyndsamt övervägande av frågan örn anordnande

för den mognare skolungdomen av en utbildningsverksamhet, inriktad

på i huvudsak de verksamhetsgrenar, som i motionen åsyftats. Av särskild

vikt syntes det utskottet vara, att, därest denna utbildning komme till

stånd, den handleddes på ett omdömesgillt sätt och under sådan statlig

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

kontroll, att den fyllde en verklig uppgift i den allmänna försvarsberedskapen.

Lämpligheten av att anknyta verksamheten till den stadgade friluftsverksamheten

vid dessa läroanstalter torde även böra övervägas. Utskottet

hade slutligen, under erinran att spörsmålet redan i annan ordning underställts

Kungl. Maj:ts prövning, icke funnit det vara i anledning av motionen

påkallat att hos Kungl. Majit hemställa örn utredning i ämnet. Riksdagen

beslöt sedermera i överensstämmelse med utskottets förslag (riksdagens skrivelse

nr 264/1940, sid. 7—8).

För egen del framhöll jag vidare:

Den föreliggande frågan hade nu i många avseenden fått annan innebörd

än då den obligatoriska militärutbildningen vid skolorna for sett tjugutal år

sedan avskaffades. Den militärutbildning vid skolorna, som då funnits, hade

haft till syfte i huvudsak att förbereda den manliga ungdomen för värnpliktstjänstgöringen,

enkannerligen för tjänstgöring som underbefäl, och

inriktats huvudsakligen på skjututbildning. Såtillvida, vöre läget nu icke

ändrat som de övningar vid skolorna, vilka nu vore i fråga, motiverades

i främsta rummet med önskvärdheten av att skjutfärdigheten så tidigt som

möjligt grundlädes och uppövades redan under skolåldern. Men härutöver

vore, såsom det redan sagda givit vid handen, ett flertal andra till den allmänna

försvarsberedskapen hörande utbildningsgrenar i detta sammanhang

aktuella. Förutom undervisning rörande civilt luftskydd och vad därmed

sammanhängde hade i de föreliggande framställningarna ifrågasatts utbildning

i barnavård, i sjuk- och sanitetsvård, i rapporttjänst och s. k. lottaverksamhet

m. m. Frågan gällde alltså nu icke endast att återinföra

skjutövningarna i skolorna för de manliga eleverna utan att på ett eller

annat sätt med skolans normala arbetsprogram införliva värntjänstutbildning

för både gossar och flickor.

Den tid, som kunde reserveras för utbildningsarbetet, bleve av naturliga

skäl ganska begränsad. Då utbildningen borde bli så grundlig som möjligt

och detta icke gärna kunde bli fallet, om verksamheten splittrades på ett

flertal utbildningsgrenar, borde det vid utredningen tillses, att verksamheten

koncentrerades på de utbildningsgrenar, som befunnes vara av den

största betydelsen för landets försvarsberedskap. De övriga övningsgrenarna

borde tillgodoses på frivillighetens väg.

Självfallet vore det mest angeläget att för de högre klasserna organisera

en utbildning på dessa områden. De lägre klasserna vid läroverken och

därmed jämförliga skolor samt folkskolan borde emellertid vid utredningsarbetet

icke helt lämnas ur sikte —■ speciellt borde för deras del ihågkommas

luftskyddsundervisningen.

Frågan örn utbildningens inpassande i skolarbetet eller uppdelning mellan

skolarbetet och ferierna krävde vid utredningen särskild uppmärksamhet.

Vid utredningen borde läggas stor vikt vid frågan örn lärarrekryteringen

och skapas garantier för att utbildningen komme att, såsom statsutskottet

anfört, handledas på ett omdömesgillt sätt och bedrivas under sådan statlig

kontroll, att den fyllde en verklig uppgift i den allmänna försvarsberedskapen.

Genom beslut den 24 maj 1940 fann Kungl. Majit vidare gott förklara, att

skolornas friluftsdagar finge tills vidare i den utsträckning, som av vederbörande

rektorer prövades lämplig, tagas i anspråk för skjututbildning och

andra beredskapsövningar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

31

De enligt nämnda bemyndigande tillkallade sakkunniga (värntjänstutbildningssakkunniga)

hemställde i skrivelse den 11 juli 1940, att medel måtte

anvisas för anordnande av fortbildningskurser i värntjänstutbildning för

gymnastiklärare. Värntjänstutbildningen syntes de sakkunniga böra omfatta

bland annat målspaning, rapportföring, ordonnanstjänst, luft-, gas- och

brandskydd ävensom olycksfallshjälp och för den manliga ungdomen även

skjutning samt igångsättas under höstterminen 1940. Ledningen av utbildningen

syntes i första hand böra anförtros åt gymnastiklärarna, som därför

borde beredas tillfälle att genomgå fortbildningskurser, före terminens

början. Ledarkurserna, en för de manliga och en för de kvinnliga lärarna,

borde omfatta åtta dagar och förläggas till någon internatskola, förslagsvis

Solbacka respektive Sigtuna. Kursdeltagarna, vilka beräknades komma att

utgöra omkring 100 manliga och minst lika många kvinnliga, borde erhålla

fritt uppehälle samt fria resor från tjänstgöringsorten till kursorten och

åter. Utgifterna härför samt för arvoden åt kursledare och föreläsare ävensom

för materiel kunde uppskattas till sammanlagt högst 40,000 kronor. De

sakkunnigas framställning tillstyrktes av skolöverstyrelsen.

Genom beslut den 19 juli 1940 medgav Kungl. Majit, att de sakkunniga

och skolöverstyrelsen finge anordna ifrågavarande kurser under sommaren

1940 efter i huvudsak de riktlinjer och med de förmåner för kursdeltagarna,

som av de sakkunniga angivits. Vidare medgav Kungl. Majit, att för kostnadernas

bestridande finge disponeras högst 40,000 kronor av det å förskottsstaten

för försvarsväsendet under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget

till Allmänna utgifter för försvarsberedskap: Engångsanskaffning

av materiel för civilbefolkningens skydd m. m. (b).

Det har synts angeläget att vidtaga erforderliga åtgärder för att värntjänstutbildning

för skolungdom i den omfattning den efter närmare prövning

befinnes böra komma till stånd må kunna med det snaraste taga sin

början. Då en förutsättning härför är tillgång på sakkunniga och i övrigt

lämpliga utbildningsledare — varvid helt naturligt vederbörande gymnastiklärare

ansetts böra i första hand anlitas — lia, såsom av det anförda framgår,

medel av Kungl. Majit anvisats för anordnande av fortbildningskurser

för gymnastiklärare under innevarande sommar. Kostnaderna för utbildningskurserna

ha beräknats i huvudsak efter de grunder, som tillämpats beträffande

de under tidigare budgetår anordnade fortbildningskurserna för

lärare.

För täckning av ifrågavarande utgifter å förskottsstaten synes böra å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisas ett särskilt obetecknat

anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

Departements
chefen.

att till Kurser i värntjänstutbildning för gymnastiklärare

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter å till
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

anslag av .............................. kronor 40,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

33

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1 augusti 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 samt anför därvid följande.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[1.] 46. Bidrag till anskaffande av gasgeneratorer för jordbrukstraktorer,

reservationsanslag. I skrivelse den 18 juni 1940 hemställde statens livsmedelskommission,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning

av lånefonden för inköp av gasgeneratorer till motordrift anvisa 7,000,000

kronor, vilket belopp vore erforderligt för att möjliggöra utlämnande av lån

för inköp av 5,000 gasgeneratorer för jordbrukstraktorer. I skrivelsen hemställdes

tillika, att sådan ändring måtte vidtagas i gällande bestämmelser angående

lån från nämnda lånefond, att låntagare skulle kunna under vissa

förutsättningar tillerkännas bidrag till lånets återbetalning. Livsmedelskommissionen

anförde i sin skrivelse vidare i huvudsak följande.

Enligt vad kommissionen inhämtat skulle det finnas möjligheter att under

instundande höst tillverka och påmontera intill 5,000 vedgasgeneratorer för

jordbrukstraktorer. En förutsättning härför vore dock att beställningarnas

omfattning vore känd i mitten av juli månad. Kostnaderna beräknades uppgå

till omkring 1,800 kronor per aggregat. Då åtskilliga traktorägare icke

kunde bära en dylik extra utgift, syntes ekonomiskt stöd från statens sida

vara erforderligt. Lån torde för ändamålet kunna erhållas från lånefonden för

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

inköp av gasgeneratorer för motordrift intill 80 procent av kostnaderna, alltså

med omkring 1,440 kronor per aggregat. Därest dylika lån skulle sökas för

samtliga nu ifrågavarande 5,000 generatorer, skulle således erfordras 7,200,000

kronor. Om hänsyn foges till befintlig kapitalbehållning å fonden och föreliggande

låneansökningar, skulle erfordras en förstärkning av fonden med

7,000,000 kronor. För att stimulera köplusten syntes visst bidrag från statens

sida böra utgå. Såsom förutsättning för erhållande av dylikt bidrag skulle

dock gälla, att övrig del av låneskulden jämte upplupen ränta amorterats enligt

fastställd återbetalningsplan. Med hänsyn till vikten av att gasgeneratorerna

komme i bruk till hösten borde en intensiv propaganda igångsättas

bland jordbrukarna för beställning av aggregaten. Det vore vidare önskvärt

att en lämplig organisation mottoge beställningarna och handhade distributionen

från tillverkare till köpare.

Kommerskollegium avgav den 1 juli 1940 infordrat utlåtande i ärendet.

Kollegiet påpekade däri omöjligheten att utan ett eftersättande av vissa inom

kollegiet hittills brukliga normer för prövning av lånesäkerheterna över

huvud kunna under hösten färdigbehandla ett så stort antal låneansökningar,

som det här vore fråga örn. Vidare framhöll kollegiet, att den ifrågasatta

utökningen av låneverksamheten skulle nödvändiggöra en högst betydande

temporär personalökning utan att därmed kunde med säkerhet förutsättas,

att det av livsmedelskommissionen förutsatta resultatet skulle kunna

uppnås. För en sådan utvidgning erforderliga lokaler funnos dessutom

icke disponibla inom kollegiet. Enligt kollegiets mening borde förevarande

temporära åtgärder i syfte att söka stimulera till inköp av gasgeneratorer för

säkerställande av höstbruket icke motivera en ändring av ifrågavarande

lånefonds bestämmelser till förmån uteslutande för ägare av visst slag av

motorfordon. En dylik ändring vore jämväl ur principiell synpunkt mindre

önskvärd. Kollegiet ifrågasatte örn förevarande spörsmål icke borde lösas

på annat sätt än livsmedelskommissionen föreslagit, exempelvis genom att

direkt statlig kredit bereddes lantbrukare vid inköp av gasgeneratorer för

ifrågasatt ändamål.

I ett med anledning av kommerskollegiets yttrande avgivet förslag ifrågasatte

livsmedelskommissionen såsom ett alternativ till sitt tidigare förslag i

ämnet, att köpare av gasgenerator till jordbrukstraktor, som beställde aggregatet

före angiven dag, skulle erhålla -—- förutom lån — prisnedsättning med

tjugufem procent å sammanlagda anskaffningskostnaden, vilken inberäknat

montering m. m. beräknades till 1,800 kronor, att köpare, som erlade hela

köpeskillingen kontant, skulle erhålla en ytterligare prisreduktion med likaledes

tjugufem procent, att, då gällande amorteringsplan för lån från lånefonden

för inköp av gasgeneratorer för motordrift icke vore lämplig då fråga

vore örn generatorer för traktorer, man borde ordna det så att köparen efter

en kontantinbetalning av tjugufem procent vid leveransen finge ett lån å

återstoden att amorteras med 450 kronor om året, samt att det för långivning

enligt detta alternativ erforderliga beloppet, 4,500,000 kronor, borde anvisas

till en särskild lånefond, benämnd lånefonden för inköp av gasgeneratorer

till traktorer, vilken fond syntes böra förvaltas av lantbruksstyrelsen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

35

Härefter uppdrog Kungl. Majit den 12 juli 1940 åt Svenska gengasaktiebolaget

att snarast möjligt anskaffa intill 7,000 gasgeneratoraggregat för,

bland annat, jordbrukstraktorer att av bolaget försäljas under iakttagande

av de särskilda föreskrifter Kungl. Majit kunde komma att meddela.

Enligt tillgängliga uppgifter uppgår priset för en gasgenerator för jordbruksfaktor

till 1,450 kronor jämte kostnaderna för tillbehör samt påmontering

och erforderliga ändringsarbeten på traktorn.

För att påskynda inköpen av gasgeneratorer till traktorer har Kungl. Maj it

sedermera den 19 juli 1940 beslutit, att viss del av kostnaderna för tillverkning

av intill 5,000 av ifrågavarande gasgeneratorer skall bestridas av statsmedel

sålunda, att för de jordbrukare, som senast den 10 augusti 1940 beställa

aggregat, priset nedsättes från 1,450 kronor till 1,000 kronor. Tillika

förklarade Kungl. Majit Sig vilja framdeles till prövning upptaga frågan om

förstärkning av lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift. Till

bestridande av kostnaderna för ovannämnda prisnedsättning anvisade

Kungl. Majit ett belopp av högst 2,250,000 kronor från det å förskottsstaten

för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41 under elfte huvudtiteln

uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder. Slutligen anbefalldes statskontoret att, på rekvisition i

mån av behov, utanordna nyssnämnda belopp till Svenska gengasaktiebolaget,

som äger använda medlen för därmed avsett ändamål, samt uppdrogs åt

Svenska gengasaktiebolaget att i samråd med statens livsmedelskommission

vidtaga erforderliga åtgärder för tillhandahållandet av gasgeneratorerna.

