Sök i Ratio Lex

Angående anslag till befrämjande av landsbygdens elektrifiering

1940-09-27 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:43 (urtima riksdagen), Angående anslag till befrämjande av landsbygdens elektrifiering

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

1

Nr 43.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

befrämjande av landsbygdens elektrifiering; given

Stockholms slott den 27 september 1940.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 september 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finansoch

handelsdepartementen anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet

Pehrsson-Bramstorp:

1 skrivelse den 27 juni 1936, nr 383, hemställde riksdagen om övervägande

av möjligheterna till en statlig medverkan för en fortsatt elektrifiering av

landsbygden med särskilt beaktande av att även vissa skärgårdsområden

och mera avlägset belägna eller glest befolkade landsdelar måtte kunna erhålla

tillgång till elektrisk kraft.

Genom beslut den 23 oktober 1936 uppdrog Kungl. Majit åt kommerskollegium

att verkställa utredning rörande de åtgärder, som funnes påkallade

och lämpligen borde vidtagas i de av riksdagen angivna hänseendena för

landsbygdens elektrifiering. Till fullgörande av detta utredningsuppdrag

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 43. . 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 43.

framlade kollegiet i skrivelse den 12 oktober 1938 förslag om åtgärder i

ifrågavarande avseenden. Förslaget utmynnade i en hemställan örn anvisande

för budgetåret 1939/40 av ett reservationsanslag av 35,000 kronor till täckande

av kostnaderna för detaljutredningar rörande elektrifiering av avlägset

belägna eller glest befolkade landsändar.

Vid 1939 års lagtima riksdag beviljades sedermera å riksstaten under nionde

huvudtiteln för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 50,000 kronor

för undersökning rörande landsbygdens elektrifiering (IX. H.T. p. 122; r. skr.

nr 9).

Erinras må att vid samma års riksdag beviljades ett reservationsanslag å

185,000 kronor till bidag till elektrifiering av Jokkmokks socken (VI. H.T.

p. 56; r. skr. nr 6, p. 56).

Genom beslut den 19 maj 1939 ställde Kungl. Majit av förenämnda anslag

å 50,000 kronor ett belopp av sammanlagt 39,800 kronor till förfogande

åt länsstyrelserna i Gotlands, Göteborgs och Bohus, Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län att av länsstyrelserna disponeras

för undersökning rörande elektrifiering av länets landsbygd m. lii. i enlighet

nied i brevet meddelade bestämmelser. Enligt dessa har länsstyrelsen att genom

särskilt utsedd sakkunnig person eller firma undersöka möjligheten att

dels elektrifiera sådana hittills icke elektrifierade områden av länets landsbygd,

beträffande vilka elektrifiering nied hänsyn till befolkningstätheten

skäligen kan ifrågasättas samt anledning finnes att antaga, att elektrifieringskostnaden

utan statens medverkan skulle bli högre än vad som kan anses

normalt, dels på ett fullständigare sätt elektrifiera de hittills endast delvis

elektrifierade områden, beträffande vilka en sådan åtgärd kan antagas

betinga högre kostnader än vad som kan anses normalt, dels ock beträffande

på otillfredsställande sätt elektrifierade områden genomföra en mera ändamålsenlig

elektrifiering i huvudsakligt syfte att nedbringa kraftpriset till

en nivå, som kan betraktas som normal och som möjliggör användning av

elektrisk kraft för hantverk och mindre industri. Ansökning av företag för

detalj distribution av elektrisk kraft eller av för ändamålet nybildad sammanslutning

om statsbidrag för genomförande av elektrifiering skall ställas till

Kungl. Majit och ingivas till länsstyrelsen. Utan att avvakta utredningens

slutförande för länet i dess helhet har länsstyrelsen att med eget utlåtande

rörande respektive bygds utvecklingsmöjligheter och andra omständigheter

av betydelse för ärendets prövning överlämna inkommen ansökning jämte

till densamma hörande handlingar till Kungl. Majit i jordbruksdepartementet.

Slutligen tillkännagavs, att återstående delen av ifrågavarande anslag,

10,200 kronor, om vars användning Kungl. Majit framdeles ville meddela

beslut, vore avsedd bland annat för täckande av kostnaderna för utredningar

angående elektrifiering av vissa skärgårdsområden.

Sedermera ställdes genom beslut den 9 februari 1940 ett belopp av 4,000

kronor till förfogande för länsstyrelsen i Stockholms län och genom beslut

den 1 mars 1940 ett belopp av 3,000 kronor till förfogande för länsstyrelsen

i Kopparbergs län. Sistnämnda beslut avsåg utredning angående ifrågasatt

elektrifiering av Idre kommun.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

3

På förslag av Kungl. Maj :t har 1940 års lagtima riksdag till undersökning

rörande landsbygdens elektrifiering m. m. å riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor (IX. H.T. p. 119; r. skr. nr 9).

Beträffande detta anslag har meddelande lämnats länsstyrelserna, att framställningar

om bidrag från detsamma böra ingivas före den 1 oktober 1940.

Slutligen må erinras, att å nionde huvudtiteln sedan ett flertal år finnes

uppfört ett anslag för befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Detta

anslag, vilket för budgetåret 1940/41 upptagits till 10,000 kronor, disponeras

av länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län och är

avsett såsom bidrag till upprätthållande av de elektriska länsföreningarnas

verksamhet.

