Sök i Ratio Lex

Angående anslag till ytterligare förlag skapital för Svenska gengasaktiebolaget

1940-11-08 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:71 (urtima riksdagen), Angående anslag till ytterligare förlag skapital för Svenska gengasaktiebolaget

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

1

]\r n.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till ytterligare

förlag skapital för Svenska gengasaktiebolaget;

given Stockholms slott den 8 november 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Herman Eriksson.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen

anför chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson:

Enligt skrivelse den 14 juni 1940, nr 391, har 1940 års lagtima riksdag

bifallit Kungl. Maj:ts i proposition nr 298 gjorda förslag örn bildande under

statens medverkan av ett särskilt bolag, benämnt Svenska gengasaktiebolaget,

vars verksamhet skulle inriktas på att bedriva dels en planmässig tillverkning

av gengasaggregat, dels ock förmedling och inköp, eventuellt även

beredning av för gengasdrift lämpligt bränsle. Riksdagen har därjämte medgivit,

att aktiekapitalet i bolaget finge tecknas av staten och bestämmas till

500 000 kronor. Samtidigt har riksdagen anvisat dels till Teckning av aktier

i Svenska gengasaktiebolaget såsom kapitalinvestering i fonden för statens

aktier ett reservationsanslag av 500 000 kronor, dels ock till Förlagskapital

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 71. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 71.

för Svenska gengasaktiebolaget såsom kapitalinvestering i fonden för förlag

till statsverket ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

Genom beslut den 12 juli 1940 har Kungl. Hajd uppdragit åt Svenska

gengasaktiebolaget att snarast möjligt anskaffa visst antal gengasaggregat

för jordbrukstraktorer och lastautomobiler att av bolaget försäljas under

iakttagande av de särskilda föreskrifter, som Kungl. Majit kunde komma

att meddela. Samtidigt har Kungl. Majit medgivit, att det tidigare omnämnda

reservationsanslaget å 3 000 000 kronor till Förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget

finge tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för

ifrågavarande anskaffning. Därjämte har Kungl. Majit hemställt till fullmäktige

i riksgäldskontoret att från det å förskottsstat för försvarsväsendet

m. m. för budgetåret 1940/41 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till

statsverket, uppförda förskottsanslaget till Försvarsberedskapens stärkande

i allmänhet (b) till bolaget, efter rekvisition i mån av behov, utbetala ett

belopp av 3 000 000 kronor för enahanda ändamål.

Sedermera har 1940 års urtima riksdag (skrivelse nr 25) bifallit Kungl.

Maj:ts i proposition nr 1 (bilaga 14) gjorda förslag att, för täckande av

sistnämnda förskottsvis anvisade medel, till Förlagskapital för Svenska

gengasaktiebolaget å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 såsom

kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor.

Svenska gengasaktiebolaget har i skrivelse den 15 augusti 1940 hos Kungl.

Majit hemställt, att Kungl. Majit måtte ställa 9 000 000 kronor till bolagets

förfogande såsom rörelsekapital för anskaffning och försäljning av träkol

och ved för gengasdrift.

I skrivelsen har bolaget till en början anfört huvudsakligen följande:

För tryggande av anskaffningen av för gengasdrift lämpligt bränsle syntes

det nödvändigt att redan under innevarande höst anskaffa hela den träkolsrnängd,

som kunde bliva erforderlig intill utgången av 1941, varjämte ved

omedelbart borde inköpas eller reserveras för behovet fram till den

1 juli 1941.

Då det emellertid av flera anledningar vore vanskligt att avgöra, vilken

omfattning gengasdriften kunde komma att få, vore det förenat med vissa

svårigheter att beräkna bolagets förberörda behov av träkol och ved. Det

syntes uppenbart, att större delen av antalet personautomobiler icke skulle

kunna användas, i den mån bensin icke funnes att tillgå. Antalet bussar

torde komma att icke oväsentligt minskas vid bensinbrist, likaväl som antalet

lastbilar torde komma att nedgå genom överföring av trafiken till järnvägar

och båtar. Bensindrivna traktorer torde komma att åtminstone delvis

ersättas med hästar och endast en mindre del motordrivna båtar komme sannolikt

att framdrivas meddelst gengas. En stor del av de stationära dieselmotorer

och ugnar, som nu eldades med olja, torde komma att ersättas med

elektriska motorer eller elektriska ugnar. Därjämte vore det icke utan vidare

klart, att gengasen komme att bliva det enda ersättningsmedlet för bensin.

Det vore nämligen tänkbart att lysgas, methangas eller acetylen skulle

komma att i icke obetydlig omfattning ersätta bensinen, varigenom behovet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 71.

3

av gengas komme att begränsas. På grund av ovannämnda omständigheter

vöre det enligt bolagets mening mycket svårt att fastställa det totala behovet

av gengasbränsle. Därtill komme svårigheten att uppskatta den del av

detta gengasbränsle, som gengasbolaget borde kunna tillhandahålla. En del

större konsumenter av träkol lör gengasdrift hade nämligen redan nu själva

organiserat självförsörjning i ifrågavarande hänseende. Bolaget skulle emellertid

övertaga den verksamhet, som bedrivits av Bilkol, förening u. p. a.,

vilken varit den största enskilda försäljaren av träkol för bildriften. Statens

bränslekommission och bolaget hade efter överväganden kommit till den

uppfattningen, att bolaget borde inrikta sig på att täcka ungefär halva träkolsbehovet

för gengasdriften. Vad gengasveden beträffade kunde denna lättare

bli föremål för enskild produktion och försäljning än fallet vore med

träkol, enär det endast erfordrades enkla åtgärder för nedarbetning av vanlig

kastved eller röjningsved till lämplig gengasved. Särskilt i skogstrakterna

torde förbrukarna i synnerligen stor omfattning komma att själva ordna sin

försörjning i detta avseende. På slättbygderna torde enskilda, för gengasaktiebolaget

oberoende distributionsföretag göra gengasveden tillgänglig. Bolaget

hade kommit till den slutsatsen, att bolaget sannolikt endast behövde

svara för tillfredsställandet av en tredjedel av behovet av gengasved i skogsbygderna

och ungefär hälften av samma behov i slättbygderna.

Hittills hade för de gengasdrivna bilarna nästan uteslutande använts träkol

men då anskaffandet av ved till gengasdrivna bilar ställde sig mindre

kostsamt och därtill fordrade mindre uttagning ur skogarna, hade bolaget

gjort mycket stora seriebeställningar av gengasverk för ved.

Bolaget har i sin skrivelse därefter lämnat en redogörelse för de approximativa

beräkningar, som gjorts av bolaget angående den totala bilkolskonsumtionen

inom landet för tiden den 1 september 1940—den 31 december

1941 ävensom angående den del av det sålunda uppskattade bränslebehovet,

som bolaget lämpligen borde tillgodose, och kostnaderna för framställning

härav. Vidare har bolaget i skrivelsen anfört bland annat:

Det hade inom bolaget övervägts en sådan organisation av träkolsförsäljningen,

att bolaget skulle begränsa sin verksamhet till försäljning åt sådana

konsumenter, som antecknade sig för viss kvantitet träkol under perioden

1 september 1940—31 december 1941. Dessa skulle erhålla kol till så lågt

pris, som bolaget kunde åstadkomma. Därest den antecknade kolmängden

icke uttoges och på grund härav förlust uppkomme genom försäljning av

överblivet lager till lägre priser, skulle vederbörande konsument betala den

uppkomna förlusten, dock nied högst en viss måttlig avgift per antecknad

hektoliter träkol. Genom en sådan organisation skulle bolaget och därmed

staten trygga sig emot de icke oväsentliga förluster, som kunde uppstå, ifall

bolaget skulle basera sin rörelse på en relativt oviss kvantitet utan säkerhet

för att konsumenterna sedermera begagnade sig av de avsedda bränslekvantiteterna.