Anslag för täckande av ifrågavarande utgiftsbelopp å 2,250,000 kronor

torde böra äskas å tilläggsstat för löpande budgetår.

I fråga om äskande av medel under kapitalbudgeten till förstärkning av

rörelsekapitalet för Svenska gengasaktiebolaget med hänsyn bland annat till

anskaffningen av gasgeneratoraggregat för jordbruket gör chefen för folkhushållningsdepartementet

senare i dag framställning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till anskaffande av gasgeneratorer för jordbrukstraktorer

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 2,250,000.

[2.] 47. Bidrag till uppförande av siloanläggningar, reservationsan
slag.

I skrivelse den 18 maj 1940, nr 251, anhöll 1940 års lagtima riksdag

under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen godkända utlåtande

nr 39, att Kungl. Majit ville utreda frågan om lån och bidrag på sätt i

utlåtandet sägs till siloanläggningar för beredande av ensilagefoder samt för

riksdagen framlägga det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda.

Genom beslut den 24 maj 1940 anbefalldes statens livsmedelskommis
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

sion att verkställa den av riksdagen begärda utredningen. I skrivelse den

24 juli 1940 har statens livsmedelskommission inkommit med utredning och

förslag i ämnet. I skrivelsen har kommissionen hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att dels medgiva, att från fonden för låneunderstöd

för utlämnande av lån för anskaffande av grästorksanläggningar lån må utlämnas

för uppförande av siloanläggningar för beredande av ensilagefoder,

dels ock bevilja ett reservationsanslag av 300,000 kronor till bidrag till uppförande

av siloanläggningar.

Såsom skäl för förslaget har kommissionen anfört bland annat:

Beredning av ensilagefoder enligt A. I. V.-metoden har under det senaste

decenniet successivt ökat i omfattning speciellt i vissa delar av landet, men

metoden har hittills icke fått någon mera allmän spridning. En av orsakerna

härtill torde vara, att anskaffandet av erforderliga siloanläggningar,

särskilt sådana av mera vai-aktig beskaffenhet, är förenat med relativt stora

engångskostnader.

Under nu rådande avspärrning från tillförsel av oljekaksfoder är det av

största betydelse för landets försörjning med animaliska livsmedel, att vallskördarna

tillvaratagas på sådant sätt, att ersättning för nämnda äggviterika

fodermedel i möjligaste mån erhålles. För att önskvärt resultat i sagda

hänseende skall ernås, synes det nödvändigt, att andra konserveringsmetoder

än de tidigare vanligast förekommande, hässjning och volmning, i större

utsträckning än hittills komma till användning. Därvid torde ensilageberedning

enligt A. I. V.-metoden i första hand komma i fråga såsom det enklaste

medlet att tillvarataga större delen av näringsämnena i vallskördarna. Utföres

ensilageberedningen på föreskrivet sätt enligt denna metod, kunna

konserveringsförlusterna av näringsämnen i grönmassan nedbringas till 10

%, under det att dessa förluster vid hässjning och volmning vanligen uppgå

till 25—30 %, vid volmning vid olämplig väderlek till ännu mera. En mera

allmän användning av ifrågavarande konserveringsmetod är därför att rekommendera

även under tider med normala handelsförbindelser.

Efter att lia erinrat om att kostnaderna för uppförande av siloanläggningar

äro ganska betydande, har kommissionen rörande förslaget att bevilja

lån till uppförande av dylika anläggningar uttalat följande:

För att stimulera jordbrukarna till att mera allmänt tillämpa ifrågavarande

konserveringsmetod böra lånemöjligheter skapas. Lån synas böra utgå

för anläggning av tornsilor av trä eller betong, gropsilor av betong samt

silov av nopsasten men däremot icke för gropsilor och översilor av trä.

Medel för ändamålet bör kunna utgå ur fonden för låneunderstöd för utlämnande

av lån för anskaffande av grästorkanläggningar m. m. Ett särskilt

anslag för låneverksamheten behöver således icke äskas för närvarande.

Under det närmaste året torde nämnda fond icke komma att tagas i

anspråk för grästorkanläggningar i större omfattning än att viss del därav

bör kunna disponeras för nu ifrågavarande ändamål.

Bestämmelser beträffande lånevillkor och låneförmedling torde kunna

utformas efter i huvudsak samma grunder som gälla för lån från gödselvårdslånefonden.

Detta skulle innebära, att lånen beviljas av lantbruksstyrelsen

och förmedlas genom hushållningssällskapen. För att lån skola kunna

komma i fråga böra anläggningarna, såsom framhållits i jordbruksutskottets

utlåtande, vara av mera varaktig beskaffenhet. Lånen böra begrän
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

37

sas till högst 2,000 kronor för varje siloanläggning och utgå för bestridande

av högst 90 procent av beräknade kostnader för erforderliga materialier

men däremot icke för arbetet för siloanläggningarnas utförande. Detta arbete

torde visserligen icke alltid kunna utföras utan anlitande av fackkunnig,

lejd arbetskraft, men otvivelaktigt bör dock gårdens eget folk ofta kunna

utföra större delen därav.

Erhållet lån bör intill utgången av andra kalenderåret efter det, då lånet

lyftes, få innehavas räntefritt och utan amortering. Sedan lånet ° innehafts

under nämnda tid, bör vid utgången av vart och ett av de därpå följande

fem åren dels återbetalas 7s av det ursprungliga lånebeloppet, dels gäldas

ränta efter 4 procent för år å oguldet kapitalbelopp.

Beträffande förslaget om statsbidrag till siloanläggningar har kommissionen

anfört:

Den enklaste och billigaste silotypen — gropsilon av trä —- synes icke

lämpligen kunna ifrågakomma som belåningsobjekt. Denna silotyp är på

grund av sin prisbillighet särskilt ändamålsenlig för det mindre jordbruket,

som icke kan bära någon större ekonomisk belastning för anskaffande av

dylika anläggningar. För att stimulera intresset bland småbrukarna för anskaffande

av siloanläggningar av trä eller annat mera hållbart material synes

statsbidrag böra utgå med förslagsvis 25 procent av den beräknade

materialkostnaden, dock högst med 200 kronor. Sådant bidrag bör få utlämnas

till innehavare eller brukare av egendom med högst 20 hektar åker.

Kommissionen har vidare uttalat, att vid beviljande av lån eller bidrag

materialkostnaderna böra beräknas med ledning av de planerade siloan - läggningamas storlek och gällande priser på olika materialier. Örn viss del

av materialet utgöres av virke från egen skog, bör kostnaden härför beräknas

efter det pris, som virket skulle betinga vid försäljning i allmänna

marknaden. Sammanlagda beloppet av lån och bidrag bör enligt kommissionens

mening icke få överstiga 2,000 kronor och bör ej heller få uppgå

till mera än 90 procent av de beräknade materialkostnaderna.

Statskontoret har i den 25 juli 1940 avgivet yttrande förklarat sig icke

lia något att erinra mot livsmedelskommissionens ifrågavarande förslag.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit, synes staten böra lämna stöd Departementsåt

jordbruket för uppförande av siloanläggningar för beredande av ensilage- chef en.

foder. I fråga örn större anläggningar torde ett dylikt stöd böra lämnas

genom öppnande av lånemöjligheter. Lån torde böra lämnas på i huvudsak

de villkor, som livsmedelskommissionen föreslagit, vilket innebär att

i stort sett samma bestämmelser skulle komma att gälla som för lån från

gödselvårdslånefonden. Någon erinran synes icke vara att göra mot att

lån beviljas från de medel, som anvisats för lån för anskaffande av grästorkar.

Några ytterligare medel för ändamålet torde icke för närvarande

behöva ställas till förfogande. Därest riksdagen icke skulle ha något att

erinra mot vad av mig nu föreslagits, torde jag sedermera få förelägga

Kungl. Maj:! förslag till erforderliga författningsbestämmelser rörande lån

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

till uppförande av ifrågavarande anläggningar. I fråga om siloanläggningar

för mindre jordbruk anser jag, att möjlighet till visst bidrag bör beredas.

För ändamålet synes ett reservationsanslag av 300,000 kronor böra beviljas.

Jag hemställer alltså att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande av siloanläggningar å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 300.000.

J. Skogsväsendet.

[3.] 19 a. Skogsvård lii. m.: Särskilda åtgärder för främjande av skogs
brandskyddet,

reservationsanslag. Av 1940 års lagtima riksdag (prop. nr

218, r. skr. nr 282) anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1939/40 å driftbudgeten under nionde huvudtiteln till särskilda åtgärder för

främjande av skogsbrandskyddet ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Anslaget är avsett att användas för avlönande av länsbrandchefer samt till

ersättning för dessas resekostnader ävensom till gäldande av kostnaderna för

kurser och övningar med skogsbrandbefälet samt för uppläggande av statliga

förråd av eldsläckningsmateriel. Genom beslut den 21 juni 1940 anvisade

Kungl. Majit från anslaget ett belopp av 143,000 kronor för anskaffande av

eldsläckningsmateriel. Den 28 i samma månad ställdes intill 700 kronor till

förfogande för länsstyrelsen i Skaraborgs län för utbetalning av resekostnad

och arvode till en av länsstyrelsen förordnad inspektör för nödig tillsyn över

skogsbrandväsendet i länets kommuner under år 1940. Sedermera anvisade

Kungl. Majit genom beslut den 12 juli 1940 till luftskyddsinspektionens förfogande

intill 56,300 kronor att användas för avlönande av länsbrandcheferna

samt till ersättning för dessas resekostnader ävensom till gäldande av kostnaderna

för vissa kurser och övningar med skogsbrandbefälet. Enligt beslutet

skulle av sistnämnda belopp 6,300 kronor avföras å ifrågavarande reservationsanslag

samt 50,000 kronor bestridas från det å förskottsstaten för försvarsväsendet

m. m. för budgetåret 1940/41 under sjunde huvudtiteln uppförda

förskottsanslaget till Allmänna utgifter för försvarsberedskap: Engångsanskaffning

av materiel för civilbefolkningens skydd m. m. Anslag för

täckande av sistnämnda utgiftsbelopp å 50,000 kronor torde böra äskas å

tilläggsstat för löpande budgetår. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit

mätte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Särskilda åtgärder för främjande

av skogsbrandskyddet å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 50,000.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

39

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

P. Gullstrand.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

41

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

augusti 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss.

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö,

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] 10 a. Statens isbrytarverksamhet: Reparationskostnader m. m., reservationsanslag.

Till Statens isbrytarverksamhet: Omkostnader är å riksstaten

för löpande budgetår anvisat ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

I brev den 30 mars 1940 till marinförvaltningen har Kungl. Maj:! förklarat,

att av anslaget skola bestridas driftkostnader, däri inberäknade sjötillägg

och mässpenningar åt å statens isbrytarfartyg »Ymer» och »Atle» kommenderad

personal, samt till ett belopp av högst 130,000 kronor underhållskostnader

för de båda fartygen Vidare har Kungl. Maj:t bemyndigat marinförvaltningen

att under samma budgetår av anslaget använda högst 400 kronor

till ersättande efter prövning av omständigheterna i det särskilda fallet av sådana

med uppdrag såsom isbrytarombud förenade utgifter, för vilka ersättningsskyldighet

ej åvilar annan uppdragsgivare.

I skrivelse den 29 juni 1940 har marinförvaltningen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1940/41 anvisa ytterligare

ett belopp av 365,000 kronor för bestridande av omkostnader för statens isbrytarverksamhet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Som motivering för ifrågavarande förslag har marinförvaltningen anfört

följande:

Isbrytarfartyget Ymers maskinanläggning hade intill sommaren 1939 icke

givit anledning till allvarligare anmäi-kningar. Under den gångna vinterns

drift hade det emellertid visat sig, att fartygets maskinanläggning snarast

måste undergå en grundligare översyn än vanligt, i enlighet med vad som

framginge av en skrivelsen bilagd rapport från chefen för Stockholms örlogsvarv.

De kostnader, som orsakades av nu nödvändig större maskinöversyn,

kunde beräknas uppgå till i runt tal 365,000 kronor utöver å tionde huvudtiteln

för isbrytarfarlygens underhåll för budgetåret 1940/41 anvisade medel.

För att före nästa isbrytarsäsong kunna medhinna de nödvändiga arbetena

hade marinförvaltningen anbefallt dessas omedelbara igångsättande och därvid

förskottsvis anvisat medel å titel E 30 MFB (försvarsberedskapskostnader

för underhåll av flottans fartyg). Emellertid kunde man icke mer än

möjligen till en ringa del hänföra anledningarna till alt den grundligare

maskinöversynen nu behövde företagas till fartygets tjänst för flottan under

försvarsberedskapen utan fast mer till fartygets mångåriga ordinarie tjänst.

Den i marinförvaltningens skrivelse omnämnda rapporten från chefen för

Stockholms örlogsvarv är i huvudsak av följande lydelse:

Statsisbrytaren Ymer, som en längre tid varit i drift, tarvar en genomgripande,

grundlig generalöversyn. Följande översyns- och reparationsarbeten

äro erforderliga för att fartyget skall bliva driftsäkert.

1. Samtliga kolvar, 36 stycken, till huvudmotorerna nedmonteras jämte

vevlager.

Kolvarna isärtagas.

Spår upptagas på tre ställen runt om styrkanten å toppen.

Bultarna ersättas med nya av kromnickelstål.

Tätytorna slipas och passas oljetätt.

Packningsspåret kalibreras.

Rund packningsring av »Buna» gummi inlägges.