Med utlåtande den 13 oktober 1939 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län överlämnat förslag jämte kostnadsberäkningar rörande elektrifiering

av Klöverön, Lövön och Brattön m. m., viss del av Forshälla socken,

Lane-Ryrs socken, Hede socken, Stora och Lilla Kornö, områden kring

Bullarensjöarna samt Lurs och Hogdals socknar. Förslagen och kostnadsberäkningarna,

vilka överlämnats till länsstyrelsen av en för undersökning

rörande elektrifiering av länets landsbygd tillsatt kommitté, ha granskats av

särskild sakkunnig, ingenjören Karl G. Eliasson, Göteborg. Denne har upprättat

följande sammanställning av kostnadsberäkningarna rörande här

ifrågavarande elektriska distributionsnät.

Företag,

som kan

handhava

driften

Anläggnings-

Erforderligt statsbidrag

Anläggning

kostnad

kronor

kronor

i procent av

anläggnings- kostnaden

1) Klöverön.....................

Marstrands Stads

21,900

12,450

57.0

2) Lövön och Brattön m. m.....

Elverk

Solberga Pasto-

68,200

46,780

68.7

3) Forshälla socken............

rats E. D. F.

Forshälla E. D. F.

27,000

19,000

70.5

4) Lane-Ryrs socken ............

Trollhätte Kraft-

175.000

100,000

57.2

5) Hede socken..................

verk el. egen

förening

Trollhätte Kraft-

100,000

66,000

66.0

6) Stora och Lilla Kornö........

verk

Lyse E. D. F.

22,000

12,000

54.6

7) Områden kring Bullarensjöarna.

A.-B.Skandina-

443,025

484,000

109.2

8 a) Lurs socken..................

viska Elverk

d:o

139,300

139,300

100.0

8 b) d:o, enklare utförande........

d:o

124,300

95,000

76.4

9 a) Hogdals socken ..............

d:o

62,000

21,000

33.9

9 b) d:o exkl. transf.-område nr 70

d:o

48,800

5,700

11.7

Summa kronor (samtl. anläggningar

utom de under 8 a och 9 a)

Summa kronor (samtl. anläggningar

utom de under 8 b och 9 b)

1,030,225

1,058,425

840,930

900,530

Beträffande innehållet i de av den sakkunnige avgivna granskningsutlåtandena

torde i övrigt få hänvisas till handlingarna i ärendet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Länsstyrelsen har föreslagit, att statsmedel till ett belopp av 356,930 kronor

måtte reserveras för ifrågavarande ändamål. Samtidigt har länsstyrelsen

emellertid framhållit, att det torde kunna förutses, att kostnaderna för

anläggningarna i fråga i anledning av rådande krigsförhållanden komrne att

bli högre än de nu beräknade.

Härefter har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län med skrivelse den 5

februari 1940 överlämnat ansökningar örn statsbidrag dels från Solberga

pastorats elektriska distributionsförening u. p. a. rörande elektrifiering av

Lövön och Brattön i Solberga socken samt vissa områden kring Toröd,

Hundsbo och Brehult i Jörlanda socken, dels från Forshälla elektriska distributionsförening

u. p. a. rörande elektrifiering av områden kring Vassbo och

Ivarsbo i Forshälla socken, dels ock från Marstrands stads elektricitetsverk

rörande elektrifiering av ön Klöverön i Lycke socken. Vidare har länsstyrelsen

överlämnat en skrivelse av den 25 januari 1940 från den i ärendet

anlitade sakkunnige, ingenjören Eliasson. Denne tiar härvid meddelat, att de

tidigare verkställda kostnadsberäkningarna avsåge priserna före nuvarande

krigstillstånd. Numera torde man enligt den sakkunniges uppfattning böra

räkna med en genomsnittsökning av kostnaderna med cirka 25 procent. Den

sakkunnige har härjämte påpekat, att priserna för de materialier, som inginge

i elektriska anläggningar, för närvarande vore mycket osäkra samt

tenderade att stiga ytterligare. Länsstyrelsen har emellertid med hänsyn till

angelägenheten av att ifrågavarande arbeten snarast bleve idförda livligt tillstyrkt

bifall till förut omförmälda bidragsansökningar, vilka överensstämde

med de av länskommittén avgivna förslagen.

Med skrivelse den 23 augusti 1940 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län sedermera överlämnat en den 17 i samma månad dagtecknad framställning

från kommittén för utredning örn elektrifiering i länet.

I denna framställning har anförts följande.

På grund av den under senaste tiden inträdda bristen på lys- och brännoljor

har elektrifieringen för berörda orter nu blivit synnerligen aktuell och

befolkningen emotser med stor oro den kommande mörka årstiden samt har

hos kommittén anhållit om vidtagande av åtgärder för påskyndandet av elektrifieringsarbetet

så att bristen å lys- och brännoljor skulle åtminstone i viss

omfattning kunna avhjälpas.

Under de senaste åren har i stor utsträckning vissa arbeten å jordbruksfastigheterna

motoriserats, exempelvis tröskning, mjölkning, förmälning,

hackelseskäming m. m. och härvid ha uti de orter, som sakna elektrifiering,

motorerna utgjorts av bensin- eller brämbol jemotorer, varvid utrangerade bilmotorer

i stor utsträckning kommit till användning. Genom denna motorisering

har arbetskraft besparats samtidigt som produktionen kunnat ökas.

Den inträdda bristen på bensin och brännoljor har emellertid medfört, att

jordbrukare redan nu icke kunna få bensin eller brännoljor för de anskaffade

motorerna, vilket för många blir synnerligen kritiskt. För militärt ändamål

ha därjämte hästarna måst utlämnas till Kronan, varigenom tillgången

på häst-kraft betydligt nedbragts. Det är uppenbart, att för många jordbruk

som sakna elektrifiering, situationen på grund av anförda förhållanden blir

kritisk och att en avsevärd nedgång i tillgången på jordbruksprodukter blir

följden, därest icke kraft genom elektrifiering kan erhållas. Elektrifieringen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

5

ger därjämte möjlighet att införa vattenledningar med hydroforpumpar, att

lämna drivkraft för motorer för mindre hantverkare o. s. v.

