Med förslag till lag med särskilda bestämmelser angående statsoch kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m
1940-09-13 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:30 (urtima riksdagen), Med förslag till lag med särskilda bestämmelser angående statsoch kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
1
Nr 30.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag med
särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna
och deras verksamhet vid krig eller
krigsfara m. m.; given Stockholms slott den 13 september
1940.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogat förslag till lag med särskilda bestämmelser angående
stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller
krigsfara m. m.
GUSTAF.
K. G. Westman.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 30.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 30.
Förslag
till
Lag
med särskilda bestämmelser angående stats- oell kommunalmyndigheterna
och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden äger Konungen, när riksdagen ej
är samlad, förordna, att bestämmelserna i 2—13 §§ skola tillämpas; dock
må sådant förordnande ej meddelas med mindre Konungen låtit riksdagskallelse
utgå eller riksdagen ändock skall sammanträda inom trettio dagar.
Varder ej meddelat förordnande av nästföljande riksdag inom trettio dagar
från riksdagens början gillat, skall detsamma efter utgången av nämnda tid
upphöra att lända till efterrättelse.
Prövas under tid, då riksdagen är samlad, förhållanden vara för handen,
som avses i första stycket, äger Konungen med riksdagens samtycke meddela
förordnande, som där avses.
Under tid, då förordnande, som nu sagts, är i kraft, gälla icke i lag eller
författning meddelade stadganden i den mån de strida mot vad enligt förordnandet
blivit bestämt.
Denna lag äger ej tillämpning beträffande riksdagen eller allmänna kyrkomötet,
deras avdelningar, utskott, nämnder, deputerade, revisorer, ombudsmän
och verk eller de kyrkliga myndigheterna och deras verksamhet, i den
mån för bestämmelse därom erfordras samtycke av allmänt kyrkomöte, eller
i fråga om krigsdomstolar eller myndigheter, som avses i lagen med särskilda
bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller
krigsfara m. m., eller beträffande mål eller ärende, varom stadgats i sistnämnda
lag eller lagen med särskilda bestämmelser angående patent vid
krig eller krigsfara m. m.
Med den begränsning, som framgår av näst föregående stycke, förstås i
denna lag
med statsmyndighet: alla till statens föi’valtning hörande myndigheter och
inrättningar, nämnder, kommissioner och kommittéer; samt
med kommunalmyndighet: alla till kommunal styrelse eller förvaltning hörande
stämmor och representationer, myndigheter, styrelser, kollegier, nämnder,
råd, kommissioner, revisorer, utskott och kommittéer jämte underlydande
verk och inrättningar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 30.
3
2 §•
Då det finnes påkallat på grund av förhållanden, som avses i 1 § första
stycket, äger Konungen förordna,
1. att uppgift, som tillkommer Konungen, skall i fråga om visst slag av
mål eller ärenden övertagas av underordnad myndighet;
2. att de uppgifter, som tillkomma viss statsmyndighet, skola helt eller
delvis övertagas av annan statsmyndighet eller av kommunalmyndighet eller
att i fråga örn visst slag av mål eller ärenden talan mot statsmyndighets beslut
icke må fullföljas;
3. att de uppgifter, som tillkomma viss kommunalmyndighet, skola helt
eller delvis övertagas av annan kommunalmyndighet i samma kommun eller,
om hinder härför möter, av statsmyndighet eller av kommunalmyndighet i
annan kommun;
4. att i fall, då enligt lag eller författning suppleanter skola utses till visst
antal, sådana må utses till visst större antal;
5. att myndighet må hava sin verksamhet helt eller delvis förlagd till annan
ort än den, där verksamheten eljest skall utövas; samt
6. att myndighet må fatta beslut i annan sammansättning eller med mindre
antal ledamöter eller i annan ordning än eljest är stadgat.
I den mån det finnes påkallat på grund av förhållanden, som avses i 1 §
första stycket, må Konungen ock bestämma, att befattningshavare i statens
tjänst skall tjänstgöra i annan statlig befattning än den han innehar eller
i kommunal befattning.