Det vore nämligen möjligt att den träkol, som icke bleve försåld

under nuvarande speciella konjunkturförhållanden, bleve kvarliggande till

dess det nu rådande krigstillståndet hade upphört, då priserna för träkol säkerligen

komme att vara betydligt lägre än nu. Bolaget komme givetvis att

försöka att i någon mån kompensera denna förlustrisk genom ett måttligt

pålägg på priset för de försålda kolen, men då å andra sidan kolpriserna

borde hållas så låga som möjligt, finge man vara beredd på att det ändå

kunde komma att uppstå en betydande förlust.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Även vedförsäljningen vore givetvis förenad med risk för vissa förlaster,

vilka, ifall låga vedpriser skulle hållas, icke med säkerhet kunde täckas

genom de låga pålägg, som enligt bolagets mening borde göras. Risken vore

minst beträffande prima ved, men bleve större för sekunda ved och sannolikt

störst i fråga om röjningsved. Med hänsyn härtill syntes det bolaget nödvändigt

att i någon mån begränsa inköpen av de lägre vedkvaliteterna.

Statens bränslekommission har den 21 augusti 1940 avgivit utlåtande över

berörda framställning och därvid tillstyrkt densamma.

Bolaget har kort därefter under hand meddelat, att kraven på bolagets

deltagande i bränsleanskaffningen avsevärt ökats på grund av de alltjämt

stegrade anspråken på bilbränsle samt att till följd härav de framlagda beräkningarna

örn kapitalbehovet icke vöre hållbara. Bolaget hade för avsikt

att förelägga Kungl. Majit förnyade beräkningar härom.

Gengasbolaget har sedermera i skrivelse den 18 oktober 1940 hos Kungl.

Majit anmält, att bolaget funne det behövligt att dess rörelsekapital för anskaffning

och försäljning av träkol och ved för gengasdrift höjdes från i

bolagets förenämnda skrivelse av den 15 augusti 1940 angivna belopp,

9 000 000 kronor, till 15 000 000 kronor.

Bolaget har i skrivelsen anfört huvudsakligen följande:

Gengasdriften hade ökat i betydligt snabbare takt än man hade uppskattat

i början av augusti månad. Antalet aggregat, som tillkommit under de två

senaste månaderna och som med ledning av gjorda beställningar och verkstädernas

produktion kunde väntas bli taget i drift under återstoden av innevarande

år, vore ungefär dubbelt så stort som man då uppskattade.

Man befarade tidigare, att övergången till gengasdrift skulle ske så långsamt,

att allvarliga svårigheter kunde uppkomma vid de nödvändiga biltransporterna.

Dessa farhågor vore nu försvunna. Numera ansåge nian det

i stället vara sannolikt, att gengasdriften vid last- och personbilar kunde få

en större omfattning än som betingades av det oavvisliga behovet, och att

övergången till gengasdrift kunde komma att ske så snabbt, att bilägarna icke

bleve i tillfälle att tillräckligt överväga val av lämpligaste system — träkol

eller ved — eller lämpligaste typ av gengasverk.

Hur utvecklingen komme att fortgå under år 1941, vore emellertid svårt

att förutsäga. För jordbrukets traktorer hade gengasverk hittills beställts i

relativt liten omfattning. Det kunde förväntas, att en betydlig ökning avantalet

gengasverk för traktorer skulle uppkomma till vårplöjningen, ifall

resultaten av de första c:a 2 500 traktorer,* som nu ändrades för gengasdrift,

bleve gynnsamma. Bolaget hade nu utarbetat gengaskonstruktioner för motorbåtar.

De provningar, som hittills företagits med dessa gengasverk, gåve

vid handen, att gengas kunde med fördel användas vid en stor del av motorbåtarna.

Därtill komme, att ett rätt stort antal gengasverk erfordrades för

stationär drift. Behovet av gengasbränsle påverkades även i väsentlig grad

av de tre sistnämnda användningsområdena.

I slutet av september utarbetade bränslekommissionen en ny beräkning

över det uppskattade behovet av gengasbränsle. Denna hade närmast tagit

sikte på maximibehovet, och de siffror, som härletts, lage med all sannolikhet

i överkant. Enligt nämnda utredning skulle totala bränslebehovet vara:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

5

4 kvartalet 1940 ........................ 0.55 milj. kubikmeter

1 » 1941 ........................ 0.87 » «

2 » 1941 ........................ 1.04 » »

3 » 1941........................ i.2i » j>

Summa 3.67 milj. kubikmeter

De sålunda sammanställda maximibehoven läge cirka 90 % över den i

början av augusti uppskattningsvis beräknade förbrukningen. Man finge

givetvis tillfälle att successivt allt bättre bedöma det verkliga behovet. För

närvarande syntes det emellertid nödvändigt att räkna med ett säkert behov

av 3 000 000 kubikmeter gengasbränsle. Därvid hade förutsatts, att 1 kubikmeter

träkol och 1 kubikmeter gengasved vore likvärdiga med hänsyn till

transportförmågan.

Av de bilar, som i början av oktober varit inrättade för gengas, använde

75 % träkol och endast 25 % ved. Detta berodde därpå, att den svenska

industrien från början inriktat sig på träkolsaggregat, som ansetts vara

enklare och mera driftsäkra. Ett stort antal av de större producenterna fastell©

vid de träkolsaggregattyper, som de hade standardiserat, och de goda

tekniska resultat, som erhållits vid dem, underlättade deras försäljning.

Vedaggregaten hade först i ett senare skede upptagits till tillverkning inom

landet, och driftresultaten trän dessa hade därför framkommit senare. Den

samlade erfarenheten utvisade emellertid, att vedaggregaten med hänsyn till

allmän användbarhet och driftsäkerhet vore fullt jämvärdiga med kolaggregaten.

Eftersom veden bleve avsevärt mycket billigare än träkolet som bilbränsle,

borde bilägaren med hänsyn till det egna intresset föredraga vedaggregat.

Aven tillverkarna av gengasverk borde inse det riktiga i en övergång till vedaggregat.

Ur landets synpunkt skulle en begränsad bildrift med träkol kunna

medföra vissa fördelar, om kolet tillverkades i ugnar, där biprodukterna tillgodogjordes.

Den stora träkolskonsumtion, som nu torde uppkomma på

grund av en alltför vidsträckt användning av gengasverk för träkol, hotade

emellertid att bli för landet mycket besvärande av följande skäl.

Den plötsliga ökningen av träkolsproduktionen kunde endast åstadkommas

därigenom, att större delen producerades i milor eller enkla kolningsugnar

utan tillvaratagande av biprodukterna. Behovet av råmaterial (ved)

bleve vid träkolsdrift 2,5 gånger större än vid veddrift, vilket kunde leda till

en mycket besvärande ökning av avverkningsbehovet. Det vore ovisst, huruvida

det över huvud taget bleve möjligt att sörja för en störningsfri träkolsförsörjning

för bildriften. En igångsättning i stor skala av nya kolugnar för

biproduktutvinning krävde icke obetydliga kapital, och igångsättningen av

en stor träkolstillverkning med åtföljande upplagring av träkol kunde leda

till avsevärda förluster. En stor träkolsförbrukning för gengasdriften komme

med all sannolikhet att leda till höjda träkolspris och öka framställningskostnaderna

inom järnindustrien och eventuellt begränsa dess tillverkningsmöjligheter.

Det syntes därför kunna ifrågasättas, huruvida det icke borde även genom

andra medel än upplysningsverksamhet sörjas för en begränsning av antalet

nya gengasaggregat för träkol. Sålunda syntes det tvivelaktigt, att det kunde

vara riktigt, att staten utan restriktioner lämnade lån för finansieringen av

nya träkolsaggregat.

