Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående särskild beredskapsmönstring för år 1941, m. m

1940-10-03 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:68 (urtima riksdagen), Med förslag till förordning angående särskild beredskapsmönstring för år 1941, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

1

Nr 68.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående särskild beredskapsmönstring för år

1941, m. m.; given Stockholms slott den 22 november

1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

l:o) förordning angående särskild beredskapsmönstring för år 1941, och

2:o) föi’ordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 26 april

1940 (nr 264) med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för

år 1941 i anledning av folkräkningen den 31 december 1940;

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 68.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Förslag

till

förordniisg angående särskild beredskapsmönstring

för år 1941.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Svensk man, som är född något av åren 1881—1925 och här i riket mantalsskriven

för år 1941, skall enligt vad i denna förordning stadgas lämna

uppgift om sådana personliga förhållanden som äro av betydelse ur militär

eller civil beredskapssynpunkt. Från uppgiftsskyldighet undantages den som

är inskriven å sjömanshus och den 1 januari 1941 inmönstrad till sjöfart.

Mönstringsuppgift skall avlämnas i den församling, där den uppgiftsskyldige

är kyrkoskriven den 1 januari 1941, och avse förhållandena nämnda dag.

Uppgiften skall lämnas å blankett (mönstringsblankett), vartill formulär fastställes

av Kungl. Maj:t.

Uppgift må avlämnas i slutet konvolut, försett med anteckning om att

konvolutet innehåller mönstringsuppgift samt namn och bostadsadress å den

uppgiften avser.

2 §•

Uppgifterna för de å samma fastighet boende eller eljest där uppgiftspliktiga

skola i städer, köpingar och municipalsamhällen insamlas av fastighetsägaren

eller den hans egendom brukar eller förestår, vilken det jämväl åligger

att tillse, att uppgifter avlämnas för samtliga uppgiftspliktiga.

Uppgifterna för uppgiftspliktiga, som under tiden den 1—15 januari 1941

äro inkallade till värnpliktstjänstgöring, skola dock insamlas av vederbörande

befäl.

3 §•

Uppgifterna skola senast den 15 januari 1941 avlämnas till vederbörande

pastor eller å särskilt insamlingsställe. Uppgifter för personer, som äro inkallade

till värnpliktstjänstgöring, skola till pastor översändas av befälet.

Övriga uppgifter skola i städer, köpingar och municipalsamhällen avlämnas

av fastighetsägaren eller den hans egendom brukar eller förestår och å andra

orter genom den uppgiftspliktiges försorg. Uppgift må jämväl i betalt brev

insändas med posten så tidigt, att den kan komma pastor tillhanda senast

sagda dag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

3

Uraktlåter uppgiftspliktig att i behörig tid fullgöra vad honom åligger i

fråga om avlämnande av uppgift och finnes den försumlige inom orten, äger

pastor genom vederbörande stadsfiskal, utmätningsman, fjärdingsman eller

exekutionsbetjänt avfordra honom felande uppgift. Tredskas den försumlige

eller finnes han icke inom orten, skall pastor anmäla förhållandet hos länsstyrelsen,

som äger att med föreläggande av vite införskaffa den felande

handlingen.

Krono- eller stadsbetjänt, som verkställer infordrande av felande uppgift

eller delgivning av föreläggande som ovan sägs, äger att därför av den försumlige

undfå gottgörelse med fem kronor för varje förrättning.

4 §■

Pastor åligger att kontrollera, att uppgifter inkommit från samtliga uppgiftspliktiga

inom kyrkobokföringsdistriktet, samt att granska de avgivna

uppgifterna och därvid göra de rättelser, som föranledas av jämförelse med

församlingsboken och mantalsuppgifterna. För sådan uppgiftsskyldig, från

vilken uppgift icke kunnat införskaffas, och för å sjömanshus inskriven,

som ej lämnat uppgift, skall pastor å mönstringsblankett införa för honom

tillgängliga eller eljest kända uppgifter.

Det åligger vederbörande sjömanshusombudsman att granska sådan uppgift

för sjöfarande, som jämlikt första stycket upprättats av pastor.

Närmare bestämmelser örn granskningens fullgörande meddelas av Kungl.

Majit.

5 §•

Efter hand som granskningen verkställts och senast den 1 mars 1941

skall pastor översända uppgifterna beträffande dem som äro födda något

av åren 1895—1921 eller äro inskrivna till värnplikt såsom underåriga till

vederbörande rullföringsbefälhavare (sjörullföringsbefälhavare) och beträffande

övriga uppgiftsskyldiga till länsarbetsnämnden i länet.

Angående översändande av uppgifter avseende vid sjömanshus inskrivna

från rullföringsbefälhavare (sjörullföringsbefälhavare) till sjömanshusombudsman

gäller vad därom varder av Kungl. Majit stadgat.

6 §•

Mönstringsblanketter skola tillhandahållas de uppgiftsskyldiga å pastorsexpeditionerna

samt genom pastorsämbetenas försorg å andra lämpliga platser

inom församlingen.

Det åligger statskontoret att låta trycka och till länsstyrelserna utlämna

erforderligt antal blanketter för att genom länsstyrelsernas försorg kostnadsfritt

och utan rekvisition tillställas pastorsämbetena. Jämväl vederbörande

militära myndigheter skola äga att hos statskontoret kostnadsfritt

utbekomma det antal blanketter som erfordras för uppgiftspliktiga, vilka

äro inkallade till värnpliktstjänstgöring.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

7 §•

Senast den 20 december 1940 skall länsstyrelsen utfärda samt låta i

länskungörelserna och i den eller de ortstidningar länsstyrelsen aktar nödigt

en gång införa kungörelse rörande uppgiftsskyldigheten, ordningen för

blanketternas tillhandahållande ävensom tid och plats för uppgifternas ingivande.

Beträffande de för varje ort gällande särskilda bestämmelserna

må därvid hänvisas till kungörelse, som genom pastorsämbetets försorg bekantgöres

genom anslag å de ställen, där offentliga meddelanden i orten

pläga anslås.

8 §■

Har någon, som enligt denna förordning är pliktig avgiva uppgift, mot

bättre vetande lämnat oriktigt meddelande rörande namn eller annat i mönstringsblanketten

avsett förhållande, straffes med dagsböter.

Uraktlåter fastighetsägare eller den i hans ställe är att behörigen fullgöra

vad honom jämlikt 2 och 3 §§ åligger, bote högst femtio kronor.

9 §•

Åtal för förseelse mot denna förordning anhängiggöres vid polisdomstol,

där sådan är inrättad, men eljest vid allmän domstol.

Böter och vitén, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

10 §.

För Stockholm och Göteborg gäller beträffande ordningen för uppgifternas

ingivande samt granskningen av desamma vad särskilt varder av Kungl.

Majit stadgat.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

5

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 26

april 1940 (nr 264) med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen

för år 1941 i anledning av folkräkningen

den SI december 1940.

Härigenom förordnas, att 10 § förordningen den 26 april 1940 med särskilda

bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1941 i anledning

av folkräkningen den 31 december 1940 skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives:

10 §.

Mantalsskrivningsförrättaren skall så snart omständigheterna medgiva

och senast den 25 januari 1941 överlämna samtliga honom tillhandakomna

mantalsuppgifter till pastor. Pastor har--— till mantalsskrivnings
förrättaren.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 november

1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, social- och ecklesiastikdepartementen

anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss,

fråga om särskild beredskapsmönstring för år 1941 och anför därvid:

Svensk man är enligt vad i värnpliktslagen stadgas värnpliktig från och

med det kalenderår, under vilket han fyller 20 år, till och med det, under

vilket han fyller 46 år. Den som finnes till följd av lyte m. fl. orsaker

oduglig till krigstjänst frikallas från värnpliktens fullgörande. På vissa andra

grunder har värnpliktig hittills kunnat befrias från värnpliktens fullgörande

under fredstid; numera avser befrielsen tjänstgöring enligt § 27 värnpliktslagen.

Genom inskrivningen införas de värnpliktiga i den militära organisationen

och bliva där rullförda.

De värnpliktiga hänföras antingen till årsklass, benämnd efter inskrivningsåret,

eller till klass A eller klass B, vilka sistnämnda klasser i och för tjänstgöring

indelas i årsgrupper. Under värnpliktstiden kunna omföringar ske

mellan eller inom de olika klasserna.

Enligt § 32 värnpliktslagen skall varje år hållas mönstring med inskrivna

värnpliktiga med visst undantag.

Beträffande mönstringen skall enligt samma paragraf iakttagas följande.

Med andra inskrivna värnpliktiga än dem, som äro inskrivna å sjömanshus

och tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstring inom varje rullföringsområde.

För sådan mönstring är varje nu avsedd värnpliktig skyldig

att i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till befälet

avgiva tillförlitlig skriftlig uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock

medgivet att under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och

därvid muntligen avgiva nämnda uppgift. Med värnpliktiga, som äro inskrivna

å sjömanshus och tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen vid

sjömanshus. För sådan mönstring är varje nu avsedd värnpliktig skyldig att i

enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman

avgiva tillförlitlig skriftlig uppgift om bostad och sysselsättning,

den värnpliktige dock medgivet att under tiden för mönstringen iakttaga personlig

inställelse och därvid muntligen avgiva nämnda uppgift. Kallelse till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

7

mönstring verkstälies genom kungörelse, som bekantgöres bl. a. genom införande

i ortstidningar.

Mönstringen avser att möjliggöra dels erforderliga rättelser i stamrulla

och inskrivningsböcker, dels ock en beräkning av det antal värnpliktiga i

olika årsklasser (klasser), som kan komma att inställa sig vid mobilisering,

och skall hållas med till klass B hörande värnpliktiga under tiden från och

med den 15 till och med den 31 oktober samt med övriga värnpliktiga under

tiden från och med den 1 till och med den 30 november.

Enligt 15 g lagen den 30 december 1939 om tjänsteplikt åligger det, i den

mån Konungen därom förordnar, envar från och med det kalenderår, varunder

han fyller sexton år, till och med det kalenderår, varunder han fyller

nitton år, att efter myndighets anvisning antaga och utföra arbete, som hans

kroppskrafter och hälsotillstånd medgiva (tjänsteplikt för ungdom). Enligt

16 § samma lag åvilar enahanda skyldighet envar från och med det kalenderår,

varunder han fyller sexton år, till och med det kalenderår, varunder han

fyller sjuttio år, (allmän tjänsteplikt).

Enligt förordning den 4 oktober 1940 (nr 857) skall mönstring, som avses

i § 32 värnpliktslagen den 30 juni 1936, icke äga rum år 1940. Till grund för

Kungl. Maj :ts proposition med förslag till nämnda förordning låg en skrivelse

den 11 september 1940 från chefen för armén, vari anfördes vissa skäl

för inställande av innevarande års ordinarie mönstring och omnämndes, att

förberedelser vidtagits för avgivande av förslag till åtgärder, som syftade till

införskaffande i anslutning till mantalsskrivningen för år 1941 av mera fullständiga

uppgifter än som innefattades i det vanliga mönstringsförfarandet.

Det må här anmärkas, att Kungl. Maj :t den 19 april 1940 uppdragit åt

chefen för armén att inkomma med slutligt förslag angående införande av

maskinella anordningar för de värnpliktigas rullföring och redovisning. Härvid

skall bland annat beaktas vad som anförts i proposition nr 63 till innevarande

års lagtima riksdag och i riksdagens härav föranledda skrivelse den 6 april

1940, nr 128.

