Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel för uppförande av en mejerianläggning å Ljusnedals bruksegendom

1940-09-20 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:32 (urtima riksdagen), Angående anvisande av medel för uppförande av en mejerianläggning å Ljusnedals bruksegendom

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

1

Nr 32.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande av

medel för uppförande av en mejerianläggning å Ljusnedals

bruksegendom; given Stockholms slott den

20 september 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 september 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp anför:

Genom beslut av 1887 års riksdag föreskrevs, att den behållna avkastningen

av skogsavverkningen på renbetesfjällen i Jämtlands län finge användas

till förvärvande av mark för utvidgning av nämnda renbetesfjäll. Sedermera

bestämdes genom Kungl. Maj:ts brev den 13 juli 1887, att nettobehållningen

av skogsavkastningen skulle förvaltas av statskontoret såsom en särskild

fond under benämning jämtländska renbetesfjällens skogsfond, om

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 32—33. •

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

vars användande för det av riksdagen medgivna ändamålet Kungl. Maj:t

framdeles skulle förordna. Enligt ett flertal beslut av Kungl. Maj:t har därefter

egendomar inköpts för renbetesfjällens utvidgning, däribland år 1893

Ljusnedals bruksegendom i Tännäs socken.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har i skrivelse den 23 september 1938 hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte dels bevilja ett anslag av högst 82,500 kronor

ur förenämnda fond till uppförande av en ny mejerianläggning å Ljusnedals

bruksegendom i stället för en där befintlig gammalmodig anläggning, dels

ock medgiva att anläggningen finge upplåtas med nyttjanderätt till Ljusne

dals andelsmejeriförening u. p. a. på vissa i skrivelsen närmare angivna

villkor.

Över framställningen ha yttranden avgivits dels den 14 april 1939 av lantbruksstyrelsen,

dels ock den 13 maj samma år av statskontoret.

Lantbruksstyrelsen har — under framhållande att kostnaderna för anläggningen

borde beräknas till 100,000 kronor — tillstyrkt att detta belopp

finge under vissa villkor anvisas ur fonden.

Statskontoret har å sin sida avstyrkt bifall till länsstyrelsens förslag. Såsom

skäl härför har statskontoret anfört, att den ifrågasatta dispositionen

av fondmedlen i alltför hög grad avveke från de uppgifter, som normalt åvilade

fonden, och dessutom icke kunde anses såsom en för fonden tillfredsställande

placeringsåtgärd.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har sedermera inkommit med ytterligare

framställning i ärendet den 22 december 1939. I skrivelsen har länsstyrelsen

-—- under förmälan att länsstyrelsen godtoge den av lantbruksstyrelsen uppgjorda

kostnadsberäknngen för ifrågavarande mejerianläggning — föreslagit

att ett belopp av 65,000 kronor måtte få tagas i anspråk av jämtländska

renbetesfjällens skogsfond. Med dessa medel har länsstyrelsen avsett, att

kostnaderna för själva byggnaderna skulle gäldas. Återstoden av kostnaderna,

35,000 kronor, avseende maskinell utrustning m. m., har länsstyrelsen

ifrågasatt böra täckas dels 5,000 kronor genom andelsteckningar och dels

30,000 kronor genom statsbidrag från jordbrukets prisregleringsfond. Länsstyrelsen

hemställde i anslutning härtill, att Kungl. Maj:t måtte, i avbidan

på den ytterligare utredning länsstyrelsen hade för avsikt att framlägga i

ärendet, av prisregleringsfondens medel reservera nyssnämnda belopp 30,000

kronor för bidrag till utförande av ifrågavarande mejerianläggning.

Kungl. Majit har i beslut den 30 mars 1940 angående anvisande av medel

för budgetåret 1939/40 av jordbrukets prisregleringsfond för produktionsbefrämjande

ändamål förklarat sig vilja framdeles — sedan fullständig utredning

rörande mejerianläggningen förelåge — fatta beslut i anledning av framställningen

örn statsbidrag från prisregleringsfonden.

I skrivelse den 27 juni 1940 har länsstyrelsen därefter framlagt omförmälda

utredning. I denna skrivelse har länsstyrelsen i fråga örn finansieringen

av kostnaderna för mejerianläggningen gjort enahanda framställning

som i skrivelsen den 22 december 1939.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

3

I infordrat yttrande den 16 augusti 1940 har statskontoret förklarat, att

ämbetsverket icke ville motsätta sig länsstyrelsens framställning.