Skrapringar inmonteras i återstående kolvar.

Samtliga kolvringar undersökas och ersättas örn behövligt med nya.

I labyrinten insättas 7ie" skruvar av, specialstål.

2. Samtliga vevlager omgjutas utom de lager som beräknas kunna räcka

för 2,000 timmars drift.

Laxningen i lagren minskas till 2 m/m höjd varjämte de skarpa hörnen

avrundas.

Av lagren gjutes för experiment ett stycke med gitlermetall i över- och underhalvan

och ett med gittermetall endast i överhalvan. Skålarna i dessa

lager fodras dessförinnan med brons.

Ett stycke lager nytillverkas för experiment direkt för gittermetall.

Vid inmontering av vevlagren och kolvarna uppriktas hela vevrörelsen och

alla motorerna justeras.

3. Avgasledningar och ljuddämpare upptagas och rengöras.

4. Framgavlarna å motorerna vid manöverplatsen undersökas för sprickbildning.

5. Hjälpmaskinerna justeras. Lämpliga stag insättas för att minska

vibrationer i grätingar, vid instrument etc.

Antalet lösa naglar undersökas i motorbäddarna.

De lösa naglarnas plats och antal utmärkas och antecknas.

Bäddarna svetsas därefter på platsen utan lyftning av motorerna.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

43

6. I samband med ovanstående arbeten dockas fartyget för översyn av

propellrar och axlar m. m. samt för ersättning av en del lösa naglar, uttagande

av bucklor etc.

Såsom framgår av handlingarna i ärendet erfordras genomgripande över- Departementssyns-

och reparationsarbeten å statens isbrytarfartyg Ymer för att fartyget chef<™- skall bliva driftsäkert. De kostnader, som föranledas av dessa arbeten, hava

beräknats till i runt tal 365,000 kronor. Arbetena hava redan igångsatts för

att hinna avslutas före nästa isbrytarsäsongs början. Enär omkostnadsanslaget

för statens isbrytarverksamhet icke är beräknat för extra ordinära arbeten

av den storleksordning det här gäller, torde särskilt anslag för ändamålet

böra begäras hos riksdagen. Mot det av marinförvaltningen äskade beloppet

har jag icke någon erinran att göra. Anslaget torde böra erhålla formen av

reservationsanslag och uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Statens isbrytarverksamhet: Reparationskostnader

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 365,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 19A0. 1 sami. Nr 1.

5

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

45

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenclen, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

augusti 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Peiirsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt

anför därvid följande.

F örs vars väsen dets fastighetsfond.

Marinförvaltningens delfond.

[1.] 26 a. Vissa anläggningar vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle,

reservationsanslag. Sedan marinförvaltningen i särskild skrivelse den 11

maj 1940 gjort framställning i fråga örn anvisande av medel för vissa anläggningar

vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle, bemyndigade Kungl.

Majit genom beslut den 7 juni 1940 marinförvaltningen att gå i författning

om utförande av ifrågavarande anläggningar samt förklarade sig i annat

sammanhang vilja fatta beslut rörande frågan om anvisande av härför begärda

anslagsmedel, 2,200,000 kronor. Sedermera har Kungl. Majit genom

beslut den 28 juni 1940 medgivit, att marinförvaltningen finge av det å

förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41 under

kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget

till Försvarsberedskap ens stärkande i allmänhet (b) disponera ett belopp

av 2,200,000 kronor för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande

ändamål.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Täckning för den sålunda med anlitande av medel å förskottsstaten

gjorda kapitalinvesteringen — om vars närmare innebörd riksdagens vederbörande

utskott torde få erhålla upplysningar genom de handlingar, som

komma att till utskottet överlämnas — torde nu böra beredas genom anvisande

av motsvarande belopp å tilläggsstat för innevarande budgetår. Detta

belopp torde därvid böra anvisas å kapitalbudgeten under försvarsväsendets

fastighetsfond, marinförvaltningens delfond.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Vissa anläggningar vid flottans skifferoljeverk å

Kinnekulle å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 2,200,000.

Flygförvaltningens delfond.

[2.] 33 a. Förläggning av jaktflottiljer, reservationsanslag. Sedan riks
dagen

i skrivelse den 28 februari 1940, nr 58, meddelat sina beslut i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition, nr 49, angående vissa åtgärder för

förstärkning av flygvapnet, beslöt Kungl. Maj:t den 1 mars 1940, att under

budgetåret 1940/41 skulle uppsättas, bland annat, två jaktflottiljer med i huvudsak

samma organisation som den nu befintliga och tillsvidare förlagda

den ena till Trollhättan och den andra till Bulltofta. Samtidigt uppdrog Kungl.

Maj:t åt flygförvaltningen att inkomma med utredning rörande behovet av

vissa i det vid förenämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden omförmälda barackbyggnader m. m.

I anledning av en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter i skrivelse

den 1 april 1940 gjord framställning beslöt Kungl. Majit den 12 april

1940, att den jaktflottilj, som enligt förenämnda, den 1 mars 1940 meddelade

beslut skulle förläggas till Trollhättan, i stället skulle provisoriskt förläggas

till flygfältet vid Säve å Hisingen. Tillika förklarade Kungl. Majit, att det

genom beslutet den 1 mars 1940 flygförvaltningen meddelade uppdraget

att inkomma med utredning rörande behovet av vissa barackbyggnader m. m.

skulle i fråga örn förevarande jaktflottilj avse flottiljens förläggning vid

Säve.

I anslutning till vad sålunda förekommit har flygförvaltningen i skrivelser

den 30 maj och den 22 juni 1940 framlagt förslag rörande ordnandet

av förläggningen för ifrågavarande jaktflottiljer, enligt Kungl. Majlis beslut

den 14 juni 1940 benämnda respektive Göta flygflottilj och Tionde flygflottiljen.

Vad först beträffar Göta flygflottiljs förläggning har flygförvaltningen

i skrivelsen den 30 maj 1940 anfört i huvudsak följande:

Verkställda utredningar hade visat, att någon enskild bebyggelse, som

kunde tagas i anspråk för flottiljens förläggning, icke funnes att tillgå inom

rimligt avstånd från förläggningsplatsen, varför det i propositionen nr 49

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

47

skisserade, till 1,700,000 kronor kostnadsberäknade byggnadsprogrammet

måste utvidgas. Enär flottiljens förläggning till Säve sannolikt komme att

utsträckas över en längre tid, kunde ej heller den tidigare avsedda fältmässiga

förläggningen tillfredsställa tjänstens krav eller personalens berättigade

anspråk på drägliga förläggningsförhållanden och vore ej heller lämpad

för utbyggnad till en förläggning av mera permanent karaktär. Med hänsyn

härtill hade flygförvaltningen uppgjort ett reviderat byggnadsprogram i Irenne

olika alternativ, betecknade I, II och III, med närmare angiven utformning

och dragande en kostnad av respektive 3,475,000 kronor, 4,000,000 kronor

och 5,500,000 kronor. I anslutning till det anförda hemställde flygförvaltningen,

att förläggningen för flygflottiljen vid Säve måtte få anordnas i

enlighet med förenämnda alternativ I, att en vid ämbetsverkets förevarande

skrivelse fogad situationsplan för förläggningen i fråga måtte fastställas,

samt att erforderliga medel för förläggningens anordnande — beräknade till

3.475.000 kronor med avdrag för dels 425,000 kronor för hangarer jämte

uppställningsplan, vilka avsåges komma till utförande först efter närmare

utredning, dels ock 76,000 kronor, som anvisats för markförvärv enligt

Kungl. Majlis beslut den 24 maj 1940, eller sålunda till 2,974,000 kronor —

måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

Genom beslut den 21 juni 1940 medgav Kungl. Majit, att Göta flygflottiljs

förläggning vid Säve finge komma till utförande i enlighet med det av flygförvaltningen

i förenämnda skrivelse den 30 maj 1940 framlagda, såsom

alternativ I betecknade förslaget, samt fastställde den ingivna situationsplanen

att i huvudsak lända till efterrättelse för förläggningens anordnande.

Vidare medgav Kungl. Majit, att flygförvaltningen finge av det å förskottsstaten

för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41 under kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget till Försvarsberedskapens

stärkande i allmänhet (b) disponera ett belopp av högst

2.974.000 kronor för ifrågavarande förläggnings anordnande.

Vidkommande härefter Tionde flygflottiljens förläggning har flygförvaltningen

i förenämnda skrivelse den 22 juni 1940 framlagt förslag till förläggningens

ordnande huvudsakligen i enlighet med de riktlinjer, som uppdragits

i propositionen nr 49 till 1940 års lagtima riksdag. Enligt förslaget har förläggningen

givits en i huvudsak fältmässig karaktär, varvid erforderligt lokalbehov

i största möjliga utsträckning tillgodosetts genom förhyrning eller

ianspråktagande på annat sätt av redan befintlig bebyggelse. Kostnaderna

för byggnadsarbeten, baracker m. m. för förläggningens anordnande hade

därför kunnat beräknas till allenast 688,000 kronor. Genom beslut den 28

juni 1940 ställde Kungl. Majit för förläggningens utförande sistnämnda belopp

till flygförvaltningens förfogande från förenämnda under kapitalbudgeten

uppförda förskottsanslag till Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet

(b).

Täckning för de sålunda förskottsvis gjorda kapitalinvesteringarna torde

böra beredas genom anvisande av härför erforderliga belopp å tilläggsstat

under kapitalbudgeten, Försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

delfond. Medelsbehovet för ändamålet uppgår såsom av den lämnade redogörelsen

framgår till (2,974,000 + 688,000 =) 3,662,000 kronor.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Förläggning av jaktflottiljer å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 3,662,000.

[3.] 34. Merkostnad för hangarbyggnad å Malmen, reservationsanslag.

På förslag av Kungl. Majit anvisade 1939 års lagtima riksdag för budgetåret

1939/40 å kapitalbudgeten under rubriken Fonden för förlag till statsverket

ett reservationsanslag av 10,467,400 kronor till vissa engångskostnader för

försvarsväsendets byggnader m. m. På därom av flygförvaltningen gjord

framställning medgav Kungl. Majit genom beslut den 28 juni 1940, att ett

belopp av högst 230,000 kronor finge för uppförande av en hangarbyggnad,

litt. L, för Östgöta flygflottilj utgå av förenämnda anslag.

På förslag av Kungl. Majit anvisade vidare 1940 års lagtima riksdag (skrivelse

nr 72, punkten 23 :o) till merkostnad för ifrågavarande hangarbyggnad

såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond ett reservationsanslag

av 100,000 kronor. Genom beslut den 28 juni 1940 ställde Kungl.

Majit nämnda anslag till flygförvaltningens förfogande för ifrågavarande

ändamål.

Sedan emellertid flygförvaltningen i skrivelse den 26 juni 1940 framhållit,

att utgifterna för hangarbyggnaden på grund av närmare angivna omständigheter

beräknades komma att uppgå till sammanlagt 567,000 kronor,

medgav Kungl. Majit, likaledes genom beslut den 28 juni 1940, att flygförvaltningen

finge för ändamålet disponera ytterligare ett belopp av

237,000 kronor från det å den för budgetåret 1940/41 fastställda förskottsstaten

för försvarsväsendet m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag

till statsverket, uppförda förskottsanslaget till Försvarsberedskapens stärkande

i allmänhet (b).

Den ifrågavarande utgiften av 237,000 kronor torde nu böra regleras genom

anvisande av tilläggsstatsanslag.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Merkostnad för hangarbgggnad d Malmen å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 237,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Österholm.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

49

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 augusti

1940.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 3. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, reservations
anslag.

I skrivelse den 11 maj 1940 har medicinalstyrelsen hemställt, att

styrelsen måtte bemyndigas låta uppföra provisoriska sjukvårdspaviljonger

vid vissa statliga sinnessjukhus, avsedda att tagas i anspråk om sinnessjukhus

med ur försvarssynpunkt mera utsatt läge behövde evakueras.

Ifrågavarande paviljonger vore avsedda att levereras under augusti 1940 såsom

monteringsfärdiga trähus. De vore fullt vinterbonade och skulle anslutas

till befintliga vatten-, avlopps- och värmeledningar. Vårdkapaciteten

per paviljong uppginge till 80 patienter.

Kostnaderna för en var sådan paviljong hade beräknats till inemot 60,000

kronor, därvid förutsatts, att målningsarbetet ävensom matjordsschaktning

och schaktning för ledningar utfördes med anlitande av egen arbetskraft vid

respektive sjukhus.

över medicinalstyrelsens framställning har byggnadsstyrelsen den 21 maj

1940 avgivit yttrande.

Genom beslut den 21 juni 1940 har Kungl. Majit till medicinalstyrelsens

förfogande ställt ett belopp av 850,000 kronor för uppförande av femton pro
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

visoriska vårdpaviljonger av trä vid Ulleråkers, Sundby, Birgittas, Ryhovs,

S:t Sigfrids, Mariebergs, Västra Marks, Salberga, Säters, Umedalens och Frösö

sjukhus i huvudsaklig överensstämmelse med medicinalstyrelsens förslag.

Tillika har Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret att av under händer varande

medel på rekvisition, i mån av behov, till medicinalstyrelsen utbetala högst

förenämnda belopp, 850,000 kronor, att ersättas från det å förskottsstaten

för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41 under sjunde huvudtiteln

uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för försvarsberedskap: Engångsanskaffning

av materiel för civilbefolkningens skydd m. m.

För beredande av täckning av ovannämnda belopp torde å tilläggsstat I

till riksstaten för innevarande budgetår böra äskas ett anslag av 850,000

kronor.

