Sök i Ratio Lex

Angående anvisande å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 av vissa ytterligare anslagsmedel

1940-09-20 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:38 (urtima riksdagen), Angående anvisande å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 av vissa ytterligare anslagsmedel

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

1

>T 38.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anvisande

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 av vissa ytterligare anslagsmedel; given Stockholms

slott den 20 september 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna 1—13.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 september 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande ärenden angående

medelsanvisningar för försvarsväsendets räkning med förmälan tillika,

att ärendena nr 2, 3, 4, 9, 10 och 11 vore av den natur, att närmare redogörelse

för deras innebörd än som av det följande framginge icke borde ske

till statsrådsprotokollet; ytterligare upplysningar i nämnda ärenden borde

få lämnas genom de handlingar, som komme att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott. Ärendena borde upptagas under de särskilda rubriker

i riksstaten för innevarande budgetår, till vilka de enligt sin natur vöre att

hänföra.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 38. 1897 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Departementschefen anför vidare:

EGENTLIGA STATSUTGIFTER.

Fjärde huvudtiteln.

D. Lantförsvaret.

[1.] 19- Bidrag till skjutbanors ordnande, reservationsanslag. Å riksstaten för innevarande

budgetår finnes upptaget ett reservationsanslag av 775,000 kronor till

bidrag till skjutbanors ordnande. Rörande användningen av anslaget har Kungl.

Maj:t genom beslut den 30 augusti 1940 meddelat bestämmelser, innebärande,

bland annat, bemyndigande för arméförvaltningens civila departement att i

huvudsaklig överensstämmelse med viss av skytteförbundens överstyrelse uppgjord

förteckning, upptagande till större delen påbörjade och enligt gällande

bestämmelser avsynade skjutbaneanläggningar, utbetala i förteckningen upptagna

bidrag till ordnande av skjutbanor å däri angivna platser, med tillhopa

högst 536,847 kronor. Å anslaget kvarstår därefter odisponerat ett belopp av,

i avrundat tal, 238,000 kronor.

I skrivelse den 6 september 1940 har nu skytteförbundens överstyrelse

framhållit, att omförmälda anslag redan visat sig otillräckligt, samt i anslutning

härtill hemställt, att ytterligare medel måtte för budgetåret 1940/41 anvisas

till bidrag till skjutbanors ordnande.

Till närmare utveckling av berörda framställning har överstyrelsen i sin

skrivelse anfört, bland annat, följande:

Anledningen till det ökade medelsbehovet vore dels att skjutverksamheten

i landet ökats i en omfattning, som överstyrelsen tidigare ej ansett sig kunna

räkna med, dels ock att behov av skjutbaneutrymmen för hemvärnet under den

förlidna sommaren gjort sig starkt gällande. Den del av anslaget, i runt tal

537.000 kronor, som enligt Kungl. Maj:ts omförmälda brev den 30 augusti

1940 redan disponerats, avsåge bidrag, som av styrelsen tillstyrkts under tiden

före den 20 juni 1940. Under tiden därefter intill den 31 augusti 1940 hade

till styrelsen inkommit av vederbörliga skytteförbund tillstyrkta ansökningar

örn bidrag å ytterligare sammanlagt 638,000 kronor, vilket belopp emellertid

beräknades kunna nedprutas till 574,000 kronor. Yid sistnämnda tidpunkt

förelåge alltså ett ytterligare medelsbehov av, i runt tal, (574,000 •—- 238,000 —)

336.000 kronor.

För att minska medelsbehovet hade överstyrelsen emellertid företagit vissa

åtgärder. Sålunda hade i cirkulärskrivelse våren 1940 varnats för bildandet

av nya skytteföreningar i sådana fall, där de skytteintresserade utan större

olägenhet kunde ansluta sig till närbelägen, redan existerande förening och

använda dess skjutbana. Med stöd härav hade i vissa fall ansökningar örn

nybildning av skytteförening återremitterats till vederbörlig förbundsstyrelse

för undersökning av möjligheterna till sammanslagning med grannförening.

I vissa fall hade också resolution utfärdats först sedan vederbörande förening

förklarat sig ej ämna begära statsunderstöd till skjutbana. För att få fram

bidrag från kommun, företag eller annan donator samt medlemmarnas arbetsprestationer

hade formulär till ekonomisk plan upprättats och föreskrift örn

dess användning utfärdats.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38. 3

Den möjlighet som yppat sig att få disponera värnpliktiga civilarbetare för

skjutbanebygge hade utnyttjats i största möjliga utsträckning. I samband härmed

hade i cirkulärskrivelse till föreningar och förbund framhållits, att största

möjliga återhållsamhet måste iakttagas, då statsanslaget ej bleve tillräckligt.

Genom särskild fråga i förenämnda ekonomiska plan hade uppgifter införskaffats,

örn vilka föreningar som utan stor olägenhet kunde vänta med att

utfå statsbidrag. Antalet sådana föreningar hade dock visat sig jämförelsevis

obetydligt. Flertalet föreningar hade igångsatt arbetet i förväntan att med

dot snaraste erhålla sadant understöd och mången hade redan sin skjutbana

färdig. Andra föreningar avvaktade med otålighet besked i fråga om statsbidrag,

detta dels emedan banan behövdes, dels emedan möjlighet att erhålla

bidrag eller förskott av kommun eller enskilda förefunnes endast under förutsättning

att statsunderstöd beviljades.

Den oerhört ökade omfattningen av skjutbanebyggande och det starkt

höjda anslaget härtill jämte föredragandens för skjutbaneärenden inkallande

i militärtjänst hade föranlett överstyrelsen att vid sidan av överstyrelsens

militäre sakkunnige tillkalla två byggnadssakkunniga med uppgift

att granska ritningar och kostnadsberäkningar för skjutbanearbeten.

Sålunda vidtagna åtgärder hade emellertid ej kunnat förhindra, att begärda

statsunderstöd till skjutbaneanläggningar redan nu avsevärt överstege de för

ändamålet disponibla medlen. De kunde ej heller råda bot mot att nya föreningar

alltjämt inkomme mod ansökningar örn understöd. Av dessa kunde

ett stort antal beräknas vara i behov därav redan under detta budgetår.

En av överstyrelsen företagen beräkning gåve vid handen, att, utöver det

belopp av 336,000 kronor, som enligt vad i det föregående anförts utgjorde

det ökade medelsbehovet vid utgången av augusti månad, ytterligare 566,000

kronor erfordrades för ändamålet under innevarande budgetår.

Även med nedprutande av begärda anslag och med avvisande av sådana

anslagskrav som ej vore oundgängligen nödvändiga för skytteverksamheten

och hemvärnet inom vederbörlig bygd nödgades överstyrelsen räkna med att

omförmälda medelsbehov ej kunde reduceras till lägre belopp än 450,000

kronor.

Att uppskjuta anvisandet av hela det sålunda för innevarande budgetår

behövliga merbeloppet till att i stället avse budgetåret 1941/42 skulle medföra

stora olägenheter av följande skäl. För det första skulle de flesta föreningar

icke kunna igångsätta skjutbanebyggande, innan statsbidrag beviljats

dem. Vidare skulle i många fall för närvarande möjlighet finnas att erhålla

bidrag från kommuner och enskilda under förutsättning att statsbidrag beviljades,

medan detta ej kunde paräknas ett kommande år. Härtill komme

slutligen, att det stora antalet nytillkomna skyttar kunde väntas förlora intresset,

örn eje funné att skytteledningen och statsmakterna ej behjärtade

deras framställningar örn bidrag till skjutbaneanläggning, att hemvärnets

skj^utbildning försenades samt att situationen på byggnadsmarknaden gjorde

det önskvärt, att skjutbanebyggandet kunde äga rum medan överskott å arbetskraft

funnes att tillgå. Med hänsyn härtill ansåge överstyrelsen, att det skulle

medföra stora svårigheter, därest med tillgodoseendet till mer än en tredjedel

av det för innevarande budgetår beräknade ytterligare anslagsbehovet, eller

alltså högst 150,000 kronor, skulle komma att anstå till budgetåret 1941/42.

Den föreliggande framställningen giver vid handen, att de beräkningar,

som lago till grund för bestämmandet av det a riksstaten för innevarande

budgetår upptagna reservationsanslaget till bidrag till skjutbanors anordnande,

visat sig icke hållbara, i det att anspråken från skytteföreningarnas

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

sida på sådana bidrag avsevärt överstigit vad man vid tiden för anslagsberäkningen

ansåg sig hava anledning vänta. Detta i sin tur sammanhänger med

att antalet nybildade och återupplivade skytteföreningar, oaktat åtgärder i

återhållande syfte, ökats i snabbare takt än som kunnat beräknas. Sålunda

må nämnas, att medan antalet skytteföreningar i landet under åren närmast

före krigsutbrottet utgjorde omkring 1,350, deras antal nu uppgår till åtskilligt

över 2,000. Antalet aktiva skyttar har också stigit från omkring 90,000

till omkring 250,000. En särskild anledning till att anslaget till skjutbanors

ordnande blivit ansträngt ligger i att hemvärnets behov av skjutbaneutrymmen

under den gångna sommaren gjort sig starkt gällande.

Då denna utveckling av skytteväsendet måste anses utgöra en icke oväsentlig

tillgång för landets försvarsberedskap, anser jag mig böra tillstyrka, att

erforderliga anslagsmedel anvisas för att sådana anspråk på bidrag till skjutbanors

ordnande, vilka efter vederbörlig prövning av överstyrelsen finnas

böra enligt gällande grunder bifallas, så snart som möjligt må kunna tillgodoses.