Länsstyrelsen bär i sin skrivelse den 23 september 1938 rörande behovet

av en ny mejerianläggning å ifrågavarande egendom i huvudsak

anfört följande:

Å Ljusnedals bruksegendom finnas, utom betydande skogsarealer, inägor

i två huvudgrupper, nämligen dels vid Bruksgården, vanligen kallad Ljusnedal,

och dels vid Bruksvallarna. Inägorna äro för närvarande utarrenderade

i tillhopa 57 arrendelotter, därav 30 vid Ljusnedal och de återstående

vid Bruksvallarna.

Mejeridriften handhaves av en förening, Ljusnedals andels m ej c nioren i n g

u. p. a. Antalet medlemmar i föreningen uppgår till 89 med omkring 560

kor. Mejeriet fyller icke de krav i fråga örn utrymme och inredning, som

mejeristadgan uppställer för en dylik anläggning. Mejeribyggnaden är uppförd

år 1860 och befinner sig numera i ett mycket bristfälligt skick. Byggnaden

är belägen intill landsväg med golvplanet djupt under vägens nivå.

Vid en eventuell renovering måste hela byggnaden tagas i anspråk för erhållande

av föreskrivna mejeriutrymmen, medan bostadsutrymmen samt

tvätt- och torkrum för personalens kläder måste tillbyggas. Med hänsyn till

byggnadens ålder och olämpliga belägenhet kan lokalfrågan icke tillfredsställande

lösas på annat sätt, än att ny mejeribyggnad uppföres. Jämväl tidigare

anskaffade maskiner äro numera föråldrade och kunna med anledning

härav ej komma till användning vid uppförande av ny mejeribyggnad.

Mejeridriften har hittills legat nere under sommarmånaderna till en del

beroende på mejeriets bristfälliga beskaffenhet men även på transportsvårigheter.

På grund av förbättrade kommunikationer torde man för framtiden

kunna räkna med en någorlunda jämn tillförsel under hela året från flertalet

av nuvarande leverantörer. Örn en tidsenlig mejeriinrättning kommer

till stånd i Ljusnedal, kan det förväntas, att mejeriföreningen i större omfattning

vinner anslutning även från självägande jordbrukare och arrendatorer

å Kronan icke tillhörig jord inom hela västra Härjedalen framemot

Hede. Inom provinsen skulle då finnas två moderna mejerier, nämligen i

Sveg och Ljusnedal, vilket synes innebära en god organisation och även vara

tillräckligt för befolkningens behov. Det bör framhållas, att genom den nyanlagda

vägen från Storvallen till Ljusnedal även Storsjö socken skulle erhålla

direkt förbindelse med mejeriet.

För arrendatorerna skulle ett nedläggande av mejerirörelsen medföra förlusten

av en för deras uppehälle nödvändig inkomst. Det är därför angeläget,

att den för driftens fortsättande erforderliga nyanläggningen blir utförd.

Mejeriföreningens medlemmar sakna emellertid medel härtill.

Lantbruksstyrelsen har angående behovet av anläggningen yttrat bland

annat:

Förevarande mejeri torde äga stor betydelse för orten. Ett nedläggande av

driften skulle därför innebära ett betydande avbräck för mejerihushållningen

i trakten. Detta framstår i så mycket klarare dager, örn man betänker,

att de närmast belägna mejerierna — i Sveg och Svenstavik — ligga på ett

avstånd av respektive 146 och 178 kilometer från Ljusnedal.

Lantbruksstyrelsen har inhämtat, att mejeriföreningens medlemsantal vid

årsskiftet 1938—1939 utgjorde 104, varav 46 kronoarrendatorer. Medlemsantalet

har i jämförelse med förhållandena vid årsskiftet 1937—1938 ökats

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mciy.ts proposition nr 32.

med 26. De till föreningen anslutna leverantörerna levererade under år

1938 till mejeriet 35,557 kilogram grädde, motsvarande en mjölkmängd av

omkring 426,685 kilogram. I jämförelse med 1937 innebära 1938 års siffror

en ökning med 6,718.1 kilogram grädde, vilket omräknat till mjölk utgör

80,597 kilogram. Mejeridriften utvisar sålunda för sistnämnda år en betydande

stegring. Denna torde i första hand böra tillskrivas ortens på sista

tiden väsentligt förbättrade vägnät och kommunikationsförhållandena i övrigt,

vilka numera medgiva mjölktransporter på avstånd upp till 60 å 70

kilometer.

För närvarande, då mejeridriften sommartid är nedlagd, torde kunna beräknas,

att antalet kor inom mejeriets mjölkrayon utgör 600, och att varje

ko till mejeriet lämnar cirka 700 kilogram mjölk per år. Därest den föreslagna

nybyggnaden kommer till stånd och mejeridriften därigenom kan

upprätthållas året Tunt samt den invägda mjölkmängden i följd härav ökas,

torde man på av länsstyrelsen angivna skäl kunna räkna med en stegring av

antalet kor inom mejeriets mjölkrayon till 800 och en ökning i mjölkmängden

till omkring 800,000 kilogram.