3 §•
Då det finnes påkallat på grund av förhållanden, som avses i 1 § första
stycket, äger Konungen förordna örn anstånd med val av ledamot i kommunal
representation eller innehavare av annat allmänt uppdrag så ock föreskriva
den jämkning av valperiodens längd, som därav må påkallas. Har på grund
av sådant förordnande eller eljest val ej hållits, skall den tidigare valde,
ehuru den tid utgått för vilken han valts, kvarstå i uppdraget, till dess annan
valts och har att tillträda uppdraget.
Bestämmelserna i första stycket skola äga motsvarande tillämpning i fråga
om innehavare av allmänt uppdrag, vilken skall tillsättas för viss tid i annan
ordning än genom val.
Vad i lag eller författning är stadgat därom, att kvinna eller den, som redan
innehaft uppdrag viss tid eller uppnått viss ålder, må avsäga sig uppdrag,
äge ej tillämpning; dock vare den som fyllt sjuttio år ej skyldig att
mottaga uppdrag eller kvarstå däri.
4§-
Är i lag eller författning föreskrivet, att sammanträde eller förrättning skall
hållas eller annan sådan uppgift skall fullgöras inom viss tid, äger Konungen
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
i den mån det finnes påkallat på grund av förhållanden, som avses i 1 §
första stycket, förordna om jämkning av sådan tid.
Kan på grund av förhållanden, som avses i 1 § första stycket, visst sammanträde
eller viss annan åtgärd, som myndighet har att företaga, icke utan
väsentlig olägenhet äga rum å det ställe, som i lag eller författning är föreskrivet,
må bestämmas annat ställe, som finnes lämpligt.
5 §•
Är i fråga om mål eller ärende i lag eller författning föreskrivet, att myndighet
skall höras eller eljest viss utredning skall förebringas eller att återförvisning
skall äga rum, och finnes på grund av förhållanden, som avses
i 1 § första stycket, åtgärden vara förenad med väsentlig olägenhet, äge
myndigheten i stället i annan ordning föranstalta örn den utredning, som
må erfordras, eller, då fråga är om återförvisning, utan sådan fortsätta handläggningen.
6 §.
Behandling av mål eller ärende, som angår part tillkommande rättighet
eller förmån eller honom åliggande skyldighet, skall av myndighet förklaras
skola anstå, om anledning är att antaga, att på grund av förhållanden, som
avses i 1 § första stycket, part är ur stånd att bevaka sin talan eller hinder
eljest möter för utredningen. Finnes frågan kunna nöjaktigt utredas, må dock
målet eller ärendet handläggas och avgöras, örn det för part är av synnerlig
vikt eller eljest särskilda skäl föranleda därtill.
7 §.
Har med behandling av mål eller ärende enligt 6 § förklarats skola anstå,
skall det återupptagas till handläggning, så snart hinder enligt nämnda paragraf
ej längre föreligger eller förhållande inträtt, som enligt samma paragraf
skulle påkallat fortsatt handläggning.
8 §•
Är enligt lag eller författning med underlåtenhet av part eller annan att
fullgöra vad myndighet förelagt honom för måls eller ärendes handläggning
förenad påföljd av talans avvisande eller ogillande eller av böter, vite eller
hämtning och har han på grund av förhållanden, som avses i 1 § första
stycket, haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet, skall underlåtenheten icke
leda till sådan påföljd för honom. Är ej för myndigheten känt, huruvida han
sålunda haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet, skall upplysning därom
inhämtas genom myndighetens försorg.
9 §•
Konungen äger, i den mån det finnes påkallat på grund av förhållanden,
som avses i 1 § första stycket, förordna om förlängning av den tid, inom
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
vilken besvär skola anföras eller annan åtgärd för fullföljande av talan mot
myndighets beslut skall äga rum.
Har för fullföljande av talan mot beslut, som utan hinder av sådan talan
skall lända till efterrättelse, besvärsinlaga ingivits eller annan åtgärd företagits
efter utgången av den därför bestämda tiden, skall åtgärden dock anses
hava skett i rätt tid, om den myndighet, där talan skall fullföljas, finner att
klaganden på grund av förhållanden, som avses i 1 § första stycket, haft giltig
ursäkt för sin underlåtenhet.
