Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa lijålpåtgärder

9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:28 (urtima riksdagen), Angående anslag till vissa lijålpåtgärder

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

1

Nr 28.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till vissa

lijålpåtgärder; given Solliden den 31 augusti 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Solliden den 31 augusti

1940.

Närvarande:

Statsråden Quensel, Bergquist, Bagge, Domö.

Efter gemensam beredning inom finans-, jordbruks- och folkhushållningsdepartementen

anmäler statsrådet Domö fråga om vissa hjälpåtgärder

på grund av missväxt. Föredraganden anför härvid:

Gotlands läns hushållningssällskap och kristidsstyrelse ha i gemensam

skrivelse den 11 augusti 1940 hemställt dels att åtgärder måtte vidtagas för

anskaffande av nödiga mängder stråfoder och kraftfoder att tillhandahållas

länets jordbrukare till priser, som stå i rimligt förhållande till produktmjölkpriset,

dels att kontant hjälp måtte lämnas behövande jordbrukare,

förslagsvis i form av stödlån eller avbetalningslån, dels ock att åtgärder

genom statens livsmedelskommission måtte vidtagas för tryggande av tillgången

på Gotland till skäliga priser av lämpligt utsäde av höst- och vårsäd

ävensom vallfrö.

Såsom stöd för framställningen har anförts bland annat följande.

Då under den viktigaste vegetationsperioden, april—senare delen av juli,

i år å Gotland endast fallit 31 mm regn eller mindre än en fjärdedel av den

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 28. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

normala nederbörden och då även de båda närmast föregående åren varit exceptionellt

torra med endast 69 respektive 74 procent av normal årsnederbörd,

varför grundvattenytan sjunkit och vallinsådderna misslyckats, har årsväxten

i hela länet blivit svag och måste i stor utsträckning betecknas som

missväxt. Årets höskörd från fastmarken har varit obetydlig, från myrarna

något bättre och ända till medelgod på vissa områden, höstvetet utvintrade

till stor del och har sedan torkat och brådmognat, kärnan är liten och

skrumpen och torde i många fall vara oduglig eller olämplig till utsäde.

Rågen är årets bästa sädesgröda, men även denna är skadad och brådmogen

samt torde endast giva halv skörd. Vårsäden är synnerligen dåligt utvecklad

såväl till strå som kärna, lämnande föga halm och alltför groningssvag

kärna. Därtill kommer att betena givetvis voro sena och svaga, då de efter

den långa vintern med dess knapphet och fodernöd tidigt togos i bruk samt

senare legat torra och brunbrända hela sommaren.

Genom den felslagna skörden uppstår i första hand spörsmålet, hur jordbrukarna

skola kunna föda sina djur över vintern samt uppehålla deras produktion

i åtminstone den utsträckning, som är önskvärd och betryggande

för länets folkförsörjning. Härtill måste tagas i beaktande det vanligen ödesdigra

inflytande, som en stor och allmän realisation måste få för den enskilde

producenten genom låga försäljningspriser, minskade produktionsmöjligheter

med uteblivna inkomster och kanske dyra ersättningsköp.

Efter vad som nu kan bedömas, synes årets stråf oder skörd även med den

största sparsamhet endast kunna räcka till födande av nödiga dragare och

omkring hälften av den nuvarande nötkreatursstammen. Denna reducerades

visserligen under sistlidna svåra konsumtionsår med ungefär 8 procent men

en ytterligare nedsättning torde vara oundviklig och icke heller oroande,

om densamma kan lämpligt begränsas och erforderliga produktionsdjur

kunna hållas.

Härför är inköp av betydande mängder stråfoder erforderligt, men då

priserna härå äro höga, kunna dessa inköp icke helt bäras av de genom fem

dåliga skördeår i följd och sista årets beredskapstjänst hårt pressade och

ekonomiskt försvagade gotländska jordbrukarna eller deras organisationer,

varför enda utvägen synes oss vara, att staten genom sina organ upphandlar

och tillhandahåller fodervaror till sådana priser och villkor, som kan

stimulera jordbrukarnas intresse att söka uppehålla produktionen och bevara

större delen av sina nötkreatur.

