Sök i Ratio Lex

Angående medgivande för Stockholms stad att vidtaga vissa åtgärder för reglering av Mälaren m. m

1940-05-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:19 (urtima riksdagen), Angående medgivande för Stockholms stad att vidtaga vissa åtgärder för reglering av Mälaren m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

1

Nr 19.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medgivande

för Stockholms stad att vidtaga vissa åtgärder

för reglering av Mälaren m. m.; given Solliden

den 19 augusti 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

Herman Eriksson.

Utdrag av protokollet Över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Solliden

den 19 augusti 1940.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Wigforss, Eriksson,

Bergquist.

Efter gemensam beredning inom justitie- och kommunikationsdepartementen

anför föredraganden, statsrådet Eriksson:

I skrivelse den 6 juli 1940 har kammarkollegiet underställt Kungl. Maj:ts

prövning vissa frågor, som sammanhänga med ett vid Österbygdens vattendomstol

anhängig! mål örn reglering av vattenståndet i Mälaren för tillgodoseende

av sjöfarten i farlederna mellan Mälaren och Saltsjön. För detta ändamål

skulle såsom en första etapp en rörlig damm under Biksbron över Norrströms

norra gren anläggas och rensning utföras i denna gren mellan Biksbron och

Norrbro samt såsom andra etapp damm med lucka anläggas över Norrströms

södra gren.

Med den begärda regleringen avses i första etappen att — med begagnande

av dammen i Norrströms norra gren, en avtappningskanal vid Karl Johans

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 19. mi ro

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 19.

Torg, slussen vid detta torg, en kulvert vid Skanstull, slussen i Hammarbyleden,

kanalslussen i Södertälje samt en utspolningsöppning i dammen över

gamla kanalmynningen i Södertälje och en kulvertledning i Vettersgatan i

samma stad — vid normalt lågvatten hålla vattenytan i Mälaren vid höjden

omkring + 4.io och vid lägsta lågvatten icke under + 4.oo men sänka högvattenstånden

så, att vattenytan vid högsta flöden hålles vid omkring + 4.9 0,

i intet fall över +4.95 och i övrigt enligt en i ansökningen hos vattendomstolen

närmare angiven plan. I den andra etappen avses med regleringen att

med begagnande av dammen över Norrströms södra gren jämte anordningarna

vid förut nämnda regleringsställen vid normalt och lägsta lågvatten hålla

vattenytan på sätt nyss sagts men sänka högvattenstånden så, att vattenytan

vid högsta flöden ej överstiger +4.70 och i övrigt enligt angiven plan. De

angivna höjderna avse höjden i meter över slusströskeln i slussen vid Karl

Johans Torg i Stockholm.

De nya regleringsdammarna äro avsedda att förläggas den ena såsom förut

nämnts under Riksbron och den andra i strömmens södra gren ungefär mitt

för långsidan av kanslihusets huvudbyggnad nära vinkelrätt över strömmen

till kajen å Helgeandsholmen, som träffas ungefär där dess västra avrundning

börjar.

I sin skrivelse har harn mari; olle giel, som den 7 juni 1940 beslutat att i

vattenmålet föra talan för bevakande av det allmännas rätt och intressen i målet,

till en början meddelat, att dammanläggningarna skulle komma att beröra

kronans rätt i åtskilliga avseenden. Dammen över den norra strömgrenen

skulle erhålla sitt norra landfäste å mark, som vore kronan tillhörig, men som

finge av staden nyttjas för gatuändamål. Det södra landfästet komme att

ansluta till kronan tillhörig tomtmark å Helgeandsholmen. Dammen över den

södra strömgrenen komme att erhålla sitt norra landfäste å kronan tillhörig

tomtmark å Helgeandsholmen och det södra vid kanslikajen å mark, som vore

kronan tillhörig men enligt stadsplan utlagd till allmän plats och som staden

ägde disponera, så länge den användes för sådant ändamål.

Beträffande rättsläget i fråga om rätten till vatten m. m. i Norrströms olika

grenar anför kammarkollegiet:

Vatten och grund samt fiske i Norrströms olika grenar tillhöra kronan.