Det synes redan nu konstaterat, att fotogen ej kommer att kunna erhållas

för belysningsändamål under den stundande mörka årstiden. För landsbygdens

befolkning betyder den mörka årstiden redan under normala förhållanden

mera än för städernas befolkning. Då man nu står inför det faktum,

att fotogen ej kan erhållas för belysningsändamål och från föregående kristid

känner till karbidens undermålighet såsom belysningsmedel inomhus och

dess riskmoment, är tydligt, att levnadsförhållandena för ett stort antal

svenska lanthem inom närmaste tiden te sig ganska dystra.

Då för en elektrifiering, i den omfattning föreliggande utredning angivit,

erforderliga materialier såsom ledningsmaterial, transformatorer, motorer

och installationsmaterial för närvarande icke torde vara svåra att anskaffa

samt erforderligt antal kunniga montörer, på grund av bostadsbyggandets

upphörande arbetslösa, stå till förfogande, får kommittén hemställa, att länsstyrelsen

ville taga under övervägande att uti särskild framställning söka utverka

att bidrag av statsmedel för elektrifiering av ifrågavarande områden

snarast måtte ställas till förfogande.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har i skrivelse den 23 augusti 1940 hemställt,

att ett anslag å 500,000 kronor måtte anvisas för beredande av stöd

åt vissa mindre omfattande men snabbt realiserbara företag för utvidgad

elektrifiering inom Norrbottens län. I skrivelsen har länsstyrelsen såsom

motivering anfört i huvudsak följande:

Oaktat de naturliga hinder, som mött på grund av de stora avstånden, bebyggelsens

gleshet och befolkningens ringa ekonomiska bärkraft, har elektrifieringen

av Norrbottens läns landsbygd under de senaste femton åren

visat en jämn utveckling. I samarbete med Norrbottens el eldri citetsförening

u. p. a. har länsstyrelsen kunnat framlägga förslag och utredningar rörande

flera omfattande bygdeelektrifieringar.

Enligt en utredning, som nyligen företagits genom kristidsnämnderna i

länet, skulle antalet oelektrifierade hushåll utgöra i runt tal 12,500.

Den nu inträdda bristen på brännoljor har i hög grad accentuerat behovet

av en utvidgning av elektrifieringen. Enligt det senaste meddelandet från

statens bränslekommission blir bristen såväl å lys- som motorfotogen och motorbrännolja

för civil förbrukning efter den i dagarna verkställda fördelningen

i det närmaste total. Härigenom har kravet på en elektrifiering i

hastigt tempo blivit aktuellt. Å andra sidan bör detta icke föranleda till

åstadkommande av andra elektrifieringsföretag än sådana, som äro av bestående

gagn för bygden.

Från olika delar av länet har till länsstyrelsen och elektricitetsföreningen

inkommit ett flertal framställningar örn hjälp för elektrifiering. En stor del

av dessa avse förhållandevis smärre distributionsföretag, som beträffande

kraftförsörjningen ansluta sig till redan befintliga, i huvudsak statens kraftverk,

inom ramen för dessas nuvarande produktionskapacitet. Fördelen

härav är att de kunna beräknas genomförda på relativt kort tid, i flertalet

fall före innevarande års utgång.

Enligt vad länsstyrelsen inhämtat finnes tillgång på för ändamålet erforderlig

materiel.

Med utgångspunkt från anförda synpunkter och förhållanden har länsstyrelsen

låtit genom elektricitetsföreningens länskonsulent, civilingenjören

Zeth Gerdin, Luleå, utarbeta en tabellarisk översikt över vissa projekt för

kompletteringselektrifieringar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Länsstyrelsen Ilar funnit det under nu rådande förhållanden i hög grad

angeläget att möjligheter öppnas för förverkligandet av de i promemorian

angivna bygdeelektrifieringarna ävensom andra företag av samma slag. Detta

synes emellertid endast kunna ske genom att statsmedel i viss utsträckning

ställas till förfogande såsom bidrag. För de i promemorian upptagna företagen

har erforderligt statsbidrag beräknats till 245,200 kronor. För övriga

liknande företag, som i samma ordning anses böra komma ifråga för bidrag,

beräknar länsstyrelsen ett belopp av ungefär samma storlek. Totalsumman

skulle sålunda uppgå till omkring 500,000 kronor. Genom detta belopp skulle

ett verksamt stöd kunna lämnas åt de mest angelägna och omedelbart

möjliga nyelektrifieringarna av mindre storleksordning inom länet.

För att bidragen på kortaste tid skola kunna komma till avsedd användning

synes en anordning beträffande dispositionen av anslaget, varigenom

länsstyrelsen bemyndigas att i enlighet med givna direktiv förfoga över detsamma,

vara att föredraga. Till grund för prövningen skulle läggas en teknisk-ekonomisk

utredning genom elektricitetsföreningen samt en undersökning

av hjälpbehovet för vane särskilt fall. Uppenbart är att konstnaderna

måste stå i rimlig proportion till det åsyftade resultatet samt att den berörda

befolkningens egna resurser i största möjliga utsträckning böra tagas i

anspråk. Skulle avgörandena i de särskilda fallen anses böra förbehållas

Kungl. Majit, anhåller länsstyrelsen att i enlighet med vad förut anförts få

inkomma med utredning och förslag för varje särskilt företag.