Man kunde med säkerhet påräkna, att det procentuella antalet vedgasverk

komme alt avsevärt ökas, och att vedgasverken småningom komme att

överväga. Staten borde emellertid medverka till att övergången till vedgas i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

möjligaste män påskyndades. Gengasbolaget hade arbetat i denna riktning

genom att dess stora inköp av gengasverk uteslutande avsett vedgas samt

genom utarbetande och tillhandahållande till allmänheten av gengaskonstruktioner

för veddrift. Den allmänna upplysningsverksamheten på detta

område kunde emellertid endast till ringa del omhändertagas av bolaget och

handhavandet av gengaslånen folie utanför bolagets arbetsuppgifter.

Man vöre för närvarande hänvisad till gissningar rörande fördelningen av

bränslebehovet på träkol och ved för tiden till den 1 oktober 1941, som tillsvidare

vore av aktuellt intresse. Sannolikt torde man vara i närheten av den

riktiga siffran, örn man antoge att 60 % av bränslet bomme att utgöras av

träkol. I sådana fall skulle man för tiden till den 1 oktober 1941 ha att räkna

med ett bilkolsbehov av 1 800 000 kubikmeter och ett bilvedsbehov av

1 200 000 kubikmeter.

Bolaget ansåge sig böra räkna med en andel i denna bränsleförsörjning,

som minst uppginge till förut antagna belopp, d. v. s. 50 % för bilkolet och

40 å 50 % för bilveden. Bolaget skulle alltså behöva taga hand om 900 000

kubikmeter bilkol och 540 000 kubibmeter bilved, vilket innebure att dess

kolförsörjning skulle ökas med 100 % medan dess vedförsörjning skulle bli

i stort sett den tidigare beräknade.

Bolaget funne det med hänsyn därtill behövligt att dess rörelsekapital för

anskaffning och försäljning av träkol och ved för gengasdrift höjdes till

15 000 000 kronor.

I ärendet har statens trafikkommission den 18 oktober 1940 avgivit utlåtande,

varjämte bränslekommissionen i en den 28 i samma månad till folkhushållningsdepartementet

inkommen skrivelse ånyo utlåtit sig i ämnet.

Trafikkommissionen — som förklarat sig sakna möjlighet att bedöma rätta

storleken av det belopp, som erfordrades såsom rörelsekapital för bolaget —

har tillstyrkt, att erforderligt belopp ställdes till bolagets förfogande för ändamålet

i fråga.

Kommissionen har vidare anfört huvudsakligen följande:

I skrivelse den 20 augusti 1940 till statens bränslekommission hade trafik - kommissionen upptagit spörsmålet örn något borde göras för att erhålla

kännedom örn — förutom i vilken utsträckning tillgång på gengasverk för

trafikväsendet kunde komma att skapas — även för gengasdriften erforderligt

fast bränsle kunde komma att beredas. Vid sammanträde den 19 september

1940 mellan representanter för bränsle- och trafikkommissionerna

hade från bränslekommissionens sida uttalats, att allmänheten i stor utsträckning

föredroge träkol framför ved som gengasbränsle. Tillgång och tillverkningsmöjligheter

beträffande träkolet vöre emellertid begränsade, och

det kunde vara tveksamt örn brist på träkol för gengasdrift kunde befaras.

Någon ransonering av gengasbränsle syntes dock icke erforderlig.

Sedermera hade till trafikkommissionen framförts farhågor, att sådan brist

på träkol skulle uppstå, att driften med kolgasdrivna bilfordon kunde äventyras.

Vid sammanträde den 11 oktober 1940 med vederbörande fraktion av

kommissionens råd i och för överläggning örn den pågående utvecklingen av

bilparkens omformning för gengasdriften samt gengasbränsleläget betonades

angelägenheten av att — främst på upplysningens väg — söka ernå en

avsaktning av produktionen av gengasverk samt av applikationen av dessa

på bilparken. Såsom motiv härför gällde, att bilparken med en sparsam

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

7

transporthushållning sannolikt skulle visa sig tillräcklig för det reducerade

trafikbehovet, enär under sista veckan i december 1940 antalet gengasaggregat

i drift kunde beräknas utgöra över 30 000. Icke minst med hänsyn till

den förutsebara knappa bränsletillgången för denna driftsomslutning, enkannerligen

tillgången på bilkol, syntes en avsaktning av gengasinstallationen

vara påkallad. Man hade ock att taga hänsyn till den kapitalförstöring, som

kunde komma att drabba bilägare, vilka anskaffade gengasaggregat med reducerade

utsikter att få användning för desamma, beroende såväl på att trafiktillgången

kunde ställa sig oviss som på att tillgången på motorbränsle

kunde bliva otillräcklig.

Mot bakgrunden av vad sålunda förekommit syntes det vara en angelägenhet

av vikt, att åtgärder vidtoges i syfte att i möjligaste mån säkerställa tillgången

på gengasbränsle. Även örn en betydande ökning av träkolsproduktionen

komme att ske genom en geografiskt spridd träkolstillverkning, torde

för den bilpark, som komme att drivas med träkol och ved, bränslebehovet

för tiden intill juni 1941, vilken tidsperiod närmast syntes böra tagas i beaktande,

bliva av mycket betydande storlek. Man måste ock räkna med svårigheter

för transport av bränslet. I likhet med gengasbolaget ville kommissionen

därför ifrågasätta, huruvida det icke borde även genom andra medel än

upplysningsverksamhet sörjas för en begränsning av antalet nya gengasaggregat

för träkol. Liksom gengasbolaget funne kommissionen det tvivelaktigt,

att det kunde vara riktigt, att staten utan restriktioner lämnade lån

för finansieringen av nya frakofaaggregat. Ur de synpunkter, kommissionen

hade att företräda, vore det emellertid i varje fall angeläget, att försörjningen

med gengasbränsle bleve ordnad på bästa sätt.

Bränslekommissionen har i sin skrivelse inledningsvis erinrat örn att gengasaktiebolagets

framställning huvudsakligen grundar sig på vissa inom

bränslekommissionen verkställda beräkningar av behovet av gengasbränsle

samt med anledning därav ansett sig böra något närmare redogöra för dessa

beräkningar. Härom har kommissionen anfört:

Till utgångspunkt för beräkningarna hade valts det totala behovet av flytande

motordrivmedel under år 1938, vilket approximativt fördelats på olika

användningsområden. För varje användningsområde hade antagits, att kvantiteten

flytande bränsle ersattes med gengas till vissa procenter, vilka växlade

mellan 25 procent och 75 procent. Med understrykande av att denna beräkning

givetvis måste utgå från subjektiva bedömanden, hade på denna grundval

beräknats, att en kvantitet flytande bränsle av 520 000 kubikmeter per år

skulle kunna ersättas med gengas, vilket under vissa förutsättningar kunde

beräknas motsvara 52 miljoner hektoliter gengasbränsle.

Beräkningarna avsåge därjämte en uppskattning av behovet av träkol intill

den 1 oktober 1941, då kol från den nu påbörjade avverkningssäsongen

kunde väntas framkomma, och av bilved intill den 1 juli 1941, då vedbränsle

från nyssnämnda avverkningar torde vara tillgängligt. Med utgångspunkt

från ett beräknat antal av 11 700 gengasdrivna fordon den 1 oktober 1940,

fördelat på 7 500 lastbilar, 1 100 bussar och 3 100 personbilar, och en beräknad

veckoförbrukning av 20 hektoliter gengasbränsle för lastbilar, 40 hektoliter

för bussar och 6 hektoliter för personbilar, uppskattades bränslebehovet

per vecka till totalt 213 000 hektoliter. Av denna myckenhet torde 74 % eller

157 000 hektoliter utgöras av träkol och 28 % eller 56 000 hektoliter av bilved.

