Angående bidrag till uppförande av brandtorn m. m
1940-11-08 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:62 (urtima riksdagen), Angående bidrag till uppförande av brandtorn m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
1
Nr 62.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till uppförande
av brandtorn m. m.; given Stockholms slott
den 8 november 1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
8 november 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Andersson, Domö, Rosander.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, social- och finansdepartementen
anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet PehrssonBramstorp
:
Genom beslut av 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 218; r. skr. nr 282)
anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 å driftbudgeten
under nionde huvudtiteln dels till Skogsvård m. m.: Bidrag till uppförande
av brandtorn m. m. ett reservationsanslag av 150,000 kronor, dels ock
till Skogsvård m. m.: Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet
ett reservationsanslag å likaledes 150,000 kronor. Från det förra anslaget
ha bestritts kostnader för uppförande av brandtorn och utsiktspunkter,
från det senare anslaget ha anvisats medel till avlönande av länsbrandchefer
Bihang till urtima riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 62.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
och ersättning till dessas resekostnader ävensom till gäldande av kostnader
för kurser och övningar för skogsbrandbefälet samt för uppläggande av statliga
förråd av eldsläclcningsmateriel. Vid årets urtima riksdag (prop. nr 1
bil. 7, p. 3; r. skr. nr 15) har till sistberörda ändamål å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisats ytterligare ett reservationsanslag å
50.000 kronor.
I skrivelse den 26 oktober 1940 har luftskgddsinspektionen hemställt, att
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41 måtte anvisas dels till
Skogsvård lii. lii.: Bidrag till uppförande av brandtorn m. m. ett reservationsanslag
å 250,000 kronor, dels ock till Skogsvård m. m.: Särskilda åtgärder
för främjande av skogsbrandskyddet ytterligare ett reservationsanslag
av 785,000 kronor. Av sistnämnda belopp lia 50,000 kronor avsetts skola
användas till inköp av handsprutor, 650,000 kronor till inköp av tyngre eldsläckningsmateriel,
60,000 kronor till avlönings- och resekostnadsersättning
åt länsbrandchefer samt 25,000 kronor till kurser och övningar inom skogsbrandskyddet.
Innan jag närmare ingår på luftskyddsinspektionens skrivelse torde jag få
erinra örn följande. Vissa försäkringsbolag samt svenska brandskyddsföreningen
bildade i juli 1938 en kommitté, skogsbrandskyddskommittén. Denna
upptog såsom en av sina första åtgärder en utredning rörande uppförande
av brandtorn. En av kommittén verkställd inventering gav vid handen att
ett 70-tal brandtorn och brandvaktstationer då fanns uppförda. De flesta
av dessa voro belägna i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs oell Jämtlands
län. För att åstadkomma enhetlighet i bevakningen så att man med minsta
möjliga antal torn skulle kunna bevaka största möjliga areal beslöt kommittén
att uppgöra en riksplan för bevakandet av landets skogar. Det ansågs
härvid, att tornens placering skulle bestämmas av de topografiska förhållandena
ur effektsynpunkt och placeringen göras helt oberoende av örn
de bevakade skogarna vore allmänna eller enskilda, bolagsskogar eller i enskild
persons ägo, försäkrade eller oförsäkrade. Planen skulle genomföras
i två etapper, först Norrland och Bergslagen och därefter de södra delarna
av landet. Antalet torn som skulle uppföras utgjorde omkring 110. Ett 40- tal av de då planerade tornen beräknades vara färdiga under våren 1940.
Luftskyddsinspektionen har i sin skrivelse upplyst, att genom inspektionens
försorg centralt anskaffats och å olika län fördelats 40 brandtorn. Kostnaderna
för dessa torn ha uppgått till 60,000 kronor. Därjämte har bland länsstyrelserna
fördelats 80,000 kronor för bestridande av kostnaderna för uppförandet
av brandtorn och vaktkojor med därtill hörande telefonanläggningar.
För nu berörda ändamål har disponerats förenämnda av 1940 års lagtima
riksdag till uppförande av brandtorn m. m. anvisade reservationsanslag av
150.000 kronor. Ett belopp av 10,000 kronor har ansetts böra reserveras
för gäldande av vissa frakter för brandtornsmateriel samt till inköp av tornutrustning
såsom kikare, kartor m. m. Rörande det i förevarande skrivelse
äskade beloppet av 250,000 kronor har luftskyddsinspektionen anfört i
huvudsak följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
3
Av skogsbrandskyddskommittén har upprättats en riksplan för anordnande
av brandtorn inom rikets olika delar. Vid den av inspektionen verkställda
fördelningen de olika länen emellan av brandtorn har hänsyn tagits till
nämnda plan. Emellertid förutsätter ett realiserande av planen ett anordnande
av brandtorn inom riket i avsevärt större utsträckning än vad som
med de till inspektionens förfogande stående medlen kan ifrågakomma. 1 och
för utbyggande av torn i enlighet med nämnda riksplan erfordras alltjämt
följande belopp:
Antal
Kostnad
Län
torn
kronor
Norrbottens...............