I skrivelse den 5 oktober 1940 har chefen för armén framlagt förslag rörande

avlämnande av mönstringsuppgift i samband med mantalsskrivningen

för år 1041 och vidare föreslagit vissa framtida lagstiftningsåtgärder beträffande

folkbokföringen i syfte att åstadkomma mera praktiska och effektiva

förhållanden med avseende å rullföringen och redovisningen av värnpliktiga.

Skrivelsen, vari statens arbetsmarknadskommission och statens

industrikommission instämt, torde få såsom bilaga fogas till detta protokoll

(bilaga A).

Den 14 oktober 1940 har inom finansdepartementet hållits ett sammanträde

med representanter för de av frågan närmast berörda myndigheterna

samt för de kommunala förbunden. Därvid dryftades de praktiska problem

som kunde uppkomma vid genomförandet av den föreslagna anordningen.

Med hänsyn därtill att i vissa städer mantalsuppgifter redan avlämnats eller

bomme att avlämnas under den närmaste tiden samt att jämväl flerstädes på

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

landsbygden mantalsuppgifter skulle ha hunnit ingivas, innan riksdagsbehandling

av förslaget slutförts, befanns det icke vara möjligt att i år anknyta

mönstringen omedelbart till mantalsskrivningen. Att såsom av chefen

för armén föreslagits tilldela de granskningsnämnder, som enligt förordningen

den 26 april 1940 (nr 264) inrättats i anledning av folkräkningen den

31 december 1940, någon funktion i fråga om mönstringen ansågs vidare

olämpligt, enär nämndernas arbete skulle splittras samt effektiviteten av

folkräkningen löpa allvarlig fara att förminskas.

I anslutning till under överläggningen framkomna uppslag har därefter

inom finansdepartementet utarbetats ett förslag till förordning angående

särskild mönstring för år 1941, vilket torde få såsom bilaga fogas till detta

protokoll (bilaga B).

Enligt förslaget skall mönstringen avse förhållandena vid årsskiftet 1940—

41 och äga rum fristående från mantalsskrivningen. Vid förslagets utformning

har man utgått från att mönstringsuppgifterna i framtiden skola kunna

ingivas tillsammans med mantalsuppgifterna. Mönstringsblanketten har

ansetts kunna fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med det av arméchefen

framlagda förslaget.

Över det inom finansdepartementet utarbetade förslaget och en i anslutning

därtill upprättad promemoria ha efter remiss yttranden avgivits av

cheferna för försvarsstaben, armén, marinen och flygvapnet, statskontoret,

statistiska centralbyrån, statens arbetsmarknadskommission, statens industrikommission,

Överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser och domkapitel,

ävensom styrelserna för svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas

förbund, Sveriges häradsskrivareförening, föreningen Sveriges städers

kronouppbördstjänstemän och allmänna svenska prästföreningen.

Beträffande förslaget att innevarande år anordna en särskild

mönstring utan samband med mantalsskrivningen ha

inga invändningar gjorts.

Vad angår frågan vilka personer uppgiftsskyldighet bör

åvila innefattar departementsförslaget ett allmänt stadgande om uppgiftsskyldighet

för envar här i riket för år 1941 mantalsskriven manlig svensk

medborgare, som vid nämnda års ingång uppnått 16 men icke 61 års ålder

och som ej är fast anställd vid krigsmakten.

Enligt en i promemorian intagen uppgift från statistiska centralbyrån torde

antalet uppgiftsskyldiga uppgå till c:a 2,050,000, alltså nära en tredjedel

av rikets befolkning.

Cheferna för försvarsstaben och armén, statens arbetsmarknadskommission

och statens industrikommission anse beträffande åldern, att, med hänsyn

därtill att tjänsteplikt under år 1941 åligger den som under året fyller 16

år, även de som äro födda 1925 böra vara uppgiftsskyldiga, men att å andra

sidan uppgifter angående dem som under året fylla 61 år icke torde erfordras.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

9

Statens arbetsmarknadskommission erinrar i sitt yttrande om att det

förslag från chefen för armén, som föranlett promemorian, utarbetats av

arméstaben i samråd med arbetsmarknads- och industrikommissionerna, och

att arbetsmarknadskommissionen härigenom redan innan frågan underställts

Kungl. Maj:t haft tillfälle att ur arbetsmarknadssynpunkt granska

förevarande förslag. Kommissionen anför vidare:

Kommissionen har i detta sammanhang uppmärksammat möjligheten att

genom de föreslagna uppgifterna erhålla material jämväl för en tjänstepliktsregistrering.

Frågan om en registrering av sistnämnda slag har sedan länge

varit föremål för utredning inom kommissionen, som emellertid ännu icke

slutgiltigt tagit ställning därtill. Uppenbart är emellertid, att därest ett

tjänstepliktsregister skall upprättas, sådana uppgifter som de här föreslagna

skulle vara av värde som material för registreringen. Kommissionen räknar

därför med, att de för de värnpliktiga insamlade uppgifterna skola kunna

hållas tillgängliga för kommissionen och dess lokalorgan, örn så skulle erfordras.

Emellertid skulle för en sådan eventualitet uppgifter för de värnpliktiga

utgöra endast en del av det behövliga materialet. Enahanda uppgifter

erfordras i sådant fall för samtliga de personer, vilka kunna komma i fråga

till tjänsteplikt, eller i varje fall för all manlig arbetskraft i de mest arbetsföra

åldrarna. Ur denna synpunkt vill kommissionen tillstyrka förslaget,

att när en omfattande dylik uppgiftsskyldighet nu påbjudes, densamma icke

inskränkes till de värnpliktiga utan utsträckes i första hand till övriga män i

värnpliktsåldern och därjämte även till vissa årsklasser över och under denna

ålder.

Beträffande krigsmaktens fast anställda personal finna cheferna för försvarsstaben

och armén, att sådan personal icke bör undantagas från uppgiftsskyldighet.

Chefen för marinen framhåller, att de sjöfarande intaga en särställning,

som motiverar ett undantag från bestämmelserna örn mönstring för deras

del. Han anför:

Mönstringsanmälan skall enligt § 1 avgivas av envar för år 1941 mantalsskriven

manlig svensk medborgare. Denna generella bestämmelse torde emellertid

endast i ringa omfattning kunna efterkommas av en samhällsgrupp,

som i stor omfattning har sin vistelse och utkomst till sjöss vid tiden för

mönstring, nämligen de sjöfarande. Redan vid deras mantalsskrivning föreligga

svårigheter att erhålla mantalsuppgifter beroende på att många sakna

fast bostad i land och följaktligen även mantalsskrivningsort. Så mycket

mer framstå då besvären att framskaffa den mönstringsblankett, som nu

skall ersätta mönstringen, även från dem som ordnat med sin mantalsskrivning,

men ej kunna nås av de nya bestämmelserna för mönstringen. Visserligen

föreskriver § 6, att för uppgiftsskyldig, från vilken uppgift (mönstringsblankett)

icke kunnat införskaffas, pastor å mönstringsblankett skall

införa tillgängliga uppgifter, men dessa torde inskränka sig till sådana, som

stå att erhålla i första hand i mantalsuppgifterna, eller, därest sådana ej

föreligga, i äldre mantalslängd och i kyrkoböcker. De uppgifter, som i det

senare fallet kunna erhållas äro emellertid av gammalt datum och kunna sålunda

ej ens något så när motsvara den fordran på fullständiga uppgifter,

som mönstringsblanketten avser. För att emellertid i någon mån underlätta

pastors åliggande i nämnda avseende bör den myndighet, som kan tänkas

äga utsträckt kännedom örn sjöfolket, nämligen sjömanshusombudsmannen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

vid anfordran åläggas lämna de upplysningar, som erfordras. Då emellertid

blanketten innehåller en mångfald nya kolumner för personliga uppgifter,

jämfört med förutvarande »mönstringsanmälan», kan man ej förvänta sig

få dessa angivna, utan nöja sig med att få de äldre bestyrkta eller rättade

med ledning av sjömanshusregistret. Härmed är det egentliga ändamålet

vunnet med mönstringen, nämligen kontroll på sjömannens befintlighet vid

ungefärlig tid för mantalsskrivning och mönstring. Sjömanshusens anlitande

för mönstring är dock intet nytt, i det att enligt bestämmelserna i inskrivningsförordningen

angående mönstring vid sjömanshus denna omfattar all

marinens och flygvapnets beväring sålunda även till handelssjöfart inmönstrat

sjöfolk, varigenom denna kategori tillhörande värnpliktiga, som i annat

fall skulle vara mönstringsskyldiga äro befriade från mönstring såväl personligen

som genom mönstringsanmälan.

På grund av omständigheter, som ovan berörts, kan man rimligen ej begära

att utmönstrade sjöfarande skola kunna komma i tillfälle att erhålla

kännedom örn mönstringsföreskrifterna än mindre iakttaga att uppgöra och

insända däri angiven mönstringsuppgift enligt särskild mönstringsblankett.

De böra följaktligen befrias från denna skyldighet och vederbörande pastor

jämlikt 6 § avgiva uppgifterna såsom för uppgiftsskyldig, för vilken uppgift

icke kunnat införskaffas, är föreskrivet. Granskning och komplettering av

uppgifter för icke uppgiftsskyldigt sjöfolk bör i erforderlig utsträckning

verkställas genom vederbörande sjömanshusombudsmans försorg.

Chefen för försvarsstaben förklarar sig i princip icke hava något att erinra

mot nyssnämnda förslag att från mönstringsskyldighet undantaga sjöfarande.

Mot förslaget i vad det avser mönst ringsuppgifternas o mf

a tini n g ha en del erinringar framställts.

Statskontoret framhåller angelägenheten av att största möjliga begränsning

iakttages vid fastställandet av de detaljuppgifter, som skola lämnas,

med hänsyn till de säkerligen icke obetydliga kostnader, som ett bearbetande

av uppgiftsmaterialet kommer att draga.

Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms lån ifrågasätta, om

icke uppgifterna gjorts alltför omfattande, och uttala farhågor för att

på grund härav allmänheten icke kommer att fullgöra uppgiftsskyldigheten

med påföljd att mönstringsförfarandet icke kommer att leda till avsett resultat.

Länsstyrelserna i Stockholms och Skaraborgs län anse önskvärt, att uppgiftsskyldigheten

omfattar även undergången utbildning för luftskyddstjänst.

I åtskilliga yttranden föreslås åtgärder för säkerställande av den sekretess,

som under vissa förhållanden t. ex. sjukdom eller lyte hos uppgiftslämnaren

kan anses påkallad.

Sålunda anse cheferna för försvarsstaben och armén, att det bör medgivas

uppgiftsskyldig att avlämna blanketten i förseglat skick eller att direkt till

pastor avlämna sådana uppgifter, som äro av diskret natur.

Statens arbetsmarknadskommission förordar, att uppgiftslämnare icke

skall behöva å blanketten utsätta arten av förefintligt lyte eller sjukdom,

därest uppgift om lytet eller sjukdomen tidigare lämnats rullföringsbefälha
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

11

varén, eller att sådan uppgift i stället må lämnas i sluten försändelse, som

bifogas uppgiftsblanketten.

Domkapitlet i Uppsala uttalar sig för lämpligheten av att blanketten konstrueras

så, att densamma kan avlämnas eller skickas per post i förseglat

skick utan inneslutning i särskilt konvolut.

Behovet av uttryckligt stadgande angående i vilken ort mönstringsuppgift

skall ingivas understrykes i de yttranden, som

avgivits av statistiska centralbyrån, länsstyrelserna i Uppsala och Västmanlands

län samt domkapitlet i Växjö.