Den vid skrivelsen fogade översikten är av det innehåll, som framgår av

tabellen å sid. 7.

Från ett flertal andra håll ha likaledes inkommit ansökningar örn bidrag

till elektrifiering. Sålunda ha ansökningar inkommit från Hållnäs elektriska

distributionsförening i Uppsala län om anslag å 25,000 kronor till elektrifiering

av Hållnäs, från Åkerö elektriska distributionsförening om anslag av

15,000 kronor för elektrifiering av västra delen av Bettna socken i Södermanlands

län, från A. Magnusson i Råggärd i Älvsborgs län m. fl. om statsbidrag

till elektrifiering inom socknen, från Lars Sand i Rossla m. fl. om anslag

till ordnande av kraft- och ljusbehovet inom Rossla och Storsveds byar inom

Gävleborgs län samt inom Västernorrlands län från J. Pålberg m. fl. i Krånge

om statsbidrag för fortsatt elektrifiering av nämnda by, från Junsele elektriska

aktiebolag örn anslag å 28,000 kronor för elektrifiering av Långvattnets

m. fl. byar i Junsele socken, från flötings elektriska aktiebolag örn anslag

å 97,000 kronor för elektrifiering av Björksjönäsets m. fl. byar i Tåsjö

socken, från Tåsjö elektriska kraftförening örn bidrag å 118,000 kronor för

elektrifering av vissa delar av Tåsjö socken, från Backe elektriska aktiebolag

örn bidrag å 41,000 kronor för elektrifiering av Rudsjö m. fl. byar i Fjällsjö

socken, från Torsjö elektriska andelsförening örn bidrag å 55,000 kronor för

elektrifiering av Löruddens m. fl. fiskelägen i Njurunda socken ävensom

inom Norrbottens län från S. Hellström i Pello m. fl. angående elektrifiering

av vissa delar av Tornedalen, samt från G. H. Johansson å Seskarö om framdragning

av elektriska ledningar till Seskarö.

Härjämte har småbrukarnas riksförbund i skrivelse den 15 augusti 1940

hemställt bland annat, att en utvidgning av landsbygdens elektrifiering skyndsamt

måtte genomföras med hjälp av statliga stödlån eller bidrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byar

Antalet

fastig-

heter

Antalet

andelar

Total

anlägg- nings- ko st- nad i

kronor

Eget

kapital

kronor

Brist att

fylla

kronor

Natura-

presta-

tioner

kronor

Kraftkälla

Trollbäcken, Slammermora, Pitsund, Högsböle, Små-

skärsudden. (Biåsmarks El. Kraft A.-B.)........

43

150

21,000

6,000

15,000

9,500

Grundträsk, Lappträsk, Yalvträsk, Korpdal. (Råneå

El. Kvarn A.-B.)..............................

Mörön, Tallskär, Långsund, Bjurträsk, Hällefors,

Klöverträsk, Hökvattnet, Fällträsk, Långträsk.

72

400

52,000

18,000

34,000

26,000

Statens kraftverk, Porjus

(Selets Kraftstationsförening u. p. a.)............

65

700

79,000

41,000

38,000

33,000

Gemträsk, Mellersträsk, Smedsträsk, Flarken, Edet,

Notträsk, Syden, Flåsjön. (Råneå El. Kvarn A.-B.)

68

300

55,000

25,000

30,000

19,000

Bodträsk, Backträsk. (Norrfjärdens El. Kraft A.-B.)

35

190

17,000

8,000

9,000

9,000

Sikfors Kraft A.-B.

Murjeks by......................................

17

85

8,000

3,000

5,000

3,000

1 Statens järnvägars kraftnät

Gransjö kolonat ................................

Sandträsk, Utterliden, Baktsjaur, Hällberg, Bäck- näs, Örnträsk, Rönnliden, Grundträsk, Nyvall.

10

60

9,000

3,000

6,000

3,600

J (Porjus)

(Glommersträsks Kraftverksfören. m. b. p. a.) ..

133

575

128,000

30,000

98,000

66,000

Skellefteå stads kraftverk

Näverträsk. (Björkfors egendom)..................

5

25

3,000

800

2,200

1,000

| Statens kraftverk, Porjus

Avafors. (Råneå El. Kvarn A.-B.)................

21

120

14,000

6,000

8,000

7,000

Summa

469

2,605

386,000

140,800

245,200

177,100

Kungl. Maj:ts proposition nr 43■

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Över vissa av ansökningarna ha yttranden avgivits av vattenfallsstyrelsen,

kommerskollegium och vederbörande länsstyrelse.

Vattenfallsstyrelsen har i sitt yttrande, vilket den 24 september 1940 inkommit

till jordbruksdepartementet, dels tillstyrkt beviljande av 500,000

kronor för stöd åt utvidgad elektrifiering inom Norrbottens län att användas

efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt fall, dels hemställt, att med

hänsyn till vissa stödåtgärder, som vattenfallsstyrelsen ämnade vidtaga,

framställningarna angående elektrifieringsbidrag till Hållnäs, Åkerö, Klöverön,

Forshälla, Lane-Ryr samt Stora och Lilla Kornö tills vidare icke måtte föranleda

någon åtgärd, dels föreslagit, att det uppdroges åt domänstyrelsen

och vattenfallsstyrelsen att gemensamt med representant för länsstyrelsen

i Norrbottens län skyndsamt avlämna förslag till statligt ordnande av elektricitetsförsörjningen

på Seskarön, dels ock förordat, att behandlingen av övriga

ansökningar finge anstå till dess det blivit klart örn något generellt anslag

för landsbygdens elektrifiering komme till stånd.