Många av länets jordbrukare ha emellertid otvivelaktigt råkat i den situationen,

att de icke kunna bemästra de ekonomiska svårigheterna eller våga

köpa fodermedel, då de ingenting ha att sälja av årets skörd, utom möjligen

någon ännu oviss sockerbetsgröda, medan räntor och amorteringar,

varuskulder och arbetslöner förfalla och måste betalas. Säkerligen kan icke

undvikas, att ett stort antal jordbrukare måste inställa sina betalningar och

gå från sina gårdar, örn de icke kunna bringas stöd och effektiv hjälp. Då

situationen nu är betydligt svårare i länet än den var under sista allmänna

jordbrukskrisen för sex å åtta år sedan, synas statliga stödlån i någon form

icke vara opåkallade. I många fall äro säkerligen även räntefria lån med

några års amorteringstid välbehövliga.

Statens livsmedelskommission har i infordrat yttrande den 16 augusti

1940 framlagt vissa förslag till åtgärder i anledning av framställningen.

Kommissionen har sålunda föreslagit, att Kungl. Maj:t måtte dels anbefalla

svenska spanmålsaktiebolaget att efter anvisning av kommissionen ombesörja

transporter av hö och halm intill en myckenhet av 25,000 ton, därvid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

3

bolaget efter redovisning borde av statsmedel äga uppbära ersättning för

de med transporten förenade kostnaderna, dels ock träffa anstalter för utlämnande

av statsbidrag till jordbrukare inom Gotlands, Kalmar och Blekinge

län för inköp av stråfoder. För förstberörda ändamål har kommissionen

ansett ett belopp av 750,000 kronor erforderligt. Till statsbidrag har

kommissionen förordat, att ett belopp av 2,000,000 kronor anvisades. Statsbidrag

borde kunna lämnas till innehavare av sådana brukningsdelar, å

vilka skördeutbytet av stråfoder år 1940 blivit avsevärt sämre än eljest.

Högsta bidragsbeloppet borde bestämmas till 500 kronor. Verksamheten

syntes böra handhas av hushållningssällskapen under lantbruksstyrelsens

överinseende. Kommissionen har vidare hemställt, att Kungl. Majit måtte

lämna utan erinran av kommissionen framlagda riktlinjer för tillgodoseendet

inom förenämnda områden av behovet av kraftfoder och utsäde m. m.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse rörande det allmänna läget

för skörden å Gotland och inom vissa andra delar av riket anfört bland

annat följande.

1 olika sammanhang har livsmedelskommissionen haft anledning konstatera,

att skörden år 1940 av såväl brödsäd och fodersäd som även stråfoder

utfallit högst olika inom skilda delar av landet och att man inom vissa områden

har att förvänta ett mycket svagt skörderesultat. Gotland är sålunda

icke det enda område, som drabbats hårt av den svåra torkan under våren

och sommaren i år. Liknande förhållanden råda inom Mälardalen samt vissa

delar av Kalmar och Blekinge län. Till kommissionen ha inkommit framställningar

av olika slag avseende hjälpåtgärder i samtliga nu nämnda delar

av riket. Vid bedömande av det stöd, som i nuvarande läge kan anses böra

bringas jordbruket på grund av det svaga skördeutfallet m. m., måste hänsyn

emellertid tagas till att förhållandena gestaltat sig väsentligt olika inom

ett vart av de områden, varom här närmast är fråga. Ojämförligt svårast

måste situationen anses vara på Gotland. I flera år ha nederbördsförhållandena

därstädes varit otillfredsställande, och de två senaste åren ha stora

delar av det gotländska jordbruket träffats av missväxt, vilken särskilt i år

är mycket omfattande. Redan fjolårets svaga skörd nödvändiggjorde, att

anstalter måste träffas för att tillföra Gotland strå- och kraftfoder till nedsatta