Även om föreningen under år 1937 utvecklats, dess ekonomiska ställning

stärkts och dess framtid sålunda synes förhållandevis ljus, torde dock föreningen,

då dess resurser äro relativt små och ett flertal av dess medlemmar

äro kronoarrendatorer med ringa ekonomisk bärkraft, ej ensam förmå

bära de med en nybyggnad av mejeriet förenade kostnaderna.

I skrivelsen den 27 juni 1940 har länsstyrelsen upplyst, att sedan mejeriföreningen

under 1939 antagit nya stadgar, hade såsom medlemmar i föreningen

hittills anmält sig 184 mjölkproducenter med sammanlagt 909 kor.

Av andelstecknarna vore 165 bosatta inom Tännäs kommun och 19 inom

Hede kommun. 56 andelstecknare vore kronoarrendatorer. Mejeridriften

hade under år 1939 pågått 9 månader eller närmare hestämt 223 driftsdagar,

varvid invägts 41,750 kilogram grädde, enligt prisutjämningsförfarandet motsvarande

500,586 kilogram oskummad mjölk. På grund av mejeriets bristfälliga

beskaffenhet hade mejeridriften icke kunnat uppehållas under den

varmare årstiden, då mjölkproduktionen inom orten vore störst, varjämte

nuvarande maskiner och apparater vore allt för förslitna och små för bearbetning

av inom orten producerad grädde. Länsstyrelsen har emellertid

ansett, att, därest ett nytt tidsenligt mejeri komme till stånd och i helårsdrift,

man kunde påräkna ytterligare icke oväsentlig anslutning utöver vad

föreliggande teckningar utvisade, bland annat från kronoarrendatorer inom

Hågvålens och Sörvattnets byar. Vidare har länsstyrelsen framhållit, att

kraftfoder praktiskt taget aldrig komme till användning inom mejeriets verksamhetsområde,

varför svårigheter att anskaffa dylikt foder ej torde nämnvärt

påverka mjölkproduktionen i orten. Då det för företagets driftsekonomi

uppenbarligen vore av väsentlig betydelse, att det nya mejeriet vunne

största möjliga anslutning, borde enligt länsstyrelsens mening, med hänsyn

till å orten rådande transport- och övriga förhållanden, mejeriet anordnas

för mottagning av mjölk från närboende producenter, under det mera

avsides boende producenter, vilka till följd av bristande transportmöjligheter

ej kunde leverera mjölk, beräknades leverera grädde.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

5

I fråga om anskaffandet av medel för mejeriets anläggande

har länsstyrelsen i sin skrivelse den 23 september 1938 anfört i

huvudsak följande:

Anläggningskostnaderna synas böra bestridas av jämtländska renbetesfjällens

skogsfonds medel och mejeriet upplåtas till mejeriföreningen med nyttjanderätt

mot en viss årlig hyresavgift och med skyldighet för kronan att

svara för anläggningens underhåll, i den mån skada icke av föreningen vållats

genom vårdslöshet. För att medel må finnas tillgängliga för bestridande

av kostnaderna för underhåll av mejeribyggnaden och nyanskaffning av maskiner

och apparater till ersättande av utslitna eller föråldrade bör influtna

hyresbelopp i första hand avsättas till en förnyelsefond. När denna fond

uppgår till ett belopp av 40,000 kronor, ungefärligen motsvarande vad av

anläggningskostnaden beräknats belöpa å maskiner och apparater, böra inflytande

hyresmedel tillföras renbetesfonden. Föreningsmedlemmarnas bidrag

till den årliga hyran synes lämpligen böra utgå i förhållande till levererad

mjölkmängd. För arrendatorema å renbeteslanden bör tillämpas en

något lägre beräkningsgrund än för övriga producenter. En avgift för kilogram

levererad mjölk av 0.4 öre för kronoarrendatorerna och 0.6 öre för övriga

producenter synes länsstyrelsen vara skälig. Det har beräknats, att intin

800,000 kilogram mjölk skulle årligen levereras till mejeriet. Man synes

vara fullt berättigad antaga, att de föreslagna avgifterna skola säkerställa en

bruttoinkomst för statsverket av 3 till 5 procent å anläggningskapitalet.