Med ledning av vad överstyrelsen i sin skrivelse anfört anser jag, att

det belopp, som sålunda nu bör anvisas för förstärkning av reservationsanslaget

till bidrag till skjutbanors anordnande, icke bör sättas lägre än till

500,000 kronor. Detta innebär sålunda, att det belopp, med vars anvisande

överstyrelsen i sin skrivelse ansett kunna anstå till nästa budgetår, kommer

att inräknas i anslaget för innevarande budgetår. Då anslaget har reservationsanslags

natur, synes denna anordning vara att föredraga.

Det av mig sålunda föreslagna beloppet, 500,000 kronor, torde böra anvisas

å tilläggsstat för innevarande budgetår under samma rubrik som det å riksstaten

upptagna anslaget för ändamålet. I enlighet med det anförda hemställer

jag sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till skjutbanors ordnande å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................................ kronor 500,000.

E. Sjöförsvaret.

[2.] 30 a. Inköp av vissa handelsfartyg för flottans räkning, reservationsanslag.

I en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med eget yttrande den 7

maj 1940 överlämnad, den 6 i samma månad dagtecknad skrivelse har marinförvaltningen

— med förmälan, att ämbetsverket med Stockholms rederiaktiebolag

Svea inlett förhandlingar örn inköp för flottans räkning av ett bolaget

tillhörigt fartyg, vilket med stöd av gällande rekvisitionslagstiftning vid inträdet

av den förstärkta försvarsberedskapen tagits i anspråk för att tjänstgöra

såsom sjukvårdsfartyg, samt att bolaget förklarat sig villigt att överlåta

fartyget till kronan för en köpeskilling av 1,325,000 kronor ävensom på vissa

andra i ett skrivelsen bifogat anbud intagna villkor — på närmare anförda

skäl hemställt örn bemyndigande att sluta avtal med bolaget rörande inköp av

det ifrågavarande fartyget i huvudsaklig överensstämmelse med vad sålunda

angivits. Ytterligare har marinförvaltningen anfört, att därest fartyget för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38. 5

värvades, en del kompletteringar å fartyget borde vidtagas, framför allt anordningar

för förbättrande av dess brandskydd samt för isolering mot kyla.

Kostnaderna för dessa arbeten, vilkas utförande dock icke under nuvarande

förhållanden ansåges vara ur beredskapssynpunkt lämpligt, uppskattades till

omkring 150,000 kronor. Marinförvaltningen hemställde därför, att för inköpet

av fartyget ävensom för erforderliga kompletteringsarbeten ett sammanlagt

belopp av (1,325,000 + 150,000 =) 1,475,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets

förfogande.

Sedan marinförvaltningen under hand anmodats att söka erhålla för kronan

förmånligare villkor för fartygets förvärvande än som innefattades i det nyssberörda

anbudet, har marinförvaltningen den 19 september 1940 inkommit

med en skrivelse i ämnet med redogörelse för de fortsatta förhandlingarna med

bolaget. Dessa hade resulterat i ett nytt anbud från bolaget, enligt vilket

bolaget förklarat sig villigt att reducera den tidigare begärda köpeskillingen

å 1,325,000 till 1,200,000 kronor att erläggas under första veckan av oktober

1940. Därigenom skulle den sammanlagda summan för fartygets inköp och

för erforderliga kompletteringsarbeten uppgå till 1,350,000 kronor. Då detta

anbud måste anses synnerligen förmånligt för kronan, hemställde marinförvaltningen

örn utverkande av bifall snarast möjligt till ämbetsverkets hemställan

örn erforderliga medel till inköpet och förbättringsarbetena.

Marinförvaltningen har vidare i skrivelse den 2 september 1940 på närmare

anförda skäl hemställt örn bemyndigande att med aktiebolaget svenska

amerikalinj en sluta avtal örn inköp för kronans räkning av ett nämnda bolag

tillhörigt fartyg, vilket med stöd av gällande lagstiftning vid inträdet av den

förstärkta försvarsberedskapen tagits i anspråk för att användas såsom förbindelsefartyg

inom kustflottan. Bolaget hade förklarat sig villigt att för en

köpeskilling av 1,100,000 kronor till kronan överlåta fartyget i fråga.

De två handelsfartyg, som marinförvaltningen föreslagit skola inköpas för Departementsflottans

räkning, äro såsom av det föregående framgår med stöd av gällande chef™- rekvisitionslagstiftning tagna i anspråk, det ena som sjukvårdsfartyg och det

andra som förbindelsefartyg. För bägge fartygen har kronan att erlägga av

riksvärderingsnämnden fastställda dagsersättningar. Vidare hava å bägge

fartygen nedlagts icke obetydliga kostnader för att göra dem användbara för

sina nuvarande ändamål. Ett återställande i ursprungligt skick efter den förstärkta

försvarsberedskapens upphörande skulle också komma att draga betydande

belopp. Då enligt vad av utredningen i ärendena framgår fartygen

äro väl lämpade för sina nuvarande uppgifter och behovet av dylika fartyg

anses komma att fortvara även efter det lugnare förhållanden inträtt, synas

såväl ekonomiska som lämplighetsskäl tala för att fartygen nu förvärvas för

flottans räkning. De för fartygen enligt senast föreliggande anbud fordrade

köpeskillingarna, 1,200,000 kronor för sjukvårdsf arty get och 1,100,000 kronor

för förbindelsefartyget, torde med hänsyn till föreliggande omständigheter få

anses vara skäliga. Jag finner mig sålunda böra förorda, att ett sammanlagt

belopp av 2,300,000 kronor ställes till marinförvaltningens förfogande för

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

inköp av de båda fartygen. Däremot anser jag mig icke böra i detta sammanhang

tillstyrka anvisande av särskilda medel för de av marinförvaltningen i

skrivelsen den 6 maj 1940 omnämnda förbättringsarbetena å sjukvårdsfartyget.

Frågan örn medelsanvisning för dessa arbeten, vilka av beredskapsskäl

icke böra komma till utförande under nuvarande förhållanden, torde, efter

förnyad anmälan av marinförvaltningen, böra upptagas till prövning i samband

med övriga anslagsäskanden för underhålls- och byggnadsarbeten å

flottans fartyg.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av vissa handelsfartyg för flottans räkning å ti 11- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av ................................. kronor 2,300,000.

KAPITALINVESTERING.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[3.] 5 a. Vissa garagebyggnader för armén, reservationsanslag. I en av tjänstförrättande

chefen för arméstaben, för chefen för armén, med yttrande den

10 september 1940 överlämnad, den 6 i samma månad dagtecknad skrivelse

har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse gjort framställning örn anvisande

av medel för anordnande av vissa garagebyggnader för arméns behov och därvid

anfört i huvudsak följande:

Chefen för armén hade i skrivelse till fortifikationsstyrelsen framhållit, att

garage borde uppföras vid vederbörliga mobiliseringsorter i en omfattning,

vilken svarade mot det antal motorfordon, som inginge i de av fredsförbanden

utrustade, linjen tillhörande fält- och depåförbanden. Detta antal fordon framginge

av en vid skrivelsen fogad tabell. — I anslutning till vad chefen för

armén sålunda anfört hade styrelsen verkställt utredning angående omfattningen

av vid truppförbanden befintliga garage och möjligheten att vid förbanden

förhyra sådana lokaliteter. Denna utredning hade givit vid handen,

att truppförbanden i allmänhet ägde endast ringa tillgång till garage, att förhyrning

av garage i mera betydande omfattning endast kunde äga rum inom

större garnisonsorter, samt att ett stort antal bilar saknade garagemöjligheter.

För erhållande av garageutrymme för dessa bilar syntes nybyggnader vara

ofrånkomliga. Då det vore angeläget att med undvikande av alltför höga engångskostnader

erhålla dessa garage före vinterns inträde, hade styrelsen utarbetat

ett förslag till ej uppvärmbara garagebyggnader av enkel konstruktion,

vilket kostnadsberäknats till sammanlagt 5,600,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har fortifikationsstyrelsen hemställt, att

ett anslag av 5,600,000 kronor måtte för ifrågavarande ändamål ställas till

styrelsens förfogande.

För det stora antal motorfordon, som under nu rådande särskilda förhållanden

tagits i anspråk för arméns räkning, erfordras helt naturligt avsevärda

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majlis proposition nr 38.

garageutrymmen. Motorfordonens förvarande i det fria skulle säkerligen inom

kort tid medföra, att de förf ores eller i varje fall starkt minskade i värde. Då

härtill kommer, att de här ifrågasatta utrymmena även efter en blivande minskning

av arméns bestånd av motorfordon på grund av återgång till mera normala

förhållanden komma att fylla ett kännbart behov av kallförråd för en mängd

under beredskapen anskaffad materiel av olika slag, finner jag mig böra tillstyrka

fortifikationsstyrelsens förevarande framställning. Mot de beräknade

kostnaderna torde intet vara att erinra.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa garagebyggnader för armén å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................ kronor 5,600,000.

[4.] 5 b. Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m. reservationsanslag.

I skrivelse den 17 augusti 1940 har statens ammunitionsnämnd hemställt

örn anvisande av medel för anordnande av centralförråd för ammunition ävensom

för vidtagande av vissa andra därmed sammanhängande åtgärder.

Över framställningen har yttrande avgivits av försvarsväsendets verkstadsnämnd,

som förklarat sig instämma i den av ammunitionsnämnden gjorda

framställningen.

Ammunitionsnämnden har i sin skrivelse lämnat en utförlig redogörelse

för de skäl som motivera förevarande framställning. För min del anser jag

mig böra tillstyrka, att de ifrågavarande anläggningarna komma till stånd i

huvudsaklig överensstämmelse med vad som föreslagits. De sammanlagda

kostnaderna för anläggningarna inklusive erforderliga markförvärv hava av

nämnden beräknats till 29,000,000 kronor. Som kostnaderna, särskilt i fråga

örn markförvärven, torde kunna något nedpressas, räknar jag för min del med

att ett sammanlagt belopp av 28,500,000 kronor skall kunna vara tillfyllest.

