Sök i Ratio Lex

Angående statligt stöd åt segelflygningen

1940-08-12 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:29 (urtima riksdagen), Angående statligt stöd åt segelflygningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 29.

1

Nr 29.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående statligt

stöd åt segelflygningen; given Solliden den 31 augusti

1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

Thorwald Bergquist.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majy Konungen i statsrådet å Solliden

den 31 augusti 1940.

Närvarande:

Statsråden Quensel, Bergquist, Bagge, Domö.

Efter gemensam beredning inom försvars- och kommunikationsdepartementen

anför föredraganden, statsrådet Bergquist:

I skrivelse den 12 augusti 1940 i anledning av en av svenska aeroklubben

gjord framställning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att styrelsen

måtte för understöd åt segelflygningen få disponera ett belopp av

60,000 kronor av anslag, som anvisats under sjätte huvudtiteln till understöd

åt privatflyget.

Under hänvisning i övrigt till redogörelserna i proposition nr 80/1939 och

årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 49) får jag i fråga om

nämnda anslag här erinra örn följande.

För budgetåret 1939/40 anvisades till understöd åt privatflyget ett reservationsanslag

av 200,000 kronor. För samma ändamål anvisades för innevarande

budgetår ett reservationsanslag av 193,000 kronor. Understödet är avsett att

främja utbildning av privatflygare, därvid är förutsatt, att utbildningen skall

äga rum på motorflygplan. Förstnämnda anslag beräknades på följande sätt:

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 29. i746 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Kronor

Till premier för förvärvande av A: 2-certifikat .............................. 70,000

Till premier för fortsatt flygträning ............................................. 30,000

Till bidrag för inköp av skolflygplan .......................................... 87,000

Till Kungl. Maj:ts disposition ................................................... 13,000

Kronor 200,000

Med ändring av ett den 5 maj 1939 meddelat beslut medgav Kungl. Majit

genom beslut den 10 november samma år en viss höjning av premiernas belopp

på grund av då ökade kostnader för flygutbildningen. Sålunda skulle premier

för förvärvande av A: 2-certifikat få utgå med 850 kronor i stället för med

700 kronor och premier för fortsatt flygträning (15 flygtimmar) med 600 kronor

i stället för med 500 kronor. Genom beslutet den 5 maj 1939 bestämdes bidraget

till inköp av skolflygplan till högst 60 procent av inköpspriset, därvid

detta beräknades uppgå till högst 24,000 kronor. Den 7 juni 1940 medgav

vidare Kungl. Majit, att det till Kungl. Majis förfogande stående beloppet av

13,000 kronor jämväl finge användas till bidrag för inköp av skolflygplan.

Anslaget för innevarande budgetår å 193,000 kronor är beräknat på följande

sätt:

Kronor

Till premier för förvärvande av A: 2-certifikat .............................. 72,000

Till premier för fortsatt flygträning .......................................... 26,000

Till bidrag för inköp av skolflygplan .......................................... 95,000

Kronor 193,000

Genom beslut den 24 maj 1940 medgav Kungl. Majit, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

finge disponera anslaget i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som angivits i årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln,

sid. 133—136). Dessa grunder innebära i huvudsak, att premien för A: 2-certifikat

får utgå med högst 1,200 kronor, därest flygeleven icke är över 24 år, och

med högst 1,000 kronor för det fall att eleven befinner sig i en ålder av 25—29

år. Premie för fortsatt flygträning må utgå med högst 650 kronor, därvid förutsättes

att flygarens ålder icke överstiger 32 år. Bidrag till inköp av skolflygplan

må lämnas enligt tidigare meddelade grunder, dock att med hänsyn til]

prisstegringar högsta inköpspriset, varå bidrag må utgå, ökats med tio procent.

Innan jag ingår på frågan örn understöd åt segelflygningen torde jag få

meddela följande uppgifter rörande dylik flygning:

För användande av segelflygplan gälla av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 11 mars 1937 utfärdade bestämmelser. Beträffande segelflygplan, som

avses för yrkesmässig flygutbildning, offentlig uppvisning eller för utförande

av glidflygningar över markområde, vars ägare icke lämnat särskilt tillstånd

härför, eller som avses skola bogseras av motordrivet flygplan, gälla huvudsakligen

i tillämpliga delar de kontrollbestämmelser, som föreskrivits för

motordrivna flygplan.