Genom 1436 års privilegiibrev har Stockholms stad till evärdlig ägo fått åtnjuta

den rättigheten, »att stadsens fiskare finge fri och obehindrade fiska i

allom kronona och rikesins allmänningsvatten kring örn Stockholm i saltörn

sjö och färskom, dock ohindradom och oförsummadom hwars mans sunderlikom

och beskedelikom ägodelom till land och vatten». Rättigheten, som

närmast kan angivas såsom en upplåtelse till allmänhetens begagnande, en

allemansrätt, har emellertid icke utgjort hinder för kronan att senare giva

privilegier och rättigheter till enskilda och staden att anlägga särskilda fiskeverk

eller använda andra fasta fisken inom strömmens olika grenar.

Genom ett den 25 mars 1662 utfärdat öppet brev för Stockholms stad att

njuta fri disposition över Norrström efterlät Kungl. Majit till staden till en

evärdlig possession icke allenast fri disposition över strömmen med däruti

varande kvarn och lana utan gav därjämte staden tillstånd att på läglig ort i

samma ström uppbygga ett tjänligt slaktarehus. Vidare skulle staden hava

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

rättighet att inrätta flera laner och verk därsammastädes, så vida de icke

prejudicerade andras rätt och fick staden nyttja sin kommoditet bäst den

kunde och gitte, dock under villkor att bron till stadens prydnad väl underhölles

och att årligen lämnades 1,200 daler silvermynts rekognition samt kvarntullen

förbehölls kronan. Från nämnda avgift befriades staden genom Kungl.

Maj:ts brev och resolution den 5 april 1671.

Omständigheter, på vilka kollegiet icke i detta sammanhang anser sig böra

ingå, synas ådagalägga, att 1662 års brev endast kan avse den norra strömgrenen

i Norrström, men däremot icke strömmens övriga grenar. Den rätt,

som uppläts till staden, torde närmast kunna betecknas såsom en rätt till

strömfallet i den norra grenen av samma natur som en kvarnrätt. Någon motsvarande

upplåtelse har däremot icke skett beträffande den södra grenen av

Norrström (Stallkanalen), utan vattenrätten torde där utan inskränkning av

någon stadens rätt tillkomma kronan.

Den här lämnade redogörelsen för rättsläget ger ett summariskt uttryck för

kronans rättsanspråk. Dessa hava emellertid icke lämnats obestridda av

Stockholms stad, som torde vilja göra gällande äganderätt till såväl Strömgatan

som Kanslikajen. Vidare har staden åtminstone tidigare ansett, att

genom 1662 års ovanberörda brev staden erhållit fri disposition över de särskilda

grenarna i hela Norrström. Något rättsligt avgörande föreligger icke

beträffande kronans och stadens ovanberörda anspråk.

Den tomtmark på Helgeandsholmen, som skulle beröras av dammfästena,

torde, uttalar härefter kollegiet, stå under riksbanksfullmäktiges och riksgäldsfullmäktiges

förvaltning, medan bevakningen av kronans rätt och intressen i

övrigt torde ankomma på kammarkollegiet. I anslutning härtill anför kollegiet:

De nya dammarna för regleringsföretaget komma att utföras på vatten- peli

strandområden, till vilka kronan torde få anses hava äganderätt eller till vilka

kronan kan framställa anspråk på sådan rätt. Om icke kronans anspråk underkännas

genom laga kraftägande dom, torde anläggningarna icke kunna utföras

med mindre kronan lämnar sitt medgivande därtill, och ett sådant medgivande

torde kunna förbindas med anspråk på ersättning för i anspråk tagna områden

och vattenkraften.

Emellertid torde elef vara ett betydande intresse för sjöfarten icke blott

inom Stockholms hamn utan på Mälaren i dess helhet, att en reglering av sjöns

lågvattenstånd åvägabringas. Likaledes torde det vara ett allmänt intresse

berörande hela Mälarbygden, att översvämningarna vid Mälarens vårflöden begränsas

och avtappningen av vårfloden sker snabbt. Statsmakterna hava ock

visat intresse för Mälarens reglering och ställt arbetskrafter och medel till

förfogande för utredningsarbetet härom.