Enligt vad jag under hand inhämtat kan det beräknas, att två tredjedelar

av nämnda belopp erfordras redan under innevarande budgetår, medan

återstående tredjedel skulle falla å budgetåret 1941/42. För innevarande

budgetår skulle sålunda ett belopp av 19,000,000 kronor erfordras för ändamålet.

Därifrån bör emellertid dragas ett tidigare från vederbörligt förskottsanslag

anvisat belopp örn 4,000,000 kronor, som jämlikt Kungl. Maj:ts den

19 april 1940 lämnade medgivande må av arméförvaltningens tygdepartement

och fortifikationsstyrelse användas för uppförande av ammunitionsförråd

och vilket belopp av dessa myndigheter ställts till ammunitionsnämndens förfogande.

Det belopp, som för ifrågavarande ändamål bör anvisas för innevarande

budgetår, utgör alltså (19,000,000 — 4,000,000=) 15,000,000 kronor.

Vid anvisande av anslag för avskrivning av det i ammunitionsförråden investerade

kapitalet bör hänsyn tagas till förenämnda å förskottsstat anvisade belopp,

vilket täckes av anslag å driftbudgeten; frågan härom upptages i ett

senare sammanhang av chefen för finansdepartementet. Till frågan örn anvisande

av det för budgetåret 1941/42 erforderliga beloppet torde jag få återkomma

vid framläggandet av statsverkspropositionen till 1941 års riksdag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m. å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av ................................. kronor 15,000,000.

[5.] 7 a. Vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryds skjutfält, reservationsanslag.

I skrivelse den 7 februari 1940 hemställde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

■—• under förmälan, att å Skillingaryds skjutfält förelåge behov av

vinterbonade förläggningsutrymmen för 500 man, samt med överlämnande av

från chefen för första arméfördelningen infordrad utredning i ärendet jämte

yttranden av bland andra chefen för armén och inspektören för artilleriet —

att för anordnande av vinterbonade förläggningsutrymmen enligt ett såsom

alternativ 2 i utredningen betecknat förslag ett belopp av 360,000 kronor måtte

ställas till förfogande. Genom beslut den 1 mars 1940 fann Kungl. Majit

förevarande framställning ej föranleda någon åtgärd.

I skrivelse den 17 september 1940 har nu fortifikationsstyrelsen återkommit

till frågan örn ordnande av förläggningsförhållandena å Skillingaryd

och därvid anfört i huvudsak följande:

Chefen för Smålands arméartilleriregemente hade i skrivelse till fortifikationsstyrelsen

den 20 mars 1940 framhållit, att en allvarlig sanering av förläggningsförhållandena

å Skillingaryd vore nödvändig. Vidare hade arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse efter inspektion av de hygieniska förhållandena

å Skillingaryd i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 21 juni 1940 påvisat

avsevärda brister i nämnda avseende och framhållit nödvändigheten av snabba

åtgärder för bristernas avhjälpande. I sådant ändamål hade sjukvårdsstyrelsen

föreslagit uppförande av en sjukhusbyggnad, en barack för 100 man, en mässbyggnad

för officerare och underofficerare samt en matsalsbyggnad, vilka

byggnader av fortifikationsstyrelsen kostnadsberäknats till omkring 500,000

kronor. Det vore styrelsernas avsikt att i arméförvaltningens skrivelse angående

lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 äska medel för

realiserande av berörda byggnadsprogram. ■—- Emellertid hade chefen för

Smålands arméartilleriregemente i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den

22 augusti 1940 framhållit, att det vore oundgängligen nödvändigt, att av

nyssnämnda byggnader manskapsbaracken och matsalsbyggnaden finge omedelbart

uppföras. I yttrande häröver hade chefen för armén framhållit, att

sjukhusbyggnaden och mässbyggnaden kunde anstå till nästa budgetår, under

det att manskapsbaracken och matsalsbyggnaden vore erforderliga redan innevarande

höst. Med anledning härav hade fortifikationsstyrelsen verkställt

kostnadsberäkningar för uppförande av en manskapsbarack för 100 man jämte

expeditionslokaler samt matsals- och kokhusbyggnad, vilka beräkningar

slutade å ett belopp av 250,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts har fortifikationsstyrelsen hemställt,

att ett belopp av 250,000 kronor måtte för ändamålet ställas till styrelsens förfogande.

Med hänsyn till den betydande manskapsstyrka, som under nuvarande förhållanden

måste vinterförläggas vid Skillingaryd, torde det vara oundgäng
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 38.

9

ligt, att den av fortifikationsstyrelsen föreslagna förbättringen av förläggningen

därstädes snarast möjligt vidtages. Jag finner mig sålunda böra tillstyrka,

att medel anvisas för omedelbart uppförande av dels en manskapsbarack

för 100 man och dels en matsals- och kokhusbyggnad. Emot de för

dessa byggnader beräknade kostnaderna, sammanlagt 250,000 kronor, lärer

intet vara att erinra. Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid STcillingaryds skjutfält å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av .................................... kronor 250,000.

[6.] 8 a. Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker, reservations
anslag.

I skrivelse den 23 augusti 1940 har försvarsväsendets verkstadsnämnd

efter samråd med arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse

hemställt örn anvisande av vissa anslagsmedel för ändringsarbeten

å vissa försvarsväsendet tillhöriga verkstadsbyggnader och därvid

anfört i huvudsak följande:

I samband med verkstadsnämndens övertagande av vissa fabriker och anstalter

hade det konstaterats, att driften vid dessa under nu rådande förhållanden

krävde vissa ändringsarbeten å verkstadsbyggnaderna. Medel för

bestridande av kostnaderna för dessa arbeten vore icke beräknade å staten för

försvarsväsendets fastighetsfond, och icke heller i övrigt hade några anslag

anvisats för ändamålet. Täckning av utgifterna för dylika ändringsarbeten

med driftsmedel skulle medföra ökade kostnader för de å verkstäderna tillverkade

produkterna. Då därjämte ifrågavarande kostnader icke kunde hänföra

sig till normala produktionskostnader syntes denna utväg icke böra

anlitas. Det syntes i stället lämpligare, att ett särskilt anslag anvisades för

ändamålet. — Nämnden vore icke för närvarande i tillfälle att specificera kostnaderna

för de erforderliga ändringsarbetena. Det vore emellertid ur driftssynpunkt

synnerligen angeläget, att arbetena igångsattes snarast möjligt.

I anslutning till det anförda har verkstadsnämnden hemställt, att ett belopp

av 300,000 kronor måtte ställas till nämndens förfogande för ifrågavarande

ändamål.

Vidare har verkstadsnämnden — likaledes efter samråd med tygdepartementet

och fortifikationsstyrelsen — i skrivelse den 31 augusti 1940

anmält, att nämnden enligt överenskommelse med departementet och styrelsen

skulle handhava byggnadsverksamheten m. m. vid Stockholms tygstations

under byggnad varande signalverkstad vid Solvalla och vid Östgöta luftvärnsregementes

likaledes under byggnad varande tyganstalt i Linköping, i anslutning

vartill nämnden anfört, bland annat, följande:

I anledning härav hade nämnden låtit verkställa viss utredning rörande berörda

etablissement, varvid det visat sig, att vissa kompletterings- och anskaffningsarbeten

m. m. måste vidtagas vid båda verkstäderna. Då nämnden emellertid

icke förfogade över medel härför och de anslag, som tidigare ställts till

vederbörande myndigheters förfogande för uppförandet av ifrågavarande verkstäder,

icke försloge till täckande av kostnaderna för dessa arbeten, funne sig

nämnden böra hos Kungl. Majit göra särskild framställning örn anslag för

nämnda ändamål.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Beträffande omfattningen av ifrågavarande kompletterings- och anskaffningsarbeten

m. m. ävensom de beräknade kostnaderna för desamma finge

nämnden hänvisa till nedanstående sammanställning.

Stochholms tygstation vid Solvalla. Kronor.

Kostnader för vissa svagströmsanläggningar, för vilka medel tidigare

ej äskats (telefon, tidkontroll, tyfon, brandalarm m. m.) ............ 26,000

Komplettering av inredning ...................................................... 60,000

Skyddsrum insprängt i berg för 350 personer, användbart som

garage i fredstid .................................................................. 60,000

Flyttningskostnader från nuvarande verkstäder till nya verkstaden ... 20,000

Tyganstalten vid Östgöta luftvärnsregemente i Linköping.

Kompletteringsarbeten å byggnaderna .......................................... 50,000

Komplettering av inredning ...................................................... 42,000

Ordnande av ytterområdena ...................................................... 25,000

Summa kronor 283,000

I anslutning till vad sålunda anförts har verkstadsnämnden hemställt, att

Kungl. Majit måtte för utförande av de i det föregående angivna arbetena

ställa ett belopp av tillhopa 283,000 kronor till nämndens förfogande.

epartements- Sedan försvarsväsendets verkstadsnämnd övertagit ledningen av driften vid

chefen. (je { nämndens instruktion omförmälda etablissementen (jfr propositionen nr 1

till 1940 års urtima riksdag, fjärde huvudtiteln, punkt 2), hava en del byggnadstekniska

och andra förändringar å vissa av ifrågavarande etablissement befunnits

erforderliga i och för den driftsrationalisering, som utgjort ett huvudsyfte

vid nämndens inrättande. Sålunda har efter därom av Kungl. Majit

i propositionen nr 17 (punkt 1) framlagt förslag den nu samlade urtima

riksdagen (skrivelse nr 26) till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets

fabriker anvisat ett reservationsanslag av 355,000 kronor. De arbeten, för

vilka verkstadsnämnden nu äskat medel, äro av enahanda natur och ingå som

ett led i rationaliseringssträvandena på förevarande område.