Segelflygplan, som användas uteslutande för ägarens eget bruk, få nyttjas

utan dylik kontroll, såvida följande villkor iakttagas:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 29.

3

Segelflygningarna få icke utföras i ändamål att yrkesmässigt meddela flygutbildning

eller såsom offentlig uppvisning. Passagerare få icke medtagas.

Segelflygningarna skola vara av lokal beskaffenhet och av sådan natur, att

deras utsträckning med säkerhet låter sig fastställas i förväg. Segelflygningarna

få endast företagas från och över markområde, vars ägare lämnat

skriftligt tillstånd till desamma. Segelflygningarna få icke företagas över

bebyggt område. Ägare till segelflygplan är skyldig att, sedan tillstånd av

markägare erhållits och innan segelflygningar tagit sin början, till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen avlämna uppgifter rörande segelflygplanets konstruktör

och tillverkare samt längd, spännvidd och bäryta. Därjämte skall till

styrelsen insändas sammanställningsritning jämte fotografi över planet. Samtidigt

skall bifogas lämplig karta över det markområde, som avses komma till

användning för flygningarna, bestyrkt avskrift av markägarens eller markägarnas

tillstånd samt uppgivas vilken startmetod, som är avsedd komma till

användning.

Svenska aeroklubben utfärdar för närvarande särskilda diplom, nämligen

A-, B- och C-diplom för segelflygare, som genomgått vissa prov och därvid

godkänts. Reglerna för dessa prov äro internationella och tillämpas av segelflygorganisationerna

i de flesta länder, där segelflyg bedrives. För förvärvande

av de nämnda diplomen gälla i huvudsak följande villkor:

A-diplom.

Fem felfria flygningar i rak linje, var och en örn minst 20 sekunder. Värjo

landning skall ske inom en av kontrollanterna före provet utprickad landningsbana

örn totalt 20 meters bredd.

Den sjätte och sista flygningen skall utföras som en felfri rakflygning örn

minst 30 sekunder, efterföljd av en landning inom en på angivet sätt markerad

landningsbana.

Samtliga sex landningar skola utföras perfekt och utan att skada flygplanet

samt med minsta möjliga hastighet.

B-diplom.

Med gummirepstart:

Fem flygningar skola utföras, vardera örn minst 60 sekunder. Varje flygning

skall utföras i en S-formig bana och innehålla en höger- och en vänstersväng

med minst 45° kursändring. Svängarna skola utföras runt av kontrollanterna

angivna märken.

Med bil- eller vinschstart:

Fem flygningar skola utföras, vardera örn minst 60 sekunder. Flygningarna

skola omfatta minst en 360°-sväng, som utföres runt ett av kontrollanterna

angivet märke. Av de fem flygningarna skola två utföras med vänstersväng

och tre med högersväng.

C-diplom.

En segelflygning örn minst 5 minuter med stigning över startplatsen eller

flygning utan höjdförlust. Landningen skall ske utan att skada flygplanet.

I sin förutnämnda skrivelse till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har

svenska aeroklubben anfört:

Då under närvarande förhållanden civil motorflygning över huvudtaget icke

kan bedrivas inom landets flygklubbar, är det av vikt, att klubbarnas intresse

vidmakthålles på annat sätt. Aeroklubben har därför sökt uppmuntra segelflyget,

som är särskilt lämpligt att väcka ungdomens intresse för flygning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 29.

Erfarenheterna från andra länder visa också, att segelflygning är en god

grund för vidare utbildning till motorflygare. I vissa länder har till och med

satts som villkor för antagande till motorflygutbildning, att eleven genomgått

segelflygutbildning.

Under det nu pågående stormaktskriget har även segelflyget visat sig vara

av mycket stor betydelse.

Då emellertid de ungdomar, som bedriva segelflygning, i regel icke ha

sådana inkomster, att de själva kunna bekosta sin utbildning, är det nödvändigt,

att segelflyget erhåller ett ekonomiskt stöd. Det skulle därför vara

synnerligen önskvärt, att staten redan nu kunde träda in och stödja segelflyget.