priser. Visserligen inneburo dessa åtgärder en hjälp till jordbrukarna

på Gotland, men någon full kompensation för den så felslagna skörden kunde

de likväl icke utgöra. Tvärtom hade ett mycket stort antal särskilt mindre

jordbrukare ändock kommit i en mycket svår ekonomisk situation, som genom

årets missväxt blivit ytterligare förvärrad. Det torde därför få anses

uteslutet att i år kunna stödja jordbruket och upprätthålla animalieproduktionen

på Gotland i någorlunda omfattning endast genom åtgärder av de

slag, som vidtogos under konsumtionsåret 1939/40. Skall icke det gotländska

jordbruket genom nedslaktning av kreaturen och annorledes lida allvarlig

skada för år framåt, finner kommissionen således en omfattande stödverksamhet

nödvändig, vilken verksamhet i första hand bör inriktas på det mindre

jordbruket. Kommissionen är av den uppfattningen, att även andra än

de små jordbruken i vissa fall måste effektivt stödjas för att kunna bestå

som produktionskraftiga jordbruk. Dels av denna anledning, dels ock enär

även på Gotland skördeutfallet växlat — å myrmarkerna har sålunda

höskörden i vissa fall varit någorlunda tillfredsställande — torde det

bliva nödvändigt att en ifrågasatt mer omfattande hjälpverksamhet grundas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj-.ts proposition nr 28.

på en individuell prövning, förslagsvis genom hushållningssällskapets försorg.

Med de gotländska i viss mån likartade äro förhållandena i vissa delar av

Öland samt södra Kalmar och Blekinge län. Även därstädes lia skördeförhållandena

på grund av torka varit otillfredsställande ej endast i år utan

även i fjol och tidigare. Och i år torde skördeutfallet därstädes i många fall

vara lika svagt som på Gotland. Inom de nu berörda områdena torde emellertid

växlingarna i skördeutfallet vara betydligt mer utpräglade än på Gotland.

En behovsprövning av eventuella stödåtgärder är därför här än mer

av behovet påkallad.

Vad slutligen angår Mälarområdet och angränsande delar iakttages i år

ett på många håll mycket svagt skördeutfall. I vissa fall torde läget i detta

avseende vara lika bekymmersamt som i tidigare berörda områden. Vid bedömande

av de åtgärder, som kunna behöva vidtagas för att bereda jordbruket

inom här ifrågavarande område en tillfällig hjälp, bör hänsyn emellertid

tagas till att området i fråga närmast föregående år icke varit utsatt för de

svåra förhållanden, som försatt många jordbrukare på Gotland och Öland

m. fl. områden i en ur ekonomisk och andra synpunkter bekymmersam belägenhet.

Detta utesluter givetvis icke. att även inom Mälarområdet i vissa

fall omfattande stödåtgärder kunna bliva påkallade.

I fråga om förslaget rörande transport av hö och halm har kommissionen

framhållit i huvudsak följande.

Ett första och ett oeftergivligt villkor för att kreatursbestånden skola kunna

i önskvärd omfattning upprätthållas inom de av torkan svårast drabbade

områdena är att dessa områden tillföras underhållsfoder till djuren i form

av hö och halm. Priserna å hö och halm komma emellertid att ligga jämförelsevis

höga. Av allt att döma måste man räkna med att få betala så

höga priser därför, att den jordbrukare, som lider direkt brist på underhållsfoder,

vid nuvarande prisläge på animalier knappast kan utan betydande

förlust omsätta hö och halm i animalieprodukter. Ännu mindre kan han

utöver själva inköpskostnaderna bära den fördyring av stråfodret, som fraktkostnaderna

kunna innebära. Kommissionen vill därför förorda, att fraktkostnaderna

för hö och hahn, som enligt kommissionens anvisningar av

svenska spannmålsaktiebolaget eller genom dess förmedling tillföras av torkan

drabbade områden, må gäldas av statsmedel. Spannmålsbolaget bör för ändamålet

anbefallas att ombesörja dylika transporter, varvid bolaget bör äga

uppbära ersättning för kostnaderna. Tillsvidare torde ifrågavarande verksamhet

böra begränsas till en myckenhet hö och halm örn tillhopa högst

25.000 ton. De härav föranledda kostnaderna torde icke, även om transporterna

många gånger torde bliva jämförelsevis långväga, behöva överstiga

750.000 kronor.