Lantbruksstyrelsen, som tillstyrkt att bidrag till mejeriets anläggningskostnader

måtte utgå ur skogsfonden, har även anslutit sig till länsstyrelsens förslag

i fråga om föreningsmedlemmarnas bidrag till den årliga hyran utom

beträffande differentieringen av avgiftsbeloppen. Härom har styrelsen anfört:
Det

torde icke kunna bestridas, att vissa skäl tala för den föreslagna differentieringen.

Då emellertid det föreslagna understödet synes böra komma

jordbrukarna å orten möjligast likformigt till godo, vill lantbruksstyrelsen

föreslå, att avgiften för kilogram levererad mjölk fastställes att utgå med

samma belopp för ovannämnda båda producentkategorier. En anordning

med lika avgifter kan även beräknas medföra ökad anslutning till föreningen

från jordbrukare utanför renbetesarrendatorernas krets. Kostnaderna för

mjölkens förädling kunna därigenom nedbringas till båtnad för alla leverantörer.

I fråga om storleken av den föreslagna avgiften vill lantbruksstyrelsen

nämna, att medelkostnaden för underhåll och avskrivning å byggnader och

maskiner i andelsmejerierna enligt Sveriges officiella statistik (år 1936) belöpte

sig till 0.278 öre per kilogram invägd mjölk. Med hänsyn härtill och då

föreningsmedlemmarnas bidrag synas böra vara så litet betungande som möjligt,

anser lantbruksstyrelsen sig böra föreslå, att ifrågavarande avgift bestämmes

till 0.3 öre för kilogram levererad mjölk.

Lantbruksstyrelsen har vidare föreslagit, att, därest medel för ifrågavarande

ändamål anvisas, såsom villkor för deras tillgodonjutande borde föreskrivas,

dels att lantbruksstyrelsen skulle äga fastställa ritningar och plan

för de arbeten, som avsåges skola komma till stånd med anlitande av samma

medel, ävensom godkänna platsen för mejeriets förläggning, dels ock att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

bindande teckning från föreningsmedlemmarnas sida visades hava kommit

till stånd beträffande minst 800 kor.

Länsstyrelsen har såsom förut nämnts i sina senare skrivelser i viss mån

frånträtt sina tidigare förslag rörande finansieringen av företaget samt hemställt,

att endast kostnaderna för själva byggnaden skulle gäldas av medel

från skogsfonden under det att återstående kostnader skulle gäldas med

statsbidrag från prisregleringsfonden samt genom andelsteckningar. Länsstyrelsen

har vidare anfört:

Vid hyresersättningens bestämmande skulle man behöva taga hänsyn allenast

till kostnaderna för uppförandet av själva mejeribyggnaden samt dess

underhåll och erforderliga avskrivningar. Amorteringstiden för byggnaden

torde kunna beräknas till 30 å 35 år. Enligt Sveriges officiella statistik för

år 1937 belöpte sig medelkostnaden för underhåll och avskrivning å andelsmejeriernas

mejeribyggnader till 0.092 öre per kilogram invägd mjölk. I föreliggande

fall synes man dock böra räkna med väsentligt högre kostnad.

Såväl länsstyrelsen som lantbruksstyrelsen hava tidigare förutsatt, att hyresersättningen

skulle utgå i förhållande till myckenheten av den till mejeriet

levererade mjölken med visst belopp per kilogram. Emellertid vill länsstyrelsen

— under förutsättning att dess finansieringsförslag följes — ifrågasätta,

huruvida det icke vore mera praktiskt och lämpligt att bestämma hyresersättningen

för mejerilokalerna till visst årligt belopp, beräknat med hänsyn

till skälig avskrivning å mejeribyggnaden, vilket belopp skulle tillfalla

skogsfonden. Härigenom skulle bland annat ett förenklat avräkningsförfarande

vinnas, varjämte mejeriföreningen finge en sporre till utveckling av

sin verksamhet, då med en fast hyresavgift vinsten av den ökade verksamheten

i varje fall komme att stanna hos föreningen.

Med hänsyn till den beräknade amorteringstiden borde enligt detta alternativ

hyresbeloppet utgå med cirka tre procent av byggnadskostnaden. Därest

denna i enlighet med de verkställda beräkningarna kommer att uppgå

till 65,000 kronor, skulle den årliga ersättningen alltså bliva 1,950 kronor,

motsvarande vid en inlevererad myckenhet mjölk per år av 800,000 kilogram

ett belopp per kilogram av cirka 0.24 öre. Emellertid synes detta belopp vid

en jämförelse med lantbruksstyrelsens förslag i ämnet och förutberörda statistik

rörande medelkostnaden för underhåll och avskrivning väl högt och

böra något jämkas. Länsstyrelsen vill därför föreslå, att hyresersättningen

bestämmes till två procent av byggnadskostnaden, vilket under nyss angivna

förutsättningar motsvarar 1,300 kronor eller omkring 0.16 öre per kilogram

inlevererad mjölk. I den mån tillförseln ökas sjunker kostnaden per kilogram.