Är i lag eller författning föreskrivet, att besvärsinlaga skall ingivas till annan
myndighet än den, som har att pröva den fullföljda talan, må inlagan i
stället med laga verkan ingivas till sistnämnda myndighet.
Vad i lag eller författning är stadgat därom att handling skall ingivas
före visst klockslag å dagen åge ej tillämpning.
10 §.
Då det i annat fall än i 9 § sägs finnes påkallat på grund av förhållanden,
som avses i 1 § första stycket, äger Konungen förordna om förlängning av
sådan i lag eller författning föreskriven tid, inom vilken någon har att för
bevakande av honom tillkommande rättighet eller förmån eller fullgörande
av honom åliggande skyldighet hos myndighet göra ansökan eller anmälan
eller företaga annan sådan åtgärd.
Finnes någon på grund av förhållanden, som avses i 1 § första stycket,
hava varit ur stånd att inom föreskriven tid vidtaga åtgärden, må Konungen
efter ansökan utsätta ny tid för åtgärden.
11 §•
Befogenhet, som enligt 2 § första stycket 2—6 eller andra stycket, 3 § första
eller andra stycket, 4 § första stycket eller 10 § andra stycket tillkommer
Konungen, må på uppdrag av Konungen utövas av underordnad myndighet.
I trängande fall åge länsstyrelse i vad angår länet även utan sådant uppdrag,
för statsförvaltningens och den kommunala verksamhetens upprätthållande,
utöva befogenhet, som enligt denna lag tillkommer Konungen.
12 §.
Delgivning med den, som fullgör tjänstgöring vid krigsmakten, skall ske
genom militär myndighets försorg. Intyg av sådan myndighet gäde såsom
fullt bevis, att delgivning blivit så verkställd som intyget innehåller. Avser
delgivning kallelse att infinna sig inför myndighet, skall intyget tillika innehålla
uppgift, huruvida den kallade på grund av sin tjänstgöring är hindrad
att inställa sig. Har delgivning verkställts annorledes än genom militär myndighet,
vare den gällande; dock må delgivning ej ske genom handlings införande
i allmänna tidningarna eller dess fästande å den söktes husdörr och
uppläsande för hans husfolk eller på annat sådant sätt.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
13 §.
Är i lag eller författning föreskrivet, att sammanträde med kommunalmyndighet
skall kungöras på visst sätt, äge myndigheten, om det finnes påkallat
på grund av förhållanden, som avses i 1 § första stycket, besluta, att kungörandet
skall ske på annat sätt, som finnes betryggande. I trängande fall må
beslut därom fattas av den, som har att utfärda kallelse till sammanträdet.
14 §.
Konungen meddelar de närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen
av denna lag.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller till
och med den 31 mars 1942. Förordnande, som meddelats enligt lagen, skall
ej gälla längre än lagen äger giltighet.
Utan hinder av denna lag skall vad i lag är stadgat om befogenhet för
Konungen att meddela bestämmelser om delgivning, genom kungörelse eller
annorledes, fortfarande gälla.
I fråga om förordnande, som sägs i 2 §, meddelar Konungen närmare bestämmelser
i anledning av dess upphörande. Stadgandet i 3 § första stycket
andra punkten skall, sedan förordnande enligt 1 § upphört att gälla, tilllämpas,
till dess annan innehavare av uppdraget valts och har att tillträda
uppdraget; vad nu sagts äge motsvarande tillämpning i fråga örn uppdrag,
som avses i 3 § andra stycket. Har med stöd av 6 § behandling av mål eller
ärende förklarats skola anstå, skall beslutet fortfarande gälla, till dess det
i laga ordning häves. Förordnande, som meddelats med stöd av 9 § första
stycket eller 10 § första stycket, skall fortfarande tillämpas i fråga örn åtgärd,
för vars vidtagande tid börjat löpa före förordnandets upphörande. Har för
vidtagande av åtgärd, som avses i 9 § andra, tredje eller fjärde stycket eller
10 § andra stycket, tid börjat löpa, då lagrummet ännu var tillämpligt, skall
ock sagda lagrum fortfarande lända till efterrättelse.
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
7
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Solliden den
19 augusti 1940.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Wigforss, Eriksson,
Bergquist.