Jag finner mig därför böra tillstyrka, att erforderliga medel för de i det

föregående omförmälda arbetena, mot vilkas beräknade kostnader, tillhopa

(300,000 + 283,000 =) 583,000 kronor, jag ej har något att erinra, ställas till

förfogande. Medelsanvisningen torde böra ske under samma anslagsrubrik

som det nyssberörda, förut anvisade anslaget till byggnadsarbeten vid vissa

försvarsväsendets fabriker.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av ................................. kronor 583,000.

[7.] 9 a. Restaurering av rikssalen å Karlbergs slott, reservationsanslag. På

därom av Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1939 års lagtima riksdag

(fjärde huvudtiteln, punkt 76) framlagt förslag anvisade riksdagen till vissa

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 38.

11

restaureringsarbeten inom Karlbergs slott för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag

av 100,000 kronor. Såsom framgår av den i ärendet verkställda utredningen

beräknades kostnaderna för ifrågavarande restaureringsarbeten i

deras helhet till 250,000 kronor. Vid ärendets anmälan anförde jag bland annat,

att det måste anses synnerligen önskvärt, att de planerade restaureringsarbetena

inom Karlbergs slott kunde igångsättas inom den närmaste tiden, men

att det för arbetena beräknade totalbeloppet syntes kunna fördelas på två

eller tre budgetår.

Sedermera hemställde arméförvaltningen i sin skrivelse rörande lantförsvarets

medelsbehov för budgetåret 1940/41, att för slutförande av resterande

arbeten enligt det i det föregående omförmälda förslaget ett belopp av

190,000 kronor måtte ställas till förfogande. Med hänsyn till de allmänna

principerna för budgetarbetet för nämnda budgetår föranledde denna arméförvaltningens

framställning icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 20 februari 1940 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

återkommit till frågan örn restaureringsarbetenas fullföljande och

därvid åberopat en av chefen för krigsskolan den 7 i samma månad till

styrelsen avlåten skrivelse, däri denne framhållit, att det vore av största

vikt, att de restaureringsarbeten som planerats för slottets rikssal och dess

förrum — det s. k. röda rummet —• komme till utförande inom den närmaste

tiden. Lokalförhållandena vore sådana, att rikssalen måste tagas i anspråk

för undervisningen. Det vore dock icke möjligt att använda rikssalen i dess

nuvarande skick. Vid nyligen företagna undersökningar hade nämligen

konstaterats betydande oförutsedda brister.

Yid chefens för krigsskolan skrivelse hade fogats ett av arkitekten E. Fant,

vilken anlitats för restaureringsarbetenas utförande, den 8 februari 1940 avgivet

intyg angående rikssalens tillstånd. I detta intyg har Fant uttalat bland

annat:

I rikssalens stucktak vore vissa partier lösa, så att de vid beröring rörde

sig. Smärre partier stuck hade redan fallit ned och sprickbildningar förekomme

i stor utsträckning. Yid avvägning av takytan hade det visat sig, att

en del partier, särskilt vid ingångarna sjunkit i allmänhet 7—8 cm, på enstaka

ställen mer än 10 cm. Bjälklaget, som bure stucktaket, hade nu blottats, så

att bjälkarna blivit synliga. Särskilt å ovannämnda delar vore bjälklaget i

bedrövligt skick. Sålunda vore vissa bjälkar närmast tvärmuren helt upprötade

och till och med panelen, vid vilken taket varit fästat, alldeles försvunnen.

Taket torde här vila blott på taklistens konsoler. Till yttermera

visso vore skorstensstocken över spisen murad på detta bjälklag. Underlaget

vore således nu helt borta och skorstenen hängde blott fast vid väggen genom

tegelförbandet. Den vore också sprucken nedtill. Spännbockarna, på vilka

bjälklaget vore upphängt, hade dåliga upplag och vissa strävor vöre spruckna.

På grund av vad som anförts vore det sålunda märkvärdigt, att ej den västra

delen av taket störtat in och att allvarligare ras av stucken ej förekommit.

För att tills vidare undvika faran härav hade nu taket uppstöttats under de

mest riskabla delarna. Att det vore förenat med stor risk att vistas i rummet

läge i öppen dag. Det vore av lika stor vikt att bjälklaget förstärktes som

att stucktaket lagades och fästes, varvid det samtidigt borde rengöras för

att alla skador skulle kunna konstateras. — Det vore önskvärt, att rummets

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

övriga delar samtidigt gjordes i ordning, då ställningar och dylikt funnes

till hands. Likaså vore det lämpligt att samtidigt restaurera förrummet, som

vöre i dåligt skick och som eljest skulle kontrastera på ett olyckligt sätt mot

rikssalen.

Vidare hade till chefens för krigsskolan skrivelse fogats dels ett av Fant

uPPgj°rt> den 30 december 1939 dagtecknat förslag till restaurering av rikssalen

och förrummet jämte tillhörande förslagsritningar, dels ock en approximativ

kostnadsberäkning rörande de föreslagna arbetena, slutande å 45,000

kronor.

För egen del har fortifikationsstyrelsen i sin skrivelse anfört, att kostnaderna

för vidtagande av de av Fant föreslagna åtgärderna för restaurering

av rikssalen och dess förrum beräknades draga en kostnad av 50,000 kronor.

Då ett omedelbart iordningställande av rikssalen syntes vara ofrånkomligt,

hemställde styrelsen örn bemyndigande att för högst nämnda belopp vidtaga

åtgärderna i fråga.

Chefen för armén har i yttrande den 23 februari 1940 tillstyrkt fortifikationsstyrelsens

framställning.

Av handlingarna i ärendet framgår, att den s. k. rikssalen på Karlbergs

slott befinner sig i ett så förfallet skick, att det på grund av fara för takets

instörtande är förenat med risk att vistas i rummet. Rikssalen kan följaktligen

icke användas för undervisningsändamål. Med anledning av kaderökningarna

vid armén kommer elevantalet vid krigsskolan att under de närmaste åren

bliva avsevärt. Stora anspråk komma därför att ställas på tillgången av lektionssalar.

På grund därav bör en reparation av rikssalen nu ske. Helt naturligt

bör arbetet utföras så, att även de kulturhistoriska intressena bli tillgodosedda.

Rikssalens från dess ursprungliga inredning kvarstånde stucktak

bör sålunda bibehållas i ett värdigt skick. Jag finner mig med föranledande av

det sagda böra tillstyrka, att medel anvisas för rikssalens restaurering. Därvid

synes det i ärendet framlagda förslaget i stort sett vara väl ägnat att ligga

till grund för arbetets utförande. Med de föreslagna arbetena på det s. k. förrummet

synes däremot utan olägenhet kunna anstå tillsvidare. Yad beträffar

de för rikssalens iordningställande erforderliga anslagsmedlen torde man numera

få räkna med att enbart detta arbete kommer att draga en kostnad av

cirka 45,000 kronor. Jag vill sålunda föreslå, att sagda belopp anvisas för

ändamålet, därvid jag dock utgår ifrån att fortifikationsstyrelsen skall vid

arbetenas övervakande tillse, att de utföras på det mest ekonomiska sätt.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Restaurering av rikssalen å Karlbergs slott å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................ kronor 45,000.

[8.] 21 a. Pansarvärnskanonskjutfält vid Boden, reservationsanslag. Isin skrivelse

den 27 september 1939 angående lantförsvarets medelsbehov förbudget
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38. 13

året 1940/41 anmälde arméförvaltningen, att ämbetsverket för förvärv av mark

för pansarvärnskanonskjutfält vid Boden för budgetåret 1940/41 under reservationsanslaget

till markförvärv m. m. beräknat ett belopp av högst 110,000

kronor, att utredningen i ärendet för det dåvarande icke avslutats samt att

ämbetsverket hade för avsikt att, så snart densamma slutförts, till Kungl.

Maj.t inkomma nied utförlig motivering och kostnadsberäkning rörande ifrågavarande

markförvärv.

Sedan utredningen verkställts, anmälde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,

som handlagt ärendet, i skrivelse den 20 november 1939, att

chefen för Norrbottens regemente i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den

27 juni 1939 anfört i huvudsak följande:

På grund av gällande säkerhetsbestämmelser funnes inga möjligheter att

anordna skarpskjutning med pansarvärnskanon å Bodens skjutfält. Såsom

skjutplats användes ett annat område, där skjutningarna emellertid vore svåra

och dyrbara att anordna, varjämte målen till förfång för fältmässigheten måste

anordnas på sjön. Det vore för regementet av utomordentligt värde att i närheten

av Boden kunna disponera ett användbart område för detta ändamål.

Ett sådant område skulle jämväl med fördel kunna användas för fältskjutnmgar

med eldhandvapen, kulsprutor och granatkastare, särskilt mot slutet

av sommarsoldatskolan, då på grund av det stora antalet artilleriskjutningar

det nuvarande skjutfältet icke kunde disponeras i önskad utsträckning. Regementschefen

anhölle fördenskull, att styrelsen måtte göra vederbörlig framställning

rörande förvärv av ett a en skrivelsen närlagd karta närmare angivet

område. Detta område syntes även lämpat för viss luftvärnsskjutning.

\ idare meddelade fortifikationsstyrelsen i sin berörda skrivelse, att styrelsens

skjutbaneofficer i en i ärendet upprättad promemoria framhållit, att i

skjutfältet borde ingå ett å den vid regementschefens skrivelse fogade kartan

inom röda linjer angivet område, att ifrågavarande fält ur säkerhetssynpunkt

syntes väl fylla de fordringar som måste ställas på ett område, där pansarvärnskanonskjutning

skulle äga rum, att ur samma synpunkt sett fältet kunde

disponeras jämväl för fältmässig skjutning med eldhandvapen, kulsprutor och

granatkastare, att med hänsyn till terrängbeskaffenheten och skogarnas omfattning

medel erfordrades för röjning och planering m. m. av för pansarvärnskanonskjutningen

behövliga målområden ävensom för utförande av

markörskydd och målanordningar, samt att kostnaden för utförande av nämnda

arbeten m. m. beräknades komma att belöpa sig på ett belopp av omkring

25,000 kronor.