Med hänsyn till att även inom andra användningsområden för flytande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

motorbränslen viss övergång till gengas ägt ram exempelvis inom lantbruket,

fisket m. m. hade veckoåtgången av gengasbränsle per den 1 oktober 1940

beräknats till i runt tal 240 000 hektoliter, fördelat på 180 000 hektoliter träkol

och 60 000 hektoliter ved. Med ledning av en beräknad tillverkningskapacitet

av gengasaggregat av 1 700 stycken i veckan, vilken fördelade sig å cirka

1 100 lastbilsaggregat, 60 bussaggregat och 550 personbilsaggregat, samt de

förut använda förb raknings ta len för de olika fordonskategorierna beräknades

bränsleförbrukningen öka med 27 000 hektoliter i veckan. För att vara

på den säkra sidan hade stegringen i bränsleförbrukningen uppskattats till

30 000 hektoliter i veckan under tiden intill utgången av innevarande år. Vid

årsskiftet 1940/41 skulle veckoförbrukningen enligt beräkningarna komma

att uppgå till 600 000 hektoliter per vecka för att vid en sedermera skeende

ökning av bränslebehovet med endast 10 000 hektoliter per vecka vid kvartalsskiftet

den 1 oktober 1941 stiga till den förut angivna maximikvantiteten

av 1 miljon hektoliter per vecka. De kvantiteter råved, som gånge åt för att

bereda de mängder kol och ved, som erfordrades för tiden intill den 1 oktober

1941 respektive den 1 juli 1941, hade, med hänsyn till ovissheten örn de

nytillkommande aggregaten vöre avsedda för kol- eller vedgas, beräknats

enligt tre alternativ, nämligen så att den ökning av bränslebehovet som inträdde

efter den 1 oktober 1940 tillgodosåges med a) 30 % kol och 70 % ved,

b) 50 % kol och 50 % ved samt c) 70 % kol och 30 % ved. Beräkningarna

gåve följande resultat:

G e n g asko!

G e n

g a s v e d

Erforderlig

milj. lil

ved

färdig

råved

vedmängd

milj. lin3

mili. lil

milj. 1m3

milj. lm3

. 16. G

3.S

13.0

1.2

5.0

. . 21.4

4.8

10.0

0.9

5.7

. 26.2

5.9

7.0

0.G

6.5

Med ledning av det program för tillverkning under de närmaste månaderna

av gengasaggregat, som av tillverkarna meddelats bränslekommissionen, utginge

beräkningarna slutligen från att tillskottet av nya aggregat komme att

fördela sig huvudsakligen lilia å kol- och vedaggregat. Bränsleförbrukningen

skulle därför närmast komma att motsvara alternativ b, som angåve en

totalkonsumtion av 5,7 miljoner kubikmeter ved i löst mått.

De angivna beräkningarna avsåge, såsom av det föregående framginge,

endast beträffande gengaskol tiden intill den 1 oktober 1941. Om man, i

likhet med gengasaktiebolaget, för båda slagen av gengasbränsle räknade

med bränsleförsörjningen under hela året 1940 1/10 1941 och vidare antoge

att 60 procent av bränslemängden komme att utgöras av kol — ungefär

alternativ b enligt bränslekommissionens kalkyl — så skulle enligt kommissionens

uppskattning erfordras 2,1 miljoner kubikmeter gengaskol och

1,5 miljoner kubikmeter gengasved under ifrågavarande år. Enär kommissionens

uppskattning avsåge maximala kvantiteter, torde de av bolaget

angivna motsvarande kvantiteterna 1,8 och 1,2 miljoner kubikmeter gengaskol

och gengasved respektive böra godtagas som grund för beräkning av

den erforderliga bränsleförsörjningen för gengasdrift under nämnda år.

Gengasaktiebolagets begäran om anvisande av ett rörelsekapital av 9 miljoner

kronor, vilken begäran biträtts av bränslekommissionen, grundade

sig på att bolaget skulle behöva ett rörelsekapital för anskaffning av gengasbränsle

under ett år, som motsvarade omkring 35 procent av bolagets kostnader

för samma bränsle. Den av bolaget nu föreslagna höjningen av rörelsekapitalet

byggde på samma beräkning, ehuru bränslekvantiteterna ökats

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 9

på sätt här angivits. Bränslekommissionen finge på grund härav tillstyrka

framställningen.

I anslutning till detta utlåtande har på min anmodan inom bränslekommissionen

utarbetats en promemoria, däri framlagts några synpunkter på

frågan om möjligheterna att tillgodose bränslebehovet för gengasdriften samt

sättet därför. Härom har i promemorian anförts följande:

Det totala behovet av gengasbränsle kunde enligt kommissionens beräkningar

antagas komma att uppgå till drygt 5 miljoner kubikmeter gengasved

och gengaskol per år, sedan övergång till gengasdrift skett i den omfattning,

som kunde anses erforderlig för att under avspärrning från import

av flytande bränslen tillgodose de viktigare trafikbehoven samt vissa andra

ändamål inom lantbruket och vägväsendet med flera områden, där gengas

med fördel kunde ersätta flytande bränslen. De egentliga trafikbeboven

beräknades taga ungefär 4 miljoner kubikmeter av nämnda kvantitet i anspråk.

Det vore givetvis vanskligt att bedöma på vad sätt den nämnda

kvantiteten av 5 miljoner kubikmeter gengasbränsle bomme att fördela

sig på gengasved och gengaskol. Vissa hållpunkter för en dylik bedömning

förelåge emellertid. Kolbränslets andel i den totala konsumtionen av gengasbränsle

för trafikändamål kunde sålunda den 1 september, den 1 oktober

och den 1 november 1940 beräknas till respektive 79, 74 och 68 procent.

Om man förutsatte, att denna förskjutning mot vedgasdrift bomme att

fortgå samt att den väsentligaste delen av det gengasbränsle, som vore avsett.

för andra ändamål än trafik, bomme att utgöras av ved, torde man

kunna antaga, att den beräknade årsförbrukningen av gengasbränsle skulle

fördela sig ungefär lika på gengasved och gengaskol, eller med 2,5 miljoner

kubikmeter på vartdera bränslet. Däremot svarade något mer än 2 miljoner

kubikmeter kastved och omkring 6 miljoner kubikmeter kolved eller i allt

ungefär 8 miljoner kubikmeter skogsved löst mått.

Möjligheterna att framställa nämnda bränslemängder inom landet berodde

av åtskilliga omständigheter, såsom tillgången till arbetskraft, transportförhållanden

m. m. och även i viss mån av efterfrågan på andra sortiment,

såsom timmer, massaved, kolved och brännved. Då gengasbränslet i största

utsträckning kunde tillverkas av klenare sortiment, som hittills i stor omfattning

icke kunnat tillgodogöras, torde skogsbruket så småningom anpassa

sig för den nya avsättningen till allmänt gagn för skogsvården i

landet. Svårigheter kunde emellertid uppstå under en övergångstid.

Ordnandet av bränsleförsörjningen för gengasdriften under det närmaste

året vore ett utpräglat krisproblem, vars lösning vore beroende av en rad

speciella förhållanden. Vedavverkningarna för innevarande bränslesäsong

hade planlagts utan större hänsynstagande till gengasdriften, som ända till

slutet av sistlidna avverkningssäsong varit mycket svagt utvecklad. Först

sedan verkningarna av den i april månad inträffade avspärrningen mot

väster under sommarens lopp blivit mera kännbara för motortrafiken, började

övergången till gengasdrift ske i snabbare takt. Under senare hälften

av innevarande år beräknades närmare 30 000 nya gengasfordon komma

i drift. Det vore naturligt att tillgodoseendet av ett nytt bränslebehov av

sådan storleksordning skulle möta svårigheter.

I anslutning till tidigare åberopade kalkyler kunde behovet av gengasbränsle

för tiden till den 1 oktober 1941 beräknas till följande kvantiteter

i miljoner hektoliter:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majis proposition nr 71.