............ 6
40,000
Västerbottens.............
............ 11
65,000
Jämtlands ................
............ 5
30,000
Västernorrlands...........
............ 5
25,000
Gävleborgs................
............ 5
20,000
Kopparbergs..............
............ 8
30,000
Summa kronor
210,000.
Denna sammanställning omfattar anskaffnings-, entreprenad- och fraktkostnader
för torn samt kostnader för telefonanläggningar. Skogsvårdsstyrelserna
lia i allmänhet påyrkat, att tornen uppföras av järn eller därmed
jämförligt material, vilket även inspektionen finner lämpligt i vissa fall.
Luftskyddsinspektionen har gjort sig underrättad om att material till tornen
kan anskaffas och att svenska järnverk numera kunna leverera erforderlig
råvara.
Inom övriga delar av landet, vilka endast delvis behandlas i åberopade
riksplan, erfordras för torn och observationspunkters utbyggande
inom Svealand förutom Kopparbergs län.. kronor 45,000
samt inom Götaland.................... » 45,000
Summa kronor 90,000.
De sammanlagda kostnaderna för anskaffande av brandtorn uppgå sålunda
till 300,000 kronor.
I nämnda antal torn inom norra Sverige ingå emellertid även sådana torn,
vilka i överensstämmelse med tidigare uttalanden äro under uppförande eller
komma att uppföras av skogsbrandskyddskommittén och eventuellt av större
enskilda skogsägare. Av enskilda medel torde därför kunna påräknas bidrag
till brandtornens uppförande med omkring 50,000 kronor, varför av
statsmedel skulle erfordras 250,000 kronor för ifrågavarande ändamål.
I fråga om användningen av de till särskilda åtgärder för främjande av
skogsbrandskyddet anvisade medlen, tillhopa 200,000 kronor, har luftskyddsinspektionen
i sin skrivelse upplyst, att av detta belopp 143,000 kronor använts
för inköp av huvudsakligen enklare eldsläckningsredskap såsom spadar,
sågar, hackor, handsprutor och dylikt, vilka upplagts i depåer i olika
län, samt 53,300 kronor tilldelats länsstyrelserna för att användas till avlöningar
och resekostnader åt länsbrandcheferna samt till kurser och övningar
med skogsbrandbefälet. Återstoden av ifrågavarande anslag 3,700
kronor har reserverats för att utbetalas till länsstyrelser, som visa sig i särskilt
stort behov av medel. Inspektionen har i sin skrivelse rörande behovet
av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål anfört följande.
4
Kungl. Majds proposition nr 62.
Behovet av enklare brandsläckningsmateriel torde genom de av inspektionen
verkställda inköpen av dylik materiel kunna anses fyllt. Ytterligare medel
för sistnämnda ändamål erfordras sålunda icke.
Däremot föreligger enligt inspektionens åsikt ytterligare behov av handsprutor
ävensom av för skogseldsläckning lämpliga motorsprutor jämte
slang.
Vad först vidkommer handspratorna har luftskyddsinspektionen av anslaget
å tillhopa 200,000 kronor inköpt 200 handsprutor, vilka tillsammans
med förutnämnda eldsläckningsmateriel av enklare beskaffenhet upplagts i
depåer i de olika länen.
Det hittills inköpta antalet sprutor är emellertid icke tillfyllest, enär i regel
endast en eller ett par sprutor kunnat placeras i varje depå. Enligt inspektionens
beräkning skulle ytterligare omkring 500 sprutor behöva anskaffas.
Av dessa böra en del vara skumsprutor och andra vattensprator.
Kostnaderna för sistnämnda 500 sprutor beräknas uppgå till omkring 50,000
kronor.
Vad vidare angår behovet ur luftskyddssynpunkt av för skogseldsläckning
lämpad tyngre eldsläckningsmateriel må framhållas, att samhällenas
brandkårer redan i fredstid i stor utsträckning använda sig av dylik materiel
för släckande av skogsbränder inom sådana skogsområden, där vägnätet
är någorlunda väl utvecklat och där tillgång till vatten kan påräknas
inom icke allt för långa avstånd. Användandet av motorsprutor vid skogsbrand
innebär en väsentligt ökad släckningseffekt samt en besparing av erforderlig
släckningspersonal. Detta sistnämnda förhållande är av särskilt
stor betydelse ur luftskyddssynpunkt, enär brist på för skogseldsläckning
lämplig personal måste befaras under krig.