Statistiska centralbyrån anför:

Med hänsyn till påföljdsbestämmelsen vid uraktlåten mönstring och även

av andra skäl måste det anses angeläget, att för den uppgiftsskyldige rätta

tillhörighetsorten angives och likaså för pastor, som har att kontrollera, att

alla uppgifter inkommit. På grund härav bör i författningen utsägas, att en

var skall mönstra, antingen där han är mantalsskriven för år 1941, eller såsom

ett alternativ, där han är kyrkoskriven den 1 januari 1941.

Då avsikten synes vara, att i framtiden anknyta mönstringen till mantalsskrivningen,

kan från sådan utgångspunkt vara lämpligast, att mantalsskrivningsorten

får bliva tillhörighetsort. Det föreliggande förslagets egenskap att

utgöra ett engångsförfarande med pastor som granskningsmyndighet talar

dock starkt för att det andra alternativet, d. v. s. kyrkoskrivningsorten, lägges

till grund för mönstringen. Genom direkt jämförelse med församlingsboken

kan pastor då på enkelt sätt kontrollera, att alla uppgiftspliktiga inkommit

med anmälan.

Sistnämnda länsstyrelser och domkapitel föreslå, att mönstringsuppgift

skall avlämnas i den ort, där den uppgiftsskyldige är kyrkoskriven den 1

januari 1941.

Beträffande frågan örn vem som skall utföra granskningen

a v mönstring suppgifterna anföres i promemorian:

Bestyret med granskningen skall enligt förslaget åvila vederbörande pastor.

Då det icke ansetts lämpligt att för ändamålet tillskapa något nytt — statligt

eller kommunalt —■ organ, äro de enda tjänstemän, som i detta hänseende

kunna ifrågakomma, mantalsskrivningsförrättaren och pastor. Särskilt för

häradsskrivarna men även för kronouppbördstjänstemännen gäller emellertid,

att de under den tid granskningen enligt förslaget skall verkställas —

senare hälften av januari samt hela februari — redan ha en mycket stor arbetsbörda.

Rent tekniskt skulle också i många fall arbetsmaterialet, c:a 13,000

uppgifter i ett medelstort fögderi, bliva alltför vidlyftigt för att kunna tillfredsställande

bemästras. Häradsskrivaren torde dessutom i allmänhet icke

beträffande alla delar av fögderiet besitta sådan ingående orts- och personkännedom,

som pastor äger och som givetvis i hög grad underlättar granskningen.

Om granskningsskyldigheten däremot ålägges pastor, kan dennes

lokalkännedom utnyttjas, varigenom omgång med korrespondens o. dyl. ofta

kan undvikas. Ur synpunkten av granskningens effektivitet torde även en

sådan anordning vara att föredraga. Det kan icke bestridas, att förslagets genomförande

kommer att medföra en stark arbetsbelastning för prästerskapet.

Med hänsyn till de för landet i nuvarande läge mycket viktiga intressen, som

påkallat den särskilda mönstringen, torde dock betänkligheterna mot att

ålägga prästerskapet ifrågavarande granskning få vika.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Förslaget att mönstringsuppgifterna skola granskas av vederbörande pastor

har i stort sett lämnats utan erinran.

Styrelsen för svenska landskommunernas förbund ifrågasätter dock, huruvida

det icke vore lämpligare att anförtro granskningen av mönstringsuppgifterna

åt mantalsskrivningsförrättarna.

I ett par av de avgivna yttrandena förordas, att granskningsnämnderna

skola tagas i anspråk för det förberedande arbetet med uppgifternas granskning,

under det att enligt andra yttranden medverkan av granskningsnämnderna

icke skulle vara till gagn.

Så gott som samtliga domkapitel och några länsstyrelser betona det betänkliga

i att prästerna under ifrågavarande tid av året påläggas ytterligare

arbetsuppgifter, men det uttalas allmänt, att dessa betänkligheter måste vika

med hänsyn till de för landet viktiga intressen, som mönstringen avser att

tillgodose.

Vad angår granskningsskyldighetens omfattning andres

i promemorian:

Det åligger pastor att först och främst kontrollera att uppgifter inkommit

från samtliga uppgiftspliktiga. Vidare har pastor att granska de avgivna

uppgifterna och jämföra dem med mantalsuppgifterna och, där så i något

fall kan vara erforderligt, med mantalslängden och kyrkoböckerna. Pastor

skall därvid göra de rättelser av uppgifterna å mönstringsblanketten, vartill

anledning finnes. Granskningen bör i främsta rummet omfatta uppgifterna

örn namn, inskrivningsnummer, adress, familjeförhållanden och yrke. Beträffande

uppgifterna under punkterna 10, 11, 13—17 samt 22—26 å blanketten

torde däremot någon granskningsskyldighet icke böra ifrågakomma.

Å uppgiften införes uppslag i församlingsboken. Den under punkt 4 i arméchefens

förslag till instruktion för granskningsnämnderna omförmälda anteckningen

torde icke behöva vidtagas. För sådan uppgiftsskyldig, från vilken

uppgift icke kunnat införskaffas, skall pastor å mönstringsblankett införa

tillgängliga uppgifter.

Chefen för marinen, vilken såsom ovan nämnts ansett att de sjöfarande

böra vara undantagna från mönstringsskyldighet, föreslår att det skall åligga

pastor att införa uppgifter för å sjömanshus inskriven, som ej lämnat uppgift,

samt att sålunda upprättad uppgift därefter skall granskas av vederbörande

sjömanshusombudsman.

Omfattningen av den pastor åvilande granskningen och metoden härför

ha gjorts till föremål för erinringar i ett flertal yttranden, för vilka ej här

torde behöva närmare redogöras.

Ur statistiska centralbyråns och centralstyrelsens för allmänna svenska

prästföreningen yttranden må anföras följande.

Statistiska centralbyrån anför:

Ordalydelsen i förslagets 6 § ger vid handen, att granskningens tyngdpunkt

är avsedd att förläggas till jämförelsen med mantalsuppgifterna. Ifrågavarande

förhållande kommer också till uttryck i den allmänna motiveringen,

där det utsäges, att pastor har att granska de avgivna uppgifterna och

jämföra dem med mantalsuppgifterna och, där så i något fall kan

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

13

vara erforderligt, med mantalslängden och kyrkoböckerna. Anledningen

härtill torde i främsta rummet vara behovet av att för kontroll och

rättelse tillgodoföra mönstringsblanketterna de granskade och rättade uppgifter

om yrke, näringsfång och anställning, som ingå å mantalsblanketterna.

Man kan emellertid i detta sammanhang icke förbise, att mantalsuppgifternas

utnyttjande för det avsedda ändamålet minskas till sin effekt i samma

mån, man avlägsnar sig från tidpunkten för deras avgivande. Flertalet

mantalsblanketter äro avlämnade under oktober och början av november,

och uppgifterna gälla ställningen vid denna punkt. Mönstringsuppgiften

skall enligt förslagets 1 § avse den 1 januari 1941. Man har att räkna med

att under mellanliggande tid åtskilliga tillståndsändringar inträtt, såsom i

fråga om familjeförhållanden, civilstånd, yrke och adresser. Någon garanti

för att efter avslutandet av granskningsnämndernas verksamhet tillkomna

ändringar av antytt slag komma att införas å själva mantalsuppgifterna har

man icke, medan däremot i församlingsbok och mantalslängd ändringar av

detta slag, örn man frånser sådana, som gälla yrket, komma att iakttagas.

När vid jämförelsen mellan mönstrings- och mantalsuppgift en skiljaktig

uppgift påträffas, kan denna likaväl bero på en reell förändring som på en

felaktighet vid uppgiftslämnandet (yrkesväxling kan t. ex. ha ägt rum), vilket

förhållande skapar osäkerhet för granskningsmyndigheten.

Ur sådan synpunkt synes, i varje fall beträffande uppgifter, som avse

namn, födelsedata, civilstånd och familjeförhållanden, mera vara att vinna

på, att mönstringsuppgiften i första hand jämföres med församlingsboken,

medan mantalsuppgifterna utnyttjas huvudsakligen för att komplettera

ofullständiga uppgifter angående yrke, näringsfång och anställning å mönstringsblanketten.

Ett ytterligare skäl härtill är, att, även örn man förutsätter

en effektiv verksamhet från flertalet granskningsnämnders sida, uppgifterna

om namn m. m. i församlingsboken torde vara tillförlitligare än

motsvarande uppgifter å mantalsblanketterna. Den individuella jämförelsen^

mellan mönstringsuppgiften och församlingsboken synes ändock bliva

ofrånkomlig att företaga med hänsyn till bestämmelserna i förslagets 8 §.

Centralstyrelsen för allmänna svenska prästföreningen yttrar bland annat:
Någon

särskild föreskrift angående tiden för mantalslängdens avlämnande

till pastor finnes icke i förslaget. Då i förordningen om mantalsskrivning

är stadgat, att mantalslängden skall avlämnas den 9 februari eller efter

av Konungens befallningshavande medgivet anstånd senast den 23 februari,

ävensom att pastor inom tio dagar efter det längden avlämnats till

honom, skall återställa densamma till mantalsskrivningsförrättaren, är det

tydligt, att mantalslängden icke under hela den tid, pastor har till sitt förfogande

för granskningen av mönstringsuppgifterna, är för pastor tillgänglig

och att mantalslängden då icke av honom kan utnyttjas för granskningen.

Antingen bör ordet »mantalslängden» utgå eller också särskilda föreskrifter

utfärdas örn mantalslängdens tillhandahållande för pastor.

Beträffande de rättelser, som enligt samma paragraf skola verkställas å

mönstringsuppgifterna, torde nog närmare bestämmelser, åtminstone som

vägledning, vara erforderliga. Enligt P. M. bör granskningen i främsta rummet

omfatta uppgifterna örn namn, inskrivningsnummer, adress, familjeförhållanden

och yrke. Därest uppgifterna beträffande yrke och adress äro

olika i mantals- och mönstringsuppgifterna, vilken uppgift skall äga vitsord?

Här kan kyrkoboken icke fälla utslaget, då ändring i yrke endast undantagsvis

kommer till pastors kännedom och då adressen kan hava ändrats,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 68.

t. o. m. sedan den senaste uppgiften lämnades, utan att pastor därom erhållit

kännedom. Beträffande uppgifterna örn familjeförhållandena, särskilt

om antalet barn under 16 år, måste påpekas, att, då det gäller utomäktenskapliga

barn, pastor icke kan granska denna uppgift, enär anteckning om

faderskap av sådana barn enligt lag endast föres i kyrkoboken för den församling,

där fadern var kyrkoskriven vid barnets födelse, men icke i de

församlingar, dit han sedan flyttat. Beträffande uppgifterna om namn, civilstånd,

födelsetid och -ort kan, därest dessa uppgifter icke äro i överensstämmelse

med kyrkoböckernas, i många fall krävas en ganska omfattande

och tidsödande skriftväxling med olika pastorsämbeten för att få fastslaget

den riktiga uppgiften. För att få de riktiga uppgifterna lämnade till mönstringen

äro två alternativ tänkbara. I samband med folkräkningen skall

nämligen, därest uppgifterna å mantalsuppgifterna icke överensstämma med

kyrkobokens, noggrann undersökning av pastor verkställas för att få fram

den riktiga uppgiften. Skall granskningen av mönstringsuppgifterna ske

efter det att arbetet med folkräkningen avslutats, föreligga inga svårigheter

med rättelsen av dessa uppgifter, då dessa uppgifter redan äro klara

i och med folkräkningsuppgifterna. Skall däremot granskningen av mönstringsuppgifterna

verkställas före avslutandet av folkräkningen, torde det

icke vara möjligt att inom den korta tid, som står till buds härför, få i

mönstringsuppgifterna införda samtliga rättelser. Då dessa emellertid skola

införas i mantalsuppgifterna, skulle det utan större olägenhet för pastor

kunna ordnas så, att å ett särskilt register de rättelser, som icke å mönstringsuppgifterna

kunnat införas, antecknades och översändes till rullföringsbefälhavaren,

resp. länsarbetsnämnden, så snart arbetet med folkräkningen

slutförts.