Enligt vad aeroklubben under hand erfarit från luftfartsmyndigheten härpå

grund av de särskilda förhållanden, som varit rådande under större delen

av föregående budgetår, statens understöd åt privatflyget icke kunnat helt

utnyttjas. Den 1 juli återstod sålunda ett belopp örn cirka 60,000 kronor.

Med hänsyn till det värde för försvarsberedskapen som segelflyget numera

måste anses ha, och med beaktande av betydelsen att vidare utveckla

ett skol- och utbildningssystem, som kräver ytterst obetydlig tilldelning av

bensin och olja, får aeroklubben härmed hemställa, att luftfartsmyndigheten

måtte vidtaga sådana åtgärder, att ovan nämnda 60,000 kronor kunde ställas

till förfogande för understöd åt segelflyget.

Beträffande användningen av beloppet 60,000 kronor har aeroklubben föreslagit,

att till utbildningspremier avses 11,750 kronor och till bidrag till

materielanskaffning 48,000 kronor. Utbildningspremierna hava beräknats på

följande sätt:

Kronor

100 A-diplom å 50 kronor ............................................................ 5,000

75 B-diplom å 50 kronor ............................................................ 3,750

30 C-diplom å 100 kronor ............................................... 3,000

Kronor 11,750

Bidragen till materielanskaffningen hava förutsatts skola utgå med 80

procent av anskaffningskostnaden. Bidragsbeloppet 48,000 kronor skulle förslagsvis

fördelas på följande sätt:

Kronor Kronor

5 st. Grunau Baby eller liknande å 4,000 kronor .................. 20,000

4 st. DFS-Olympia eller liknande å 6,000 kronor ............... 24,000

2 st. Goevier (2-sitsiga) å 8,000 kronor .............................. 16,000

60,000

80 procent därav ........................................................................ 48,000

Över aeroklubbens framställning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inhämtat

yttrande av chefen för flygvapnet. Denne har däri uttalat, att statligt

stöd åt segelflygningen syntes motiverat samt att därvid i första hand åtgärder

borde vidtagas i syfte att få disponera förefintlig reservation å det för budgetåret

1939/40 anvisade anslaget.

I sin skrivelse den 12 augusti 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anfört:

Statens understöd åt privatflyget har hitintills endast avsett ett främjande

av den motoriserade privatflygningen. Nu rådande krisförhållanden med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

5

därav föranledda inkallelser av lärarkrafter samt i all synnerhet bristen på

drivmedel hava emellertid medfört, att motorflygningen icke kunnat organiseras

och bedrivas i den omfattning, som var avsedd vid statsunderstödets

inrättande. Nämnda förhållanden hava nämligen i stort sett omöjliggjort flygutbildningen

vid de civila flygklubbarna. För att i någon mån råda bot härpå

har svenska aeroklubben i samverkan med flygvapnet inrättat en central

flygskola i Eskilstuna. En på sådant sätt anordnad flygutbildning är givetvis

mest ändamålsenlig för uppnåendet av det syftemål, som numera trätt i förgrunden,

nämligen flygvapnets förseende med flygutbildade reserver. Inställandet

av flygutbildningen vid de civila flygskolorna ute i landet har emellertid

föranlett, att den breda grunden för utbildningen, som förutsatte, att

eleverna skulle kunna utbildas på fritid i närheten av hemorten, undanryckts.

(Jr civil synpunkt är en decentraliserad flygutbildning såtillvida önskvärd,

då den i större utsträckning medverkar till att bibringa den stora allmänheten

kännedom och intresse för privatflyget. Det är emellertid att förvänta,

att så snart fredliga förhållanden inträtt, tillgången på lärarpersonal och

lämplig materiel blir sådan, att flygutbildningen kan komma i gång inom

olika delar av landet.