Gengasved Gengaskol Summa gengaskol

Fjärde kvartalet 1940 ............ 2.0 3.4 5.4 63

Första » 1941 3.6 4.9 8.5 57

Andra » 1941 3.7 5.5 10,2 54

Tredje * 1941 5.7_02_1U»_52

Tiden 1940 Vio 1941 16.0 20.0 36.0 56

Det här redovisade behovet av gengasved behövde endast delvis

täckas med torr ved från förra avverkningssäsongen. Redan omkring den

1 maj torde under något så när gynnsamma torkningsförhållanden den

nya avverkningssäsongens ved kunna användas för gengasdrift. Av den torra

veden torde därför högst 700 000 kubikmeter behöva upparbetas till gengasved.

Denna bränsleanskaffning torde knappast komma att bereda några

större bekymmer.

Så mycket större uppmärksamhet krävde kolgasfordonens försörjning

med gengas kol, med hänsyn icke blott till det mycket större behovet

av torr ved för framställningen utan även till svårigheterna att hastigt få

en omfattande nykobing till stånd. I det följande komme därför träkolsförsörjningen

under det närmaste året att undersökas i den utsträckning,

som nu tillgängliga uppgifter medgåve.

Järnverkens årliga förbrukning av träkol hade under nedanstående år utgjort:
-

Medeltal 1901/05 .......

Milj. kbm.

......... 4.4

Medeltal 1931/35 .......

Milj. kbm

......... 1.3

» 1906/10.......

......... 4.1

» 1936 .........

......... 1.7

» 1911/15.......

......... 4.2

» 1937 .........

......... 1.9

* 1916/20 .......

......... 3.9

* 1938 .........

......... 2.1

* 1921/25 .......

......... 2.0

1939 sannolikt.........

......... 1.9

» 1926/30 .......

......... 1.9

Av järnverkens träkolskonsumtion beräknades cirka 80 procent utgöra

milkol och cirka 20 procent ugnskol.

Järnverkens förbrukning av träkol under perioden 1940—1/10 1941 vore

med hänsyn till de osäkra driftsförhållandena mycket svår att beräkna. Det

antoges, att denna förbrukning komme att utgöra 2 miljoner kubikmeter,

jämnt fördelad med 500 000 kubikmeter på varje kvartal. Det totala^ träkolsbehovet

under ifrågavarande tid, uttryckt i miljoner kubikmeter råkol,

skulle då bliva:

Järnverken ^^driftA88 Summa

Fjärde kvartalet 1940 .......... 0.50 0.40 0.90

Första » 1941 .......... 0.50 0.55 1.05

Andra » 1941 .......... 0.50 0.65 1.15

Tredje »> 1941 .......... 0.50075_ 1.25

Året 1940 Vid 1941 2.00 2.35 4.35

Beträffande produktionen av träkol kunde följande framhållas. Skogskolningen

försigginge normalt under sista månaderna av året och på

nyåret, och kolen b leve till allt övervägande del, ef ter uikörning under

januari och februari, tillgängliga under första kvartalet av varje år. En

mindre del bleve åtkomlig redan under december månad. Vilken kvantitet,

som kunde bliva framställd under instundande kolningssäsong, vore givet
-

1 Beräknat med 15 procents avstybbning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

11

vis svårt att förutse. Ugnskolningen, som för närvarande påginge,

kunde närmelsevis beräknas med ledning av uppgifter om kolugnsanläggningar,

som tid efter annan införskaffats av bränslekommissionen. Då nya

ugnar undan för undan anlades, kunde icke heller kolugnarnas produktion

för det ifrågavarande undersökningsåret angivas annat än överslagsvis.

Bränslekommissionen hade på grund härav funnit angeläget, att kommissionen

genom ett fortlöpande uppgiftsförfarande holle sig underrättad

örn produktionen av såväl milkol som ugnskol. Kommissionen hade för

avsikt att med stöd av kungörelsen den 4 oktober 1940, nr 862, angående

skyldighet att lämna vissa uppgifter rörande inneliggande lager av vedbränsle

och träkol månadsvis infordra uppgifter från tillverkare av träkol

med hjälp av bränslekontoren, skogsvårdsstyrelseorganisationen och skogsägareföreningarna.

Den första rapporten vore avsedd att infordras per den

1 december 1940.

För att kunna taga ställning till frågan huruvida den på grund av gengasdriftens

snabba utveckling starkt ökade efterfrågan på träkol påfordrade

regleringsåtgärder av något slag hade bränslekommissionen emellertid nödgats

verkställa en förhandsuppskattning av träkolsproduktionen under det

närmaste året. Uppskattningen hade utförts på följande sätt:

Fjärde kvartalet 1940: I september månad 1940 hade företagits

inventering av järnverkens träkolslager. Med ledning därav kunde järnverkens

ingående lager per den 1 oktober 1940 beräknas till cirka 350 000 kubikmeter

träkol. Vissa lager träkol funnes hos producenter och konsumenter

av gengaskol. Ehuru dessa ej torde omfatta några större kvantiteter, borde

de dock ha en viss utjämnande betydelse i den aktuella träkolssituationen.

Träkolsproduktionen i ugnar beräknades med ledning av följande uppgifter,

vilka emellertid i fråga örn tillverkningssiffrorna måste betraktas som

mycket ungefärliga:

1/io

19 4 0

1/n

1940

antal

produktion

antal

produktion

ugnar

kbm/vecka

ugnar

kbm/vecka

Större ugnar (retort-) ......

...... 25

4 500

25

4 500

Mindre ugnar..............

...... 1 325

16 000

1 600

19 000

1 350

20 500

1 625

23 500

Med stöd av dessa uppgifter kunde produktionen av ugnskol under fjärde

kvartalet 1940 antagas uppgå till cirka 25 000 kubikmeter per vecka eller

omkring 300 000 kubikmeter för hela kvartalet.

De för nu innevarande kvartal tillgängliga mängderna träkol skulle i enlighet

härmed uppgå till (350 000 + 300 000 =) 650 000 kubikmeter träkol,

under det att behovet under samma kvartal i det föregående beräknats till

900 000 kubikmeter. Här skulle sålunda föreligga en brist på 250 000 kubikmeter.

I verkligheten torde bristen, örn man beräknade den på detta sätt,

bliva mindre, därför att järnbruken under fjärde kvartalet icke använde så

mycket träkol som under övriga kvartal av året. Möjligen vore bristen helt

och hållet skenbar, ty såsom tidigare nämnts hade såväl förbrukare som

producenter veterligen innehaft vissa lager vid kvartalets ingång, vilka icke

medräknats i denna kalkyl, varjämte en del av de nya milkolen bleve tillgängliga

redan under innevarande år.

Första kvartalet 1941. Under detta kvartal bleve större delen

av milkolen tillgänglig. Skogskolningarna torde komma att lämna minst

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

2,5 miljoner kubikmeter milkol. En del av denna kvantitet komme likväl

föregående kvartalsförbrukning till godo.

Att beräkna träkolsproduktionen i ugnar under ifrågavarande kvartal läte

sig för närvarande knappast göra på grund av den kraftiga utbyggnad av

dylika anläggningar, som nu påginge. Träkolsproduktionen i ugnar kunde

dock antagas bliva ungefär 400 000 kubikmeter.

Den totala tillgången under första kvartalet 1941 skulle enligt detta överslag

uppgå till 2,9 miljoner kubikmeter träkol med avdrag för den träkolskvantitet,

som bleve tillgänglig och förbrukades redan under år 1940 och

som enligt vad som förut sagts kunde beräknas uppgå till högst 250 000

kubikmeter. Häremot svarade en konsumtion, som beräknats till 1,05 miljoner

kubikmeter. Ett överskott av cirka 1,6 miljoner kubikmeter träkol

skulle sålunda erhållas under kvartalet. Under normala förhållanden lade

järnverken under detta kvartal upp sina lager av träkol för det närmaste

årets behov.