I fråga om tiden för möns t ringsuppgifternas insändande

till vederbörande efter verkställd granskning och

därmed sammanhängande frågor göras i åtskilliga av de avgivna yttrandena

invändningar mot de föreslagna bestämmelserna.

Styrelsen för föreningen Sveriges städers kronouppbördstjänstemän anför:
För

mantalsskrivningsförrättarna blir det svårt att få avstå mantalsuppgifterna

redan den 15 januari. Mantalslängdema bruka nämligen inte vid

denna tid vara fullt tillskrivna i städerna. För att komma till rätta med

denna besvärlighet, synes den utvägen ligga till hands, att mantalsskrivningsförrättaren

träffar avtal med pastor om successivt avstående av uppgifterna.

För pastors granskningsarbete är det väl knappast nödvändigt att

disponera hela uppgiftsmateiäalet på en gång den 15 januari. Viktigast synes

vara, att pastor i god tid den 15 januari får tillräckligt med material för

att på betryggande sätt kunna påbörja och fullgöra sitt arbete. Styrelsen

anser sig därför kunna tillstyrka det i promemorian gjorda förslaget, örn i

motiveringen till detta lämnas anvisning på nyssnämnda praktiska förfaringssätt

vid avlämnandet av mantalsuppgifterna till pastor.

Länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår framflyttande av tiden för mantalsuppgifternas

avlämnande till pastor åtminstone till den 20 januari 1941.

Länsstyrelsen i Västmanlands län samt domkapitlen i Västerås och Karlstad

förorda en framflyttning av tiden för mönstringsuppgifternas insändande

till den 15 mars 1940.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

15

Domkapitlen i Linköping, Strängnäs och Göteborg föreslå, att tidpunkten

för avlämnandet av uppgifter för folkräkningen framflyttas till den 1 maj

1941.

Centralstyrelsen för allmänna svenska prästföreningen anför:

Enligt statistiska centralbyråns cirkulär angående den allmänna folkräkningen

i riket den 31 december 1940 skola utdragen ur församlingsboken

m. m. jämte därtill hörande sammandrag av summorna, ävensom utdraget

ur boken över obefintliga, insändas till centralbyrån senast den 15 mars

1941, dock att, därest på grund av särskilda omständigheter svårigheter möta

att inom den föreskrivna tiden insända uppgifterna, efter framställning

till centralbyrån anstånd kan medgivas intill den 15 påföljande april. Här

föreligger enligt centralstyrelsens uppfattning en absolut nödvändighet, att

antingen tiden för folkräkningsuppgifternas avlämnande generellt för alla

pastorat framflyttas minst en månad eller tiden för mönstringsuppgifternas

granskning ifastställes till 1 å 1 V2 månad efter det tiden för mantalsuppgifternas

avlämnande utgått. En sådan bestämmelse är så mycket mer erforderlig,

som den av statsmedel utlovade ersättningen till kyrkobokförare

för av 1940 års allmänna folkräkning föranlett arbete å 1 krona för varje

påbörjat 100-tal av de å utdragen slutligt redovisade personerna utgår endast

under förutsättning, att nämnda utdrag inom av statistiska centralbyrån föreskriven

tid översänts till ämbetsverket.

Domkapitlet i Skara framför liknande synpunkter.

Statistiska centralbyrån förklarar i sitt yttrande, att ämbetsverket under

föreliggande omständigheter är berett att medgiva viss jämkning i fråga örn

tidpunkten för de för folkräkningen erforderliga uppgifternas insändande.

Vad angår frågan örn mönstringsblan keit fernäs tillhandahållande

och uppgifternas insamlande ha framställts

vissa anmärkningar mot förslaget.

Domkapitlen i Linköping och Skara samt centralstyrelsen för allmänna

svenska prästföreningen framhålla lämpligheten av att i förordningen uttryckligen

stadgas skyldighet för vederbörande befäl att insamla och inom

behörig tid till pastorsämbetena i hemorterna översända mönstringsuppgifter

för till värnplikts- eller beredskapst jäns! inkallade och betona i detta

sammanhang, att det för pastor är av synnerligen stor vikt, att dessa uppgifter

komma honom tillhanda i god tid, så att han icke beträffande ifrågavarande

uppgiftspliktiga i onödan vidtager åtgärder för erhållande av felande

uppgifter.

Statens industrikommission påpekar, att i förslaget bestämmelser saknas

angående påföljd för det fall att fastighetsägare eller den hans egendom brukar

eller förestår icke fullgör sina skyldigheter med avseende å mönstringsuppgifternas

insamlande.

Beträffande sättet för mönstringens kungörande framhålla

flertalet av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna, att kostnaderna

för kungörande på sätt i förslaget angivits bliva betydliga och större

än som är behövligt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 68.

Beträffande Stockholm och Göteborg anföres i promemorian

följande.

För Stockholm och Göteborg har beträffande ordningen för uppgifternas

ingivande samt granskningen av desamma förutsatts att särskilda bestämmelser

skola gälla. Granskningen av uppgifterna torde böra anförtros i

Stockholm åt mantalsavdelningen inom Överståthållarämbetet för skatteärenden

samt i Göteborg åt mantalskontoret. Det torde få överlåtas åt Kungl.

Maja att meddela närmare föreskrifter härom.

Överståthållarämbetet och mantalsdirektören i Göteborg ha i sina yttranden

angivit riktlinjerna för de särskilda bestämmelser, som beträffande

mönstringen erfordras för Stockholm respektive Göteborg.

I fråga örn kostnaderna för förfarandet anföres i promemorian,

att kostnaderna för tryckning och distribution av mönstringsblanketter

samt för kungörelsernas införande i ortstidning syntes böra bestridas av

statsmedel. Det torde möjligen visa sig påkallat att i församlingar, där arbetet

med granskningen blivit mera omfattande, bereda pastor någon ersättning

av allmänna medel för bestyret.

Statskontoret beräknar, att mönstringsblanketten behöver tryckas i en upplaga

på omkring 4,500,000 exemplar. Ämbetsverkets tryckerikonsulent uppskattar

kostnaderna härför till 22,500 kronor.

I övervägande antalet av de avgivna yttrandena framhålles såsom nödvändigt,

att medel ställas till förfogande för prästerskapets anlitande av erforderlig

skrivhjälp.

I de flesta av de yttranden, som beröra denna fråga, anses detta böra ske

i form av ersättning till vederbörande pastor, därvid i allmänhet framhålles,

att någon åtskillnad icke hör göras mellan olika församlingar, allt eftersom

granskningen varit mera eller mindre omfattande, utan att ersättning bör

utgå till alla pastorer efter samma grund.

Statskontoret ifrågasätter emellertid, om icke pastor i stället borde utrustas

med erforderligt biträde, och länsstyrelsen i Kristianstads län anser, att ersättning

för arbetet med granskningen icke bör utgå till pastor utan direkt

till biträde, som för ändamålet anlitats.

Vad angår ersättningens storlek har under remissen framkommit en mångfald

förslag.

Sålunda finner domkapitlet i Luleå enligt verkställda beräkningar, att en

ersättning av 15 öre per mönstringsskyldig ej kan anses oskälig.

Domkapitlet i Linköping och centralstyrelsen för allmänna svenska prästföreningen

anse ersättningen icke böra sättas lägre än till 6 öre för varje

granskad uppgift och domkapitlet i Växjö finner ersättningen böra bestämmas

till 5 kronor för värjo hundratal uppgifter.

Centralstyrelsen för allmänna svenska prästföreningen anser att, då nära

en tredjedel av rikets befolkning är uppgiftsskyldig, som grund för beräkning

av ersättningen kunde läggas församlingens folkmängd och att ersättningen

i så fall borde bestämmas till 2 öre per invånare. Med hänsyn till de

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 68.

17

stora pastoraten, där flera tusen mönstringsblanketter skola granskas, kunde

denna beräkningsgrund t. o. m. vara att föredraga, då därigenom ett tidsödande

arbete med räkningen av blanketterna undvekes.

Domkapitlet i Lund föreslår, att ersättningen bestämmes till lägst 2 kronor

för varje fullt hundratal invånare inom församlingen enligt sista folkmängdsuppgiften

till statistiska centralbyrån.

I så gott som alla yttranden, som beröra frågan om ersättning åt prästerskapet

för bestyret med mönstringen, förutsättes att sådan ersättning skall

utgå av statsmedel.

Statskontoret är emellertid av annan mening och anför, att då å pastorsexpedition

redan befintliga biträden torde komma att utnyttjas för bär ifrågavarande

arbetsuppgifter och då kostnaderna för avlöning åt dessa biträden

bestridas av vederbörande församling, övervägande skäl synas tala för att de

kyrkliga kommunerna åläggas tillhandahålla jämväl dylik tillfällig förstärk - ningspersonal.

Av skäl, som anförts i proposition nr 31 till årets urtima riksdag, har det Departementsvisat

sig olämpligt att innevarande år anordna mönstring i vanlig ordning. Zeferi.

Med hänsyn till nödvändigheten att skapa ett fast underlag för en planerad

omläggning av de värnpliktigas rullföring och redovisning synes det emellertid

angeläget att så snart ske kan under starkare kontroll än det vanliga

mönstringsförfarandet medgiver införskaffa vissa uppgifter beträffande de

värnpliktiga. Berörda omläggning syftar till att möjliggöra en krigsplacering

av de värnpliktiga under hänsynstagande i möjligaste mån till vars och ens

särskilda kvalifikationer och kommer att medföra ett frångående av det hittillsvarande

summariska inkallelseförfarandet årsklassvis. Även ur civil beredskapssynpunkt

synes det eftersträvansvärt att beträffande vissa kategorier

av medborgare äga tillgång till uppgifter, nödvändiga för planerandet

av deras tagande i anspråk för det allmänna. Enär ifrågavarande för den

militära och civila beredskapen erforderliga uppgifter innevarande år icke

synas kunna inhämtas annorledes än genom anordnande av en särskild mönstring,

vill jag ansluta mig till förslaget att anordna en sådan.

Då den utsträckning av uppgiftsskyldigheten till ynglingar under värnpliktsåldern,

som förslaget innebär, i väsentlig mån motiverats av hänsyn till

bestämmelserna om tjänsteplikt för ungdom, synes åldersgränsen för uppgiftsskyldighetens

inträde böra fastställas så, att den sammanfaller med den

i tjänstepliktslagen angivna minimiåldern. Ehuru maximiåldern för den allmänna

tjänsteplikten är 70 år, torde för närvarande icke finnas anledning

att infordra uppgifter beträffande dem, som äro födda tidigare än år 1881. I

fråga örn krigsmaktens fast anställda personal synas övervägande skäl tala

för att icke undantaga denna från uppgiftsskyldighet. Däremot synes det

motiverat att på sätt chefen för marinen förordat medgiva sådant Undantag

för dem som äro inskrivna å sjömanshus och som vid den tidpunkt, uppgiften

skall avse, äro inmönstrade till sjöfart. I många fall torde det näm
Bilxang

till urtima riksdagens protokoll 1910. 1 sami. Nr 68.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 68.

ligen stöta på oöverkomliga svårigheter såväl för de sjöfarande själva att i

vanlig ordning avlämna mönstringsblankett som för pastor att efter föreläggande

införskaffa sådan.