Styrelsen meddelar härefter, att det för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget

till understöd åt privatflyget disponerats på följande sätt, nämligen

till inköp av åtta skolflygplan 100,000 kronor, till utdelande av 26

premier för förvärvande av A: 2-certifikat 21,950 kronor samt för utdelande

av tre premier för fortsatt flygträning 1,600 kronor. Sammanlagt hava således

utbetalats 123,550 kronor, och anslagsreservationen utgör 76,450

kronor. Upplysningsvis meddelar styrelsen vidare, att, utöver förenämnda

utdelade premier, 25 premier för förvärvande av A: 2-certifikat samt 12

premier för fortsatt flygträning beviljats men ännu ej utbetalats, enär vederbörande

elever måst avbryta sin utbildning på grund av rådande bensinbrist.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller härefter, att senare erfarenheter

givit vid handen, att segelflygningen hade stort värde som förberedelse

för utbildning till motorflygning samt att den vore ett effektivt medel för

höjandet av flygintresset och flygkännedomen inom landet. Med hänsyn härtill

syntes det styrelsen önskvärt, att staten ekonomiskt stödde utvecklingen

av segelflygningen.

I fråga örn den inom landet bedrivna segelflygningen samt grunderna

för ett statligt stöd åt densamma anför styrelsen:

Segelflygning bedrives för närvarande inom ett stort antal klubbar antingen

enbart eller gemensamt med motorflygning. Segelflygklubbarna äro i allmänhet

anslutna till svenska aeroklubben, inom vilken tillsatts en särskild konn

mitté för handhavande av de frågor, som sammanhöra med segelflygningens

bedrivande. Då klubbarna för sin ekonomiska verksamhet äro hänvisade till

inkomster från föreningsavgifter samt eventuella frivilliga bidrag, hava deras

inkomster ej medgivit att i erforderlig utsträckning anställa kvalificerade instruktörer

eller anskaffa högvärdiga segelflygplan. Aeroklubben har visser:

ligen lämnat understöd till de klubbar, vilka själva byggt segelflygplan, ävensom

anordnat olika kurser för utbildning av segelflyginstruktörer, men då

aeroklubbens möjligheter härutinnan äro begränsade synes det erforderligt,

att understöd lämnas segelflyget, så att det kan nå den utveckling, som bör

eftersträvas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 29.

Segelflygklubbarnas kostnader för utbildningsverksamheten bestå huvudsakligen

i utgifter för organisation, instruktör, materielanskaffning, försäkringar

och avskrivningar å materiel. Därest staten, på sätt ovan förordats,

skall ekonomiskt stödja segelflygningens utveckling, synes, såvitt nu kan

bedömas, bidrag böra lämnas dels till driftskostnaderna i samband med utbildningsverksamheten,

dels ock till anskaffning av viss segelflygmateriel.

Statens understöd till driftkostnaderna kan tänkas utgå enligt huvudsakligen

två alternativ, antingen genom vissa bestämda bidragsbelopp till klubbarna,

som utbetalas, sedan de styrkt sig fylla vissa fordringar, avseende möjligheterna

att bedriva skolverksamhet och därvid även uppnått vissa minimiprestanda,

eller ock genom lämnande av premier för avläggande av de prov,

som fastställts för utbildning till glid- och segelflygare. Det förra förfaringssättet

torde, med hänsyn till de vitt varierande förutsättningar, under vilka

klubbarna arbeta, vara mindre lämpligt. Med anledning härav och då det

senare förfaringssättet visat sig ändamålsenligt vid statens understöd till

motorflyget, får styrelsen i avvaktan på närmare erfarenheter av segelflygverksamheten

förorda, att nu ifrågavarande statsbidrag lämnas i form av

premier för avlagda prov.

Då premierna för segelflygutbildningen huvudsakligen böra tilldelas yngre

personer, synas vissa åldersgränser böra bestämmas. I fråga örn premiernas

storlek bör vidare en undersökning av de verkliga utgifterna för utbildningen

vidtagas för att få fram en lämplig avvägning av premiebeloppen. Styrelsen

förutsätter nämligen, att eleverna själva skola vidkännas viss del av kostnaderna

för utbildningen. Då det belopp, som enligt aeroklubbens förslag

skulle utdelas i premier, icke uppgår till mera än 11,750 kronor, torde det

kunna uppdragas åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att efter samråd med

chefen för flygvapnet och aeroklubben utarbeta och meddela härför erforderliga

villkor ävensom att fastställa de olika premiebeloppens storlek.