Andra kvartalet 1941. Något tillskott av milkol beräknades icke

för detta kvartal, ehuru det vore sannolikt att en del vårkolningar kunde

komma till stånd. Kvantiteten ugnskol kunde i fortsättningen endast uppskattas

mycket grovt, så mycket mer som ugnskapaciteten i högre grad bleve

beroende av de statliga åtgärder, som under vinterns lopp kunde vidtagas

för befordrande av en ändamålsenlig kolugnsdrift. Tillverkningen torde

sannolikt uppgå till minst 450 000 kubikmeter.

Förbrukningen under andra kvartalet 1941 hade i det föregående beräknats

till 1,15 miljoner kubikmeter träkol, varför vid utgången av nämnda

kvartal alltjämt skulle föreligga ett överskott av cirka (1,60 + 0,45 — 1,15 =)

0,90 miljoner kubikmeter.

Tredje kvartalet 1941. Förutsatt att ugnskolningen under kvartalet

komme att uppgå till 600 000 kubikmeter, skulle en kvantitet av

(0,90 "-f- 0,60 =) 1,50 miljoner kubikmeter träkol stå till förfogande under

tredje kvartalet 1941. Förbrukningen hade beräknats till 1,25 miljoner kubikmeter.

Vid kvartalets slut beräknades sålunda ett utgående lager av

cirka 0,25 miljoner kubikmeter träkol förefinnas.

För täckande av träkolsbehovet för det fjärde kvartalet 1941,

vilket beräknades till cirka 1,25 miljoner kubikmeter, kunde i anslutning till

förestående uppskattningar antagas stå till förfogande dels en ingående behållning

av 0,25 miljoner kubikmeter, dels en antagen produktion vid kolugnarna

av cirka 0,6 miljoner kubikmeter, dels de milko], som kunde köras

fram redan under ifrågavarande kvartal. Enligt denna i och för sig mycket

osäkra uppskattning skulle alltså under fjärde kvartalet 1941 komma att

uppstå en brist i träkolsförsöx-jningen.

För bedömning av träkolsförsörjningen på lång sikt kunde följande sammanställning

tjäna till ledning:

Årsbehov: järnverken

gengaskol

(2-5 -)

\0.S5

2.0 miljoner libra

3.0 * »

Summa 5.0 miljoner kbm

Produktion enligt i det föregående gjorda antaganden:
normal

milkolning .......... 1.5 — 2.0 » »

ugnskolning ................ 2.5 » »

Summa 4 — 4.5 miljoner kbm

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Det överslag över landets träkolsförsörjning under nästkommande år, som

ojorts i det föregående, utvisade att en viss knapphet på kolbränsle gjorde

sig gällande under nu innevarande kvartal, samt att försörjningen sedermera

vore tryggad till sommaren, varefter en brist i försörjningen ånyo

kunde komma att inträda, vilken — därest gengasdriftens årliga tråkolsbehov

komme att uppgå till 3 miljoner kubikmeter rakol (50 /o träkol av

bränslebehovet) — komme att konstant utgöra 0,5—1,0 miljoner kubikmeter

träkol per år. På grund av omöjligheten att åstadkomma en jamil behovstäckning

komme försörjningen givetvis att i praktiken ställa sig något sämre

än vad de här anförda, teoretiska kalkylerna visade. .

Dessa utsikter för bränsleförsörjningen torde i och för sig icke kunna

föranleda statligt ingrepp för begränsning av 1111 v er k n i n gen

av kolgasaggregat. En dylik åtgärd skulle sakna betydelse for trakolsförsörjningen

i den nuvarande ansträngda träkolssituationen. Den skulle

knappast kunna inverka på bränsleförbrukningen förrän under de första

månaderna av nästa år, då någon träkolsbrist icke komme att föiefinnas.

Det underskott i träkolsförsörjningen, som sedermera upps tode. till följd

av träkolsdrift av gengasverk, kunde mycket väl bliva täckt på ett ändamålsenligt

sätt genom ''anläggning av ugnar, där biprodukterna vid kolningen

tillvaratoges. Under sådana omständigheter kunde en reglering av tillverkningen

av gengasverk till förmån för vedgasaggregat för närvarande

icke motiveras med svårigheterna att anskaffa kolbränsle.

Inom bränslekommissionen hade även övervägts huruvida en ransonering

av gengaskol borde genomföras för att under den nu radande

knappheten på sådant bränsle säkerställa de viktigaste behoven.

Denna tanke hade avvisats. Genomförandet av en dylik ransonering av ett

bränsle, vilket framställdes snart sagt överallt i de svenska skogarna, skulle

möta nästan oöverstigliga hinder, och åtgärden kunde icke anses stå i proportion

till syftet att under en kort övergångsperiod ändamålsenligt fördela

bränslet inom en fordonspark, som till allt övervägande del° tjänade den

rena nyttotrafiken. Därest allvarliga svårigheter skulle uppstå för träkolsanskaffningen

till de nödvändigaste trafikbehoven en situation, som hittills

icke varit för handen — torde en reglering av själva trafiken

i en eller annan form böra komma till stånd. Det läge därvid nära

till hands att tänka sig en tillfällig inskränkning av viss långfärdstrafik

med gengasfordon.

På vad sätt den träkolsbrist skulle mötas, vilken emotsages for sommaren

1941, kunde för närvarande icke till fullo överblickas. Ansträngningar

gjordes emellertid för att få till stånd en ökad framställni n g a v

träkol i ugnar, där även biprodukterna kunde tillvaratagas. Bränslekommissionen

utarbetade för närvarande i samråd med Svenska gengasaktiebolaget

ritningar till mindre ugnar, som uppfyllde detta villkor, och

undersökte även möjligheterna att komplettera de nu befintliga småugnarna

i sådant avseende. Domänverket, Kooperativa förbundet m. fl. företag planläde

stora kolugnsanläggningar i Norrland. Gengasaktiebolaget hade beslutat

uppföra kolugnsanläggningar med en årlig produktion av^ cirka

200 000 kubikmeter träkol. Det torde även vara möjligt att få till stånd en

rätt avsevärd skogskolning under varén, därest detta skulle visa

sig av behovet påkallat. Bränslekommissionen hyste för sin del ingen tvekan

om att lämpliga utvägar skulle finnas för att anskaffa den kvantitet av

0,5—1,0 miljoner kubikmeter träkol, varmed produktionen, sådan den i det

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 71.

Departementschefen.

föregående beräknats, unders tege det uppskattade totala årsbehovet av järnbrukskol

och gengaskol.

I det föregående hade nämnts, att produktionen av gengasved kunde beräknas

taga högst 700 000 lin3 av den upphuggna torra veden i anspråk. För

framställning av gengaskol bleve större mängder ved erforderliga. För

framställning av det gengaskol, som förbrukades under tiden den 1 oktober

1940 till den 1 maj 1941, åtginge cirka 2,5 miljoner 1m3 ved. Det skulle innebära

en allvarlig åderlåtning av våra för hushålls- och industriförbrukning

avsedda vedlager, därest hela denna kvantitet toges i anspråk från nämnda

vedtillgångar. Kommissionen vore genom ett stort antal rapporter underrättad

om att sådan kolning av torr kastved i betydande omfattning bedreves

på många håll i landet och hade övervägt huruvida icke förbud

mot kolning av torr brännved (kastved) borde utfärdas för

områden, där försörjningen med erforderlig hushållsved vore svag. Det vöre

ur denna synpunkt synnerligen önskvärt dels att kolningen förlädes till

trakter med mindre efterfrågan på brännved, framför allt Norrland, dels

att även nyhuggen, rå ved toges i anspråk vid kolningen. Bränslekommissionen

komme att söka genom upplysning i lämpliga former leda in den

kolning, som avsåge framställning av gengaskol, på dessa vägar. Det vore

emellertid möjligt att direkta skyddsåtgärder måste vidtagas för att tillgodose

det nödvändigaste behovet av brännved, antingen — på sätt nu antytts

— genom användningsreglering beträffande torr brännved eller ock

genom omhändertagande av erforderliga kvantiteter av

sådan ved medelst beslag eller inköp. Kommissionen kunde emellertid

icke taga ställning till denna fråga, förrän de uppgifter om försörjningsläget

beträffande ved, som nu infordrats från samtliga kristidsnämnder, förelåge.