De invändningar som gjorts beträffande mönstringsuppgifternas omfattning

äro enligt min mening icke av beskaffenhet att böra föranleda ett frångående

av vad härutinnan föreslagits av chefen för armén i samråd med

statens arbetsmarknadskommission och statens industrikommission.

Enligt vad jag erfarit är det meningen, att de uppgifter, vartill motsvarighet

redan finnes på hittills gällande mönstringsanmälan och på värnpliktskorten,

skola bearbetas vid rullföringsexpeditionerna på samma sätt som vid en vanlig

mönstring. Efter hand som denna bearbetning avslutats skola mönstringsblanketterna

tillsammans med vederbörliga dubblettkort översändas till respektive

truppförband. Med ledning av dubblettkortens uppgifter främst angående

militär utbildning och användbarhet men under vederbörligt hänsynstagande

även till uppgifterna örn civilt yrke, skolor, kurser, avlagda examina

och språkkunskaper samt till motorkunnighet och de ytterligare uppgifter som

den värnpliktige själv ansett vara av värde för den militära tjänstbarheten

göres centralt inom truppförbandet en uppdelning av värnpliktsbeståndet till

de olika underavdelningarna och till reserver. Efter denna fördelning skola

blanketterna förvaras beträffande varje underavdelning för sig. Underavdelningen

får sålunda på detta sätt en direkt tillgång till väsentliga data för

de värnpliktiga, som skola ingå i förbandet, varigenom dettas inre personalorganisation

kan utformas under erforderligt hänsynstagande till vars och

ens särskilda förutsättningar för olika uppgifter. Underlag har också genom

måttuppgifterna skapats för fördelning till underavdelningarna från centrala

förråd av utrustningspersedlar i lämplig storleksordning. Uppgifterna

angående innehav av vapen, fordon, motorbåtar och hundar avse icke en

inventering av dessa olika bestånd. De avse fastmer att underlätta för befälet

att i sammanställning med övriga uppgifter skapa underlag för en riktig

placering av den värnpliktige. Genom den successiva bearbetningen av uppgifterna

torde svårigheter att bemästra materialet undanröjas. Hela uppläggningen

sammanhänger emellertid intimt med de inledningsvis anförda planerna

på en mekanisering av uppgifternas bearbetning och den centrala statistiken.

I det remitterade förslaget har icke upptagits något stadgande om ansvar

för den som lämnar oriktiga uppgifter vid mönstringen.

Med hänsyn till vikten av att det genom mönstringen hopbragta materialet

är såvitt möjligt fullständigt och riktigt har jag ansett lämpligt, att i förordningen

stadgas ansvar för uppgiftspliktig, som mot bättre vetande lämnar

oriktigt meddelande rörande namn eller annat förhållande. Jag anser

även bötespåföljd böra stadgas för fastighetsägare eller den i hans ställe är,

som uraktlåter att fullgöra vad honom åligger med avseende å mönstringsblanketters

insamlande och avlämnande till pastor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 68.

19

I några yttranden har framhållits vikten av att uppgiftsskyldighetens fullgörande

anknytes till ett bestämt hemortsbegrepp. För undvikande av all

tveksamhet angående var uppgiftsskyldigheten skall fullgöras och icke minst

med hänsyn till bestämmelserna om påföljd vid försummelse att i behörig

ordning avlämna uppgift anser jag för min del en uttrycklig bestämmelse i

detta avseende erforderlig. Visserligen åligger enligt förslaget uppgiftsskyldighet

varje svensk man av viss ålder, som är mantalsskriven här i riket för

år 1941, och det ligger på den grund närmast till hands att anknyta uppgiftsskyldigheten

till mantalsskrivningsorten. Mantalsskrivningen är emellertid

ännu icke avslutad vid den tid då mönstringsuppgifterna skola avlämnas, och

en uppgiftspliktigs mantalsskrivningsort kan därför då vara oviss. Enligt

förslaget skall det åligga pastor att kontrollera, att uppgifter inkommit från

samtliga uppgiftsskyldiga inom kyrkobokföringsdistriktet. Denne äger tillgång

till mantalslängden endast några dagar och detta först i februari månad.

Jag anser därför mest praktiskt, att uppgift avlämnas i den ort, där

vederbörande är kyrkobokförd vid årsskiftet. Även för de uppgiftsskyldiga

torde en sådan ordning vara lämpligast.

I fråga om förslaget att ålägga pastorsämbetena bestyret med granskningen

av mönstringsuppgifterna och upprättande i vissa fall av sådana uppgifter

har i stort sett icke gjorts någon erinran och för egen del ansluter jag mig

till vad sålunda föreslagits. Såsom chefen för marinen anfört torde det

emellertid för vinnande av möjligast fullständiga uppgifter beträffande å sjömanshus

inskrivna, vilka icke själva lämnat uppgift, vara lämpligt, att de

beträffande dem genom pastorsämbetenas försorg upprättade mönstringsuppgifterna

granskas å vederbörande sjömanshus.

Beträffande omfattningen av pastors granskning och metoden därför vill

jag anföra följande.

Det är självfallet, att pastors granskning icke kan avse andra förhållanden

än sådana som framgå av de handlingar, som skola av honom användas vid

granskningens verkställande. Intyg om granskningen innebär således intet

garanterande av uppgifternas riktighet i och för sig.

Från militär synpunkt önskas, att en motläsning av mönstringsblanketternas

uppgifter främst örn namn, födelsetid, adress och yrke mot mantalsuppgifternas

motsvarande uppgifter kommer till stånd och att överensstämmelse

mellan dessa handlingar vinnes. Någon granskning av de militära

uppgifterna sättes icke i fråga. Uppgifterna örn familjeförhållanden hava

tillkommit ur tjänstepliktssynpunkt. Dessa uppgifter skola granskas och

bör i mönstringsblanketten anmärkas vad församlingsboken härutinnan utvisar,

därest blanketten innehåller andra uppgifter.

Enligt departementsförslaget skall pastor vid granskningen av mönstringsuppgifterna

göra rättelser, som föranledas av jämförelse med, bland annat,

mantalslängden. Pastor erhåller emellertid i regel icke mantalslängden från

häradsskrivaren (magistraten) förrän i februari månad och får jämlikt förordningen

angående mantalsskrivning, gil, icke behålla densamma mer än

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

tio dagar. Att på denna korta tid granska mantalslängden och dessutom

mönstringsuppgifterna torde i många församlingar knappast vara möjligt.

Ej heller torde det låta sig göra att utöver den tid, som nyss nämnts, ställa

mantalslängden till pastors förfogande. Det synes mig därför vara mest ändamålsenligt

att mönstringsuppgiften, särskilt vad avser namn, civilstånd

och familjeförhållanden, i första hand jämföres med församlingsboken och

i andra hand med mantalsuppgifterna, vilka huvudsakligen torde böra utnyttjas

för att komplettera ofullständiga uppgifter angående yrke, näringsfång

och anställning.

Sjömanshusombudsmans granskning torde böra omfatta, förutom anteckningar

örn inskrivning å sjömanshuset och registernummer, yrke och utbildning.

Beträffande tidpunkten för mantalsuppgifternas överlämnande till pastor

förordar jag, att densamma bestämmes till senast den 25 januari 1941, detta

med hänsyn till att det på sina håll torde ställa sig olägligt för mantalsskrivningsförrättare

att redan den 15 januari överlämna mantalsuppgifterna. På

grund av andra pastor åvilande bestyr torde denne endast undantagsvis

medhinna att före den 25 januari verkställa granskningen av mönstringsuppgifterna.

Den föreslagna framflyttningen av tidpunkten för mantalsuppgifternas

överlämnande torde därför icke vara av betydelse för granskningsarbetets

rationella bedrivande, särskilt som pastor är oförhindrad att

omedelbart efter den 15 januari, då mönstringsuppgifterna senast skola vara

avlämnade, vidtaga de åtgärder, som böra föregå granskningen, såsom sortering

av blanketterna i lämplig ordningsföljd och infordrande av felande

uppgifter.

I åtskilliga yttranden har framhållits nödvändigheten av att antingen tidpunkten

för mönstringsuppgifternas översändande efter verkställd granskning

eller ock tidpunkten för insändandet till statistiska centralbyrån av

vissa uppgifter för 1940 års folkräkning framflyttas. Enligt av centralbyrån

meddelade bestämmelser skola utdrag ur församlingsboken m. m. jämte därtill

hörande sammandrag ävensom utdrag ur boken över obefintliga insändas

till ämbetsverket senast den 15 mars 1941. Där på grund av särskilda

omständigheter svårigheter möta att inom den föreskrivna tiden insända

uppgifterna, kan efter framställning till statistiska centralbyrån anstånd härmed

medgivas intill den 15 påföljande april. Det synes angeläget, att mönstringsuppgifternas

granskning och översändande till de militära myndigheterna

äger rum så snart ske kan. Enligt vad jag inhämtat torde emellertid

hinder icke möta att framflytta tidpunkten för insändande till centralbyrån

av de för folkräkningen erforderliga uppgifterna en eller annan månad. Vid

sådant förhållande torde någon jämkning icke behöva vidtagas med avseende

å tidpunkten för mönstringsuppgifternas översändande efter verkställd

granskning.

Den tid, inom vilken sjömanshusombudsman skall efter verkställd granskning

återställa till honom överlämnade mönstringsuppgifter, torde få fastställas

i samband med de bestämmelser om granskningens fullgörande, som

skola av Kungl. Majit meddelas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

21

Beträffande frågan om mönstringsblanketternas tillhandahållande och

uppgifternas mottagande anser jag för min del, att bestyret härmed bör uppdragas

åt pastor ensam. Självfallet böra de kommunala myndigheterna på

allt sätt underlätta pastors arbete härutinnan. Ingen kommunal myndighet

torde heller ställa sig avvisande, om den av pastor anmodas att medverka

till ett praktiskt ordnande av mönstringsförfarandet. Den uppgiftsskyldige

torde böra tillerkännas rätt att, om han så önskar, avlämna uppgiften i slutet

konvolut.

I några yttranden har framhållits lämpligheten av att i förordningen uttryckligen

stadgas skyldighet för vederbörande militära befäl att insamla

och till pastorsämbetena i hemorterna översända mönstringsuppgifter för

till värnpliktstjänstgöring inkallade uppgiftspliktiga. För egen del biträder

jag denna mening. Enligt vad jag inhämtat möter ur militär synpunkt ej

heller något hinder härför.

I fråga om sättet för mönstringens kungörande har i flertalet av de avgivna

yttrandena framhållits, att kostnaderna för kungörande på det i promemorian

föreslagna sättet bliva onödigt stora. I enlighet med vad som förordats

i några yttranden föreslår jag, att länsstyrelserna åläggas att ombestyra

kungörandet av mönstringen. Ett sådant kungörelseförfarande torde

kunna bliva lika effektivt som det i departementsförslaget angivna. Jag förutsätter,

att bestämmelserna om den särskilda mönstringen även komma att

bekantgöras genom meddelanden i radio.