I anslutning härtill uttalar styrelsen, att det för ordnandet av en rationell

utbildning av segelflygare emellertid först och främst vore erforderligt, att

ett antal för utbildningen lämpliga segelflygplan anskaffades. Härom anför

styrelsen:

Byggande av glid- och enstaka segelflygplan bedrives visserligen i utbildningssyfte

inom de olika segelflygklubbarna. Denna byggverksamhet är givetvis

avsedd att fortsätta, då utövarna härigenom erhålla — förutom färdighet

i utförandet av trä- och metallarbeten — en elementär teknisk utbildning i

grunderna för flygplans konstruktion och byggnadssätt över huvud taget.

Byggandet av de moderna och högvärdiga segelflygplan, som numera användas

vid den egentliga segelflygutbildningen, ställer emellertid så stora

fordringar på flygplanens konstruktion och tillverkning, att den ej lämpligen

bör överlåtas åt amatörtillverkning. Då kostnaderna för anskaffning av dylika

segelflygplan äro relativt stora, synes det påkallat, att staten lämnar bidrag

till anskaffningen av desamma.

Den av aeroklubben föreslagna anskaffningen av nya segelflygplan synes

i betraktande av den nuvarande mindre tillfredsställande uppsättningen av

flygplan vara väl motiverad. Med hänsyn till klubbarnas starkt begränsade

ekonomiska resurser torde det vara erforderligt, att staten lämnar ett relativt

högt bidrag och får styrelsen tillstyrka, att statsbidrag utgår med den av

aeroklubben föreslagna andelen eller således 80 procent av anskaffningskostnaden.

Såsom villkor för åtnjutande av bidrag torde böra uppställas,

att flygplanet alltid skall hållas försäkrat till flygplanets fulla värde, samt

att garantier finnas för att, därest flygplanet försäljes eller verksamheten

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

nedlägges eller flygplanet av annan orsak icke kommer till avsedd användning,

ett belopp, motsvarande statsbidraget efter med hänsyn till flygplanets användning

gjord avskrivning, antingen återbetales till staten eller också disponeras

för nytt inköp för skoländamål. Dessutom bör föreskrivas, att utbetalning

ej må ske, förrän det visats, att för inköpet erforderligt belopp, utöver

statsbidraget, finnes disponibelt.

Yäg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller härefter, i anslutning till

det anförda, angelägenheten av att, därest statsbidrag skulle komma att lämnas

segelflyget, en fullständig plan över verksamheten och dess organisation finnes

upprättad. Styrelsen förutsätter, att aeroklubben snarast möjligt kommer att

framlägga en dylik plan.

Genomförandet av det av aeroklubben framlagda förslaget komme, anför

styrelsen slutligen, att för styrelsen medföra ökat arbete och ansvar. Då

arbetskrafterna å luftfartsinspektionen under normala förhållanden vore hårt

belastade, torde det vara nödvändigt att räkna med en förstärkning av sagda

arbetskrafter. Styrelsen finge i detta sammanhang erinra örn att styrelsen i

sina anslagsäskanden till senaste års riksdagar hemställt örn anvisande av

medel till anställande av arbetskraft för omhänderhavandet av de med segelflygningen

sammanhängande göromålen. Då biträdande luftfartsinspektören

sedan 3U år varit inkallad till militärtjänstgöring och nyanställning av personal

efter dennes vikarie icke företagits, hade emellertid styrelsen möjligheter

att -— så länge nuvarande inskränkningar i motorflygningen fortfore —

av disponibla medel anställa en med segelflygning förtrogen arbetskraft.

1937 års civilflygutredning, vars betänkande låg till grund för det för 1939

års lagtima riksdag framlagda förslaget örn understöd åt privatflyget, uttalade

rörande frågan örn statligt stöd åt segelflygningen, att utredningen ansåge

sig kunna förorda stöd åt denna endast under förutsättning, att en föregående

segelflygutbildning kunde antagas medföra en förkortad och därmed

förbilligad utbildning för motorflygare. Då meningarna härom bland

de å området sakkunniga voro delade och utredningen för egen del på denna

punkt hyste tveksamhet, ansåg sig utredningen icke böra föreslå ett Statligt

ekonomiskt stöd åt segelflygningen. Utredningen förutsatte, att sådan

även utan ett dylikt stöd skulle kunna nå en i och för sig önskvärd

utveckling. En av utredningsmännen hade emellertid på denna punkt en mot

majoriteten inom utredningen avvikande mening och föreslog, att ett anslag

å 20,000 kronor måtte anvisas till stöd för segelflygningens utveckling.