Sammanfattningsvis framhölles, att gengasdriften ställde särskilda krav

på hushållningen med landets skogstillgångar ävensom på transportapparaten

och därjämte krävde betydande uppoffringar i arbete och kapital för

gengasverkens framställning. När övergången till gengasdrift genomförts

för de viktigare behoven, kunde det därför ifrågasättas huruvida den fortsatta

utvecklingen kunde behöva regleras genom statliga ingripanden.

Bränslekommissionen ansåge det emellertid ännu vara för tidigt att ur dessa

allmänna synpunkter överväga en sådan reglering av gengasdriften.

Då kolgasdriften, även om vissa biprodukter tillvaratoges vid kolning,

kunde komma att visa sig ur virkeshushållningssynpunkt underlägsen vedgasdriften,

kunde statliga åtgärder även ifrågasättas i syfte att begränsa användningen

av kolgasaggregat. Bränslekommissionen hade för sin del sökt

påskynda utvecklingen av vedgasdriften, som tidigare alltför mycket stått

tillbaka för kolgasdriften, genom att meddela upplysningar om vissa fördelar,

som vedbränslet erbjöde i förhållande till kolbränslet. Innan starkare

ingripanden företoges, torde man böra avvakta resultatet av de försök

och praktiska prov, som för närvarande påginge i syfte att skapa klarhet

om de olika gengasverkens företräden gentemot varandra inom skilda användningsområden

och under växlande förhållanden.

Av vad förut anförts framgår, att intresset för användande av gengasaggregat

för drift av motorfordon kraftigt stegrats allteftersom tilldelningen

av flytande bränsle minskats. Som följd av den ökade efterfrågan

av gasgeneratorer har tillverkningen därav alltmer utvidgats. Med den tillverkningstakt

som för närvarande hålles beräknar bränslekommissionen,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

enligt vad jag inhämtat, antalet gengasdrivna fordon (traktorer icke inräknade)

vid årsskiftet 1940/41 till omkring 33 000 stycken. Hinder för att aggregatframställningen

skall fortsätta i samma takt på grund av knapphet på

råvara eller av andra liknande orsaker anses ej heller föreligga.

Tillverkningen har hittills huvudsakligen varit inriktad på generatorer

för träkolsdrift. Vedgasgeneratorer lia först under senare tid, främst genom

Svenska gengasaktiebolagets åtgöranden, blivit föremål för framställning

i större omfattning inom landet. Erfarenhet under tillräckligt lång tid

föreligger icke för en slutlig jämförelse mellan de olika generatorsystemens

företräden i tekniskt hänseende. Ur bränslesynpunkt är emellertid att beakta,

att den bränslekvantitet, räknat i råved, som behövs för drift av visst vedgasaggregat

i förhållande till behovet för motsvarande träkolsaggregat, är

avsevärt mycket mindre. Med nuvarande priser ställer sig veden såsom bilbränsle

betydligt billigare än träkolet.

Den hastiga utvecklingen i fråga örn användningen av gengasdrivna fordon

har aktualiserat frågan örn landets försörjning med gengasbränsle.

Storleken av de bränslekvantiteter, som erfordras för att gengasdriften skall

kunna uppehållas, låter sig icke exakt beräkna utan måste uppskattas med

hänsyn till vissa förutsättningar. Huruvida beräkningarna komma att stå sig

blir alltså beroende på i vad mån dessa förutsättningar komma att vara för

handen. Såsom den föregående redogörelsen utvisar, ha inom bränslekommissionen

verkställts vissa alternativa beräkningar rörande erforderliga

bränslekvantiteter. Dessa beräkningar avse både de bränslemängder, som

bliva erforderliga, sedan gengasdriften nått sitt maximum, och de kvantiteter,

vilka bliva behövliga för att tillgodose bränslebehovet under det närmaste

året. I båda fallen ha vid beräkningarnas uppgörande hänsyn tagits

till vissa antagna proportioner mellan kolgas- och vedgasaggregat. Beräkningarna

visa, att i samtliga antagna fall mycket avsevärda bränslekvantiteter

behövas för tryggande av gengasdriften. Särskilt betydande myckenheter

erfordras, därest gengaskolen bli förhärskande som bränsle.

Redan för allmänna bränsleändamål erfordras som bekant för närvarande

en starkt utökad vedavverkning. Skall vid sidan härav det maximala årsbehovet

av gengasbränsle enligt nyss nämnda beräkningar tillgodoses, stiger

den behövliga vedavverkningen till en omfattning, som kommer att kräva

betydande ansträngningar från skogsägarnas sida samt ställa stora anspråk

på tillgången å arbetskraft och hårt belasta transportapparaten. Om avverkningen

av de behövliga myckenheterna råved för gengasbränsle planlägges

i tid, bör emellertid själva vedanskaffningen väl kunna genomföras, helst

som gengasveden till stor del utgöres av sekunda ved samt röjningsved. Ur

vedanskaffningssynpunkt lär man därför icke behöva hysa betänkligheter

mot ett program för framställning av gengasbränsle av den storleksordning

som nu antytts.

Däremot är det svårare att få till stånd en träkolsproduktion tillräcklig för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

att täcka behovet av bilkol vid sidan av det stora behov av träkol som redan

under normala förhållanden föreligger för järnhanteringen. Särskilt gäller

detta, örn de träkoJsdrivna bilarnas andel i trafiken blir mycket stor. Vid

bedömande av möjligheterna att få till stånd en så omfattande träkolsproduktion

har man anledning att erinra sig, att under perioden 1915—1919

enbart järnbrukens förbrukning av träkol vissa tider till och med översteg

det nu beräknade sammanlagda behovet av träkol för järnindustri och gengasdrift.

Även om milkolningen på grund av minskad efterfrågan å träkol

från järnhanteringens sida de senare decennierna nedgått, lära med hänsyn

till de betydande framsteg ugnskolningen gjort större kvantiteter träkol numera

kunna framställas än tillförene. Med hänsyn till de säsongmässiga

växlingarna hos produktionen synes en jämn behovstäckning emellertid icke

vara säkerställd. På sätt bränslekommissionen framhållit torde genom en

än mera ökad framställning av träkol i ugnar, särskilt under sommaren och

hösten, samt skogskolning även under våren de befarade olägenheterna i

fråga örn försörjningen med gengaskol kunna avsevärt motverkas. På det

hela taget skulle det därför bliva möjligt att tillgodose det ökade behovet av

träkol. På lång sikt torde således försörjningen med träkol för gengasändamål

icke behöva ingiva bekymmer.

För innevarande bränsleår synes det emellertid förenat med vissa svårigheter

att fylla behovet av ved för framställning av gengasbränsle utan eftersättande

av övriga behov av ved för bränsleändamål. Det gengasbränsle,

som erfordras för driften under tiden till dess bränsle kan erhållas från ved

som framställes under innevarande avverkningsperiod, måste till större delen

tagas från den vedmängd, som nu finnes upphuggen och som i sin helhet

varit avsedd att användas för allmänna bränsleändamål. Detta medför i sin

tur att en avvägning måste ske mellan de behov, som skola tillfredsställas

ur den förefintliga vedmängden. Med hänsyn till vikten av att det nödvändiga

transportarbetet kan utföras måste man söka tillhandahålla de för gengasdriftens

upprätthållande oundgängligen erforderliga bränslekvantiteterna.