Vattenfallsstyrelsen har i sitt yttrande rörande utvecklingen av elektrifieringen

å landsbygden under styrelsens medverkan och de åtgärder, styrelsen

har för avsikt att vidtaga, anfört i huvudsak följande:

Vattenfallsstyrelsens landsbygdsdistribution har under det senaste decenniet

utvecklats tillfredsställande, vad beträffar såväl äldre som ny elektrifiering.

Distributionsföreningarnas skulder lia avsevärt minskats, så att

större delen av landsbygdselektrifieringen nu torde vara skuldfri, medan

resten endast är behäftad med måttlig eller liten skuld. Föreningarnas inre

taxor ha fått en rationell form och äro i allmänhet låga. Nyelektrifiering

har fortgått i relativt hastig takt både inom äldre föreningars områden och

genom nybildade föreningar. Visserligen har icke full elektrifiering ernåtts,

men inom styrelsens mellansvenska område skulle med den under de senaste

åren rådande takten huvudparten av återstående möjlig elektrifiering under

fredliga förhållanden ha blivit klar på 5 år eller något mer.

Vattenfallsstyrelsens landsbygdselektrifiering har till övervägande delen

genomförts medelst distributionsföreningar — i enstaka fall aktiebolag —

som i allmänhet uttaga kraften från styrelsens tertiärstationer vid 3,000 volt

och sedan vidarebefordra kraften över ett av föreningen byggt ortsnät till

konsumenterna.

Styrelsen har givit stöd åt landsbygdselektrifieringen genom lämpliga taxeformer,

successiva taxesänkningar, valfrihet mellan bygde- och industritaxa

samt genom rådgivande verksamhet ifråga örn föreningarnas såväl tekniska

och ekonomiska som administrativa angelägenheter.

För nyelektrifieringen inom äldre föreningars område har det år 1934 beslutade

konstanthållandet av bygdenätsavgifterna under 10 år varit till stort

gagn. Detta innebär, att nya andelar kunna anslutas, för jordbruk till obegränsat

antal och för bostäder och industri intill vissa gränsbelopp, utan att

bygdenätsavgiften ökas under nämnda 10 år. Härigenom erhålla föreningarna

en avgiftsminskning som kan uppfattas såsom bidrag till byggnadskostnaden

för nyanslutningarna och sålunda underlätta dessa.

Bildandet av nya föreningar har underlättats därigenom, att styrelsen framdragit

ledning och byggt tertiärstation samt till normala villkor tillhandahållit

kraft även vid relativt knapp begynnelseanslutning.

Vid elektrifieringen av öarna i Stockholms skärgård har styrelsen själv

framdragit tertiärledning inklusive sjökabel från befintlig tertiärstation på

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

9

fastlandet till lämplig leveranspunkt på huvudön. Bidrag lämnas därjämte

i vissa fall till andra kabelledningar, som erfordras för förbindelse mellan

olika öar.

Även på fastlandet har i en del fall bidrag lämnats till högspända ortsledningar,

då dessa varit särskilt långa och dyrbara i förhållande till anslutningen.

Inom styrelsens mellansvenska område motsvarar den genomförda landshygdsclektrifleringen

ungefär 1,100,000 tariffenheter. En tariffenhet motsvarar

inom normalt jordbruk en hektar odlad jord. För bostäder, hantverk

m. m. tillämpas likvärdig tariffenhetsberälcning.

Enligt de utredningar, som verkställts inom vattenfallsverket, finns det

ytterligare att elektrifiera ungefär 220,000 tariffenheter inom befintliga föreningars

områden och 35,000 tariffenheter inom nya områden. Att denna

elektrifiering icke kommit tili stånd har i många fall orsakats av bristande

företagsamhet eller motvilja mot nymodigheter; i regel ha konsumenterna

tvekat inför kostnaderna för de erforderliga ortsnäten.

På många håll kännetecknas den återstående elektrifieringen av höga ortsnätskostnader.

Anledningen till dessa ligger ofta i bygdens natur. Bär gårdarna

äro små och spridda eller den odlade jorden splittrad av skog, sjöar,

hav, bliva kostnaderna för ortsnätet proportionsvis höga. I vissa fall har det

förelegat bristande intresse från en eller ett par stora gårdar, varigenom kostnaden

för de övriga stigit. Stundom lia svårigheter beträffande kostnadsfördelningen

mellan markägare och arrendatorer verkat hämmande. Det är

vidare givet, att bygdens välståndsgrad inverkar på möjligheten att få samling

kring en elektrifiering.

Den nu uppkomna oljebristen har i hög grad aktualiserat elektrifieringen.

Villigheten att bära de därmed förbundna kostnaderna har ökats. I många

fall begäres det emellertid statsunderstöd. Man kan vara tveksam om lämpligheten

att just nu forcera elektrifieringen med hänsyn till prisstegringen

och den begränsade tillgången på skolad arbetskraft och därtill möjligen på

lämplig materiel. Men fördyringen är ännu relativt måttlig och tillgången

på erforderlig materiel någorlunda god. I betraktande av de föi''delar, som

tillgång på elektrisk kraft under nuvarande förhållanden medför, framstår

det motiverat, att återstående elektrifiering påskyndas.

Till befrämjande av nyelektrifieringen inom vattenfallsstyrelsens distributionsområden

böra enligt styrelsens uppfattning de stödjande åtgärder,

som tidigare tillämpats, icke endast fullföljas utan även något utvidgas, särskilt

för bygder med ogynnsamma elektrifieringsförutsättningar.

Ur styrelsens affärssynpunkt äro dessa stödåtgärder berättigade med hänsyn

därtill, att styrelsens återstående kostnader för landsbygdselektrifieringen

bli relativt små även med inräknande av kostnaden för de nämnda stödåtgärderna.