I foitsättningen av sin skrivelse anförde fortifikationsstyrelsen följande:

Länsjägmastaren _C. Stenborg, som värderat de fastigheter och fastighetsdelar,

vilka mginge i1 det av regementschefen till förvärv föreslagna området,

hade i tvenne den 3 november 1939 dagtecknade värderingsinstrument åsatt

7eleSårllgf ^as^g^e^er och fastighetsdelar, innehållande en areal av sammanlagt

847.7 5 hektar, med därå växande skog ett värde av tillhopa 109,567 kronor.

Ägarna av fastigheterna och fastighetsdelarna hade avgivit anbud å försäljmng

av desamma till kronan. Enligt en den 13 november 1939 avgiven promemoria

hade fortifikationsstyrelsens domänofficer vid beräkning av kostnaderna

för markförvärvet kalkylerat med att fyra av de avgivna anbuden med

anbudssummor, vilka överstege värderingsprisen med högst 30 procent, även
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Martts proposition nr 38.

sora ett anbud, som lydde å lägre summa än värderingssumman, skulle kunna

godtagas. Tillhopa uppginge anbudssummorna till ett belopp av 94,898

kronor. För förvärv av övrig mark, som värderats till 18,510 kronor, hade

domänofficeren ansett, att expropriationsförfarande måste tillgripas och att

fördenskull vid beräkningen av kostnaderna för förvärvet ett tillägg till

värderingssumman å 30 procent eller 5,552 kronor vore motiverat. Härutöver

borde beräknas 3,000 kronor för bestridande av kostnaderna för utredning och

expropriation m. m. i samband med förvärvet. Ett sammandrag av de sålunda

beräknade kostnaderna gåve ett belopp av tillhopa 121,960 kronor eller i runt

tal 122,000 kronor.

Slutligen anförde fortifikationsstyrelsen för egen del i skrivelsen följande:

Styrelsen ansåge i hög grad önskvärt, att möjligheter bereddes Norrbottens

regemente att i närheten av Boden bedriva övningar i skjutning med pansarvärnskanon

under fältmässiga förhållanden. För sådana övningar syntes det

av regementschefen till förvärv föreslagna området lämpligt, varför detsamma

syntes böra förvärvas för kronans räkning. Styrelsen ansåge, att för själva

markförvärvet borde beräknas ett belopp av 125,000 kronor. Härtill komme,

såsom skjutbaneofficeren framhållit, vissa kostnader för skjutfältets iordningställande,

beräknade till 25,000 kronor. För anordnande av ett pansarvärnskanonskjutfält

vid Boden syntes alltså ett belopp av 150,000 kronor erforderligt.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde fortifikationsstyrelsen, att

för budgetåret 1940/41 för anordnande av ett pansarvärnskanonskjutfält vid

Boden —• i stället för tidigare äskat belopp •—- måtte beräknas ett belopp av

150,000 kronor. Benna framställning föranledde emellertid icke någon Kungl.

Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 20 augusti 1940 har nu fortifikationsstyrelsen ånyo

underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan örn ordnande av ett pansarvärnskanonskjutfält

vid Boden och därvid meddelat, att befälhavaren för Övre

Norrlands militärområde i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 1 juli 1940

anfört i huvudsak följande:

Enär behovet av särskild övningsterräng för stridsvagnsbekämpning numera

framträdde ännu starkare än förliden höst, då den ursprungliga framställningen

i ämnet gjordes, syntes ärendet ånyo böra underställas Kungl.

Maj:ts prövning. Be av vederbörande markägare tidigare avgivna anbuden å

försäljning till kronan av de till förvärv ifrågasatta områdena vore gällande

till den 1 december 1940. Som förhållandena nu utvecklat sig, syntes det vara

av vikt, att anbuden utnyttjades. Skogsbeståndet syntes i kronans hand bliva

fullt räntabelt. Uppskötes ärendet, kunde emellertid förvärv icke påräknas till

samma pris.

Eör egen del har fortifikationsstyrelsen i sin sistnämnda skrivelse framhållit,

att såväl militära som ekonomiska skäl talade för att ifrågavarande

markförvärv genomfördes utan dröjsmål. Fortifikationsstyrelsen hemställde

därför, under hänvisning till innehållet i sin berörda skrivelse den 20 november

1939, att Kungl. Maj:t måtte föreslå innevarande års urtima riksdag att för

förvärv av pansarvärnskanonskjutfält vid Boden, för skjutfältets iordningställande

samt för utrednings- m. fl. kostnader anvisa ett belopp av tillhopa

150,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Med hänsyn till vad i fortifikationsstyrelsens skrivelse den 20 augusti 1940

anförts örn det numera ytterligare framträdande behovet av ett särskilt skjutfält

i närheten av Boden för skjutning med pansarvämskanoner och då de

tidigare avgivna anbuden å försäljning av den härför avsedda marken äro

gällande till den 1 december 1940, anser jag mig nu böra tillstyrka, att medel

anvisas för inköp av de ifrågavarande områdena ävensom för deras iordningställande

för ändamålet. Emot de av fortifikationsstyrelsen härför beräknade

kostnaderna, sammanlagt högst 150,000 kronor, torde icke föreligga anledning

till erinran. Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Pansarvärnskanonskjutfält vid Boden å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................... kronor 150,000.

Marinförva!tningens delfond.

[9.1 32 a. Slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar m. m., reservationsanslag.

I skrivelse den 8 juli 1940 har marinförvaltningen hemställt

örn anvisande av medel för anordnande av slipar, båthallar, verkstäder m. m.,

avsedda dels för basering och dels för underhåll av motortorpedbåtar och

minsvepare av mindre typ. Hallarna för motortorpedbåtar och i viss utsträckning

även för minsvepare hava förutsatts skola vara frostfria. En del av minsveparna

har emellertid beräknats kunna för förvaring omhändertagas av

privata båtvarv. De ifrågavarande anläggningarna skulle utföras dels vid

Stockholms örlogsvarv, dels vid Karlskrona örlogsvarv och dels vid angiven

plats å Ostkusten. Förslagen hava närmare åskådliggjorts å skrivelsen bilagda

ritningar. Kostnaderna för arbetenas utförande hava av marinförvaltningen

beräknats till sammanlagt 2,825,000 kronor, av vilken summa 2,685,000 kronor

skulle erfordras under innevarande budgetår och resten budgetåret 1941/42.

Därefter har marinförvaltningen i skrivelse den 10 september 1940

framlagt förslag till motsvarande anordningar jämväl vid Göteborgs örlogsdepå.

Detta förslag slutar på en kostnadssumma av 1,225,000 kronor, varav

725,000 kronor skulle åbelöpa innevarande budgetår och 500,000 kronor budgetåret

1941/42. I anslutning därtill har marinförvaltningen anmält behov av

en ny kaj vid Nya varvet. Kostnaderna härför uppginge till 340,000 kronor,

av vilket belopp emellertid 75,000 kronor kunde disponeras av redan anvisade

anslagsmedel.

Förslagen hava avgivits efter samråd med statens industrikommission.

I och med att ett avsevärt bestånd av motortorpedbåtar och mindre minsvepare

tillförts eller inom en nära framtid kommer att tillföras flottan, måste

jämväl tillses, att tillfredsställande möjligheter finnas för båtarnas underhåll,

översyn och vinterförvaring. Särskilt för motortorpedbåtarnas del ställas i

detta avseende höga krav, då dessa båtars skrov och motorer äro av ömtålig

beskaffenhet och tarva en mycket noggrann översyn och vård. För minsveparna

Departements
chefen.

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

avses reparationer och vinterlörvaring delvis skola ske vid privata varv, men

för åtskilliga av dem måste dock arbetena utföras vid marinens egna varv,

för vilket ändamål särskilda åtgärder tarvas.

Enligt marinförvaltningens nu föreliggande förslag skola anordningar för

förvaring, reparation m. m. av de ifrågavarande båtarna utföras såväl vid

Stockholms och Karlskrona örlogsvarv som vid Göteborgs örlogsdepå. Dessutom

föreslås särskilda anordningar för basering av en del av dem å angiven

plats å Ostkusten. För min del anser jag det ofrånkomligt, att anordningar

vidtagas för båtarnas översyn och vård. Likaså torde för motortorpedbåtarna

böra uppföras frostfria förvaringshallar. Däremot ställer jag mig synnerligen

tveksam beträffande en så dyrbar vinterförvaring av minsveparna. Anordningar

böra kunna träffas för en tillfredsställande förvaring av dessa båtar

på ett mindre dyrbart sätt. Dock anser jag mig böra förorda, att de föreslagna

anordningarna snarast komma till utförande i huvudsaklig överensstämmelse

med förslaget. Även örn vissa utrymmen iordningställas för minsvepare, kunna

nämligen utrymmena ifråga efter tillkomsten av ett ökat antal motortorpedbåtar

avses för dessa senare. Under tiden bör frågan örn minsveparnas förvaring

ytterligare prövas.

Yad beträffar Stockholms örlogsvarv torde emellertid — med hänsyn till

det samband som det förevarande förslaget äger med ett föreliggande

projekt rörande modernisering av örlogsvarvet i dess helhet — anläggningen

tillsvidare böra begränsas till att avse blott en mindre hall för

förvaring av till en början minsvepare, för vilken enligt vad jag under hand

inhämtat kostnaderna kunna beräknas till cirka 400,000 kronor. Detta belopp

torde erfordras i sin helhet under innevarande budgetår. Frågan örn ytterligare

anläggningar i förevarande hänseende vid Stockholms örlogsvarv torde

få upptagas i samband med prövningen av den nyssnämnda frågan örn varvets

modernisering.