Vid anmälan av frågan i statsrådet (proposition nr 80/1939) uttalade min

företrädare i ämbetet, att han, då viss tveksamhet syntes råda i fråga örn

segelflygningens betydelse för lösande av de uppgifter, som statens stöd åt

privatflyget närmast toge sikte på, ansåge sig i anslutning till den av majoriteten

inom 1937 års civilflygutredning intagna ståndpunkten icke kunna för

det dåvarande förorda något bidrag till segelflygningens utveckling.

Under den tid som gått, sedan frågan örn ett statligt stöd åt segelflygningen

var föremål för övervägande från statsmakternas sida, torde uppfatt
-

Fiire
draganden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

ningen örn segelflygningens betydelse hava i viss mån ändrats. Yäg- och vattenbyggnadsstyrel

sen har sålunda i sin nu förevarande framställning uttalat,

att senare erfarenheter givit vid handen, att segelflygningen hade

stort värde som förberedelse för utbildning till motorflygning samt att den

vore ett effektivt medel för höjande av flygkännedomen inom landet. Chefen

för flygvapnet har jämväl funnit skäl föreligga för ett statligt stöd åt segelflygningen.

Det kan i detta sammanhang påpekas, att i åtskilliga främmande

länder segelflygningen vunnit omfattande ekonomiskt och annat stöd från

statsmakternas sida. I Finland, för att anföra ett exempel, antagas för närvarande

inga elever till motorflygning eller aspiranter till flygvapnet, som

icke genomgått utbildning i segelflygning.

Även mig synes det sannolikt, att segelflygningen äger en viss betydelse

såsom en förberedelse för motorflygningen. I många hänseenden äro principerna

för flygning likartade, oavsett om flygningen utföres med motor- eller

segelflygplan, varför det synes mig skäligt antaga att de erfarenheter, som

förvärvas under segelflygning — i synnerhet med högvärdiga segelflygplan —

kunna vara segelflygaren till gagn vid hans senare utbildning till motorf tygare.

Statens stöd åt den privata motorflygningen har i huvudsak grundats på

den nytta för flygvapnets del, som ett väl utvecklat privatflyg kan anses äga!

Då av det förut anförda framgår, att segelflygningen kan anses utgöra en

lämplig förberedande utbildning för blivande motorflygare, följer därav, att

den också kan vara till indirekt nytta för rekryteringen av militära flygare.

Jag finner därför skäl tala för, att staten under nu rådande förhållanden genom

ekonomiskt stöd främjar jämväl utvecklingen av segelflygningen.

Yad angår understödets omfattning har jag intet att erinra mot det av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna beloppet, 60,000 kronor. Beloppet

synes böra bestridas av tidigare anvisade anslag till understöd åt privatflygningen.

Understödet anser jag böra i anslutning till principerna för understöd

åt motorflygningen utgå i form av premier för avläggande av vissa prov

samt bidrag till inköp av segelflygplan. Beträffande de närmare grunderna

för understödets utbetalande torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela beslut sedan en fullständig plan över segelflygverksamheten

och dess organisation upprättats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Till

styrelsens förslag om en förstärkning av arbetskrafterna å styrelsens luftfartsavdelning

på grund av avdelningens ökade befattning med segelflygningen

torde ställning behöva tagas först i samband med nämnda beslut. Något

särskilt anslag för ändamålet torde icke vara erforderligt, enär den i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag ingående posten till grundavlöningar

torde förslå till utgiftens bestridande,

Då ett stödjande av segelflygningen på sätt här förordats innebär en

ändrad disposition av anslaget till understöd åt privatflyget torde frågan böra

underställas riksdagens prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 29.

att av de för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anvisade anslagen

till understöd åt privatflyget ett sammanlagt belopp av 60,000

kronor må få användas till understöd åt segelflygningen enligt

grunder, som av Kungl. Majit bestämmas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. von Euler.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 29.

1746 40 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:39 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående statligt stöd åt segelflygningen. a1 i texten
  2. 2SärU 1940:29 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statligt stöd ät segelflygningen. s. 5 i texten