Beträffande förslaget örn statsbidrag och förutsättningarna härför har livsmedelskommissionen

anfört:

^ Realisationsvärdet av det stråfoder, som omsättes till animalier, är icke

så högt, att det motsvarar de på grund av foderknappheten inom landet ledande

priserna å hö och halm. Dessutom befinna sig, såsom hushållningssällskapet

och kristidsstyrelsen i Gotlands län framhålla, många jordbrukare

i den belägenheten, att de icke kunna eller icke våga belasta sin ekonomi

med stråfoderinköp till nu gällande priser. Det kunde därför ifrågasättas, att

staten här trädde emellan för att tillhandahålla hö och halm till nedsatta

priser. En dylik anordning medför emellertid med nödvändighet en ransonering

och kan dessutom inverka störande på marknadsförhållandena inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

5

de delar av landet, där försäljningar till nedsatta priser ägde rum. Kommissionen

har på anförda grunder icke funnit ett dylikt förfarande ändamålsenligt.

I stället vill kommissionen förorda, att möjlighet beredes för jordbrukare

att erhålla statsbidrag för inköp av stråfoder. Visserligen har denna anordning

den olägenheten, att en individuell prövning måste äga rum. Verksamheten

bör i första hand innebära ett stödjande av det mindre jordbruket

men torde icke nödvändigtvis endast höra inskränkas att avse detsamma.

Kommissionen vill sålunda föreslå, att medel anvisas för utlämnande av

statsbidrag till jordbrukare för inköp av stråfoder. Med hänsyn till förhållandena

inom olika delar av landet torde dylika statsbidrag tillsvidare böra

utlämnas endast till jordbrukare inom Gotlands, Kalmar eller Blekinge län.

Bidragsverksamheten torde böra omhänderhavas av hushållningssällskapen

under lantbruksstyrelsens tillsyn. För erhållande av statsbidrag torde endast

böra ifrågakomma innehavarna av sådana brukningsdelar, å vilka skördeutbytet

av stråfoder under år 1940 blivit avsevärt sämre än eljest. Såsom

förutsättningar för erhållande av bidrag torde vidare böra uppställas dels

att inköp av stråfoder för brukningsdelen befinnes nödigt för att nötkreatursbesättningen

å denna skall kunna bibehållas vid en med hänsyn till rådande

förhållanden lämplig storlek, dels ock att jordbrukaren kan anses vara i

behov av ekonomiskt bistånd för att kunna företaga dylikt inköp. Det högsta

belopp med vilket bidrag bör utgå, synes kunna begränsas till 500 kronor

per brukningsdel. Härigenom kunna mindre jordbrukare vid behov erhålla

bidrag för inköp av hela sitt stråfoderbehov, under det att större jordbrukare,

därest det prövas lämpligt att bidrag utlämnas till dylika, kunna erhålla

bidrag upp till nämnda belopp och därigenom erhålla en god hjälp till

finansiering av sina stråfoderinköp. Såsom villkor för erhållande av bidrag

torde böra uppställas, att vederbörande jordbrukare förbinder sig att använda

det erhållna bidraget endast för inköp av stråfoder för utfodring av

djur å den egna brukningsdelen samt att icke före den 1 juli 1941 genom försäljning

eller nedslaktning minska nötkreatursbesättningen å brukningsdelen

i vidare mån än hushållningssällskapet med hänsyn till vad som är förenligt

med klok hushållning det medgiver. I förbindelsen torde även böra

stadgas skyldighet för jordbrukaren att återbetala erhållet bidrag, därest

han icke uppfyller de föreskrivna villkoren.

Vad angår Gotlands läns hushållningssällskaps och kristidsstyrelses begäran

om tilldelning åt länets jordbrukare av kr af tf oder till angivna kvantiteter

och priser har livsmedelskommissionen uttalat, att kommissionen

hade för avsikt att tilldela samtliga de förut nämnda av torkan drabbade

områdena oljekraftfoder och även kli i större omfattning i förhållande till

den tidigare användningen av dylikt foder än som komme att ske genomsnittligt

i riket. Då kommissionen dessutom räknade med att klipriserna icke

skulle behöva höjas samt att även priset å oljekraftfoder skulle kunna bibehållas

vid ungefär nuvarande nivå, borde dessa priser kunna anses såsom

tillfredsställande i förhållande till de nuvarande produktmjölkpriserna. Kommissionen

har vidare yttrat att kommissionen även haft för avsikt att

i viss omfattning tillhandahålla jordbruket inom de här ifrågavarande områdena

fodersäd, vilken då vore tänkt att fördelas efter anvisningar, som

kommissionen skulle meddela de olika kristidsstyrelserna. Redan nu hade

kommissionen för övrigt ställt till förfogande på Gotland och Öland samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