Under föreliggande omständigheter torde det kunna ifrågasättas, om icke

tillstånd bör lämnas till regleringsdammarnas utförande utan hinder av den

rätt kronan kan äga till Norrström och dess stränder samt utan annan ersättning

än för skada eller intrång å staten tillhörig tomtmark eller byggnader och

anläggningar.

Regleringsföretaget är av beskaffenhet att jämlikt 4 kap. 13 § vattenlagen

skola underställas Kungl. Maj :ts prövning. Det är emellertid av viss betydelse

för målets handläggning, att frågan örn kronans ställning till företaget i ovan

angivna hänseenden dessförinnan klarlägges. Kammarkollegiet torde eljest

vara nödsakat att i vattenmålet framställa erinran mot det nu sökta företaget

under hänvisning till att staden icke torde äga för ändamålet förfoga över de

områden, där regleringsdammarna skola utföras. Anspråk på ersättning måste

vidare framställas bland annat för kronan tillhörig vattenrätt, som tages i

anspråk för regleringen. Det kan förutses, att dessa yrkanden, som sannolikt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Majus proposition nr 19.

icke komma att lämnas obestridda av staden, skola leda till en tidsödande och

kostsam process.

Om, såsom kollegiet antagit, kronan bör framställa ersättningsanspråk

endast för skada å tomtmark eller byggnader och anläggningar, synes en

sådan vidlyftig process böra undvikas. Detta torde förutsätta, att ovan angivna

tillstånd till regleringsdammarnas utförande utan hinder av kronans

rätt lämnas, oberoende av Kungl. Maj:ts prövning av regleringsföretagets

tillåtlighet enligt 4 kap. 13 § vattenlagen och så snart som möjligt. Tillståndet

torde måhända icke kunna lämnas utan riksdagens medverkan, även örn det

icke är fråga om ett avhändande av någon kronans rätt utan endast att taga

vissa områden och rättigheter i anspråk för ett allmännyttigt företag.

Under åberopande av det anförda hemställer kammarkollegiet, att Kungl.

Maj:t måtte förklara, att do regleringsdammar i Norrström, som prövades

erforderliga och lämpliga för reglering av sjön Mälaren, finge komma till utförande

utan hinder av den rätt, kronan kunde äga till Norrström och dess

stränder, dock under förbehåll för ersättning för skada eller intrång å staten

tillhörig tomtmark eller byggnader och anläggningar, ävensom bemyndiga

kammarkollegiet att i det nu anhängiga vattenmålet göra de medgivanden,

som föranleddes av en sådan förklaring.

Över framställningen hava fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret

beretts tillfälle avgiva yttranden.

Fullmäktige i riksbanken hava i sitt yttrande anfört:

Såsom av kammarkollegiets framställning framgår, avser densamma icke

bemyndigande för ämbetsverket att bevaka kronans rätt i fråga örn »den

tomtmark på Helgeandsholmen, som beröres av dammfästena.» Bevakningen

härav tillkommer nämligen fullmäktige i riksbanken, i vad avser riksbankshuset

jämte därtill hörande tomtområde, samt riksgäldsfullmäktige i vad avser

riksdagshusets område, varjämte de båda fullmäktigeinstitutionerna hava att

gemensamt besluta i angelägenheter beträffande Helgeandsholmen, som icke

ankomma på fullmäktige var för sig.

Redan innan förevarande remiss kom fullmäktige i riksbanken tillhanda,

hade fullmäktige genom överståthållarämbetets försorg erhållit del av vattenrättsdomarens

i Österbygdens vattendomstol kungörelse den 11 maj 1940, varigenom

fullmäktige bereddes tillfälle att yttra sig över hamnstyrelsens förslag beträffande

ifrågavarande dammbyggnader och i samband därmed stående åtgärder.

Med anledning därav anmodade fullmäktige, efter samråd med fullmäktige i

riksgäldskontoret, byrådirektören i byggnadsstyrelsen N. Royen att verkställa

undersökning beträffande de ifrågasatta anläggningarnas inverkan på riksbyggnaderna

å Helgeandsholmen. Från Royen har sedermera inkommit en

promemoria.

Av promemorian framgår att de avsedda arbetena icke komma att innebära

försämring i nu rådande förhållanden för riksbankshusets vidkommande. Med

hänsyn härtill hava fullmäktige för sin del icke något att invända mot de

begärda anordningarna.