Föredraganden, statsrådet Bergquist, anför efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter:
»Den 19 april 1940 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga för att verkställa utredning rörande
de bestämmelser angående förvaltningsdomstolarnas och förvaltningsmyndigheternas
verksamhet, vilka kunde vara erforderliga vid krig eller krigsfara
eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.
Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 23 april 1940 ordföranden
i processlagberedningen, f. d. justitierådet N. Gärde att verkställa
berörda utredning. Såsom ytterligare sakkunniga tillkallades den 10 maj
1940 ledamoten av riksdagens första kammare, professorn Nils Herlitz och
ledamoten av riksdagens andra kammare, riksgäldsfullmäktigen Axel Albert
Lindqvist. I samband härmed uppdrogs åt Gärde att vara de sakkunnigas
ordförande.
De sakkunniga ha den 14 augusti 1940 avgivit betänkande med förslag
till lag med särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna
och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m.»
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag
måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
V. Schwartz.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 4 september
1940.
Närvarande:
justitieråden Eklund,
Lawski,
von Steyern,
regeringsrådet Hjärne.
Enligt lagrådet den 28 augusti 1940 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet
den 19 augusti 1940, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till lag med särskilda bestämmelser angående statsoch
kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara
m. m.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av hovrättsrådet Erik Söderlund.
Lagrådet yttrade:
I motiven uttalas att, då uppgift enligt 2 § första stycket 1 eller 2 överflyttas
till underordnad myndighet, talan kan fullföljas mot denna myndighets
beslut, såvitt ej förbud meddelats mot sådan fullföljd. Detta torde också
stå i överensstämmelse med lagtexten. Huruvida överflyttning av befogenhet
till underordnad myndighet kan ske även på sådant sätt, att det allenast förordnas,
att talan mot myndighetens beslut ej må fullföljas, framgår ej klart
av förslaget. Det synes emellertid önskvärt att detta omarbetas så, att vad
härutinnan avses kommer till tydligt uttryck i lagtexten.
Förslaget i övrigt lämnas utan erinran.
Ur protokollet:
G. Lindencrona.
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
9
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms
slott den 13 september 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 4 september
1940 avgivna utlåtande över det den 19 augusti 1940 till lagrådet
remitterade förslaget till lag med särskilda bestämmelser angående statsoch
kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara
m. m.
Föredraganden anför:
»Genom proposition nr 183 till 1940 års lagtima riksdag framlades förslag
till lag med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången
vid krig eller krigsfara m. m. Sedan propositionen bifalbts av riksdagen, utfärdades
lag i ämnet den 26 april 1940 (nr 272). I anförande till statsrådsprotokollet
den 19 april 1940 framhöll jag efter att ha erinrat om nyssnämnda
proposition, att det syntes nödvändigt att för det förvaltningsrättsliga området
tillskapa en lagstiftning, motsvarande den som föreslagits för rättegångsväsendet.
En utredning syntes alltså böra komma till stånd rörande de
bestämmelser angående förvaltningsdomstolarnas och förvaltningsmyndigheternas
verksamhet, som kunde vara erforderliga vid krig, krigsfara och
liknande situationer. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades sedermera
särskilda sakkunniga för verkställande av berörda utredning. De sakkunnigas
arbete utmynnade i ett den 14 augusti 1940 avgivet betänkande, innefattande
förslag till lag med särskilda bestämmelser angående stats- och
kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m.
(Statens offentl. utredn. 1940:23). Under lagarbetets fortgång hade till de
sakkunniga avgivits yttranden av samtliga tjänstförrättande statssekreterare
ävensom av fångvårdsstyrelsen, ungdomsfängelsenämnden genom dess ordförande,
arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen, medicinalstyrelsen,
riksförsäkringsanstalten, socialstyrelsen, pensionsstyrelsen, försäkringsrådet,
arbetsrådet, byggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, kammarkollegiet,
kammarrätten, generaltullstyrelsen, skolöverstyrelsen, lantmäteristyrelsen,
domänstyrelsen, kommerskollegium, lotsstyrelsen, patent- och registreringsverket,
Överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser samt sty
Bilmng
till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 30.
2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
reisen för Svenska landskommunernas förbund, Svenska stadsförbundet, styrelsen
för Svenska landstingsförbundet och styrelsen för Sveriges advokatsamfund.