å fastlandet i södra Kalmar län dels vissa myckenheter foderärter, dels

ock mindre kvantiteter majs och vetegröpe, som redan iordningställts men

som icke fått användas till utfodring enligt dittills av kommissionen meddelade

direktiv. Då kommissionen följde denna fråga med uppmärksamhet,

syntes det kommissionen som om för dagen några ytterligare anstalter utöver

de redan vidtagna icke vore erforderliga.

Vidkommande den av hushållningssällskapet och kristidsstyrelsen väckta

frågan om tillhandahållande av utsäde till jordbruket, där sådant kunde bliva

erforderligt, har livsmedelskommissionen meddelat, att kommissionen hade

för avsikt att träffa uppgörelse med svenska spannmålsaktiebolaget att från

befintliga lager till självkostnadspris utförsälja vete och råg för utsädesändamål,

örn så visade sig behövligt.

I fråga om det av hushållningssällskapet och kristidsstyrelsen i Gotlands

län väckta förslaget, att jordbrukarna därstädes eventuellt skulle beredas

möjlighet att erhålla räntefria amorteringslån närmast för att erhålla rörelsemedel,

enär försäljningsinkomsterna i år bleve så väsentligt inskränkta, har

kommissionen yttrat:

Även denna fråga berör samtliga ifrågavarande områden. Samtidigt har

densamma emellertid så betydande principiella och praktiska konsekvenser,

att kommissionen icke utan en omfattande undersökning, vilken icke nu

medhunnits, kan taga ställning därtill. Samtidigt bär kommissionen dock

den uppfattningen, att för vissa jordbrukare de av kommissionen föreslagna

åtgärderna kunna visa sig otillräckliga för att trygga deras verksamhet.

Kommissionen har emellertid ansett, att de ytterligare åtgärder, som kunna

behöva vidtagas i nu berörda syfte, dock närmast äro att anse såsom behövliga

ur social synpunkt. Desamma torde därför närmast böra prövas med

hänsyn härtill, vilken prövning icke synes böra ankomma på kommissionen.

Länsstyrelsen i Kalmar län har i skrivelse den 22 augusti 1940 likaledes

framställt vissa yrkanden örn hjälp i anledning av den felslagna skörden å

Öland. I denna skrivelse har hemställts dels att genom livsmedelskommissionen

åtgärder vidtoges för tryggande av tillgången på lämpligt utsäde av

såväl säd som foderväxter för nästa års vårsådd ävensom av erforderliga

mängder stråfoder och kraftfoder till priser som stöde i skäligt förhållande

till produktmjölkpriset, dels ock att möjligheter bereddes till kredithjälp med

foderanskaffningen för särskilt behövande jordbrukare i den omfattning,

som kunde finnas nödvändigt för att förhindra olämplig nedslagning.

Genom beslut denna dag har Kungl. Maj:t i anledning av livsmedelskommissionens

förut omförmälda framställning bemyndigat kommissionen att

till sådana jordbrukare å Gotland och Öland ävensom inom fastlandsdelen av

södra Kalmar län samt inom Blekinge län, vilka finnas vara i behov därav,

genom svenska spannmålsaktiebolaget i mån av tillgång utlämna för

utsäde tjänlig råg och vete till bolagets självkostnadspris. I beslutet har vidare

föreskrivits, att jordbrukare skulle äga erhålla utsäde på sätt nyss nämnts

utan annan ersättning än för eventuella fraktkostnader under förutsättning att

han avlämnat förbindelse enligt av livsmedelskommissionen fastställt formulär

att dels av 1941 års skörd före av kommissionen bestämd dag utan särskild

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

7

gottgörelse till svenska spannmålsaktiebolaget återlämna råg eller vete eller

bådadera slagen av spannmål till enahanda myckenheter och kvalitet som de

till utsäde mottagna, dels ock för den händelse han skulle brista härutinnan,

gälda det värde utsädet hade vid tiden för utlämnandet. Därvid skulle iakttagas,

att möjlig brist i kvaliteten hos den återlämnade spannmålen finge

kompenseras med större kvantitet samt att, därest den återlämnade spannmålen

vore av bättre kvalitet än den för utsäde utlämnade, motsvarande

minskning skulle ske i kvantiteten enligt av livsmedelskommissionen fastställda

grunder.