Ärendet är i övrigt av den beskaffenhet, att de ytterligare upplysningar,

som kunna erfordras, torde få lämnas genom de handlingar, som överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av................... kronor 850,000.

[2.] 3 a. Anordnande av skyddsrum vid statens anstalt för fallande
sjuka,

reservationsanslag. Förevarande anstalt — tidigare driven av föreningen

Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka — har från och med den 1 juli

1939 övertagits av staten.

Med skrivelse den 24 maj 1940 har medicinalstyrelsen överlämnat en av

direktionen för statens anstalt för fallandesjuka gjord framställning örn anvisande

av 45,000 kronor för anordnande av skyddsrum vid anstalten i huvudsaklig

överensstämmelse med ett framställningen bifogat, av anstaltens

syssloman till direktionen ingivet förslag. Enligt förslaget skulle anordnas

ett skyddsrum i en kulvertbyggnad mellan elevhemmen Sörgården och Framtiden,

ett skyddsrum i en kulvertbyggnad mellan sistnämnda hem och ekonomibyggnaden

samt ett skyddsrum vid elevhemmet Solbacken. Därjämte

skulle företagas vissa andra, smärre skyddsanordningar.

Medicinalstyrelsen har i sin berörda skrivelse inledningsvis erinrat, att

statsmakterna på förslag av medicinalstyrelsen å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1939/40 under kapitalbudgeten anvisat ett reservationsanslag

av 700,000 kronor till anordnande av skyddsrum vid statens sinnessjukhus.

Styrelsen har härutöver anfört följande.

De av Vilhelmsroanstalten framlagda skyddsrumsplanerna hade godkänts

av luftskyddsinspektionen. Kostnaderna för genomförande av dessa planer

syntes hava beräknats avsevärt högre än motsvarande kostnader vid statens

sinnessjukhus, men detta hade sin grund dels däri att Vilhelmsroanstalten

icke själv kunde tillhandahålla arbetskraft för arbetenas utförande, dels ock

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

51

däri att källarlokaler i stor utsträckning saknades i de många till anstalten

hörande och å ett stort område utspridda byggnaderna.

Då stora besparingar kunde väntas uppkomma å nyssberörda anslag av

700,000 kronor, hemställde styrelsen om bemyndigande att av sagda anslag

använda ett belopp av högst 45,000 kronor för anordnande av skyddsrum

vid Vilhelmsroanstalten i enlighet med det föreliggande förslaget.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 26 juni 1940 förklarat sig icke hava

något att erinra mot det av direktionen för Vilhelmsroanstalten framlagda

förslaget med därtill hörande kostnadsberäkningar. Samma ståndpunkt har

i utlåtande den 12 juli 1940 intagits av luftskyddsinspektionen.

Det torde vara nödvändigt, att skyddsrum inrättas vid ifrågavarande an- Departementsstalt.

Arbetena torde därvid böra utföras i huvudsaklig överensstämmelse »Marned

det av anstaltsdirektionen ingivna, av de i ämnet hörda myndigheterna

utan erinran lämnade förslaget.

Det synes lämpligast att för ändamålet upptages ett särskilt reservationsanslag.

Anslaget, som torde böra anvisas å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1940/41, lärer böra uppföras under statens allmänna fastighetsfond.

Anslaget bör upptagas till 45,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Anordnande av skyddsrum vid statens anstalt för

fallandesjuka å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 45,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sten-Eric Heinrici.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

53

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott

den 1 augusti 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson'', Domö.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[1.] la. Gengasaggregat för postverket, reservationsanslag. I skrivelse

den 5 juli 1940 har general poststyrelsen hemställt, att för anskaffning av

gengasaggregat för postverkets postdiligenstrafik ett belopp av 120,000 kronor

måtte anvisas ur postverkets förnyelsefond.

Styrelsen meddelar till en början, att postverkets diligenstrafik för närvarande

bedreves å 33 linjer med en sammanlagd väglängd av 4,453 kilometer.

Den för trafiken disponibla vagnparken uppginge till 127 diligenser och 87

släpvagnar. Vidare erinrar styrelsen att Kungl. Maj:t genom brev den 12

april 1940 anbefallt samtliga länsstyrelser att vidtaga på dem ankommande

åtgärder för nedbringande av den med flytande bränsle bedrivna linjetrafiken

för personbefordran i varje län till omkring 60 procent av omfattningen

av dylik trafik vid tiden närmast före den 1 september 1939. I anledning

därav hade, anför styrelsen, däremot svarande åtgärder beträffande den av

postverket bedrivna diligenstrafiken vidtagits. Sålunda hade genom turindragningar

å i det närmaste samtliga linjer trafiken nedbringats från 15,897

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

diligensförda kilometer vid tiden närmast före den 1 september 1939 till

9,872 diligensförda kilometer per dag. Redan denna kraftiga nedskärning

av postdiligenstrafiken hade givetvis vållat, att den efter diligenslinjerna

boende befolkningen fått sina postförbindelser och resemöjligheter starkt beskurna.

Styrelsen anför härefter:

Enär rådande läge gjort det nödvändigt, att strängaste sparsamhet i fråga

örn förbrukningen av flytande drivmedel iakttages, har Kungl. Maj :t den 31

maj 1940 förordnat, att åtgärder skola vidtagas för ytterligare begränsning

av åtgången på flytande bränsle, särskilt motorbrännolja, i linjetrafiken, varvid

den sammanlagda omfattningen, mätt i vagnkilometer, av den med flytande

bränsle bedrivna iinjetrafiken för personbefordran icke inom något län må

överstiga fyrtio procent av dylik trafik närmast före den 1 september 1939. I

anslutning härtill hava åtgärder vidtagits för åstadkommande av motsvarande

nedskärning av postdiligenstrafiken, varigenom förbindelserna för post

och resande ytterligare försämrats.

Generalpoststyrelsen har i enlighet med sitt i underdånigt utlåtande den 12

september 1939 över 1937 års gasgeneratorkommittés betänkande gjorda uttalande

låtit omändra fem postdiligenser till generatorgasdrift och igångsätta

försöksdrift med dessa diligenser.

Det allmännas intresse kräver, att postdiligenstrafiken uppehälles i en omfattning,

som motsvarar det oundgängligen nödvändiga behovet av regelbundna

kommunikationer för de orter, där postdiligenser kommit att utgöra det

huvudsakliga transportmedlet för post och resande. Det torde därför vara

ofrånkomligt att till mötande av de svårigheter för postdiligenstrafiken, som

redan påbjudna och framdeles måhända ytterligare skärpta inskränkningar

i tilldelningen av flytande bränsle medföra, vidtaga åtgärder för övergång

snarast möjligt till generatorgasdrift i avsevärt större omfattning än hittills

skett. I avvaktan på den fortsatta tekniska utvecklingen i fråga om gasgeneratorer

har generalpoststyrelsen funnit sig böra vidtaga förberedande åtgärder

för att anskaffa träkolsgeneratorer. Med hänsyn till möjligheten att erhålla

för dessa generatorer lämpligt bränsle torde för närvarande denna anskaffning

böra begränsas till att avse ungefär en fjärdedel av den disponibla

vagnparken. Härtill erfordras trettio aggregat. De aggregat, som ansetts lämpligen

böra komma i fråga, äro kolgassläpvagnar av system Svedlund. Dessa

betinga ett pris av 4,025 kronor per styck, varför upphandling av trettio

aggregat drager en kostnad av 120,750 kronor.

Anskaffningskostnaden för ifrågavarande, för postdiligenstrafikens uppehållande

i angiven omfattning nödvändiga kolgasaggregat anser generalpoststyrelsen

lämpligen böra bestridas med förnyelsefondsmedel. Detta medelsbehov

hade emellertid, uttalar styrelsen, icke kunnat förutses vid och sålunda

ej heller medtagits i de kalkyler, som legat till grund för styrelsens i skrivelse

till Kungl. Majit den 15 december 1939 framlagda förslag i fråga örn

användande under år 1940 av medel ur postverkets förnyelsefond. Under

sådana förhållanden disponerade styrelsen icke över de för här ifrågavarande

inköp av kolgasaggregat behövliga medlen, alldenstund det belopp, 300,000

kronor, som jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 12 januari 1940 anvisats för

ersättningsanskaffning av inventarier under år 1940, beräknats komma att

tagas i anspråk för andra under år 1940 nödvändiga inventarieinköp.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

55

Riksräkenskapsverket har den 25 juli 1940 avgivit utlåtande i ärendet såvitt

avser sättet för medelsanskaffningen. Ämbetsverket erinrar däri, att

ämbetsverket den 17 juli 1940 avgivit utlåtande angående tillägg till statens

järnvägars förnyelsefondsstat för år 1940, avseende omändring av vissa

statens järnvägars fordon till drift med inhemskt bränsle, samt att riksräkenskapsverket

därvid ansett sig böra bestämt avstyrka, att förnyelsefonden

komme till användning för ändamålet. Vad riksräkenskapsverket i nämnda

utlåtande anfört rörande sättet för bestridande av kostnaderna för sådan

omändring av statens järnvägars motorfordon anser riksräkenskapsverket

även tillämpligt å generalpoststyrelsens nu ifrågavarande framställning. Därest

styrelsens framställning om anskaffning av kolgasaggregat skulle bifallas,

hemställer riksräkenskapsverket, att dessa postverkets anskaffningar måtte

finansieras på samma sätt som motsvarande anskaffningar för statens

järnvägar.

Då jag har för avsikt att i det följande anmäla den i riksräkenskapsverkets

utlåtande omnämnda framställningen från järnvägsstyrelsen, torde jag rörande

det närmare innehållet i det av ämbetsverket åberopade utlåtandet av

den 17 juli 1940 få hänvisa till den punkt i det följande, under vilken järnvägsstyrelsens

framställning kommer att anmälas.

I likhet med generalpoststyrelsen finner jag det vara ett allmänt intresse Departementsav

stor betydelse, att postdiligenstrafiken kan upprätthållas i en omfattning, cJiefensom

motsvarar det oundgängligen nödvändiga behovet av regelbundna kommunikationer

för de orter, där postdiligenser kommit att utgöra det huvudsakliga

transportmedlet för post och resande. Då gengas visat sig utgöra

en efter förhållandena tillfredsställande ersättning för flytande motorbränsle,

synes det föreligga skäl att i viss utsträckning övergå till gengasdrift för här

ifrågavarande trafik. Mot omfattningen av den av generalpoststyrelsen

föreslagna anskaffningen av gengasaggregat, d. v. s. 30 stycken motsvarande

omkring en fjärdedel av antalet postdiligenser, har jag icke något att erinra.

Jag vill därför tillstyrka, att det för anskaffningen erforderliga beloppet,

120,000 kronor, ställes till generalpoststyrelsens förfogande.

Vad angår sättet för finansieringen av utgiften anser jag i likhet med riksräkenskapsverket,

att postverkets förnyelsefondsmedel icke böra komma i

fråga. Jag förordar för min del, att anslag å kapitalbudgeten uppföres för

ändamålet. Frågan om och i vad mån anslaget bör avskrivas torde i annat

sammanhang få upptagas av chefen för finansdepartementet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Gengasaggregat för postverket å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 120,000.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Departements
chefen.

B. Telegrafverket.

[2.] Luftskyddsanordningar lii. m. vid telegrafverket. För vidtagande

av luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket har Kungl. Majit, efter

inhämtande av riksdagens medgivande (1939 års urtima riksdags skrivelse

nr 5 och 1940 års lagtima riksdags skrivelse nr 76), genom beslut den 10

november 1939 och den 15 mars 1940 bemyndigat telegrafstyrelsen att under

budgetåren 1939/40 och 1940/41 disponera tillhopa ej mindre 1,060,000 kronor

av telegrafverkets driftmedel än även 1,370,000 kronor av till telegrafstyrelsens

förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar

till telegrafverkets förnyelsefond.

I skrivelse den 17 juli 1940 har telegrafstyrelsen hemställt örn anvisande

av ytterligare 990,000 kronor för berörda ändamål. Styrelsen har därvid

meddelat, att på grund av rådande läge de åtgärder, vilka jämlikt föreliggande

luftskyddsplaner upptagits till utförande vid inträdande luftskyddstillstånd,

nu till större delen utförts. Åtgärder, avsedda att säkerställa telegrafverkets

drift under krig, hade också vidtagits i betydande omfattning.

Styrelsen ansåge dock vissa ytterligare anordningar såväl i avseende å telegrafverkets

luftskydd som beträffande möjligheterna att under krig upprätthålla

driften erforderliga. De till styrelsens förfogande ställda anslagen hade

emellertid visat sig otillräckliga för de åtgärder, som på grund av rådande

luftskyddstillstånd vidtagits och som för det närmaste året planlagts.

I en i skrivelsen intagen tablå har styrelsen lämnat följande specifikation

över den brist, som uppstått, och över de medel, som erfordras för vidtagande

av ytterligare luftskyddsåtgärder m. m. under innevarande budgetår:

Linje- och radiodistriktens omkostnader för luftskyd- det på grund av anbefallt luftskyddstillstånd ....

Skyddsvärn och skyddsrum i förhyrda lokaler......

För täckande

av brist

kronor

För vid- tagande av

ytterligare

åtgärder

kronor

Summa

kronor

190.000

55.000

86.000

46.000

120.000

35.000

38.000

120,000

100,000

30.000

10.000

35,000

125,000

190.000

100.000

85.000

96.000

46.000

120,000

35.000

35.000

38.000

245,000

Brandmateriel (inklusive eldskyddsfärg) ............

Gasskyddsmateriel (gasmasker) ....................