I fråga örn de vid Karlskrona örlogsvarv föreslagna anordningarna tillstyrker

jag, att desamma i sin helhet komma till utförande. Emellertid vill

jag erinra om att Kungl. Majit genom beslut den 8 december 1939 för utförande

av vissa nybyggnadsarbeten m. m. för Karlskrona och Stockholms

örlogsvarv anvisat visst belopp från det å förskottsstaten för försvarsväsendet

m. m. uppförda förskottsanslaget Försvarsväsendet i allmänhet: Engångs
utgifter

(Ga). I nämnda summa ingick ett belopp av 110,000 kronor för

anordnande vid Karlskrona örlogsvarv av en slip för förvaring av motortorpedbåtar

och verkstad för översyn av deras motorer. Enligt vad jag inhämtat

har nämnda belopp ännu icke tagits i anspråk i avvaktan på utförande av

de senare planerade, mera omfattande anläggningarna. Beloppet ifråga bör

därför i stället komma till användning för de nu föreslagna anläggningarna

i Karlskrona. Det för dessa anläggningar beräknade kostnadsbeloppet,

1,125,000 kronor, bör sålunda minskas med 110,000 kronor till 1,015,000 kronor.

Yad beträffar de vid Göteborgs örlogsdepå föreslagna anläggningarna

för basering och förvaring av motortorpedbåtar och minsvepare hava dessa

kostnadsberäknats till sammanlagt 1,225,000 kronor, varav 725,000 kronor

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38. 17

skulle erfordras för innevarande budgetår och återstoden för budgetåret

1941/42. Emot denna kostnadsberäkning synes intet vara att erinra. Ytterligare

finner jag mig böra tillstyrka anvisande av anslagsmedel för uppförande

av en ny kaj vid Nya Varvet. Kostnaderna härför hava beräknats

till sammanlagt 340,000 kronor. Då enligt vad marinförvaltningen anfört för

detta ändamål kan från annat, redan anvisat anslag disponeras ett belopp

av 75,000 kronor, skulle sålunda i detta sammanhang tarvas en medelsanvisning

för ifrågavarande ändamål av (340,000—75,000 =) 265,000 kronor.

Vad slutligen angår den av marinförvaltningen beräknade kostnaden,

500,000 kronor, för den föreslagna anordningen å Ostkusten för basering av

motortorpedbåtar m. m. synes någon erinran däremot icke vara att göra. Jag

tillstyrker sålunda, att nämnda belopp beräknas för detta ändamål.

I enlighet med det anförda skulle för de ifrågavarande anläggningarna

erfordras följande anslagsbelopp enligt nedanstående fördelning:

Summa

1940/41

1941/42

Stockholms örlogsvarv ..

......................... 400,000

400,000

_

Karlskona örlogsvarv ..

......................... 1,015,000

1,015,000

_

Göteborgs örlogsdepå ..

......................... 1,225,000

725,000

500,000

D:o. Kajanläggning .....

......................... 265,000

265,000

_

Baseringsanordningar å

Ostkusten ......... 500,000

500,000

—

Summa kronor 3,405,000

2,905,000

500,000

Det för innevarande budgetår sålunda erforderliga beloppet, vilket torde böra

avrundas till 2,900,000 kronor, synes böra anvisas under ett särskilt anslag

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Erågan örn anvisande

av det a budgetåret 1941/42 belöpande anslagsbeloppet torde få återupptagas

i samband med framläggandet av statsverkspropositionen till 1941 års riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar m. m.

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av ................................. kronor 2,900,000.

Flygförvaltningens delfond.

[10.] 33 b. Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer, reservationsanslag.

I propositionen nr 1 till den nu samlade urtima riksdagen äskades å tilläggsstat

I till riksstaten för innevarande budgetår, bland annat, ett reservationsanslag

av 3,662,000 kronor till Förläggning av jaktflottiljer (Bil. 10, punkt 2). Framställningen

i fråga har sedermera av riksdagen bifallits, varefter anslagsbeloppet

ställts till förfogande för ändamålet. Av det äskade beloppet avsågos

2,974,000 kronor för ordnande av Göta flygflottiljs förläggning,

medan återstående 688,000 kronor hänförde sig till ett provisoriskt ordnande

av tionde flygflottiljens förläggning. I det för Göta flygflottiljs förläggBihang

till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 38.

1897 40

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

ning avsedda beloppet ingingo icke kostnaderna för hangarer med uppställningsplaner;

flygförvaltningen hade nämligen ansett det nödvändigt

att taga frågan örn hangartyp m. m. under förnyat övervägande, varför med

uppförandet av hangarer jämte uppställningsplaner borde anstå till dess utredning

i ärendet blivit slutförd.

I skrivelse den 21 augusti 1940 har nu flygförvaltningen återkommit till

frågan örn anordnande av hangarer och uppställningsplaner vid Göta flygflottiljs

förläggning. Ämbetsverket har därvid utgått ifrån att hangarerna

borde liksom förläggningen i övrigt erhålla permanent karaktär och icke, såsom

tidigare avsetts, allenast anordnas såsom ett provisorium. Efter en ingående

utredning rörande frågan om lämpligaste sättet för hangarernas anordnande

har flygförvaltningen stannat för att föreslå, att hangarerna vid denna

flottilj skulle i sin helhet insprängas i berg. Kostnaderna härför hava beräknats

till 1,900,000 kronor. Härutöver erfordrades tre s. k. divisionsbyggnader

för expeditioner, omklädnadsrum, förrådslokaler m. m. För dessa byggnader

beräknades den sammanlagda kostnaden till 350,000 kronor. Slutligen erfordrades

för uppställningsplaner ett belopp av 125,000 kronor.

Ytterligare har flygförvaltningen i sin skrivelse anfört, att oberoende av

det slutliga ordnandet av hangarfrågan det med hänsyn till flottiljens uppsättning

vore nödvändigt att från och med oktober 1940 hava tillgång till

enkla, provisoriska trähangarer för förvaring av flottiljens flygplan. Kostnaderna

för dessa hangarer beräknades till 225,000 kronor.

Elygförvaltningen har sålunda i sin skrivelse hemställt, att för ordnande

av hangarfrågan vid Göta flygflottilj matte ställas till förfogande ett sammanlagt

belopp av (1,900,000 + 350,000 -f- 125,000 + 225,000 =) 2,600,000 kronor.

överbefälhavaren över rikets försvarskrafter har i avgivet yttrande tillstyrkt

flygförvaltningens framställning.

Den för Göta flygflottilj bestämda förläggningsplatsen avses att få

en mera permanent och definitiv karaktär än vad fallet är med tionde

flygflottiljens förläggning. Det synes därför vara lämpligt att anordna

de erforderliga hangarutrymmena vid flottiljen på ett mera bestående sätt än

som från början avsetts. Då flygförvaltningens förslag att spränga in

hangarerna i berg erbjuder avsevärda fördelar och de härav föranledda merkostnaderna

i förhållande till permanenta hangarbyggnader av vanlig typ icke

beräknas uppgå till högre belopp än cirka 750,000 kronor, anser jag mig böra

tillstyrka, att hangarerna anordnas på sätt flygförvaltningen föreslagit. Vidare

torde det vara erforderligt att i anslutning till dessa hangarer uppföra tre

divisionsbyggnader av i huvudsak samma typ som vid de äldre flottiljförläggningarna.

Slutligen böra uppställningsplaner anordnas i enlighet med förslaget.

Kostnaderna för de ifrågavarande permanenta anordningarna hava

beräknats till 1,900,000 kronor för hangarerna, 350,000 kronor för divisionsbyggnaderna

och 125,000 kronor för uppställningsplanerna eller till sammanlagt

2,375,000 kronor. Emot dessa beräkningar synes anledning till erinran

icke föreligga. Sistnämnda belopp torde sålunda böra för ändamålet äskas

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 38.

19

av riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår. Beloppet

lärer böra upptagas under samma anslagsrubrik som det förut å tilläggsstaten

beviljade anslaget till förläggning av jaktflottiljer.

Vad beträffar flygförvaltningens i förevarande skrivelse gjorda framställning

örn anvisande av 225,000 kronor för omedelbart anordnande av enkla trähangarer

för flygplanens förvaring i avvaktan på de permanenta hangarernas

färdigställande, synas de härför erforderliga medlen böra av Kungl. Maj:t

anvisas direkt från vederbörligt förskottsanslag, varom jag kommer att i annat

sammanhang göra framställning. Jag förutsätter, att dessa hangarer göras

flyttbara så att de sedermera kunna komma till användning på annat håll,

exempelvis vid krigsflygfält.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av ..........''....................... kronor 2,375,000.

[11.] 40 a. Merkostnader för vissa flygfältsarbeten m. m., reservationsanslag.

Till vissa flygfältsarbeten m. m. — avseende dels vidtagande av förbättringsåtgärder

å vissa redan befintliga flygfält, dels ock anordnande av ett antal

nya flygfält utöver de befintliga — har 1940 års lagtima riksdag enligt skrivelse

den 6 mars 1940, nr 70, i anledning av Kungl. Majits proposition nr 48

(punkt 3) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisat ett

reservationsanslag av 8,900,000 kronor.

I skrivelse den 4 september 1940 har nu flygförvaltningen — efter en ingående

redogörelse för vissa förhållanden som medfört, att de arbeten, för

vilkas utförande anslaget avsetts, komme att draga en kostnad, som med

1,539,000 kronor beräknades överstiga det anvisade beloppet — hemställt, att

nämnda belopp, 1,539,000 kronor, måtte ställas till flygförvaltningens förfogande

för merkostnadernas täckande.