I åtskilliga yttranden har det framhållits såsom nödvändigt, att ersättning

tillerkännes kyrkobokförarna för deras bestyr med mönstringen, så att de

kunna anlita erforderlig skrivhjälp. Jag finner för min del rimligt, att då

kyrkobokförarna, såsom här föreslås, åläggas särskilda arbetsuppgifter, någon

ersättning härför tillerkännes dem, särskilt som arbetet med granskningen

av mönstringsuppgifterna måste utföras under en tid, som på grund

av prästerskapets övriga åligganden är arbetstyngd. Vid ersättningens bestämmande

torde någon åtskillnad icke böra göras mellan olika församlingar,

allt eftersom granskningen varit mer eller mindre omfattande och besvärlig.

Vad angår ersättningens storlek finner jag densamma skäligen kunna bestämmas

till 2 kronor för varje fullt hundratal invånare inom församlingen

enligt den till statistiska centralbyrån senast avlämnade uppgiften angående

folkmängden, vilket motsvarar en ersättning av c:a 6 öre för varje granskad

uppgift. En dylik beräkningsgrund synes vara att föredraga ur kontrollsynpunkt.

Ersättningen synes böra utbetalas till vederbörande pastor. I Stockholm

och Göteborg torde ersättningen böra tillfalla staden. Då mönstringen

avser att tillgodose rent statliga intressen, torde ersättningen böra utgå av

statsmedel.

Kostnaderna för tryckning av blanketter och mönstringens kungörande

böra självfallet utgå av statsmedel.

De med mönstringsförfarandet förenade kostnaderna torde kunna beräknas

till 155,000 kronor, varav kostnad för tryckning av blanketter 23,000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 68.

kronor, kostnad för mönstringens kungörande 7,000 kronor och ersättning

till kyrkobokförare 125,000 kronor.

För täckande av kostnaderna torde böra anvisas ett särskilt anslag under

fjärde huvudtiteln a tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår.

Förslag härom torde senare få anmälas av chefen för försvarsdepartementet.

I överensstämmelse med vad jag i det föregående anfört har det vid promemorian

fogade författningsförslaget undergått överarbetning inom finansdepartementet.

Bestämmelserna om ändrad tid för översändande av mantalsuppgifterna

till pastor ha ansetts böra meddelas i en särskild förordning angående

ändrad lydelse av 10 § förordningen den 26 april 1940 med särskilda

bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1941 i anledning av folkräkningen

den 31 december 1940. Beträffande förordningen angående särskild

mönstring för år 1941 i övrigt hava i redaktionellt avseende vidtagits

vissa ändringar, för vilka icke här torde behöva närmare redogöras. I rubriken

har »mönstring» ansetts böra ändras till »beredskapsmönstring».

De föreslagna bestämmelserna synas böra träda i kraft snarast möjligt.

Under hänvisning till vad jag nu anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels antaga förenämnda förslag till

l:o) förordning angående särskild beredskapsmönstring för

år 1941, och

2:o) förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen

den 26 april 1940 (nr 264) med särskilda bestämmelser

rörande mantalsskrivningen för år 1941 i anledning avfolkräkningen

den 31 december 1940,

dels ock medgiva, att de med det föreslagna mönstringsförfarandet

förenade kostnaderna må utgå av statsmedel i

huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig i det föregående

anförts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 68.

23

Bilaga A.

Till KONUNGEN.

I chefens för armén underdåniga skrivelse den 11 september 1940, nr 34: 1,

bär framställning gjorts angående sådana åtgärder att den ordinarie mönstringen

enligt § 32 värnpliktslagen innevarande år inställdes. Samtidigt anmäldes

att undersökning pågick angående möjligheten att kombinera mönstringen

med mantalsskrivningen, vilket innevarande år syntes särskilt eftersträvansvärt

med hänsyn dels till nödvändigheten att skapa ett fast underlag

för den planerade omläggningen av de värnpliktigas rullföring och redovisning,

dels till de möjligheter, som årets folkräkning i förening med skriftliga

mantalsuppgifter inom hela riket erbjöde i detta hänseende.

Sedan berörda undersökning i samarbete mellan arméstaben samt industrioch

arbetsmarknadskommissionerna nu i huvudsak slutförts får jag i underdånighet

i detta ärende, som nära berör även näringslivets intressen, ytterligare

anföra följande.

Kontrollen över de värnpliktigas yrkes- och adressförändringar är för närvarande

ordnad på följande sätt:

1. Flyttning från en församling till en annan skall av pastorsämbete (mantalsintendent)

anmälas till rullföringsbefälhavare (inskrivningsförordningen

§ 90).

2. Värnpliktig skall årligen ingiva mönstringsanmälan (§§ 125—132), varvid

även skall lämnas uppgift om yrke.

3. Värnpliktig skall dessutom vid inträffande adressförändring insända

adressanmälan (§ 133).

Effektiviteten av detta kontrollsystem har i flera hänseenden visat sig

mindre tillfredsställande. Pastorsämbetenas flgttningsuppgifter inkomma ofta

försenade och ge dessutom ingen upplysning om flyttningar inom församlingen

eller om adressförändringar utan samband med ändring i kyrkobokföringsort.

Mönstringsanmälan försummas ofta, kanske mest av glömska, då

ingen lokal myndighet har att svara för insamlingen av dessa uppgifter.

Vad slutligen adressanmälningar angår, torde det mer vara undantag än

regel att en värnpliktig fullgör denna skyldighet.

Olägenheterna av den ofullständiga adresskontrollen bär särskilt framträtt

i samband med den omläggning av systemet för de värnpliktigas inkallelse,

som under senare tid genomförts. Det tidigare tillämpade systemet med inkallelse

genom offentliga kungörelser har alltmera frångåtts, dels därför att

det med nuvarande specialisering visat sig mindre lämpligt att inkalla hela

årsklasser på en gång och dels därför att det av politiska hänsyn ofta kan

vara olämpligt att offentliggöra inkallelsernas omfattning. I stället har man

övergått till ett system med personliga inkallelser, vilket förutsätter, att varje

värnpliktig utan tidsutdräkt kan nås av en till honom utsänd personlig order.

Erfarenheterna från det senaste året ha visat, att detta system ej fungerar

friktionsfritt. I genomsnitt synas 10 procent av de utsända inkallelserna återkomma

såsom obeställbara. Efter en period av normala förhållanden är det

sannolikt att procenttalet obeställbara inkallelseorder blir ännu högre. För

att avhjälpa dessa brister behövs dels en omläggning av mönstringsförfarandet,

dels ett effektivare system för redovisning av sådana adressförändringar, som

inträda mellan mönstringarna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 68.

A. Mönstringen.

Den största bristen i det nuvarande systemet är, att ingen preventiv kontroll

utövas mot försumliga uppgiftslämnare. Efterräkningen för glömska

eller försumlighet kommer i form av böter (»mönstringsfemman»), men

härmed avhjälpes icke de brister i rullföringen, som uppstått genom att

mönstringsuppgifterna ej inkommit i tid eller varit ofullständiga. Mönstringen

bör därför så anordnas, att försumliga uppgiftslämnare i tid få påminnelse

om mönstringsskyldigheten. Detta kan lämpligast ordnas så att

mönstringen kombineras med mantalsskrivningen. Varje värnpliktig bör

därför åläggas att avlämna ifylld mönstringsblankett som bilaga till mantalsuppgiften

för det hushåll han tillhör. De personer, sorn handha nisamlingen

av mantalsuppgifterna (husägare, kommunalombud), böra åläggas

att kontrollera, att mönstringsuppgiften avlämnas för nyssnämnda individer

samt att blanketterna äro fullständigt ifyllda. Mönstringsuppgifterna

böra därefter så snart ske kan insändas till rullföringsmyndigheterna genom

försorg av granskningsnämnd. I samband härmed bör därför fastställas,

att jämlikt § 7 i Kungl, förordningen den 26 april 1940 (nr 264) bildade

granskningsnämnder dels göras permanenta, dels åläggas verkställa granskning

av att samtliga mönstringsskyldiga insänt mönstringsblanketter och

att dessa äro riktigt och fullständigt ifyllda. Granskningsnämnden bör jämväl

införskaffa mönstringsuppgifter, som icke inkommit i fastställd ordning.

En svårighet med detta system är, att de personer, som handhava insamlingen

av mantalsuppgifterna, icke äga möjlighet kontrollera vilka individer,

som äro mönstringsskyldiga enligt nu gällande grunder. Det har därför

synts erforderligt att fastställa enklare regler för mönstringsskyldigheten.

Sålunda bör nämnda skyldighet i första hand åligga alla manliga individer,

som äro i värnpliktsåldern. En sådan anordning innebär att mönstringsuppgifter

komma gransteningsnämnderna tillhanda jämväl för frikallade

och eljest icke mönstringsskyldiga. Granskningsnämnderna äga emellertid

möjlighet att genom jämförelse med kyrkoböckerna avgöra vilka uppgiftslämnare,

som äro värnpliktiga och för vilka mönstringsuppgifterna böra

översändas till rullföringsmyndigheterna.

De uppgifter, som icke skola översändas till rullföringsmyndigheterna,

kunna därefter utnyttjas för andra än militära ändamål. Blanketten har

uppställts på sådant sätt, att den är användbar såsom underlag för en eventuell

tjänstepliktsregistrering. Statens arbetsmarknadskommission har förklarat

detta vara av sådan betydelse, att den under nu rådande förhållanden

förordar uppgiftsskyldighetens utsträckande till alla manliga individer

mellan 16—60 år. Blanketter för icke värnpliktiga borde i sådant fall utsorteras

och överlämnas till länsarbetsnämnderna. Det kan emellertid ifrågasättas

huruvida icke uppgifterna för dem i värnpliktsåldern, som äro inkallade

på grund av sjukdom eller lyte, böra tillfälligt utnyttjas inom rullföringsexpeditionerna,

för att därigenom skapa möjlighet att verkställa en

efterbesiktning av nämnda kategori. En möjlighet synes också erbjuda sig

att i samband med uppgiftsgranskningen i kommunerna infordra uppgift

på sådana på grund av försörjningsplikt i fredstid befriade värnpliktiga,

för vilka försörjningsplikten icke längre föreligger. __ .

Infordrandet av mönstringsuppgifter för icke mönstringsskyldiga bor

eventuellt betraktas såsom en tillfällig åtgärd för att vid systemomläggningen

äga tillgång till fullständiga uppgifter främst i fråga om adress och yrke.

Möjligheterna att jämväl framdeles utvidga mönstringsskyldigheten för uppläggande

av tjänstepliktsregister o. s. v. böra emellertid beaktas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

25

Systemet förutsätter, att skriftliga mantalsuppgifter infordras för hela befolkningen.

Det nu gällande undantaget för »allmogen och mindre skriv - kunniga på landsbygden» bör sålunda upphävas. Denna antikverade undantagsbestämmelse

torde även ur folkbokföringssynpunkt vara mogen att

försvinna. Vid den förestående mantalsskrivningen för 1941 äro under alla

förhållanden skriftliga uppgifter obligatoriska enligt Kungl, förordningen

den 26 april 1940 (nr 264). Den föreslagna omläggningen av mönstringsförfarandet

kan därför tillämpas redan vid denna mantalsskrivning. Principiellt

beslut bör emellertid fattas om att skriftliga mantalsuppgifter skola

vara obligatoriska även för framtiden. I den mån en sådan reform kräver

riksdagens hörande bör frågan härom framläggas för årets urtima riksdag.