Övrig luftskyddsmateriel ..........................

Reservaggregat för batteriladdning och belysning....

Reservstationer....................................

Summa kronor

690,000

300,000

990,000

Såsom av det föregående framgår har telegrafstyrelsen bemyndigats att

till luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket disponera tillhopa

2,430,000 kronor. Enligt vad styrelsen nu meddelat hava emellertid de till

förfogande ställda medlen ej varit tillräckliga för att genomföra de luft
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

57

skyddsåtgärder, för vilka medlen avsetts. Sålunda har telegrafstyrelsen sett

sig nödsakad att med ett belopp av 690,000 kronor överskrida de hittills för

ändamålet anvisade medlen. Med hänsyn till vikten av att luftskyddsberedskapen

vid telegrafverket utan dröjsmål genomfördes i den omfattning, som

det internationella läget kunde anses kräva, synes icke något vara att erinra

mot det av telegrafstyrelsen gjorda anslagsöverskridandet. Jag vill därför

tillstyrka, att medel för täckning härav ställas till förfogande. Styrelsens

framställning om 300,000 kronor för vidtagande av vissa i tidigare planer

ej förutsatta ytterligare luftskyddsåtgärder synes med hänsyn till det allt''

jämt rådande ovissa utrikespolitiska läget jämväl böra bifallas. Jag förutsätter

emellertid därvid, att de sålunda tillstyrkta medlen skola vara tillräckliga

för att genomföra de av telegrafstyrelsen nu planerade åtgärderna.

Enligt hittills godtagna regler för finansieringen av kostnaderna för luftskvddet

vid telegrafverket hava kostnaderna för fasta anläggningar utgått av

till telegrafstyrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom

avsättningar till telegrafverkets förnyelsefond, medan övriga kostnader

bestritts av telegrafverkets driftmedel. Denna princip torde jämväl böra tilllämpas

för finansieringen av de nu tillstyrkta utgifterna. Enligt vad jag inhämtat

kunna dessa till ett belopp av omkring 400,000 kronor anses belöpa å

fasta anläggningar inom telegrafverket tillhöriga byggnader. Sistnämnda

belopp bör alltså bestridas genom disposition av likvida förnyelsefondsmedel.

Återstoden, eller 590,000 kronor, bör finansieras av driftmedel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att till luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket må

under budgetåret 1940/41 disponeras utöver tidigare för ändamålet

medgivna belopp ej mindre 590,000 kronor av telegrafverkets

driftmedel än även 400,000 kronor av till telegrafstyrelsens

förfogande stående likvida medel, som uppkommit

genom avsättningar till telegrafverkets förnyelsefond.

C. Statens järnvägar.

[3.] 12 a. Gengasaggregat för statens järnvägar, reservationsanslag.

Å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisade riksdagen i enlighet

med Kungl. Majlis därom framlagda förslag såsom kapitalinvestering

i statens järnvägar dels till lokomotorer 600,000 kronor och dels till gasgeneratorer

för landsvägsfordon 250,000 kronor.

I skrivelse den 17 juni 1940 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande

av medel för omändring av ett antal rälsbussar, lokomotorer och landsvägsfordon

för gengasdrift. Styrelsen bär till en början erinrat om att Kungl.

Majit genom brev den 12 januari 1940 av medel ur statens järnvägars för
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

nyelsefond för år 1940 anvisat, bland annat, till anskaffning av motorvagnar

(rälsbussar) ett belopp av 500,000 kronor. Delta belopp jämte viss kvarstående

behållning å för samma ändamål tidigare anvisade medel hade, meddelar

styrelsen, disponerats för beställning av 8 rälsbussar av boggityp samt 8

släpvagnar. Sedan dessa rälsbussar blivit levererade, komme statens järnvägar

att förfoga över sammanlagt 101 dylika fordon (62 st. 2-axliga och 39

st. 4-axliga), varav 20 vore försedda med anordningar för gengasdrift. I anslutning

härtill har styrelsen anfört:

Den av handelsavspärrningen betingade begränsningen av driften med bensindrivna

fordon har medfört, att åtskilliga av de sålunda disponibla, i drift

synnerligen billiga rälsbussama för närvarande måst avställas, och att de av

dem utförda tågturerna måst antingen inställas eller ock uppehållas med ångtåg.

Med hänsyn till sålunda inträdda förhållanden är det önskvärt, att

aggregat för gengasdrift inmonteras på ytterligare ett antal — förslagsvis omkring

40 — rälsbussar. Kostnaderna för denna anskaffning och inmontering

kunna beräknas till 250,000 kronor.

Av samma anledning föreligger för närvarande behov att införa anordningar

för gengasdrift å ett antal •— förslagsvis 20 å 25 — lokomotoi''er, av

vilka fordon statens järnvägar efter leverans av senast gjord beställning

komma att förfoga över sammanlagt 126 st. Det i innevarande års förnyelsefondsstat

till anskaffning av lokomotorer anvisade anslaget å 200,000 kronor

är redan disponerat. Samma är förhållandet med det anslag å 600,000 kronor,

som å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisats till

detta ändamål. För att möjliggöra den nu ifrågasatta omändringen erfordras

därför ett tilläggsanslag av 100,000 kronor.

Till materiel för automobiltrafik har under de senare åren anvisats medel

såväl å riksstatens kapitalbudget som ur förnyelsefonden. Erinras må vidare

i detta sammanhang, att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 till införande av gasgeneratordrift vid biltrafiken anvisats ett särskilt

anslag av 250,000 kronor.

De sålunda på olika sätt till järnvägsstyrelsens förfogande ställda medlen

äro helt tagna i anspråk för därmed avsett ändamål. Efter verkställd leverans

av senast gjorda beställningar komma statens järnvägar att förfoga över

sammanlagt 460 landsvägsfordon, varav 52 utrustade för gengasdrift.

Med hänsyn till det rådande handelspolitiska läget har omnibustrafiken

som bekant måst inskränkas till 40 procent av dess omfattning närmast före

den 1 september 1939. I syfte att icke alltför hårt behöva beskära de landsvägsförbindelser,

som statens järnvägar ombesörja, men jämväl för att vid

eventuell ytterligare nedskärning av tilldelningen av flytande bränsle kunna

i görligaste mån säkerställa ifrågavarande förbindelser synes det angeläget,

att ytterligare förslagsvis omkring 60 fordon — omnibusar och lastbilar —

utrustas för drift med inhemskt bränsle. För detta ändamål erfordras ett

tilläggsanslag av 275,000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså för nu angivna utrustning erfordras ett belopp av

625,000 kronor. Järnvägsstyrelsen har hemställt, att medlen måtte anvisas

att utgå ur statens järnvägars förnyelsefond.

över framställningen har riksräkenskapsverket den 17 juli 1940 i vad avser

sättet för medelsanvisningen avgivit utlåtande och däri anfört:

För att kunna bedöma hur anskaffningen bör finansieras bör hänsyn i

främsta rummet tagas till den tid, under vilken de ifrågavarande objekten

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

59

kunna vara i produktiv användning. Riksräkenskapsverket förutsätter härvid,

att de nu ifrågavarande fordonen åter komma att ombyggas till bensineller

oljedrift, så snart den nuvarande handelsavspärrningen upphör. Detta

skulle innebära, att den produktiva livslängden för de aggregat, som nu skola

anskaffas, icke bör beräknas till mera än ett å två år. Enligt nu gällande

finansieringsregler borde alltså anskaffningen finansieras antingen å kapitalbudgeten,

varvid anslag för omedelbar indirekt avskrivning bör uppföras å

driftbudgeten, eller å. statens järnvägars driftkostnadsstat. Sistnämnda finansieringsmetod

bör komma till användning endast om anskaffningen kan anses

vara affärsmässigt motiverad.

Järnvägsstyrelsens förslag till den del det avser anlitande av förnyelsefonden,

vilket i realiteten skulle innebära, att avskrivningsmedel till motsvarande

belopp återtoges, anser sig riksräkenskapsverket böra bestämt avstyrka.

I skrivelse den 20 juli 1940 har därefter järnvägsstyrelsen hemställt om anvisande

av ytterligare medel för nu ifrågavarande ändamål. Till stöd härför

bar styrelsen anfört:

Med hänsyn till att det handelspolitiska läget i vad gäller import av flytande

bränsle fortfarande är synnerligen ovisst och för att vara rustad för

det fall, att bensintilldelningen skulle behöva beskäras än mer än som hittills

skett eller till och med helt upphöra, synes det styrelsen angeläget, att

övergången till gengasdrift i fråga örn statens järnvägars motorfordon fortsättes

och att sålunda ytterligare ett antal dylika fordon förses med gengasaggregat.

Vad angår statens järnvägars cirka 100 rälsbussar komma, såsom meddelats

i skrivelsen den 17 juni 1940, i slutet av detta år ett 60-tal eller så

gott som samtliga 2-axliga rälsbussar att vara utrustade för gengasdrift,

under förutsättning att i nämnda skrivelse för ändamålet begärda medel

ställas till styrelsens förfogande och leveranserna fullgöras planenligt. För

att i nuvarande situation i största möjliga utsträckning kunna utnyttja rälsbussarna,

vilket är angeläget icke blott av tidtabellstekniska och driftekonomiska

skäl utan även på grund av den knappa tillgången på annan dragkraft,

torde ytterligare 35 å 40 räisbussar, samtliga av boggityp, böra omändras

för gengasdrift, för vilket ändamål erfordras ett belopp av 150,000

kronor utöver i förenämnda skrivelse angivna 250,000 kronor. Avsett är

emellertid att taga nu begärda medel i anspråk endast örn genom praktiska

prov med de boggirälsbussar, å vilka gengasaggregat för närvarande hålla

på att inmonteras, blivit fullt klarlagt, att även rälsbussar av denna större

typ utan olägenhet kunna apteras för gengasdrift. För närvarande råder

nämligen viss osäkerhet i detta hänseende, enär, som nyss framhållits, hittills

endast 2-axliga och alltså mindre och lättare fordon blivit försedda

med dylika aggregat. Av statens järnvägars bilpark, som f. n. uppgår till

i runt tal 550 fordon (500 bussar och 50 lastbilar), torde med inräknande

av det antal, för vilket anslag begärts i ovannämnda skrivelse, till instundande

höst 113 eller cirka 20 % vara utrustade för gengasdrift.

För att i händelse av ytterligare minskning i tilldelningen av flytande motorbränsle

säkerställa att trafiken åtminstone nödtorftigt kan upprätthållas

i ungefär samma omfattning som f. n., d. v. s. 40 % av den normala, synes

det angeläget, att ytterligare minst 50 fordon förses med utrustning för

gengasdrift. För detta ändamål erfordras ett lika stort belopp som det i

ovannämnda skrivelse begärda eller alltså cirka 275,000 kronor.

I nyssnämnda skrivelse hade järnvägsstyrelsen hemställt, att däri angivna

medel skulle anvisas ur statens järnvägars förnyelsefond. För det fall

Bihang till urtima riksdagens protokoll 19 W. 1 sami. Nr 1. o

s. 60 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

att så kommer att ske torde givetvis även nu begärda ytterligare medel böra

anvisas på detta sätt.

Enligt vad styrelsen under hand erfarit bär emellertid under beredningen

inom vederbörande departement av framställningen av den 17 juni 1940

alternativt ifrågasatts att anvisa i denna skrivelse begärda medel å kapitalbudgeten.

Häremot är från styrelsens sida intet annat att erinra än att,

därest så sker, ett mot åtminstone viss del av kapitalanslaget svarande avskrivningsanslag

samtidigt torde böra anvisas å driftbudgeten, enär berörda

kapitalinvestering icke kan anses betingad enbart av järnvägsekonomiska

skäl utan även av omsorgen att såvitt möjligt förebygga de olägenheter,

som allt för stora inskränkningar i eller ett fullständigt inställande av den

av statens järnvägar uppehållna motortrafiken å järnväg och landsväg måste

vålla därav berörda orter och befolkning, och enär dessutom frågan i vad

mån statens järnvägar skola bliva skyldiga att förränta för nu ifrågavarande

ändamål anvisade medel måste vara i viss mån avgörande för den

takt, i vilken styrelsen anser sig böra vidtaga åtgärder i berörda hänseende.

Tillhopa med de i styrelsens skrivelse den 17 juni 1940 begärda medlen

skulle alltså enligt järnvägsstyrelsens framställning för anskaffning av gasgeneratorer

behöva anvisas 1,050,000 kronor.

Jag anser det angeläget, att den relativt omfattande motortrafik, som bedrives

av statens järnvägar såväl järnvägs- som landsvägsledes, i möjligaste

mån kan upprätthållas även under nu rådande förhållanden med brist på

flytande bränsle. Då såsom jag under punkten 1 framhållit gengas visat sig

utgöra en efter förhållandena tillfredsställande ersättning för flytande motorbränsle,

synes det föreligga skäl att i den utsträckning, som det nuvarande

läget kan anses motivera, fortsätta det påbörjade arbetet för omändring till

gengasdrift av de inom statens järnvägar begagnade motorfordonen. Enligt

järnvägsstyrelsens nu föreliggande framställningar skulle ytterligare omkring

80 rälsbussar, 25 lokomotorer och 110 landsvägsfordon förses med gengasaggregat.

Sammanlagda kostnaden härför är beräknad till 1,050,000 kronor.

I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag det handelspolitiska läget i vad

avser import av flytande bränsle vara synnerligen ovisst, varför jag finner

det motiverat, att gengasaggregat för statens järnvägar anskaffas i den av

järnvägsstyrelsen föreslagna omfattningen. Det äskade beloppet har ej givit

mig anledning till erinran. Enligt vad jag erfarit har järnvägsstyrelsen redan

vidtagit förberedande åtgärder för anskaffningens snabba genomförande.