De komma icke att nämnvärt påverka avkastningen på styrelsens

kapital och det föreligger icke någon risk, att dessa åtgärder skola behöva

betalas medelst skattebidrag. Enligt tidigare erfarenheter torde man

vidare kunna påräkna en successiv utveckling även av de nya elektrifieringsföretagen

och måhända i en framtid skälig ränta på de i dem nedlagda kapitalen.

För nya områden inom sitt mellansvenska område behöver styrelsen bygga

cirka 15 nya tertiärstationer samt vissa sekundärlinjer till en beräknad kostnad

av 700,000 kronor. Detta belopp är mycket måttligt. Vattenfallsstyrelsen

anser det vara lämpligt att även för de nya områdena tillämpa styrelsens

normala taxor.

Verkställda undersökningar ha utvisat, att när kostnaden för nyelektrifiering

blir relativt hög, detta i allmänhet — både inom nya områden och för

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 43. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

oelektrifierade delar av äldre föreningsområden — beror därpå, att längden

av de högspända ortsledningarna blir stor i förhållande till det anslutna antalet

tariffenheter. Det har visat sig, att örn vattenfallsstyrelsen lämnar bidrag

till dylik högspänd ortsledning, i den mån kostnaden överstiger normalt

belopp, så undanröjes i regel det värsta hindret mot elektrifieringen. Dylikt

bidrag kan lämnas antingen i form av kraftrabatt — exempelvis så att bygdenätsavgiften

efterskänkes för en viss del av nyanslutningen under högst

10 år — eller därigenom, att vattenfallsstyrelsen bekostar lämplig del av det

högspända ortsnätet. Vattenfallsstyrelsen har för avsikt att inom sitt mellansvenska

område lämna dylikt bidrag där så erfordras.

Det är tyvärr icke möjligt att uppställa några strängt matematiska regler

för dessa bidrag. Olika svårdefinierbara omständigheter kunna nämligen

påverka bedömandet. I den mån dessa bidrag få formen av en kraftrabatt

kunna de liksom hittills beslutas av vattenfallsstyrelsen utan att något anslag

behövs. Där ortsledningar bekostas av vattenfallsstyrelsen, böra utgifterna

bestridas av medel från anslaget till distributionsanläggningar. Dylika

ledningar torde i regel böra avskrivas på 10 år med kraftinkomsterna; i flertalet

fall torde dessa ortsledningar böra efter avskrivningen överlåtas på distributionsf

öreningen.

Inom vattenfallsstyrelsens norrländska distributionsområde, som i huvudsak

ligger inom Norrbottens län, äro förhållandena avsevärt annorlunda än

inom Mellansverige. Styrelsens bygdenät fram till matningspunkterna blir

dyrbart. Vad beträffar dessa norrländska områden måste vattenfallsstyrelsen

därför i allmänhet åtnöja sig med att så långt som möjligt utan särskilt

statsbidrag bygga fram bygdenätet till de centrala matningspunkterna, där

kraften tillhandanålles efter normala villkor oberoende av leveranspunktens

läge. I vissa fall torde vattenfallsstyrelsen kunna stödja nyelektrifieringen

med särskild kraftrabatt, dit ledningar redan finnas framdragna. I

den mån understöd eljest erfordras för de nya ortsnäten, vilka i allmänhet

äro mycket dyrbara inom Norrbotten, bör detta understöd liksom hittills

lämnas från särskilda anslag.

I fråga örn det begärda bidraget till elektrifiering i Norrbottens län har

vattenfallsstyrelsen anfört i huvudsak följande:

De egna insatser, som beräknats för den nya elektrifieringen inom Norrbotten,

äro ganska höga, nämligen i genomsnitt 121 kronor per Norrbottenstariffenhet,

motsvarande 87 kronor per mellansvensk tariffenhet, varav dock

56 procent i naturaprestationer. Det begärda statsbidraget är i genomsnitt

43 procent av totalkostnaden, vilket även är rimligt. Örn det därjämte beaktas,

att den ursprungliga, under och omedelbart efter världskriget genomförda

elektrifieringen i Norrbottens kustland, som baserades på lokala

kraftstationer, varit mycket förlustbringande, emedan flertalet av dessa

kraftstationer sedan måst slopas, så torde det vara uppenbart, att stai"ka

skäl tala för de begärda, nu specificerade statsbidragen.

Ser man på de olika objekten var för sig, lili dock statsbidragen i vissa

fall relativt höga per tariffenhet räknade. Då det eventuellt kunde vara

önskvärt att begränsa statsbidragen till visst maximibelopp per Norrbottensenhet,

exempelvis 85 kronor motsvarande cirka 60 kronor per mellansvensk

enhet, och då en sådan begränsning borde kunna åstadkommas genom en

måttlig kraftrabatt, får styrelsen meddela sin villighet att i vissa fall lämna

dylik rabatt.

Styrelsen anser det vara lämpligt, att ett anslag på 500,000 kronor beviljas

för statsbidrag till elektrifiering inom Norrbottens län att för varje särskilt

objekt användas efter närmare beslut av Kungl. Maj:t.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition ni 43.

11

Vad angår frågan om utvidgade tåne- och bidragsmöjligheter har vattenfallsstyrelsen

— efter att ha framlagt vissa förslag i anledning av övriga

till styrelsen remitterade ansökningar — uttalat:

Vattenfallsstyrelsen anser, att ett påskyndande av återstående landsbygdselektrifiering

är motiverat. Att lånemöjligheter skola finnas anser styrelsen

vara önskvärt. Härför synes en lämpligt avvägd kraftledningslånefond kunna

utnyttjas.