B. Adressförändringar mellan mönstringarna.

För att få kännedom härom är man främst hänvisad till folkbokföringsmyndigheternas

flyttningsuppgifter. De värnpliktigas egna adressanmälningar

äro som ovan anförts av föga värde. Största svagheten i det nuvarande

systemet ligger däri, att folkbokföringsmyndigheterna ej i tid få kännedom

om alla inträdande bostadsförändringar. Flyttning inom kommunen

behöver — utom i Stockholm och Göteborg —- ej anmälas förrän vid mantalsskrivningen

och även flyttning mellan olika kommuner blir ofta ej i tid

anmäld.

Dessa bristfälligheter i folkbokföringen medföra olägenheter ej endast

med hänsyn till de värnpliktigas redovisning, utan även ur andra synpunkter,

icke minst ur uppbördssynpunkt. En förbättrad redovisning av den

inrikes omflyttningen är därför av betydelse även för den icke värnpliktiga

befolkningen. Förslag härom lia framlagts av 1936 års uppbördslcommitté,

som i sitt förslag till folkbokföringsförordning bl. a. upptagit följande

bestämmelser.

a) Anmälan om flyttning skall göras inom 14 dagar, även örn flyttning

sker till annan fastighet inom samma ort (96 §).

b) Arbetsgivare skall vara skyldig att göra anmälan örn anställd arbetskraft

(116—119 §§).

c) I de fall Konungen så förordnar, skall motsvarande anmälningsskyldighet

även åligga hyresvärd ifråga om uthyrning av bostad (120 §).

Samtliga dessa stadganden synas vara av den art, att de med vissa modifikationer

kunna genomföras även utan samband med folkbokföringsreformen

i övrigt. Särskilt gäller detta den under a) upptagna anmälningsskyldigheten

rövande flyttning inom kommunen. Som en kontrollåtgärd bör också

i de större städer och samhällen, där så befinnes påkallat, föreskrivas skyldighet

för hyresvärdar att anmäla uthyrning eller annan bostadsupplåtelse.

Ifråga om detta stadgande torde dock den jämkningen böra göras i uppbördskommitténs

förslag, att hyresuppgifterna ej skola behöva insändas till

länsstyrelserna, utan direkt tillställas folkbokföringsmyndigheterna (pastorsämbete

eller mantalskontor).

Vad slutligen angår den under b) anförda anmälningsskyldigheten för

arbetsgivare, skulle ett genomförande av denna kontrollåtgärd ur militär

synpunkt medföra vissa fördelar med hänsyn särskilt till redovisningen av

de värnpliktigas yrkesförändringar. En noggrann redovisning härav är av

betydelse både för bestämmande av de värnpliktigas krigsplacering och för

handläggning av frågor om uppskov och hemförlovning. Ännu mera påtaglig

är den betydelse en sådan anmälningsskyldighet skulle kunna få ur arbetsmarknadssynpunkt.

Örn utvecklingen skulle gå därhän, att arbetsförmedlingstvång

eller annan mera ingripande reglering av arbetsmarknaden

Bihang till urtima riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 68. 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Mnj:ts proposition nr 68.

behöver genomföras, torde enbart ur denna synpunkt ett likartat kontrollsystem

bli av behovet påkallat, och det synes då självfallet, att de infordrade

arbetsgivareuppgifterna böra utnyttjas även för den militära rullföringen.

För ögonblicket är det emellertid omöjligt att avgöra, i vilken utsträckning

en sådan reglering av arbetsmarknaden kan bli nödvändig. Det

synes därför, särskilt med hänsyn till de erinringar, som från arbetsgivarhåll

anförts mot denna anmälningsskyldighet, för närvarande icke böra

ifrågasättas att genomföra denna kontrollanordning, utan torde härmed

tillsvidare kunna anstå, intill dess man kan bedöma, huruvida arbetsmarknadsläget

motiverar en utvidgning av den rapportering rörande anställande

eller entledigande av arbetskraft, som redan ålagts arbetsgivarna med stöd

av Kungl, kungörelsen den 10 maj 1940 (nr 330).

Behovet av mera fullständiga uppgifter om de värnpliktigas yrkes- och

anställningsförhållanden torde i stället kunna tillgodoses genom att utförligare

upplysningar härom infordras å de mönstringsuppgifter, som enligt

föreliggande förslag skola avlämnas i samband med mantalsskrivningen.

Sammanfattning av ovan framlagda förslag.

De framlagda förslagen kunna särskiljas i sådna, som böra föranleda

omedelbara åtgärder i samband med mantalsskrivningen för år 1941, och i

sådana, som avse framdeles gällande bestämmelser.

Omedelbara åtgärder.

Mönstringsuppgift i enlighet med bifogade förslag till blankett fastställes

skola ingivas i samband med mantalsskrivningen för år 1941 och i samma

ordning, som gäller för mantalsuppgifterna (uppgifterna för folkräkningen),

av alla manliga individer i åldern 16—60 år, dock ej av fast anställd

personal vid krigsmakten.

Blanketten bör tryckas i dubblettkortets (inskrivningsförordningen, formulär

nr 2 b) format och i svagt grön färg. Kostnaderna för 3,800,000 blanketter

hava beräknats till kr. 21,500.

För granskningsnämndernas verksamhet bör gälla bifogade förslag till

instruktion.1

För uppgifternas bearbetning i rullföringsexpeditionerna avser jag att

framdeles avgiva förslag.

Bestämmelser att gälla framdeles.

1) Stadgandet i mantalsskrivningsförordningen § 4 mom. 5 örn undantag

från skyldigheten att avlämna skriftlig mantalsuppgift bör upphävas.

2) Bestämmelserna örn mönstring i värnpliktslagen § .32 och inskrivningsförordningen

§§ 125—132 ändras på så sätt att mönstringsanmälan skall

avgivas i samband med mantalsskrivningen.

3) I kyrkobokföringsförordningen införas stadganden om skyldighet att

inom 14 dagar anmäla ombyte av bostad, även där fråga endast är om

flyttning inom kommunen, ävensom örn skyldighet för hyresvärd eller annan

bostadsupplåtare att i ort, beträffande vilken Konungen så förordnar,

anmäla uthyrning eller annan upplåtelse av bostad.

4) I inskrivningsförordningen § 90 införes bestämmelse om skyldighet

för pastorsämbete* i Stockholm mantalsintendenten, att ofördröjligen till

vederbörande rullföringsbefälhavare översända uppgift om varje adressförändring

— även inom kommunen — som kommer till pastorsämbetets (mantalsintendentens)

kännedom.

1 Här ej intagen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. May.ts proposition nr 68.

På grund av det som ovan anförts får jag, efter samråd jämväl med övriga

försvarsgrenschefer och chefen för försvarsstaben, hos Eders Kungl.

Maj :t i underdånighet anhålla dels att ovan föreslagna åtgärder^ som sta

i samband med mantalsskrivningen (folkräkningen) för år 1941, måtte omedelbart

vidtagas, dels att för framtiden avsedda bestämmelser matte närmare

utformas och fastställas, i erforderliga fall efter riksdagens hörande.

Stockholm den 3 oktober 1940.

Underdånigst

Enligt bemyndigande

IVAR HOLMQUIST.

Chef för armén.

I Folke Högberg. I

I denna framställning instämma

för Statens arbetsmarknadskom- för Statens industrikommission:

mission:

A. THOMSON. P- EG. GUMMESON.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

u

1 Inskrivningsuummer

(Se anvisning)_

Utlaga till arméchefens skrivelse

1 ; /

|

2 Efternamn

3 Födelseår: -datum

4 Årsklass (klass)

(Se anvisning)

5 Tilldelad

(Se anvisning)

Myndigheternas anteckn.

6 Kyrk »bokföringsort (församling)

7 Förnamn

8 Registreringsnr i rid sjömanshuset i

9 Adressort .....................

och

bostad ..........................

i kyrkobokföringsorten.

10 Telefon till bostad: ........

k » arbetsplats:.,

11 Tillfällig postadress: ...

(Adresspostanstalt)

([lemman, lägenhet, gata och husnummer eller postbox

eller annan beteckning för postavlämning.)

(Teiefonstationsnamn) (Telefonnummer)

(Telefonstationsnamn) (Telefonnummer)

(Ifylies endast därest sådan förekommer)

18 Yrke:.

19 Näringsgren:

(Se anvisning)

Antal år i yrket:

(Se anvisning)

(Firmanamn på företag eller namn på enskild arbetsgivare.)

20 Arbetsgivarens namn

ocj, (Se anvisning)

adress: ...........................................................

21 Den som driver egen rörelse utsätter här rörelsens art och i förekommande

fall firmanamnet:

12 Ogift, gift, änkling, frånskild. Antal barn under 16 år:................st.

(Det tillämpliga understrykes.)

13 För att möjliggöra utlämnande av passande utrustning angivas här följande

personliga mått: (Se anvisning)

längd ................. cm, bröstvidd ................ cm, magrind ............... cm,

(i strumplästen)

mössnummer .......... cm, kragnummer ..........., skonummer ...........

14 Vid personlig inställelse till militärtjänstgöring kan efter anmodan medföras

följande vapen av armémodell:...........st. gevär (6,5 mm),

...........st. karbin (6,5 mm), .............. st. pistol (9 mm). (Antalssiffror ifyllas.)

15 Är ägare av fordon: ........... st. personbil, ...........st...........-tons lastbil,

st. motorcykel, ............st. lättviktsmotorcykel, ...........st. vanlig cykel.

Drivmedel: bensin, diesel, gengas, elektricitet. (Det tillämpliga understrykes.)

16 Är ägare av motorbåt: ........... st. med inombordsmotor, längd........... m,

bredd ........... m, djupgående .......... m, knop .........., ruffad, oruffad.

Drivmedel: bensin, fotogen, råolja, diesel, gengas; (Det tillämpliga understrykes.)

............st. med utombordsmotor.

17 Är ägare av .......... st. hund lämplig för tjänstebruk och utbildad i

rapporttjänst, dragtjänst, sjukvårdstjänst, vakttjänst. (Det tillämpliga understrykes.)

(Ras ..............................................., kön ......................., ålder.................)

.......................................................................... Antal anställda:

22 Skolor, kurser, avlagda examina samt färdighet i språk m. m.:

(Se anvisning)

23 Innehav av körkort för: bil, motorcykel, lättviktsmotorcykel.

» » trafikkort för: personbil, lastbil, omnibus.

Drivmedel: bensin, diesel, gengas, elektricitet. (Det tillämpliga understrykes.)

24 Annan motorutbildning:....................................................................

(Se anvisning)

25 Anteckningar:................................................................................

(Se anvisning)

26 Sjukdom eller lyte: ...................................................

(av bestående art) (Se anvisning)

Granskad: / 1940

(Signatur eller stämpel)

Granskningsnämndens anteckningar

Mönstringsblankett

Anvisningar för ifyllande finnas å omstående

sida. Genomläs dessa noga före

ifyllandet. Skriv med tydlig stil!

Uppgifterna äro med verkligheten överensstämmande

...................................... den / 1940.

(Egenhändig namnteckning)

TÄND!

opaginerad Kontrollera mot PDF

Monstringsblankett att avlämnas såsom bilaga till mantalsuppgiften för år 1941.

Uppgiftsskjldiga liro män födda åren 1880—1924 (utom fast anställd personal vid krigsmakten; se inskriraingsförordningen § 1, inom. 1.)

lie inrutade uppgifterna 13—17 ifyllas dock endast av deni, sorn äro födda 1893 eller senare, och sorn äro inskrivna såsom värnpliktiga.

Siffrorna rid nedanstående anvisningar hänvisa till motsvarande rubriker å omstående sida. Skriv nied tydlig stil!