Vad angår finansieringen av utgiften anser jag i likhet med riksräkenskapsverket

och i anslutning till vad jag uttalat under punkten 1, att statens

järnvägars förnyelsefondsmedel icke böra komma i fråga. Jag förordar för

min del, att anslag å kapitalbudgeten uppföres för ändamålet. Frågan örn

och i vad mån anslaget bör avskrivas torde i annat sammanhang få upptagas

till prövning på föredragning av chefen för finansdepartementet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Gengasaggregat för statens järnvägar å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 1,050,000.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

61

Luftfartsfonden.

[4.] 3 a. Byggande oeh förbättring av flygplatser, reservationsanslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag anvisade riksdagen till

byggande och förbättring av flygplatser å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1938/39 ett reservationsanslag av 500,000 kronor och för budgetåret

1939/40 reservationsanslag av 3,500,000 kronor, därav 3,000,000 kronor å

tilläggsstat I. Sistnämnda medelsanvisning ingick som ett led i olika åtgärder

för stärkande av landets försvarsberedskap. Med hänsyn till de relativt stora

belopp, som sålunda anvisats, ansåg jag mig i 1940 års statsverksproposition

icke kunna förorda bifall till ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt

förslag om anvisande av anslag för ändamålet för innevarande budgetår.

I nämnda proposition uttalade jag vid anmälan av styrelsens framställning,

att därest redan anvisade medel icke skulle förslå för tillgodoseende av militära

krav å civila flygfältsarbeten, vilka ansåges icke kunna uppskjutas, medel för

ändamålet syntes få tagas i anspråk i den för förskottsstaten för försvarsväsendet

m. m. gällande ordningen.

I skrivelse den 30 maj 1940 hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

■— jämte det styrelsen överlämnade en sammanställning över dittills jämlikt

särskilda av Kungl. Maj:t meddelade beslut disponerade medel av anslaget

till byggande och förbättring av flygplatser — att för fyra i skrivelsen närmare

angivna flygfältsarbeten måtte anvisas ett sammanlagt belopp av 2,900,000

kronor.

På grund av innehållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse torde

någon närmare redogörelse för detsamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet,

utan riksdagens vederbörande utskott torde därom böra erhålla erforderliga

upplysningar genom handlingarna, som komma att tillhandahållas

utskottet.

Med anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning bemyndigade

Kungl. Maj:t genom beslut den 21 juni 1940 styrelsen att för en

kostnad av högst 1,900,000 kronor utföra tre av de i styrelsens skrivelse åsyftade

arbetena. I samband därmed föreskrev Kungl. Majit, att nämnda utgift

skulle bestridas av det under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,

uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet.

För täckning av ifrågavarande medelsanvisning torde medel böra äskas å

tilläggsstat I för det löpande budgetåret.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 1,900,000.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Fonden för statens aktier.

[5.] a. Teckning av aktier i aktiebolaget transitotrafik, reservationsanslag.

Genom beslut den 21 juni 1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt chefen för

kommunikationsdepartementet att själv eller genom av honom förordnat

ombud för statens räkning teckna aktier till ett nominellt belopp av 399,500

kronor i ett då under bildande varande bolag med uppgift att idka transportverksamhet

jämte annan därmed förenlig rörelse. I samband därmed föreskrev

Kungl. Majit, att nämnda utgift skulle bestridas av det under kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget till

försvarsberedskapens stärkande i allmänhet.

Sedan de fem stiftarna av bolaget tecknat vardera en aktie å nominellt

100 kronor i bolaget samt teckning för statens räkning av förutnämnda aktiebelopp

å 399,500 kronor skett, konstituerades bolaget vid sammanträde den

26 juni 1940, därvid såsom firmabeteckning för bolaget antogs aktiebolaget

transitotrafik. Till ledamöter i bolagets styrelse utsågos vid sammanträdet

generaldirektören Henning Leo, distriktschefen Axel Edvard Paulson, direktören

Carl August Wicander, direktören i Sveriges industriförbund Gustaf

Carl Axel Settergren och direktören i södra Sveriges stuvareförbund, sjökaptenen

Eric Ericsson.

Med hänsyn till sambandet mellan Kungl. Majits förenämnda beslut den

21 juni 1940 och Kungl. Majits beslut den 5 juli 1940 angående uppförande

av en lagringsanläggning för flytande bränsle torde jag i detta sammanhang

jämväl få anmäla frågan örn täckning av viss genom sistnämnda beslut

skedd medelsanvisning. Genom beslutet den 5 juli 1940 uppdrog Kungl. Majit

i anledning av framställningar från bensin- och oljenämnden samt statens

bränslekommission — över vilka framställningar utlåtanden avgavos av statens

transportkommission och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — åt nämnda

styrelse att med anlitande av det till anläggningar för oljelagring ovan jord

för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket

anvisade reservationsanslaget av 2,500,000 kronor anskaffa och på

närmare angiven plats färdigställa tre cisterner för flytande bränsle. Genom

samma beslut bemyndigade Kungl. Majit vidare väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att för en kostnad av högst 185,000 kronor i samråd med statens

bränslekommission och aktiebolaget transitotrafik utföra för cisternernas uppförande

på förutsatt plats erforderliga transport- och andra arbeten. Tillika

föreskrev Kungl. Majit, att sistnämnda kostnad skulle bestridas av det under

kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget

till kommunikationsverken.

Med hänsyn till här ifrågavarande ärendens natur torde någon ytterligare

redogörelse för desamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet, utan riksdagens

vederbörande utskott torde därom böra erhålla erforderliga upplysningar

genom handlingarna, som komma att tillhandahållas utskottet.

För täckning av de i det föregående omnämnda förskottsanvisningarna fran

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

63

beredskapsstaten för försvarsväsendet m. m., 399,500 kronor och 185,000

kronor, torde medel böra äskas å tilläggsstat för det löpande budgetåret. Under

denna punkt gör jag framställning örn anvisande av förstnämnda belopp.

Anslaget för täckning av sistnämnda belopp torde såsom avseende fonden för

förlag till statsverket böra anvisas under nästföljande punkt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Teckning av aktier i aktiebolaget transitotrafik å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 399,500.

Fonden för förlag till statsverket.

[6.] 1 a. Uppförande av en lagringsanläggning för flytande bränsle,

reservationsanslag. Under åberopande av vad jag under nästföregående

punkt anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av en lagringsanläggning för flytande

bränsle å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av.......... kronor 185,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

65

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1 augusti 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt

anför därvid följande.

Statens allmänna fastighelstond.

fl.] 7 a. Byggnads- och inredningsarbeten vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag. Flertalet av de teoretiska institutionerna

vid karolinska institutet äro för närvarande inrymda i byggnaderna

å tomten vid Hantverkargatan 3 i Stockholm. Den s. k. mellanbyggnaden

inrymmer de patologisk-anatomiska, bakteriologiska och kemiska institutionerna.

Vidare disponerar serafimerlasarettet för obduktioner och patologiska

undersökningar lokaler i den patologisk-anatomiska institutionen.

För den rättsmedicinska institutionen har på tomten uppförts en särskild

mindre byggnad.

Med hänsyn till karolinska institutets trängande behov av bättre, rymligare

och mera modernt inrättade och utrustade lokaler beslöt 1930 års riksdag

(skrivelse nr 386), att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset,

samt nya lokaler för institutets teoretiska institutioner skulle uppföras å

Norrbackaområdet i Solna socken.

1931 års riksdag (skrivelse nr 286) beslöt därefter, att uppförandet av karolinska

sjukhuset i första byggnadsetappen skulle omfatta bland annat en

patologisk institution (avdelning).

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Frågan om nybyggnader för karolinska institutets övriga teoretiska institutioner,

administrationsbyggnader m. m. behandlades vid 1937 års riksdag,

som anvisade 100,000 kronor till utförande av förarbeten för byggnadsföretaget.

En utförlig redogörelse för byggnadsfrågan har lämnats i propositionen

nr 219/1937, till vilken hänvisas. Ytterligare anslag har därefter endast

beviljats för sådana arbeten, som borde utföras samtidigt med byggnadsarbetena

för statens institut för folkhälsan. Däremot har byggnadsföretaget

uppförts på beredskapsstat för budgetåren 1938/39 och 1939/40.

Den patologiska avdelningen vid karolinska sjukhuset skall fungera såsom

karolinska institutets patologisk-anatomiska institution. Professorn i patologisk

anatomi vid institutet är föreståndare för denna avdelning och den

patologiska verksamheten vid serafimerlasarettet. För denna verksamhet inrättades

genom beslut av 1939 års lagtima riksdag på serafimerlasarettets stat

en befattning som prosektor. Det förutsattes därvid, att lokaler för ändamålet

tills vidare skulle beredas inom karolinska institutet.

I skrivelse den 3 november 1939 anhöll kanslern för rikets universitet, att

Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt byggnadsstyrelsen att i samråd med karolinska

institutets lärarkollegium och direktionen för karolinska sjukhuset

verkställa utredning rörande utnyttjande av den patologisk-anatomiska institutionens

lokaler vid Hantverkargatan för utvidgning av de kemiska och

rättsmedicinska institutionerna samt för den patologiska verksamheten vid

serafimerlasarettet.

I framställningen hänvisas till skrivelser från karolinska institutets lärarkollegium,

i vilka bland annat anförts:

Den patologisk-anatomiska institutionen torde inom kort överflyttas till

nybyggnad vid Karolinska sjukhuset. Det syntes kollegiet angeläget, att de

iedigblivna lokalerna kunde utnyttjas i avvaktan på det planerade förflyttandet

av de teoretiska institutionerna, varigenom en lättnad kunde beredas i

det svåra nödläge, som under en mycket lång följd av år blivit framvisat.

De medicinsk-kemiska och rättsmedicinska institutionerna vore sedan

länge i starkt behov av omedelbar utvidgning. Detta behov av lättnad i den

medicinsk-kemiska institutionens trångboddhet framginge av den planerade

utvidgningen genom nybyggnad på Norrbacka-området. Härvid skulle förutom

en välbehövlig modernisering erhållas en utvidgning i effektivt utrymme

från 850 kvm. till 2,000 kvm., varjämte en avlastning skulle komma till

stånd genom att det i den kemiska avdelningen inhysta medicinska Nobelinstitutet

finge egna lokaler med omkring 700 kvm. Då den kemiska avdelningen

och Nobelinstitutet liksom hittills i full utsträckning utnyttjade varandras

i avsevärd grad genom donationer tillkomna apparatutrustning, vore

de beroende av varandra och kunde icke utan stora kostnader med bibehållen

effektivitet skiljas.

En omedelbar utvidgning av den kemiska institutionen inom den förefintliga

byggnaden skulle i synnerhet få stor betydelse för undervisningen.

Denna hade att kämpa med så stora svårigheter att ett verkligt nödläge förelåge.

Omkring 260 studerande undervisades där årligen, och för 180 av dessa

måste plats beredas för eget laborationsarbete, vilket påginge dagligen under

terminerna, uppdelat på fyra kurser (docentkurser ej inräknade). Dylika la
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

67

borationskurser krävde utrymme och handledning. Det bristande utrymmet

medförde, att inga av de fyra kurserna kunde bedrivas samtidigt. De måste

därför koncentreras, vilket vore till men för resultatet, ty det hade visat sig,

att många studerande hade svårt att tillgodogöra sig en sådan alltför starkt

koncentrerad undervisning. Utrymmesbristen inverkade också på många

sätt direkt ofördelaktigt på undervisningens kvalitet. Svårigheterna att handleda

praktiskt laborationsarbete växte med antalet studerande på helt annat

sätt än vid enbart demonstrationer och katedrala föreläsningar, och antalet

laboranter vöre för stort i förhållande till utrymme och personal. Vid kursen

i allmän kemi undervisades som vanligt 50 elever mot (höstterminen 1939)

25 i Lund och 28 i Uppsala.

Det utrymme, som kunde vinnas, örn den nuvarande patologisk-anatomiska

institutionens lokaler finge disponeras i erforderlig utsträckning, skulle helt

användas för undervisning. De nödvändiga omändringarna innefattade uppförandet

av en spiraltrappa, dragandet av ledningar för vatten och avlopp

samt gas och i mindre omfattning för elektricitet med armatur samt anskaffandet

av laborationsbord. De senare kunde få ett enkelt utförande eller alternativt

byggas för framtida bruk i den planerade nybyggnaden på Norrbacka-området.

Reparations- och bättringsarbeten torde endast behövas i

ringa omfattning.

Ej mindre trängande vore behovet av utvidgade lokaler för den rättsmedicinska

institutionen. Denna institutions byggnad, vilken på sin tid uppfördes

endast såsom ett rent provisorium i avvaktan på karolinska institutets

planerade förflyttning från tomten vid Hantverkargatan och blott för täckande;

av det då mest omedelbara lokalbehovet, innehölle ej mer än en föreläsningssal,

ett litet laborationsrum, två mindre rum samt på vinden ett

museirum, allt med en sammanlagd golvyta av 166 kvm. Någon obduktionslokal

funnes ej i institutionsbyggnaden och föreläsningssalen vöre numera

alldeles för liten för att kunna användas för sitt ändamål. Obduktionerna och

den i samband med dessa bedrivna undervisningen hade därför hittills måst

försiggå å den patologiska institutionen samt de katedrala föreläsningarna

dels å denna institution och dels å den histologiska institutionen. Endast genom

att cheferna å dessa institutioner välvilligt ställt lokaler till förfogande,

bade sådana kunnat erhållas för undervisningen i rätts- och statsmedicin.