Från samhällenas och industriernas brandkårer kan emellertid hjälp icke
påräknas i samma utsträckning under krig som under fred på grand av den
i det förra fallet allmänt ökade brandfaran. Luftskyddsinspektionen finner
därför en ur luftskyddssynpunkt nödvändig åtgärd vara att för skogseldsläckning
lämpade motorsprator jämte tillräcklig mängd slang anskaffas och
placeras på lämpliga platser inom eller invid de större skogsområdena. Uppställningsplatserna
böra väljas med hänsyn till bland annat komunikationsförhållandena
och vattentillgångarna inom skogsområdena. Stor vikt bör
läggas vid det förhållandet, att sprutorna skola kunna användas för släckning
av andra bränder än skogsbränder. Det torde därför vara ändamålsenligt,
att sprutorna placeras i eller invid samhällen.
Av betydelse är att nämnda motorsprutor redan under innevarande vinter
anskaffas, så att de vid början av den ur skogsbrandsynpunkt farliga tiden
nästkommande vår äro färdiga och utplacerade på lämpliga uppställningsplatser.
Vid val av typer för motorsprutor för skogseldsläckning bör hänsyn
tågås till dels framkomstmöjligheterna inom de skogsområden, för vilka
sprutorna äro avsedda, dels vattentillgångarnas läge och beskaffenhet. I regel
böra här ifrågavarande sprutor vara möjliga att bära, så att de även i
oländig terräng kunna forslas fram till brandplatsen. Sprutornas kapacitet
torde med hänsyn härtill i allmänhet icke kunna överstiga 800 å 1,000 liter
i minuten vid ett tryck av 9 kilogram per kvadratcentimeter. Inom områden
med dålig vattentillgång torde skumsprutor vara de lämpligaste.
Enär leveranstiden för motorsprutor är relativt lång inom landet, torde
det vara nödvändigt att snarast täcka förstahandsbehovet av lämpliga spruttyper
genom centralt inköp. Inspektionen anser att ett sådant inköp bör
omfatta minst 100 sprutor. Kostnaderna för dessa kunna vid centralt inköp
beräknas till i genomsnitt 3,000 kronor för varje spruta eller tillhopa omkring
300,000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
5
Beträffande för motorsprutorna erforderlig slang anser inspektionen, att
för varje spruta bör beräknas en genomsnittlig slanglängd av 500 meter.
Den sammanlagda slangkvantiteten skulle då uppgå till 50,000 meter och
kostnaden härför, beräknad efter 7 kronor metern, belöpa sig till 350,000
kronor.
För motorsprutor med tillhörande slang skulle kostnaden sålunda uppgå
till 650,000 kronor.
Enligt inspektionens åsikt bör nämnda tyngre brandsläckningsredskap inköpas
av inspektionen för att ställas till länstyrelsernas förfogande. Utplaceringen
och omvårdnaden av sprutorna bör tillkomma länstyrelserna.
De medel, som ställts till förfogande för avlöningar till läns- och distriktsskogsbrandchefer
samt medel till gäldande av kostnader för resor, kurser
m. m., ha enligt vad som inhämtats från länsstyrelserna i stort sett redan förbrukats
för de avsedda ändamålen. På grundval av de av de olika länstyrelserna
angivna anspråken på ytterligare medel för avlöning av nämnda befattningshavare
anser sig inspektionen böra räkna med ett ytterligare behov för
ändamålet under innevarande budgetår av 60,000 kronor. Inspektionen vill i
detta sammanhang framhålla svårigheterna av att exakt beräkna kostnaderna
för avlöning av här ifrågavarande personer. De medel, som hittills
ställts till förfogande, ha åtgått för att ersätta länsstyrelsernas kostnader för
organiserandet av skogsbrandskyddet inom länen under våren och sommaren
innevarande år. En del av dessa utgifter belöpa sig sålunda rätteligen å
föregående budgetår. De medel, varom framställning nu göres, äro avsedda
att användas till återstående förberedelser för en tillfredsställande organisation
av skogsbrandskyddet.
I syfte att öva den personal, som främst skall komma till användning vid
släckning av skogseld, har anordnats kurser och hållits övningar under ledning
av på området erfarna och skolade krafter. Dessa kurser och övningar
ha givit synnerligen goda resultat och verkat i riktning mot en ökad beredskap
inom skogsluftskyddet. Emellertid ha de medel, som stått till förfogande
för ändamålet, icke givit möjligheter att i erforderlig utsträckning utbilda
och öva hela den personal, som är i behov av dylik utbildning och
övning. Därför hemställes att medel måtte anvisas för nämnda ändamål och
inspektionen föreslår, att en summa av 25,000 kronor ställes till förfogande.