Innan jag närmare ingår på min egen ståndpunkt till de nu föreliggande

frågorna om fraktbidrag för transport av hö och halm samt bidrag till

jordbrukare för anskaffande av foder, torde jag få erinra, att under föregående

konsumtionsår statsmakterna lämnat bistånd till jordbrukarna å

Öland och Gotland. Genom beslut den 25 augusti 1939 anvisades sålunda ett

belopp av högst 240,000 kronor såsom bidrag till inköp av hö för att till

ett pris, som med 3 öre per kilogram understeg inköpskostnaden, under

tiden den 1 september 1939—30 april 1940, tillhandahållas jordbrukare

inom Gotlands län, vilka till följd av missväxt under år 1939 lidit brist på

foder. Vidare anvisade 1940 års lagtima riksdag ett reservationsanslag av

40,000 kronor till åtgärder för avhjälpande av stråfoderbristen på Öland

(prop. nr 41. r. skr. nr 78). Genom beslut den 15 mars 1940 ställde sedermera

Kungl. Majit ett belopp av högst 12,000 kronor till Kalmar läns södra hushållningssällskaps

förfogande såsom bidrag för lindring av fraktkostnaderna

för stråfoder till sällskapets fastlandsområde.

Under de senaste åren ha till följd av torkan å Öland och Gotland inträffat

missväxt å foder. I anledning härav ha statsmakterna lämnat jordbrukarna

bistånd i olika hänseenden. Även i år har, såsom framgår av utredningen, på

grund av den långvariga torkan under våren och försommaren svårartad

missväxt uppkommit å Öland och Gotland. Enahanda synes förhållandet nu

även vara inom vissa delar av Kalmar län i övrigt ävensom inom delar av

Blekinge län. De svårigheter som drabbat jordbruket i dessa landsändar torde

vara av den omfattning, att statsmakterna böra i likhet med vad tidigare skett

bispringa jordbrukarna vid anskaffandet av foder och utsäde. Det är att

märka, att det i nuvarande läge är av största betydelse att icke en alltför stor

nedslaktning av kreatur äger rum. Uppenbarligen är en sådan nedslagning

att befara, därest staten icke lämnar hjälp. Livsmedelskommissionen

har i sin skrivelse framlagt flera olika förslag avseende att lämna jordbrukarna

nödigt bistånd i den svåra situation, som blivit en följd av de ogynnsamma

väderleksförhållandena under sommaren. Vissa av dessa förslag lia,

på sätt förut berörts, genom beslut denna dag föranlett hjälpåtgärder från

Kungl. Majits sida.

Såsom kommissionen framhållit är ett oeftergivligt villkor för att kreatursbeståndet

skall kunna upprätthållas inom de av torkan svårast drabbade

trakterna att jordbrukarna inom dessa områden erhålla underhållsfoder i

Före
draganden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

tillräcklig omfattning. Priset på foder torde för närvarande vara så högt, att

den jordbrukare, som lider direkt brist på foder, vid nuvarande prisläge på

animalieprodukter, knappast torde kunna utan förlust omsätta hö och halm

i sådana produkter. Att till kostnaderna för fodret även lägga avsevärda utgifter

för frakt torde i allmänhet för jordbrukarna svårligen låta sig göra.

I anslutning till kommissionens förslag vill jag därför tillstyrka, att statsmedel

ställas till förfogande för gäldande av fraktkostnaderna för hö och

halm som tillföras de av torkan drabbade områdena. De områden, som här

närmast torde böra komma i fråga, synas vara Gotlands, Kalmar och Blekinge

län, vilka enligt vad utredningen giver vid handen svårast lidit av den ogynnsamma

väderleken. Det torde vara lämpligt att, såsom kommissionen förordat,

transporterna av stråfodret ombesörjas av svenska spannmålsaktiebolaget.