När nu den patologiska institutionen avflyttade, måste den rättsmedicinska

institutionen, om undervisningen i rätts- och statsmedicin skulle kunna fortgå,

i erforderlig utsträckning få disponera dess föreläsningssal och obduktionslokaler

jämte förberedelserum och för obduktionsverksamheten nödig

expeditionslokal. Då den rättsmedicinska institutionen saknade läsrum för

de studerande samt särskilt arbetsrum för amanuenser och för å institutionen

tillfälligt arbetande forskare, någonting som berett stora svårigheter i

arbetet, måste institutionen även få till sin disposition erforderligt antal rum

för dessa ändamål. Slutligen vore i den rättsmedicinska institutionsbyggnaden

det nuvarande laboratorieutrymmet alldeles otillräckligt. Institutionens

laboratorium hade nämligen en golvyta, som icke uppginge till 13 kvm. Genom

att i samband med övertagandet av de omtalade lokalerna i den nuvarande

patologiska institutionsbyggnaden vissa ändringsarbeten bleve utförda

å den rättsmedicinska institutionsbyggnadens föreläsningssal skulle ett avsevärt

utökat laboratorieutrymme för en jämförelsevis ringa kostnad kunna

vinnas.

Av handlingarna i ärendet inhämtas ytterligare, att föreståndaren för den

kemiska institutionen, professorn Einar Hammarsten, beträffande behovet

av nya undervisningslokaler yttrat följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

26 anställda personer arbetade för närvarande inom institutionen. Laborationsutrymme

skulle beredas för omkring 200 studerande per år. Lokalerna

kunde icke ventileras på annat sätt än genom att öppna fönster

och dörrar. De lufttrummor, som funnes för dragskåp, kunde ej bringas

att fungera i önskvärd riktning på annat sätt än genom att insätta fläktar

i trummorna. Så hade även skett i viss utsträckning för att avvärja eldfaran

i någon mån. Ytterkläder och laborationsroclcar måste till övervägande

del upphängas i rum, där laborationer påginge, vilket hindrade rörelsefriheten.

Kursrum och läsrum samt skriv- och mottagningsrum saknades.

Nödvändiga skrivbord vore uppställda mellan laborationsborden.

En del av vattenledningarna vore så igengrodda, att tillräckligt vattentryck

icke kunde erhållas, vilket utgjorde ett dagligen återkommande hinder för

vissa arbeten.

Genom bidrag från The Rockefeller Foundation hade det blivit möjligt att

anskaffa en stor och dyrbar apparatutrustning, vilkens utnyttjande och

vård krävde lämpliga lokaler. Eldfaran hade år 1938 fått en bjärt belysning,

då apparaturen genom eldsvåda blev skadad. Ett senare tillbud till

eldsvåda hade avvärjts men kunde lätt orsakat en omfattande skadegörelse.

Förefintligheten på flera ställen inom institutionen av spänningar på mellan

fem- och tiotusen volt utgjorde en ständig fara med hänsyn till den ytterliga

koncentreringen av apparaturen. Apparaterna störde i hög grad varandra,

och härför liksom för eldfaran bure lokalernas oerhörda belastning

största skulden.

I yttrande den 7 mars 1940 har byggnadsstyrelsen meddelat, att karolinska

institutets patologisk-anatomiska institution den 1 februari 1940 flyttat till

karolinska sjukhuset å Norrbacka samt vitsordat, att de nuvarande lokalerna

för de kemiska och rättsmedicinska institutionerna vore mycket otidsenliga.

På styrelsens begäran hade representanter för institutets lärarkollegium

och serafimerlasarettets direktion överlämnat ett program för utnyttjande

av den patologisk-anatomiska institutionens lokaler vid Hantverkargatan.

Detaljerna i programmet hade utformats av professorn Einar Hammarsten

och föreståndaren för den rättsmedicinska institutionen, professorn Wilhelm

Bosaeus.

Enligt det uppgjorda förslaget skulle serafimerlasarettets patologiska avdelning

fortfarande disponera vissa lokaler inom den förutvarande patologisk-anatomiska

institutionen. Andra lokaler skulle disponeras av såväl

den patologiska som den rättsmedicinska avdelningen. Övriga utrymmen

skulle fördelas mellan den kemiska och den rättsmedicinska institutionen.

Kostnaderna för de ifrågasatta ändrings- och inredningsarbetena beräknas

av byggnadsstyrelsen till 143,000 kronor.

Kostnaderna för ändringsarbetena inom den rättsmedicinska institutionen,

vilka arbeten huvudsakligen avsåge omändring av föreläsningssalen till laboratorium,

beräknas av byggnadsstyrelsen till 4,000 kronor.

Beträffande arbetenas art och omfattning i övrigt hänvisas till handlingarna.

Byggnadsstyrelsen har framhållit, att ändringsarbetena omfattade relativt

små byggnadsarbeten men rätt omfattande inredningsarbeten. Vidare har

styrelsen anfört:

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

69

Då nybyggnad för den kemiska institutionen vore avsedd att uppföras

å Norrbackaområdet, skulle de ifrågasatta ändringarna endast avse en tillfällig

lösning av institutionens lokalfråga. På grund härav och då icke

nu kunde avgöras i vad mån en blivande stadsplaneändring för området

kunde påverka byggnaden, ställde sig styrelsen, trots att de föreslagna arbetena

skulle medföra förbättring av institutionens nuvarande dåliga lokalförhållanden,

tveksam, örn det kunde anses lämpligt att vidtaga så omfattande

och dyrbara inredningsarbeten som ifrågasatts.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anbefalldes byggnadsstyrelsen att efter

samråd med vederbörande professorer inkomma med förslag till sådana provisoriska

ombyggnads- och inredningsarbeten inom ifrågavarande lokaler, som

befunnes oundgängligen nödvändiga för tillgodoseende av undervisningens

behov.

I anledning härav har professorn Hammarsten uppgjort förslag till nedskärningar

i den tidigare uppgjorda planen till utvidgning av den kemiska

institutionen. Av dennes utredning inhämtas, att allt arbete, som icke ansetts

oundgängligen nödvändigt för undervisningen, slopats, varvid även bortsetts

från lokalernas utseende. Bland annat ifrågasättes ej någon ändring av golvbeklädnaden

eller några målningsarbeten; gardiner för fönstren skulle ej

uppsättas och förbättringsarbeten i vissa lokaler ha helt slopats. Vad som

återstår är väsentligen arbeten för iordningställande av laboratorier.

Professorn Bosaeus har meddelat, att någon nedskärning av förslaget angående

den rättsmedicinska institutionen icke varit möjlig.

Kostnaderna för de nu ifrågasatta arbetena ha inom byggnadsstyrelsen

beräknats till 70,000 kronor enligt följande fördelning:

Inredningsarbeten m. m. för kemiska institutionen........... kronor 53,500

Reparation och inredningsarbeten för rättsmedicinska institutionen

.................................................. » 5,500

Iordningställande av kemiska institutionens gamla föreläsningssal

till laborationsändamål............................. » 7,000

Ändringsarbeten inom rättsmedicinska institutionens gamla föreläsningssal

.............................................. »_4,000

Summa kronor 70,000.

Byggnadsstyrelsen har framhållit, att kostnaderna för målningsarbeten inom

lokaler för den kemiska institutionen icke ingå i kostnadssumman på

70,000 kronor. Styrelsen har emellertid ansett målnings- och förbättringsarbeten

vara ofrånkomliga, om övriga av professor Hammarsten föreslagna

arbeten skola utföras, och har beräknat kostnaderna härför till 6,000 kronor.

Den sammanlagda kostnaden skulle därigenom uppgå till 76,000 kronor.

Av handlingarna inhämtas, att föreståndaren för biokemiska avdelningen

vid det medicinska Nobelinstitutet och hans medarbetare alltsedan avdelningens

inrättande år 1936, i avbidan på lösningen av dess lokalfråga, medgivits

att såsom gäster arbeta vid karolinska institutets kemiska institution. Vidare

framgår av handlingarna, att de ifrågasatta arbetena icke betingats av

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Deyxirtements
chefen.

den biokemiska avdelningens behov utan av nödvändigheten att överhuvud

taget förbättra arbetsförhållandena inom den kemiska institutionen.

Den i ärendet framlagda utredningen ger vid handen, att de kemiska och

rättsmedicinska institutionernas lokalförhållanden äro mycket otillfredsställande.

Särskilt vill jag framhålla den påtagliga brandrisk, som framkallas

av den kemiska institutionens trångboddhet. Genom en utvidgning av institutionens

lokaler skulle denna risk minskas. Vid besök på ort och ställe

har jag kunnat konstatera, att trångboddheten i hög grad försvårar icke

blott den vetenskapliga forskningen utan också undervisningen i den kemiska

institutionen. Men även den rättsmedicinska institutionen är i trängande

behov av utökade lokaler.

En lösning av dessa lokalfrågor skulle kunna ernås genom att redan nu

överflytta de kemiska och rättsmedicinska institutionerna till Norrbackaområdet,

där enligt det föregående tomter reserverats för dessa och de övriga

teoretiska institutionerna vid karolinska institutet. Kostnaderna för de

byggnadsföretag, som i så fall skulle erfordras, uppgå enligt nu föreliggande

kostnadsberäkningar till över 2 miljoner kronor. Under nuvarande förhållanden

kan jag icke tillstyrka en sådan lösning av frågan.

Ett annat alternativ är att för de kemiska och rättsmedicinska institutionerna

utnyttja de lokaler i karolinska institutets nuvarande byggnad, som

använts för patologisk-anatomiska institutionen men som blivit lediga genom

att patologiska avdelningen vid karolinska sjukhuset tagits i bruk.

Kostnaderna för de önskvärda ändringsarbetena i dessa lokaler ha av byggnadsstyrelsen

ursprungligen beräknats till 147,000 kronor. Enligt min mening

är det icke tillrådligt att utföra så kostsamma ändringsarbeten i lokaler,

som örn några år av allt att döma skola disponeras för andra ändamål.

Jag vill erinra, att riksdagen enligt skrivelse nr 344/1940 godkänt avtal mellan

Kungl. Maj:t och kronan samt Stockholms stad rörande vissa markfrågor

m. m. i Stockholm, enligt vilket institutets nuvarande fastighet skall av kronan

överlåtas till staden senast den 1 januari 1948. Byggnadsstyrelsen har

anmodats förenkla byggnadsprogrammet och kostnaderna ha härigenom

nedbringats till 76,000 kronor. I det reviderade byggnadsprogrammet ha

medtagits endast sådana provisoriska ombyggnads- och inredningsarbeten,

som äro oundgängligen nödvändiga för tillgodoseende av undervisningens

behov. Med hänsyn till de betydande fördelar för undervisningen och arbetet

vid de kemiska och rättsmedicinska institutionerna, som vinnas genom

de föreslagna arbetena, synes mig denna kostnadssumma kunna godtagas.

Jag anser mig därför böra förorda, att dessa institutioners lokalfråga

provisoriskt ordnas på föreslaget sätt och inom denna kostnadsram. Det bör

påpekas, att — örn det av mig tillstyrkta alternativet accepteras — det icke

är nödvändigt att så snart som eljest skulle vara behövligt utföra de mycket

kostnadskrävande byggnadsarbetena å Norrbackaområdet för de ifrågavarande

institutionerna, något som under nuvarande förhållanden är av be
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

71

lydelse i statsfinansiellt hänseende. Det medicinska Nobelinstitutet synes icke

böra deltaga i kostnaderna för de av mig tillstyrkta arbetena.

Då det är angeläget, att de kemiska och rättsmedicinska institutionerna

med det snaraste erhålla drägliga lokalförhållanden, torde anslag för ändamålet

böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41 under

statens allmänna fastighetsfond.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnads- och inredningsarbeten vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av......................................kronor 76,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

73

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1 augusti 1940.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

Statens utlåningsfonder.

[1.] 18. Statens sekundärlånefond för rederinäringen, reservationsan
slag.

I den av Kungl. Maj:t i propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag

angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna under budgetåret

1939/40 framlagda redogörelsen för planerade och verkställda besparingsåtgärder

m. m. avsågs, bland annat, att av de å statens sekundärlånefond för

rederinäringen för det dåvarande till ett belopp av 1,587,000 kronor för utlåning

disponibla kapitaltillgångarna 1,000,000 kronor skulle återlevereras

till riksgäldskontoret. Sedan riksdagen i skrivelsen nr 97 lämnat den sålunda

ifrågasatta besparingsåtgärden utan erinran, meddelade Kungl. Majit den

30 december 1939 beslut i ämnet.

I skrivelse den 27 juni 1940 har nämnden för statens sekundärlånefond för

rederinäringen hemställt, att det belopp å 1,000,000 kronor, som återlevererats

till riksgäldskontoret, måtte ånyo tillföras nämnda fond. Till motivering

för förslaget har nämnden anfört följande:

Innan förenämnda proposition avläts till riksdagen, hade nämnden på därom

gjord förfrågan meddelat att, såvitt nämnden då kunde bedöma lånebehovet,

ifrågavarande belopp å 1,000,000 kronor icke syntes vara för fondens

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Departements
chefen.

verksamhet behövligt. Nämnden hade emellertid därvid samtidigt förklarat

sig förutsätta att, därest lånebehovet skulle okas, fonden skulle återställas

till sin ursprungliga storlek.