Därest direkta statsbidrag för fortsatt landsbygdselektrifiering skola beviljas,

föreställer sig styrelsen, att formen därför blir — möjligen med undantag

för företag i översta Norrland — att ett allmänt anslag ställes till

Kungl. Maj :ts förfogande att fördelas efter särskilda ansökningar. Enligt

styrelsens mening bör därvid gälla, att bidrag icke lämnas i sådana fall, då

konsumenternas kostnader icke bli onormalt höga. I den mån genom ovan

avhandlade åtgärder, som vattenfallsstyrelsen avser att genomföra till iandsbygdselektrifieringens

underlättande, kraftkostnaden hålles vid normalt värde,

bör icke heller direkt statsbidrag ifrågakomma.

Elektrifieringen måste tills vidare begränsas till sådana områden, där

kostnaderna och behovet av statsbidrag bli måttliga.

Enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning är det omöjligt att fastställa

strängt matematiska regler för bedömning av understödsbehovet, emedan

detta påverkas av en mängd svårdefinierbara omständigheter. Avgörandet

synes till övervägande delen få ske från fall till fall. Det framstår som önskvärt,

att bedömningen blir enhetlig och att de remisser till olika ämbetsverk

eller kommissioner, som eventuellt skola göras, bli så organiserade — eventuellt

genom gemensam behandling — att frågorna kunna avgöras med minsta

tidsutdräkt.

Enligt vad jag under hand inhämtat hos kommerskollegium finnes för

närvarande i kraftledningslånefonden en för nya lån disponibel kapitalbehållning

å 1,800,000 kronor, vilket belopp jämte inflytande amorteringar ansetts

vara tillräckligt för att täcka lånebehovet under den närmaste framtiden.

Förslag torde vara att förvänta från kommerskollegium angående förstärkning

av fonden för alt möta därefter uppkommande behov.

Jag torde vidare få anmäla, att inom statens bränslekommission för närvarande

pågår en utredning örn landsbygdselektrifiering.

Utredningen avser i första hand en uppskattning av omfattningen av och

kostnaderna för den återstående elektrifieringen. Denna har befunnits omfatta

omkring 1,500,000 taxäffenheter. Kostnaderna lia uppskattats till

275,000,000 kronor, varav 25,000,000 kronor för bygdenäten, 165,000,000

kronor för ortsnäten och 85,000,000 kronor för installationerna. Dessa siffror

gälla hela landet. Kommissionen söker även bilda sig en uppfattning om

antalet av de tariffenheter, vilkas elektrifiering skulle möjliggöras vid statsbidrag

av olika storleksordning samt örn den lämpliga storleken av den utbyggnadskostnad

pr tariffenhet, utöver vilken statligt bidrag borde lämnas.

Sannolikt kommer en avsevärd del av den återstående elektrifieringen

att kunna genomföras med ett statsbidrag av 25,000,000 kronor. Som arbetet

måste utsträckas över en rätt lång följd av år, erfordras dock till en början

endast en del av detta belopp, för det närmaste året uppskattningsvis

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

5,000,000 kronor. Kommissionen torde förutom statliga bidrag till byggande

företag komma att föreslå inrättande av lånemöjligheter för enskilda, för

att underlätta de blivande föreningsmedlemmarnas inträde i föreningarna.

Bränslekommissionens utredning, i vilken även vissa riktlinjer för administrationen

av den statliga stödverksamheten komma att uppdragas, torde

föreligga inom den närmaste tiden.

Departements- Såsom framgår av vad vattenfallsstyrelsen anfört har elektrifieringen av

chefen. ]andsbygden gått betydligt framåt sedan förra världskriget. Härtill synes i

icke ringa grad lia bidragit den understödjande verksamhet, som bedrivits

av vattenfallsstyrelsen och andra statliga organ samt kommuner. Emellertid

torde ännu mycket återstå att göra på detta område innan landsbygdens

elektrifieringsfråga fått en tillfredsställande och slutgiltig lösning. För närvarande

torde inom landet finnas omkring 275,000 hushåll, vilka icke ha

tillgång till elektrisk kraft. Detta innebär att cirka 25 procent av landsbygdens

hushåll alltjämt äro hänvisade till annan ljus- och drivkraftstillgång

än elektriciteten. Av förstnämnda antal hushåll torde i runt tal 125,000 vara

belägna inom områden, som i huvudsak äro elektrifierade, och 100,000 inom

oelektrifierade områden med något så när tät bebyggelse. Återstående 50,000

hushåll torde finnas inom sådana områden, som ur ekonomisk synpunkt icke

äro möjliga att elektrifiera.

Hitintills har statens huvudsakliga direkta bistånd till elektrifieringen

utgjorts av förenämnda anslag under nionde huvudtiteln för undersökningar

rörande landsbygdens elektrifiering. Ett kraftigt bidrag har dock dessutom

givits genom 1939 års riksdagsbeslut örn anslag till elektrifiering av Jokkmokks

socken. Vid sidan av nu nämnda bidrag ha statsmakterna öppnat

möjligheter att erhålla lån från de för detta ändamål inrättade vattenkraftsoch

kraftledningslånefonderna. Lånen löpa med 4 procent ränta och för

deras erhållande kräves god säkerhet.