Därjämte hade till de sakkunniga överlämnats av t. f. statssekreteraren
i kommunikationsdepartementet yttranden från generalpoststyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen och statens
väginstitut samt av statssekreteraren i jordbruksdepartementet yttranden
från lantbruksstyrelsen och statens egnahemsstyrelse.
I enlighet med de lämnade direktiven avser förslaget att på den statliga
och kommunala förvaltningens område införa bestämmelser, liknande dem
som i fråga om rättegångsväsendet meddelats genom lagen den 26 april 1940
med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig
eller krigsfara m. m.
I betänkandet framhålles att de krav, sorn förvaltningen har att tillgodse,
under krigsförliållanden emellanåt framträda med långt större styrka och i
helt annan omfattning än under normala förhållanden. Av största vikt vore
därför att förvaltningens effektivitet såvitt möjligt upprätthölles under de
olika situationer, som kunde tänkas inträda.
Dessa synpunkter lia ansetts böra leda till, att Kungl. Maj :t — eller under
vissa förutsättningar underordnad myndighet — erhåller en tämligen vidsträckt
befogenhet att, då sådant påkallas av krig eller därmed jämförliga
förhållanden, förordna om ändringar i olika hänseenden, särskilt i fråga
om förvaltningsorganisationen. Förordnanden skola sålunda kunna meddelas
om ändrad fördelning av arbetsuppgifterna mellan olika myndigheter.
Uppgift, som tillkommer Kungl. Maj:t, skall i fråga örn visst slag av mål
eller ärenden kunna övertagas av underordnad myndighet (2 § första stycket
1). Uppgifter som tillkomma viss statsmyndighet skola kunna övertagas
av annan statsmyndighet eller av kommunalmyndighet (2 § första stycket
2), och uppgifter som tillkomma viss kommunalmyndighet skola kunna övertagas
av annan kommunalmyndighet i samma kommun eller, örn hinder härför
möter, av statsmyndighet eller av kommunalmyndighet i annan kommun
(2 § första stycket 3). Genom förordnande enligt 2 § första stycket 4
skall vidare kunna bestämmas att suppleanter få utses till större antal än
eljest är medgivet. Enligt 2 § första stycket 5 och 6 skall kunna förordnas
att myndighet må ha sin verksamhet helt eller delvis förlagd till annan ort
än den, där verksamheten eljest skall utövas, ävensom att myndighet må fatta
beslut i annan sammansättning eller med mindre antal ledamöter eller i
annan ordning än eljest är stadgat. Slutligen skola enligt 2 § andra stycket
de statstjänstemän som omfattas av lagstiftningen kunna åläggas att tjänstgöra
i annan statlig befattning än den de inneha eller i kommunal befattning.
Förslaget upptager också — i 3 § första stycket -—- bestämmelser, som
möjliggöra förordnande örn visst anstånd med val av ledamot i kommunal
representation eller innehavare av annat allmänt uppdrag. Har på grund av
sådant förordnande eller eljest val ej hållits, skall den tidigare valde alltjämt
kvarstå i uppdraget. Nu omnämnda bestämmelser skola enligt 3 § andra
Kungl. Maj.ts proposition nr 30.
11
stycket äga motsvarande tillämpning i fråga örn innehavare av allmänt uppdrag,
vilken skall tillsättas för viss tid i annan ordning än genom val. Enligt
sista stycket i samma paragraf skall skyldigheten för enskilda att åtaga
sig allmänt uppdrag eller kvarstå däri vidgas. Sålunda skola bestämmelser
i lag eller författning därom, att kvinna eller den som redan innehaft uppdrag
viss tid eller uppnått viss ålder må avsäga sig uppdrag, icke äga tilllämpning.
Den som fyllt sjuttio år skall emellertid ej vara skyldig att mottaga
uppdrag eller kvarstå däri.
De hittills omnämnda bestämmelserna avse, som redan antytts, närmast
att bereda utväg för förvaltningens upprätthållande under olika situationer.