I anslutning härtill hava fullmäktige meddelat, att fullmäktige ur de synpunkter,

som fullmäktige hade att företräda, icke hade något att erinra mot

kammarkollegiets framställning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i sitt yttrande anfört, att av den av

byrådirektören N. Royen upprättade promemorian framginge, att de avsedda

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 19.

arbetena för vattenregleringen i visst avseende skulle komma att inverka på

riksdagshuset. Med anledning därav hade fullmäktige hös vattendomstolen för

sin del uppställt vissa förbehåll för bifall till hamnstyrelsens ansökan. Med

tillkännagivande härav hava fullmäktige meddelat, att fullmäktige ur de synpunkter

de hade att företräda icke hade något att erinra mot kammarkollegiets

framställning.

Såsom kammarkollegiet anfört förde det vara ett betydande intresse för

sjöfarten icke blott inom Stockholms hamn utan även på Mälaren i dess helhet,

att en reglering av sjöns lågvattenstånd åvägabringas. Likaledes får det anses

vara ett allmänt intresse berörande hela mälarbygden, att översvämningarna

vid Mälarens vårflöden begränsas och att avtappningen av vårflödena sker

snabbt. Genom de nu ifrågasatta regleringsåtgärderna, vilka beröra bland

annat Norrström, skulle dessa intressen tillgodoses.

Enligt kammarkollegiets mening tillhör rätten till vatten och grund samt

fiske i Norrströms olika grenar kronan. Stockholms stad gör emellertid kronan

denna rätt stridig. Om icke kronans anspråk underkännas genom laga kraftägande

dom, torde de för vattenregleringen erforderliga dammanläggningarna

i Norrström icke kunna utföras med mindre kronan lämnar sitt medgivande

därtill, och ett sådant medgivande torde såsom kammarkollegiet framhållit

kunna förbindas med anspråk på ersättning. Med hänsyn till de förutnämnda

intressena av vattenregleringens genomförande synes från kronans sida tillstånd

böra lämnas till regleringsdammarnas utförande utan hinder av den rätt

kronan kan äga till Norrström och dess stränder. Då kronans eventuella rätt

till vatten numera kan anses sakna ekonomiskt värde, synes ej heller anspråk

på ersättning böra framställas för ett medgivande att utnyttja kronans påstådda

rätt. Härigenom undvikes också en tidsödande och kostsam process. Stockholms

stad torde nämligen icke vara villig att frivilligt utgiva ersättning med

hänsyn till sina anspråk på de tvistiga rättigheterna. Ett medgivande av här

ifrågasatt slag innebär givetvis icke, att ersättning icke skall utgå för den

skada, som möjligen kan uppkomma å kronans tomtmark, byggnader eller

anläggningar vid Norrström till följd av vattenregleringen. Det tillkommer

emellertid vattendomstolen att avgöra frågan örn sådan ersättning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då varken fullmäktige i riksbanken

eller i riksgäldskontoret ur de synpunkter de hava att företräda haft något att

däremot erinra vill jag tillstyrka bifall till kammarkollegiets framställning.

Innan beslut fattas i ämnet, torde emellertid ärendet med hänsyn till sin

natur böra underställas riksdagens prövning. För att vattenmålet icke onödigt

skall fördröjas, bör proposition i ämnet lämpligen avlåtas till den nu samlade

urtima riksdagen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t ej mindre att förklara, att de regleringsdammar

i Norrström, som må prövas erforderliga och lämpliga

för reglering av Mälaren, må komma till utförande utan

hinder av den rätt, kronan kan äga till Norrström och dess

Före
draganden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

stränder, dock under förbehåll för ersättning för skada eller intrång

å kronan tillhörig tomtmark eller byggnader och anläggningar,

än även att berättiga kammarkollegiet att i det pågående

vattenmålet rörande regleringen av Mälaren göra de medgivanden,

som må föranledas av en sådan förklaring.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

Stockholm 1910. K, L, Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2SärU 1940:28 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medgivande för Stockholms stad att vidtaga vissa åtgärder för reglering av Mälaren m. m. s. 1 i texten