På grund av omständigheter, som icke tidigare kunnat förutses, hade lånebehovet

nu hastigt ökats och nämnden hade som följd därav i princip beviljat

två lån å respektive 920,000 kronor och 36,000 kronor. Fondens för närvarande

för utlåning disponibla kapital utgjorde emellertid endast 715,000

kronor.

Över berörda framställning hava fullmäktige i riksgäldskontoret och statskontoret

yttrat sig.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava anfört i huvudsak följande:

Enligt Kungl. Maj :ts förordnande i brev den 30 december 1939 hade ett belopp

å 1,000,000 kronor av nämnda fonds kapitaltillgångar under budgetåret

1939/40 tagits i anspråk såsom besparing å riksgäldsfonden. Vid sådant förhållande

kunde beloppet ifråga ej ställas till förfogande för fonden.

Därest nämnden ansåge sig bunden av sina beslut att i princip bevilja vissa

lån, torde nämnden böra hos Kungl. Majit anhålla om anvisande å kapitalbudgeten

av erforderliga nya medel till fonden. En dylik anhållan syntes

emellertid böra begränsas att avse ett belopp av (920,000 + 36,000 —

715,000=) 241,000 kronor.

Statskontoret har framhållit, att, därest det befunnes nödvändigt att utlämna

de i ärendet omförmälda nya lånen, annan utväg för dessas finansiering

icke stöde till buds än avlåtande av framställning till riksdagen om anvisande

av medel å kapitalbudgeten.

För att nämndens för statens sekundärlånefond för rederinäringen beslut

örn beviljande av ifrågavarande båda nya lån skall kunna fullföljas -—- vilket

jag anser mig böra tillstyrka — är det tydligt, att en höjning av fondens kapital

är erforderlig. Jag förordar, i anslutning till fullmäktiges i riksgäldskontoret

förslag, att den nya medelsanvisningen begränsas till i runt tal

250,000 kronor. Anslaget torde böra såsom kapitalinvestering under statens

utlåningsfonder anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens sekundårlånefond för rederinäringen å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 250,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

75

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Folkhushållning sdepartementet.

Utdrag av protokollet över folkhushållning sär enden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 1 augusti 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler

härefter under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 samt anför därvid följande.

Fonden lör förlag till statsverket.

[1.] 11. Förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget, reservationsan
slag.

Enligt skrivelse den 14 juni 1940, nr 391, har 1940 års lagtima

riksdag bifallit Kungl. Maj:ts i proposition nr 250 gjorda förslag om bildande

under statens medverkan av ett särskilt bolag, benämnt Svenska gengasaktiebolaget,

vars verksamhet skulle inriktas på att bedriva dels en

planmässig tillverkning av gengasaggregat, dels ock förmedling och inköp,

eventuellt även beredning av för gengasdrift lämpligt bränsle. Riksdagen

har därjämte medgivit, att aktiekapitalet i bolaget finge tecknas av staten

och bestämmas till 500,000 kronor. Samtidigt har riksdagen anvisat dels

till Teckning av aktier i Svenska gengasaktiebolaget såsom kapitalinvestering

i fonden för statens aktier ett reservationsanslag av 500,000 kronor,

dels ock till Förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget såsom kapitalinvestering

i fonden för förlag till statsverket ett reservationsanslag av

3,000,000 kronor.

Stiftelseurkund för Svenska gengasaktiebolaget har utfärdats den 14 juni

1940. Samma dag har Kungl. Maj:t uppdragit åt chefen för folkhushåll
Bihang

till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 1. 7

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

ningsdepartementet att till ett nominellt belopp av 499,500 kronor teckna

aktier i bolaget. Sedan dylik teckning ägt rum och å konstituerande sammanträde

den 21 juni 1940 med aktieägarna i bolaget enhälligt beslutats,

att bolaget skulle komma till stånd, har inom folkhushållningsdepartementet

i syfte att reglera samarbetet mellan staten och bolaget upprättats följande

förslag till avtal mellan staten och bolaget:

»1 §•

Bolaget åtager sig att verka för en planmässig, inhemsk tillverkning av

gengasaggregat ävensom för en ändamålsenlig reglering av försörjningen

med bränsle till dylika aggregat.

Bolaget åtager sig att fullgöra de särskilda uppgifter, som av Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av statens bränslekommission uppdragas

åt bolaget.

2 §•

Staten åtager sig att på anfordran ställa erforderliga rörelsemedel till

förfogande för bolagets under 1 § andra stycket angivna verksamhet ävensom

att bestrida kostnaderna för nämnda verksamhet med belopp, som

Kungl. Maj:t bestämmer.

3 §■

Det åligger bolaget i avseende å dess verksamhet enligt detta avtal

att ställa sig till efterrättelse de anvisningar, som chefen för folkhushållningsdepartementet

må komma att meddela;

att så förfara att enskilt intresse icke obehörigen gynnas eller skadas;

samt att, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnaderna,

handhava rörelsen på det mest rationella och effektiva sätt.

4 §.

Bolaget förbinder sig att i enlighet med de närmare bestämmelser, bränslekommissionen

meddelar, lämna av kommissionen begärda uppgifter rörande

bolagets verksamhet.

Bolaget är skyldigt underkasta sig den granskning från riksdagens revisorers

sida, som Kungl. Maj:t må föreskriva.

5 §.

Finner bolaget någon på Kungl. Maj:t ankommande åtgärd påkallad till

främjande av ändamålsenlig utveckling av gengasdriften, har bolaget att,

med förebringande av erforderlig utredning, göra anmälan örn förhållandet

hos Kungl. Maj:t.

6 §''

Detta avtal träder i kraft så snart det undertecknats av båda de avtalsslutande

parterna samt gäller till dess detsamma från statens sida uppsäges.

»

På hemställan av chefen för folkhushållningsdepartementet har Kungl.

Majit den 28 juni 1940 bemyndigat departementschefen att å statens vägnar

underteckna förevarande avtal.

I skrivelse till folkhushållningsdepartementet den 18 juni 1940 har statens

livsmedelskommission anhållit, att uppdrag måtte lämnas Svenska gengas
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

77

aktiebolaget att snarast möjligt anskaffa gasgeneratorer till jordbruksdrift.

Vidare har Svenska gengasaktiebolaget den 12 juli 1940 hos Kungl. Maj:t

hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt bolaget att inköpa

visst antal gengasverk för jordbrukstraktorer och lastbilar ävensom

ställa medel till förfogande för detta ändamål. Till motivering för denna

hemställan bär bolaget i huvudsak anfört följande:

Bolaget hade omedelbart efter sitt bildande tagit itu med frågan örn anskaffning

av gengasverk för jordbrukstraktorer och lastbilar. Lämpliga

typer för traktorer hade redan fastställts. Själva gengasverken skulle bli

sådana, att de valfritt kunde användas vid jordbrukstraktorer — med undantag

för vissa Fordsontraktorer — eller lastbilar. Beträffande andra delar

såsom fläkt, kylare och rörförbindelser kunde det däremot bli nödvändigt

att använda delvis skilda typer.

Med hänsyn till bristen på motorfotogen och bensin vore det enligt de

uppgifter, som lämnats av bränslekommissionen, livsmedelskommissionen

och transportkommissionen, oundgängligen nödvändigt att utan tidsutdräkt

beställa ett stort antal gengasverk. Tiden hade emellertid icke medgivit, att

man från ägare av vare sig jordbrukstraktorer eller lastbilar kunnat insamla

beställningar på gengasverk. Man finge därför räkna med den risken

att en del verk kunde bli osålda, om olja och bensin åter bleve tillgängliga.

Svårigheten att bedöma den rätta fördelningen av gengasverk på

traktorer och lastbilar kunde medföra förlust på restlager av tillbehör.

Bolaget ämnade begränsa risken härför genom att utverka rätt till avbeställning

samt genom att till en början beställa tillbehör endast till ett begränsat

antal jordbrukstraktorer. Kompletterande beställningar av dylika

tillbehör skulle sedan kunna göras utan förlängning av den totala leveranstiden.

Lastbilägarna torde ofta kunna själva ombesörja montage och motorändring.

Bolaget förutsatte, att detsamma icke behövde befatta sig med eller

finansiera dessa åtgärder.

Däremot ansåges bolaget få organisera och finansiera montage och motorändring

vid jordbrukstraktorerna. Kostnaden därför hade ännu icke kunnat

fastställas med hänsyn till det stora antalet olika typer, som förekomme,

men uppskattades till 2 å 2.B miljoner kronor.

För närvarande vore det ovisst, i vad mån betalningen för gengasverken

hunne inflyta till den tid, då likvid skulle lämnas av bolaget. Bolaget ansåge

emellertid, att ett förlagskapital av 6 miljoner kronor erfordrades för de föreslagna

beställningarna.

Genom beslut den 12 juli 1940 har Kungl. Maj:t uppdragit åt Svenska gengasaktiebolaget

att snarast möjligt anskaffa visst antal gengasaggregat för

jordbrukstraktorer och lastautomobiler att av bolaget försäljas under iakttagande

av de särskilda föreskrifter, som Kungl. Majit kunde komma att meddela.

Samtidigt har Kungl. Majit medgivit, att det tidigare omnämnda reservationsanslaget

å 3,000,000 kronor till Förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget

finge tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande

anskaffning. Därjämte har Kungl. Majit hemställt till fullmäktige i

riksgäldskontoret att från det å förskottsstat för försvarsväsendet m. m. för

budgetåret 1940/41 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,

uppförda förskottsanslaget till Försvarsberedskap ens stärkande i allmänhet

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Departements
chefen.

(b) till bolaget, efter rekvisition i mån av behov, utbetala ett belopp av

3.000. 000 kronor för enahanda ändamål.

Den knappa tillgång på drivmedel för jordbrakstraktorer, som nu är för

handen, lärer, därest import av brännolja icke skulle kunna åstadkommas

under den närmaste tiden, komma att medföra, att jordbrukets maskinpark

endast i begränsad omfattning kan hållas i gång. I syfte att i görligaste mån

undanröja dessa olägenheter har Kungl. Maj:t uppdragit åt Svenska gengasaktiebolaget

att snarast vidtaga åtgärder för tillverkning och försäljning till

jordbrukare av högst 5,000 gasgenerator aggregat. Även den samhällsviktiga

lastbilstrafiken har ansetts böra tillgodoses i viss utsträckning. För dessa

ändamål har Kungl. Majit, såsom tidigare nämnts, från förskottsstat anvisat

medel till Svenska gengasaktiebolaget utöver det anslag, som av riksdagen

redan anvisats till förlagskapital åt bolaget. Ifrågavarande från förskottsstat

anvisade medel synas böra täckas genom ett särskilt reservationsanslag

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Under hänvisning jämväl till vad chefen för jordbruksdepartementet tidigare

i dag anfört i samband med förslag om äskande av anslag under nionde

huvudtiteln till bidrag till anskaffande av gasgeneratorer för jordbrukstraktorer,

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av ................ kronor 3,000,000.

[2.] 12. Statlig krigsförsäkring, reservationsanslag. För täckande av

de med den statliga krigsförsäkringsverksamheten förenade utgifterna användas

i första hand inflytande premier. För att i fall av behov tagas i anspråk

för uppfyllande av de förpliktelser, som komme att åvila statens krigsförsäkringsnämnd,

har riksdagen emellertid å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 till Statlig krigsförsäkring anvisat ett reservationsanslag av

50.000. 000 kronor.

I skrivelse till folkhushållningsdepartementet den 19 juli 1940 har statens

krigsförsäkringsnämnd meddelat, att det för närvarande icke vore möjligt att

överblicka hur stort anslag, som kunde vara erforderligt utöver sålunda anvisat

anslag av 50,000,000 kronor. Ehuru det ännu icke vore möjligt att

ens tillnärmelsevis fastställa hur stor förlusten bleve genom avstängningsåtgärderna

västerut och den mängd varor, som i samband härmed utlossats i

olika hamnar, hade man enligt nämndens uppfattning all anledning räkna

med, att ovannämnda anslag av 50,000,000 kronor härigenom, åtminstone i

huvudsak, komme att förbrukas. Såväl risken för ytterligare förluster som

bärkraftigheten av i utlandet meddelade återförsäkringar vöre omöjliga att

bedöma. Försiktigheten bjöde emellertid, att ett ytterligare belopp av omkring

50,000,000 kronor uppfördes å tilläggsstat för att tagas i användning,

därest så skulle visa sig erforderligt.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

79

Såsom krigsförsäkringsnämnden anfört är det för närvarande ytterst svårt Departemenisatt

bedöma, om eller i vilken utsträckning ytterligare medel erfordras för ch^m''

täckande av kostnaderna för den statliga krigsförsäkringen. Jag biträder

nämndens förslag, att ytterligare medel ställas till förfogande för att i fall av

behov tagas i anspråk. Mot det för ändamålet beräknade anslagsbeloppet,

50,000,000 kronor, har jag icke något att erinra.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statlig krigsförsäkring å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................kronor 50,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Persson.

Bihang till urtima riksdagens protokoll Idig. 1 sami. Nr 1,

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

21 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (21)

21 kopplingar.

  1. 2SärU 1940:78 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts förslag dels om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41, dels ock i s. 1 i texten
  2. 2SärU 1940:39 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 av vissa ytterligare anslagsmedel för olika försva a9 i texten
  3. Rskr. 1940:45 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående vissa anläggningar vid flottans skiffcroljeverk å Kinnekulle. s. 8 i texten
  4. 2SärU 1940:33 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag angående vissa anläggningar vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle. s. 1 i texten
  5. Rskr. 1940:10 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillåggsstat 1 för budgetåret 1940141, i vad propositionen avser sjunde huv a1 i texten

Visa alla 21