Samma syf te tillgodoses i viss mån genom bestämmelserna i 4 och 5 §§, vilka
emellertid även kunna sägas vara särskilt ägnade att bereda förvaltningsmyndigheterna
lättnad i deras verksamhet. Enligt 4 § första stycket kan
jämkning ske i fråga om tidsbestämmelser, som äro i lag eller författning
stadgade för hållande av sammanträde eller förrättning eller fullgörande av
annan sådan uppgift. Andra stycket av samma paragraf möjliggör, att visst
sammanträde eller viss annan åtgärd må äga rum å annat ställe än som i lag
eller författning är föreskrivet, örn detta skulle vara påkallat av krigsförhållanden.
Beträffande 5 § må erinras att vissa lagar och författningar innehålla
stadganden i fråga örn förvaltningsärendens handläggning av innebörd,
att myndighet skall höras eller viss annan utredning skall förebringas eller
att under vissa förutsättningar återförvisning skall äga rum. Om sålunda
föreskriven åtgärd på grund av krigsförhållanden skulle vara förenad med
väsentlig olägenhet, skall enligt förevarande paragraf myndigheten i stället
kunna föranstalta örn erforderlig utredning i annan ordning eller, då fråga
är om återförvisning, utan sådan fortsätta handläggningen.
I nära anslutning till den särskilda rättegångslagen upptager förslaget även
bestämmelser till skydd för dem, som på grund av krigsförhållanden äro
hindrade att tillvarataga sina intressen i mål eller ärenden hos förvaltningsmyndigheterna.
Enligt 6 § skall med behandling av mål eller ärende angående
rättighet eller förmån, som tillkommer någon, eller skyldighet, som
åligger någon, anstå, om anledning är att antaga, att på grund av krigsförhållanden
part är ur stånd att bevaka sin talan eller hinder eljest möter för
utredningen. I likhet med vad som gäller för motsvarande fall enligt särskilda
rättegångslagen skall dock handläggningen under vissa villkor kunna
fortsättas och avslutas. En allmän förutsättning härför är att frågan kan
nöjaktigt utredas. Som ytterligare villkor skall gälla att handläggningens
fortsättande är av synnerlig vikt för part eller eljest påkallas av särskilda
skäl. I 8 § meddelas bestämmelser, enligt vilka vissa påföljder, som äro förenade
med underlåtenhet av part eller annan att fullgöra vad myndighet
förelagt honom för måls eller ärendes handläggning, icke skola tillämpas, om
han för underlåtenhet att efterkomma föreläggandet haft giltig ursäkt, som
har sin grund i krigsförhållanden. När det ej är för myndigheten känt, huruvida
giltig ursäkt sålunda förelegat för underlåtenheten, skall det åligga
myndigheten att inhämta upplysning därom.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
Bland övriga bestämmelser till lättnad för parter må nämnas att Kungl.
Majit skall äga förordna om förlängning av fullföljdstider (9 § första stycket)
ävensom av vissa andra i lag eller författning föreskrivna tider för bevakande
av rättighet eller förmån, som tillkommer någon, eller fullgörande
av skyldighet, som åligger någon (10 § första stycket). Vidare skall i och
med att lagen sättes i tillämpning gälla, att i vissa fall part, som på grund
av krigsförhållanden varit hindrad att iakttaga stadgad fullföljdstid, skall
vid prövning, huruvida talan fullföljts i rätt tid, kunna tillgodoräknas
den tid han sålunda varit hindrad (9 § andra stycket), att vad i lag eller
författning är stadgat därom att handling skall inges före visst klockslag
å dagen ej skall äga tillämpning (9 § sista stycket) samt att den som
på grund av krigsförhållanden varit ur stånd att inom föreskriven tid vidtaga
åtgärd, som avses i 10 § första stycket, efter ansökan kan erhålla ny
tid för åtgärden (10 § andra stycket).
I fråga om delgivning med den, som fullgör tjänstgöring vid krigsmakten,
innehåller förslaget i 12 § huvudsakligen samma bestämmelser som den särskilda
rättegångslagen. För delgivning skall alltså som regel anlitas militär
myndighet. Förslaget upptager i 13 § särskilda bestämmelser rörande kungörande
av kommunalmyndighets sammanträden. Då det finnes påkallat av
krigsförhållanden, skall kommunalmyndighet, utan hinder av vad i lag eller
författning finnes stadgat örn kungörande av myndighetens sammanträde,
äga besluta, att kungörandet skall ske på annat sätt, som finnes betryggande.