Länsstyrelsens tidigare förslag avsåg, att kronan skulle svara för byggnadens

löpande underhåll, i den mån skada icke av föreningen vållades genom

vårdslöshet. Därest frågan i övrigt ordnas på sätt nu angivits, torde dock enligt

länsstyrelsens mening mejeriföreningen böra svara för det löpande underhållet,

vilket knappast lärer bliva betungande. Praktiska skäl torde även

tala för en dylik anordning.

Statskontoret har i sitt yttrande den 16 augusti 1940 uttalat bland annat:

Oaktat skogsfonden jämlikt länsstyrelsens senaste förslag skulle i form av

hyra genast beredas viss årlig ersättning för i anspråk taget kapitalbelopp,

måste ämbetsverket dock alltjämt finna medelsanvisningen vara en för fonden

otillfredsställande placering. Emellertid synes den ifrågasatta mejerian
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

7

läggningen kunna komma till stånd endast under förutsättning att statsverket

i angiven omfattning bidrager till finansieringen av densamma. Med hänsyn

härtill ävensom till den stora betydelse, mejerianläggningen skulle äga

för lanthushållningen i orten, vill statskontoret icke motsätta sig att skogsfondens

medel på föreslaget sätt tagas i anspråk för ändamålet.

Såväl länsstyrelsen som lantbruksstyrelsen lia vitsordat, att behov av en Depariementsny

mejerianläggning å ifrågavarande plats är för handen. En sådan anlägg- chefen.

ning synes kunna bliva till avsevärt gagn för den jordbrukande befolkningen

och mejerihanteringen i dessa trakter. Enligt vad utredningen visar ha emellertid

mjölkproducentema icke tillräckliga egna ekonomiska resurser för att

kunna bringa anläggningen till utförande. Med hänsyn härtill har länsstyrelsen

föreslagit, att medel skvdle av statsmakterna ställas till förfogande

dels ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond och dels från medel, som

anvisats för produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland och delar av Kopparbergs

och Värmlands län. Ehuru vissa skäl tala för att erforderliga medel

för ifrågavarande ändamål anvisas från nyssnämnda fond, anser jag

dock mera ändamålsenligt att ett särskilt anslag härför upptages å kapitalbudgeten.

Härvid torde vara lämpligt, att andelsföreningen beviljas ett lån

för uppförande av själva mejeribyggnaden, vilken beräknats draga en kostnad

av 65,000 kronor. Beträffande i övrigt behövliga medel, vilka antagits

uppgå till 35,000 kronor och avse anskaffande av maskinell utrustning m. m.,

synes det kunna övervägas att ett belopp av 30,000 kronor utgår såsom statsbidrag

av förenämnda för produktionsbefrämjande åtgärder anvisade medel.

Återstoden 5,000 kronor torde kunna täckas genom andelsteckningar.

Å lånemedlen bör andelsföreningen erlägga ränta, vilken torde böra bestämmas

till fyra procent. Andelsföreningen bör genom årliga avbetalningar inom

skälig tid amortera lånet. Med hänsyn till svårigheten att i nuvarande läge

fastställa amorteringstiden och de årliga avbetalningarna torde det få ankomma

på Kungl. Majit att efter erforderliga förhandlingar träffa uppgörelse härom

med andelsföreningen. Tillika synes andelsföreningen för framtida behov

böra avsätta behövliga belopp för skapande av en egen förnyelsefond. Därest

riksdagen skulle medgiva, att lånemedel anvisas för ifrågavarande ändamål,

torde jag sedermera ånyo få för Kungl. Majit anmäla frågan örn statsbidrag

till anläggningen. Skulle statsmedel få användas på sätt nu föreslagits, torde

lantbruksstyrelsen böra berättigas att besluta om mejeriets belägenhet samt

byggnadens uppförande i övrigt. Det behövliga lånebeloppet, 65,000 kronob,

torde böra anvisas såsom ett x-eservationsanslag å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Lån för uppförande ao en mejeribyggnad å Ljusnedals

bruksegendom å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 65,000.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Ericson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:44 (urtima riksdagen) Skrivelse till Koungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av eif område av kronoegendomen Hjära nr 1 i Malmöhus lån. a1 i texten
  2. 2SärU 1940:34 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel för uppförande av en mejerianläggning å Ljusnedals bruksegendom. s. 3 i texten