Det är möjligt, att detta icke kan ske med mindre de vedlager, som för närvarande

finnas tillgängliga för hushållsförbrukning, industriändamål och

andra trafikmedel, utökas genom att vissa delar av massaindustriens råvarulager

tagas i anspråk. I samband härmed kan det även befinnas lämpligt

att närmare reglera användningen av vedlagren för olika ändamål. Det

torde ankomma på bränslekommissionen att förbereda och i mån av befogenhet

genomföra härför erforderliga åtgärder.

Även om åtgärder i här antytt syfte komma till stånd, kan den knapphet

på träkol som för dagen gör sig gällande väntas bestå under någon tid, intill

dess den nyss påbörjade säsongens milkol komma i marknaden och i

viss omfattning kunna disponeras såsom bilkol. I ett sådant läge kunna

åtgärder för reglering av bilkolsförbrukningen givetvis ifrågasättas. Såsom

bränslekommissionen framhållit kan därvid en begränsning av marknads
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 11.

17

förandet av gengasaggregat knappast medföra önskad verkan under den

ganska kortvariga övergångsperiod, varom här är fråga. Ej heller torde det

angivna syftet kunna nås genom begränsning av den statliga långivning för

anskaffning av gengasverk, som för närvarande äger runi. Däremot kan

man naturligtvis åstadkomma en förbättrad behovstäckning för de viktigaste

trafikändamålen genom direkt trafikreglerande åtgärder. De svårigheter

av tillfällig natur, varmed bilkolsförsörjningen för närvarande har att

kämpa, synas dock icke vara tillräckliga att nu motivera en statlig reglering

av trafiken med gengasfordon.

Den viktigaste uppgiften för det allmänna inom detta område synes för

närvarande vara att verka för att antalet kolugnsanläggningar i landet ökas

i syfte att åvägabringa en stegrad produktion av träkol under kommande år.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår äro åtgärder härför under förberedande

inom bränslekommissionen. Vid sidan därav framstår som en

angelägen uppgift för staten att medverka till att framskaffa och distribuera

det bränsle, som behövs för att gengasdriften skall kunna hållas i gångunder

det närmaste året eller till den 1 oktober 1941. På sätt kommissionen

förordat, torde de av gengasbolaget angivna myckenheterna av 1 800 000

kubikmeter bilkol och 1 200 000 kubikmeter bilved böra tagas som utgångspunkt

för beräkning av det erforderliga bränslebehovet för gengasdrilten

under förut angivna tidsperiod.

Statens medverkan för anskaffning av denna hränslekvantitet bör äga

runi genom Svenska gengasaktiebolaget, vilket tillskapats bland annat just

för omhänderhavande av denna statliga uppgift. Såsom av bolagets förut

berörda skrivelser framgår är bolaget också berett att i stor omfattning och

på olika sätt ingripa för tryggande av gengasdriftens hränslebehov. Bolaget

avser och är sedan någon tid sysselsatt med att för sin del anskaffa omkring

hälften av det erforderliga bilkolet och 40 ä 50 % av bilveden, vilken

anskaffning enligt de förut omnämnda beräkningarna skulle utgöra cirka

900 000 kubikmeter bilkol och omkring 540 000 kubikmeter bilved. För anskaffning

av dessa avsevärda kvantiteter pågå genom bolagets försorg i samarbete

med olika skogsägareföreningar och andra skogsproducenter inköp

av såväl bilkol som bilved till priser, som godkänts av bränslekommissionen.

Då de mängder bilkol, som härigenom kunnat uppbringas, icke visat sig tillräckliga,

har bolaget vidtagit även andra åtgärder för att öka tillgången på

bilkol. I sådant hänseende har bolaget avtalat med ett större industriföretag

örn återupptagande av driften vid en nedlagd kolugnsanläggning, varigenom

marknaden kommer att tillföras en kolkvantitet på omkring 110 000

kubikmeter per år. Vidare har bolaget beslutat att vid sidan härav i egen

regi ombesörja kolning i avsevärd utsträckning.

Distributionen av genom gengasbolaget anskaffat bränsle skall enligt vad

jag inhämtat handhavas av ett antal inom oljebranschen verksamma företag,

däribland de fern största oljebolagen. Gengasbolaget tillhandahåller före
Bihang

till urtima riksdagens protokoll 1010. 1 sami. Nr 11. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majis proposition nr 71.

tagen i fast räkning erforderliga kvantiteter bränsle, vilka distribueras genom

företagens försorg till förbrukare direkt eller till företagens ombud i

orterna. Distribution av bilbränsle äger dessutom rum genom förutvarande

andelsägare i Bilkol, förening u. p. a., vars verksamhet övertagits av bolaget.

Genom dessa anordningar lära fasta bilbränslen komma att tillhandahållas

vid omkring 750 distributionsställen å sammanlagt något över 400 orter.

De av bolaget sålunda vidtagna åtgärderna för ökning av tillgången på bilbränsle

synas ägnade att föra till målet. Bolagets samarbete med skogsägareföreningar

och enskilda skogsproducenter torde komma att innebära

en viss garanti för det enskilda skogsintressets aktiva deltagande i bränsleanskaffningen,

vilket ur allmän synpunkt måste anses vara av synnerligt

värde. Bolagets utnyttjande av en redan befintlig apparat för distribution

av bilbränsle synes innebära en praktisk lösning av ett svårlöst problem.

Härigenom vinnes ej blott en avsevärd kostnadsbesparing, motsvarande de

belopp som eljest erfordrats för uppbyggande av en distributionsapparat,

utan därjämte torde man kunna förutse, att personer, vilka hittills haft sin

utkomst inom hithörande branscher men som på grund av nu rådande förhållanden

råkat i svårigheter, åter kunna vinna sysselsättning.

För finansieringen av en rörelse av de mått, som förut angivits, kräves

betydande kapitalmedel. Bolaget har redan tidigare, på sätt framgår av deri

inledningsvis lämnade redogörelsen, erhållit sammanlagt 6 000 000 kronor

såsom förlagskapital för rörelsen. Dessa medel ha använts eller komma att

användas för anskaffning av gengasaggregat för jordbrukstraktorer och lastautomobiler

och torde således icke kunna disponeras för inköp av gengasbränsle.

Härför bliva alltså ytterligare medel erforderliga.

I sin skrivelse den 15 augusti 1940 har bolaget på grund av vissa inom

bolaget verkställda kalkyler, vilka utgå från ett behov av rörelsemedel, motsvarande

35 procent av bolagets kostnader för anskaffning av gengasbränsle

under ett år, beräknat kapitalbehovet för berörda ändamål till 9 000 000 kronor.

Med ledning av enahanda beräkningsgrund uppskattar bolaget behovet

av rörelsemedel i sin senaste skrivelse den 18 oktober 1940 till 15 000 000

kronor. Mot denna beräkning har jag intet att erinra. Jag förordar alltså, att

ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.

I likhet med vad förut skett torde anvisningen böra ske såsom kapitalinvestering

i fonden för förlag till statsverket.

Såsom bolaget påpekat torde det vid en framtida avveckling av bolagets

verksamhet icke vara uteslutet, att betydande förluster komma att uppstå å

anskaffat bilbränsle, som icke vinner avsättning. Vilka åtgärder som kunna

vidtagas för att möta de av bolaget påpekade förlustriskerna synes icke vara

möjligt att nu bedöma. Jag förutsätter emellertid, att bolaget ägnar all erforderlig

uppmärksamhet åt detta spörsmål.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 71.

19

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förlagskapitcil för Svenska gengasaktiebolaget å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 såsom

kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket anvisa

ett reservationsanslag av..........kronor 15 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:98 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till ytterligare förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget. s. 1 i texten
  2. 2SärU 1940:66 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till ytterligare förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget. s. 1 i texten