Genom den av kriget förorsakade avspärrningen av tillförseln till landet

av bensin samt lys- och brännoljor har frågan örn landsbygdens fortsatta

elektrifiering kommit i ett i viss mån förändrat läge, vilket synes påkalla ett

intensifierande av elektrifieringsarbetet. Under senare år har man i icke

ringa utsträckning inom jordbruket i de trakter, där elektrisk kraft icke står

till buds, börjat använda stationära motorer för utförande av vissa arbeten

vid jordbruket. På grund av bristen på bensin och fotogen ha emellertid

nu inom sådana landsändar stora svårigheter uppkommit att på ett

tillfredsställande sätt hålla arbetet i gång inom jordbruket. Dessa svårigheter

för produktionens upprätthållande ha ytterligare ökats därigenom att tillgången

på arbetskraft minskats till följd av inkallelser och uttagning av hästar

för krigsmaktens räkning. För närvarande kan på grund av fotogenbristen

icke heller erhållas någon fotogen för belysningsändamål. Vad detta

betyder för folket i de trakter, där elektrisk belysning icke finnes att

tillgå, torde icke närmare behöva framhållas. Uppenbart är, att en

snabbare elektrifiering skulle få stor betydelse för landsbygden, enkanner
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

13

ligen för befolkningens försörjningsmöjligheter och trivsel. Ett snabbare genomförande

av elektrifieringen torde emellertid icke kunna komma till stånd

med mindre statsmakterna lämna sitt bistånd härtill. Starka samhälleliga

skäl synas sålunda tala för att statsmakterna ingripa stödjande för elektrifieringssträvandena

å landsbygden, särskilt inom de mera vanlottade bygder,

där de allmänna livsbetingelserna äro mindre goda. Möjligheter torde

för närvarande finnas att erhålla för arbetena erforderlig arbetskraft och

materiel. Med hänsyn till det anförda förordar jag alltså att statliga åtgärder

vidtagas i sådant syfte.

Det av mig nu föreslagna stödet från statens sida synes lämpligen böra

taga formen av statsbidrag till elektrifieringsföretag, vilka befinnas vara

särskilt förtjänta och i behov av sådan hjälp. Att närmare bestämma omfattningen

av statsbidragen och de regler, som höra gälla för deras erhållande,

möter uppenbarligen betydande svårigheter. Helt allmänt synes man

kunna säga att understöd bör lämnas endast åt elektrifieringsföretag, för

vilka kostnaderna överstiga vad som kan anses såsom normala kostnader.

I anslutning härtill synes det ligga närmast till hands, att statsbidrag bör

kunna erhållas i den omfattning att företaget blir ekonomiskt självbärande

genom ett engångsbidrag. Emellertid kan man härvid icke fastslå att statsbidraget

bör utgå med ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den verkliga

anläggningskostnaden och de såsom normala ansedda kostnaderna. Del

torde nämligen svårligen låta sig göra att med någon större exakthet bestämma

sistnämnda kostnader. Kostnaderna för elektrifiering variera högst väsentligt

med hänsyn till gårdarnas större eller mindre spridning samt storleken av

den odlade arealen. Inom områden där bebyggelsen är väsentligen samlad i

byar blir kostnaden sålunda lägre än där gårdarna ligga spridda med relativt

stort avstånd sinsemellan. Är bebyggelsen mycket spridd, synes böra

undersökas huruvida icke kostnaderna kunna nedbringas genom anlitande

av lokala anläggningar för alstrande av elektrisk energi, varigenom alltför

långa och dyrbara högspänningsledningar kunna undvikas. Såsom framgår

av vattenfallsstyrelsens yttrande synes styrelsen inom sina distributionsområden

kunna genomföra elektrifieringen av mindre gynnsamt belägna platser

genom lämplig avvägning av taxorna och byggnadskostnadernas fördelning,

utan att större direkta statsbidrag behöva ifrågakomma. Det synes

angeläget, att även inom områden, där enskilda företag erhållit koncession

för elektrifiering, finna utvägar, varigenom möjliggöres att mindre välbelägna

områden kunna elektrifieras utan mera väsentliga bidrag av statsmedel.

Kostnaderna för elektrifieringsföretag bli givetvis även beroende på

anslutningens fullständighet. Andra synpunkter torde också böra komma under

beaktande vid bestämmandet av statsbidragets omfattning. Sålunda synes

man icke böra bortse från befolkningens ekonomiska bärkraft i de trakter,

där elektrifiering skall ske. Några mera bestämda allmängiltiga regler rörande

statsbidragens storlek eller de förutsättningar, som böra gälla för

bidragen, kunna därför knappast uppställas. Det torde få ankomma på

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 43. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Kungl. Majit att därom bestämma från fall till fall under beaktande av de

föreliggande särskilda förhållandena.

Det är uppenbarligen förenat med stora svårigheter att uppskatta storleken

av det belopp, som nu bör äskas för ifrågavarande ändamål. Såsom framgår

av vad jag förut anfört föreligger för närvarande ett stort antal ansökningar

om statsbidrag. Enbart från Norrland samt Göteborgs och Bohus län ha inkommit

ansökningar örn statsbidrag å sammanlagt över 1,000,000 kronor.

Bränslekommissionen har uppskattningsvis räknat med att ett belopp av

5,000,000 kronor skulle vara erforderligt under det närmaste året. Jag förordar

därför att till befrämjande av landsbygdens elektrifiering ett belopp

av 5,000,000 kronor äskas å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret

1940/41. Därest så skulle finnas erforderligt, torde av anslaget få disponeras

behövliga medel även för undersökningar och planläggning rörande

elektrifieringsföretag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 å driftbudgeten

under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 5,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Richard Jobson.

408554. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:78 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden m. m. s. 1 i texten
  2. 2SärU 1940:54 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  3. Rskr. 1940:64 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till befrämjande av landsbygdens elektrifiering. a1 i texten
  4. 2SärU 1940:46 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till befrämjande av landsbygdens elektrifiering jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten