Med förslag till förordning angående särskild beredskapsmönstring för år 1941, m. m
1940-10-03 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:68 (urtima riksdagen), Med förslag till förordning angående särskild beredskapsmönstring för år 1941, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
1
Nr 68.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående särskild beredskapsmönstring för år
1941, m. m.; given Stockholms slott den 22 november
1940.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till
l:o) förordning angående särskild beredskapsmönstring för år 1941, och
2:o) föi’ordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 26 april
1940 (nr 264) med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för
år 1941 i anledning av folkräkningen den 31 december 1940;
dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 68.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
Förslag
till
förordniisg angående särskild beredskapsmönstring
för år 1941.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Svensk man, som är född något av åren 1881—1925 och här i riket mantalsskriven
för år 1941, skall enligt vad i denna förordning stadgas lämna
uppgift om sådana personliga förhållanden som äro av betydelse ur militär
eller civil beredskapssynpunkt. Från uppgiftsskyldighet undantages den som
är inskriven å sjömanshus och den 1 januari 1941 inmönstrad till sjöfart.
Mönstringsuppgift skall avlämnas i den församling, där den uppgiftsskyldige
är kyrkoskriven den 1 januari 1941, och avse förhållandena nämnda dag.
Uppgiften skall lämnas å blankett (mönstringsblankett), vartill formulär fastställes
av Kungl. Maj:t.
Uppgift må avlämnas i slutet konvolut, försett med anteckning om att
konvolutet innehåller mönstringsuppgift samt namn och bostadsadress å den
uppgiften avser.
2 §•
Uppgifterna för de å samma fastighet boende eller eljest där uppgiftspliktiga
skola i städer, köpingar och municipalsamhällen insamlas av fastighetsägaren
eller den hans egendom brukar eller förestår, vilken det jämväl åligger
att tillse, att uppgifter avlämnas för samtliga uppgiftspliktiga.
Uppgifterna för uppgiftspliktiga, som under tiden den 1—15 januari 1941
äro inkallade till värnpliktstjänstgöring, skola dock insamlas av vederbörande
befäl.
3 §•
Uppgifterna skola senast den 15 januari 1941 avlämnas till vederbörande
pastor eller å särskilt insamlingsställe. Uppgifter för personer, som äro inkallade
till värnpliktstjänstgöring, skola till pastor översändas av befälet.
Övriga uppgifter skola i städer, köpingar och municipalsamhällen avlämnas
av fastighetsägaren eller den hans egendom brukar eller förestår och å andra
orter genom den uppgiftspliktiges försorg. Uppgift må jämväl i betalt brev
insändas med posten så tidigt, att den kan komma pastor tillhanda senast
sagda dag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
3
Uraktlåter uppgiftspliktig att i behörig tid fullgöra vad honom åligger i
fråga om avlämnande av uppgift och finnes den försumlige inom orten, äger
pastor genom vederbörande stadsfiskal, utmätningsman, fjärdingsman eller
exekutionsbetjänt avfordra honom felande uppgift. Tredskas den försumlige
eller finnes han icke inom orten, skall pastor anmäla förhållandet hos länsstyrelsen,
som äger att med föreläggande av vite införskaffa den felande
handlingen.
Krono- eller stadsbetjänt, som verkställer infordrande av felande uppgift
eller delgivning av föreläggande som ovan sägs, äger att därför av den försumlige
undfå gottgörelse med fem kronor för varje förrättning.
4 §■
Pastor åligger att kontrollera, att uppgifter inkommit från samtliga uppgiftspliktiga
inom kyrkobokföringsdistriktet, samt att granska de avgivna
uppgifterna och därvid göra de rättelser, som föranledas av jämförelse med
församlingsboken och mantalsuppgifterna. För sådan uppgiftsskyldig, från
vilken uppgift icke kunnat införskaffas, och för å sjömanshus inskriven,
som ej lämnat uppgift, skall pastor å mönstringsblankett införa för honom
tillgängliga eller eljest kända uppgifter.
Det åligger vederbörande sjömanshusombudsman att granska sådan uppgift
för sjöfarande, som jämlikt första stycket upprättats av pastor.
Närmare bestämmelser örn granskningens fullgörande meddelas av Kungl.
Majit.
5 §•
Efter hand som granskningen verkställts och senast den 1 mars 1941
skall pastor översända uppgifterna beträffande dem som äro födda något
av åren 1895—1921 eller äro inskrivna till värnplikt såsom underåriga till
vederbörande rullföringsbefälhavare (sjörullföringsbefälhavare) och beträffande
övriga uppgiftsskyldiga till länsarbetsnämnden i länet.
Angående översändande av uppgifter avseende vid sjömanshus inskrivna
från rullföringsbefälhavare (sjörullföringsbefälhavare) till sjömanshusombudsman
gäller vad därom varder av Kungl. Majit stadgat.
6 §•
Mönstringsblanketter skola tillhandahållas de uppgiftsskyldiga å pastorsexpeditionerna
samt genom pastorsämbetenas försorg å andra lämpliga platser
inom församlingen.
Det åligger statskontoret att låta trycka och till länsstyrelserna utlämna
erforderligt antal blanketter för att genom länsstyrelsernas försorg kostnadsfritt
och utan rekvisition tillställas pastorsämbetena. Jämväl vederbörande
militära myndigheter skola äga att hos statskontoret kostnadsfritt
utbekomma det antal blanketter som erfordras för uppgiftspliktiga, vilka
äro inkallade till värnpliktstjänstgöring.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
7 §•
Senast den 20 december 1940 skall länsstyrelsen utfärda samt låta i
länskungörelserna och i den eller de ortstidningar länsstyrelsen aktar nödigt
en gång införa kungörelse rörande uppgiftsskyldigheten, ordningen för
blanketternas tillhandahållande ävensom tid och plats för uppgifternas ingivande.
Beträffande de för varje ort gällande särskilda bestämmelserna
må därvid hänvisas till kungörelse, som genom pastorsämbetets försorg bekantgöres
genom anslag å de ställen, där offentliga meddelanden i orten
pläga anslås.
8 §■
Har någon, som enligt denna förordning är pliktig avgiva uppgift, mot
bättre vetande lämnat oriktigt meddelande rörande namn eller annat i mönstringsblanketten
avsett förhållande, straffes med dagsböter.
Uraktlåter fastighetsägare eller den i hans ställe är att behörigen fullgöra
vad honom jämlikt 2 och 3 §§ åligger, bote högst femtio kronor.
9 §•
Åtal för förseelse mot denna förordning anhängiggöres vid polisdomstol,
där sådan är inrättad, men eljest vid allmän domstol.
Böter och vitén, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.
10 §.
För Stockholm och Göteborg gäller beträffande ordningen för uppgifternas
ingivande samt granskningen av desamma vad särskilt varder av Kungl.
Majit stadgat.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
5
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 26
april 1940 (nr 264) med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen
för år 1941 i anledning av folkräkningen
den SI december 1940.
Härigenom förordnas, att 10 § förordningen den 26 april 1940 med särskilda
bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1941 i anledning
av folkräkningen den 31 december 1940 skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives:
10 §.
Mantalsskrivningsförrättaren skall så snart omständigheterna medgiva
och senast den 25 januari 1941 överlämna samtliga honom tillhandakomna
mantalsuppgifter till pastor. Pastor har--— till mantalsskrivnings
förrättaren.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 november
1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, social- och ecklesiastikdepartementen
anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss,
fråga om särskild beredskapsmönstring för år 1941 och anför därvid:
Svensk man är enligt vad i värnpliktslagen stadgas värnpliktig från och
med det kalenderår, under vilket han fyller 20 år, till och med det, under
vilket han fyller 46 år. Den som finnes till följd av lyte m. fl. orsaker
oduglig till krigstjänst frikallas från värnpliktens fullgörande. På vissa andra
grunder har värnpliktig hittills kunnat befrias från värnpliktens fullgörande
under fredstid; numera avser befrielsen tjänstgöring enligt § 27 värnpliktslagen.
Genom inskrivningen införas de värnpliktiga i den militära organisationen
och bliva där rullförda.
De värnpliktiga hänföras antingen till årsklass, benämnd efter inskrivningsåret,
eller till klass A eller klass B, vilka sistnämnda klasser i och för tjänstgöring
indelas i årsgrupper. Under värnpliktstiden kunna omföringar ske
mellan eller inom de olika klasserna.
Enligt § 32 värnpliktslagen skall varje år hållas mönstring med inskrivna
värnpliktiga med visst undantag.
Beträffande mönstringen skall enligt samma paragraf iakttagas följande.
Med andra inskrivna värnpliktiga än dem, som äro inskrivna å sjömanshus
och tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstring inom varje rullföringsområde.
För sådan mönstring är varje nu avsedd värnpliktig skyldig
att i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till befälet
avgiva tillförlitlig skriftlig uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock
medgivet att under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och
därvid muntligen avgiva nämnda uppgift. Med värnpliktiga, som äro inskrivna
å sjömanshus och tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen vid
sjömanshus. För sådan mönstring är varje nu avsedd värnpliktig skyldig att i
enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman
avgiva tillförlitlig skriftlig uppgift om bostad och sysselsättning,
den värnpliktige dock medgivet att under tiden för mönstringen iakttaga personlig
inställelse och därvid muntligen avgiva nämnda uppgift. Kallelse till
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
7
mönstring verkstälies genom kungörelse, som bekantgöres bl. a. genom införande
i ortstidningar.
Mönstringen avser att möjliggöra dels erforderliga rättelser i stamrulla
och inskrivningsböcker, dels ock en beräkning av det antal värnpliktiga i
olika årsklasser (klasser), som kan komma att inställa sig vid mobilisering,
och skall hållas med till klass B hörande värnpliktiga under tiden från och
med den 15 till och med den 31 oktober samt med övriga värnpliktiga under
tiden från och med den 1 till och med den 30 november.
Enligt 15 g lagen den 30 december 1939 om tjänsteplikt åligger det, i den
mån Konungen därom förordnar, envar från och med det kalenderår, varunder
han fyller sexton år, till och med det kalenderår, varunder han fyller
nitton år, att efter myndighets anvisning antaga och utföra arbete, som hans
kroppskrafter och hälsotillstånd medgiva (tjänsteplikt för ungdom). Enligt
16 § samma lag åvilar enahanda skyldighet envar från och med det kalenderår,
varunder han fyller sexton år, till och med det kalenderår, varunder han
fyller sjuttio år, (allmän tjänsteplikt).
Enligt förordning den 4 oktober 1940 (nr 857) skall mönstring, som avses
i § 32 värnpliktslagen den 30 juni 1936, icke äga rum år 1940. Till grund för
Kungl. Maj :ts proposition med förslag till nämnda förordning låg en skrivelse
den 11 september 1940 från chefen för armén, vari anfördes vissa skäl
för inställande av innevarande års ordinarie mönstring och omnämndes, att
förberedelser vidtagits för avgivande av förslag till åtgärder, som syftade till
införskaffande i anslutning till mantalsskrivningen för år 1941 av mera fullständiga
uppgifter än som innefattades i det vanliga mönstringsförfarandet.
Det må här anmärkas, att Kungl. Maj :t den 19 april 1940 uppdragit åt
chefen för armén att inkomma med slutligt förslag angående införande av
maskinella anordningar för de värnpliktigas rullföring och redovisning. Härvid
skall bland annat beaktas vad som anförts i proposition nr 63 till innevarande
års lagtima riksdag och i riksdagens härav föranledda skrivelse den 6 april
1940, nr 128.
I skrivelse den 5 oktober 1940 har chefen för armén framlagt förslag rörande
avlämnande av mönstringsuppgift i samband med mantalsskrivningen
för år 1041 och vidare föreslagit vissa framtida lagstiftningsåtgärder beträffande
folkbokföringen i syfte att åstadkomma mera praktiska och effektiva
förhållanden med avseende å rullföringen och redovisningen av värnpliktiga.
Skrivelsen, vari statens arbetsmarknadskommission och statens
industrikommission instämt, torde få såsom bilaga fogas till detta protokoll
(bilaga A).
Den 14 oktober 1940 har inom finansdepartementet hållits ett sammanträde
med representanter för de av frågan närmast berörda myndigheterna
samt för de kommunala förbunden. Därvid dryftades de praktiska problem
som kunde uppkomma vid genomförandet av den föreslagna anordningen.
Med hänsyn därtill att i vissa städer mantalsuppgifter redan avlämnats eller
bomme att avlämnas under den närmaste tiden samt att jämväl flerstädes på
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
landsbygden mantalsuppgifter skulle ha hunnit ingivas, innan riksdagsbehandling
av förslaget slutförts, befanns det icke vara möjligt att i år anknyta
mönstringen omedelbart till mantalsskrivningen. Att såsom av chefen
för armén föreslagits tilldela de granskningsnämnder, som enligt förordningen
den 26 april 1940 (nr 264) inrättats i anledning av folkräkningen den
31 december 1940, någon funktion i fråga om mönstringen ansågs vidare
olämpligt, enär nämndernas arbete skulle splittras samt effektiviteten av
folkräkningen löpa allvarlig fara att förminskas.
I anslutning till under överläggningen framkomna uppslag har därefter
inom finansdepartementet utarbetats ett förslag till förordning angående
särskild mönstring för år 1941, vilket torde få såsom bilaga fogas till detta
protokoll (bilaga B).
Enligt förslaget skall mönstringen avse förhållandena vid årsskiftet 1940—
41 och äga rum fristående från mantalsskrivningen. Vid förslagets utformning
har man utgått från att mönstringsuppgifterna i framtiden skola kunna
ingivas tillsammans med mantalsuppgifterna. Mönstringsblanketten har
ansetts kunna fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med det av arméchefen
framlagda förslaget.
Över det inom finansdepartementet utarbetade förslaget och en i anslutning
därtill upprättad promemoria ha efter remiss yttranden avgivits av
cheferna för försvarsstaben, armén, marinen och flygvapnet, statskontoret,
statistiska centralbyrån, statens arbetsmarknadskommission, statens industrikommission,
Överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser och domkapitel,
ävensom styrelserna för svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas
förbund, Sveriges häradsskrivareförening, föreningen Sveriges städers
kronouppbördstjänstemän och allmänna svenska prästföreningen.
Beträffande förslaget att innevarande år anordna en särskild
mönstring utan samband med mantalsskrivningen ha
inga invändningar gjorts.
Vad angår frågan vilka personer uppgiftsskyldighet bör
åvila innefattar departementsförslaget ett allmänt stadgande om uppgiftsskyldighet
för envar här i riket för år 1941 mantalsskriven manlig svensk
medborgare, som vid nämnda års ingång uppnått 16 men icke 61 års ålder
och som ej är fast anställd vid krigsmakten.
Enligt en i promemorian intagen uppgift från statistiska centralbyrån torde
antalet uppgiftsskyldiga uppgå till c:a 2,050,000, alltså nära en tredjedel
av rikets befolkning.
Cheferna för försvarsstaben och armén, statens arbetsmarknadskommission
och statens industrikommission anse beträffande åldern, att, med hänsyn
därtill att tjänsteplikt under år 1941 åligger den som under året fyller 16
år, även de som äro födda 1925 böra vara uppgiftsskyldiga, men att å andra
sidan uppgifter angående dem som under året fylla 61 år icke torde erfordras.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
9
Statens arbetsmarknadskommission erinrar i sitt yttrande om att det
förslag från chefen för armén, som föranlett promemorian, utarbetats av
arméstaben i samråd med arbetsmarknads- och industrikommissionerna, och
att arbetsmarknadskommissionen härigenom redan innan frågan underställts
Kungl. Maj:t haft tillfälle att ur arbetsmarknadssynpunkt granska
förevarande förslag. Kommissionen anför vidare:
Kommissionen har i detta sammanhang uppmärksammat möjligheten att
genom de föreslagna uppgifterna erhålla material jämväl för en tjänstepliktsregistrering.
Frågan om en registrering av sistnämnda slag har sedan länge
varit föremål för utredning inom kommissionen, som emellertid ännu icke
slutgiltigt tagit ställning därtill. Uppenbart är emellertid, att därest ett
tjänstepliktsregister skall upprättas, sådana uppgifter som de här föreslagna
skulle vara av värde som material för registreringen. Kommissionen räknar
därför med, att de för de värnpliktiga insamlade uppgifterna skola kunna
hållas tillgängliga för kommissionen och dess lokalorgan, örn så skulle erfordras.
Emellertid skulle för en sådan eventualitet uppgifter för de värnpliktiga
utgöra endast en del av det behövliga materialet. Enahanda uppgifter
erfordras i sådant fall för samtliga de personer, vilka kunna komma i fråga
till tjänsteplikt, eller i varje fall för all manlig arbetskraft i de mest arbetsföra
åldrarna. Ur denna synpunkt vill kommissionen tillstyrka förslaget,
att när en omfattande dylik uppgiftsskyldighet nu påbjudes, densamma icke
inskränkes till de värnpliktiga utan utsträckes i första hand till övriga män i
värnpliktsåldern och därjämte även till vissa årsklasser över och under denna
ålder.
Beträffande krigsmaktens fast anställda personal finna cheferna för försvarsstaben
och armén, att sådan personal icke bör undantagas från uppgiftsskyldighet.
Chefen för marinen framhåller, att de sjöfarande intaga en särställning,
som motiverar ett undantag från bestämmelserna örn mönstring för deras
del. Han anför:
Mönstringsanmälan skall enligt § 1 avgivas av envar för år 1941 mantalsskriven
manlig svensk medborgare. Denna generella bestämmelse torde emellertid
endast i ringa omfattning kunna efterkommas av en samhällsgrupp,
som i stor omfattning har sin vistelse och utkomst till sjöss vid tiden för
mönstring, nämligen de sjöfarande. Redan vid deras mantalsskrivning föreligga
svårigheter att erhålla mantalsuppgifter beroende på att många sakna
fast bostad i land och följaktligen även mantalsskrivningsort. Så mycket
mer framstå då besvären att framskaffa den mönstringsblankett, som nu
skall ersätta mönstringen, även från dem som ordnat med sin mantalsskrivning,
men ej kunna nås av de nya bestämmelserna för mönstringen. Visserligen
föreskriver § 6, att för uppgiftsskyldig, från vilken uppgift (mönstringsblankett)
icke kunnat införskaffas, pastor å mönstringsblankett skall
införa tillgängliga uppgifter, men dessa torde inskränka sig till sådana, som
stå att erhålla i första hand i mantalsuppgifterna, eller, därest sådana ej
föreligga, i äldre mantalslängd och i kyrkoböcker. De uppgifter, som i det
senare fallet kunna erhållas äro emellertid av gammalt datum och kunna sålunda
ej ens något så när motsvara den fordran på fullständiga uppgifter,
som mönstringsblanketten avser. För att emellertid i någon mån underlätta
pastors åliggande i nämnda avseende bör den myndighet, som kan tänkas
äga utsträckt kännedom örn sjöfolket, nämligen sjömanshusombudsmannen
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
vid anfordran åläggas lämna de upplysningar, som erfordras. Då emellertid
blanketten innehåller en mångfald nya kolumner för personliga uppgifter,
jämfört med förutvarande »mönstringsanmälan», kan man ej förvänta sig
få dessa angivna, utan nöja sig med att få de äldre bestyrkta eller rättade
med ledning av sjömanshusregistret. Härmed är det egentliga ändamålet
vunnet med mönstringen, nämligen kontroll på sjömannens befintlighet vid
ungefärlig tid för mantalsskrivning och mönstring. Sjömanshusens anlitande
för mönstring är dock intet nytt, i det att enligt bestämmelserna i inskrivningsförordningen
angående mönstring vid sjömanshus denna omfattar all
marinens och flygvapnets beväring sålunda även till handelssjöfart inmönstrat
sjöfolk, varigenom denna kategori tillhörande värnpliktiga, som i annat
fall skulle vara mönstringsskyldiga äro befriade från mönstring såväl personligen
som genom mönstringsanmälan.
På grund av omständigheter, som ovan berörts, kan man rimligen ej begära
att utmönstrade sjöfarande skola kunna komma i tillfälle att erhålla
kännedom örn mönstringsföreskrifterna än mindre iakttaga att uppgöra och
insända däri angiven mönstringsuppgift enligt särskild mönstringsblankett.
De böra följaktligen befrias från denna skyldighet och vederbörande pastor
jämlikt 6 § avgiva uppgifterna såsom för uppgiftsskyldig, för vilken uppgift
icke kunnat införskaffas, är föreskrivet. Granskning och komplettering av
uppgifter för icke uppgiftsskyldigt sjöfolk bör i erforderlig utsträckning
verkställas genom vederbörande sjömanshusombudsmans försorg.
Chefen för försvarsstaben förklarar sig i princip icke hava något att erinra
mot nyssnämnda förslag att från mönstringsskyldighet undantaga sjöfarande.
Mot förslaget i vad det avser mönst ringsuppgifternas o mf
a tini n g ha en del erinringar framställts.
Statskontoret framhåller angelägenheten av att största möjliga begränsning
iakttages vid fastställandet av de detaljuppgifter, som skola lämnas,
med hänsyn till de säkerligen icke obetydliga kostnader, som ett bearbetande
av uppgiftsmaterialet kommer att draga.
Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms lån ifrågasätta, om
icke uppgifterna gjorts alltför omfattande, och uttala farhågor för att
på grund härav allmänheten icke kommer att fullgöra uppgiftsskyldigheten
med påföljd att mönstringsförfarandet icke kommer att leda till avsett resultat.
Länsstyrelserna i Stockholms och Skaraborgs län anse önskvärt, att uppgiftsskyldigheten
omfattar även undergången utbildning för luftskyddstjänst.
I åtskilliga yttranden föreslås åtgärder för säkerställande av den sekretess,
som under vissa förhållanden t. ex. sjukdom eller lyte hos uppgiftslämnaren
kan anses påkallad.
Sålunda anse cheferna för försvarsstaben och armén, att det bör medgivas
uppgiftsskyldig att avlämna blanketten i förseglat skick eller att direkt till
pastor avlämna sådana uppgifter, som äro av diskret natur.
Statens arbetsmarknadskommission förordar, att uppgiftslämnare icke
skall behöva å blanketten utsätta arten av förefintligt lyte eller sjukdom,
därest uppgift om lytet eller sjukdomen tidigare lämnats rullföringsbefälha
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
11
varén, eller att sådan uppgift i stället må lämnas i sluten försändelse, som
bifogas uppgiftsblanketten.
Domkapitlet i Uppsala uttalar sig för lämpligheten av att blanketten konstrueras
så, att densamma kan avlämnas eller skickas per post i förseglat
skick utan inneslutning i särskilt konvolut.
Behovet av uttryckligt stadgande angående i vilken ort mönstringsuppgift
skall ingivas understrykes i de yttranden, som
avgivits av statistiska centralbyrån, länsstyrelserna i Uppsala och Västmanlands
län samt domkapitlet i Växjö.
Statistiska centralbyrån anför:
Med hänsyn till påföljdsbestämmelsen vid uraktlåten mönstring och även
av andra skäl måste det anses angeläget, att för den uppgiftsskyldige rätta
tillhörighetsorten angives och likaså för pastor, som har att kontrollera, att
alla uppgifter inkommit. På grund härav bör i författningen utsägas, att en
var skall mönstra, antingen där han är mantalsskriven för år 1941, eller såsom
ett alternativ, där han är kyrkoskriven den 1 januari 1941.
Då avsikten synes vara, att i framtiden anknyta mönstringen till mantalsskrivningen,
kan från sådan utgångspunkt vara lämpligast, att mantalsskrivningsorten
får bliva tillhörighetsort. Det föreliggande förslagets egenskap att
utgöra ett engångsförfarande med pastor som granskningsmyndighet talar
dock starkt för att det andra alternativet, d. v. s. kyrkoskrivningsorten, lägges
till grund för mönstringen. Genom direkt jämförelse med församlingsboken
kan pastor då på enkelt sätt kontrollera, att alla uppgiftspliktiga inkommit
med anmälan.
Sistnämnda länsstyrelser och domkapitel föreslå, att mönstringsuppgift
skall avlämnas i den ort, där den uppgiftsskyldige är kyrkoskriven den 1
januari 1941.
Beträffande frågan örn vem som skall utföra granskningen
a v mönstring suppgifterna anföres i promemorian:
Bestyret med granskningen skall enligt förslaget åvila vederbörande pastor.
Då det icke ansetts lämpligt att för ändamålet tillskapa något nytt — statligt
eller kommunalt —■ organ, äro de enda tjänstemän, som i detta hänseende
kunna ifrågakomma, mantalsskrivningsförrättaren och pastor. Särskilt för
häradsskrivarna men även för kronouppbördstjänstemännen gäller emellertid,
att de under den tid granskningen enligt förslaget skall verkställas —
senare hälften av januari samt hela februari — redan ha en mycket stor arbetsbörda.
Rent tekniskt skulle också i många fall arbetsmaterialet, c:a 13,000
uppgifter i ett medelstort fögderi, bliva alltför vidlyftigt för att kunna tillfredsställande
bemästras. Häradsskrivaren torde dessutom i allmänhet icke
beträffande alla delar av fögderiet besitta sådan ingående orts- och personkännedom,
som pastor äger och som givetvis i hög grad underlättar granskningen.
Om granskningsskyldigheten däremot ålägges pastor, kan dennes
lokalkännedom utnyttjas, varigenom omgång med korrespondens o. dyl. ofta
kan undvikas. Ur synpunkten av granskningens effektivitet torde även en
sådan anordning vara att föredraga. Det kan icke bestridas, att förslagets genomförande
kommer att medföra en stark arbetsbelastning för prästerskapet.
Med hänsyn till de för landet i nuvarande läge mycket viktiga intressen, som
påkallat den särskilda mönstringen, torde dock betänkligheterna mot att
ålägga prästerskapet ifrågavarande granskning få vika.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
Förslaget att mönstringsuppgifterna skola granskas av vederbörande pastor
har i stort sett lämnats utan erinran.
Styrelsen för svenska landskommunernas förbund ifrågasätter dock, huruvida
det icke vore lämpligare att anförtro granskningen av mönstringsuppgifterna
åt mantalsskrivningsförrättarna.
I ett par av de avgivna yttrandena förordas, att granskningsnämnderna
skola tagas i anspråk för det förberedande arbetet med uppgifternas granskning,
under det att enligt andra yttranden medverkan av granskningsnämnderna
icke skulle vara till gagn.
Så gott som samtliga domkapitel och några länsstyrelser betona det betänkliga
i att prästerna under ifrågavarande tid av året påläggas ytterligare
arbetsuppgifter, men det uttalas allmänt, att dessa betänkligheter måste vika
med hänsyn till de för landet viktiga intressen, som mönstringen avser att
tillgodose.
Vad angår granskningsskyldighetens omfattning andres
i promemorian:
Det åligger pastor att först och främst kontrollera att uppgifter inkommit
från samtliga uppgiftspliktiga. Vidare har pastor att granska de avgivna
uppgifterna och jämföra dem med mantalsuppgifterna och, där så i något
fall kan vara erforderligt, med mantalslängden och kyrkoböckerna. Pastor
skall därvid göra de rättelser av uppgifterna å mönstringsblanketten, vartill
anledning finnes. Granskningen bör i främsta rummet omfatta uppgifterna
örn namn, inskrivningsnummer, adress, familjeförhållanden och yrke. Beträffande
uppgifterna under punkterna 10, 11, 13—17 samt 22—26 å blanketten
torde däremot någon granskningsskyldighet icke böra ifrågakomma.
Å uppgiften införes uppslag i församlingsboken. Den under punkt 4 i arméchefens
förslag till instruktion för granskningsnämnderna omförmälda anteckningen
torde icke behöva vidtagas. För sådan uppgiftsskyldig, från vilken
uppgift icke kunnat införskaffas, skall pastor å mönstringsblankett införa
tillgängliga uppgifter.
Chefen för marinen, vilken såsom ovan nämnts ansett att de sjöfarande
böra vara undantagna från mönstringsskyldighet, föreslår att det skall åligga
pastor att införa uppgifter för å sjömanshus inskriven, som ej lämnat uppgift,
samt att sålunda upprättad uppgift därefter skall granskas av vederbörande
sjömanshusombudsman.
Omfattningen av den pastor åvilande granskningen och metoden härför
ha gjorts till föremål för erinringar i ett flertal yttranden, för vilka ej här
torde behöva närmare redogöras.
Ur statistiska centralbyråns och centralstyrelsens för allmänna svenska
prästföreningen yttranden må anföras följande.
Statistiska centralbyrån anför:
Ordalydelsen i förslagets 6 § ger vid handen, att granskningens tyngdpunkt
är avsedd att förläggas till jämförelsen med mantalsuppgifterna. Ifrågavarande
förhållande kommer också till uttryck i den allmänna motiveringen,
där det utsäges, att pastor har att granska de avgivna uppgifterna och
jämföra dem med mantalsuppgifterna och, där så i något fall kan
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
13
vara erforderligt, med mantalslängden och kyrkoböckerna. Anledningen
härtill torde i främsta rummet vara behovet av att för kontroll och
rättelse tillgodoföra mönstringsblanketterna de granskade och rättade uppgifter
om yrke, näringsfång och anställning, som ingå å mantalsblanketterna.
Man kan emellertid i detta sammanhang icke förbise, att mantalsuppgifternas
utnyttjande för det avsedda ändamålet minskas till sin effekt i samma
mån, man avlägsnar sig från tidpunkten för deras avgivande. Flertalet
mantalsblanketter äro avlämnade under oktober och början av november,
och uppgifterna gälla ställningen vid denna punkt. Mönstringsuppgiften
skall enligt förslagets 1 § avse den 1 januari 1941. Man har att räkna med
att under mellanliggande tid åtskilliga tillståndsändringar inträtt, såsom i
fråga om familjeförhållanden, civilstånd, yrke och adresser. Någon garanti
för att efter avslutandet av granskningsnämndernas verksamhet tillkomna
ändringar av antytt slag komma att införas å själva mantalsuppgifterna har
man icke, medan däremot i församlingsbok och mantalslängd ändringar av
detta slag, örn man frånser sådana, som gälla yrket, komma att iakttagas.
När vid jämförelsen mellan mönstrings- och mantalsuppgift en skiljaktig
uppgift påträffas, kan denna likaväl bero på en reell förändring som på en
felaktighet vid uppgiftslämnandet (yrkesväxling kan t. ex. ha ägt rum), vilket
förhållande skapar osäkerhet för granskningsmyndigheten.
Ur sådan synpunkt synes, i varje fall beträffande uppgifter, som avse
namn, födelsedata, civilstånd och familjeförhållanden, mera vara att vinna
på, att mönstringsuppgiften i första hand jämföres med församlingsboken,
medan mantalsuppgifterna utnyttjas huvudsakligen för att komplettera
ofullständiga uppgifter angående yrke, näringsfång och anställning å mönstringsblanketten.
Ett ytterligare skäl härtill är, att, även örn man förutsätter
en effektiv verksamhet från flertalet granskningsnämnders sida, uppgifterna
om namn m. m. i församlingsboken torde vara tillförlitligare än
motsvarande uppgifter å mantalsblanketterna. Den individuella jämförelsen^
mellan mönstringsuppgiften och församlingsboken synes ändock bliva
ofrånkomlig att företaga med hänsyn till bestämmelserna i förslagets 8 §.
Centralstyrelsen för allmänna svenska prästföreningen yttrar bland annat:
Någon
särskild föreskrift angående tiden för mantalslängdens avlämnande
till pastor finnes icke i förslaget. Då i förordningen om mantalsskrivning
är stadgat, att mantalslängden skall avlämnas den 9 februari eller efter
av Konungens befallningshavande medgivet anstånd senast den 23 februari,
ävensom att pastor inom tio dagar efter det längden avlämnats till
honom, skall återställa densamma till mantalsskrivningsförrättaren, är det
tydligt, att mantalslängden icke under hela den tid, pastor har till sitt förfogande
för granskningen av mönstringsuppgifterna, är för pastor tillgänglig
och att mantalslängden då icke av honom kan utnyttjas för granskningen.
Antingen bör ordet »mantalslängden» utgå eller också särskilda föreskrifter
utfärdas örn mantalslängdens tillhandahållande för pastor.
Beträffande de rättelser, som enligt samma paragraf skola verkställas å
mönstringsuppgifterna, torde nog närmare bestämmelser, åtminstone som
vägledning, vara erforderliga. Enligt P. M. bör granskningen i främsta rummet
omfatta uppgifterna örn namn, inskrivningsnummer, adress, familjeförhållanden
och yrke. Därest uppgifterna beträffande yrke och adress äro
olika i mantals- och mönstringsuppgifterna, vilken uppgift skall äga vitsord?
Här kan kyrkoboken icke fälla utslaget, då ändring i yrke endast undantagsvis
kommer till pastors kännedom och då adressen kan hava ändrats,
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 68.
t. o. m. sedan den senaste uppgiften lämnades, utan att pastor därom erhållit
kännedom. Beträffande uppgifterna örn familjeförhållandena, särskilt
om antalet barn under 16 år, måste påpekas, att, då det gäller utomäktenskapliga
barn, pastor icke kan granska denna uppgift, enär anteckning om
faderskap av sådana barn enligt lag endast föres i kyrkoboken för den församling,
där fadern var kyrkoskriven vid barnets födelse, men icke i de
församlingar, dit han sedan flyttat. Beträffande uppgifterna om namn, civilstånd,
födelsetid och -ort kan, därest dessa uppgifter icke äro i överensstämmelse
med kyrkoböckernas, i många fall krävas en ganska omfattande
och tidsödande skriftväxling med olika pastorsämbeten för att få fastslaget
den riktiga uppgiften. För att få de riktiga uppgifterna lämnade till mönstringen
äro två alternativ tänkbara. I samband med folkräkningen skall
nämligen, därest uppgifterna å mantalsuppgifterna icke överensstämma med
kyrkobokens, noggrann undersökning av pastor verkställas för att få fram
den riktiga uppgiften. Skall granskningen av mönstringsuppgifterna ske
efter det att arbetet med folkräkningen avslutats, föreligga inga svårigheter
med rättelsen av dessa uppgifter, då dessa uppgifter redan äro klara
i och med folkräkningsuppgifterna. Skall däremot granskningen av mönstringsuppgifterna
verkställas före avslutandet av folkräkningen, torde det
icke vara möjligt att inom den korta tid, som står till buds härför, få i
mönstringsuppgifterna införda samtliga rättelser. Då dessa emellertid skola
införas i mantalsuppgifterna, skulle det utan större olägenhet för pastor
kunna ordnas så, att å ett särskilt register de rättelser, som icke å mönstringsuppgifterna
kunnat införas, antecknades och översändes till rullföringsbefälhavaren,
resp. länsarbetsnämnden, så snart arbetet med folkräkningen
slutförts.
I fråga om tiden för möns t ringsuppgifternas insändande
till vederbörande efter verkställd granskning och
därmed sammanhängande frågor göras i åtskilliga av de avgivna yttrandena
invändningar mot de föreslagna bestämmelserna.
Styrelsen för föreningen Sveriges städers kronouppbördstjänstemän anför:
För
mantalsskrivningsförrättarna blir det svårt att få avstå mantalsuppgifterna
redan den 15 januari. Mantalslängdema bruka nämligen inte vid
denna tid vara fullt tillskrivna i städerna. För att komma till rätta med
denna besvärlighet, synes den utvägen ligga till hands, att mantalsskrivningsförrättaren
träffar avtal med pastor om successivt avstående av uppgifterna.
För pastors granskningsarbete är det väl knappast nödvändigt att
disponera hela uppgiftsmateiäalet på en gång den 15 januari. Viktigast synes
vara, att pastor i god tid den 15 januari får tillräckligt med material för
att på betryggande sätt kunna påbörja och fullgöra sitt arbete. Styrelsen
anser sig därför kunna tillstyrka det i promemorian gjorda förslaget, örn i
motiveringen till detta lämnas anvisning på nyssnämnda praktiska förfaringssätt
vid avlämnandet av mantalsuppgifterna till pastor.
Länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår framflyttande av tiden för mantalsuppgifternas
avlämnande till pastor åtminstone till den 20 januari 1941.
Länsstyrelsen i Västmanlands län samt domkapitlen i Västerås och Karlstad
förorda en framflyttning av tiden för mönstringsuppgifternas insändande
till den 15 mars 1940.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
15
Domkapitlen i Linköping, Strängnäs och Göteborg föreslå, att tidpunkten
för avlämnandet av uppgifter för folkräkningen framflyttas till den 1 maj
1941.
Centralstyrelsen för allmänna svenska prästföreningen anför:
Enligt statistiska centralbyråns cirkulär angående den allmänna folkräkningen
i riket den 31 december 1940 skola utdragen ur församlingsboken
m. m. jämte därtill hörande sammandrag av summorna, ävensom utdraget
ur boken över obefintliga, insändas till centralbyrån senast den 15 mars
1941, dock att, därest på grund av särskilda omständigheter svårigheter möta
att inom den föreskrivna tiden insända uppgifterna, efter framställning
till centralbyrån anstånd kan medgivas intill den 15 påföljande april. Här
föreligger enligt centralstyrelsens uppfattning en absolut nödvändighet, att
antingen tiden för folkräkningsuppgifternas avlämnande generellt för alla
pastorat framflyttas minst en månad eller tiden för mönstringsuppgifternas
granskning ifastställes till 1 å 1 V2 månad efter det tiden för mantalsuppgifternas
avlämnande utgått. En sådan bestämmelse är så mycket mer erforderlig,
som den av statsmedel utlovade ersättningen till kyrkobokförare
för av 1940 års allmänna folkräkning föranlett arbete å 1 krona för varje
påbörjat 100-tal av de å utdragen slutligt redovisade personerna utgår endast
under förutsättning, att nämnda utdrag inom av statistiska centralbyrån föreskriven
tid översänts till ämbetsverket.
Domkapitlet i Skara framför liknande synpunkter.
Statistiska centralbyrån förklarar i sitt yttrande, att ämbetsverket under
föreliggande omständigheter är berett att medgiva viss jämkning i fråga örn
tidpunkten för de för folkräkningen erforderliga uppgifternas insändande.
Vad angår frågan örn mönstringsblan keit fernäs tillhandahållande
och uppgifternas insamlande ha framställts
vissa anmärkningar mot förslaget.
Domkapitlen i Linköping och Skara samt centralstyrelsen för allmänna
svenska prästföreningen framhålla lämpligheten av att i förordningen uttryckligen
stadgas skyldighet för vederbörande befäl att insamla och inom
behörig tid till pastorsämbetena i hemorterna översända mönstringsuppgifter
för till värnplikts- eller beredskapst jäns! inkallade och betona i detta
sammanhang, att det för pastor är av synnerligen stor vikt, att dessa uppgifter
komma honom tillhanda i god tid, så att han icke beträffande ifrågavarande
uppgiftspliktiga i onödan vidtager åtgärder för erhållande av felande
uppgifter.
Statens industrikommission påpekar, att i förslaget bestämmelser saknas
angående påföljd för det fall att fastighetsägare eller den hans egendom brukar
eller förestår icke fullgör sina skyldigheter med avseende å mönstringsuppgifternas
insamlande.
Beträffande sättet för mönstringens kungörande framhålla
flertalet av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna, att kostnaderna
för kungörande på sätt i förslaget angivits bliva betydliga och större
än som är behövligt.
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 68.
Beträffande Stockholm och Göteborg anföres i promemorian
följande.
För Stockholm och Göteborg har beträffande ordningen för uppgifternas
ingivande samt granskningen av desamma förutsatts att särskilda bestämmelser
skola gälla. Granskningen av uppgifterna torde böra anförtros i
Stockholm åt mantalsavdelningen inom Överståthållarämbetet för skatteärenden
samt i Göteborg åt mantalskontoret. Det torde få överlåtas åt Kungl.
Maja att meddela närmare föreskrifter härom.
Överståthållarämbetet och mantalsdirektören i Göteborg ha i sina yttranden
angivit riktlinjerna för de särskilda bestämmelser, som beträffande
mönstringen erfordras för Stockholm respektive Göteborg.
I fråga örn kostnaderna för förfarandet anföres i promemorian,
att kostnaderna för tryckning och distribution av mönstringsblanketter
samt för kungörelsernas införande i ortstidning syntes böra bestridas av
statsmedel. Det torde möjligen visa sig påkallat att i församlingar, där arbetet
med granskningen blivit mera omfattande, bereda pastor någon ersättning
av allmänna medel för bestyret.
Statskontoret beräknar, att mönstringsblanketten behöver tryckas i en upplaga
på omkring 4,500,000 exemplar. Ämbetsverkets tryckerikonsulent uppskattar
kostnaderna härför till 22,500 kronor.
I övervägande antalet av de avgivna yttrandena framhålles såsom nödvändigt,
att medel ställas till förfogande för prästerskapets anlitande av erforderlig
skrivhjälp.
I de flesta av de yttranden, som beröra denna fråga, anses detta böra ske
i form av ersättning till vederbörande pastor, därvid i allmänhet framhålles,
att någon åtskillnad icke hör göras mellan olika församlingar, allt eftersom
granskningen varit mera eller mindre omfattande, utan att ersättning bör
utgå till alla pastorer efter samma grund.
Statskontoret ifrågasätter emellertid, om icke pastor i stället borde utrustas
med erforderligt biträde, och länsstyrelsen i Kristianstads län anser, att ersättning
för arbetet med granskningen icke bör utgå till pastor utan direkt
till biträde, som för ändamålet anlitats.
Vad angår ersättningens storlek har under remissen framkommit en mångfald
förslag.
Sålunda finner domkapitlet i Luleå enligt verkställda beräkningar, att en
ersättning av 15 öre per mönstringsskyldig ej kan anses oskälig.
Domkapitlet i Linköping och centralstyrelsen för allmänna svenska prästföreningen
anse ersättningen icke böra sättas lägre än till 6 öre för varje
granskad uppgift och domkapitlet i Växjö finner ersättningen böra bestämmas
till 5 kronor för värjo hundratal uppgifter.
Centralstyrelsen för allmänna svenska prästföreningen anser att, då nära
en tredjedel av rikets befolkning är uppgiftsskyldig, som grund för beräkning
av ersättningen kunde läggas församlingens folkmängd och att ersättningen
i så fall borde bestämmas till 2 öre per invånare. Med hänsyn till de
Kungl. Maj.ts proposition nr 68.
17
stora pastoraten, där flera tusen mönstringsblanketter skola granskas, kunde
denna beräkningsgrund t. o. m. vara att föredraga, då därigenom ett tidsödande
arbete med räkningen av blanketterna undvekes.
Domkapitlet i Lund föreslår, att ersättningen bestämmes till lägst 2 kronor
för varje fullt hundratal invånare inom församlingen enligt sista folkmängdsuppgiften
till statistiska centralbyrån.
I så gott som alla yttranden, som beröra frågan om ersättning åt prästerskapet
för bestyret med mönstringen, förutsättes att sådan ersättning skall
utgå av statsmedel.
Statskontoret är emellertid av annan mening och anför, att då å pastorsexpedition
redan befintliga biträden torde komma att utnyttjas för bär ifrågavarande
arbetsuppgifter och då kostnaderna för avlöning åt dessa biträden
bestridas av vederbörande församling, övervägande skäl synas tala för att de
kyrkliga kommunerna åläggas tillhandahålla jämväl dylik tillfällig förstärk - ningspersonal.
Av skäl, som anförts i proposition nr 31 till årets urtima riksdag, har det Departementsvisat
sig olämpligt att innevarande år anordna mönstring i vanlig ordning. Zeferi.
Med hänsyn till nödvändigheten att skapa ett fast underlag för en planerad
omläggning av de värnpliktigas rullföring och redovisning synes det emellertid
angeläget att så snart ske kan under starkare kontroll än det vanliga
mönstringsförfarandet medgiver införskaffa vissa uppgifter beträffande de
värnpliktiga. Berörda omläggning syftar till att möjliggöra en krigsplacering
av de värnpliktiga under hänsynstagande i möjligaste mån till vars och ens
särskilda kvalifikationer och kommer att medföra ett frångående av det hittillsvarande
summariska inkallelseförfarandet årsklassvis. Även ur civil beredskapssynpunkt
synes det eftersträvansvärt att beträffande vissa kategorier
av medborgare äga tillgång till uppgifter, nödvändiga för planerandet
av deras tagande i anspråk för det allmänna. Enär ifrågavarande för den
militära och civila beredskapen erforderliga uppgifter innevarande år icke
synas kunna inhämtas annorledes än genom anordnande av en särskild mönstring,
vill jag ansluta mig till förslaget att anordna en sådan.
Då den utsträckning av uppgiftsskyldigheten till ynglingar under värnpliktsåldern,
som förslaget innebär, i väsentlig mån motiverats av hänsyn till
bestämmelserna om tjänsteplikt för ungdom, synes åldersgränsen för uppgiftsskyldighetens
inträde böra fastställas så, att den sammanfaller med den
i tjänstepliktslagen angivna minimiåldern. Ehuru maximiåldern för den allmänna
tjänsteplikten är 70 år, torde för närvarande icke finnas anledning
att infordra uppgifter beträffande dem, som äro födda tidigare än år 1881. I
fråga örn krigsmaktens fast anställda personal synas övervägande skäl tala
för att icke undantaga denna från uppgiftsskyldighet. Däremot synes det
motiverat att på sätt chefen för marinen förordat medgiva sådant Undantag
för dem som äro inskrivna å sjömanshus och som vid den tidpunkt, uppgiften
skall avse, äro inmönstrade till sjöfart. I många fall torde det näm
Bilxang
till urtima riksdagens protokoll 1910. 1 sami. Nr 68.
2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 68.
ligen stöta på oöverkomliga svårigheter såväl för de sjöfarande själva att i
vanlig ordning avlämna mönstringsblankett som för pastor att efter föreläggande
införskaffa sådan.
De invändningar som gjorts beträffande mönstringsuppgifternas omfattning
äro enligt min mening icke av beskaffenhet att böra föranleda ett frångående
av vad härutinnan föreslagits av chefen för armén i samråd med
statens arbetsmarknadskommission och statens industrikommission.
Enligt vad jag erfarit är det meningen, att de uppgifter, vartill motsvarighet
redan finnes på hittills gällande mönstringsanmälan och på värnpliktskorten,
skola bearbetas vid rullföringsexpeditionerna på samma sätt som vid en vanlig
mönstring. Efter hand som denna bearbetning avslutats skola mönstringsblanketterna
tillsammans med vederbörliga dubblettkort översändas till respektive
truppförband. Med ledning av dubblettkortens uppgifter främst angående
militär utbildning och användbarhet men under vederbörligt hänsynstagande
även till uppgifterna örn civilt yrke, skolor, kurser, avlagda examina
och språkkunskaper samt till motorkunnighet och de ytterligare uppgifter som
den värnpliktige själv ansett vara av värde för den militära tjänstbarheten
göres centralt inom truppförbandet en uppdelning av värnpliktsbeståndet till
de olika underavdelningarna och till reserver. Efter denna fördelning skola
blanketterna förvaras beträffande varje underavdelning för sig. Underavdelningen
får sålunda på detta sätt en direkt tillgång till väsentliga data för
de värnpliktiga, som skola ingå i förbandet, varigenom dettas inre personalorganisation
kan utformas under erforderligt hänsynstagande till vars och
ens särskilda förutsättningar för olika uppgifter. Underlag har också genom
måttuppgifterna skapats för fördelning till underavdelningarna från centrala
förråd av utrustningspersedlar i lämplig storleksordning. Uppgifterna
angående innehav av vapen, fordon, motorbåtar och hundar avse icke en
inventering av dessa olika bestånd. De avse fastmer att underlätta för befälet
att i sammanställning med övriga uppgifter skapa underlag för en riktig
placering av den värnpliktige. Genom den successiva bearbetningen av uppgifterna
torde svårigheter att bemästra materialet undanröjas. Hela uppläggningen
sammanhänger emellertid intimt med de inledningsvis anförda planerna
på en mekanisering av uppgifternas bearbetning och den centrala statistiken.
I det remitterade förslaget har icke upptagits något stadgande om ansvar
för den som lämnar oriktiga uppgifter vid mönstringen.
Med hänsyn till vikten av att det genom mönstringen hopbragta materialet
är såvitt möjligt fullständigt och riktigt har jag ansett lämpligt, att i förordningen
stadgas ansvar för uppgiftspliktig, som mot bättre vetande lämnar
oriktigt meddelande rörande namn eller annat förhållande. Jag anser
även bötespåföljd böra stadgas för fastighetsägare eller den i hans ställe är,
som uraktlåter att fullgöra vad honom åligger med avseende å mönstringsblanketters
insamlande och avlämnande till pastor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 68.
19
I några yttranden har framhållits vikten av att uppgiftsskyldighetens fullgörande
anknytes till ett bestämt hemortsbegrepp. För undvikande av all
tveksamhet angående var uppgiftsskyldigheten skall fullgöras och icke minst
med hänsyn till bestämmelserna om påföljd vid försummelse att i behörig
ordning avlämna uppgift anser jag för min del en uttrycklig bestämmelse i
detta avseende erforderlig. Visserligen åligger enligt förslaget uppgiftsskyldighet
varje svensk man av viss ålder, som är mantalsskriven här i riket för
år 1941, och det ligger på den grund närmast till hands att anknyta uppgiftsskyldigheten
till mantalsskrivningsorten. Mantalsskrivningen är emellertid
ännu icke avslutad vid den tid då mönstringsuppgifterna skola avlämnas, och
en uppgiftspliktigs mantalsskrivningsort kan därför då vara oviss. Enligt
förslaget skall det åligga pastor att kontrollera, att uppgifter inkommit från
samtliga uppgiftsskyldiga inom kyrkobokföringsdistriktet. Denne äger tillgång
till mantalslängden endast några dagar och detta först i februari månad.
Jag anser därför mest praktiskt, att uppgift avlämnas i den ort, där
vederbörande är kyrkobokförd vid årsskiftet. Även för de uppgiftsskyldiga
torde en sådan ordning vara lämpligast.
I fråga om förslaget att ålägga pastorsämbetena bestyret med granskningen
av mönstringsuppgifterna och upprättande i vissa fall av sådana uppgifter
har i stort sett icke gjorts någon erinran och för egen del ansluter jag mig
till vad sålunda föreslagits. Såsom chefen för marinen anfört torde det
emellertid för vinnande av möjligast fullständiga uppgifter beträffande å sjömanshus
inskrivna, vilka icke själva lämnat uppgift, vara lämpligt, att de
beträffande dem genom pastorsämbetenas försorg upprättade mönstringsuppgifterna
granskas å vederbörande sjömanshus.
Beträffande omfattningen av pastors granskning och metoden därför vill
jag anföra följande.
Det är självfallet, att pastors granskning icke kan avse andra förhållanden
än sådana som framgå av de handlingar, som skola av honom användas vid
granskningens verkställande. Intyg om granskningen innebär således intet
garanterande av uppgifternas riktighet i och för sig.
Från militär synpunkt önskas, att en motläsning av mönstringsblanketternas
uppgifter främst örn namn, födelsetid, adress och yrke mot mantalsuppgifternas
motsvarande uppgifter kommer till stånd och att överensstämmelse
mellan dessa handlingar vinnes. Någon granskning av de militära
uppgifterna sättes icke i fråga. Uppgifterna örn familjeförhållanden hava
tillkommit ur tjänstepliktssynpunkt. Dessa uppgifter skola granskas och
bör i mönstringsblanketten anmärkas vad församlingsboken härutinnan utvisar,
därest blanketten innehåller andra uppgifter.
Enligt departementsförslaget skall pastor vid granskningen av mönstringsuppgifterna
göra rättelser, som föranledas av jämförelse med, bland annat,
mantalslängden. Pastor erhåller emellertid i regel icke mantalslängden från
häradsskrivaren (magistraten) förrän i februari månad och får jämlikt förordningen
angående mantalsskrivning, gil, icke behålla densamma mer än
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
tio dagar. Att på denna korta tid granska mantalslängden och dessutom
mönstringsuppgifterna torde i många församlingar knappast vara möjligt.
Ej heller torde det låta sig göra att utöver den tid, som nyss nämnts, ställa
mantalslängden till pastors förfogande. Det synes mig därför vara mest ändamålsenligt
att mönstringsuppgiften, särskilt vad avser namn, civilstånd
och familjeförhållanden, i första hand jämföres med församlingsboken och
i andra hand med mantalsuppgifterna, vilka huvudsakligen torde böra utnyttjas
för att komplettera ofullständiga uppgifter angående yrke, näringsfång
och anställning.
Sjömanshusombudsmans granskning torde böra omfatta, förutom anteckningar
örn inskrivning å sjömanshuset och registernummer, yrke och utbildning.
Beträffande tidpunkten för mantalsuppgifternas överlämnande till pastor
förordar jag, att densamma bestämmes till senast den 25 januari 1941, detta
med hänsyn till att det på sina håll torde ställa sig olägligt för mantalsskrivningsförrättare
att redan den 15 januari överlämna mantalsuppgifterna. På
grund av andra pastor åvilande bestyr torde denne endast undantagsvis
medhinna att före den 25 januari verkställa granskningen av mönstringsuppgifterna.
Den föreslagna framflyttningen av tidpunkten för mantalsuppgifternas
överlämnande torde därför icke vara av betydelse för granskningsarbetets
rationella bedrivande, särskilt som pastor är oförhindrad att
omedelbart efter den 15 januari, då mönstringsuppgifterna senast skola vara
avlämnade, vidtaga de åtgärder, som böra föregå granskningen, såsom sortering
av blanketterna i lämplig ordningsföljd och infordrande av felande
uppgifter.
I åtskilliga yttranden har framhållits nödvändigheten av att antingen tidpunkten
för mönstringsuppgifternas översändande efter verkställd granskning
eller ock tidpunkten för insändandet till statistiska centralbyrån av
vissa uppgifter för 1940 års folkräkning framflyttas. Enligt av centralbyrån
meddelade bestämmelser skola utdrag ur församlingsboken m. m. jämte därtill
hörande sammandrag ävensom utdrag ur boken över obefintliga insändas
till ämbetsverket senast den 15 mars 1941. Där på grund av särskilda
omständigheter svårigheter möta att inom den föreskrivna tiden insända
uppgifterna, kan efter framställning till statistiska centralbyrån anstånd härmed
medgivas intill den 15 påföljande april. Det synes angeläget, att mönstringsuppgifternas
granskning och översändande till de militära myndigheterna
äger rum så snart ske kan. Enligt vad jag inhämtat torde emellertid
hinder icke möta att framflytta tidpunkten för insändande till centralbyrån
av de för folkräkningen erforderliga uppgifterna en eller annan månad. Vid
sådant förhållande torde någon jämkning icke behöva vidtagas med avseende
å tidpunkten för mönstringsuppgifternas översändande efter verkställd
granskning.
Den tid, inom vilken sjömanshusombudsman skall efter verkställd granskning
återställa till honom överlämnade mönstringsuppgifter, torde få fastställas
i samband med de bestämmelser om granskningens fullgörande, som
skola av Kungl. Majit meddelas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
21
Beträffande frågan om mönstringsblanketternas tillhandahållande och
uppgifternas mottagande anser jag för min del, att bestyret härmed bör uppdragas
åt pastor ensam. Självfallet böra de kommunala myndigheterna på
allt sätt underlätta pastors arbete härutinnan. Ingen kommunal myndighet
torde heller ställa sig avvisande, om den av pastor anmodas att medverka
till ett praktiskt ordnande av mönstringsförfarandet. Den uppgiftsskyldige
torde böra tillerkännas rätt att, om han så önskar, avlämna uppgiften i slutet
konvolut.
I några yttranden har framhållits lämpligheten av att i förordningen uttryckligen
stadgas skyldighet för vederbörande militära befäl att insamla
och till pastorsämbetena i hemorterna översända mönstringsuppgifter för
till värnpliktstjänstgöring inkallade uppgiftspliktiga. För egen del biträder
jag denna mening. Enligt vad jag inhämtat möter ur militär synpunkt ej
heller något hinder härför.
I fråga om sättet för mönstringens kungörande har i flertalet av de avgivna
yttrandena framhållits, att kostnaderna för kungörande på det i promemorian
föreslagna sättet bliva onödigt stora. I enlighet med vad som förordats
i några yttranden föreslår jag, att länsstyrelserna åläggas att ombestyra
kungörandet av mönstringen. Ett sådant kungörelseförfarande torde
kunna bliva lika effektivt som det i departementsförslaget angivna. Jag förutsätter,
att bestämmelserna om den särskilda mönstringen även komma att
bekantgöras genom meddelanden i radio.
I åtskilliga yttranden har det framhållits såsom nödvändigt, att ersättning
tillerkännes kyrkobokförarna för deras bestyr med mönstringen, så att de
kunna anlita erforderlig skrivhjälp. Jag finner för min del rimligt, att då
kyrkobokförarna, såsom här föreslås, åläggas särskilda arbetsuppgifter, någon
ersättning härför tillerkännes dem, särskilt som arbetet med granskningen
av mönstringsuppgifterna måste utföras under en tid, som på grund
av prästerskapets övriga åligganden är arbetstyngd. Vid ersättningens bestämmande
torde någon åtskillnad icke böra göras mellan olika församlingar,
allt eftersom granskningen varit mer eller mindre omfattande och besvärlig.
Vad angår ersättningens storlek finner jag densamma skäligen kunna bestämmas
till 2 kronor för varje fullt hundratal invånare inom församlingen
enligt den till statistiska centralbyrån senast avlämnade uppgiften angående
folkmängden, vilket motsvarar en ersättning av c:a 6 öre för varje granskad
uppgift. En dylik beräkningsgrund synes vara att föredraga ur kontrollsynpunkt.
Ersättningen synes böra utbetalas till vederbörande pastor. I Stockholm
och Göteborg torde ersättningen böra tillfalla staden. Då mönstringen
avser att tillgodose rent statliga intressen, torde ersättningen böra utgå av
statsmedel.
Kostnaderna för tryckning av blanketter och mönstringens kungörande
böra självfallet utgå av statsmedel.
De med mönstringsförfarandet förenade kostnaderna torde kunna beräknas
till 155,000 kronor, varav kostnad för tryckning av blanketter 23,000
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 68.
kronor, kostnad för mönstringens kungörande 7,000 kronor och ersättning
till kyrkobokförare 125,000 kronor.
För täckande av kostnaderna torde böra anvisas ett särskilt anslag under
fjärde huvudtiteln a tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår.
Förslag härom torde senare få anmälas av chefen för försvarsdepartementet.
I överensstämmelse med vad jag i det föregående anfört har det vid promemorian
fogade författningsförslaget undergått överarbetning inom finansdepartementet.
Bestämmelserna om ändrad tid för översändande av mantalsuppgifterna
till pastor ha ansetts böra meddelas i en särskild förordning angående
ändrad lydelse av 10 § förordningen den 26 april 1940 med särskilda
bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1941 i anledning av folkräkningen
den 31 december 1940. Beträffande förordningen angående särskild
mönstring för år 1941 i övrigt hava i redaktionellt avseende vidtagits
vissa ändringar, för vilka icke här torde behöva närmare redogöras. I rubriken
har »mönstring» ansetts böra ändras till »beredskapsmönstring».
De föreslagna bestämmelserna synas böra träda i kraft snarast möjligt.
Under hänvisning till vad jag nu anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte genom proposition föreslå riksdagen att
dels antaga förenämnda förslag till
l:o) förordning angående särskild beredskapsmönstring för
år 1941, och
2:o) förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen
den 26 april 1940 (nr 264) med särskilda bestämmelser
rörande mantalsskrivningen för år 1941 i anledning avfolkräkningen
den 31 december 1940,
dels ock medgiva, att de med det föreslagna mönstringsförfarandet
förenade kostnaderna må utgå av statsmedel i
huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig i det föregående
anförts.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
V. Schwartz.
Kungl. Maj.ts proposition nr 68.
23
Bilaga A.
Till KONUNGEN.
I chefens för armén underdåniga skrivelse den 11 september 1940, nr 34: 1,
bär framställning gjorts angående sådana åtgärder att den ordinarie mönstringen
enligt § 32 värnpliktslagen innevarande år inställdes. Samtidigt anmäldes
att undersökning pågick angående möjligheten att kombinera mönstringen
med mantalsskrivningen, vilket innevarande år syntes särskilt eftersträvansvärt
med hänsyn dels till nödvändigheten att skapa ett fast underlag
för den planerade omläggningen av de värnpliktigas rullföring och redovisning,
dels till de möjligheter, som årets folkräkning i förening med skriftliga
mantalsuppgifter inom hela riket erbjöde i detta hänseende.
Sedan berörda undersökning i samarbete mellan arméstaben samt industrioch
arbetsmarknadskommissionerna nu i huvudsak slutförts får jag i underdånighet
i detta ärende, som nära berör även näringslivets intressen, ytterligare
anföra följande.
Kontrollen över de värnpliktigas yrkes- och adressförändringar är för närvarande
ordnad på följande sätt:
1. Flyttning från en församling till en annan skall av pastorsämbete (mantalsintendent)
anmälas till rullföringsbefälhavare (inskrivningsförordningen
§ 90).
2. Värnpliktig skall årligen ingiva mönstringsanmälan (§§ 125—132), varvid
även skall lämnas uppgift om yrke.
3. Värnpliktig skall dessutom vid inträffande adressförändring insända
adressanmälan (§ 133).
Effektiviteten av detta kontrollsystem har i flera hänseenden visat sig
mindre tillfredsställande. Pastorsämbetenas flgttningsuppgifter inkomma ofta
försenade och ge dessutom ingen upplysning om flyttningar inom församlingen
eller om adressförändringar utan samband med ändring i kyrkobokföringsort.
Mönstringsanmälan försummas ofta, kanske mest av glömska, då
ingen lokal myndighet har att svara för insamlingen av dessa uppgifter.
Vad slutligen adressanmälningar angår, torde det mer vara undantag än
regel att en värnpliktig fullgör denna skyldighet.
Olägenheterna av den ofullständiga adresskontrollen bär särskilt framträtt
i samband med den omläggning av systemet för de värnpliktigas inkallelse,
som under senare tid genomförts. Det tidigare tillämpade systemet med inkallelse
genom offentliga kungörelser har alltmera frångåtts, dels därför att
det med nuvarande specialisering visat sig mindre lämpligt att inkalla hela
årsklasser på en gång och dels därför att det av politiska hänsyn ofta kan
vara olämpligt att offentliggöra inkallelsernas omfattning. I stället har man
övergått till ett system med personliga inkallelser, vilket förutsätter, att varje
värnpliktig utan tidsutdräkt kan nås av en till honom utsänd personlig order.
Erfarenheterna från det senaste året ha visat, att detta system ej fungerar
friktionsfritt. I genomsnitt synas 10 procent av de utsända inkallelserna återkomma
såsom obeställbara. Efter en period av normala förhållanden är det
sannolikt att procenttalet obeställbara inkallelseorder blir ännu högre. För
att avhjälpa dessa brister behövs dels en omläggning av mönstringsförfarandet,
dels ett effektivare system för redovisning av sådana adressförändringar, som
inträda mellan mönstringarna.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 68.
A. Mönstringen.
Den största bristen i det nuvarande systemet är, att ingen preventiv kontroll
utövas mot försumliga uppgiftslämnare. Efterräkningen för glömska
eller försumlighet kommer i form av böter (»mönstringsfemman»), men
härmed avhjälpes icke de brister i rullföringen, som uppstått genom att
mönstringsuppgifterna ej inkommit i tid eller varit ofullständiga. Mönstringen
bör därför så anordnas, att försumliga uppgiftslämnare i tid få påminnelse
om mönstringsskyldigheten. Detta kan lämpligast ordnas så att
mönstringen kombineras med mantalsskrivningen. Varje värnpliktig bör
därför åläggas att avlämna ifylld mönstringsblankett som bilaga till mantalsuppgiften
för det hushåll han tillhör. De personer, sorn handha nisamlingen
av mantalsuppgifterna (husägare, kommunalombud), böra åläggas
att kontrollera, att mönstringsuppgiften avlämnas för nyssnämnda individer
samt att blanketterna äro fullständigt ifyllda. Mönstringsuppgifterna
böra därefter så snart ske kan insändas till rullföringsmyndigheterna genom
försorg av granskningsnämnd. I samband härmed bör därför fastställas,
att jämlikt § 7 i Kungl, förordningen den 26 april 1940 (nr 264) bildade
granskningsnämnder dels göras permanenta, dels åläggas verkställa granskning
av att samtliga mönstringsskyldiga insänt mönstringsblanketter och
att dessa äro riktigt och fullständigt ifyllda. Granskningsnämnden bör jämväl
införskaffa mönstringsuppgifter, som icke inkommit i fastställd ordning.
En svårighet med detta system är, att de personer, som handhava insamlingen
av mantalsuppgifterna, icke äga möjlighet kontrollera vilka individer,
som äro mönstringsskyldiga enligt nu gällande grunder. Det har därför
synts erforderligt att fastställa enklare regler för mönstringsskyldigheten.
Sålunda bör nämnda skyldighet i första hand åligga alla manliga individer,
som äro i värnpliktsåldern. En sådan anordning innebär att mönstringsuppgifter
komma gransteningsnämnderna tillhanda jämväl för frikallade
och eljest icke mönstringsskyldiga. Granskningsnämnderna äga emellertid
möjlighet att genom jämförelse med kyrkoböckerna avgöra vilka uppgiftslämnare,
som äro värnpliktiga och för vilka mönstringsuppgifterna böra
översändas till rullföringsmyndigheterna.
De uppgifter, som icke skola översändas till rullföringsmyndigheterna,
kunna därefter utnyttjas för andra än militära ändamål. Blanketten har
uppställts på sådant sätt, att den är användbar såsom underlag för en eventuell
tjänstepliktsregistrering. Statens arbetsmarknadskommission har förklarat
detta vara av sådan betydelse, att den under nu rådande förhållanden
förordar uppgiftsskyldighetens utsträckande till alla manliga individer
mellan 16—60 år. Blanketter för icke värnpliktiga borde i sådant fall utsorteras
och överlämnas till länsarbetsnämnderna. Det kan emellertid ifrågasättas
huruvida icke uppgifterna för dem i värnpliktsåldern, som äro inkallade
på grund av sjukdom eller lyte, böra tillfälligt utnyttjas inom rullföringsexpeditionerna,
för att därigenom skapa möjlighet att verkställa en
efterbesiktning av nämnda kategori. En möjlighet synes också erbjuda sig
att i samband med uppgiftsgranskningen i kommunerna infordra uppgift
på sådana på grund av försörjningsplikt i fredstid befriade värnpliktiga,
för vilka försörjningsplikten icke längre föreligger. __ .
Infordrandet av mönstringsuppgifter för icke mönstringsskyldiga bor
eventuellt betraktas såsom en tillfällig åtgärd för att vid systemomläggningen
äga tillgång till fullständiga uppgifter främst i fråga om adress och yrke.
Möjligheterna att jämväl framdeles utvidga mönstringsskyldigheten för uppläggande
av tjänstepliktsregister o. s. v. böra emellertid beaktas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
25
Systemet förutsätter, att skriftliga mantalsuppgifter infordras för hela befolkningen.
Det nu gällande undantaget för »allmogen och mindre skriv - kunniga på landsbygden» bör sålunda upphävas. Denna antikverade undantagsbestämmelse
torde även ur folkbokföringssynpunkt vara mogen att
försvinna. Vid den förestående mantalsskrivningen för 1941 äro under alla
förhållanden skriftliga uppgifter obligatoriska enligt Kungl, förordningen
den 26 april 1940 (nr 264). Den föreslagna omläggningen av mönstringsförfarandet
kan därför tillämpas redan vid denna mantalsskrivning. Principiellt
beslut bör emellertid fattas om att skriftliga mantalsuppgifter skola
vara obligatoriska även för framtiden. I den mån en sådan reform kräver
riksdagens hörande bör frågan härom framläggas för årets urtima riksdag.
B. Adressförändringar mellan mönstringarna.
För att få kännedom härom är man främst hänvisad till folkbokföringsmyndigheternas
flyttningsuppgifter. De värnpliktigas egna adressanmälningar
äro som ovan anförts av föga värde. Största svagheten i det nuvarande
systemet ligger däri, att folkbokföringsmyndigheterna ej i tid få kännedom
om alla inträdande bostadsförändringar. Flyttning inom kommunen
behöver — utom i Stockholm och Göteborg —- ej anmälas förrän vid mantalsskrivningen
och även flyttning mellan olika kommuner blir ofta ej i tid
anmäld.
Dessa bristfälligheter i folkbokföringen medföra olägenheter ej endast
med hänsyn till de värnpliktigas redovisning, utan även ur andra synpunkter,
icke minst ur uppbördssynpunkt. En förbättrad redovisning av den
inrikes omflyttningen är därför av betydelse även för den icke värnpliktiga
befolkningen. Förslag härom lia framlagts av 1936 års uppbördslcommitté,
som i sitt förslag till folkbokföringsförordning bl. a. upptagit följande
bestämmelser.
a) Anmälan om flyttning skall göras inom 14 dagar, även örn flyttning
sker till annan fastighet inom samma ort (96 §).
b) Arbetsgivare skall vara skyldig att göra anmälan örn anställd arbetskraft
(116—119 §§).
c) I de fall Konungen så förordnar, skall motsvarande anmälningsskyldighet
även åligga hyresvärd ifråga om uthyrning av bostad (120 §).
Samtliga dessa stadganden synas vara av den art, att de med vissa modifikationer
kunna genomföras även utan samband med folkbokföringsreformen
i övrigt. Särskilt gäller detta den under a) upptagna anmälningsskyldigheten
rövande flyttning inom kommunen. Som en kontrollåtgärd bör också
i de större städer och samhällen, där så befinnes påkallat, föreskrivas skyldighet
för hyresvärdar att anmäla uthyrning eller annan bostadsupplåtelse.
Ifråga om detta stadgande torde dock den jämkningen böra göras i uppbördskommitténs
förslag, att hyresuppgifterna ej skola behöva insändas till
länsstyrelserna, utan direkt tillställas folkbokföringsmyndigheterna (pastorsämbete
eller mantalskontor).
Vad slutligen angår den under b) anförda anmälningsskyldigheten för
arbetsgivare, skulle ett genomförande av denna kontrollåtgärd ur militär
synpunkt medföra vissa fördelar med hänsyn särskilt till redovisningen av
de värnpliktigas yrkesförändringar. En noggrann redovisning härav är av
betydelse både för bestämmande av de värnpliktigas krigsplacering och för
handläggning av frågor om uppskov och hemförlovning. Ännu mera påtaglig
är den betydelse en sådan anmälningsskyldighet skulle kunna få ur arbetsmarknadssynpunkt.
Örn utvecklingen skulle gå därhän, att arbetsförmedlingstvång
eller annan mera ingripande reglering av arbetsmarknaden
Bihang till urtima riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 68. 3
26
Kungl. Mnj:ts proposition nr 68.
behöver genomföras, torde enbart ur denna synpunkt ett likartat kontrollsystem
bli av behovet påkallat, och det synes då självfallet, att de infordrade
arbetsgivareuppgifterna böra utnyttjas även för den militära rullföringen.
För ögonblicket är det emellertid omöjligt att avgöra, i vilken utsträckning
en sådan reglering av arbetsmarknaden kan bli nödvändig. Det
synes därför, särskilt med hänsyn till de erinringar, som från arbetsgivarhåll
anförts mot denna anmälningsskyldighet, för närvarande icke böra
ifrågasättas att genomföra denna kontrollanordning, utan torde härmed
tillsvidare kunna anstå, intill dess man kan bedöma, huruvida arbetsmarknadsläget
motiverar en utvidgning av den rapportering rörande anställande
eller entledigande av arbetskraft, som redan ålagts arbetsgivarna med stöd
av Kungl, kungörelsen den 10 maj 1940 (nr 330).
Behovet av mera fullständiga uppgifter om de värnpliktigas yrkes- och
anställningsförhållanden torde i stället kunna tillgodoses genom att utförligare
upplysningar härom infordras å de mönstringsuppgifter, som enligt
föreliggande förslag skola avlämnas i samband med mantalsskrivningen.
Sammanfattning av ovan framlagda förslag.
De framlagda förslagen kunna särskiljas i sådna, som böra föranleda
omedelbara åtgärder i samband med mantalsskrivningen för år 1941, och i
sådana, som avse framdeles gällande bestämmelser.
Omedelbara åtgärder.
Mönstringsuppgift i enlighet med bifogade förslag till blankett fastställes
skola ingivas i samband med mantalsskrivningen för år 1941 och i samma
ordning, som gäller för mantalsuppgifterna (uppgifterna för folkräkningen),
av alla manliga individer i åldern 16—60 år, dock ej av fast anställd
personal vid krigsmakten.
Blanketten bör tryckas i dubblettkortets (inskrivningsförordningen, formulär
nr 2 b) format och i svagt grön färg. Kostnaderna för 3,800,000 blanketter
hava beräknats till kr. 21,500.
För granskningsnämndernas verksamhet bör gälla bifogade förslag till
instruktion.1
För uppgifternas bearbetning i rullföringsexpeditionerna avser jag att
framdeles avgiva förslag.
Bestämmelser att gälla framdeles.
1) Stadgandet i mantalsskrivningsförordningen § 4 mom. 5 örn undantag
från skyldigheten att avlämna skriftlig mantalsuppgift bör upphävas.
2) Bestämmelserna örn mönstring i värnpliktslagen § .32 och inskrivningsförordningen
§§ 125—132 ändras på så sätt att mönstringsanmälan skall
avgivas i samband med mantalsskrivningen.
3) I kyrkobokföringsförordningen införas stadganden om skyldighet att
inom 14 dagar anmäla ombyte av bostad, även där fråga endast är om
flyttning inom kommunen, ävensom örn skyldighet för hyresvärd eller annan
bostadsupplåtare att i ort, beträffande vilken Konungen så förordnar,
anmäla uthyrning eller annan upplåtelse av bostad.
4) I inskrivningsförordningen § 90 införes bestämmelse om skyldighet
för pastorsämbete* i Stockholm mantalsintendenten, att ofördröjligen till
vederbörande rullföringsbefälhavare översända uppgift om varje adressförändring
— även inom kommunen — som kommer till pastorsämbetets (mantalsintendentens)
kännedom.
1 Här ej intagen.
27
Kungl. May.ts proposition nr 68.
På grund av det som ovan anförts får jag, efter samråd jämväl med övriga
försvarsgrenschefer och chefen för försvarsstaben, hos Eders Kungl.
Maj :t i underdånighet anhålla dels att ovan föreslagna åtgärder^ som sta
i samband med mantalsskrivningen (folkräkningen) för år 1941, måtte omedelbart
vidtagas, dels att för framtiden avsedda bestämmelser matte närmare
utformas och fastställas, i erforderliga fall efter riksdagens hörande.
Stockholm den 3 oktober 1940.
Underdånigst
Enligt bemyndigande
IVAR HOLMQUIST.
Chef för armén.
I Folke Högberg. I
I denna framställning instämma
för Statens arbetsmarknadskom- för Statens industrikommission:
mission:
A. THOMSON. P- EG. GUMMESON.
29
u
1 Inskrivningsuummer
(Se anvisning)_
Utlaga till arméchefens skrivelse
1 ; /
|
2 Efternamn
3 Födelseår: -datum
4 Årsklass (klass)
(Se anvisning)
5 Tilldelad
(Se anvisning)
Myndigheternas anteckn.
6 Kyrk »bokföringsort (församling)
7 Förnamn
8 Registreringsnr i rid sjömanshuset i
9 Adressort .....................
och
bostad ..........................
i kyrkobokföringsorten.
10 Telefon till bostad: ........
k » arbetsplats:.,
11 Tillfällig postadress: ...
(Adresspostanstalt)
([lemman, lägenhet, gata och husnummer eller postbox
eller annan beteckning för postavlämning.)
(Teiefonstationsnamn) (Telefonnummer)
(Telefonstationsnamn) (Telefonnummer)
(Ifylies endast därest sådan förekommer)
18 Yrke:.
19 Näringsgren:
(Se anvisning)
Antal år i yrket:
(Se anvisning)
(Firmanamn på företag eller namn på enskild arbetsgivare.)
20 Arbetsgivarens namn
ocj, (Se anvisning)
adress: ...........................................................
21 Den som driver egen rörelse utsätter här rörelsens art och i förekommande
fall firmanamnet:
12 Ogift, gift, änkling, frånskild. Antal barn under 16 år:................st.
(Det tillämpliga understrykes.)
13 För att möjliggöra utlämnande av passande utrustning angivas här följande
personliga mått: (Se anvisning)
längd ................. cm, bröstvidd ................ cm, magrind ............... cm,
(i strumplästen)
mössnummer .......... cm, kragnummer ..........., skonummer ...........
14 Vid personlig inställelse till militärtjänstgöring kan efter anmodan medföras
följande vapen av armémodell:...........st. gevär (6,5 mm),
...........st. karbin (6,5 mm), .............. st. pistol (9 mm). (Antalssiffror ifyllas.)
15 Är ägare av fordon: ........... st. personbil, ...........st...........-tons lastbil,
st. motorcykel, ............st. lättviktsmotorcykel, ...........st. vanlig cykel.
Drivmedel: bensin, diesel, gengas, elektricitet. (Det tillämpliga understrykes.)
16 Är ägare av motorbåt: ........... st. med inombordsmotor, längd........... m,
bredd ........... m, djupgående .......... m, knop .........., ruffad, oruffad.
Drivmedel: bensin, fotogen, råolja, diesel, gengas; (Det tillämpliga understrykes.)
............st. med utombordsmotor.
17 Är ägare av .......... st. hund lämplig för tjänstebruk och utbildad i
rapporttjänst, dragtjänst, sjukvårdstjänst, vakttjänst. (Det tillämpliga understrykes.)
(Ras ..............................................., kön ......................., ålder.................)
.......................................................................... Antal anställda:
22 Skolor, kurser, avlagda examina samt färdighet i språk m. m.:
(Se anvisning)
23 Innehav av körkort för: bil, motorcykel, lättviktsmotorcykel.
» » trafikkort för: personbil, lastbil, omnibus.
Drivmedel: bensin, diesel, gengas, elektricitet. (Det tillämpliga understrykes.)
24 Annan motorutbildning:....................................................................
(Se anvisning)
25 Anteckningar:................................................................................
(Se anvisning)
26 Sjukdom eller lyte: ...................................................
(av bestående art) (Se anvisning)
Granskad: / 1940
(Signatur eller stämpel)
Granskningsnämndens anteckningar
Mönstringsblankett
Anvisningar för ifyllande finnas å omstående
sida. Genomläs dessa noga före
ifyllandet. Skriv med tydlig stil!
Uppgifterna äro med verkligheten överensstämmande
...................................... den / 1940.
(Egenhändig namnteckning)
TÄND!
opaginerad Kontrollera mot PDF
Monstringsblankett att avlämnas såsom bilaga till mantalsuppgiften för år 1941.
Uppgiftsskjldiga liro män födda åren 1880—1924 (utom fast anställd personal vid krigsmakten; se inskriraingsförordningen § 1, inom. 1.)
lie inrutade uppgifterna 13—17 ifyllas dock endast av deni, sorn äro födda 1893 eller senare, och sorn äro inskrivna såsom värnpliktiga.
Siffrorna rid nedanstående anvisningar hänvisa till motsvarande rubriker å omstående sida. Skriv nied tydlig stil!
Anvisninffar:
1 Inskrivning;; u ilin iller. (Obs. icke identitetsnummer.)
Ifyll det inskrivningsnummer som erhölls vid inskrivningen såsom värnpliktig,
t. ex. 1241 45/1922 eller 256 207/1922.
Icke inskrivna och överåriga utsätta ett streck.
Frikallade på grund av sjukdom eller lyte ifylla ordet frikalla!!.
4 Årsklass (klass). Här ifylles den årsklass som värnpliktig tillhör och som
är angiven i inskrivningsboken, t. ex. 1922. Den som tillhör klass A eller
klass B utsätter A. resp. B. Därest den uppgiftsskyldige är tveksam örn
vilken årsklass (klass) han tillhör, bör rullföringsbefälhavaren tillfrågas.
Icke inskrivna, frikallade och överåriga utsätta ett streck.
5 Tilldelad. Värnpliktig, som tillhör klass B, samt manskap i reserven angiver
det truppförband (örlogsstation) han tillhör, t. ex. A 1 eller Karlskrona.
(Endast truppförbandets bokstavsbeteckning och nummer skall utsättas,
ej fullständiga namnet.)
Övriga värnpliktiga utsätta här förkortningen för det truppslag de enligt
inskrivningsboken äro tilldelade, t. ex. för
armén:
infanteriet (förkortas INF)
infanteriet i stridsvagnstjänst (förkortas INF STRÅ)
kavalleriet (förkortas KAV)
fältartilleriet (förkortas FÄLTART)
fästningsartilleriet (förkortas FÄSTNART)
arméartilleriet (förkortas ARMÉART)
luftvärnsartilleriet (förkortas KVART)
ingenjörtrupperna (förkortas ING)
signaltrupperna (förkortas SIGN)
trängtrupperna i anspannstjänst (förkortas TRÄNG ÅNSP)
» i biltjänst (förkortas TRÄNG BIL)
» i sjukvårdstjänst (förkortas TRÄNG SIV)
intendenturtrupperna (förkortas INTORP)
marinen :
marinen i allmän tjänst (förkortas M ALLM)
» i sjötjänst (förkortas M SJÖ)
• » i stationstjänst (förkortas M STN)
» i kustartilleritjänst (förkortas KUSTART)
flygvapnet :
Flygvapnet (förkortas FLYGV); till linjetjänst uttagna angiva inom
parentes jämväl flygförband t. ex. (F. 8) alltså FLYGV (F 3).
Icke inskrivna, frikallade och överåriga utsätta ett streck.
13 Bröstvidd mates utanpå skjorta runt kroppen under armarna i höjd med
bröstvårtorna. Magvidd mates utanpå skjorta runt kroppen i midjehöjd.
Mössnummer mates runt hjässan. Skonummer beräknas för rymliga
sportkängor eller stövlar.
18 Yrke. Angiv här den yrkesbenämning, som svarar mot utfört arbete eller
yrkeskunnighet. Yrkesbenämningen skall formuleras så att därav framgår,
örn uppgiftslämnaren är självständig yrkesutövare eller löntagare. Den som
i egenskap av familjemedlem biträder fader eller annan anhörig i dennes
rörelse, angiver detta, t. ex. jordbruksarbetare (hos min far). Beteckningar
såsom fabriksarbetare, grovarbetare, handlande o. s. v. få icke användas
utan i stället lämnas beskrivande benämning på yrket, såsom maskinsvarvare,
verktygssvarvare, verktygsfilare, bänkarbetare (filare),
grovplåtslagare, sadelmakare, byggnadssnickare, byggnadshantlangare,
kusk, kreatursskötare, elektrisk montör, bilreparatör, charkuteriarbetare,
skomakeriarbetare, skoindustriarbetare, bergsprängare, betongarbetare,
vägarbetare, pappershandlare, skoaffärsbiträde, banktjänsteman,
servitör, lastbilsförare, polisman, frisörmästare, frisörbiträde,
bokförare, bankkassör, lättmatros, radiotelegrafist etc.
Personal med teknisk kompetens, högskoleutbildning eller andra examina angiver
utöver yrket även mot vederbörlig examen svarande titel t. ex.
direktör (civilingenjör), jordbrukskonsulent (agronom) etc.
19 Näringsgren. Den näringsgren, inom vilken uppgiftslämnaren är anställd
eller brukar arbeta, angives så noggrant som möjligt, t. ex. mekanisk
verkstad, bilreparationsverkstad, handelsträdgård, jordbruk, bomullsspinneri,
tegelbruk, sulfatfabrik, sågverk, pappershandel etc.
20 Arbetsgivarens namn. Den som för tillfället saknar anställning, utsätter
här ordet arbetslös.
22 Skolor kurser, avlagda examina samt färdighet i språk m. m.
Här angives t. ex. studentexamen, handelsgymnasium, lantmannaskola,
fil. kand. (tyska, kemi etc), teknisk högskola (elektroteknik), teknisk
fackskola (maskinindustri), färdighet i stenograf^ maskinskrivning
etc. samt språk som hellar skås genom utlandsvistelse e. d.
24 Annan motorutbildning. Här ifylles om den. uppgiftsskyldige är utbildad
till förare av traktor, motorplog, motorbåt, väghyvel eller annat motorredskap,
varvid drivmedlet även angives, t. ex. traktorförare (fotogen,
vedgas), motorbåtsförare (råolja).
Här angives jämväl om den uppgiftsskyldige är innehavare av certifikat
som flygplanförare eller flygplanmekaniker.
25 Anteckningar. Här angiver den uppgiftsskyldige örn han är hemvärns
man
eller örn han är tagen i anspråk inom det allmänna luftskyddet
(utom hemskyddet) eller inom industriluftskyddet eller inom andra frivilliga
försvarsorganisationer. Befattning uppgives i samtliga fall. Dessutom
uppgivas sådana ytterligare uppgifter, som bedömas kunna vara av
värde för den militära tjänstbarbeten, t. ex. skjut- och simkunnighet,
orienterings-, fjäll-, skogs- och sjövana, scoutledare etc.
26 Sjukdom eller lyte (av bestående art). Här angives, huruvida den uppgifts
skyldige
lider av någon sjukdom eller något lyte, som i högre grad nedsätter
arbetsdugligheten och som är av så bestående art, att krigsdugligheten
för framtiden kan påverkas därav, (således icke tillfällig sjukdom), t. ex.
tuberkulos, blind, enarmad ete. Hänvisning göres till läkare eller sjukvårdsinrättning,
som kan styrka lytets art. Därest den uppgiftsskyldige
på grund av sjukdomen eller lytet åtnjuter understöd av allmänna medel,
antecknas t. ex. folkpension på grund av invaliditet, invaliditetsränta
från riksförsäkringsanstalten etc.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
31
Bilaga B.
Inom finansdepartementet utarbetat förslag
till
förordning angående särskild mönstring för år 1941.
Härigenom förordnas som följer:
1 §■
Envar här i riket för år 1941 mantalsskriven manlig svensk medborgare,
som vid nämnda års ingång uppnått 16 men icke 61 års ålder och som
ej är fast anställd vid krigsmakten, skall enligt vad i denna förordning stadgas
avgiva uppgift om sådana personliga förhållanden som äro av betydelse
ur militär eller civil beredskapssynpunkt.
Uppgiften skall avse den 1 januari 1941 och lämnas å blankett (mönstring
sblankett), vartill formulär fastställes av Kungl. Maj:t.
2 §•
Mönstringsblanketter skola tillhandahållas de uppgiftsskyldiga å pastorsexpeditionerna.
Vederbörande kommunala myndigheter böra föranstalta om
att blanketter jämväl i annan lämplig ordning hållas tillgängliga. Det åligger
statskontoret att låta trycka och till länsstyrelserna utlämna erforderligt
antal blanketter för att genom länsstyrelsernas försorg kostnadsfritt tillställas
pastorsämbeten och kommuner.
3 §.
Uppgifterna för de å samma fastighet boende eller eljest där uppgiftspliktiga
skola i städer, köpingar och municipalsamhällen insamlas av fastighetsägaren
eller den hans egendom brukar eller förestår, vilken det jämväl åligger
att tillse, att uppgifter avlämnas för samtliga uppgiftspliktiga.
4 §.
Uppgifterna skola i städer, köpingar och municipalsamhällen av fastighetsägaren
eller den hans egendom brukar eller förestår samt å andra orter
genom den uppgiftspliktiges försorg senast den 15 januari 1941 avlämnas till
vederbörande pastor eller å särskilt insamlingsställe.
Uraktlåter uppgiftspliktig att i behörig tid avlämna uppgift och finnes den
försumlige inom orten, må felande uppgift, efter anmodan av pastor, avfordras
honom genom vederbörande stadsfiskal, utmätningsman, fjärdingsman
eller exekutionsbetjänt. Tredskas den försumlige eller finnes han icke
inom orten, skall pastor anmäla förhållandet hos länsstyrelsen, som äger att
med föreläggande av vite införskaffa den felande handlingen.
Krono- eller stadsbetjänt, som verkställer infordrande av felande uppgift
eller delgivning av föreläggande som ovan sägs, äger att därför av den
försumlige undfå gottgörelse med fem kronor för varje förrättning.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 68.
4
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 68.
5 §•
Senast den 20 december 1940 skall pastor låta i tidning inom olden en
gång införa kungörelse rörande uppgiftsskyldigheten, ordningen för blanketternas
tillhandahållande samt tid och plats för uppgifternas ingivande.
Kungörelsens innehåll bör även på annat lämpligt sätt genom pastors försorg
bringas till allmänhetens kännedom.
6 §.
Pastor åligger att kontrollera att uppgifter inkommit från samtliga uppgiftspliktiga
inom kyrkobokföringsdistriktet samt att granska de avgivna uppgifterna
och därvid göra de rättelser, som föranledas av jämförelse med mantalsuppgifterna
eller, där så finnes erforderligt, mantalslängden och kyrkoböckerna.
För sådan uppgiftsskyldig, från vilken uppgift icke kunnat införskaffas,
skall pastor å mönstringsblankett införa tillgängliga uppgifter. Närmare
bestämmelser örn granskningens fullgörande meddelas av Kungl. Maj:t.
7 §•
Med ändring av vad härutinnan föreskrivits i 10 § förordningen den 26
april 1940 med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år
1941 i anledning av folkräkningen den 31 december 1940 skall det åligga
mantalsskrivningsförrättaren att senast den 15 januari 1941 eller, där länsstyrelse
för viss kommun anser anstånd böra meddelas, senast den 25 januari
1941 överlämna mantalsuppgifterna till pastor.
8 §.
Efter hand som granskningen verkställts och senast den 1 mars 1941 skal!
pastor översända uppgifterna beträffande dem som äro födda något av åren
1895—1920 eller äro inskrivna till värnplikt såsom underåriga till vederbörande
rullföringsbefälhavare och beträffande övriga uppgiftsskyldiga till länsarbetsnämnden
i länet.
9 §.
För Stockholm och Göteborg gäller beträffande ordningen för uppgifternas
ingivande samt granskningen av desamma vad särskilt varder av Kungl.
Majit stadgat.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
408881. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1940:100 (urtima riksdagen) Riksdagens skrivelse Nr 100 s. 4 i texten
- 2SärU 1940:77 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för skilda ändamål å driftoch kapitalbudgeten äskade anslag, hänförliga till tilläggsstat I för budg s. 2 i texten
- Rskr. 1940:75 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till förordning angående särskild beredskapsmönstring för år 1941, m. m. a1 i texten
- 3SärU 1940:21 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskild beredskapsmönstring för år 194-1, m. m. s. 1 i texten