Anvisninffar:

1 Inskrivning;; u ilin iller. (Obs. icke identitetsnummer.)

Ifyll det inskrivningsnummer som erhölls vid inskrivningen såsom värnpliktig,

t. ex. 1241 45/1922 eller 256 207/1922.

Icke inskrivna och överåriga utsätta ett streck.

Frikallade på grund av sjukdom eller lyte ifylla ordet frikalla!!.

4 Årsklass (klass). Här ifylles den årsklass som värnpliktig tillhör och som

är angiven i inskrivningsboken, t. ex. 1922. Den som tillhör klass A eller

klass B utsätter A. resp. B. Därest den uppgiftsskyldige är tveksam örn

vilken årsklass (klass) han tillhör, bör rullföringsbefälhavaren tillfrågas.

Icke inskrivna, frikallade och överåriga utsätta ett streck.

5 Tilldelad. Värnpliktig, som tillhör klass B, samt manskap i reserven angiver

det truppförband (örlogsstation) han tillhör, t. ex. A 1 eller Karlskrona.

(Endast truppförbandets bokstavsbeteckning och nummer skall utsättas,

ej fullständiga namnet.)

Övriga värnpliktiga utsätta här förkortningen för det truppslag de enligt

inskrivningsboken äro tilldelade, t. ex. för

armén:

infanteriet (förkortas INF)

infanteriet i stridsvagnstjänst (förkortas INF STRÅ)

kavalleriet (förkortas KAV)

fältartilleriet (förkortas FÄLTART)

fästningsartilleriet (förkortas FÄSTNART)

arméartilleriet (förkortas ARMÉART)

luftvärnsartilleriet (förkortas KVART)

ingenjörtrupperna (förkortas ING)

signaltrupperna (förkortas SIGN)

trängtrupperna i anspannstjänst (förkortas TRÄNG ÅNSP)

» i biltjänst (förkortas TRÄNG BIL)

» i sjukvårdstjänst (förkortas TRÄNG SIV)

intendenturtrupperna (förkortas INTORP)

marinen :

marinen i allmän tjänst (förkortas M ALLM)

» i sjötjänst (förkortas M SJÖ)

• » i stationstjänst (förkortas M STN)

» i kustartilleritjänst (förkortas KUSTART)

flygvapnet :

Flygvapnet (förkortas FLYGV); till linjetjänst uttagna angiva inom

parentes jämväl flygförband t. ex. (F. 8) alltså FLYGV (F 3).

Icke inskrivna, frikallade och överåriga utsätta ett streck.

13 Bröstvidd mates utanpå skjorta runt kroppen under armarna i höjd med

bröstvårtorna. Magvidd mates utanpå skjorta runt kroppen i midjehöjd.

Mössnummer mates runt hjässan. Skonummer beräknas för rymliga

sportkängor eller stövlar.

18 Yrke. Angiv här den yrkesbenämning, som svarar mot utfört arbete eller

yrkeskunnighet. Yrkesbenämningen skall formuleras så att därav framgår,

örn uppgiftslämnaren är självständig yrkesutövare eller löntagare. Den som

i egenskap av familjemedlem biträder fader eller annan anhörig i dennes

rörelse, angiver detta, t. ex. jordbruksarbetare (hos min far). Beteckningar

såsom fabriksarbetare, grovarbetare, handlande o. s. v. få icke användas

utan i stället lämnas beskrivande benämning på yrket, såsom maskinsvarvare,

verktygssvarvare, verktygsfilare, bänkarbetare (filare),

grovplåtslagare, sadelmakare, byggnadssnickare, byggnadshantlangare,

kusk, kreatursskötare, elektrisk montör, bilreparatör, charkuteriarbetare,

skomakeriarbetare, skoindustriarbetare, bergsprängare, betongarbetare,

vägarbetare, pappershandlare, skoaffärsbiträde, banktjänsteman,

servitör, lastbilsförare, polisman, frisörmästare, frisörbiträde,

bokförare, bankkassör, lättmatros, radiotelegrafist etc.

Personal med teknisk kompetens, högskoleutbildning eller andra examina angiver

utöver yrket även mot vederbörlig examen svarande titel t. ex.

direktör (civilingenjör), jordbrukskonsulent (agronom) etc.

19 Näringsgren. Den näringsgren, inom vilken uppgiftslämnaren är anställd

eller brukar arbeta, angives så noggrant som möjligt, t. ex. mekanisk

verkstad, bilreparationsverkstad, handelsträdgård, jordbruk, bomullsspinneri,

tegelbruk, sulfatfabrik, sågverk, pappershandel etc.

20 Arbetsgivarens namn. Den som för tillfället saknar anställning, utsätter

här ordet arbetslös.

22 Skolor kurser, avlagda examina samt färdighet i språk m. m.

Här angives t. ex. studentexamen, handelsgymnasium, lantmannaskola,

fil. kand. (tyska, kemi etc), teknisk högskola (elektroteknik), teknisk

fackskola (maskinindustri), färdighet i stenograf^ maskinskrivning

etc. samt språk som hellar skås genom utlandsvistelse e. d.

24 Annan motorutbildning. Här ifylles om den. uppgiftsskyldige är utbildad

till förare av traktor, motorplog, motorbåt, väghyvel eller annat motorredskap,

varvid drivmedlet även angives, t. ex. traktorförare (fotogen,

vedgas), motorbåtsförare (råolja).

Här angives jämväl om den uppgiftsskyldige är innehavare av certifikat

som flygplanförare eller flygplanmekaniker.

25 Anteckningar. Här angiver den uppgiftsskyldige örn han är hemvärns
man

eller örn han är tagen i anspråk inom det allmänna luftskyddet

(utom hemskyddet) eller inom industriluftskyddet eller inom andra frivilliga

försvarsorganisationer. Befattning uppgives i samtliga fall. Dessutom

uppgivas sådana ytterligare uppgifter, som bedömas kunna vara av

värde för den militära tjänstbarbeten, t. ex. skjut- och simkunnighet,

orienterings-, fjäll-, skogs- och sjövana, scoutledare etc.

26 Sjukdom eller lyte (av bestående art). Här angives, huruvida den uppgifts
skyldige

lider av någon sjukdom eller något lyte, som i högre grad nedsätter

arbetsdugligheten och som är av så bestående art, att krigsdugligheten

för framtiden kan påverkas därav, (således icke tillfällig sjukdom), t. ex.

tuberkulos, blind, enarmad ete. Hänvisning göres till läkare eller sjukvårdsinrättning,

som kan styrka lytets art. Därest den uppgiftsskyldige

på grund av sjukdomen eller lytet åtnjuter understöd av allmänna medel,

antecknas t. ex. folkpension på grund av invaliditet, invaliditetsränta

från riksförsäkringsanstalten etc.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

31

Bilaga B.

Inom finansdepartementet utarbetat förslag

till

förordning angående särskild mönstring för år 1941.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

Envar här i riket för år 1941 mantalsskriven manlig svensk medborgare,

som vid nämnda års ingång uppnått 16 men icke 61 års ålder och som

ej är fast anställd vid krigsmakten, skall enligt vad i denna förordning stadgas

avgiva uppgift om sådana personliga förhållanden som äro av betydelse

ur militär eller civil beredskapssynpunkt.

Uppgiften skall avse den 1 januari 1941 och lämnas å blankett (mönstring

sblankett), vartill formulär fastställes av Kungl. Maj:t.

2 §•

Mönstringsblanketter skola tillhandahållas de uppgiftsskyldiga å pastorsexpeditionerna.

Vederbörande kommunala myndigheter böra föranstalta om

att blanketter jämväl i annan lämplig ordning hållas tillgängliga. Det åligger

statskontoret att låta trycka och till länsstyrelserna utlämna erforderligt

antal blanketter för att genom länsstyrelsernas försorg kostnadsfritt tillställas

pastorsämbeten och kommuner.

3 §.

Uppgifterna för de å samma fastighet boende eller eljest där uppgiftspliktiga

skola i städer, köpingar och municipalsamhällen insamlas av fastighetsägaren

eller den hans egendom brukar eller förestår, vilken det jämväl åligger

att tillse, att uppgifter avlämnas för samtliga uppgiftspliktiga.

4 §.

Uppgifterna skola i städer, köpingar och municipalsamhällen av fastighetsägaren

eller den hans egendom brukar eller förestår samt å andra orter

genom den uppgiftspliktiges försorg senast den 15 januari 1941 avlämnas till

vederbörande pastor eller å särskilt insamlingsställe.

Uraktlåter uppgiftspliktig att i behörig tid avlämna uppgift och finnes den

försumlige inom orten, må felande uppgift, efter anmodan av pastor, avfordras

honom genom vederbörande stadsfiskal, utmätningsman, fjärdingsman

eller exekutionsbetjänt. Tredskas den försumlige eller finnes han icke

inom orten, skall pastor anmäla förhållandet hos länsstyrelsen, som äger att

med föreläggande av vite införskaffa den felande handlingen.

Krono- eller stadsbetjänt, som verkställer infordrande av felande uppgift

eller delgivning av föreläggande som ovan sägs, äger att därför av den

försumlige undfå gottgörelse med fem kronor för varje förrättning.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 68.

4

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

5 §•

Senast den 20 december 1940 skall pastor låta i tidning inom olden en

gång införa kungörelse rörande uppgiftsskyldigheten, ordningen för blanketternas

tillhandahållande samt tid och plats för uppgifternas ingivande.

Kungörelsens innehåll bör även på annat lämpligt sätt genom pastors försorg

bringas till allmänhetens kännedom.

6 §.

Pastor åligger att kontrollera att uppgifter inkommit från samtliga uppgiftspliktiga

inom kyrkobokföringsdistriktet samt att granska de avgivna uppgifterna

och därvid göra de rättelser, som föranledas av jämförelse med mantalsuppgifterna

eller, där så finnes erforderligt, mantalslängden och kyrkoböckerna.

För sådan uppgiftsskyldig, från vilken uppgift icke kunnat införskaffas,

skall pastor å mönstringsblankett införa tillgängliga uppgifter. Närmare

bestämmelser örn granskningens fullgörande meddelas av Kungl. Maj:t.

7 §•

Med ändring av vad härutinnan föreskrivits i 10 § förordningen den 26

april 1940 med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år

1941 i anledning av folkräkningen den 31 december 1940 skall det åligga

mantalsskrivningsförrättaren att senast den 15 januari 1941 eller, där länsstyrelse

för viss kommun anser anstånd böra meddelas, senast den 25 januari

1941 överlämna mantalsuppgifterna till pastor.

8 §.

Efter hand som granskningen verkställts och senast den 1 mars 1941 skal!

pastor översända uppgifterna beträffande dem som äro födda något av åren

1895—1920 eller äro inskrivna till värnplikt såsom underåriga till vederbörande

rullföringsbefälhavare och beträffande övriga uppgiftsskyldiga till länsarbetsnämnden

i länet.

9 §.

För Stockholm och Göteborg gäller beträffande ordningen för uppgifternas

ingivande samt granskningen av desamma vad särskilt varder av Kungl.

Majit stadgat.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

408881. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:100 (urtima riksdagen) Riksdagens skrivelse Nr 100 s. 4 i texten
  2. 2SärU 1940:77 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för skilda ändamål å driftoch kapitalbudgeten äskade anslag, hänförliga till tilläggsstat I för budg s. 2 i texten
  3. Rskr. 1940:75 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till förordning angående särskild beredskapsmönstring för år 1941, m. m. a1 i texten
  4. 3SärU 1940:21 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskild beredskapsmönstring för år 194-1, m. m. s. 1 i texten