Överbefälhavaren över rikets försvarskrafter har i avgivet yttrande på

närmare angivna skäl tillstyrkt framställningen.

För egen del finner jag mig med hänsyn till vad flygförvaltningen och

överbefälhavaren i ärendet andragit böra tillstyrka flygförvaltningens förevarande

framställning och hemställer förty, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

■ att till Merkostnader för vissa flygfältsarbeten m. m. å till
läggsståt

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ....................................... kronor 1,539,000.

[12.]/ 40 b. Anordnande av fårfarm vid Skaraborgs flygflottilj, reservationsanslag.

I skrivelse den 26 juni 1940 har flygförvaltningen gjört framställning

om anvisande av medel för anordnande av en fårfarm i anslutning till Skaraborgs

flygflottiljs flygfält å Såtenäs. Som skäl härför har anförts, bland

Departements
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majds proposition nr 38.

annat, att det för att förhindra uppkomsten av skador å flygfältet vid Såtenäs

under nederbördsrika perioder vore erforderligt, att å flygfältet utbildades

en kraftig gräsmatta med rikt utvecklat rotsystem. Det ''lämpligaste medlet

härför utöver vanliga kultivationsåtgärder vore gräsets avbetning medelst får.

•Flygförvaltningen hade fördenskull låtit verkställa utredning rörande förutsättningarna

för anordnande av en fårfarm i anslutning till flygfältet. Ifrågavarande

utredning hade givit vid handen, att en dylik anordning skulle bliva

synnerligen ändamålsenlig. Det av flygförvaltningen framlagda förslaget har

närmare utförts i två vid ämbetsverkets förevarande skrivelse fogade bilagor,

varav inhämtas i huvudsak följande:

_ Den tilltänkta farmen avses att drivas av arrendator under flygförvaltningens

inseende och beräknas omfatta ett fårantal av 1,000 moderfår, 1,250

lamm samt omkring 200 ungtackor och baggar. För farmens anordnande

krävas vissa ändrings- och utvidgningsarbeten å byggnaderna till de till

Såtenäs hörande egendomarna Blaxtorp och Bustorp enligt följande kostnads
-

beräkningar:

Blaxtorp.

Ombyggnad av ladugård m. m........................................ kronor 1,500

Ändring och inredning av loge ....................................... » 9,500

Rivning och flyttning av stall och svinhus ........................ » 500

Tillbyggnad till ladugården och logen .............................. » 12,000

Hissanläggning och fodervagnar ....................................... » 3,000

Utvändiga fållor ............................................................ » 1,000

Oförutsedda utgifter m. m.............................................. » 2,500

Summa kronor 30,000

Bustorp.

Ändring och inredning av ladugård, siloanläggning, foder
-

vagnar m. m............................................... kronor 12,150

Nybyggnad av loge med spannmålstork, silo- och hissanläggning

m. m................................................................ » 36,850

Nybyggnad av svinhus ................................................... » 10,000

Ändring av äldre byggnad till garage och smedja m. m....... » 10,000

Ny arrendatorsbostad (dylik byggnad saknas, enär Bustorp

tidigare varit utgård under Såtenäs) .............................. » 44,000

Ny arbetarbostad ........................................ » 25,000

Summa kronor 138,000

Utöver de nu förtecknade byggnadsarbetena tillkomma vissa dräneringsåtgärder

vid Bustorp, vilka kostnadsberäknats till 12,000 kronor, vadan sammanlagda

kostnaderna för den ifrågasatta fårfarmens inrättande uppgå till

(30,000 + 138,000 + 12,000 =) 180,000 kronor.

Yad beträffar inkomsterna av fårfarmen hava dessa av flygförvaltningen

beräknats till, i genomsnitt, 6,000 kronor för år i arrende. Minskade underhållskostnader

å flygfältet genom fårbetning hava uppskattats till, likaledes

i genomsnitt, 2,500 kronor för år.

Under åberopande av den utredning för vilken nu redogjorts har flygförvaltningen

hemställt, att för anordnande av en fårfarm i anslutning till flygfältet

vid Såtenäs ett reservationsanslag av 180,000 kronor måtte ställas till

flygförvaltningens förfogande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Vid flygförvaltningens förevarande skrivelse hava fogats yttranden av

lantbruksstyrelsen och statens industrikommission, varjämte egnahemsstyrelsen

efter remiss utlåtit sig i ärendet.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande anfört följande:

Med stöd av såväl inom riket som utomlands vunnen erfarenhet ansåge

lantbruksstyrelsen sig kunna vitsorda ändamålsenligheten av att gräsmatta

å flygfält utnyttjades såsom bete för får. Dylik avbetning syntes mer än något

annat kunna bidraga till att skötseln av mattan kunde åstadkommas med

låga kostnader, samtidigt som mattan bleve av god beskaffenhet. Att i syfte

att hålla mattans gräs kort använda sig av ofta upprepad slåtter, måste ur

flera synpunkter anses avsevärt mindre ändamålsenligt än att för ändamålet

anordna betning medelst får. Lantbruksstyrelsen förordade därför, att den

nu ifrågasatta fårskötseln anordnades.

Industrikommissionen har ur de synpunkter kommissionen har att företräda

uttalat följande:

Tillgång på inhemsk fårull finge alltid anses vara önskvärd. Under nuvarande

förhållanden, då möjligheten till import av ull vore stängd, måste en

ökning av denna möjlighet betecknas såsom mycket glädjande. Ylleindustrin

vore köpare av den klippta ullen. Därest fåren slaktades vore säkert arméförvaltningens

intendenturdepartement intresserat av att erhålla fårskinnet

med hänsyn till sitt behov av fårskinnspälsar. — Yad anginge räntabiliteten

av den ifrågasatta fårfarmen kunde kommissionen endast upplysa, att ullavkastningen

av de 1,000 fåren kunde beräknas till cirka 2,500 å 3,000 kilogram

per år, vilken kvantitet under nuvarande förhållanden betingade ett försäljningsvärde

av cirka 10,000 å 12,000 kronor. Under fredstid däremot torde

man få räkna med, att ullen måste säljas efter ett pris av cirka 2 kronor per

kilogram eller tillhopa 6,000 kronor. — Några svårigheter att erhålla avsättning

för ullen torde icke komma att föreligga, vare sig för närvarande eller

under fredstid.

E gnahems styr elsen har i sitt utlåtande anfört följande:

Styrelsen hade vid besök å Såtenäs haft att undersöka, huruvida föreliggande

förslag till disposition av de åker- och betesmarksområden, som icke

direkt disponerades för militära ändamål, vore det ur alla synpunkter lämpligaste

eller örn dessa jordområden helt eller delvis skulle kunna disponeras

med större fördel på annat sätt, exempelvis för egnahemsändamål.

Det syntes vara klarlagt, att betning medelst får vore att föredraga framför

andra metoder för underhåll av flygfält. För vinterutfodring av dessa djur

erfordrades foderproduktion å ganska stora arealer, vilket i sin tur förutsatte

en ganska omfattande jordbruksdrift. För detta ändamål skulle dock markerna

till utgården Blaxtorp med någon tillskotts jord från Bustorp vara tillräckliga.

Det huvudsakliga ägoområdet vid Bustorp skulle fördenskull kunna disponeras

för annat ändamål. Å denna egendom skulle exempelvis ett antal

arrendeegnahem kunna utläggas. Emellertid hade det från den militära ledningens

sida uppgivits, att hela området behövde disponeras för vissa militära

ändamål. Det vore därför ej tänkbart, att kronan kunde avhända sig

någon del av området. Arrendeegnahemsbildning, vilken förutsatte framtida

försäljning, kunde sålunda ej ifrågakomma.

Som egnahemsstyrelsen sålunda icke kunde finna det möjligt att disponera

någon del av markkomplexet för egnahemsändamål hade styrelsen kommit till

den uppfattningen, att det föreliggande dispositionsförslaget borde accepteras.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 38.

Det förslag, för vilket i det föregående en redogörelse lämnats, innebär,

att de två till Såtenäs egendom hörande gårdarna Blaxtorp och Bustorp skola

sammanslås till en brukningsenhet, avsedd att upplåtas på arrende mot villkor,

bland andra, att arrendatorn åtager sig att hålla en fårstam för avbetning av

Såtenäs flygfält. Att detta sätt för flygfältets hållande i gott stånd är synnerligen

effektivt, torde framgå av utredningen, liksom ock att de kostnader, som

för ändamålet måste nedläggas, kunna beräknas giva en skälig avkastning.

Dock synas möjligheter föreligga för att något nedbringa kostnaderna -i förhållande

till vad som av flygförvaltningen föreslagits. Sålunda böra; kostnaderna

för den föreslagna arrendatorsbostaden kunna icke oväsentligt nedbringas,

varjämte nödvändigheten att anordna en spannmålstork torde kunna

ifrågasättas. Då jämväl i övrigt vissa förenklingar i förhållande till förslaget

torde kunna genomföras, anser Jag mig icke bora tillstyrka, att högre aiislagsbelopp

än 160,000 kronor anvisas för de ifrågavarande byggnadsarbetena.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av fårfarm vid Skaraborgs flygflottilj å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av ...................-................ kronor 160,000.

Fonden för förlag till statsverket.

Försvarsdepartementet.