I trängande fall kan sådant beslut fattas av den, som bär att utfärda kallelse
till sammanträdet.
För lagens tillämpning förutsättes ett allmänt förordnande av Kungl.
Majit (1 § första och andra styckena). Som framgår av det anförda erfordras
därjämte för tillämpning av åtskilliga av förslagets bestämmelser särskilda
förordnanden. Dessa skola enligt vad i de olika paragraferna angivits
i första hand meddelas av Kungl. Maj :t. Enligt 11 § första punkten skall
emellertid Kungl. Majit i flera fall kunna uppdraga åt underordnad myndighet
att meddela förordnande i Kungl. Majits ställe. På sätt framgår av 11 §
andra punkten skall i trängande fall därjämte länsstyrelse i vad angår länet
även utan sådant uppdrag äga, för statsförvaltningens och den kommunala
verksamhetens upprätthållande, utöva befogenhet, som enligt förslaget tillkommer
Kungl. Majit. Som framhållits i betänkandet förutsättes uppenbarligen
härför att lagen enligt 1 § satts i tillämpning.
I huvudsak skall lagen äga tillämpning beträffande samtliga stats- och
kommunalmyndigheter. Förslaget avser emellertid icke riksdagen och allmänna
kyrkomötet med deras avdelningar, utskott, nämnder, deputerade,
revisorer, ombudsmän och verk. Enär möjligheten att genomföra de föreslagna
bestämmelserna ansetts icke böra bero av den tid, då allmänt kyrkomöte
härnäst kan komma att hållas, har vidare förslaget så begränsats, att
det icke avser kyrkliga myndigheter och deras verksamhet, i den mån för
bestämmelse därom erfordras samtycke av allmänt kyrkomöte. Förslag
Kungl. Maj:ts proposition nr 30. 13
rörande upphävande av sistnämnda begränsning torde böra föreläggas nästa
allmänna kyrkomöte.
En ytterligare begränsning av förslagets tillämpningsområde har varit påkallad
för de fall då en motsvarande reglering redan genomförts eller är
avsedd att genomföras i särskild ordning. Av denna anledning ha undantag
gjorts dels med avseende å den särskilda rättegångslagen, dels ock i anledning
av det förslag till lag med särskilda bestämmelser angående patent vid
krig eller krigsfara m. m., vilket förelagts 1940 års urtima riksdag genom
proposition nr 4.
Lagen föreslås skola gälla till och med den 31 mars 1942.
Angående detaljerna i förslaget och den närmare motiveringen torde få
hänvisas till betänkandet.
Jag förordar att de sakkunnigas förslag underställes riksdagens prövning.
I anledning av vad lagrådet uttalat torde dock till 2 § första stycket 2 böra
göras ett tillägg av innebörd, att förordnande må kunna meddelas, att i
fråga örn visst slag av mål eller ärenden talan mot statsmyndighets beslut
icke må fullföljas. Någon motsvarande befogenhet torde icke böra gälla såvitt
angår talan mot kommunalmyndighets beslut. I enlighet med vad nu
anförts har ändring verkställts i 2 §. Därjämte ha i det remitterade förslaget
vidtagits några jämkningar av redaktionell natur.
Enligt 1 § av förslaget skola bestämmelserna i 2—13 §§ äga tillämpning
allenast när Kungl. Majit vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller
eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden förordnat
därom. Under tid, då riksdagen är samlad, äger Kungl. Maj:t endast med
riksdagens samtycke meddela sådant förordnande. Med hänsyn till do vittgående
bestämmelserna i den nu föreslagna lagen anser jag mig under nuvarande
förhållanden ej böra förorda, att beslut fattas örn deras trädande i tilllämpning.
Föredraganden hemställer att det i enlighet med vad nu angivits ändrade
lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Stefan Stiernstedt.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 19A0. 1 sami. Nr 30.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1940:49 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser angående statsoch kommunalmyndigheterna och der s. 1 i texten
- 3SärU 1940:10 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser angående statsoch kommunalmyndigheterna och deras verksamhet s. 1 i texten