För närvarande synes man kunna begränsa ifrågavarande verksamhet

till att avse en myckenhet hö och halm om tillhopa högst 25,000 ton. Kostnaderna

härför ha av kommissionen beräknats till 750,000 kronor, mot vilken

beräkning intet synes vara att erinra.

I likhet med kommissionen anser emellertid även jag, att det nu ifrågasatta

biståndet i avseende å transportkostnaderna icke är till fyllest i den brydsamma

situation, vari jordbruket i dessa trakter råkat till följd av missväxten.

Såsom kommissionen framhållit är realisationsvärdet av det stråfoder,

som omsättes i animalier, icke så högt, att det motsvarar de på grund av foderknappheten

inom landet rådande priserna på hö och halm. Många jordbrukare

torde även i anledning av de svårigheter, som under föregående år rått

på grund av missväxten å foder, befinna sig i den ekonomiska belägenhet,

att de överhuvud taget icke äro i stånd att verkställa behövliga inköp av stråfoder

till de priser som för närvarande gälla. Med hänsyn härtill synes nödvändigt,

att ytterligare hjälp lämnas jordbruket i nu ifrågavarande landsändar.

Det av kommissionen i sådant syfte framlagda förslaget om statsbidrag

till inköp av stråfoder synes därför välbetänkt. Bidragsverksamheten

torde närmast böra bedrivas inom Gotlands, Kalmar och Blekinge län.

I anslutning till vad kommissionen förordat bör såsom förutsättningar för bidrag

gälla dels att inköp av stråfoder för den brukningsdel varom fråga är

befinnes nödigt för att kreatursbesättningen skall kunna bibehållas vid en

lämplig storlek och dels att jordbrukaren kan anses vara i behov av ekonomiskt

bistånd för att kunna företaga dylikt inköp. Högsta bidragsbeloppet

torde böra utgöra 500 kronor. Genom en sådan begränsning av bidragsbeloppens

storlek vinnes, att småbrukarna i vissa fall kunna erhålla bidrag för inköp

av hela sitt stråfoderbehov. Innehavare av större jordbruk kunna, där de

befinnas i behov av bistånd, genom ett dylikt bidrag erhålla icke obetydlig

hjälp vid inköp av behövligt stråfoder. För att skapa garanti mot missbruk

av bidraget torde böra föreskrivas, att den som tilldelats bidrag skall utfärda

förbindelse att använda det beviljade bidraget endast till inköp av stråfoder

samt att icke före den 1 juli 1941 genom försäljning eller nedslaktning minska

sin nötkreatursbesättning i vidare mån än han därtill erhåller tillstånd av vederbörande

bidragsbeviljande myndighet. Därest villkoren skulle eftersättas,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 28-

9

bör återbetalningsskyldighet åligga vederbörande bidragstagare. Den ifrågasatta

bidragsverksamheten torde lämpligen kunna handhavas av hushållningssällskapen

under lantbruksstyrelsens överinseende. Livsmedelskommissionen

har ansett ett belopp av 2,000,000 kronor böra anvisas för ifrågavarande

ändamål. Mot denna beräkning av anslagsbehovet har jag icke någon

erinran att göra. Jag förordar därför, att ett reservationsanslag å nämnda

belopp nu äskas. Därest riksdagen skulle biträda de av mig nu framlagda förslagen,

torde det sedermera få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga

bestämmelser.

Vad angår det av hushållningssällskapet och kristidsstyrelsen i Gotlands län

väckta förslaget örn beredande av möjlighet för jordbrukarna inom länet att

erhålla räntefria amorteringslån för att erhålla rörelsekapital torde denna

fråga såsom livsmedelskommissionen framhållit böra upptagas till övervägande

i ett vidare sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 å

driftbudgeten under nionde huvudtiteln anvisa

dels till Kostnader för transport av stråf oder ett reservationsanslag

av ............................ kronor 750,000,

dels ock till Statsbidrag för inköp av stråfoder ett reservationsanslag

av ........................kronor 2,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. von Euler.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 28.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:43 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till vissa hjälpåtgärder jämte i ämnet väckta motioner. s. 4 i texten