Härvid har inspektionen räknat med ett genomsnittligt belopp av 1,000 kronor
för varje län.
Luftskyddsinspektionen har ■— under framhållande att det är av synnerlig
vikt att den för inköp avsedda materielen anskaffas i god tid före sommaren
1941 — hemställt, att de begärda anslagen måtte äskas av innevarande års
urtima riksdag.
Domänstyrelsen har, efter remiss, i den 4 november 1940 avgivet yttrande
tillstyrkt luftskyddsinspektionens framställning.
Av det anförda framgår att genom hittills anvisade medel en icke obetyd- Departementslig
förstärkning genomförts av skogsbrandskyddet. Ett stort antal brandtorn chefen.
har uppförts och utrustats. Ganska omfattande förråd av eldsläckningsmateriel
ha anskaffats och upplagts å lämpliga platser för att vid behov lätt
vara tillgängliga. Den i propositionen nr 218/1940 förutsatta organisationen
av skogsbrandbefäl synes i stort sett ha kommit till stånd. Såsom luftskyddsinspektionen
framhållit finnas emellertid ännu vissa brister i skogsbrand
-
6
Kungl. Majis proposition nr 62.
skyddet, som snarast möjligt böra botas. Ännu återstår exempelvis att uppföra
ett 40-tal brandtom inom de sex nordligaste länen, och även inom övriga
delar av landet synas vissa brandtorn böra komma till utförande. För
att kunna genomföra den sålunda tilltänkta byggnadsplanen inom det närmaste
året torde ytterligare statsbidrag bliva erforderligt. Luftskyddsinspektionen
har för ändamålet begärt ett belopp av 250,000 kronor. Med hänsyn
till vikten av att brandtornen komma till stånd före nästa sommar tillstyrker
jag att nämnda belopp nu äskas av riksdagen.
Utöver detta belopp har luftskyddsinspektionen hemställt örn anvisande
av medel för anskaffande av viss eldsläckningsmateriel ävensom för gäldande
av löne- och resekostnader åt länsbrandcheferna samt anordnande av kurser
och övningar. Uppenbart är att anskaffande av den materiel, som luftskyddsinspektionen
ansett önskvärd, i bög grad skulle förstärka skogsbrandskyddet
i landet. Då materielen är avsedd att uppläggas i lämpliga samhällen
inom länen, kommer densamma även att utgöra en icke obetydlig förstärkning
av det allmänna brandskyddet i trakten. Ehuru kostnaderna för anskaffande
av den nu ifrågavarande materielen uppgå till avsevärda belopp,
anser jag mig likväl i betraktande av de värden som stå på spel böra förorda
att det av inspektionen för ändamålet begärda beloppet av tillhopa 700,000
kronor ställes till förfogande. För att nedbringa kostnaderna synes ändamålsenligt,
att materielen inköpes centralt av luftskyddsinspektionen och sedermera
fördelas mellan länsstyrelserna, vilka torde böra handha utplaceringen
och tillsynen över materielen.
Såsom förut omnämnts ha länsstyrelserna nu i stort sett organiserat skogsbrandskyddet
inom länen. Erforderliga länsbrandchefer ha anställts för ändamålet.
För täckande av löne- och resekostnader för denna personal ävensom
vissa organisationskostnader erfordras ytterligare ett belopp av 60,000
kronor. Även för anordnande av kurser och övningar synas medel böra ställas
till förfogande. Mot de av luftskyddsinspektionen uppgjorda kostnadsberäkningarna
har jag intet att erinra. Ett belopp av tillhopa 85,000 kronor
torde således böra anvisas. Jag förväntar emellertid, att luftskyddsinspektionen
tillser att största möjliga sparsamhet iakttages vid handhavandet av
nu ifrågavarande medel. Lämpligt torde vara att luftskyddsinspektionen
från länsstyrelserna infordrar planer för medlens användande.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 å
driftbudgeten under nionde huvudtiteln anvisa
dels till Skogsvård m. m.: Bidrag till uppförande av
brandtorn m. m. ett reservationsanslag av .. kronor 250,000;
dels ock till Skogsvård m. m.: Ytterligare medel för främjande
av skogsbrandskyddet ett reservationsanslag
av.......................... kronor 785,000.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 62. ”
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gunnar Sandström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1940:84 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anvisande av vissa anslag till det civila luftskyddet. s. 3 i texten
- Rskr. 1940:82 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till uppförande av brandtorn m.m. s. 1 i texten
- 2SärU 1940:56 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till uppförande av brandtorn m. m. s. 1 i texten