[13.] a. Bostadsbyggnader för centrala torpedverkstaden, reservationsanslag. Genom

brev den 8 mars 1940 angående riksdagens skrivelse, nr 68, i anledning

av gjorda framställningar örn anslag till central torpedverkstad förordnade

Kungl. Majit, att en ny central torpedverkstad skulle komma till utförande

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av marinförvaltningen i

skrivelse den 14 oktober 1939 framlagt förslag, varjämte Kungl. Majit uppdrog

åt marinförvaltningen att —- i samråd med chefen för försvarsstaben —

med anlitande av vissa av riksdagen för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anvisade

reservationsanslag örn tillhopa 4,780,000 kronor omedelbart gå i författning

om den nya torpedverkstadens uppförande och i sådant avseende på

grundval av ämbetsverkets i nämnda skrivelse framlagda, förslag uppgöra och

till Kungl. Majit inkomma ej mindre med definitiv situationsplan och erforderliga

huvudritningar för fastställelse än även med de övriga förslag i ämnet,

som kunde befinnas påkallade.

Sedermera fastställde Kungl. Majit genom brev den 26 april 1940 av marinförvaltningen

ingiven situationsplan för den centrala torped verkstaden. Vidare

beslöt Kungl. Majit den 24 maj; 1940, att handhavandet i tekniskt och. ekonomiskt

hänseende av ledningen av driften vid vissa försvarsväsendet tillhörande

fabriker och anstalter, däribland den centrala torpedverkstaden, skulle tills

vidare, tillkomma den då; inrättade försvårsväséndets verkstadsnämnd.'' Slutligen

uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 21 juni 1940 — med ändring

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

därutinnan av förenämnda beslut den 8 mars 1940 — åt verkstadsnämnden

att i fortsättningen handhava uppförandet av torpedverkstaden med rätt för

verkstadsnämnden att hos marinförvaltningen i mån av behov rekvirera erforderliga,

för ändamålet anvisade medel.

Under erinran örn vad sålunda förekommit har verkstadsnämnden i skrivelse

den 18 september 1940 anfört bland annat följande: Samtidigt som verkstadsnämnden

i anledning av Kungl. Marits förenämnda beslut den 21 juni

1940 omedelbart igångsatt byggnadsarbetena å själva verkstaden, hade

nämnden företagit en undersökning angående möjligheterna att å orten bereda

bostad åt den personal, som erfordrades för verkstaden. Denna utredning

hade givit till resultat, att nybyggnad av bostäder erfordrades för tillhopa

cirka 140 familjer. Med hänsyn till att det sålunda för verkstadens drift

vore oundgängligen nödvändigt, att en bostadsbebyggelse komme till stånd,

hade verkstadsnämnden låtit företaga en utredning angående möjligheterna

för en sådan bebyggelse och de lämpligaste formerna för densamma. Denna

utredning hade utmynnat i ett förslag till uppförande av sju byggnader av

närmare angiven typ, varigenom 136 bostadslägenheter skulle erhållas. Kostnaderna

för dessa byggnader beräknades enligt en preliminär kalkyl till

1,750,000 kronor inklusive kostnaderna för erforderlig tomtmark. Utredningen

utvisade emellertid också, att byggnadskostnaderna komme att betinga hyror,

som väsentligt överstege vad personalen rimligen kunde utgiva, valdör det

syptes verkstadsnämnden ofrånkomligt att vidtaga särskilda åtgärder för

hyreskostnadernas nedbringande. Detta borde dock icke ske genom en sänkning

av bostädernas standard. I anslutning härtill har verkstadsnämnden

anfört följande:

Under sådana förhållanden finner nämnden den enda möjligheten för åstadkommande

av erforderlig hyresminskning vara, att statlig subvention i en

eller annan form erhålles. Härvid bör anmärkas, att en sådan subvention blir

nödvändig vare sig bostäderna ägas av staten — och sålunda få karaktären

av tjänstebostäder —, av bostadsrättsförening, stiftelse eller privat företag.

Subventionen torde för övrigt kunna betraktas såsom en oundviklig merkostnad

för verkstadens förflyttning.

Nämnden har sålunda vid sina kalkyler utgått från att för bostadsbyggnaderna

lån erhållas intill 85 procent av byggnadskostnaden mot en ränta av

4Vä procent, samt att återstående 15 procent tillhandahållas i form av ränteoch

amorteringsfritt lån. Då nu befintliga statliga låneformer icke torde passa

för ett lån av denna karaktär, förutsätter nämnden, att en särskild lånefond

bildas, vars villkor bestämmas av de föreliggande särskilda förhållandena.

Beträffande formerna för förvaltningen av de ifrågavarande bostadsbyggnaderna

har verkstadsnämnden angivit fyra olika alternativ, nämligen tjänstebostadsform,

förvaltning genom bostadsrättsförening, förvaltning genom

stiftelse med staten som huvudintressent, vilken stiftelse sedermera kunde

övergå i en bostadsrättsförening, samt slutligen administration av privat företag.

Det sistnämnda alternativet syntes för närvarande vara ogenomförbart.

Nämnden vore emellertid icke för sin del beredd att för närvarande avgiva

något definitivt förslag beträffande den lämpligaste förvaltningsformen. Med

hänsyn till att uppförandet av själva verkstaden numera fortskridit så långt,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departements

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

att driften vid densamma beräknades kunna igångsättas inom en icke avlägsen

framtid, hade nämnden dock funnit det oundgängligen nödvändigt, att den

erforderliga bostadsbebyggelsen omedelbart påbörjades samt att — oaktat

några bindande entreprenadanbud ännu icke erhållits — medel snarast ställdes

till nämndens förfogande för ifrågavarande ändamål.

Det föreliggande medelsbehovet har av verkstadsnämnden angivits till

1,850,000 kronor, varav 1,750,000 kronor för byggnadskostnader i enlighet med

nämndens i det föregående angivna kostnadskalkyl och 100,000 kronor för

oförutsedda utgifter och merkostnader på grund av numera tillämpad rörlig

prissättning i entreprenadavtal. I anslutning härtill har verkstadsnämnden

hemställt, att ett belopp av 1,850,000 kronor måtte ställas till förfogande för

ifrågavarande ändamål.

Den föreliggande framställningen giver vid handen, att särskilda åtgärder

äio nödvändiga för att tillgodose det betydande behovet av bostäder för

personalen vid den under uppförande varande centrala torpedverkstaden. Förslaget

innebär, att genom statens försorg för ändamålet skulle uppföras sju

bostadsbyggnader, rymmande sammanlagt 136 lägenheter om ett å två rum

och kök. Huruledes den framtida förvaltningen av fastigheterna skall ordnas,

har av verkstadsnämnden tillsvidare lämnats öppet i avvaktan på vidare utredning

av denna fråga. Med hänsyn till att driften vid verkstaden beräknas

snart kunna igångsättas, har nämnden emellertid ansett, att själva byggandet

borde omedelbart påbörjas.

Hfter granskning av det framlagda förslaget har jag funnit detsamma i stort

sett innebära en godtagbar lösning av det föreliggande spörsmålet. Jag finner

mig sålunda böra tillstyrka, att de föreslagna bostadsbyggnaderna med det

snaraste komma till utförande. Mot de av nämnden uppskattade kostnaderna,

sammanlagt 1,850,000 kronor, har jag heller intet att erinra.

Pa sätt verkstadsnämnden förutsatt, torde frågan örn den slutliga formen

för de ifrågavarande bostadshusens förvaltning böra göras till föremål för

ytterligare övervägande, innan ståndpunkt därtill fattas. Flera lösningar äro

därvidlag tänkbara. Lämpligast torde emellertid vara, att byggnaderna i

sinom tid övertagas av ett särskilt för ändamålet bildat rättssubjekt med

ätt genom bostadsrättsföreningar eller på annat sätt organisera

bostädernas försäljning eller uthyrning. Den ifrågasatta investeringen

av kapitalmedel i byggnadsföretaget, vilken betingas av nödvändigheten att

snabbt iordningställa bostäderna, kan sålunda från statsverkets synpunkt betraktas

såsom provisorisk och innebär ur budgetär synpunkt närmast en förskottering

av statsmedel. Vid sådant förhållande torde anslag för ändamålet

böra uppföras under fonden för förlag till statsverket. Därest framdeles

äganderätten till byggnaderna skulle komma att överföras till enskilt rättssubjekt,

kan vid överlåtelsen av egendomen statsverket tänkas komma att stå

såsom långivare åt köparen. Under sådana förhållanden torde det i förlagsfonden

investerade kapitalet böra överföras till fonden för lånunderstöd.

Frågan örn en dylik försäljning av fastigheten kommer självfallet att i vanlig

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

25

ordning underställas riksdagens prövning, i samband varmed de närmare villkoren

för ett eventuellt lån till köparen kunna fixeras.

Beträffande förvaltningen av egendomen under den tid densamma äges

av statsverket synes det riktigast, att denna förvaltning omhänderhaves av

marinförvaltningen. Underhållet av fastigheterna förutsattes skola bestridas

av inflytande hyresmedel, vilka till överskjutande belopp böra inlevereras till

riksgäldskontoret, som förvaltar förlagsfonden. Uppförandet av byggnaderna

torde böra omhänderhavas av verkstadsnämnden, till vars förfogande därför

erforderliga medel torde få ställas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bostadsbyggnader för centrala torpedverkstaden å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av .............................. kronor 1,850,000.

Yad departementschefen sålunda under punkterna 1—13

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lind.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 38.

1897 d0

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:65 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bostadsbyggnader för centrala torpedverkstaden. s. 1 i texten
  2. 2SärU 1940:47 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bostadsbyggnader för centrala torpedverkstaden. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1940:60 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts förslag angående anvisande av medel till restaurering av rikssalen å Karlbergs slott. s. 1 i texten
  4. 2SärU 1940:42 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts förslag angående anvisande av medel till restaurering av rikssalen ä Karlbergs slott. s. 1 i texten
  5. Rskr. 1940:54 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande å tilläggsstat I för budgetåret 1940141 av vissa ytterligare anslagsmedel fö s. 6 i texten

Visa alla 7